Remissdebatt

Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Jag vill presentera ett lagförslag som handlar om landskapslagen om fordonsmyndigheten.

Man kan kort och gott säga att det här lagförslaget mest är av teknisk natur. Lagförslaget bygger bl.a. på de krav som EU-direktiv 2014/45/EU för med sig.

I samband med att vi lyfte lagen och reviderade den så har vi även framfört ett namnbyte vad gäller motorfordonsbyrån som den idag kallas för i folkmun. Tanken är att det nya namnet blir fordonsmyndigheten.

Fordonsmyndigheten är en myndighet, det har även varit en myndighet historiskt. Men på grund av dess namn, byrå, så har man har man sammanblandat motorfordonsbyrån med övriga byråer inom landskapets trafikavdelning.

Vi har till exempel ÅMHM, vi har AMS som också är myndigheter och likaledes är motorfordonsbyrån idag en myndighet.

I och med den här lagändringen så passar vi på att göra ett namnbyte och förtydliga att det är frågan om en myndighet.

Även 4 § i lagen definierar att själva myndigheten leds av en myndighetschef. Den chefen ska se till att verksamheten för fordonsmyndigheten sköts och utvecklas på ett ändamålsenligt sätt.

Övriga saker som jag vill lyfta gäller 8 § där man möjliggör ett sakkunnigråd för att kunna stöda myndighetschefen vid olika organisationsförändringar eller andra saker som kommer upp inom myndighetens förvaltning.

Utöver detta så föreslår vi ingen förändring vad gäller ekonomin. Budgeten är fortfarande på samma sätt som förut. Fordonsmyndigheten kommer fortfarande att göra upp ett budgetförslag som skickas till landskapsregeringen och landskapsregeringen fastställer budgeten för myndigheten i samband med att budgeten för hela landskapet behandlas i lagtinget.

Ytterligare positivt är 15 § som handlar om rättelseyrkande. I och med den här lagändringen är det möjligt att överklaga eller begära rättelse av ett beslut, som man kan uppleva som felaktigt, direkt till den kommande fordonsmyndigheten och på det sättet möjliggöra en korrigering av eventuella felaktiga beslut. Tack för ordet, fru talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Minister Nordberg ska ha tack för redogörelsen och är välkommen till utskottet när vi startar behandlingen av lagförslaget inom kort.

Kanske för allmänt intresse i salen är det faktum att det är ett EU-direktiv och det finns en bilaga där det ställs krav på behörighet för dem som i praktiken ska utföra besiktningarna. Kommer det här att påverka de anställda och hur blir det med framtida rekrytering ifall kraven kommer att stiga för dem som ska utföra inspektionerna?

De nuvarande anställda är tydligen, enligt direktivet, undantagna fram till maj nästa år. Har landskapsregeringen och ministern analyserat den sidan av förslaget?

Minister Mika Nordberg, replik

I 6 § nämns i detaljmotiveringen att inspektörer anställda vid motorfordonsbyrån före den 20 maj 2018 är undantagna kompetenskraven.

Det finns även kompetensförhöjning när det gäller förarprövare, vilket tidigare reglerades i januari 2013 och detta har vi behandlat i samband med körkortslagen.

I framtiden kommer det att krävas en högre kompetens än historiskt sett när det gäller inspektionssidan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas

Fru talman! Tack till ministern! Vi har fått en lag som moderniserar landskapsregeringens verksamhet i vad som gäller Motorfordonsbyrån. Passligt så byter även myndigheten namn för att tydliggöra ett avstamp, Fordonsmyndigheten är namnet på den byrå som ska handha registret över våra fordon som ska vara registrerade. Det berör bilar, båtar, motorcyklar, traktorer, släpvagnar, vattenfarkoster mm.

På Åland hade vi per 31 december 2016, 46 277 registrerade fordon. Av dessa var 7 115 avställda bilar. Det finns en hel del fordon.

Den fram tills nu gällande lagen är cirka 40 år gammal och behöver moderniseras. Den nya myndigheten är en fristående juridisk enhet men genom lagstiftningen behandlas som en byrå, och härav kanske en viss förvirring, vid landskapsregeringen. Ett led är att likställa myndigheten med andra fristående myndigheter vid landskapsregeringen såsom ministern tidigare nämnde.

