Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Roger Eriksson

Talman! Vi har nu på vårt bord lag- och kulturutskottets betänkande nr 9 2018-2019, ny vallag för Åland.

Först går jag kort igenom landskapsregeringens förslag. Förslaget förändrar inte grunderna för det åländska valsystemet eller någon central del av det. Förslaget innebär dock att hela lagen förnyas, främst då gällande lag är omodern, svårgenomtränglig och osystematisk. Även språket moderniseras i lagförslaget.

Den enskilt största förändringen är att det införs en möjlighet att ordna förtidsröstning via internet. Det innebär att röstare bosatta utanför landskapet Åland erbjuds möjlighet att rösta i lagtingsvalet, inte kommunalvalet. Det innebär högt ställda krav på säkerhet och funktion för valets genomförande. Talman, jag återkommer lite närmare till det här senare.

I förslaget ingår även nya regler för antalet kandidater till lagtingsval som initiativtagare har rätt att ställa upp, förslaget är 60 st. dvs. två gånger det antal som ska väljas, jämfört med dagens 90, dvs. tre gånger det antal som ska väljas in i lagtinget.

Förslaget berör även kommunallagen för landskapet Åland, förfarandet vid rådgivande kommunala omröstningar samt landskapslag om valfinansiering. 

Till betänkandet har fogats en reservation som berör  antalet kandidater som får ställa upp samt tidpunkt och plats för folkomröstning. Reservanterna kommer säkert att presentera sin reservation senare.

I kommunallagen föreslås två ändringar; tidpunkten för rådgivande kommunala folkomröstningar bestäms i förhållande till röstningsdagens, samt att  åldersgränsen för  medverkan i initiativ till rådgivande folkomröstning sänks från 18 år till 15 år. 

Utskottets förslag. Utskottets majoritet föreslår att lagförslagen antas i princip oförändrade med några mindre ändringar.

Utskottets synpunkter. Utskottet anser att förändringen och moderniseringen av den här lagen är nödvändig. En förändring som utskottet föreslår i förhållande till landskapsregeringens förslag är ökade möjligheter för valobservatörer att övervaka de åländska valen.

Utskottet föreslår att nordiska myndigheter har rätt att närvara vid valet. I förslaget framgår det att det tidigare var justitieministeriet. Det har i praktiken knappast någon större betydelse, men ett principiellt ställningstagande kan man nog anse att det är.

Utskottet bedömer att förslagets konsekvenser för jämställdheten är indirekta. Utskottet anser principiellt att det är viktigt att jämställdheten ökar i de politiskt valda organen.

Förutom det ovannämnda med en sänkning från 90 till 60 så har vi också fått erfara att landskapsregeringen planerar införa en jämställdhetsbonus inför lagtingsvalet 2019. Den tillfaller de politiska föreningar och valmansföreningar som ställer upp lika många kvinnor som män på sina kandidatlistor. Detta är ännu en viktig beståndsdel i utvecklandet av jämställdheten. En av flera. Jag tar det ur minnet nu men jag tror att det var cirka 14 000 euro för hela lagtinget att dela på.

Talman! Det som diskuterats mest och ingående i utskottsarbetet är röstning via internet. Landskapsregeringens avsikt är att utvidga internetröstning till lagtings- och kommunalvalet år 2023.

Jag kan redan i detta skede framföra att först måste det nu förslagna försöket noggrant utvärderas efter prövotiden. Det finns många stor dubier och även fördelar med internet.

Utskottet förstår att många uppfattar internetröstning som ett praktiskt sätt att underlätta valdeltagande, rösträkningen underlättas m.m. Allt detta är förstås sant. Men, internetröstandet är förknippat med risker.

Justitieministeriet utredde år 2017 och rekommenderade att inte införa internetröstning då riskerna överstiger nyttan.

I Norge har man frångått internetomröstning, om jag minns rätt. Det torde vara kvar ännu i Estland.

Talman! Det finns olika risker, s.k. systemrisker, dvs. hot mot hela röstningssystemet, manipulation eller destruktion av avgivna elektroniska röster. Även valhemligheten kan vara utsatt för risker. Väljarnas egna datorer kan vara föremål för manipulering. Vidare kan det förekomma överbelastningsattacker.

I omvärlden pågår diskussion om internetröstning. Vi anser att landskapsregeringen måste nogsamt följa med utvecklingen och eventuellt åtgärda om situationen så kräver.

Valhemligheten är central i vårt demokratiska system och nordiska system, en grundläggande rättighet. När väljaren skriver en siffra på en valsedel, inne i ett valbås ensam, och lägger ner den i en valurna tillsammans med många andra valsedlar, inför en myndighet, så det är svårt att slå detta traditionella sätt ur valhemlighets synpunkt.

Detta inger förtroende för valet, valhemligheten är tryggad och inga utomstående påtryckningsmöjligheter kan ske. Det är klart att även nuvarande system inte är riskfritt för sådana system finns det inte. Men det som jag just beskrev i förhållande till internetröstning så där finns det större riskfaktorer som jag nyligen ytligt berörde.

Enligt utskottet kan den allvarligaste risken utgöra ett ifrågasättande av hela valsystemets tillförlitlighet, både på grundad men kanske framförallt på ogrundad anledning. Räknades min röst? Är valhemligheten tryggad? Har någon lyckats ”hacka sig in” i systemet? Detta ifrågasättande av tillförlitligheten kan på sikt undergräva tilltron till hela det demokratiska systemet, speciellt om det fortsätter i några mandatperioder. Alla känner vi till debatten om ”falska nyheter” sprider sig runt om i världen.

Fru talman! Det här är lite egna funderingar och tankar, men vi har också berört de här sakerna i utskottet. Det finns många saker som man måste fundera på här.

Jag hörde i radion; den som tänker politikerna kan man aldrig lita på, de gör aldrig vad lovar och gör de något så ökar de på sina förmåner och om man dessutom inte kan lita på valsystemet så varför ska jag då rösta? Det här sammantaget kan medföra att soffliggarna ökar. Det är också en väldigt oroväckande utveckling.

Som jag ovan sade, det här ifrågasättande både på grundad och även av ogrundad anledning kan göra så att man saknar tilltro till valsystemet. Det är kanske den största utmaningen. Vi får kanske ett bra system, men man ifrågasätter och sprider kanske sådana här tankar.

Men, talman, avslutningsvis, lag- och kulturutskottet har ingenting emot att  internetröstning införs på försök för en begränsad väljargrupp. Sedan ska försöket noggrant analyseras och en riskanalys genomföras.

Landskapsregeringen har ett stort ansvar för att internetröstningen genomförs på ett rättssäkert sätt. Tack, talman.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack för informationen. I valet 2015 gick centern till val på ”Hela Åland, jämställdhet och trygghet”. Tittar man på den kandidatuppställningen då så var vi, så att säga, näst bäst. Vi hade 40 procent kvinnor på vår lista och 60 procent män. Socialdemokraterna var snäppet bättre, men de hade fler kvinnor än män.

När det gäller jämställdhetsbonusen på 14 000 euro så om jag förstår saken rätt så har det redan fattats ett beslut om det på enskild föredragning, om jag är rätt informerad, det är lite intressant. Min fråga rör egentligen pengarna på 14 000. Jag vill vara tydlig med att jag är för alla aktiviteter som vi kan göra för jämställdheten. Men i teorin så kan ltl Roger Eriksson och jag bilda ett eget parti och då blir vi jämställda, vi är två och då får vi alltså 14 000 euro extra. Är det så som man ska tolka det?

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Jag vet inte detaljerna i det här systemet. I utskottet har vi fått den uppfattningen att dessa 14 000 euro ska delas på hela det nyvalda lagtinget, dvs. till de grupper som uppfyller kravet om hälften-hälften. Det ska fördelas på de partier som blir invalda och har gjort kandidatnomineringen på detta sätt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! För tydlighetens skull, från centerns sida är vi för alla aktiviteter som på något vis kan göra att Åland blir mera jämställt.

Men låt oss nu i teorin konstatera att ltl Roger Erikssons parti och mitt - det så kallade ET-partiet - är det enda partiet som har en jämn könsfördelning dvs. 50-50. Alla andra har kanske som i valet nu 73 procent män, 63 procent män och 60 procent män etc. Känner ni då till hur fördelningen av pengar kommer att vara? Jag tänker närmast på att 14 000 euro är ganska mycket. Man gör ganska mycket för 14 000 euro, med tanke på att ett mandat i Ålands lagting nu är värt 7 000 euro. Jag tycker faktiskt att det finns en del att fundera vidare kring här.

Ltl Roger Eriksson, replik

Fru talman! Om jag har uppfattat systemet rätt så är det ja på din fråga. Då är det ET-partiet som får dessa 14 000 euro. Tanken är att det här är en beståndsdel i att utveckla jämställdheten i hela lagtinget och inom politiskt valda organ. Tanken är väl att de flesta, om inte alla, partier och politiska föreningar som ämnar ställa upp i valet beaktar den här frågan. Jag tycker också att den tankegången är en bra politik att föra, att man ska ha ungefär hälften, det kan vara övervikt på en förstås, men hälften av kandidaterna ska vara män och hälften kvinnor. Det är en utgångspunkt som landskapsregeringen driver och även vi i liberalerna stöder den biten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag förundras över att man utskottet har varit så här otroligt kritisk till elektroniska val. Vi ser ju i Estland att det har varit väldigt lyckat. Det är en väg som vi ändå håller på att gå, mot en mer digitalisering och elektronisering av vårt samhälle. Även våra studentskrivningar skrivs nu helt och hållet på datorn och nog har vi förtroende för studentnämnden och för andra också.

Jag delar inte den analysen att det skulle vara oroväckande. Snarare börjar jag fundera på hur åldersstrukturen ser ut i vårt lagting och i lag- och kulturutskottet. Det skulle vara bra med lite yngre, moderna människor som kanske skulle förstå att världen håller på att förändras i en annan takt än vad vi gamlingar här är vana vid.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Nej, det kan hända. Jag hör uppenbarligen till kategorin gamlingar, det kan jag också hålla med om. Yngre personer kanske tänker på ett annat sätt.

Inledningsvis var jag mera positiv till internetröstningen än vad jag blev under själva hörandet gång och sakkunskapen som vi fick till oss i lag- och kulturutskottet.

Det har också framkommit att det här ett förslag som är på försök. Jag betonar att man ska analysera det här försöket och se hur det har gått.

Vi uppmanar regeringen, åtminstone indirekt, att titta vad som händer i omvärlden om det här ska gälla ett helt lagtingsval och kommunalval.

Talman! Det här är ett test där man tittar hur det går och följer med omgivningen. Det är väl det vettigaste man kan göra faktiskt.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eriksson för det förtydligandet. Det är alltid bra att försöka göra analyser så att man sedan kan gå vidare och se om det här var rätt eller inte. Det är klart att det alltid finns en oro när det är någonting som man inte känner till och att säkerhetsåtgärderna inte skulle vara tillräckliga starka.

Idag är det mycket elektronik, alla våra bankärenden, skatter och annat nätverkssystem sköts via bankkoder. Jag är säker på att vi kommer att hitta en bra lösning också här så att väljarna kan känna att man har förtroende för valsystemet för det är ändå det som är viktigast.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Det är riktigt som ltl Kemetter sade här. Jag vill betona det som jag sade i mitt anförande, det finns även en risk att så kallade ogrundade risker kan ifrågasätta hela det här valsystemet. Fast man har en fungerande teknik så kommer det så kallade fake news där man ifrågasätter systemen. Det finns en liten risk inbakad i det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Inom centergruppen har vi tagit det principiella ställningstagandet att vi ska vara positiva till internetröstningen.

Men, fru talman, efter att jag har hört viceordförandes dubier och alla de risker som finns i samband med internetröstningen så blir man lite fundersam faktiskt. Jag blev inte tryggare.

Om det här blir lag och ska genomföras, på vilket sätt kommer landskapsregeringen att garantera att det här kommer att fungera? Var kommer man att sätta säkerhetsnivåerna?

Ni talade själv om att det ska ges möjligheter till nordiska valobservatörer. Är det så att vi håller på att skapa ett system där vi nu måste börjar ha observatörer? Var går gränsen för att ett val ska ogiltighetsförklaras? Sådana saker måste man de facto fundera på när man inför sådana här element, med den osäkerhet som viceordförande själv faktiskt pekade på.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Roger Nordlund kom till samma slutsats som jag också ungefär. I början av processen vara jag mera positiv och nu är jag kanske mera avvaktande till själva systemet med internetröstning. Men tekniken går framåt, samhället går framåt och det kanske blir en del av vår vardag.

De här dubierna som jag framförde, de har vi tagit till oss i lag- och kulturutskottet. Det är befogade frågor.

Som jag sade, det blir svårt att slå detta som vi har idag; penna, papper och ett valbås och att sätta rösten ner i en urna. Det är lite trögt och långsamt men det kanske är det mest säkra ur valhemlighets synpunkt åtminstone.

När det gäller valobservatörer så är det här bara ett principiellt ställningstagande att även nordiska valobservatörer kan vara här. Som jag sade i mitt anförande så är det väl knappast någon fråga som blir aktuell, det är mera ett principiellt ställningstagande från utskottets sida.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Finns det någon annanstans i världen där man har ett fungerande internetröstningssystem som är tryggt? Det skulle vara bra att veta.

Ltl Roger Eriksson, replik

Om det är tryggt eller inte, det kanske jag inte är rätt person att svara på. Men jag vet att man har det i Estland och det har fungerat hyfsat bra enligt min uppfattning.

Som jag också sade i mitt anförande - nu måste jag ta det ur minne - man har haft det här systemet i Norge men dragit bort det. Det här är saker som jag inte kan bekräfta här och nu. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag har tidigare jobbat med IT-system på administrativ nivå i serverhallar och liknande i över 10 år, både inom medicinforskning och inom bankvärlden och också med säkerhetsfrågor på systemnivå. Under den tiden så blev jag varse om hot och det hände i praktiken också att man under vapenhot tog sig in i serverhallar för att stjäla eller påverka information. Det här är ju en problematik som vi på Åland inte är ställda inför. Vi har varit förskonade från kriminella grupper som försöker påverka olika saker på det här sättet. Vi måste kunna tänka oss sådana här situationer och fundera på hur vi agerar då. Ett elektroniskt system där man kan påverka helheten på en gång så är mera utsatt för risk än vårt system som är analogt till stora delar och en helhet är svårare att påverka.

