Första behandling

Ärendet bordlades vid plenum den 14 september 2017 och kan bordläggas ytterligare en gång om lagtinget så besluter.

Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Förslag om förkastande väcks i samband med ärendets andra behandling. Detsamma gäller klämförslag.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Några ord om detta betänkande som har presenterats väl av finans- och näringsutskottet och av dess ordförande, och sedan några ord om den aviserade kommunsammanslagningens effekter på landskapsandelssystemet och landskapsregeringens planer samt dessa saker kombinerade.

Landskapsregeringen noterar det som är finans- och näringsutskottet säger, den så kallade uppräkningsfaktorn som finns till för att inte den starkaste kommunen skattebasmässigt ska bli föremål för skattekomplettering. Landskapsregeringen noterar det som utskottet säger att om det sker ändringar i den faktorn, vilket det kan bli om beskattningsförhållandena ändrar, så kommer det att påverka utfallet, den totala laddningen i landskapsandelssystemet, antingen uppåt eller neråt. Det finns skäl att överväga att finjustera det här systemet så att en ändring av uppräkningsfaktorn inte skulle påverka hela inladdningen i systemet. Landskapsregeringen kommer att ta till sig det och fundera på vilka mekanismer man kunde ta till för att undvika detta.

Sedan med anledning av det som landskapsregeringen presenterade igår gällande ett scenario med 4 kommuner i landskapet istället för 16. Det är helt klart att ett sådant scenario kräver ändringar även i landskapsandelssystemet, speciellt med tanke på vad gäller den kalkylerade landskapsandelen för grundskolan. Systemet är uppbyggt så att beroende på antalet personer i en kommun i åldern 6-15 år så faller man in i ett intervall som ger landskapsandelar för utbildningen. Det här systemet är uppbyggt kring att vi har 16 kommuner. Om flera kommuner går ihop så kommer det att ändra. I den nya kommunen har man inte längre ett antal personer som faller in under de lägre intervallerna. Det första intervallet är 6-15-åringar från 0-40 personer osv uppåt.

Det här skulle i förlängningen innebära att den nya sammanslagna kommunen skulle få mindre landskapsandelar totalt, alltså laddningen totalt skulle bli mindre än vad som nu blir fallet med 16 kommuner.

Landskapsregeringen har inte några planer på att ytterligare minska i landskapsandelssystemet utöver dessa cirka 4 miljoner euro. Därför kommer landskapsregeringen i samklang med kommunstruktursarbete att justera de här intervallerna så att inte utfallet för de nya kommunerna ska bli sämre än vad det har varit tidigare när den nya kommunen var flera kommuner. Detta för att stimulera sammangående, såsom vi har sagt att det här systemet ska göra, och därför vore det bakvänt att landskapsandelarna skulle minska i samband med samgång. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! I och med att det är fredag så kanske finansministern ursäkta mig med att jag konstaterar att eftersom ministern har lagt det här förslaget så avser minister Perämaa inte att vara med i nästa val till detta parlament.

Frågan är naturligtvis; hur kommer den här reformen att slå i synnerhet mot skärgårdskommunerna? Under frågestunden konstaterade vi uttryckligen att det slår mot fem skärgårdskommuner. Har landskapsregeringen helt glömt detta systems grundsyfte? Det är ju faktiskt frågan om regionalpolitik och att utjämna inkomstskillnaderna. Var och när försvann den liberala politiken när det gäller glesbygd och skärgård?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det där hade ingen som helst koppling till det som jag sade under mitt huvudanförande, men jag svarar ändå.

Den liberala politiken står stadigt och fast. Vi se till att den offentliga ekonomin som helhet kommer att vara stark framöver. Vi accepterar inte en underskottspolitik som närmast får representera centerpartiet. Genom att se till att landskapet har en bra ekonomi, att kommunerna har en bra ekonomi samt att vi ser till att man organiserar administrationen av kommunerna på ett effektivt sätt så genom detta kommer vi också att trygga att vi kommer att ha råd med service ute i kommunerna, också i skärgården.

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa minister Perämaa, alla vet ju att en kommunreform kommer att betyda merkostnader för Åland total sett. Allt annat är struntprat rakt ut måste jag tyvärr säga! Det finns ingen kommunreform som skulle ha blivit billigare, inte heller den åländska. Det är nog att försöka uppfinna hjulet på ett sätt som är mycket märkligt.

Är det inte bäst för minister Perämaa och landskapsregeringen att dra tillbaka hela förslaget, dels med tanke på reformförslaget med fyra kommuner som lades igår och i dels i ljuset av KST? Allting är ju oklart när det gäller hur det blir med KST. Hur skulle förslaget till ett nytt landskapsandelssystem passa in i det systemet? Systemet kommer de facto ytterligare att snedvrida utfallet för enskilda kommuner. Vi kommer i vissa fall att få en horribel situation när KST ska tillämpas utgående ifrån landskapsandelssystemet som det ligger nu.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag väljer att inte använda de laddade orden som ltl Jansson använde antagligen i någon sorts panik över att centern blir förbiseglade i fråga efter fråga och andra reformerar Åland mot en ny ljusare framtid. Jag väljer att inte använda värdeladdade ord.

Landskapsregeringen har tagit ett fast grepp om de här frågorna. Vi ser till att det organisera administrationen så att vi kan göra det billigare både vad gäller den kommunala sektorn och också vad gäller landskapsnivån. Det är det tryggaste sättet för att säkerställa att vi har råd med vård och omsorg och service åt våra invånare i framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag har lite funderingar kring det som inte finansministern sade. Han sade att det inte finns någon ambition att ytterligare minska inbesparingarna i landskapsandelssystemet som det ser ut nu. Samtidigt uttryckte ministern en viss farhåga kring 21 §, kompletteringsgränsen, som idag är satt till 1,17, den så kallade uppräkningsfaktorn. Det är på det viset att för varje procentenhet, uppskattningsvis, som blir lägre så minskar också den totala laddningen i systemet med en 1/2 miljon. Det är tyvärr på det viset att 1,5-2 miljoner kan ju försvinna ur systemet tämligen omgående, utan att man på något vis kan göra någonting åt det. Ministern själv uttryckte en viss farhåga att man behöver justera intervallerna. Skulle det inte vara klokast att ta tillbaka och göra dessa förändringar innan man går vidare med landskapsandelssystemet?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Kanske centerpartiet i verkligheten inte går framåt med något och då kanske man skulle göra så?

Det är självklart att ett landskapsandelssystem måste beredas och antas utifrån den kommunstruktur man har just då. Om det samtidigt finns planer, i det här fallet att ändra kommunstrukturen, då är det väl att man redan tidigt inser att också landskapsandelssystemet behöver korrigeras för den nya strukturen. Då ser man till att man ordnar det här. Vi har inte sådan värld att allting kan stanna upp och så gör man allting på samma gång, utan saker måste gå vidare.

Jag återkommer till uppräkningsfaktorn i andra repliken.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Nej, självklart är det så att utvecklingen måste gå vidare. Men nu känns det som att hela havet stormar. Man har en KST-reform på gång och man har en kommunreform på gång som ändrar karaktär tämligen ofta, från att ha varit 7 till 5 och igår var det 4. Vem vet vad det är imorgon?

Det finns även bekymmer med uppräkningsfaktorn, det går inte att komma ifrån och det gör att det blir väldigt svårt för kommunerna att sia om det blir ytterligare ett tapp i landskapsandelarna. Det kan bli ett tapp på 7-8 miljoner, åtminstone i teorin, jämfört med de 4 miljoner som är aviserade.

Har man då någon sorts form av respekt och vill ge kommunerna en form av framförhållning, vilket jag tycker att man borde göra, så borde man i så fall ta tillbaka, göra om och göra rätt.

Minister Mats Perämaa, replik

Hela havet stormar inte. Vi har ett rätt bra väder, ett normalt politiskt väder. Vi har en god stabilitet i den landskapsregering som för närvarande har rätten att ge förslag till lagtinget.

Uppräkningsfaktorn, ja, det är så att laddningen kan minska om uppräkningsfaktorn skrivs ner, den kan öka om uppräkningsfaktorn skrivs upp och båda scenarier är möjliga.

Men som jag sade i mitt anförande - egentligen är det konstigt att det ifrågasätts - så kan det finnas skäl att hitta en matematisk lösning som behåller laddningen oberoende om uppräkningsfaktorn går upp eller ner. Egentligen uppfattar jag det som ett stöd för det som landskapsregeringen sade. Det som jag sade så kopplar ihop med det som finansutskottet också har sagt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag skulle vilja få ett litet förtydligande.

Finansministern talade om de nya landskapsandelarna i en ny kommun när det gäller skolorna. I Eckerö har vi ett visst belopp i landskapsandel per elev i grundskolan. Men om det blir Södra Ålands kommun och skattekraften stiger i kommunen så betyder det att storkommun får mindre landskapsandelar för grundskolan även fast Eckerö är i periferin. Det betyder att när storkommunen blir ekonomiskt trängd så är risken större att man stänger en skola i Eckerö. Är det en politik som landskapsregeringen eftersträvar?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det som finansministern, det vill säga jag, sade i mitt anförande var; gällande landskapsandelen för utbildning så har vi inte för avsikt att genomföra ytterligare inbesparingar i laddningen i landskapsandelssystemet den dagen kommunerna blir 4 istället för de nuvarande 16. Där får vi en stor förändring eftersom vi har flera kommuner som har ett antal elever i åldersklassen 6-15 år och som befinner sig i det lägsta spannet mellan 0-40 elever och de kommunerna får en högre landskapsandel. Blir kommunen större så enligt det här systemet så skulle alla elever hamna i ett högre intervall, dvs. det skulle falla ut mindre landskapsandelar. Där har vi för avsikt att korrigera så att inte landskapsandelen minskar. Det här är den politik som landskapsregeringen för.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Enligt mig är det en stor risk. Det handlar alltid om ekonomi och på basen av ekonomin försöker alla kommuner se över var man kan spara in pengar. När det tryter i ekonomin så är risken större för en perifer kommun som går in i stor kommun att man tappar grundskolan. På det viset kommer den här regionen mer eller mindre att bli ointressant att bosätta sig i. Jag tycker att det är fel politik om man försöker krympa kommunerna och bara har en central del och mer eller mindre avfolka de perifera delarna.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om någon skulle driva en sådan politik så skulle jag också hålla med om att det är fel, men det gör inte den här landskapsregeringen. Landskapsregeringen strävar till en effektiv administration, offentlig sådan, på hela Åland, på landskapsnivå och på kommunal nivå för att kunna säkerställa oss om att vi kan ha skolor också i Eckerö, ute på Brändö och överallt där det finns ett elevunderlag för att ha skolor.

Det som jag sade om landskapsandelarna för utbildningen, så i en större kommun, åtminstone landskapsandelarna för utbildningen, så ser de till att det inte blir ett tryck för att centralisera skolor. Vi kommer att bibehålla landskapsandelen som om kommunen skulle vara mindre när det gäller skolor ute i regionerna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Jag vill börja med att ge finans- och näringsutskottet underkänt i behandlingen av det här oerhört omvälvande förslaget. Man hanterar en av de större reformerna lättvindigt. Det handlar trots allt om finansieringen av ålänningarnas vardagsservice.

Regeringsblocket lägger fram förslag som kommer att leda till skattehöjningar och de slår i synnerhet mot skärgården och glesbygden.

