Enda behandling
Översyn av beslutsgången och representationen i PAF:s fördelningsråd och medlens fördelning HM 38/2003-2004
Utdrag ur protokollet
PLENUM den 14 september 2005 kl. 13.00.
TALMANNEN:
Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: vtm Barbro Sundback, ltl Jan-Erik Mattsson, ltl Henrik Lagerberg och ltl Gun-Mari Lindholm).
26 lagtingsledamöter närvarande.
Om ledighet för dagens plenum anhåller vtm Barbro Sundback på grund av sjukdom, ltl Henrik Lagerberg på grund av annan orsak: resa till Estland och ltl Jan-Erik Mattsson på grund av privata angelägenheter. Beviljas.
Föredras för bordläggning ärende nr 1:
Lagutskottets betänkande nr 10/2004-2005 angående godkännande av den europeiska landskapskonventionen samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen som hör till området för lagstiftningen. (RP 6/2004-2005).
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum måndagen den 19.9. Godkänt.
Föredras för bordläggning ärende nr 2:
Lagutskottets betänkande nr 11/2004-2005 angående bifall till lagarna om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i ändringarna av konventionen om vägtrafik, konventionen om vägmärken och signaler och den europeiska överenskommelsen som utgör tillägg till konventionen om vägtrafik samt till förordningarna om ikraftträdande av ändringarna i konventionerna, den europeiska överenskommelsen och i en europeisk överenskommelse som utgör tillägg till konventionen om vägmärken och signaler samt dess tilläggsprotokoll. (RP 5/2004-2005).
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum måndagen den 19.9. Godkänt.
Föredras för tredje behandling ärende nr 3:
Näringsutskottets betänkande nr 4/2004-2005 om ny arbetsmarknadspolitisk lagstiftning. (FR
7/2004-2005).
I tredje behandling har lagtinget att antingen lagförslagen sådana de godkändes i andra behandlingen eller att förkasta dem. Först tillåts allmän diskussion och därefter föreläggs lagförslagen var för sig. Slutligen föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om arbetsmarknadspolitisk verksamhet för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling godkänt lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling godkänt lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om ett informationssystem för arbetsförvaltningens kundbetjäning för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling godkänt lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om arbetsförmedling av annan än landskapet för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling godkänt lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling godkänt lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om avbytarverksamhet för lantbrukare för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling godkänt lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om studiestöd för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling godkänt lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om avdrag vid kommunalbeskattningen för amortering på studielån för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling godkänt lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 17 § landskapslagen om studieledighet för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling godkänt lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 44 § tjänstemannalagen för landskapet Åland för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling godkänt lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Näringsutskottets betänkande nr 5/2004-2005 angående ändrad lagstiftning om elmarknaden samt införande av regler om certifiering av elens ursprung. (FR 16/2004-2005).
Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan förslag väckas om att ärendet remitteras till stora utskottet.
Ltl Anders Englund:
Fru talman!
Näringsutskottet har behandlat den ändrade lagstiftningen om elmarknaden samt införande av regler om certifiering av elens ursprung och vi har också avlämnat ett betänkande. Men utskottet har efter vårt klubbande fått en del ny information som vi ytterligare skulle vilja diskutera i utskottet, så vi från näringsutskottet föreslår att lagtinget remitterar detta betänkande tillbaka till näringsutskottet.
Ltl Raija-Liisa Eklöw: Fru talman! Jag understöder ltl Anders Englunds förslag att återremittera ärendet till näringsutskottet.
TALMANNEN: Under diskussionen har ltl Anders Englund, understödd av ltl Raija-Liisa Eklöw, föreslagit att lagtinget enligt 53§ 2 mom. lagtingsordningen inhämtar nytt betänkande av näringsutskottet. Den sakliga behandlingen av ärendet avbryts därför för fattande av beslut om ltl Anders Englunds förslag. Kan förslaget om återremiss till näringsutskottet omfattas av lagtinget?
Förslaget är omfattat.
Ärendets behandling avbryts i avvaktan på det nya betänkandet. Ärendet återremitteras till näringsutskottet.
Föredras för första behandling ärende nr 5:
Näringsutskottets betänkande nr 6/2004-2005 angående ändring av landskapslag om avbytarverksamhet för lantbrukare. (FR 9/2004-2005).
Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan förslag väckas om att ärendet remitteras till stora utskottet.
Ltl Anders Englund:
Fru talman!
Näringsutskottet har här behandlat ändringen av landskapslagen om avbytarverksamhet för lantbrukare och vi har avgett vårt betänkande till lagtinget. Utskottets förslag är att vi omfattar landskapsregeringens förslag utan ändringar. I motiveringen anförs dock vissa synpunkter beträffande behovet av åtgärder med anledning av förslagets verkningar i skärgården.
När det gäller utskottets synpunkter omfattar utskottet, som sagt, landskapsregeringens förslag till införande av de gårdvisa årsledigheterna för lantbrukare som anlitar landskapets avbytarservice. Genom införandet av årsledigheten försvinner kontrollen av om båda företagarna arbetar 20 timmar per vecka med djuren, samma antal lediga dagar införs för gårdar av samma storlek och avbytarnas arbetsdagar kan i princip utnyttjas bättre. Vid övergången till det nya systemet kan det dock, enligt vad utskottet har fått erfara, uppstå vissa problem bl.a. eftersom det kommer att ställas högre krav på de avbytare som ensamma måste sköta djuren vid de gårdar som inte uppfyller kraven på två avbytare. Utskottet förutsätter dock här att landskapsregeringen stöder avbytarna bl.a. genom utbildningsinsatser vid övergången till det nya systemet.
Utskottet har även noterat att införandet av årsledigheten kan komma att förorsaka problem i vissa skärgårdskommuner eftersom det nya systemet inte på alla håll räcker till fulla tjänster för avbytarna samtidigt som det inte alltid är praktiskt möjligt för avbytarna i skärgården att kombinera arbetet i en annan kommun med avbytare. Vi vet att det här beror på transporterna. Det har särskilt i skärgården varit svårt att rekrytera avbytare redan med gällande system och om det nya systemet nu medför att vissa avbytartjänster inte längre blir heltidstjänster kommer problemen med att rekrytera och behålla avbytare ytterligare att öka, särskilt som systemet dessutom medför större ansvar för dessa avbytare. Utskottet anser här att landskapsregeringen bör ägna särskild uppmärksamhet åt problematiken i skärgården vid implementeringen av det nya årsledighetssystemet. En eventuellt möjlig åtgärd kan här vara att överföra t.ex. andra arbetsuppgifter till sådana avbytartjänster som inte annars blir heltidstjänster. Om de åtgärder som lagen ger utrymme för inte är tillräckliga bör landskapsregeringen återkomma till lagtinget med förslag till en lagändring på detta område.
Utskottet har vid behandlingen av ärendet även fått erfara att anställningsvillkoren för avbytarna regleras i rikets kommunala kollektivavtal som inte inkluderar det s.k. Ålandstillägget. Enligt vad utskottet har fått erfara finns det planer på att ta upp arbetsavtalet till förhandling under det kommande året.
I betänkandet framgår listan på dem vi har hört. Jag tror mig veta att namnet ”Näfverbom” skall det inte vara utan det skall vara ”Näverborn”, avbytaren Viktoria Näverborn.
Utskottet har, som sagt, varit enigt i den här frågan.
TALMANNEN: Utskottsordförandens rättelse antecknas.
Ltl Anne-Helena Sjöblom:
Fru talman!
