Andra behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Ärendet bordlades den 23 september. I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion.

    Ltl Britt Lundberg

    Fru talman! Bästa kollegor. Idag ska vi anta eller förkasta förslaget till lagstiftning för barnomsorg och skola. Jag kommer att bidra till att den ska antas.

    Men jag är ändå väldigt nyfiken på hur det skulle ha varit om man hade låtit den här lagstiftningen tillkomma på ett annat sätt än vad man har gjort idag.

    Är man ute i skolorna och frågar dem vad som är det viktigaste i en ny grundskolelag, då så säger de att det är arbetsmiljön, det är barn med särskilda behov och det är den alltmer påträngande ökade byråkratin som är en problematik. Jag upplever inte att det här är tre fokusområden som finns i vår lagstiftning. Men svaret jag har fått, när jag har hört bl.a. utbildningsministern hur det kan komma sig att så här säger man i skolorna och lagstiftningen ser ut så här, är att det här kan man åtgärda i förordning. Väl så! Är det på det viset så är det bra men jag hoppas verkligen att det blir så då.

    Jag är inspirerad av en kuban från 1984 - och lite i åtanke orkanvindarna som har rasat över Bahamas – han sade: ”Orkanvindar blåser över havet och river upp sex meter höga vågor. Ett par meter under ytan virvlar vattenmassorna men nere på botten är det helt stilla”. Vad menade han med det här? Jo, han ville framhålla att när saker och ting initieras eller tas upp eller till och med bestäms uppifrån så blir det ofta ett väldigt engagemang uppe i de övre leden bland dem som har initierat det här, det kan också beröra en grupp till, men nere på ytan - i det här fallet inne i skolorna - så står man ganska långt ifrån den här lagstiftningen och det som den kommer att leda till.

    Så jag hoppas verkligen att man nu, när man inleder det här arbetet med förordningen, börjar ute i skolorna och ber skolorna om en nulägesbild och resonerar tillsammans hur man vill att det ska vara. Sedan bygger man upp förordningen så att man kan överlappa gapet mellan hur det är idag och hur man önskar att det ska bli. På det sättet kommer vi att få en både hållbar och bra grundskolelag.

    Samma sak måste man ju givetvis göra i barnomsorgen. Om vi nu upplever att grundskolan inte har varit särskilt engagerad här så har ju barnomsorgen ännu mindre fått vara involverad i framtagandet av den här lagstiftningen.

    Visserligen har det här arbetet föregåtts av mycket arbete. Det har varit arbetsgrupper som jobbar med experter från olika områden. Det har varit skoldirektörer som har hörts och fått diskutera, men ändå trots all deras kompetens så har vi inte varit i kontakt helt med dem som dagligen ser hur arbetet fungerar i skolan, de som pratar med eleverna, de som pratar med föräldrarna och de som är inom barnomsorgen och vet hur det ser ut. Det här är en brist som jag hoppas att vi kan reparera i förordningsarbete, och att det också tas emot som ett gott förslag och av samma nyfikenhet som jag har. Hur skulle förordningarna se ut nu om de skulle leva upp till det här behovet som vår skola och vår barnomsorg verkligen behöver? Vi ska verkligen visa varför vi gör vi den här förändringen. Ja, vi gör den för att det är bättre, men då borde vi ju också komma åt de punkterna som idag kanske inte fungerar så bra.

    Så jag har hopp om att vi tar det här angripssättet. Det blir sannolikt ett arbete för nästa regering - om den sedan är densamma eller en annorlunda – och att regeringen då är så prestigelös, om man ser i det här förordningsarbetet att man behöver göra justeringar i lagen för att för att kunna uppnå det här som man behöver i skolorna, att man kommer till lagtinget och gör den förändringen.

    Så jag hoppas verkligen, oavsett vem som sitter i regering under nästa period, att det här blir en tydlig vägkost till både förvaltningen och till sitt eget arbete. Vad vill man? Det vill säga, man vill verkligen ha en barnomsorg och ett grundskolepaket som svarar mot behoven som finns i skolan. Och att man sedan inom förvaltningen, inom skolorna framförallt och barnomsorgen får ta fram hur det här ska göras.

    Så med det här, mina bästa kollegor och Ålands folk, så har jag hållit mitt sista anförande åtminstone för den här omgången i Ålands lagting. Tack.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack ltl Lundberg. Det som jag blev lite nyfiken på är när ltl Lundberg nämnde barn med särskilda behov och disciplinära åtgärder och att det kunde ha gjorts bättre. Där är jag lite nyfiken. Vad är det för skrivningar som ltl Lundberg saknar i det här?

