Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Under de gångna åren har vi haft ganska många lantbruksdiskussioner. Man märker ganska snabbt att det blir kraftiga motsättningar, speciellt enligt någon slags skiljelinje där de som företräder näringen tvingas försvara den kritik som kommer ifrån andra, speciellt de som representerar konsumentintressena. Jag tror inte att diskussionen kommer att mattas av, tvärtom, den kommer att stegra sig och den kommer att bli allt mera omfattande om man tänker på vilket utrymme i media som livsmedels frågor har idag.

Väldigt ofta är det frågan om skandaler av olika slag där konsumenterna inte har varit medvetna om vad de har stoppat i sig, hur livsmedlen är manipulerade och på vilka villkor de är framställda. I många fall odlas olika grödor på sådana villkor att människor och natur far illa. Likaså är det med djurhanteringen. Många förfasar sig över hur djur vansköts i samband med uppfödningen.

Det här är naturligtvis ”Gefundenes Fressen” för media och allt ska man inte tro på. Det ligger ändå väldigt mycket i tiden att diskutera livsmedlens produktionsvillkor, deras säkerhet och näringsvärdet i olika produkter.

De som företräder näringen, speciellt i Finland och på Åland, har haft politiskt monopol att styra lantbrukspolitiken. Andra partier än de som företräder näringen skall inte lägga sig i det här. Det är en sak som särskilt centerpartiet i Finland och centerpartiet på Åland har skött, och ingen annan ska lägga sin näsa i blöt. Så är det ju med många politikområden, olika partier har olika företrädare som av tradition talar för en viss politik.

När man nu ser hur lantbruket finansieras så måste man väl ändå överväga om inte andra intressenter också ska få vara med och utveckla lantbruket på Åland. Det finns väl inte någon näringsgren som är så kraftigt subventionerad som lantbruket. Ofta får vi höra ifrån centern och näringens förespråkare att man tyvärr inte kan göra någonting åt det här för det är EU-lagstiftning. Visst, EU-lagstiftningen är dominerande inom den här näringen. Men för det första, så är den inte tvingande, man måste inte följa allt detta. För det andra, så finns det också nivåer som kan variera på de nationella stöden. Så visst finns det utrymme för egna politiska överväganden och åländska beslut. Att så där slavist underkasta sig bidragen och deras nivåer stämmer nog inte riktigt. Det har legat i just den här politiken att man inte från annat håll ska komma och tafsa på de här bidragen. Det är jordbrukets företrädare själva som bestämmer hur det ska vara, vi andra ska liksom säger ja och amen, mer eller mindre.

På den här punkten tycker jag att man måste göra förändringar. Det är också en annan viktig sak som gör att det är dags att fundera över hur det framtida lantbruket på Åland politiskt ska utformas. Det är hållbarhetstänkandet. Den sittande regeringen talar väldigt mycket om hållbar utveckling i sitt program. Man menar då tre viktiga delar; det ekologiska, det ekonomiska och det sociala. Det inkluderar faktiskt hela befolkningen, också konsumenterna och skattebetalarna och inte bara näringens företrädare. Man säger i sitt handlingsprogram att landskapsregeringen arbetar under perioden med att stegvis införa ett hållbarhetstänkande i beslutsfattandet. Jag menar att det här också borde vara en grund för ett framtida att lantbruksprogram på Åland. Vi har tyvärr den senaste perioden sett att landsbygdsutvecklingsprogrammet har misslyckats i fråga om sitt miljöstöd. Man har då inom regeringen beslutat att det ska tas pengar från miljöstöden och de ska transformeras till direkta utkomststöd för jordbrukarna. Det här sticker nog löntagarna i ögonen. Det betyder väl att "det blir en traktor till” på gården, jag vet inte om det stämmer. Det är så som löntagarna uppfattar det här stödet, att det läggs mycket pengar i investeringar.

Det tredje skälet, herr talman, till att jag tycker att en kommitté skulle vara viktigt är att lagtinget och de som regerar måste få bredare politiska lösningar och mer långsiktiga lösningar. Den här regeringen har i stort sett gjort som alla andra, man kör sin politik och oppositionen kritiserar. Men man gör inte några förhandlingar, man kommer inte överens utan man tar fighten här i kammaren, vilket utåt framstår som att vi alltid är oeniga. Det stämmer ju inte.