Det är bra att utskottet har resonerat i de här termerna och att man endast går in för ett försök. Om man måste gå in för någonting så är det då försök i mindre skala.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Det är bra att ltl Petri Carlsson har jobbat med de här frågorna tidigare i andra positioner. Det är bra att han bekräftade funderingarna och dubierna som vi hade i vårt utskott.

Det är också viktigt, som nämndes här, att Åland har varit förskonade från det här. Personligen tror jag att vi är det i framtiden också, men man vet ju aldrig om någon vill oss illa på något vis och vill manipulera vårt system eller omkullkasta det.

I dagens system har vi valnämnder ute i kommunerna. Det är klart att ingenting är hundra procent. Men min personliga uppfattning är det systemet är svårare att manipulera och påverka än att allt ska skötas centralt elektroniskt. Det var bara en egen reflektion.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ja, man kan nog tro att vi kanske är förskonade också framöver.

När det gäller just det demokratiska systemet och demokratiska val så tror jag att det är viktigt att man funderar på otänkbara situationer också. Det har vi sett på flera håll runt omkring oss i världen att det otänkbara händer ibland. Man måste försöka fundera på alla risker och ha ett svar på hur vi hanterar en sådan här situation.

Därför är det bra att utskottet har resonerat i de här termerna och lyfter upp de här frågorna och också påpekar att landskapsregeringen måste se till att det här blir säkert också under provperioden. Det är viktigt att man har funderat på de här sakerna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Tack även till utskottets viceordförande Roger Eriksson som presenterade lag- och kulturutskottets betänkande med anledning att vi då förrättade två omröstningar som jag ska återkomma till. Vi beslöt då att viceordförande skulle presentera vårt resultat av ett rätt omfattande arbete. Jag tror att vi har satt rekord i hörande av enskild sakkunnig person och det vittnar väl om att vi har tagit den här frågan på största allvar.

Talman! Jag ber att få börja med det som de senaste replikskiftena handlade om, den stora reformförändringen som lagförslaget innebär, att möjliggöra röstning över internet.

Inledningsvis blir jag lite bestört över ltl Sara Kemetters lättvindiga uttalande om att det råder något sorts konservatism i utskottsarbete till den här delen. Jag hoppas verkligen att ltl Kemetter inser allvaret i den här situationen. Jag rekommenderar starkt att ltl Kemetter och andra alltför ivriga röster läser igenom landskapsregeringens lagförslag och i synnerhet sidan 29, där landskapsregeringen själv konstaterar att riskerna är stora. I Finland konstaterar man till och med att riskerna överstiger nyttan.

Alla de här systemriskerna som också framskymtar i själva lagtexten har gjort att utskottet verkligen har bemödat sig om att säkerställa sig om en sak; att landskapsregeringen - och i synnerhet ansvarig minister - förstår allvaret i den här frågeställningen, dvs. det som ltl Petri Carlsson var inne på, riskerna för att ett åländskt lagtingsval hösten 2019 kommer att ogiltigförklaras. Detta på grund av att systemet har hackats på grund av att det som landskapsregeringen utgår ifrån att inte kan hända har hänt. Någon har insett att det går att komma igenom det åländska säkerhetssystemet till den här delen och att det går att manipulera rösterna.

Bästa vänner, är det någon fråga som är av största allvar så är det den här typen av spörsmål, dvs. hur kan vi vara trygga i att ett framtida röstningssystem som involverar internet är hundraprocentigt?

Från utskottsminoritetens sida så var vi väl inledningsvis rätt kritiska till den här tanken överlag. Men under utskottets behandling har vi fått reda på att landskapsregeringen redan har kommit så långt i förberedelserna att de till och med har tecknat under upphandlingskontraktet av ett system som då ska säkerställa internetröstning i valet i oktober. Man har alltså redan skridit till handling och då vore det märkligt om vi lagtingsledamöter börjar dra i handbromsen och säga att det här inte går.

Jag hoppas att ni alla inser att vi i utskottsbetänkandet verkligen har försökt understryka landskapsregeringens ansvar för att tillförlitligheten blir hundra procent.

Jag hoppas sannerligen - på oppositionens samfällda vägnar faktiskt - att landskapsregeringen, när det är dags för det här beslutet dvs. omröstning över internet eller ej, att de inte låter prestige styra det här. Att man konstaterar att man har satsat si och så mycket pengar på det här och inte kan vika ifrån den vägen, utan att man faktiskt med ett öppet sinnelag bemödar sig att konstatera; det här är hundra procent säkert. Är det någonting som vi behöver så är det ålänningarnas tilltro till vårt demokratiska system.

Jag hoppas att det budskapet har gått fram. Jag välkomnar de replikskiften som har varit.

I utskottsbetänkandets bilaga så hittar man en reservation. Vi tre reservanter, ltl Häggblom, ltl Eklund och ltl Jansson, önskar att dessa anmärkningar förs till omröstning. Det handlar i första hand om antalet kandidater som får ställas upp. Sedan följer frågan om att begränsa en rådgivande kommunal omröstning på det viset att den inte kan förenas med allmänna val och liknande omröstningar.

När det gäller antalet kandidater så anser vi reservanter att det är odemokratiskt att börja begränsa partiernas - och i andra fall också på kommunal nivå - och andra politiska aktörers möjligheter att ställa upp det antal kandidater som man anser att man behöver. Vi anser att begränsningen till 60 ledamöter när det gäller lagtinget och det dubbla antalet vad gäller kommunala fullmäktigen, att det är begränsade. Det är ett odemokratiskt grepp att gå in för det. Vi anser att det ska vara som idag. Vi anser att ett fortsatt lämpligt antal är tre gånger de som ska väljas.

Under utskottets behandling har inget nytt framkommit av ny karaktär som skulle säga varför det skulle vara viktigt för lagtinget att begränsa demokratin.

Jag vill upprepa det som jag har sagt tidigare, också redan i remissen, att majoritetsblocket satsar på större kommuner men samtidigt vill man begränsa möjligheten att ställa upp kandidater inom ramen för de här storkommunerna. Det är igen ett märkligt demokratiskt grepp från regeringsblockets sida.

När det gäller tidpunkten för rådgivande kommunala folkomröstningar, kära vänner, det är ju direkt dumt att inte ge en kommunerna en möjlighet att i samband med ett vanligt val ställa en enkel fråga till sina kommuninvånare. Vill ni si eller vill ni så? Det är ju direkt dumt, av ekonomiska och praktiska skäl, att omöjliggöra en sådan kombination.

Lita på den kommunala självstyrelsen! Den har visat sig vara bra för Åland och kommer i fortsättningen att vara det.

 Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag kan faktiskt inte riktigt hålla med centerns konspiratoriska idéer om moderniseringen av vallagen, men också att e-röstning skulle vara en så stor risk som man tar fram. Hur har man tänkt att dessa bortaålänningar ska komma till valbåsen och verkligen lägga sin röst? Idag ser vi väldigt många studenter och andra som helt enkelt inte deltar i valet. Är det demokrati, att de inte har möjlighet att delta på samma sätt?

Har inte centern förtroende för andra instanser som håller på med elektrifiering och datorisering av sin verksamhet bl.a. bankerna, skatteverket och hela studentexamensnämnden? Är alla dessa också utsatta för lika stor risk? Hela vårt samhälle är ju långt uppbyggt kring dessa former av tjänster.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Bästa ltl Kemetter, det är just på grund av omtanken om demokratin som vi har gått med på att internetröstning ska göras på försök nästa val i oktober i höst. Just utgående från demokratiaspekten är vi villiga att testa.

Men, som sagt var, ltl Kemetter, vänligen läs landskapsregeringens framställning och de uttalade utmaningar som finns när det gäller systemrisker och annat. Läs den finska konklusionen om att risken är för stora i förhållande till nyttan. Läs det! Sedan kan ledamoten återkomma.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det är under lagtingets värdighet att sitta här och säga åt en ledamot att hon ska läsa. Månne inte hon har läst och förberett sig inför anförandet och inför debatten? Det är väl en självklarhet, det är därför vi sitter här.

 Jag personligen är inte lika orolig, jag är helt för att vi ska testa och det säger också ledamoten att hans parti är. Nå, vad är då problemet? Att förlöjliga varandra och använda härskartekniker tycker jag inte passar in i den här salen.

Ltl Harry Jansson, replik

Ltl Kemetter måste åter inse allvaret i den här frågan. De här handlar faktiskt om åländsk demokratis trovärdighet, styrkan i det hela. Ett samhälle står och faller med att invånarna har tilltro till systemet. Låt säga att vi tvingas ogiltigförklara höstens lagtingsval, vilket besked till de åländska väljarna.

Jag bara rekommenderar igen, ta den här frågan på största allvar ltl Kemetter och anklaga inte andra för konservatism för att man försöker bemöda sig om att åländsk demokrati också ska vara hållbar på sikt. Det här får inte vara någon socialdemokratisk plojgrej igen nu som man tar lika lättvindigt som allting annat som man har sysslat med. Det är största allvar, ltl Kemetter!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Talmannen påminner om att vi försöker hålla en korrekt ton gentemot varandra i salen.

 Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag är faktiskt lite förvånad över lag- och kulturutskottets Harry Jansson inställning till t.ex. den tekniska utmaningen med internetröstning. Ordförande, jag och andra deltagare deltog i hörandena som ledamoten nämnde att var av rekordkaraktär. De var väldigt långa och vi kom alla med dubier och frågor, men vi fick svar på våra frågor.

Det som ledamoten är osäker på, rör det internetröstningens tekniska karaktär, är det frågan om mutor, påverkan av väljare eller är det dataintrång? Vad är Jansson rädd för här? Alla de sakerna har vi gått väldigt, väldigt långt ner på djupet och fått svar på, tycker jag. Vad konkret är det som fallerar? Det verkar nästan som att ordföranden är närapå faktaresistent här.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag utgår ifrån att ledamoten har varit närvarande under samtliga utskottsmöten. Det här är den viktigaste frågan som vi faktiskt har bemödat oss att sätta oss in i. Jag utgår ifrån att ledamoten har tagit till sig de varningsord som vi har hört under vägen. Det är ju därför som utskottet också tar till de rätt skarpa skrivningarna om vem som sist och slutligen bär ansvaret.

Sedan kan jag bara upprepa det som vi har diskuterat i utskottsbehandlingen. På andra ställen i världen, t.ex. i Norge, har man inte ansett att internetröstning är någonting som man vågar satsa på framöver. Norrmännen har testat två gånger och kommit fram till att riskerna också där överstiger nyttan. Det är de allvarsorden, ltl Wikström, som jag tycker att vi har haft med oss i utskottsarbetet, helt enigt.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Javisst har jag deltagit i alla möten som utskottet har haft.

Jag tänker gå vidare lite grann med jämställdhetsbonusen vilken jag förstås ser som en fördel. Jag trodde att alla här såg det som en möjlig liten bit att få könsfördelningen här inne lite bättre än Afghanistans parlament.

Det som rör reservationen, folkomröstningar, det kommer fram väldigt tydligt i hörandena att man vill undvika olika typer av påverkan. Det skedde ju en del folkomröstningar i samband med presidentvalet och det var inte populärt. De här sakerna har inte särskilt mycket med varandra att göra. Vi märkte redan där att det spreds en hel del propaganda och fake news inför det valet. Det är ett skräckscenario att tillåta olika folkomröstningar i samband med våra lokala val, tycker jag.

Ltl Harry Jansson, replik

Nu berörde jag inte jämställdhetsbonusen i mitt anförande. Det är någonting som centern anser att är bra. Det är ett steg framåt. Sedan kan vi alla diskutera hur det också påverkar det faktiska utfallet, dvs. könsrepresentation i lagtinget från och med 1 november 2019. Det får vi se.

När det gäller frågan om rådgivande kommunala omröstningar så tycker jag att det är sorgligt att man låter ett lagförslag genomsyras av att man tycker illa om att det i samband med det senaste presidentvalet ordnades ett antal lokala rådgivande omröstningar på Åland. Jag tycker att det är synd att man låter en sådan incident i den demokratiska processen påverka ett lagförslag som ska vara hållbart på sikt. Det är väl klokt att förena rådgivande röstningar med redan befintliga val.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag tror att vi alla är eniga om vikten av ett valsystem som är så tillgängligt som möjligt och samtidigt så säkert som möjligt.

Jag tycker att vi har haft väldigt goda diskussioner om möjligheten att införa internetval och att prova de bitarna här. Jag tror också att det är viktigt att vi visar på att det finns en vilja att testa det, som jag uppfattade att det fanns i utskottet, så länge man kan fylla de krav som ställs på ett internetval internationellt och också för vår egen del.

I det här sammanhanget är det viktigt att konstatera att den del vi går in och testar är en del av förhandsröstningen, den så kallade hemmaröstningen för människor som inte har sin bosättningsort på Åland. Idag har vi ett system som också till sin natur inte är fullständigt säkert. Där vill jag höra kommentaren från ltl Jansson hur han ser på den biten just.

Ltl Harry Jansson, replik

All mänsklig aktivitet är ju då och då föremål för tvivel om hur det går till i en praktisk valbestyrelse. Är vi nöjda med att enskilda personer kan röra sig bland äldre personer och vara rösttagare? Det kommer alltid att finnas den typen.

Men nu pratar vi om en systemförändring. Som viceordförande Roger Eriksson sade i sin presentation av betänkandet så är det här det som är nytt. Vi lämnar det som är relativt tryggt i alla fall, dvs. att ett antal individer kan identifiera. Nu blir vi beroende av externa personer, både vad gäller tekniken och övervakningen i och med att det kommer att behövas specialistkunskaper för att också hantera det praktiska valresultatet. Det är här som vi får nya osäkerhetsmoment i processen.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Om jag förstått förslaget rätt nu, vilket jag hoppas att jag har gjort, så kommer det här att användas för de personer som befinner sig utomlands och idag får valsedlarna hemskickade i ett kuvert. De fyller i materialet, skickar in det per post och får hoppas på att posten kommer fram i tid, vilket den inte har gjort under de senaste åren om vi går tillbaka och tittar lite i mediarapporteringen. Det finns ganska många osäkerhetsfaktorer även där.

