Remissdebatt

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar. 3

    För kännedom... 4

    1   Solpaneler, strykning av anslaget

    Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 1/2009-2010)

    2   Överlåtelse av fastigheter, ökning av inkomstanslaget

    Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 2/2009-2010)

    3   Allmänna motiveringen, "Åtgärder beträffande landskapets inkomster"

    Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 3/2009-2010)

    4   Allmänna avdraget, höjning av anslaget

    Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 4/2009-2010)

    5   Utbildningsledare inom ÅHS, ändring av kapitelmotiveringen

    Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 5/2009-2010)

    6   Näringslivets främjande, ändring av kapitelmotiveringen

    Ltl Anders Erikssons m.fl. finansmotion (FM 6/2009-2010)

    7   Projekt mot ungdomsarbetslöshet, ändring av anslag

    Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 7/2009-2010)

    8   Strategisk plan för utbildningen inom sjukvården och den sociala sektorn, komplettering av motiveringen

    Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 8/2009-2010)

    9   Investeringsstöd, höjning av anslag

    Ltl Anders Erikssons m.fl. finansmotion (FM 9/2009-2010)

    10  Vinförsäljning, ändring i motiveringen under rubriken Regional utveckling

    Ltl Anders Erikssons finansmotion(FM 10/2009-2010)

    11  Strukturella förändringar för budget i balans 2012, ändring av allmänna motiveringen

    Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 11/2009-2010)

    12  Reformering av kommunstrukturerna, ändring av allmänna motiveringen

    Ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion (FM 12/2009-2010)

    13  Äldreomsorg, ändring av allmänna motiveringen

    Ltl Johan Ehns m.fl. finansmotion (FM 13/2009-2010)

    14  Framtagande av sammanhållen sjöfartspolitik, ändring av allmänna motiveringen

    Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 14/2009-2010)

    15  Permitteringar, ändring av allmänna motiveringen

    Ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion (FM 15/2009-2010)

    16  Indragning av tjänst som kommunikationschef, ändring av motiveringen samt sänkning av anslag

    Ltl Johan Ehns m.fl. finansmotion (FM 16/2009-2010)

    17  Semestervikarier, ändring av motiveringen

    Ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion (FM 17/2009-2010)

    18  Utvecklingsarbete vid finansavdelningen, sänkning av anslag

    Ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion (FM 18/2009-2010)

    19  Minskning av fosforutsläpp från fiskodling, ändring av motivering

    Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 19/2009-2010)

    20  Den generella permitteringen på ÅHS utgår, ändring av motiveringarna

    Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 20/2009-2010)

    21  Självfinansiering av Ålands Sjösäkerhetscentrum, sänkning av anslag

    Ltl Johan Ehns m.fl. finansmotion (FM 21/2009-2010)

    22  Slopande av fri entré vid landskapets museum, höjning av anslag

    Ltl Johan Ehns m.fl. finansmotion (FM 22/2009-2010)

    23  Ingen bolagisering av vägunderhåll, sänkning av anslag

    Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 23/2009-2010)

    24  Föglötunnel, strykning av anslag

    Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 24/2009-2010)

    25  Korrigerad skattegottgörelse, ändring av motivering

    Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 25/2009-2010)

    26  Helikopter för patienttransport, komplettering av motiveringen

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 26/2009-2010)

    27  Jakt på helgdagar, komplettering av motiveringen

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 27/2009-2010)

    28  Flaggning i Bryssel, komplettering av allmänna motiveringen

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 28/2009-2010)

    29  Lagtingsgruppernas kanslimedel, sänkning av anslag

    Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 29/2009-2010)

    30  Utredning av "Jumbolans", ändring av motiveringen

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 30/2009-2010)

    31  Fler fastighetsförsäljningar, ökning av inkomstanslag

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 31/2009-2010)

    32  Motprestation för utkomststöd, tillägg till allmänna motiveringen

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 32/2009-2010)

    33  Utredning av kortrutter, ändring av motivering

    Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 33/2009-2010)

    34  Kombikatamaran, tillägg till motiveringen

    Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion(FM 34/2009-2010)

    35  Geriatriskt sjukhus, komplettering av motiveringen

    Ltl John Hilanders m.fl. finansmotion (FM 35/2009-2010)

    36  Finansieringsstöd till kommunerna (F), ändring av motiveringen

    Ltl Harry Janssons m.fl. finansmotion (FM 36/2009-2010)

    37  Lån ur penningautomatmedel, sänkning av anslag

    Ltl Johan Ehns m.fl. finansmotion (FM 37/2009-2010)

    38  Minskad skattehöjning, det allmänna avdraget, höjning av anslag

    Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 38/2009-2010)

    39  Djurskyddshem i privat regi, ändring av motivering

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 39/2009-2010)

    40  Indexjustering av landskapsandelar till kommunerna, höjning av anslag

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 40/2009-2010)

    41  Mål och åtgärder för social- och miljöavdelningen, ändring av motivering

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 41/2009-2010)

    42  Fredsinstitutets utrymmesbehov, tillägg till motiveringen

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 42/2009-2010)

    43  Öppen rätt till Smedsbölesändaren, tillägg till motiveringen

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 43/2009-2010)

    44  Ålands statistik- och utredningsbyrå, höjning av anslaget

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 44/2009-2010)

    45  Bostadsbidrag, tillägg till motiveringen

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 45/2009-2010)

    46  Skärgårdssamarbete, höjning av anslaget

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 46/2009-2010)

    47  Ingen avgiftshöjning för ÅHS, sänkning av inkomstanslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 47/2009-2010)

    48  Stimulans av bostadsbyggandet, tillägg till motiveringen

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 48/2009-2010)

    49  Ekologiskt utvecklingscentrum, tillägg till allmänna motiveringen

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 49/2009-2010)

    50  Golfbana på Jomala gård, ändring av motivering

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 50/2009-2010)

    51  Hissar i flervåningshus, tillägg till motiveringarna och höjning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 51/ 2009-2010)

    52  Landskapets finansiering för landbygdens utveckling, minskning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 52/2009-2010)

    53  Konsekvenserna av läromedelscentralens avveckling, tillägg till motiveringen

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 53/2009-2010)

    54  Medborgarinstitutet, höjning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 54/2009-2010)

    55  Uttag från pensionsfonden, minskning av inkomstanslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 55/2009-2010)

    56  Ingen ombyggnad av läromedelscentralen, minskning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 56/2009-2010)

    57  United World College, höjning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 57/2009-2010)

    58  Sociala bostadsprojekt, tillägg till motivering

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 58/2009-2010)

    59  Stöd för uppvärmningssystem, sänkning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 59/2009-2010)

    60  Utredning av Föglötunnel, sänkning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 60/2009-2010)

    61  Kvalitetshöjning inom turismnäringen, tillägg till motiveringen

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 61/2009-2010)

    62  Ålands hälso- och sjukvård, höjning av anslaget för verksamhetsutgifter

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 62/2009-2010)

    63  Nybörjarplatser inom yrkesutbildningen, tillägg till motiveringen

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 63/2009-2010)

    64  Parlamentariska gruppen för alkohol- och narkotikafrågor, komplettering av motiveringen

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 64/2009-2010)

    65  Sjöfartsutbildningen, komplettering av motiveringen

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 65/2009-2010)

    66  Slopande av arbetsgivaravgifter, komplettering av motiveringen

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 66/2009-2010)

    67  Fortsatt allmänt avdrag, höjning av anslag

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 67/2009-2010)

    68  E-bokläsare för lagtinget, tillägg till motiveringen

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 68/2009-2010)

    69  Försäljning av hangar, tillägg till motiveringen

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 69/2009-2010)

    70  Ombyggnad av självstyrelsegården, minskning av anslag

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 70/2009-2010)

    71  Tillägg till motiveringarna för moment 43.01 Kansliavdelningen, allmän förvaltning

    Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 71/2009-2010)

    72  Höjning av dividendinkomster

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 72/2009-2010)

    73  Privatisering av skärgårdstrafiken, ändring av motiveringen

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 73/2009-2010)

    74  Externt lån för om- och tillbyggnaden av Sjöfartsmuséet, ökning av anslaget

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 74/2009-2010)

    75  Permitteringar, tillägg till allmänna motiveringen

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 75/2009-2010)

    76  Allhallen i Eckerö, minskning av anslag

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 76/2009-2010)

    77  Lantbruksutbildning, ändring av motivering

    Ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion (FM 77/2009-2010)

    78  Ålands läromedelscentral, höjning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion(FM 78/2009-2010)

    79  Turismens främjande, höjning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 79/2009-2010)

    80  Högskolan på Åland, höjning av anslaget för verksamhetsutgifter

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 80/2009-2010)

    81  Äldrevården, ändring av motivering

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 81/2009-2010)

    82  Ålands handelskammare, ändring av motivering

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 82/2009-2010)

    Föredras för remiss. 7

    1   Budget för landskapet Åland 2010

    Landskapsregeringens framställning (FR 1/2009-2010)

    Finansmotionerna nr 1-82 (FM 1-82/2009-2010)

    För kännedom... 104

    2   Avskaffande av allmänna avdraget

    Landskapsregeringens framställning (FR 7/2009-2010)

    3   Landskapsandelarna 2010

    Landskapsregeringens framställning (FR 8/2009-2010)

    Plenum slutar. 105

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering 26 ledamöter närvarande.

     För kännedom

    Till lagtinget har inlämnats finansmotionerna 1-82/2009-2010.

    1      Solpaneler, strykning av anslaget

    Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 1/2009-2010)

    2      Överlåtelse av fastigheter, ökning av inkomstanslaget

    Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 2/2009-2010)

    3      Allmänna motiveringen, "Åtgärder beträffande landskapets inkomster"

    Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 3/2009-2010)

    4      Allmänna avdraget, höjning av anslaget

    Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 4/2009-2010)

    5      Utbildningsledare inom ÅHS, ändring av kapitelmotiveringen

    Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 5/2009-2010)

    6      Näringslivets främjande, ändring av kapitelmotiveringen

    Ltl Anders Erikssons m.fl. finansmotion (FM 6/2009-2010)

    7      Projekt mot ungdomsarbetslöshet, ändring av anslag

    Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 7/2009-2010)

    8      Strategisk plan för utbildningen inom sjukvården och den sociala sektorn, komplettering av motiveringen

    Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 8/2009-2010)

    9      Investeringsstöd, höjning av anslag

    Ltl Anders Erikssons m.fl. finansmotion (FM 9/2009-2010)

    10     Vinförsäljning, ändring i motiveringen under rubriken Regional utveckling

    Ltl Anders Erikssons finansmotion(FM 10/2009-2010)

    11     Strukturella förändringar för budget i balans 2012, ändring av allmänna motiveringen

    Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 11/2009-2010)

    12     Reformering av kommunstrukturerna, ändring av allmänna motiveringen

    Ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion (FM 12/2009-2010)

    13     Äldreomsorg, ändring av allmänna motiveringen

    Ltl Johan Ehns m.fl. finansmotion (FM 13/2009-2010)

    14     Framtagande av sammanhållen sjöfartspolitik, ändring av allmänna motiveringen

    Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 14/2009-2010)

    15     Permitteringar, ändring av allmänna motiveringen

    Ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion (FM 15/2009-2010)

    16     Indragning av tjänst som kommunikationschef, ändring av motiveringen samt sänkning av anslag

    Ltl Johan Ehns m.fl. finansmotion (FM 16/2009-2010)

    17     Semestervikarier, ändring av motiveringen

    Ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion (FM 17/2009-2010)

    18     Utvecklingsarbete vid finansavdelningen, sänkning av anslag

    Ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion (FM 18/2009-2010)

    19     Minskning av fosforutsläpp från fiskodling, ändring av motivering

    Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 19/2009-2010)

    20     Den generella permitteringen på ÅHS utgår, ändring av motiveringarna

    Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 20/2009-2010)

    21     Självfinansiering av Ålands Sjösäkerhetscentrum, sänkning av anslag

    Ltl Johan Ehns m.fl. finansmotion (FM 21/2009-2010)

    22     Slopande av fri entré vid landskapets museum, höjning av anslag

    Ltl Johan Ehns m.fl. finansmotion (FM 22/2009-2010)

    23     Ingen bolagisering av vägunderhåll, sänkning av anslag

    Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 23/2009-2010)

    24     Föglötunnel, strykning av anslag

    Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 24/2009-2010)

    25     Korrigerad skattegottgörelse, ändring av motivering

    Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 25/2009-2010)

    26     Helikopter för patienttransport, komplettering av motiveringen

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 26/2009-2010)

    27     Jakt på helgdagar, komplettering av motiveringen

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 27/2009-2010)

    28     Flaggning i Bryssel, komplettering av allmänna motiveringen

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 28/2009-2010)

    29     Lagtingsgruppernas kanslimedel, sänkning av anslag

    Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 29/2009-2010)

    30     Utredning av "Jumbolans", ändring av motiveringen

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 30/2009-2010)

    31     Fler fastighetsförsäljningar, ökning av inkomstanslag

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 31/2009-2010)

    32     Motprestation för utkomststöd, tillägg till allmänna motiveringen

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 32/2009-2010)

    33     Utredning av kortrutter, ändring av motivering

    Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 33/2009-2010)

    34     Kombikatamaran, tillägg till motiveringen

    Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion(FM 34/2009-2010)

    35     Geriatriskt sjukhus, komplettering av motiveringen

    Ltl John Hilanders m.fl. finansmotion (FM 35/2009-2010)

    36     Finansieringsstöd till kommunerna (F), ändring av motiveringen

    Ltl Harry Janssons m.fl. finansmotion (FM 36/2009-2010)

    37     Lån ur penningautomatmedel, sänkning av anslag

    Ltl Johan Ehns m.fl. finansmotion (FM 37/2009-2010)

    38     Minskad skattehöjning, det allmänna avdraget, höjning av anslag

    Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 38/2009-2010)

    39     Djurskyddshem i privat regi, ändring av motivering

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 39/2009-2010)

    40     Indexjustering av landskapsandelar till kommunerna, höjning av anslag

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 40/2009-2010)

    41     Mål och åtgärder för social- och miljöavdelningen, ändring av motivering

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 41/2009-2010)

    42      Fredsinstitutets utrymmesbehov, tillägg till motiveringen

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 42/2009-2010)

    43     Öppen rätt till Smedsbölesändaren, tillägg till motiveringen

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 43/2009-2010)

    44     Ålands statistik- och utredningsbyrå, höjning av anslaget

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 44/2009-2010)

    45     Bostadsbidrag, tillägg till motiveringen

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 45/2009-2010)

    46     Skärgårdssamarbete, höjning av anslaget

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 46/2009-2010)

    47     Ingen avgiftshöjning för ÅHS, sänkning av inkomstanslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 47/2009-2010)

    48     Stimulans av bostadsbyggandet, tillägg till motiveringen

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 48/2009-2010)

    49     Ekologiskt utvecklingscentrum, tillägg till allmänna motiveringen

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 49/2009-2010)

    50     Golfbana på Jomala gård, ändring av motivering

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 50/2009-2010)

    51     Hissar i flervåningshus, tillägg till motiveringarna och höjning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 51/ 2009-2010)

    52     Landskapets finansiering för landbygdens utveckling, minskning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 52/2009-2010)

    53     Konsekvenserna av läromedelscentralens avveckling, tillägg till motiveringen

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 53/2009-2010)

    54     Medborgarinstitutet, höjning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 54/2009-2010)

    55      Uttag från pensionsfonden, minskning av inkomstanslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 55/2009-2010)

    56     Ingen ombyggnad av läromedelscentralen, minskning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 56/2009-2010)

    57      United World College, höjning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 57/2009-2010)

    58      Sociala bostadsprojekt, tillägg till motivering

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 58/2009-2010)

    59     Stöd för uppvärmningssystem, sänkning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 59/2009-2010)

    60     Utredning av Föglötunnel, sänkning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 60/2009-2010)

    61     Kvalitetshöjning inom turismnäringen, tillägg till motiveringen

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 61/2009-2010)

    62      Ålands hälso- och sjukvård, höjning av anslaget för verksamhetsutgifter

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 62/2009-2010)

    63     Nybörjarplatser inom yrkesutbildningen, tillägg till motiveringen

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 63/2009-2010)

    64     Parlamentariska gruppen för alkohol- och narkotikafrågor, komplettering av motiveringen

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 64/2009-2010)

    65     Sjöfartsutbildningen, komplettering av motiveringen

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 65/2009-2010)

    66     Slopande av arbetsgivaravgifter, komplettering av motiveringen

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 66/2009-2010)

    67     Fortsatt allmänt avdrag, höjning av anslag

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 67/2009-2010)

    68     E-bokläsare för lagtinget, tillägg till motiveringen

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 68/2009-2010)

    69     Försäljning av hangar, tillägg till motiveringen

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 69/2009-2010)

    70     Ombyggnad av självstyrelsegården, minskning av anslag

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 70/2009-2010)

    71     Tillägg till motiveringarna för moment 43.01 Kansliavdelningen, allmän förvaltning

    Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 71/2009-2010)

    72     Höjning av dividendinkomster

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 72/2009-2010)

    73     Privatisering av skärgårdstrafiken, ändring av motiveringen

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 73/2009-2010)

    74     Externt lån för om- och tillbyggnaden av Sjöfartsmuséet, ökning av anslaget

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 74/2009-2010)

    75     Permitteringar, tillägg till allmänna motiveringen

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 75/2009-2010)

    76     Allhallen i Eckerö, minskning av anslag

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 76/2009-2010)

    77     Lantbruksutbildning, ändring av motivering

    Ltl Jörgen Strands m.fl. finansmotion (FM 77/2009-2010)

    78     Ålands läromedelscentral, höjning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion(FM 78/2009-2010)

    79     Turismens främjande, höjning av anslag

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 79/2009-2010)

    80     Högskolan på Åland, höjning av anslaget för verksamhetsutgifter

    Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 80/2009-2010)

    81     Äldrevården, ändring av motivering

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 81/2009-2010)

    82     Ålands handelskammare, ändring av motivering

    Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 82/2009-2010)

    Föredras för remiss

    1      Budget för landskapet Åland 2010

    Landskapsregeringens framställning (FR 1/2009-2010)

    Finansmotionerna nr 1-82 (FM 1-82/2009-2010)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänns?

    Diskussion.

    Lantrådet Viveka Eriksson

    Herr talman!  Det finns skäl att understryka att läget är svårt! Landskapet upplever ett inkomstbortfall om 28,6 procent från år 2008 till år 2010. Det betyder att en tredjedel av inkomsterna försvinner!

    Det är klart att det krävs tuffa tag, av landskapsregeringen och av lagtinget. Vi måste gemensamt hålla ett grepp om utgifterna och arbeta för en hållbar ekonomisk utveckling.

    Landskapsregeringens budgetförslag innebär ett trendbrott. Landskapsregeringen vill inte plussa på utan i det här läget dra ifrån. Hittills har vi, alla politiska partier, med gemensamma krafter sett till att budgetutvecklingen varit stadigt ökande. Vi har ökat utgifterna och anställt flera personer i landskapets tjänst.

    Nu vill landskapsregeringen vända den trenden. Vi föreslår nedskärningar och vi inleder strukturändringar.

    Vi måste anpassa den offentliga kostymen till krympande inkomster. För att trygga välfärden på sikt krävs tuffa tag idag. Vi behöver hålla i utgifterna så att vi har en hållbar ekonomi att trygga kärnverksamheten, vård, skola, omsorg.

    Trots hårda ingrepp i budgeten föreslår landskapsregeringen att vård, skola omsorg ska vara fortsatt prioriterade. Alla sektorer påverkas av budgetminskningarna men just dessa sektorer i mindre utsträckning.

    Trots hårda nedskärningar månar landskapsregeringen om tillväxten. Utbildningssystemen tryggas, investeringar finns och anpassas till konjunkturläget och det finns beredskap att gå in med ytterligare projekt. Med olika projekt, rådgivning och stödåtgärder gynnar landskapsregeringen näringslivet.

    Även om vi har en svår budgetsituation måste vi på olika sätt medverka till att hålla hjulen igång i samhället. Hittills har landskapet varit någorlunda förskonat från en djup samhällskris. På våren när vi diskuterade tilläggsbudgeten sade vi att till hösten kommer krisen att drabba också det åländska samhället med full kraft. Nu kan vi konstatera att krisen ännu inte är omfattande men att en stigande arbetslöshet är ett allvarligt tecken. Vid månadsskiftet oktober, november arbetslösheten uppe i 3,3 procent och ungdomsarbetslösheten 8, 9 procent. Jämfört med omgivande regioner är siffrorna inte höga men de signaler som kommer om varsel och uppsägningar samt med kännedom om den eftersläpning som brukar vara gällande för åländsk ekonomi, gör att vi har anledning att befara att läget ytterligare förvärras under nästa år.

    Det finns också anledning att varna för att landskapets budgetsituation ytterligare förvärras, att inkomsterna fortsätter att sjunka eftersom vi ännu inte sett att återhämtningen tagit fart. Det betyder att det måste finnas en beredskap till ytterligare åtgärder och besparingsförslag.

    Landskapsregeringen följer utvecklingen med månatliga genomgångar med AMS, ÅSUB och utbildnings- och näringsavdelningen och bygger upp beredskapen att hantera en svår arbetsmarknadssituation genom olika utbildnings- och sysselsättningsprojekt samt andra arbetsmarknadsåtgärder. Vi stämmer också av den ekonomiska utvecklingen genom att hålla regelbundna träffar med nyckelpersoner inom den ekonomiska branschen bl.a. i bankvärlden.

    Budgetprocessen har inte varit lätt, många personer kommer att påverkas, direkt och indirekt. Den landskapsanställda personalen gör en enorm insats för att upprätthålla en god service till medborgarna. Samtidigt innebär sparkraven att arbetet blir mer stressigt, kraven ökar och en del av våra anställda blir direkt berörda genom att vissa verksamheter minskar eller till och med utgår. Servicen till medborgarna kommer att påverkas och i vissa fall minska eller utgå. Alla kommer att få delta i besparingarna, det gäller alla anställda, kommunerna och medborgarna, det är inte lätt att fatta sådana beslut och det kommer inte heller att bli lätt att verkställa de förslag som förs fram i budgeten.

    Samtidigt är landskapsregeringen beredda att ta det ansvaret trots hårda ord och kritik från alla håll måste det finnas ett fast grepp om ekonomin för att, återigen, trygga välfärd och tillväxt på sikt.

    Fokus blir helt naturligt inställt på det ekonomiska läget och inbesparingsalternativ. Men landskapsregeringen vill utveckla och jobbar på olika plan med att utveckla samhället och den egna organisationen.

    I de allmänna motiveringarna är områdena självstyrelse, hållbar utveckling, jämställdhet och integration övergripande frågor som genomsyrar alla politikområden.

    Inom avsnittet självstyrelseutvecklingen anger landskapsregeringen olika riktningar inom de viktigaste områdena. En revision av självstyrelselagen ska inledas och arbete utföras dels i en parlamentariskt tillsatt kommitté och dels genom fortsatta förhandlingar med landets regering om behoven av en revision. Det ekonomiska systemets utveckling och behoven av reformer finns med i diskussionerna med landets regering. Det ska också vara föremål för diskussion i lagtinget.  

    Svenska språkets ställning inom statsförvaltningen har drastiskt försämrats och det krävs särskilda åtgärder från landets regering i form av extra resurser för tolk och översättningstjänster. Demilitariseringen och neutraliseringen ska garanteras i förhållande till nya säkerhetspolitiska förändringar i omvärlden bland annat kommer ett seminarium att hållas under året och en långsiktig strategi ska utarbetas tillsammans med lagtinget.

    Landskapsregeringen fortsätter att arbeta för att hållbar utveckling och jämställdhet ska genomsyra beslutsfattandet. Ökad kunskap inom förvaltningen och i samhället ger beslutsfattare, tjänstemän och enskilda människor bättre förutsättningar att fatta beslut och göra val med hållbarhetstanken som grund och med ett medvetande om genusperspektivet. I arbetet är målet en bred kunskap hos förvaltning och förändring av attityder allmänt i samhället. 

    Många nya ålänningar har flyttat till landskapet under senaste åren. Det ger landskapet ett viktigt tillskott till befolkningen, till arbetslivet, till kulturlivet och den sociala gemenskapen. Nya medborgare från många delar av världen berikar samhället och ställer samtidigt krav på att samhället uppehåller en god integrationspolitik. Inom flera delar av budgeten föreslås åtgärder för att främja nya medborgares integrationsprocess i samhället.

    Lagtingsledamöter! Det är alltid en omfattande process att utarbeta en budget. Det ekonomiska läget har inte underlättat arbetet. Alla de som involverats i arbetet har gjort ett stort arbete och därför vill jag tacka tjänstemän, kollegor och våra lagtingsgrupper som medverkat till att sy ihop budgeten för år 2010.

    Som sagt det är ett tufft arbete att få ekonomin att gå ihop framöver. Landskapsregeringen är beredd att ta det ansvaret och vi hoppas att också lagtinget på ett kreativt sätt väljer att medverka i det arbetet och ge oss ett stabilt mandat att gå vidare med efterföljande svåra beslut.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Jag reagerade på när lantrådet så att alla partier har "spätt på", det tycker jag inte stämmer. Från Ålands framtids sida har vi alltid försökt hålla igen. Redan 2003 lade vi motioner om att man skulle gå igenom landskapets verksamhet och koncentrera sig på kärnverksamheter. Det är formuleringar som vi nu ser att finns i allmänna motiveringarna. Det där att alla partier har spätt på, det stämmer inte riktigt.

    Det som lantrådet sade att man har månat om tillväxten och stöden ut i näringslivet, tycker jag inte heller stämmer. Det är bara att titta i budgeten och se att stöden där minskar med 40,2 procent. Det är en felaktig konjunkturpolitik, tycker jag

    Till sist vill jag uttala min tillfredsställelse över det som lantrådet sade om svenska språket. När vi tog upp den här problematiken i början, fick vi ofta höra att det är skrämselpropaganda. Nu är också övriga med på detta och det känns bra.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Man kan ju bara titta på den utvecklingskurva vi har haft när det gäller den ekonomiska utvecklingen och främst utgifterna. Kurvan har varit stadigt ökande, om man går tillbaks till -90-talet så har det varit en stadig ökning uppåt med några års mellanrum när det har planat ut. Men det har ändå varit en stadig ökning.

    Alla partier i lagtinget har i olika sammanhang också lagt, även om man inte har suttit i landskapsregeringen och medverkat, många både hemställningsmotioner och finansmotioner som har syftat till att öka ut budgeten. Det är ohjälpligt så. Nu behöver vi också ta ett gemensamt ansvar för att se till att vända den här trenden och verkligen få trendbrottet så att vi också ska ha ekonomi långsiktigt, att trygga välfärden på sikt.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    När det gäller det sista om gemensamt ansvar håller jag helt och hållet med. Vi kommer nog att ta vårt ansvar. Jag tycker att lantrådets uttalande från första början inte stämde. Det är riktigt att det har varit en stadig ökning hela tiden, en ganska ansvarslös ökning av utgifterna. Det är ingen skugga som ska falla över lantrådet. Det är någonting som har pågått länge. Vi har åtminstone ifrån Ålands framtids sida lagt motioner, det kan man gå tillbaka och titta, som hela tiden har försökt dra ner på kostnaderna mera än vad kostnaderna har ökat. Sedan är det en annan sak att man också försöker stimulera för att få fart på näringslivet. Det handlar om att gasa och bromsa. När det gäller helheten, åtminstone ifrån vår sida, så tycker jag inte det stämmer som lantrådet säger.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack herr talman! Det var mycket kloka ord som sades. Det var viktigt att få höra vilka principer som regeringen fäster stor vikt vid i det här budgetarbetet. Jag fäste mig bl a vid hållbarhetsbegreppet som har varit ett honnörsord för den här regeringen. Man kan idag läsa att Håkan Kulves, som har jobbat 30 år med naturvård i landskapet tjänst, skriver att förslaget med en golfbana i Stornäset verkligen inte är hållbart. Enligt skogsbruksbyrån är det en plats där Åland bedriver s.k. ett hållbart skogsbruk. Hur går det här egentligen ihop lantrådet?

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Hållbarhetsbegreppet ska genomsyra allt beslutsfattande. Det betyder att vi tillämpar en sådan metod att man väger in den ekonomiska, sociala och ekologiska aspekten i beslutsfattandet. Det finns en konsekvensbedömningsmodell som man använder vid beslutsfattandet. Också det här projektet kommer att vara föremål för en konsekvensanalys när man går vidare och tittar på de olika aspekterna i det här projektet. Det landskapsregeringen säger i budgeten är att man har beredskap, om det finns privata intressen som vill bygga en golfbana, att dels bistå med det som lagtinget har sagt 30 procent i stöd, men också med marker. Det kommer också att tas hänsyn till de olika natur- och kulturintressena också i det här området.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack så mycket! Jag förstod inte riktigt om regeringen redan hade gjort hållbarhetsanalysen och vägt in de olika elementen eller om det ska göras? Nu står det rakt av att man tydligen redan har beslutat att man ställer de här markerna till förfogande, om det finns privata intressen. Det skulle vara viktigt med ett klargörande där.

    En direkt fråga, anser lantrådet att det bedrivs hållbart skogsbruk på det här området? Eller är det inte hållbart?

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag förstod inte riktigt frågan. Hållbart skogsbruk på just det här området, landskapet har förvaltat marken och skött marken ganska väl, vad jag har förstått. Jag förstod inte riktigt frågeställningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Tack herr talman! Tack för ett koncist budgetanförande. Alla har varit med och att ökat budgeten genom åren. Men det har varit olika inställningar till att spara och till att vara kostnadseffektiv. Det må man samtidigt konstatera.

    Vi har ett exceptionellt slag mot klumpsummeekonomin, som styrs av självstyrelselagen. Det syns särskilt tydligt i årets budget där bl a resultatförsämringen, trots landskapsregeringens ansträngningar, är 38,8 miljoner enligt bilaga 3 i budgeten. Jag vill nu gärna höra lantrådets kommentar till klumpsummesystemets nackdelar och dessa nackdelars beständighet.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Klumpsumman måste man se över flera års sikt, så är det. Under goda år har landskapet haft möjlighet att lägga på hög. Landskapsregeringen har haft möjligt att lägga undan pengar för den konjunkturnedgång som vi nu upplever. Det är också så som man har agerat. Det finns en utjämningsfond där pengar uttryckligen är undansatt. Man har haft den här vetskapen om att klumpsummesystemet är konjunktursvängande, det följer alltså ekonomin i Finland. När ekonomin i Finland går ner och landet tvingas att låna till sina utgifter, då minskar ofta inkomsterna och beräkningsgrunderna för klumpsumman. Det är situationen. Om man sedan vidareutveckla det till att förändra systemet så skulle vi ju ändå uppleva en lågkonjunktur i det här skedet, även om vi också skulle ha egen behörighet när det gäller beskattningsområdet.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag kan inte annat än uppfatta lantrådets svar som sådant att det går upp och ner. Det blir närmast ett nollsummespel. Den nedgång som staten har i sina inkomster nu, den kommer att bytas av en motsvarande uppgång så att vi kommer att få tillbaka de pengar vi nu har förlorat. Är det så jag ska uppfatta lantrådets uppfattning om vår kommande ekonomi de närmaste åren? Att staten kommer att fylla vår börs fullt ut igen? Min fråga gällde faktiskt om den här långsiktigheten i klumpsummesystemet, när staten nu har insett att man måste krympa sin kostym. Då måste vi här göra bedömningen hur mycket kommer staten att krympa sin kostym. När vi har klumpsummesystemet så måste vi anpassa oss till den krympningen. Lantrådet gav intrycket att det inte kommer att behövas dess mera.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! För det första fungerar det på det sättet, nu är landet beroende av upplåning för att kunna sköta sina åtaganden. Man kommer också att betala tillbaka lånen. Man kommer att behöva ta in de i inkomsterna på ett eller annat sätt via skattemedel. Då ökar landet Finland sina inkomster, vilket innebär att också klumpsumman ökar. Så är mekaniken i det här. Samtidigt har landet Finland redan gått in och gjort radikala strukturändringar i sin offentliga ekonomi. Det är gjort för flera år sedan. Det landskapsregeringen har anledning att göra, det som landskapsregeringen nu också föreslår, det är att vi också gör motsvarande strukturändringar och gör krympningar av våra offentliga utgifter. Det bör vi göra oberoende av klumpsummesystemet. Vi måste ändå se till att vi har ekonomin någorlunda i balans i framtiden för att kunna trygga välfärden.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Lantrådet nämnde integrationsarbete som är en viktig del i budgeten. Jag förundrade mig över att man har väntat så här länge innan man nu föreslår åtgärder. Jag skulle vilja fråga varför man har låtit det gå flera år innan man nu kommer med förslag om hur man ska jobba med integrationsfrågor?

