Första behandling

Samma förfarande gäller som vid föregående ärende.

Diskussion.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Man kan undra om det har blivit någon sorts praxis i lagutskottet att tycka att något är bra och sedan förkasta det. Det är precis såsom vi gör i det här fallet också. I vårt utskottsbetänkande säger vi: ”Utskottet ställer sig inte negativ till förslaget om att inrätta polisstyrelse.” Det är en viktig utgångspunkt för utskottsbetänkandet. Det är lite samma sak här, i utskottet har vi haft olika meningar, syn och perspektiv.

Jag kan sammanfatta utskottets förslag. Det går ut på att det här ärendet inte har förankrats och det förtjänar ytterligare bearbetning. Förslaget har uppfattats som något som det inte är, dvs. att lösa problemet med polisorganisationen överhuvudtaget. Så är det inte. Förslaget handlar om huvudmannaskapet från landskapsregeringens sida gentemot polismyndigheten. Förslaget är att ersätta en delegation med lite lösare tyglar än vad en styrelse har. Förslaget utgår ifrån att styrelsen ska ha ledningsuppgifter, inte gå in och påverka den operativa verksamheten genom beslut men ha mål och planer.

Utskottet har kommit in på den ”polisbyrå” som numera finns i landskapsförvaltningen, den heter väl rättsservicebyrån eller något sådant. Byrån fungerar som en polisbyrå, där den tidigare polismästaren ska hjälpa polisen i viss mån. I det här sammanhanget finns det också anledning att se över den rollen, dvs. de resurser, de förvaltningsmässiga strukturer som finns för att hjälpa till i det operativa polisarbetet. Där har vi frågan om lagstiftning, laglig grund för att ge instruktioner och lagtolkning som exempel.

Herr talman! Om vi säger att det här handlar om huvudmannaskapet för polisen genom en polisstyrelse där det finns positiva tankar om det, men det behöver kompletteras med tydligare anvisningar, mandat, polisbyråns roll och den interna organisationen. Det finns anledning att sätta in det här i ett större sammanhang.

Lagutskottet kunde ha tagit sig an den här uppgiften och gått igenom lagstiftningen och föreslagit förbättringar. Men vi kunde inte nå en enighet om att vi skulle lägga ner arbete på det här just nu när också lagtinget i princip har satt en gräns, den 23 maj, för lagbehandling. Det här betyder inte att polisstyrelsen ska sättas i papperskorgen utan istället föras tillbaka till skrivbordet för att kompletteras och förbättras. Man kan tänka sig att det blir nästa landskapsregering som gör det. En omständighet som man ska väga in i det här är att inte ens polisdelegationens medlemmars står bakom det här förslaget, utan det lämnades in en lagmotion. Det försvårar den här frågan med tanke på förankringen. Landskapsregeringen bör förankra det här hos myndigheten men också se till att när man lägger fram ett förslag så behöver man uppbackning från åtminstone sina egna stödtrupper.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Det kan tolkas som ett positivt förkastande av lagframställningen vilket är bra. Vi siktar framåt och arbetar vidare med de här frågorna. Jag har ingenting emot det.

Angående förankringsarbetet som vi har gjort framförallt när det gäller polismyndigheten så började vi för ett år sedan. Vi har haft många stora möten, seminarium och ärendet har åtminstone varit tre gånger uppe på polisdelegationen. Det har varit en intensiv och konstruktiv dialog mellan polismyndigheten och landskapsregeringen. Jag har en liten avvikande åsikt när det gäller att den här processen inte skulle ha varit förankrad.

