Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! I slutet av förra sessionen återremitterades körkortslagen till lag- och kulturutskottet för vissa mindre ändringar och förtydliganden.

I 65 § 2 mom. tog utskottet bort bestämmelser kring detaljer om körkortets utformning. Utskottet ansåg att de bestämmelserna var för detaljerade. Ni kommer alla ihåg diskussionen kring kod 70.

Efter att vi återremitterade lagen så kunde utskottet konstaterar att rikssidan har bestämmelser om anteckningar om koder på körkort i statsrådets förordning om körkort. I förslaget till körkortslag sägs det klart och tydligt att bestämmelser om de villkorskoder som används på Åland ska anges i landskapsförordning. Det borde vara till fullo. Därför föreslår vi inte heller här någon ändring av bestämmelsen.

Sedan hade utskottet ett resonemang och en bestämmelse om färöiska körkort. Vi såg en möjlighet att genom körkortslagen avskaffa ett nordiskt gränshinder genom att föreslå att färöiska körkort skulle jämställas med EES-körkort. Det kom då fram åsikter att det blev otydligt och att vi inte skulle äventyra körkortslagens förenlighet med körkortsdirektivet. Nu föreslår vi att definitionen av EES-körkort ska ha samma lydelse som i landskapsregeringens ursprungslagförslag.

Utskottet vill heller inte göra lagberedning men lagberedning är nödvändigt. Vi är fortfarande av den åsikten att de nordiska gränshindren bör avskaffas. Vi föreslår en kläm i det här betänkandet. Vi vill att lagtinget ska uppmana landskapsregeringen att så fort som möjligt komma med förslag till ändringar i körkortslagen så att även körkort utfärdade på Färöarna kan bytas ut mot åländska körkort.

Vi missade att redovisa hur omröstningarna förlöpte i utskottet och det finns nu redogjort för i det här nya och kortare betänkandet.

Dessutom förde utskottet en diskussion i det första betänkandet där vi ville modernisera språkbruket i lagen. Det var en helt ny lag och då skrev vi in begreppet hen i några paragrafer. Vi tyckte att det var motiverat med tanke på att det var frågan om en helt ny lag och att det är väldigt praktiskt att använda det ordet i lagtext.

Vi uppmanade också landskapsregeringen att inte använda begreppet polisman, utan det ska ändras till polis när man reviderar lagstiftning.

Ursprungligen var det ett enigt utskott som skrev de här förändringarna i språkbruket. Men efter att vi hade lämnat betänkandet till lagtinget så har det uppstått diskussioner kring ordet hen. Det kan vi från utskottet beklaga, dels att vi inte förutsåg den här diskussionen och dels vilket fokus det har fått. Det blev en omröstning när lagen återremitteras och majoriteten gick fortsättningsvis in för att använda ordet hen i lagstiftningen.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller problematiken med gränshinder, som ofta diskuteras i nordiska sammanhang, så har bland annat Färöarna lyft upp sin körkortsproblematik på samma sätt som vi har lyft upp examensbehörighet härifrån Åland. Det sätt som man löste frågan här på Åland, att Färöarnas körkort skulle jämställas med ett EES-körkort, ska ha lyfts upp som ett skolexempel på hur man kan motverka gränshinder bara man har kunskap, flexibilitet och engagemang att lösa dem. Det är lite med sorg man säger att den här lösningen som vi hade bara var in och svängde och så var den borta igen. Fanns det verkligen inte möjligheter att hålla kvar ursprungsförslaget?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Utskottet gjorde det här arbetet med tillfredsställelse. Vi var väldigt glada över att vi kunde göra den här förändringen, men sedan stötte det på patrull från landskapsregeringen som ansåg att det fanns betänkligheter kring det. När lagen återremitterades så analyserade vi det och konstaterade att vi dessvärre skulle behöva öppna flera paragrafer.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vet att utskottet gjorde det. Jag har själv personligen fört fram det många gånger i nordiska sammanhang. Det är inte bara våra vänner från Färöarna som har varit tacksamma över det utan de som jobbar med problematiken kring gränshinder har tyckt att det här är ett otroligt bra sätt att lösa problem på. Att landskapsregeringen förde fram alla möjliga invändningar är mycket möjligt men jag tycker att utskottet borde ha hållit kvar vid sin ursprungliga ståndpunkt och i så fall jobbat lite mera med att få fram en lösning, för det var en viktig fråga.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Lag- och kulturutskottet har jobbat väldigt mycket med körkortslagen. Väldigt mycket! Till slut var det på det viset att vi behövde öppna flera paragrafer. Vi ansåg att det ansvaret och det arbetet kunde vi helt enkelt inte ta på oss. Det är landskapsregeringens ansvar. Det resulterade i en klar och tydlig kläm från utskottets sida. Landskapsregeringen ska titta på den här frågan och komma med åtgärder så fort som möjligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack lag- och kulturutskottets ordförande Katrin Sjögren för informationen i det nya utskottsbetänkandet. Jag har två synpunkter.

