Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vtm Veronica Thörnroos

Bästa ledamöter. När jag tillsammans med kollegor i tidigare landskapsregeringar inledde driftsprivatiseringen av skärgårdstrafiken så kraxade olyckskorparna väldigt högt. Det sades att det dels skulle leda till en massarbetslöshet i skärgården och att det nog skulle bli dyrare, vem vet ett tu tre kunde besättningen bara tala finska.

Det var främst den dåvarande oppositionen som håll i taktpinnen och kraxade väldigt högt. Vi andra i regeringsställning då och även många här nu, har en stark tilltro till det privata näringslivet eftersom vi vet att det är shippingbranschen på Åland som har byggt vår välfärd. Vi vet att här finns traditioner och här finns ett starkt entreprenörskap. Den inbesparingen i rena pengar är ca tre miljoner på årsbasis, det ska vi alla vara glada och nöjda för med tanke på hur landskapets budget ser ut.

Den fartygsflotte som vi har idag är ingen tonåring om man formulerar det i ett mänskligt perspektiv. Det är snarare så att vissa av dem börjar närma sig 50-års strecket, snittåldern för tonnaget är 34 år. Det som har hänt under den här tiden är att lasterna har blivit bredare, lastbilarna och bilarna har blivit bredare och tyngre. Passagerarna har berättigade krav på möjlighet till hiss för att komma till salongen och också ta vara på de berättigade krav som bl.a. vissa handikappade har. Därtill har trafikverket delvis på egen hand, men p.g.a. internationella konventioner skapat ett strängare regelverk.

De underhåll som våra fartyg har och har haft har varit gott men man kommer till en gräns när det inte längre är möjligt att göra en sidenbörs av ett grisöra.

En stor del av vår fartygsflotta är så pass föråldrad att det inte längre går att anpassa dem till de krav som finns. Det resulterar i trafikstörningar. Varje trafikstörning ger en effekt här och nu, för den enskilde och för näringslivet. Det lämnar också en kvardröjande osäkerhet hos många. Kommer fartyget att bli lagat den här veckan, nästa vecka eller hur länge kommer det att dröja?

Det är en osäkerhet som gör att vissa inom privata näringslivet väljer att inte satsa eller att avveckla i skärgården eftersom transporterna ändå är skärgårdens livsnerv men inte funktionerar komplikationsfritt.

I den förra landskapsregeringen fanns det ritningar framtagna till ett nytt fartyg. Skulle lantrådet Katrin Sjögren ha velat hade man sex månader efter att man tillträtt kunnat trycka på beställningsknappen. Det skulle i så fall ha betytt att vi skulle ha haft ett nytt fartyg i drift 2018. Nu har vi inte det och det är ingen idé att gräma sig över det utan istället försöka titta framåt.

Vad är det som har hänt de senaste åren som gör att vi kanske måste ta en annan väg? Dels en tidsfaktor, det tar ohemult länge när landskapsregeringen ska göra något p.g.a. de demokratiska processer som finns. Dels också de likviditetsproblem som landskapets kassa visar upp.

Mitt förslag är att vi låter de sjöfartskunniga som finns, inte bara på Åland utan även i vår närkrets, få ett uppdrag från landskapsregeringen. Att landskapsregeringen gör en grundspecifikation över vad man behöver för fartyg. Man talar om vad man vill ha för fart, hur mycket last den ska ta, vilket trafikområde den ska behärska, isklasser, vilken sort av farligt gods den ska kunna transportera, vilken servicenivå det ska finnas ombord och vilket drivmedel och sedan låter man det privata fundera kring olika alternativ. Det borde vara av ovidkommande åsikt hur fartyget ser ut. En privat redare som kanske har kontakt med ett varv kan tänka sig att bygga på ett sätt medan en annan kan göra det på ett annat sätt.

Jag tror men vågar inte säga att jag vet, att det finns en marknad som väntar på oss. Om landskapsregeringen tar konceptet till sig kan vi förvänta oss att mellan fem och tio intresserade redare kommer att lägga ett bud, under förutsättning i så fall att kontraktstiden är väldigt lång.