En liten detalj kom fram i betänkandet om implementering av rikets föreskrifter och anvisningar och det som vi har egen behörighet i. Vi har tillsatt en grupp som har tittat på de här frågorna. Vi har gjort arbetet klart ganska långt. Sedan har det under arbetets gång framkommit att det saknas bemyndigande i lag för Ålands landskapsregering att utfärda sådana här bestämmelser. Det är en lagstiftningsåtgärd som måste åtgärdas snarast.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag har ingen avvikande uppfattning angående bemyndigande. Att tolka i lag är något som bör komma till. Sedan har vi detta med myndighetsfunktionen, tillsynsfunktionen överhuvudtaget. När det gäller förankringen så oberoende av hur förankringen de facto har varit så har det funnits olika uppfattningar om hur det har förankrats, remisstiden och sådana saker. Den här reformen har uppfattats som mera omfattande än vad den är i den här framställningen. Det bör landskapsregeringen naturligtvis beakta när man går vidare med polisstyrelsen. Polisstyrelsen har ju en stor majoritet bakom sig som en ny form för polisen.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Det är bra att det finns en stor förståelse och stöd för tanken till en polisstyrelse. Tillsyningsmyndighet nämndens också. Vi har från regeringens sida redan utarbetat ett förslag till framställning om hur polisstyrelsen skulle kunna se ut. Vi gjorde bedömningen tidigare i den politiska dynamiken att styrelsen skulle vara ett första steg. Hoppeligen skulle det ha funnits en politisk majoritet bakom det också. Vi hade en tvåstegsraket här. Vi får ta ett helhetsgrepp på frågan ånyo.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Från moderaternas sida är vi lite förvånade över att två lagframställningar som har gått till lagutskottet föreslås förkastade i sista valete på inte så starkt motiverade grunder. Man har tyckt att man förkastar det på grund av att man inte kommer överens om alla detaljer. Att försöka kompromissa och komma överens är ju en viktig förmåga som vi politiker ska ha för att kunna lagstifta.

Låt mig för vår del ta upp två saker; dels polisstyrelsen och dels den framtida organisationen av polisen. Vi tyckte inte att landskapsregeringens framställningsförslag till sammansättning av polisstyrelse var särskilt välbetänkt. En minister skulle sitta som ordförande med den risk för ministerstyre som då uppstår för polisens del också. Därför har vi i en lagmotion föreslagit en annan ordning. Det ska inte vara fastslaget att det ska vara en ledamot av landskapsregeringen som ska vara ordförande. Vi fann formuleringen i lagen om att medlemmarna skulle ha god sakkunskap inom det polisiära området som en misslyckad formulering. God sakkunskap inom det polisiära området har egentligen bara poliserna och möjligen åklagare. Tanken var säkert inte att begränsa det till den gruppen när det gäller polisstyrelsens sammansättning. Därför föreslog vi en mera allmän skrivning som visade att man skulle företräda folket i polisstyrelsen.

Vi har inte någon orsak att lyfta frågan nu i den här behandlingen. En ny landskapsregering kommer snart med ett nytt förslag till lagstiftning om polisstyrelsen eftersom lagutskottets ordförande sade att enigheten är bred om att vi behöver en sådan. Vi kommer inte att föreslå att det här ska godkännas i lagtinget. Vi gör dock noteringen att polisdelegationen inte är hörd i lagutskottet. Av tio höranden är sju personer aktiva poliser. Det är ju inte de som ska besluta om hur vi politiker önskar styra polisen. Det ansvaret måste vi ta själva. När det sedan gäller den inre organisationen inom polisen så är det klart att deras synpunkter är synnerligen väsentliga och måste beaktas. När det gäller nivån ovanför, i det här fallet polisstyrelsen, så är det vi politiker som har ansvaret för att vi är nöjda med det sätt som vi själva styr den åländska polisen. Det är bara tre personer som har blivit hörda. Jag kan inte direkt se att polisdelegationen skulle ha varit hörd av lagutskottet.

Den andra frågan, som jag tänkte beröra och som vi i moderaterna har kommit fram till att ändå bör åtgärdas nu, är organisationsförändringen. Polisens ledning och polisdelegationen har länge arbetat med en ny organisationsmodell. Syftet har varit att skapa ett effektivare och mera flexibelt arbetssätt. Förändringen är dessutom väl förankrad bland polisens personal men den kan inte genomföras om man inte gör en ändring i första paragrafen. Förändringen kan alltså inte genomföras. Därför kommer vi att föreslå i andra behandling att lagmotion nr 4 läggs till grund för behandlingen så att lagtinget kan anta den lilla mini förändringen i första paragrafen, som möjliggör att den här viktiga organisationsreformen omedelbart kan börja sjösättas. Vi skriver om den mera i detalj i lagmotionen så den finns välmotiverad från lagtingets sida. Vi återkommer med ett sådant förslag.

Till övriga delar av vår lagmotion så föreslår vi inte att den ska antas just med tanke på att styrelsen uppenbarligen kommer att hänskjutas till nästa landskapsregering och lagting enligt lagutskottets förslag.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Man kan konstatera att lagutskottet skriver så här bl.a. när det gäller lagen om ny styrning av Ålands polismyndighet: ”Det pågår ett utvecklings- och förändringsarbete som har aktualiserat behovet av en tidigare skrivning av polisverksamheten”.

