Föredras

Näringspolitisk utveckling EF 15/2010-2011

  • Utdrag ur protokollet

    Enkel fråga ska läsas upp av frågeställaren och därefter ger lantrådet eller därtill utsedd minister svar på frågan. Frågeställaren får efter det hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Annan diskussion är inte tillåten.

    För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

    Ltl Roger Jansson

    Herr talman! Ett av de grundläggande budskapen i det upprop som 8 företagschefer gjorde härförleden var att ”Näringspolitiken måste utvecklas för att trygga den långsiktiga utvecklingen av åländska företag”. Under den gångna lagtingsperioden har landskapsregeringen starkt koncentrerat sin näringspolitik på jordbrukets stödformer och nu när perioden är slut kommer man med ett turismstrategiprogram som vi inte ännu sett.

    Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: "Hur tänker landskapsregeringen tydligt visa att man avser utveckla näringspolitiken under de kvarvarande 8 månaderna så att den långsiktiga utvecklingen av åländska företag kan tryggas?"

    Minister Torbjörn Eliasson

    Tack, herr talman! Ltl Roger Jansson tar fasta på det brev som 8 företagschefer skickade till landskapsregeringen i början av februari. I sin enkla fråga citerar ltl Jansson en mening ur dokumentet: ”Näringspolitiken måste utvecklas för att trygga den långsiktiga utvecklingen för åländska företag”.

    Herr talman! Jag är den första att stämma in i den kören, långsiktig utveckling arbetar vi alla för, hela tiden, denna regering precis som alla andra. Ltl Roger Jansson har ju själv varit både näringsminister och lantråd, så han vet hur viktigt det är att inte låta utvecklingen stanna av. Ltl Janssons insatser har till exempel betytt att förutsättningarna för den åländska sjöfartens konkurrenskraft förbättrats, ett arbete som efterföljande regeringar fortsätter oavbrutet.

    Herr talman! Lite undrande blir jag när jag läser nästa mening i ltl Janssons enkla fråga: ”Under den gångna lagtingsperioden har landskapsregeringen starkt koncentrerat sin näringspolitik på jordbrukets stödformer och nu när perioden är slut kommer man med ett turismstrategiprogram som vi ännu inte sett”.  Och så den enkla frågan: ”Hur tänker landskapsregeringen tydligt visa att man avser utveckla näringspolitiken under de kvarvarande 8 månaderna så att den långsiktiga utvecklingen av åländska företag kan tryggas?”

    Herr talman! Landskapsregeringen för ingen 8-månaders näringspolitik, Vi följer ju långsiktiga handlingsprogram och självklart ska vi ambitiöst arbeta vidare till valet och tills den nya regeringen tar över.

    Vad primärproduktionens stödformer beträffar, herr talman, det program som vi just nu förhåller oss till, 2007-2013, förbereddes ju av en regering bestående av center, frisinnad samverkan och socialdemokrater. I den regeringen hade moderaterna, då FS, näringsministerposten med stora möjligheter att påverka programmet. Då satt jag i finansutskottet och jag har inga minnen av problem, tvärtom regeringspartierna stödde linjedragningarna. Vi var överens och programmen spikades sedan av följande regering. Dem följer vi idag, och näringslivspolitiken är inte mer koncentrerad till jordbruket än vad detta program förutsätter.

    Sedan, herr talman, en kommentar till ltl Janssons skrivning att ”nu när perioden är slut kommer man med ett turismstrategiprogram som vi ännu inte sett”. Nej, det har ju inte presenterats ännu, men svaret är att landskapsregeringen denna gång faktiskt gjort ett unikt arbete: Vi har följt näringslivets och branschens önskemål – vi har accepterat deras beställning att få vara med och ta fram den nya strategin, därför tog det lite längre tid än beräknat. Det viktiga är att strategin blir bra och omfattas för den ska ju bära många år in i framtiden.

    Den 8 april kommer nya turismstrategin att presenteras på Vist Ålands vårmöte och då hoppas jag att ltl Jansson och hela lagtinget är med. Turismstrategin är näringens egen – inte i första hand en politisk produkt – det är unikt och kommer att visa sig vara nyckeln till framgång! Den nya strategin beskriver vägen fram till målet, hur olika aktörer ska samarbeta för att de avgörande effekterna ska nås ute i samhället. Det är nog ingen bra idé att några få sätter sig ner och bestämmer att vi ska ha det ena och det andra. Det är bättre att entreprenörerna själva bestämmer vad de vill förverkliga.

