Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Christian Beijar

Fru talman, bästa lagting! Social- och miljöutskottets förslag är att lagtinget för landskapsregeringens lagförslag om privat socialservice.

I syfte att trygga intressen och rättigheter för klienter som använder privat socialservice föreslår landskapsregeringen att lagtinget antar en lag om tillämpning av rikets nya lag om privat socialservice. Rikets lag om privat socialservice trädde ikraft den 1 oktober 2011. Genom lagen ordnas den offentliga tillsynen över privata inrättningar som erbjuder socialservice. Lagstiftningen utgör framför allt ett nödvändigt verktyg för tillsynsmyndigheterna som ska säkerställa att den vård som erbjuds klienterna håller god kvalitét. Enligt utskottet är lagstiftningen dessutom viktig för verksamhetsutövarnas och klienternas rättsskydd.

Under utskottsbehandlingen har det framkommit att verksamhetsutövarna välkomnar lagförslaget som bl.a. ger ramar och riktlinjer för hur tjänsterna ska kvalitetsäkras. Verksamhetsutövarna ska t.ex. utarbeta en plan för egenkontroll som ska finnas offentligt framlagd och som ska följas upp. Utskottet har erfarit att kvalitétsäkring redan förekommer på motsvarande inrättningar utanför Åland. Tillsvidare är det endast ett begränsat antal verksamhetsutövare som berörs av lagstiftningen i landskapet. Antalet verksamhetsutövare kan förväntas öka i framtiden.

I övrigt finner utskottet att rikets nya lag om privat socialservice inte innebär några stora förändringar jämfört med den äldre lagstiftningen. De flesta ändringarna är av strukturell och språklig karaktär.

Utskottet har också i samband med behandlingen noterat att landskapsregeringen har använt sig av en ny teknik i blankettlagen för att föreskriva vilka avvikande bestämmelser som gäller i landskapet. Syftet har varit att göra uppräkningen mer överskådlig och lättläst. I den nu aktuella lagen har det varit nödvändigt att föreskriva om ett relativt stort antal avvikelser. Utskottet finner att landskapsregeringens förslag att ange dessa i tabellformat fyller syftet att göra lagstiftningen mer överskådlig. Med hänvisning till att tekniken inte har använts tidigare hade det funnits anledning att omnämna detta i motiveringarna till lagförslaget.

Fru talman! När det gäller utformandet av beslut och besvärsanvisningar konstaterar utskottet att på beslut som fattas med stöd av landskapsregeringens lagförslag om privat socialservice ska förvaltningslagen för landskapet Åland tillämpas. I förvaltningslagens 7 kapitel finns bestämmelser om vad ett beslut ska innehålla, att det ska motiveras och övrig information som ska anges i beslutet. När det gäller besvärsförbud sägs i 43 § att om en särskild bestämmelse anger att det är förbjudet att anföra besvär eller att ett beslut inte är överklagbart, så ska den bestämmelse som ligger till grund för detta anges i beslutet. Detta med anledning av den diskussion som förekom i samband med remissen.

Beträffande motionen om servicesedlar konstaterade utskottet att det i ltl Gunnar Janssons m.fl. åtgärdsmotion föreslås att lagtinget ska besluta om att ge landskapsregeringen i uppdrag att bereda ett lagförslag om servicesedlar inom vården och omsorgen som ska föreläggas lagtinget. Utskottet konstaterar att det av regeringsprogrammet framgår att landskapsregeringen under mandatperioden kommer att utarbeta ett lagförslag om servicesedlar. Redan nu finns en bestämmelse om servicesedlar i landskapslagen om hälso- och sjukvård 46 §. Enligt denna bestämmelse kan servicesedlar användas i syfte att öka valmöjligheter för patienterna och främja samarbetet mellan den offentliga hälso- och sjukvården och de privata serviceproducenterna. För att systemet ska kunna tas i bruk måste dock närmare bestämmelser om servicesedlar utfärdas genom landskapslag. Eftersom landskapsregeringen har angett i sitt regeringsprogram att ett lagförslag om servicesedlar kommer att överlämnas till lagtinget så föreslår utskottet att åtgärdsmotionen förkastas.