Det är bara att gratulera de ledamöter i salen som representerar Mariehamn och Finström. Ni kommer att kunna fara hem, om vi driver det här till sin spets, och motta gratulationer. I regeringsblocket finns det personer från skärgården, Sund och Lemland, det är imponerande om ni täcks möta väljarna om ni driver igenom det här.

Det är trots allt så att det handlar om vardagen, att få en finansiell struktur som motsvarar landskapsandelssystemets grundtanke, dvs. att alla delar av Åland ska kunna producera likvärdig service.

Det är beklagligt att regionalpolitiken, i och med det här förslaget, kommer att begravas mer eller mindre. Det finns ingenting kvar av regionalpolitik att tala om på morgondagens Åland.

Det är märkligt när man från denna talarstol hör resonemanget som regeringsföreträdarna har lagt fram. Tidigare på morgonen hörde vi minister Valvet säga; snälla ltl Jansson, det är klart KST måste skjutas på framtiden för nu kommer visionen om fyra kommuner från landskapsregeringen och då måste vi utgå ifrån att det är det som är grunden. Samtidigt hör vi minister Perämaa säga är att det är nuvarande struktur som måste styra politiken när det gäller landskapsandelarna. Så det är att ge och ta som det passar för stunden.

Det bästa skulle vara, som vi har sagt från centergruppen, att regeringen återtar det här förslaget. Man funderar på följderna, inte bara för glesbygden utan också följderna av KST och den enorma snedvridning som kommer att förvärras i och med att KST kommer in med nyckeltalsmodellen och vad det innebär för hur man finansierar tillsammans.

Vi kommer att rösta om det här. Om det skulle ha funnits kvar att man kunde begära att ett utskott skulle ha behandlat en fråga på nytt så skulle jag göra det förstås, men jag tror tyvärr inte att vi har det kvar i lagtingsordningen.

Det är lite med sorg i hjärtat jag konstaterar att det här blir problem.

Avslutningsvis, att ta bort drivkraften ute i kommunerna för allt vad näringslivssatsningar heter, det är faktiskt att se till att man tappar livskraften. När man inte kommer att kunna behålla mer än 10 procent av inkomsterna från samfundsbeskattningen så finns det inte heller drivkraft att lägga ner de rätt betydande belopp som behövs bl.a. för att skapa ett industriområde och områden anpassade för företagsamhet.

Jag förstår mig inte på den politik som nuvarande regeringsblock driver. Jag förstår inte heller hur man kan blunda för konsekvenserna, både på kort och på lång sikt för det åländska samhället. Tack, fru talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det som ltl Jansson här nu sade är att det inte är intressant att bedriva näringspolitik om inte hemkommunen gynnas av det.

Hela systemet med omläggningen av skattekompletteringen bygger på det faktum att vi som ålänningar, knappa 30 000, alla ska gynnas om vi bedriver näringspolitik. Det kanske inte alltid blir så att verksamheten blir i Jomala, den kanske blir Saltvik eller någon annanstans. Det här är närpolitikens nackdel om man resonerar såsom ltl Jansson. Gynnar det inte mig själv just i hemorten så då är det inte intressant.

Det är intressant att se splittringen i centern. Den icke närvarande förra finansministern, som tog fram med det här systemet, har sagt här i salen att det är ett bra system. Och nu sågas systemet fullständigt av ltl Jansson. Obegripligt!

Ltl Harry Jansson, replik

Från centerns sida har vi sagt att omfördelningen av samfundsskatten borde ha en mera rimlig proportion. Vilken kommunal beslutsfattare är så dum att man skulle påföra sina egna invånare en skattehöjning? Det är faktum. Vem skulle satsa stort på att befrämja näringslivet inom den egna gränsen när man vet att utfallet är ett minimum. Det täcker knappt administrationskostnaderna och byråkratin för att dra ett sådant projekt. Det här är ett slag mot intresset för näringslivet och därmed ett slag för i synnerhet glesbygdens långsiktiga hållbarhet.

Minister Perämaa, det är detta som det handlar om, ministern har lagt fram ett förslag som nästan är ett dråpslag för intresset för att bedriva aktiv näringspolitik.

Sedan kan ministern drömma om att det skulle finnas politiker i morgondagens Åland som tycker att allt är fantastiskt bra ändå.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det skulle vara skäl att centern går igenom det här förslaget lite noggrannare. Om näringspolitik etableras på något annat ställe utanför den egna hemkommunen så kommer det att gynna också hemkommunen genom att man förhållandevis kan få mera landskapsandelar om skattebasen stärks i en annan kommun. De pengarna kommer tillbaka i sista ändan och det gynnar hela Åland.

Ltl Jansson och jag har så grundläggande olika syner på det här samhället. Jag ser gärna att vi driver frågor för hela Åland och ltl Jansson driver helst frågor för den egna kommunen.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är bra att ministern erkände att vi ser helt olika på den politik som bedrivs idag och följderna av det här förslaget. Vi har helt olika syner på det. Jag tror, som sagt var, att vi inte kan utgå ifrån att vi kommer att ha så otroligt förståndiga politiker på morgondagens Åland att man gör stora satsningar på hemmaplan i förhoppning om att man indirekt, via vi ett större system, ska få någonting tillbaka. Det är nog faktiskt att hoppas för mycket på de framtida beslutsfattarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Centergruppens anförande förvirrar mig. Jag undrar om Harry Jansson kan klargöra? Stöder centergruppen den systemändring som tidigare finansminister Roger Nordlund tog fram eller stöder man den inte?

Ltl Harry Jansson, replik

Vi kan konstatera att även om nuvarande lagförslag bygger på ett arbete som påbörjades under den förra mandatperioden så har det funnits en parlamentarisk grupp som har arbetat med det här förslaget. I den gruppen fick centerns representanter, vtm Veronica Thörnroos och ltl Runar Karlsson, inte överhuvudtaget gehör för sina åsikter. Det är väl ett svar till ltl Johansson att vi inte står bakom det här förslaget fullt ut. Det krävs förbättringar inklusive den stora besparing som nu i synnerhet påförs glesbygds- och skärgårdskommunerna, dvs. 4 miljoner.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Min uppfattning är att centern tidigare har stött systemändringen i sig ända fram till den här debatten och fram till att utskottsbetänkandet kom på bordet. Tidigare har centern hävdat att inbesparingen borde ha varit 2 miljoner istället för 4 miljoner, vilket också reservationen i den parlamentariska gruppen handlade om, om jag inte kommer ihåg helt fel.

Sedan vill jag påpeka när det gäller ltl Harry Janssons reflektioner kring samfundsskatten att det kanske inte riktigt är så enkelt som det kanske först ter sig. Kanske utskottsordförande Silander skulle kunna förklara, för det blir inte så i praktiken att man förlorar 90 procent. Nu är det för kort tid att förklara detta under ett replikskifte.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, jag förstår att det är oerhört komplicerat. Men utgångspunkterna måste ju vara det som folk i gemen kommer att läsa, dvs. detta är de pengar vi får om vi gör en så stor satsning.

Ltl Johansson tillhör den grupp av politiker i den här salen som bara är att gratulera. Den egna kommunen gynnas enormt av det här. Det är bara att gratulera till ett framgångsrikt internt arbete i regeringsblocket. Grattis!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Under den här långa debatten har det här dilemmat framförts ett antal gånger och kanske det olyckliga i att man för in sparbetinget på 4 miljoner i själva landskapsandelssystemet som kanske inte är helt fel i det stora hela. Jag tycker att det är lite ohederligt av centern att skjuta in sig på hela paketet, hela systemet. Det vore bättre att konkret kritisera detta sparbeting eftersom man de facto är en av arkitekterna till det här systemet.

Vi kommer väl ihåg förra finansministern Nordlund som talade sig varm för den här fördelningen av samfundsskatten, t.ex. när det gäller Orkla fabriken, bara några meter in i Saltvik, så den fabriken gynnar inte Sund. Nu blir det en jämnare fördelning av samfundsskatten och det blir en väldigt bra regionalpolitik.

Ltl Harry Jansson, replik

Det förslag och den reformprocess som har föregått detta lagförslag har varit bra och insatserna av dåvarande vicelantråd Nordlund var bra. Vi har alla kritiserat de otroligt hårda konsekvenserna som kommer av nuvarande indelning i de olika basstrukturgrupperna, den slår oerhört hårt och det är bra att den försvinner i och med det här lagförslaget.

Men för den skull kan vi inte blunda, bästa ltl Wikström, för konsekvenserna av helheten. Det är ju helheten som blir enormt svår, bl.a. för skärgårds- och glesbygdskommunerna. Inte kan vi väl stå här som ledamöter i ett parlament och konstatera att även om själva grundtanken är god så är konsekvenserna oerhörda för enskilda kommuner.

Jag förstår att det är ett led i att förändra den åländska kommunkartan genom att se till att kommunerna tappar självförtroende att vara sina egna. Jag förstår den politiken, men den är hård, den är mycket hård ltl Wikström.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! För Mariehamns del kunde det här också innebära stora påföljder. Nu är inte landskapsandelarna en så stor del av vår budget så att det påverkar. Samfundsskatterna är en väldigt stor del och för andra mindre kommuner är de förstås mycket viktigare. Det är synd att måla med så mörka färger, så stora penslar och kritisera det här systemet i stort när det ur socialdemokratisk synpunkt är ett fantastiskt system. Man brukar prata om Robin Hood-politik och det här är verkligen att ta från de rika och ge till de fattiga. Det är ett väldigt bra system och en bra förbättring mot det vi har haft tidigare.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är bara att beklaga att det inte finns någon Robin Hood i regeringslägret. Det här är tvärtom, ltl Wikström, det är en försämring jämfört med just det som ledamoten tycker att är så bra. De här försämrar för de som har lägre skattekraft än t.ex. Mariehamn. Visst, skulle det här systemet och i synnerhet besparingarna vara upplagt så att Mariehamn, Jomala, Finström, Saltvik och Lemland, vi tar tillsammans ansvaret för hela Åland, vi tar en lägre andel landskapsandelar, då hade det varit ansvarsfull politik. Med nu gynnar man två av de starkaste spelarna på dagens åländska kommunfält; Mariehamn och Finström. Vi andra som är starka och nog klarar oss, vi beklagar att Mariehamn och Finström inte ska vara med och bära den totala bördan likvärdigt som vi andra som är starka idag. Är man stor så ska man vara snäll, ltl Wikström!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag vill börja med att dela utskottsordförandes uppfattning om att det var olyckligt att både förändringarna i landskapsandelarna och inbesparingarna kom samtidigt för debatten har svårt att särskilja dem.

Det är ett hårt slag med en inbesparing till kommunerna på 4 miljoner. Vi vet inte fullt ut effekterna av vad den förändringen innebär i landskapsandelarna.

I mitt anförande tänkte jag lite beröra de löften som gavs i begynnelsen om förändringar i lagstiftningen för att göra det lättare för kommunerna att möta upp inbesparingarna. Jag har ännu inte sett en lagstiftning om förändringar som skulle göra det lättare för kommunerna att möta upp inbesparingarna. Jag förstår att det är svårt för det drabbar oftast skola, omsorg och sådana områden. Vilka förändringar ska man göra i sådana fall? Ja, det är väl att gå ned på bemanningen i skolor, dagis och äldreomsorg. Jag förstår att det är väldigt svårt att komma fram med en sådan lagstiftning. Det har överhuvudtaget inte visats något försök till diskussion eller förslag.