    Jag skulle också vilja veta vem som ska utföra det här viktiga arbetet och hur det hänger ihop? Fokus har ju väldigt mycket legat på undervisningen i svenska för inflyttade, en service som Medis upprätthållit. I dagens tidning påtalar lärarna vid Medis vikten av att det finns material att tillgå som man har fått via t ex läromedelscentralen. Här finns det en logik som jag inte förstår.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Landskapsregeringen har ju inte väntat. Vi har under de två år vi suttit i regeringsställning jobbat med de här frågorna. Vi har haft ett omfattande, kostsamt valideringsprojekt. Vi har haft en särskild anställd som har utarbetat ett underlag för att vi ska gå vidare med ett ESF-projekt inom landskapet som syftar till samordning. Det projektet är klart och vi går vidare med det. Vi har också beviljat ESF-medel till Medis, ett jättestort integrationsprojekt. Vi lägger medel via utbildningen på flera nivåer, grundskolan, gymnasiet och Folkhögskola för olika kurser i svenska. Det finns olika åtgärder som landskapsregeringen redan har jobbat med. Nu tar vi ytterligare steg vidare i den processen.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Visst är det viktigt med projekt. Men var är de långsiktiga hållbara strukturerna för det här arbetet? Jag tycker inte de finns där överhuvudtaget. Var finns hela diskussionen kring arbetsmarknaden och arbetsmarknadens behov av inflyttade människor? Var finns förslagen till lagstiftning som är så nödvändig? Och var finns det omtalade och viktiga medborgarkontoret, som ska vara den första luckan, som man får komma till, med information på olika språk? Allt det här ser vi väldigt lite av ute i samhället.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag hoppas att ltl Gunell har läst de allmänna motiveringarna och också innehållet under olika moment. Då tror jag också att ltl Gunell kan läsa ut var det här finns. Det finns på arbetsmarknadsbyrån, AMS, det finns på Medis, det finns i vårt eget projekt. Alla de här åtgärderna jobbar vi med, det som ltl Gunell efterfrågar. Lagstiftningen är problematisk. Den har vi vänt och vridit på, det kommer vi att fortsätta med därför att problemet är en väldig snårig lagstiftning med delad behörighet. Det är inte alldeles enkelt med en egen lag. Men vi fortsätter att vända och vrida på den frågan. Frågan är inte borta ur agendan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

    Herr talman! Under våren när landskapsregeringen presenterade tilläggsbudgeten sade jag för landskapsregeringens del att den som har en förmåga att anpassa sig till en ny verklighet kommer att vara framgångsrik. Det tycker jag är viktigt och det här är Ålands styrka. Jag säger det igen för att jag vill härifrån koppla denna budgetdebatt och detta budgetförslag till den tilläggsbudget vi gav då. Kopplingen är klar, vi angav då det som vi nu gör. Vi måste minska den offentliga sektorn för att skapa en hållbar offentlig ekonomi på sikt.

    Jag tror att begreppet att kunna anpassa sig inte bara är någonting som den offentliga sektorn gör i samband med konjunkturvariationer. Jag tror också att vårt småskaliga näringsliv till stora delar har samma förmåga. Det är ett av de element som bidrar till att vårt näringsliv än så länge har klarat sig ganska bra. Det är absolut en styrka att vi fortfarande har en arbetslöshet som är betydligt lägre än vad omgivningen kan visa upp.

    De utmaningar vi har framöver, efter att det offentliga tar ett grepp över ekonomin, är att skapa tillväxt i näringslivet, i samhället, stävja arbetslösheten och hålla den på en låg nivå.

    Jag anser att landskapsregeringens främsta uppgift är att fokusera på tillväxt, förutsättningar för näringslivet och att hålla nere arbetslösheten. Det är ett löfte från min sida att så kommer vi att agera.

    Den offentliga ekonomin, jag anser att vi har lagt grunden för den hållbarhet som vi eftersträvar i och med tilläggsbudgeten i våras. Den här budgeten stakar ut utgiftssidan och inkomstsidan för två år framöver, förutom nästa år. Greppet är klart och fast. Om det inte sker några stora ytterligare omvälvningar i de globala konjunkturerna så kommer landskapet att kunna hantera situationen så att vi efter lågkonjunkturen, när det svänger uppåt igen, kommer vi att stå starka.

    Angående den globala ekonomin och utvecklingen av den och finanskrisen, så 80 procent av de ekonomiskt kunniga aktörerna anser att vi nu har passerat den värsta lågkonjunkturens botten. Vi kommer att gå mot en ökande tillväxt igen. Fortfarande finns det cirka 20 procent av bedömarna som anser att det finns risker i situationen ännu. Sammantaget kan man bedöma det som att man ändå ser ljuset i tunneln.

    Frågetecken finns ändå gällande de stora stimulanspaket som har sjösatts omkring oss i omvärlden, i Amerika, Europa och överallt. Hur blir effekterna när stimulanspaketen tar slut? Hur mycket av den svängning som nu sker är beroende av dessa stimulanspaket? Hur mycket är ett led i en normal konjunktursvängning? Men som sagt, de flesta bedömare tror att botten är det nådd och konjunkturen svänger uppåt.

    Däremot kan vi inte vara säkra på, eller snarare kan man säga att vi tror scenario blir att den finländska ekonomin, som har koppling till oss via klumpsummesystemet, kommer att komma i konjunktursvängningen något på efterkälken. Finland har en sådan struktur i sin exportindustri att dessvärre kommer vändningen att komma något senare. Det kommer antagligen att ta många år innan ekonomin är tillbaks i det läget det befann sig i när högkonjunkturen var som mest livlig.

    Kopplingen till oss, via klumpsumman, blir då den att det tar stort antal år innan vi har samma intäktsnivåer som vi hade 2008.

    I detta skede avser jag att visa ett antal bilder som beskriver i siffror och diagram i den ekonomiska situationen vi befinner oss i. Lite om hur det var tidigare och hur vi tror att utvecklingen kommer att bli.

    Detta diagram visar den krassa verkligheten, hur inkomstutvecklingen har varit under åren 2008, 2009 och förväntningarna 2010.

    Lantrådet nämnde procentsatsen här tidigare. Vi förväntar oss inkomster om ca 240 miljoner euro för år 2010, medan situationen var något annorlunda 2008 med inkomster om 310 miljoner euro. Nästan 70 miljoner lägre inkomster för 2010 i förhållande till 2008. Medan tappet var 40 miljoner från 2008 till 2009. Sammantaget 110 miljoner bort!

    Utgiftsutvecklingen sjunker också givetvis i och med det som vi sade i tilläggsbudgeten för 2009 i våras plus det arbete som utförs. Utgifterna är 321 miljoner 2008. Nu är utgifterna 286 miljoner inför nästa år.

    Ärade ledamöter! Ni kanske kan notera att under brinnande högkonjunktur, om vi kallar det så 2008, var utgifterna för landskapet 321 miljoner medan intäkterna var 310 miljoner. Ett glapp på 10-11 miljoner euro under brinnande högkonjunktur.

    För att visa det som har diskuterats en hel del och som jag uppfattar att lagtinget tog beslut om, att värna vård, omsorg och utbildning i budgeteringen och i verksamheter som det offentliga står för.

     

    Det här diagrammet visar den relativa kostnadsutvecklingen, en relativ del av utgifterna där Ålands hälso- och sjukvård får en relativt sett större andel av utgiftskakan för år 2010. Motsvarande finns för utbildningssektorn, medan andra sektorer får minska sin relativa utgiftsdel. Helt i enlighet med landskapsregeringens löften och det som lagtinget har beslutat om.

    Personalutvecklingen, diagrammet visar utvecklingen ända från -95. En kraftig utveckling ända till millennieskiftet och just därefter då vi hade senaste lilla kris och då personalutvecklingen bröts i någon mån för att sedan kraftigt börja växa igen under de första åren närmast 2000-talet, för att toppa på 1878 personer. För att sjunka i enlighet med den ritade linjen till cirka 1870 för att sedan i enlighet med de åtgärder som beskrivs i budgetförslaget gällande strukturella förändringar, där sådana sektorer som Guttorp och Naturbruksskolan kommer in. Det leder till en minskning av personalstyrkan, enligt våra beräkningar, till år 2012 på cirka 1708 personer.

    Detta ska vi förstås försöka genomföra så långt det bara är möjligt via naturlig avgång, via omflyttningar av personal i den mån det är möjligt. Men i någon situation kan det här leda till att någon kanske inte har sitt arbete kvar.

    Personalförsörjningsplanen har i första skedet väldigt mycket tagit fasta på arbetet som krävs för det här. Sedan kommer vi att komma i en situation efter något år då detta arbete ändå kommer att behöva fokusera mera på rekrytering för att bibehålla kompetent personal, till de delar vi väljer att ha personal kvar att utföra arbete och producera service. Men en minskning av personalen i enlighet med det här kan vi förvänta oss fram till år 2012. Då kommer vi att ha genomfört det som utlovades och sades i samband med tilläggsbudgeten med minskning av personalen på över 100 personer. Till detta bör sägas att till viss del är det här också siffror som beror på bolagisering, närmast av viss verksamhet inom trafiken. Då är detta kostnadsfört på ett annat sätt. Men det är frågan om en minskning i storleksordningen 120-130 personer netto.

    Strukturella åtgärder, den förväntade personalminskningen beror på detta. Var och en har kunnat läsa budgetförslaget, alltihop finns där.

    Naturbruksutbildning ändras radikalt, den tas bort. Vi kommer att genomföra en gymnasialstadiereform. Det tycks finnas en bred överenskommelse i lagtinget om hur den ska se ut.

    Fiskodlingsverksamheten i Guttorp ändrar radikalt, den privatiseras. Avbytarverksamheten blir mera begränsad. Vi genomför en förvaltningsreform av allmänna förvaltningen. Av det arbetet återstår mycket, men det är igångsatt.

    Vi avser att konkurrensutsätta två frigående vajerfärjor, sjötrafikens tekniska underhåll, vägdistrikt, bolagisering av Möckelöområdet.

    Vi avser också att i samarbete med kommunförbundet och därigenom i kommunerna att se över den lagstiftning som finns i kontaktytan mellan landskapet och kommunerna för att se om där kan finnas element till kostnadsinbesparingar.

    Vi har en organisationsreform av ÅHS.

    TV-avgifterna ska täcka upphovsrättskostnader.

    Vi avser, förutom att vi minskar ramen för miljö- och hälsoskyddsmyndigheten, att se över den lagstiftningen som leder till de kostnader som finns inom det området.

    Stimulansåtgärder, underbalansering av budgeten är en stimulansåtgärd. Som alla kan läsa i budgetförslaget är den inte i balans nästa år, inte 2011, inte 2012. Förhoppningsvis är budgeten i balans 2013. Det finns en god möjlighet att så kommer att ske.

    Vi kommer att använda oss utjämningsfonden och genomföra en likviditetsfinansiering därutöver.

    Skatteåtgärder, där finns det element som ändå inte är en stimulansåtgärd. Det allmänna avdraget påverkar individens ekonomi negativt. Vår målsättning då vi började sätta ihop budgetförslaget var att den offentliga ekonomins problem, så lite som möjligt, ska överföras på individen. Till stora delar har vi lyckas med det här. Allmänna avdraget är förstås inte någonting som är i den här riktningen. De andra avdragsformerna, som tas på rikshåll via blankettlagstiftningen i enlighet med ett aktivt val från vår sida, kommer att införas också i beskattningen för ålänningar. Det kommer att påverka beskattningen i gynnsam riktning ändå för många grupper. Det kommer jag att visa på i nästa bild. Sammantaget kommer de allra flesta ändå att få en bättre situation än tidigare.

    Vi bibehåller förmånerna för individen för övrigt. Kanske man kan tycka att det inte är ett aktivt ställningstagande eftersom det är någonting som har funnits förut. Vi ska komma ihåg att vi har högre barnbidrag än vad man har på rikshåll. Här jämförs ofta situationen med vad man har på rikshåll. Vi har högre barnbidrag, vi har högre reseavdrag. Vi har ett sjukdomskostnadsavdrag som inte finns på rikshåll. Allt detta gynnar individen. Det bibehåller vi också i den här besvärliga situationen.

    Höga investeringsnivåer till och med ännu högre än året förut. Det är absolut en viktig stimulansåtgärd för det åländska samhället. Byggsektorn har stora ringverkningar lokalt, precis här ute på gatorna, och påverkar individernas försäljningsmöjligheter väldigt starkt. Investeringar är också nödvändiga för att bygga samhället framöver på ett bra sätt.

    Flera ungdomar har beretts plats i gymnasialstadiet, en oerhört viktig sak för att stävja en kommande ungdomsarbetslöshet och arbetslöshet överhuvudtaget. Det är viktigt att försöka få ungdomarna med i utbildningssystemet. Det här kommer vicelantrådet att berätta mera om.

    Vi förbereder utbildningsinsatser och sysselsättningsfrämjande åtgärder i företagen. Möjligen med utnyttjande av socialfonds medel och på andra sätt. Ursäkta, jag har inte satt fram den bilden ännu men det har jag beskrivit i presentationen.

    Skatteåtgärder, vad betyder det här för personer att vi tar bort de allmänna avdraget inför en höjning av grundavdraget och inför arbetsinkomstavdrag via blankettlagstiftning?

    Det här betyder att en medelinkomsttagare med lönen 38 000 euro får en förändring av skatteprocenten en minskning med 1,06 procent. Det betyder 92 euro mer i plånboken per år.

    En höginkomsttagare, en person som tjänar 58 000 euro per år, får fortfarande en peng i plånboken av de här åtgärderna, 53 euro. Kanske inte särdeles mycket kan tyckas, men i varje fall.

    En låginkomsttagare, en student som vi har tagit som ett räkneexempel, som studerar nio månader med studiepenning och sommarjobbar tre månader kommer att få en skattesänkning på 29 procent, 136 euro mera i plånboken.

    Kommunernas intäkter, landskapet har givetvis ett ansvar för hela den offentliga sektorn. Det som lagtinget lagstiftar, det som kommunerna ska utföra, serviceproduktionen som vi vill att ska utföras och som vi finansierar.

     

    Den här kurvan visar sammantaget vilka inkomster kommunerna har via landskapsandelarna, via skatter. Det här är givetvis prognosen för 2010. Här finns också inbakat det beslut som lagtinget har tagit gällande samfundsskatteförändringen. Här finns också inbakat att landskapsandelarna inte ska indexjusteras, som vi föreslår. Här kan man konstatera sett från 2008 till 2010 så ökar kommunernas intäkter med 4,5 procent. Medan vi förut här nämnde en siffra för landskapets del som var något helt annat.

    I den situationen, hösten år 2007, när lagtinget gick in för landskapsandelsreformen var situationen så att landskapet hade höga intäkter, bra ekonomisk situation och kommunerna hade det betydligt sämre. Då skedde det en balansering av finansieringen av den offentliga sektorn. I det här läget anser vi att det är befogat att en balansering sker åt andra hållet. Därutöver kan utläsas i det här diagrammet i text några andra element som påverkar den kommunala ekonomin. Det som vi har föreslagit i negativ riktning och vissa andra i positiv riktning.

    Sedan har jag några bilder på de tabeller som också finns i budgetförslaget, om förväntade inkomster och utgifter åren 2009-2012.

     

     

    Det mest dramatiska här torde vara flitpengen, skattegottgörelsens dramatiska dropp från 24 miljoner till 3 miljoner euro. Detta belopp är dock icke ännu fastställt av Ålands delegationen. Men det är den ungefärliga nivån på vad det faktiska resultatet för beskattningen för 2008 kommer att vara.

    Vi budgeterar skattegottgörelsen två år senare, det faktiska resultatet 2008 kommer i budgetförslaget 2010.

    Här finns olika saker som påverkar detta. Ålänningarna har höga kapitalinkomster. Man kan till och med hävda att den offentliga sektorn för Åland gick in i lågkonjunkturen i ett tidigt skede, eftersom vi på denna intäktspost tappar en hel del pengar på grund av att vi har den aspekten i vårt ekonomiska system.

    Här finns några extraordinära åtgärder som vissa stora företag har gjort som påverkar det här. Vi tror dock ändå att siffrorna kommer att bli bättre för sedan kommande år.

    Relativt sett torde den åländska ekonomin just nu ändå gå bättre än den finländska. Skattegottgörelsen är ju ett relationsförhållande mellan den finska och den åländska ekonomin. Den här tabellen finns också i budgeten. Den visar utgifternas fördelning och hur vi tror att de ska fördelas under åren framöver. Här vill jag påpeka det som vi säger i budgetsförslaget, vi har inte ännu exakt i siffror konstaterat de här tabellerna för de utgiftsminskningar som finns till exempel vad gäller Guttorp och Naturbruksskolan. De finns inte medräknade här ännu eftersom vi inte exakt vet tidsaxelns påverkan i den processen.

    Det finns då möjligheter till utgiftsminskningar från 2011 och 2012 ännu till de delarna.

    Den ungefärliga påverkan på personalstyrka hade vi redan kunnat beräkna.

    Isolerat och ackumulerat underskott fram till 2012, där utjämningsfondens inverkan finns med, ser vi ett ackumulerat underskott på minus 116 miljoner 2012. Goda möjligheter till att budgeten ska vara i balans 2013 finns dock.

    Denna graf visar på utgiftsutvecklingen 2005-2012.

     

     

    En del av de problem vi har just nu beror på den kraftiga expansionen från 2005-2008. Utgifterna ökade från 250 miljoner till 320 miljoner som jag visade i diagrammen tidigare.

    Det budgetarbetet, som landskapsregeringen gjorde för ett år sedan när vi lade grundbudgeten 2009, i kombination med resurs- och behovsplanen ledde till, i enlighet med det röda strecket, att utgifterna planade ut. Då såg vi att det var nödvändigt. Nu står vi inför en annan verklighet, vi minskar utgifterna betydligt. Jag hävdar ändå att en del av de problem som vi står inför i dag var den kraftiga expansionen från 2005-2008.

    Den här jämförelsen visar, som det står i texten under diagrammet att om vi inte skulle ha gjort någonting, om vi skulle ha valt att följa resurs- och behovsplanen, vilket redan det var en utplaning av utgifterna, så hade vi haft ett ackumulerat underskott på 197 miljoner euro som jämförande siffra till 69 miljoner euro. Då hade vi tvingats gå till någon bank och låna cirka 130 miljoner euro. Då hade resurs- och behovsplanen planat ut utgifterna. Hade vi följt den tidigare utstakade linjen så hade i lånebehovet blivit något helt annat.

    Detta är ett annat sätt att visa på budgetläget, de röda staplarna pratar för sig själv.

     

     

    Det viktiga är ändå att utvecklingen år 2012 är på väg åt rätt håll. Vi måste få budgeten i balans.

    Det här är siffror och diagram om den ekonomiska situationen. Landskapsregeringen och jag har tagit del av de finansmotioner som har lämnats in för behandling. Till stora delar får man säga att det helt uppenbart finns ett ansvar hos lagtingspartierna att ta grepp om den offentliga ekonomin. Med vissa avvikelser får man väl ändå säga. Det finns ett parti som väljer att fortfarande följa den kraftiga expansionen som förekom 2005-2008. Men till stora delar tycker jag att finansmotionerna motsvarar lagtingets beslut i tilläggsbudgeten våren 2009 och den linje som lagtinget anser att landskapsregeringen skulle följa.

    Framöver kommer jag givetvis att delta i debatten på detaljnivå och också presentera mina enskilda ansvarsområden mera.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Det finns åtskilligt att kommentera i finansministerns anförande, särskilt till de delar han försöker skylla på tidigare politiker att vi är i den situation som vi är. Det är nu den här inkomstnedgången har kommit. Det är nu vi måste vidta de åtgärder som vi inte har vetat om förut att vi tvingas till med klumpsummesystemet. Det finns orsak att kommentera mycket. Men jag ska hålla mig till huvudfokus som finansministern inledde med och det var att hålla nere arbetslösheten, som för ungdomarna redan är uppe i nio procent. Min frågeställning är, inom vilken annan profession än byggnadssektorn visar landskapsregeringen med det här budgetförslaget att man avser att uppehålla sysselsättningen? Man drar in medel från konsumtionen. Näringspolitiken är i stort sett osynlig. Sjöfartspolitiken, utvecklingen av sjöfarten, är obefintlig.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag kommer i den här repliken att fokusera på sjöfarten. Sedan kommer näringsansvariga att prata mer om den övriga näringspolitiken.

    Landskapsregeringen har gjort ett intensivt politiskt arbete tillsammans med rederierna och rederiorganisationerna. Vi har den situationen att riksdagen står inför att fatta beslut om en tonnageskatt för fraktrederierna, vilket på lång sikt skapar bättre verksamhetsförutsättningar för fraktsjöfarten.

    Vi kommer att genomföra en klusterutredning av den åländska sjöfarten. Det arbetet är igångsatt och i enlighet med de diskussioner vi fört med näringen här på Åland. Jag tror att ltl Jansson själv har deltagit i det arbete. Med det som grund ska vi ta stegen för att utveckla sjöfarten vidare.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Tack för fokuseringen på sjöfarten, men jag talar nu om budgetförslaget för 2010 och vad som där står. Där finns angivet det så kallade arbetet som man i riket har gjort när det gäller tonnagebeskattningen. Vilket åländskt rederi kommer ha nytta av det? Inget åländskt rederi, förutom möjligen ett mindre rederi kommer att ha nytta av det. När vi talar om sjöfartspolitik så är det ingen vits att komma med det exemplet. Det är övrigt som vi måste veta om. Då säger finansministern att det är klusterutredningen, och vad som kan följa av den, som kan ge något. Det håller jag med dem. Men i budgeten står ingenting om det och några åtgärder i anledning av att man gör en sådan ansträngning finns inte heller redovisat, därav min kommentar om sjöfartspolitik.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Angående klusterutredningen så sätts det arbetet igång under denna höst. Det skulle möjligen ha kunnat komma i gång efter sensommaren men ÅSUB har inte haft resurser att utföra det. Det kommer att sättas igång och det beskrev vi i tilläggsbudgeten för 2009, därav har det mest en koppling till detta år.

    Angående tonnageskatten, det må vara så att det finns fördelar i det nuvarande samfundsskattesystemet som kan leda till att det inte finns en självklar ingång för våra mindre rederier in i ett tonnageskattesystem. Helt klart är det en åtgärd som skapar förutsättningar till att bedriva fraktsjöfart i stor omfattning på ett sådant sätt att det inte är snedvridande konkurrens mot verksamheter i andra länder. Ändå är det en långsiktig åtgärd som kan ge mycket positiva effekter.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Finansministern Perämaa berömmer oppositionen och säger att de insett allvaret, frånsett ett parti. Ja, bästa finansminister Perämaa, det vi gjorde vi redan 2004 och försökte oss på ett trendbrott men då hoppade Liberalerna av. Det kunde vi också se på den graf som finansministern presenterade. Nödvändigheten av tillväxt, att hålla arbetslösheten nere, förutsättningar för näringslivet är frågor och viktiga områden för finansministern och han lovar att arbeta för dem. Vilka konkreta åtgärder finns upptagna i nästa års budget angående de områdena?

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Att varje gång backa tillbaka i debatten till år 2004 kan ju vara ett sätt att föra diskussion, men knappast konstruktivt. Speciellt med tanke på att de åtgärder som då genomfördes, och då pratar jag om verksamheten vid museibyrån, inte ledde till långsiktiga kostnadsinbesparingar. Tittar man på utgiftsutvecklingen till den delen, just för denna sektor så kan man idag konstatera att kostnaderna är högre. Om det utförs bättre, det är möjligt, men det ledde inte till kostnadsinbesparingar. Att hänvisa till det är knappast utvecklande i det här skedet.

    Vad gäller näringslivsutvecklingen så i lågkonjunkturer fokuserar vi nu på det, som jag nämnde tidigare, att skapa utbildningsinsatser i företagen för att på det sättet hålla människor i arbete så långt det är möjligt. Det är vårt huvudfokus.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Nej, det är säkert inte konstruktivt om man tittar tillbaka på vad Liberalerna sysslade med 2004. Hade vi då redan vågat ta steget, hade vi inte varit i den djupa svackan vi är i dag. Att bara hänvisa till att man hade åtgärder på museibyrån det är inte sant. Vi hade ett helt åtgärdsprogram men Liberalerna valde då att hoppa av och där står vi nu.

    Blankettlagstiftningar på olika avdrag som man inför också på Åland. Man inför det i Finland. Det kommer alltså via blankettlagstiftningen per automatik också på Åland att gälla. Det är inte vi, i den här församlingen, som tar ett aktivt beslut i det avseendet. Jag hoppas att vi skulle kunna få göra det. Det hoppas jag att landskapsregeringen arbetar för att vi ska kunna ha en möjlighet att debattera här i salen. Att vi kan välja det eller kanske någonting annat som är mer anpassat för oss ålänningar.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det hoppas jag också. Jag vågar hävda att det är ett aktivt val från vår sida därför att just den här landskapsregeringen har satt igång ett arbete och håller som bäst på att ta fram en egen kommunalskattelag. Den frågan har intresserat vissa politiker tidigare, men inte intresserat en hel majoritet så att man har gått in för att skapa den här situationen. Skattefrågor, inom den behörighet vi har, intresserar den här landskapsregeringen men också skattefrågor som ännu ligger utanför behörigheten. Därför vågar jag hävda att det är ett aktivt val just p.g.a. att vi arbetar med skattefrågan på ett sätt som ingen annan har gjort förut.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Finansministern säger att det ansvarsfulla arbetet som började med tilläggsbudgeten i våras fortsätter. Jag tycker att det är att ta till lite väl stora ord. Tilläggsbudgeten i våras var ganska långt ett slag i luften. Man tog bort två procent från anslagen, 11 8 miljoner euro. Det var i stort sett luften man tog bort. Däremot är det betydligt mera fokus nu. Det tycker jag är bra. Vi har trots allt ett förlorat år, som vi befinner oss i nu, jag ska återkomma till det mera i detalj i mitt anförande.

    Finansminister Perämaa säger i likhet med lantrådet att man fokuserar på tillväxt, stöd och stimulans till näringslivet. Nog måste det i så fall finnas lite konkret som man kan hänvisa till i budgeten. Stöden för näringslivets främjande minskar med 40,2 procent jämfört med tidigare års budgetförslag. Det är också lite väl stora ord tyvärr, som inte riktigt har täckning.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Jag hävdar att landskapsregeringen redan när vi lade grundbudgeten och resurs- och behovsplanen och i samband med det, i likhet med den bild jag visade tidigare, gjorde de första stegen till att bryta den ekonomiska utgiftsutvecklingen som inte på något sätt hade varit hållbar i dag. Sedan har ytterligare inkomstbortfall tvingat oss till att skära i utgifterna ännu mera. Jag hävdar att det också är bra för att vi har haft en för stor offentlig sektor i förhållande till klumpsummesystemet, för att den ska kunna bäras på lång sikt.

    I tilläggsbudgeten aviserade vi de allra flesta åtgärder som vi nu realiserar i verkligheten i budgeten för 2010. Även om inbesparingsnivån icke var föraktliga tio miljoner redan då så stakade vi vägen till det förslaget som nu ligger på era bord.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det där ser vi synbarligen lite olika på. Jag tror att vi är överens om en sak. Det är onödigt att titta alltför långt bakåt. Det är bäst att försöka göra det bästa möjliga av det. Men ändå, för att veta hur framtiden ska vara så behöver man en korrekt historiebeskrivning. Det var många intressanta diagram som finansministern visade. När han visade förlusten för 2008, då hängde jag inte riktigt med. Ser man i budgetförslaget kan man läsa att landskapsregeringen hade ett överskott och på 12,7 miljoner med sig. Det där fick jag inte att hänga ihop. Det kanske finns någon finurlig förklaring?

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Den här replikväxlingen beskriver problematiken i budgetuppföljningssystemet som vi har. I budgetboken överförs tidigare års överskott och underskott som en post i nästa års budget. Men isolerat för år 2008, om man strikt ser intäkterna och utgifter under året, så hade vi ett underskott i storleksordningen 10 miljoner euro.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Finansministern avslutar sitt anförande med att vi måste få budgeten i balans. Då frågar man sig när och hur? Eftersom man förlitar sig helt och hållet på att Finlands ekonomi ska gå bättre i någon vag framtid så är det så att inkomstsidan sköts på rikssidan och utgiftssidan sköts här på Åland. I budgeten står det att man ska få budgeten i balans på lång sikt. På kort sikt ska man åstadkomma besparingar. Det är väl det som är landskapets egentliga politik, man bara sparar, och så gör man strukturomvandlingar vilka i och för sig är bra. Man har inga som helst resonemang om inkomstsidan. Tänk, minister Perämaa om Finlands ekonomi försämras ytterligare. Tror man då fortfarande att skattetrycket i framtiden ska bli så högt att det reparerar inkomstsidan? 

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag hävdar att vi för ett resonemang gällande intäktssidan kopplat till den finländska ekonomin. Jag beskrev här att vi icke har förväntningar på att den finländska ekonomin kommer att, i snabb takt, komma tillbaka till den nivå vi hade 2008. Vi beskriver att vi har satt i gång arbetet med grunden för avräkningsbeloppet 0,45, vilket bör göras men det är någonting som inte är lätt att diskutera. Vi kommer att leverera skattemeddelandet då vi så småningom diskuterar hela basen för våra intäkter. Det finns väldigt mycket gällande intäktssidan beskrivet i denna budget och i landskapsregeringens arbete.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag håller inte med ministern att det finns väldigt mycket beskrivet på inkomstsidan i så fall har jag inte sett det. Jag vill gärna få preciserat var det ligger. Tvärtom, tycker jag att man överlämnar den frågan helt och hållet till att klumpsumman på något vis ska rehabilitera sig själv i framtiden. Då är det ju inte möjligt att aktivt jobba för att få budgeten i balans. Det här begreppet används väldigt frekvent och det är litet populärt. Men vad betyder det enligt finansminister Perämaa? Vilka kriterier ska man ha för att få landskapets budget i balans? Det skulle jag gärna vilja ha definierat.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Ett förhållande mellan intäkter och utgifter, givetvis. På intäktssidan jobbar vi med kommunalskattelagen och dess möjligheter till att stimulera det åländska samhället. Vi jobbar med avräkningsbeloppets grund. Vi kommer att föra diskussion om skattebehörigheten, vilket det står skrivet i budgetförslaget.

    Den andra delen är utgifterna, vi skapar en situation då vi har en utgiftsnivå som är hållbar på sikt i förhållande till de förväntade inkomster som kan tänkas uppnås på olika sätt.