    Jag har varit i kontakt med skolpersonal, tredje sektorn och förälder som har barn med särskilda behov och de är nöjda med skrivningarna som finns idag i lagtexten. Sedan kanske det ska ändras vissa saker längre ner så att säga, men som inte är själva ramlagen. Men de var nöjda. Jag tycker att det har blivit bättre med disciplinära åtgärder, att skolan har ett större mandat att göra saker. Vad vill ltl Lundberg ändra på?

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Jag har överhuvudtaget inte talat om disciplinära åtgärder men däremot om barn med särskilda behov.  Att svara på frågan är egentligen att vända på den. Var ser man att det kommer att bli bättre? Hur ser man i den här lagstiftningen att arbetsmiljön kommer att bli bättre? Det omfattar ju allt ifrån från den upplevda stressen för både elever, lärare och all annan personal också idag.  Hur ser vi att barn med särskilda behov kommer att tillgodoses bättre i den här lagstiftningen?

    Jag nämnde att jag har fått det svar som också Winé ger mig nu, att det här ordnar sig i förordning. Då tycker jag det är väldigt, väldigt viktigt att de som vet, de som har erfarenheten är med och formar det här. Att inte vi griper ur luften, talar med organisationer eller talar med föräldrar som kanske ser sitt eget behov, utan att vi faktiskt får det riktigt, riktigt brett, att hela skolan och hela barnomsorgsåland är med. Betänk också att det här är kanske en av våra absoluta viktigaste nycklar till att få inflyttning till Åland.

    Ltl Göte Winé, replik

    Jag ber om ursäkt om jag missuppfattade, så jag tar bort disciplinära åtgärder.

    Det som jag tänker mig när det gäller barn med särskilda behov - nu har jag inte lagen framför mig, jag kan inte säga vilka lag det är - men jag vet att vi för den enskilde eleven och för familjen fått större rätt till hjälp på rätt nivå. Den lagen har jag bl.a. konsulterat både med skolpersonal och med tredje sektorn överlag, inte med föräldrar på det sättet som med en enskild förälder utan mest överlag vad föreningen säger.

    Jag lovar att försöka meddela någonting till ltl Lundberg på ett eller annat sätt även om både ledamoten och jag slutar i lagtinget.

    Det finns en paragraf där som jag är ganska nöjd med att ha fått in, för den säkrar den enskilde individens rätt och det gjorde att jag kunde känna; ja, det här har jag lyckats med, det här kan jag vara stolt över! Det viktigaste är att man känner att man har gjort någonting för just den här gruppen. Och därför blev jag lite förvånad när ltl Lundberg nämnde just barn med särskilda behov, för där tycker jag att det är en förbättring.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Det är just det; ”ganska nöjd med”, jag tycker inte att man ska vara ganska nöjd när man lägger fram en så här viktig lag.

    Det här är, som sagt, nyckeln till vårt samhälles framgång. Det är vår unika möjlighet att bedriva självstyrelsepolitik. Det är vår möjlighet att faktiskt göra någonting utöver det vanliga. Någonting som man kanske inte gör någon annanstans, för att just tillmötesgå barn med särskilda behov och också alla barn i vår skola så att man får den bästa utbildning man tänkas kan.

    Jag håller också med om att det har skett en förbättring, men jag upplever inte, med den paragraf som ltl Winé nämnde, att man har tillmötesgått de behov som man säger att finns i skolan idag. Alltså att alla barn verkligen, med den här lagstiftningen, får till en fullödig intressant undervisning som utgår ifrån dem för det finns mera som behöver göras innan vi har nått det målet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Bästa ltl Britt Lundberg, frågeställning och analys är fullt berättigad. I lag- och kulturutskottets behandling av ärendet har vi konstaterat att det här lagförslaget innehåller förstås en mängd oklarheter. I den bästa av världar skulle vi också haft förordningarna på plats för att förstå helheten vad gäller konsekvenserna av det förslag som lagtinget snart tar ställning till sista gången.

    Vi kunde konstatera tidigt att det finns ett stort behov av att uppdatera gällande lagstiftning. Grundskolelagen är från 1995. Men alla måste vara medvetna om, som ledamoten var lite inne på, att det är i läroplanen nu som det är oerhört viktigt att man får tydliga riktlinjer på alla de oklara områden som föreligger och det finns en mängd av sådana.

    Så vi får hoppas att läroplansarbete blir en framgång.