Jag beklagar också lite att utskottet inte alls har diskuterat de här sakerna, de har åtminstone ingenting i betänkandet. Jag tycker att man borde ha haft åtminstone ett stycke där man hade lyft fram de här frågorna.

Här har många gånger sagts att kommunerna ska effektiveras och rationaliseras så att de ska bli effektivare i sin hantering när det gäller vård, omsorg och skola. Med det är ganska svårt eftersom vi har en lagstiftning som ålägger kommunerna att ha en viss bemanning inom socialvården och utbildningen. Det går lätt att säga att man ska effektivera och rationalisera, men kraven ställs på kommunerna att de ska upprätthålla en viss service och ha en bemanning inom alla de här områdena.

En kommun t.ex. Södra Åland med dess medlemskommuner, så man kan inte tro att befolkningen försvinner ut i periferin. Vi har idag skolor, serviceboenden och allt sådant som fortfarande ska skötas. Man kan inte jämföra en sådan stor kommun, som det blir, med Mariehamn som har avstånd som är helt annorlunda. Vi har avstånd från väster till öster på hela Åland och det finns fortfarande kostnader för skolskjutsar i framtiden i en stor kommun. Man hamnar i ett annat utgiftsläge än en central kommun. Södra Åland blir aldrig en central kommun för vi har den här perifera spridningen på befolkningen. Ska den kommunen upprätthålla den här servicen i framtiden som de små kommunerna har gjort så har vi samma kostnader. Möjligtvis kan man slå ihop socialkontoren till en enhet samt byggnadstekniska, men det är sist och slutligen små delar som man kan spara, möjligtvis någon byggnadstekniker, men inte några stora belopp.

Jag vet inte hur landskapsandelarna kommer att slå mig när det gäller en sådan här stor kommun för det finns inte uträknat överhuvudtaget, men jag tycker att man ska tänka på det här. Man borde anpassa landskapsandelarna till en sådan spridd kommun som t.ex. Södra Åland kommer att bli. Norra Åland är också ganska spridd så det är inte så stor skillnad.

Hela den här diskussionen där många säger att kommunerna ska bli effektivare och rationalisera sin verksamhet med mera, men det kommer inte att gå. Kanske inom vissa delar, som jag nämnde, inom det sociala och inom det tekniska så kan man spara lite, men i övrigt så betyder det att man ska ta bort serviceboenden i Eckerö och i Lumparland och fösa in dem till Jomala så att man nu bygger upp institutioner. Om man vill vidhålla den service som finns idag ute i de perifera delarna så kommer det inte att gå med några stora inbesparingar. Jag tror att man har gjort ett stort matematiskt fel när man pratar om att spara miljoner och det tror jag inte kommer att ske. Det har sagts i media. Jag ska ställa frågan till vederbörande person om han har ett förslag på hur det kommer att se ut.

Det var det som jag ville säga angående förändringarna i landskapsandelssystemet.

Om vi vill vidhålla den här servicen som finns i de perifera delarna fast vi har en stor kommun, så kommer inte inbesparingen att bli så stor som man hade hoppats på.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Eklund sade att nu ska vi lägga ner skolor och annan omsorg i glesbygden, men det är ju upp till de kommande kommunpolitikerna. Om jag skulle bli invald i ett fullmäktige och skulle konstatera att vi hade ont om resurser så då skulle ju inte mitt första val vara att skära i, vad ltl Runar Karlsson brukar kalla, de mjuka värdena. Det är ju upp till politikerna att använda resurserna som sig bör.

Men det är lite intressant att se att så gott som alla borgerliga politiker menar att de först skär i skola och omsorg. Det skulle inte vara mitt första val.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ja, det går alltid att säga att man inte skulle göra det i en replik i en talarstol. Men vad sker när pengarna tryter? Man måste ta ställning till att se till att budgeten och ekonomin går ihop i en kommun. Var sparar man? Tror ltl Holmberg att man kommer att göra inbesparingarna i centralkommunen? Nej, det är ute i periferin, det är självklart. Jag tror inte att det är någon kommunpolitiker som vill spara, men fakta kvarstår när man sitter i fullmäktige och ekonomin inte går ihop. Var ska man spara?

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Som ltl Eklund kanske vet är jag ju demokratisk socialist så jag skulle se över intäkterna, möjligen genom att se över skatteöret till att börja med, kanske genom att se vad annat man kan göra och fundera på bättre samordning med grannkommuner. Det finns mycket att göra fortfarande.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det förvånar mig inte att ltl Holmberg förivrar skattehöjningar. Vi har fortfarande fyra kommuner i framtiden som ska konkurrera om medborgare och företagare. Skattekraften kommer absolut att vara avgörande var folk är intresserade av att bosätta sig. Höjer man skatten i en kommun alltför mycket så har man ingen bosättning eller industri heller. Det är enkel matematik.

Det som ledamoten nämner som ”annat” så är väldigt ospecificerat. Jag tycker att ledamoten borde säga direkt vad ”annat” är.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Eklund höll ett mycket intressant anförande. Framförallt var resonemanget om landskapsandelar för storkommuner intressant.

Jag uppfattar att mycket av tanken med processen med landskapsandelarna - som ändå mentalt är med i processen kring kommunreformen - är att man konstaterar att slår man ihop så ska man också minska kostnaderna, det har åtminstone varit ett argument.

Målet måste i alla sammanhang, i vilket fall som helst, vara att skolorna och de som arbetar i skolorna, de som ska fostra våra elever på olika sätt, att de får komma till sin fulla potential. Det lyckas man inte med genom att flytta lådor. Det går inte ihop. Om man tittar på skolorna idag så är inte störst billigast. Har ledamoten några kommentarer kring det?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Nej, så kanske det kan vara. Jag ser det på ett annat vis. Jag måste ta Eckerö som ett exempel eftersom jag bor där. Jag kan tänka mig hur föräldrarna skulle reagera om barnen från Åk 1-6 idag skulle börja skjutsas 10-15 kilometer. Vilka föräldrar vill sätta sitt barn som går i första eller andra klass på en buss som ska gå 15-20 km från hemmet? Jag anser att det inte är förenligt med god politik.

Att vi har ett samhälle med skolor och omsorg i våra hemkommuner, det är detta som har gjort Åland levande.

Ltl Brage Eklund, replik

Ltl Eklund missförstod nog min fråga nu för vi är nog rörande överens i den här frågan. Min poäng var att stor inte är billigast och inte bäst.

Tittar vi idag på kostnaderna per elev i Mariehamn så är den högre än de flesta andra skolors kostnad per elev runtom på Åland. Om vi jämför Saltviks kostnader per elev med Hammarland så lyckas t.o.m. Saltvik ligga lägre i kostnader per elev - trots att de har två skolor - i en relativt jämförbar kommun som Hammarland.

Det finns något som också behöver utredas kring det här. Vilken skolform är sist och slutligen den allra bästa för eleven i slutändan? Det har åtminstone funnits embryon till en utredning där skolor mellan 60 och 90 elever är de allra effektivaste och bästa också för eleverna att blomma ut i.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Till det sista så delar jag den uppfattningen att skolor runt den storleken som ltl Lundberg nämnde absolut är de bästa, det tror jag i varje fall för jag har ingen erfarenhet av det här.

När det gäller kostnader per skola så vet jag att det finns skolor i kommuner idag som har extremt höga kostnader på grund av olika omständigheter där barn fordrar assistenter och speciallärare. Det kan växla mellan skolor och det är olika mellan kommunerna så det är väldigt svårt vad som påverkar den slutliga kostnaden för varje skola.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag tycker också att ltl Brage Eklund framförde mycket bra åsikter.

Jag vill också ge en komplettering här. Den 29 augusti 2016 presenterade landskapsregeringen en rapport ”Syn över kommunal lagstiftning”. Man hade haft en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från landskapsregeringen, Mariehamns stad och kommunförbundet. Det som lyftes fram där var 67 lagförslag, där man ville se en förändring speciellt från den kommunala sidan, varav 17 hade mycket hög prioritet. Det här var en tjänstemannaberedning och tanken var sedan att politikerna skulle komma med inspel.

Lika som ltl Brage Eklund så tycker jag att det vore lämpligt om regeringen här och nu kunde presentera vilka lagförslag som är fullgjorda.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Som jag sade i mitt anförande så har den delen av hela processen mer eller mindre glömts bort. Jag vet inte om man har lagt någon energi överhuvudtaget att titta på just den här delen? Det kan väl landskapsregeringen svara på. Jag ser att minister Perämaa är på tur så han får svara på den delen. Åtminstone har det inte kommit till lagtinget några stora förändringar som har gjort det lättare för kommunerna, möjligtvis en lag.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Landskapsregeringen har väl ändå delvis hållit sitt löfte. Landskapsregeringen har tillsatt en arbetsgrupp och där har man utkristalliserat 67 lagförslag där kommunerna vill ha en förändring.

Sedan är jag osäker på hur långt man har kommit i processen. Därför vore det klädsamt om lantrådet eller någon annan representant för landskapsregeringen nu kan tala om vilka lagstiftningar som vi har förändrat och därigenom skapat ett större manövreringsutrymme för den kommunala sektorn.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Man ser på minerna här i regeringsbänken att de tydligen kommer att svara på det. Vi väntar och ser.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det kan hända att vtm Thörnroos trodde att ltl Brage Eklund sitter i landskapsregeringen eftersom hon till ltl Eklund ställde en fråga till landskapsregeringen.

Svar på frågan om lagstiftningen. Några mindre saker som redan har gjorts gäller hur man hanterar dokument så att man inte behöver ha dem i pappersform när man kallar till möten, dvs. en digitalisering. Det har genomförts när det gäller barnomsorgslagen och där har vi underlättat lite grann för kommunerna.

Det pågår ett grundläggande arbete med hela grundskolelagen. Ett grundläggande arbete pågår också med socialvårdslagen där alla de tunga bitarna finns med.

Nu kan inte jag ge något löfte på att det här kommer att leda till inbesparingar. Det tar lite tid och det gäller att överväga noga.

Jag återkommer i nästa replik.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det var i barnomsorgslagen som man gjorde de tydligaste förändringarna och sedan digitaliseringen som förstås följer med tiden.

Men som ministern sade så vet vi inte effekten av grundskolelagen. När vi stiftar nya lagar så vill vi ofta späda på kraven på kommunerna istället för att lätta på dem. Det ska bli väldigt intressant att se på förslaget av grundskolelagen och se hur mycket förändringar det blir till det lindrigare hållet eller om det blir mera krav på kommunerna istället.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Rätt och riktigt så, så har det ofta blivit. Just med barnomsorgslagen så har den här landskapsregeringen visat på ett exempel att när det gäller frågor som rör de centrala delarna av den service som vi ger här på Åland så kunde vi presentera något annorlunda.

Man får inte glömma bort att hela kommunstrukturreformen, med den lagstiftning som ska komma, är ju en oerhört väsentlig del av detta. Åtminstone jag hävdar att vi kan åstadkomma en effektivare administration genom detta. Mitt mål är att vi ska kunna minska på administrationskostnaderna för att kunna behålla speciellt den sociala servicen på den nivå vi har.

