Enda behandling

Olagligt polisregister EF 15/2001-2002

  • Utdrag ur protokollet

    PLENUM den 6 juni 2002 kl. 9.30.

    TALMANNEN:

    Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Ulf Andersson, Englund, Wiklöf, Strand och ltl Britt Lundberg). 

    25 lagtingsledamöter närvarande.

    Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Wiklöf på grund av sjukdom, ltl Lundberg på grund av sjukdom och ltl Andersson på grund av annan orsak: tingsrättens sammanträde.

     

     

    Föredras för tredje behandling ärende nr 1:

     

    Stora utskottets betänkande nr 2/2001-2002 angående godkännande av den reviderade Europeiska sociala stadgan och lagen om ikraftträdande av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i reviderade Europeiska sociala stadgan. (RP nr 2/2001-2002).

     

    Först tillåts allmän diskussion och därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det i presidentens framställning ingående lagförslaget eller vägra ge sådant bifall. Diskussion. Ingen diskussion.

     

    Lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagens ikraftträdande i landskapet Åland.

     

    Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

     

    Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

     

     

     

    Föredras för tredje behandling ärende nr 2:

     

    Stora utskottets betänkande nr 3/2001-2002 angående ny blankettlag om underhållstrygghet. (FR nr 19/2001-2002).

     

    I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkändes i andra behandlingen eller att förkasta detsamma. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande eller förkastande.

     

    Vtm Häggblom:

    Fru talman!

    Det är bara att konstatera att beträffande familjepolitik är man inte från majoritetsblockets sida beredd att höja underhållsstöden. Där vill jag undanta social- och miljöutskottets ordförande Ulf Andersson och också ltl Englund.

     

    För att inte fördröja förslaget genom att föreslå ett förkastande föreslår jag att lagtinget antar en hemställan i detta ärende av följande lydelse:

     

    ”att lagtinget hemställer om att landskapsstyrelsen till lagtinget senast inom november månad 2002 överlämnar en framställning om höjning av underhållsstöd i enlighet med social- och miljöutskottets betänkande.”

     

    Ltl Sundback: Fru talman! Jag ber att få understöda vtm Häggbloms förslag till hemställan.

     

    Ltl Sundman:

    Fru talman!

    Detta ärende tog en litet besynnerlig vändning när vi fick veta att höjningen inte alls skulle påverka bostadsbidraget, som har varit en av huvudorsakerna till den reservation som ltl Eklöw har lämnat. Det är väl lite tokigt att det blev ett sådant sakfel också i social- och miljöutskottets behandling, men nu är saken som den är och vi kan inte göra annat än att anta stora utskottets betänkande eller förkasta lagen. Jag hör till dem som inte heller vill förkasta lagen, men fastän jag egentligen skulle ha velat ha social- och miljöutskottets linje i den här frågan är det nästbästa s.a.s. att anta lagen. Därför vill jag också understöda klämmen och då tar lagtinget ett beslut som är i princip detsamma, bara det att landskapsstyrelsen får återkomma till lagtinget, så jag understöder också vicetalman Häggbloms kläm.

     

    Ltl R-L Eklöw, replik:

    Fru talman!

    Ltl Sundman säger att bostadsbidraget skulle ha varit huvudargumentet i min reservation mot förhöjningen. Jag har mest hänvisat till utkomststödet och vissa andra saker. Som ltl Sundman sade kom det fram att vi i social- och miljöutskottet hade fått fel uppfattning när det gäller bostadsbidraget, men det tar ändå inte bort grunden i min reservation. En orsak till reservationen är den utredning som skall komma från landskapsstyrelsen, så jag ville bara rätta ltl Sundman, att det är inte bostadsbidraget som har varit mitt huvudargument.

     

    Ltl Sundman, replik:

    Fru talman!

    Enligt min uppfattning var det bara bostadsbidraget kvar som argument. Det fanns inte andra stöd eller bidrag som kunde ha påverkat, utan bostadsbidraget var det enda, förutom utkomststödet, som vi kunde ha åtgärdat i stora utskottet genom ltl Ulf Anderssons förslag eller i den framställning om utkomststöd som nu kommer till social- och miljöutskottet. Det finns alltså inga argument kvar mot den av social- och miljöutskottet föreslagna höjningen annat än att en utredning skall göras. Men i utredningen kommer man bara fram till att det inte finns några problem med det här, annat än utkomststödet. Då kunde lagtinget ha tagit höjningen, men nu blev det så här tokigt i stora utskottet.

     

    Ltl R-L Eklöw, replik:

    Fru talman!

    Som ltl Sundman säger, så när vi har utredningen klar finns det inget hinder att vi tar ett helhetsgrepp om det familjepolitiska transfereringarna. Är utredningen klar till november, så finns det inget hinder att göra det. Utredningen får sedan visa om den här höjningen är motiverad eller om det behövs mera. 

     

    Ltl Sundman, replik:

    Fru talman!

    Vad skall den här utredningen visa? Det finns inte några problem kvar! Det har vi noggrant utrett i social- och miljöutskottet, förutom bostadsbidraget, som nu också är undanröjt, så utredningen kommer att visa att det inte finns några problem med en höjning, förutom utkomststödet. Vi vet alla att i den här frågan handlar det inte längre om sakpolitik och sakargument, utan det är politisk prestige som ligger bakom att man med våld nu skall trumfa bort ändringen från social- och miljöutskottet. Det får man väl acceptera, men jag hoppas att lagtingsmajoriteten kan ta sitt förnuft till fånga också stöda klämmen så att vi får höjningen, även om det går en annan väg.

     

    Ltl Sundback:

    Fru talman!

    Det är så som ltl Sundman säger, att det finns inte mera några  argument från majoritetens sida som är hållbara i motståndet till förhöjningen på 10 procent eller 70 mark i månaden av underhållsstödet. Det som sägs i ltl Raija-Liisa Eklöws reservation är att underhållsstödet räknas som en inkomst och att inkomsten eventuellt påverkar utkomststödet, bostadsbidraget och studiestödet. Om man har den uppfattningen tycker jag att reservationen är helt legitim och relevant. Men nu har det i stora utskottet kommit fram att underhållsstödet inte är en inkomst utan det är jämförbart med bostadsbidraget. Det är alltså en icke-skattepliktig inkomst. Därför kommer det inte att påverka varken bostadsbidraget eller studiestödet. Det räknas däremot precis på samma sätt som barnbidraget in i den disponibla inkomsten när man räknar ut utkomststödet. Den disponibla inkomsten är inte detsamma som den skattepliktiga utan i den disponibla inkomsten ingår också transfereringar och då kommer både barnbidraget och underhållsstödet att påverka utkomststödet. Därför föreslår samma majoritet att vi i utkomststödslagen skall neutralisera den förhöjning som gjordes av barnbidraget på 10 procent, dvs. att förhöjningen också skall komma utkomststödtagarna till del. Det är exakt samma teknik som social- och miljöutskottets ordförande har presenterat - men då går majoriteten emot det också.

     

    Det är fullkomligt ologiskt och helt maktpolitiskt som man nu sätter sig mot motsvarande lagstiftning för underhållsstödet. Barnbidraget och underhållsstödet är likvärdiga i det här avseendet. Det betyder att om vi skulle höja underhållsstödet, men inte göra markeringen i utkomststödslagen skulle det ha samma effekt som barnbidraget som majoriteten nu vill justera. Det finns varken politisk logik eller någon som helst socialpolitisk tanke i majoritetens ställningstagande utan nu kan vi nog säga, åtminstone de flesta av oss som har hört debatten, att nu går verkligen makt före rätt. Skulle man åtminstone från majoritetens sida inte driva fram den motsvarande justeringen när det gäller när det gäller barnbidraget skulle det finnas någon politisk konsekvens i det hela.

     

    Jag vill också som ltl Sundman säga, att jag vet inte vad det är man skall utreda. Tar man t.ex. barnomsorgsavgiften som kommunerna beslutar om, så kommer lagtinget aldrig att kunna påverka den. Det är säkert så att nivån på det nuvarande underhållsstödet i vissa fall leder just till det som ltl Eklöw har sagt, dvs. att det påverkar den enskilda förälderns skattepliktiga inkomst så att taxan eventuellt höjs, men det borde inte vara så. Vi kommer, som sagt, inte i lagtinget att kunna påverka hur kommunerna sätter sin barnomsorgstaxa.