Förslaget är en förbättring och det är intressant att utskottet har varit helt enigt i betänkandet. Det har jag ingenting att invända mot. Det handlar väldigt mycket om avbytarna också när det gäller årsledigheten för lantbrukarna. Det är en sak som jag främst skulle vilja göra landskapsregeringen uppmärksam på. Det gäller arbetarskyddet för den här gruppen anställda. Det finns kanske skäl att se över om arbetarskyddet är tillräckligt för den här gruppen av landskapsanställda är som går in i privata företag och utför arbete. Jag säger inte att det finns brister, men det kan finnas brister eftersom det i motiveringen till lagstiftningen sägs, att ”en av gårdens lantbrukare skall närvara under lantbruksavbytarens första arbetspass för att instruera lantbruksavbytaren om rutinerna på gården gäller när lantbrukaren anlitar landskapets lantbruksavbytare och finns där såväl av djurskydds- som av ekonomiska skäl”. Det är bra, men jag tycker också att landskapet i det här fallet som arbetsgivare för denna grupp anställda faktiskt skall fundera över om avbytarna är tillräckligt väl försäkrade av sin arbetsgivare. Jag är nämligen ganska säker på att det också förekommer arbetsmoment som kanske kan vara farliga ur arbetarskyddssynpunkt. Landskapet kan inte gå in och säga att inte arbetarskyddet fungerar hos den privata företagaren, men när landskapet har sina anställda där så är det viktigt att försäkringsskyddet för landskapets anställda är tillräckligt.
TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.
Föredras för enda behandling ärende nr 6:
Finansutskottets betänkande nr 6/2004-2005 om AX som toppdomän för Åland. (HM 31/2003-2004).
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.
Ltl Gun Carlson:
Fru talman!
Utskottet har behandlat ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion där man föreslår att landskapsregeringen i brådskande ordning registrerar AX hos ICANN som Internet-toppdomän för Åland.
Användningen av Internet blir allt vanligare och det internationella datornätet har fått en stor betydelse för hela världsekonomin, både företag och enskilda använder sig av tjänsterna som erbjuds. Man har, för att få någon ordning och reda i det här, skapat ett system med domännamn bestående av bokstäver. Egentligen handlar det om s.k. IP-nummer, men man har ansett att nummerserier är svåra att komma ihåg så därför har man använt sig av s.k. domännamn bestående av olika bokstäver. Toppdomänerna delas in i landskoder bundna till ett i geografiskt begränsat område samt i domännamn som inte begränsas geografiskt utan ändamålen begränsas på annat sätt. Det är det som man kallar generiska domännamn: com., net., org., m.fl.
I Finland är det kommunikationsverket som upprätthåller domännamnen. Finland har ändrat sin lag om domännamn från 2003 så att också privatpersoner över 15 år kan ansöka om ett finskt domännamn. För tillfället finns i systemet över 250 landskoder sägs det, de är alla bundna till ISO 3166 standard, dvs. officiella förkortningar på staternas namn.
För Ålands del har vi länge väntat oss att få använda vår landskod AX som toppdomän. Som jag just sade föreslår hemställningsmotionen att man skulle gå via ICANN och registrera det, men det var inte så enkelt. Riket har nämligen lagstiftningsbehörighet för televäsendet; dit hör domännamnen enligt självstyrelselagens 27 § 8, 10 och 40 mom. Därför har man fört frågan framåt via kommunikationsministeriet, där jag tycker att man har jobbat bra i den här frågan.
I utskottet har vi erfarit att kommunikationsministeriet har lagt fram ett utkast till proposition med förslag till ändring i lagen, alltså den lag som egentligen just ändrades som jag talade om. Denna lagändring skall ge oss rätten till AX som toppdomän. Landskapsregeringen har varit i tillfälle att ge utlåtande i den här frågan; utlåtandet lämnades av landskapsregeringen 1.6.2005. Kommunikationsministeriet begär alltså utlåtande över utkast gällande en ändring av lagen om domännamn samt utkast till överenskommelseförordning om domännamns förvaltning i landskapet Åland. Här framförde Ålands landskapsregering att denna landskapskod skall vara avsedd att användas endast av åländska företag, samfund och privatpersoner. Jag citerar: ”Av denna orsak skall domännamnet beviljas endast sådana företag, organisationer och offentliga sammanslutningar samt fysiska personer som har anknytning till Åland. Enligt förslaget skall en juridisk person i den föreslagna 5 § 2 mom. ha ett fast driftställe på Åland. En fysisk person skall enligt samma paragraf antingen ha sin hemort i en kommun eller i självstyrelselagen avsedd åländsk hembygdsrätt.” Landskapsregeringen skriver vidare: ”Målsättningen med lagförslaget är att den nya landskapskoden gör åländska företag och privatpersoner mer synliga på Internet. Den ger de företag som verkar på Åland större möjligheter att marknadsföra sina tjänster uttryckligen i egenskap av åländska företag och stärker den åländska identiteten hos privatpersoner som bor på Åland. I konsekvens härmed är det Ålands landskapsregerings uppfattning att det anknytningsbegrepp – fast driftsställe – som föreslås i 5 § 2 mom. bör kompletteras med en i landskapet registrerad juridisk person eller privat näringsidkare, ett åländskt offentligt samfund, ett åländskt affärsverk, en åländsk självständig offentligrättslig inrättning, en åländsk offentligrättslig förening.” Man vill att lagändringen jämte förordning skall träda i kraft så snabbt som möjligt.
Det här har processats så att det jag vet nu om det är att man tror att propositionen blir klar i höst, kan antas av riksdagen och kan träda i kraft första april 2006. Det är avsikten. Då får vi i stället för Aland.fi använda oss av AX och därmed jämt.
När lagen är godkänd kommer det att krävas en överenskommelseförordning som klargör förvaltningsuppgifterna för Åland. Jag skall kort enligt vår IT-chef berätta hur det drivs i dag. Landskapsregeringen äger Aland.fi och har hand om driften. Det är landskapsregeringen som bestämmer vem som får registrera och man har valt att registrera enligt samma regler som i riket. Man vill gärna ha strikta regler så att inte vem som helst kan registrera sig hur som helst och inte heller handla med det. I övergångsläget blir det naturligtvis så att landskapsregeringen upprätthåller namnservrarna, men sedan måste man ha garanterad drift av det här dygnet runt och då kommer landskapsregeringen enligt uppgift att upphandla servicen med någon Internet-operatör. I dag är det Ålcom som sköter servicen. Det kommer att bli ganska arbetsdrygt i initialperioden, men man skall också försöka få en smidig övergång, dvs. att de som i dag använder Aland.fi automatiskt skall kunna registrera sig som AX utan några större ansökningsomgångar. Man kommer kanske att kontrollera sådana adresser som inte mera används, men så här ser det ut i dag. På Åland finns det ungefär 300-400 registrerade toppdomäner, Aland.fi, och då är t.ex. lagtinget en sådan adress, Ls en osv.
Jag ville komplettera ärendets behandling med detta inlägg och vi har i utskottet enhälligt föreslagit att motionen skall förkastas, men jag kan ändå till min glädje konstatera att det här kommer att lösa sig som det ser ut i dag.
Ltl Anders Eriksson:
Fru talman!
Det finns både plus och minus med betänkandet och det finns också plus och minus med presentationen. Det stora plusset är förstås att ltl Gun Carlson är väldigt väl insatt och påläst. Minus är att allt jag har förberett att säga sade hon redan! Men frånsett det vill jag komma med ett par kommentarer.
Minuset med utskottets behandling är att det har tagit en väldigt lång tid. Vi lämnade in motionen den 11 mars och jag tror mig kunna se ett mönster - jag har sett det tidigare – att man sitter på motionerna i utskottet så att landskapsregeringen skall hinna komma någonstans med ärendena. I och för sig är det också ett sätt att påverka politiken, och det är ju resultatet som räknas, brukar det sägas och jag är glad att det har kommit så här långt.