Jag var själv med när det ordnades en drogdebatt förra veckan. Talmannen satt i panelen och jag satt i publiken. Även där kom den här problematiken fram, det finns resurser men det fungerar ändå inte. Det är mycket på grund av bristande styrning och ledning. Mot den bakgrunden tycker jag att det här är ett ärende som är synnerligen brådskande. Det är väldigt viktigt att man får det här att fungera på ett så bra sätt som möjligt för drogsituationen blir bara mer allvarlig. I torsdagskväll förra veckan var alla politiska partier överens om att man måste göra någonting åt det här och att det är viktigt. Nu är vi tillbaka i den politiska vardagen och då händer det ingenting.

Lagutskottet säger; ”utskottet ställer sig inte negativ till förslaget om inrättande av en polisstyrelse men konstaterar att ärendet beretts i skyndsam ordning och att förslaget innehåller ett antal oklarheter om den nya styrelsens roll och uppgifter”. Ärendet är så pass dåligt berett att det måste föras tillbaka till skrivbordet och förbättras, som lagutskottets ordförande uttryckte sig. Det här är en mycket, mycket allvarlig bakläxa för landskapsregeringen igen på ett område som samtliga politiska partier anser är viktigt. Vi måste få polisverksamheten att fungera. Vi måste ta itu med drogproblematiken på allvar. Men, så här är den politiska verkligheten. Det händer väldigt, väldigt lite.

Det sägs också; ”vidare bör rollfördelningen mellan landskapsregeringen, tillsynsmyndigheten, styrelsen och polismyndighetens operativa ledning klargöras”. Nu är vi inne på den sedvanliga byråkratiska tramporgeln igen. Vi har fyra nivåer för att vi ska få polisverksamheten att fungera här på Åland. Vi vet att den inte fungerar idag med tre nivåer. Är det någon som tror att det kommer att bli bättre med flera nivåer? Vi pratar hela tiden i valrörelsen om att vi ska minska byråkratin och vi ska göra saker och ting effektivare och billigare. Men här har vi igen verkligheten. Det går att prata men det händer absolut ingenting.

Avslutningsvis, herr talman, noterade jag även talmannens ord om hur viktigt det var att få till stånd en förändring när det gäller drogproblematiken i landskapet. Men det här är vad vi gör i verkligheten. Jag är jättebesviken!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Visst skulle den här organisationsförändringen vara viktig. Det gäller också drogpolitiken. Jag vill för egen del säga att jag beklagar att vi har haft en parlamentarisk grupp som har tagit sig an drogfrågorna men inte levererat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Talmannen brukar vara noga med att vi ska hålla oss till sak. Jag kan bara säga att jag är helt enig om det som ltl Erland sade. Jag tycker att det är synd att man inte har levererat. Jag tycker att det är lika synd att inte landskapsregeringen levererar när lagutskottet säger att behovet av en tydligare styrning av polisverksamheten har aktualiserats. Det var också något som kom fram på drogdebatten.

När vi, värderade lagutskottets ordförande Olof Erland, faktiskt har möjlighet att göra något och styra upp saker och ting då gör vi inte något. Vi förkastar lagförslaget som i och för sig var bristfälligt. Det tycker jag är dåligt.

Ltl Olof Erland, replik

Det kunde ha varit möjligt att granska den här lagen och komma med förbättringar. Men eftersom förankringen inte var sådan att det fanns detta momentum så får det anstå. Det har förekommit kritik från många olika håll. Det har också kommit en lagmotion, vilket är ganska förvånande i ett sådant här viktigt ärende. Det har satt käppar i hjulet för vidare behandling. Jag beklagar det för egen del och jag tror att många ser att det här kunde man genomföra och rätta till eventuella brister i själva framställningen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Orsaken till att jag reagerade på det här ärendets hantering är att det faktiskt handlar om människors tilltro till politiken. Det sitter företrädare för alla partier i lagtinget när vi diskuterar det här i en debatt. Det här är viktigt, det här ska vi styra upp och det här måste vi göra någonting åt. När möjligheterna kommer så gör man inte någonting åt det. Jag vet, ltl Erland, att förankringen har varit dålig. Jag vet att beredningen har varit dålig. Det här ärendet har landskapsregeringen haft i stort sett fyra år på sig att göra något åt. Även här blir det bakläxa och det är jag besviken på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag tycker att den sista delen av debatten kanske spårade ur lite. Inte kan man väl ändå, bästa ltl Anders Eriksson, tro att en polisstyrelse skulle påverka drogsituationen på något sätt. Det är ju mera ett byråkratiskt organ som man har försökt inrätta, tyvärr med föga framgång.