     

    Jag ser inte att det från majoritetens sida mera finns varken politiskt hållbara eller andra politiskt logiska argument för det handlingssätt som man nu efter stora utskottsbehandlingen har gått in för.

     

    Ltl R-L Eklöw, replik:

    Fru talman!

    Ltl Sundbacks argumentation haltar lite på det sättet att nu börjar hon undra varför vi kommer med förslaget om förändring av barnbidragets negativa verkan. Det är just för att undvika att man efter varje förbättrande lagstiftning också måste komma med en motlagstiftning för att få någon effekt på det. Det är just därför jag har motsatt mig. För den sakens skull har också landskapsstyrelsen sagt att de kommer att se över alla de olika bidragen och deras verkan på den totala familjeekonomin. Det är väldigt enkelt att säga att vi höjer ett bidrag, men om det inte i slutändan ändå gör det bättre för familjen, så vad är det då för nytta med det? Om ltl Sundback ser en idé i att inte barnbidragets höjning medräknas i utkomststödet, så borde hon också förstå mitt resonemang.

     

    Ltl Sundback, replik:

    Fru talman!

    Det är tack vare att socialdemokraterna i tiden påpekade att förhöjningen av barnbidraget har effekt på utkomststödet som landskapsstyrelsen nu kommer med justeringen. Det är exakt samma som händer med underhållsstödet och därför föreslog en av medlemmarna i stora utskottet att vi skulle göra samma lagstiftning som landskapsstyrelsen föreslår med barnbidraget.

     

    Ltl Raija-Liisa Eklöw har inte kunnat presentera några andra bidrag som påverkas av underhållsstödet och det finns inte det heller, därför att de räknas inte som en beskattningsbar inkomst. Det finns inte några problem kvar att lösa i den här frågan; antingen vill man höja eller så vill man inte.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Lisbeth Eriksson, replik:

    Fru talman!

    Det spelar ingen roll om vi godkänner klämmen eller inte fram till den tid landskapsstyrelsen är klar med sin översyn och vi har en bra och en total grund för det här beslutet. Röstar man för klämmen eller icke är det precis samma resultat fram till hösten.

     

    Ltl Sundback, replik:

    Fru talman!

    Ltl Lisbeth Eriksson hävdar i likhet med ltl Raija-Liisa Eklöw att vi måste få ”en bra grund och en total grund” för att göra den här bedömningen. Jag kan förstå att majoriteten nu vill hitta några nya argument för att gå emot vårt förslag eftersom alla de argument som man hittills har presenterat har fallit; det påverkar inte bostadsbidraget eller studiestödet och utkomststödet kan justeras precis på motsvarande sätt som barnbidraget. Innan vi får höra majoritetens argument finns det inte några skäl att utreda mera. Vilka bidrag är det i så fall som skulle påverkas av denna 70 marks höjning av underhållsstödet? Det måste majoriteten småningom göra klart för sig så att vi kan fortsätta diskussionen.

     

    Ltl Lisbeth Eriksson, replik:

    Fru talman!

    Vi har redogjort för våra argument hela tiden. Jag säger en gång till, att visst kan man försöka göra politik så här i sista timman, men det spelar ingen roll för dem som skall ha bidraget. Det kommer inte att hända något mera förrän i höst och då har landskapsstyrelsen sin utredning klar och allt är frid och fröjd. Det här spelar ingen roll och det är sådant här vi inte skall hålla på med i lagtinget.

     

    Ltl Sundback, replik:

    Fru talman!

    Jag tycker att ltl Lisbeth Eriksson underskattar lagtingets roll: ”det spelar ingen roll”, säger hon, vad vi beslutar här. Jag tror att för dem det berör spelar det en ganska stor roll. Det finns många som är beroende av det här stödet. Om man inte klart markerar att man vill höja utan man skjuter upp det till hösten och säger att allt är frid och fröjd, tar man inte chansen att driva frågan nu, trots att man inte har några argument. Jag tycker att ltl Lisbeth Eriksson inte griper chansen att i en så här viktig social fråga stödja dem på Åland som skulle ha stor glädje och nytta av förhöjningen.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson, replik:

    Fru talman!

    Man bör också komma ihåg att landskapsstyrelsens framställning innebär i sig en förhöjning av stödet för underhåll. Ltl Sundback menar att man i stora utskottet skulle ha rett upp detta på något sätt och då frågar jag mig faktiskt hur. Om man inför en förhöjning i lagen och skall man ta tillbaka höjningen måste man göra det i en annan lag, alltså i lagen om utkomststöd och den föreligger inte i lagtinget för behandling i detta avseende. På något sätt blir det lite konstigt. Det system som man nu vill gå in för är att skapa ett lapptäcke där man ger på ett sätt och neutraliserar det på ett annat sätt. Landskapsstyrelsens och majoritetens idé är inte att hitta argument varken för eller emot den föreslagna förhöjningen, utan vi försöker göra en utredning över alla familjepolitiska transfereringar för att se hur nivån är och hur de kan påverka varandra och för att kunna komma med förslag till att eventuellt höja för dem som verkligen bäst behöver dem. Det är alltså inte fråga om att söka argument just i den här frågan utan vi vill se på detta i ett mycket bredare perspektiv.

     

    Ltl Sundback, replik:

    Fru talman!

    Man blir lite skeptisk när man hör om landskapsstyrelseledamoten Sune Erikssons ambitioner att reda ut alla de familjepolitiska transfereringar som påverkar de olika stödformerna. Det är nämligen så att det har hela tiden framförts fel uppgifter från ledningen inom hälso- och socialförvaltningen om hur underhållsstödet påverkar bostadsbidraget och studiestödet. Jag tycker att efter den här behandlingen kan man nog vara orolig över den brist på kunskap som har kommit fram i fråga om de familjepolitiska transfereringarna. Det är så att det är ett kolossalt komplicerat politikområde och med de resurser landskapsstyrelsen har i dag och det som vi har fått se prov på under den här behandlingen måste jag säga att jag är ytterst tvivelaktig till vilka möjligheter man har inom nuvarande förvaltning att göra så väldigt mycket i de här frågorna. Det är säkert så att man borde se över utkomststödslagen i den här frågan. Den ligger i social- och miljöutskottet, så om viljan hade funnits hade den också kunnat justeras genom att t.ex. det här ärendet hade förts tillbaka till utskottet eller att man hade låtit det ligga någonstans. Den teknik som kom fram i stora utskottet är kanske inte den bästa, men den hade nog fungerat rent tekniskt. Jag tycker för min del att det inte finns något hinder kvar att genomföra det här. Nu är vtm Häggbloms förslag en bra kompromiss.

    TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson, replik:

    Fru talman!

    Jag kan inte göra någonting åt om ltl Sundback tvivlar på kapaciteten och kunnandet inom social- och miljöavdelningen, men vi tänker i alla fall göra ett försök. Jag tror att ltl Sundback kommer att få tillfälle att så småningom betygsätta det arbete som vi kommer att ta fram här. Som jag sade tidigare vill jag poängtera, att det är inte för att hitta argument mot höjningen som har föreslagits i social- och miljöutskottet, utan det är för att hitta argument för hur man skall kunna gynna dem som verkligen skulle behöva ett ökat stöd och hur de olika transfereringarna påverkar varandra. Jag vet att det är ett komplicerat område, men det skall väl inte vara omöjligt att åtminstone göra en hygglig utredning och en beredning. Sådana här initiativ som kommer fram i det här fallet är helt utan beredning och det är naturligtvis lagtingets rätt att göra så, men ibland kanske det ändå inte är så ändamålsenligt.

     

    Ltl Sundback, replik:

    Fru talman!