Med en parlamentarisk kommitté skulle man kunna förankra ett politiskt arbete, särskilt med tanke på det kommande landsbygdsutvecklingsprogrammet för det nuvarande programmet tar slut 2013.

Jag tror att det är ett nytt sätt att politisk nå konsensus och därmed större inflytande över den kommande lantbrukspolitiken från olika intressegrupper. Det är trots allt så att den som ger pengarna måste få vara med och bestämma. Så är det i de flesta sammanhang. Den som är beroende av stöd och bidrag får lov att anpassa sig efter bidragsgivarens ett beslut.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Vi är nu inne i en period som varar till och med 2013, som ltl Sundback själv noterade. Liksom tidigare programperioder är också den här perioden framtung. Det är större stöd i början och sedan trappas de successivt ned. Nästa programperiod ska börja 2014, det är uppenbarligen från en lägre nivå än när den här gällande perioden började. Programmet som börjar 2014 är väldigt värdefullt för de förädlande industrierna och företagen på Åland. Det är ju det som man måste satsa på så att man kan få en högre förädlingsgrad.

Jag undrar om man inte först när man vet EU:s politik, inför nästa programperiod, har möjlighet att i detalj diskutera nästa programperiods innehåll för Ålands del?

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror nog att man måste kunna diskutera utgående från vad som är önskvärt med ett hållbart jordbruk på Åland utgående ifrån den erfarenhet och kunskap som vi har i landskapet. Detaljerna måste säkert beaktas. Jag tror att man redan nu ganska väl vet vad det här kommer att innebära också på EU-nivå.

Den information jag har är att det inte kommer att ske några större förändringar i de här stödformerna. Fortsättningsvis kommer EU:s budget att domineras av jordbruksstöden. Men jag kan inte detaljer, det kan utskottet ta reda på.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag delar nog uppfattningen att när det gäller den generella politiken och inriktningen så kan man börja med det redan idag i bredare diskussioner om man så önskar.

Nu har det varit landskapsregeringen som helhet som har haft ansvar för programmen och deras innehåll. Det har inte alltid varit centerministrar som har varit näringsministrar. Det har också varit näringsministrar från andra partier. På det sättet har det nog varit bredare diskuterat. Jag kan dela uppfattningen om att något parti känner att man har lite monopol på de här frågorna och vill absolut inte att andra särskilt mycket ska lägga sig i dem. Nog är det varje landskapsregerings fulla ansvar och varje ledamots i landskapsregeringen fulla ansvar att man har breda diskussioner när man gör upp lantbruksstödsprogrammen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Visst är det så formellt. Det är landskapsregeringen i sin helhet som ansvarar. Det är så med programmen och stödsystemen att de är tekniskt ytterst komplicerade. Inte lär man sitta och bena ut detta i plenum så väldigt mycket. Nog är det den ansvariga ministern som står för den kunskapen och tjänstemän som har hand om det här.

Den här perioden där miljöstödet gick över till att bli ett utkomststöd och ”leader-pengarna” fortfarande tycks vara inaktiva. Det är många som har satsat på det här och det är många som vill använda sig av pengarna, men av någon orsak så händer det ingenting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Socialdemokraterna vill att vi ytterligare ska tillsätta en parlamentarisk kommitté i lagtinget för att reda ut det här. Trots att man tidigare har varit emot min idé om att ha en paus och ha en hel samlingsregering från och med nästa val. Ändå vill man att fråga efter fråga ska behandlas av hela lagtinget, så man är lite inkonsekvent till den delen här, tycker jag.

