Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Fredrik Karlström. Ordet ges först till lagtingsledamoten John Holmberg.

Tack, talman! Nu behövs ett modernt fungerande riskkapitalbolag för att lyfta Åland ur den lågkonjunktur vi ännu inte sett vidden av behövs många åtgärder. Ett viktigt verktyg för att underlätta för nya blomstrande företag är ett fungerande riskkapitalbolag från vilket offentliga medel kan kanaliseras ut och som kan fungera katalyserande vid uppstarten av en ny affärsidé. Landskapsregeringen har Ålands Utvecklings Ab men enligt undertecknad drivs bolaget idag inte på ett sätt som motsvarar grundtanken och bolaget uppfyller inte den roll ett sådant bolag bör ha.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: På vilket sätt ämnar landskapsregeringen agera för att verktyget riskkapitalbolag i skyndsam ordning kan börja arbeta och bidra till utvecklingen av Åland?

Fru talman! Tack ledamot Holmberg. Regeringsprogrammet ”Tillsammans för Åland” syftar till att förbättra de åländska företagens förutsättningar och konkurrenskraft. Dessutom betonas att det nya ekonomiska systemet mellan Finland och Åland kommer att göra det än mer viktigt för landskapsregeringen att förbättra förutsättningarna för ett konkurrenskraftigt näringsliv som skapar export, nya jobb och skattekraft. Av den anledningen bör många olika näringslivspolitiska instrument finnas till förfogande.

Den nuvarande modellen för landskapets offentliga riskkapitalbolag, vilken har verkat i 32 år idag, och gjort mycket bra, men den bör dock utvecklas i enlighet med senare tillkomna regelverk och anpassas efter nu rådande förhållanden, särskilt med beaktande av hur den aktuella coronapandemins än så länge oanade effekter kommer att avspegla sig de kommande åren.

Sålunda behöver landskapets riskkapitalsatsningar ges en god grund att stå på, stark för framtiden. För att kunna använda ett offentligt riskkapital på ett mångsidigt sätt krävs en reglering i lag.

Dels för att möjliggöra att årliga verksamhetsbidrag kan överföras från den offentliga budgeten samt att målsättning, verksamhetsområde, styrning och uppföljning måste vara transparenta.

Det finns hos näringslivsrepresentanter olika syn på nödvändigheten av ett offentligt riskkapitalbolag på Åland. Detaljutformningen av regleringen bör därför ske i samarbete med finansiella aktörer och näringslivsorganisationer för att motverka att åtgärden leder till oförutsedda effekter, missförstånd och att vi ser till att utforma regelverket så optimalt som möjligt, för de åländska förhållandena.

För att bredda utbudet av näringspolitiska instrument vid sidan av bidrag, lån, garantier, stöd för olika främjande projekt och finansiering av branschorganisationer samt insatser inom utbildning, arbetsmarknad, transporter och kommunikation, byggande, samhällsinfrastruktur, miljö, omsorg, fritid och rekreation avser landskapsregeringen även i fortsättningen att använda instrumentet offentligt riskkapital.

Men ett bolag i sig är inte en lösning. Det behöver kombineras med kapital, men framförallt krävs personella resurser med affärsmässig kompetens att utvärdera och sammanföra investerare och entreprenörer så att nya företagsidéer blir nya framgångsrika företag.

Riskkapital ska utgöra ett komplement till andra offentliga insatser och ett komplement på kapitalmarknaden som kan ta sig an expanderande företag eller nya företagsidéer som är svåra eller tidsdryga för andra att utvärdera.

Med offentligt riskkapital ska man kunna göra affärsmässiga investeringar, följa upp med kunnande och inom viss tid göra exits och återinvestera vinsterna.

Landskapsregeringen hade i början av det här året satt igång arbetet med att lämna över en lagstiftningspromemoria till lagberedningen gällande offentligt riskkapital men beredningen har tyvärr tillfälligt stannat av till följd av de senaste veckornas och månadernas coronakris eftersom det i dagsläget är viktigast att snabbt avhjälpa den likviditetskris som företagen har drabbats av.

Men jag håller helt med frågeställare Holmberg att ett välfungerande offentligt riskkapital är ett viktigt instrument för att kunna bedriva en aktiv, tillväxtvänlig och offensiv näringspolitik.

Så arbetet med riskkapitallagstiftningen kommer återupptas snarast möjligt när vardagen återigen börjar infinna sig. Tack.

Ett av Ålands starkaste attribut har alltid varit entreprenörskapet, såväl till sjöss som på land. Det är ur detta entreprenörskap som vårt mångfacetterade företagande och vår välfärd skapats och skapas. Därför är det oroande att ett antal företag de senaste åren minskat i antal. Det upphör fler företag än tidigare och färre nya företag startas upp . Detta var ett faktum före coronapandemin, men trenden lär tyvärr inte förändras under åtminstone detta år.

Ålands näringsliv fyller en viktig funktion när det gäller bl.a. kurser, rådgivning och handledning för nya och etablerade företagare, däremot saknas det viktiga verktyg som var tanken med Ålands Utvecklings Ab.

Jag förvånas lite över att landskapsregeringen nu är beredda att lagstifta för att på det sättet rekapitalisera Ålands Utvecklings Ab. Jag uppfattar det som att Ålands Utvecklings Ab har spelat ut sin roll. Man har bevisat att detta system inte fungerar. Är man nu då beredd att i dessa ekonomiskt svåra ansträngda tider årligen kapitalisera, via lagstiftning, Ålands Utvecklings Ab? På vilka grunder, på vilka "track record" tittar man på Ålands Utvecklings Ab och säger att det här har fungerat bra under 32 år? Jag tycker att exemplen är väldigt få. Idag handlar väl Ålands Utvecklings Ab mera om förvaltning - och kanske vara projektägare till ett i sig bra projekt Smart Marina - men förvaltning när vi i tider som just nu behöver ha framåtanda och verkligen släcka bränder här och nu, men också titta framåt och göra ett efterarbete som bör starta nu från den lågkonjunktur vi ännu inte sett botten av.