Fru talman! Kompetenskravet i den nya myndigheten bestäms utifrån besiktningsdirektivet. I samband med att det finns relativt stora pensionsavgångar kan det vara skäl att framöver se på de krav som är uppställda och fortbildningen för personalen.

Som en konsekvens av den nya lagen, som vi har i utskottet som bäst vad det gäller besiktningsperioder, kommer förändringar ske vid naturliga avgångar samtidigt som nyanställningar sker framöver.

Myndigheten kommer att ledas av en myndighetschef, som kan tillsättas på viss tid. En viktig uppgift för chefen blir att tillgodose att anställda inom myndigheten har rätt kompetens enligt besiktningsdirektivet. Att utveckla personalen och skapa en trygg arbetsplats med alla de krav som ställs är ett krav på denna nya chef. Personalen kan framöver vara både av offentligrättslig och av privaträttslig karaktär.

Budgeten, som också nämndes, så enligt den så ska den nya myndigheten uppnå full kostnadstäckning.

Slutligen kan jag berätta, kanske inte som en överraskning, så står det liberala gruppen bakom lagförslaget.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack för anförandet. Jag noterade att ltl Mikael Staffas lyfte upp frågan om att eventuellt se över kompetenskraven. Utskottet har ganska nyligen uppmärksammats på detta. Idag är kravet på vissa tjänster ingenjör för att få jobba på motorfordonsbyrån och så är det inte riktigt runt omkring oss på alla ställen. Blir detta ett problem i nyrekryteringen av personal framöver? Jag delar uppfattningen att vi kan titta på den här frågan och diskutera den i utskottet. Hur vi ser på den här frågan kan ha betydelse i framtiden. Tydligen har vi på Åland ett högre kompetenskrav än vad man har runt omkring oss. Jag vet inte om det stämmer, men så verkar uppfattningen vara just nu.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Det är precis såsom ltl Petri Carlsson nämnde. Behörighetskraven är så högt ställda så att man har haft svårt att få tjänster tillsatta. Därför skulle det kanske vara skäl för framtiden att se över kompetenskraven.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Från centerns sida välkomnar vi en ny lag om fordonsmyndighet. Vi vet att verksamheten, sedan myndigheten skapades, har förändrats alldeles oerhört. Vår uppfattning är att det många gånger har varit svårt för myndighetens personal att klara av alla de nya krav som har kommit, främst i form av EU-direktiv.

Vi tycker också att det är bra att det finns en flexibilitet när det gäller kompetenskraven för myndighetschefen. Det behöver inte vara en jurist, det kan också vara en person som har högskoleutbildning på teknisk nivå eller på ekonomisk nivå.

Det viktiga och det som är nytt med den här myndigheten är att myndighetschefen får en otroligt stark roll till skillnad från många andra myndigheter.

Landskapsregeringen har idag 15 undermyndigheter där styrningen varierar alldeles enormt. Vi har Ålands hälso- och miljöskyddsmyndighet som har en styrelse vars möjligheter att påverka verksamheten måste betraktas som ringa. Vi har en styrelse i Ålands hälso- och sjukvård som via lagstiftning har otroliga påverkningsmöjligheter av sin egen verksamhet.

Den nya fordonsmyndigheten kommer vi alla ålänningar i kontakt med förr eller senare, vågar jag nästan säga, antingen när vi vill ha vårt körkort, förnya vårt körkort eller när vi ska inregistrera en bil, en moped eller ett annat fordon.

Därför finner vi det kanske anmärkningsvärt att det inte finns någon styrning av den nya fordonsmyndigheten.

Istället föreslår landskapsregeringen i 8 § att man ska ha att sakkunnigråd. Ett sakkunnigråd som, enligt paragrafen, själv beslutar om sitt interna arbetssätt, medan det är landskapsregeringen som beslutar om arvode. Landskapsregeringen föreslår alltså ett sakkunnigråd som helt själv på kammaren kan sätta sig ner och fundera vad de vill göra och vad de är intresserade av. Det finns ingen styrmekanism från landskapsregeringens sida.

Däremot kommer landskapsregeringen att fastställa avgiftstaxan, medan myndighetschefen själv då i princip ska ha beredskap och beråd att själv utforma budgeten.