Därför anser jag att det är bra när det gäller möjligheterna att gå in och testa tekniken inom ett mycket begränsat antal röster. Den drivande kraften för mig är att testa hur tekniken fungerar, om den blir mera osäker och därmed inte skulle gå att använda i framtiden.

I övrigt delar ltl Jansson att jag den grundläggande inställningen att valsystem måste vara säkra. Men redan i vårt nuvarande system så finns osäkerhet.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Den stora skillnaden, ltl Ehn, är ju då att vi nu är på väg in i ett system där man kan förändra hela spelplanen. Vi kommer alltid, utgår jag ifrån, ha ett system som innehåller någon form av osäkerhet; postgång, enskilda människors dåliga beteende etc. Men här får vi ett system vars risker hotar demokratin som sådan. Nog utgår ju landskapsregeringen ifrån att riskerna, som de bland annat pekat på från finsk sida, de kan inte hända på Åland därför att ingen är beredd att sätta in resurserna för att förstöra ett åländskt val. Låt oss sannerligen hoppas att landskapsregeringen har rätt.

Som jag redan sagt, i demokratins namn så tycker vi att det är viktigt att bortaålänningar ska kunna delta i högre grad än idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Ltl Jansson sade att folkomröstningar är ett hot mot demokratin om man inte lägger alla på samma dag. Strävar man efter att få så många ogiltiga röster som möjligt och skapa en större osäkerhet i våra val så är det väl en ypperlig väg att gå.

Gör man en jämförelse med Finland där man egentligen bara har ett val per dag så har man 0,3 procent ogiltiga röster och då räknar jag bort blanka röster. Jämför man det med Åland så har vi här 300-400 procent större andel förkastade och ogiltiga röster. Ska vi öka det genom att lägga dit ännu mera val på valdagen? Är det rätt uppfattat?

Ltl Harry Jansson, replik

Tillåter talman att jag säger att jag inte förstod frågan? Kan ledamoten få ställa frågan på nytt?

Ltl Mikael Staffas, replik

Anser ledamoten att vår demokrati främjas genom att vi får ökade antal förkastade röster på valdagen? Det var fråga ett.

Fråga två gäller kandidaternas antal. Det är rätt signifikant i den här salen att höra ett parti som pratar både om det ena och det andra. Man vill ha en ökad jämställdhet inne i parlamentet, men man vill inte skapa några nya verktyg för att få det. Man vill fortsätta med att behålla 90, man är inte ens intresserad av att få kandidaternas antal till 60, utan man vill sitta kvar i det gamla. Egentligen borde vi sträva till ett mycket lägre antal kandidater för att få ett lättare jämställt parlament.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för förtydligandet, ltl Staffas. Jag ska försöka svara. Nej, det är klart att ingen politiker vill öka antalet förkastade röster. Däremot tycks centern ha mycket större tilltro till den vanlige ålänningens förmåga att hantera flera saker på samma gång. Man behöver ju inte göra det så invecklat vad gäller kommunala folkomröstningar. Man kan till exempel säga att valet till lagtings- och kommunalvalet pågår i ett rum, och i ett annat rum finns de som önskar delta i en kommunal rådgivande folkomröstning. Är det som så att ltl Staffas anser att ålänningarna är dummare än folk generellt? I Schweiz eller i USA kan man få tiotals frågor att ta ställning till under samma valtillfälle. Det är lite dumförklara ålänningarna.

Jag tycker att vi har varit tydliga med antalet kandidater, vi vill ha kvar demokratin i åländsk politik, inte begränsa den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! I remissdebatten lyfte jag frågade om den här lagens inverkan på jämställdheten och möjligheterna till att vi någon gång skulle få ett jämställt parlament eller i alla fall ett mera jämställt parlament. Jag tycker att skrivningarna i det här utskottsbetänkande angående de sakerna är ganska få och ganska tunna. Hur gick resonemanget i utskottet till exempel bland hörandena? Hur påverkar den här lagen framtida parlaments jämställdhet?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ja, vi tog under hörandena del av förhoppningar om att en jämställdhetsbonus ska förbättras könsfördelningen i detta parlament. Det är väl en förhoppning som vi alla skriver under på. Jämställdhetsbonusen är ju en indirekt fråga i förhållande till det här lagförslaget. Det framkom i samband med hörandena kritik över att jämställdhetsfrågorna var så dåligt belysta i lagförslagets motiveringar. Jag kan hålla med om att det kunde ha funnits mera om detta. Jämställdhetsbonusen har ju levt helt parallellt med det här. Det här är ju någonting som en enskild minister, på enskild föredragning, har beslutat om att vi från 2020 ska fördela politiska pengar på ett helt nytt sätt jämfört med idag. Det är några som sagt att detta är bra. Vi tycker att det är bra från centerns sida, men om det faktiskt sedan påverkar könsfördelningen återstår att se. Det är ju faktiskt de som blir invalda, väljarnas koncentration av röster, som sist och slutligen avgör sammansättningen.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Precis så är det, ingen av oss kan se i framtiden hur jämställt parlamentet här på Åland kommer att vara hösten 2019, i november. Det får vi se senare.

Var hörandenas åsikter att den här jämställdhetsbonusen är en tillräcklig åtgärd för att främja jämställdheten? Eller kunde det vara övriga åtgärder eller annat som syftar till att öka jämställdheten ytterligare? Är bonusen tillräcklig?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Nu vill jag understryka igen att jämställdhetsbonusen har ingenting att göra med föreliggande lagförslag, utan det är en sidoprodukt. Om ledamoten läste Ålandsbudgeten för i år så finns det också en rad om det. Men det här är någonting som har skett vid sidan av allt detta, dvs. att 10 procent av de politiska pengar som återstår, när riksdagsledamöterna har fått sitt från 2020, ska tillfalla de partier som har jämställda kandidatlistor. Vad som återstår i övrigt är att börja kvotera om ltl Söderlund är för kvotering av politisk kandidatur. Det är bara det som återstår. Nu försöker man via pengar stimulera partierna att se till att man har största möjliga jämställdhet. Men, som sagt var, det är fortfarande väljarna som avgör hur de koncentrerar rösterna och fördelar dem mellan könen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Jansson sade att han gärna vill kunna ordna folkomröstningar på samma dag som lagtings- och kommunalval. Men det är ju, som ltl Staffas tog upp, redan nu ett problem med att många röster förkastas på grund av att de har kommunala siffror på lagtingsröstsedlar och vice versa. Nu tycker centern och oppositionen att man ska lägga in en tredje, kanske en fjärde eller femte röstsedel till och med. Det är ju inte överhuvudtaget säkert, och att se till att fler röster förkastas gynnar ju inte demokratin.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Centern och i synnerhet jag har en helt annan syn jämfört med ltl Igge Holmberg på ålänningarnas förmåga att hantera också en lokal fråga samtidigt som de avger röster i de allmänna valen. Om det uppstår förvirring mellan röstsedlarna trots olika numrering, olika färg så då återstår inte annat än att faktiskt ha personer som verkligen aktivt, som valförrättare, erbjuder personer som har problem med att förstå vad det handlar om. Då kan valförrättarna biträda, det är därför som vi har valförrättare. Är det som ltl Holmberg påstod så då måste vi faktiskt få en utökning av assistansen i valen. Med det här har ju ingenting att göra med kommunala folkomröstningar. Vi tror att ålänningarna har möjlighet att också ta ställning till en lokal fråga när man ger sina röster.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Men det är ju ett faktum, som ltl Staffas sade, vi har många flera förkastade röster på Åland än vad fastlandet har. Nu sade ltl Jansson att man ska lägga in flera människor som ska visa människor hur de ska rösta. Jag förstår liksom inte idén. Det är ju exakt samma problem som han säger att finns när vi ska börja använda elektronisk röstning, vi ska inte ha utomstående som ska visa människor. Jag följer inte riktigt med er tankegång här.

Jag tror fortfarande att det enklaste skulle vara om man ordnar röstningarna som de är, men faktiskt såg till att det blev lite klarhet i det hela.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, som sagt var, vi är helt olika syner på att det här skulle utöka antalet ogiltiga röster. Jag utgår ifrån att ltl Holmberg också vet att en del väljer att markera sin frustration eller sin ovilja att överhuvudtaget rösta på någon kandidat i samband med valet och det är någonting som vi får leva med.

Som sagt var, en valförrättare kan-  tydligare än idag då när man överlämnar röstsedel - verkligen betona vilken valsedel som tillhör vilket val. Det borde vara en självklarhet om det är så illa ställt som ltl Holmberg säger, att man inte förstår skillnaden mellan lagtings- och kommunalval. Jag utgår ifrån att vi kommer att se resultat av det i höstens val.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Att det förkastas drygt en procent av rösterna i ett val på Åland kan förstås bero på många olika orsaker. Man kan inte säga exakt vad det beror på. Precis som ltl Jansson sade så sker folkomröstningar runtomkring oss och t.ex. i USA är det 10-20 frågor samtidigt som vanliga val. Det ena valet sporrar det andra, det betyder att flera går till valurnan och röstar när det finns flera frågor. Det gynnar också demokratin.

Upplevde utskottet att orsaken till varför man förbjuder det här är att man tror att ålänningar inte kan hantera flera frågor samtidigt?

Ltl Runar Karlsson, replik

Det är en bra fråga ltl Karlsson. Vi fick redan svaret i replikskiftet med ltl Wikström. Det beror på att i samband med presidentvalet senaste år så hade vissa kommuner mage att anordna lokala omröstningar om sin egen framtid. Det är detta som har upprört regeringsblocket så pass att man vill förbjuda att det här inte ska kunna hända igen. Jag kritiserade att man låter en enskild sak styra hur man lägger upp ett lagförslag. Det är ju ekonomiskt dumt och det är ekonomiskt oklokt att inte förena olika saker. I det här fallet faktiskt, som ledamoten själv var inne på, att få upp röstningsdeltagandet som gynnar de allmänna valen också. Flera anser att det här är frågor som engagerar och då passar de också på att delta i lagtings- och kommunalval eller andra valförrättningar i högre grad än idag. Det är ju jättebra för demokratin att ha den här typen av aktiviteter samtidigt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är faktiskt en tråkig utveckling som har skett de senaste åren vad gäller just hörande av folks åsikter. Man försöker på många olika sätt strypa dem för att få fram sin egen vilja. Man vill inte höra andra åsikter än vad man själv tycker. Det här är också tydligen ett led i detta. Vad är bättre om man inte kan höra medborgarna i så många frågor som möjligt? Sedan väljer man förstås att beakta eller inte beakta dem, men då får man i alla fall en stark opinion för det ena eller det andra. Det måste ju vara ett led för oss politiker att höra medborgarna genom folkomröstning. Det finns också många andra sätt, att gå ut på stan och diskutera med folk. En folkomröstning ger i alla fall en samlad åsikt och ger medborgarna möjligheter. Man får ibland en känsla av att man egentligen inte vill höra folks åsikter, speciellt dem som inte står för det som man själv tycker.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag kan inte annat än att hålla med ltl Karlsson. Är det någon gång som politiker behöver lyssna på folk så är det när man gör fundamentala förändringar i samhället: I det här fallet hade man att ta ställning till sin egen kommuns framtida ställning så det var helt naturligt att kommunerna testade kommuninvånarnas vilja att aktivera sig. Det var ju glädjande hög procent också i de lokala omröstningar som genomfördes i samband med presidentvalet 2018.

Jag tror att överlag så får vi politiker aldrig vara rädda för att ta del av vad folk tycker och tänker.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Wikström

Fru talman! Det är på tiden att Ålands vallag förnyas, det var ett halvt sekel sedan det gjordes senast. Och mycket har ju hänt på den här tiden, inte minst gällande tekniska framsteg.

På vårt bord har vi nu ett förslag som vi socialdemokrater ställer oss bakom, och genomlysningen i utskottet har också varit intressant och verkligen djuplodande-. I ett av hörandena slog vi rekord i längd på ett hörande, med det dubbla.

Det är inte så konstigt, för när man börjar skrapa på ytan och skala bort lager på lager- vare sig det gäller jämställda kandidatlistor med bonus, eller elektronisk röstning över internet - så finns det bakom varje fråga 10 nya.

Jag vill tacka utskottet för de öppna och intressanta diskussioner i god anda som varit under ärendets gång. Jag trodde att vi delade många synpunkter, men tydligen gör vi kanske inte det i alla fall.

Jag vill i varje fall särskilt lyfta upp några saker där åsikterna tydligt går isär.

Till att börjas med ska antalet uppställda kandidater begränsas till 60 enligt förslaget, dvs. dubbelt så många som i praktiken har chans att komma in. Det här är fortfarande för få enligt en del ledamöter, vilket jag och expertisen har svårt att förstå eftersom antalet kandidater i själva verket i princip aldrig överstiger 60 ändå, vilket gör detta till en tandlös begränsning. Vill man uppnå en förändring då borde antalet minskats ännu mer.

Men jämställdhetsbonusen, i praktiken cirka 15000 € som delas mellan partier som uppfyller kriteriet om en jämställd kandidatlista, är en morot som kan leda till att partiernas urvalsprocesser ändrar, eftersom antalet kandidater av ett visst kön i praktiken sätter gränsen för antalet kandidater för det andra könet. Man kan alltså få kandidater som verkligen vill in och slipper tråla som det heter.

När det gäller internetröstningen så finns mycket att säga, men jag ska hålla mig kort.

Det är klart det dyker upp frågor om hur säker tekniken är, hur svårt eller lätt det är att påverka någon att rösta på ett visst sätt, om prislappen är väldigt stort och om det finns risk för påverkan utifrån på vårt demokratiska system.