Sedan kommer man i vanlig ordning med kritik till det åländska jordbruket att man bara köper nya traktorer för pengarna. Som i alla branscher måste man ha hyggliga redskap för att vara konkurrenskraftig. Man vill ha en ny inriktning på jordbrukspolitiken, man vill förändra i stort och man vill ha en parlamentarisk kommitté. Linjen är lagd sedan länge och den kommer förhoppningsvis att fortgå. Den linjen är att vi ska ha hörnpelare i förädlingen på Åland dels för att få mycket arbetsplatser till stånd och dels för att försörja oss själva. Det är egentligen inte svårare än så. Det är ÅCA, Dahlmans, Chipsen, Trädgårdshallen och äppelförädlingen. De bitarna i sig kräver råvaror. För att man ska få råvaror så måste det finnas ett jordbruk på Åland. Det är viktigt att det åländska jordbruket har samma konkurrensmöjligheter som kringliggande regioner. Har inte jordbruket det så kan man köpa billigare produkter utifrån och då försvinner jordbruket på Åland och på sikt försvinner då också förädlingen. Chipsen har sagt att minst 80 procent potatis måste odlas på Åland för att man ska vara kvar, annars flyttar man härifrån. Det finns utredningar som visar att jordbruket genererar både direkt och indirekt upp till 1 500 arbetsplatser. Det är antagligen det miljömässigt mest hållbara vi har på Åland. Om vi ser till näringsutsläppet i våra vattendrag så motsvarar de 1 500 arbetsplatserna ett utsläpp på 5 ton fosfor av totalt 50 ton fosfor, alltså 10 procent av det åländska fosforutsläppet kommer från det här skrået, som genererar 1 500arbetsplatser. Det finns ingen bransch som kan visa liknande siffror.

Alternativet är att komma ner till noll och skrota jordbruket och köpa in alla råvaror utifrån. Vi vet hur man gör i Brasilien, Argentina och i många länder som har regnskog, man odlar upp det. Jag ser att oppositionen ler lite, men det här är ett faktum, vi måste ju förstå sammanhanget. Det är det som det handlar om. Vi vill alla ha 100 procent rent jordbruk. Vem ska odla det? Vem ska betala för det?

Jag vill påstå att den bransch som är mest hållbar på Åland är det åländska jordbruket. Det är bara att läsa siffrorna och se hur mycket de släpper ut per anställd. Man har på Åland lyckats att ha ett jordbruk sedan hundratals år tillbaka i tiden. Man kan odla på samma åker, år efter år, efter år. Det visar att man sköter marken.

I de sydamerikanska länderna odlar man bara några år på samma åker, sedan eroderar marken bort och man måste sedan odla upp ny regnskog. Vi får inte släppa det här så långt att det åländska jordbrukets konkurrenskraft försvinner, för då försvinner 1 500 arbetsplatser på Åland. På många av dessa arbetsplatser jobbar ungdomar som vill stanna kvar och jobba på Åland, försvinner arbetsplatserna flyttar de.

Vi från centern diskuterar gärna det här med socialdemokraterna för att förmå jordbruket att utvecklas ännu mera. Vi ser ju också att det utvecklas. Det kommer mycket nya ekologiska produkter. Ålänningarna handlar ganska mycket åländska produkter.

Det finns en sak till som man inte tänker på, t.ex. äppelodlingen. Den är IP producerad idag, integrerad produktion där man besprutar produkten så lite som möjligt genom olika metoder. Detta har man tagit fram med stöd av centern. De här äppelodlingarna är unika i världen. Äpplena är dyrare än baltländernas men de är mera efterfrågade.

Det finns mjölkgårdar som är ekologiska i den meningen att man vare sig besprutar eller ger konstgödsel. Men de har inte nått upp till den absoluta ekologiska nivån. Den sista lilla biten fattas som kan betyda att djuren måste gå ute en längre tid eller att ladugården måste se annorlunda ut. Men i praktiken är produkten ekologisk. Den blandas in med den konventionella ÅCA-mjölken. Jag brukar hävda, när jag pratar med ÅCA, att egentligen borde de göra den åländska tetran ungefär en tredjedel grön. Det är ungefär så mycket ekologisk mjölk i den åländska tetran. Det är också unikt. Det finns ingen konventionell mjölk som är så ren som den åländska mjölken vill jag hävda.

Slutligen, herr talman, så måste vi veta att de åländska produkterna är så rena som de bara kan vara. De är oerhört viktiga för vårt samhälle och också för den mat som vi ska äta. Det kan vara så idag att strukturen förstörs och vad vi gör vi då om vi inte har mat på vårt bord? Man kan tycka att det är en utopi idag, men vi har sett länder där det händer stora katastrofer. Vi måste bibehålla det här men vi ser gärna att socialdemokraterna är med och utvecklar det. Det tar vi gärna emot och diskuterar. Tack, herr talman!

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det tog sig lite på slutet, annars var anförandet direkt lite osakligt.