     Ltl Britt Lundberg, replik

    Tack för det. Både förordningsarbetet och läroplansarbete är ju otroligt viktigt förstås, det är där man kommer in på detaljer.

    Jag kan ju tycka att det är en fördel att den inte är färdig för om hade skyndat sig igenom så skulle det har varit ännu mindre möjligt att man verkligen hade gjort det grundliga arbete som behöver göras, dvs. lägga mycket, mycket tid nu på att jobba systematiskt med grupper i skolorna och ha dem att processa fram var de stora behoven finns. Att man faktiskt sedan kan formulera tydligt politiskt vad det är man vill uppnå. Sedan kan förvaltningen föreslå en lagstiftning som lever upp till hur det sedan ska göras. För börjar vi här gripa ur luften och fundera på hur det ska göras så är jag ganska säker på att vi landar fel.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Sedan får vi inte heller glömma i det här sammanhanget att hela paketet innehåller en sådan kostnadsdrivande effekt. Det här måste bli en central del av kommande landskapsregerings analys och översyn av landskapsandelssystemet.  Det är flera kostnadsdrivande saker här som måste beaktas. Det är tydligt att lagtinget och landskapsregeringen måste ta sitt ansvar. Vi har bl.a. de papperslösa barnen vars bästa vi naturligtvis ska värna om men som kan få effekt för enskilda kommuner som är hård.

    De stora framgångarna med det här arbetet är trots allt att jag anser att vi är eniga i lagtinget om att skapa en Lex Löthman. Läraren Henrik Löthman var villig för att hans namn fick nämnas som exempel på hur vi måste se till att vi har tydliga regler för att vi ska välkomna hem ålänning utbildade i Sverige. Det är något som gläder mig.

    Till sist ett stort tack till ledamoten för alla insatser för Åland bästa under årens lopp. Tack för det!

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Harry Jansson.

    Det är ju så viktigt att resurserna läggs rätt, särskilt om det är så att man ser att man står inför en period där resurserna är begränsade, och så borde man ju alltid tänka oavsett om man har mycket pengar eller inte. Det är ju också kanske den främsta orsaken till att det är så viktigt att också börja där det är stilla på havets botten, dvs. börja i verksamheten och resonera; vad är det som behövs för att möta de problem vi har i skolan? I skolorna har man svaren på det.

    Men det är så lätt hänt här eller i ett fullmäktige att man konstaterar att det behövs säkert en assistent till, vi ska säkert bygga upp någonting eller något annat. Så ska vi inte fatta beslut. Vi behöver bara ha ett sådant arbetssätt så att vi verkligen fångar upp vilka behov som finns, så att resurserna hamnar rätt. Jag tror också att det kommer att behövas en revidering av lagstiftningen när vi ser just de här kostnadseffekterna. Vi vill ju faktiskt att det ska gå till eleverna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Bert Häggblom

    Tack, fru talman! Som jag tidigare sagt så är jag mycket kritisk till landskapsregeringens framställning beträffande paragrafindelningen. Den är inte lättöverskådlig, den har inga löpande nummer och den kommer att vara svårläst för dem som ska tillämpa den här lagen.

    Jag hade idag redan förberett ett klämförslag. Jag skulle förelägga att landskapsregeringen i brådskande ordning skulle komma med en ny paragrafnumrering. Men jag kommer inte att lägga klämförslaget för jag har blivit lovad av oppositionen, som jag hoppas ska ta regeringsmakten efter valet, att detta ska ske och tas in i regeringsprogrammet. Så det är en förutsättning för det att jag inte kommer att lägga klämförslaget.

    Det finns annat som jag har varit kritiskt till och som jag inte har varit med om i den avgörande behandlingen i utskottet och det gällde hemspråksundervisningen där man har svenskan som andra språk. Jag tycker inte att det ska vara med i en åländsk lagstiftning utgående från grunden i vår självstyrelselag. Det är något som man också bör titta på. Jag fick ingen förklaring av ansvarig minister till den delen hur hemspråksundervisningen ska gå till. Det står ”kan” så det är upp till kommunerna. Jag tog Sverige som exempel där man har ett minimiantal om man överhuvudtaget ska börja gå in för något sådant. Jag tror att landskapsregeringen har varit ute efter en stödundervisning och det är något annat. Det här är sådant som nästa landskapsregering måste titta på, den utbildningsminister som blir då och jag hoppas också att man kommer tillbaka med ett lagförslag som är läsligt före den här träder ikraft helt enkelt. Nu är ikraftträdelsedatumet 2021 så det finns tid att komma fram med det här.