Jag tycker utskottet har fått bra svar på dessa frågor. Redan idag finns risker när röster postas, men vid påverkan kan man rösta flera gånger - den sista gäller före deadline. Dessutom gäller också pappersröstning i form av förtidsröstning.

Tekniken är upphandlad till ett skäligt pris, anser jag, från en leverantör som handhaft teknik under demokratiska val tidigare, man vet alltså verkligen vad man gör. Skulle det mot förmodan visa sig att det inte fungerar tillfredsställande så har regeringen möjligheter att dra i handbromsen. Men detta system tas i bruk nu i höst och förlängs även till nästa val om inget annat beslutas.

Jag tror att detta kommer att vara en bra sak för demokratin. Man tror att valdeltagandet utanför Åland kommer att dubbleras till ungefär 2 000 röster i och med detta.

Även Europarådet rekommenderar att stegvist införa elektronisk röstning. Jag tror Danne Sundman ler i sin himmel just nu, för han talade ju om detta redan för 20 år sedan. Nu börjar vi se verklighet av det.

En annan sak som lett till åsiktsskillnader är huruvida det skulle vara okej att i samband med val anordna folkomröstningar rörande olika frågor. Vid en första anblick låter det ju smart och pragmatiskt att passa på med folk är i vallokalen ändå. Men ur demokratisk synvinkel är detta inte alls bra. Dels är risken för påverkan mycket stor, och dels kan misstag ske när väljarna får i uppdrag att ta många olika beslut samtidigt.

I samband med presidentvalet senast ordnades folkomröstningar om kommunsammanslagningar. Även om folkomröstningarna hade lite med valet av president att göra så är det lätt att förstå att det inte är lämpligt att samordna omröstningar och val, vilket också påpekades från myndighetshåll. Tack.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för genomgången. Det är, som ltl Tony Wikström sade, en lagstiftning som har många bottnar i sig. Därför vill jag förhållande mig till en övergripande fråga kring en idé. Jag undrar om ltl Wikström kan förtydliga på vilket sätt som en begränsning av antalet kandidater gynnar demokratin och ökar valbarheten, alltså hur det ökar engagemanget att begränsa antalet kandidater? Det skulle jag gärna höra en utvidgning av.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack ltl Jörgen Pettersson för den frågan. Grunden i det är bara att titta runt sig och se hur samhället är uppbyggt. Vi har 50 procent kvinnor och 50 procent män. I dagens läge har vi en kraftig övervikt av män. Jag tycker att det kan vara en bra utgångspunkt för demokratin att man har en jämställd lista, sedan är det upp till väljarna att se till att det även blir jämställt här inne. Jag tycker att det är en bra utgångspunkt att urvalsprocessen liknar verkligheten och hur samhället ser ut i övrigt. Jag tycker att det är demokratiskt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Min fråga var: På vilket sätt gynnar det demokratin att man begränsar det antal människor som ställer upp i ett val? Ltl Wikström svarade att det handlar om att man ska öka mängden kvinnor. Borde man då inte tänka, hur ska vi öka antalet kvinnor istället för; på vilket sätt ska vi begränsa antalet män? Att det är fifty-fifty mellan män och kvinnor i samhället tror jag faktiskt att är ganska välbekant.

Min övergripande fråga är: På vilket sätt blir demokratin större av att begränsa antalet kandidater? Det har jag svårt att förstå.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag ska försöka väga mina ord på guldvåg här. Jag tror att det handlar om att de som ställer upp verkligen ska vilja komma in. Jag tror faktiskt att så inte är fallet alla gånger. Man behöver en hel del - ursäkta ordvalet – röstboskap för att få ihop dem som kanske drar två, tre eller fyra röster, vilket i slutändan blir en hel mängd. Att då istället verkligen få till en process, likt Sverige, med en lista med folk som verkligen kämpar. Kanske man ändrar på partiernas urvalsprocesser och har interna val, interna provval och debatter osv. Jag tror att det absolut gynnar demokratin att det liksom blir lite fight att komma ända hit till en stol i lagtinget. Det gynnar demokratin.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag tycker att ltl Wikströms anförande vittnar om lite större ansvarstänkande när det gäller internet och riskerna. Går det här snett så kommer det att heta; ”det är lagtinget som beslöt att det ska vara internetomröstning, landskapsregeringen svär sig fri”.

Det är därför, bästa ltl Wikström, som vi måste ta landskapsregeringens egna budskap om allvaret på största allvar. Landskapsregeringen talar om systemrisker, hur sårbart det blir för påverkan via internetröstning och de varnar för attacker från oidentifierbara källor. De varnar för att valhemligheten kan vara utsatt för risker och det kan finnas risk för överbelastningsattacker. Var kommer att hända när integriteten inte kan säkerställas vid elektroniskt avgivna röster?

Jag hoppas sannerligen, ltl Wikström, att vi är ense om att det här är en fråga som landskapsregeringen bär ansvaret för.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Det finns ju ingenting här i världen och livet som är hundra procent säkert. Men jag anser att regeringen ändå har försäkrat sig på alla sätt genom att välja en leverantör som verkligen är pålitlig, genom att ha hängsle och livrem och genom att kunna backa ur om man märker att det här inte kommer att hålla. Man har dessutom en mycket, mycket begränsad grupp.

Poströster där folk får röstsedlar hemskickade via posten och jämför vi med det här systemet - där alla röster är helt krypterade - och där valhemligheten bibehålls in i det sista, så tycker jag att det här är ett mycket säkrare system. Det är inga röster som har höjts att poströsterna är väldigt riskabla.

Det är ett bra första steg. Som sagt, vi har möjligheter att backa ur. Dessutom har vi gjort skrivningar om att det är regeringen som är ansvarig, vi har säkerställt det i betänkandet.

Ltl Harry Jansson, replik

Då är det alltså så, tyvärr, att ltl Wikström anser att landskapsregeringens varningsord är onödiga. Det är ju konklusionen. Ltl Wikström anser att redan idag kan han garantera att det system som landskapsregeringen har införskaffat är tillförlitligt. Allt det som står i framställningen, systemrisker och annat, så det är helt onödigt. Det är den här inställningen som jag sannerligen hoppas att inte kommer att präglas landskapsregeringens beslut när de om några månader tar ställning till internetröstning hösten 2019 eller inte.

Till sist, ledamoten pratade om att det skulle ske en påverkan om det anordnades kommunala rådgivande folkomröstningar i samband med allmänna val. Vilken form av påverkan? Är det som så att ledamoten upplever att det sker en påverkan nära eller i vallokalen, eller var kommer det uttalandet ifrån?

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det är ansvarsfullt att regeringen ser på detta från olika vinklar och påtalar vilka eventuella risker som finns och även berättar hur man eliminerar dem.

Jag är ytterligare en gång förvånad över att ltl Jansson hyser sådana tvivel. Han har suttit med på hörandena i timmar. Vi har gång på gång frågat experter vilka risker det finns med internetröstning och vi har fått väldigt tillfredsställande svar, vilket har gjort mig helt lugn. Ingenting är 100 procent säkert men jag skulle säga att det här är 99,95 procent säkert.

När det gäller vilken typ av påverkan så är det bara att leka med tanken om frågan om kommunernas struktur skulle ha kommit nu i samband med höstens val, så naturligtvis så kan det påverka också vad man väljer att skriva på de övriga valsedlarna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Vallagen ska ju vara ramen för val och inte är något annat. Man ska inte föra fram politiska budskap. Vallagen har inte att göra med jämställdhet eller något sådant, utan det är grunderna för hur valen ska gå till. Sedan är det upp till var och en om man har bara kvinnor eller män eller vad som helst på sina listor. I vårt grannland Sverige så har man ett helt kvinnoparti som ställer upp och det finns väl ingen anledning för oss att vi ska diskriminera det, och det finns inte i vallagen som nu kommer att tas.

Sedan vill jag också säga till de som är orolig för pengar, obunden samling hade inga pengar inför senaste valet och det gick ganska bra för oss ändå. Så det ska ni inte oroa er för. Jag tror inte att landskapsregeringen kan styra det fast man skulle vilja.

Varför har man gått in för att begränsa från två-tre gånger för antalet kandidater som kan ingå valförbund till två? Det finns väl ingen grund för att ändra det? Vad har det varit för fel? Vad är det som har hindrat det? Jag tror att det är viktigt också kanske i framtiden, det vet vi inte. Det här är ingen lag som ska gälla bara kommande i val. Det gäller ju också framåt såsom det varit tidigare. Det är inte så stora förändringar i den här vallagen i förhållande till tidigare. Men det här är en sådan ändring som är ett klåperi, som jag ser det. Det är helt onödigt. Varför ska man ändra på något som har varit?

Demokrati är ju att alla ska ha möjlighet att ställa upp och det är folket som ska välja. Jag tycker inte om att politiker försöker gå in - som det kommit fram här – och försöker styra med lagstiftning hur man ska påverka.

Samma sak är det med landskapsregeringens förslag på folkomröstningarna. Det bästa är väl att kommunerna själva får avgöra när de ska hållas, om det ska hållas i samband med ett lagtings- eller kommunalval eller om det ska ske skilt. Varför ska vi i lagtinget ta bort den kommunala självstyrelsen? Det är ju upp till kommunerna hur man vill göra.

Varför har lagtingsvalet slagits ihop med kommunalvalet? Tidigare var det skilt. Varför gjorde man det? Ja, för att man ansåg att det var praktiskt och ekonomiskt försvarbart. Varför har man föreslagit en kommunsammanslagning? Jo, för att man påstår att det är ekonomiskt försvarbart att slå ihop kommunerna. Men här gör landskapsregeringen tvärtom, kommunerna ska anordna kommunala folkomröstningar skilt fast de har kommunalval. Det visar väl inkonsekvensen som finns hos dagens landskapsregering.

 Jag förstår att landskapsregeringen var jättebesviken på folkomröstningarna som anordnades i samband med riksvalet. De visade att man inte hade stöd ute bland folk och därför fick vi den här ändringen i vallagen. Det är ett direkt resultat av det och sådant vänder jag mig emot. Så bör man inte reagera från en ansvarskännande landskapsregering och majoritetsblocket. Men nu gör ni det och det kommer säkert att gå igenom för ni ändrar ju aldrig vad regeringen säger.

Det finns vissa ändringar i lagutskottet och jag är glad för att man har kunnat vara lite kreativ i varje fall, efter att säkert hört ministern.

Angående internetröstning, jag var väl den i utskottet som tänkte rösta emot men eftersom upphandlingen redan har skett, vilket jag vänder mig emot att man redan har gjort en upphandling före lagtinget har fattat beslut och det ska inte gå till på det viset.

Först borde vi ta lagstiftningen. Sedan när lagstiftningen är gjord så ska upphandlingen göras. I och för sig så kom den här vallagen för sent, den kom nu först och vi har val i oktober. En vallag borde komma i början av sessionen för att alla ska hinna förbereda sig. Det är inte så stora förändringar i sig nu så det kanske kommer att ordna sig ändå.

Utskottet och ni ledamöter som var med, i betänkande skjuter ni ansvaret över på landskapsregeringen helt och hållet, precis som ltl Roger Eriksson sade i presentationen. Men det kommer att heta sedan om det inte går bra att det var lagtinget som beslutade och så är det. Vi är alla ansvariga för det här om det inte kommer att gå bra.

Som sagt var, jag kommer att understöda det som ltl Harry Jansson föreslog och som finns utdelade på borden;  ändringarna av 38 §, antal kandidater som får ställas upp och 2 § i lagförslag 3, tidpunkt och plats för folkomröstning. Tack.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, talman! Tack ltl Häggblom. Efter att ha suttit och lyssnat på denna debatt så blir jag lite förvånad. Jag dristar mig till att tro att det här faktiskt är frågan om någon form av åldersproblematik, speciellt gällande internetröstningen.

Min kollega, socialdemokraten Kemetter, knappa 30 år, är väldigt  prointernet, ser möjligheter och ger också ger exempel på hur man redan idag på många områden använder sig av liknande system. Vår mycket professionella och framgångsrika banking bygger just på internetlösningar, säkra internetlösningar.

Vi har ett gymnasium som sedan ett bra tag skriver digitaliserade studentskrivningar och det fungerar alldeles utmärkt. Jag är förvånad över att man är så emot. (… taltiden slut).

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag vet att ltl John Holmberg brukar vara lite emot de äldre i vårt samhälle. Det är inte första gången. Det är åldersrasism, man pratar om rasism i andra fall men det är åldersschism som kommer fram. Vi är ju eniga i utskottet om det här. Vad är problemet för ltl Holmberg? Inte är något ändringsförslag. Men tycker ltl Johan Holmberg att kollegan Roger Eriksson hade fel? Det var ju han som anförde den största kritiken här som var utskottsmajoritetens kritik. Han sade att det var landskapsregeringen som ansvarade för det här. Var det fel i hans anförande?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom.  Nej absolut ingen åldersrasism. Jag är inte rasist på något sätt. Men däremot är det intressant att se att, generationsklyftan är ganska tydlig när det gäller internet. Jag räknar mig själv till den äldre generationen, och jag tycker att det bara finns fördelar med en internetröstning. Även fast kanske inte ltl Häggblom tog upp så mycket i sitt anförande kring just internetröstandet så har ju ändå den här debatten haft ett stort fokus på det.

Jag tycket att kollegan Eriksson hade ett väldigt bra anförande om betänkandet, men jag ser också alla möjligheter till att det ska kunna bli lyckat. Lyckas man inom banking, lyckas man med studentskrivningar och lyckas man inom försäkringsväsendet så är ju det här framtiden. Vi  bygger väl ändå lagar för framtiden och inte för gårdagen.

Ltl Bert Häggblom, replik

Vad jag vänder mig emot är om det är ekonomiskt försvarbart att budgetera 200 000 euro i förhållande till vad man får ut av det.

Det här ”bortjåkande” av pengar i vårt samhälle gillar jag inte från landskapsregeringens sida. Men det här var ju redan beslutat och upphandlat. Är det försvarbart ekonomiskt för några få röster att kasta ut 200 000 på det här? Våra människor lider mera i vårt samhälle och pengarna skulle kunna användas till annat. Det är det som jag vänder mig mest emot.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! För det första så vänder jag mig emot när man hanterar fakta lite som man vill. Ledamoten nämnde i ett svar i det förra replikskiftet att det kostar 200 000 euro. Det var budgeterat 200 000, det var en betydligt lägre siffra som användes för att göra upphandlingen och det vet ledamoten. Men det är inte det jag tänker fråga om.

