Föredras

Frågan läses upp av frågeställaren och efter det ger ministern sitt svar utan tidsbegränsning. Frågeställaren och ministern får därefter hålla högst två anföranden som inte får överstiga tre minuter.

Svaret ges av finansminister Mats Perämaa.

Ordet ges först till lagtingsledamoten Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson

Tack talman! Välkommen finansministern!  Med anledning av det som har hänt på skattegränsområdet så önskar jag med stöd av lagtingsordningens 38 § 1 mom. ställa följande fråga ” Vad har regeringen gjort och avser göra för att motverka förslaget om nya och kostsamma förtullningsrutiner?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Sedan sommaren och hösten 2015 då ärendet bereddes på EU-nivå och som senare ledde till ett beslut i rådet som gick oss lite granna emot, dvs. textmässigt minskade möjligheterna till egna undantag och förenklingar i tullformaliteterna, så har landskapsregeringen varit medveten om att någonting nytt varit på gång. Då bestämde man sig också för datumet, vid årsskiftet 2020-2021, då förändringarna skulle verkställas i nationell lagstiftning.

Först hösten 2018, alltså nu senaste höst, så började information sippra ut från tullen i Finland om hur man skulle utforma de nya reglerna.

I februari 2019, alltså nu för någon månad sedan, hade landskapsregeringen ett möte med tullen tillsammans med sakkunniga representanter från vårt näringsliv. Det är också personer som vi har knutit till oss i detta arbete. Då kunde man konstatera att det som då såg ut att skulle bli slutresultatet är materiellt problematiskt. Det är den situationen som vi står i just nu.

Därefter har landskapsregeringen givetvis haft kontakter med den lokala tullen och har mera formaliserat arbetet med experterna - de sakkunniga vill jag hävda - som representerar flera företag i det åländska samhället och organisationen Ålands Näringsliv. Till den delen fortsätter arbetet så att dessa personer i en grupp kommer att ha ett nytt arbete med tullen den 7 maj. Då räknar vi med att de nya systemen ska vara tydligare utformade så att vi verkligen kan börja se konsekvenserna av det.

Landskapsregeringens målsättning är att de nya reglerna så lite som möjligt ska påverka oss negativt. De kunde gärna också få bli enklare. Men vägen dit är inte särdeles lätt.

I samband med beslutet i Bryssel senhösten 2015, så utlovades det på tjänstemannanivå att ifall det skulle visa sig i verklig tillämpning att de här systemen blir dåliga för Åland, så skulle man eventuellt ha beredskap att se över det ursprungliga beslutet. Så det finns kvar som en – om vi kallar det – sista utväg, att försöka ändra beslutet från den tiden till att bli bättre för oss.

Det här är läget. Vi börjar så småningom få en bild av vad som komma skall, men så som det ligger nu så är det materiellt problematiskt.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack finansministern för det inledande svaret! Jag tror att finansministern inser att som ”en av fäderna” till skattegränsens uppkomst så känner jag ett visst ansvar för att dess existens inte ska bli övermäktig för det åländska samhället. Vi har naturligtvis i den åländska ekvationen en ilska hos många landbaserade företag över hur dyrt det är att hantera skattegränsen i vardagen redan. Jag ska inte nämna några summor här, men det är betydande administrativa kostnader som redan belastar det åländska näringslivet, plus den svårighet som finns vad gäller att ibland uppnå affärsavtal pga. skattegränsen. Även om alla större aktörer har lärt sig att hantera den, till dags dato.

Men den förändring som aviserats för en månad sedan var ju allvarlig. Då är frågan, att hur kan tullen bara presentera någonting och säga att det här är detta som ska gälla, med tanke på att tullen vet hur otroligt viktig den här frågan är för Ålands näringsliv?

Hur är det möjligt att tullförvaltningen, i det här fallet, mer eller mindre struntar i självstyrelselagens krav på att man ska bistå de åländska självstyrelsemyndigheterna, när det är frågor som specifikt berör Åland?  Hur går den här omvärldsbevakningen i dag i praktiken till den här delen till?

Förut fanns det en särskild grupp - där Åland var med – som hela tiden möttes. Finns det en sådan grupp idag, eller finns det behov av att återuppväcka den? Hur ska vi parera den här typen av ganska allvarliga förslag om förändringar i åländskt samhällsliv? För beskedet, som det lades fram då, skulle mer eller mindre ha varit ett stopp för en fungerande handel till stora delar, i alla fall under en lång övergångstid.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om de negativa effekterna - beskrivna av ltl Harry Jansson - och ifall det här skulle utfalla illa, så det kan landskapsregeringen skriva under när som helst. Vi behöver inte ha mera byråkrati och mera kostnader för att bibehålla ett konkurrenskraftigt näringsliv. Det är ju självklart att det är så.

Det skulle vara mycket illa om det goda med skattegränsen som uppstod i samband med EU-anslutningen - den som i alla fall jag känner till - skulle vändas till vår nackdel på det här sättet.