Det resonemang jag tidigare har fört är att kontraktstiden borde vara 15 år. Då frågar någon varför en så lång kontraktstid? För att kontraktet, avtalet är tryggheten för redaren. Det avtalet ska han eller hon ha med sig när hon går till banken för att ta ett lån. Därför är det viktigt att avtalet är långt.

Det sägs att man från EU:s sida inte godkänner ett avtal på 15 år, det stämmer inte. I upphandlingsdirektiven finns inte någon gräns för hur långt ett avtal får vara såvida det inte är ett ramavtal. Man får bedöma i det enskilda fallet vad som anses vara en rimlig avtalstid. Upphandlingsenheten får således fastställa avtalstiden utgående från sina behov och med beaktande av alla omständigheter så som de investeringar som krävs av entreprenören. 15 år är en lång tid, men troligen kan den stora investeringen motivera den ovanligt långa avtalstiden.

Jag tror vidare att vi kan ha ett nytt fartyg i drift inom tre år från det att vi lägger in beställningen, eller ska vi säga från det att vi startade upp projektet byggnadstiden borde inte vara längre än max ett och ett halvt år.

Det jag talar om är en regelrätt charter med ett nytt fartyg. Det betyder också att det inte finns fast angivet var exakt fartyget måste trafikera. Vi vet att det finns ett stort behov ute i vår åländska skärgård, det finns ett antal linjer där ett nytt fartyg kan sättas in. Klokskapen i en charter som även naturligtvis borde konstrueras på det sättet att den kan chartras ut i nästa skede om man så önskar.

Landskapets tjänstemän har många goda egenheter, de är duktiga på lagstiftning och förvaltning, men vi ska låta det privata näringslivet sköta entreprenörskapet med den shippingerfarenhet som de har skaffat sig under åren.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, herr talman! Vill rikta ett stort tack till delar av centergruppen som har kommit till insikt om vad landskapsregeringen har föreslagit i budgeten för 2017. Jag ber att få läsa upp några meningar från sidan 35 under tonnage. ”För att bättre kunna möta dagens behov planeras ett nytt frigående dieselelektriskt fartyg till Föglölinjen och en ny linfärja med elektrisk drift till Töftölinjen. Ytterligare ett frigående fartyg behöver införskaffas inom kort för att upprätthålla flottan därför övervägs totalentreprenad med återköpsklausul för de kommande fartygen”. Utifrån det anförandet och den motion som vtm Thörnroos just har framfört får jag bara tacka för understödet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack! Det gläder mig om landskapsregeringen så småningom också skulle kunna komma till handling, inte bara ord på ett papper. Det har inte varit för mycket av den varan hitintills.

Det som är viktigt när man gör en charter är att det inte är landskapet som ska planera fartyget, där vill jag ha ett förtydligande av ministern. Det är inte landskapets tjänstemän som ska sitta och fundera ut olika lösningar på än det ena än det andra när man sätter det på den öppna marknaden. Det som är meningen är att man har en kravspecifikation och utgående från den får de privata själva i princip konstruera och rita det fartyg som man bedömer mest ändamålsenligt.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, herr talman! Det är precis de olika punkterna som är riktlinjer för det arbete som sker på landskapsregeringens trafikavdelning. Vi tittar på var eventuella fartyg skulle kunna gå och utifrån det har vi haft olika krav och idéer i våra diskussioner, om detta blir det en EU-upphandling. När skattemedel används för investeringar så finns det en idé med att vi vill ha en återköpsklausul för att säkerställa att har man så långa avtalsperioder som mellan 10-12 år, att man inte blir av med de nya fartygen utan de kan fortsätta att trafikera i den åländska skärgården.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det många goda tjänstekrafter inom förvaltningen och framförallt på infrastrukturavdelningen, det känner jag väl till. Däremot känner jag inte till att man har någon anställd vid landskapsregeringen som är expert på fartygsupphandling och på konstruktion. Det är en alldeles speciell kunskap som i så fall måste köpas in externt. Den kunskapen borde inte finnas i en förvaltning som inte ägnar sig åt det dagligen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Det gläder mig att motionen har kommit, framförallt att den har kommit från centern. Ålands Framtid har ända sedan vi kom in i lagtinget förivrat tanken om totalentreprenad av skärgårdstrafiken, kanske för döva öron men första steget blev i alla fall en driftsprivatisering. Vtm Thörnroos sade att oppositionspartierna har varit emot en driftsprivatisering men det har vi inte varit från Ålands Framtid.