    Eftersom diskussionen här ändå fördes om utgifter och hur olika partier hantera detta, får man ändå konstatera att just Socialdemokraterna inte, via utgifterna åtminstone, har varit med om ett arbeta för att få budgeten i balans. Skulle de finansmotioner Socialdemokraterna har lagt antagits så skulle vi ha ett ackumulerat underskott betydligt högre år 2012 än vad vi stakar ut.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Talman! Det isolerade underskottet år 2012 är 7,7 miljoner. Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa säger att det finns goda förutsättningar att man ska ha budgeten i balans 2013. Det finns inte riktigt någonting som konkret tyder på detta i landskapets förslag till budget. Man kan inte där i skrivningarna visa på var de ska komma. Det finns ett antal förslag som skulle kunna leda till det. Eftersom landskapsregeringen inte ens visar det med siffror under de här kommande åren, så verkar det som man inte riktigt tror på att det ska åstadkommas.

    Tittar man på var man har gjort inbesparingarna så kan man konstatera att 20 miljoner görs på överföringsutgifterna. 2 miljoner på de egna konsumtionsutgifterna och 5 miljoner på investeringsutgifterna. 20 miljoner på överföringsutgifterna tyder på att man ställer betydligt högre krav på dem som finns utanför det här huset att ta ansvar för den ekonomiska situationen än vad man ställer på den egna ekonomin. Det skulle vara intressant att höra en kommentar till kring detta från finansministerns sida.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Vad gäller konsumtionsutgifterna så finns det ett antal miljoner där som också påverkas av ökade kostnader i förhållande till pensioner och också annat. Den reella inbesparingen av konsumtionsutgifter är betydligt högre än de 2 miljoner som ltl Ehn nämnde. Nu kommer jag inte ihåg siffran exakt men 5-6 miljoner i varje fall. Det här motsvarar de personalminskningar som vi också gör.

    Landskapsregeringen har ansvaret för hela den offentliga sektorn och finansieringen av den och lagtinget förstås i förlängningen via lag stiftningen. Det här är nog en paketlösning som berör olika sektorer, det offentliga mest ute i samhället, men där vi har fokuserat oss på att det så lite som möjligt ska påverka individen.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag vill ändå påpeka att trots att konsumtionsutgiftssänkningen skulle vara större än man vad man kan läsa ut av siffrorna, så ligger sänkningen kvar från 175 till 173 miljoner, en överföringssänkning från 103 till 84 miljoner. Procentuellt sett är den också mycket större på överföringsutgifterna. Jag har naturligtvis en förståelse också för att man sätter krav på också dem som finns utanför detta hus. De facto, ställer man rent tidsmässigt betydligt högre krav på att man ska anpassa sig på utsidan än vad man då gör på insidan om man läser de här siffrorna rakt av. Det där tycker jag i sig är ett litet problem. Vill man att andra också ska anpassa sig utgående från ett ekonomiskt system så måste man tydligt visa att man själv går att samma håll. Här tror jag nog det skulle behövas en viss eftertanke om hur man ska lösa den här situationen så att man får med sig det här tåget att rulla. Att vi sedan också har en ekonomi som kan sägas vara i balans. Helst år 2012, det tror vi på från den frisinnade gruppen att är en reell möjlighet.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag kommer med intresse att följa med den frisinnade gruppens resonemang. Vi förde vissa budgetdiskussioner, ett försök till samarbete innan budgeten lades men den frisinnade gruppen valde, av skäl som de själva kommer att få berätta om här, att hoppa av det arbete. Det blev en haltande procedur. Sedan måste man koppla ihop det resonemang ltl Ehn för ihop med det som vi har sagt här. Det kommer inbesparingar som vi inte har kunnat sätta i verkliga siffror i tabellerna ännu gällande Naturbruksskolan, Guttorp och mycket annat som uttryckligen också kommer att sänka konsumtionsutgifterna för åren 2011-2012.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Det finns mycket man vill återkomma till i finansminister Perämaas inlägg. Jag kommer själv att ta det i ett antal olika anföranden. Jag skulle vilja ha ett förtydligande från finansministern gällande skattegottgörelsen. Jag har svårt att förstå hur inkomsterna kan vara 24 miljoner euro i förra årets budget och endast 3 miljoner i den här budgeten. Skattegottgörelsen eller flitpengen är den summa pengar som ålänningarna får tillbaka utöver 0,5 procenten som vi alla vet att ålänningarna och företagen betalar. Men eftersom finska bolag gått betydligt sämre än åländska bolag så borde egentligen Ålands del vara ännu större med tanke på att inkomsterna ifrån skattegottgörelsen hänför sig från 2008. År 2008 gick åländska företag inte så dåligt. Jag kan i alla fall inte säga att det skulle sjunka från 24 till 3 miljoner euro. Har finansministern någon kommentar på detta?

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Vad gäller enskilda företags åtgärder så går jag ogärna mera i detalj in på det här i talarstolen. Jag kan säga att det har skett företagsförvärv och vissa åtgärder som har minskat på den skatt som några av våra större företag har betalat i den faktiska beskattningen för 2008.

    Kapitalskatterna är en stor del i det som genererar skattegottgörelse. Det som jag sa under huvudanförandet att vi gick in i lågkonjunkturen, kanske före andra när börserna sjönk då redan 2008 på hösten, det ledde till kapitalinkomstbortfall i hög grad för många ålänningar, vilket sedan påverkar skattegottgörelsen. Vi gick till den delen in i lågkonjunkturen först av alla kanske.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Tror finansminister Perämaa att den här budgeterade inkomsten på 3 miljoner kommer att stiga när slutresultatet kommer för 2008 års beskattning? Det känns overkligt att det ska vara så stort hopp från 24 till 3 miljoner. Vad har finansministern för uppfattning om det i dagens läge?

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Nu ser vi att beskattningen har slutförs för enskilda personer i varje fall. Sedan kan det ju vara vissa skatterättelser, det ingår i systemet. Man kan besvära sig. Vi har ju alla nyligen läst den presenterade skattetabellen på hur beskattningen har fallet ut för enskilda personer. Det här ligger troligtvis rätt nära det faktiska utfallet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Jag kanske märker ord, men ibland är nyanserna viktiga. Finansministern sade i sitt anförande här att naturbruksutbildningen läggs ner. Det är viktigt här att vi lyfter fram att det vi gör är att vi förverkligar det som står i tilläggsbudgeten som lagtinget redan har godkänt.  Naturbruksutbildningen ska i fortsättningen ges på ett annat sätt. Den nyansen är oerhört viktig.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag tackar för den preciseringen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! I finansministens presentation och även i budgetens allmänna motiveringar nämns nästan ingenting om skärgården. Det förvånar mig eftersom skärgården aldrig haft en så stark representation i landskapsregeringen. Aldrig har skärgården haft en så stark representation i lagtinget. Jag vill hävda att aldrig har skärgården varit så bortglömd som den är nu. Därför skulle jag vilja att finansministern redogör lite närmare för på vilket sätt den framtida politiken ingjuter något slags tro och hopp om att det ska finnas en framtid för skärgårdsbefolkningen?

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det var en statsmannamässig replik från en blivande ordförande i socialdemokraterna, som väljer att, i den här situationen när vi ska ta ansvar för hela ekonomin, försöka peka ut den sittande finansministern att inte värna om sin egen hemregion. Jag får väl tacka för den repliken, men särdeles konstruktiv var den inte. Mitt uppdrag här är, att tillsammans med landskapsregeringen, ta ansvar för ekonomin i helhet. Det gör vi. Gör vi det på ett bra sätt att det så lite som möjligt påverkar individen och så lite som möjligt slår ut samhällsservice och produktion, både inom det offentliga och inom det privata, så kommer vi att ha gjort också skärgården en välgärning.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Finansministern tar ansvar för ekonomin. Det ska han göra. Men tar finansministern inget ansvar för regionalpolitiken framöver? Är det regionalpolitiskt motiverat att göra sådana här enorma nedskärningar till exempel i trafiken? Hur går det här ihop med den plan man har haft tidigare när man har lagt upp strategier för skärgårdens överlevnad? Har det acceptans bland skärgårdens befolkning?

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Det sistnämnda återstår att se sedan när budgetförslaget ska realiseras i verkligheten. Jag vet att också skärgårdsborna är förnuftiga tänkande människor. De vill ha politiker som tar ansvar för ekonomin, men att det ändå påverkar det dagliga så lite som möjligt. Kunskapen om situationen finns ute bland befolkningen, också bland skärgårdsborna. Däremot är jag inte säker på att det, i den här situationen, finns en innerlig förståelse från socialdemokraterna som lägger finansmotioner som utökar kostnaderna i storleksordningen 15 miljoner euro. Då står vi efter något år inför stora lån vilket kan leda till betydligt mer dramatiska åtgärder för den offentliga sektorn framöver. Någon måste ta ansvar. Socialdemokraterna gör det inte.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Folke Sjölund

    Herr talman! Jag ska hålla mig till de stora linjerna i det här anförandet.

    Den ekonomiska utvecklingen på global nivå har drabbats av den finanskris som nådde oss hösten 2008. Finanskrisen har lett till att man internationellt infört betydande stödpaket för den finansiella sektorn i avsikt att undvika att effekterna på världsekonomin skulle bli katastrofala.

    Många länder, särskilt de som är beroende av sin utrikeshandel, har drabbats hårt. Till dessa länder hör Finland, med följd av att skatteintäkterna och övriga inkomster för staten har minskat dramatiskt.

    Effekter på landskapets inkomster via klumpsumman har drabbat landskapet Ålands ekonomi hårt, alltså landskapets ekonomi.

    En nedgång av inkomsterna från klumpsumman om 28 procent eller närmare 60 miljoner på två år kräver radikala åtgärder. Landskapets budget förberedes på detta redan när budgeten för detta år gjordes upp och fick sin fortsättning i tilläggsbudgeten våren 2009.

    Budgetförslaget för 2010 följer nu de riktlinjer som landskapsregeringen och lagtinget dragit upp.

    Det innebär en budget som innehåller kraftiga nedskärningar inom de flesta sektorer.

    I denna situation drabbas alla verksamheter i olika grad. Alla måste solidariskt medverka till att hålla ekonomin på en sådan nivå som är långsiktigt hållbar. Landskapsregeringens budgetförslag innebär ett trendbrott i den kontinuerliga ökningen av landskapets egen offentliga ekonomi som har rått under de senaste fyra, fem åren. Detta är nödvändigt för att på sikt hålla ekonomin i balans. Med tanke på behovet av ökade inkomster, inte minst mot bakgrunden av att Ålands befolkning växer snabbare än Finlands, har en diskussion med riket om en justering uppåt av klumpsumman inletts. Liberalerna stöder det arbetet.

    Liberalerna stöder ambitionen att klara landskapets ekonomi under planperioden fram till 2012 utan att behöva ta upp externa lån. Kommer en uppgång i ekonomin i slutet av perioden, finns alla förutsättningar att börja bygga upp en ny reserv med tanke på kommande sämre tider.

    Landskapsregeringens budget har prioriterats så, att man trots nedskärningar värnar om medborgarnas service genom att satsa på kärnverksamheten inom sociala sektorn, hälso- och sjukvården samt utbildningssektorn.

    Liberalerna anser att landskapets personal är en viktig resurs som vi värnar om. Utan en kunnig och motiverad personal är det inte möjligt att upprätthålla en god förvaltning och en effektiv serviceproduktion.

    Att personalen också måste vara med i "spartalkan" visar på allvaret i den ekonomiska situationen för landskapets del. Förslaget att spara in på personalens löner med i snitt två veckors avlöning på årsnivå har felaktigt i propagandan utpekats som att personalen ska permitteras. Så är det inte alls. En eventuell permittering är en absolut sista utväg som man tar till om det inte på något annat sätt går att göra inbesparingen, vilket står klart för den som läst budgetförslaget.

    Ekonomin i övrigt i samhället har inte drabbats lika hårt som landskapets ekonomi. För kommunerna är situationen än så länge någorlunda stabil. Kommunernas inkomster beräknas öka något, en effekt som delvis sammanhänger med att staten avstår en del av samfundsskatten till kommunerna, vilket innebär att kommunernas inkomst av samfundsskatten blir närmare 50 procent högre procentuellt sett, d.v.s. när det gäller skattetilldelningen från staten. I pengar betyder det dock knappast en ökning, eftersom samfundsskatterna totalt sett sjunker. Det är osäkert när de börjar stiga på nytt.

    För företagen innebär den dämpade ekonomiska aktiviteten att resultaten på många håll kommer att sjunka. Därmed också förutsättningarna för företag att betala skatt. Särskilt märkbart drabbas de konkurrensutsatta exportföretagen, där också rederierna i högsta grad är berörda.

    Tills vidare har dock den negativa effekten på sysselsättningen varit ganska marginell, trots att vi är inne i lågkonjunkturen. Det betyder också att medborgarna ännu inte märkbart har berörts av lågkonjunkturen. Därför är det inte lätt att få förståelse hos allmänheten för hur allvarligt det ekonomiska läget faktiskt är för landskapet och landskapets egen ekonomi.

    Med tanke på att upprätthålla en hög sysselsättning har landskapsregeringen också byggt in stimulans i budgeten genom att ett antal byggandsprojekt kommer att genomföras, bl.a. utbyggnad av ÅHS mentalvårdshus, sjöfartsmuseet och räntestöd till bostadsbyggande osv. Dock är det viktigt att konjunkturanpassa byggstarten när det gäller olika projekt.

    För liberalerna är det viktigt att fortsättningsvis verka för att hela Åland skall leva. Det betyder att en regionalpolitik bör bedrivas som ser till att det finns arbetsplatser och service över hela landskapet.

    Talman! Liberalerna stöder landskapsregeringens budgetförslag för 2010.

     

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Herr talman! Ltl Sjölund var inne på att man klarar sig utan externa lån. Jag vill uppmärksamma ltl Sjölund, som jag läser budgeten, har vi nu ett underskott på 70 miljoner i nuvarande budget för 2010 varav 20 miljoner är taget ur utjämningsfonden och cirka 50 miljoner lånar vi av kassamedel som vi har nu. De facto, lånar vi redan i dag. Hur resonerar man angående det här?

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Det var just därför jag använde begreppet externa lån. Externa lån betyder att man går till banken eller andra finansieringsinstitut som ligger utanför landskapet. En intern finansiering är alltså inte några externa lån.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Herr talman! Det är inte externa lån men det är de facto lån. För skulle man sätta i verket allt som lagtinget har beslutat från tidigare budgetar så skulle man vara tvungen att låna de här pengarna. Nu är frågan hur ltl Sjölund har tänkt när han säger att vi skulle klara oss i framtiden utan externa lån? Enligt de uträkningar som finns nu så är pengarna slut, även det som man lånar internt 2011. Hur har man tänkt sig budgeten 2012 utan extern finansiering?

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Det här kanske kan vara lite svårt om man inte är insatt i hur samhällsekonomin fungerar till skillnad från en vanlig privatekonomi eller företagsekonomi. Det här förklarade ju faktiskt finansminister Perämaa också rätt ingående hur det här fungerar. För det första har vi utjämningsfonden som består av tidigare års överskott, som man nu kan använda. Det är i form av likvida medel. Dessutom finns det samlade pengar, kassamedel och andra likvida medel i systemet som har ackumulerats under åren, som man nu kan ta i bruk och använda för att täcka de här underskotten. Slutsatsen är mycket klar, enligt den här budgeten kommer det inte att behövas extern upplåning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Jag ska fortsätta på ltl Nordbergs resonemang. Ska man se det så att man tar allt som finns sparat fram till 2012 och sedan är det slut? Sedan tror man att Finlands ekonomi klarar sig bättre 2013 och då ska vi få större klumpsumma. Men vad händer med verksamheterna 2011 och 2012? Nedskärningen måste väl fortgå? Ska nedskärningarna av verksamheterna bibehållas 2012 på den låga nivån? Om vi tar till exempel ÅSUB som man skär 20 procent av, ska det förbli på den nivån eller ska det skäras ytterligare till 2011? Eftersom ltl Sjölund säger att 2013 ska man börja bygga upp reserverna igen. Men det betyder väl att verksamheterna ännu ska krympas och förbli på den nivån när ekonomin återhämtar sig?

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Jag skulle vilja göra en jämförelse i stort mellan budgeten som den här landskapsregeringen har gjort upp och socialdemokraternas politik.

    Nu ägnar sig den här landskapsregeringen åt att dämpa den ekonomiska och offentliga tillväxten genom att åka kontrollerat utför något, på ett litet sluttande plan. Socialdemokraterna vill liksom fortsätta att trava på framåt här, och kommer vart då? Ja, de kommer till ett stup där de ramlar ner i avgrunden. Medan den här regeringens kontrollerade utförsåkning nu kommer att svängas i en uppgång igen. När den uppgången kommer kan ingen veta exakt. Men vi hoppas naturligtvis att den globala ekonomin ska svänga så pass mycket att Finlands ekonomi också svänger uppåt tidigare, så att klumpsumman börjar stiga tidigare.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Jag tror att ltl Sjölund ska låta socialdemokraterna själva beskriva sin politik. Jag kan säga att så gott som alla de strukturella förändringar, som den här regeringen föreslår, är sådana som vi har föreslagit för många år sedan.  Båda regeringspartierna har varit emot det. Vi skulle inte ha varit i det läget som vi har idag om man skulle ha insett realiteterna tidigare.

    Nu säger ltl Sjölund att vi inte vet när ekonomin förändras. Nej, det kan väl hända, men enligt finansministern ska förändringen komma 2013. Då vill jag veta vad den här regeringen tänker göra under 2011 och 2012 när ekonomin fortsättningsvis är i fall? Vad ska man göra med sina verksamheter? Hur mycket ska man skära 2011 och 2012?

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Det kanske har undgått ltl Sundback men vi har faktiskt någonting som heter lagtingsvalet hösten 2011. Vad de regeringar, som kommer efter den här regeringen, kommer att göra, det kan naturligtvis inte jag veta och ingen annan heller.

    När det gäller den ekonomiska tillväxten och utsikterna för den så är det lite motstridigt på det sättet att ingen vet när den definitiva vändningen uppåt kommer och hur stark den blir. Helt klart är att man ska betrakta klumpsummesystemet på sikt över en längre period över hela konjunkturcykler för att kunna göra en bedömning av hur man kan finansiera verksamheten. Den här verksamheten, som slimmas ytterligare, kommer naturligtvis inte heller att vara statisk. Den förändras också.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag är verkligt bekymrad över att nu har den tredje liberala talaren efter varandra i talarstolen, som talar om att landskapets inkomstkris nedgång inte kommer att vara så långvarig. Staten kommer att tillse att vi, via klumpsummesystemet, kommer att få igen pengarna. Det här är skrämmande för mig men jag ska återkomma till det.

    Min replik gäller permitteringar. Ltl Sjölund sade att permitteringarna hade missförståtts och misstolkats. De här permitteringarna är alltså inte ett generellt beslut. Det är riktigt. På sidan 36 i budgeten står det att i den mån de här övriga åtgärderna visar sig otillräckliga kommer permitteringar i enlighet med kap. 9 i tjänstemannalagen att tillgripas.

    I ÅHS fick vi information från landskapsregeringen om detta. Ponera att 70 procent av enheterna lyckas och 30 procent lyckas inte. Ska då bara 30 procent bli permitterade i sin helhet eller ska hundra procent bli permitterade i sin helhet? Informationen vi fick var att om man inte lyckades helt och fullt ska hela personalen permitteras. Vad mån tro kommer landskapsregeringen att göra?

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Jag tror nog att det är en klar missuppfattning om att en enda misslyckas med att klara löneinbesparingen så skulle hela personalen permitteras. Det är ju fullständigt orimligt. Så kan det naturligtvis inte vara, så är inte heller avsikten. Jag utgår ifrån att också ÅHS kommer att lyckas klara av det här på lämpligt sätt. Inte kan man ju heller utgå ifrån att alla ska permitteras samtidigt så att man blir tvungen att stänga avdelningar. Det har jag lite svårt att se. Jag har bättre förtroende för ÅHS som organisation än att tro att det ska misskötas på det sättet. Det måste göras på det sättet att själva verksamheten med patienter och klienter märker det så lite som möjligt.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Men är det alltså ett permitteringsbeslut som presenteras för lagtinget i budgeten eller är inte? Det står att om de övriga insatserna inte lyckas så tillgrips permittering enligt tjänstemannalagen 9 §. Om den ena gymnasialstadieskolan lyckas och den andra inte, då är det den andra som får permittera hela sin personal. Eller är det bara delar av personalen? Är det bara kontorspersonalen ifall det är den man har misslyckats med? Signalerna från landskapsregeringen är totalt otydliga. Särskilt som vi inom ÅHS styrelse fick en helt annan information än den som ltl Sjölund nu torgför. Hur ska vi veta vad landskapsregeringen avser med sitt förslag?

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Jag kan inte veta vad någon har sagt exakt ordagrant till ÅHS styrelse. I de diskussioner som vi har haft kring budgeten i lagtingsgruppen har det varit klart att permitteringar tar man till som absolut sista utväg. Det måste göras med förnuft. Det måste också göras så att det påverkar verksamheten så lite som möjligt. Det betyder att man inte kan permittera ut en hel verksamhet under en period. Då stänger man ju ner allting. Det kan man inte göra. Det måste ju skötas på ett smidigt sätt. Självklart.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Tack, herr talman! Det här med privatiseringar inom skärgårdstrafiken har varit en aktuell diskussion under många år. Tidigare har liberalerna haft en ganska tveksam hållning till det här. Jag vet att jag 2004 ställde en fråga till dåvarande trafikminister och hon var inte så starkt inne på att det var en lösning som skulle leda till kostnadsinbesparingar. Jag skulle vilja veta vad det är som har gjort att liberalerna i dag nu säger ja till privatiseringar inom sjötrafiken?

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Det är alldeles riktigt. Det här har varit en diskussion under många herrans år. Det finns kanske två orsaker. Den ena orsaken är den akuta ekonomiska situationen för landskapet. Den andra orsaken är att kostnadsutvecklingen inom skärgårdstrafiken, framför allt på personalsidan, har varit så oresonlig stor att någonting måste man göra för att dämpa det. Vi har helt enkelt inte råd att bedriva skärgårdstrafiken längre enligt det gamla mönstret. Vi måste göra någonting åt det.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag är helt enig med att det måste vi göra, vi kanske borde ha gjort det för länge sedan. Frågan är bara om det är just privatiseringar som leder till kostnadsinbesparingar? Det skulle man vilja ha klart för sig. Men liberalerna är inne på privatiseringar, då vet vi det. Det andra är principen att man har beaktat färjorna som skärgårdens vägar och därför har man varit emot passageraravgifter och olika avgifter. Man har sagt att det i så fall skulle det motsvara att man sätter upp vägtullar på fasta Åland. Frångår nu liberalerna den tidigare viktiga principen om att skärgårdsfärjorna ska beaktas som skärgårdsbornas vägar och att det är okej att införa avgifter.

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Här kan man också föra resonemang på olika sätt. Om det är så att man igenom en blygsam avgift på det sättet kan få in en avgift som kan säkerställa att vi kan upprätthålla den här trafiken så då är det ett instrument som man kan använda. Avgiften ska inte heller beröra de fastbosatta i skärgården utan mera tillfälliga passagerare och turister. Om man gör en jämförelse; kör man bil från Geta till Mariehamn eller om man åker färja från Brändö till Hummelvik, den som åker från Geta till Mariehamn har en högre kostnad av den enkla orsaken att man betalar bensin. Den avgift som man som skärgårdsbo betalar för att ha bilen med på färjan är antagligen betydligt lägre än bensinkostnaden mellan Geta och Mariehamn.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Henry Lindström

    Herr talman! Under det allmänpolitiska avsnittet i nästa års Ålandsbudget finns det enligt centergruppen all anledning att välkomna samtliga linjedragningar som landskapsregeringen lyfter fram under avsnittet självstyrelseutveckling.

    Centern sätter stort hopp till att ett enigt lagting skall anse att det är angeläget att påbörja arbetet med att omforma självstyrelselagen till en s.k. ramlag där vi får en framtida utveckling av ålänningarnas självbestämmande utgående från när vi själva anser tidpunkten för nya steg framåt mogen och inte, som idag, tvingas avvakta åratal av diskussioner och förseningar för att kunna överta och därmed bredda autonomins innehåll. Centergruppen utgår från att den i motiveringarna aviserade parlamentariska gruppen kan tillsättas omedelbart efter det att talmannens klubba förkunnat att budgetförslaget är godkänt.

    Enligt centerns mening kunde 2010 års budget därmed innebära ett första avgörande steg mot en modernisering av självstyrelsesystemet samtidigt som vi med kraft markerar behovet av att i alla sammanhang trygga och vid behov stärka Ålands folkrättsliga särställning. När det gäller sistnämnda grundbult i Ålands status, är det med stor tillfredsställelse vi noterar centerns och liberalernas gemensamma vilja att utreda behovet av nya internationella garantier för självstyrelsen parallellt med att demilitariseringen och neutraliseringen analyseras och bevakas utgående från omvärldens snabba förändringstakt. Vi utgår även här från att lagtinget kan ställa sig bakom detta centrala framtidsarbete.

    För Åländsk Center är och förblir vårt svenska språk själva själen i vårt samhällssystem och centergruppen ställer sig till fullo bakom de åtgärder som landskapsregeringen avser att vidta i syfte att trygga ålänningarnas rätt till service och information på det svenska språket i enlighet med självstyrelselagens intentioner.

    I linje med detta är det också viktigt för landskapsregeringen att följa upp den parlamentariska kommitténs arbete för hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt och förverkliga de förslag som finns där.

    Herr talman! Det ekonomiska läget i världsekonomin är fortsättningsvis svårt, som vi även har hört av tidigare anföranden. Nedgången har för de flesta branscher avstannat men uppgången låter vänta på sig. I synnerhet i Finland ser återhämtningen ut att bli långsam och exportindustrin har det svårt. Med de stora svårigheterna har följt en stor arbetslöshet och i synnerhet ungdomsarbetslösheten är påfallande stor. Vi hörde i tidigare anförande också hur situationen ser ut gällande arbetslösheten här, den är på stigande.

    För Ålands del är det den offentliga ekonomin som drabbats hårdast i och med den kraftiga sänkningen av klumpsumman. Om det är så att konjunktursvackan blir långvarig blir det inte bara landskapets ekonomi som drabbas utan även kommunerna kommer dels att få lägre skatteintäkter men även ökade kostnader.

    I förlängningen drabbas även det privata näringslivet då den offentliga ekonomin måste stramas åt. Så här långt är situationen väldigt varierande mellan olika branscher där fraktsjöfarten är en bransch som har det svårt. Den åländska arbetslösheten har stigit något och prognoserna visar att den kommer att stiga ytterligare.

    Vi är nu i början av en svår process där vi, oberoende av ekonomiskt system, måste minska de offentliga utgifterna.

    Herr talman! Centern tar fortsättningsvis ett helhetsansvar för ekonomin. Det är viktigt att vi gör förändringarna på ett sådant sätt att vi även framöver har ett livskraftigt Åland med en god välfärd över hela Åland. De förändringar som måste genomföras kommer att kräva solidaritet och nytänkande. Jag ska här beröra några områden där förändringarna är påtagliga i budgetförslaget för 2010.

    Näringsavdelningen gör betydande nedskärningar både vad gäller konsumtionsutgifter och överföringsutgifter. Trots att anslagen för sysselsättning ökar så sker det en total minskning på näringsavdelningen.

    Primärnäringarna, i synnerhet jordbruket har ett mycket pressat ekonomiskt läge och det är viktigt att landskapsregeringen trots dessa nedskärningar kan ge utvecklingsmöjligheter till näringen. De nedskärningar som berör 2010 års budget är möjliga, enligt den information vi fått, att göra utgående från de förväntade behov som finns och utgående från de anslag som finns från tidigare år.

    De förslag, som i tidigare debatter kommit i synnerhet från socialdemokraternas sida, om nedskärningar av jordbruksstöden anser vi från centerns sida är helt förkastligt. Åland är med i EU:s jordbrukspolitik och vi har på basen av EU-direktiv gjort upp program som EU godkänt. Utgående från dessa har sedan jordbrukarna ingått avtal och förbindelser som berättigar till stöd.

    Omstruktureringar vidtas på utbildnings- och kulturavdelningen där i synnerhet läromedelscentralen och naturbruksskolans verksamhet berörs. Det är dock synnerligen viktigt att de ungdomar som framöver vill utbilda sig inom naturbrukets område erbjuds detta på ett nära och praktiskt genomförbart sätt. På samma sätt är det viktigt att man säkrar, för de elever som går där och ska gå där ytterligare något år, att deras utbildning tryggas. Det är också viktigt att landsbygdscentrets verksamhet kan tryggas även om det blir förändringar för naturbruksskolan.

    Centern anser att reformen av gymnasalstadiet särskilt bör beakta också detta som berör viktiga näringar för landsbygden och skärgården.

    Reformen av gymnasialstadiet har nu tagit ett rejält kliv framåt i och med den behandling av landskapsregeringens meddelande i ärendet som nu behandlats i lagtinget. Utvecklingsplanen ger möjlighet till strukturförändringar som är påkallade av ekonomiska skäl men ger också möjligheter till ökad flexibilitet gällande studieutbud.

    Konsumtionsutgifterna på trafikavdelningen minskar med 7,4 procent vilket beror på minskade anslag för sjötrafik och vägunderhåll. Sedan tidigare pågår organisationsförändringar som syftar till inbesparingar och effektivering.

    Herr talman! Gällande kommunerna kan man konstatera att landskapets svåra ekonomiska situation även får inverkan på stödet till kommunerna i budgeten för 2010. Enligt centerns syn får man trots allt acceptera slopandet av det allmänna avdraget och en utebliven indexhöjning av landskapsandelarna. För kommunerna har det allmänna avdraget varit kostnadsneutralt. Landskapsregeringen avser inte heller att kompensera för de statliga avdragen som genomförs 2010. I det ekonomiska läge som vi nu befinner oss i är det viktigt att vi inte påför kommunerna kostnadsdrivande lagstiftning.

    Sjöfarten och dess kluster är fortsättningsvis mycket viktigt för den åländska ekonomin. Oroande är dock om den tonnageskattelagstiftning, som Finland avser att införa, inte motsvarar de behov som den åländska sjöfarten har.

    Jag vill vid detta tillfälle även lyfta ett helt annat ämne nämligen den ökade problematik som finns med tobaksrökning och ungdomsfylleri. Tobaksrökningen verkar krypa ner i åldrarna och en hel del ungdomar i grundskolan röker regelbundet. I massmedia har även problemen uppmärksammats med tidig alkoholdebut. Jag anser det viktigt att tobaksrökning tas med i socialvårdsplanen 2010-2014 på samma sätt som alkohol och att det förebyggande arbetet intensifieras. En tidig debut av tobak och alkohol ökar risken för att gå över till tyngre droger.

    Miljöfrågorna har fortsättningsvis stort fokus och ett omfattande arbete har lagts ner på arbetet med vattenåtgärdsprogrammet. På senare tid har också djurskyddet diskuterats och det har också i olika sammanhang höjts röster för en skärpning av lagstiftningen.

    Focus riktar sig i stor utsträckning mot våra primärnäringar. Centern anser dock att våra primärnäringar redan i dag är kringgärdade av alltför stränga och krångliga bestämmelser och de stöd som ges till primärnäringarna förutsätter åtgärder som går utöver lagstiftningen. Kravet på strängare bestämmelser grundar sig ofta på tyckande och brist på insikter i hur det verkligen förhåller sig. Ett faktum är också att färre och färre i vårt samhälle har direkt kontakt med t.ex. jordbruk trots att man bor på landsbygden eller skärgården.

