Enda behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Företrädare för lagtinget med talmannen i spetsen har gjort en hemställningsmotion som gäller sexualbrott. Orsakerna är naturligtvis många men en av orsakerna är ett uppmärksammat fall här på Åland för en tid sedan. Man kunde konstatera att hela brottsproblematiken är komplicerad när det gäller attityder till sexualbrott.

    Lagutskottet har tidigare behandlat Europakonventionen om exploatering av barn. Vi har konstaterat att det förekommer en hel del åtgärder för att ringa in hela den här problematiken, framförallt har vi något som kallas barnahusmodellen. I barnahusmodellen samarbetar polis, sociala myndigheter och hälso-och sjukvården för att kunna hantera hela det här området som ökar bland annat på grund av Internet och sådant som gör att barn och ungdomar utnyttjas och att vuxna kan utnyttja internetsystemet utan att kunna spåras i många fall.

    När det gäller den här hemställningsmotionen så kan man belysa frågan genom ett aktuellt ärende i Grekland. En svensk kvinna som heter Anna blev våldtagen och misshandlad på en av de grekiska öarna. Hon anmälde det till polisen och myndigheterna. Detta ledde till en motreaktion från förövarens sida där han och hans advokater hävdade att kvinnan skulle anklagas för förtal, för hon hade anklagat mannen för något som inte skulle betraktas som våldtäkt eller att han hade använt våld. Det här belyser hela den problematiken att det är frågan om kulturella värderingar där kvinnor och vissa män i rättssystem i olika länder har olika värderingar om vad som är sexualbrott och vad som är våldtäkt.

    I de nordiska länderna har det på senare år förts en diskussion om vad som är ingrepp när det gäller en människas kropp. Det handlar naturligtvis om sexingrepp, men det är också en fråga om hur man definierar det. I Sverige ändrade man sin lagstiftning 2005. I samband med det så hade man en diskussion kring samtycke. Ingen ska behöva utsättas eller vara med på någonting som man inte själv bestämmer över. Man bestämmer över sin egen kropp. Det är en fundamental utgångspunkt för samtycke. Sedan är det en annan sak när man kommer in på rättssystemet, hur ska man bedöma ett samtycke i flera olika led? De svenska myndigheterna, brottsförebyggande rådet, gör en indelning i olika sexualbrott. I Sverige är det, såsom det är på Åland och i Finland, att det mesta försiggår i nära relationer, inom familjen eller bland kompisarna och vänner. Det som ökar väldigt mycket i vårt samhälle är så kallade nöjesrelaterade sexualbrott, när man går på diskotek eller nattklubb och kanske förtär alkohol eller på något annat sätt är påverkad och sedan inleder ett förhållande som slutar i sexualbrott. Det här medför att den här typen av brott är svårare och svårare att komma åt. Detta om bakgrunden till hela området sexualbrott som är riksbehörighet när det gäller straffrätten men också när det gäller processrätten, dvs hur domstolarna behandlar de här frågorna.

    Hemställningsmotionen vänder sig till riksdagen och kommer att behandlas av den nyvalda riksdagen i Finland men via regeringen. Motionen ska överlämnas till regeringen efter att lagtinget har behandlat motionen.

    Bakgrunden är alltså allvarlig och orsaken till att man i lagtinget har tagit det här initiativet är bland annat att rättsuppfattningen mellan Sverige och Finland skiljer sig åt. Åland har en rättsuppfattning i de här frågorna som kanske avviker från den finska rättsuppfattningen i så stor grad att man borde göra någonting åt det. Motionens huvudsakliga syfte är att påverka myndigheterna i Finland så att de ser över lagstiftningen och för in det i ett modernt sammanhang där man beaktar hela brottsproblematiken, påföljdsproblematiken, vilka straff det ska vara men också de sociala aspekterna för både förövare och särskilt brottsoffer.

    Lagutskottet, som har behandlat det här, vill att påföljderna ska bli skarpare. Nu får ofta förstagångsförövare villkorliga straff för ett brott som är allvarligt om man jämför med andra brott, till exempel egendomsbrott. Att förstöra en bil, repa en bil eller skära däcken på en bil då blir det höga böter och svåra straff medan ett sexualbrott som är ett ingrepp och ett våldförande på en annan människas kropp kan leda till villkorliga straff. Det vill vi att man ska se över och skärpa.

    När det gäller de olika brotten så är det en utveckling i samhället som är generell. Vi har hela färjtrafiken, vi har utelivet och nöjeslivet överhuvudtaget som gör att de här brotten sprider sig ner i åldrarna och det sprider sig också i samhället oberoende av sociala utgångspunkter och sociala skillnader. Det här leder till att det behövs mera kunskap, mera statistik och mera uppföljning så att man vet vad som händer och därigenom kan bygga upp förebyggande åtgärder.