    Igår hade vi ett positivt möte med styrelsen för Ålands Näringsliv som självklart, liksom Visit Åland, spelar en viktig roll i förverkligandet av Ålands nya turismstrategi. Vi lyssnade på deras inspel som strategigruppen sedan kommer att lyfta in när dokumentet slutligt fastställs den 4 april. Vårt samarbete med näringslivsorganisationerna är mycket gott.

    Herr talman! Tillbaka till de 8 företagsledarnas brev. Om näringspolitiken säger de för det första: ”För de företag vi representerar behöver landskapsregeringen enbart arbeta för enkelhet och tydlighet i myndighetsutövandet, samt tillse att Åland har en fungerande flygtrafik.” Att den här landskapsregeringen arbetar för att det ska finnas flygtrafik torde vara odiskutabelt. När det gäller enkelhet och tydlighet i myndighetsutövandet så är regeringens mantra också klart och tydligt, men implementeringarna av alla EU-direktiv förmörkar tyvärr himlen. Vi vill inte ha onödig EU-byråkrati, men den går inte att undvika, bara att minimera.

    För det andra skriver företagsledarna: ”För små- och microföretag måste landskapsregeringen skapa åtminstone konkurrensneutrala förutsättningar för dem som verkar på Åland”. Det arbetar vi med alla dagar, herr talman. Ett långsiktigt jobb som ser ljusare ut och kan resultera i positiva effekter är tullkodexen, ett arbete som sträckt sig över flera regeringar och som om allt går väl kommer att innebära förenklingar för de åländska företagen. Det som stundtals har hotat att försvåra för våra mindre företag har faktiskt nu förutsättningar att ge förenklingar i hanteringen av gränshandeln.

    Herr talman! Det är många positiva saker jag kunde berätta om för att visa att de som påstår att det inte finns en näringspolitik har fel.

    Ett annat framgångsrikt exempel är projektet Tillväxt Åland som startade 2010, speciellt riktat till microföretag över hela Åland. Samarbetspartners är Ålands Näringsliv och Ålands Teknologicentrum. Det är ett EU-finansierat projekt med privat finansiering från Ålandbanken, Ömsen, Transmar, Andelsbanken, ÅCA, WJ Dahlman Ab, Ab Lantbruk, Ålands Trädgårdshall och Ålands Producentförbund. Tillväxt Åland är ett mycket lyckosamt projekt. På kort tid har målsättningarna uppfyllts med råge. Avsikten är att utveckla små företag över hela Åland, så att de kan anställa flera, bli lönsammare och på sikt bli intressanta att övertas av nya ägare. Det är ett sätt att tackla generationsväxlingsproblematiken. Vi har lyckats över förväntningarna. Vi hade exempelvis räknat med fem deltagare från skärgården, men redan nu visar det sig att ytterligare 5 företag står på kö idag är redan 25 microföretag anslutna till projektet.

    Så, herr talman, till den sista punkten i direktörernas brev: De säger: ”Frågor som berör primärnäringarna är, pga EU-reglering, av en helt annan natur och bör behandlas helt skilt från övriga näringslivsfrågor”. Så fungerar det ju också i verkligheten, fast det kanske inte är tydligt för dem som inte är involverade i arbetet. Landskapsregeringen bjöd också in företagsledarna för att diskutera brevets innehåll, en mycket intressant diskussion förresten, och det är helt klart att näringslivet har förståelse för EU-jordbrukspolitikens byråkratiska effekter för Åland.

    Herr talman! Grunden för framgångsrikt företagande är idéerna och entreprenörskapet. Huvudprincipen är att företagen ska sköta sig själva och hantera sin finansiering. Samhället ska stå för infrastrukturen och klara och tydliga regelverk och långsiktigt stabila skatte- och övriga villkor. Men så klockrent fungerar aldrig verkligheten så det uppstår lägen där vi från samhället måste agera och hjälpa till för att hålla vårt eget näringsliv konkurrenskraftigt i förhållande till marknaderna runt om oss. De två viktigaste exemplen hos oss är sjöfarts- och livsmedelsklustren där stora subventioner måste till för att inte våra företag ska hamna i sämre sitsar än sina konkurrenter.