Man måste ändå utgå ifrån att polisen i sin organisatoriska utformning är likt många andra av landskapets myndigheter. De klokaste orden som fälldes i samband med remissen sade ltl Gun Carlson. På samma sätt som ÅHS och Ålands gymnasium så behövs det en styrelse som har en politisk sammansättning. Att de sedan ska vara intresserade och kompetenta utgår man ifrån. Styrelsen ska ledas av en person som också har kompetens, helst väl insatt i de här frågorna och föredragande i styrelsen bör väl vara polismästaren.

Den här regeringen har försökt sig på konststycket att pressa ihop de olika förvaltningsnivåerna genom att ministern skulle vara styrelseordförande, man skulle pressa in delar av polismyndighetens representanter och så skulle det vara experter med juridisk bakgrund. Ja, det har blivit något som inte verkar fungera i praktiken.

De som jobbar inom den här organisationen har via sina representanter och sina olika föreningar, Ålands polisförening, arbetarskyddskommissionen vid Ålands polismyndighet och ledningen för Ålands polismyndighet, meddelat lagutskottet att de inte tror på det här. Vi hörde alla i befälet och det var ingen som trodde på det här. Man tyckte att det bara blir ytterligare en byråkratisering av det som polisdelegationen håller på med, om jag sammanfattar den diskussionen.

Herr talman! Vi måste försöka hålla i minnet att vi har en förvaltningshierarki där alla ska sköta sitt för att det ska fungera. Ministern ska naturligtvis inte vara med och styra verksamheten på någon som helst nivå, utan ska vara den som övervakar och utvecklar.

Sedan vill landskapsregeringen antagligen inte lyssna på det som polismyndigheten säger upprepade gånger: Vilken kompetens ska det finnas i ordnings- och säkerhetsfrågorna på landskapsregeringen? Myndigheten måste ha någon som man kan vända sig till när man behöver få råd om tillämpningen av lagstiftningen. Det ska inte myndigheten och de enskilda poliserna syssla med när de är ute på fältet. Det måste finnas en kompetens inom förvaltningen. Antagligen av något sorts sparsamhetsskäl vill man inte ha en sådan funktion inom förvaltningen. Man tror att det ska klara sig ändå, men det kommer inte att gå. Poliserna har i olika konstellationer sagt att det inte är deras uppgift att bedöma hur de åländska polislagarna ska tillämpas. Funktionen på landskapsnivå ska inte heller enbart hålla på med Ålands polismyndighet. Vi lever i en värld där säkerhetsfrågor blir allt mera internationella. Vi har i lagtinget fått ta ställning till en rad olika konventioner som handlar om rättssäkerhet och individernas rättsskydd. Så länge man inte hör på det örat så behöver man inte ha flera möten. För det är ju det som poliserna har sagt om och om igen; ansvarsfrågan för verksamheten måste få en annan fördelning. Polismyndigheten ska fungera som en normal myndighet där polismästaren har det övergripande ansvaret. Däremellan måste det finnas ett organ som har ett politiskt ansvar. Om man sedan ska ha ytterligare organ återstår att se.

Det här som vi nu har fått föreslaget är nog inte det att vi inte är överens om några små detaljer. Vi är inte överens om den grundläggande strukturen som åtminstone ska ha tre steg; ministern, landskapsförvaltningens kompetens, styrelsen och myndigheten. Jag kan för min del inte se att vi kommer ifrån det. Det är väl så som det ska se ut också för den här myndigheten.