Det första gäller de färöriska körkorten där vi ifrån landskapsregeringens sida helt delar utskottet syn på att vi ska få in det i lagstiftningen så att det kan jämställas med andra nordiska körkort. Men det går inte att göra en direkt koppling till EES, inte som det tredje körkortsdirektivet ser ut för tillfället. Jag vill vara tydlig med att landskapsregeringen delar till fullo den intention som också lag- och kulturutskottet har att vi ska hitta en lösning på det här problemet.

Det andra är en mer personlig reflektion. Jag är förvånad över att lag- och kulturutskottet i ett förslag från regeringen går in och ändrar i texten till ordet hen. Jag tycker att en sådan förändring i lagtext borde diskuteras mellan lagberedningen och lagtinget.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är bra om landskapsregeringen gör de förändringar som är nödvändiga när det gäller att färöiska körkort ska träda ikraft och gälla på Åland. Det är helt i intention med utskottets begäran.

Beträffande ordet hen så tror jag att infrastrukturministern har betydligt viktigare saker att lägga energin på när det gäller att förverkliga körkortslagen än det lilla ordet.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vi ser olika på saker och ting. För mig är lagstiftning väldigt viktigt. De förslag som landskapsregeringen kommer med kommer alla ålänningar till fromma efter att de har processats och lagtinget har beslutat om dem. För mig är ordet hen viktigt. Det är ingenting som man sätter dit för att man tycker att det är modernt. Jag tycker att den debatten borde ha föregåtts av en dialog mellan lagberedningen på landskapsregeringens sida och lagtinget.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Som jag sade inledningsvis så kunde vi inte föreställa oss den här diskussionen som har uppkommit. Skulle jag vara infrastrukturminister så skulle jag lägga energi på betydligt viktigare saker.

Betänkandet om körkortslagen är förhållandevis kritiskt, vi har ändrat i många paragrafer och vi har konstaterat att landskapsregeringen gravt har underdimensionerat kostnaderna för att införa hela körkortslagen. Vi har konstaterat att vi behöver nya register, vi behöver läroplaner och vi behöver en uppsjö av olika förordningar. Så bästa minister Thörnroos; lägg energin på rätt saker och leverera en körkortslag som ålänningarna kan ha nytta av!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson

Tack, fru talman! Jag tänker inte vara särskilt mångordig utan jag instämmer med det som minister Thörnroos förde fram här.

Jag tycker att det är olyckligt att lag- och kulturutskottet lagbereder in nya ord som ordet hen. Det har också kommit till min kännedom att några av våra lagberedare har varit över till vårt grannland i väster och fått information av kollegor där man avråder ifrån att använda ordet hen direkt i lagtexter. Nu pågår det en debatt om på vilket sätt man ska tolka och använda ordet hen. Jag tycker att en sådan här sak måste föras via landskapsregeringen och lagberedningen. Det måste föras en dialog på parlamentarisk nivå.

Jag lägger ett förslag på att ändra detta till lag- och kulturutskottets betänkande nr 10 och 10a/2014-2014 över landskapsregeringens förslag till ny körkortslag. Jag föreslår att man antar det första lagförslaget i den lydelse det har i lag- och kulturutskottet betänkande, dock så att 18 § och 61 § får den lydelse de har i landskapsregeringens lagförslag, dvs. där man inte har med ordet hen.

65 § ska få den lydelse som den har utskottets betänkande, dock så att man ändrar och inte har ordet hen med. Förslaget är utdelat och jag förstod att jag inte behöver läsa upp hela den paragrafen.

Det här var mitt förslag.

Ltl Anders Englund, replik

Talman! Jag vill meddela att jag stöder ltl Petri Carlssons förslag om att inte införa ordet hen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Jag ber att få tacka för understödet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Mycket har sagts redan i det här lagförslaget med tanke på att vi har haft en behandling som avbröts och förslaget skickades tillbaka till utskottet. Jag ska försöka fatta mig kort.

Vi från Ålands Framtid har två väsentliga invändningar mot utskottets betänkande. Det första tar sikte på att minska byråkratin i det åländska samhället. Det är något som vi i Ålands Framtid jobbar konsekvent med och har ett ständigt fokus på när vi läser lagförslag och tar fram ny lagstiftning i detta parlament. Vi borde anstränga oss ytterligare när det gäller det.