    Herr talman! Avslutningsvis vill jag framhålla att centern är ett parti som tar ansvar för ekonomin. Vår starka målsättning är att vi skall ha en budget i balans 2012.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack herr talman! Det var två saker som jag gärna önskar att ltl Lindström klargör närmare. Han började med att tala om det svenska språket och dess ställning i Finland och att landskapet får ta emot allt mer dokument på finska. Här har statsmakten en stor uppgift, särskilt statsministern. Nu tillhör statsministern samma broderparti som ltl Lindström. Hur ofta diskuterar centerpartiet på Åland de här frågorna med motsvarande parti i riket? Det skulle vara ett mycket viktigt uppdrag att direkt hos centerpartiet i Finland försöka gjuta mod och kraft i ministerns ambitioner i det här avseendet.

    Ltl Henry Lindström, replik

    Talman! Vad jag kan se i mitt anförande har jag inte nämnt om något dokument, att vi i ökad utsträckning fått dokument på finska. Det har nämnts i tidigare anföranden. Det som vi ständigt jobbar med är frågor om svenska språkets ställning. Det gör vi i varje sammanhang när vi diskuterar med olika instanser och partier i riket.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag hänvisade till den budget som jag antar att ltl Lindström står bakom. Det är bra om man har de här kontakterna och påpekar det, men det tycks inte ha givits särskilt gott resultat. Jag tror det skulle behövas att centern på Åland verkligen gör någonting politiskt i de här frågorna. Det är ju bra att man står här och håller fanan högt men det är ju ändå det praktiska handlandet som är viktigt.

    Det här med kommunerna, det är faktiskt ganska alarmerande att den regering som ltl Lindström står bakom drar ner kompensationerna till kommunerna. Det finns också en fråga till, vid sidan om den uteblivna indexjusteringen och kompensationen för grundavdraget, det är avgifterna till Gullåsen. Kommunerna har byggt ut sin äldreomsorg men måste fortsättningsvis betala avgifter till Gullåsen. Är det riktigt rätt enligt ltl Lindström?

    Ltl Henry Lindström, replik

    Herr talman! När det gäller språkfrågan är det inte enbart för oss som det är viktigt att vi påpekar det. Det är viktigt för alla partier att man driver den här frågan så att vi kan lyfta fram det svenska språket, att vi får det tydliggjort. Jag anser inte att vi har något särskilt ansvar utöver alla andra. Solidariskt behöver vi också ta itu med den biten, såsom vi behöver ta itu med ekonomin.

    När det gäller avgifterna till Gullåsen, det som jag kan påminna mig om är det så att kommunerna betalar utgående från det utnyttjande man har.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Ltl Lindström nämnde att centern ställer sig bakom alla de åtgärder som landskapsregeringen ska göra för att stärka det svenska språket. Det tyckte jag lät väldigt bra. Jag skulle uppskatta om han kunde berätta för mig, för det är inte så lätt att hitta i den här röda boken, vilka åtgärder han tänker på?

    Sedan lade han resten av sin tid i sitt anförande på att tala sig varm för jordbruket. Allt det där låter ju bra. Verkligheten är en annan. Centern har både näringsministern och utbildningsministern. Vem hade trott att en sådan regering skulle lägga ner naturbruksskolan, avgiftsbelägga avbytarverksamheten, dra ner anslagen för försöksstationen och ha minimala anslag för investeringsbidrag med tanke på utvecklingen. De här får inte jag riktigt att gå ihop. Orden är vackra men verkligheten ser jag inte i budgeten. Vi vet, både ltl Lindström och jag, att debatten runt jordbruket är väldigt negativ just nu och då är det viktigt att man kan skingra den oro som den debatten ger istället för att förstärka den.

    Ltl Henry Lindström, replik

    Herr talman! När det gäller åtgärder för språket kan jag inte konkret nämna några särskilda åtgärder utan det är sammantaget vad vi kan göra för att lyfta det svenska språket. Det nämns några saker också i budgetförslaget.

    När det gäller sparåtgärderna, både näringsavdelningen, utbildningsavdelningen och trafikavdelningen har tagit ett oerhört stort ansvar för att klara av att få ner vårt budgetunderskott på något sätt. Ska vi skära i verksamheter så drabbar det någonstans. Jag kan väl erkänna att jag inte applåderar alla nedskärningar på näringsavdelningen.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag tror absolut inte att ltl Lindström har applåderat. Vad jag försöker peka på är att när man i ett anförande talar sig varm för en näring, en näring som jag tror att både ltl Lindström och jag tycker att är lika viktig, och budgetförslaget som ltl Lindström och centern står bakom sedan visar någonting helt annat. Då hänger det inte riktigt ihop mera. Bekymret är att just nu styrs den politiska debatten synbarligen mycket av vad som står i messa spalterna när det gäller jordbrukets framtid. Den debatten har skapat stor oro hos en näring som är helt beroende av ett politiskt arbete och politiskt beslutstagandet för att kunna fungera på sikt. Mot den bakgrunden tycker jag inte det är bra att man lägger fram ett budgetförslag som ytterligare stärker den här oron. Det är ett bekymmer ltl Lindström.

    Sedan är det också ett bekymmer när det gäller svenska språket. När centern i sitt gruppanförande säger att man inte kan nämna något konkret exempel på vad man ska göra för att stärka det svenska språket. Det är också en bidragande orsak till att vi befinner oss där vi befinner oss.

    Ltl Henry Lindström, replik

    Herr talman! Visserligen är det nedskärningar av fler anslag när det gäller primärnäringarna. När det gäller de direkta stöden är det inte några nedskärningar. När det gäller investeringsstöd så finns det från tidigare år anslag som kan användas. Den samlade bedömningen som vi har gjort, utgående från de behov vi ser och utgående från de anslag som finns från tidigare år, så bör det räcka även att stimulera där det finns behov.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Herr talman! Jag skulle vilja ha ett förtydligande vad ltl Lindström menar när han säger att säkerställa självstyrelsens utveckling i Europa?

    Ltl Henry Lindström, replik

    Herr talman! Det var ju en ganska omfattande frågeställning. De åtgärder som vi har vidtagit hittills för att trygga självstyrelsen behöver fortsätta att arbetas på och även den här ramlagen som ska göra att vi får ett ökat självbestämmande.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Herr talman! Vad ramlagar riktigt har att göra med självstyrelsens utveckling i Europa kan jag inte riktigt koppla ihop direkt. Vad jag tänkte på var ju det förestående Lissabonavtalet och EU parlamentsplatsen, som centern har varit inne på att ska säkerställas genom Finlands regeringskontakter i Europa för att kunna påverka det. Det är någonting som även i media har framkommit att inte är en framkomlig väg.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Jag förstår att det förargar centern och ltl Lindström att socialdemokraterna föreslår att man skulle ta 1,6 miljoner från LBU-programmet och i stället prioritera de pengarna för ÅHS och vården för gamla och sjuka. Är det motiverat i detta ekonomiska läge anser ltl Lindström att höja den totala finansieringsramen för LBU-programmet för åren 2007-2013 med 1,6 egna åländska pengar.

    Ltl Henry Lindström, replik

    Herr talman! För min del ogillar jag skarpt den koppling som man gör mellan de med EU-stöd, som vi har fått godkända i och med att vi har EU:s jordbrukspolitik, och att man kopplar det till vård och omsorg. Alla partier värnar om vård och omsorg, så gör även centern. Jag skulle för min del inte vilja sätta ett likhetstecken med att man ska höja anslaget för dessa områden. På samma sätt som man nu gör omstruktureringar och besparingar på t.ex. näringsavdelningen så bör det också genomsyrar hela förvaltningen.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Det är så att vi gör olika prioriteringar i den här frågan. Vi vet alla att ÅHS har drabbats av en sparåtgärd på ungefär 3 miljoner euro. Det får allvarliga konsekvenser. Om regeringen och partierna bakom har den principen att alla ska spara. Ska inte också den här gruppen då, som är beroende av kompensationsbidragen från LBU-programmet, också vara med och drag sitt strå till stacken?

    Ltl Henry Lindström, replik

    Herr talman! Även jordbrukarna nyttjar vård, omsorg och sjukvård. Det är helt två olika saker. Det är helt fel att ställa dem mot varandra på det sätt som görs. När man har reglerat jordbruket som man har gjort i och med att vi har EU:s jordbrukspolitik, så behöver vi ha en konkurrenskraft. Det största näringsklustret är landbaserat nämligen jordbruket, där finns det en stark koppling mellan jordbruket, förädling och övriga verksamheter. Man gör fel när man kopplar ihop vissa saker med varandra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Ltl Lindström säger att centern har varit med och tagit ansvar för den åländska ekonomin och gör det även i denna budget.

    I det senaste tillskottet i fastighetsbeståndet vid naturbruksskolan har murbruket knappt torkat och nu är man beredd att sälja allt och upphöra med undervisningen. Är det här, ltl Lindström, hållbar utveckling i ett ekonomiskt perspektiv?

    Ltl Henry Lindström, replik

    Herr talman! Vi avser inte att avsluta lantbruksutbildningen. Det vill jag, på samma sätt som utbildningsministern, påpeka här. Det är inte utbildningen, det är verksamheten vid skolan som avslutas. När det gäller det omtalade lösdriftstallet, så går det tillbaks väldigt många år i tiden då den dåvarande ladugården utdömdes. När inte det vara praktiskt genomförbart så blev det sedan ett lösdriftstall, det ligger så pass många år tillbaka i tiden att det är klart att det är lätt att man kan ironisera över hur det har gått nu. Det har även skett stora förändringar för jordbrukets förutsättningar. Vi måste ta ansvar i takt med tiden.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Ironiserar gör jag inte alls. Det är bara frågan om att man ska ta ett ekonomiskt ansvar. Det var ltl Lindström som uttryckte det. Om inte undervisningen slutar, jag har förstått att man inte ska hålla djurhållning där, då måste åtminstone den här fastigheten bli överlopps. Från vår sida föreslog man att man skulle "leasa" ut den här verksamheten att eleverna i stället kunde erhålla samma undervisning ute bland aktiva jordbrukare. Den tankegången har jag sett spår av nu.

    En annan fråga som gäller vattenvårdsprogrammet där också ltl Lindström säger att det är mycket tyckandet. Jag skulle jag vilja ha ett klarläggande om på vilka forskningsgrunder man baserar sig på då utsläppsrätten från fiskodlingar tillåts vara på en högre nivå?

    Ltl Henry Lindström, replik

    Talman! Även om det inte blir någon djurhållning så de byggnader som man har investerat i så går ju att avyttra eller utarrendera på något sätt så att man på det sättet kan få tillbaka pengar. När det gäller att man skulle ha djurundervisning på andra gårdar så har man haft det i flera års tid när det gäller mjölkundervisningen. Att få de elever som har gått där att bekanta sig med djur och allt vad det innebär, det är den bristen som jag tycker att man ser i stort i samhället idag, att man vet hur det fungerar med djur och utfodring o.s.v. Det ansåg man när den skulle byggas att det fanns ett starkt behov av.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Herr talman! Ltl Lindström anförande rörde lite utbildningen här. Från Frisinnad samverkan är vi lite förvånade över den lösning man har. Vi är inte emot att man lägger ner naturbruksskolan som institution, men lösningen att man ska skicka eleverna till Finland och Sverige och även ha utbildningen i form av läroavtalsutbildning. Vår lösning är i stället att man har ett utbildningsprogram inom den nya yrkesinriktade gymnasialstadieskolan. Vår lösning fanns redan i struktur-07, som Henry Lindström var med i. Därför är det ytterst förvånade att ltl Henry Lindström, som kan de här frågorna, har gått med på en sådan här lösning från landskapsregeringen. Varför inte gå på Frisinnad samverkans linje i den här frågan? Det skulle vara mycket klokare.

    Ltl Henry Lindström, replik

    Herr talman! Om man tittar på skrivningarna både i budgeten för 2010 och även för 2009 finns just de sakerna med. Det möjliggör att vi har ett samarbete med andra skolor. Det är inte enbart genom att skicka eleverna till andra skolor. Det är fullt möjligt att göra så i den kommande strukturförändringen för gymnasialstadiet.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Herr talman! Tyvärr står det inte så i budgeten som centerns utbildningsminister har lagt fram. Det står att man ska skicka eleverna till Finland och Sverige. För oss är det viktigt att ge en klar signal att vi kan ha det här utbildningsprogrammet inom ramen för den yrkesinriktade gymnasialstadieskolan. Jag hoppas att finansutskottet ska kunna ändra de här skrivningarna så att vi får det på rätt. Har man en läroavtalsutbildning så får man inte den här studieförberedande utbildningen, vilket är viktigt för de människor som vill gå vidare till agrolog och andra yrken inom den här inriktningen. Min förhoppning är att finansutskottet, med hjälp av centern, rättar till de här skrivningarna som finns i budgeten framlagt av centerns minister.

    Ltl Henry Lindström, replik

    Talman! Är det så att den skrivningen inte finns att det möjliggör för våra egna skolor. Den uppfattningen hade jag och det har varit en avsikt som vi har fört fram från centerns sida. Då håller jag med, då är det bra att finansutskottet tar till sig det här och att vi kan få en sådan skrivning. Naturligtvis ska vi utnyttja möjligheten inom vårt eget system också. Det kan, som jag ser det, finnas flera skolor, det kan vara läroavtal och det kan vara omkringliggande områdens skolor.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Plenum avbryts här och återupptas kl.12.30.

    Talmannen

    Plenum fortsätter. Först på talarlistan är vtm Gun-Mari Lindholm.

    Vtm Gun-Mari Lindholm

    Talman! Bästa lagtingskamrater! Det står så här på sidan 22 i budget boken under kapitlet demokrati: "En hörnpelare i ett demokratiskt samhälle är kommunikationen mellan beslutsfattare och allmänhet. Det är en medborgerlig rättighet att enkelt och effektivt få tillgång till och insyn myndigheternas beslutsfattande."

    Årets budgetdebatt präglas åter av en ostrukturerad form. Det blir svårt för den intresserade åhöraren att kunna följa sina hjärtefrågor när debatten inte följer ett givet ämnesmönster. En majoritet i talmanskonferensen ville ha det på det här sättet med hopp om att förkorta debatten – ett föga demokratiskt synsätt. Jag tycker inte det här sättet gynnar informationen om vårt arbete ut i samhället. Och med det här upplägget blir våra ministrar tvungna att sitta på plats hela tiden. Trots att vi vet att det just nu pågår långkok av både skarvsoppa och slarvsylta.

    Talman! Slagorden för landskapsregeringspartierna i valrörelsen som gav dessa två partier möjlighet att tillsammans bilda regering var nytt ledarskap, mer pengar i börsen, hållbar utveckling och hela Åland skall leva. Ser vi då spår av dessa budord i budgeten?

    Det blir mindre pengar i börsen när allmänna avdraget tas bort, konsumtionen går neråt. Ledarskapet? Jodå det är väl nytt. Vi har aldrig tidigare skådat sådan brist på politiska visioner, osynlighet och skandalerna avlöser varandra.  Vi ser också att perifera kommuner får det allt sämre.

    Landskapsregeringen avser därtill även ändra miljöhandlingsprogrammet så att de tidigare fastställda utsläppsnivåerna ska liberaliseras.

    Det vi ser i budgetboken för 2010 hade vi andra, d.v.s. oppositionen, redan förstått till 2009 års budget och även långt före det. Vi kan konstatera att innevarande år är ett förlorat år och istället måste regeringen nu föreslå drastiska ogenomförbara förslag såsom generella permitteringar vilka är kortsiktiga lösningar och dessutom fega sådana.

    Centern som sedan urminnes tider suttit vid makten har ett alldeles särskilt ansvar och borde ha sett vart trenden var på väg men har inte haft förmågan att på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt hantera situationen. 

    Vi har kommit till den punkten att alla måste inse att fortsatt tillväxt av den offentliga sektorn inte är möjlig. För att garantera fortsatt god service måste strukturen på olika verksamheter ses över, i annat fall kan olyckliga situationer uppstå där verksamheter ställs mot varandra. Ett exempel är nödvändigheten av en välfungerande trafik för att upprätthålla en levande skärgård.  Vi anser att landskapsregeringen måste presentera en helhetslösning vad beträffar trafiknätet för skärgården innefattande fast förbindelse till Föglö, kortrutt, billigare tonnage och bemanning samt anpassad kollektivtrafik. Mer trafik för en billigare peng.

    Utifrån våra, obundnas, tre viktiga politikområden självstyrelsens utveckling, småföretagens situation och social välfärd har vi läst budgeten. Vi har en hel del ändringsförslag i våra gemensamma motioner vilka första undertecknare för respektive motion kommer att närmare presentera.

    Positivt är, om än för sent, att landskapsregeringen nu vaknat och insett att svenska språkets ställning är hotad. När svenskan är hotad i Finland blir det också svårt för oss på Åland att upprätthålla kontakter med både politiker och myndigheter. Det är en ödesfråga för oss på Åland och för självstyrelsen, för statstillhörigheten, att kunna upprätthålla kontakterna med Finland på vårt grundlagsenligt skyddade språk. I dag går tjänstemän och politiker i Finland mer och mer över till engelska i kontakterna med svenskspråkiga. Den här frågan borde lyftas högst på agendan för självstyrelsens utveckling.

    Bästa regering, inta en offensiv hållning och lägg snacket om konfrontationspolitik åt sidan när ni nu insett att den hittills hållna linjen inte varit framgångsrik. Jag hoppas att lantrådet och jag nu kan vara överens om att detta är ett faktiskt problem.

    Jag undrar vilken Pyrrusseger talerättssystemet och beredningen av ministerrådsärenden blir om allt ska gå på finska?

    Alla EU-fördrag som vi i rask ordning, utan konsekvensanalys och skyndar oss att godkänna, urvattnar självstyrelsen till den grad att det bara blir det goda exemplet kvar. Är detta god självstyrelsepolitik?

    Talman! Vi skulle även ha velat se att näringspolitiken fått ett samlat grepp. Vad skall vi satsa på Åland? Är det grön turism? Är det tjänsteföretag? Är det innovativa IT-företag? Vad vill regeringen egentligen?

    Småföretagen är viktiga för oss. Om varje litet företag kunde anställa en person till skulle det skapa över 2000 nya arbetsplatser. Landskapsregeringen måste kunna visa på de framtidsnäringar som är viktiga för Åland för att företagare ska våga satsa.

    Talman! Jag vill ytterligare beröra ett viktigt politikområde som hade förtjänat ett bättre samlat grepp. Det är det socialpolitiska området och alldeles särskilt våra ungdomar och våra äldsta.

    En stor del av ungdomarna känner sig deprimerade, tycker att vi föräldrar har för lite tid för dem. Kraven på dem är stora, det är viktigt hur man ser ut. Det är viktigt vilka nätverk man har, både fysiska och på nätet. Man ska ha bra betyg för att komma in på utbildningar idag. Kommer jag in? Räcker jag till? Ja, listan kan göras hur lång som helst. Lägg därtill att man vid något tillfälle känner sig utanför, ledsen och ensam. Då är det lätt att man gör något man annars absolut inte skulle ha gjort. Man testar kanske på droger.

    Vi måste få ett samlat grepp och konkreta åtgärder för ungdomar som av olika orsaker mår dåligt så att vi kan undvika en tidig utslagning. Om vi tidigt kan sätta in resurser så kan vi rädda de mest utslagna från droghelvetet. Vår förmåga att hantera nuvarande situation är en ödesfråga för nästa generation.

     Talman! Obunden samling har 20 motioner där vi visat på olika prioriteringar. Väsentligt är att framhäva att de tillsammans inte är kostnadsdrivande i jämförelse med det lagda budgetförslaget.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack herr talman! Vtm Gun-Mari Lindholm säger att det är en hörnpelare i ett demokratiskt samhälle att kommunikationen mellan beslutsfattare och allmänhet fungerar. Det håller jag fullständigt med om. Det får vi väl alla ta till oss här att vi ska försöka vara så tydliga som möjligt. Jag var själv med i talmanskonferensen när det beslutades om hur den här debatten skulle gå till. Jag var en av dem som ansåg att vi skulle gå tillbaka till det gamla systemet, inte det som var i fjol, utan året innan. Jag vill på det bestämdaste säga till vtm Lindholm att det inte var för att strypa debatten. Helt enkelt för mitt vidkommande tyckte jag det fungerade bättre på det gamla sättet när var och en fritt bestämmer vad man ska prata om. Jag tyckte det blev rundgång i fjol. Man ältade saker och ting många gånger.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Den uppfattning som jag fick när vi diskuterade det här i talmanskonferensen var att man hade den uppfattning från den samlade majoritet att debatten blir för lång. Jag framhävdade att det här är det tillfället vi har att debattera det allra viktigaste instrumentet vi har för kommande år. Då är det viktigt att allmänheten och åhörare kan följa med när man vet att nu pratar vi om kansliavdelningen, nu pratar vi sociala frågor och nu pratar vi trafikfrågor. Att man vet att då är det tid för det här avsnittet, då är det viktigt att jag lyssnar för jag är intresserad av att veta vad man tänker med skärgårdstrafiken.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack herr talman! Ja, det finns många poänger i den debattformen som vtm Lindholm nämnde. Det håller jag med dem. Personligen, när jag tog ställning, var det för att jag tyckte att den gamla formen var bättre och intressantare. Visar det sig att jag har fel så ändrar jag mig gärna. Jag vill ha klart sagt att det inte var för att strypa debatten, det var för att undvika rundgång, som vi upplevde det.  Få ledamöter satt i fjol här i salen på slutet. Hellre än intensivare kärnfull debatt, mera stuns. Det skulle jag vilja ha nu också för den delen, jag tycker det är lite slött nu.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! I belysning av det som sägs i budgeten så tycker jag inte att handlandet som majoriteten hade i det här särskilda ärendet, det kongruerar inte. Är man för en öppen demokratisk debatt är det viktigt att informera åhörarna, då förfar man inte på det här sättet. Det ville jag ta fram. Man säger någonting, skriver vackert, men handlingen visa på något annat.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack herr talman! Vtm Lindholm nämner det allmänna avdraget. Det är ju ett sätt att fördela bördan av lågkonjunkturens verkningar i samhället. Det drabbar dem som har små inkomster mindre än dem som har stora inkomster. Skärgårdstrafiken, som vtm Lindholm nämner, kombikatamaraner finns nämnda i motionen. Men de är lite för små. Kör med dem som tar lite mera bilar och lite mera personer med sig så tror jag att det skulle vara bättre framgång. Jag tror detta är någonting man borde pröva.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Allmänna skatteavdraget har givit mer pengar i börsen för den enskilda. Det hoppas jag att ltl Sundblom och jag är överens om. Det är det jag avser när jag säger att det blir mindre pengar i börsen när man tar bort det.

    Vad gäller de olika motionerna så kommer de enskilda ledamöterna att presentera motionerna. Vad beträffar kombikatamaranen, som vi har en motion om, det är som ett komplement till den som tidigare går där. Just bara för att visa på att möjligheten finns.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Jag tror inte vi är överens om allmänna avdraget. Nog måste vi sprida ut bördorna av en lågkonjunktur även på medborgarna delvis. Inte kan vi sätta allt bara på att landskapet får bara sämre och sämre inkomster, medan kommunerna går hyggligt på noll ännu.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Ja, om det är på det sättet som ltl Sundblom avser, att man ska höja skatterna, höja avgifterna och man ska dra ner på servicen. Jag menar att konsumtionen är viktigt att hålla i vårt samhälle och att hålla alla hjul rullande. Då kan det i så fall vara motiverat med vissa avgiftshöjningar för de grupper som har en möjlighet att betala mera till exempel inom ÅHS. Men serviceutbudet blir också sämre och det hoppas jag också att vi är överens om, att det inte bara är det allmänna avdraget som blir för den enskilda.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Tack herr talman! När det gäller beskattningen så kan man kanske göra som minister Mats Perämaa gjorde, titta på helheten av de skattelättnader som staten också inför. Jag kunde inte komma till annat än att det blir mera pengar i plånboken för den enskilda.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! De olika skatteavdragen, som man inför via blankettlagstiftningen, inför man även på Åland. De har en väldigt stor betydelse för inkomsterna till kommunerna. Det är många kommuner idag som blir lidande av att det här kommer per automatik. Det där är en väldig viktig fråga. Nu sitter ltl Dahl med i ett av landskapsregeringens partier. Jag hoppas verkligen att man tar tag i de här frågorna. Så får vi se hur många, många kommuner särskilt de perifera, lider idag av brist på inkomster. Indexjusteringar av landskapsandelarna är inte heller föreslagna. Kommunerna har det väldigt svårt i vårt samhälle idag.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Tack herr talman! Det finns kommuner som har det svårt, ja. Det stämmer och vissa har det jättesvårt. Totalt sett har ju ändå kommunerna haft en ökning i sina bokslut.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Ja, många har det svårt. Man har till och med sämre läge än vad landskapet har eftersom de flesta kommuner, jag skulle säga att alla kommuner, har upptagna lån. Kökar hade tidigare 7000 euro per innevånare, jag tror att de är över 10000 euro nu per invånare. I media stod det här om dagen att Finström hade en minusbudget. Nog ser det allvarligare ut ute i kommunerna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! När landskapsregeringen presenterade budgeten hade oppositionen möjligheter att ge sina inledande synpunkter. Då noterade jag att vtm Gun-Mari Lindholms ord sammanfattades av att budgetförslaget var relativt bra men möjligen något försenat. Bortsett från kalenderproblematiken så var det ett ganska gott vitsord. Jag tycker att anförandet här från obundnas sida ger ungefär samma vitsord. Så pass bra uppenbarligen att vtm Lindholm använde den korta tid som man har för sitt anförande att diskutera formsaker. I vilken form man diskuterar budgetförslaget. Sammantaget uppfattar jag det som ett rätt gott vitsord.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! När media ringde och frågade vad man tyckte om den föreslagna budgeten så hade vi knappt sett den. Media hade sett budgeten flera dagar före oss och visste på vilka punkter man var intresserad och vad oppositionen hade för åsikter. Men i det stora hela stämmer det. Vi är nöjda med att man äntligen har visat att man har begripit att man måste göra ett trendbrott. Det är vi tacksamma för. Jag sade också, om minister Perämaa hörde, att tyvärr är 2009 ett bortkastat år. Man borde ha gjort detta redan tidigare, för att inte ha den här stora inkomstdippen som vi har nu.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag har svårt att säga att något som vi eventuellt skulle ha gjort under 2009 skulle ha påverkat det dramatiska tappet av inkomster, vilket är ihopkopplat till den finländska ekonomin, finanskrisen och den globala lågkonjunkturen. Trendbrottet igångsattes redan i samband med grundbudgeten 2009 med resurs- och behovsplanen som jag visade i en figur här tidigare. Tilläggsbudgeten kopplat till det här ger det verkliga trendbrottet, såsom vtm Gun-Mari Lindholm här själv säger. Förutom viss kalenderproblematik, där våra åsikter skiljer något, så är vi gemensamt rätt nöjda då.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Det som jag också sade i mitt anförande och som vi kommer att presentera i olika andra prioriteringar, det hade varit att man hade sett på större strukturella förändringar. De förändringar som här har presenterats, de har ju redan varit kända under många år och det har arbetats med att både ta fram lagframställningar, jag tänker på struktur -07, -08, -09, -010 blir det kanske nu. Det där är ju en hel rad av olika frågor som redan har funnits i rörelse. Det är tyvärr ingenting som den här regeringen kan ta så stort till sig. Med vi väntar med på spänning på nästa steg.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack herr talman! Det är många som uppskattar vtm Lindholms engagemang för det svenska språket. Den talerättsformen har vi lyckats uppnå till följd av en ändring av självstyrelselagen. En av huvudpunkterna, en av de centrala delarna som har talats för att vi skulle godkänna förändringar, är det faktum att process språket bli svenska. Där tror jag inte att vicetalmannen har uppfattat hotet, om att finskan skulle ha företräde, på rätt sätt.

    När det gäller de övriga synpunkterna om att det urholkar självstyrelsesystemet och annat så får vi återkomma på måndag när vi då debatterar Lissabonfördraget.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Det var intressant att faktiskt ltl Harry Jansson vågar och vill debattera talerättsfrågan med mig. Eftersom vi inledningsvis hade samma uppfattning om hur slutprodukten i den frågan skulle vara. Sedan visade det sig tyvärr att det var mer framgångsrikt för ltl Harry Jansson att byta parti. Och med det här bytet bytte han också sida vad gäller den frågans slutprodukt. Det är bara att beklaga. Jag hade hoppats att vi skulle gå hand i hand hela vägen i den frågan och kanske nått en annan ändstation än den som man nu har kommit fram till. För det måste vi väl vara överens om, det var vi i början i alla fall, att det här förslaget inte var särskilt lyckat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack herr talman! Jag tycker det är synd att vicetalman nedlåter sig till att personifiera talerättsfrågan genom att hänvisa till mina personliga vägval genom livet. Det är onödigt, kanske ett övertramp från vicetalmannen sida.

    När det gäller huvudfrågan, det som min replik handlade om, var att vicetalman har missförstått upplägget med talerättsändringen i självstyrelselagen. Att vi får en garanti om att process språket är svenska. Det var därför jag replikerade till vicetalmannen. Vi har godkänt ändringar av självstyrelselagen uttryckligen för att trygga att det svenska språket ska vara rättegångspråket. Det betyder också att det ska vara rättegångsspråket i kontakterna till Helsingfors.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    För den uppmärksammade nämnde jag också ministerrådsmötena. Där har det också framkommit från centergruppen att det har varit svårt att ta till sig den information som förekommer på dessa möten. Till den delen det gäller personliga vägval så är det väldigt väsentligt i en grupp som bara består av 30 ledamöter. En persons vägval är ganska avgörande.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Vtm Lindholm, precis som kollegan Mats Perämaa, höll ett nästan berömmande anförande om budgeten. Det finner jag också positivt.

    När det gäller näringslivsåtgärder så saknades de. Näringslivets främjande på sidan 176, om man läser de första texterna så står det klart och tydligt vad målsättningarna är. En av de högst ställda målsättningarna nu är att sysselsättningen ska hållas på en hög nivå, särskilt bland ungdomarna. Det är möjligt att den efterfrågade IT- utbildningen kan vara något som vi ska vidareutbilda ungdomarna på. Sedan har det varit en väldig stor aktivitet i ekonomin, flera ansökningar än väntat har kommit till näringsavdelningen för fortsatta satsningar för företagsutvecklingar och investeringar. Det ser väldigt positivt ut i det åländska näringslivet.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Till det sista skulle jag verkligen vilja ha en förklaring när vår näringsminister säger att det ser positivt ut i det åländska näringslivet. Näringslivsföreträdare har nog den bestämda motsatta uppfattningen. Sedan har jag nog den informationen att det tyvärr har saknats en tydlighet ifrån landskapsregeringens sida i synnerhet och alldeles särskilt i från näringsministerns sida vad beträffar näringspolitiken. Det har väl inte undgått någon, det kan inte ha undgått näringsministern, all media bevakning där man från näringslivsrepresentanterna från branschorganisationer verkligen efterlyser tydliga riktlinjer, eller hur?

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Riktlinjerna, herr talman, finns i budgeten. De är ganska tydligt utskrivna vad som gäller. När det gäller näringslivets situation just nu, det jag menar är att näringslivet har en hög vilja till nyinvesteringar och tilläggsinvesteringar som gör att de kommer att gå stärkta ur den kris som vi nu lever i. Hittills har inte några företag gått omkull. Det fick vi så sent som i dag uppgift på. Det ser jag åtminstone som ett väldigt positivt tecken.