Att ha en samlingsregering är att ta bort det parlamentariska ansvaret. Det tror jag inte är en bra lösning. Har man ett parlamentariskt system och man i kommittéer eller på andra sätt förhandlar mellan regeringspartierna och oppositionen så kan man komma fram till breda lösningar. Parlamentarisk kommitté är en modell, men inte den enda modellen. Det är nu ett förslag som vi prövar. Det visar ju att socialdemokraterna är villiga och vill ta ansvar i de här frågorna. Inte behöver ltl Runar Karlsson ta på näsan. Det visar ju bara att man inte tål att någon som icke är center har åsikter om jordbruket och så håller man ett långt försvarstal. Det är viktigt att det finns ett stort samförstånd i de här frågorna.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Jag kan konstatera att just i den här frågan vill socialdemokraterna ha en samlingsregering och inte i allt det andra. Nå, det är bra att veta.

Herr talman! Det var inte ett försvarstal. Jag välkomnade ju in socialdemokraterna. Jag sade att det var bra. Jag berättar min och centerns åsikt, det måste vi ju få göra. Inte är det här något bara för centern, det sitter ju 30 ledamöter här. Centern består av nio trettionde delar, så mycket kan vi säga till om i snitt, så även i den här frågan. Vi hävdar att det här är viktigt. Vi välkomnar socialdemokraterna att diskutera det här. Desto mera insatt man är ju klokare blir man.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ltl Runar Karlsson har det där med samlingsregering på hjärnan. Inte kan man ju ha samlingsregering i en fråga och sedan ha en parlamentarisk tillsatt regering i andra frågor. Jag vet inte var han fått de där idéerna? Samlingsregering är ju något gammalt patriarkaliskt system. Jag hörde en gång om ett möte man hade i Österbotten och ”he had vari så bra möte, det fanns int´ bara en åsikt”. Det är väl antagligen det man vill ha då. Nej, vi ska ha parlamentarismen kvar. Men som i många andra parlament så är det inte något hinder för breda överenskommelser i viktiga frågor. Man brukar ha det i säkerhets- och utrikespolitiska frågor. Men inte ens de områdena är heliga mera.

Jag tror att i en sådan här väldigt viktig fråga för Åland skulle det vara värdefullt att konsumenten och näringens företrädare är överens.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ltl Karlsson talar om mjölken som säljs via ÅCA som är 30 procent ekologisk. Man konkurrerar ju nu faktiskt med annan mjölk utifrån som inte alls innehåller något ekologiskt. Vore det inte bättre att kunna sälja 100 procent ekologisk åländsk mjölk, smör och ost och kunna ta ut det mervärde som faktiskt de ekologiska produkterna innebär. Här kunde man gå in och hjälpa till med investeringskostnader för att komma upp i det lilla extra som krävs. Det här är jätte dumt att konkurrera med den här billiga mjölken istället för att verkligen kunna lansera den åländska, rena, ekologiska mjölken.

Ltl Runar Karlsson, replik

Absolut, om konsumenterna är beredda att betala mera. På Åland idag säljs det t.ex. ekologiskt och konventionellt odlad Bregott. Det ekologiska är dubbelt dyrare än den konventionella. Själv köper jag ofta ekologiskt Bregott. Har en barnfamilj råd att betala 2 euro för en liter mjölk istället för 1 euro? Det tror jag inte. Man tar nog den konventionella mjölken. Då blir den åländska mjölken att står där och surna. Det kan man inte tjäna på. Det är det som är problemet. Jag tror t.o.m. att jordbrukarna skulle kunna tänka sig det, men mjölken blir inte såld. Därför tycker jag att det är ett ganska bra mellansteg att mjölken i sig, fast den är en blandning, är så ren som man kan tänka sig. Därför köper många ålänningar mjölken också.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det känns hela tiden som om man både vill äta kakan och ha den kvar. Ettdera måste man helt gå in för en ekologisk linje. Jag tror aldrig att den åländska livsmedelssektorn någonsin kommer att kunna konkurrera med omvärlden genom att producera billiga produkter och i stora kvantiteter. Det kan vi aldrig. Vi måste konkurrera med kvalitet, smak och berättelser om hur produkterna är producerade. Jag kommer att ta upp det här senare i min hemställningsmotion om en livsmedelsstrategi, för de här frågorna behöver diskuteras. Det är väldigt viktigt. Vi måste gå in för en gemensam vision. Man kan inte bara nöja sig med 30 procent, när vi skulle kunna ha 100 procent.