När vi lämnade in motionen den 11 mars skrev vi att landskapsstyrelsen i brådskande ordning skulle ta sig an detta. Och varför gjord vi det? Jo, det gjorde vi för att toppdomänerna börjar få samma status som t.ex. flaggan och frimärken och som är väldigt goda symboler för ålänningarna. Det är viktigt för oss att synas på internationella kartan också i moderna medier. Det har hänt en hel del. Bl.a. Torsten Wikstrand, Bjarne Lindström och Elisabeth Nauclér har gjort stora insatser så att vi har kommit så här långt, men politiskt har frågan drivits på ganska lite och det tycker jag är lite synd faktiskt. Om man tänker sig t.ex. att Färöarna skulle ha Internet-adressen Faeroes.dk., så är det någonting helt otänkbart för dem.
Den redogörelse som utskottsordföranden Gun Carlson gav är bra på alla sätt när det gäller det tekniska, men jag saknar fortfarande åsikter från finansutskottet: tycker man att det är viktigt att vi också från åländska sida klart och tydligt har våra Internet-adresser, typ Ls.Aland.AX och Alandsbanken.AX? Det skulle vara intressant att se hur regeringspartierna ser på de här frågorna: Kommer man att slå sig till ro bara med att de tekniska möjligheterna finns eller kommer man att göra någonting för att det skall hända någonting i praktiken?
Ltl Gun Carlson, replik:
Fru talman!
Anledningen till att det har tagit lång tid är inte att vi har tillämpat någon slags strategi i finansutskottet. Det tror jag alla medlemmar i finansutskottet kan verifiera utan det har helt enkelt varit tidsbrist. Vi har inte fört någon diskussion och kollat upp med landskapsregeringen hur långt man har kommit för att kunna presentera det, utan jag upplevde nog mera att det här var en lycklig slump. Vi vet att landskapsregeringens tjänstemän har jobbat mycket bra, det sade jag också. Men när det gäller den politiska dimensionen, huruvida finansutskottets medlemmar tycker det är viktigt så tror jag att jag vågar tala för allas del att det är viktigt. Visst är det viktigt att det i stället för Aland.fi står AX, även om det tar lite tid innan folk utanför Åland förstår att AX betyder Åland, men det kommer ju. Jag tycker också att det skulle vara väldigt trevligt med Alandsbanken.AX, Nordea.AX osv., självklart! Det kommer att ge ett stort marknadsföringsvärde för Åland, det tror jag vi är överens om, så politiskt tror jag nog att önskemålet har funnits hos åtminstone finansutskottet.
Ltl Anders Eriksson, replik:
Fru talman!
Jag har respekt för finansutskottets arbetsbelastning och tar utskottsordförandens förklaringar för att det är så det ligger till. När det gäller AX märkte jag själv att trots att det inte klart och tydligt framgår att det är Åland det handlar om finns det faktiskt också positiva ingredienser i det, för när jag bilade runt i somras och hade AX på bilen var det bra många som undrade, att vad är det här för någonting? Det väcker ett visst intresse. Tankarna var att man först skulle försöka få AL tills man kom underfund med att det hade redan Albanien – inga paralleller i övrigt! – då funderade man på AAL; det taktiska skulle ha varit att då skulle man absolut ha legat först i listorna över toppdomäner, men det gick inte heller just på grund av det är två bokstäver som skall utgöra beteckningarna. Jag är glad över det som ltl Gun Carlson säger att från finansutskottets sida tycker man att det här är en viktig politisk fråga. Jag hoppas också då att finansutskottets ordförande kan purra på regeringen lite för det är trots allt de som skall verkställa de här frågor. Då har vi frågan snart löst också i praktiken!
Ltl Gun Carlson, replik:
Fru talman!
Jag tror inte att jag behöver purra på landskapsregeringen. Jag tror att så snart AX är genomfört via lagändringen, som jag talade om, kommer man att vidta åtgärder. Jag har nämligen talat med IT-chefen och de är beredda att göra de nödvändiga förändringarna samt vissa förvaltningsfrågor, som jag redan nämnde. Jag tror absolut att både jag blir nöjd och att ltl Anders Eriksson blir nöjd när vi får skriva Gun.Carlson.AX och Anders Eriksson.AX i stället för det vi gör i dag. Jag tror vi är överens om den frågan när vi kommer dit.
Ltl Anders Eriksson, replik:
Fru talman!
Då vill jag i så fall bara från min sida tacka för behandlingen i utskottet och jag vill också tacka för de klarlägganden utskottsordföranden kom med.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman:
Fru talman!
I början av seklet hade jag ansvar för de här frågorna i dåvarande landskapsstyrelsen och jag såg det som en högt prioriterad fråga att vi skulle försöka få en egen landskod för Åland. Det hade gjorts flera försök och det hade getts vad man kunde kalla närmast ironiska förslag från statsmaktens sida att vi skulle AH eller AV, och det vet ni vad syftar på! Vi fick under min tid fram frågan med ett sådant steg att vi fick AX reserverad, det heter så i standarden, man kan bli införd eller reserverad och det var ett jättestort steg som gjorde att man då kunde börja använda AX för posttrafiken. Men det visade sig sedan mycket svårare att verkligen få en Internet-toppdomän med hänvisning till endast reserveringen. Där har flinka tjänstemän jobbat på ett mycket effektivt sätt med hjälp av duktiga diplomater runt om i världen och till slut fått till det här som vi nu snart ser som verklighet.
I likhet med tidigare talare ser jag Internet-toppdomänen som en mycket viktig symbol för Åland, den kan närmast jämföras med den åländska flaggan; i det moderna IT-samhället visar de sista bokstäverna vad du är för en, varifrån du kommer och då bör det självstyrande området Åland givetvis ha en egen domän. Jag tror att vi först om några år, kanske först i historieböckerna, inser vikten av att ha den avgränsning för självstyrelsen som punkt AX kommer att utgöra.
Givetvis är det alltså en viktig symbol och den kommer också att ha en viktig marknadsföringseffekt och, som sades här tidigare, folk kommer att fundera: vad är det för område osv.
Vi är, som sagt, snart där och man kan registrera .AX. Att det är riksbehörighet osv. får man väl ta bara vi har förvaltningen på Åland och så är förslaget att själva förvaltningen skall ske här. Sedan är det egentligen ingen större skillnad även om det tar lite på hedern att det inte skall kunna vara självstyrelsens behörighet, men det är i så fall någonting man kan överföra i framtiden vid självstyrelselagsrevideringar.
Två personer som bör nämnas i det här sammanhanget och som egentligen uttryckligen endast för det här, om inte för annat, borde få självstyrelsens medalj är kanslichefen Elisabeth Nauclér och chefen för ÅSUB Bjarne Lindström, som har gjort en enorm insats i arbetet med att få till stånd Internet-toppdomänen. Också Postens före detta VD Torsten Wikstrand gjorde mycket på den tiden för postkoden, så jag hoppas att de blir ihågkomna för också det här och inte bara för vissa andra saker.
Till sist, fru talman, är det mycket viktigt att man, som sades, jobbar med implementeringen av domänen. Det kan säkert vara vissa företag som kanske inte tycker att man skall byta från .fi till .AX, man har t.ex. till stora delar sin marknad i Finland. Ålandsbanken nämndes. Ta nu PAF.fli. Jag tror att där ser man problem med att byta domännamn, men då finns det alltid en möjlighet att man åtminstone har parallelldomäner. Åländska företag som har sin marknad på Åland, som Williams Buss.fi skall givetvis ha .AX. Men det här är privata företag och man kan inte klampa in och tvinga dem till någonting utan man måste ha fördelaktiga villkor och smidighet i detta så att man under en övergångstid kan ge den nya domänen .AX gratis och att man s.a.s. informerar och rekommenderar att den skall användas. Det var säkert likadant när vi fick vår flagga 1954; då hängde den finska flaggan på många flaggstänger tills alla hade köpt sin nya! Det är väldigt viktigt att påpeka att man måste jobba hårt med implementeringen. Man måste också ha en hög kvalitet på tekniken och där tror jag nog att vi är goda i händer när det gäller dels landskapets IT-förvaltning och också privata aktörer som kan ta över.
Ltl Gun Carlson, replik:
Fru talman!