Nu handlar det nämligen om förslaget från regeringen att införa två teoriprov istället för ett när man ska ta körkort. Det är en reglering som vi tycker att är onödig. Vi tror inte att det kommer att leda till ökad trafiksäkerhet. Vi tror att det här enbart är ett sätt att skapa en byråkrati som ålänningarna inte är förtjänta av. Vi litar på att de åländska ungdomarna ska klara av att bevisa att de har de teoretiska kunskaper som krävs för att ta körkort genom ett enda teoriprov. Det behövs inte två teoriprov.

Den andra invändningen från Ålands Framtid är förslaget att också ge alkoholmissbrukare möjlighet till alkolås. Nu finns möjlighet att få alkolås om man åker fast för rattfylleri eller grovt rattfylleri. Linjen i hela körkortsdirektivet är ju att alkoholmissbrukare inte ska få körkort. De ska inte befinna sig på vägarna före de har tagit tag i sitt alkoholmissbruk och gjort sig av med missbruket.

Här i utskottets betänkande och i regeringsförslaget går vi tvärtemot den linjen. Trots att man inte kan få ett vanligt körkort om man har ett alkoholmissbruk så kan man efter en rattfylleridom få ett alkolås istället för att bli av med körkortet. Den förändringen sänder fel signaler tycker vi, i synnerhet när man tänker på de debatter vi har haft här tidigare om sänkta promillegränser där vi försöker sätta åt människor som sköter sig ganska bra. Vi försöker också sätta åt människor som kanske vill ta ett glas vin eller en öl i parken, men alkoholmissbrukarna ska få ha alkolås och vi ska låta dem köra vidare på våra åländska vägar. Det tycker vi att är en märklig signal från detta parlament och det är någonting som vi motsätter oss.

Till sist måste jag säga några korta ord om den debatt som har uppstått kring ordvalet hen eller han eller hon. För oss i Ålands Framtid är det här en icke-fråga. Vi kan leva med båda alternativ. För att inte skapa stor politisk debatt om detta så föreslog vi i utskottet att man skulle använda samma terminologi som vi använder i resten av lagförslaget. Att man syftar tillbaka till körkortsinnehavaren eller sökanden och använder de ord som vi har använt i 90 procent i texten i lagförslaget. Men det fanns tydligen en stark vilja att politisera kring detta. Därför tog vi beslutet i vår grupp att vi kommer att avstå från att delta i den behandlingen. Vi lägger ner våra röster i den här debatten. De som vill strida får göra det bäst de vill om den saken. Vi lägger fokus på byråkrati och på att skapa ett system där vi inte släpper ut alkoholmissbrukare med alkolås på vägarna. Det är en förändring i fel riktning som vi borde försöka få bort. Vi hoppas att lagtingets medlemmar kan fundera ett varv ytterligare på detta. Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Vad gäller minskningen av byråkratin som ledamoten efterlyser så har utskottsmajoriteten lagt stor vikt vid att de ungdomar som börjar körkortsutbildning har ett hum om vad ansvarsfull körning innebär. När det är dags att ta körkort tycker vi inte heller att det är orimligt att visa att man har lärt sig trafikvett och de grunder som behövs. Vi ser det inte som byråkrati för att fördyra eller försvåra för ungdomarna, utan ett annat sätt att säkerställa att de ungdomar vi har på våra vägar vet vad ansvarsfull körning innebär, både för dem själva och för medtrafikanterna.

När det gäller frågan om alkolås så måste jag ånyo säga det jag sade tidigare i den här frågan. Alkolåset finns uttryckligen till för att ge en möjlighet till dem som lider av alkoholmissbruk att ta tag i sina egna liv och börja köra med de krav som följer av alkolåset.

Ltl Axel Jonsson, replik

Om vi fokuserar på teoriprovet först, ja, tanken är god att man ska ha grundläggande kunskaper i trafikreglerna före man ger sig ut på vägarna. Men vi i Ålands Framtid litar på de handledare som i lagen uttryckligen har ett ansvar att se till att de inte skickar ut en elev i rusningstrafik på sin första körlektion. Handledarna ser till att undervisningen läggs upp på ett sådant sätt så att ungdomarna kontinuerligt lär sig trafikreglerna i samband med den praktiska undervisningen. Att samhället ska kontrollera alla ungdomars kunskap före de sätter sig en bil, har det då någon funktion? Nej, eftersom olycksstatistiken bland dessa bilar som är ute och övningskör är väldigt låg, om inte obefintlig, vilket vi har fått uppgifter om till utskottet under behandlingen. Det är inte ett verkligt problem som vi löser med hjälp av detta förslag. Tvärtom, vi skapar mera byråkrati för den enskilde ungdomen som vill ta körkort och det är något som vi i Ålands Framtid motsätter oss.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Harry Jansson, replik

Det är bara att konstatera att vi ser olika på det ansvar som samhället bör ta, i första hand vi som lagstiftare och vilka krav vi ska ställa på ungdomarna själva. Frihet under ansvar är alltid ett honnörsord. I det här fallet handlar det om både ungdomarnas egna liv, hälsa och medtrafikanterna. Det skadar inte att ha den här kunskapen dokumenterad.