Lite med anledning av att det här ändå tar tid så har vi därför satt in ett övergångssystem i landskapsandelssystemet, bara 3 miljoner inbesparing det första året, sedan 4 miljoner och en tre års övergångsperiod därutöver för att vi ska hinna med.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Som jag sade i mitt anförande så möjligtvis finns det inbesparingsmöjligheter inom det byggnadstekniska och inom social service, att man centraliserar de kontoren. Jag tror inte att man ska tro att det handlar om några stora belopp. Där tror jag att man går bet på önskemålen, möjligtvis kan det vara några tiotals tusen men det handlar inte om stora belopp. Vi har samma spridning på befolkningen fortfarande och samma människor ska fortfarande ha service. Om vi centraliserar ett socialkontor till Jomala när det gäller södra Åland, hur ska de jobba i framtiden? Om allt ska utgå från Jomala till Eckerö så vet vi vad det kommer att kosta.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Orsaken till neddragningar av landskapsandelar för äldreomsorgen, barnomsorgen och kommunens skolor är enligt regeringen att landskapets ekonomi är svag.

Landskapets ekonomi har de senaste åren kanske inte blomstrat såsom den gjorde i slutet av 90-talet och i början av detta sekel. Men i det stora har ekonomin varit under kontroll då enskilda års underskott har kunnat finansieras med tidigare sparade pengar.

Denna regering har dock ända från början förmedlat att förra regeringen med lantrådet Camilla Gunell och finansminister Roger Nordlund i spetsen misshushållit med landskapets ekonomi. Man har pratat gång på gång om att de har åstadkommit ett hållbarhetsunderskott om 17 miljoner.

Vi i centern har alltid hävdat att vi inte har en sådan dålig ekonomi att vi måste dra ner på sjukvården, äldreomsorgen, barnomsorgen och skolorna.

Regeringen har ansett det motsatta. Därför har man beslutat att dra ner på vård, skola och omsorg - de mjuka värdena - med hela 6 miljoner inklusive denna landskapsandelsneddragning.

Tidigare har regeringen försämrat sjukvården med 2 miljoner, vilket ÅHS konstaterade att betyder försämrad service och man stängde demensavdelningen. Nu vill man med stöd från en majoritet i finansutskottet försämra äldreomsorgen, barnomsorgen och skolorna med 4 miljoner.

4 miljoner mindre till kommunerna betyder i huvudsak cirka 100 färre tjänster. De allra flesta tjänsterna är lärare, barnomsorgspersonal och personal inom äldrevården tillsammans. Åtminstone 80 tjänster ska bort inom de mjuka värdena och detta i ett läge då vi har en åldrande befolkning som behöver mera vård inte mindre.

Vi har en ökande befolkning som medför fler barn i barnomsorgen och fler elever inom skola som totalt sätt kräver flera anställda inom barnomsorgen och fler lärare, inte färre.

Vi har en invandring där språk och kulturskillnader kräver mer resurser för en lyckad integration, inte mindre resurser.

Ser vi specifikt kommun för kommun så ser vi att halva Ålands befolkning; Mariehamn och Finström, får åtnjuta högre landskapsandelar. Den andra halvan får 4,25 miljoner mindre att lägga på äldreomsorgen barnomsorgen och skolorna. 4,25 miljoner för halva Ålands välfärd ska bort, men den andra halvan får högre välfärd. Jag tycker att det är bra att både staden och Finström får mer pengar till de mjuka värdena men jag lider med de övriga kommuners invånare.

För att ta några exempel: Föglö får 400 000 euro mindre i landskapsandelar vilket motsvarar 10 tjänster. Geta får drygt 300 000 euro mindre, Sund får 200 000 mindre, Lemland får 700 000 euro mindre och Saltvik får en miljon mindre. Det är många tjänster som ska bort från de mjuka värdena.  Naturligtvis blir det inte exakt som jag säger, man kommer naturligtvis att höja skatten för man vill ju inte dra ner med 4,25 miljoner på äldreomsorgen, barnomsorgen och skolorna. Men man kommer inte att kunna höja skatten lika mycket eftersom det blir dramatiska höjningar så man är tvungen att skära i de mjuka värdena, dock så att lagstiftningen fortfarande kommer att upprätthållas. Men vi vet att inom äldre omsorgen och skolorna så ges en högre service än vad lagstiftningens minimikrav stipulerar idag. Varför gör man det? Ja, man vill ge de äldre som har byggt upp det här samhället en god ålderdom. Man vill ge eleverna som normalt inte klarar av att gå i skolan tillsammans med andra elever en specialundervisning så att man kan anpassa dem till samhället i framtiden. Det vill man ge dem, man vill ge dem mera än vad lagens minimum stipulerar och det gör man på Åland.

Detta kommer man inte att kunna göra i framtiden. Man kommer inte att kunna ha tillräckligt många assistenter, man kommer inte att kunna ha den aktiva skötseln inom äldreomsorgen om man drar ner 4,25 miljoner för halva Ålands befolkning.

Fru talman! Det besynnerliga är att detta görs i ett läge då landskapet har all time high i skatteinkomster. Aldrig någonsin har Åland haft så mycket skatteinkomster till landskapet som nu. Aldrig någonsin!

Vi läste häromdagen att det har kommit besked att vi har ytterligare 7 miljoner att få detta år i skatteinkomster. Enligt tilläggsbudgeten som gavs för en tid sedan så kan vi visa plus 8 miljoner före de spektakulära reserveringarna. 7 miljoner till så blir överskottet för detta år plus 15 miljoner. Så kommer det att bli, det är ett faktum, det måste erkännas. Det kommer att bli plus 15 miljoner i resultaträkningen för i år och i det läget väljer man att dra ner 6 miljoner inom vård, skola och omsorg. Hur tänker man egentligen?

Det är ju ålänningarna som har betalat in den här skatten och som är berättigade till den här servicen som man har betalat in för. Det är ju ålänningarnas pengar, inte är det finansministerns pengar och inte är det regeringens pengar. Det är de 30 000 där ute som har betalat in 15 miljoner mera än vad de får service för. Inte är det någon bank som vi sysslar med här. Man ska förvalta de skattepengar som ålänningarna betalar in tillbaka till service.

Fru talman! Jag ser att den rekommenderade tiden håller på att gå ut, men jag väljer ändå att fortsätt lite till - dock inte så länge till - eftersom det här är ett oerhört viktigt ämne. 

Vi har också fått prognoser för 2018 som visar att avräkningsbeloppet blir ännu högre, ett antal miljoner till, men det nämner inte regeringen. Man försöker dölja det här på ett snyggt sätt och det är inte bra.

Vi vet att man under förra regeringen, under ledning av lantrådet Camilla Gunell och finansminister Roger Nordlund, ville visa att det var ett ohållbart underskott. I framtiden vill man kunna visa; titta nu vad vi har gjort, det blir ett överskott. Men det skulle det bli ändå fast man skulle ge sjukvården, äldreomsorgen, barnomsorgen och skolorna lika mycket pengar som idag. Det har vi råd med.

Fru talman! Varför man gör så här, vilket jag absolut motsätter mig, är att man kanske försöker spara och ta pengar från de mjuka värdena för att använda dem som delbetalning till kortruttsprojektet. Det är faktiskt min tro och det är mycket alarmerande.

Jag vill faktiskt att regeringen ställer upp till svars för de svaga: Hur kommer ni att se till att de svaga får tillräckligt mycket omsorg. Berätta det, istället för att skära ner! Ni skulle skämmas regeringen!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ja, man kan bara säga att centern driver en mycket märklig populistisk debatt här som jag inte förstår.

Om vi ska gå tillbaka till historiebeskrivningen så har ltl Runar Karlsson och jag under den förra mandatperioden suttit tillsammans i den parlamentariska gruppen som har tagit fram det här landskapsandelssystemet. Systemet var nästan färdigt när vi gick till val 2015. Den nuvarande regeringen och finansministrarna har nästan inte gjort några justeringar överhuvudtaget i det här systemet.

Min konkreta fråga till ltl Runar Karlsson är: Vad anser centern om det nya landskapsandelssystemet?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Centern har sagt från början att systemet i sig är bra, med i de få anmärkningar som har gjort här med samfundsskatten och lite annat. Det är klart att har man från början en inriktning och säger så här ska det vara så måste det ju sedan justeras efterhand vartefter man får fram siffrorna. Men i stort sett så anser vi att systemet i sig är bra, med vissa justeringar som har nämnts här från t.ex. vtm Thörnroos.

Däremot har vi skarpt motsatt oss besparingarna på 4 miljoner. Man matar in 4 mindre och framförallt så slår de här inmatningarna snett vilka borde ha justeras efterhand förstås. Vi försökte diskutera tidigare att vi måste titta på siffrorna.

Som kompromiss har vi erbjudit att spara 2 miljoner. Nu har ekonomin blivit så pass bra sedan dess så nu är vi beredda på att det inte behöver sparas alls.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack för det klargörandet. Systemet är bra, vi är överens om det.

Däremot är vi inte överens om inbesparingen. Jag tycker att vi börjar se en ganska tydlig ideologisk skillnad mellan oppositionen, centern och regeringsblocket. Vad är en bärkraftig kommun? Vem ska betala för välfärden? Är det invånarna i kommunerna som ska betala för sin välfärd eller är det staten/landskapet som ska betala? Vart ska pengarna gå? Jag börjar mer och mer uppleva nästan en märklig kommunistisk känsla bland centern. Centern tycker att alla kostnader ska betalas via landskapet, inte invånarna själva som de facto jobbar hårt och betalar kommunalskatt och ska betala för sin välfärd.

Vi i landskapsregeringen har en ideologi där vi anser att det är kommunerna som ska vara bärkraftiga och själva stå för sin välfärd.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Jag väljer att prata uteslutande om landskapsandelarna inte om kommunstrukturen.

Landskapsregeringens skatteinkomster är också kommuninvånarnas pengar. Inte är det någon stat där uppe eller finansminister Perämaa som har någon sedelpress och delar ut allmosor. De där ute som har jobbat för det, de betalar in till staten och sedan ger staten ut till landskapet. Det är invånarnas pengar som fördelas ut, och det måste de göra i och med att detta lagting har påfört kommunerna uppgifter. Man har gjort två saker; man har gett dem landskapsandelar och beskattningsbehörighet och sedan möjligheter att ta avgifter. Det är följd i färg.

Inte är det någon annans pengar, det är ålänningarnas pengar som landskapet förvaltar, ingen annans!

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ltl Karlsson lyfte igen upp inbesparingarna på ÅHS och nedläggningen av demensavdelningen på åtta platser som ett mycket, mycket dåligt exempel. Ledamoten sitter också i styrelsen för ÅHS och kanske kan klargöra vilka de otroliga negativa effekterna är? Eller gick det ganska bra trots att man stängde avdelningen?

Talmannen

Talmannen påminner om att vi diskuterar landskapsandelarna. Ledamöterna bör hålla sig till det ärende som vi hanterar. Under flera repliker har det nu blivit utvidgningar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, det är lätt hänt när man brinner för någonting.

Som vi alla vet och som ni alla har hört många gånger så är min filosofi att det sista som vi ska spara på är de mjuka värdena. Detta av två orsaker; de som behöver hjälp ska få hjälp och det andra är ekonomiska orsaker. Kan vi göra folk snabbare friska så är vi inne på det. Kan vi låta barn snabbare lära sig läsa och bete sig så vinner vi på det. Sedan har vi en skyldighet att hjälpa de äldre, som en gång har byggt upp det här samhället, att få en värdig ålderdom. Det vill jag göra men det vill tyvärr inte regeringen göra.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Ursäkta, talman, att man halkar utanför ämnet. Men när ltl Karlssons anförande handlade mer om sjukvårds- och socialvårdspolitik så är det svårt att hålla sig till ämnet ifall man tar repliker på just det anförandet.