Ltl Runar Karlsson, replik

Det är ju det som man gör redan idag. Som jag sade, man producerar äppel idag som är dyrare men godare, därför säljs de. ÅCA producerar ost som är dyrare men godare, därför säljs den. Chipsen producerar förmodligen dyrare chips, åtminstone inom vissa märken, ändå säljs det. Småskaligheten gör att man kan producera godare livsmedel och det gör man ju. Så varför förstöra det, när livsmedlet i stort sett redan är ren?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Det såg till en början ut som om det inte skulle blir någon debatt överhuvudtaget. Det tycker jag att är orättvist. Jobbar man och lägger ett förslag så vill man gärna diskutera det.

Jag håller med en hel del av det som ltl Runar Karlsson sade. Inte bara det att han vill ha samlingsregering, det håller jag också med om. Vi kanske inte ska gå in på det för risken är att man hamnar utanför ärendet.

När det gäller jordbrukspolitiken och när det gäller livsmedelsklustret så är det ändå 10,4 procent av vår sysselsättning vi pratar om. Vi vet vi att Chipsen ägs av Orkla. Det är en ständig kamp att hålla den fabrik på Åland kvar. Jag är faktiskt ganska bekymrad. Om man inte lyckas med det så åtminstone när det gäller växtodlingsproduktionen så har vi ytterligare en traditionell näring som går i graven. Det bör man ha klart för sig när man diskuterar de här frågorna. Det är ett ganska allvarligt läge.

Om vi tittar på den här motionen så sägs det i klämmen att man skulle vilja ha ett program som inte bara beaktar lantbrukarna utan också konsumenternas och miljöns intressen. Jag ser inte något motsatsförhållande i det här. Det finns ju definitivt ett beroende förhållande ifrån odlarnas sida. Det är självklart, man kan inte producera sådant som det inte finns konsumenter som vill ha. Förhoppningsvis finns det också ett beroende förhållande ifrån konsumenternas sida, att man inser vikten av att det finns ett levande lantbruk kvar på Åland.

Tittar vi på det som sägs, att man inte bara beaktar lantbrukarnas intressen utan också konsumenternas och miljöns intressen. Tar vi EU-stöden så är själva grunden för dem att det ska vara ett lågt livsmedelspris i Europa. Det är det som är själva grunden. Jag vet att jordbruksministern i en frågestund svarade ltl Sundback att det inte hade någon betydelse för konsumentpriserna, men det var definitivt fel. Då kan man inte själva grunden för hela EU:s jordbrukspolitik.

När det gäller miljöstödet så har det haft en stor positiv miljöpåverkan. Det är självklart att många odlare gärna skulle ta pengarna utan att göra de insatser som man gör för miljön. Det är uppbyggt på det sättet att man får ersättning för de merkostnader man har för att driva sin näring så miljövänligt som möjligt. Hela systemet är uppbyggt på det sättet. Det beaktar definitivt lantbrukarnas, konsumenternas och miljöns intressen. Det finns inte något motsatsförhållande.

Sedan sägs det att EU:s jordbrukspolitik i många avseenden skadar miljön och människors hälsa. Den ena skandalen efter den andra avlöser sig inom jordbruks- och livsmedelssektorn, står det. Jag tyckte att ltl Sundback ändå var rätt sansad där. Det blir ju ofta de här udda fallen som blåses upp i media, det blir ett mediedrev och hittar man något sjukt djur i någon ladugård så blir det otroliga rubriker flera månader framöver.