Vi pratar om att vi försöker skapa ett mer jämställt parlament. Vi har nu haft 90 ledamöter per lista som ett maxtak och nu vill vi sänka det till 60. Det fanns viljor inom mitt parti att vi skulle gå ännu lägre. Det har framkommit i debatten, där jag har deltagit, att man istället vill höja det. Hur kan man liksom komma till ett bättre jämställt parlament om man inte vill göra steg framåt utan ta steg tillbaka hela tiden?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Vallagen har ingenting med jämställdhet att göra. I vallagen finns grunderna för hur vi ska ställa upp i val. Sedan är det precis upp till de kandidater som ställer upp, valmansföreningar eller partier, hur de gör och det ska vi från lagstiftarens sida inte styra överhuvudtaget. För då är det inte längre demokrati vi pratar om i vårt samhälle.

Ltl Mikael Staffas, replik

Det är lite märkligt eftersom vi då hade in tjänstemän som har uppdraget att arbeta för vår jämställdhet bland annat i parlamentet. Vi lyssnade på dem för de ville göra något helt annat än vad reservaten Bert Häggblom vill med det här. Han vill ta ett steg tillbaka och vi andra vill ta små steg framåt och gärna större steg.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag har inte sett något fel i den nuvarande lagstiftningen angående att folk får ställa upp eller att man kan ingå valförbund. Jag tycker inte att det är något fel.

Sedan är det beroende på hur partierna, valmansföreningar ställer upp i val, det är ju en helt annan sak. Det har inte att göra med vallagen som sådan. Den ska inte styra något annat eller om det ska vara bara liberaler och socialdemokrater i lagtinget. Den får inte styra på det viset. Så ska vi inte ha det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Nina Fellman

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka utskottet för ett grundligt arbete. Jag vet att det hölls ett omfattande hörande och jag vill igen påminna om bakgrunden och syftet med den här lagstiftningen. En vallag är, som flera har påpekat, inte en politisk fråga i första hand utan det är nog en grund för vårt demokratiska system. Därför har det pågått ett förberedande arbete redan under den förra mandatperioden med både tjänstemannagrupper och politiska referensgrupper som har diskuterat hur man vill förnya, förtydliga och modernisera vallagstiftningen. Det har varit en viktig del av processen att så långt som möjligt nå en samsyn kring det här fundamentet för vår demokrati.

Jag noterar, när utskottets betänkande kom, att man var enig i den frågan som nu debatteras som om det skulle bli en omröstning kring e-röstningen. Alla i utskottet var eniga om att man ska gå den här vägen.

Jag vill också påminna om att de dubier och de orosmoment, som har lyfts fram här av flera talare, de kommer ur motiveringarna och diskussionen i lagförslaget. Det är där de lyfts fram först. Där synliggörs de, granskas och lagen är skriven så. Jag försäkrar, landskapsregeringen har och tar det yttersta ansvaret. Den lösning man kommer fram till, den leverantör av valsystemet som man upphandlar och de risker som möjligen kan uppstå, så det står i lagen att det är landskapsregeringens ansvar. Inte är det någon som behöver fördjupa sig i den frågan. Det finns redan där från första början.

Bakgrunden till att man går in för den här förnyelsen, möjligheten till e-röstning, det motiveras också tydligt i lagen. Man vill åstadkomma en breddning och en större möjlighet, framförallt under det här valet, för unga ålänning som bor utanför landskapet men har rösträtt att delta i demokratiska val. Man vill göra det möjligt för ungdomar att göra sin röst hörd. Om det är möjligt med de begränsningar, de väldigt strikta begränsningar när det gäller säkerheten som finns i lagen, om det är möjligt så är det en bra sak.

Jag tycker att det skulle vara trevligt om man kanske kunde uppehålla sig mera vid de positiva effekterna som det här kan få.

Med det sagt så tycker jag självklart att går man in för en sådan här förändring, som innehåller den problematik och de risker som väldigt tydligt skissas i lagförslaget, då måste man ta oron för vals legitimitet och säkerhet på allvar. Vi har redan fört en diskussion med lagtingsdirektören om möjligheten att ordna ett offentligt hörande där de här frågorna ytterligare en gång, på ett transparent, sakligt och lugnt sätt, kan diskuteras och där allmänhetens förtroende för att våra val går korrekt till förblir orubbat. Jag tror inte att det är någon i den här salen som har en annan åsikt och tycker att nu ska vi in absurdum driva ett förslag om e-röstning även om det inte skulle vara ett säkert val.

Så när landskapsregeringen fattar beslut så finns det ingen prestige i det. Kommer vi till den slutsatsen att det här inte går att genomföra på ett säkert sätt, då gör vi inte det. Om det går så kommer det att vara en bra sak, en framåtsyftande sak och en sak som breddar det demokratiska underlaget för det här samhället.

När det gäller diskussionen om folkomröstningar så vill jag bara konstatera att de fakta som vi har för handen - dvs. hur många röster som förkastas i åländska val och vad sakkunskapen och forskningen säger om att ordna flera val samtidigt - så är det entydigt så att det är svårt, det är problematiskt. Flera röster förkastas för att folk blandar ihop det. Det handlar inte om att ålänningar skulle vara dummare än andra människor utan så är det överallt.

Däremot har kronologin i diskussionen här varit lite felaktig. Det är inte så att det här förslaget kom till efter presidentvalet och de kommunala folkomröstningar som hölls då. Den här frågan har diskuterats och beretts under en lång tid och föranleddes inte av någonting som hände då. Det kanske behändigt att göra en sådan historieskrivning men det betyder inte att den är sann.

Slutligen jämställdhetsbonusen, det fattades mycket riktigt tidigare beslut om den - mitt beslut om att införa en jämställdhetsbonus - det skedde efter det parlamentariska arbete som gjordes under den förra mandatperioden, efter den rapport som lämnades och efter att landskapsregeringen hade diskuterat frågan grundligt. Den som är intresserad av vad det faktiskt står i beslutet kan med en enkel sökning på landskapsregeringens hemsida söka på jämställdhetsbonus och läsa beslutet. Beslutet innebär att 10 procent av de pengar som ges som stöd för politisk verksamhet fördelas mellan de partier i lagtinget som har jämställda listor. Det var så långt vi gick och det var inte så hemskt långt. Förhoppningsvis så kommer det att ha den följden av den lilla ekonomiska moroten att alla partier i lagtinget tar steget att ha jämställda listor. För jämställdheten är det ett pyttelitet steg men det är ändå i rätt riktning. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack minister Fellman. Det var just de positiva effekterna som gjorde att utskottet enhälligt kunde gå in för att internetröstning på prov är värt risken.

Det är glädjande att ministern tydligt markerar att det finns ett ansvar här som ministern i synnerhet bär när det gäller tillförlitligheten. Orsaken att det blev en debatt om internet var kanske att ministern har en kollega i de egna socialdemokratiska leden som ganska lättvindigt avfärdade frågeställningarna om risker, dvs. systemrisker och risk för manipulation etc. som landskapsregeringen verkligen har betonat att finns. Så egentligen tändes den diskussionen av ett inlägg från ministerns egna led. Men jag välkomnar ändå att vi har fört den här diskussionen. Det är välkommet att ministern också säger att sist och slutligen är det landskapsregeringen som bär ansvaret.

De positiva effekterna hoppas vi sannerligen på. Det ska bli intressant att se hur många vi kan aktivera  jämfört med tidigare val.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag ser nog inte att det har varit något lättvindigt i den diskussionen som vi har fört. En del har i diskussionerna betonat de överhängande riskerna och antytt att landskapsregeringen skulle välja att inte ta det ansvar som lagen tydligt sätter på landskapsregeringen. Andra har betonat fördelar, de positiva fördelarna med ett väl genomfört internetval. Det är fullt rimligt att ha bägge ståndpunkterna.

Ltl Harry Jansson, replik

Men ministern noterade säkert att man avfärdade riskerna med att säga att det är fråga om ålder och ingenting annat. Äldre personer har inte förmågan att göra den riskbedömning - som då ska vara enbart positiv- som andra yngre gör och då blir det för lättvindigt hanterat om man ser det bara som en åldersfråga och ingenting annat.

När det gäller lokala folkomröstningar så är jag nog rädd för att ministern aldrig kan övertyga oss om att det är klokt att slösa med ålänningars pengar på det viset. Har man en fråga av lokal karaktär så skulle det vara förbjudet att ställa den samtidigt som man ordnar folkomröstningar och i övrigt kopplade till allmänna val, EU-val, presidentval och allt som nu kan dyka upp. Det är synd att man låter just händelserna i samband med presidentvalet 2018 styra ett hållbart lagförslag på sikt.

Minister Nina Fellman, replik

För det första, jag har inte hört någon i den här salen avfärda riskerna och de är noggrant utreda också i lagförslaget när det gäller e-röstningen.

När det gäller kommunala folkomröstningar i samband med andra val så förlitar jag mig på den sakkunskap som har legat till grund för lagförslaget och den forskning som finns på området. Jag påpekar än en gång att det är inte så - om man tittar på beredningen av ärendet – att det här förslaget var ett resultat av de kommunala folkomröstningar som hölls i samband med presidentvalet. Det är helt enkelt inte sant!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman!  Jag har reagerat ganska starkt på den här begränsningen från 90 till 60 kandidater. Det har jag gjort utgående från det faktum att vi på den borgerliga sidan på Åland har ganska många partier. Till exempel i det senaste valet så hade centern 41 kandidater, obundna 34  och tillsammans 75. Skulle vi valt att ingå valförbund då - med den lag som nu förespeglas - så hade vi behövt minska antalet kandidater med 15. Det tycker jag skulle vara en dålig demokratisk utveckling. Hur kan man motivera den här sänkningen från 90 till 60 ur demokratisk synvinkel? I de flesta länder så brukar man verkligen slå vakt om möjligheterna för människor att utnyttja sin rösträtt och få människor att kandidera. Det här får de facto motsatt effekt.

Minister Nina Fellman, replik

I motiveringen till sänkningen av antalet kandidater har vi diskuterat kring flera olika frågor. En av dem är när partierna rekryterar sina kandidater, hur och vilka kriterier partierna har när det gäller engagemang och verklig vilja att komma in i lagtinget. En annan är partiernas prioriteringar om möjlighet att uppnå jämställda listor med väldigt långa listor. För det är också en sak som man kan utläsa av den forskning som finns på området, att det är mycket, mycket lättare att rekrytera manliga kandidater än kvinnliga och svårare att uppnå jämställda listor om de är väldigt långa.

I beredningen kunde vi också konstatera att det nästan aldrig skett ett valförbund mellan partier som har varit så stora att begränsningen till 60 skulle ha någon som helst praktisk betydelse.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! När det gäller det senaste så jag har varit med i politiken så länge så att till och med enskilda partier har haft mera än 60 kandidater. Det är inte så många val sedan det var på det sättet.

Det jag försökte lyfta fram i min replik var att jag vill visa på att det de facto missgynnar den borgerliga sidan. Vi har flera partier där det också går flera antal röster till spillo. Valsamarbete mellan borgerliga partier skulle göra den borgerliga sidan starkare.

Men den här lagstiftningen, som nu kommer att klubbas igenom, så medför att splittringen kommer att fortsätta och också ge effekt i valresultatet genom minskat antal mandat från den borgerliga sidan. Det är detta som jag vill lyfta fram på ett väldigt tydligt sätt.

Den här lagstiftningen får politiska effekter som gynnar vänstern de facto.

Minister Nina Fellman, replik

Fru talman! Nu är jag lite konfunderad. Detta förslag, som vi alltså har diskuterat oss fram till i en koalitionsregering där socialdemokraterna är ett parti, skulle alltså enligt ltl Roger Nordlund vara en socialdemokratisk konspiration för att minska borgerlighetens inflytande i åländsk politik. Jag kan igen bara konstatera att så är inte fallet. De andra motiveringarna som finns i lagförslaget är de som ligger bakom den här begränsningen, och de upplever jag som fullt rimliga med tanke på de syften som vi ville uppnå och det var inte världsrevolution för socialdemokratin.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack minister Fellman. Jag har också lite funderingar angående att kommunala folkomröstningar inte ska få sammanfalla med andra val med hänvisning till att det är för komplicerat och att det finns risk för kasserade röster.

Om man ska ha någon form av logik i det så borde väl även kommunalval och lagtingsval separeras, för det måste väl ändå vara större risk att de sammanblandas och att röster får kasseras. I en folkomröstning är det sällan man har siffror utan det är ja eller nej och sådana kryss. Däremot när det gäller lagtings- och kommunalval så har man ju siffror och man kan få en grön eller en vit röstsedel på fel. Har det diskuterats att även de valen ska separeras i den meningen att allt ska vara så säkert som möjligt?

Minister Nina Fellman, replik

Det är faktiskt så att det faktum att vi har lagtings- och kommunalval samtidigt gör att antalet kasserade röstar och antalet röster där man har skrivit fel siffra från fel val är ganska många. Det har inte varit aktuellt i den här revisionen av vallagen att separera valen igen. Det har ju varit på det här sättet under en ganska lång tid. Men argumentet och den diskussionen att det är problematiskt med flera val samtidigt därför att det blir en sammanblandning är helt relevant.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, talman! Om jag inte missminner mig helt så i Sverige är det ganska vanligt att de har val till både kommunal-, landstings- och riksdagsval samtidigt. De har även möjlighet att hålla kommunala folkomröstningar samtidigt. Har det i den här beredningen tittats på om Sverige har väldigt stor procent kasserade röster som hänför sig just till att valen är samtidigt? Det kan vara intressant att veta det. För min del kan jag inte förstå att det skulle vara mera komplicerat att särskilja en kommunal folkomröstning än lagtings- och kommunalval. För mig blir det här inkonsekvent.