    Framöver är det nu viktigt att vi får matchande utbildningsinsatser. Att vi har folk som kan jobba på rätt ställe när det blir fart igen. Inom en inte alltför lång framtid, även nu, har vi behov av invandring av arbetskraft på Åland.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Jag ser inte på talarlistan att minister Mattsson har begärt ordet med det kanske finns längre fram. Jag ser verkligen fram emot när han ska redogöra och återge hans och landskapsregeringens visioner angående näringslivet på Åland. Vad är det man ska satsa på? Hur ska vi lösa turismen? Hur vi ska lösa viljan att ta över företag? Man har formulerat skrivelser till landskapsregeringen ifrån olika branschorganisationer redan 2008. Jag tror inte man har fått svar på de skrivelserna ännu. Där efterlyser man just visioner och målformuleringar. Vi ser fram emot den fortsatta debatten där visionerna kommer att klargöras från landskapsregeringens sida.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback

    Herr talman! Det är en svår situation som vi befinner oss i. Men relativt sett är den ändå inte så besvärlig som många andra i resten av världen har det. Socialdemokraterna tycker att det här budgetförslaget är lite panikartat till sin karaktär. Man koncentrerar sig på år 2010, men några åtgärder och hur den här nedskärnings- och inbesparingspolitiken ska yttra sig år 2011 och 2012 finns det inte. Man förlitar sig på att inkomsterna ska öka, inte på grund av egna insatser utan på grund av förändringar i Finlands ekonomi. Några egentliga andra motiv för det har man inte än att man räknar med att när Finland ska betala sin låneskuld så måste man höja skatterna i Finland. Det ligger väl mycket i det. Precis som i början på -90 talet, när man var i samma situation, omstrukturerade staten väldigt mycket av sin verksamhet och skar ner budgetnivåer och placerade pengar i fonder o.s.v. Det är nog, som jag ser det, lite drömlik uppfattning att Finlands ekonomi och klumpsumma på något vis automatiskt ska rätta till det lilla fel som man nu har i frågan om inkomstsidan i budgeten. Man blir också osäker när man hör de olika representanterna uttala sig här vad de menar med en budget i balans d.v.s. när situationen ska ha återställts. Det mest radikala kommer från ltl Lindström som säger från centern att budgeten ska vara i balans 2012. Det är mycket ambitiöst. Vi kommer i finansutskottet att följa upp hur det ska gå till. Finansministern var något otydlig, om jag förstod honom rätt, pratade han om att 2013 skulle det värsta av den här krisen vara överståndet och då skulle det återgå till normala och bättre banor.

    Liberalernas gruppledare sade att ingen vet när det blir bättre. Det är kanske det som är närmast sanningen. Han föreföll inte intresserad av att vidtaga några särskilda åtgärder ifråga om budget i balans. Han påminde om att vi har val 2011. Det tolkar jag indirekt som att vårt ansvar sträcker sig inte längre än till 2011, utan följande regering får ta över och reda upp det som den här regeringen har åstadkommit. Visst är det val 2011 men åtminstone vi socialdemokrater har ett sådant ansvarstänkande att vi inte lämnar kommande regeringar och lagting i sticket utan vi vill redan nu diskutera det här med en budget i balans.

    Uttrycket används lite vårdslöst. Det är ingen som riktigt definierar vad de menar med det. Finansministern hade ett allmänt uttalande om att inkomster och utgifter måste på något vis balansera. Vi måste få kriterier för landskapets budget när den är i balans och när den inte är i balans. Om man jämför med stadens budget så har vi uppställda kriterier på basen av vilka man sedan man har fastslagit vissa nyckeltal. De ska visa t.ex. årsbidrag i procent av avskrivningarna. Årets överskott, intern finansiering av investeringar, likviditet, soliditetsgrad i procent och relativ skuldsättningsgrad. Det är exempel på hur man kan definiera budget i balans. Vi har ingenting sådant i den här budgeten. Det står att i någon grå framtid så ska budgeten vara i balans. Nu sysslar man med att skära ner. Det tycker vi inte är en bra bedömning av läget. Kanske inte heller på kort sikt, utan att det resulterar i panikåtgärder när det gäller landskapets verksamheter.

    Herr talman! Omstruktureringar som man nu föreslår känner de flesta av oss i oppositionen igen från långt tillbaka i tiden. Vissa av dem har jag t.o.m. personligen initierat. Men år efter år har man försummat att göra det här. Här bär så gott som alla partier ett ansvar. Vi glada över att omstruktureringsarbetet kommer igång. Men det borde ha kommit igång redan till 2009 års budget. Nu kommer vi knappast att se så mycket effekt av det arbetet. Istället för att på något vis hålla budgeten flytande så skär man ganska frikostigt. Det skadar vissa av landskapets verksamheter. Skadverkningarna borde man då resonera om. Ska de återställas när budgeten är i balans? Eller ska de bli permanenta?

    En allvarlig skada åstadkommer den här budgeten t.ex. med ÅSUB:s verksamhet. Ett av de viktigaste verktygen för oss att få ny kunskap, att få idéer om hur vi ekonomiskt kunde förfara. I och med nedskärningen kommer de här konjunkturrapporterna, som vi har fått tidigare, att minska. Vi tycker det är väldigt kortsiktigt. Egentligen borde man expandera verksamheten inom ÅSUB. Vi borde få fram mera fakta, mera kunskap för att agera rätt. Så gör man ju på andra ställen, men här vet tydligen landskapsregeringen bäst. Det behövs inte någon mer kunskap från ÅSUB utan man skär ner. Antagligen tvingas man då att syssla med externa uppdrag, om man ska hålla kvar sin personal. Det är i och för sig bra, men det har ju inte direkt verkan på det behov vi har av kunskaper. Det vill vi inte vara med om.

    Vi tycker också det är väldigt tokigt att man tydligen straffar både handelskammaren, Ålands Turistförbund för att de har varit kritiska mot landskapsregeringen igenom att dra ner pengar för marknadsföring och man flyttar över företagsrådgivningen från handelskammaren till ÅTC. En organisation som vi tycker att man i stället borde utvärdera. Kanske det finns strukturomvandlings- och inbesparingsbehov istället.

    Medis, det var någonting som man ambitiöst skrev i sitt handlingsprogram att skulle förbättras. Det skulle till och med tas över av landskapet för bara ett par år sedan. Sedan kom en bra lösning. Staden och landskapet bidrog vardera med 50 000 euro. Nu har alla tecknat avtal på nytt med Medis, och då drar man ner 30 procent. Det kanske inte är så farligt ekonomiskt och verksamhetsmässigt sätt. Ingen dör av det här. Men vad sänder man för signaler? Nej nu, bästa ålänningar, nu behöver ni inte ens gå på kurser och ha trevligt där. Nu måste ni stanna hemma och titta på andra saker. Det är att sprida en negativ och väldig tråkig stämning in i verksamheter som upplevs som väldigt positiva. Det är inte fråga om mycket pengar. Vi tycker att det är både oklokt och framförallt inte nödvändigt.

    Finansministern sade att inte några individer drabbas. Han har inte tänkt efter. När man slår igen en långvårdsavdelning på Grelsby sjukhus, Övergårds, är det tolv svårt sjuka äldre personer som inte har någonstans att ta vägen. Drabbar det någon enskild, finansministern? Jag tycker det är inhumant! Hur kan en ny regering komma med ett sådant förslag? Det måste finansutskottet rätta till. Övergårds ska inte vara på Grelsby någon lång tid. De ska vara där tills Trobergshemmet öppnar våren 2011 och de personer som är i behov av omsorg och tillsyn i lugn och ro kan flyttas över till Trobergshemmet och till andra inrättningar där de kan få den sjukvård och omsorg de är i behov av. Så här lättvindigt ska man inte spela med äldre människors trygghet.

    De drabbas inte? Hur drabbas skärgårdsborna? Skärgårdsbornas hälsovårdarberedskap försämras. Den ambulerande tandvården dras in. Den ambulerande tandvården i skärgården har varit den enda tandvården inom ÅHS som har varit öppen för allmänheten. Nu stängs också den. Det är bara vissa prioriterade grupper som ska få gå till tandvården. Bland dem till exempel högavlönade läkare inom ÅHS. Är det humant? Vem drabbar det?

    Herr talman! En sista påminnelse om när man skär ner eller minskar överföringarna till kommunerna. Genom att inte kompensera kommunerna för det höjda grundavdraget så försämrar det välfärden i kommunerna eller ökar kommunernas behov av lån. Det är inte att ta helhetsansvar. Det är att skjuta över ansvaret på kommunerna. När man slår igen läromedelscentralen, pang bom, utan att kunna klargöra om det är 15 000 euro eller mera som man sparar. Vem drabbas då? Ja, de elever som har särskilda svårigheter och de inflyttade som behöver läromedel. Det är inte heller bra.

    Nej, bästa finansutskott jag vädjar, panikbromsa inte. De här whiplers skadorna håller på att bli bra många med den här budgeten.

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Det var inte oväntat att socialdemokraterna skulle komma till det här med ansvarsfrågorna. Socialdemokraterna är uppenbart fullständigt historielösa. Den här regeringen har fått ägna sig mycket åt att städa upp en hel del grejer efter socialdemokraternas fögderi i den förra regeringen. Låt mig ta ett exempel: En ganska ohämmad expansion under några års tid där kostnaderna har ökat med 57 miljoner på tre år. Det var socialdemokraternas ansvar. Sista året var dessutom en riktig valfläskbudget, där man ökade personalen med 50 personer. Det var också naturligtvis någonting att ta hand om sedan senare.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Jag kan inte påminna mig om att liberalerna i något skede under den förra perioden skulle ha föreslagit några drastiska nedskärningar i budgeten. Men ltl Sjölund, tala hellre om hur vi ska göra med Övergårds i Grelsby sjukhus. Är det här liberalt? Är det här humant? Är det här bra hälso- och sjukvårdspolitik?

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Det finns de från regeringen som kommer att svara på de här frågorna. Definitionen på vad som är en budget i balans tycks det råda lite oklarhet kring. Budget i balans betyder att man har en jämvikt mellan inkomster och utgifter. Tillräckligt mycket inkomster för att bestrida utgifterna över en konjunkturcykel. Det betyder att man också för en konjunkturpolitik där man under goda tider har möjlighet att ha överskott i budgeten och lägga undan för reserver, det har man delvis gjort. När det är dåliga tider och inkomsterna minskar har man reserver som man använder för att underbalansera budgeten och använda pengarna så att man inte behöver göra panikbromsning. Det har man inte gjort nu heller.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    På ett generellt plan kan man nog diskutera så. Men hur är det då med kommunernas budgetar? Är de alla i obalans? De kan inte täcka sina utgifter med sina skattinkomster och landskapsandelar. Jag tror inte vi kommer fram till ett sådant slutresultat. Det som är speciellt är landskapets budget, man gör en stor grej av att man inte ska göra någon upplåning. Men det gör ju alla regeringar idag för att stimulera ekonomierna. Hela idén med konjunkturpolitik är att under lågkonjunktur öka den offentliga efterfrågan genom att späda på så att man får i gång hjulen i det privata samhället. Strukturomvandlingar borde ha gjorts för länge sedan, det ska göras. Man att skära ned verksamheten så att det skadar, det är inte konjunkturpolitik.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Ltl Sundback säger att landskapsregeringen förlitar sig på att intäkterna ska öka i slutet på lågkonjunkturen, närmast 2012 eftersom det är den plan som vi följer. Så är det inte alls. Om vi tar avräkningsbeloppet som exempel så hade vi intäkter på 205 miljoner år 2008. Medan vi 2012 inte förväntar oss högre intäkter än 182 miljoner, alltså 23 miljoner lägre. När lågkonjunkturen borde vara över och vi är ordentligt på gång igen i en högkonjunktur förlitar vi oss inte alls att intäkterna lättvindigt ska stiga till de tidigare nivåerna. Därav måste vi anpassa våra utgifter också. Socialdemokraterna pratar om att man är intresserade av att få budgeten i balans. Samtidigt späder man på med 15 miljoner och sedan hänvisar man till kommunalbudgeterings- och bokslutsteknik som lösningen. Det blir inte lätt att utskilja någon röd tråd här.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Jag tror det blir mer och mer viktigt för finansutskottet att klargöra vad som menas med en budget i balans.

    Vårt förslag är att man uppdrar åt landskapsregeringen att komma med ett åtgärdsprogram för hur budgeten ska fås i balans. Gärna enligt centerns modell till 2012 eller när man antar att det är lämpligt. Men minister Perämaa, hur ska det gå med nedskärningar som man gör, 2010? Ska fortsättningen följa 2011 och 2012? Ska man skära i ytterligare i landskapets verksamheter? Ska de personer, som nu ser att deras arbete blir mer och mer pressat, kunna räkna med en viss uppgång någon gång? Eller ska man ner på den här nivån?

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Ltl Sundback tilläts ställa nya frågor gång på gång här i repliken. Det blir svårt att föra en replikväxling. Exemplet som nämndes med Övergårds, eftersom det ingick i huvudanförandet, där föreslår landskapsregeringen att man inte stänger det vid årsskiftet, såsom ursprungliga förslaget vid ÅHS låg. Vi såg att det kommer man inte att kunna hantera. Vi kommer att vilja föra en diskussion med Mariehamn stad, som befinner sig i den situationen, precis som ltl Sundback sade, att man inte har utrymme för sina äldre nu idag. Men 2011 kommer man att ha utrymme. Vi vill undersöka möjligheterna om Mariehamns stad vill bedriva äldreboende i de utrymmena fram till att Trobergshemmet är färdigt.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    I det här landet, Åland, har ÅHS ansvar för all hälso- och sjukvård, också för de äldre. Kommunerna har ansvar för boendet för de äldre. Kommunerna har ingen kompetens när det gäller hälso- och sjukvård. Jag tycker att en finansminister borde vara medveten om detta.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Herr talman! Ltl Sundback talade om att det borde ha gjorts strukturförändringar redan 2008 eller 2009. Förslag fanns i 2009 års budget. Nu går man till verket och jobbar för strukturförändringar när det gäller förvaltningen. Det tror jag säkert att ltl Sundback har läst. Men strukturförändringar i verksamheter tar ju tid så man kanske inte ser så mycket av resultatet, så snabbt. Vi kommer att komma till det och det kommer att vara positivt för budgeten i slutändan.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Hade liberalerna och centern gått med på en gymnasiereform för flera år sedan så skulle vi inte ha varit i den här situationen, att det ytterligare drar ut på tiden. Det kommer knappast att märkas under den här perioden. Det är nödvändigt med strukturförändringar. Synd att de kommer så sent. Jag kan tipsa om andra verksamheter som kunde privatiseras. Företagsrådgivningen, socialisera inte den nu igen. Försök låt bli! Djurskyddshem ska vara i privat regi, inte i landskapets regi. Här har skrivningen ändrats. Smådjurskliniken, är det viktigt att samhället betalar den? Ålands sjösäkerhetscentrum skulle fungera privat.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gun Carlson, replik

    Herr talman! Ltl Sundback talade mycket om det panikartade budgetförslaget. Jag tycker inte alls budgetförslaget har tillkommit i någon panik. Det har processats under väldigt lång tid. Vi har nästan tyckt att det har tagit för lång tid. Jag håller inte med om att det är panikartat. Diskussionen har också handlat mycket om vem som är mest ansvarstagande. Den som säger när budgeten är i balans eller hur den är i balans och vilket parti som är mest ansvarstagande. Jag tycker det viktiga är faktiskt att vi ska hålla ett samhälle i balans, samhällsverksamheterna ska vara i balans trots vår försämrade ekonomi. Det tycker jag är det allra viktigaste. Vi har ju ändå levat med många stora marginaler i många, många verksamheter. Sundback ställde också frågan om sänkningarna på verksamhetsnivåerna ska bli bestående. Det är möjligt att de blir bestående.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! När jag säger att det är panikartat så menar jag inte budgetprocessen. Jag har förstått att den har varit mycket lång och tradig. Jag menar att själva åtgärderna är panikartade. Om de här inbesparingarna ska bli bestående, då undrar jag om ltl Gun Carlson tycker det är riktigt bra? Jag kommer ihåg kampen för Ålands högskola. Från 2008, 2009 till 2010 skulle vi med det här förslaget minska med 800 000 euro. En verksamhet som borde vara ett flaggskepp på Åland. Det är här vi borde satsa om någonstans.

    Ltl Gun Carlson, replik

    Herr talman! Jag tror faktiskt att många av verksamheterna kanske inte ska vara på samma höga nivå vi har haft. Jag tror vi har levat på för hög nivå, i vissa fall. Det som jag inte hann säga i den första repliken vill jag säga nu, det handlar om stängningen av Övergårds. Där tycker jag nog att det är sant att det är ÅHS som ansvarar för sjukvården för de äldre. Vi ska komma ihåg, när det gäller Övergårds patienter som ligger där nu, att de flesta bedöms vara sådana att de kan skötas i kommunernas institutioner. För Mariehamns del blir det då Trobergshemmet, som inte kan ta emot dem. De anses också så färdigbehandlade att de kan skötas i kommunerna. Av de här tolv som ligger där nu så lär nio personer vara från Mariehamn. Det är mycket Mariehamns ansvar. Nu föreslår man då att Övergårds ska vara i kraft i ÅHS regi tills Mariehamn bygger upp Trobergshemmet. Det är bra gjort om Mariehamn får igenom det. Bra för Mariehamn men kanske inte för landskapet.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Nu tycker jag att den här frågan om Övergårds äldre har nått en punkt som jag inte hade hoppats på. Att äldre och sjuka, som är på den här avdelningen, ska bli ett byte i en gammal politik, stad kontra landsbygd. Det är faktiskt under lagtingets värdighet att använda dessa gamla sjuka människor i ett sådant politiskt syfte. Jag är förvånad över att ltl Gun Carlson, som både har jobbat med äldre och är sjukvårdare till yrket, lånar sig till något sådant.

    Mariehamns stad är fast besluten att ta sitt ansvar. Vi kan inte göra det förrän våren 2011. I solidaritetens namn med de äldre så finns det bara en lösning d.v.s. att Övergårds blir kvar till 2011. Så inhumana kan väl inte lagtingsledamöterna vara?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Först en lite förvånad tanke att inte primärnäringarna idag fick sig en snyting av ltl Sundback.

    Sedan till turistförbundets neddragna budget, den består i att vi har två andra projekt, eller flera andra projekt, som har stark karaktär av profilering av Åland utanför Åland, alltså destinationsmarknadsföring. Det är två filmer, den ena kallas för Iris och den andra kallas för Murder, som ska spelas in på Åland och ge ett bra marknadsföringsvärde, tror vi. Dessutom finns det inom evenemangsgenren en del sportevenemang, t.ex. PAF Open, som vi har sett som goda dragare för den åländska turistbilden.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Det är sant att jag inte hann säga något om jordbruket. Det var säkert många som hade bespetsat sig på det, inte bara här i salen utan också utanför. Socialdemokraterna föreslår att man inte höjer bidragsanslagen till jordbruket i stöd av lantbruksprogrammet. Vi föreslår en minskning med 1,6 miljoner 2007-2030. Det betyder inte en minskning, det betyder att man inte höjer. När man säger att alla ska spara så stämmer det inte. Primärnäringarna gynnas ju under den här perioden, enligt det här budgetförslaget.

    Vi föreslår också att man ska ta bort pengarna från borrningarna när det gäller Föglötunneln. ÅSUB:s utredning visar att det knappast har några regionalpolitiska effekter.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Eftersom jag ska hålla mig till huvudanförande och replikera det, ska jag ta upp den andra saken som ltl Sundback antydde. Att vi skulle vara på någon slags avrustningsinstans när det gäller företagsrådgivningen och den utformningen som den har haft hittills. Det är glädjande att höra att hon inte vill ha någon socialisering för det vill inte jag heller. Däremot ska den omstruktureras och det sker i samråd och i dialog med de berörda parterna. Det slutar antagligen med en upphandling av servicetjänster, precis som det står på sid. 181. Det blir en lite ändrad modell.

    Sedan en annan viktig sak för turismen, som finns med i budgeten, det är en ny matta i Allhallen i Eckerö. Allhallen står ensam för 10 000 övernattningar per år som turistdragare, de flesta i Mariehamn. Det betyder att det är en väldigt bra sak.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Den här åtgärden är väldigt liten ekonomiskt. Landskapsregeringen petar i sådana saker som företagsrådgivningen. Man undrar vad som varit fel med den? Den måste ju ha vanskötts på något sätt när regeringen beslutar att den ska bort från Ålands handelskammare. Att sätta det på Ålands teknologicentrum det är ju samma sak som att sätta det på någon annan landskapsförvaltning. Vi tycker det är ett helt onödigt åtagande som landskapsregeringen gör. Handelskammaren är väl bäst rustad att ge rådgivningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack herr talman! Ltl Sundback sade att de förändringar som finns i budgeten kommer som pang bom och nämner bland annat 50 000 euro som togs bort från det planerade avtalet mellan Medis och landskapet och de övriga kommunerna och LMC. Jag vill påminna om att ramarna för utbildningsområdet 2010 slogs fast i lagtinget i tilläggsbudgeten för 2009 vilka resurser vi skulle ha inom utbildningsområdet. Det finns inte en rad från finansutskottet, där socialdemokraterna var representerade, och inte heller framfördes det några starka åsikter här i salen om att de här båda absolut inte skulle få röras. På samma sätt ställde landskapsregeringen upp för två år sedan när det gäller avtal, precis som ltl Sundback säger, för att hitta en lösning att alla skulle få tillgång till Medis. Det fanns en konflikt då mellan Mariehamns stad och de övriga kommunerna. Vi ville vara med och lösa den. Det visade sig att det kom nya ekonomiska tider. Vi hade inte möjligheter att tillföra de pengarna längre.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Budgetramarna är en sak, sedan vad landskapet gör för prioriteringar, det är där som det parlamentariska förtroende prövas i relation till landskapsregeringens handlingsprogram, där man säger att alla ska ha tillgång till Medis kurser. Om det här går igenom, så kommer särskilt landsbygden att drabbas. Det kan väl inte vara det som avsågs med den här nedskärningen? Jag tycker ändå det var för drastiskt. En viss nedskärning är naturligtvis motiverad men inte i så här hög grad. Sedan var inte alla kommuner lika negativa till att teckna nya avtal. Det var framför allt några kommuner. Men annars gick det mycket smärtfritt att teckna nya avtal.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Jag vill också protestera mot att landskapsregeringen nu skulle säga att Medis inte bedriver en viktig verksamhet angående den fritisutbildning som där sker.  Sedan har vi skilda pengar för den integrationsverksamhet som bedrivs och den svenska undervisning som ges, som vi också satsar mycket extra pengar på i år. Alltihopa tycker vi är viktigt. Det har talats om i så många år att vi måste prioritera. Landskapsregeringen har varit tvungen att prioritera för att klara av att hålla ramarna för utbildningsbudgeten, Vi har satt grundskoleutbildningen framom medisutbildningen. Vi vill poängtera att vi inte lagt ner någon medisutbildning. Vi har minskat på anslaget. Det kommer att vara upp till vuxenutbildningsnämnden att fundera på hur man kan omorganisera, hur man kan se över sina hyreskostnader och på så sätt får utbildning till så många ålänningar som möjligt ändå.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag är övertygad om att vuxenutbildningsnämnden och Medis ledning hittar lösningar för att kunna behålla sitt kursutbud i så stor utsträckning som möjligt. Men dock var nedskärningen alldeles för kraftig, jämfört med tidigare år. Här har vi helt enkelt olika prioriteringar. Vi tycker det sänder ut helt fel signaler till medborgare som är aktiva och vill utbilda sig på sin fritid. Nu är det slut. Det är viktigt att i dessa tider hålla upp humöret och sprida hopp och framtidstro, inte tvärtom.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Några ord först om den ambulerande tandvården. Den verksamheten har undermålig utrustning. Det var ett förslag från ÅHS själva att man skulle lägga ner den verksamheten eftersom det krävdes massiva investeringar. Patientgrupper tar man fortsättningsvis emot. Överlag när det gäller tandvården och vilka kategorier som ska prioriteras så är det ett arbete som ska ses över under nästa år.

    Också några ord om Övergårds. Bakgrunden till man tillfälligt flyttat ut till Grelsby är mögelangrepp. Nu håller man på att plocka hem all verksamhet från Grelsby, eftersom man tänker ta psykiatrihuset i bruk. Att man skulle dra in Övergårds var också ett internt förslag från ÅHS.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Övergårds först, det var ju inte ett enigt ÅHS som ansåg det. Det var majoritetspartierna bakom regeringen som ville att Övergårds ska stängas i förtid. Den psykiatriska sjukvården som bedrivs där, den flyttas inte bort före 2011. Man behandlar patientgrupper olika. De äldre och sjuka ska ut, även om det inte finns garanterade platser på den vårdnivå som de behöver. Medan psykiatripatienterna får vara kvar tills psykiatrienheten vid ÅHS öppnar 2011. Det här problemet är otroligt inhumant. Hur kan man komma med ett sådant förslag?

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Inbesparingsförslaget kom internt från ÅHS, från ledningsgruppen. När det gäller Övergårds finns det två alternativ. Det ena är att de som finns på plats i Grelsby på Övergårds får plats på Gullåsen i staden. Det andra är att de bereds plats i kommunerna. Det finns en diskussion med Mariehamns stad. En stor del av klienterna på Gullåsen i dagsläget skulle ha sin plats ute i äldreomsorgen i kommunerna. Vi vet alla att hela Gullåsen komplexet står inför ett vägskäl. Det finns klienter som har bott på Gullåsen i tiotals år. Att försöka få ihop äldreomsorgen på landskapsnivå och på kommunal nivå, det är ett gediget arbete som är igångsatt.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Jag tycker att hälso- och sjukvårdsministern skjuter ifrån sig sitt ansvar för den här flytten på ledningsgrupper inom ÅHS. Så kan man inte göra. Det är ÅHS som har röstat om det. Centern och liberalerna föreslår att de äldre ska ut så fort som möjligt nästa år. Sedan har inte regeringen gjort någonting. Man har skjutit fram det lite. Det politiska ansvaret har helt klart landskapsregeringen.

    Landskapsläkaren har sagt att han tycker att det här kanske inte är så klart ur ett etiskt perspektiv. Jag hoppas att finansutskottet tar tag i det här och ställer saker och ting till rätta. Att de äldre inte ska flyttas ut förrän Trobergshemmets nya del är färdig.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

    Herr talman! Ltl Sundback framförde här att landskapsregeringen inte har några organisatoriska- eller strukturella förändringar i budgetförslaget, eller att de kommer för sent och är för små. Ingenting kunde vara mera fel. Om man tittar på budgetförslaget så framkommer det att nuvarande landskapsregering arbetar för organisatoriska förändringar ute i förvaltningen. Detta i syfte att höja effektiviteten och sänka kostnaderna. Vi har processtänkandet i centrum. Vi sammanför liknande verksamheter. Det här kan också ske etappvis, med anledning av olika tekniker och olika arbetssätt för att få det här att gå igenom. Redan i tilläggsbudgeten för 2009 började vi på det här arbetet, det framkommer även i det här budgetförslaget att vi bildar tre nya enheter. Serviceenheten, rättsenheten och enheten för kommunikation och externa kontakter. De här, om någonting ltl Sundback, är stora strukturella förändringar. Vidare framkommer ur det här budgetförslaget att processen går vidare.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack herr talman! Minister Roger Eriksson hade så mycket strukturförändringar att berätta om så han överskred sin repliktid. Det tycker jag var bra för. Det visar det jag har sagt att det pågår strukturförändringar och det är bra att det har kommit till stånd nu. Jag tror säkert att minister Roger Eriksson kommer att driva de här frågorna så att vi får se resultat ganska omgående.

    Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

    Herr talman! Då tackar jag för stödet.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Roger Jansson

    Herr talman! Värderade kollegor och eventuella lyssnare! Situationen för självstyrelsens finansiering under den gällande självstyrelselag och dess klumpsummefinansiering är nu minst sagt bekymmersam för att inte säga kritisk. Vi vet nu att statens inkomster genom statsbeskattningen gått mycket kraftigare ner än jämfört med hur den åländska skattekraften samtidigt har utvecklats. Vi vet nu att klumpsummesystemet i tider av ekonomisk nedgång i rikets ekonomi är allt annat än ett tryggt system för Åland. Vi vet också att staten som en följd av nedgången nu igen kraftigt sanerar och krymper sin verksamhet. Det kommer att innebära att klumpsumman på sikt kommer att ligga på en klart lägre nivå än vad vi hittills vant oss vid. De som säger något annat talar dels mot bättre vetande och tar på sig ett orimligt ansvar för landskapets framtida ekonomi, ett ansvar som långt kommer att överflygla enskilda politikers tillkortakommanden i vilken annan fråga som helst.

    Landskapsregeringen skriver på sidan 5 i budgeten efter en genomgång av klumpsumman, skattegottgörelsen och penningautomatmedlen följande: ”Tre av de mest centrala inkomsterna för landskapet bedöms därmed i budgetförslaget för år 2010 till ett sammanlagt ca 65 miljoner euro lägre belopp, eller omkring 25 % lägre, än motsvarande bedömning för ett år sedan.”

    Minus 25 procent kära lyssnare och vänner. Det är en minskning med en fjärdedel! Den som kalkylerar med att dessa landskapets inkomster ska återhämta sig inom några år spelar sannerligen roulett med de åländska skattebetalarnas pengar och landskapets ekonomi. Jag tror dessutom att kommande inkomstnivåer rätt, långt fram i tiden, kommer att stanna på under 90 procent av den nivå vi har haft under 2009. Alltså måste vår kostym krympas med minst 10 procent eller med cirka 20-30 miljoner euro på årsbas. Och detta på ett långsiktigt och hållbart sätt.

    Vi frisinnade deklarerade detta öppet i augusti och framförde att vår lagtingsgrupp var beredd att ta ansvar för den svåra operation Åland har sig presenterad. Vi lovade ställa oss till förfogande i ett samarbete med landskapsregeringspartierna. Två dagar senare kallade lantrådet Viveca Eriksson oss till överläggningar. Det var ett statsmannamässigt agerande. Tack för det lantrådet!

    Vår avgränsning i arbetet som vi också kom överens med lantrådet om var att inte diskutera budgetens många detaljer utan att koncentrera oss på de stora, nödvändiga strukturerna. Diskussionerna var bra och framåtsyftande. Vi märkte klart att vi hade en seriöst tänkande samarbetspartner. Det gjorde att vi inledningsvis hade höga förhoppningar på framgång. Vi hade orsak att tro på goda resultat.

    Tyvärr drog överläggningarna ut på tiden. Vi presenterade våra resonemang och förslag i huvuddrag. Men vi fick inte mycket konkret i retur. Vi fick förståelse i diskussionerna men ganska få klara besked om vad landskapsregeringen avsåg att göra. Vi kände att det blev ohållbart att fortsätta diskussionerna och drog oss därför ur dem.

    Nu har vi då på bordet landskapsregeringens slutliga svar i den röda budgetboken. Och hur blev då resultatet? Jag skall börja med det goda, där vi tycker att landskapsregeringen är på rätt väg:

    1) Vi tycker att landskapsregeringen är på rätt väg i att tackla skärgårdstrafikens överhöga kostnadsnivå. Vi tror att kostnaden per transportmil kraftigt måste ner över tiden för att vi skall kunna fortsätta erbjuda vår skärgård en fortsatt högklassig och välfungerande trafik. Det som fordras är maximal kostnadseffektivitet. Till det måste vi få normala kommersiella sjöavtal på alla de stora färjorna på södra linjen, på norra linjen, på tvärgående linjen och på Föglölinjen. Det är därför rätt att nu avisera och stegvis genomföra en konkurrensutsättning av driften för dessa färjor. Det kan vara startskottet till rimliga kostnadsnivåer på dessa linjer. Det kan vara startskottet till rimliga kostnadsnivåer på dessa linjer. Vi är dock osäkra på om denna landskapsregering klarar av detta sitt eget beting.