    I vårt tidigare betänkande om Europakonventionen riktade vi in oss väldigt mycket på de förebyggande åtgärderna. I det här fallet är det mera straffbestämmelserna som är i fokus.

    Det som är viktigt är att man har en helhetssyn, att förebygga, att påföljderna är riktiga men också att behandlingen efter ett brott tas in i hela synen på brottet.

    Vi konstaterade i utskottet att det är viktigt att man bygger upp en kompetens i domstolarna, att kompetensen kan användas i domstolarna och att domarna får kompetens.

    Vi har inte gått in specifikt på processrättens område eftersom det inte är anhängiggjort i själva motionen, men också på det området finns det anledning att se över hur man ska kunna tillhandahålla kompetensen, kunskapen och erfarenheten som behövs för att man ska kunna döma i sådana här brott.

    I utskottsarbetet har vi begärt in utlåtanden från två experter, en från Finland och en från Sverige. De har båda haft som utgångspunkt att man bör se över hela brotts- och straffsystemet för att kunna göra någonting åt det här grova brottet som vi talar om.

    Med detta, herr talman, så har jag försökt sammanfatta en viktig motion och ett relativt ingående betänkande från lagutskottet. Jag hoppas att lagtinget kan ställa sig enigt bakom det här när det går vidare till Finlands regering för vidareförmedling till Finlands riksdag. Finlands riksdag får anledning att ta en prövning av det här brottet, där Finland ligger efter och har behov av reformer. Det ska bli intressant att se om den finska rättstraditionen håller för en reform som initieras härifrån och att man kan efter den processen säga att Finland är ett rättssamhälle med socialt ansvar, vilket vi har rätt ifrån Ålands sida att ställa krav på.

    Ltl Harry Jansson

    Herr talman! Ärade kollegor, sällan har väl ett initiativ av politisk art tillkommet i lagtingets namn varit så angeläget som det nu aktuella ärendet.

    Lagutskottets handläggning av detta initiativ har visat att initiativet både är nödvändigt, har synnerligen stor aktualitet och att läget är betydligt allvarligare än vad jag personligen hade kunnat föreställa mig. Tillståndet är bedrövligt i hanteringen av denna typ av brott. Straffskalorna är i sammanhanget direkt skrattretande låga. Det är nästan en chock att som politiker att konstatera att den här typen av övergrepp kan leda till villkorliga straff och i vissa fall samhällstjänst, när vi talar om övergrepp av till och med barn.

    Herr talman! Initiativet är sannerligen befogat. Är det någon som tvivlar på vikten av riktigheten av vårt agerande så är det bara att läsa de sakkunnigutlåtanden som har fogats till lagutskottets betänkande.

    I och med att utskottsordförande Olof Erland har gett en heltäckande beskrivning så tänker jag inte upprepa desto mera. Vi skickar nu iväg det här initiativet med förhoppningsvis total enighet, som ordförande efterlyste. Vi skickar initiativet till ett nytt politiskt landskap i Helsingfors. Vi får se hur den här typen av initiativ tas emot i en mer mansdominerad riksdag.

    Under utskottets behandling har det visat sig, förut det här med straffpåföljderna, behovet av specialistkompetens inom domstolarna. Under vårt hörande har vi kunnat bekräfta den illa varslande bild som redan har funnits, dvs att de drabbade upplever bl.a. behandlingen i rättssalarna som ett andra övergrepp. Lagstiftarna och även de som ska upprätthålla lagstiftning måste nog se till att den svarar mot vad lagstiftarna har tänkt sig. Man har nog totalt misslyckats i sitt uppdrag.

    Herr talman! Det är ett viktigt och angeläget initiativ. Tack.

    Vtm Gunnar Jansson

    Tack, herr talman! Jag kan börja med att för egen del och även för medmotionärernas del tacka lagutskottet, dess medlemmar och sekreterare för välförrättat värv.

    Betänkande är kortfattat, tar sikte på väsentligheter och åtföljs av dessa två utlåtanden. Många av oss har säkert erfarenheter av båda proffesorer. I riksdagen hördes professor Utriainen många gånger på basen av ett fast och sakkunnigt rykte som hon har.

    Som det framgår i betänkande redan på första sidan: ”Initiativet syftar till att hemställa om att riksdagen uppmanar regeringen att företa en översyn av sexualbrottslagstiftningen så att den bättre motsvarar den allmänna rättsuppfattningen. Översynen bör innefatta överväganden gällande införande av ett s.k. rekvisit för samråd/frivilligt deltagande för våldtäkt, införande av nya brott såsom ofredande och sexuellt ofredande, en översyn av straffskalorna, en översyn av åtalsrätten samt behovet av kompletterande åtgärder.”