    Jag kan ändå inte värja mig för att majoriteten behandlar olika grupper i vårt samhälle olika. Både center och liberaler, också andra, hade ingenting emot att kraftigt förlänga rätten till avbytarservice för jordbrukare – för dem som är rätt välbeställda. Inte var det några tekniska eller politiska problem för majoriteten, men när det gäller 70 mark i månaden för ett par hundra barn, då är det politiskt och lagtekniskt så oerhört komplicerat att majoriteten måste göra en total utredning av alla familjepolitiska transfereringar och hur de påverkar varandra. Jag är ingen expert på det här området, men jag har följt diskussionen ganska länge och i Finland har man verkligen försökt undanröja de s.k. fattigfällorna och man lyckas inte av ett enda skäl: att enskilda människors ekonomi ser så olika ut. Som slutargument skulle jag bara vilja citera en väljare som tyckte att det var oerhört kränkande att få påskrivet att man inte kan sköta sin egen ekonomi om underhållsstödet höjs med 70 mark i månaden.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Harriet Lindeman:

    Fru talman!

    Man kan väl säga att en ganska liten sak egentligen har blivit en stor sak. Personligen kom jag i kontakt med det här först i stora utskottet. Jag har naturligtvis följt med ärendets behandling trots att vi inte är med i social- och miljöutskottet. Det har framställts här att vi skall vänta på en utredning, och det är bra att det görs en utredning. Möjligheterna att göra en utredning som skulle kunna leda till att vi skulle få en mer åländsk sociallagstiftning har diskuterats i många år. Det är åtminstone det som jag ser som slutkontentan av en utredning, att vi inte skulle hamna i den här situationen hela tiden att vi inte kan göra justeringar på grund av att andra lagar kommer emot osv, utan att man skulle ha ett helhetsgrepp på Åland. Det i sig har gjort att det har varit svårt, och jag har sagt det tidigare från den här stolen att det är ett ganska stort och svårt arbete man åtar sig. Vi vet också att när det gäller familjepolitik och sociala transfereringar så har man inte lyckats på rikshåll att få bort alla olägenheter och sedan har vi den bristen att vi inte har skattelagen i egna händer eftersom de två samarbetar ganska nära när det gäller familjepolitiken, olika transfereringar osv.

     

    Det som finns kvar att göra i det här skedet är att föreslå klämmen. Det är egentligen ingen stor fråga och jag tycker att mycket, mycket större saker, som har sagts här tidigare, har vi gjort justeringar i i olika lagar än det här och kunde vi inte komma överens om att ta klämmen. Är det så att utredningen är klar så snart som det sägs så är det bara bra. Då behövs den inte, men om den inte är klar skulle klämmen vara till nytta. Vi måste komma ihåg att vi talar om en grupp, ingen stor grupp människor, men sådana som har det ekonomiskt svårast i vårt samhälle och 70 mark är för dem kanske en viktig sak, men i det stora hela är det inga stora pengar vi talar om. Jag tycker att vi kunde fundera om vi inte tillsammans kunde ta klämmen för att understryka från lagtingets sida att det här vill vi att skall ske.

     

    Ltl Lisbeth Eriksson, replik:

    Fru talman!

    ”Kunde vi inte komma överens om att ta klämmen”? – Ja, visst, men det är precis samma resultat som om vi kommer överens om att inte ta den, eftersom klämmen föreslår att det skulle komma en framställning till hösten. Till hösten kommer vi att reda upp det som vi diskuterar; annars kan vi ta det här att landskapsstyrelsen får komma med något nytt, om de inte har gett oss klarare underlag för de saker vi nu diskuterar.

     

    Ltl Harriet Lindeman, replik:

    Fru talman!

    Jag förstår inte att det skulle vara helt onödigt att föreslå en kläm. Här sätter vi en tidsgräns och vi vet att utredningen som skall göras sägs vara färdig i höst, men jag är rädd för att när man börjar fördjupa sig i de här frågorna är de betydligt mer komplicerade än vad man kanske tror. Landskapsstyrelsen vet redan att det handlar om komplicerade frågor. Om inte utredningen är klar finns den här tidsgränsen och samtidigt markerar klämmen lagtingets vilja.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Vtm Häggblom, replik:

    Fru talman!

    Jag trodde inte att jag skulle behöva gå upp flera gånger, men jag reagerade på ltl Lisbeth Eriksson som sade att man inte skulle komma i denna sena timme med ett klämförslag. Som lagtingsledamot är det mig obetaget att komma med de förslag som lagtingsordningen tillåter. Det är inget nytt förslag som har gjorts; ett specialutskott som har majoritet av majoritetsblocket har föreslagit det som jag kommer med. Varför föreslår jag då till november och inte till september? Jo, därför att jag tror inte att social- och miljöavdelningen och socialministern har möjlighet att komma fram med det tidigare. Det är med tanke på att social- och miljöavdelningen inte ens har orkat tillsätta en ny hälsonämnd, vars mandatperiod utgick 31 december 2001. I dag har vi 6 juni 2002 och man har inte fått en ny hälsonämnd tillsatt. Detta visar avdelningens arbetskapacitet. Därför föreslår jag till november för att man skall få god tid på sig att sätta sig in i social- och miljöutskottets betänkande och den debatt som har varit i lagtinget. Då tror jag att landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson har fått hälsonämnden tillsatt, förhoppningsvis, och också kommer med det nya lagförslaget. Det skulle också vara ett uttryck från lagtinget att detta skall ske. Det tror jag är en fördel, om vi är eniga i sak, vilket vi uppenbarligen tycks vara.

     

    Ltl Sjölund:

    Fru talman!

    Det här ärendet har debatterats väldigt mycket och det har uppenbarligen också gått väldigt mycket känslor i det. Jag vill definitivt och mycket bestämt protestera mot den bild som oppositionen försöker ge, nämligen att landskapsstyrelsepartierna och ledamöterna där på något sätt skulle vilja försämra ställningen för de barn och försörjare som erhåller underhållsbidrag. Då är det bara en liten del av det totala antalet som det här berör, nämligen de fall där den underhållsskyldige av olika orsaker inte förmår betala underhållsbidraget utan det kommer via kommunen. Samtidigt är det så att kommunen har regressrätt mot den underhållsstödsskyldige, dvs. kräver ut av den person som inte har betalat det kommunen har förskotterat. De facto har inte den här saken påpekats i debatten. Jag vill bara peka på en sak, nämligen att det förslag till förhöjning som social- och miljöutskottet gjorde, dvs. till 124 euro, betyder för en del av dessa betalare en förhöjning på drygt 25 procent: de som alltså i dag är betalningsskyldiga till sådana som har ingått äktenskap eller lever i äktenskapliga förhållanden där barnen i dag av kommunen erhåller 98 euro per månad. För dem skulle det enligt social- och miljöutskottets förslag bidraget höjas till 124 euro, vilket betyder att de underhållsskyldiga i slutänden som borde betala det här får en avgiftsförhöjning på drygt 25 procent. Jag tycker inte att det är skäligt, om vi går till den biten.

     

    Fru talman!

    Oppositionen har naturligtvis rätt att föreslå precis vad de vill. Världen är full av behjärtansvärda ändamål, där man kunde höja stöd och bidrag till olika ändamål, men det gäller naturligtvis att välja ut dem och också att veta hur stöden och bidragen fungerar samt vilka konsekvenserna är. Vi vet, och det är alla överens om, att inom den sociala sektorn är systemet väldigt komplicerat. Det är oftast så att rör man någonting någonstans påverkas, genom det nätverk som finns, också en rad andra saker. Därför är det väldigt viktigt att man känner till konsekvenserna när man gör förändringar. Jag kan säga att jag vet ingen inom landskapsstyrelsepartierna som skulle vilja försämra barnens ställning och det föreliggande förslaget innebär också att inget barn, ingen ensamförsörjare, ingen försörjare av barnen som erhåller underhållsbidrag får det sämre. Det är alltså helt fel att försöka ge en sådan bild. Det som socialansvarige Sune Eriksson sade och det som vi har diskuterat och diskuterar fortsättningsvis är att göra ett allvarligt försök att ta ett helhetsgrepp på de familjepolitiska transfereringarna. När vi har gjort en kartläggning gör man en bedömning av var justeringarna gör bäst verkan och hur justeringarna slår. Vi måste veta konsekvenserna av det hela. Vi måste vet att de resurser som vi använder gör den bästa effekten just där de bäst behövs. Det är det det handlar om. Att då fortsätta på detta lapptäcke genom att göra förhöjningen nu är inte sagt att är det absolut bästa, det vet vi inte, utan det kan mycket väl hända att det finns behov av att göra en förhöjning på den här sidan, men det måste ingå i ett större sammanhang. Det är det som är tanken bakom utredningen och kartläggningen som landskapsstyrelsen skall göra. Barnfamiljerna på Åland har i alla fall en klar fördel i jämförelse med dem i riket: barnbidraget är på en högre nivå här på Åland. Barnbidraget är någonting som berör alla barn och som kommer alla till del. Men när vi talar om de selektiva stöd, som riktas till en del barn, då måste vi veta hur och på vilket sätt vi kan göra de bästa insatserna med de resurser vi har.