    2) Den plan som lagtingets kulturutskott tog fram för gymnasialstadiets utbildning har landskapsregeringen redan godkänt i budgeten faktiskt förrän kulturutskottets betänkande förelåg här. Föredömligt snabbt agerat och följsamt gentemot lagtinget. Nu gäller det att genomförandet sköts lika klanderfritt.

    3) En successiv privatisering av avbytarverksamheten och en anpassning av försöksstationens verksamheter får också vårt entydiga stöd. Dessa tre positiva punkter innehåller en tredjedel av de strukturella förändringar som vi diskuterade med landskapsregeringen. Av de återstående 70 procenten ser vi nästan inget.

    Dessutom ser vi därutöver några andra riktigt dåliga förslag.

    1) Vi föreslog att landskapsregeringen tar fram en personalförsörjningsplan som inkluderar hur förvaltningen borde slimmas inom olika sektorer och en vägkarta för hur målet uppnås genom anpassningar till personavgångar och avdelningarnas och enheternas växlande behov. Tyvärr ser vi inget av detta nödvändiga förarbete i budgeten även om det i text anges att det framöver måste göras något åt det.

    2) Vi föreslog att jordbruksprogrammen skulle revideras för att uppnå en produktions- och tillväxtmaximering inom jordbruket och att minska landskapsregeringen verksamheter inom primärnäringarna på näringsavdelningen och landbygdscentret. Av detta nytänkande för att modernisera och göra vårt jordbruk konkurrenskraftigt ser vi nästan inget. Landskapsregeringen fortsätter att vara konservativt bidragstänkande. Det är nog det största hotet mot det åländska jordbrukets framtid att inte i tid marknadsanpassa sig!

    3) Vi föreslog att landskapsregeringen skulle förändra förhållandena i och mellan landskapsregeringen och kommunerna för att få ner kostnaderna för båda parter. Vi ser i budgeten bara en kostnadsbelastning på kommunerna. I saken har vi inlämnat finansmotion nr 12 för att få igång arbetet tillsammans med kommunerna för att reformera kommunstrukturerna.

    4) Vi föreslog omorganisationer inom landskapsregeringsförvaltningen för att uppnå samordningsvinster och för att renodla organisationen till en myndighets-, planerings- och upphandlarorganisation. Tyvärr ser vi inget av dessa framåtriktande och moderna tankar i budgeten fastän vi tyckte att vi uppnådde samförstånd om detta med lantrådet.

    5) Vi motsatte oss indragandet av pengar från medborgarna genom slopande av det allmänna avdraget. Vi menade att konsumtionskraften i samhället måste upprätthållas när man har en lågkonjunktur. Bäst främjas detta med att medborgarna får mera pengar i plånboken. Nu gör den liberal ledda regeringen tvärtom och tvärtemot sitt främsta vallöfte. Vi har i finansmotion nr 38 föreslagit ett det belopp på 2,3 miljoner euro som skattebetalarna netto går miste om landskapsregeringens förslag skulle genomföras, men vi har en förutsättning för att återinföringen av en del av allmänna avdraget ska göras, det är att skattegottgörelsen i 2010 års utbetalning ökar med minst det beloppet. Vi ber finansutskottet titta på det. Vi tror att det kommer att inträffa.

    6) Vi är mycket besvikna på att landskapsregeringen föreslår 900 000 euro för fortsatta dyra utredningar om en tunnel till Föglö. Vi kräver att man först reder ut hur mycket av den övriga skärgårdstrafiken som kan dras över Föglö i ett nytt kortruttsystem. Vi kräver också att alla kostnader för kortrutt tonnage, nya vägdragningar, nya färjfästen med mera, presenteras för lagtinget förrän ytterligare pengar anslås för utredningar om Föglötunneln. Vi kräver också att tunneln sedan planeras om det blir aktuellt med högsta säkerhetskrav. Runt i Europa står idag åtskilliga tunnlar under långa tider avstängda på grund av bristande säkerhetsarrangemang. Så kan vi inte ha det på Åland. I finansmotion 24 föreslår vi att anslaget om 900 000 euro stryks.

    7) Budgetens näringspolitiska insatser är främst negativa. Vi har i ett spörsmål anhängiggjort skilt den frågan i lagtinget. Efter budgetremissen ska vi närmare i spörsmålsdebatten granska regeringens osynliga och nästan obefintliga näringspolitik som nu visar sig till stora delar vara direkt kontraproduktiv. Den är till delar faktiskt näringslivsutvecklingsfientlig och sysselsättningsfientlig.

    8) Vi är också mycket kritiska till den helt saknade sjöfartspolitiken. Se vår finansmotion 14 där vi kräver en presentation inför lagtinget av en sammanhållen sjöfartspolitik.

    9) Vi tycker att landskapsregeringen visar att man misslyckats med budgetens balansering när man tar till generella permitteringar i två veckor av personalen. Sådant tar man till när man misslyckats med allt annat. Nu säger man ju att personalen på alla nivåer är övertalig i o m det här beslutet. De kan alla vara borta två extra veckor från jobbet, säger landskapsregeringen. I finansmotion nr 15 föreslår vi att beslutet ändras och att nya åtgärder presenteras för lagtinget i samband med första tilläggsbudget 2010. Vi ifrågasätter där också om lag och avtal alls ger rätt till permitteringar av lärare under sommarledigheten. Det här helt i motsats till vad Nya Åland idag i en rubrik basunerar ut till sina läsare.

    10) På miljösidan och i Ålands överlevnadsfråga nummer ett, Östersjöns miljö, kräver vi att denna landskapsregerings förslag att ge fiskodlingen en gräddfil förbi kraven på kraftiga minskningar av fosforutsläppen ska av lagtinget stoppas. Vi är tydliga på den punkten i finansmotion 19.

    11) Vi berömde landskapsregeringen för lyhördheten inför lagtinget i gymnasialstadiereformen. Detsamma gäller inte förslaget om att helt slopa grundutbildningen för våra unga lantbrukare och hänvisa dem till utbildningar i Finland och Sverige. I finansmotion 77 konstaterar vi att nödvändigt innehåll i stor omfattning kommer att finnas i det yrkesutbildande nya gymnasiet. Vi föreslår att lagtinget ger landskapsregeringen i uppdrag att lokalt på Åland sy ihop lämpliga paket utan att skolan fysiskt behöver befinna sig i Jomala by.

    Fru talman! Vi har 18 motioner för en budget i balans. Vi återkommer till flera av dem i ytterligare anföranden.

    När jag skrev det här talet så strävade jag till positivism. Men det visade sig inte vara lätt. Jag och landskapsregeringen kan beklaga detta.

    Avslutningsvis, fru talman, om landskapsregeringen och nu lagtinget skulle orka genomföra de nödvändiga strukturförändringar som jag här redogjort för så skulle budgeten för 2012 kunna vara i balans till skillnad från det underskott på 7,7 miljoner euro eller troligen mera som landskapsregeringen nu redovisar. Vi har i motion 11 bett finansutskottet analysera detta. Det torde vara finansutskottet främsta uppgift. Den långsiktiga balansen är det viktigaste i samband med årets budget. Vi kan visserligen säga att vi är för sent ute, 2009 har varit nästan ett förlorat år. Vi vet att klumpsumma gjorde sitt stora tapp under 2009. När man inte börjar i tid så måste man ändå börja så fort som möjligt. 

    Vi är tyvärr inte representerade i finansutskottet, till det ville inte väljarna i senaste val ge oss tillräcklig kraft. Men vi hoppas och tror på en förändring och önskar finansutskottet lycka till med er huvuduppgift – en budget i balans senast år 2012!

    För mig är det inget problem att redogöra för vad en budget i balans är. Det är bara att ta era hemmabudgeter så vet ni vad det är.

    För övrigt anser jag att budgeten i lagtinget borde diskuteras avdelningsvis. 

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack fru talman! Socialdemokraterna hade också skrivit en finansmotion som heter budget i balans. Av någon anledning så kom inte den motionen med. Däremot har vi representation i finansutskottet. Vi får väl än en gång gå hand i hand för att reda upp saker och ting här i lagtinget. Ltl Roger Jansson talade en del om jordbruket. Det är ett intresseområde som vi också delar. Jag tänkte fråga en sak, för att vara helt på det klara med vad FS anser, vi har inte tagit ställning i den här frågan, vi frågar bara vad som är rätt och fel. Ltl Roger Jansson säger att man från Frisinnad Samverkans sida tycker att man successivt ska privatisera avbytarservicen. Betyder det här att landskapet överlämnar det här åt näringsidkarna själva eller är det driftsprivatisering det är frågan om? Ordet privatisering används nämligen ganska otydligt.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag är ledsen ifall vi är otydliga när det gäller uttrycket privatisering respektive konkurrensutsättning. Vi tänker ständigt på att uttrycka oss korrekt.

    I den här lagframställningen, som vi har på våra bord i samband med budgeten, så överförs en del av finansieringsansvaret på företagarna själva. Det är en form av privatisering på det sättet att samhället betalar mindre och man betalar själv mera. Det är ju inte ännu en överföring av verksamheten i privat drift vilket vi menar att ska vara målet. Det bör ske inom ett relativt få antal år. Att de företagare, som är i behov av avbytarverksamhet, skapar ett företag eller ordnar en organisation som hyr ut servicen som de sedan betalar helt fullt själva för.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag är tacksam för det svaret. Det är ju en radikal förändring av det nuvarande systemet där samhället svarar för större delen av kostnaderna för avbytarsystemet. Jag ville ha svar på frågan för att jag ville att FS skulle tydliggöra sin ståndpunkt. Jag tror att jag förstår det nu. I systemet ingår ju också så kallade privata avbytare, att man inte blandar med detta. Jag förstår att FS vill att de som nyttjar den här servicen i framtiden ska betala fullt ut för den också.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Det är vårt mål. Vi avser i vår jordbrukspolitik se till att, med strukturförändringar, öka lönsamheten i det åländska lantbruket så mycket som möjligt med de stödformer som finns och som vi bör utnyttja från unionens sida. Men samtidigt göra de här förändringarna i en sådan takt att vi inte riskerar vare sig ÅCA:s eller det privata slakteriets verksamhet i landskapet. I den här frågan är det främst mjölkproduktionen som är viktig och som vi måste värna om att kan fortsätta att hålla sig på ungefär de nivåer man har idag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Fru talman! En av de viktigaste åtgärderna för Åland som helhet och för det åländska näringslivet är att de offentliga finanserna är under kontroll. Men också att landskapsförvaltningen blir modern och serviceminded. Jag skulle kunna räkna upp 25 saker som har med näringslivet att göra. Jag ska ta några punkter på min egen avdelning.

    Ett ledord för social- och miljöavdelningen är grön tillväxt. Där har miljöbyrån nästan fått en form av en stabsfunktion. Jag vill påstå att jag nästan varje vecka har kontakt med näringslivet. Jag hoppas att vi i höst ska dra igång riktad rådgivning. Jag hoppas att projektet AICIS visar resultat. Socialvårdsbyrån är väldigt noga med att ge service och snabba erforderliga tillstånd på tjänsteföretag som expanderar inom sociala sektorn, både inom äldreomsorg och inom missbrukarvård.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Det känns betryggande att social- och miljöministern träder in till näringspolitikens försvar. Det kommer säkert att behövas i den debatt som vi ska hålla förhoppningsvis nästa vecka. Jag skulle gärna vilja ha svar från minister Sjögren hur man kan få det till grön tillväxt i vårt näringsliv? När man minskar kraven på fiskodlingens fosforutsläpp i Östersjön.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Fru talman! Här måste jag rätta ett stort missförstånd från ltl Roger Janssons sida. Nästa vecka ska vi börja titta på fiskodlingsförordningen. Det är ofrånkomligen så att kraven ska skärpas. Utsläppen från fiskodlingarna ska minska, såsom det ska göras från jordbruket och från avloppen. Under förra mandatperioden öppnade man också fiskodlingsförordningen. Inte satte man några gränser där då heller utan man flyttade odlingarna ut på djupare vatten. Jag räknar med att vi ska få ett trendbrott från fiskodlingsutsläppen inom två, tre år. Får vi bara hjulen att snurra med bästa tillgängliga teknik, med foder och med musselodlingar osv. så tror jag att vi kommer att kunna visa resultat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Förslaget med musselodlingar har jag kommenterat tidigare. Det kan möjligen ge något i resultat i marginalen. När det gäller att användas som foder, Östersjöns egen produktion av sådan, så var det redan högaktuellt under min tid som lantråd i slutet 90-talet. Det är någonting som näringen också har jobbat med genom åren. Det kanske har gått lite upp och ner, men det är inte någon stor insats heller. Det är det som landskapsregeringen föreslår när det gäller fosforminskningen från fiskodlingens sida. Medan, det av lagtinget antagna, miljöhandlingsprogrammet talar ett väldigt tydligt språk. Det har landskapsregeringen åtminstone i offentligheten, eller om det är förvaltningen, meddelat att man nu avser att minska de kraven. Det är bäst att få ett ärligt svar på den här punkten, tycker jag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack fru talman! Naturbruksutbildningen kommer i framtiden att omorganiseras och erbjudas på ett nytt sätt. I det fall det bara finns enstaka studeranden som önskar studera naturbruk, vilket tyvärr har varit fallen de senaste åren, ett väldigt litet intresse, så kommer vi att erbjuda det i form av läroavtal. En fullvärdig gymnasieutbildning som man genomför genom att arbeta ett åländskt företag. Man får teoretiska studier inom gymnasialstadiet till de delar vi kan tillgodose det här. Till övriga delar också på distans och om det behövs i samarbete med andra naturbruksskolor runt om i andra regioner. Det här har gjorts redan i dag och fungerat alldeles utmärkt.

    I övrigt när vi omorganisera gymnasialstadiet, när vi periodiserar, när vi schemalägger mer gemensamt så får vi större utrymme att bredda utbudet, som egentligen bestäms från år till år vad som ska erbjudas.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! När det gäller naturbruksutbildning så är budgetförslaget väldigt tydligt. Det anger att man lägger ner skolan och man ersätter det med utbildning i Finland och Sverige för ungdomarna. Det står klart på det sättet. Sedan har man ytterligare läroavtalsutbildning. Vi tror för vår del att modellen bör vara att man inom ramen för det nya gymnasialstadiet, yrkesutbildande delen, kanske främst inom ramen för nuvarande Ålands yrkesskola, finner möjlighet att ge den här utbildningen någorlunda kontinuerligt i kombination med andra utbildningar. Det är ett helt annorlunda tänkande som jag märker att både utbildningsministern och centerns lagtingsgrupp har uttalat sig positivt för i dag. Vi är glada för bytet av fot, till den delen.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Jag tror att den frisinnade gruppen inte har läst texten till punkt. Det nämns att till de delar vi inte har möjligheter här ska vi ha samarbete med skolor utanför Åland. Men det är inom den åländska gymnasialstadieutbildningen som morgondagens naturbruksutbildning ska erbjudas. Vi är alldeles precis överens. Under läsåret 2010- 2011 kommer vi att planera en utbildning där vi samordnar så att näringens behov av kompetens tillgodogörs. Man efterfrågar också vad den studerande önskar. Man kan välja inriktningar som är mera inriktad mot hotell- och restaurangsidan, i de fall man är mångsysslare och är intresserade av gårdsturism och liknande. Det finns också de som har mera utbyte av bygg, maskin, verkstad och liknande precis som de utbildningar som finns inom yrkesskolan. Plus att det inom samtliga inriktningar finns ett stort behov av företagsekonomi som finns i dagens handelsläroverk. Så det är precis på det här sättet som det är tänkt att det ska byggas upp. Jag tror att det var samma tänkesätt man hade inom struktur-07. Vi vet att det här är ett steg i den riktningen, att det blir en så liten del kvar att det inte är motiverat att upprätthålla en hel skola för det. Så det är så resonemanget går.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Det viktiga för oss är att alltid arbeta mot ett rimligt mål. Där hörs det nu att vi kan vara överens. Sedan har jag trott att vicelantrådets förmåga och min förmåga var ungefär lika stora när det gäller läsförståelse. Jag hade t.o.m. hoppats att vicelantrådets var något bättre. Vi får väl tillsammans sätta oss ner och läsa vad som verkligen står i landskapsregeringens förslag och hur det har presenterats utåt till allmänheten. Det har varit en ganska tydlig bild som skiljer sig från den som vicelantrådet påstår och som har resulterat i att vi har skrivit vår utomordentliga motion i det sammanhanget.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Lagtingsledamoten Veronica Thörnroos, replik

    Tack fru talman! Jag skulle inledningsvis vilja jag tacka ltl Roger Jansson för hans del i de diskussioner som försiggick mellan Frisinnad samverkan och landskapsregeringen. Jag delar helt ledamotens uppfattning om att det föregick i en mycket konstruktiv anda.

    När det gäller självstyrelsen och klumpsumman känner jag också att vi står väldigt, väldigt nära varandra. Jag skulle vilja erinra att centerns vice gruppledare Henry Lindström redan i sitt inledningsanförande lyfte fram ramlagen och därigenom också beskattningen som en viktig del i den här ramlagsdiskussionen.

    När det gäller skärgårdstrafiken och de rosor som där utdelades angående omstrukturering av trafiken så tar jag till mig och avser att försöka verkställa så gott jag kan.

    Ltl Roger Jansson, replik  

    Fru talman! I det frisinnade gruppanförande valde vi i år att inte tala om självstyrelsens utveckling dess mera eftersom de ekonomiska problemen är så stora och väsentliga. Jag är naturligtvis glad över trafikministerns brinnande intresse för den ramlagsmotion som vi har liggande till behandling i lagutskottet. Centern har visat sig stöda de tankarna. Tankarna har tillkommit i ett samarbete mellan olika politiker här i lagtinget.

    Sedan när det gäller arbetet som förestår på trafikavdelningen så är det ett verkligt ”megaarbete”. Jag hoppas ministern så fort som möjligt skall lösgöras från Skarvensoppan så att hon kan ta tag i de här tunga och svåra frågorna. Jag vet själv, eftersom jag har jobbat med sjöfartsfrågor, att det är ett riktigt stort problem, men det kommer att kunna lösa sig om man jobbar på rätt sätt.

    Lagtingsledamoten Veronica Thörnroos, replik

    Tack fru talman! Vad gäller utmaningarna inom skärgårdstrafiken är det min bestämda uppfattning att om vi inte klarar av att hantera kostnadsutvecklingen inom skärgårdstrafiken kommer vi inte att ha möjligheter inom dagens ekonomiska ramar att upprätthålla en trafik. Därför är det med största glädje som jag tar till mig all den kunskap och all den hjälp som kan fås av Ålands lagting när det gäller att hantera den här svåra frågan, som är ytterst, ytterst viktig inte bara för skärgården utanför hela Åland. Den dagen vi inte har en fungerande skärgårdstrafik då har vi inte längre ett hela Åland.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag är helt överens med trafikministern om det resonemanget. Jag vill dock korrigera på en punkt. Det räcker inte att göra någonting åt kostnadsexpansionen. Problemet är att vi har en struktur i vår skärgårdstrafik som ”världsdyrast” vill jag påstå när det gäller sjöfart. Vi har på fartyg, som går 16 timmar sju dagar i veckan, upp till tre besättningar, i något fall t.o.m. något mer än tre besättningar. Medan hela den kommersiella sjöfarten i landet och i Skandinavien kör 24 timmar per dygn sju dagar i veckan med två besättningar, ibland t.o.m. något mindre. Det är naturligtvis en sådan kostym som vi måste inhandla.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag tyckte personligen också de diskussioner vi förde, på delvis frisinnad samverkans initiativ och lantrådets initiativ kombinerat, var goda och konstruktiva. Som här framgick i anförandet så delade vi synpunkter. Vi hade liknande synpunkter i många frågor, vilket nu också realiseras i budgetförslaget. Däremot är jag oerhört förvånad över frisinnades avhopp från de här diskussionerna. Det skedde en måndag eller tisdag. Fredagen före hade jag diskuterat frågan i förbifarten med ltl Johan Ehn och sagt att på måndag eller tisdag kommer ni att få ta del av mera material i skrift för att vi skulle diskutera vidare. Från den tidpunkten var det ett ytterligare två veckor fram till dess att budgetförslaget skulle klubbas. Tid och möjligheter fanns, men av någon anledning så dog diskussionerna.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Talman! Vi förde diskussioner med landskapsregeringen. Vi förde också samtidigt diskussioner med medlemmarna i centerns och liberalernas lagtingsgrupper. Jag förstår att finansministern i ett skede tyckte att det ändå kanske var viktigast att man skulle informera och föra diskussioner med sina egna lagtingsgrupper och ge dem informationen, särskilt före man gav informationen till oss. Det gjorde att vi blev i en patt situation. Vi kunde inte fungera när vi inte fick några svar på våra frågor och våra resonemang, som var hållbara i förhållande till den budget som skulle läggas fram. Prioriteten för lagtingsgruppen, även om de mötena kanske inte var så många möten, blev starkare för landskapsregeringen.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag kan givetvis inte känna till vilka diskussioner med enskilda lagtingsledamöter som frisinnad samverkan förde i den här diskussionsprocessen. Landskapsregeringens vilja att diskutera tror jag inte att man på något sätt kan bestrida. Den fanns där ärligen. Hade diskussionerna tillåtits fortsätta, vi ska komma ihåg att det var frisinnad samverkan som beslöt att avbryta dem, så kunde vi kanske ha fått mera ut av frisinnad samverkans åsikter längre fram. Det fanns ytterligare två veckor tid att diskutera. Någon illasinnad kan ju kanske ana här ändå att det sist och slutligen blev lättare att prata om ansvar än att ta ansvar.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Det där sista tar jag bestämt avstånd ifrån. Något sådant vill jag inte höra. Det har ingenting med verkligheten att göra. Vi är seriösa i vår politik, speciellt i vår ekonomiska politik. Vår tanke har varit att vi delger finansutskottet, där vi inte har säte och stämma, våra synpunkter huvudsakligen via finansmotioner, som alla är väldigt seriösa vill jag påstå. Sedan är den här processen att rädda landskapets ekonomi långsiktig och att få den i balans så fort som möjligt. En process som den här landskapsregeringen har framför sig till stora delar. Vi är beredda att fortsätta att vara konstruktiva i vårt samarbete med också landskapsregeringen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack fru talman! Ltl Jansson nämnde finansmotion nr 24. Genom att slopa anslaget för tunnelutredningen får vi inte någon prislapp på en tunnel. Det anser jag är olyckligt. Vi behöver en gång för alla få bekräftat vad förverkligandet av en tunnel kostar. Inför arbetet med trafikplanen skulle det vara bra att veta vad prislappen blir. Det står på sidan 22 i budgeten att man under året ska börja arbetar med trafikplanen. Då kommer nog också säkert alla dessa argument, som finns i motion nr 24, som FS har lämnat in, att diskuteras. Där kommer säkert också andra farkoster in. Kombikatamaraner tror jag kan vara ett bra komplement i synnerhet på de längre linjerna i väntan på att kortruttsystemet blir bra uppbyggt. Nog måste vi väl komma vidare. Det tror jag att frisinnad samverkan också vill.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Ltl Sundblom utgår ifrån att en tunnelplanering som är gjord ska kunna förverkligas. Därför vill han så hemskt gärna ha en prislapp på den. Vi vet ju ungefär vad den kostar men det kan röra sig om skillnader på tiotals miljoner mellan den högsta och lägsta beräkningen. Den satsning man nu avser göra på 900 000 euro kommer inte att klargöra alla de frågetecken. Särskilt som planeringen av tunneln ur säkerhetssynpunkt kanske inte är den bästa. Men det är ju inte det viktiga. Det viktiga är att man får hela paketet klargjort. Det finns gott om tid i framtiden, om det visar sig att det finns en politisk enighet om att förlägga en stor del, nästan största delen av skärgårdstrafiken över Föglö, att sedan göra de utredningar för kanske en ny planerad Föglötunnel som erfordras.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack fru talman! Ja, inte är det så livsviktigt på det viset att tunneln förverkligas. Blir prislappen fel så då måste vi börja tänka annorlunda. Får vi en prislapp så använder vi ju den i den framtida utredningen. Hur ska allt bli? Vilka skärgårdssamhällen ska dras över Föglö i en framtida trafik? Det är ju bra att ha en prislapp på allting när vi planerar. Som det har varit nu sedan 1975 har man rullat bollen framför sig. En gammal lagtingsman sade åt mig att när man inte byggde när man hade chansen att bygga ut kortruttsystemet så blir det kanske aldrig förverkligas. Det här hotet när man hela tiden rullar bollen framför sig så kommer man ju aldrig till skott.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Ltl Sundblom säger rimligen alldeles korrekt inledningsvis att det inte är så viktigt om tunneln förverkligas. Men man vill ha en prislapp på den. Man vill alltså att 900 000 euro av skattebetalarnas pengar ska flyttas till något företag utanför Åland, för att man vill han prislapp. Ltl Sundblom och landskapsregeringen kan gå ner till trafikavdelningen och få den prislappen nu med detsamma. Det finns utredningar där när det gäller den här frågan. När vi tar hela paketet med skärgårdstrafiken med de totalinvesteringar som behövs, om det är 10 eller 20 miljoner i differens så är inte det avgörande för hela projektet. Det är hur den övriga delen kommer att se ut för att vi ska få en kostnadseffektiv kortruttstrafik. Så kom inte dragande med det här att man behöver få en prislapp nu  2010. Den behöver man eventuellt 2013 eller 2014.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack fru talman! Jag får tacka ltl Jansson för ett intressant och välformulerat inlägg som vanligt. Vad gäller specifikt sjöfartens verksamhetsförutsättningar är det ju en berättigad frågeställning som den frisinnade gruppen gör. Vad kan vi göra för att befrämja näringens livsvillkor? Är det inte som så, bästa ltl Roger Jansson, att skrivningarna i nästa års budgetförslag motsvarar den njugga verklighet vi lever i vad gäller åländsk behörighet och sjöfarten? Vid sidan av att kunna befrämja utbildning inom sjöfarten är vi ju vingklippta när det gäller att vidtaga konkreta åtgärder. Min frågeställning är: Är det inte behörighetsfrågan vi bör koncentrera oss på, utgående från den ramlagsmodell, istället för att utreda desto mera sjöfartsklustrets etc.?

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Behörighetsfrågan är på lång sikt intressant, men blott på lång sikt. Därför att det kommer att gå tio år eller längre förrän vi får en rimlig behörighet när det gäller sjöfarten, om vi mot förmodan skulle kunna skapa någon slags rimlig enighet i landskapet först. Finansutskott efter finansutskottet har ju sagt att den frågan inte är intressant under den tid jag har varit med. Jag tycker att de har ordentligt fel. Därför att vi har ganska mycket behörighet när det gäller sjöfarten och dess kringnäringar. Det totala sjöfartsklustrets innehåll menar jag att är en av framtidens största näringar som kan växa mer än någon annan näring här i landskapet och skapa långt mera sysselsättning än vad det gör idag. Då måste landskapsregeringen gå i spetsen för det resonemanget och utvecklingen. Därför har det tidigare tagits fram program för att man skulle kunna skapa ett kluster för norra Östersjön med Åland som bas. Det ger i sig utvecklingsmöjligheter för befintlig näring och utvecklingen av näringen.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack fru talman! Det är mycket sant som ltl Roger Jansson säger. Att vi tidigare hade från åländsk horisont, som tidigare lantråd Jansson vet mycket väl, haft välformulerat program som faktiskt har gjort nytta när det har gällt att övertyga Helsingfors om behovet av ett sjöfartsstöd värd namnet. Men i det här läget ser jag lite dystert på det hela. Vi har ju inte längre Ålands Redarförening. Man har valt att utvandra. Färjorna flaggar ut och redarföreningen utvandrar. Det är väl synonymt med att man inte tror på att vi, utan behörighet, kan påverka sjöfartens livsbetingelser.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Det sorgliga, som jag upplevde i budgeten, var att man talade om tonnageskattelagstiftningen som om det var landskapsregeringens sjöfartspolitik. Ett lagstiftningsförslag som nu ligger i riksdagen som är i stort sett värdelöst såsom det är utformat, med de exit regler som är intagna i det osv. Det är orsaken till att vi har tagit i tydligt i den här frågan. Exemplet från slutet på 90-talet, när vi tog fram ett sjöfartspolitiskt program för Åland, är bra på det sättet att det innebär att nästan alla redare och ledningar i den åländska redarkretsen, också från arbetsgivarsidan sade att det var på tiden att självstyrelsen engagerar sig sjöfartsfrågor också. Nu vet vi vad ni vill, att ni vill ha en utveckling. Det här budskapet gick inte sedan fram till lagtinget. Jag tror att både näringsutskottet och finansutskottet var negativa till att ha den här positiva approachen när det gäller vår främsta näring. Men jag vädjar igen till det här lagtinget att göra ett nytt försök.

    Talmannen

    Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Tack fru talman! Lantrådet inledde sitt anförande med att säga att det är ett svårt läge. Jag håller helt och hållet med om det. Därför tänker jag inte heller någon allmän politisk betraktelse. Jag tänkte koncentrera mig på budgeten och också kommentera den sifferexersis finansminister Perämaa gav. Jag kom till lite annan slutsats än honom. Så jag hoppas han dyker upp så småningom. På sid. 7 i budgeten står det: ”Budgetförslaget för år 2010 uppvisar ett ackumulerat underskott om nästan 49 miljoner euro som vid slutet av år 2012 enligt ovanstående kalkyl stigit till ca 69,3 miljoner euro, varvid dock utjämningsfonden om 46,7 miljoner euro har tagits i användning.”

    Dessa summor är sammantaget 116 miljoner euro dvs. på tre år kommer över en tredjedel del av budgetomslutningen på 310 miljoner euro gå upp i rök. Ett 37 procentigt underskott för att vara exakt.

    Utöver det så tar landskapsregeringen från pensionsfonden så mycket lagen bara medger 15,5 miljoner vilket leder till att pensionsskulden inför framtiden bara ökar samtidigt som sagt utjämningsfonden töms på tre år. Det här är siffror som skulle få vilken företagsledare som helst fullständigt sömnlös. Av de misstag eller den handlingsförlamning som denna regering gjort sig skyldig till bör vi dra klockan tillbaka ganska exakt ett år för att finna det största misstaget. I fjolårets budgetdebatt stod både näringsministern och finansministern och framhöll att lågkonjunkturen inte skulle komma att beröra Åland så mycket. Jag hörde till dem som protesterade kanske mest högljutt mot det resonemanget och nu ser vi vart det barkade.

    Vi kan konstatera att landskapsregeringen hade ca 12,7 miljoner euro med sig, märkväl, i överskott från år 2008. Det var ett överskott som faktiskt var hela 22,7 miljoner om vi beaktar de 10 miljoner som fördes över till utjämningsfonden det året. Det här överskottet har under detta år vänts till ett budgetunderskott på -24 miljoner euro.

    Främst beroende på att landskapsregeringen inte vaknade i tid blir år 2009 långt ett förlorat år när det gäller budgetsaneringen. Det gör situationen än alvarligare nu. Siffrorna är direkt skrämmande.

    I en ekonomisk kris gäller det att använda sig av de klassiska medlen att gasa och bromsa. Att gasa i en situation utan att ha beskattningsrätten är förstås inte det enklaste. Därför bör de möjligheter som finns för att stimulera ålänningarnas köpkraft användas fullt ut. Det så kallade allmänna avdraget i kommunalbeskattningen är något som stärkt ålänningarnas ekonomiska rörelseförmåga med 4,1 miljoner euro. Så mycket tar landskapsregeringen ur ålänningarnas fickor nästa år.