Jag är glad att inte ltl Danne Sundman heller har någon speciellt avvikande åsikt och jag var också med i landskapsregeringen på den tiden och kände mig också tvungen att underkänna de föreslagna bokstäverna AH och AV och tyckte sedan att det enda vi kunde ta var AX. Jag sade redan att övergångsperioden blir arbetsam, men man har redan tänkt igenom hur det skall gå till och har det ganska väl förberett. Det som man är ense om är att man måste upphandla servicen med någon Internet-operatör, det måste man göra enligt reglerna. Det kommer att bli mera strikta regler vem som får använda, men det blir också en fördel för oss att det är på det sättet. Jag har inte så mycket mer att säga än att det verkar som om de flesta skulle vara med detta. Jag berömde också i mitt anförande landskapsregeringen tjänstemän – jag nämnde ingen – men jag berömde dem och det gör jag fortfarande. Det är i huvudsak de som är nämnda som har gjort ett jättejobb, det är vi också överens om.
Ltl Danne Sundman, replik:
Fru talman!
Orsaken till att jag nämnde tidpunkten var att motionärerna inte existerade på det viset då utan det partiet var bara kanske påtänkt i en fjärran tanke just i diskussionen vad som kommer först. Men skämt åsido. Den metod man nu kommer att använda vid implementeringen förstår jag att bygger på ett PM som jag själv skrev år 2000 och där poängterade jag att det är väldigt viktigt att man har övergångsperioder och bjuder på det för att locka företag som redan har en domän. Det är alltså mycket bra att man nu går vidare med de tankarna.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Fredrik Lindqvist:
Fru talman!
Frisinnad Samverkans synpunkter brukar efterfrågas i sådana här behörighetsfrågor och därför vill jag kort säga några ord om toppdomänen. Det är förstås så att vi inom Frisinnad Samverkan stöder tanken på en egen toppdomän, precis som vi värnar om symbolfrågorna i övrigt. Men det är, som har nämnts tidigare i någon replikväxling, att man måste också beakta vissa praktiska detaljer. Ltl Anders Eriksson berättade om när han åkte runt med AX-märket och fick många frågor och jag är säker på att ltl Anders Eriksson är en god ambassadör för Åland i det avseendet. Men det är så här med nya symboler att de kan lätt missuppfattas och därför är det viktigt att man samtidigt tillämpar dem tillsammans med god information och med en viss försiktighet i alla fall. Jag har en god vän, troligen den enda på Åland som har försett sin båt med EU-flaggan i stället för den åländska flaggan, den finska flaggan eller någonting sådant och han blev stoppad av sjöbevakningen förra sommaren för de undrade vad han var för en typ! Så är det med symboler att när de är obekanta så kan de lätt missuppfattas.
Marknadsföringsbiten måste noga beaktas. Marknadsföring kostar oerhört stora pengar och för ett företag som vårt eget, dvs. PAF, som har lanserat varumärket PAF.fi är det inte bara att byta det till PAF.AX så där utan min förhoppning är att man på något vis i ett övergångsskede köra parallellt med dessa benämningar.
Det är viktigt att genomförandet av AX-toppdomänen sker frivilligt i de sammanhang där vi inte kan tvinga på. Det handlar då främst om företag som just har lagt ner stora pengar på marknadsföringen och att vi kommer ihåg att vi aldrig skall tvinga självstyrelsen på ålänningar och åländska företag utan vi skall erbjuda självstyrelsen åt ålänningar och åländska företag.
Men, fru talman, vi inom Frisinnad Samverkan stöder helt klart självstyrelsens utveckling även till den här delen.
TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras för enda behandling ärende nr 7:
Finansutskottets betänkande nr 7/2004-2005 om bildandet av ett affärsverk för landskapstrafiken. (HM 33/2003-2004).
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion
Ltl Gun Carlson:
Fru talman!
Jag vill nu presentera finansutskottets betänkande som gäller bildandet av ett affärsverk för landskapstrafiken. Motionärerna ltl Anders Eriksson m.fl. föreslår att trafiken på Åland omorganiseras till ett fristående affärsverk drivet enligt affärsmässiga principer underställt Ålands landskapsstyrelse.
Finansutskottet föreslår också här att motionen förkastas. Utskottet har resonerat och konstaterat att landskapsregeringen i trafikplanen för Åland 2003-2010 nämner att skärgårdstrafiken i huvudsak fortsätter i egen regi men att vissa linjer kan drivas på annat sätt beroende på om det anses ekonomiskt och regionalpolitiskt fördelaktigt.
Utskottet har resonerat kring detta ganska mycket och kommer ändå till att det också är väldigt viktigt – vi skriver att det är av största vikt - att landskapstrafiken bevaras som en samhällsservice tillgänglig för alla innevånare och att denna aspekt måste beaktas när möjligheterna till ett affärsverk utreds, dvs. utskottet anser att man måste ha största möjliga garanti att trafiken löper som den skall så att folk som behöver trafiken kan känna trygghet, veta att turlistorna fungerar såsom de är uppställda osv. Det här är livsviktigt för skärgården. Därför säger inte utskottet mera än att vi har tagit reda på vad landskapsregeringen gör i den här frågan och fått beskedet att man håller på att utreda alternativa möjligheter för driften av landskapstrafiken. Jag tror inte att det i dag finns något färdigt förslag, men jag ser att vi har trafikansvariga här så kanske vi får veta mera. Den uppgift jag har är att man för interna diskussioner i den här frågan hur man skall komma till resultat.
Med hänvisning till detta föreslår utskottet att motionen förkastas.
Ltl Anders Eriksson:
Fru talman!
Den här motionen bottnade i att vi från Ålands Framtids sida anser att skärgårdstrafiken är en del av det åländska vägnätet, men vi såg att skärgårdstrafiken har ekonomiska svårigheter och vi tycker också att man egentligen kontinuerligt sänker servicenivån. Vi anser att man borde få en annan verksamhetsmiljö för landskapstrafiken om man skall kunna upprätthålla servicenivån.
Bristen på konkurrens gör också att åtminstone de små delvisa privatiseringar av driften som har gjorts hittills inte har fallit så väl ut. Mot den bakgrunden tyckte vi att det var värt att titta på om det kunde vara ändamålsenligt att lägga över landskapstrafiken på ett affärsverk. Jag sade också när jag presenterade motionen, att inte är jag på något sätt hundraprocentigt säker på att det här är absolut det bästa, men det skulle vara värt att titta på. Det skulle ha varit intressant om finansutskottet lite mera hade gått in på djupet i den frågan. Vi nämnde också att om skärgårdstrafiken kunde drivas som ett rederi under affärsverket med marknadsmässiga löner och EU-subventioner också vad gäller upprätthållande av public service-trafik så kanske det fanns en hel del att vinna men inte heller om det hittar jag någonting i finansutskottets betänkande.
I vilket fall som helst, så när vi hade remissen den 29 mars 2004 sade dåvarande lagtingsmannen Runar Karlsson att han blir väldigt fundersam till de här tankarna; han gjorde utvikningar till vad som har hänt på Gotland när man konkurrensutsatte vägunderhållet och det gjorde att det inte fanns en gotlänning överhuvudtaget mera som jobbade med dessa frågor! Om vi skulle gå så långt som föreslås i motionen, att man skulle bjuda ut hela verksamheten, sade ltl Runar Karlsson, vilket vi aldrig föreslår i motionen, så måste det bjudas ut i hela EU och då skulle det inte finnas några jobb kvar i skärgården. Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson var skeptisk till att gå hela vägen ut och trots allt tyckte han att det fungerar ganska bra och att man har en bra politisk styrning av trafiken i dag. Det sade dåvarande lagtingsmannen Runar Karlsson.