Javisst, möten med tullen försiggår fortfarande i en grupp och det arbetet fortskrider. Tullen borde själv svara på den frågan förstås - om deras handläggningsrutiner av ärenden - jag kan inte svara för deras del inför lagtinget.

Det som jag inte sade i mitt första svar var att landskapsregeringen för sin del har beredskap att tillsätta de resurser som krävs för att få ett så gott slutresultat som möjligt, både vad gäller personella resurser men också finansiella, genom att äska om mera medel om det så skulle behövas för att lösa den här frågan.

Jag vill ännu betona det som jag sade redan tidigare. Så som frågorna ligger nu så är det materiellt problematiskt. Det som framgick ur tidningarna för ungefär en vecka sedan - att man skulle fatta beslut om att tullklareringen av varor ska kunna göras inom tio dagar - det är dessvärre bara ett förtydligande av de anvisningar som gäller för det nuvarande systemet, inte för det kommande systemet vid årsskiftet 2020 – 2021. Därmed så är inga hot undanröjda ännu.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Tack finansministern för tilläggssvaret.

Jag tänkte faktiskt ta upp det sistnämnda, för det lät lite för bra för att vara sant. Att tullen, efter att ha funderat på det här under ett antal år, plötsligt skulle ha lagt fram en lösning som skulle ha varit ganska viktig att få som en del i resultatet av processen.

Men delar finansministern min uppfattning - jag tror att jag kan tala för hel Centergruppen - att i den här typen av situationer när avgörande åländska intressen står på spel, så bör och kan riksdagsledamoten tas med i processen för att underlätta kommunikationen med de statliga myndigheterna.

Varför jag formulerar mig på det här viset är att det tycks vara som så med delar av statsförvaltningen att det här med åländsk självstyrelse är lite ”abrakadabra” för gänget i Helsingfors. De kan inte riktigt ta till sig vad finansminister Mats Perämaa representerar. Medan de vet, trots allt, att en riksdagsledamot är en riksdagsledamot.

Det finns ett principiellt dilemma med att riksdagsledamoten från Åland är lika med operativ. Men när det står betydande värden på spel så uppmanar vi från Centerns sida att man från landskapsregeringens sida gör allt för att involvera riksdagsledamoten i ett tidigt skede och hoppas att det ska bidra.

Men det här betyder - om vi konkluderar, bästa finansminister, – att vi har en viss tid på oss. Men det finns ingen klar färdkarta hur vi ska kunna få ett system som blir hanterbart. Med det menar jag att det går att bedriva all sorts handel över skattegränsen.

Nog blir det ju svårt för oss - som åländska beslutsfattare - att år 2019 konstatera att nu blir skattegränsen ännu svårare, när vi i Bryssel och London hittar aktörer som är beredda att göra den eventuella kommande gränsen mellan Nordirland och Irland osynlig i vardagen för den vanliga människan. Samtidigt ska det strängeras på Åland när vi hittar samma skattetagare på bägge sidor om skattegränsen. Så någonstans har nog tänket gått lite snett i den här frågan. Från Centergruppen stöder vi att man från landskapsregeringen gör allt för att det får ett lyckligt slut, även denna gång.

Minister Mats Perämaa, replik

Ja, fru talman! Det är vår absoluta målsättning. Personella resurser och finansiella sådana ska sättas till för att få det här på plats så bra som det bara kan bli. Helst så, att det till och med skulle vara lite enklare i framtiden än vad det är nu. Men det målet är tufft att sätta för sig själv. Men det måste ändå vara ett mål när saker och ting ändrar.

Jag är helt övertygad om att vi år 2019 inte ska hamna i den situationen att vi konstaterar att ”nu blev det illa och nu gör vi ingenting mera”. Vi har tid på oss till årsskiftet 2020 - 2021. Ifall det inte löser sig i kontakterna med tullmyndigheten och finansministeriet - som står över tullen i hierarkin - så då bör vi ta till det Brysselkort som jag nämnde tidigare. Då är jag rätt säker på att vi är över årsskiftet 2019 – 2020 redan. Vi ska göra allt vad vi kan. Det här är en så viktig fråga för Åland.

Vad gäller riksdagsledamotens medverkan i olika frågor som berör Helsingfors, så är det självklart att landskapsregeringen har kontakt med riksdagsledamoten - vem det än sedan må vara - för att driva åländska intressen. Vi har sedvanliga möten med riksdagsledamoten när alla de här sakerna diskuteras och där också den här saken har diskuterats. Mina tjänstemän på finansavdelningen har gett riksdagsledamoten detaljinformation också om den här saken.

Man får ändå till slut konstatera att det som kom fram i en artikel för ungefär en vecka sedan stämmer dessvärre inte riktigt. Den här förbättringen berör det system som vi lever i nu. Systemet - så som det nu ser ut - kommer vid årsskiftet 2020 – 2021 fortfarande att vara materiellt problematiskt.       

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.