Jag tyckte att ledamotens repliksvar talade för sig själv. Ledamoten är fullt medveten om att det här har löst sig ganska bra.

Det är bara att konstatera, istället för att göra billigare och bättre lösningar med tidiga insatser, en effektiv förebyggande sårvård istället för att låta patienterna blir sjuka och hamna in på sjukhus, istället för att göra tidiga insatser med pulsträning så vill man istället göra ständigt dyra processer. Jag vet inte hur man annars ska tolka det här?

Jag tror att vi i dagens samhälle har sett otroligt många positiva exempel. Vi ser också hur kostnaderna generellt stiger för kommunerna och det är vi alla väl medvetna om. Men skillnaden i vår politik är att vi vill göra tidiga insatser för att stävja kostnadsutvecklingen. Vi vill göra tillväxt- och näringslivsinsatser och mänskliga insatser.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Jag respekterar talmannens order om att hålla oss till sak så jag väljer att inte svara på det.

Jag säger det igen; jag vill ge tillräckligt mycket landskapsandelar -som är ålänningarnas pengar - till kommunerna. Oberoende om det är en eller hundra kommuner så vill jag göra det för att vi ska kunna upprätthålla en värdig skola, barnomsorg och äldreomsorg som vi politiker är skyldiga att ge dem.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Runar Karlsson berättade under många tillfällen under sitt anförande hur minskningarna med 4 miljoner kommer att drabba i nedskärningar i vård, skola och omsorg. Ltl Runar Karlsson använder uttryckligen de orden. Har det gått ltl Runar helt förbi att delar av skolan är på landskapsnivå och att vården är helt och hållet på landskapsnivå? Det är inte kommunerna som sköter hälso- och sjukvården. Jag vet inte om det har gått ltl Runar Karlsson förbi?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag utgick från att ltl Petri Carlsson och alla andra förstod att jag menade kommunernas skola, kommunernas omsorg när det gäller äldreomsorg och barnomsorg. Jag utgick ifrån att man förstod det i och med att vi pratade om landskapsandelarna, men jag ska försöka vara lite tydligare nästa gång.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Tack för det. Då kan vi konstatera att delar av skolan och sjukvården inte ingår i det här förslaget om landskapsandelssystem och den minskning som föreslås och det som också var en del av ltl Runar Karlssons anförande.

Av dessa 4 miljoner så har centern förespråkat 2 miljoner i nerskärningar. De två andra miljonerna ska kvarstå i nedskärningar på landskapets hälso- och sjukvård och gymnasieskolor, det är det som centerns ledamot står för, dvs. han vill i praktiken spara på vård, skola och omsorg, men inte vi.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Nu fick jag en bekräftelse på att ltl Petri Carlsson inte alls hörde på mitt anförande. Jag berättade ju varför vi inte behöver spara alls. Vi har ett överskott. Resultaträkningen för detta år kommer att visa ungefär plus 15 miljoner och då kommer var och en att bli varse om att det här var helt onödigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Karlsson. Ltl Karlsson är en väldigt snäll människa, det vet jag. Han skulle helst av allt vilja dela ut pengar och allmosor till hela Åland varje dag i strid ström. Men tyvärr är verkligheten lite annorlunda än Kalle Anka på julafton.

Jag vill fråga ltl Karlsson: Pengarna som går till kommunerna via landskapsandelarna - som ltl Karlsson säger att är invånarnas pengar - men pengarna som finansierar övrig landskapsverksamhet som gymnasiet, ÅHS och alla övriga enheter, var kommer de pengarna ifrån? Vems pengar är det?

Ltl Runar Karlsson, replik

Om inte ltl Holmberg vet det så kan jag berätta för honom att det är också ålänningarnas pengar.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Men då är kalkylen rätt enkel för mig. Ska landskapet Åland spara, som vi måste göra för vi har ett stort underskott, ännu ett strukturellt underskott, så då måste alla vara med och bidra.

Att jämföra ett enskilt års intäkter är väldigt farligt. Jag tror inte att ltl Karlsson här och nu kan stå och säga vad landskapet Åland har för intäkter om tre år eller om fem år.

Den här regeringen vill uppnå följande: Vi vill överbygga IT-skulden som finns överallt, vi vill ha jämställda löner och vi vill ha en infrastruktur som är säker och hållbar över hela Åland. Med tanke på detta så är det ganska viktig att man har en helhetssyn när man sitter i Ålands lagting och inte bara tänker på den kommun som man sitter i och som får det lite sämre kanske.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag tänker inte på någon enskild kommun. Jag nämnde halva Åland som drabbas av det här.

Återigen säger man nu att vi får över 230 miljoner i avräkningsbelopp. I den senaste resultaträkningen som är bilaga till den senaste tilläggsbudgeten så är beloppet 223 miljoner. Det är plus 7 miljoner det!

Ekonomin ser stark ut. Åland har aldrig mått bättre ekonomiskt än nu och då väljer man att dra ner 6 miljoner på de mjuka värdena och 4 miljoner inom äldreomsorg, barnomsorg och skola. Det är för mig obegripligt. Absolut obegripligt!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag har haft förmånen att sitta i samma regeringskorridor som ltl Runar Karlsson. Runar Karlsson har en enastående förmåga att skapa rubriker vid sidan om att han var oerhört duktig på rondeller också. Jag kan se framför mig hur ltl Karlsson skrev anförandet igår. Han började med slutet där han sade; ”skäms landskapsregeringen!” Han såg framför sig att detta kanske kunde bli morgondagens rubriker i tidningarna, och sedan skrev han anförandet efter det. Det här är ett speciellt sätt att föra politik som utmärker ltl Karlsson. Det om det.

Centern har föreslagit att vi ska spara 2 miljoner i landskapsandelar. 2 miljoner är ungefär 1,5 procent av de kommunala intäkterna och utgifterna som helhet. På vilket sätt skulle dessa 1,5 procent kunna slå sönder hela vården och utbildningen inom den kommunala sektorn? Det är svårt för mig att förstå.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Tack för den personliga analysen av mig. Jag ska förmedla den vidare till min fru så får vi se om hon tycker likadant.

Ja, man kan inte alltid resonera som förriga gubben som resonerade; ”orkar du med det här så orkar du med det här”. Till sist orkar man inte. Vi har en åldrande befolkning som behöver mer resurser inte mindre. Vi har en ökande befolkning som behöver mera resurser inom barnomsorgen och skolorna. Vi behöver ha en bra integration som behöver mer resurser inte mindre.

Det här går emot, man minskar inkomsterna men kommunernas uppgifter ökar. Någonstans kommer det emot. Visserligen har kommunerna en hygglig ekonomi idag, men inte så hygglig att man kan ta en sådan här stöt.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! 1,5 procent i förändring på intäktsnivån slår helt undan benen på den kommunala sektorn, det var detta som ltl Karlsson sade. Samtidigt har kommunerna som ett resultat av 2016 gjort överskott på 10-15 miljoner euro, vilket är 10 procent av de kommunala intäkterna, i och för sig med variationer från kommun till kommun. Situationen är inte så svart eller vit som ltl Karlsson försöker måla upp.

Vad gäller landskapets ekonomi, ja under detta styre så blir ekonomin starkare, delvis på grund av de åtgärder som vi gör och delvis på grund av att Finland äntligen också går något bättre. Det får vi diskutera sedan när vi presenterar budgeten, det kan vi inte diskutera utifrån att radion har en artikel med rubriken ”Ett miljonregn över Åland”.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Att Ålands goda ekonomi beror på Finland håller jag inte alls med om. Ålands goda ekonomi beror på ålänningarna, att vi är goda skattebetalare. Det finns en viss sammankoppling men slutsumman beror på att ålänningarna är mycket duktigare på att betala skatt och vi har lägre arbetslöshet än vad man har i riket.

Återigen, den här politiken har regeringen valt trots att vi kommer att ha ett överskott i årets resultaträkning. Landskapsregeringen väljer att skära ner med 4,25 miljoner inom äldreomsorg, barnomsorg och skola för hälften av Ålands befolkning. Det är beklagligt!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Herr talman! Det här arbetet inleddes på allvar under förra mandatperioden under ledning av dåvarande finansminister Roger Nordlund i centern. En parlamentarisk grupp tillsattes där bland annat jag ingick. Då sattes huvuddragen som nu präglar förslaget vi har framför oss. Vi var enhälliga utom på några punkter, så tar man ett helikopterperspektiv så är det mesta med som vi redan då lade grunden för.

Kritiken mot systemet som sådant är mycket anmärkningsvärd och ohederlig. I detaljfrågor har vi också haft samsyn till stora delar. Det vore klädsamt om man kunde erkänna det också nu i slutbehandlingen och inte föreslå ett förkastande av hela det här, under många år, genomarbetade förslaget. Kom gärna med detaljändringsförslag, men förkasta inte det system som ni själva har varit med och tagit fram.

Ta till exempel samfundsskatten som parameter i systemet så var det faktiskt centern som förde in det i diskussionen. Det som nu alltså centern själva kritiserar. Visst, vi har haft olika uppfattning om hur stor andel som ska få påverka, men det var centern själva som kom med idén.

Samfundsskattens betydelse och andel i påverkan på systemet har alltså här igen lyfts till diskussion, framförallt av centern. Det är förstås bra och viktigt att diskutera. Jag har själv haft dubier kring det, men jag kan också konstatera att när samfundsskatten rasade för Mariehamn så kändes det orättvist att landskapsandelarna inte förändrades eftersom man, när det gamla systemet togs fram, utgick ifrån ekonomin i staden när samfundsskatterna var på riktigt höga nivåer. Fördelningen av samfundsskatten utjämnar till viss del sådana effekter i föreliggande förslag, så förslaget kan man därför anse vara acceptabelt till den här delen.

Jag kan konstatera vidare att jag ända från start i den parlamentariska referensgruppen har fört fram ändringsförslag som inte har fått genomslag i det kommande lagförslaget, både under förra mandatperioden och under den här mandatperioden. Till exempel att man bör definiera hur stor en kommun minst ska vara och anpassa incitamenten på skattesidan för att bejaka att få till stånd större kommunala enheter. Alternativet till det kunde ha varit att man definierar hur stor andel av en kommuns intäkter som få bestå av landskapsandelar. Ingen kan väl tycka att det är bra när intäkterna i en kommun till över hälften består av landskapsandelar som man själv inte bestämmer över? I någon kommun är andelen landskapsandelar kring 70-80 procent. Hur mycket självstyrelse har kommunen då? Inte mycket!

Ytterligare ett detaljexempel på vad jag har fört fram är att man borde definiera vad en skolplats får kosta och anpassa landskapsandelarna efter detta och inte utgå från dagens nivå som i grunden inte är rättvis och inte heller hjälper till att få kostnadseffektivitet. Men, man kan inte få allt.

Syftet med ett nytt landskapsandelssystem är att få mer transparens, det ska vara enklare än det tidigare så att fler än en handfull personer på Åland förstår det och systemet ska vara faktabaserat med logiska kopplingar till utfall samt kostnader.