Fru talman! Med hänvisning till det ovan anförda föreslår utskottet att landskapsregeringens förslag till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice samt förslaget till ändring av 29 § barnomsorgslagen för landskapet Åland antas, med några mindre ändringar i det första lagförslaget.

Beträffande åtgärdsmotionen kan vi konstatera att ltl Torsten Sundblom också har fogat en reservation till betänkandet.

Fru talman! Slutligen vill jag till betänkandet komma med två kompletteringar. Dels önskar jag att det i protokollet antecknas att utskottet inbegärt ett skriftligt utlåtande från två inrättningar angående åtgärdsmotionen och det inkom ett utlåtande från Medimar som jag önskar anteckna till protokollet.

Dels har en kläm fallit bort ur betänkandet och där vill jag avslutningsvis framföra en rättelse. Till betänkandet ska fogas en ytterligare en kläm med följande lydelse: ”Att lagtinget förkastar åtgärdsmotion nr 5/2011-2012. Tack, fru talman.

Talmannen

De anförda rättelserna har antecknats.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag är glad för att utskottet behandlade min grupps åtgärdsmotion. Jag kommer i ett anförande att gå mera in på det.

Min replik gällde det som ordförande Beijer nämnde här på slutet, hur ärendet behandlats. Jag var förbryllad när jag läste detta för jag hade följt med behandlingen och hade förstått att utskottet hade gjort mera än vad som återges här i betänkandet. Jag kan inte annat än vara glad för att det rättas till här. Jag efterlyser en större noggrannhet i framtiden, vilket jag är säker på att utskottet kommer att vara.

Den andra rättelsen är mera tveksam. Det är inte säkert att det helt överensstämmer med lagtingets procedurer att tillföra tillägg till betänkanden i muntlig form på det här sättet. Jag föreslår inte några ändringar. Jag nöjer mig naturligtvis med det som ordförande sade på slutet finns på sidan 3 under beskrivningen. Mitt intryck är att det måste vara lite större noggrannhet vore skäl att iaktta, framförallt när det gäller ändringar.

Christian Beijar, replik

Fru talman! Det är ett korrekt iakttagande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Utskottsordförande har förtjänstfullt redogjort för vad som står i betänkandet.

Det är bra att läsanvisningen, under stycket ny lagstiftningsteknik, kom med. Jag hade mycket bekymmer med att få det här på plats, när jag skulle läsa hur det fungerade.

Jag har skrivit en reservation angående motionen som utskottet föreslår att ska förkastas. Jag reserverar mig mot utskottets beslut att förkasta åtgärdsmotion nr 5/2011-2012.

I motionen föreslås att en landskapslag om servicesedlar inom vård och omsorg ska stiftas.

Införande av servicesedlar inom vården och omsorgen skulle ge ökad valfrihet, t.ex. för den mycket omdebatterade tandvårdsreformen skulle servicesedlarna vara positiva då vi på Åland har en mycket välutbyggd privat tandvård.

Privat sjukvård produceras också på Åland. Servicesedlar kan bidra till att patienten snabbare får vård som i förlängningen kan innebära kortare sjukskrivningstid och effektivare rehabilitering, vilket sammantaget är bra för samhällsekonomin.

Inom omsorgssektorn som helhet finns ett ökande behov av service och privata alternativ kommer att bli ett viktigt komplement i framtiden.

Det är också till fördel om ett närmare samarbete mellan den offentliga och privata omsorgen befrämjas. Erfarenheten av servicesedlar i såväl riket som Sverige är god och även åländska patienter och klienter har mycket att vinna på att servicesedlar införs inom den åländska vård- och omsorgssektorn.