    Finansminister Perämaa visade att det inte sker några försämringar för ålänningarna och han hänvisade till att vi inför andelsskatteavdrag. För jag noterade formuleringen, vi inför. Det är ju de facto någonting som man har gjort på rikssidan, vi har bara åkt med på medarna.

    Tittar vi på verklighet för en Mariehamnare t.ex. har liberalerna varit med om att först höja kommunalskatten för att nu ytterligare lägga sten på bördan genom ta bort den här avdragsmöjligheten. Nog börjar liberalernas valslogan ”mera i plånboken” skorra allt ihåligare. Falsk marknadsföring av guds nåde är vad det är.

    Fru talman! För att hjälpa ålänningarna i en svår ekonomisk tid föreslår Ålands Framtid, i likhet med flera andra, att avdraget ska kvarstå. Utöver de besparingsmotioner som vi lagt för att finansiera det här, föreslår vi också att arbetet med att revidera avräkningsgrunden tas i på allvar. Landskapsregeringen skriver om den saken i allmänna motiveringarna på ett sådant sätt att var och en inser att det inte kommer att bli något.

    Vi vet alla att av våra skattepengar får vi tillbaka ett belopp motsvarande 0,45 % av statens inkomster, minus lån. Vi vet också att denna avräkningsgrund, det som i dagligt tal kallas klumpsumman enligt 47 § i självstyrelselagen kan ändras som det står i lagen ”om grunderna för statsbokslutet genomgår ändringar som väsentligt inverkar på avräkningsbeloppets storlek, skall avräkningsgrunden ändras”. Och det är just vad som hänt. Landskapsrevisorerna tog upp den här problematiken på ett mycket förtjänstfullt sett i sin senaste berättelse. De nämnde fem orsaker till att Åland förlorat pengar på grund av att staten lagt upp sin budget på ett annat sätt.

    1) En utökad nettobudgetering,

    2) ändrade verksamhetsformer (inrättandet av affärsverk osv. som ställs på sidan om statsbudgeten),

    3) förändrad finansiering av FPA,

    4) förändringar i statens budget och bokslut till följd av EU-inträdet, t.ex. införandet av interventionsfonden för jordbruket,

    5) förändringar som berör statens fonder.

    Nettobudgeteringens inverkan från år 1993 till 2009 skulle enligt revisorerna uppgå till sammanlagt ca 100 miljoner euro i minskade intäkter till landskapet Åland. En förvånansvärt stor summa som enbart tar upp den första av de fem faktorer som jag nämnde. Isolerat för sig under 2009 kalkylerar revisorerna med att rikets nettobudgetering minskat avräkningsgrunden med 5 miljoner euro.

    Märkväl det allmänna avdraget kostar bara hälften av det här. I dessa tider speciellt, men annars också måste landskapsregeringen driva på sådana här saker. Det går inte bara att lämna det och flyta, när Åland förlorar hundratals miljoner som vi enligt nuvarande system faktiskt har rätt till. Det här måste finansutskottet granska speciellt noggrant, det står så mycket pengar på spel, värderade ordförande i finansutskottet.

    Fru talman! Apropå att gasa och bromsa, när det gäller budgetomslutningen på i runda tal 310 miljoner som jag nämnde tidigare. får social- och hälsovårdsavdelningen 117 miljoner ca 37 % av helheten. Utbildningsavdelningen får 57 miljoner ca 18,5 % av helheten. Medan näringsavdelningen som ska hjälpa till att lägga grunden vår välfärd genom att stimulera näringslivet minskar kanske mest, procentuellt sett, i budgetförslaget, 23 miljoner ca 8 %. Det här om något visar att denna landskapsregering inte har någon näringspolitik. Det finns inte några utvecklingsprojekt för typ IT branschen som ropar efter folk. Inte heller för högteknologisk industri, för livsmedelsindustrin som vi vet att är viktig för folk. Greenteck som har diskuterats, var finns det ett resonemang om grön tillväxt, om sjöfarten? Överhuvudtaget om man läser igenom budgeten så hittar man ganska lite. Då känns det lite märkligt när man från regeringens håll pratar om att man vill stimulera tillväxten.

      Anslagen till näringslivets organisationer dras ner. Man försöker t.o.m. dra in projekt från näringslivet exempelvis ”starta eget” från handelskammaren där man betalar ett stöd för verksamheten, men att i stället ta in den under teknologicentret kostar tydligen inget.

    Ålands turistförbund får minskade anslag för att marknadsföra Åland som turistmål, som flera har varit inne på. Samtidigt som vi kan konstatera att i omkringliggande regioner satsar man mycket på att möta lågkonjunkturen just med turistmarknadsföring.  

    Likväl som man börjar med att bygga en stadig grund när man bygger hus, måste det också finnas en stadig grund för samhällsekonomin att vila på. Grunden i det fallet är näringslivet och landskapsregeringen presenterar i sitt budgetförslag en synnerligen skranglig grund för den åländska välfärden att stå på framöver.

    Det här måste FU titta extra grundligt på, om ordvitsen tillåts.

    Det är självklart att både utbildningssektorn och sjukvården, där de stora pengarna finns, måste nagelfaras noga ur ekonomisk synvinkel. Men det är med sorg man ser att en av de äldsta utbildningarna i landskapet kommer att läggas ner. Jag talar förstås om naturbruksskolan. Tänk om vännerna i centern hade vågat gå vidare med struktur-07 i stället för att lägga den reformen i valpåse. Vi var så här nära i stora utskottet att få det på plats. Om det modet funnits hade säkert lantbruksutbildningen funnits kvar i landskapet även i fortsättningen. Jag ber speciellt finansutskottet se på vilka möjligheter det finns att samverka om resurserna på gymnasialstadiet, i likhet med vad flera andra har varit inne på. Det här är viktigt inte bara för landsbygdscentret utan för hela lantbruksnäringen. Vi vet vilken debatt som har föregått runt jordbruket och det här budgetförslaget ger ytterligare negativa signaler. Det är inte bra. Jag vill nämna två punkter till helt kort.

    Beträffande vården så kan den, som tar del av ÅHS protokoll, se att i budgetbehandlingen i ÅHS styrelse, den 15 september ser man att det är inte lätt att prioritera inom hälso- och sjukvården. Jag måste säga att sett ifrån sidan så tycker jag att regeringspartierna den gången verkade vara beredda att ta mera ekonomiskt ansvar.

    Det känns för en utomstående som om de sparförslag som presenteras av ÅHS förvaltning skulle vara så upplagda att de inte går att ta politiskt. Förslaget om att lägga ner mottagningen i Godby är ett tydligt exempel. Ingen vill ju lägga ner en välfungerande verksamhet och på det sättet försämra vården för dem det berör. Det är byråkratin inom vården som måste minimeras, det är där sparförslagen skall sättas in. Av den senaste forskningen i Norden på området så framgår det att endast en tredjedel av arbetstiden används för patientbemötande. Så det finns mycket att göra här. Speciellt med beaktande av att när det kommer arbetskraft både från Finland och från Sverige till ÅHS så förvånas de över hur mycket byråkrati det finns i en ändå så liten institution jämfört med vad de är vana vid. Så siffran på en tredjedel kanske inte ens håller inom ÅHS.

    Avslutningsvis, fru talman, i dessa tider är det inte försvarligt att lägga ytterligare 900 000 euro på nya undersökningar om Föglötunneln. Jag har varit en av förespråkarna av detta projekt under förutsättning att investeringen betalar sig genom minskade kostnader för skärgårdstrafiken. Jag har inte tyckt att ren populism skulle få sänka också detta projekt. Men jag tycker inte riktigt att trafikavdelningen på sistone stärkt sina aktier som en seriös planerare. Ålands Framtid vill se svart på vitt vad vi kan vinna i ekonomiskt hänseende på inbesparingar inom skärgårdstrafiken, därför har vi skrivit på en motion som obunden samling har lämnat in.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Tack fru talman! Pensionsansvarsskulden ökar, säger ltl Anders Eriksson. Det stämmer inte. Det är snarare så att skulden kommer att minska eftersom nyanställda överförs i ett privat företags pensionsansvarssystem. Vi har också sagt att vi nettofonderar fortfarande, vi för in mera i pensionsfonden än vad vi tar ut. Det här påståendet stämmer inte. Pensionskostnader kommer däremot att stiga med åren.

    Det är intressant att just ltl Anders Eriksson förlitar sig till avräkningsgrunden och möjligheten att ändra den. Landskapsregeringen säger i budgeten att vi jobbar med den frågan. Men att just ltl Anders Eriksson fokuserar på en självstyrelsemekanism som lösningen på våra ekonomiska problem samtidigt som man strävar mot självständighet. Det är intressant i sig. Sedan också att ltl Anders Eriksson, som var med om att ta över LFA-stödens kostnader till självstyrelsesystemet, totalt sett än summa på 26 miljoner euro, är den som står och pratar att man ska ta tag i den frågan på allvar. Intressant!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Om jag börjar bakifrån så var summan fel. Vi bör också notera att hela lagtinget, märkväl, var helt eniga inkl. liberalerna och socialdemokraterna att man skulle göra det här övertagandet. Det bör man ha klart för sig. 

    Jag hoppas att finansminister Perämaa är så saklig att han har noterat att under de år jag har varit här som representant för Ålands framtid så har jag alltid försökt använda självstyrelsesystemet på bästa sätt för ålänningarnas fromma. Det erkännandet hoppas jag att jag kan få. När jag noterar att det finns en grund för att vi ska högre klumpsumma tycker jag att man bör föra fram det. De formuleringar som finns i allmänna motiveringen är alltför vaga. Därför har jag speciellt fokuserat på det här.

    När det gäller pensionsskulden, okej, om vi leker med ord, pensionskostnaden kanske man kan säga, den ökade kostnaden för pensionerna är ju också en pensionsskuld, eller hur finansministern?

    Landskapsregeringsledamoten  Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Givetvis är det så. Vi säger i budgetförslaget att eftersom pensionsutgifterna ökar så kommer vi i den situationen fortfarande att se till att det ska vara en nettofondering. Det finns ingenting i budgetförslaget som säger att vi kommer att gå in för att dränera pensionsfonden. Alltså ta ut mera än vad som förs in. Det här behöver tydliggöras.

    Fortfarande är det märkvärdigt när man hör ltl Anders Eriksson säga att vi ska ta tag i avräkningsgrunden och höja avräkningsbeloppet. När just ltl Anders Eriksson kanske som näringsansvarig var den som enskilt har påverkat till att vi har tagit på oss kostnader, utan att fokusera på avräkningsbeloppet och förändringar i samband med det. Det ackumulerade underskottet år 2012 skulle ha sett annorlunda utan ltl Anders Erikssons ageranden då.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag är lite förvånad över finansminister Perämaa för han brukar vara en schysst debattör. Han vet att det han sade sist inte stämmer. Det har säkert sett ganska likadant ut ännu. Det har varit en sådan finanspolitik som har drivits de sista åren att de pengar som har kommit in, de ska gå ut och med råge.

    När det gäller det här med pensionerna så det är ett maximalt uttag som man har gjort, så maximalt som lagen bara tillåter. Skulle lagen ha sett annorlunda ut så är jag faktiskt oroad över att man kanske har tagit ut ännu mera ur pensionsfonden. Det var det jag menade med maximalt uttag. Det jag sade som svar på finansministerns sifferexercis att för budgeten 2009 så hade man, om man beaktar det som infördes också i utjämningsfonden år 2008, ett överskott med sig på 22,7 miljoner. Det har vänts till ett underskott på 24 miljoner. Nog kan vi väl ändå enas om att 2009 har varit ett ganska förlorat år i ekonomiskt hänseende.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack fru talman! Tack ltl Anders Eriksson, jag antecknar så noga jag kan allt som ledamöterna vill att vi ska ta upp i finansutskottet. Beträffande klumpsumman så är det ingen ny historia. Om jag minns rätt, har vi behandlat det i samband med tilläggsbudgeten. Nu håller vi också på att behandla det igen i och med revisorernas berättelse. Vi ännu inte har betänkande klart där. Vi ser det naturligtvis som en möjlighet, det nämnde vi redan i tilläggsbudgeten. Vi kommer att trycka på ytterligare både när det gäller revisorernas berättelse och nu i budgeten. Hittar vi några nya korn så kommer vi naturligtvis att vaska fram dem.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Jag vet att ltl Eliasson är en gentleman och försöker lyssna på det som förs fram det, oavsett vem som för fram det. Det tycker jag är bra. Tittar man på självstyrelselagen är det ganska bra formulerat, tycker jag. Har det skett några ändringar i grunden för avräkningsbeloppet så ska det höjas. Det formuleras klart också hur man ska gå tillväga. Jag är faktiskt lite förvånad över att det arbetet inte har startat upp. När det gäller landskapsrevisorerna så är det sällan man blir så glad när man får ta del av ett så väl genomarbetat dokument som landskapsrevisorernas senaste berättelse. För mig är det speciellt trevligt, för det ganska sällan som vi från Ålands framtid har möjlighet att ha representanter med och påverka arbetet. Med det har vi haft den här gången, tack vare att vår vice ordförande, Rolf Granlund, är landskapsrevisor och har drivit på mycket för att få fram de här siffrorna. Därför tror jag också det har blivit så pass bra.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack fru talman! Det är bra. Revisorernas berättelse är bra. Den här diskussionen har ju faktiskt startats upp redan tidigare. I våras hade vi omfattande diskussioner i finansutskottet om hur man skulle kunna expandera klumpsumman. Regeringen har ju också satt i gång arbetet med det, som finansministern just berättade.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! När ltl Eliasson säger att det här diskuterade man i våras i finansutskottet. Vi är medvetna om hur vår ekonomiska situation ser ut. Det är inte så mycket att fundera på utan man måste faktiskt börjar agera. Det här skyller jag inte på finansutskottet. Det har diskuterats för över ett halvår sedan, utan att det har hänt något. Det står så här i allmänna motiveringen; ” man har haft inledande kontakter med regeringen i Helsingfors och eftersom arbetet ännu är i initialskedet finns det ingen grund för att i kalkylerna över de kommande årens inkomster anta att avräkningsgrunden ändras”. Jag läser det på det sättet att man utgår ifrån att man inte kommer att få till stånd någon ändring av avräkningsgrunden. Det tycker jag är en väldig uppgiven formulering.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Fru talman! Det finns en hel del som kan och ska göras när det gäller näringspolitiken. Allvarligt talat, läser man tidigare budgetar så är det inte så där jättesprittande när det gäller näringspolitiken. Min fasta övertygelse är att näringspolitikens svar inte, per automatik, är mera stöd och bidrag. Det tror inte jag på.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det tror inte jag heller. Jag tror att landskapets roll för det första ska vara att försöka jobba aktivt för att minska byråkratin, inte öka den när det gäller näringslivsutvecklingen. Man ska vara med, via högskolan, få fram kompetens som näringslivet behöver. Man ska också vara med att driva det som jag efterlyste, utvecklingsprojekt sida vid sida med näringslivet. Man måste ha en aktiv dialog med näringslivet.

    När det gällde det som ministern nämnde stöd och bidrag, om vi ska vi få till stånd investeringar speciellt i en kärv ekonomisk sits som vi har nu, så är det också viktigt att det finns medel som man kan stimulera företagen så att de kommer över den nödvändiga tröskeln för att göra investeringar. Allt det där är viktigt. Men mycket av det saknas i den röda boken.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Fru talman! Jag anser att landskapsregeringen har en aktiv dialog med näringslivet. Det är allt från jordbrukare, fiskodlare, service- och tjänsteföretag till avfallshanteringsföretag. Det är en pågående dialog hela tiden.

    Sedan en passus till det allmänna avdraget. Att införa det ökade grundavdraget betyder troligtvis att det kommer att konsumeras mer i det åländska samhället. Allmänna avdraget var mest gynnsamt för höginkomsttagare. Genom att man höjer grundavdraget så får låginkomsttagarna ett högre skatteavdrag.  All tillgänglig fakta visar att det går direkt till konsumtion.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Sista delen är jag inte helt säker på att jag förstår. Tittar man på konjunkturpolitiken, både österut och västerut man kan till om att titta till USA, det man försöker få till stånd allra främst är just en ökad konsumtion. Det där uttalandet förstod jag inte alls. Om jag får skoja, biträdande näringsminister Sjögren pekar på att man har en aktiv dialog. Jag vet inte hur aktiv den dialogen har varit av naturliga orsaker. Men jag ser att Ålands Handelskammare, Ålands Turistförbund, t.o.m. Köpmannaföreningen skriver om det här. Köpmannaföreningen skrev lite försynt att det kanske inte blev någon företagsamhetens år detta år men kanske nästa år? Kan vi då få vara med på ett hörn? Jag tyckte det var en synnerligen hovsam formulering får jag väl lov att säga ifrån Köpmannaföreningens sida. Summan av kardemumman, branschorganisationer undrar ju vad som händer. Inte tror jag att dialogen är så där jätteintensiv.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Det är ett önsketänkande att tro naturbruksutbildningen skulle locka flera sökande. Att det skulle bli mera attraktivt att utbilda sig inom naturbruk som femtonåring för att man omorganiserar gymnasialstadiet. Struktur-07 skulle ha lett till att vi skulle ha fått en skola, en gymnasieskola. Problemet är just att attrahera femtonåringar att studera naturbruk. En stor orsak är att när man är 15 år och har sin färdiga utbildning när man är 18 år, så har man inget företag att ta över. Man har kanske inte resurser och möjligheter att starta upp ett eget. Jordbruksföretag är så stora att de har möjligheter att ersätta en på heltid. Därför går man ofta in i en annan gymnasialstadieutbildning och söker sig senare, när man är mogen att börja jobba med jordbruket, in på vuxenutbildning.  När det gäller vuxenutbildningen kommer vi, när näringen behöver naturbruksutbildning, att tillse att den kommer att finnas här på Åland.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Visst har utbildningsminister Lundberg rätt. Själva grundproblemet är att det inte har funnits tillräckligt med sökande. Sedan kan man säkert ha synpunkter på utbildningen som sådan också. Men ändå, med struktur-07 eller om vi kallar det för den gemensamma sammanslagna yrkesinriktade gymnasieutbildningen, hade det kunnat finnas en möjlighet att man skulle kunna ha haft ett utbildningsprogram kvar. Nu vet jag, det sägs nu för tiden att det ska vara så, men när man läser budgeten får man den uppfattningen att man ska skicka våra åländska ungdomar utanför Åland för att skaffa sig den utbildningen.

    Till sist när det gäller det låga antalet sökande. Jag tror att den debatt som sker omkring den här näringen bidrar nog inte till att attrahera femtonåringar till den här utbildningen. Ungdomarna ser sin mor och far jobba sju dagar i veckan och man får höra ifrån lagtinget att det är en lyxtillvaro de befinner sig. Debatten överhuvudtaget främjar inte flera sökande till den här skolan.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Fru talman! Jag stöder helt och fullt att debatten är olycklig. Jag vet inte vad jag ska kalla det för att använda ett representativt ord. Det är jakt, det är nästan drev som går mot jordbrukarkåren. Man glömmer alldeles bort hur viktig den är som ett näringslivskluster på Åland. Jag har fasat många gånger och tänkt hur det har varit inom sjöfartsutbildningen för inte alldeles länge sedan. När det visade sig att intresset för sjöfart var oerhört lågt, då var det både näringen och föräldrar inom sjöfart som sade åt sina barn att inte utbilda sig inom sjöfarten, visade det sig. Nu har vi en framtidstro inom sjöfarten. Jag hoppas också att vi ska få en framtidstro inom jordbruket. Men redan i tilläggsbudgeten såg vi att just nu kan vi inte upprätthålla en hel administration och en hel skola för att klara av gymnasialstadiet som helhet. Så ledsam är utvecklingen.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Jag får be fru talman om ursäkt. Jag tror vi börja komma lite på sidan om replikskiftet. Jag kan bara konstatera att utbildningsministern och jag är överens om den situation som råder nu. Att det antagligen inte leder till att man får flera sökande till den här utbildningen. Vi får väl hoppas att man lyckas styra upp den här debatten lite mera sakligt.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Fru talman! Den mest är vältaliga av våra lagtingsledamöter har just hållit sitt anförande. Han brukar säga att han ska försöka hjälpa mig, personligen, väldigt ofta. Då får jag en känsla av att han inte riktigt menar vad han säger.

    När det gäller olika projekt för företagande på Åland så har vår budget faktiskt ganska många insatser som man kan göra för både internationalisering, rådgivning och investeringsbidrag. Just när det gäller investeringssidan har företagen under det gångna året, och även just nu, en väldig hög vilja att investera så att man ska stå väl rustad när konjunkturen vänder. Det är också glädjande att kunna konstatera att med den näringspolitik som har bedrivits, kanske ända från ltl Anders Erikssons dagar, så har vi en god sysselsättning med relativt låg arbetslöshet, trots att arbetslösheten ser ut att kunna öka. Jämför vi oss med våra närliggande regioner så har vi stått oss bra.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    När jag brukar säga att jag vill hjälpa, så är det säkert så. Men det har inte hjälpt fast jag försöker hjälpa. Det är klart att vi har en god sysselsättning. Det här är lite samma resonemang som vi hade för cirka ett år sedan. Det gäller hela tiden att se framåt. Siffrorna har ändrats ganska mycket om vi drar klockan ett år tillbaka. Det kan se ännu värre ut om vi vrider klockan ett år framåt. Det är nog väldigt viktigt att man följer med. När man följer med vad som händer och sker bara via AMS inom arbetsmarknadspolitiken, inget illa om AMS, men då är man lite för sent ute. Det är då de här krisåtgärderna måste till. Det jag saknar i den här budgeten är frågan om vad man vill satsa på, när det gäller den framtida näringspolitiken. Vad vill man satsa på när det gäller sjöfart, när det gäller IT och när det gäller högteknologisk industri. Ingenting av det kan jag utläsa och det gör mig orolig, näringsminister Mattsson.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Fru talman! Jag kan i varje fall för min del utläsa att det finns satsningar på både IT och framförallt sysselsättning i olika utbildningsändamål. Det var någon som efterlyste den här intressanta kommande debatten nästa vecka om det spörsmål som ligger i lagtinget. Jag har noterat att ltl Anders Eriksson inte har undertecknat spörsmålet. Av någon anledning är han inte enig med resten av oppositionen.

    Angående turistförbundets neddragna budget sade jag redan tidigare i replik till vice talman Lindholm att vi har valt att lägga pengar på två filmprojekt. Vi har valt att lägga pengar på sport och evenemang som har en åländska profil som syns utanför Åland.  Avsikten är att vi ska bredda det utbud av destinationsmarknadsföring som kan behövas.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Näringsministern säger att det finns satsningar på IT, det finns satsningar på sysselsättningar. Jag ser verkligen fram emot näringsministerns anförande, så att vi får höra riktigt hur det här ligger till. Och kom inte dragande med de där två filmprojekten en gång till, utan det som jag har efterlyst.

    Vad beträffar att jag inte har undertecknat spörsmålet så är det ju förstås att jag vill hjälpa till, som vanligt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Tack fru talman! När det gäller den här utbildningen för naturbruk så står det faktiskt i motiveringarna på sidan 27; "i syftet att trygg behovet av gymnasialutbildning inom naturbruk inleds partiellt samarbete med motsvarande utbildningar i närregionerna och med och åländsk gymnasialstadieutbildning". Så det står faktiskt i motiveringarna så jag tror att ltl Anders Eriksson har missat de raderna.

    Sedan till ÅHS, administrationen är stor inom ÅHS, säkert inom andra sjukvårdsförvaltningar också, det kan jag kanske hålla med om. Jag hoppas att den inte är större än inom andra sjukvårdsförvaltningar. Med organisationsförändringar och strukturella förändringar, som också kommer och som inte syns i den här budgeten, men vi måste ändå komma till det så hoppas jag också att vi ska kunna minska på den byråkrati som är onödig. Jag vet faktiskt inte i dagsläget vilken byråkrati som kan vara onödig. Vet ltl Anders Eriksson det? Jag är tacksam för upplysning.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    När det gäller naturbruksskolan så har jag den här skrivningen understruken med gul tusch. Jag har definitivt läst den och inte riktigt förstått vad det betyder. Vad ska ske på hemmaplan, vad ska ske utanför Åland? Nu har det ju kommit förtydliganden men när man läser budgeten så är det inte så lätt att förstå vad som menas.

    När det gäller byråkratin så försökte säga att nog är det någonting som är fel om en tredjedel enbart, märkväl, av arbetstiden går åt till patientbemötande. Det här är ju uträkningar som har gjorts i Norden också i Sverige. Jag har hört flera inslag radions P1, folk blir oerhört förvånande hur lite man egentligen hinner med det direkta patientbemötandet i stället för mycket, mycket annat som ska rapporteras och kontrollera i sju olika varv. Det som man har hört, också när det kommer folk hit både från Sverige och från Finland, att de tycker att byråkratin inom ÅHS är orimlig. Jag är glad att vi fick revisorerna att titta på det här. Märkväl, det har inte gjorts någon revision av ÅHS tidigare vilket också är jättemärkligt.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Tack fru talman! Jag hoppas att man kan komma till något slags resultat om det är en överbyråkrati. Det hoppas jag verkligen. Jag kommer att jobba för det.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag är glad för det. Med tanke på att det är 37 procent av landskapets hela budget som går till hälso- och sjukvårdssektorn är det väldigt viktigt att man driver också den verksamheten så ekonomiskt som möjligt. Vi måste också vara medvetna om de utmaningar som vi står framöver när det gäller åldringsvården och en alltmer åldrande befolkning. Det är väldigt viktigt att man har fokus på det här. Jag känner mig glad över att ltl Dahl, som är en av styrelsemedlemmar i ÅHS om jag inte har helt fel, säger att det här vill man verkligen titta på.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Slotte

    Herr talman! Med tanke på den betydelse jordbruket och trädgårdsnäringen har både direkt och indirekt för det åländska näringslivet och exporten från landskapet, känns det frustrerande med alla inbesparingar som drabbar just jordbruksnäringen i synnerhet när man jämför näringsavdelningen med andra avdelningar.

    Det är slopande av investeringsstöd för nästa år, nedskärningar i verksamheten vid Ålands försöksstation, avgifter på avbytarservicen och nedläggning av naturbruksskolan i Jomala.

    Det är just i samband med lågkonjunkturer som det krävs visioner, så att man inte slår sönder strukturer, som är viktiga på lång sikt.

    Herr talman! Det är en ren kapitalförstöring att sälja ut Jomala gård med en nybyggd lösdriftsladugård för ca 400 000 euro eller mera. Dessutom har skolan en fin maskinpark samt byggnader som är i gott skick. Oberoende av om traktorer och övriga maskiner är nya eller annars är i gott skick får man endast en liten del av värdet för dem vid en försäljning.  Inte heller får man tillbaka de pengar man satsat i ladugården.

    Herr talman! För mig spelar det ingen roll om skolan heter naturbruksskola eller yrkesskola med jordbruksinriktning, huvudsaken är att man där bedriver en vettig verksamhet. I kristider ska man satsa på utbildning och se till att folk har jobb. När krisen väl är över behövs en kunnig personal.

    Vi vet också att yrkesskolan behöver utrymmen. Dessa finns utrymmen på naturbruksskolan i Jomalaby. En landsbygdsföretagare idag behöver vara närmast mångsysslare och tusenkonstnär för att klara sig i ett småskaligt samhälle. Därför kunde man i stället för att lägga ned naturbruksskolan ha ett brett samarbete mellan yrkesskolan och naturbruksskolan inom områden som är viktiga för landsbygdsföretagare t.ex. byggteknik, maskinteknik, förarutbildning för entreprenadmaskiner utöver den traditionella lantbruksutbildningen. En nedläggning av skolan kan även medföra svårigheter för landsbygdscentrum och hushållningssällskapet.

    Herr talman! Avyttrar man mark från Jomala gård drabbas även försöksstationen. Ålands Försöksstation har genom åren varit till stor hjälp för frukt- och grönsaksodlare genom att de prövat ut nya lämpliga sorter som fått god framgång på marknaden såsom kinakål, olika slag av lökväxter för att nämna några.

    Nu i denna lågkonjunktur behöver man väl verkligen också stimulera verksamheter, som prövar nya sorter, som passar i det åländska klimatet. 

     Herr talman! Jordbruket har alltid haft en stor betydelse för det åländska näringslivet. Det är därför viktigt att hitta nya lösningar för att våra ungdomar ska få en bra undervisning som blivande landsbygdsföretagare. 

    Jag tycker än en gång att Jomala gård inte ska säljas.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Herr talman! Jag tycker att ltl Roger Slotte höll ett mycket bra anförande som innehöll lite visioner för naturbruksskolan. Då kan jag inte låta bli att fråga mig varför inte ltl Slotte har framfört de här i diskussionerna med regeringen? Centern ju ändå med på nedläggningen av naturbruksskolan. Har man inte kunnat föra de här diskussionerna internt?

    Ltl Roger Slotte, replik

    Herr talman! Visst är vi med regeringen. Vi har diskuterat frågan och vi har varit överens om att det ska bli förändringar inom naturbruksskolans utbildning. Men att det skulle vara en nedläggning, det har inte vi sagt. Vi har sagt ungefär så här som jag säger här att det skulle vara ett samarbete mellan yrkesskolan och naturbruksskolan. Att man försöker hitta nya former för utbildningen. Det är inte viktigt vad skolan heter men det är viktigt att man har en vettig verksamhet.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Ja, då kanske man kan räkna med att en stor del av centerns ledamöter kan stöda t.ex. den socialdemokratiska motionen som handlar om ett ekologiskt utvecklingscentrum på gården. Som en utvecklingsmöjlighet få in nya kurser, nya utbildningsmöjligheter för skolan, att se till framtida verksamheter med ekologisk odling i centrum.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Herr talman! Ett ekologiskt centrum är ganska nytt för oss nu. Men visst kan man i utbildningen, inom naturbruksskolan eller yrkesskolan vad nu institutionen sedan fram kommer att heta, också sikta på ekologisk utbildning inom jordbruket. Det är inte några problem med det. Det gäller bara att hitta formerna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag respekterar väldigt mycket ltl Slottes åsikter. Jag förstår att han för fram de synpunkterna också. Men jag måste också, i likhet med ltl Aaltonen, ifrågasätta lite hur budgetarbetet har sett ut? Det parlamentariska systemet går ut på att regeringen kommer med förslag, som det finns en majoritet för redan bland dem som stöder regeringen i lagtingssalen. Hela det parlamentariska systemet slår lite snett och blir lite fel om det är så att det finns flera, som ltl Slotte i den centerpartistiska gruppen, som tycker likadant. Min fråga är kanske fel ställd i en replik, men det skulle vara intressant att höra om ltl Slotte är ensam om den här åsikten eller om han tror att det finns flera i centergruppen som tycker likadant?

    Ltl Roger Slotte, replik

    Herr talman! Det är så att jag har märkt under den här debatten att också utbildningsministern diskuterade stort sett i samma tankegångar som jag framför här. Vi är helt ovetande om varandra till den punkten. Däremot har vi diskuterat i stort sett samma sak på gruppmötena. Den där skrivningen kanske inte blev den allra bästa. Det har pratats om läsförståelse och annat här i salen. Det kan hända att man får sätta en del på det kontot också.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Tack herr talman! Det skulle kanske vara på sin plats att ha en förtroendeomröstning om landskapsregeringen har majoritet från centergruppen. Nu passar väl det inte in i den här debatten just nu. Det ska bli intressant att se hur den fortsatta debatten kommer att bli nu när gruppanförandena är avslutade och det första inlägget från politikern här i lagtingssalen var de facto från ltl Roger Slotte. Jag ska med intresse följa debatten och se vart det här ska leda. Lite krångligt blir det nog att få ihop det på slutet.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Fredrik Karlström

    Herr talman! Jag ska sätta igång klockan. Jag fick mycket kritik senaste året när jag överskred min taltid med 150 procent i förra budgetdebatten så jag ska försöka hålla mig till den rekommenderade tiden denna gång. Däremot kommer jag att begära flera anföranden istället.