    Precis som utbildningsminister Asumaa sade så är det 620 lärare i grundskolan som kommer att ha det här som ett instrument. Okej, det kommer läroplaner, instruktioner och förordningar till, men den ska vara lättläst. Det ska gå att begripa, föräldrar ska kunna läsa den här. Sedan har vi också daghemsverksamheten, barnomsorgen som nu blir tillämplig här också. Det är många tusen som läser den här lagen. Jag tror att det kommet att bli den mest lästa lagen och då ska den vara lättläst. Man ska begripa var man är, och inte som när vi hörde dem i utskottet för de satt och bläddrade i sidorna istället för i paragraferna.

    Men jag avstår från att lägga klämförslaget för det skulle också ha inneburit ett extra plenum här. Eftersom alla har så brått till valkampanjerna så må ni får göra det. Tack.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Lagstiftning behöver vara lättläst och det är helt sant. Som jag sade i mitt anförande så skulle det också vara allra bäst att man också har varit med och medverkat till den på förhand när man är berörd och att man fått läsa den och ge synpunkter ända in i det sista, men framförallt bidra till tillkomsten av den.

    När jag började i lagtinget för tjugo år sedan så det första som jag fick lära mig var att lagstifta aldrig på så sätt att det inte går att följa upp och att det är klart och tydligt vad man avser. Det är precis det som ltl Bert Häggblom här pekade på, en lagstiftning där man säger att man ”kan” göra någonting är verkligen ingen bra lagstiftning. Därför att det ger ju visserligen en möjlighet. Men man kan också ovanifrån här utöva ett väldigt tryck på den som tar emot den här lagstiftningen och som den själv inte egentligen inte kan rå på för det budskapet kommer uppifrån.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Jag tror faktiskt att resultatet från lagtinget hade varit ett annat om vi skulle haft mer tid beträffande paragrafnumreringen, att det skulle ha krävts av regeringsblocket att man hade gjort om det och kommit med en tilläggsframställning till lagtinget. Nu blev det inte så, och här står vi nu.

    Jag tror att före lagen träder ikraft 2021 så finns det möjligheter. Det hördes många i utskottet. Det finns ganska mycket kritik i lagförslaget som utskottet inte beaktade eftersom regeringsblocket är ganska bundet av lagförslaget som har lagts, det har vi sett under alla fyra åren. Jag tror att det kommer att komma fram före lagen träder ikraft när man börjar med läroplanerna, förordningarna och det som måste göras.

    Jag hoppas också att man beaktar Axel Jonssons ändringsförslag som har röstats om tidigare.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Det är lite så att man får uppfatta det här förslaget lite som ett jourhavande förslag till barnomsorgs- och grundskolelag och att det sedan får jobbas med den så att vi har ett bra paket 2021.

    Det är precis som ltl Bert Häggblom sade att den borde verkligen ha varit färdig. Man visste att det skulle göras under den här mandatperioden. Under tre år tycker jag att man borde både ha hunnit processa ute i verksamheterna före den här diskussionen, diskutera politiskt hur man ville ha det och sedan formulera den, och ändå kunna komma med den till lagtinget så att vi hade haft gott om tid på oss att arbeta med den. Det är väl det som också är hållbar utveckling, vilket är så lätt att prata om och det är så lätt att skriva, men det svåra är att verkligen leva sin hållbara utveckling. Vi hoppas att vi kan göra det sedan så att vi på något sätt kan få den här lagstiftningen helt hållbar.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag vill rikta ett tack till ltl Britt Lundbergs anförande. I korta ord kan hon förklara det här på ett koncist och konkret sätt som jag tror att alla kan omfatta. Tack.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Bästa ltl Bert Häggblom, det lagpaket vi har framför oss, som ledamoten har kunnat ta del av under utskottets behandling, så innehåller det också en mängd remiss synpunkter som egentligen för utskottet nästan har varit ogenomträngliga totalt sett. Som alltid när vi omfattar lagparagrafer så märker man att de som vi hör i utskottet kanske inte till alla delar uppfattar de förändringar som har skett i lagförslaget jämfört med när de har gett sitt remissvar. Men man återkommer ändå till det som man har haft som initial synpunkt. Det här gör vårt arbete alltid extra utmanande.

    När det gäller de frågeställningar som ledamoten mycket berättigat lyfte så den utvärdering som utskottet har efterlyst är oerhört central. Och som vi har sagt redan, sedan måste arbetet i övrigt komma igång med läroplaner och riktlinjer etcetera.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om barnomsorg och grundskola för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion.

    Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.