Det gläder mig att centern har ändrat inställning och inser värdet och vikten av att vi har privata företagare som är intresserade att engagera sig, räkna på och villiga att bjuda på totalentreprenad på skärgårdstrafiken. Det är inte bara de stora linjerna utan det gäller även de mindre linjerna där det finns tonnage som också är gammalt och borde bytas ut. När man går in för totalentreprenadstanken så borde man tänka att det i framtiden gäller alla färjor och alla linjer.

Det som nämndes i replikskiftet om tiden 10 år är det minsta, de jag har pratat med talar om 12 år helst, då att man har en ordentlig tid för att få det att fungera. För de företag som etablerar sig i branschen är det stora investeringar om man ska få lönsamhet i det. Man kan inte räkna med att bedriva det som välgörenhet utan alla ska tjäna på det. Framförallt tjänar landskapsregeringen på att man inte behöver göra de stora kapitalinvesteringarna. Återköpsklausulen nämndes och är en viktig del i hela arrangemanget. Visar det sig efter 10, 12 år att det inte finns entreprenörer som vill fortsätta har landskapet möjligheten att överta tonnaget efter att det värderats.

Jag stöder med det varmaste motionen och ser fram emot att landskapsregeringen kommer med sitt meddelande i tilläggsbudgeten.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Tack för anförandet från Ålands Framtid. Det är alldeles korrekt, var lite onödigt generös när jag nämnde oppositionen i den förra regeringen, det var inte Ålands Framtid jag avsåg. Däremot skulle jag vilja veta hur Ålands Framtid har resonerat kring återköpsklausulen? Tittar man på världsmarknaden med charter är det ganska ovanligt med en återköpsklausul.

Ltl Brage Eklund, replik

Gav svaret i mitt anförande. Risken finns att det inte finns en marknad och ett intresse för privata entreprenörer i framtiden, finns det inte en återköpsklausul så följer tonnaget med entreprenören och då står landskapet utan tonnage. Då blir det hastigt att göra stora investeringar. Efter 12 år är det inget tonnage uttjänat. Återköpsklausulen garanterar att om landskapsregeringen eller lagtinget vill fatta beslut att återgå till egen drift har man bara att ta över tonnaget.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Det är helt korrekt att 12 år inte är någon ålder på ett fartyg, flera av de vi åker med nu är närmare 50 år. Jag har tidigare varit en förespråkare av och är delvis fortsättningsvis att vissa av fartygen borde landskapsregeringen äga med tanke på de komplikationer som har varit i Finland i samband med driftsprivatiseringar. Hur ser ledamoten på det?

Ltl Brage Eklund, replik

Som jag sade är jag en förivrare för totalentreprenad och att man förlitar sig på entreprenörer som är kunniga och vill driva det. Jag ser inte bekymret som många ser att privata övertar driften och att man äger tonnaget. Skulle det vara så i verkliga livet när vi bygger skulle landskapet bygga i egen regi om man inte litar på entreprenörer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Vill lyfta fram ytterligare några fördelar med en bolagisering som vi vill knuffa på av det skälet att det inte har hänt så mycket under den här tiden hittills. Man ska inte se det på något annat sätt än att vi är måna om att det faktiskt ska bli lite verkstad, av hemskt många skäl, ett av dem är världsmarknadspriserna just nu. På varven har priserna på fartyg varit rätt låga under en lång tid men nu börjar man se att de är på stigande. Det är en långsam process och väntar man alldeles för länge med att bygga kan man plötsligt ligga på topp. Vi har några rederier på Åland som är väldigt duktiga att se sådan och det kan vara skäl att ta rygg på dem.