Därför är det intressant att läsa i nuvarande regeringsprogram, där nuvarande trafikministern Runar Karlsson säger att ”tillsynen och administrationen av all trafikverksamhet överförs till trafikavdelningen, skärgårdstrafiken sköts av ett samhällsägt bolag eller affärsverk”. Det var någonting som var helt otänkbart ett halvår tidigare. Också i budgetförslaget för år 2005 sades det i allmänna motiveringarna: ”Konkurrensutsättning alternativt bolagisering eller affärsverk övervägs i de fall där detta är försvarbart och medför fortgående kostnadsinbesparingar.”
Jag tycker att det är intressant hur en idé i ett första skede kan vara så oerhört felaktig för att sedan helt plötsligt komma tillbaka som någonting som kan vara ganska bra!
När det gäller utskottets behandling har jag inga invändningar mot när utskottet säger, att det är ”av största vikt att landskapstrafiken bevaras som en samhällsservice tillgänglig för alla invånare och att denna aspekt måste beaktas när möjligheterna till ett affärsverk utreds”. Det har jag inte någonting emot, det viktiga är att trafiken fungerar så bra som möjligt. Så måste det vara. Men man kan förstå skrivningen, om man vill läsa mellan raderna, att risken är stor att inte trafiken fungerar bra om man lägger in ett affärsverk eller om man tar en full privatisering. Här skulle jag vilja höra: Är det så finansutskottet har tänkt eller är det så, som jag sade inledningsvis, att det är enbart trafiken i sig som är det väsentliga, inte på vilket sätt man upprätthåller den?
Ltl Gun Carlson, replik:
Fru talman!
När utskottet diskuterade frågan måste vi, som alltid, försöka se på helheten och när det gäller skärgårdstrafiken är det viktiga att skärgården skall ha en garanti att trafiken löper och fungerar på bästa möjliga sätt, på det sätt som uppfyller skärgårdsbornas behov. Det är det första kriteriet. Det andra kriteriet, som också är viktigt är att det är kostnadseffektivt. Det är självklart. Vi tycker också i utskottet, där vi var tämligen överens, att det är viktigt att skärgårdstrafiksystemet medför en del arbetsplatser i skärgården. Vi ser det som en större garanti att det uppfylls om man har det delvis eller helt i samhällets regi – delvis i samhällets regi är kanske det mest realistiska. De här synpunkterna diskuterade vi mycket och var överens.
När det gäller påståendet att vi inte har gått på djupet så visst är det sant att inte gjorde finansutskottet någon utredning av detta. Vi anser att det är landskapsregeringen som skall göra utredningarna, så jag kan hålla med om att finansutskottet gick inte på djupet utan vi hörde trafikansvariga Runar Karlsson och avdelningschefen på trafikavdelningen Niklas Karlman.
Ltl Anders Eriksson, replik:
Fru talman!
Jag har givetvis respekt för det. Nog har jag ett visst hum om hur utskottsarbetet fungerar, att man inte börjar göra hur stora djuplodande utredningar som helst. Problemet är, som jag uppfattar det när det gäller trafikfrågorna, att det har getts löften från trafikministerns sida att till våren skulle det komma ett meddelande med de här frågorna och annars skulle man komma till september. Vi har inte så mycket kvar av septembersessionen, men vi får väl se om vi i fortsättningen också får sitta och vänta på utredningarna eller vilken datum det är som gäller nu!
När det gäller de två kriterierna som har varit viktiga för diskussionerna i utskottet ställer jag till hundra procent upp på den första, dvs. att det är viktigt att trafiken löper. Det måste vi ha klart för oss. Det andra kriteriet att det skall vara kostnadseffektivt vet jag inte om vi kan påstå att det är i dagens läge, det skulle säkert både finansutskottets ordförande och jag vilja ha det, men kostnadseffektivt tror jag definitivt inte att man kan kalla skärgårdstrafiken i dag. Det är lite mot den bakgrunden som den här motionen också skall ses, om det finns möjligheter att mera renodla verksamheten och driva den mera på affärsmässiga grunder.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:
Fru talman!
Ltl Anders Eriksson har helt rätt när han citerade mig 2004 och mina åsikter då. Ltl Anders Eriksson har också helt rätt att det står i handlingsprogrammet att skärgårdstrafiken sköts av ett samhällsägt bolag eller affärsverk och jag står också bakom detta handlingsprogram.
Förklaringen till det, fru talman, är att det är ett svårt område. Man vet faktiskt inte riktigt, om man skall vara ärlig, hur man skall göra. Det ena är att skärgårdstrafiken är oerhört viktig regionalpolitiskt, att man vill på det sättet hålla den i egen regi så att man kan trygga så många skärgårdsarbetsplatser som möjligt. Å andra sidan kan det medföra att driften blir dyrare. Det kan göra det, det behöver inte betyda det, man vet egentligen inte om det blir dyrare. I och med att man bedriver det i egen regi finns det bara sig själv att jämföra med. Det andra, som motionären inte menar rakt ut, men indirekt kan man tro att man menar att man borde pröva på att konkurrensutsätta det. Det måste vara fortsättningen av motionen, så måste man rimligtvis mena. Då kan det förstås vara så att man får det billigare. Det är möjligt. Det vet man inte heller, men det kan också betyda att det går en del antal skärgårdsarbetsplatser förlorade. Jag medger att detta inte är en lätt fråga och just därför har det funnits olika åsikter och kommer säkert att vara så i framtiden.
Vad består skärgårdstrafikskostnaderna av? De består till stor del av löner. Hur regleras lönerna? Jo, de regleras genom avtal och arbetstidslag. Det gäller lika, oberoende om det är i egen regi eller privat regi, så måste man följa avtal och arbetstidslag. Så är det; annars kommer sjöfacken med större sannolikhet att reagera på det. Bränslet är lika oberoende. Kapitalkostnaderna torde vara lika osv. Det är svårt att se att det kan bli så hemskt mycket billigare, men jag vill inte påstå att det inte skulle vara det utan det är möjligt om man skulle bjuda ut det. Risken är då att skärgårdsarbetsplatserna går förlorade och det vill vi inte utan då tycker jag att det är bättre att vi går den försiktiga vägen, som vi gör t.ex. med vägunderhållet i dag, att vi i princip bestämmer att vi skall ha en egen verksamhet, men vi skall försöka bjuda ut enheter där vi tror att det finns konkurrens. Där kan man förmodligen göra mycket mera på vägunderhållet än på färjtrafiken, för det finns inte så mycket konkurrens där. Vi har alltså provat oss fram, vi har bjudit trafik, Lappo-Björkö. Vi har Kumlinge-Asterholma och Kumlinge-Enklinge som drivs privat som vi vet att fungerar hyfsat, men när det gäller att ta de svåra bitarna är det alltid svårare. Inte är jag heller främmande för att någon gång pröva på det.
Vi har i alla fall kommit så långt nu att vi enligt handlingsprogrammet skall göra en undersökning och se var nyttan skulle vara och vad det skulle betyda och sedan ta ett beslut utgående från det. Det kommer antagligen inte att leda till att vi börjar konkurrensutsätta skärgårdstrafiken under denna mandatperiod, så blir det inte, men vi skall ändå se om det finns några mindre saker att göra.
Ltl Anders Eriksson, replik:
Fru talman!
Jag är sådan karl att jag uppskattar ärlighet. Ärlighet varar längst, brukar det heta. När jag ställer mig frågan, att hur kan man ha en åsikt i mars år 2004 och sedan en helt annan åsikt ett halvår senare så svarar ju trafikminister Runar Karlsson öppet och ärligt att han vet inte riktigt hur han skall göra med de här frågorna! Det pratas om undersökningar och utredningar, men nog tror jag att man också måste börja bestämma sig någon gång riktigt vad man skall göra. Det kan eventuellt bli biligare att bjuda verksamheten, säger trafikminister Runar Karlsson. Problemet är att svaret på den frågan får man först när man har bjudit verksamheten. Jag tror att alla i Ålands lagting vill nog bevara arbetsplatserna i skärgården, speciellt efter att regeringspartierna vill ta kål på en av de viktigare arbetsgivarna i skärgården, dvs. fiskodlingen, men om man bjuder ut verksamheten måste man definiera vilka krav man har från landskapsregeringens sida, t.ex. företagen att skall vara baserade i skärgården, att de skall ha en viss andel personer bosatta i skärgården, anställda eller någonting sådant, det är bara att definiera vad man vill uppnå.