Minister Nina Fellman, replik

Jag kan tyvärr inte svara på den detaljen hur siffrorna ser ut i de svenska valen och antalet kasserade röster, men jag återkommer gärna till frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jämställdhetsbonusen nämndes fast den inte finns med lagförslaget, men ministern nämnde den själv. Jag välkomnar det beslutet. Allt man kan göra för att få ett jämställt parlamentet är bra.

Jag har en undran när man tog det beslutet. Idag är det ungefär 40- 60 i senaste kandidatsvärvningen. Kandidaterna i lagtingsvalet var 40- 60. Funderade man inte på ett göra en trappstegsmodell? Det skulle vara som en morot, om man har 40-60 så får man noll, vi 45-55 så får man lite mera pengar och sedan få man max vid 50-50 för att sporra att komma till mera jämställdhet. Eller räknar man med att det är en tillräcklig sporre att det blir 50-50? Det är en fråga som jag har.

Minister Nina Fellman, replik

Beslutat att avdela 10 procent av de pengarna som är för politisk verksamhet är ju en ganska anspråkslös satsning. Det fördes diskussioner om huruvida man skulle göra en större satsning på det här, men man landade på 10 procent. Att då ha en trappstegsmorot för ändå så pass lite pengar som det handlar om så kändes som man skapade en onödig byråkrati för en ganska liten morot. Så den diskussionen fördes inte vidare.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Så kan det vara. Vi hoppas att det här ger resultat och det gör det säkert delvis.

Det andra som vi rent allmänt kommenterar är just förbudet att man inte får folkomrösta samtidigt som ett val. Det finns egentligen ingen forskning - fast man säger så - varför det är så här på Åland. Det finns säkert någon sorts internationell forskning, men det finns nog ingen forskning om varför det är så många kasserade röster i ett helt val på Åland. Man kan väl anta att när man väljer till både kommunal val och till lagtinget så blandar man ihop dem, det är det är rimligt. Det kanske också skulle bli något mer om man skulle ha en folkomröstning. Å andra sidan tror jag det skulle bli betydligt högre röstetal, allt fler går till valurnorna om man också kunde få välja mera lokala frågor. Det skulle gott och väl vara bättre än de kasserade rösterna.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Det är en intressant diskussion som jag tycker att man mycket väl kan fortsätta att diskutera. Det är ju ändå så att lagtings-och kommunalval är viktiga val. Lagtingsvalet är det viktigaste valet vi har när det gäller vår egen lagstiftning. Det kanske inte är helt orimligt att man håller det valet högt, att man ser till att proceduren för det valet och för kommunalvalen är i fokus när de hålls.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Fru talman! Det är en spännande diskussion om kanske det mest viktiga vi har i det här samhället, möjligheten att delta i demokratiska val. Det är just den ingångsvägen jag tänker ta i diskussionen, dvs. tillgängligheten att kunna vara med och påverka.

De allra flesta utnyttjar sin möjlighet till att påverka vårt samhälle genom att vara med och rösta. Att då försöka skapa ett system som verkligen ger största möjliga tillgänglighet för medborgarna är för mig väldigt viktigt. Jag hör till dem som har tyckt att e-röstningsmodellen är bland det intressantaste som finns, därför att den ger just tillgängligheten.

Men som framkommer i framställningen, och som vi sedan också har fått fram i våra höranden, så är den här frågan lite mer komplex än så. Framförallt i den värld vi lever idag där det finns människor runt omkring oss som tar alla möjligheter att försöka öka sin egen möjlighet att påverka - i förhållande till andras möjlighet att påverka - så gäller det att man noggrant analysera vad systemen som sådana ger för effekter.

Jag har försökt att diskutera runt lite angående inställningen i de här frågorna. Inledningsvis hade jag trott att när jag skulle prata med yngre människor så skulle jag rakt igenom få svaret: ”Kör för tusan! Vi tar problemen senare”.  Men de unga människor jag har pratat med, och som har kunskaper i systemvetande och som vågar sig på att problematisera lite, så har jag fått det kanske lite förvånande men ändå glädjande svaret: ”Ni ska nog analysera ett varv till innan ni tar steget fullt ut”. Det gäller att fundera och ta de risker som finns på allvar. Därmed tror inte jag att det här är en fråga mellan ung eller gammal i samhället. Jag tror att i grund och botten handlar det om vilken möjlighet att förstå systemen som man har när man ska ta ställning till de här bitarna.

Utskottet har fått väldigt goda infallsvinklar på det här. Jag vill säga att det förslag som nu ligger på bordet känner jag mig trygg med. Det är ett förslag som ger möjligheten för landskapsregeringen att ordna e-röstning fören begränsad del av vårt val inkommande höst. Det är upphandlat utgående från ett väldigt förutsättningslöst men ändå säkert sätt eftersom man har sökt sig till sådana aktörer som redan tidigare har varit involverade i liknande system och där man har nått goda framgångar.

Vi kan ta Estland som det mest lysande exemplet på där det här har fungerat på ett bra sätt. Men vi vet att man funderar ett varv till, i första hand utgående från den situationen att världsläget har förändras på ett sätt där man är orolig för att den yttre påverkan ska vara mera attraktiv att göra nu än vad den har varit tidigare.

Det som jag ser som problemet i att få fram ett system som vi kan känna en trygghet i är att dels så har vi ett system där valhemligheten ska bibehållas. Det ska aldrig gå att följa upp vem Johan Ehn eller Harry Jansson har röstat på. Samtidigt så måste vi veta att en avgiven röst i ett system alltid är den rösten som också räknas. Att kombinera de här två, det är det som blir den stora utmaningen.

Vi är nu, till vissa delar, satta i en situation där vi måste lita på experter. Det är å andra sidan inte någonting som vi är helt främmande för i många andra sammanhang. Det gör vi i samband med att vi utvecklar nya medicinska metoder. Det gör vi när vi använder oss av annan teknik många gånger. Skillnaden är naturligtvis att det här ligger i hjärtat av samhället, i hjärtat av att kunna utveckla och påverka samhället, dvs. demokratin. Därför måste också diskussionen kanske vara lite mera kritisk.

Jag tycker att utskottet har gjort ett väldigt bra jobb i sitt betänkande. Vi har lyckats få en avvägning mellan det som är problematiskt och det som är möjligheten. Detta gör att jag med trygghet lämnar över det här fortsatta arbetet till landskapsregeringen, precis så som det står i betänkandet och som det de facto också står i framställningen.

Det nämndes här att man i den här lagen signalerar att det skulle finnas ett bekymmer med att man nu lyfter in möjligheten till observatörer. Jag förstår inte riktigt det inlägget. Det är ju bara att se till att vi har förberett vår vallag på ett sådant sätt att det finns möjligheter om vi skulle ha en sådan situation som skulle kräva det. Jag har svårt att tro idag att vi skulle ha ett sådant läge där varken internationella eller nordiska observatörer skulle komma in och titta särskilt på våra val.

Samtidigt så vet vi att vid det senaste lagtings- och kommunalvalet så var faktiskt OSSE här och gjorde vissa nedslag för att titta på hur vårt system fungerade. Om jag minns rätt så hade man inga större anmärkningar när man sedan lämnade sin rapport. Så det är ju ingenting som är speciellt problematiskt att vi nu skriver in det här i lagen också.

Jämställdhetsbonusen tänker jag inte nämna desto mera i den här diskussionen, därför att jämställdhetsbonusen är inte en del av lagen.

Att skapa system i en vallag för att öka jämställdheten är ur min synvinkel inte det lättaste. Jag har sett väldigt få konkreta förslag kring den biten också. Jag tror att om det skulle finnas goda sådana konkreta förslag så skulle de säkert också ha vunnit gehör, för det här arbetet har pågått sedan 2015. Det har varit ett arbete som har pågått parlamentariskt, i och för sig med tjänstemannagrupp som drivande, och samtliga partier har varit representerade i referensgrupper som har gett sin syn på hur man skulle gå vidare. Och det har  inte kommit - vad gäller själva vallagen - förslag på  hur man skulle göra det på ett bättre sätt än vad vi kan göra idag. Här, bästa vänner, ligger det stora ansvaret på oss som politiska partier att se till att göra olika grupper så väl förberedda att ställa upp i val så att man får en jämn och tydlig representation också när det gäller könen.

Diskussionen kring kandidater är för mig en sådan sak som egentligen inte är speciellt problematiskt. Att gå in för 45 kandidater är inget problem för mig. Att säga att det är ett demokratiskt bekymmer har jag väldigt liten förståelse för. I så fall är begränsningen 90 lika odemokratiskt för det är en begränsning. Det är också en begränsning för hur många kandidater som man väljer att ställa upp. Om jag tar ltl Nordlunds exempel så skulle det betyda att tre större partier inte kan ställa upp tillsammans i ett valförbund om man har begränsningen 90.

Det som jag ser som den absolut största fördelen med att kanske ändå ha en gräns för vad varje parti kan ställa upp, för här kommer också en annan viktig sak, vi förbjuder ingen att ställa upp i val. Det finns möjligheter för alla som vill ställa upp i val att fortsättningsvis göra det. Men det kan hända att du inte kommer att kunna ställa upp på den lista som du själv anser att du vill ställa upp på. För där måste partiet, eller den valmansförening som man då befinner sig i, göra valet.

Jag tror att det är bra också ur demokratisk synvinkel att vi ökar diskussionen inför valen om vad respektive partier står för, så att vi också får en intern diskussion i parterna. Vi måste utveckla partiväsendet här på Åland så att vi får en god demokratisk diskussion här inne. Men att säga att vi skulle förbjuda någon från att ställa upp, det stämmer inte bästa vänner.  Alla har fortsatt möjligheten att ställa upp.  Det enda som behövs är att jag får tio personer som tror på mig, tio personer som skriver under och efter det kan de ställa upp mig i en valmansförening.

När det gäller folkomröstningar så finns det ett ekonomiskt argument för att göra det på den valdag som redan är ordnad. Demokratiskt ser jag inte att det finns varken argument för eller mot. Det viktigaste är, som jag ser det, att man i första hand kan koncentrera sig på det sättet i debatten  att om det handlar om en folkomröstning i en specifik fråga så måste man ge folk, och de som driver på olika riktningar i den frågan,  möjligheten att också debattera den på ett bra sätt.

I samband med ett annat val är det många andra frågor som också ska belysas. Alltså kan jag se att det finns en risk för att det ena eller det andra faktiskt får stå tillbaka i den situationen om vi blandar för många val samtidigt.  Då ska ni veta att jag hör till dem som åtminstone tidigare har varit väldigt skeptisk till att vi har lagtings- och kommunalval samtidigt. Det jag har sett är att kommunala frågor blir lämnade i skymundan medan lagtingsvalet är det som upptar diskussionen och det är inte bra. Jag vill ha en situation där man faktiskt diskuterar frågorna utgående från att de är värda någonting. Det har vi inte haft en fullständig möjlighet att göra nu eftersom fokus blir liggande på de frågor som rör lagtingsvalen. Då är också risken att samma sak händer om man lägger in ytterligare ett val i det här sammanhanget.

Men för mig är det här ingen speciellt stor fråga. Jag ser också att folkomröstningar är något som man ska gripa till i sista hand. Vi har en representativ demokrati. Jag tycker att den fungerar bra och det är upp till oss som politiker att se till att legitimiteten kring den fortsätter att vara god. Ett läge där det finns krav på väldigt många folkomröstningar visar på att vi som politiker inte är speciellt duktiga på att vara representanter.  Det är min uppfattning. Tack, talman.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag undrar hur ltl Johan Ehn ser på att landskapsregeringen först beslutar att investera i ett system som möjliggör internetröstning innan lagtinget har hunnit fördjupa sig i ärendet och den här ytterst gedigna genomgången som man har haft i lag- och kulturutskottet? Jag undrar hur ledamoten ställer sig till det?

Det andra som jag vill fråga om handlar om centralvalnämndens betydelse i samband med eventuella problem med internetröstning. Centralvalnämnden för lagtinget ska ha beredskap att på kort varsel fatta beslut om att exempelvis vid behov skjuta upp eller stänga ner internetröstningen.  Det kopplar jag vidare till att landskapsregeringen må vara duktig på mycket men när det gäller IT-lösningar och säkerhet kring det så kan man väl ändå inte säga att vi ligger riktigt på vågens framkant.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Vad gäller upphandlingen så är den villkorad enligt det som vi har fått fram i utskottet. Den går att avbryta om det är så att lagstiftningen inte skulle finnas. Orsaken till att man gjorde så har jag förstått att berodde på att om man ska lyckas att genomföra det som lagtinget vill, dvs.  genomföra ett prov vad gäller internetröstning så måste man göra det tidigare. Att centralvalnämnden  inte skulle kunna göra bedömningen huruvida man har ett tillförlitligt system eller inte ser jag egentligen inget större problem med eftersom man i upphandlingen redan har sagt att man ska ha stöd från dem som levererar programmet för att få fram sådan kunskap att man kan fatta den typen av beslut.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jo det är sant att centralvalnämnden behöver ha tillgång och  ska också ha tillgång till IT-sakkunskap. Men är det så att internetupphandlingen avbryts så måste det också finnas en plan B ganska väl i detalj på hur man då ska möjliggöra för dem som hade tänkt använda sig av internetröstning.

Jag vill också vara tydlig med att jag är inte emot internetröstning. Jag tror att det är bra att alla våra studerande som finns runt om i världen också har möjlighet att delta i det här valet utan att behöva sätta bort en dag eller två för att resa någonstans och kryssa i en lista.

Men med tanke på hur pass svag - om jag uttrycker mig så - landskapsregeringens datasystem tidigare har varit, man kan inte ens via AMS idag fylla i en studiestödsansökan och vi vet att det sätts massor med pengar nu för att uppgradera det, så det är väl där jag känner en viss rädsla för att det här kanske inte kommer att fungera.