     

    Slutklämmen är för min del att jag har fullt förtroende för att landskapsstyrelsen skall kunna ta fram ett gott underlag för att göra ett bra förslag till familjepolitiska åtgärder under denna valperiod. Därför ser jag heller inget skäl till att nu lösryckt godkänna det klämförslag som vtm Häggblom lägger fram, hur behjärtansvärt det än må vara. Jag ömmar precis lika mycket för barnens ställning som alla andra i den här församlingen, det vill jag påstå och det kommer vi säkerligen att visa på basen av den utredning som skall göras med ett helhetsgrepp.

    (från salen: ”under denna valperiod”)

     

    Ltl A-H Sjöblom, replik:

    Fru talman!

    Det är uppenbart att majoriteten inte vill förbättra för den här gruppen. När det gäller de underhållsskyldiga, som ofast är män, så är det faktiskt så, ltl Sjölund, att man får avdrag i skattedeklarationen för att man betalar underhållsstöd för barn, och den delen betalar vi allihopa.

     

    Ltl Sjölund, replik:

    Fru talman!

    Jag tycker att det är besvärligt när det vi säger från landskapsstyrelsepartiernas sida inte överhuvudtaget godkänns som argument, man lyssnar inte och hör inte på vad vi säger. Jag försökte ganska tydligt säga att på basen av den kartläggning och utredning som landskapsstyrelsen gör kommer vi naturligtvis att föreslå förbättringar där de bäst behövs.

     

    Ltl A-H Sjöblom, replik:

    Fru talman!

    Det har i debatten framförts ganska många argument för varför man inte skulle förhöja underhållsstödet med 70 mark. De har visat sig att varenda ett av de argumenten har fallit. Det må sedan vara besvärligt för ltl Sjölund att höra på det här och han får vänta på sin kartläggning och utredning, men jag tycker att det är besvärligt för i synnerhet de barn som är beroende av stödet att man inte från politiskt håll skall kunna vara behjälplig. Vi vet alla att det är dyrt att leva och bo på Åland. Det bevisar inte minst det 700 marks påslag som offentlig sektors anställda på Åland har, både i landskapet och i kommunerna. Det har man fått som ett erkännande för att det är dyrt att leva och bo på Åland. Också de här barnen borde få ta del av självstyrelsen.

     

    Vtm Häggblom, replik:

    Fru talman!

    Jag kan hålla med ltl Sjöblom om att det är fråga om politiska prioriteringar. Man prioriterar olika och för min del prioriterar jag barnen i detta fall, de som inte har någon rösträtt. Underhållsstödet skall enligt lag gå till barnen. Jag förstår att liberalerna, som tycks vara de som har vänt centern i denna fråga från att ha varit eniga i specialutskottet, precis som utskottsordföranden sade, att när den liberala piskan viner ändrar sig vissa inom centern. Utskottsordföranden ändrade sig inte. Det visar att det är liberalerna som anser att frågan inte skall godkännas medan man däremot beträffande växthus, som inte berörde så många människor, var mycket angelägen om att det stödet skulle ökas i förhållande till vad tidigare majoritet i landskapsstyrelsen hade gjort och det ändrade man också när man kom till makten.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Harriet Lindeman, replik:

    Herr talman!

    ”Under den här periodens gång skall det åtgärdas” tror jag är betydligt närmare sanningen än under hösten. Då ligger klämmen bra, för det blir det i alla fall gjort under hösten. Då har man tid fram till november månad 2002. Jag tror nog att man behöver hela den här perioden för att komma fram till det. Det här året tycker jag att man på avdelningen har mer än nog med det som man har ställt upp för sig redan. Man kan bara titta i budgeten och ta en sådan punkt som att ”Under året kommer arbetet med det hälsopolitiska programmet att slutföras och programmet tillställas lagtinget.” Det är ingen liten uppgift. Jag vet inte hur långt man har kommit med den. Under målsättningarna för 2002 finns inte det här överhuvudtaget med uppräknat, så det här är någonting som har kommit till efter det att man har suttit och planerat året. En så här stor fråga som utredningen är blir nog svår att få åtgärdad under det här året, så mandatperioden är säkert den rätta i så fall. Därför är klämmen berättigad.

     

    Ltl Sjölund, replik:

    Herr talman!

    Det är alldeles riktigt att det här är ett stort arbete och det är någonting som vi avser att gå in för att göra. Det är också alldeles riktigt att jag tror att den realistiska tidsåtgången är ungefär den att det här året kommer att gå åt för kartläggningen inkluderande bedömningen och utvärderingen av vilka åtgärder och var de skall sättas in. Det betyder att lagstiftningen kan bli aktuell under våren. Då blir det faktiskt så att skillnaden mellan det som klämmen säger och helhetsgreppet tidsmässigt blir några månader därför att även om det kommer en framställning i november kan lagen träda i kraft tidigast någon gång under våren, kanske vid halvårsskiftet 2003. Jag är mera tilltalad av att ta detta helhetsgrepp för att faktiskt göra bedömningarna av var resurserna ger de bästa effekterna för dem som har de största behoven i vårt samhälle.

     

    Ltl Harriet Lindeman:

    Herr talman!

    Jag tror att vi alla är tilltalade av ett helhetsgrepp, men ibland fungerar det inte och då får man ta till om man vill kalla det nödlösningar för enskilda grupper som det här i så fall är. Man kan konstatera att förväntningarna på landskapsstyrelsen och social- och miljöavdelningen är lite olika inom liberalerna eftersom ltl Sjölund säger att det säkert kommer att ta mandatperioden ut, och det tror jag att är det riktiga, medan ltl Lisbeth Eriksson säger att det här har ingen betydelse, eftersom det kommer att vara utrett i alla fall under hösten! Där är kraven betydligt större och tidtabellen snabbare.

     

    Ltl Sjölund, replik:

    Fru talman!

    Jag tror inte att det finns någon diskrepans i det vi diskuterar. Det är klart att en kartläggning sannolikt kommer att ta detta år, medan lagstiftning kan göras under våren. Ser man till tiden när lagstiftningen kan träda i kraft är skillnaden faktiskt inte särskilt stor, men jag är övertygad om att är det på det sättet att en förhöjning av underhållsstödet som kommunerna skall förskottera är bland de åtgärder som skall vidtas och åtgärdas blir skillnaden väldigt liten. Då vet vi i varje fall att det är en av prioriterade åtgärderna som behövs för att på bästa möjliga sätt förbättra barnens ställning.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Sundback, replik:

    Herr talman!

    Ltl Folke Sjölund vill inte förhasta sig i den här frågan och det tycker jag att man måste respektera. Det är som vi alla i olika repriser har sagt en komplicerad lagstiftning och det är svårt att se effekterna av förhöjningen av ett stöd och vad det har för effekter på andra stöd som enskilda människor har rätt att lyfta. Därför vill han inte nu förhasta sig och ta beslut här om förhöjning. Det tåget har gått för den här gången. Det vi som är för förhöjningen önskar är att den åtminstone efter en ordentlig beredning i landskapsstyrelsen skulle komma hit i höst, just för att majoriteten skall få sätta sig in i frågan och förvissa sig om att detta inte är så riskfyllt som man tydligen tror. Men nu har ltl Sjölund redan aviserat att det här blir nog först någon gång tidigast våren 2003, så nog skulle det väl ändå vara skäl att stödja klämmen för att så här avslutningsvis för alla intresserade visa att lagtinget kan vara enig i den här frågan. Vi har ju gjort några parlamentariska genombrott den senaste perioden! Alla är i princip ändå för att stödet är viktigt för de svagaste i samhället och därför skulle jag vädja till ltl Sjölund att fundera en gång om han inte kan godkänna klämmen; som socialnämndens ordförande i Mariehamn måste det väl ändå kännas som ett sätt att arbeta för den grupp som just socialnämnden värnar om.