När det gäller det som trafikminister Karlsson säger om privatiseringen av Lappo-Björkölinjen. De här ”små fjuttigheterna” försvårar egentligen när det gäller att gå vidare med de här frågorna. Ettdera måste man ta ett ordentligt helhetsgrepp på problematiken likaväl som på annat; annars får man lägga ner, men när man håller på och provar lite här och lite där och undersöker och utreder försvårar man egentligen när det gäller att komma framåt.
Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:
Fru talman!
Man har på den fastländska sidan påbörjat konkurrensutsättning av skärgårdstrafiken och det har föranlett att det har funnits bara en, nämligen statens eget företag. Det slutade med det att det anbudet var dyrare än det de drev förut så det visar på svårigheten, men det är klart att visst skall vi vara öppna och se möjligheter att blir det för dyrt så måste vi hitta möjligheter. Det är klart att skärgårdstrafiken regleras i euro och cent. Det är det som anger hur mycket volymer vi skall ha egentligen, såsom vi har det i dag och så kan det bli i framtiden, men jag tror inte att vi kommer så långt under den här mandatperioden att det blir att bjuda ut trafiken i någon större skala.
Ltl Anders Eriksson, replik:
Fru talman!
Vi är eniga igen, jag tror inte heller att ni kommer att komma så långt under den här mandatperioden, tyvärr! Det är klart att de här frågorna är knepiga. Vi skall vara ärliga från båda sidor, inte har jag sagt att det här är någonting som man löser i en handvändning, men jag tror att man måste bestämma sig hur man vill ha det. Från Ålands Framtids sida ställer vi upp till fullo på ett av de absolut viktigaste kriterierna är att bevara sysselsättningen ute i skärgården, men ändå är det så – det tror jag både trafikminister Karlssons och vi är på det klara med – att trafiken som den drivs i dag drivs inte kostnadseffektivt och om jag inte missminner mig så tror jag faktiskt att Karlsson har sagt flera gånger att skärgårdstrafiken är för dyr, kostnaderna skall ner och samtidigt inte göra någonting åt det, så nu, bästa trafikminister, är det nog dags för lite handling!
Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:
Fru talman!
Vi försöker faktiskt göra någonting åt det just nu. Det ena är att vi försöker tillsammans med fackföreningen se om vi skulle få ett annat lönesystem. Jag vet att det inte är så lätt, för vilket sjöfack skulle gå med på sämre löner för sina medlemmar! En annan sak som vi tittar på är arbetstidslistorna. Där medger avtalet att vi utformar dem på ett annat sät, så där kan det faktiskt finnas en del besparingar att göra. Man kommer alltid till den gränsen där man från sjöfackens sida anser att det är en reell löneförsämring och det går man inte med på. Vi är två parter: dels sjöfacket och dels arbetsgivaren, så vi är lite beroende av varandra, men vi försöker och jag håller också med ltl Anders Eriksson när han säger att jag tidigare har sagt att den är för dyr. Det vidhåller jag fortfarande: jag tycker att skärgårdstrafiken är för dyr. Jag tycker att vi borde få ner kostnaderna med bibehållna volymer, även i egen regi. Det är ett absolut mål och ett försök, men det är inte lätta saker.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa, replik:
Fru talman!
Jag hade inte tänkt blanda mig i debatten om den här motionen eftersom jag med förväntan har sett fram emot diskussionen när vi får det utlovade trafikmeddelandet. I våras hänvisade trafikministern till lagtingets stora arbetsbörda, att det inte var lämpligt att vi skulle få det då, men vi skulle få det i september och snart har det passerat också. Men eftersom det inte kommer vill jag säga några ord i det här sammanhanget. Trafikministern var inne på frågan om privatisering och förde fram en annorlunda syn nu än i samband med senaste tilläggsbudet när lagtinget beslöt att privatisera den lilla linfärjan mellan Björkö och Lappo. Då förde jag fram just de argumenten att arbetsmarknadslagstiftningen och avtalen är samma för om det drivs i privat regi eller om landskapet driver det. Det var mina argument för att man inte torde kunna spara pengar genom att privatisera den linjen. Nu står trafikminister Runar Karlsson här och för fram precis de argumenten som jag förde fram i våras i samband med budgeten när beslutet fattades, så det är intressant att se att åsikterna är olika beroende på vilken dag man är uppe i talarstolen och håller anförande, men jag omfattar den argumentation som landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson hade om den här saken just här i dag.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman:
Fru talman!
Jag hade inte tänkt tala i det här ärendet, men jag tycker att det är en så bra idé så att jag måste ge mitt understöd till motionärerna. Jag tycker att det är synd att man inte kunde ha godkänt motionen så att man skulle ha fått lite fart på landskapsregeringen till den här delen, vilket ju inte är så lätt till alla delar!
Fru talman!
Jag vill dra en parallell. Man pratade häromdagen om trovärdighet, det handlade då om att man måste vidta vissa miljöåtgärder för att vara trovärdig när man vill påverka andra att vidta åtgärder. Hur är det då med den här frågan? Om vi skall försöka påverka Finlands regering att vidta åtgärder för att vår sjöfart skall bli billigare i drift, då kan vi väl inte själva upprätthålla världens dyraste sjöfart? Det är det vi gör i dag: det här är världens dyraste sjöfart. Är det någon som vet om någon dyrare, så vänligen ta kontakt med mig! Vi är inte trovärdiga när vi klagar på andras regelverk som gör att kostnaden är dyr för annan sjöfart.
Fru talman!
När det gäller frågan om att samhällsservicen skall vara tillgänglig för alla medborgare är vi alla fullständigt överens om det. Det finns inte en enda här i Ålands lagting som inte ser det som det, men det är inget argument mot motionen, mot att omorganisera det, utan man har lagar och regelverk som styr var färjorna skall köra, inte är det så att man ger en summa pengar åt nog tokig redare som sedan kör genom vilka farleder som helst, till vilka holmar som helst, utan det är fastställda turlistor osv., helt enligt gällande system. Man får inte blanda bort korten när man diskuterar detta och därför tycker jag att det är synd att utskottet gör det. Ta t.ex. Posten. Har Posten lagt ner alla kontor osv. efter att den blev ett affärsverk? Nej, tvärtom de har precis följt sina regelverk och man har postombud på alla ställen där man har uppmanats att ha det. Det fungerar bra och går dessutom med vinst. Det tror jag inte att skärgårdstrafiken kan göra, men kostnaderna kan sänkas. Det är en bra idé och jag tycker att det är synd, återigen, att ett så gediget utredningsarbete som Andrs Norrbelius gjorde lades på hyllan. Där var metoderna klara och ett bra förslag fanns på hur man skulle omorganisera skärgårdstrafiken. Det är häpnadsväckande att en regering har trafik i egen regi, alla andra regeringar som vi känner till har det här i ett verk eller i ett självständigt organ. Det är ytterst sällan så att regeringen själv s.a.s. kör färjorna. Däremot är det vanligt att man betalar, att samhället står för det, liksom det står för vägar och annan infrastruktur, så det är ingenting konstigt med det. Men jag tycker att det viktiga är att man får så mycket trafik som möjligt för pengarna så att skärgården får bra kommunikationer. Det måste vara ledande, men tyvärr är det inte det alla gånger.
Ltl Gun Carlson, replik:
Fru talman!
