Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Vi har en ny foderlagstiftning på vårt bord. Det är en omfattande promemoria med många sidor men med ett fåtal paragrafer. Man kan konstatera att värderingen av att vi ska ha ett högklassigt foder för primärproduktion av livsmedel har fått en hög prioritet inom EU. Det är inte mindre än 20 olika direktiv, beslut och förordningar som ska implementeras i vår lag. Detta med en blankettlag som är likartad den finska lagen.

Det är ett resultat av en vitbok från år 2000 av fodersäkerhet. Den har framtagits bl.a. med anledning av den s.k. galna kosjukan och risken för att foder med dålig kvalitet ska förorsaka skador på människan.

Avsikten med förslaget är att främja användningen av på foder av god kvalitet samt att motverka ekonomiska förluster orsakade av foder av låg standard. Därigenom blir animalieproduktionen och i förlängningen de animaliska livsmedlen säkrare. Lagen gäller för distribution, tillverkning, försäljning och in- och utförsel av foderfabrikat.

I morse fick vi höra att det förekommer GMO substanser som säljs och används inom Sverige. Så kan det också vara här. Men den lagframställningen säkerställer att GMO ska vara spårbart i alla foder till delar eller ingredienser. Det här ska säkerställa en sådan spårbarhet så att man vet när ett foder innehåller GMO och så har inte varit fallet.

Ekonomiskt är det neutralt i det läge vi nu befinner oss. Däremot kommer det att innebära nya avgifter för nya foderföretag. För den administration som behövs för den nya foderlagen sker ingen förändring utan administrationen sker och kan bibehållas inom befintlig administration. Tack, herr talman.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det här är ju en blankettlag, som har rikslagen som bilaga. Man kan ju ändå läsa på vad hela förslaget går ut på. Paragraf 11 i bilagan som heter genetiskt modifierade foder lyder så här, första momentet; ”bestämmelser om utsläppande på marknaden av foder som omfattas av tillämningsområde för förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder och GMO spårbarhet ingår i förordningen genetiskt modifierade livsmedel och foder och GMO spårbarhetsförordningen”. Vad betyder det?

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Eftersom jag ännu inte har läst den här finska paragrafen kan jag inte exakt säga vad det är. Vi har ännu inte tagit fram någon förordning till den åländska lagen. Det som jag sade inledningsvis här i mitt anförande är att om ett foder framställts för införsel, försäljning eller på annat sätt släpps ut på marknaden så ska i innehållet i en GMO produkt i fodret klart framgång av innehållsförteckningen. Detta övervakas av den myndighet i riket som har det här till sin uppgift.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det var ju upplysande att höra att ministern inte har läst den här lagen. Den blir i och med det här förslaget också en åländsk lag. Jag tycker inte vi fick någon förklaring. Det var mera än förhoppning om hur det ska fungera.

Sedan hänvisade ministern till att det ska komma en åländsk förordning. Det är nog bäst att då också läsa andra momentet; ”närmare bestämmelser om de nationella kontaktmyndigheter, säkerhetsbedömning av genetiskt modifierad foder och utformning av den nationella ståndpunkten i frågan om godkännande av genetiskt modifierade foder som förordningen genom genetiskt modifierade livsmedel och foder förutsätter utfärdas genom förordning av statsrådet.”

Är det alltså så att det ska utfärdas en åländsk förordning eller är det statsrådet som gäller?

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Övervakningen av genmodifierade produkter i Finland sköts av den nämnd som nämns här, en genövervakningsnämnd som utses i riket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Den här framställningen föreslogs av talmanskonferensen att ska behandlas av näringsutskottet. Men jag skulle hellre ha sett att social- och miljöutskottet skulle ha fått behandla det här ärendet. Ett alternativ skulle kunna vara att näringsutskottet begär social- och miljöutskottets utlåtande beträffande de hälso- och miljömässiga frågeställningarna som faktiskt finns i den här lagstiftningen.

Denna foderlag syftar till att höja livsmedelsäkerheten och i denna lagstiftning regleras bland annat importen av olika djurfoder. Det är naturligtvis viktigt att vi konsumenter kan lita på att de djur och det kött som så småningom hamnar på våra tallrikar ska vara av god kvalitet. Det borde vara en självklarhet att maten som både vi och våra djur ska äta är bra. Men tyvärr är så inte fallet alla gånger. Med tanke på hur prisutvecklingen har sett ut på bland annat svinkött, under de senaste 30-40 åren, där svinkött kostar lika mycket per kilo idag som på 1970-talet, så förstår man att någonting har hänt med uppfödningen av grisar. Kunderna jagar billigare priser men framför allt är det livsmedelsindustrin och partihandlarna som pressar inköpspriserna och mer eller mindre tvingar djuruppfödarna att använda billigare foder och även rationalisera hanteringen av grisarna och andra djur till icke-etisk djurhållning.