Ltl Johan Ehn, replik

Vtm Thörnroos ägnar sig nu åt någonting som jag tycker att är lite småfarligt i ett demokratiskt system. Genom att ställa frågor och antyda att det här systemet skulle ha kopplingar till någonting som vi haft förr mera än att det skulle saknas validitet i systemet och att det inte finns kunskap att hantera det, så det är i sin tur öppnar upp för en diskussion som handlar om att ifrågasätta hela vårt demokratiska system. Det får man gärna göra. Men i det sammanhanget så tycker jag också att man har ett ansvar för att själv i det här läget kunna visa på att det man för fram verkligen bär grund, och det hoppas jag att vtm Thörnroos också har utgående från det senaste anförande.

När det gäller de övriga frågorna så är det bara att läsa lagen vad det är som gäller som fortsättning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Regeringen har landat i just siffran 60 i lagförslaget rörande antalet kandidater och ändå hör vi här i anförandet att ltl Ehn personligen inte skulle ha något problem med antalet 45. Jag känner till diskussionen som har försiggått. Jag vet att både vi från socialdemokraterna och från liberalerna har känt att för att verkligen göra någon skillnad så kanske vi borde ner till 30. Den här lite högre mellansiffran 45 då, delas den åsikten av övriga moderater här i salen?

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Vi ska gå tillbaka i stenografiska protokollet och så ska vi kontrollera huruvida jag sade att det var okej med 45 eller inte. Jag är särdeles säker på att jag inte sade det. Ltl Tony Wikström använde nu den diskussion som vi har fört i utskottet vilket är ett nytt sätt att debattera här i salen. Det är å andra sidan inte ett problem för mig i det här sammanhanget heller. Jag tror på att man hade kunnat ha en något lägre siffra till och med.

Däremot så har jag haft respekt för mycket av det resonemang som har kommit också från annat håll. Vad andra moderater tycker, det får  de stå upp för oss själva. Jag tror att även den ståndpunkten är ganska klar för ltl Wikström, efter våra diskussioner tidigare, eftersom den gemensamma linjen vi gick in på i regeringen; socialdemokrater, liberaler (… taltiden slut).

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Nu höll det på att bli fel igen. Jag fick lite medhåll från bänkkamraten här att 60 nog nämndes, men jag förstår nog… 45!  Det blir mycket siffror här nu. Kan vi enas om att ltl Ehn inte har något problem med lagförslagets 60 kandidater?

Ltl Johan Ehn, replik

Jag har stött förslaget när det lämnade regeringen. Jag har stött förslaget när det debatterades här senast, jag har stött förslaget i utskottet och jag stöder förslaget fortsättningsvis.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Ehn sade att alla får ställa upp. Teoretiskt är det riktigt ja. Men i min värld så ska alla också ha lika möjligheter att behandlas lika, speciellt om man tillhör ett parti. Om vi teoretiskt säger att 61 kandidater vill ställa upp för moderat samling, då blir det en som man tar bort. Moderat samling får fyra mandat, bara de som blir invalda får cirka 100-150 röster var. Den ena personen som inte fick ställa upp på moderaternas lista, han eller hon får 250 röster men blir inte invald därför att personen var på en egen lista. Då tycker jag att det här systemet har slagit fel. Det här skapar man genom den här lagen när man inte ger möjlighet att ta med alla på samma lista och det tycker jag är tråkigt.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Alla system där vi ställer upp på listor där vi tillsammans får räknas till godo rösterna, och sedan fördelas de enligt vad vi på en lista har fått för personligt röstetal, så har risken att man inte kan få den utdelning som man egentligen skulle få. Ska man nå den ultimata rättvisan när det gäller de personliga möjligheterna att nå den här salen, det personliga understödet man har i de här sammanhangen, då ska vi ha majoritetsval rakt av. På det sättet att de som får de flesta personliga rösterna ska också väljas in hit. Då skulle vi få det optimala systemet om det är så att vi anser att det är personvalet som är det viktiga i det här sammanhanget. Är det så att det handlar om partival då är det upp till partierna att i mycket högre utsträckning se till att man får en representativitet och ett kandidatfält som lockar väljarna att rösta på just mitt parti.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Men min poäng är att vi har ett system när det gäller antalet som har fungerat bra genom åren. Nu vill man göra det systemet lite sämre, så som jag ser det, med att sänka från 90 till 60. Ltl Ehn och jag  har olika åsikter om det och så lär det förbli.

Jag tycker inte att man ska reparera någonting som inte är sönder. Tvärtom man ska värna om alla människors möjlighet att ställa upp så lätt som möjligt. Det ska vara tillgängligt för alla kandidater att vara med i en levande demokrati. Nu gör vi det lite svårare på det här sättet. Man gör sig lite till förmyndare för partierna och för de olika kandidaterna och det tycker jag känns främmande för det åländska samhället som väldigt mycket har byggts med en frihetslängtan, eget initiativ och eget ansvar.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Ska man fortsätta just det senaste tänket som jag tycker är ett helt rimligt demokratiskt tänk, dvs. att det är den personliga friheten som är det viktiga, den personliga möjligheten att faktiskt kunna påverka, då är det faktiskt i slutändan majoritetsvalsystemet som är vägen att gå om man vill dra ltl Roger Nordlunds sätt att resonera fullt ut.

För mig är levande demokrati mycket mer än att ställa upp i val. Det handlar om att få igång diskussioner som gör att linjedragningar och debatt kan göras på ett väldigt professionellt och sakligt sätt.

Eftersom vi har ett system där partierna har en väldigt stor betydelse så gäller det också att se till att man har ett grundläggande system som stöttar partierna i att också föra ett resonemang om hur man ska representeras på bästa möjliga sätt. Det är lite svårt att äta kakan och ha den kvar i det här sammanhanget. Det kommer hela tiden att vara avvägning som man måste göra och bara för att vi har gjort på ett visst sätt (… taltiden slut).  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vi politiker brukar ofta säga att besluten ska tas så nära invånarna som möjligt. Tycker inte ltl Ehn att kommunerna själva borde få välja om de ska ha rådgivande folkomröstningar i samband med valen eller inte och att inte detta parlament ska bestämma?

Ltl Johan Ehn, replik

Jag hör till dem som tror att vi i detta parlament måste sätta de grundläggande principerna för hur vi tror att vårt samhälle ska fungera. För min del, som sagt, så är det ingen särskilt stor fråga i grund och botten om man skulle göra det här på valdagen eller inte.

Däremot så ser jag att det ligger någonting i den argumentation som man förde fram i den arbetsgrupp som 2015 jobbar med den här saken, och de förankrande den här frågan i en parlamentarisk referensgrupp i ett senare skede. Jag ser faktiskt att det finns poänger i att man kan få frågor att komma i skymundan istället för att få den bredd som diskussionerna i ett allmänt val borde ha, dvs. hur kommunen ska fungera som helhet. Det gör att jag har känt mig trygg i att stöda det förslag som också har lagts av landskapsregeringen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag kan konstatera att ltl Ehn anser att kommunpolitikerna inte är kapabla att göra den här bedömningen. Jag tycker att det är lite förmynderi. Jag tror att kommunerna mycket väl kan besluta om att ha folkomröstningar i vissa enskilda frågor. Det har väl skett bara en enda gång och det var nu senast när det gällde kommunstrukturen. Så det är ju inte speciellt ofta som kommunpolitikerna väljer det utan det är vid speciella tillfällen. Då är det ju bra om det kunde göras samtidigt som lagtings- och kommunalval för det skulle också gynna det valet när det gäller valdeltagandet.

Återigen så tror man inte på kommunerna och kommunpolitikerna att de förstår vad som är bäst och det är lite frapperande, tycker jag, även i den här frågan.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag tycker att det där är lite att försöka sätta ord i munnen på mig i det här sammanhanget.

Hela den här lagstiftningen sätter ju möjligheter och gränser för kommunpolitikerna angående hur val ska genomföras och inte genomföras.

Med Runar Karlssons resonemang så är ju hela lagstiftningen gällande kommunerna i så fall ett förmynderi eftersom varje kommun i så fall också kunde välja hur man skulle göra sitt val på bästa möjliga sätt, om man drar det till den spetsen.

Jag vill poängtera att förslaget om att inte ha folkomröstningar på en valdag föddes i en tjänstemannarapport från 2015 och det diskuterades också i en tillsatt politisk parlamentarisk referensgrupp. Vad jag har förstått så fanns det då inte speciellt stora motsättningar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Det som man kan konstatera i utskottsbetänkandet är att vi var eniga om den digitala röstningen men den har diskuterats mest. Det är lite märkligt för man har problematiserat den nu från och till och om man tror att den inte uppfyller säkerheten.

De höranden som vi hade när det gäller vallagen och digitaliseringen så berättade om hur hårda krav det är på leverantörerna. När man har gallrat ut leverantörer efter en kravlista så fanns det egentligen bara två kvar som uppfyllde kraven. En av dem har man upphandlat det här ärendet med. Som sades så finns det väl inget system som är hundra procent säkert.

Men det är klart att vi har diskuterat den här frågan ganska mycket i utskottet och problematiserat den från och till vilket jag tycket att är befogat. Från mitt håll har det funnits en viss skepticism till det här, även fast jag har gått med på det här och jag tycker att det är värt att pröva.

Angående min ålder så om man inför den här digitaliseringen och tror att man ska få ett föryngrat lagting, enligt ltl Sara Kemetter, så är vi i den här åldersklassen kanske inte så lämpliga att vara i lagtinget eller hur man ska uppfatta Sara Kemetters ord. Man måste få med yngre och inte en massa äldre stötar som inte begriper sig på digital hantering - så kunde man tolka hennes uttalande. Men jag tror nog att till den delen vi måste rösta så klarar vi nog digital hantering också när det gäller röstning.

Många av de som är utomlands och har uppnått en viss ålder kommer att rösta, så där tror jag inte att det är något problem.

Sedan vill jag rätta ltl Tony Wikström, han sade att det finns 2 000 röster till att hämta utanför Åland, men det berörde 2 000 röstberättigade och inte 2 000 givna röster. Det är klart om alla röstar till hundra procent så då är det visserligen 2 000 röster.  

Om jämställdhetsfrågan, som har diskuterats och som inte är med i lagen men ändå berörs via jämställdhetsbonusen, så hade vi ganska långa och ingående diskussioner när det gäller problemen vi har idag. Det är delvis svårare att få kvinnor att ställa upp i val, det är svårare än att få män att kandidera och sedan är det kanske ett ännu större problem att få väljare att rösta på kvinnor. Det här är ett val som väljarna gör och det kan vi egentligen inte påverka. Vi kan påverka möjligheterna att uppnå jämställdhetsbonusen.

När jag tittade på 2015 års val så konstaterade jag att det var ingen som uppnådde 50-50 när det gäller män och kvinnor och skulle fått 14 000 euro. Det kan möjligtvis sporra att få kandidater men sedan är det upp till partierna att få väljarna att rösta på kvinnor. Det är ett fenomen som kanske inte vi här i lagtinget kan lösa. Det är hur man lägger upp partiarbetet, hur man framledes försöker få kandidater och hur man får väljarna att intressera sig och rösta på kvinnliga kandidater.

Sedan stöder jag den här förändringen som ltl Harry Jansson har lämnat in. Jag sällar mig till dem som redan har sagt att nuvarande antal kandidater är ett system som redan fungerar. Jag vet inte varför man ska minska kandidaterna? Det måste ju vara fritt fram. De flesta uppnår ändå inte antalet. Men i framtiden om det är någon som vill bilda valförbund så finns det en möjlighet att göra det om man har 90 kandidater men det kan man inte göra om man har 60 kandidater i varje fall.

Som har sagts i repliker flera gånger när det gäller folkomröstningar så har jag resonerat att det är kommunernas självbestämmande som måste få avgöra om man ska ha folkomröstning eller inte. Då är det ju bra om man kan förknippa det med ett vanligt kommunal- och lagtingsval. Det är delvis en stor inbesparing av pengarna. Som ltl Harry Jansson sade här så går det att ordna på det viset att man har skilda röstningsrum. Den som inte vill delta i folkomröstningen så går inte dit. Men när man går in i det rummet och deltar i folkomröstningen så då finns det bara en röstsedel där man röstar om den frågan som berör kommunen. Det kan gälla stora investeringar, indragningar av verksamheter eller någonting annat där man vill höra kommuninvånarnas vilja och önskan. Att då behöva ordna separat folkomröstning för sådana ändamål är ju inte praktiskt. Det är kostnader förenade med det som är helt onödiga om man annars kan göra det samtidigt.

Ur demokratisk synpunkt, att det kan uppstå problem med röstningen och att det inte är demokratiskt så tycker jag att det är tvärtom. Det är en demokratisk möjlighet för väljarna att delta också i en folkomröstning samtidigt som de väljer till lagtings- och kommunalval. Jag stöder den här förändringen.

Med det här inlägget nu så är det bra.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Tack Brage Eklund för att ni lyfte jämställdheten. Överallt i världen arbetar man hårt för att få mera jämställda parlament och så också vi. Ni konstaterade att det är lätt att rekrytera män. Jag tycker ändå att resonemanget om konsekvenserna av jämställdheten i utskottsbetänkandet är lite magert. I utskottet sitter ni sex-sju män och ni har då hört en handfull män i den här frågan, ni har hört en kvinna och sedan har ni förstås hört ministern. Tycker ni verkligen att frågan är tillräckligt belyst i betänkandet?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! När det gäller jämställdheten i utskotten så har ltl Söderlunds eget parti valt att välja in män fast det har funnits kvinnor att välja. Jag tror att ledamoten skjuter sig lite i foten när hon kritiserar mig i sådant fall. Vi är två invalda män från vårt parti. Liberalerna såväl som socialdemokraterna och moderaterna har haft möjligheter att välja en kvinna till utskottet. Så mycket jobbar partierna själva som sitter i regeringen för jämställdheten att man pratar vitt och brett om jämställdheten men när möjligheterna att själva sätta in ledamöter i utskotten ges så väljer man bort dem.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Det är ju en konsekvens av att det här lagtinget är så ojämställt att också utskotten bli ojämställda. Skulle jag eller någon annan av kvinnorna sitta i lag- och kulturutskottet så skulle det bli mera ojämställt i något annat utskott. Men det var inte riktigt den frågan som vi skulle diskutera, utan det var utskottsbetänkandet. För mig hade regeringen jättegärna fått vara lite mera modigare i den här frågan. Jag tycker att satsningen på jämställdhet eventuellt är ganska mycket anspråkslös, den hade fått vara lite större.