Jag är inte fullt ut nöjd, men det här förslaget till system är mycket bättre än det tidigare. Därför anser jag att det finns en hel del förbättringar i förslaget, så vi bör inte stoppa processen nu. Det är således viktigt att det nya systemet går vidare till beslut så att det kan träda ikraft till nästa år. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det är ju skönt för regeringspartierna att kunna skylla det mesta på centern. Det är ju en lätt lösning kan man tycka. Men jag har dokumentet här, den reservation som ltl Runar Karlsson och jag lade fram den 7 april 2017. Vi ansåg att den systemförändring som hade skett under processens gång de senaste två åren kunde vi inte längre omfatta. Det finns nedskrivet här: ”Vi stöder inte förslaget till den nya omstruktureringen av samfundsskatten eftersom det enligt vårt förmenande minskar kommunernas incitament för näringslivsbefrämjande åtgärder. Vidare sade vi: ”Landskapsandelssystemets syfte är att utjämna ekonomiska skillnader mellan kommunerna och därigenom skapa förutsättningar för produktion av likvärdig service”.

Det lagförslag som ligger på bordet gör inte det.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Precis det här adresserade jag i mitt anförande. Systemet är man med på, men ändå säger man i reservationen och här att man vill förkasta hela systemet. Man är med och dessutom har centern fört fram det här förslaget om samfundsskatternas del i det här systemet. Det är ju nivån på det som man ifrågasätter och det förde också vtm Thörnroos fram nu i sin replik. Varför föreslår man inte detaljändringar men accepterar systemet som helhet? Jag bara beklagar att man inte kan diskutera och ha en dialog inom centern eftersom det här förslaget kom från centern

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! I finans- och näringsutskottet så begärde vi att få siffror på hur systemet skulle slå rent ekonomiskt om man inte gjorde en inbesparing. Men det var inte möjligt att få fram från landskapsregeringen sida med hela den tunga förvaltning som man har till hjälp. Jag kan inte heller föreslå exakt detaljförändringar på detaljnivå för att tala om vilka förändringar som behöver göras i systemet. Det finns saker som vi omfattar här och som vi hela tiden har omfattat. Systemet ska vara enkelt och förutsägbart, det ska vara en steglös modell som inte ska påverkas av om de flyttar in en eller två invånare. Men slutsumman av det här, som har arbetats fram under de två senaste åren under minister Mats Perämaas ledning, den stöder vi inte. Vi ser nämligen inte att det här är ett regionalpolitiskt system längre. Det här är ett system som stöder tätorterna.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Återigen, det finns aspekter som vtm Thörnroos förde fram t.ex. nivån, procenten på samfundsskatten och den kunde man föreslå förändringar i. Men det har inte Vtm Thörnroos gjort utan man föreslår idag att det här ska förkastas och det tycker jag att är mycket märkligt. Centern för fram att de inte stöder systemet alls och det är också mycket beklagligt. Vi har tagit fram detta under många, många år under ledning av centern under den första mandatperioden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Eftersom replikväxlingen var ganska lika som den föregående så avstår jag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Tack, herr talman! Bästa lagtingskolleger, varför splittra? Jag tycker att det många gånger är en tråkig ton i den här debatten. Varför ska man konsekvent piska upp en polemik mellan landsbygd och Mariehamn? Varför inte se Åland som en helhet där alla delar är viktiga? Vad vinner vi på att politiskt skapa ett samhällsklimat där Mariehamn utmålas som elaka Måns? Lek med tanken att staden Mariehamn inte existerar. 11 000 personer bort från Åland, Mariehamns samfundsskatter bort, arbetsplatserna i Mariehamn bort, mariehamnarnas skatteintäkter bort, en stads styrka att kunna upprätthålla en samhällsinfrastruktur som gagnar hela Åland bort, Mariehamns restaurang och nöjesliv bort, Mariehamns möjligheter till att upprätthålla specialistkunskap inom många områden bort. Åland skulle bestå av 15 kommuner. Jag tror att dessa 15 kommuner skulle gå en väldigt torftig tillvaro till mötes, såväl ekonomiskt som servicemässigt.

Mariehamn är en tillväxtmotor som gagnar hela Åland, speciellt de perifera delarna. Det finns väldigt mycket att vinna på att se Åland som en välfungerande helhet där alla delar av Åland är viktiga och fyller en funktion. Där all politisk energi läggs på utveckling och tillväxt istället för att odla polemik. Skulle vi politiskt hitta en smörjande istället för splittrande approach när vi pratar Åland så är jag övertygad om att alla 29 000 ålänningar kan gå en ännu bättre vardag till mötes. Att splittra har aldrig varit fruktsamt för någon annan än den som håller i verktyget.

Tittar vi på ett kalkylerat utfall för nya landskapsandelssystemet jämfört med nuvarande system, inklusive besparing på cirka 4 miljoner euro, ger det ett kommunalt utfall från 541 euro per invånare till 3 173 euro per invånare. 541 euro är summan som Mariehamn får per invånare. Är det storleken på den summan som gör Mariehamn till den s.k. vinnaren? Tack, herr talman.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Jag tror faktiskt att ltl John Holmbergs anförande har som huvudsyfte att splittra eller att kanske visa upp en splittring som inte finns. Jag vet inte riktigt vart ltl Holmberg vill komma med det?

När det gäller inbesparingen på 4 miljoner i landskapssystemet så är vår huvudfråga: Vilka blir konsekvenserna ute i kommunerna? Hur kommer skolklasserna att se ut? Hur kommer man att hantera den sociala servicen? Det är de frågorna som vi vill ha svar på. 

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Det är en viktig fråga. Jag är fullständigt övertygad om att den kommunala självstyrelsen som vi har på Åland kommer att hitta de lösningarna.

Jag däremot är också orolig över att ett system där vi pumpa in mera och mera skattemedel för att få varje liten kommun att fungera inte heller är hållbart varken kvalitetsmässigt eller ekonomiskt.

Ltl Britt Lundberg, replik

Här har sagts att det är halva Ålands befolkning som ska bära en inbesparing på 4 miljoner euro inom skolan, inom omsorgen, inom handikappservice och inom de områden som kommunerna ansvarar för. Det är väldigt, väldigt, väldigt många tjänster som ska sparas in. Det betyder att det måste bli väldigt mycket flera barn och ungdomar i varje skolklass, det måste bli flera barn i dagisgrupperna och det måste bli flera äldre på varje person som jobbar inom äldreomsorgen. Det är detta som vi skulle vilja att man svarar på och framförallt också när det gäller den psykiska ohälsa som vi alla är oroliga över. Det här är inte ett sätt att förebygga det. Det är verkligen ett sätt att skapa ännu mera problem i vårt samhälle. Att plåstra tillfälligt någonting i budgeten men långsiktigt skapar det väldigt mycket problem i framtiden och också dyra problem för framtiden.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Enligt mitt sätt att se det så har landskapet Åland en enda stor säck med pengar för att bedriva sin verksamhet. Vi ska se till att våra barn och ungdomar har det bra, att alla med psykisk ohälsa får det bättre och att vi har äldreomsorg som fungerar etc. Landskapet Åland måste anpassa sin kostym och se hur vi kan få ett Åland att fungera på ett optimalt sätt i framtiden. Det är viktigt att vi tittar på framtiden och inte bara titta på sin skospets.

Jag är helt övertygad om att våra kommuner kommer att hitta de lösningar som är nödvändiga för att få det här att fungera. Vi har ju ändå kommuner där de allra, allra flesta visar stora ekonomiska överskott.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag har alltid hävdat att Åland består av tre delar; stad, landsbygd och skärgård. Alla tre delar behövs. Det är detta som gör Åland unikt. Att stå här och säga att jag och centerpartiet arbetar mot Mariehamn, det är barnsligheter.

Det som vi däremot säger, är att vi är mycket tveksamma till hur det nya landskapsandelssystemet är utformat. Vi är tveksamma till den delen eftersom vi inte tror att det möjliggör att producera lagstadgad basservice på hela Åland och det är för oss väldigt viktigt. Det är där som vi har våra dubier.

Sedan är jag faktiskt kanske lite trött på att höra det här snacket om vad Roger Nordlund gjorde och inte gjorde. Vi ska komma ihåg att under de två senaste åren är det inte Roger Nordlund som har varit ansvarig för det här projektet utan det är minister Mats Perämaa.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack vtm Thörnroos. Det är snart fredag eftermiddag och minne börjar bli kort. Fast jag står med mitt anförande framför mig så kan jag inte någonstans se att jag har nämnt varken vtm Thörnroos eller för finansminister Roger Nordlund i mitt anförande, inte på något sätt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Ltl John Holmberg gjorde en visionär framåtsyftande blick eller om den var historisk, det var lite svårt att avgöra, hur Åland skulle se ut om Mariehamn inte fanns. Jag ville förtydliga att från centerns sida så ser vi Åland som en helhet med en stad, landsbygd och skärgård. Det viktigaste i vårt politiska arbete är att möjliggöra att alla dessa delar kan leva och kan dra nytta av varandra.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Det lät väldigt bra det som vtm Thörnroos sade. Jag ber om ursäkt för att det har dolts emellanåt ganska väl under den här debatten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Ltl John Holmberg räknade upp vad som skulle hända om staden inte fanns men det samma gäller vad staden skulle vara utan landsbygden. Vi ska inte gå in i den debatten för vi är beroende av varandra hur vi än vänder och vrider på det.

Jag är lite besviken på ltl Holmbergs anförande. Han har många gånger tagit upp inbesparingarna och hur mycket man skulle tjäna på sammanslagningarna. Jag trodde att han skulle presentera siffermässiga kalkyler över vad inbesparingarna blir. I social media och i talarstolen har ltl Holmberg många gånger sagt att vi skulle tjäna miljoner på det här. Nu förväntade jag mig att det skulle komma lite siffror.

Det är ju inte meningen att det är kommunerna som ska presentera kalkylerna, även om det är de som ska ta vara på arbetet efter den här lagstiftningen. Nog är det väl mening att landskapsregeringen borde presentera de här inbesparingarna?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Eklund. Jag har inte i det här replikskiftet tänkt presentera siffror. Men visst har jag en egen kalkyl som jag har sett på när vi talar om hur en kommunstruktur kan se ut och vilka positiva effekter den får för hela Åland.

Det blir mycket tyckande hos många. Det var trevligt att under sommaren få ta del av den stora kommunstruktur som ägde rum i Danmark samt att få se konkreta siffror på det utfallet. De siffrorna påvisade upp mot tio procent i administrativa kostnader utan att gå in på de mjuka värdena. Som jag ser det så har vi två parametrar, dels har vi parametern rent ekonomiskt, pengar, men sedan har vi de mjuka värdena. Vad innebär det att en kommun har tillgång till spetskompetens t.ex. inom socialvården? Jag fortsätter sedan.

Ltl Brage Eklund, replik

Det sista kan jag helt hålla med om. Det är viktigt att det finns spetskompetens i kommunerna. Det är också farligt att jämföra lilla Åland med länder där man gjort de här kommunreformerna. Vi måste ha samma geografiska områden om man ska börja jämföra. Vi består av holmar och skär och egentligen är Åland en enda ö. Att koppla ihop Åland med inbesparingar i Danmark så då tror jag att man gör en missbedömning i kalkylen.

Jag sade i mitt anförande tidigare att jag tror att man kan vinna lite inom den sociala sektorn när man sammanslår vissa enheter samt inom byggnadstekniska. Men i övrigt ska servicen upprätthållas ändå i de perifera delarna och då finns det fortfarande kostnader.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Kort bara lite kring Danmark. Många av Danmarks kommuner var i storleksordningen med våra kommuner.