    Näringsavdelningens roll diskuteras och ifrågasätts titt som tätt, och det är väl i grunden bra, anser jag. Men i hackdebatten görs nu och då försök att nedvärdera vårt arbete, exempelvis genom att säga ”att det inte finns någon näringspolitik”, och detta utan att själv komma med konstruktiva förslag. Det är lågt, och har bara ett syfte - att misskreditera det som görs, vilket tyvärr är demoraliserande för alla inblandade parter, också för näringslivet.

    På näringsavdelningen ser vi över vår organisation och ifrågasätter vårt jobb. Hur kan vi serva våra kunder ännu bättre? Hur kan vi trots ett stort administrativt arbetstryck få ner ledtiderna och ge snabbare besked och fatta snabbare beslut? Hur kan vi göra det tydligare för kunderna vilka serviceformer som finns och vem man ska vända sig till? Vi vet att vi kan bli bättre – bara den insikten gör att vi blir det!

    Jag tycker att vi har ett bra samarbete med näringslivsorganisationerna och det är viktigt.

    Inför ”Företagsamhetens år 2009” tillsattes en arbetsgrupp som kallades naringsliv.ax. Domänen gav vi bort till det nybildade Ålands Näringsliv, men gruppen finns kvar. Den håller vi nu på formar om, ger den ett nytt adekvat namn, ”Näringslivsdelegationen”, som ska få ett reglemente och bestämt antal möten. Den kommer att få ett tungt uppdrag som förmedlande och samordnande länk mellan näringslivet och landskapsregeringen.

    Herr talman! Åländska företag och entreprenörer är flexibla överlevare med en sällsynt förmåga att anpassa sig efter nya förhållanden. Sjöfarten är väl det bästa exemplet på det, men vi har även många goda exempel inom industrin – årets företag Inficon inte att förglömma - och inom tjänsteproducerande sektorn. I It-branschen finns mycket på gång och mycket att göra – en uppstickande potential som vi måste ta vara på – här ligger en ny framtid för åländskt företagande.

    Jag har en vision som jag tror stenhårt på, en vision som speciellt skulle göra livet lättare för mindre företag: Att en åländsk företagare ska kunna få snabb, kunnig och bred hjälp, rådgivning och finansiering på i princip ett ställe. En entreprenör har inte tid att springa mellan instanser, rådgivare och finansiärer och han eller hon har inte tid att producera utredningar och ansökningsblanketter i drivor. Så fort som möjligt borde vi samla alla krafter, privata och offentliga, i ett ”Företagshus”. Jag kommer att arbeta på den visionen och hoppas att den kan förverkligas i nästa regeringsprogram. Det kan även leda till att vi får färre och starkare näringslivsorganisationer med större möjligheter att påverka politiken.

    Till sist, herr talman! Som framgår av medierna idag så tog landskapsregeringen ett viktigt beslut igår; projektet ”Ett livskraftigt centrum”. Det ska genomföras under en 3-årsperiod. Dragare är Ålands Näringsliv och Mariehamns stad är med som stor finansiär. Hela 450 000 euro satsas på en gemensam utvecklingsplan för stadens centrum, en satsning som kommer att gynna hela Åland, både stora och små företag, handel och tjänsteföretag, kvinnoföretagande och tredje sektorn och inte minst lokalbefolkningen.

    För att utvecklas behöver Åland inflyttning, vi behöver attraktiva centralorter, samverkan för bättre utbud med längre säsonger och längre öppettider. Projektet som startas upp direkt nästa vecka kommer att utveckla system och nytänkande som kan användas också på andra håll i landskapet. Det är min förhoppning att Godby blir nästa projektområde, där finns idéer och behov av utveckling. Jag vet att Ålands Näringsliv är attraherade av den möjligheten.

    Herr talman! Det här var lite grann av vad som händer. Jag hoppas att ltl Roger Jansson inser att vi inte rullar tummarna utan tänker jobba ända in i kaklet. Tack, herr talman.

    Ltl Roger Jansson

    Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Det var ambitiöst men lite onödigt aggressivt. Mitt syfte med denna enkla fråga var inte primärt att kritisera utan att få svar på just den fråga som är ställd, också av de åtta företagsdirektörerna. Jag har inte sagt att det inte finns någon näringspolitik. Men i frågan skrivs att det har varit en stark koncentration till primärnäringarna i den här landskapsregeringens arbete och det står jag för fortsatt.