Jag vill ändå erinra om att utskottet i sitt arbete inte säger säger att vi är emot tanken att på något sätt konkurrensutsätta landskapstrafiken. Vi hänvisar till trafikplanen, vi konstaterar att skärgårdstrafiken fortsätter i egen regi i huvudsak men att vissa linjer kan drivas på annat sätt, om det anses ekonomiskt och regionalt fördelaktigt. Tillägget att vi anser att det är av största vikt att landskapstrafiken skall göras tillgänglig för alla är just det som jag sade redan flera gånger, att det är så viktigt att det upplevs som en trygg service för dem som behöver den. Det är ingenting som skall blandas emot möjligheten att konkurrensutsätta det. Man skall inte tolka det på det sättet. Vi ser det helt enkelt som ett mycket viktigt kriterium och vi försöker inte alls blanda bort korten på något vis. Vi tyckte i utskottet när vi gjorde skrivningen att det här är egentligen också väldigt ofta diskuterat, vi har varit väldigt överens, att om det finns möjligheter skall man göra utredningarna och skapa alternativ osv., så därför stannade vi för denna relativt korta skrivning som ändå är tydlig: att vi inväntar landskapsregeringens utredningar. Utskottet anser också att det är en stor och viktig fråga; nog inser utskottet också hur dyr trafiken är för Åland, nog skulle vi ta den billigare om det går.
Ltl Danne Sundman, replik:
Fru talman!
Jag sade att lagtinget kunde ha godtagit motionen därför att jag ser att regeringssamarbetet fungerar lika dåligt i den här frågan som i alla andra; när landskapsregeringen med de socialdemokratiska ministrarna närvarande beslöt att tillskriva sjöfartsverket om en liten åtgärd om en lagändring så fick man direkt kritik av sina egna. Därför tycker jag att man nu skulle ha gett oppositionen möjlighet att hjälpa till lite. Det är av ren vänlighet och omtanke om den regering vi har som vi skulle ha kunnat godkänna motionen och då skulle det ha varit klart och man skulle inte ha behövt bry sig om de interna splittringarna man har i regeringspartierna.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa, replik:
Fru talman!
Diskussionen är förstås intressant och jag vill inte motsätta mig att man för den, man vet aldrig var man slutligen hittar lösningarna, så det är bra att vi också diskuterar alternativen med ett affärsverk. Jag var inte själv med under finansutskottets behandling av motionen, så på det viset är jag oinsatt i hur finansutskottet har behandlat. Jag skulle vilja ställa en konkret detaljfråga till ltl Danne Sundman: Om man skulle bilda ett affärsverk för skärgårdstrafiken, anser då ltl Danne Sundman – då blir intäktssidan viktigare – att vi skall tillåta att affärsverket konkurrerar med de befintliga rederierna i trafiken mellan Åland och fastlandet eftersom skärgårdstrafiken har sina ändhamnar på Åland och på fastlandet?
Ltl Danne Sundman, replik:
Fru talman!
Det är en viktig aspekt. Om man drar en parallell till Posten konkurrerar den också på visst sätt med privata transportörer, men det tycker jag är viktigt att hålla nere, det skall vara motiverat utgående från Postens verksamhet. När det gäller skärgårdstrafiken har man haft en sådan avgiftspolitik som landskapsregeringen har fastställt att man inte skall konkurrera, man skall inte vara ett intressant alternativ till att åka med kommersiell trafik. Det tycker inte jag utan skärgårdstrafiken skall handla om att ha en trafik internt i den åländska skärgården i huvudsak mellan fasta Åland och skärgården. Man kan alltid diskutera att ha linjerna, så länge fiskodlingen finns kvar behöver de transporteras från deras huvudmarknad i Finland och då skulle det vara lite jobbigt om de först måste åka skärgårdsfärja till Mariehamn och sedan åka färja, så av praktiska orsaker upprätthåller vi ändå en trafik. Men jag tycker att man skulle ha en sådan avgiftspolitik att från ändhamn till ändhamn skall det inte vara trafik.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras för enda behandling ärende nr 8:
Finansutskottets betänkande nr 8/2004-2005 om översyn av beslutsgången och representationen i PAF:s fördelningsråd och medlens fördelning. (HM 38/2003-2004).
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.
Ltl Gun Carlson:
Fru talman!
I dåvarande lagtingsledamoten Camilla Gunells hemställningsmotion föreslås en översyn av beslutsgång och representation i PAF:s fördelningsråd med sikte på att göra fördelningen mer sektorinriktad och öppen för nya aktörer inom föreningslivet. Också den här motionen föreslår utskottet att förkastas med motiveringen att vi i utskottet har hört finanschefen Dan E Eriksson. Här noterar utskottet att landskapsregeringen i sitt förslag till budget för landskapet Åland 2005 omnämner avsikten att överväga vilka verksamheter som skall finansieras med penningautomatmedel och beslutsprocessen för fördelningen. När det gäller betänkandet för budgeten samma år uppmanade finansutskottet att landskapsregeringen skulle granska regelverket för fördelningen av penningautomatmedel. Det här var alltså redan inför 2005 års budget.
Fördelningsrådet i t.ex. PAF består av medlemmar som väljs från respektive förening eller organisation som är delaktiga av PAF-medel och de väljs enligt ett roterande system som ibland fungerar bra och ibland kanske mindre bra. Fördelningsrådet är inte på något sätt politiskt tillsatt utan det är i egenskap av medlemmar i respektive organisation. Det kan vara frivilligorganisation, kulturorganisation, idrottsorganisation osv. Det här har varit en fråga som har diskuterats inom landskapsregeringen också tidigare.
Man initierade detta i budgeten för 2005 och nu har landskapsregeringen ytterligare aviserat att man denna höst skall granska fördelningen av penningautomatmedel så att enhetlig linje mellan olika sektorer uppnås; man har redan påbörjat diskussionerna.
Här konstaterar också utskottet att åtgärder redan har vidtagits i det avseende som motionärerna efterlyser och föreslår återigen att motionen förkastas.
Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf:
Fru talman!
Allt det som finansutskottets ordförande säger äger sin riktighet. I dagarna har vi dryftat denna frågeställning i regeringen och alldeles inom kort tillsätts en speciell arbetsgrupp för att göra en översyn beträffande grunderna och regelverket för PAF:s fördelning. Orsaken till att det egentligen inte har kommit igång trots att vi hela tiden har haft en åstundan att påbörja arbetet sammanhänger egentligen med den omständighet som ni alla känner till att grunderna, marknaden, för Ålands penningautomatförenings intjäningsförmåga just nu diskuteras ganska mycket plus att det är föremål för överläggningar och diskussioner med riksmyndigheterna. Jag tror personligen att det är bra om man lite grann skulle få strukturerna tämligen klara eftersom man då kan förutse i bättre utsträckning vad utfallet framdeles kommer att bli innan man börjar det här konkreta arbetet. Men regeringen är överens om att utredningen skall göras och alldeles inom kort kommer arbetsgruppen att tillsättas, men på något sätt är det också angeläget att veta vilken marknadsstrukturen för Ålands penningautomatförening blir framdeles. Det är den orsaken till varför det här inte har kommit igång redan, men det kommer igång!
TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras ärende nr 9:
Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Danne Sundmans enkla fråga angående stöd till golfbanor. (EF 9/2004-2005).
Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen ett kort svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga 3 minuter.
Ltl Danne Sundman:
Fru talman!
Landskapsregeringen har beviljat lån och bidrag ur PAF-medel till en tilltänkt golfbana i Ämnäs/Godby. Villkoren för lånet och bidragets storlek är betydligt förmånligare än tidigare beviljade lån och bidrag till Eckerö Golf vilket innebär en konkurrenssnedvridning och sålunda torde stå i strid med EU:s regelverk.
Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga:
Avser landskapsregeringen omförhandla villkoren för de lån som beviljats Eckerö Golf så att anläggningarna stöds på någorlunda lika villkor?
Vicelantrådet Jörgen Strand:
Fru talman!