     

    Ltl Sjölund, replik:

    Herr talman!

    Jag tror att det faktiskt var ltl Sundback som tidigare konstaterade i debatten att det också är väldigt svårt att veta hur behoven egentligen är därför att de olika människornas ekonomiska situation är så väldigt olika. Precis samma sak gäller i det här fallet därför att man kan mycket väl tänka sig att ett par har skilt sig, de har två barn, modern får omvårdnaden om barnen, fadern skall betala underhållet och kanske inte förmår göra det, kommunen går emellan, medan modern ingår ett nytt äktenskap med en välsituerad man. (från salen: stackars karl!) Då blir naturligtvis den ekonomiska situationen både för barnen och modern helt annorlunda än vad den varit tidigare. Då kan man naturligtvis fråga sig: är det i de fallen som förhöjningen betyder mest? Det kan uppfattas lite karikerat, men med det här försöker jag beskriva hur verkligheten ser ut i många fall. Naturligtvis finns det också å andra sidan ensamförsörjare som har det väldigt svårt. Det är klart att det är där i de fallen, där det i första hand är fråga om ensamförsörjare men också parförhållanden, som ekonomin är väldigt ansträngd och det är naturligtvis dit resurserna skall allokeras. 

     

    Ltl Sundback, replik:

    Fru talman!

    Jag har försökt sätta mig in i problematiken och kommit fram till att underhållsstödet inte är att betrakta som en beskattningsbar inkomst för modern, som det i de flesta fall gäller. Därför påverkar det inte de andra transfereringarna eftersom bostadsbidraget och studiestödet just påverkas av det, också barnomsorgstaxan. Efter att ha läst på ännu mera kommer jag till att barnomsorgstaxan inte heller påverkas av det här. Barnbidraget påverkar inte heller barnomsorgstaxan, utan det är de skattepliktiga inkomsterna som gör det, och det är ganska logiskt om man tänker efter. Det här är ett stöd till barnet för att täcka barnets levnadskostnader och är alltså på det viset likt barnbidraget. Det är inte ovanligt att majoriteten inte skulle ha tilltro till mina kunskaper och om man från majoritetens sida nu är beredd att åtminstone utreda det här till hösten och fundera på det, så kanske vi kommer vidare, men skall vi följa ltl Sjölunds tidtabell är det risk att det här går fram till nästa val och det verkar onödigt långdraget. Men om man skall dra in alla tänkbara familjepolitiska transfereringar, skattefrågor osv., så går det säkert till nästa val och längre, för den utredningen har man inte lyckats med på andra håll heller. Vad gäller ensamförsörjarna är min uppfattning väldigt klar och tydligt, att det här är en direkt förbättring, om ändå en väldigt liten, just för deras möjligheter att sörja för sina barns uppväxt.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson:

    Herr talman!

    Av ltl Sundbacks anförande kunde man helt klart få den uppfattningen att det var det här ärendet och det beslut som togs i social- och miljöutskottet som har startat diskussionen om att göra en bredare utredning om de familjepolitiska transfereringarna, stöden osv. Det är inte alls så. Den frågan väckte jag långt före det här ärendet var aktuellt i social- och miljöutskottet och det förslaget kom, så det har inte alls den kopplingen. Mitt motiv dikterades mera av, om man får säga, lilla lapsusen med barnbidragshöjningen, att man då inte var på det klara med hur den verkade. Ltl Sundback ville ta äran åt sig för att ha startat den uppredningen, men det håller jag inte riktigt med om.

     

    Från olika håll anser man att en utredning är så besvärlig och omfattande. Det är klart att alla utredningar har sina problem, men diskussionen att man inte skulle klara av dem eller inte ens iddas göra det förstår jag inte. För att få en ordentlig och någorlunda sammanhållen syn och grund för att diskutera alla dessa frågor tror jag inte att det är oöverkomligt att göra en utredning så att man får åtminstone hyggliga insikter i hur det är. Då slipper man den här diskussionen. Vi är säkert alla helt överens om att de som har det svårast, har det sämst ekonomiskt, bör få någon form av påbackning. Det är inte fråga om annat. Men man måste också veta hur man gör det, på vilket sätt, hur det verkar och det är det jag vill ha fram för att ha en bra grund att stå på. Det skall naturligtvis redovisas här och sedan må man diskutera tidsaspekten på en sådan utredning om den finns med i budgeten eller inte. Den finns inte med i budget, men jag har ansett att det är nödvändigt att man gör det för att t.o.m. få undvika känslomässigt laddade diskussioner som i alla fall inte gäller speciellt stora summor man naturligtvis behjärtansvärda. Lagtinget brukar då och då begära utredningar av landskapsstyrelsen, men i det här förslaget när landskapsstyrelsen själv har hittat på att göra en utredning applåderas det inte speciellt mycket utan man ifrågasätter om det kan göras eller ingen annan har kunnat göra det, varför skulle vi kunna! Nog måste man kunna få några sorts grunduppgifter på det här. Att nedvärdera landskapsstyrelsen  och social- och miljöavdelningen på det sättet tycker jag inte att anstår lagtingsledamöter. Det har också hänvisats till barnomsorgstaxan. I arbetet med barnomsorgslagstiftningen har jag åtminstone fått indikationer på att inte har man samma grunder i alla kommuner. En del följer de grunder som gäller klientavgifter och andra gör det inte; andra kommuner kan hitta på lite vad som helst, så det är ingen exakt parameter på vad som ingår i barnomsorgstaxan. Däremot kanske vi måste ge klarare direktiv om vilka kostnader som skall ingå i den, men det hör inte till den här diskussionen.

     

    Jag vill bara poängtera att den här utredningen, som det talas så mycket om just vid det här tillfället, var initierad betydligt tidigare före frågan kom upp och fick den här vändningen, så det var inte – som det har velat framskymta här – det här ärendet som har förorsakat utredningen.

     

    Ltl Sundback, replik:

    Herr  talman!

    Eftersom utredningen redan är initierad, den kanske t.o.m. pågår redan, så skulle det vara intressant att få höra hur långt man har kommit och om man skulle kunna tänka sig att särskilt granska underhållsstödet samt om landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson, som är engagerad i den här frågan, kan lova oss här att ett eventuellt ändringsförslag om en förhöjning motsvarande ungefär det vi har diskuterat kan komma i en framställning i höst. Jag tycker att det är viktigt i sammanhanget därför att det har att göra med vtm Häggbloms förslag till kläm. Det har sagts här att den är delvis onödig eftersom landskapsstyrelsen ändå håller på med frågorna. Jag skulle vilja ha ett förtydligande om utredningen: innehåller den just också ställningstaganden i relation till en höjning av underhållsstödet och kan vi tänka oss eventuellt att utredningen har kommit så långt att vi redan i november kan få ett förslag till förändring av lagen på vårt bord.

     

    Landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson, replik:

    Herr  talman!

    I dag har den inte kommit så långt att jag kan säga någonting. Det är det som är finessen med det här. Inte kan jag lova någonting. Jag är en av sex i landskapsstyrelsen, en av 18 i majoriteten. Det här är frågor som vi naturligtvis måste överväga och diskutera. Men min åsikt i den här frågan har varit att just se på sådana här stöd och andra: finns det möjligheter att höja dem och finns det politisk vilja att höja dem – det tror jag – sedan får vi se om det finns medel och det kanske man måste få fram om det är verkligt angelägna frågor.  Kartläggningen skall ge svar på var det är angelägnast att sätta in extra åtgärder, och det kan jag inte svara på i dag.

     

    Ltl Sundback, replik:

    Herr talman!

    Jag uppfattar nog hela debatten så att det finns en stark politisk vilja att höja sådana stöd som förbättrar för de grupper som har de svagaste resurserna. Nog är den politiska beställningen ganska klar, så att det inte är fråga om om vi skall höja eller inte, utan det är fråga om hur vi skall höja och var vi skall höja samt hur mycket. Jag tyckte att det var lite diffust när det gäller svaret om vi får något resultat under det här året eller om det är som här har sagts att vi skall vänta först till nästa vår. För de grupper som det gäller känns det ganska frustrerande om man inte får någon tydligare tidtabell för arbetet.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Lindholm, replik:

    Herr talman!