När vi upprörs och äcklas över filmerna på hur djur vansköts både i Sverige och Finland så bör vi också ta ett eget ansvar och välja bort sådant kött där vi inte vet hur djuren har haft det och vad djuren har ätit under sin livstid. Tänk om alla på Åland skulle gå över till att handla lokalt kött från gårdar vi kan åka och besöka. Jag tror vi måste tänka om, och vara beredda på att betala mer för att djuren ska ha haft ett bra liv. Och hellre äta kött mer sällan och ställa krav på livsmedelsaffärerna att se till att de säljer lokalt kött året om.

Till att börja med så vill jag ta upp en paragraf i bilagan som jag inte heller riktigt kan tolka och som inte minister Mattsson förstod. Det är just den paragraf som ltl Barbro Sundback § 11, genetiskt modifierade foder. Vad innebär detta för Åland, som denna regering, och i synnerhet minister Janke Mattsson, har utlovat, att ska bli en GMO-fri zon.

Jag tänker inte läsa upp paragrafen för det gjorde min kollega precis nyss.

Innebär detta nu att vi ska ge en fullmakt till den finska regeringen att vi låter de reglera huruvida djurfoder som importeras till Åland kan tillåtas innehålla genmodifierade organismer. Jag skulle gärna se att minister Mattsson förklarar hur regeringen har tänkt sig i den här frågan? Och att kunna utskottet fördjupar sig i den här frågeställningen ordentligt. För om Åland ska bli ett GMO-odlingsfritt område, det är ju målsättning, då kan vi inte tillåta att GMO importeras till landskapet.

Vanligast är att man använder GMO-foder i svin och fjäderfäproduktion men det ges även som kraftfoder till nöt. I Finland har åtminstone VALIO sagt nej till att använda mjölk från kor som har ätit GMO-foder. Här bör också utskottet höra ÅCA och absolut de ekologiska odlarna.

Vad innebär denna paragraf för möjligheterna att Åland skall bli GMO-fritt? Vi veta åtminstone 10 procent av Ålands befolkning stöder ett GMO-fritt Åland och troligen samtliga partier här i lagtinget stöder det också. Ingen har i alla fall upp talat sig är att vi ska tillåta GMO.

Finns det då någon risk att vi kan få import av foder som innehåller GMO? Minister Mattssonsvarade på den här frågan att det finns redan i Sverige och Finland. Svaret är alltså ja. Det finns fyra stora GMO-produkter i världen; bomull, raps, majs och soja.

Efter galna ko-sjukan på 90-talet som orsakades av att man maldes de delar av ben och kött som inte gick att använda till livsmedel samt döda djur till köttmjöl. Köttmjölet var ett allmänt djurfoder som var rikt på energi och protein och det var lättsmält för kossor.

Köttmjölet fick ett snabbt slut i och med galna kosjukan. För att ersätta detta köttmjöl ger man nu djuren foder baserat på importerad soja. Sojabönor är en billig proteinkälla som får djuren att växa bra. Den stora efterfrågan på soja, från främst Europa, innebär att behovet av fler sojaodlingar i Sydamerika ökar. Det i sin tur har lett till att ursprungsfolk och småbönder drivs från sina marker och att hälso- och miljöfarliga bekämpningsmedel som behövs i sojaodlingarna förstör vattendrag och ökar fallen av cancer och förgiftning hos plantagearbetarna.

I framställningen sägs att man lagen inte medför några skadeverkningar på miljön. Vilken miljö talar man om då? Vems miljö?

Så här skrev den brasilianska ursprungsfolksrörelsen CIMI förra året; ”Den oreglerade utbredningen av sojaplantager och boskapsfarmer tar plats från familjer, ursprungsfolk och småbrukare. Den lämnar tusentals jordlösa lantarbetare och personer från ursprungsfolk i desperation, utan några möjligheter att skapa sig ett värdigt liv, odla för sin överlevnad och säkra framtiden för kommande generationer."

Som en liten representant för ålänningar i norden så tycker jag att vi kan solidarisera oss med ursprungsfolk och småbrukare i en annan del av världen.

Brasilianska forskare rapporterar att cancerfallen ökat. Många medel som är förbjudna i Europa används, och är helt tillåtet i Sydamerika, som paraquat. Man rapporterade i nyheterna häromdagen att det varit förbjudet i 30 år i Sverige eftersom man inte ville utsätta svenska bönder och lantarbetare för det här farliga ämnet. Det orsakar nervskador, Parkinson, cancer man sätter hela ekosystem i obalans. Det medlet tillverkas av företaget i Schweiz. År 2003 godkändes paraquat efter intensiv lobbyverksamhet för försäljning inom EU.