Jag tycker att den sociala biten är extra intressant att borra sig in i. För mig är det jätteviktigt att alla ålänningar har rätt till en god socialvård, oberoende av vilken ålder man är i. Att gömma sig bakom dagens siffror, dagens struktur och dagens servicenivåer är farligt, för i många kommuner är det problem idag att kunna upprätthålla en god specialistkunskap på rätt nivå; skolkuratorer, skolpsykologer, speciallärare och assistenter. Det finns väldigt mycket att göra inom det sociala området. Min erfarenhet, och den feedback som jag kan fått när jag har besökt kommunerna, är att alla inom socialvården - oberoende av kommun på Åland - vill se en kommunstruktur med färre och starkare kommuner och det måste finnas en bakomliggande orsak till det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tage Silander

Herr talman! Det har sagts här en del som har fått mig att stryka i mitt manuskript eller mina punkter, men jag vill ta upp några saker.

För det första så tycker jag att vi alla ska ha vederbörlig respekt inför de knepigheter som vi står framför. Det är klart att det här får effekter på alla kommuner, mer eller mindre, och det måste vi hantera på ett så bra sätt som möjligt.

Det som har diskuterats här är systemet och neddragningen på samma gång igen. Om vi behandlar bara systemet så tycker jag personligen att det är så bra som vi kan förvänta oss i nuläget. Ändringar ska göras när det kommer till eventuella kommunsammanslagningar, det är ju alldeles klart att det behövs.

En sak som jag reagerade på här igen var att det var någon form av omvänt Robin Hood-system där Mariehamn igen ska gotta sig på andras bekostnad. Men om man läser siffrorna, som jag försökte säga igår, så om vi bortser ifrån övergångstiden på tre år och bara se hur det ska bli fortsättningen, så enligt de siffror som ligger till grund för våra bedömningar så är Mariehamns tilldelning 7,5 procent lägre än vad det var före. Alltså är Mariehamn också med och tar del av minskningen. Det kan inte råda något tvivel om den saken.

Systemet är också bra på det sättet att KST redan är involverat och fördelat i det här systemet och det har också fått effekter, utfallet för de olika kommunerna, och det har ni säkert noterat.

Jag begärde egentligen ordet för frågan om kommunerna ska satsa på näringslivet eller inte. Det är självklart att man ska satsa. Om man satsar och får en tilldelning på 100 extra euro i en kommun tack vare en satsning och man får 100 euro i samfundsskatter så innebär det faktiskt att man får behålla hela hundringen. Däremot påverkar det bidraget år ett, såtillvida att det till den delen minskar så att man bara får behålla 80 procent. Men det kostar därmed bara 20 procent att få dessa hundra, så det är klart att det lönar sig! Och då pratar vi bara om den direkta ekonomin; samfundsskatten och bidraget, sedan har man ju arbetsplatser, näringsliv och aktiviteter som också har en jättestor betydelse. Så låt nu den frågan vara besvarad en gång för alla: Det lönar sig för alla kommuner att göra näringslivssatsningar!

Den sista saken, herr talman, som man inte borde prata om här är ju frågan om hur mycket man tjänar på en kommunsammanslagning. Man kan ha olika åsikter om det, vi har alla olika beräkningar. För min egen del så känner jag att det förstås är svårberäknat, men jag sätter inte så hemskt stort värde på att räkna ut och gissa mig till det beloppet. Det som är det allra viktigaste därvidlag är att vi har kommuner som har en säkrare, mer uthållig beredskap för det som komma skall, dvs. bland annat en åldrande befolkning eller vad det kan vara, och därmed att det blir mer rättvist för våra medborgare. Tack, herr talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till utskottsordförande Silander för tilläggsförklaringarna. Om utskottsordförande Silander tar in KST och dess utfall för kommunerna så då har ordförande för finans- och näringsutskottet en förändring av situationen som är ganska alarmerande som jag ser det. För där kommer den verkligt positiva effekten för Mariehamn och därför valde jag i mitt anförande tidigare idag att ta upp speciellt KST. Om ordförande återkommer med de beräkningarna och visar att det skulle vara samma ringa antal procent som stan trots allt drabbas av, så då lovar jag att ta tillbaka mina ord tidigare idag, men inte före det.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Jag tror faktiskt att vi är ganska överens när det gäller KST:s inverkan på de här siffrorna. Man har gjort det efter bästa förmåga för att jämna ut förhållandena och ersätta där det ska ersättas och då har de fått de här effekterna.

Ltl Harry Jansson, replik

Det gläder mig att ltl Silander håller med om det faktum och det är därför som KST och dess konsekvenser är så oerhört stort.

Sedan när det gäller näringspolitiska satsningar och följderna för enskilda kommuner som vill satsa så måste ledamoten komma ihåg att de satsningar som görs ute i kommunerna är oerhört långsiktiga. Man gör en stor satsning men det kan t.o.m. ta decennier innan man har pengarna tillbaka redan idag, för det byggs ut sakta men säkert. Men nu, utöver den fördröjningen, får man också en mindre andel tillbaka indirekt och inte alls i den omfattning, tyvärr, som ltl Silander förutspår.

Ltl Tage Silander, replik

Herr talman! Det är ett helt korrekt konstaterande. Gör man olika satsningar på vad det vara må så får man vara beredd på att lägga ut ett förskott, om man kallar det så, innan man kan börja inhösta vinster, så den måste man ha med i kalkylen och det måste man ha redan idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! I samband med att landskapsandelssystemet reviderades förra gången 2007-2008 så blev det en sådan förändring att kommunerna inte längre hade möjlighet att få investeringsbidrag för skolor, dagisbyggen och annat som behövde göras. Därför strukturerade kommunerna om sin ekonomi och började ”spara i ladorna” för att ha när de behöver göra investeringar. Det är naturligtvis ett långsiktigt åtagande. Detta har medfört att kommunerna har visat bra bokslut, vilket också är meningen eftersom det som är sparat ska användas till investeringar.

Det kan tyckas lite att det här används mot kommunerna i debatten. Det har sagts att kommunerna har så god ekonomi och därför så kan man mycket väl spara på kommunerna. Men kommunens agerande är ju följd i färg av den förra lagändringen och det tycker jag att är viktigt att man kommer ihåg.

I den reservation som jag tidigare har aviserat att vi kommer att ta till omröstning finns två klämmar. Vi är på allvar bekymrade över att förslaget minska landskapsandelarna hos 13 kommuner, medan två centralorter; Mariehamn och Finström, får en ökad tilldelning. Det medför att vi nog inte kan omfatta det här systemet.

I vår värld ska landskapsandelarna möjliggöra för små kommuner, både i skärgården och på landsbygden, att skapa den lagstadgade servicen på plats. Som systemet nu ser ut så är jag inte längre säker på att det kommer att vara möjligt.

Tittar man på remissvaren som har kommit in, både från kommunerna och från andra instanser, så är man tveksam till om man ska kunna hantera det. Man är även tveksam till den korta framförhållningen till januari. Det är egentligen bara en kommun, Mariehamns stad, som har sagt att de är så pass stora och har så pass mycket ekonomiska muskler att de kan hantera en förändring på några miljoner, medan det finns andra kommuner som kommer att få det avsevärt mycket svårare.

Rent politiskt blir jag också fundersam när många av ledamöterna, som sitter här i salen och som tillhör regeringsblocket, i remissutlåtandena påtalar hur dåligt det här förslaget är, hur hårt det slår mot den egna kommunen. I debatten här hukar man i bänken eller så är man inte på plats. Det ger vid handen att vi faktiskt har ett ganska stort problem med kommunalt aktiva som sitter i lagtinget, speciellt med dem som nu sitter i regeringsblocket eftersom de förväntas försvara regeringen för i annat fall kan ju regeringen falla och då är det inte säkert att man har sin arbetsplats kvar.

Det här gäller inte bara en kommun det är flera men nog är det ju lite konstigt att man ena dagen skickade in ett utlåtande där man säger att systemet är dåligt och andra dagen står man här i salen och försöker försvara det. För det är nämligen kommunen som är en närmast hjärtat, det är där man bor, lever och har sina barn i skolan. Det är i kommunen som man vistas när man är ledig och umgås. Det finns en paradox i det här och det skulle vara intressant om någon från regeringspartierna kunde bemöta hur man ser på det här.

Oberoende, min målsättning, och jag vågar säga att det är hela centerns målsättning, är fortsättningsvis att hela Åland ska leva. Vi tycker inte att det är fel att vi är världsmästare i närdemokrati. Vi tror på samarbete, men vi tror mera på frivillighet än vad vi tror på tvång. Vi har också ganska stark tilltro till kommunpolitikerna. Vad är det som säger att just de 30 som sitter här är de som vet bäst? Det finns inget svar på den frågan. Vår tro på kommunerna och de politiker som finns är att vi bedömer att de själva kan besluta vad som är det bästa för kommunen.

Jag ska med respekt för talmannen avsluta mitt anförande här, 13 sekunder över tiden. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Jag blir bara mera och mera konfunderad. Här har jag tagit en replik i tidigare till ett centeranförande och då var det klart och tydligt att centern stöder det här landskapsandelssystemet, det är endast inbesparingen som man har svårt att omfatta.

Nu säger vtm Veronica Thörnroos att hela centerns målsättning är att de inte kan omfatta systemet. Jag tycker att det är väldigt otydlig politik. Hur ska man ute på fältet förstå och veta vad centern driver för politik när två ledande centerpartister pratar helt vitt skilda språk? Har inte vtm Veronica Thörnroos stöd bakom sin reservation?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Man får väl säga att det var ett hyggligt försök från ltl Sara Kemetter att försöka förvränga orden från centerpartiet.

Man kan gå tillbaka till den reservation som vi lade den 7 april 2017. Man kan följa vårt arbete via reservationen och via insändare vad vi står för och tycker. Vi har sagt att när utfallet av systemet, som det nu är, har blivit sådant att 13 landskommuner och skärgårdskommuner tappar i landskapsandelar alldeles oerhört medan den kommunen, som borde vara den allra starkaste och som ska vara loket, inte klarar sig om inte de kommunerna för in mera pengar, det är då man blir väldigt, väldigt tveksam vill hur hela systemet är utformat.

Sedan kan man säkert vända orden och säga att det är si eller det är så. Men jag vet att det är på det här viset. Vi omfattar inte systemet som gör att man dödar landsbygden och skärgården.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Jag tror inte att det finns en enda politiker i den här salen som är villiga att döda någon slags landsbygd.

Tillsammans i en parlamentarisk grupp har vi tagit fram ett system, under den förra regeringens arbete. Vi gick till val med ett nästan klart arbete 2015, endast små justeringar har gjorts och det är det systemet där vi alla tillsammans har jobbat ihop som nu ligger till grund.

Däremot förstår jag om man tycker att inbesparingen är tuff. Det förstår jag, men jag tycker att det är en annan diskussion. Nu måste vi diskutera ett system som åtminstone mitt parti till 100 procent stöder.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag vill inte säga att ltl Sara Kemetter handskas ovarsamt med sanningen. Däremot säger jag att det fanns fyra grundparametrar som den parlamentariska gruppen skulle enas om. Före valet 2015 så var det tre stycken som man kunde enas om, men den fjärde parametern gick inte att enas om. Det har gått över två år sedan dess och sedan dess är det minister Mats Perämaa som har drivit det här arbetet.