Jag ställer frågan igen: När kan Åland räkna med en ny form av riskkapitalbolag eller ett motsvarande system som kunde medverka till att få flera åländska företag och arbetsplatser? För är det faktiskt så att landskapsregeringen tänker fortsätta med Ålands Utvecklings Ab via lagstiftning och inte ändra på någonting annat än det egentligen?

Fru talman! För att tillföra kapital till ett aktiebolag så måste man ha en lagstiftning till grund. Det finns inget annat alternativ från den offentliga budgeten att tillföra medel till ett landskapsbolag. Därför är huvudfokus just nu att säkerställa den lagstiftningen, att den finns på plats och att vi gör saker och ting enligt tingens rätta ordning för att kunna se 30 år framåt igen.

Jag vill hävda att det finns mycket bra i det som Ålands Utvecklings Ab har gjort under dessa 32 verksamhetsåren. Allting har givetvis inte varit bra, däremot har mycket varit väldigt bra och de har varit med som en dörröppnare och medinvesterare. Andra kanske har valt att inte gå med men när Utvecklings Ab har tagit steget och satsar på något så har det medfört att försäkringsbolag och banker har vågat dela risken tillsammans med det offentligt ägda bolaget.

För de kommande 32 åren så krävs en annan bas, en annan grund, kanske en annan transparens, ett annat regelverk, en annan investeringsstrategi och ett annat humankapital. Det finns mycket att göra och det här vill vi göra tillsammans med branschorganisationer och finansieringssektorn. Vi ska se till att vi skapar ett offentligt riskkapital som är en medspelare i det åländska näringslivet.

Arbetet är igång och det kommer att ske en förändring i hur det offentliga riskkapitalet kommer att användas och vara en medspelare de kommande åren. Jag ser det särskilt viktigt som ett näringspolitiskt instrument i tider som dessa, som vi går in i. Vi behöver verkligen varje verktyg som vi har i verktygsboxen och använda dem på det mest optimala sättet.

Undertecknad är också en stark förespråkare av riskkapital. Den senaste omgången som jag innehade den här posten så drev jag då igenom att ERUF-medlen till stor del skulle tillsättas just till riskkapital under åren 2015-2021.

Detta kommer vi givetvis att utvärdera vidare, men grunden för att kunna fortsätta med offentligt riskkapital är faktiskt lagstiftning. Den lagstiftningspromemorian är igångsatt, lagberedningen är beredd och nu är det samarbete med branschorganisationerna och den finansiella sektorn som är nästa steg.

Tack, talman! Jag förstås delvis att landskapsregeringen går in för att lagstifta på det sättet och kapitalisera Ålands Utvecklings Ab med ytterligare skattemedel. Det är en hel del skattepengar i blöt i Ålands Utvecklings Ab för landskapsregeringen och Ålands Utvecklings Ab:s dotterbolag. Det är klart att det är avsevärda summor som landskapet har levererat in dit.

Det jag förvånas över - och jag tycker också jag har sett det i regeringsprogrammet - att i tider där vi ska konkurrensutsätta, införa utmanarrätter, driftsprivatisera och försöka minska offentlig sektor för att minska kostymen för att kunna ha råd med den välfärd som vi alla vill ha, så förvånas jag över at man så godtyckligt och så lättvindigt väljer en lagstiftning till en bolagsform som bevisligen inte har fungerat. Det har ju inte fungerat! Antal exitar har varit för dåliga och för få. Ålands Utvecklings Ab har ju faktiskt förknippats med en hel del juridiska frågetecken i sitt agerande runt olika frågor vilket också härstammar från en väldigt dålig ekonomi.

Jag ställer frågan: Är faktiskt detta rätt väg att gå för att nu möta upp den lågkonjunktur vi har framför oss och verkligen vitalisera det åländska samhället och företagandet?

Fru talman! Återigen ska jag avslutningsvis säga; riskkapital är ett bra verktyg för landskapsregeringen att utveckla det åländska näringslivet med. För att kunna ha ett välfungerande riskkapital för de kommande åren så är det första som krävs att lagstiftningen är på plats för att årligen kunna överföra medel från landskapets budget till riskkapitalsatsningar i offentlig regi.

Huvudsyftet med all offentligt riskkapital är att ingen gör ett beslut enbart ur ett offentligt eller politiskt perspektiv eller att styrelsen för den organisation som handhar riskkapitalet gör det, utan det gör tillsammans med privata investerare som delar risken för att gå in i nya eller expansiva företagsfaser.

Att kunna ha ett välfungerande riskkapital på Åland i framtiden så det enklaste hade varit att bara fortsätta som tidigare kanske och inte ha lagstiftningen som grund, men det kommer inte att gå. Vi måste ha lagstiftningen först, bolagsordningen sedan och investeringsstrategier och dokument och helt enkelt göra det enligt konstens alla regler. Det ska inte bara vara lägligt utan det behöver också vara lagligt. Det ska vara transparent så att vi inte på något sätt är med och snedvrider den interna marknaden med offentliga medel.

Det här är ett gediget arbete som har satts igång och som kommer att arbetas hårt med vidare. Jag hade hoppats kunna leverera en lagstiftning den här våren-sommaren. Men pga coronaepidemins intrång så har det fått sättas lite på paus. Däremot kommer arbete att fortsätta med full styrka så snart det ges lite andningspaus i ministerkorridoren.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.