Efter detta har Sverige, LRF och kemikalieinspektionen jobbats stenhårt inom EU att få bort paraquat från Europa.  Å 2007 fick de rätt. EG-domstolen i Luxemburg slog fast att man inte får använda paraquat i Europa. Den nya förordningen började gälla i januari i år.

Jag menar att man inte kan skriva att framställningen inte medför några skadeverkningar på miljön, för om vi tillåter import av t.ex. GMO-foder och sydamerikansk soja så bidrar den till kraftiga skador på både människor och miljö.

Jag yrkar på att näringsutskottet ger landskapsregeringen i uppdrag att utreda möjligheterna att endast tillåta certifierad soja på Åland. Den certifierade sojan är förstås dyrare än den som har odlats med bekämpningsmedel och det blir dyrare att ersätta soja med protein från till exempel lokalt odlad raps. Men målet måste ju vara att vi ska tillverka och producera livsmedel av högsta kvalitet med så liten miljöpåverkan som bara är möjligt. Vi kan bara konkurrera med kvalitet på Åland, inte kvantitet.

Det är mycket positivt att den svenska LRF-ordföranden som representerar Sveriges bönder, kräver att man framöver bara ska köpa in certifierad soja och att inte bara bönderna utan att även handeln, mejerierna och kött- och charkföretagen ska vara med att betala för eventuella merkostnader.

Jag undrar vad minister Mattsson och de åländska böndernas talesman, näringsutskottets ordförande Anders Englund har åsikt i den här frågan?

Vi har ju egen lagstiftningsbehörighet bl.a. annat i fråga om kvalitetskrav på foder som importeras eller införs till landskapet, och om vi vill höja kvaliteten och endast godkänna certifierade foder så är det ju möjligt om man vill. Tack herr talman.

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det var många påståenden och frågor som ltl Carina Aaltonen hade. Av de produkter som hon räknade upp, som är godkända inom EU, så kan jag meddela att vi i morse fick höra att man redan har godkänt potatis för stärkelseframställning, vilket vi har varit oroliga för här.

En förordning vid behov det står i vår lagframställning att vi ska ta fram när det här uppstår. Sedan gäller det GMO-odlingen på Åland som inte berörs av det här i sig men vi är tvungna att ta fram en samexistenslag. Det är på väg. Däremot frivilliga åtagande, det som ltl Aaltonen läser upp som Sveriges FO:s ordförande efterlyser, det är frivilligt. De direktiv eller förordningar som EU lägger fram bindande.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Vi har väntat ganska länge nu på den här är GMO förordningen. Vi längtar efter att få se något resultat på hur Åland skulle kunna bli GMO-fritt och GMO-odlingsfritt.

Sedan fick jag inte riktigt klart för mig var vi kan lägga nivån? Det är klart att vi borde kunna ha en mycket strängare nivå på införsel eller import av foder om vi vill höja kvaliteten. Det säger man ju också här i lagförslaget att det är möjligt. Om vi vill höja kvaliteten och endast godkänna certifierade foder så det möjligt.

Jag tror att vi är tvungen att bordlägga den här framställningen så att minister Mattsson får tid att sätta sig in ordentligt i det här ämnet.

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Om ltl Aaltonen vill att jag ska sätta mig in i det så tror jag att det är flera som behöver göra det, om vad detta innebär och vad alla de EU-direktiv innebär. Det finns faktiskt 20 olika direktiv och förordningar som vi måste tillämpa. Det har bedömts att möjligheterna att avvika ifrån dem är så pass små, det är därför vi har en blankettlag.

När det gäller den här GMO-frihetslagen så skulle jag vilja fråga ltl Aaltonen. Varför har ltl Aaltonen som brått? Vilken gröda är hon rädd för att vi ska börja odla på Åland som ska vara GMO-modifierad?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag tycker att det minsta man kan begära är att minister Mattsson åtminstone läser bilagan till en lagframställning som han lägger fram.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till onsdagen den 13 mars, så att vi då får svar på de frågor som här har ställts.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet? Förslag om bordläggningen har väckts. Ärendet kommer att bordläggas. Jag ber följande talare uttala sig om bordläggningen och bordläggningstiden.

Ltl Carina Aaltonen

Jag vill understöda ltl Sundbacks förslag om bordläggning. Bordläggningstiden borde bli till den 10 mars.

Talmannen

Vinner bordläggningstiden understöd? Det här ärendet bordläggs till lagtingets plenum på måndagen den 10 mars 2010.