Alkolås är en jättebra innovation. Det ger möjligheter för människor i samhället att ta tag i sina liv och under vissa premisser köra och också kunna arbeta. Vad är bättre än att vi försöker skapa ett system som håller ihop detta? Ansvar från den enskilde och ansvar från samhällets sida är grunden till att alkolås överhuvudtaget har dykt upp i den nordiska trafiklagstiftningen.

Ltl Axel Jonsson, replik

Om det är något som har poängteras från de sakkunniga under utskottets behandling beträffande körkort och alkohol så är att när man blir av med sitt körkort så kan det ofta vara den avgörande moroten att göra något åt sitt missbruk, om man har ett alkoholmissbruk. Moroten är att få tillbaka sitt körkort, att återigen kunna köra till jobbet och att leva fullt ut i det åländska samhället som många gånger kväver en bil. Vi ska inte frånta dem den moroten med hjälp av detta alkolås och dalta med alkoholmissbrukarna på det här sättet. Vi ska istället fortsätta att visa den här tydliga signalen; ”kan du reda upp ditt alkoholmissbruk då ska du också få tillbaka ditt körkort och möjligheten att befinna dig på vägarna”. Vi tror att det är en bättre väg att gå i det här sammanhanget, än att på något sätt sända en signal ”att det nog är okej att du kör vidare, men ta gärna tag i ditt alkoholmissbruk men kör med ett alkolås under tiden så är det okej”. Vi tycker inte att det är en bra signal. Man ska få körkortet tillbaka när alkoholmissbruket är borta.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Nu blev jag lite förvirrad och det brukar jag inte bli när ltl Jonsson håller anförande. När det gäller detta med hen så argumenterade ltl Jonsson, som jag uppfattade det, att det var klokt att ha en eftersläpning och att tänka till innan man i lagtext inför helt nya och moderna ord. Han förde ett resonemang att man inte ville politisera och att det var lite olyckligt att lag- och kulturutskottet har gått in och gör politik av ordet hen. Jag uppfattade att ltl Jonsson höll med mig. Jag förstår inte, varför tar ni inte ställning då och stöder mitt förslag istället för att avstå? Det brukar inte vara ledstjärnan för Ålands Framtid, men nu är man väldigt otydlig. Varför?

Ltl Axel Jonsson, replik

Ledstjärnan för Ålands Framtid är att vi ska ta fram en lagstiftning som utvecklar det åländska samhället, som förbättrar för den enskilde medborgaren i det här fallet. Att man hänvisar till hen eller till körkortsökanden eller han eller hon kommer inte att ha den minsta praktiska betydelse för en enda ålänning i det åländska samhället när man ska söka körkort. Vi hade kunnat tänka oss att diskutera ihop ett gemensamt förslag i utskottet, men det fanns en vilja att politisera detta. Därför lägger vi istället vårt krut på att utveckla körkortslagstiftningen på ett sådant sätt som vi tror att kan ha verklig nytta för ålänningarna i sitt vardagsliv.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Jonsson sade i sitt anförande att man hellre hade kunnat ha med andra neutrum som körkortsinnehavaren och det är just det som mitt förslag går ut på, att återgå till att ha ett riktigt neutrum. Jag förstår inte varför inte ltl Axel Jonsson och Ålands Framtid kan ta ställning utan väljer att inte säga någonting?

Ltl Axel Jonsson, replik

Poängen är att visst kan vi i Ålands Framtid ta ställning. Vi kan leva både med ltl Petri Carlssons förslag och med utskottets förslag. Eftersom vi inte förstår vilken nytta denna debatt ska ha för det åländska samhället så har vi valt att lägga ner våra röster i den här debatten. Jag kan inte förstå varför det kan vara så svårt för ltl Carlsson att ta till sig. Om man i lagtinget tycker att det här är den stora frågan i körkortslagen då ska man givetvis diskutera den, men vi står gärna på sidan om den debatten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Åke Mattsson

Fru talman! Jag tycker att det är en bra körkortslag som vi har att ta ställning till här. Utskottet har ägnat mycket tid att ge en sista touch på de flesta paragrafer. Vi har ändrat lite på dem i samarbete med lagberedningen och med ministern. Vi har också haft samarbete olika tjänstemän från andra myndigheter. Jag tycker att det är tillfredsställande. Kanske vi kunde ha gjort lite mera men tiden kom också emot och det finns en begränsning på hur mycket ett utskott ska göra och vi ligger nog på den övre sidan där.