Det är, herr talman, generellt ett problem om vi ska ha en mycket utvecklad självstyrelse. Vi kan inte tro att självstyrelsen fungerar av sig självt bara vi stiftar en lag. Hela förvaltningen för det rättsområde som det gäller kräver personella kompetenta resurser på landskapsförvaltningsnivå. Det gäller att inte bara anställa någon informationschef som månar om landskapets mediabild utan det måste finnas personer som kan utveckla verksamheten, ta ett ansvar kontinuerligt och ha den kompetens som behövs för att vi ska ha en fullgod myndighet samt att säkerhetsfrågorna får den uppmärksamhet de behöver. Tack, herr talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterade att ltl Sundback ansåg att mitt anförande spårade ur. Jag tycker att polisen har en oerhört viktig roll i kampen mot droger. I debatten förra veckan framkom att det finns både ekonomiska och personella resurser men styrningen fungerar inte. Nu har vi en framställning på bordet som heter ”Ny styrning av Ålands polismyndighet”. Nog är det ganska naturligt att man tar upp de här frågorna i det sammanhanget, utan att man på något sätt spårar ur. Jag tycker nämligen att det är en viktig fråga. Kanske inte ltl Sundback tycker det?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman. Jag har egentligen bara ett kort klargörande. Ltl Sundback framförde att vi inte har beaktat polismyndighetens åsikter och synpunkter. Polismyndighetens verksamhet ska styras av den politiska ledningen, landskapsregeringen och i sista hand lagtinget, lagstiftning och budgetmakt. Vi hade operativa förslag att man skulle ha polisstyrelse vars fullmakt framgår i första paragrafen. Det skulle vara klart avgränsat i förhållande till landskapsregeringen. Polismästaren och polisbefälet ska sköta den operativa verksamheten. Det framgår klart av den här lagstiftningen.

I remissutlåtandena har vi hört bland annat polismyndigheten där de har skrivit; ”detta med en styrelse kan leda till en förändring i rättskipning”.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker att ministern inte greppar hela situationen. Att landskapsregeringen och lagtinget har ett politiskt ansvar är helt klart. Sedan har också landskapsregeringen ett förvaltningsrättsligt ansvar och det kan inte ministern sköta. Det måste finnas personella resurser med den rätta kompetensen. Ministrar kommer och går men tjänstemännen består, utan dem kommer vi inte att kunna ha den rättsäkerhet här i samhället som behövs.

Sedan kan jag också citera; ”styrelsen leder polismyndighetens verksamhet”. Vilken verksamhet leder styrelsen? Det är alldeles uppenbart att man inte är överens. Jag tycker att ministern inte lyssnar på dem som ska utföra det här viktiga arbetet.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Jag har helt annorlunda åsikter än ltl Sundback i den här frågan. Vi har diskuterat med polismyndigheten. Polisdelegationen har beaktat de här frågorna. Alla dessa frågor har debatterats på ett ingående sätt. Styrelsen kommer uppenbarligen inte att tillsättas ur detta lagting. Styrelsens uppgifter framgår direkt ur § 1 c: ”Budgetförslag, verksamhet, aktivt del, avge utlåtande och besluta i övriga ärenden som är av en principiell vikt”. Det är gränsdragningen mellan polisstyrelsen och den politiska landskapsregeringen. Gränsdragning finns också klart här i lagtexten gentemot polismästaren och polisbefälen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ett sista försök: Det saknas en del. Regeringen ska inte bara ha ett politiskt ansvar. Det måste också finnas ett förvaltningsrättsligt ansvar på landskapsregeringsnivå, vilket inte finns idag. Det kommer inte att fungera utan det. Det ansvaret måste åtminstone till, det tycker både polisen och jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag reagerade lite på att man trodde att polisen skulle klara sig själv i och med polislagen. Jag har själv stått bakom den lagen och tycker att den har varit bra. Det första jag sade var att man inte skulle kalla den för polisstyrelse, kalla den polisförvaltningsstyrelse eller vad som helst. Jag vet att polisen vill ha en polisstyrelse i den utformning som finns i riket. Men det fick man inte. Man har pratat väldigt länge och begärt att få den här. I stället får de någonting helt annat som man definitivt inte har frågat efter i det här skedet. Det var med stor frustration som polisstyrelselagen presenterades för polisen, det är jag medveten om.