Totalentreprenader är något som antagligen kan vara det som vi ska förlita oss på i framtiden. Det finns ganska få fördelar med att landskapet äger sitt eget tonnage jämfört med om någon annan gör det och hanterar det. T.ex. när man bygger ett nytt fartyg är de privata bättre på att verkligen skräddarsy tonnaget så som det ska vara för att man ska nå mesta möjliga ekonomiska fördelar.

Många gånger har det nämnts i debatten att vi har fartyg som borde användas tills de är slut, så kan man kanske tänka, men det är inte säkert att det är bra, för ett nytt fartyg tar ner totalkostnaderna väldigt effektivt och snabbt. Det ser man i Finland, jag är ingen vän av att vi alltid gör som i Finland, men där finns ett förnämligt rederi som heter Finnferries som är statligt ägd med privat skött. Rederiet sköter i stort sett alla linjer i Finland. De kan väldigt tydligt visa hur man genom att ha investerat i nytt tonnage kan i det närmaste halvera driftskostnaderna. Sådant kan man göra om man ger ut det på totalentreprenad. Det är ekonomifördelar för båda parter i stort sett genast.

Därför skulle jag gärna vilja se konkreta planer och inte bara ord. Det var en bra början i regeringsprogrammet men det kräver också verkstad för att det ska bli något.

Man minskar risken för landskapet genom att man har privata som sköter fartygen och genom att göra tydliga upphandlingar försäkra sig om att det sköts på absolut bästa sätt. Utskottet ska behandla det på ett väldigt seriöst sätt och verkligen redogöra för vilka fördelarna är, de är betydligt fler än nackdelarna och att man gör det i någorlunda brådskande ordning för det tar rätt länge innan man kommer igång. Det handlar ändå om flera år för att man ska få ihop alla handlingar och för att man sedan ska kunna gå ut till varven. Det är rätt många privata rederier som står i startgroparna och är redo att ta hand om detta när som helst. Över tid har vi haft duktiga rederier på Åland som är värda att ges chansen.

Det är en alldeles bra och viktig motion som vi skrev för att vi vill se fart i verkstaden. Tack.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Ltl Pettersson pratade om bolagisering av verksamheten och lyfte även fram en finsk förebild som är statligt ägd. Vad står centergruppen bakom, vill ni driftprivatisera, vill ni ha ett offentligt bolag och är ni för satsningar i skärgården?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Vi är för satsningar i skärgården annars hade vi inte skrivit denna motion. Ja, vi är för driftsprivatisering och med det kommer en bolagisering. Det statliga bolaget som jag nämnde satte jag inte som en förebild utan som ett exempel på där man kunde skaffa mera inspiration. De har gjort många bra saker när det gäller att så ekonomiskt och miljömässigt som det är möjligt bedriva färjetrafik, där är vi inte riktigt på Åland idag.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Ltl Pettersson och jag lever i två olika verkligheter, för mig är offentlig bolagisering och driftprivatisering två olika juridiska saker men det är uppenbarligen annorlunda i centergruppen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag kanske måste vara tydligare. När man driftsprivatiserar förutsätter det att det bildas ett bolag som tar hand om det. Bolaget sköter driftsprivatiseringen. Där är en ganska stor skillnad. När man lägger ut något på totalentreprenad går man till det privata och ser om de kan komma med ett bra förslag. Det förutsätter att det finns en bolagsform i botten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, herr talman! Jag har förstått lite mer i och med den senaste replikväxlingen. Har ltl Pettersson ett minne av att han har läst landskapsregeringens budget på sid 35 under tonnage där vi säger att vi överväger en totalentreprenad, som lagtinget omfattade? Ltl Pettersson uppmanade också finansutskottet att utreda motionen men det säger precis samma sak, möjlighet till totalentreprenad, exakt vad som står i den budget som lagtinget har omfattat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Ja, de är riktigt det står att man ska utreda totalentreprenad men har man inte kommit så långt att det börjar vara färdigt utrett och kanske skäl att göra det till verkstad också? Budgetskrivningar i all sin ära, men det ska till något konkret också. Hur långt har arbetet på avdelningen kommit med att man ska lämna ut anbudet t.ex.?