Att hela tiden försöka skylla på centern och historiebeskrivningen så det stämmer inte. Vi är inte omfattat det är systemets slutgiltiga utformning, inte heller inbesparingarna och det är väldigt, väldigt tydligt dokumenterat i den reservation som ltl Runar Karlsson och jag lämnade in till slutrapporten från den parlamentariska gruppen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Det material som vi har fått till oss att beakta i det här ärendet, nya landskapsandelssystemet, så säger något annat än vad vtm Thörnroos sade nu.

Ser man på sidan 20 som handlar om tabellen, så efter 2019 - man gör neddragningen i två delar, 3 miljoner 2018, 1 miljon 2019 - och efter det kan man konstatera att tilldelningen är minus, minus, minus på allihop utom på två; det är Finström och det är Kökar.

Jag förstår inte diskussionen att Mariehamn igen ska roffa åt sig. Jag behöver inte försvara Mariehamn på något sätt, men jag vill att det ska vara rätt det som sägs här.

Man kan konstatera att Mariehamn tappar 7,3 procent.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! När jag sade att Mariehamn och Finström är vinnare i systemet och när jag sade att 13 kommuner tappar så hänvisade jag inte till tabellen sidan 20-21 i lagförslaget. Jag hänvisade till det material som biträdande finanschef vid Ålands landskapsregering tillställde oss. Jag tror mig också veta att ordförande i finans- och näringsutskottet, Tage Silander, har fått det materialet till sig.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Ja, det har jag fått och jag har mycket mera uträkningar så det beror lite på vad man vill använda för material.

Men om vi använder det som är officiellt och som har framlagts för vår behandling så kan man konstatera att alla kommuner utom två får en mindre tilldelning efter att det här systemet har genomförts. Dessutom finns det en övergångsperiod på tre år där t.ex. Mariehamns stad får betala ännu mera, 11,5 procent.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Allt det material som vi får oss tillställt till utskottet blir ju offentligt i samband med att beredningen av ärendet är färdigt. Jag vågar nog säga att det material som kommer från landskapsregeringen borde vi ju kunna lita på.

Jag vill också vara tydlig med att jag har ingenting emot Mariehamn. Jag förstår mycket väl att det är Mariehamn som måste vara motorn i det åländska samhället. Det är inte detta som är kärnfrågan. Kärnfrågan för mig är att den här kraftiga inbesparingen för t.ex. Föglös del - 703 euro per person – så den kommer inte att möjliggöra för Föglö att producera närservice såvida de inte höjer skatten.

Avslutningsvis, herr talman, jag glömde i mitt anförande säga att vi eventuellt kan ha missat skrivningarna i räddningslagen i samband med finans- och näringsutskottets arbete. Man bör kanske titta på det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Det är intressant att höra den samlade kunskapen om landskapsandelarna i den politiska debatt som har pågått. Jag ser inget fel i att det kommer fram olika åsikter. Jag ser det inte som ltl Petri Carlsson att det skulle vara ohederligt att kritisera lagförslaget, eftersom han själv kritiserade.

Man bör titta på om det är försvarbart att komma med ett lagförslag som träder i kraft 2018. Det finns ingen respekt för den kommunala självstyrelsen överhuvudtaget. Framförhållningen ska vara längre för kommunerna som bestämmer och jobbar budgetmässigt med skatterna. Kommunerna ska inte vara beroende av vilket beslut lagtinget fattar i september för att träda i kraft den 1 januari. Det får inte vara så kort framförhållning! Jag tycker att landskapsregeringen generellt bör titta på det här. Landskapsregeringen ska inte komma med lagförslag som påverkar så utan man måste se på framtiden i ett lite längre perspektiv.

Vad innebär landskapsandelarna? Betyder de skattehöjningar eller inte? I lagförslaget framgår det inte någon analys av det. Betyder det skattehöjningar för den enskilde medborgaren? Det är det som är det viktiga när man fattar politiska beslut. Kommer det att bli kommuner som drabbas hårdare eller inte?

Jag tror att jag här i lagtinget kanske är den enda som anser, vilket jag vidhåller fortfarande, att samfundsskatterna borde delas ut lika över hela Åland. Det är nys att man driver näringspolitik i de olika kommunerna. Det förekommer ju inte! Varför ett företag hamnar i en viss kommun har inte att göra med vad någon kommunstyrelse eller fullmäktige fattar beslut om. Det har att göra med annat. Det är ju landskapet som de facto står för de flesta bidragen till näringslivet och landskapsägda bolag som placerar olika bolag i olika kommuner. Därför skulle samfundsskatterna delas lika, men det kommer att ta ett antal år före man inser det och jag tror att det kommer att träda ikraft så småningom.

Det var samma sak när jag satt tidigare i lagtinget, då propagerade jag för att landskapet inte skulle dela ut pengar till byggen och sådant, det ska kommunerna samla pengar för. Jag fick igenom det tack vare en socialdemokratisk finansminister på den tiden och alla var eniga om det. Jag tror att alla idag är eniga om att det var bra. Man säger inte; ”orkar kommunen så orkar landskapet”, dvs. man förbyggde sig och det var vansinnigt.

Jag tror att man bör titta på effektiviteten, sedan drar man ihop striderna; stan, landsbygd och skärgård. Man måste ha en helikoptersyn på det och titta på hur man kan göra så att alla har det bra.

Nu vet vi inte konsekvenserna av detta. När man pratar med effektivitet så tycker jag att landskapsregeringen inte har visat hur effektiva de har varit på inbesparingar. Kommunerna är mycket effektivare idag. Det finns ingenting extra i kommunerna utom inom Mariehamns stad, eftersom jag själv är politiker där. I stan tycker jag att det finns mycket som man skulle kunna effektivera. Mariehamns stad är den kommun som borde ha det lägsta skatteöret på Åland, men det har man inte. I staden behöver man se på effektiviteten. Inte är stora enheter eftersträvansvärt alla gånger. Nog finns det effektivitet på andra håll också. Alla bör titta sig i ögonen.

Jag undrar om man inte borde skjuta fram det här lagförslaget till en senare tidpunkt? Som reservanterna förde fram så kan man titta på lagförslaget. Det finns kritik och då kan man se på felaktigheter för det kommer att vara felaktigheter i det här lagförslaget. Det kommer att ske justeringar för det sker alltid och då kunde man under tiden kanske hinna göra förändringar i lagförslaget om det träder ikraft 2019. Tack, herr talman!

Ltl Petri Carlsson, replik

Herr talman! Först vill jag med emfas dementera det som ltl Bert Häggblom påstod, att jag skulle ha tyckt att det är ohederligt att föra fram ändringar i den här debatten. Tvärtom, jag efterlyste ändringar. Det som jag tyckte att var ohederligt var att man ville förkasta hela systemet som man själv har varit med och tagit fram.

Däremot tycker jag att det är naturligt att man ska föra fram ändringsförslag på detaljer om man tycker så, men när man har varit med och tagit fram systemet så tycker jag att det är anmärkningsvärt.

Sedan kommer vi till den fråga som ltl Bert Häggblom efterlyste, frågan om man ska höja skatterna eller inte i kommunerna. Jag tycker att man ska respektera kommunernas självstyre och låta kommunerna själva komma på vad de vill åstadkomma i det här sammanhanget. Vi ska inte komma in och detaljstyra härifrån.

Ltl Bert Häggblom, replik

Effekten av ett lagförslag där man minskar omfördelningen till kommunerna kommer att medföra att någonstans måste inbesparingar göras. Om kommunerna har kvar samma budgetering så kommer det att betyda skattehöjningar. Man borde se på konsekvenserna också för de enskilda kommunerna. Framförhållningen bör vara längre. Kommunerna bör åtminstone få ett år på sig så att de vet vad det blir.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag tror att det har förts fram här redan i debatten - jag minns inte siffrorna exakt - men jag tror att av totalt 135 miljoner i kommunernas budget så är detta 4 miljoner, dvs. någon enstaka procent. Man måste kunna använda de verktyg som finns. Skatteinstrumentet är bara ett verktyg.

Vi har hört att andra partier vill använda nedskärningar inom skola och omsorg, vilket har varit det enda som de ser som alternativet. Jag tror att varken ltl Bert Häggblom eller jag ser en skattehöjning som det enda allenarådande alternativet. Det återstår att se vad ltl Häggblom förespråkar, men för min del är inte en skattehöjning det första som jag vill ta till.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, herr talman! Nu diskuterar vi det här lagförslaget. Jag vidhåller att man bör ha en bättre framförhållning än vad man har nu, fyra månader före den träder ikraft. Kommunerna jobbar redan med det. Mariehamns stad har ju redan fastställt skatteöret före 2018.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Ltl Bert Häggblom för ett ganska intressant resonemang kring att samfundsskatterna ska fördelas lika över hela Åland. Det resonemanget fördes också då när den parlamentariska gruppen arbetade tillsammans och diskuterade. I det här systemet finns faktiskt ett sådant incitament med. Det blir väldigt mycket mera förenklat om man säger att hela samfundsskatten delas lika. Det handlar ju om en andel, 17 procent av stadens budget är landskapsandelar. Alltså, om det går bättre för det åländska näringslivet och om det går bättre för Mariehamns näringsliv så får vi mindre andelar från landskapet. Går det sämre så ökar landskapsandelen, det är så som koefficienten fungerar. Det som ledamoten efterlyste finns med i det här systemet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, herr talman! Men det finns inte fullt ut och det skulle vara ett enklare system. Jag efterlyser ett enklare system som varje kommunpolitiker skulle begripa och så är det inte idag.

Det system som har varit har ett fåtal överhuvudtaget behärskat. Det har också skett felaktigheter från landskapets sida för att man inte därifrån heller har behärskat det fullt ut.

Enkla system är de bästa!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Det är alltid bra med enkla system, men när det gäller landskapsandelar, skatter och sådant så är de oftast inte så förenklade.

Ska vi gå in för ett jätte enkelt system så det första som jag skulle vilja är att ta bort t.ex. reseavdraget. Den relativa skatten i Mariehamn, där folk inte har resor till sina arbetsplatser, blir mycket, mycket högre för invånare än till exempel för dem som bor långt från sin arbetsplats där man de facto betalar mycket lägre relativ skatt.

Det är en mycket mer komplex fråga än att bara säga att man ska dela ut samfundsskatterna jämnt över hela Åland. Vi har alla olika förutsättningar i kommunerna och vi betalar alla ganska olika relativa skatteprocenter.

Ltl Bert Häggblom, replik

Om man skulle dela samfundsskatterna lika så skulle det vara mycket lättare att göra det andra systemet, för då vet man hur det utfallet blir. De här avdragen borde man kanske på sikt också ta bort, för det är ett enklare system. Ju enklare dess bättre och det blir billigare för samhället i slutändan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar.

Talmannen påminner om att förslag om förkastande samt klämförslag väcks i samband med ärendets andra behandling.

Eftersom inga ändringsförslag har aviserats föreslår talmannen att de 26 lagarna med avvikelse från arbetsordningens 71 § behandlas i ett sammanhang, dvs. vi behöver inte klubba dem var och en för sig. Kan förfaringssättet enhälligt godkännas? Godkänt.

Föreläggs lagförslagen för godkännande. Lagförslagen är godkända.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.