    Jag blir lite bekymrad när jag hör landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson tala om att lagen efterföljs lite hit och dit i kommunerna. Då skulle jag vilja fråga landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson på vilket sätt landskapsstyrelsen tar i frågans efterlevnad eftersom landskapsstyrelsen också har som uppgift att vara tillsyningsman i den här frågan. Jag undrar alltså på vilket sätt man ser till att frågan följs som den skall ute i kommunerna?

     

    Landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson, replik:

    Herr talman!

    I mitt inlägg exemplifierade jag detta med barnomsorgsavgiften och det är inte det som den här diskussionen gäller. I sinom tid skall ltl G-L Lindholm få en redovisning över sin fråga.

     

    Ltl Lindholm, replik:

    Herr talman!

    Jag tycker att det är en viktig aspekt i den här frågan eftersom en väldigt stor del av argumentationen har byggt just på dessa frågor och också på barnomsorgstaxan, så jag tycker att det är en väldigt viktig fråga som ställs och jag tycker att man borde kunna få ett svar från landskapsstyrelsen på vilket sätt man ser till att kommunerna efterlever det man bör göra.

     

    Ltl Harriet Lindeman, replik:

    Herr talman!

    Påståendet att frågan har initierats före det här vill jag stöda, för det tror jag säkert att det har gjorts. Det initierades på min tid och missminner jag mig inte fördes diskussioner redan när landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson hade hand om om det här området, så det är en gammal fråga som alltid har fått komma åt sidan därför att det har prioriterats så att det har upplevts som en så svår och stor fråga att det tyvärr inte har fått den prioritet som den borde ha fått tidigare. Utgående från de diskussioner som jag har varit med om har det alltid bedömts som ett svårt ärende och ett stort ärende och utgående från vad man har sagt att man skall göra i år och fått ytterligare det här som ett uppdrag, så är min bedömning att det kommer att ta den här perioden ut och därför vill jag återkomma till att klämmen kunde vara till stor nytta.

     

    Landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson, replik:

    Herr talman!

    Nu poängteras det ytterligare att det är en så stor och svår fråga. Ja, det är det väl, men jag anser att den här frågan är ytterst angelägen och därför måste vi få fram någon form av underlagsmaterial. Jag är ganska säker på att landskapsstyrelsen kommer att lyckas. Jag kan inte ge några exakta tidsangivelser eller tidsramar, men jag tror ganska bestämt att det ändå under det här året kommer att finnas ett underlag. Min dröm skulle vara att man skulle ha det underlaget i budgetdiskussion redan, men jag kan, som sagt, inte lova någonting i tid, men någon form av underlag kommer det att finnas, det skall jag se till.

     

    Ltl Harriet Lindeman, replik:

    Herr talman!

    Vi får hoppas att det finns någonting i samband med budgeten och det är möjligt att man nu har ringat in det till att vara lite mindre än vad diskussionerna har varit tidigare när det gäller de sociala transfereringarna m.m. Det är familjepolitik som berör många frågor som jag har nämnt tidigare, men om det hade så stor prioritet som sägs nu förvånar det mig att det inte finns med under målsättningarna för 2002 års arbete i budgeten.

     

    Landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson, replik:

    Herr talman!

    Efter det att budgeten slogs fast har jag väckt frågan, så därför är den inte med. Nog måste det vara landskapsstyrelsen obetaget att syssla med också andra frågor än dem som finns med i budgetmotiveringarna för ett visst verksamhetsår.

     

    TALMANNEN: Replikskiftena är avslutade.

     

    Ltl Strand:

    Herr talman!

    Det har pratats om prioriteringar här.  Jag själv och i Frisinnad Samverkans lagtingsgrupp och även vårt parti har vi alltid försökt prioritera så att man skall ha en stram budgetpolitik för att kunna lyfta fram familjen och de människor som har det svårt. Majoriteten säger i dag att det blir samma resultat med att inte ta klämmen som om man tar den. Den som kommer det senaste ett och ett halvt året vet att vi har hört samma sak när det gäller barnomsorgslagen. Jag vet inte hur många gånger Frisinnad Samverkan tillsammans med obundna och socialdemokraterna har efterfrågat var barnomsorgslagen håller hus. Varje gång på enkel fråga, budgetomröstningar

    TALMANNEN: Jag vill påminna ltl strand att detta gäller blankettlagen om underhållstrygghet, inte barnomsorgslagen. Jag ber att ltl Strand håller sig mera till ämnet.

    Ltl Strand: Den kläm som har föreslagits tror jag inte på när landskapsstyrelsen säger att man kommer med det här ändå. Därför borde vi ta klämmen.

     

    Jag vill också påminna om att ltl utskottets ordförande ltl Ulf Andersson i ett tidigt skede kontaktade Frisinnad Samverkans lagtingsgrupp och ville diskutera denna fråga och sökte stöd. Då frågade jag ltl Ulf Andersson att ”varför kontaktar du oss, har du inte en majoritet”? Det var precis som ltl Andersson sade i sitt anförande, att jag får inte stöd hos de liberala kvinnorna. Vi lovade att ställa upp på detta eftersom vi värnar om dessa grupper.

     

    Herr talman!

    Jag tycker att den lösning som ltl Sjölund lyfte fram, att de kvinnor som har det svårt skall gifta sig med rika män, kan jag absolut inte omfatta.

     

    Ltl G-M Lindholm:

    Herr talman!

    Jag tycker att det är väldigt trevligt att det har blivit en så pass lång och ingående debatt om någonting som åtminstone i mina ögon är en väldigt viktig familjepolitisk fråga, någonting som handlar om barnens bästa. Ltl Sjölund talade här om att det är väldigt mycket känslor med i debatten, och det är åtminstone jag glad för. Jag tror att det blir en mycket bättre debatt om vi har känslor med i debatten. Vad är politik om det inte är känslor! Jag tror inte att det är många av oss som skulle vara med här om det är så att vi inte skulle ha engagerat oss i vissa frågor. Det är slut på argumenten. De argument som man byggde hela debatten på från liberalt och centerhåll är slut. Fortfarande står man och stampar och håller i med näbbar och klor i någonting som inte finns kvar. Det tycker jag visar på dålig politik. Om det är så att det kommer fram en bra sak, så måste man väl kunna omfatta det och inte fortfarande stå och stånga huvudet i väggen! Nej, det är ledsamt!

     

    Det här är någonting som möjliggör för många barn att kunna leva precis som alla andra barn kan göra genom att man får en möjlighet att få ett tillskott till familjens ekonomi. Sedan börjar man dra upp en massa argument – som numera inte håller – att det är barnomsorgstaxan det gäller, det är utkomststöd, bostadsbidrag, allt det här plockar man ner ett för ett - och de håller inte längre! Ändå håller man fast vid det. Vad är det som ännu är problemet? Är det bara det att man inte kan låta oppositionens sak gå igenom? Att som ltl Lisbeth Eriksson säga att man kommer i sista timmen med förslaget! Så länge debatten är så är klockan inte slagen ännu och då är det fritt fram att komma med förslag. Det här förslaget förbättrar. Jag tycker att det är lite skrämmande att höra hur landskapsstyrelseledamoten säger att det här är någonting som man har startat en utredning i landskapsstyrelsen om. Var finns det beslutet? Jag har inte sett det! Är det någon från majoritetens sida som kan säga när det beslutet i landskapsstyrelsen har tagits när utredningen s.a.s. har startat? Vad är det man prioriterar bort från den fjuttiga budgetskrivningen man hade om familjepolitik? Jag tror att det fanns en rad.

     

    Vi har inte sett resultat vare sig om barnombudsmannen. Vi har inte sett något resultat vad gäller barnomsorgslagen. Ändå säger man nu att det här är någonting man prioriterar och som man jobbar på, men vad är det man har prioriterat bort? Berätta det, så att vi vet!