Jag begärde ordet för att ge ett förtydligande på varför jag förde ordet hen till omröstning i utskottet. Jag ser själv inte några problem med ordet, jag har aldrig använt ordet tidigare, förutom kanske lite raljerande i slutna sällskap då ordet inledningsvis dök upp.

Moderat samling står för struktur, ordning och förutsägbarhet i politiken. Det är någonting som jag även försöker bidra med så gott jag kan. Struktur och förutsägbarhet ska också gälla hanteringen av ärenden här i salen. När vi inför ett nytt ord som ordet hen så kanske vi behöver förankra det bättre.

Förslaget att ändra kombinationen han och hon till ett nytt ord hen sågs som en liten förändring i utskottet. Det förekom inte speciellt mycket debatt utan vi tyckte att det var en liten sak i det skedet. Det var ett misstag, för vi borde ha insett att det kunde bli en debatt.

Ser man på reaktionerna i svensk media så beskrivs ordet hen som det omdebatterade, stridbara och det ifrågasatta ordet. Att säga att det bara är en liten förändring är inte sant. Ordet har väckt debatt även på den rikssvenska sidan.

Alla tycker inte om ordet hen och orsakerna är många. Det anses att merparten av dessa orsaker är att man är kvinnofientlig. Men så behöver det inte vara, det finns säkert sådana, men det finns även andra som upplever ordet hen som det motsatta; att det är kvinnoförnekande.

Professor i nordisk litteratur Ebba Witt-Brattström anser att det här är en stridsfråga för kvinnor. Professorn säger; ”införandet av ordet i sig inte är anmärkningsvärt men det är ett bakslag för feminismen och avråder för att använda ordet i officiella sammanhang. Det är inget problem om någon personligen vill kalla sig hen. Problemet är om man ersätter det med hen och man vill undvika att skriva han och hon. Professorn säger vidare att hon anser det rimligt att använda ordet i krönikor och friare texter men det är problematiskt i ett officiellt språkbruk.

Svenska akademins ordlista inför helt enkelt ord enligt frekvensmätning. När folk använder hen, som ju sker, så inför man det. Svenska Akademien är inte någon censurerande instans och har inte så stor betydelse som man kanske här i salen vill lägga vikt vid genom att ordet har kommit med i Svenska Akademien. Professorn förstår att det kan förenkla, hon konstaterar att hon är en gammaldags feminist. I det avseendet anser hon att det skymmer kvinnokönet att använda ordet hen. Hon är en anhängare av feministiska böjningar i språket. Det måste synas att det finns kvinnor, inte bara män. Hon har jobbat i decennier för att trycka in kvinnan som människa på samma villkor som mannen. Jag tycker det är bra, det känns som ett bakhåll att ersätta han och hon med hen och det skulle riskera att förminska den kvinnliga delen av språket anser professor Eva Witt-Brattström.

Hen i Svenska Akademins ordlista är ett mycket praktiskt pronomen. Sven-Göran Malmberg skriver på Twitter att det finns varierande uppfattningar om det ordet. Det är inte självskrivet att ordet hen är för feministerna.

I utskottet hade jag ett annat förslag som inte vann understöd. Det var att behålla hen i lagtexten men att man i motiveringarna skulle framhålla att det inte var avsett som ett förslag till diskussion mera i salen för framtida bruk av ordet. Jag tycker personligen att om man ska införa en sådan här förändring så borde man de facto vara medveten om det ska ske i samarbete med landskapsregeringen, lagberedningen. Det är värt att diskutera och jag ifrågasätter om den här typen av förändringar ska införas direkt i utskotten. Man kan göra förändringar men det ska vara för att man kan tolka lagen bättre och det ska vara för att allmänheten ska ha nytta av den här typen av förändringar.

Moderat samling har också synpunkter på byråkratin. Vi är emot onödig byråkrati. Det finns en ganska stor skillnad där. Byråkrati behövs i vårt samhälle. Det ska finnas struktur och kontroll vilket det många gånger handlar om när det gäller byråkrati. Vi kommer aldrig att kunna bli av med byråkratin helt och hållet. Man måste tänka rättvist.