    Jag vill i min första tilläggsfråga ta upp brevet angående två punkter. Man skriver dels om hembygdsrätten, jordförvärvsrätten och näringsrätten. Jag menar att det är centrala näringspolitiska frågor som den parlamentariska arbetsgruppen jobbade med för snart tre år seden. Man lade fram tydliga förslag som hade näringspolitiska effekter när det gäller boendet och när det gäller turismens utveckling i turistbyar. Av detta har vi sett noll resultat. Noll resultat! Det är ett näringspolitiskt misslyckande.

    För det andra talar man om ”frågor som berör primärnäringarna bör behandlas helt skilt från övriga näringslivsfrågor.” Då har vi satsningarna inom landskapets förvaltning, där vi på näringsavdelningen har vi åtta anställda på den allmänna byrån. Utanför den allmänna byrån för det övriga näringslivet har vi 2, 5 tjänster på ÅTC. Om man vill vara väldigt positiv kan man säga att vi har 19 anställda på AMS. Förr i tiden när jag var yngre så användes dessa mycket aktivt i näringslivet. Det var en del av landskapsstyrelsernas näringspolitik. Nu är det inte riktigt lika mycket så mera. Om vi är positiva kan vi säga att det är 30 personer som har ett ansvar för att utveckla det övriga näringslivet.

    Jordbruksbyrån inklusive dess förgreningar med försöksverksamhet och avbytare är 36 tjänster men dessutom finansierar vi flera tjänster på landsbygdscentret. Skogsbruksbyrån har 9 personer. Jord- och skogsbruk har 45 personer och fiskeribyrån inklusive Guttorp har 9 personer. Det betyder att det allmänna näringslivet har 36 procent av de anställda. Jord- och skogsbruk har 53 procent och fiskeri 11 procent.

    Sysselsättningen ser ut på följande sätt i landskapet: Primärnäringarna 4,9 procent och övriga över 50 procent. När det gäller förädlingsvärdet, beräknat med det trubbiga instrumentet bruttonationalprodukt, så har primärnäringarna 2,6 procent och övriga näringar över 50 procent. Det är en obalans som vi vill diskutera.

    Minister Torbjörn Eliasson

    Tack, herr talman! Ltl Roger Jansson den obalansen diskuterar jag väldigt gärna. Det är viktigt att vi diskuterar den.

    Jag vill börja med att säga att jag inte är aggressiv. När det gällde det allmänna hacket på näringsavdelningen så riktade jag mig inte till ltl Roger Jansson. Men jag passade på tillfället att nämna att det ganska ofta kommer upp i debatten, tyvärr. Jag försökte förklara de frågor som ltl Roger Jansson ställde. Nu ska jag fortsätta med det.

    När det gäller jordförvärvsrätten, näringsrätten och hembygdsrätten så behandlas de i landskapsregeringen idag. Jag tänker inte gå in på dem här i mitt svar.

    När det gäller primärnäringarna, organisationen och allmänna avdelningen så hade ltl Roger Jansson räknat ut procenterna. Det stämmer säkert att den allmänna näringsavdelningen skulle ha 36 procent av resurserna. Vi vet ju och det här är ingen nyhet, vi har haft samma situation flera regeringar tillbaka, att EU byråkratin tar väldigt mycket resurser, vilket vi inte kommer ifrån. Jag tycker att det är lite fel att göra de här jämförelserna när man vet att om vi ska få ut EU-pengarna, vilket vi naturligtvis vill ha, så måste vi också sköta om den här rigorösa byråkratin. Det är en förklaring till det.

    Vi håller ju på med organisationsförändringar inom näringsavdelningen. Vi är en av dem som verkligen arbetar på att förändra. Det har vi kunnat redovisa i budgeten. Nu arbetar vi också med försöksstationen. Det är tänkt att försöksstationen ska övertas av hushållningssällskapet. Vi gör verkligen vårt yttersta att förändra och effektivisera med de resurser vi har. Personalen arbetar hundra procent.

    Under den här tiden som är kvar så går det inte att ändra på nuvarande program utan att anställa fler. Vi har också fått betydligt mindre resurser de senaste åren.

    Ltl Roger Jansson

    Herr talman! Tack för de svaren. Nu kommer det frågor beträffande landskapsregeringens handlingsprogram och förverkligandet av det. Jag hoppas att ministern kan anteckna de frågor som kommer.

    Landskapsregeringen skrev att landskapets IT-politiska program ska revideras. Jag tror inte att det är gjort.