I utskottbehandlingen har inget nått mina öron som säger att arbetet med en lag om servicesedlar har påbörjats. Utskottsmajoriteten motiverar förkastande med en skrivning i regeringsprogrammet.

Det som framkommit är att systemet syftar till att skapa en ökad valfrihet och att förbättra tillgången till tjänster. Ur patientens synvinkel är också förtroendefrågan viktig. En läkare kanske inte passar alla patienter. För patienterna skulle också servicesedlar kunna innebära en utökad möjlighet att få vård på Åland och därmed slippa resor som kan kännas betungande i samband med sjukdom. Det kan också skapa förutsättningar till en obruten vårdkedja, vilket kan ge bättre vårdkvalitet.

För att uppfylla de intentioner om införande av servicesedlar som finns i 46 § landskapslagen om hälso- och sjukvård krävs en särskild lagstiftningsåtgärd. Den lagen togs i bruks 2011 och borde snarast kompletteras med en lag om servicesedlar.

Jag aviserar att liberalerna i detaljbehandlingen kommer att föreslå att åtgärdsmotion nr 5 antas i detaljbehandlingen.

Klämmen lyder: ”Att lagtinget beslutar ge landskapsregeringen i uppdrag att inleda lagberedning som syftar till stiftande av landskapslag om servicesedlar inom vården och omsorgen samt förelägga lagtinget förslag till lagstiftning på området”. Tack.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundblom slår in öppna dörrar. I regeringsprogrammet finns skrivningar om att en lag om servicesedlar ska tas fram under den här mandatperioden. Det finns även skrivningar om det i vårt lagstiftningsprogram och i ÅHS-lagen.

Däremot finns det möjligheter redan idag att använda sig av servicesedlar. Enligt socialvårdslagen kan kommunerna ta det här i bruk redan nu om viljan finns. Hur ser behovet ut när man talar med kommunerna? Vilka administrationskostnader skulle detta medföra för kommunerna? Det är ändå kommunerna som ska administrera det här systemet.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Socialminister Aaltonen ska inte ta illa vid sig för att liberalerna har lämnat in den här motionen och för att jag i utskottsbehandlingen har reserverat mig. Motionen är till för att hjälpa regeringen att komma framåt. Vi vill försöka hjälpa till att skjuta på. Finns det en bred enighet i lagtinget så vad vore bättre för regeringens fortsatta arbete än att även ha oppositionspartier bakom sig i den här frågan. Vi vet ju alla att det som står det regeringsprogrammet uppfylls till vissa delar och vi vet inte vilka delar. Men på det här viset talar vi om att vi står bakom det som står i regeringsprogrammet, att utarbeta den här lagen och komma till lagtinget med den. Då blir det troligen ett ganska enigt beslut bakom.

Minister Carina Aaltonen, replik

Inte tar jag alls illa vid mig. Jag tycker att det är lite märkligt för liberalerna hade ändå den här posten för 25 veckor sedan. Hur har man jobbat med den frågan tidigare under de senaste åren? Just nu verkar frågan ha hamnat väldigt högt upp på liberalernas prioritetslista. Frågan finns med också på landskapsregeringens lista över lagstiftningsåtgärder som kommer att vidtas. Just nu håller vi på med familjevårdarlag. Lagen kommer när det är dags. Var inte orolig!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Landskapslagen om hälso- och sjukvården togs i september. Den tidigare regeringen hade planer på att under 2012 skulle det arbetas med lagen om servicesedlar. Båda lagarna kunde inte komma samtidigt, utan det ska ju rulla på. Därför vill vi försöka skjuta på detta. Det har till och med ifrågasatts från socialdemokraterna om vår rätt att motionera, men det hör ju till systemet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag uppskattar naturligtvis oppositionens engagemang i den här frågan. Jag var en av dem som också vill ha med servicesedlar i regeringsprogrammet och det finns med.