     

    Nu har dessutom landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson gått ut så jag kan antagligen inte få svar på frågorna, vilket jag tycker är ledsamt, för det behöver vi få här i salen och jag tycker också att det är viktigt att de människor som är berörda av höjningen av stödet behöver få svar på det. Höjningen av stödet har inte varit så stort. På de senaste åren är det knappt 250 mark. Tänk på 17 år vad saker och ting ute i samhället har höjts! Det här har inte följt med tiden alls. Det borde höjas mycket mera. Det här en bit på vägen, men inte ändå tillräckligt. Ltl Lisbeth Eriksson säger också att vi kan väl enas om det att det här kommer i höst, vad är problemet, varför måste vi godkänna klämmen, för det blir ju ändå det här i höst! Ja, men, sväng på saken! Vad är då problemet? Då kan vi alla godkänna det här, så har vi alla i lagtinget tagit vårt ansvar och sagt någonting. Nu förlitar sig halva salen på sina ledamöter i landskapsstyrelsen. Gör ni alla faktiskt det med tanke på det resultat vi har fått från landskapsstyrelsen? – ja, jag skulle inte göra det i alla fall! 

     

    Jag tycker ni skall omvärdera frågan och jag tycker det finns skäl att göra det med tanke på den debatt som har förts här i dag. Det kommer olika bud från liberalt håll. Centern har överhuvudtaget inte uttalat sig i frågan, så tydligen är familjepolitik inte viktigt längre för centern. Ltl Lisbeth Eriksson säger att det skall komma i höst. Vi kan alla förlita oss på det, medan den ansvariga politikern i landskapsstyrelsen säger att möjligtvis efter sommaren 2003. Vi vet hur länge vi har väntat på de familjepolitiska åtgärderna från landskapsstyrelsen och de är obefintliga. Ta det till er och fundera en gång till och tänk på barnens bästa!

     

    Ltl Sjölund, replik:

    Herr talman!

    Igen kommer det från oppositionen, nu i ltl Lindholms mun, ett angrepp som går ut på att någon familjepolitik eller några förbättringar för barnen kommer inte att ske från den nu sittande landskapsstyrelsens sida. Det är helt fel av den enkla orsaken att liberalerna har i sin ideologi, överhuvudtaget i all sin politik, värnat om de svaga i samhället, barn, äldre handikappade, men det betyder inte att vi i dag skulle nödvändigtvis måsta godkänna alla förslag till förhöjningar av bidrag osv. som kommer från oppositionens sida. I den här konkreta fallet när vi talar om 12 euro i månaden är det säkert så att för många skulle det vara väldigt viktigt att få dessa 12 euro, medan andra är i den ekonomiska situationen att det betyder ingenting. Det är det här greppet som vi vill ta på dessa frågor för att faktiskt se att vi allokerar resurserna rätt så att de faktiskt kommer de rätta mottagarna tillgodo, där behoven är störst. Det är det som vår politik går ut på.

     

    Ltl Lindholm, replik:

    Herr talman!

    Man säger från liberalt håll genom ltl Sjölund att man nog tänker på de familjepolitiska frågorna. Men agera då efter den goda tanken! Visa att det är det här man vill! Nu säger man att vi skall inte behöva godkänna alla frågor, alla förslag som kommer från oppositionen, så det är alltså bara det det beror på – för att det kommer ett bra förslag från oppositionen kan inte majoriteten godkänna det! Det tycker jag är väldigt dåliga argument. Jag köper dem inte!

     

    Om vi tänker på oss själva, hur mycket ersättningen för vårt arbete har stigit;  från 1986 till 2002 är det säkert dubbelt så mycket. De nu aktuella stöden har stigit från 420 mark till 669 mark – det är en väldigt stor skillnad.

     

    Ltl Sjölund, replik:

    Herr talman!

    Jag vill igen påminna om det som lagframställningen från landskapsstyrelsen innehåller. Den innehåller inte försämring för någon. Den innehåller en förhöjning och förbättring för ganska många av de barn det berör – dessvärre inte alla. Vad jag kan komma ihåg gjordes åtminstone under de fem  och ett halvt år som Obunden Samling satt i landskapsstyrelsen inga som helst nivåförhöjningar i den här typen av familjestöd. Det går lätt att kasta sten i glashus!

     

    Ltl Lindholm, replik:

    Herr talman!

    Argumenten tryter fortfarande. Jag saknar de verkligt hårda argumenten som jag skulle kunna köpa. Jag är öppen för idéer, men jag tycker att det finns inga bra argument just nu. Nu säger man t.o.m. att Obunden Samling tidigare har varit med så länge i landskapsstyrelsen och ingenting hände. Då har ltl Sjölund dåligt minne. Vi var med om allmänna skattesänkningar och vi höjde barnbidraget. Jag tycker att det är en bit på väg. Varsågoda och följ det receptet!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl R-L Eklöw, replik:

    Herr talman! 

    Ltl Lindholm säger att argumenten tryter och ingenting håller mera av vår argumentation. Det finns saker som håller. Utkomststödet håller. Barnomsorgsavgiften håller i vissa fall och i vissa kommuner. (från salen:i vilka fall?)  Ltl Sundback frågar i vilka fall. I de kommuner där man räknar det här som inkomst, märk väl, inte som skattepliktig inkomst, men i vissa kommuner beräknar man underhållsbidraget som inkomst när man bedömer barnomsorgsavgifter likaväl som man i vissa kommuner räknar dagtraktamenten som inkomst fast man inte gör det i andra kommuner. Det finns olika beräkningsgrunder i olika kommuner. Det har jag praktisk erfarenhet av. Det har sagts att höjningen som faktiskt kommer att betalas av kommuner inte ens har varit på en runda till kommunerna, så att kommunerna inte ens har fått uttala sig om de är villiga att betala det här. Vi talar hela tiden om den kommunala självbestämmanderätten, men här håller vi på och ålägger kommunerna någonting som de inte har fått uttala sig om, så nog håller argumenten. Ltl Lindholm ifrågasätter om vi faktiskt kan lita på vår landskapsstyrelse. Ja, det, ltl Lindholm,  tycker jag att vi fick bevis på häromdagen när vi röstade om misstroende och gav vårt fulla stöd till landskapsstyrelsen.

     

    Ltl Lindholm, replik:

    Herr talman!

    Det är väl så det är i det politiska livet att man s.a.s. stöder de sina. Det har jag full förståelse för och det har jag också gjort. Men jag tycker att när det är fråga om direkta sakfrågor så måste också ni inom er kunna diskutera: är vi på rätt väg nu, är det här det rätta? Det har kommit nya argument. Ni vet att den uppgiften som ni har fått från landskapsstyrelsen inte håller, den var felaktig. Trots det fortsätter man argumentationen. Jag tycker att man kan väl dra sig tillbaka och fundera. Nu har ni tid på er hela sommaren att fundera på det här. Kanske ni s.a.s. låter solen lysa in lite och fundera på något annat. Det är en annan värld man lever i när man sitter här inne, men kanske ni får andra funderingar under sommaren här!

     

    Ltl R-L Eklöw:

    Herr talman! 

    Jag vet snart inte vem som lyssnar och inte lyssnar och på vem. Som jag sade här finns det argument som håller. Jag hade fått fel uppgifter om bostadsbidraget och jag har redan sagt, att det håller inte liksom inte heller studiestödet. Men utkomststödet håller, barnomsorgsavgiften håller, den kommunala biten håller. Också den biten att detta kommer att förhöja betalningsskyldigheten för de pappor kommunerna kommer att avkräva betalning håller. Jag har fyra argument som ännu håller och två har varit sakfel.

     

    Ltl Lindholm, replik:

    Herr talman!

    Tyvärr är replikmöjligheterna utnyttjade. Det skulle ha varit väldigt intressant att höra på vilket sätt man bygger argumentationen vad gäller barnomsorgsavgiften, för där håller jag inte med ltl Eklöw, eftersom underhållsbidraget är ett bidrag direkt till barnet.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Sundback: Avstår.

     

    Ltl A-H Sjöblom:

    Herr talman!

    Det är mycket som har sagts i debatten och det börjar bli lite rundgång i detta viktiga ärende. Det finns saker som jag har reagerat på i debatten. Bl.a. har det framkommit om motiveringarna i budgeten och målsättningarna för vilka utredningar som skall göras. Det har också framkommit från majoritetens sida och från landskapsstyrelsen att utredningen skall göras. Man vet inte riktigt om utredningen om de familjepolitiska transfereringarna har påbörjats eller inte. I ltl Raija-Liisa Eklöws reservation daterad den 14 maj 2002 står det: ”Utskottet har även fått erfara att landskapsstyrelsen ämnar göra en utredning över de transfereringar som påverkar familjernas ekonomi.” Jag vill nu veta om den har startat eller om den skall starta. Det är oklart.