När det gäller ett inledande prov för att ta körkort så tror jag personligen att det är mycket bra. Man vet att alla som börjar ta körkort är ungefär på samma nivå. Man förstår vad undervisningen går ut på och varför man gör på olika sätt i olika sammanhang. Man tillgodogör sig säkert undervisningen mycket snabbare och mycket bättre om man gör det inledande provet för då har man visat att man kan sätta sig in i trafikfrågorna. Annars kanske man måste vänta lite. Vi har också haft informella diskussioner i utskottet om att pojkarna borde ta körkort ett år senare än flickorna beroende på mognad och hur man beter sig i trafiken.

En annan fråga som har dykt upp är alkolåset och hur tolerant man ska vara mot dem som blåser och har alkohol i utandningsluften. Jag var väldigt emot det. Om jag inte hade tagit reda på information om hur det har gått på rikssidan så hade jag stött Ålands Framtids ändringsförslag. Jag har sett hur det har gått på finska sidan, de har väldigt positiva erfarenheter av det här, många av dem som får alkolås blir fungerande medborgare och de återfaller inte i rattfylleri och missbruk när alkolåset tas bort.

Svenskarna har ett annat problem i och med att många av dessa straffar ut sig väldigt tidigt, de börjar köra utan körkort och i fyllan och de ställer till med problem. Ser man på statistiken så ser det väldigt bra ut på den finska sidan. Det förvånar mig ganska mycket och det går helt emot vad jag inledningsvis trodde innan jag fördjupade mig i den här frågan.

Ltl Mika Nordberg

Fru talman! Jag vill för formalitetens skull så här i ett anförande passa på att stöda ltl Petri Carlssons ändringsförslag.

Ltl Anders Eriksson

Jag vill beröra tre saker helt kort. Jag börjar med den stora debatten om hen. Det sades från förslagsställare Carlsson att vi från Ålands Framtid inte brukar ha som ledstjärna att vi avstår och inte vågar ta ställning. Det talades till och med om att det var fegt. Vi tycker att det är en nonsensdebatt och vi vill helt enkelt inte ta del i den. Vi tycker att det finns mycket viktigare frågor att diskutera när det handlar om körkortslagen. Försök nu i all välmening respektera det!

Diskuterar man en körkortslag så tycker vi att det är viktigt att man uppfyller de EU-direktiv som finns, att vi har en modern och bra lag som kan underlätta logistiken till och från Åland och att vi har en konkurrenskraftig transportsektor. Och även här, som i alla andra ärenden, vill vi försöka minska byråkratin så mycket det går. Mot den bakgrunden så har vi svårt att inse att fördelarna skulle överväga nackdelarna när det gäller att ha ungdomar att göra två teoriprov. Det leder till mera kostnader och det leder till mera byråkrati. Vi är enhälliga när det gäller motståndet mot detta.

Ltl Harry Jansson gjorde ett märkligt uttalande när han förfäktade med alkohollås för personer som är dömda för rattfylleri. ”Det handlar om ansvar för den enskilda” sade han. Men när vi har debatterat promillegränsen från 0,2 till 0,5 promille, ja då har det helt plötsligt överhuvudtaget inte handlat om ansvar för enskilda, där det absolut viktigaste är just de enskildas ansvar. 

Med största respekt, ni som är för en sänkning av promillegränsen, det blir väldigt ihåligt och inkonsekvent när man helt plötsligt debatterar för alkolås och att man ska underlätta och hjälpa till på alla sätt och vis för sådana som är dömda för rattfylleri. Det hänger helt enkelt inte ihop.

Herr talman! De frågor som tas upp i reservationen i betänkande nr 10/2014-2015 av ltl Axel Jonsson kommer vi att driva till omröstning. Vi tycker att de är så pass viktiga. Tack.

Ltl Sara Kemetter

Tack, herr talman! Jag börjar med att meddela att socialdemokraterna inte har någon invändning mot lag- och kulturutskottets betänkande. Vi stöder det här betänkandet och anser att det har förekommit bra diskussioner och man har hittat bra synpunkter.

Vi skulle också vilja lyfta fram diskussionen kring hen. Jag vill poängtera att socialdemokraterna inte ha några problem med ordet hen. Vi anser också att det är alldeles riktigt att lag- och kulturutskottet, vilket är jämförbart med vårt grundlagsutskott, har lyft fram det. Det är just där som sådana här förändringar ska diskuteras och aviseras, då får vi en bred parlamentarisk diskussion. Vi stöder det. Vi tycker att utskottet har gjort alldeles riktigt i sin analys.

Om man tittar historiskt på lagtexter så har man tidigare enbart talat om han i lagar. Man kan då undra om det gällde bara männen eller varför man bara pratade om män. Det var en sådan maktstruktur i samhället. Man övergick, för inte så länge sedan, till att skriva han eller hon i lagtexter. Nu kommer det upp för första gången i diskussionen att vi ska lyfta in hen och det tycker jag bara är frågan om en modernisering och ett sätt att göra det mera könsneutralt. Det är inte frågan om han eller hon utan det är frågan om en person. Det är som sagt en modernisering.