    Det är med tillfredsställelse jag noterar att utskottet helt omfattar dessa initiativ och dessa förslag om åtgärder. Som mer än väl framgår i bägges professorers utlåtanden är behovet av att förstärka den sexuella integriteten eller självbestämmanderätten. De här åtgärderna som föreslås syftar alla till det.

    Vi hörde hur handläggningen av det här ärendet ska gå till. Jag har i andra sammanhang haft möjlighet att diskutera med justitieministrarna och tjänstemän i ministeriet. Jag vet att detta initiativ kommer att tas väl om hand och föras vidare till den igår nyvalda riksdagen.

    Vad slutligen gäller behovet av ökad kompetens i domstolarna så omfattar jag också detta det resonemang som utskottet för inom processrättens område så här långt. Jag kan tillägga att i Finland har man god erfarenhet av att komplettera överdomstolarna med sakkunniga medlemmar. Med över domstolarna menar jag Högsta Domstolen i det här fallet och Hovrätter vid behov. Ett sådant förfarande tillämpas och jag är övertygad om att detta initiativ också kommer att initiera en diskussion om åtgärder, framförallt på Hovrättsnivå, som skulle höja kompetensen i den här typen av brottmål.

    Slutligen vad gäller behandlingen i riksdagen så kan jag livligt föreställa mig att företrädare för lagtinget kommer att kallas till det utskott som handlägger det här initiativet när det förhoppningsvis redan före sommaren ska bringas till riksdagen för behandling.

    Än en gång, tack för väl förrättat arbete i lagutskottet. Den här processen går vidare. Tack.

    Ltl Barbro Sundback

    Herr talman! Det här är ett ovanligt ärende. Det är på många sätt väldigt komplicerat och svårt. Det är också blandat med mycket känslor och värderingar så det gäller att hålla huvudet kallt om man ska orientera sig genom den här problematiken.

    Vtm Gunnar Jansson sade att alla åtgärder i det här förslaget syftar till att stärka den sexuella integriteten. Jag vågar mig på att lite polemisera mot det. Det beror på att jag har suttit med i lagutskottet, vi har hört experter och vi har diskuterat. Före den här hemställningsmotionen hade vi också den internationella konventionen om sexualbrott och barn. Det har varit en lärorik vår i den här typen av frågor. I lagtinget har vi inte riktigt någon tradition i det här ämnet eftersom vi inte har lagstiftningsbehörighet på strafflagen.

    De här frågorna har lyfts upp på politikens bord ganska sent. I urminnes tider har hela sexualiteten reglerats av patriarkatet och dess primära syfte har varit att kontrollera fortplantningen och faderskapet, vilket har varit det viktiga. Ganska sent, ännu på 1990-talet, hade en man i Finland rätt att våldföra sig mot sin hustru, det var inte en kriminell handling utan det var hans rätt. De här frågorna är ändå tämligen nya i det politiska sammanhanget, frågorna är alldeles uppenbart under förvandlingstryck. Det gäller ganska svårdefinierade beteenden många gånger så det är en svår diskussion, men icke desto mindre viktigt.

    Jag är lite tveksam till det som vi började med i diskussionen, dvs att man ändrar brottslagstiftningen i Sverige genom att skärpa brottssatserna och att vi på det viset skulle anpassa oss till den allmänna opinionen. Jag är tveksam till om det räcker för att skydda särskilt kvinnors sexuella integritet. Efter att ha läst Madeleine Leijonhufvuds utredning, som hon gjorde för det gröna partiet om samtyckesutredning, så tror jag inte att det räcker. Det centrala begreppet våldtäkt innebär att kvinnan, som det rör i de flesta fall, ska kunna bevisa att hon har blivit utsatt för våld, hot om våld eller ha varit i ett hjälplöst tillstånd. Det här skapar bevissvårigheter, som ltl Harry Jansson sade, och bevissvårigheten är stor för kvinnan, speciellt av psykologiska skäl men också säkert av många andra skäl, eftersom kvinnor i regel reagerar på ett speciellt sätt när man blir utsatt för sexuellt övervåld.

    Inom psykologin finns två beteenden som människor omedvetet tar till i sådana här situationer. Den ena situationen är spela-död-reflex, man gör inte motstånd. På något vis resonerar man att om man är helt stilla så går det här fort över. Liknande beteende uppvisar människor t.ex. i tortyrsituationer. Ett annat beteende kallas dissociation. Det är att människan under själva övergreppet mentalt lyckas frigöra sig från kroppen genom en sorts medvetenhetsflykt och har därför inte heller mentala minnesbilder av det som har skett. Båda dessa situationer, när kvinnor blir utsatta för våldshandlingar, gör att de inte kan beskriva det som de har varit med om, det är inte bara det att inte vill på grund av det socialt så stigmatiserande och svårt, utan de kan helt enkelt inte.