Tar vi till exempel foderlagstiftningen, som är rigorös just för att man ska kunna motverka den här typen av problematik, så var socialdemokraterna rätt kritiska, om jag situationen rätt. Sedan nämns det i motionen, och har nämnts så många gånger ifrån socialdemokratiskt håll, att man behöver ha mera politiska krav på ekologisk odling. Jag sagt det många gånger, det är inte någon nyhet, att jag kanske är den största konventionella odlare på Åland och det är just på grund av att potatisodlingen är den viktigaste grödan för mig och där finns det inte någon avsättning för ekologisk chipspotatisproduktion i dagens läge. Jag skulle väldigt gärna se att man tog tag i det här en gång för alla och utreder om det fungerar ekonomiskt och praktiskt. Kan man lägga om hela det åländska lantbruket till ekologiskt? Jag har inte någonting emot det. Det tror jag inte att någon annan jordbrukare heller har. Man måste ha en viss förståelse för att hårt arbetande yrkesmänniskor vill veta att det finns en ekonomisk framtid om man lägger om sin produktion. Jag tror att det är orimligt att begära att yrkesutövarna själva ska ta fram svar på de frågorna.

Det här vet ltl Gunell att jag har framfört i tankesmedjan. Jag har också framfört detta flera gånger. Det här är ett utvecklingsarbete som jag tycker att landskapsregeringen mycket väl kunde ta tag i för resurserna borde finnas för att få svar på de frågorna. Även om det sist och slutligen kanske inte är så stor skillnad i utsläpp mot ett konventionellt jordbruk. Det ligger mycket i det som ltl Karlsson sade. Vi vet ändå, om vi pratar om Branding, den gröna ön i det blåa Östersjön, så är jag helt övertygad om att om man kunde visa att all energiproduktion sker med vindkraft och jordbruket drivs ekologiskt osv. så skulle det stärka varumärket Åland avsevärt. Det har jag intehåller någonting emot. Men tyvärr händer det inte desto mera när det gäller den här biten.

Till sist vill jag ställa en fråga till huvudmotionären. Man vill ha en koparlamentarisk kommitté för att utarbeta det framtida landsbygdsutvecklingsprogrammet, om jag förstår det rätt. mmTittar vi på sjöfartspolitiskaprogrammen, tittar vi på utbildningsprogrammen och tittar vi på hälsovårdsprogrammen så är det alltid expertis som tar fram frågorna. Inte är det någon parlamentarisk lekmannagrupp som sitter och jobbar med de här frågorna. Det måste finnas en kompetens om man ska få fram arbetet på ett bra sätt.

Jag tror att landsbygdsutvecklingsprogrammet var på en väldigt omfattande remissrunda bl.a. till natur- och miljö och till alla organisationer överhuvudtaget som kunde tänkas ha synpunkter på det. Hur de olika synpunkterna beaktades kan jag inte direkt svara på.

Med det här vill jag säga att det blir lite märkligt om man har uppbådat den största möjliga expertis, som finns, när man utarbetat sjöfartprogrammet, utbildningsprogrammet och hälsovårdsprogrammet. Varför ska man då inte göra det när det handlar om lantbruksproduktionen? Det får jag inte riktigt att gå ihop.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ltl Eriksson nämnde att socialdemokraterna var kritiska när det gällde foderlagstiftningen och fodersäkerheten. Vi hade främst invändningar när det gäller GMO-foder. Regeringen har ju nämligen sagt att man vill har Åland som ett GMO-fritt område. Samma företag som har tagit fram stärkelsepotatisen, Amflora, håller nu på att ta fram en ny potatis som inte ska användas som livsmedel men däremot ska den användas till chips och pommes frites. Om man då är Åland största chips potatisodlare då kan det bli en intressekonflikt om man får kritik från socialdemokraterna när vi vill förbjuda GMO-odling på Åland.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Den där slängen var ändå relativt onödig. Jag har inte några bekymmer överhuvudtaget om vad som förs fram. När det gäller foderlagstiftning så var den oerhört rigorös och det var just för att det handlar om livsmedelssäkerhet. När det sägs i den här motionen att den ena skandalen efter den andra avlöser varandra, så är det ändå ett oerhört rigoröst regelverk. Det man gjorde från socialdemokratiskt håll var ju att plocka ut en liten, liten detalj, istället för att verkligen sätta sig in i vad det verkligen handlade om. Det handlar om livsmedelssäkerhet och att försöka få det att fungera så bra som möjligt. Jag tror inte att det överhuvudtaget finns något GMO-foder här på Åland. 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag tror att vi är förutseende. Om vi inte lyfter ut paragraf 11 så lämnar vi fältet för att det kan komma in GMO-foder. Vi vet inte om det används idag inom fiskodlingen till exempel. Vi kan inte tillåta att man börjar använda GMO-produkter, GMO-grödor och GMO- foder på Åland om vi vill att Åland ska bli GMO-fritt i framtiden. Om vi däremot stänger dörrarna nu så öppnar det möjligheter i framtiden när vi vet vilka konsekvenser GMO-produkterna kan föra med sig. Idag finns det alldeles för lite forskning kring detta. Jag är allvarligt oroad för att man inom chipsindustrin kommer att börja använda sig av GMO-potatis som man nu håller på att ta fram i Sverige.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sistnämnda så tror jag inte att det finns någon anledning till oro. Man ska ha klart för sig att chipsen inte är ett åländskt företag mera. Det ägs av en internationell koncern. Vilka spelregler de sätter är inte så lätt för en enskild odlare att kunna påverka. GMO-frågan får vi ta när det betänkandet kommer. Jag förstod att det var i antågande när som helst.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag kan hålla med ltl Eriksson om att tillsätta en parlamentarisk kommitté kanske inte är det bästa. Ska vi jobba med expertisen inom det ena området så borde vi väl också jobba med expertis inom alla områden.