Det riktades mycket kritik mot vad som fattades, vilka förväntningar som man hade och att man sköt bredvid målet. När vi har haft olika möten så tyckte jag inte riktigt att kritiken mot styrelsen var så graverande. Jag sitter med i polisdelegationen. Om man fick klarhet i vad styrelsen egentligen jobbar med så tycker att man hade viss acceptans för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När jag lyssnar på synpunkterna från lagutskottet så får jag en obehaglig känsla av att lagmotion nr 4 som vi har lämnat in inte har behandlats i lagutskottet. Vi gjorde ett försök att göra om styrelsen så att den skulle vara ett politiskt styrningsorgan för landskapsregeringens och lagtingspartiernas del. Det förs inte i betänkandet eller här i salen något resonemang kring det. Samma gäller vårt förslag om att öppna första paragrafen, som omöjliggör en omorganisation av polisen såsom läget är idag. Där föreslår vi att polismyndighetens organisation stadgas i landskapsförordning så att vi kunde få fart på det. Är det som vi har föreslagit i lagmotionen obehandlade frågor i lagutskottet?

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tror att det är bäst att lagutskottets ordförande uttalar sig i den frågan. Det är sant att jag tycker att motionen i och för sig var en förbättring. Men det fanns grundläggande problem med hela det här förslaget. Inte ens de här, i sig positiva ändringsförslagen, skulle ha räckt till. Som jag ser det är det hela strukturen som inte är den rätta.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Ja, jag förstår det. Vi håller med i huvudsak om det som ltl Sundback anför om bristerna i framställningen och bakgrundsarbetet för framställningen.

Öppnandet av första paragrafen var en politisk insats från vår sida för att möjliggöra för lagtinget att i alla fall få en snabb förbättring av den inre organisationen inom polisen och det som man länge har jobbat med. Man vill faktiskt själva ha det och det möjliggörs inte med nuvarande lagstiftning. Det hade varit värdefullt om lagutskottet hade kommit med det förslaget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Åke Mattsson

Tack, herr talman. Jag begärde ordet för att beröra det som ltl Roger Jansson var inne på. Det centrala i den här lagmotionen, som lämnades in från medlemmar i polisdelegationen, var att få en förändring till stånd i första paragrafen. Vid senaste mötet på polisdelegationen när vi diskuterade budgeten så fanns det till och med inskrivet i budgeten att det fanns flera momentet där det behövdes lagändring till stånd för att man skulle kunna genomföra det. Det var en ganska central del. Jag trodde att vi också hade landskapsregeringen med i den här frågan. Det var ett ganska smidigt sätt att få in det här i samband med en lagmotion.

Det var vissa diskussioner kring olika förändringar och vilka politiska ställningstaganden man skulle ta. När man bollade här frågorna fick man kanske lite mera klarsynthet i det. Det är inte något revolutionerande i de här ändringarna. Man framförde att det finns ett annat sätt att tänka i den här motionen. I det stora hela var det inte någon kritik mot om det ska vara en polisstyrelse eller inte.

Jag tycker att det finns en viss värdighet i att man har styrelse som är tillsatt på politiska mandat och som har möjlighet och förmåga att göra klara och tydlig beslut och ändringar i förvaltningen. Som det är just nu så är det olika kommuner som fördelar platser i styrelser. Någon sitter med i styrelsen för De Gamlas Hem och man sitter med i olika kommunpolitiska samarbetsorgan. Platsen i polisdelegationen är också en attraktiv plats, många vill ha den. Jag tror att det skulle vara bättre om man tillsätter polisdelegationen centralt ifrån landskapsregeringen.

Man borde ha oftare möten. De som sitter i polisdelegationen borde få ordentligt arvode. Nu träffas man högst varannan månad, fredag klockan 13.00, med vissa punkter på föredragningslistan. Polisen behöver ha en tydligare ledning än det. Jag ser också styrelsen som ett extremt viktigt bollplank för polismästaren som stöd i hennes arbete. Styrelsen behöver också kritiskt granska och ifrågasätta saker och ting. Hela verksamheten skulle må bra av en styrelse.

Det här underlättar kanske inte polisens organisationsarbete men det var heller aldrig meningen. För detta finns ett arbete på gång som är ganska långt framskridet i dag. Men lagändringen som finns med i lagmotionen krävs för att man ska kunna ta steget fullt ut. Tack.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Det kom en fråga från till ltl Roger Jansson, där ltl Sundback hänvisade till ordförande för utskottet. Det gällde motionen. Situationen var den att vi inte kom fram till en enighet i utskottet om att vi skulle behandla framställningen. Det är en orsak till att det gäller också motionen eftersom den handlar om samma sak. Om jag nu minns rätt, så var förslaget för det första att polisstyrelsen skulle ledas av en mister. Det har vi åtminstone i vår lagtingsgrupp sagt att det är ett förslag som man mycket väl kunde ändra på och lämna det öppet.