Oppositionen har genom ltl Danne Sundman ställt frågan till landskapsregeringen: Avser landskapsregeringen omförhandla villkoren för de lån som beviljats Eckerö Golf?
Jag vill först säga, att landskapsregeringen ännu inte tagit något beslut om finansiering utan bara ett intentionsbeslut om hur finansieringen kunde se ut gällande Godby/Ämnäs golfbana. Däremot är frågeställningen relevant på många sätt, även om landskapsregeringen ännu inte gjort något formellt fel.
Jag tänkt ge lite bakgrund till hur vi resonerade. Vår tanke var att finansiera golfbanan i Ämnäs/Godby med PAF-medel för att detta projekt skulle drivas som en ideell förening utan vinstsyfte. Samtidigt skulle vi genom detta ha Mål 2-pengar kvar för andra projekt, t.ex. för golfbanorna i skärgården. Man har också tidigare använt PAF-medel för att finansiera idrottsanläggningar. Jag tänker främst på badhusen där det gavs 80- och 50-procentiga bidrag.
Efter att oppositionen men även Eckerö Golf, som landskapsregeringen för övrigt har haft en god diskussion med uppmärksammat oss på sin syn på statsstödsreglerna har vi gett våra jurister i uppdrag att reda ut vad som gäller i ideella föreningar och kommuner i fråga om statsstöd. Statsstödsreglerna säger att man kan ge stöd när det gäller den här kategorin till den gräns som är notifierad. På Åland har vi en notifiering som möjliggör att ge max 23 procent i stöd. Om man ger mer än så räknas det som statsstöd. Vår notifiering gjordes någon gång 1998-99, kanske det var under ltl Anders Erikssons tid som näringsansvarig inför programperioden 2000-2006.
Även om vi fortfarande tittar på frågan och håller på och reder ut den kan jag säga så mycket att det som vi kommit fram till genom våra jurister, kontakter med handels- och industriministeriet och kommissionen är att föreningar och kommuner skall jämföras med företag om verksamheten som man driver har konkurrerande företag med samma verksamhet; oberoende om det är på Åland eller i Sverige och Finland måste man hålla sig till statsstödsreglerna.
En viktig bit är också att projekten konkurrensutsätts enligt regelverket. Vi har därför tittat på hur det skulle vara om en kommun eller landskapet skulle bygga och sedan bjuda ut anläggningen under konkurrens. Vi trodde att det kunde vara en väg att komma framåt, men i de utredningar vi har gjort har det också framkommit att i så fall måste den hyra man får in motsvara någorlunda marknadspris, dvs. hyran måste stå i någorlunda proportion till byggnadskostnaderna. Detta gör att vi i dag har ett stort problem – det sticker jag inte under stol med - alltså det som ltl Danne Sundman har lyft upp på bordet när det speciellt gäller att finansiera golfprojekten, men vi jobbar ganska intensivt, och har jobbat några veckor för att försöka hitta lösningar på detta. Vad man också måste komma ihåg är att man måste titta på vilka övriga konsekvenser tolkningarna kan få för möjligheten att driva näringspolitik och speciellt regionalpolitik överhuvudtaget.
Åter till frågan om Eckerö Golf. Vi har, som sagt, inte beviljat något bidrag och det finns ingen grund för det som ltl Danne Sundman tar upp. Vi har haft en bra diskussion med bolaget och vi kommer fortsättningsvis att hålla kontakten med bolaget.
Ltl Danne Sundman, första tilläggsanförande:
Fru talman!
Jag vill först säga, att det är inte oppositionen som har ställt enkel fråga. Enkel fråga ställs enligt lagtingsordningen av en enskild lagtingsledamot. Detta ”intentionsbeslut” måste vara en efterhandskonstruktion, för läser man beslutet är det fullständigt klart vad man har beslutat. Man förstås kalla det för intentionsbeslut. Nu försöker näringsminister Strand påföra mig skuld för något misstag som landskapsregeringen tydligen har gjort som jag inte ens visste om när jag ställde frågan. Jag ställde bara frågan för att efterhöra om det inte fanns några ideologiska betänkligheter hos Frisinnad Samverkans näringsminister när man behandlar en privat företagare relativt mycket sämre än en annan anläggning som byggs och sedan konkurrerar med den privata företagaren. Att man hade sådant här fuffens för sig och bröt mot EU-rätten hade jag inte en aning om! Det var tur att frågan kom upp så att man inte i efterhand sedan måste gräva bort någon golfbana som man har stött på fel sätt! Parallellen med badhuset är kanske lite fjärran, inte för EU-kommissionen, men för oss på det viset att åtminstone regionalpolitiskt finns det inget privat badhus som badhusen konkurrerar med, åtminstone inte i någon större utsträckning.
Min tilläggsfråga blir: Har inte näringsminister Strand, när det gäller sakfrågan, några betänkligheter om hur man ger sig in och konkurrerar med en företagare som med 15 procents bidrag och räntestödslån har förverkligat en goflbana?
Vicelantrådet Jörgen Strand:
Fru talman!
Det är klart att jag har funderat på detta, men samtidigt har lagtinget enhälligt sagt att vi skall hitta lösningar för att förverkliga golfbanan. Om jag själv var ensam som bestämde eller om vi i Frisinnad Samverkan hade majoritet skulle marknaden rakt av få sköta det här, det är ingen diskussion om det. Men lagtinget har gjort en beställning till landskapsregeringen som vi har jobbat mycket hårt med för att komma i mål. Jag har ingen orsak att påföra ltl Danne Sundman någon skuld för detta, men frågan har kommit upp från olika håll och därför måste vi beakta den. Vi tänkte följa en princip som man tidigare har gjort i förvaltningen, men nu har det visat sig att den vägen inte är möjlig att komma framåt och då måste vi hitta nya vägar. I och med att frågan har aktualiserats av en intresseorganisation, av en enskild företagare och ledamoten Sundman tillhörande oppositionen, så måste vi ta den på allvar och vi måste reda ut alla konsekvenser. För mig personligen spelar det ingen roll, men för Åland är det viktigt att vi hittar instrumenten som gör att vi kan driva en näringspolitik och en regionalpolitik. Jag skulle själv, om man vidgar det lite, gärna ta av skattebehörigheten rakt av, det skulle vara det bästa sättet att driva näringspolitik, om vi pratar om Frisinnad Samverkans ideologi.
Ltl Danne Sundman, andra tilläggsanförande:
Fru talman!
Jag stöder näringsminister Strand i hans tankar och ideologiska funderingar. Det är synd att det inte är mer av Frisinnad Samverkans politik i landskapsregeringen, att Strand är så hårt hållen att han måste föra en socialdemokratisk politik. Men jag saknar fortfarande svar på frågan: Kommer man att på något sätt justera de villkor som Eckerö Golf har för attt åtgärda detta missförhållande eller kommer man att se till att andra golfsatsningar får motsvarande bidrag eller hur kommer man att reda upp situationen?
Vicelantrådet Jörgen Strand:
Fru talman!
Om och vilka beslut vi tar i framtiden kan jag inte uttala mig om här, men det är helt klart att vi kommer att följa statsstödsreglerna, oberoende om det är Eckerö Golf, en skärgårdsbana eller någonting annat. När det gäller den ideologiska diskussionen kunde man diskutera hur mycket som helst, men jag tycker att ltl Danne Sundman lite trampar i klaveret här. Man vet ju i vilken mån han stod på landskapsregeringens trappa och tiggde stöd och bidrag till sin motorbana! (Från salen, ltl Danne Sundman: jo, 50.000 euro, inte 5 miljoner!)
TALMANNEN: Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.
Antecknas från tilläggslista för kännedom att till lagtinget överlämnats
Landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget för år 2005. (FR 18/2004-2005).
Ärendet upptas till behandling vid plenum måndagen den 19 september.
Lagtingets nästa plenum är måndagen den 19 september kl. 13.00. Plenum är avslutat.
(Plenum avslutades kl.14.33).