Det känns lite, som ltl Raija-Liisa Eklöw ofta sade; PG, på gång. Det är ju i allra högsta grad redan på gång. Jag har fortfarande förtroendet kvar. Jag litar på regeringens och Carina Aaltonens goda omdöme att hon kommer med en lagframställning i det här ärendet. Jag ser inga problem. Vi i regeringen diskuterar inte med våra representanter via klämmar i betänkanden. Vi diskuterar direkt med dem personligen. Det finns ingenting som tyder på att man inte kommer att komma med den här framställningen. Men regeringen måste ha tillfälle att följa sin egen agenda och lägga in det så att det passar i rätt sammanhang. Man kan inte bara kasta in framställningen när som helst.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Javisst är det så, ltl Mattsson. Det är bra att ltl Mattsson har förtroende för regeringen. Inte hade jag behövt reservera mig i den här frågan om vi t.ex. hade fått en tid när lagframställningen ungefär skulle komma. Då hade vi skrivit in det i betänkandet och allt hade varit frid och fröjd. Jag försöker bara utnyttja den rätt som vi har i lagtinget, att försöka skjuta på saker och ting.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Jag ser att utskottet har kopplat ihop den här lagstiftningen med motionen om servicesedlar.

Under remissdebatten för det här lagförslaget och remissdebatten för den här motionen, med ltl Gunnar Jansson som förste undertecknare, berättade jag bland annat att jag är glad för att också liberalerna nu stöder moderaternas och mitt långvariga arbete för servicesedlar.

Gunnar Jansson är en av våra tunga profiler som under många år har drivit frågor av stor betydelse för Åland. Jag är därför särskilt glad att just ltl Gunnar Jansson också är engagerad i sociala frågor och förstår vikten av att vi ror i hamn det här med servicesedlar.

Att jag engagerade mig som politiker var för att jag särskilt brinner för, förutom ekonomiska och samhällsstrukturfrågor, de sociala frågorna och valfrihetsfrågor.

Jag nämnde också i remissdebatterna att servicesedlar redan finns inskrivet i regeringsprogrammet och att lagen ligger i lagstiftningsröret hos landskapsregeringen. Jag har dock förståelse för att motionärerna vill påskynda det här och jag delar den uppfattningen helt och hållet. Jag har en mycket positiv inställning till tankegångarna i motionen och tror att också landskapsregeringen ser att det är positivt med att också oppositionen vill stöda landskapsregeringens skrivningar i regeringsprogrammet i den här frågan.

Men jag är nu med i regeringsblocket och kommer att stöda det liggande utskottsbetänkandet då jag fortfarande har förtroende för att landskapsregeringen snart kommer att återkomma till lagtinget i den här frågan. Jag kommer också att göra allt jag kan för att landskapsregeringen påskyndar lagstiftningen i den här frågan.

Jag tror att det här är en av flera pusselbitar för att få samhällsservicereformen genomförd på ett bra sätt. Tänk vad bra om man kunde få välja sin serviceproducent oberoende av kommungränser.

Jag vill återigen påpeka att det skulle vara en riktigt bra valfrihetsreform om vi kunde få igång ett system med servicesedlar på Åland. Istället för att tjänstemän och politiker bestämmer ges valet till de anhöriga och klienterna själva. Vi har nu fakta på att det är fullt möjligt att genomföra, fungerar bra och att det är mycket efterfrågat. Dessutom vet vi att det nu finns fungerande lösningar med elektroniska servicesedlar som framkommit i hörande i finans- och näringsutskottet.

Sedan vill jag ytterligare lyfta upp att det här är positivt för företagare och då särskilt småföretagare med stark personlig service. Dessutom kunde det här vara en bra sak för att stötta upp kvinnligt företagande och det kan skapas helt nya möjligheter för dem att bli företagare. Vi vet ju alla att det är flest kvinnor av dem som jobbar inom den här sektorn. Kvinnligt företagande lyfts också särskilt upp i regeringsprogrammet.