Minister Mika Nordberg, replik

Tack! Vi har inte debatterat det i lagtinget men i media har det framkommit att landskapsregeringen har bekantat sig med de moderna fartyg som idag byggs, bl.a. det som ltl Pettersson var inne på fartyget Electra. Landskapsregeringen har varit till varvet och bekantat sig med den moderna tekniken. Eldrift är något som är på frammarsch och då behövs annan infrastuktur runt elfärjan och därför är det viktigt att veta var en eventuell elfärja ska trafikera.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Ministern hörde kanske inte min fråga, hur långt har avdelningen kommit innan man är färdig att skicka ut en anbudsförfrågan? Det är en viktig del i detta och det kan utskottet bekanta sig med. Det är en avgörande fråga för hela skärgården med tanke på tonnagets nuvarande ålder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Tack, herr talman! Det är bra att vi diskuterar frågan utgående från motionen. I budgeten för 2016 framgick att landskapet själva skulle investera i ett fartyg i skärgårdstrafiken med möjlig kostnad på 15-20 miljoner euro. Motionen visar att vi har en enighet i att vi istället ska gå in för totalentreprenad, det stärker landskapsregeringen i den beredning som pågår. I dokument som finns tillhanda gällande budgetförverkligandet framgår det att vi ska lämna ett förslag till tilläggsbudget den 6 april, det kan bli någon dag senare men den här veckan eller nästa vecka och har vi satt ett löfte om att ge ett besked hur vi ska gå vidare med kortrutten. Motionen tycks sammanfalla väl med arbetet med tilläggsbudgeten.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det är utmärkta besked, ju klarare bud man kan lämna dess bättre är det. Tilläggsbudgeten ser vi med stort intresse fram emot hur totalentreprenaden ska se ut och när man är redo att lämna ut anbudet. Man föreställer sig väl ändå att göra det på minst 10 år och på någon särskild linje direkt. Menar ministern att det kan ske redan i år?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! När upphandlingen går ut hänger ihop med förverkligandet av kortrutt för det måste till nya färjfästen osv. Besked om kortrutten kommer att ges i samband med tilläggsbudgeten.

Diskussionen om försörjningsberedskap och huruvida det privata kan sköta det eller om det offentliga måste sköta det så har vi resonerat att vi bör ha några fartyg i egen ägo för att trygga försörjningsberedskapen ifall av kris. Ser man hur försörjningsberedskapen går till i hela landet kan vi konstatera att staten inte i stort har ägande över fartyg själva för att försörja hela landet utan man tar till privat tonnage, enligt de planer som finns, ifall man i krissituation måste försörja landet på ett eller annat sätt. Det är privata som har fartygen och det kan fungera väl som en utgångspunkt också för Åland. De privata kommer att sina fartyg om vi behöver ha dem i samband med en kris.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det är en synnerligen intressant fråga på många sätt, vem ska se till att det fungerar? Skillnaden är sist och slutligen ganska liten, jag är inte särskilt orolig för att de privata inte skulle ställa upp ifall det förelåg en kris. Det viktiga skulle vara och som man alltid har gjort på Åland att agerar pragmatiskt och göra det till ett samarbete mellan privat och offentligt. Historien har visat att det är svårt att driva rederiverksamhet inom offentlig förvaltning, det är klokare att göra det i privat regi och då får man försöka hitta ett sätt att lösa eventuell försörjningsberedskap.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack talman! Noterar att det finns en avgörande skillnad i tankegångarna kring ett nytt tonnage mellan delar av regeringsblocket och det sätt vi har resonerat inom centern. Kortrutt och nytt tonnage behöver inte sammanföras till ett enda äktenskap. Ska vi vänta ytterligare x antal år innan kortrutten förverkligas har nog skärgården dött ut till dess, så dåliga börjar fartygen vara.