Pronomen hen, som är könsneutralt, används alltmer istället för han eller hon. Det används på två sätt; antingen som ett alternativ till uttryck som han eller hon när man i det fallet inte bör veta vad könet är eller om det är oväsentligt eller ska otydliggöras. I skolan skulle det här kunna vara ett bra exempel när man pratar om elever och när en elev ska överklaga någonting till rektorn och istället för att säga att det är en flicka eller en pojke så kunde man säga eleven eller hen överklagar till rektorn. Det är en form av modernisering.

Vi ser absolut inga språkliga hinder för att man kunde lyfta in hen i lagtexter. Vi har märkt bland debatten i samhället, och även här i lagtinget, att det väcker irritation. Jag är övertygad om att ju vanligare det blir desto mindre kommer fokus att vara på det här pronomet. Vi använder också ordet ”hän” i finskan och det tycker jag inte att man hör så mycket debatt om. Det brukar gå ganska bra på andra språk också. Det finns också andra språk i världen som har könsneutrala pronomen. Det är det som socialdemokraterna anser. Tack.

 Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tyckte att ltl Kemetter hade ett bra och sakligt anförande. Precis på det viset har lag- och kulturutskottet diskuterat. Man kan konstatera att det finns starka åsikter. Skulle vi ha insett hur eldfängt det var så skulle vi knappast ha gjort så här. Sedan blev det politiserat på ett eller annat sätt. Man kan hitta en uppsjö av personer som stöder det här språkbruket, t.ex. olika språkforskare som säger ”att det är en lösning som ger möjlighet att möta världen mera förutsättningslös, att läsa en text och att föra ett samtal där det viktiga inte blir könstillhörigheten utan individens personliga egenskaper” Man kan också konstatera att i Sverige finns hen numera i domslut och i kommunala handlingar. I Sveriges riksdag används hen både från höger och vänster. Det är Sverigedemokraterna som har stora aversioner mot ordet hen. Det var ett bra och sakligt anförande, precis på samma sätt har vi diskuterat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack så mycket. Jag är glad, trots att det har blivit debatt, att man har tagit upp detta. Jag håller inte riktigt med ltl Katrin Sjögren när hon säger att vi knappast skulle ha gjort så här. Jag tycker att det var jättebra att utskottet just gjorde så här och att den här debatten sattes igång. Idag vet vi att maktstrukturerna har mycket med kön att göra. Den vita mannen har i maktstrukturen en överordnad position. Genom att lyfta upp ett könsneutralt pronomen så får vi en mer jämlik och rättvisare lag. Tack för det stödet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Efter att ha hört ltl Sara Kemetters inlägg angående hen i lagstiftningen så delar jag inte synen att ordet hen skulle berika språkbruket.

Ltl Kemetter var även inne på det finska språket. Eftersom jag behärskar finska i viss mån så har jag faktiskt upplevt ordet ”hän” som en begränsning i mina kontakter i Finland. Man kan inte urskilja om det är en man eller kvinna man pratar om när man använder det finska ordet ”hän”. Jag drar inte alls samma slutsatser som ltl Kemetter.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Skulle det vara så att ltl Mika Nordberg behärskar finska språket bra så vet han att när man titulerar på finska så använder man ofta förnamn och efternamn och då brukar det oftast inte bli ett problem när det handlar om kön. Man säger artigt att det är Olli Pekkanen man vill tala med eller någon annan och sedan efter det går man över till hän. Vid könsneutrala situationer när man inte använder namnet då pratar man bara om en person och inte om ett kön.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag är glad att jag kan tillmötesgå de dagliga behoven som finns på svenska på Åland. Det är en sak som jag kommer att hålla på med rätt länge hoppas jag.

När man pratar i Finland så var ltl Kemetter inne på att det finns ett behov av att lägga till namnet för att beskriva någonting. Däremot finns det namn idag som inte säger om det är en man eller kvinna, t.ex. Kim är ett sådant namn som används av både män och kvinnor. Det hjälper inte att man säger ett namn, fortfarande är förvirringen lika stor.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tycker nog inte att förvirringen blir så hemskt stor när man diskuterar med människor. Kontexten vad man diskuterar gör det nog ganska klart att man talar om en person. Vill man absolut klargöra att det är en man eller kvinna så säger man väl det, om det är det som är det viktiga. Men just i körkortslagen är det inte viktigt om det är en man eller en kvinna som kör. Därför är ordet hen ett absolut genialiskt förslag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Kemetter sade i sitt anförande att diskussionen om hen tar en hel del fokus från själva sakfrågan. I sina rekommendationer säger språkrådet gällande hen att om det tar alltför mycket fokus så kan andra könsneutrala strategier användas istället. Språkrådet har rekommendationer på att man borde använda neutrala former som i landskapsregeringens förslag. Jag ville kommentera det.