    Landskapsregeringen skrev att man ska förenkla skattegränsbyråkratin. I meddelandet till lagtinget som behandlades i självstyrelsepolitiska nämnden skrevs att man avser att bevara status quo till den delen.

    Under näringspolitiken skriver landskapsregeringen om behovet av risk kapital och insatser via Ålands Utvecklings Ab och Ålands Teknologicentrum, vad jag vet har tillförandet av riskkapital under perioden varit noll.

    Man skriver att regelförenkling och en utökad rådgivning ska minska byråkratin för små företagen. Jag har inte sett någon redovisning på det.

    Man skriver att särskild uppmärksamhet kommer att ägnas nya former av tjänsteföretag som kommer att få en allt större betydelse för tillväxten, t.ex. inom friskvård och hälsa, hantverk och design, hushållstjänster av olika slag samt kunskapstjänster. Hur har den här programpunkten förändrats?

    Om turismens skriver man att turiststrategiprogrammet ska förnyas. Där har vi fyra förlorade år bakom oss.

    Man skriver att man stöder en utbyggnad av golfbanor i landskapet och av detta har det blivit noll.

    Man skriver att lantbrukets räntestödslån och investeringsstöd till lantbrukets ska omfördelas för att möta ett behov av omstrukturering. Den politik som har visat sig upp har i huvudsak varit återställande av de systemen. De landskapsregeringsprotokoll som jag har läst innehåller sådant.

    Man skriver att man tillsammans med fiskodlarna ska stärka miljöprofilen för näringen. På vilket sätt är det gjort? Då vill jag inte höra om de svarta munsbitarna musslorna.

    Man skriver att man ska göra ett skärgårdsutvecklingsprogram under näringspolitiken. Det är inte heller är gjort, tror jag.

    Det här var en snabb genomgång av landskapsregeringens handlingsprogram för att fundera på vad som är gjort och vad som möjligen hinner göras under de kommande åtta månaderna. Är det någonting av detta som landskapsregeringen nu kommer att hinna med, under de kommande åtta månaderna, som man inte har gjort tidigare?

    Minister Torbjörn Eliasson

    Tack, herr talman! Det får vara ltl Roger Janssons uppfattning om vad som är gjort och inte gjort, kanske allting inte är redovisat.

    Vad gäller IT-politiken, där är det mycket viktigt att man följer upp det och ta vara på den stora resursen, vilket jag också sade i mitt huvudanförande. Jag läste i någon hemställningsmotion att man borde ha ett WheelIt 2.0. Det är en mycket bra tanke. Jag var själv med och deltog i det första WheelIT. Det visade sig att det har haft en stor betydelse för utvecklingen av den branschen på Åland. Det är någonting som vi kan lägga bakom örat och se om vi kan hinna med det.

    Skattegränsbyråkratin arbetas det också lite med i det tysta. Vad jag kan förstå så kan de allra flesta företag hantera det här i dagsläget. Är det så att företag fortfarande har problem med det så får man vända sig t.ex. till vårt Stockholmskontor där man är behjälplig med det. Det löser sig. Som jag sade i mitt huvudanförande så kan det visa sig att tullkodexen för med sig förenklingar, men det vet vi ännu inte så det kan jag inte lova.

    När det gäller riskkapital om vi tittar på Ålands Utvecklings Ab, vårt eget riskkapitalbolag, så fick de en rätt stor pott pengar när man startade upp det företaget. De pengarna är investerade. Jag tror att man i dagsläget ligger på en kassa på en halv miljon. Problemet när det gäller riskkapital på en sådan här liten ort är att det tar längre tid att nå en exit. Ålands Utvecklings Ab har positiva utvägar på ett antal positioner där det kan bli exitar och det frigörs kapital som kan investeras i andra företag.

    Turismens fyra förlorade år, ja jag vet inte vad jag ska säga om det. Under ett år har vi i varje fall jobbat väldigt intensivt med den här turismstrategin. Den kommer hit till lagtinget om några veckor. Jag hoppas att den ska emottas positivt och kunna ligga till grund för en positiv utveckling många år framåt.

    När det gäller lantbrukets investeringsstödslån och räntestödslån så har vi faktiskt gjort vissa justeringar där. Det visade sig när det gäller stöden att man är bunden till programmet. Det går inte att göra några förändringar.

    Talmannen

    Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.