Sedan har jag ingenting emot att man utvecklar det ekologiska jordbruket. Det har utvecklats ganska mycket. Det finns flera ekologiska jordbrukare idag. Jag tror att det här kommer att ge sig också så småningom. Det är ingenting som man gör över en natt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är helt enig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag ska börja med att tacka ltl Anders Eriksson för hans inlägg. Jag tycker ändå att det förde diskussionen framåt. Det är ju det som är spännande att diskutera framtiden och se olika möjligheter och visioner.

Den vision som projektet ICIS har tagit fram är säkert någonting som omfattas av majoriteten av ålänningarna. Man vill leva på en grön ö i ett blått hav. Det är en vacker bild och den speglar den åländska själen. Det finns hot mot den framtidsbilden idag, inte minst vad gäller Östersjön. Många upplever att den gröna ön ska sättas under ett ganska högt exploateringstryck av alla möjliga verksamheter. Man tar mark och orörda områden i bruk. Det krävs nog någon slags riktning för att kunna bevara den här bilden och verkligen se till att den består och att ön kanske blir ännu grönare och att havet blir ännu blåare runt om oss.

Det här projektet har ju kostat mycket pengar, det har vi fått läsa om i tidningarna. Man frågar sig vad som händer nu då? Var resultatet de här två utskicken som gick till alla hushåll? Eller kommer det att följas upp på något sätt? Min tanke med den här motionen är bland annat att jag tycker att det är en ganska logisk uppföljning hur det framtida lantbruket skall utformas. För den näringen är väldigt central just i skapandet av den här visionen. Det sammanfaller med handlingsprogrammet där man säger att man stegvis ska gå in och skapa ett beslutsfattande inom olika politikområden som bygger på de här tre kriterierna för hållbar utveckling. Det blir ju ingenting om det inte konkretiseras i det politiska arbetet. Då tycker jag, som sagt var, att det här är spännande att diskutera.

För att hålla igång polemiken och diskussionen så skulle jag säga något om livsmedelslagstiftningen och säkerheten med lagstiftningen. Det har nog framkommit internationellt att nivåerna för användningen av olika typer av medel och allt möjligt som används inom livsmedelsproduktionen, bl.a. E-,tillsatsämnena, att man allt mer och mer ifrågasätter deras långvariga verkningar på människokroppen. Det är klart att om man äter dem tillfälligt så lär det inte ha någon verkning. Nog är det ganska konstigt med alla allergier och allt möjligt som människor har idag. Man skulle nästan föreställa sig att det var mindre idag men det blir bara mera. Många upplever nog att våra livsmedel är så manipulerade av konstgjorda ämnen. Det finns väldigt kraftiga bevis på det, inte minst inom den svenska debatten. Det är inte så mycket naturliga produkter kvar som säljs i butiken. Det är inte jordbrukarnas fel utan det är hela livsmedelsindustrin. Nivåerna som finns i livsmedelssäkerhetslagstiftningen är framtagna i form av kompromisser där livsmedelsindustrins lobbygrupper verkligen är kraftiga. Jag tror att man inte ens med den där lagstiftningen kan garantera produkternas säkerhet långsiktigt, utan det kommer långsiktigt att visa sig att det och det ämnet inte alls borde finnas i produkterna.