     

    Det har också framkommit mycket annat här om förslag om förhöjningar för familjetransfereringar från oppositionen. Detta måste man utreda väldigt noga. Ltl Sjölund har framhävt att det inte skall försämra för någon, men det kan man överhuvudtaget inte veta om det inte finns någon utredning. Skall man förbättra någonting så måste man utreda det. Men om man inte försämrar för någon så behöver man inte utreda det. Det finns ett exempel som har varit uppe här tidigare i dag när det inte behövdes några utredningar. Det gällde jordbrukarnas sju dagars semester till. Kostnaderna per år för 200 ensamförsörjare som behöver tillägget och de sju dagarna för jordbrukarna är ungefär desamma. Men när det gäller ensamförsörjare måste det vara stora utredningar. Jag vill att landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson svarar på om utredningen har startat eftersom den inte fanns den 14 maj; något beslut på att man skall göra en utredning har jag inte sett och jag vill att landskapsstyrelsen svarar på om man har startat utredningen.

     

    TALMANNEN: Begärs ordet. Diskussionen är avslutad.

     

    Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

     

    Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Diskussion. Motiveringen är godkänd i enda behandling.

     

    Begärs ytterligare ordet?

     

    Vtm Häggblom: Fru talman! Jag föreslår att lagtinget antar en hemställningskläm av följande lydelse:

     

    ”att lagtinget hemställer om att landskapsstyrelsen till lagtinget senast inom november månad 2002 överlämnar en framställning om höjning av undershållsstöd i enlighet med social- och miljöutskottets betänkande.”

     

    Ltl G-M Lindholm: Fru talman! Jag ber att få understöda vtm Häggbloms förslag.

     

    TALMANNEN: Konstateras slutligen att vtm Häggblom, understödd av ltl G-M Lindholm, under överläggningen föreslagit följande hemställningskläm: ”att lagtinget hemställer om att landskapsstyrelsen till lagtinget senast inom november månad 2002 överlämnar en framställning om höjning av undershållsstöd i enlighet med social- och miljöutskottets betänkande.”

     

    Enligt 41 § 2 mom. AO skall förslag till hemställningskläm, som väckts i plenum i samband med lagstiftningsärende och om vilket utlåtande av utskott ej föreligger eller vartill förslag ej ingår i någon till betänkande i ärendet fogad reservation, bordläggas till följande plenum för att vid detta oförändrat antagas eller avböjas. Vtm Häggbloms förslag bordläggs därför till lagtingets nästa plenum.

     

     

    Fördras för tredje behandling ärende nr 3: 

     

    Kulturutskottets betänkande nr 4/2001-2002 angående ny högskolelagstiftning. (FR nr 17/2001-2002).

     

    I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslagen sådana de godkändes vid andra behandlingen eller att förkasta dem. Först tillåts allmän diskussion och därefter föreläggs lagförslagen för beslut var för sig. Slutligen föreläggs motiveringarna för godkännande i enda behandling. Diskussion. Ingen diskussion.

     

    Föreläggs förslaget till landskapslag om Högskolan på Åland för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

     

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om utbildning efter grundskolan för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

     

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 5 § landskapslagen om läroavtalsutbildning för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

     

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om studiestöd för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

     

    Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 7a § landskapslagen om Ålands musikinstitut för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

     

    Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

     

    Ärendet är slutbehandlat.

     

    Föredras för enda behandling ärende nr 4:

     

    Landskapsstyrelsens svar med anledning av vtm Bert Häggbloms enkla fråga angående olagligt polisregister. (EF nr 15/2001-2002).

     

    Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsstyrelsen ett kort svar på frågan.

     

    Vtm Bert Häggblom:

    Herr talman!

    I massmedia har framkommit att polisen för ett register över ungdomar som tagits av polisen. Enligt uppgift använder polisen detta register vid behandling av olika ärenden.

     

    Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsstyrelsen följande enkla fråga:

     

    På vilka lagliga grunder för polismyndigheten ett register över ungdomar som tagits av polisen?

     

     

    Lantrådet Roger Nordlund:

    Herr talman!

    Med anledning av vtm Bert Häggbloms enkla fråga om polisens s.k. olagliga register vill jag avge följande svar.

     

    Enligt förundersökningslagens 7 § skall den som anhålilts genast få besked om orsaken till anhållandet. Enligt förordningen om förundersökning och tvångsmedel 22 § skall vid anhållandet bl.a. antecknas personuppgifter, det brott för vilken den anhållne misstänks, vilken tjänsteman som fattat beslutet osv. Samma gäller varje form av frihetsberövande, såsom omhändertagande eller fylleri, tagande i förvar enligt utlämningslagen eller gripande enligt polislagen. Enligt rikets lag om polisens personregister 1a § 7 punkten skall dessa frihetsberövanden föras in i polisens register över anhållna. Lagen om polisens register gäller på Åland i stöd av landskapslagen om tillämpning av i landskapet Åland av riksförfattningar om personregister.

     

    Herr talman!

    Om polisen däremot påträffar t.ex. ungdomar på grund av fylleri strävar man i första hand till att kontakta föräldrar, vid behov körs ungdomar hem. Alla polisens alarmuppdrag eller andra ingripanden registreras i ADB-systemet över ingripanden. Detta förs för att vid behov i efterhand vid eventuella klagomål kunna utreda vem inom polisen som utfört uppdraget, när uppdraget påbörjades, anspänningstid och när patrullen blivit fri för andra uppdrag. Detta ADB-system är enligt ett slags färdskrivare över polisuppdrag.

     

    Herr talman!

    Polisen för inga särskilda register över vare sig gamla eller unga. Bestämmelserna gäller alla oavsett ålder.

     

    Vtm Häggblom, första tilläggsfråga:

    Herr talman!

    Svaret var inte uttömmande. Det var inte det svar på den korta motivering som man får ställa i en enkel fråga. Enligt den här uppgiften använder polisen de uppgifter man får för behandling av vissa ärenden. Jag vill fråga på vilket sätt man använder dessa uppgifter i så fall. Det finns en straffregisterlag som är enligt lag och som följer grundlagens regler. Den är mycket sträng och den beaktar regeringens grundlagens fri- och rättigheter för individen och där ingår också stadgandet om dataskydd. Det enda register som får användas för myndigheter vid behandling är straffregisterlagen. Straffregisterlagen är sådan att man också efter ett visst antal år avförs från den. Utgående från det som lantrådet nu framförde blir vi ålänningar registrerade för all framtid om vi på något sätt blir haffade av polisen. Detta strider mot de grundläggande rättigheterna och det strider mot straffregisterlagen. Därför ställer jag en tilläggsfråga: På vilka grunder använder landskapsstyrelsen dessa register som lantrådet här hänvisade, såsom det också framkommit i massmedia, i samband med skjutvapenärenden och dylikt?

     

    Lantrådet Roger Nordlund:

    Herr talman!

    Polisen följer den lagstiftning som finns när det gäller registrering. Den enkla frågan bygger de facto på massmediauppgifter och om jag har förstått det rätt så bygger det på en artikel där rubriken var missvisande, vilket också från polisens sida har påpekats; huruvida det har gjorts en rättelse vet jag inte, men mina efterforskningar hos polisen har helt klart visat att det system man har där följer den lagstiftning vi har i landet och här på Åland.

     

    Vtm Häggblom, andra tilläggsfråga:

    Herr talman!

    Jag har ännu inte fått något svar på om polisen använder och i andra hand landskapsstyrelsen då det gäller människors tillförlitlighet och annat de register som lantrådet nämnde här vid behandling av ärenden.

     

    Lantrådet Roger Nordlund:

    Herr talman!

    De uppgifter som finns i de register som följer enligt lagstiftningen kan naturligtvis både polisen och landskapsstyrelsen använda sig av i enlighet med den lagstiftning och grundprinciper som finns.

     

    TALMANNEN: Landskapsstyrelsens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

     

    Lagtingets nästa plenum är i dag kl. 11.40. Plenum är avslutat.

    (Plenum avslutades kl. 11.25).