Ett exempelområde där man ganska snabbt kunde få igång det här med servicesedlar kunde vara inom närståendeavlastningen, som jag också nämnt tidigare. Jag vet att det finns många anhörigvårdare som har jättesvårt att släppa taget och inte alltid känner sig trygga med att lämna den anhöriga på en av de offentliga institutionerna man blir anvisad till för avlastning. Man kanske vill ha en annan lösning, kanske man känner sig tryggast med Villa Gustava eller någon annan privat serviceproducent eller kanske vill man ha någon som kommer hem istället och avlastar hemma. Alla familjer är inte likadana. Det måste gå att få mer flexibla lösningar så att vi också verkligen stöttar upp målet med att kunna bo hemma längre på riktigt. Det är inte bara så att det blir bättre för familjen utan det blir nog också billigare i längden eftersom det är väldigt dyrt med institutionsplatser, det vet alla.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att jag hoppas att vi kan ha ett så enigt lagting som möjligt för lagstiftningen kring servicesedlar så snart landskapsregeringen har hunnit förbereda det. Jag tycker att mycket tyder på att det finns ett starkt stöd här. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det var väldigt bra sagt av ltl Carlsson. Jag är glad att han försöker skjuta på detta inom regeringspartierna. Jag är väldigt glad att han tar på sig den rollen. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Tack för det. Det är viktigt att vi också kan hitta samarbeten över partigränserna. Det är roligt att vi kan hitta samlösningar som alla står bakom.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Efter denna positiva debatt ska jag i korthet uppehålla mig enbart kring tre saker; lagförslaget, behandlingsordning och åtgärdsmotionen. Jag börjar med behandlingsordningen.

Under remissdebatten såg jag en tydlig koppling mellan privat socialserviceproduktion och hur man betalar för den, även om den sittande talmannen tyckte att man skulle vara lite försiktig i diskussionen med att koppla ihop de här sakerna alltför mycket, men det var i konstruktiv och vänlig bemärkelse. Jag tror också att det påpekandet främjade debatten för att antingen erkänna att det här är två skilda saker eller att det är saker som har ett sakligt samband. Därför är jag glad att utskottet kom till den senare slutsatsen, att det finns ett uppenbart sakligt samband mellan att producera privat socialservice och betala för den. Här ligger pudelns kärna i frågan om servicesedlarna som jag återkommer till.

Vad gäller själva lagförslaget så ser jag att utskottet har gjort en noggrann och grundlig behandling. Jag tycker att 3 §, som jag var lite tveksam inför i remissen har vunnit på de förtydliganden som utskottet har vidtagit.

Man kan mycket väl tänka sig att en sådan situation kan uppstå vid den här typen av teknik, där man i tabellform säger vad en rikslag anger var i tillämplig norm i landskapslagstiftningen i en situation där vi på rättsområde har en norm i landskapslagstiftningen som saknas i rikslagstiftningen. Den situationen löser man när den uppkommer och den löser man troligen genom 1 §, som har en klassisk utformning vid tillämpning av blankettlagar. Om den här situationen uppkommer, vilket jag nog ser att är fullt möjligt och t.o.m. önskvärd i många fall. Speciellt inom socialrättens område finner man en lösning i stil med den jag nu nämnde. 3 § har vunnit på dessa förtydliganden. När jag var lite överraskad frågande i remissen så ser jag nu att förklaringens skimmer har lagt sig över betänkandet. Jag tror att läsningen underlättas av detta.