Jag har inget exakt svar på hur man ska hantera det. Men jag uppmanar lag- och kulturutskottet att lite fundera vidare kring styrningen av myndigheten. Som jag ser det så föreligger här en risk att vi får en stat i staten.

Det som också kanske är lite förvånande är skrivningarna i den allmänna motiveringen som finns på sidan 9. Det är möjligt att det här är en praxis som även tidigare har funnits, men jag ställer mig ändå tveksam. ”Landskapsregeringen anser att det inte är ändamålsenligt att öppna upp så många lagar för ändring av myndighetsnamnet då det inte samtidigt finns några ändringar av materiella bestämmelser. Landskapsregeringen föreslår därför en bestämmelse i denna paragraf om att ordet motorfordonsbyrån ska ersättas med Fordonsmyndigheten i all lagstiftning”.

Lagtekniskt vill jag kalla detta för en ”qvick fix”. Är det faktiskt på det viset som vi i det här parlamentet ska lagstifta? Vem bedömer när det är ändamålsenligt eller inte ändamålsenligt att förändra? Vem bedömer när det materiella och det substantiella är så bra pass föränderligt att man också bör gå in i lagtexten?

Jag uppmanar lag- och kulturutskottet att noggrant fördjupa sig i landskapsregeringens förslag och i mitt tycke nya förfaringssätt vad gäller en bristfällig hantering av lagstiftningen i vårt parlament. Tack.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! När det gäller organisationen eller myndigheten så står det i 6 § att landskapsregeringen fattar beslut som rör myndighetschefen. När det gäller att tillsätta eller säga upp myndighetschefen så är det landskapsregeringen som har den möjligheten.

I 7 § står att landskapsregeringen kan utfärda bestämmelser om t.ex. 1) ekonomiförvaltningen, 2) om vissa ärenden som gäller tjänstekollektivavtalen och 3) om samordning, policy och servicenivåer.

Det finns absolut en möjlighet att styra. Det som framförallt styr är ju de facto 10 § och 12 §, alltså budgeten för verksamheten och avgifter.

Det är ju en lagstadgad service som de ska tillhandahålla. Vi såg inte att det fanns ett jättestort utrymme eller behov för politiker eller andra att sitta i en styrelse och säga vad fordonsmyndigheten ska göra, utan det är att följa det som står.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag delar inte fullt ut den analys som infrastrukturminister Mika Nordberg gör. Tittar man i 4 §, vad som är myndighetschefens uppgifter, så framgår det med all önskvärd tydlighet att myndighetschefen kommer att ha en otroligt central roll. De påverkningsmöjligheter som finns är i princip ettdera via budgeten annars via ett utnämningsdirektiv av något slag.

Det som jag främst vänder mig mot är detta sakkunnigråd som nu föreslås som en kompensation istället för en styrelse kanske. Det står klart och tydligt i paragrafen: ”Sakkunnigrådet beslutar själv om sitt interna arbetsätt”. Jag tycker att skrivningen helt enkelt är lite för vid. Det ska bli intressant att höra hur ministern ser på det.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! I samband med framtagandet av lagen så hade vi den här diskussionen om det ska finnas en styrelse eller någonting annat. Vi kom fram till att det finns ett behov av att ge stöd och hjälp till en myndighetschef vid speciella olika tillfällen. Det kan handla om att det kommer en ny EU-lagstiftning som ska implementeras eller det kan handla om andra saker. Därför har vi i 8 § möjliggjort för ett sakkunnigråd som kan vara till stöd och hjälp för att projektvis kunna ta sig olika saker. Eftersom det inte finns en beslutanderätt hos sakkunnigrådet så fanns det heller ingen orsak att detaljerat beskriva hur de ska arbeta utan det beror på vilka ärenden de ska behandla. Tanken är att detta ska vara ett stöd till myndigheten.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag lyssnar, men jag förstår fortsättningsvis inte riktigt hur landskapsregeringen har resonerat? Man vill ha en myndighetsperson på plats. Läser man alla paragrafer och också detaljmotiveringarna så framgår det med all önskvärd tydlighet att denna person kommer att bli en väldigt mäktig person i myndigheten.