Det andra var, om jag minns rätt, kvalifikationerna för en styrelseledamot, man skulle ha förmåga att representera ett allmänintresse. Jag är inte riktigt säker på om det var rätt, men jag reagerade på den formuleringen. Jag tänkte att om det är luddigt i framställningen varför göra det ännu mera luddigt? Det är en sak som utskottet naturligtvis skulle ha rett ut.

Sedan har vi det tredje med förordning som jag reagerade på. Plötsligt kommer det en lagmotion där en av våra medlemmar i lagtingsgruppen är medlem i polisdelegationen och inte tar upp det till diskussion överhuvudtaget. Jag blev ju helt ställd av ett sådant beteende. Vi har en synnerligen viktig organisationsförändring. Ser man till organisationskraven enligt paragrafen så är det riktigt att de kanske borde ses över. Vad jag har förstått i vårt hörande, och kanske också från annat håll, är att det just till den delen pågår ett arbete i den nuvarande polisorganisationen. Det pågår ett arbete i landskapsförvaltningen och landskapsregeringen. Min tanke är att när man eventuellt ändrar delegationen till en styrelse och ser över den interna organisationen då ska man också ta ställning till förordning. Det är naturligtvis till synes ett ofarligt ingrepp att säga att man besluter om det här i förordning, för då ger man landskapsregeringen fullmakt. Men som ni kanske har sett i massmedia så pågår det ett tämligen intensivt internationellt samarbete där rikspolisstyrelsens chef och medarbetare var här för några dagar sedan. Den diskussionen kom upp här i somras i samband med trafficking, under ytan finns det brottslig verksamhet. Under ytan eller ovanför finns det också polissamarbete som är mycket väsentligt. Min tanke när det gäller lagmotionen är att man borde sätta in hela organisationen i sitt sammanhang och se vad som behöver sättas i lag. Intentionerna bakom motionen är helt okej. Ministerkravet kan man släppa på. Kriteriet på styrelsemedlemmar med förmåga att företräda allmänintresset tror jag att man kan formulera om mycket enkelt. När det gäller förordningen borde man höra myndigheten och landskapsregeringen utifrån den kommande organisationen, med särskild hänsyn till internationella frågor. När det gäller förordningens koppling till regional representation så den tror jag inte finns längre, vad jag har förstått. Det finns ingen som säger att varje kommun ska finnas med på något sätt i det här sammanhanget. Det är en polismyndighet som har särskild kompetens och en styrelse som ska ha överblick. Till den delen blev det naturligt för lagutskottet att lagmotionen och framställningen får återkomma när man har breddat det här lite och fördjupat sig.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! När det gäller frågan om styrelsen tror jag att vi är överens om att man kan titta vidare på det, eventuellt en polisbyrå och det som ltl Sundback tog upp i sitt anförande.

När det gäller den inre organisationen i lagmotionen så upplever jag som medlem i polisdelegationen att vi har varit helt överens om att detta bör göras. Vi har också jobbat med det i flera år. Polisledningen säger åt delegationen att man har förankrat det i hela organisationen. Det skulle möjliggöra en större effektivitet och en nyordning inom den inre organisationen.

 Jag tycker det är synd att man blandar ihop de här frågorna när man genom en enkel lagändring kan möjliggöra att sjösätta den nya organisationen. Det är därför som vi kommer att föreslå det i andra behandlingen.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det är fullt möjligt att göra en lagmotion i Ålands lagting. Min syn på parlamentarism och det parlamentariska arbetet är att man först försöker diskutera igenom vad man lägger fram för förslag. Jag har all förståelse för att ltl Jörgen Strand, som oppositionsföreträdare, vill lägga fram en lagmotion på en passus i första paragrafen. Som jag ser det så borde det politiska arbetet gå ut på att man kommer överens om något som man står bakom. Vår representant i polisdelegationen har inte arbetat på det sättet. Jag säger inte att det här förslaget är fel men sitter man på en regeringspost och företräder regeringen så ska man också diskutera med sina kolleger. Allt annat är illojalt.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag lägger mig inte i liberalernas interna arbete. För mig har det viktiga varit att vi kan få en ny organisation. Det intressanta är att vi har varit helt eniga om det i polisdelegationen, där lantrådet har varit ordförande och kansliministern medlem. Vi fick förklarat för oss att man inte ville göra den här ändringen i lagen för att det är val och det står att det ska vara en skärgårdsenhet. Det var det som var problemet och inte sakfrågan. I sakfrågan var vi helt överens när det gäller den frågan.