Sedan till åtgärdsmotionen. Jag tror fortfarande, när jag hörde minister Aaltonen, att det föreligger ett missförstånd här angående hur vi resonerar i lagtinget och hur ministern och kanske regeringen resonerar. Vi måste erkänna i vår rättsordning att det är skillnad mellan en möjlighet att använda sig av servicesedlar och sedlarnas rättsliga status. Ingen har förnekat den rättsordning vi har att det är möjligt att använda t.ex. servicesedlar. Det är möjligt att använda nästan vad man vill i vårt demokratiska samhälle, om vi är överens om det. Men, när vi talar om medel att betala för en vara eller tjänst då måste det betalningsmedlet ha en juridisk status som ger trygghet åt alla parter i systemet; köpare, säljare och övriga aktörer. Det är i korthet det som åtgärdsmotionen efterlyser, dvs. en ökad valfrihet genom att kunna använda servicesedlar som betalningsmedel, varför inte i elektronisk form som kollegan Petri Carlsson här nämnde. Om man avdramatiserar den här frågan så kommer man längre. 

80 § i grundlagen gäller också vår lagstiftning här lagtinget. Enligt 21 § kommer man in på de anknytningar till grundlagen som vi ofta behandlar här, dvs.; vad är området för lagstiftning och vad kan regleras på annat vis?

Jag nämnde under remissdebatten att man i Sverige för länge sedan infört servicesedlar genom avtal. I Sverige har man inte den legalistiska tradition som man har i Finland om att förhållandet mellan parter, åtminstone om det rör deras rättsliga ställning, ska regleras på lagnivå. I Sverige har olika aktörer ingått avtal om att så här kan man göra också med offentliga servicesedlar, lite i stil med privata lunchsedlar som man har hos oss. Så det är inte mera dramatiskt än så.

När man i Finland gick in för servicesedlar så framstod det väldigt klart i ett tidigt skede att själva rättsordningen kräver att deras juridiska status normeras på lagnivå. Det har man gjort i Finland med 13 enkla paragrafer.

Jag inser den anhopning av ärenden som finns i regeringen och i lagberedningen och hur mycket resurser som de facto måste sättas på att klara EU-rättsordningen och tillpassningen av det. Jag inser detta. Jag inser också att det inte är av illvilja som regeringen inte framskrider i den här frågan, utan av rent praktiska förhållanden. Därför är min lagtingsgrupp inte främmande för att t.ex. hjälpa till med en lagmotion i detta ämne. En lagmotion som kanske kunde nå över partigränserna. Jag vill med alla medel undvika en konkurrenssituation i det här sammanhanget. Jag vill gå vidare serviceproduktionen i vårt moderna samhälle. Vårt samhälle skulle förtjäna på denna enkla reform. Det här var mina iakttagelser, fru talman. Tack för det.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag begärde replik för tabellerna. I utskottet var jag synnerligen skeptisk till tabellerna när jag först tittade på dem. Jag tyckte att de var krångliga. Man kan egentligen bara lyfta bort tabellerna och lägga det här i löpande text, så får man se hur det ser ut. Då kommer man underfund med hur pass bra det är. Vi är överens i detta. Jag tänkte bara ge mitt stöd till att man kan ifrågasätta tabellerna i början. Jag hoppas att man har tabellerna fortsättning också. Det problemet som ltl Jansson lyfte fram så är frågan om inte samma problem också finns om man har detta i löpande text? Man kanske inte kommer åt problemen genom att lyfta bort kolumnerna.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Alldeles säkert, kollegan Mattsson, så är det. Inte var det lättare att läsa den löpande texten tidigare, definitivt inte, svårare skulle jag säga. Emellertid brukar man i juridisk litteratur lite varna för tabeller, på den grunden att vanliga läsare ofta läser dem uttömmande. Det här står i en tabell och då är det detta som gäller. Då finns det en risk att man förbiser det som kan finnas i andra lagverk. Men tekniken är bra.

Det som jag i remissen också lite hängde upp mig på var att vi samtidigt behandlade ett annat lagförslag till blankettlag som hade en helt annan teknik. Den gången efterlyste jag också en så stor enhetlighet som möjligt i själva layouten för blankettlagförslag och det ser jag fram emot att kommer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det känns väldigt positivt nu att tabellerna i 3 § vinner lagtingets uppskattning. Det är ett nytt sätt att beskriva avvikelser mellan rikslag och vår egen lagstiftning. Det är första gången som man gör på det här viset, att man dels har hänvisning till rikslagen i en tabell och sedan vad det avser i landskapet. Det var diskussioner under remissen, men jag är glad att både utskottet och ltl Gunnar Jansson är positiv till det här.