Jag säger inte att det är fel. Jag säger att de styrmekanismer som tidigare har varit rådande mellan landskapsregeringen och underlydande myndigheter i form av styrelser, visserligen av varierad karaktär men i alla fall, har haft en viktig funktion. Det är åtminstone min bedömning. Vi har också ett antal styrelser där vi har ledamöter som inte direkt har en politisk koppling.

Jag hade hoppats att ministern skulle kunna komplettera vidare kring varför man av ren lättja nu inte öppnar andra lagar. Men ministern har ju möjlighet att återkomma med ett anförande och komma med en förklaring.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Jag kan väl börja där vtm Thörnroos slutade när det gäller sakkunnigrådet. Min åsikt är att det kan tas bort helt och hållet, det fyller ingen funktion. Har man en myndighetschef så ska han eller hon fatta beslut om myndigheten.

Jag har också tidigare varit kritisk till de styrelser som man har, de har ingen större funktion.

Vi hörde här idag att polisstyrelsen inte har någon funktion, de har inte ens hörts när man har diskuterats personalens situation. Varför ska vi ha sådana här styrelser? Bara för att politiker ska sitta där och lyfta arvoden? Det är ingen idé, nej!

Jag hoppas att utskottet kan diskutera att ta bort sakkunnigrådet helt och hållet, det har ingen funktion och så ärliga ska vi vara. Behöver man stöd eller råd så finns väl hela förvaltningen som stöd och råd för varandra. Det är väl ingen brist där.

Däremot tycker jag att lagförslaget är bra när man faktiskt tillsätter myndighetschef på viss tid och inte på livstid.

Jag har en fråga till ministern, rätta mig om jag har fel, men man tillsätter väl nu en ny myndighetschef på viss tid eller faller den utanför för att man redan har fattat beslut?

Har landskapsregeringen några planer på att privatisera bilbesiktningen som man har gjort både i Finland och i Sverige, så att man möjliggör för utomstående att sköta bilbesiktningen? Det skulle göra att arbetet på motorfordonsbyrån skulle bli mindre och kraven på myndigheten skulle lätta. Eller har man bilbesiktningen bara kvar av gammal vana? Jag tycker att man ska öppna detta, för vissa delar har man redan nu utlokaliserat till privata beträffande tunga fordon när det gäller bromsprov och avgastester som utförs av privata verkstäder. Varför kan man inte föra ut detta och sprida på den här verksamheten? Det fungerar på andra håll, så varför skulle det inte fungera på Åland?

Jag skulle vilja ha klarlagt från landskapsregeringen om de har någon beredskap för detta eller håller man bara myndigheter för att ha myndigheter med alla verksamheter?

Jag blev förvånad när man kom med lagframställningen förarregister för vattenfarkoster enligt bestämmelserna om landskapslagen om vattenfarkoster. Den skulle vara intressant nu att få veta, när den här lagen har trätt i kraft, hur många båtar/vattenfarkoster som är kvar. Är det faktiskt nödvändigt att ha den här lagen kvar eller kan vi ta bort den? Tack.

Minister Mika Nordberg, replik

I media har det varit annonser angående en chefposition på motorfordonsbyrån idag. Den tidigare chefen har gått i pension och det har anställts en ny chef av tillfällig karaktär. Myndighetschefen kommer att annonseras ut på nytt.

När det gäller privatisering så har vi tittat på vad som har hänt i vår omgivning. I Finland, vår östra granne, så har priserna de facto stigit. Ur konsumentsynpunkt så är det ingen positiv sak i och med att vi ändå har ett begränsat antal bilar samt att vi har en myndighetsavdelning som knyter an till vår självstyrelse där vi har, som jag ser det, ett intresse av att ha en egen myndighet i den här frågan.

När det gäller vattenfarkostregistret så de sista uppgifter som jag har fått ta del av så visar att 85 procent av ålänningarna har valt att frivilligt stanna kvar i båtregistret. Det tycker jag att visar på att vi från landskapsregeringen gjorde rätt när vi valde att lämna kvar den här möjligheten för ålänningarna att ha kvar sina båtar med symbolen ÅL och en nummer som också är en självstyrelsepolitisk viktig aspekt.

Ltl Bert Häggblom, replik

Beträffande myndighetschef på viss tid, eftersom det inte står i lagen vad som avses med viss tid, hur länge avser man då? Borde utskottet fundera på att fastställa ett antal år som det är till exempel i postlagen?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.