    De flesta domstolar och de flesta domare är vare sig psykologiskt intresserade eller kunniga. Den juridiska bevisföringen och den tekniska bevisföringen ska vara det grundläggande det leder till att de missar en stor del av offrets möjligheter att försvara sig. Vi har också fått höra av våra sakkunniga att det är mer eller mindre upp till domarna själva hur intresserade de är att tillämpa lagstiftningen idag på sätt som skulle överensstämma med ett mera jämställt tänkande.

    Talmannen och jag besökte presidenten här för någon vecka sedan. Vi hade allmänna diskussioner och hon informerades om det här lagförslaget. Hon blev klart på gott humör, kanske inte över ämnet men att vi tar ett sådant här initiativ.

    Domstolarna i Finland dömer väldigt olika. Det tyder på att rättspraxis är mycket varierande och att rättssäkerheten är dålig i de här fallen.

    Summa summarum, eftersom våldtäkt innebär just den här problematiken att det kräver att offret ska kunna bevisa att det har varit våld eller hot om våld gör att det har tagits upp många väldigt ledsamma exempel på unga flickor. Det sades inte här men i Sverige har man siffror på att gruppvåldtäkter ökar. Eftersom ungdomar idag, både flickor och pojkar, använder ganska fritt alkohol, sexualmoralen är också ganska fri så finns det några fall i Sverige där flickor som har varit ganska berusade har blivit utsatta för gruppvåldtäkter. När de kommer till rättssalen så har flickorna ofta någon slags vaga minnesbilder av vad som har skett. Men på grund av berusningen och eventuellt också de psykologiska effekterna så kan de inte återge händelseförloppet. Förövarna säger förstås nej, nej hon har varit med på det hela, hon ville det och de får sedan rätt. Man kan då inte bevisa att det har varit våld, hot om våld eller hjälplöshet.

    Situationen är nog väldigt ojämnställd vad gäller den sexuella integriteten i samhället. Situationen blir inte bättre av att bara ändra straffsatserna och eventuellt straffrubriceringarna utan det krävs nog samtyckeslagstiftning, vilket man har i vissa länder, speciellt de anglosaxiska. En annan sak är sedan att det inte fungerar så bra i praktiken.

    Samtyckeslagstiftningen går ut på att man förutsätter att sex bygger på att motparterna deltar frivilligt och båda parter måste, framförallt mannen, vara säker på att det föreligger samtycke hela vägen. Kvinnan ska ha rätt att avbryta den sexuella handlingen när som helst. I Sverige har man dessutom utökat begreppet, det gäller inte bara sexuellt umgänge utan sexuella handlingar, eftersom det finns alla möjliga sexuella beteenden och penetreringar av olika slag som kan vara sådana att man ville avbryta dem. Då är samtyckeslagstiftningen grunden för att parterna ska kunna vara jämställda i sexuellt avseende. Det är den verkliga förutsättningen för lagskyddad sexuell integritet.

    Det är många som sedan gör lite narr av processen och undrar om det ungefär ska vara skriftligt. Jag tror nog människor utvecklar det där. Det är lite som om vi inte kunde utveckla lagstiftningen för att man inte kan kontrollera samtycket. Det är lite som med lagen om aga, det var mycket diskussion kring definitionen av aga är och hur ska man kontrollera det, men det är få lagar i Norden som haft en så stor betydelse för respekten för barn och deras rätt och skydd. Jag tycker att det är ett bra exempel. Jag tror att det är fullt möjligt att också utveckla det här i inom sexualitetens område. Vi har fått ett väldigt fint utlåtande från Madeleine Leijonhufvud. Hon går så långt i den här utredningen att hon tar bort begreppet våldtäkt. Hon menar att man ska tala om sexuellt utnyttjande och grovt sexuellt utnyttjande. Då förändras problematiken vad gäller våldsrekvisitet.

    Herr talman! Jag är glad att jag har fått vara med i behandlingen av det här ärendet. Det har varit väldigt lärorikt för mig personligen. Jag tycker att det finns ett stort behov av förändring och att behovet är större än att bara ändra för brottslagstiftningen och brottssatserna. Det behövs en samtyckeslagstiftning. Jag hoppas att den diskussionen kan föras i riksdagen och att vår riksdagsledamot får till uppdrag att följa upp den här frågan. Tack.

    Talmannen

    Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. Först föreläggs betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

    Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.