Sedan väcker diskussionen om servicesedlar en del frågetecken. Jag tycker att det skulle vara viktigt att motionsställaren och ltl Jansson säger på vilket sätt det här skulle underlätta för kommunerna idag gentemot att man kan köpa tjänster från privata serviceproducenter?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Tabellen är nog bra. Jag utgår ifrån att tekniken tas in i handledningen för lagberedarna så att det också blir en så enhetlig tillämpning skrivet som möjligt i kommande lagförslag när man använder den här tekniken. Det är bra.

Nej, minister Aaltonen, jag måste göra ministern lite besviken. Därför att nu är det inte längre frågan om en remissdebatt. Nu kan vi enbart debattera utskottets betänkande. I det betänkandet föreslås att åtgärdsmotionen ska förkastas. Jag kommer att nöja mig med att stöda kollegan Sundbloms ändringsförslag enligt hans reservation.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag noterade att kollegan Gunnar Jansson kom ihåg den lilla frågeställningen som vi hade i remissen 18.4 när den här lagframställningen skulle remitteras till social- och miljöutskottet. Och lagframställningens förhållande till ärendet som åtgärdsmotionen, som vi behandlade två veckor tidigare 4.4 i plenum, och huruvida de kunde diskuteras ihop. Nu har utskottet löst den frågan genom att slå ihop ärendena och det var klokt av utskottet att göra på det sättet. Då har vi ärendena ihop bundna.

Den här diskussionen är intressant, huruvida man redan idag, genom avtal och med de rambestämmelser som finns t.ex. i nya hälso- och sjukvårdslagen, kunde utföra den här typen av service.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Vår lilla ordväxling den 18 april var helt parlamentariskt trevlig.

Det är möjligt att man genom avtal kunde göra det, för det har man ju gjort inom det privata näringslivet när det gäller lunchsedlar. Där finns det ingen motsvarande lagstiftning utan där gäller den allmänna obligationsrätten. Men, vi har denna bestämmelse i 80 § i grundlagen som säger att grunderna för enskildas rättigheter och skyldigheter alltid måste framställas i lag. Om man inför ett betalningsmedel som är gällande i det offentliga samhället har åtminstone lagtolkningen i statsförfattningsordningen i Finland kommit till den slutsatsen att helst ska man nog ha lag och de 13 paragrafer som behövde avfattas var inte svåra att skriva. Det här följer en legalistisk tradition i Finland. Så länge den är så här så får man väl tro på att den är sann.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag stöder nog den legalistiska principen som huvudregel. Men jag har ändå en känsla av att man både inom hälso- och sjukvården och nog också inom omsorgen, trots att kanske lagstöd idag är svagare där måhända obefintligt, kunde inom kommunerna diskutera möjligheterna att föregå lagstiftningen. Men det innebär ju inte att vi för den skull skulle acceptera en försening av den här lagstiftningen, som bör läggas så fort som möjligt in i tidtabellen i landskapsregeringens lagberedningsprogram.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! I rikslagen har man intagit i lagstiftningen om servicesedlar också kvalitetskrav på det som man får för sedlarna. Det är ett betalningsmedel med offentligträttsliga kvalitetskrav omkring sig. Därför har man i Finland intagit den här hållningen. Jag tror att det skulle vara klokt att göra det hos oss, framförallt nu när vi också inom flera områden som avser att täcka kommunala och landskapliga områden, dvs. som avser att täckas med servicesedlar, gäller enskilda i så hög omfattning nämligen hälso- och sjukvård och omsorg.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 29 § barnomsorgslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.