Tanken med en parlamentarisk kommitté verkar vara något helt nytt för vissa i lagtinget. Vi har ju suttit i parlamentarisk vallagstiftningskommitté den här perioden, vilket i och för sig inte ledde till något. Vi har suttit i parlamentarisk kommitté för jordförvärvsfrågor och nu skall det tillsättas en parlamentarisk kommitté för självstyrelselagsändring. Det pågår hela tiden och syftet är att skapa politisk konsensus eller så starkt majoritet som möjligt för viktiga förändringar. Det är ju grundtanken med det här. Om majoriteten är säker på sin politik så kör man ju igenom den. Men i vissa frågor vill man ha stark majoritet, speciellt i sådan lagstiftning som kräver 2/3 majoritet. Inte är det något märkvärdigt att man anlitar expertis. Men om vi har expertgrupper så överlämnar man ju hela ansvaret till tjänstemännen. Det är inte så lyckat alla gånger. Det krävs en balans mellan expertis och de som har det politiska ansvaret.  

Herr talman! Jag tycker ändå att jag är nöjd med den här remissdiskussionen. Jag hoppas att diskussionen fortsätter i utskottet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag har en kort kommentar. Ltl Sundback sade att den gröna ön i det blåa havet var AICIS vision. Det är inte det, det är tankesmedjans vision. Ltl Sundback ställde också frågan vad som kommer att hända. Dokumentet har lämnats över till landskapsregeringen som har lovat att driva de politiska projekten vidare. Näringslivet har också sin del, Clean Tech mässan var ett exempel. Handelskammaren håller i olika projekt. Ungefär om ett år ska det vara en avstämning om vad detta har lett till. Projektet har inte blivit lämnat vind för våg.

Sedan när det gäller jämförelserna mellan en parlamentarisk kommitté och en expertgrupp så tycker jag att jämförelsen blir lite haltande när ltl Sundback räknar upp valkommittén, självstyrelselagsändringar och jordförvärvsfrågor, det är ju politiska projekt. Det handlar inte om verksamhetsförutsättningar och de långsiktiga spelreglerna för en näring.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nej, jag håller med om att man inte har använt sig förut av det inom t.ex. jordbruket. Men inom utbildningen har man använt det och inom hälso- och sjukvården också. Som jag inledningsvis sade är det ett område som är förbehållet nästan ett enda parti att bestämma och diskutera om lantbruket. Jag tycker att det är dags nu att andra som representerar skattebetalare och löntagare får säga sitt om det är. Det finns nog väldigt många som är kritiska till de 60 miljoner euro som finns i landsbygdsutvecklingsprogrammet. Jag har försvarat det till den delen som vi har varit med om. Men denna en och en halvmiljon som ramlade in här när vi skulle spara, det gick för långt också för oss.

Ltl Anders Eriksson, replik

Denna en och en halvmiljon får väl förklaras någon gång för mig. Jag har inte riktigt förstått var den har kommit inramlande ifrån?

Om vi tittar på spelreglerna och om vi tittar på verksamhetsförutsättningarna för en näring, så vare sig jag eller ltl Sundback hör till det parti som nämns nu och då, men nog tar vi oss rätten att diskutera de här frågorna ändå när vi vill.

Om man skulle ge de signalerna till sjöfarten att nu ska vi tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska utarbeta spelregler för sjöfarten så om vi har haft problem med utflaggning förut så kommer problemen med utflaggning säkert inte att bli mindre då. Den här typen av regelverk bör de som innehar kompetens utforma, det tycker åtminstone jag. Annars blir det svårt att förstå hur det ska fungera.

Näringsutskottet får väl fundera på det, så får vi se vad de kommer fram till. Jag får det inte riktigt att gå ihop i varje fall.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nej, om man inte vill så får man det ju inte att gå ihop. Nog finns det säkert kunniga människor inom det här området i alla partier. Inte är ju alla som sitter i parlamentariska kommittéer experter. Man försöker förstå och tänka så rationellt som man klarar av och bidra med det. Det här kan väl inte vara av sådan överjordisk karaktär att inte en vanligt funtad lagtingsledamot också skulle kunna sätta sig in i de här frågorna?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Ärendet remitteras till näringsutskottet.