Jag noterade att ledamoten jämställde vårt lag- och kulturutskott med grundlagsutskottet. Det är ju inte en riktigt korrekt jämförelse. Vi har också självstyrelsepolitiska nämnden som mer måste ses som ett konstitutionellt utskott. Vi har det mera delat. Jag tycker inte man kan jämföra lag- och kulturutskottet med grundlagsutskottet på det sättet som ledamoten gjorde.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vad gäller det sista så har vi olika åsikter.

Språkrådet rekommendationer är att om hen tar alltför mycket fokus från texten, men när jag läser körkortslagen så fokuserar jag inte på att det står hen. Jag är intresserad av vad det står i själva lagen. Det är för mig helt absurt resonemang att jag bara skulle fokusera på ordet hen och inte på själva lagen om hur man ska hantera körkortssystemet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag vill bara understöda ändringsförslagen lagda av kollegan Eriksson.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs det första lagförslaget paragraf för paragraf, dock så att lagen föreläggs enligt kapitel där ändringsförslag inte har aviserats. De övriga lagförslagen föreläggs var för sig i deras helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs förslaget till körkortslag för Åland.. 33

Föreläggs 1 kapitel. Godkänt.

2 kapitel. Godkänt.

3 kapitel. Godkänt.

4 kapitel. Godkänt.

15 §. Godkänt.

16 §. Godkänt.

17 §. Begärs ordet?

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Jag föreslår att 17 § utesluts.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag understöder förslaget.

Talmannen

Ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Anders Eriksson, har föreslagit att 17 § ska utgå.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Axel Jonssons ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt lagtexten i 17 § enligt utskottets betänkande.

18 §. Begärs ordet?

Ltl Petri Carlsson

Tack, fru talman! Jag föreslår lagförslaget antas, dock så att 18 § får den lydelse den har i landskapsregeringens lagförslag.

Ltl Mika Nordberg

Jag understöder det.

Talmannen

Ltl Petri Carlsson, understödd av ltl Mika Nordberg, har föreslagit att 18 § godkänns i den lydelse den har i landskapsregeringens lagförslag.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Petri Carlssons ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Petri Carlsson

Tack, fru talman! Jag begär att få ha öppen omröstning.

Ltl Mika Nordberg

Jag ber att få understöda öppen omröstning.

Talmannen

Öppen omröstning har begärts, understötts och kommer därför att verkställas. Jag ber ledamöterna Mats Perämaa och Sara Kemetter att biträda vid rösträkningen. 

Upprop.

Omröstningen har utfallit med 11 ja-röster, 10-nej röster, 7 avstod och 2 var frånvarande.

Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

19 §. Godkänd.

21 §. Godkänd.

22 §. Godkänd.

23 §. Godkänd.

24 §. Godkänd.

5 kapitel. Godkänt.

6 kapitel. Godkänt.

7 kapitel.

49 §. Godkänt.

50 §. Godkänt.

51 §.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Jag föreslår att 51 § ändras i enlighet med min reservation.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag ber att få understöda ltl Axel Jonssons förslag.

Talmannen

Ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Brage Eklund, har föreslagit att 51 § ändras till den lydelse den har i ltl Axel Jonssons reservation till betänkandet.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Axel Jonssons ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt lagtexten i enligt utskottets betänkande.

52 §. Godkänd.

53 §. Godkänd.

54 §. Godkänd.

55 §. Godkänd.

56 §. Godkänd.

57 §. Godkänd.

58 §. Godkänd.

59 §. Godkänd.

60 §. Godkänd.

61 §. Godkänd.

62 §. Godkänd.

63 §. Godkänd.

64 §. Godkänd.

65 §. Godkänd.

66 §. Godkänd.

67 §. Godkänd.

68 §. Godkänd.

69 §. Godkänd.

70 §. Godkänd.

Kan lagtinget med anledning av resultatet av omröstningen godkänna 8 kapitel såsom den är lagd? Godkänd

9 kapitel. Godkänt.

10 kapitel. Godkänt.

Föreläggs ikraftträdelsebestämmelsen. Godkänd.

Lagens rubrik. Godkänd.

Lagens ingress. Godkänd.

Därmed är första behandlingen av körkortslagen avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om trafikskolor för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § polislagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 43 § landskapslagen om besiktning och registrering av fordon för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av rubriken till 19 § trafikbrottslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.