I budgeten säger landskapsregeringen ”detta ska vara ett dieselelektriskt fartyg och detta fartyg ska sättas in på Föglölinjen”. Jag säger, sätt miljökraven på fartyget vad gäller utsläpp om det sedan är dieselelektriskt eller vad det kan tänkas vara är en annan historia. Säg inte var fartyget ska gå när man tar det på totalcharter det vore onaturligt obegåvat. I en charter på den öppna marknaden köper du x antal timmar per dygn och då har du möjlighet att flytta fartyget. Du kanske behöver flytta det efter fyra år någon annanstans. Det som är det väsentliga för att kunna flytta ett fartyg är att färjelägena är anpassade till fartyget, eller att fartyget är anpassat till färjeläget, vilket som. Där har tidigare förts ett resonemang om samverkande färjfästen vilket låter förnuftigt och klokt. Kortrutten kommer inte att bygga om hela skärgården och all de pass som finns där. Tittar vi på dagsläget är det största problemen mellan Åva och Osnäs. Där är det näringslivstransporterna från Föglö som hade de största bekymren, vilket ger spill over effekter åt boende på Brändö.

Mitt förslag vid en charter skulle vara att inte låsa det till en specifik linje, utan se till att fartyget går att sätta in när det behövs. Det behöver man ha med i tanken när man gör upp handlingarna.

Min direkta fråga till landskapsregeringen, när vi kan förvänta oss att en beställning görs och när kan vi förvänta oss ha ett nytt fartyg i drift?

Minister Mika Nordberg, replik

Herr talman! Vill passa på att påminna om siffrorna som kanske inte har nämnts tillräckligt många gånger men ltl Thörnroos nämner varje gång att Åva Osnäs är den viktigaste linjen. Jag har tagit fram statistik när det gäller antal fordon på linjerna. På årsbasis är det ca 30 000 fordon som trafikerar mellan Åva och Osnäs och på Föglölinjen har vi ca 110 000 fordon. Var sedan det största behovet finns det får åhörarna avgöra.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag har aldrig sagt att Åva - Osnäslinjen är den viktigaste, däremot har jag sagt att näringslivstransporterna utgör det största problemet på Åva - Osnäslinjen. Det är främst fisktransporterna från Föglö som får problem när man inte kan uppfylla de berättigade krav eller behov som finns.

Jag upprepar min fråga, när kan vi förvänta oss att handlingarna bjuds ut till ett nytt fartyg och när avser landskapsregeringen ha det nya fartyget i drift?

Minister Mika Nordberg, replik

Landskapsregeringen kommer att bjuda ut det inom en snar framtid. Man måste komma ihåg att det handlar om en EU-upphandling som överstiger 5,2 miljoner och som samtliga företag inom hela Europa har rätt att bjuda på. Precis som det var i samband med privatiseringen så kan man inte skräddarsy det så att ett åländskt rederi med det eller det namnet får upphandlingen. Det är en öppen och transparent upphandling som sker på lika villkor för samtliga.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag är mycket väl medveten om hur en EU-upphandling går till, hur fatalietiderna ser ut och hur lång behandlingstiden är om man hamnar i marknadsdomstolen. Det var inte det jag frågade efter, det jag frågade efter var när avser landskapsregeringen bjuda ut fartyget. Sedan kan inte landskapsregeringen styra processen, det är möjligt att det blir besvär eller så blir det inte. Jag nöjer mig inte bara med svaret ”inom en snar framtid”. Landskapsregeringen har suttit en tredjedel av tiden nu och det händer absolut ingenting i den åländska skärgården.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.