Jag tycker att konsekvenserna för jämställdheten i utskottsbetänkande är lite dåligt belysta.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag får bolla det här tillbaka igen eftersom ledamoten sitter med i regeringspartierna. I betänkandet borde man också ha kunnat vara lite modigare från början. Ltl Söderlund hade kunnat vara med och påverka att det kunde ha varit mera belyst. Jag tycker att vi i hörandena har belyst och penetrerat det här ganska ingående. En av hörandena sade att det var så här långt vi kom den här gången. Sedan är det upp till partierna att se till att man får så många kandidater som möjligt så att man uppfyller jämställdheten. Men slutligen är det väljarna som avgör hur det blir i lagtinget här och det är ett jobb för partierna att se till att man sköter den saken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tack ltl Eklund för anförandet. Jag håller med lite när det gäller folkomröstningar. Det låter praktiskt och enkelt att ha dem i samband med de andra röstningarna. Det har konstaterats att det skulle bli billigare.

Men sedan när jag fick höra om kruxen och nackdelen. Det uppstod tydligen problem i samband med den folkomröstning som tidigare var samtidigt som presidentvalet. Det blev en osäkerhet.

Hörde ni någon från kommunerna angående hur de upplevde folkomröstningen och presidentvalet? Det är tydligen där som det har blivit ett bekymmer. Jag håller med om att det kunde vara enkelt och ekonomiskt försvarbart att hålla valen samtidigt, men man måste se om det har varit problem. Belyste ni någonting om detta i utskottet?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Nej, den delen angående folkomröstningar och problem belyste vi inte i utskottet. Det har vi reservanter mer eller mindre belyst, att vi inte omfattar lagförslaget. Vi lyfte fram möjligheten att man kan ha folkomröstning samtidigt. Jag tycker personligen att delar man upp det här i olika vallokaler och har folkomröstningen i en separat vallokal så ska det inte uppstå några problem. Jag tror att det antagligen är någon rädsla från regeringspartierna att ha folkomröstning samtidigt som det är kommunalval och lagtingsval, så börjar jag uppfatta det här.

Ltl Göte Winé, replik

Det blir ofta att man vill hitta konflikter, man söker dem och säger att det är rädsla hos regeringspartierna. Faktiskt så har jag inte hört detta hos ett enda regeringsparti, jag har pratat med tjänstemän och vad de tycker och jag har pratat med dem som var med och ordnade presidentval och folkomröstning och deras oro. Det var därför som jag ställde frågan till ltl Eklund som sitter i utskottet om man har hört något om detta. Det är ingen kritik. Vi behöver inte kasta paj på varandra så fort det är nånting utan se mera konstruktivt. Hur går vi framåt? Vad gör vi? Ingen är emot folkomröstning som man vill försöka få det att låta.

Man vill inte att det ska bli några missar och att det blir problem med kommunal- och lagtingsvalet, om jag har förstått det rätt. Jag har full förståelse för att man tycker att det är ekonomiskt försvarbart att ha folkomröstningar i samband med de andra valen. Vi måste också tänka på konsekvenserna och det är där jag har förstått att förslaget (… taltiden slut). 

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det kan väl kanske vara så att jag har större förtroende för kommunala väljare än vad ltl Winé har, att man inte begriper vad man ska rösta på. Om man har, som det har diskuterats här, skilda vallokaler i samband med en folkomröstning så ser jag inte att det uppstår några problem. Rent praktiskt är det ett mycket bättre om man kan hålla folkomröstningar i samband med ett val, för då är det oftast också kanske en lite större kommunal fråga som man vill lyfta. Man vill ha en folkomröstning för att få medborgarnas inställning till en större valfråga om det finns en osäkerhet i kommunen hur det ska vara.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Ett par ledamöter har framhållit IT-system hos banker och inom medicin samt säkerheten och acceptansen kring dessa som goda exempel på varför vi bör vara jättepositiva till digitala valsystem. Som jag nämnde i en replikväxling är det just inom dessa områden som jag har arbetat i - mer än ett decennium med IT-system - så jag vill reflektera över några saker med min kunskap som bas.

Trots alla brandväggar och krypteringar så måste någon ha tillgång både till access in bakom brandväggarna och tillgång till dekrypteringsnycklarna. I säkra system i banker och andra viktiga företag är det alltid någon systemadministratör och någon eller några enstaka andra personer, alltså några få personer. Ju färre som har tillgång till det så desto bättre, men i ett valsystem så blir det då desto färre som demokratin vilar på. I banker, försäkringsbolag och i handeln är det nog okej, men är det okej i ett valsystem? Kanske inte. Och blir det många som ska ha tillgång, så ökar ju risken.

Titt som tätt händer det även att listor från så kallade säkra system läcker ut. Det händer fortfarande trots teknikens framsteg. Det skulle vara ett särskilt stort problem för samhället om det läcker ut listor på vem man har röstat på. Inga digitala system är idag helt säkra. Det vet åtminstone alla som har jobbat eller jobbar med IT på en lite mer komplicerad nivå. När det gäller handel så är det dock något som de flesta kan acceptera. Banker och butikskedjor har oftast så mycket pengar att de kan kompensera de fåtal som har drabbats. Men hur kompenserar man en falsk manipulerad röst? Eller några tusen falska röster? Eller att det har avslöjats vem man har röstat på? När det kommer till ekonomiska transaktioner är det enklare att kontrollera eftersom de är helt öppna. Banker eller rättsväsendet kan se vad du har betalat och till vem. När det gäller röster går det inte på samma sätt.

Även om man skulle lyckas med att skapa en helt hundra procentig säker digital lösning för röstning, så återstår problem med valhemligheten. Bakom valbåsets väggar i vallokalen är man alltid ensam. Det är det inte säkert att man är om man röstar från mobilen eller datorn.

Fru talman! Avslutningsvis så vill jag framhålla det som Ltl Johan Ehn sade om att det här nu gäller en begränsad del av de röstberättigade, särskilt för dem som poströstar utomlands, och eftersom säkerheten kring det antagligen är ännu sämre så är det här tidsbegränsade testet helt okej för mig och antagligen att föredra att ha det på det här sättet. Tack.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Petri Carlsson. Jag respekterar hans yrkeskunskap inom området. Det är intressant att ta del av hans tankar.

Däremot tänker jag bara försöka klarlägga att när man röstar elektroniskt så har man en så kallad elektronisk valurna som öppnas av valfunktionärer, dvs. på samma sätt som att poströsta eller förtidsrösta eller vid vanliga röster och då har man alltid en mänsklig faktor just vid öppnandet. Är inte det fallet? Det var min första fråga.

Visst finns det en del sårbarhet i våra väldigt små kommuner. Vi vet vilka som är utomlands. Kommer det bara en handfull elektroniska röster så kan man kanske räkna ut vem som har röstat på vilket sätt. Det är sant.

Jag återkommer med krypterad röstning i min andra replik.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag har inte tagit del av – som kanske utskottet har tagit del av – hur det exakt fungerar med valurnans öppnande i ett digitalt system. Jag har ingen sådan kontroll.

Jag bara konstaterade hur det fungerar med IT-säkerhet och system kring banker, inom handel och försäkringsbolag och inom medicinforskning där jag har jobbat, och hur man ser på det här med säkerhet. Finns det säkra system och vad som kan hända och relatera till skillnaderna, som jag ser dem, mellan ekonomiska transaktioner och röster. Det finns en skillnad, tycker jag, i detta och det var det som jag redogjorde för.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Vi i utskottet har erfarit att de här elektroniska rösterna är starkt krypterade. Det är egentligen bara företaget som har tillgång till dem. Jag utgår ifrån att även om de ville så kunde de inte gå in och titta hur Pelle Karlsson i Saltvik har röstat eller någon annan. Jag vet inte varför de ens skulle vilja, men jag utgår ifrån att det inte ens går, att det är inbyggt i systemet att rösterna är krypterade tills att den så kallade elektroniska valurnan öppnas. Kan det låta logiskt?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Som jag nämnde i mitt anförande så måste någon ha access till både bakom brandväggarna dvs. antingen fysiskt eller elektroniskt komma åt dem, eller både och högst antagligen, och dessutom måste någon ha tillgång till att kunna kryptera informationen. I något skede måste man ju koppla ihop vem som har röstat på vad. Tills dess så görs någon form av slumpmässig information och den finns tillgänglig för någon som har den accessen att komma åt den. Om det är ett externt företag med bara någon enstaka person, då vilar ju i princip hela demokratin på den eller de få personerna. Är detta acceptabelt, är det okej? Ja, jag vet inte riktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att ltl Petri Carlssons anförande faktiskt var välformulerat. Det är kanske i tidens anda att problematisera frågan. Jag tycker att vi kan göra ett test. Det var precis som ledamoten också sade i slutet av sitt anförande, att vi testar det här men sedan måste vi nog göra en ganska djup analys.

Det som oroar mig och som kanske inte alls har diskuterats här är nog hur man har möjlighet att påverka väljarna också före de går till valbåsen. Vi såg här i brexitomröstningar men också i valet efter Trump i Cambridge Analytica om hur man gick via sociala medier och kunde komma åt grupper med desinformation och på det sättet också påverka resultatet.

Vi är inne i en ny tid, vi är inne i ett nytt sätt att jobba demokratiskt. Vi politiker behöver vara på framkant med det demokratiska systemet för att man sedan inte med andra metoder också kan börja påverka valresultatet och valutgången.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Tack för det erkännandet.

Vad gäller det här sista så vill jag återigen framhålla att jag tror till och med att det är att föredra att vi använder ett digitalt system för dem som är utomlands och poströstar eftersom osäkerheter finns, vilket har nämnts här i talarstolen. När det gäller dem som är utomlands och vid brevgång och annat så är man de facto inte ensam i ett valbås i en vallokal. Det är högst sannolikt ännu mer osäkert att göra på det sättet än att gå inför ett någorlunda säkert digitalt system.

Jag tror att vi kommer att komma till slutsatsen att till den delen så är det bättre med internetröstningen eller ett digitalt system.

Men när det gäller det här stora som helhet, att vi får majoriteten av väljarna som går till vallokalen att göra det på ett säkert sätt så är det kanske inte läge för det nu.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet?

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig. Lagförslag nr 1 och 3 föreläggs kapitel för kapitel respektive paragraf för paragraf medan lagförslag nr 2 och 4 föreläggs i sin helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs först förslaget till  V A L L A G för Åland kapitel för kapitel.

1 kap. Allmänna bestämmelser. Godkänt.

2 kap. Valmyndigheter. Godkänt.

3 kap. Rösträttsregister och vallängder. Godkänt.

4 kap. Att ställa upp kandidater. Begärs ordet?

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Jag förslår att 38 § får följande lydelse: ”Antal kandidater som får ställas upp i en valmansförening, en etablerad politisk förening, en etablerad kommunalpolitisk förening, en lokal förening eller ett valförbund har rätt att ställa upp ett antal kandidater som är högst tre gånger så stort som antalet representanter som ska utses i valet”. Tack.

Ltl Harry Jansson

Jag ber att få understöda förslaget.

Talmannen

Ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Harry Jansson, har föreslagit att 38 § godkänns i den lydelse den har i det utdelade ändringsförslaget.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Bert Häggbloms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag förslår öppen omröstning.

Ltl Fredrik Fredlund

Jag ber att få understöda öppen omröstning.

Talmannen

Öppen omröstning har begärts av ltl Bert Häggblom, understötts av Fredrik Fredlund, och kommer därför att verkställas.

Jag ber ledamöterna Roger Eriksson och Britt Lundberg att biträda vid omröstningen.

Upprop.

Omröstningen har resulterat i 16 ja-röster, 12 nej-röster och 2 var frånvarande.

Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

5 kap. Behandling av kandidatanmälan. Godkänt.

6 kap. Allmänna bestämmelser om valförrättning. Godkänt.

7 kap. Gemensamma bestämmelser om förtidsröstning. Godkänt.

8 kap. Förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe. Godkänt.

9 kap. Förtidsröstning per brev. Godkänt.

10 kap. Förtidsröstning via internet. Godkänt.

11 kap. Röstning på valdagen. Godkänt.

12 kap. Fastställande av valresultatet och utfärdande av fullmakter. Godkänt.

13 kap. Överklagande av valresultatet. Godkänt.

14 kap. Omval, nyval och fyllnadsval. Godkänt.

15 kap. Särskilda bestämmelser. Godkänt.

Ingressen. Godkänd.

Lagförslaget är godkänt. Lagförslagens första behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av kommunallagen för landskapet Åland i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar paragraf för paragraf.

2 § Begärs ordet?

Ltl Harry Jansson

Talman! Jag föreslår att lagens 2 § får den utformning som har utdelats på ledamöternas bord.

Ltl Bert Häggblom

Jag ber att få understöda ltl Harry Janssons förslag.

Talmannen

Ltl Harry Jansson, understödd av ltl Bert Häggblom, har föreslagit att 2 § godkänns i den lydelse den har i det utdelade ändringsförslaget.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Harry Janssons röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Bert Häggblom

Jag föreslår öppen omröstning.

Ltl Harry Jansson

Jag ber att få understöda förslaget om öppen omröstning.

Talmannen

Öppen omröstning har begärts av ltl Bert Häggblom, understötts av Harry Jansson, och kommer därför att verkställas.

Jag ber ledamöterna Sara Kemetter och Runar Karlsson att biträda vid omröstningen.

Upprop.

Omröstningen har resulterat i 16 ja-röster, 12 nej-röster och 2 var frånvarande.

 Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

4 § Godkänd.

5 § Godkänd.

6 § Godkänd.

8 § Godkänd.

10 § Godkänd.

11 § Godkänd.

11a § Godkänd.

12 § Godkänd.

16 § Godkänd.

17 § Godkänd.

18 § Godkänd.

Ingressen. Godkänd.

Ikraftträdelsebestämmelsen. Godkänd.

Lagförslaget är godkänt. Lagförslagens första behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om valfinansiering för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.