Jag håller med om att man kan titta någon gång till på styrelse och även detta som ltl Sundback tog upp om polisbyrå och att någon kunde ge direktiv om hur lagar ska tolkas. Jag sätter den här frågan på sidan om eftersom det skulle vara så viktigt att vi kunde sjösätta den nya organisationen i polisen. Det ansvaret tar jag oberoende om jag sitter i regeringen eller i oppositionen. Märkväl, vi har varit överens med liberalerna om polisdelegationen.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag tycker det är angeläget att föra fram organisationsförändringar hos polisen. Då gör man det med det underlag som har beretts i lagberedningen och i förvaltningen.

När det gäller den här frågan så har jag aldrig sagt att lagutskottet har pratat om skärgården och val osv. Det är helt enkelt så att det inte har funnits möjlighet att bedöma att det är tillräckligt förankrat och man skulle komma överens om att man skulle gå in i lagstiftningen i detalj. De här kan man ju beklaga. Märkväl, det har påståtts här i lagtinget att de som vi hörde inom polisen, enskilda namngivna utpekade personer, har varit negativa till styrelsen, det stämmer inte. Många sade att styrelsen är bra men det finns så många andra problem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack, herr talman! En gång under föregående plenum och tre gånger idag har vi hört starka angrepp och, som jag ser det, mobbning av ltl Åke Mattsson som person. Jag tycker inte att de här ärendena överhuvudtaget tjänar på detta. Att göra på det viset är under lagtingets värdighet. Jag vädjar till kollegan Erland att sluta med det.

När det gäller förvaltningsförändringen så står det i nuvarande lag när det gäller organisationen: ”Polismyndighetens verksamhet bedrivs inom en ordnings-, en brottmåls- och en kansliavdelning. För verksamheten finns tre enheter, en i Mariehamn, en på landsbygden samt en i skärgården.” Det är det här som vi har föreslagit i enlighet med de diskussioner som har förts under lantrådets ledning i polisdelegationen: ”Om polismyndighetens organisation stadgas i landskapsförordning”. Medan första, tredje och fjärde momentet ska vara kvar i första paragrafen.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Påstående om att jag på något sätt skulle mobba ltl Åke Mattsson avvisar jag bestämt. Jag har sagt hur det har gått till i den parlamentariska drogkommittén. Jag har sagt hur lagtingsgruppen har fått en lagmotion på bordet. Jag har sagt att det här är ett parlamentariskt arbetssätt som jag inte är van med och som jag inte tycker att hör till lojalt partiarbete. Det står jag för. Inte är det någon mobbning att karaktärisera sättet att föra politik. Det må vara att det är helt klart att jag ogillar det. Men mobbning är ju att systematiskt försöka trycka ner andra människor. Det gör man inte genom att sätta upp en spegel för verksamheten.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Åtminstone hos oss brukar vi reda upp interna frågor inom lagtingsgruppen och inte i lagtingets plenum. Nu har vi flera gånger hört de här angreppen på medlemmen i den liberala lagtingsgruppen, Åke Mattsson. Han är medlem i liberalerna fram till valet. Jag vädjar till kollegan Erland att sluta upp med den här typen av angrepp.

Jag skulle gärna se att man kunde få en beskrivning på varför lagutskottet har valt att faktiskt inte byta ut meningarna om den detaljerade organisationen som har funnits inom polisen ända sedan den här lagen kom till och även tidigare och istället anpassa lagtexten till det som har diskuterats och kommit överens om inom polisdelegationen.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag har tidigare redogjort för varför vi inte kunde enas om att gå vidare med den här framställningen. Det fanns olika syn på styrelsen som sådan. Det fanns olika syn på att man skulle ta med tillsynsmyndigheten i arbetet. Det fanns olika syn på om det var förankrat tillräckligt inom myndigheten. Det fanns heller inte möjlighet att få enighet om att gå vidare med behandlingen. Sådana förslag fanns, men det fanns inte en enighet om att göra det. Vi hade också i bakgrunden att efter den 23 maj skulle inte nya lagframställningar behandlas.

Är det så att man kommer till en lagtingsgrupp och vill reda upp så då gör man det, men om man inte kommer dit har man heller inte någon vilja till det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.