    Jag ska börja med att ge lite beröm och säga att det finns mycket bra i denna budget, men sen säger det politiska systemets spelregler med parlamentarismen att jag ska leta fel och brister samt kritisera regeringens förslag. Så jag tänkte fortsätt mitt anförande med det.

    Det finns några, enligt mig, fundamentala fel med denna budget som jag ser det. För det första att den är nio månader för sen. Finanskrisen dök upp för ca 15 månader sedan och budgetdebatten förra året gick ut på att vi då insåg allvaret i världsekonomin och att det skulle komma att drabba, Finland och sålunda Åland. Lagtinget gav regeringen bakläxa på budgetarbetet och föreslog att de skulle komma med en ny reviderad budget i den första tilläggsbudgeten. Av den vart det inte så mycket. Så denna budget är ett exempel på att det nu är ”för sent att stiga tidigt upp”.

    Men nog om historiebeskrivningen. Nu har vi en budget för 2010 att behandla och ska jag ta upp ett moment, som jag ser viktigare än andra, så är det förslaget om att det allmänna skatteavdraget ska upphöra, vilket jag inte tycker. Men innan jag går in och argumenterar för behållande av det allmänna avdraget samt mina övriga motioner så vill jag ta tillfället i akt och hålla ett allmänt näringspolitiskt anförande, vilket jag brukar göra i budgetdebatten. Så även i år.

    Jag vill börja med att titta på landskapsregeringens satsningar förra året. Det var då företagsamhetens år och då ställer jag mig frågan, vart tog det vägen?

    Med tanke på att det under de senaste 15 åren varit mera lönsamt att investera i aktiemarknaden på börsen än att investera i företag lokalt på Åland är det närmast ett mirakel att det över huvudtaget startats några företag på Åland. Landskapsregeringens satsning för ett år sedan om företagsamhetens år 2009 såg jag verkligen fram emot.

    Jag trodde att landskapsregeringens vision med den satsningen skulle vara att göra Åland till det ställe i Norden, Europa eller varför inte världen där det verkligen ska lönar sig att arbeta och starta företag. Där förutsättningarna inte är lika bra som övriga världen, utan bättre.

    Det var kanske lite väl höga förväntningar ifrån min sida på vad landskapsregeringen kan göra, men någonting kunde jag väl förvänta mig. Jag måste medge, jag har inte sett mycket konkret av den satsningen.

    Jag tror att ålänningen i grunden är ett av världens driftigaste folk, se bara vad som skapats här sedan 60-talet. Visst är det åländska näringslivet, dess vidd och bredd otroligt imponerande med tanke på att vi bara är ca 28 000 personer men vi har ca 2 200 företag registrerade här.

    En av de stora satsningar som landskapsregeringen ville med företagsamhetens år och fortsätta att jobba med under år 2010 är att satsa på kvinnor och kvinnligt företagande. Det i sig är givetvis inget fel i men jag är övertygad om att kvinnor startar egna företag om förutsättningarna finns. Jag anser inte att landskapsregeringen ska uppmuntra kvinnor att starta företag för startandets skull. Det viktiga är att det finns förutsättningar för dem att överleva och expandera.

    Att skapa arbete åt sig själv som enmansföretagare är inte och har aldrig varit svårt på Åland. Det kan man enkelt se bara genom att titta på hur många företagare och företag vi har. Vi har förmodligen flest företagare per capita i världen.

    Det som är svårt är att få företaget att växa och expandera och utmaningarna som kommer med det. Tillväxt som Åland är i behov av kommer så fort som företagen anställer en eller flera personer till sitt bolag. Sålunda är det där man borde sätta in resurser och fokus. Ge förutsättningar för småföretagare att anställa flera. Inte i första hand få folk att sluta sina nuvarande jobb och starta flera enmansföretag, ibland också för att konkurrera med sina nuvarande arbetsgivare. Vi borde se till att enmansföretagare och småföretagaren vill anställa fler personer, särskilt människor som inte har jobb, det är då tillväxten kommer.

    Vi obundna har förslag på hur det här skulle kunna sporra politiskt, från regeringens sida, genom att anta Gun-Mari Lindholms motion nr 66 om slopandet av arbetsgivaravgifter. Hon kommer att prata mer om det senare i talarstolen.

    Ett annat sätt är att göra det enklare att anställa och göra sig av med anställda som inte fungerar. Jag har pratat om det under många år. Jag har sagt en mening de sista sex budgetdebatterna och jag säger den igen: Trygga jobb finns bara i företag som går bra. Trygga arbetsplatser kan aldrig lagstiftas fram. Ju krångligare det är att knyta till sig och skilja sig från medarbetare, desto mer drar sig man också från att anställa.

    Näringspolitik är en politik som stimulerar tillväxt. Näringspolitik för företagande är en politik som inte bara går ut på bidrag i alla tänkbara former. Det är en politik som handlar om hur vi skapar förutsättningar, exempelvis genom att fortsätta privatiseringen inom flera områden. Och se samhällets roll som en upphandlingsenhet och myndighetskontrollsfunktion. Välstånd skapas inte genom politiska ingrepp utan genom att människor har möjlighet att bygga upp företag, ackumulera kapital, investera och vilja arbeta.

    Om politiker tror att det är de som driver tillväxten så kommer satsningar på fel saker att göras oberoende av vilka politiker som sitter vid makten vid aktuellt tillfälle. Det finns många exempel men jag ska inte räkna upp dem nu.

    En av de absolut viktigaste punkterna som landskapsregeringen borde jobba med är att överta mer och utöka självstyrelsen inom de områden som har med företagandet att göra. Så att vi kan driva en aktivare näringspolitik ifrån den här salen. Jobba för att överta företagsbeskattningen, arbetsmarknadslagarna, lagarna gällande exempelvis alkoholförsäljningen och många andra områden också.

    Landskapsregeringen utsåg år 2009 till företagsamhetens år. Även om vi inte såg så mycket av det så borde landskapsregeringen utse 2010 till självstyrelseutvecklingens år och verkligen komma med förslag till förändringar som gör att vi kan stimulera näringslivet. Det som är bra för företagen blir ju också bra på sikt för Åland.

    Herr talman! Tiden börjar ta slut. Jag ber att få återkomma med flera anförande om mina motioner under de kommande dagarna. Jag kommer att argumentera ganska hårt för behållandet av skatteavdraget. Jag kommer att förklara hur vi kan spara mycket pengar med att behålla service och kvalitet med mina tio motioner bland annat om Jumbolans, ökad fastighetsförsäljning, effektivisering av lagtingsarbetet och minskad ombyggnad av Självstyrelsegården. Jag kommer också att återkomma med min syn på det parlamentariska systemet. Som vi kunde konstatera hos föregående talare, så verkar det finnas en liten brist någonstans. Är det så att det här budgetförslaget, som vi behandlar, inte har stöd av alla de ledamöter som sitter i landskapsregeringen? Vilket jag tycker att det borde ha. På sikt kanske vi måste titta på om det finns ett annat system än det parlamentariska systemet. Det kommer jag också att återkomma till.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Företagsamhetens år kommer att redovisas lite senare. Det här året är ju inte riktigt slut, vi ska hinna göra en hel del. Jag kan meddela att det har startats väldigt många företag under det här året som gått. Stöden från samhället har också varit stora till investeringar, till att strukturera om företagen och få dem att expandera.

    Vi hade ett jättestort seminarium som heter Working Bee. Om jag inte missminner mig så uttalade sig ltl Karlström att han skulle närvara vid de aktiviteter som skulle arrangeras under det här året som gått. Men tyvärr får jag konstatera att jag inte har sett hans närvaro. Alla ska vi vara med, Karlström, det är ett politiskt ansvar att vara med i det här.

    När det gäller påståendet att vi har flest företag per tusen invånare så stämmer nog det. Vi ligger väldigt högt. Vi har ett projekt med coaching när det gäller kvinnligt företagande.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Först till Working Bee, det har varit ett seminarium om jag inte minns helt fel, i början var företagsamhetens år. Jag tror att det finns flera än i jag i näringslivet som skulle ha sett flera seminarier. Det finns säkert många olika orsaker till varför man inte kan gå på allting som arrangeras. Det kom aldrig flera seminarier och samarbeten som riktades till näringslivet runt företagsamhetens år. Jag tycker inte man kan säga att företagsamhetens år 2009 har varit en succé. Men jag hoppas att jag har fel och att det verkligen har kommit ut mycket mer än vad jag vet om.

    Angående det här att det har startat väldigt många nya företag under företagsamhetens år 2009, som jag försökte säga i mitt anförande, det är inte det som man ska sätta fokus på. Fokus borde sättas på att få de befintliga företagen att känna att man har en näringskraftig politik bakom sig där man vågar anställa flera och hitta sätt för bolagen att anställa flera. Inte bara skapa arbeten till sig själv som en enmansföretagare. Alla företag är givetvis bra, men vi har ganska många företag som vi konstaterade. Vi har ganska få företag som anställer flera. Det är det som vi från obunden samling hela tiden försöker förespråka. Kan vi få dessa 2000 företag att anställa en person till, då blir Åland den mest dynamiska näringslivsregionen i världen kanske.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Till det här sista så har vi inte ens möjlighet att få in så där många människor i arbetslivet just nu. Det finns inte så många lediga. Som jag sade tidigare så kommer vi väldigt snart att har behov av mera invandring av arbetskraft än för tillfället.

    Redan under det här året, företagsamhetens år har det kommit cirka 200 personer till det åländska näringslivet i olika former av rekryteringsuppdrag, som företagen själva står för, utan att AMS gjort särskilt mycket åt det. Men AMS har en egen ”arbeta- och bo” roll på Åland. Man är med och skaffar hit arbetskraft.

    Det samhället i övrigt står för väldigt bra är den infrastruktur som företagen behöver ha. Se bara på Ålands Industrihus, vilken lycka det har varit på vägen. Den har tyvärr hamnat att gå i stå på grund av en anmälan. På vägen har den ändå sett till att flera stora företag har utvecklats.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Tillbaka till förslaget om vtm Gun-Mari Lindholms motion som är ett exempel på vad landskapsregeringen borde jobba på för att stimulera näringslivet. Istället för pumpa in bidrag som man har gjort i många olika sammanhang och sporra människor att sluta sina jobb för att starta egna företag. Vi har en helt annan syn på näringspolitiken. Vi borde alltså jobba för att företagen kan anställa flera. Är det så att det finns brist på bostäder, så får vi diskutera det. Det är då tillväxten kommer när företagen börjar anställa flera. Vi kommer att återkomma i den här diskussionen många gånger, särskilt i det näringspolitiska spörsmålet som vi ställde för några dagar sedan. Jag kommer att återkomma i många anföranden till så vi kan ta diskussionen då. Det är alltid lite ont om tid.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Tack herr talman! Kvinnor startar företag om förutsättningar finns säger ltl Karlström. Vad är det för förutsättningar som saknas? Är det de tänkta slopade arbetsgivaravgifterna? Jag vet inte riktigt vilka avgifter man menar med det, om det är enbart socialskyddsavgifter eller något annat? Sedan nämner också Karlström arbetsmarknadslagarna, att man skulle överta dem från rikets behörighet. Man kan också följa dem som finns idag. Är det så att personal inte sköter sig så finns det regler för hur man kan avskeda sådan personal.

     

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Det var många frågor i en replik som kanske är svårare att svara på en minut. För det första, kvinnor startar företag om förutsättningarna för företaget finns, det är jag helt övertygad om. De startar inte företag för att de ska slippa betala arbetsgivaravgifter åt sig själv. Det var två helt skilda saker. Arbetsgivaravgifterna är för företag som kanske vill anställa en arbetslös ungdom, som annars går på utkomststöd eller arbetslöshetsersättning. Min grundidé är att det inte är någon skillnad på män och kvinnor när de ska starta företag. Finns viljan och drivkraften att tjäna pengar, jobba hårt och skapa något eget så startar man ett företag. Det är ingenting som man sporrar och uppmuntrar så mycket. Det ska finnas naturligt i systemet med den näringspolitik som landskapsregeringen bedriver. Att man ger förutsättningar för kvinnor och män att starta och driva företag fritt efter eget tycke. Politiker ska inte komma och säga att ni ska starta företag och ge avdrag på städtjänster, för att det tror vi att kvinnor utnyttjar mera och kan starta företag inom detta område. Vi ska ge konkreta förslag till möjligheter för vem som helst att starta ett företag oavsett om man är man eller kvinna.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Talman! Jag tror att alla de förutsättningarna finns. Jag ser inte några hinder för att varken kvinnor eller män skulle kunna starta företag. Är det så att man vill anställa och arbetsgivaravgifterna är ett stort problem så kanske det är någonting att titta på. Vad vet jag? Man har vi den behörigheten med alla arbetsgivaravgifter idag, om man konkluderar och kallar allt arbetsgivaravgifter?

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Det var precis det mitt anförande gick ut på. Det är ingen skillnad på kvinnor och män, det finns ingen anledning att fokusera extra hårt på att få kvinnor att starta företag. Fokusera mera på att öka tillväxten genom att ge förutsättningar för företag att kunna anställa. Då är Gun-Mari Lindholms motion nr 66 ett exempel som går ut på att man kan lyfta bort arbetsgivaravgifterna eller socialskyddsavgifterna som företagen betalar om man anställer arbetslös ungdom under ett år. Min följande synpunkt som jag brukar debattera här i talarstolen är att man borde göra om arbetsmarknadslagstiftningen också. Men jag tror jag får ta det i ett nytt anförande. Då kan vi anpassa systemet till det småskaliga Åland. Arbetsmarknadslagarna är byggda efter stora industrier i Finland, för skogs- och metallindustri. Det passar inte riktigt alltid in på en småföretagare som idag är ensam och vill anställa en person till. Det är ganska stort steg att ta det första steget och anställa någon. Men det kan vi inte ta ett replikskifte. Jag kan återkomma till det i ett nytt anförande.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell

    Tack herr talman! En lågkonjunktur är en strukturell omvandling i sig självt. Se bara på bilindustrin. Det har kommit nya krav p.g.a. klimatkrisen och hållbar utveckling, vi ser också förändringar på grund av den demografiska utvecklingen och IT-revolutionen. Allt är det här skapar ett förändringstryck som gör att arbetsmarknaden måste omstruktureras. Det vi ser i Sverige, sedan den här krisen började 2008 och fram till den är slut, så tror man att en kvarts miljon arbetsplatser försvinner. Sådana arbetsplatser som kanske aldrig kommer tillbaka. Nu är det tid att definiera, vad är det som är gammalt, vad kan vi lämna därhän, vad är det som är nytt och som borde ges utrymme att få växa? Vi står inför förändringar, det är helt klart. Regeringen ger ett visst uttryck för det. Man visar på att man minskar fokus till viss del på primärnäringarna genom en avveckling av naturbruksutbildning, försöksstationen o.s.v. Men det finns en hel del ytterligare att göra.

    Om vi ska föra det åländska samhället framåt mot en trygg framtid med en stabil arbetsmarknad så är det tre saker vi borde fokusera kring. För det första, en aktiv egen näringspolitik. För det andra, en fortsatt satsning på utbildningssektorn för att skapa konkurrenskraft och framtida tillväxt. Och för det tredje, ett aktivt integrationsarbete och bostadsbyggande.

    Oppositionens och näringslivets upprop efter en näringspolitik måste man ta på allvar. Det krävs att samhället deltar både med lagstiftning och politiska beslut. Det krävs att samhället deltar med stimulans och politisk samordning. Det är väldigt viktigt att näringslivets aktörer känner att de är med i det här arbetet. Det är också viktigt att turismbranschens aktörer känner att landskapsregeringen har ett engagemang för den näringen. Det är viktigt att små och stora företag får känna att det finns någon som bryr sig om dem, och inte bara att näringslivet går som tåget. Bristen på näringspolitik måste definitivt åtgärdas.

    Politiken har stora möjligheter att påverka inför framtiden. Jag tror att vi kan bestämma rätt långt vilka jobb vi vill ha i framtiden genom att göra strategiska investeringar och lägga riktningen mot den samhällsutveckling vi vill se. Där är IT-branschens akuta rekryteringsbehov väldigt aktuellt, småföretagen och boendet inom turismnäringen. Socialdemokraterna har lagt fram en motion om att det nu är dags att lägga fram ett näringsekonomiskt politiskt program för en kvalitetshöjning inom turismen.

    Vad gäller utbildning så betonar expertis, som hanterar arbetsmarknadsfrågor och konkurrenskraft, utbildningens värde och vikt. Just nu ser vi, mer eller mindre, en nedrustning av Högskolan på Åland. Det tror jag faktiskt är fel politik. Högskolans budget minskar över två år med 850 000 euro. Det är otrolig stor nedskärning. Samtidigt som vi konstaterar att behovet av utbildning inom högskolan ökar med 60 procent. Högskolan ska ju vara en av de mest centrala tillväxtmotorerna. Den här häftiga neddragningen gör det svårt för ledningen att driva verksamheten framåt i stabil riktning. Jag tror det är viktigt när man skriver ett treårigt utbildningsavtal att man gör upp också om pengarna. Under vilka förutsättningar ska högskolan verka? Det är tråkigt att inte landskapsregeringen ser högskolans potential och dess roll för den framtida ekonomin.

    Jag är också oroad över att antalet nybörjarplatser inom gymnasialstadiet är så få. Det är rätt snålt tilltaget med 200 platser. Jag frågar mig om det fyller behovet och målet av att alla som lämnar grundskolan ska få en åländsk studieplats. Jag frågar mig också om man har beaktat det arbetsmarkandsläge vi befinner oss i med hög arbetslöshet för unga. Framför allt är det inom praktisk yrkesutbildning som det saknas platser, i och med att 18 platser nu faller bort från naturbruket. Det är viktigt att även mindre studiemotiverade elever har en plats.

    Det skulle säkert vara möjligt att ha en mycket mera flexibel anpassning till behovet i en större skola. Den ska vi väl få se verklighet av, även om det ännu kommer att ta en tid.

    Min tredje punkt var det fortsatta integrationsarbetet. Där är det viktigt att inflyttningen fortsätter. Det är avgörande för att vi är fler människor som kan få arbetsmarknaden att fungera. För att flera ska kunna flytta in behöver vi ha fler bostäder att erbjuda. Därför är det viktigt att landskapsregeringen överväger, inför nästa års budget, att plocka in medel för fortsatta bostadslån.

    Det som jag tycker är allvarligt med budgeten, kanske rent ut sagt ett misslyckande, är i den mån de svagaste i vårt samhälle drabbas av nedskärningarna. På den punkten tycker jag att landskapsregeringen har ett särskilt ansvar. Socialdemokraterna kommer inte att vara nöjda med detta.

    Elever med särskilda behov drabbas av nedläggningen av läromedelscentralen. Gamla och sjuka drabbas av nedskärningar inom ÅHS. Då menar jag särskilt Övergårds.

    Skärgårdsborna drabbas också. Det är sällan vi har sett ett sådant oerhört ointresse för skärgårdsborna som det är i den här budgeten. Finansminister Perämaa tror att den gruppen ska visa förståelse. De är säkert vana att vara nöjda med ganska lite. Men att vara så här bortglömda och ignorerade har jag inte varit med om förut. De tremiljoners nedskärning på skärgårdstrafiken, själva livsnerven, vet vi ännu inte hur den kommer att slå. Även privatiseringar som aviseras oroar många anställda förstås.

    Här finns också nedskärningar i hälsovårdarberedskapen. Vi ser inte någon skärgårdspolis. Det är heller inte någon vidare satsning på kultur, barn och unga.

    Jag tror att man hellre skulle se pengarna användas för få personer snarare än att 900 000 euro går till en tunnelutredning.

    Sådant som jag tar upp här är frågor som jag anser att slår mot verksamheter som redan idag har en väldigt svag ställning.

    Vad gäller de permitteringar som landskapsregeringen föreslår så tycker jag det är viktigt att man tar med sig det beskedet i alla fall från min del. Om alla ska permitteras så har inte alla lika goda förutsättningar att klara av ett bortfall av en halv månadslön. De som har höga inkomster klarar säkert av att lägga upp sådana reserver att man kan ta ett bortfall av en halv månadslön. Däremot finns det sådana med små inkomster där månaden är längre än vad lönerna räcker till. För dem blir det här är en väldigt tuff sak. Jag önskar att regeringen försöker skilja på detta, om man nu tänker göra verklighet av den här permitteringscirkusen.

    Vad gäller den ekonomiska politiken vill socialdemokraterna gärna diskutera pensionsfonden och vad som är långsiktigt klokast. Att under flera år framöver ta ut maximala belopp ur pensionsfonden eller om det är långsiktigt klokare att försöka värna dess tillgångar, placera dem väl och låta dem växa. Det här hoppas jag att vi ska kunna diskutera vidare i finansutskottet.

    Vi har också skrivit en motion om att uppta ett lån för byggandet av sjöfartsmuseet. Vi vill lyfta diskussionen med lån också i lagtingets diskussioner om budgeten. Är det bättre att tömma alla reserver än att i god tid låna mindre belopp till enskilda projekt? Vi vill också diskutera huruvida pensionsfonden borde värnas. Det här tycker vi är viktiga diskussioner.

    Jag vill avsluta repliken som kom från liberalernas Folke Sjölund, där han påstod att han och hans parti har fått reda upp efter socialdemokraterna i regeringen. Jag vill påstå att det inte var en dålig situation eller ett dåligt bord man kom till med 150 miljoner i likviditet, varav 47 miljoner i utjämningsfonden. Det här är nu ett kapital som ni har att förvalta.

     

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Först när det gäller gymnasialstadieutbildningen och intagningen inkommande höst, kan jag säga att man säger från arbetsmarknads håll att man sällan har haft en så god situation och så välskött gymnasialstadieantagning som denna höst. Jag tror att ltl Gunell kan vara trygg med att vi kommer att sköta det lika väl inför nästa höst.

    När det gäller högskolans ram så följer landskapsregeringen den ram som lagtinget har godkänt. Sedan är det också väldigt mycket löneutgifter inom högskolan, det är de två veckors avlöning som gör att det ser mera ut än de tio procent som ltl Gunell har varit med och godkänt. Jag har även läst ltl Gunells reservation, där det står att inbesparingarna ska göras men tydliga prioriteringar för att kunna göra inbesparingarna.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag har inte skrivit någon reservation angående högskolan. Det finns ingen reservation där annat än om pensionsfonden. Däremot vad gäller studieplatserna på gymnasialstadiet inför hösten 2010 skulle jag gärna vilja ha lite mera information om 201 stycken nybörjarplatser inom gymnasialstadiet. Det tillkommer ytterligare några platser inom det ettåriga programmet yrkesstart. Är det här tillräckligt antal platser i relation till dem som lämnar årskurs nio. Är det också ett tillräckligt antal beaktande arbetsmarknadsläget för ungdomar?

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Ltl Camilla Gunell har skrivit under en reservation där det står; "landskapsregeringen omförhandlar utbildningsavtalet med Högskolan på Åland i syfte att i samråd med högskolan överenskomma om tydliga prioriteringar för att möjliggöra att inbesparingen görs ". Sedan när det gäller intagning till gymnasialstadiet så kommer den här siffran att ligga någonstans mellan 1,37 och 1,5 beroende på kontinuerliga diskussioner med studiehandledare och med speciallärare för att se var det kommer att stanna ungefär. Målet är att samtliga ungdomar, precis som i år, ska ha en meningsfull sysselsättning när hösten kommer.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag tar det som ett löfte att det här ska fungera väl under hösten 2010. Att det också skapas tillräckliga platser för sådana som kanske inte direkt tänker sig en akademisk karriär. Och att det också finns tillräckligt många praktiska och tekniska utbildningslinjer.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Det var intressanta uppslag som ltl Gunell kommer med för turismens framtid när det gäller behovet av standard förhöjningar inom login. Det finns inom det system och regelverk, som vi har idag, ett gott stöd att göra det här. Det kan hända att vi kan göra det ännu tydligare. Det är lite bekymrande att vi har ett par stycken projekt som har blivit beviljade stöd just i uppgradering och förbättring, men som på grund av kraven av säkerhet vid annan finansiering inte har klarat av att genomföra sina projekt. Det här är allvarligt. Däremot har det byggts ett antal nya högklassiga stugor under det gångna året. Det är ju jättebra. En annan stor problematik som turismbranschen har idag är generationsväxlingen. Den måste vi sätta ännu mera fokus på.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag tycker absolut det ligger i samhällets intresse att se till att det finns ett konkurrenskraftigt boende inom turismen. Annars tror jag vi har byggt förgäves bland annat sådana satsningar som Alandica och dylikt. Frågan är om inte regeringen skulle fundera på nytt, om det här systemet, som man har nu, har gett ett sådant här klent resultat. Om det finns ytterligare saker man kan göra för att få till en mera offensiv satsning för upprustningen.

    Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Det är alldeles riktigt. Vi behöver noggrant titta igenom systemet vi har. Det kanske är otillräckligt, det kanske behöver några extra åtgärder. Det har ändå fungerat något så när, men behovet just nu börjar bli ganska stort när det gäller högkvalitativt boende. Det som är det största problemet inom den biten är nog hotellstandarden för de hotell som finns på Åland och de hotell som finns i staden. Hotellen har inte den standard som motsvarar kraven och önskemålen från den evenemangs- och konferensturism som vi ser att håller på att växa fram.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Det är viktigt att inte landskapsregeringen lämnar det här vid en from förhoppning. Utan att man nu går vidare och ser till att man får till stånd en dialog och en överenskommelse om att det här kan göras. Vi vet att just boendet det största hindret för turismnäringens utvecklande. Att boendet är så pass dåligt som det är. Det kommer in klagomål till dem som säljer.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Ltl Camilla Gunell får revidera sin syn på landskapsregeringen och skärgården. Jag vill påstå att landskapsregeringen har en mycket, mycket god kontakt med skärgårdsborna. Senast i fredags var stora delar av landskapsregeringen till skärgårdsnämnden där vi diskuterade budgetförslag och lade ett regionalperspektiv på våra respektive avdelningar. Den här landskapsregeringen har också varit ut på besök till alla skärgårdskommuner, förutom Vårdö. Vi har diskuterat framtida utmaningar. Ser jag på mitt eget ansvarsområde diskuterar vi allt från helikoptertransporter till Kumlinge apotek. Vi tittar på den här stora regionalpolitiska satsningen att trygga vattenförsörjningen i skärgården. Det är någonting helt nytt som välkomnas av skärgårdskommunerna. Det var ett axplock.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag tror det är otroligt viktigt när man kommer med sådana här stora nedskärningsbesked, just inom trafiken som är en så viktig livsnerv, så borde man kanske koppla det till ett mera regionalpolitiskt resonemang om den här regionens framtida förutsättningar. I budgetens allmänna motiveringar finns det inget sådant kapitel. Ordet skärgård nämns, men det är just och just, i den regionalpolitiska avdelningen.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! För den här landskapsregeringen är skärgården inget reservat. Vi ser Åland som en helhet. Det är kanske därför man inte har plockat ut precis just skärgården.

    När det gäller skärgårdstrafiken så finns det en uttalad och klar målsättning från den här landskapsregeringen. Vi vet att vi har tuffa besparingsbeslut där också. Det finns en uttalad målsättning att det inte i första hand ska drabba turerna.

    Jag vill fortsätta på de områden som berör mitt ansvarsområde. Vi pratade om barnskyddsjouren. Vi pratade om integration inom barnomsorgen för de barn som har ett annat modersmål än svenska. De har skärgårdskommunerna varit en fena på, att ha framförhållning och utnyttja det anslag som landskapsregeringen har tillsatt för integration av barnen.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Det jag saknar är ett helhetsperspektiv på den här regionens framtida utveckling. Det finns ju inte i den här budgeten. Det finns ökade pengar till apotek, det är säkert bra. Men i övrigt så är det ju mest neddragningar. Ett resonemang om hur man ska fortsätta att hålla den här regionen levande, trots de betydande inbesparingar som man kommer med, det finns inte. Det efterlyser jag här och nu.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

    Herr talman! Ltl Gunell nämnde finansmotion nr 48, angående enhetslånen. I motionen framkommer det att socialdemokraterna vill att man ska uppta medel för budgeten 2011. I dagsläget finns det lite pengar kvar på det här momentet. Vi har från landskapsregeringens sida beslutat att inte tillföra nya medel till momentet. Där har vi kanske den ideologiska synpunkten om landskapet ska agera bank eller inte? Det är en skild fråga, men i alla fall har vi beslutat oss nu. Men för att kunna gynna bostadsproduktionen så har vi systemet med räntestöd kvar. Så ser vi på det.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Det kom fram redan i behandlingen av tilläggsbudgeten, där landskapsregeringen föreslog att bostadslånen skulle utgå som system helt och hållet. Då sade finansutskottet att det ska vara kvar. Det har över tid visat sig vara det mest gynnsamma systemet för att gynna bostadsbyggandet. Angående räntestödet så konstaterar man i dagsläget att räntorna är så pass låga att behovet av räntestödet inte är så angeläget. Jag vet att det finns medel kvar på det här kontot för tillfället. Men för att få till stånd ytterligare bostadsbyggande och framförallt ta ansvar för att det inte avstannar, såsom det gjorde i början av 90-talet, så är det viktigt att man framöver kommer med nya besked.

    Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

    Herr talman! Den här landskapsregeringen tar ansvar för bostadsproduktionen. Därav orsaken att det här momentet de facto finns kvar.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag vill tacka för att det finns kvar. Det var ju både finansutskottet och lagtinget som beslutade det i samband med betänkandet om den första tilläggsbudgeten. Det var ju tur att lagtingsmajoriteten där hade en annan uppfattning än vad landskapsregeringen hade.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Tack herr talman! Ltl Camilla Gunell var inne på permitteringar. Hon hoppas verkligen att landskapsregeringen inte behöver ta till permitteringar. Det kanske finns andra sätt att spara in motsvarande två veckors lön. Skulle det vara så illa att man måste ta till permitteringar så finns det ändå stöd för permittering. Man kan få permitteringsstöd från facket, åtminstone för en vecka.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag hoppas, i likhet med ltl Dahl, att det inte är något som behöver förverkligas. Att man kan hitta andra sätt att lösa frågan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Leo Sjöstrand, replik

    Herr talman! Jag vill ge ltl Gunell beröm för att hon lyckas klaga på hela budgeten. Det är inte så mycket som är bra.

    Jag vill ytterligare ge beröm till ltl Gunell för att hon värnar om skärgården. Det tycker jag är behjärtansvärt. Det är synd bara att inte ltl Gunell var med när socialdemokraterna skötte skärgårdstrafiken. Då fick vi skärgårdsbor lida. Då låg skärgårdsfärjorna upplagda i Möckelö.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Då var jag inte med, nej. Jag vet inte hur gammal jag var ens vid det ögonblicket. Jag gör som Tarja Halonen jag glömmer inte var jag kommer ifrån. Däremot så undrar jag vad ltl Sjöstrand har varit under den här budgetbehandlingen? Inte har han ställt sig upp och talat för skärgårdens väl och ve i alla fall. Då kanske resultatet kunde se bättre ut för den regionen.

    Ltl Leo Sjöstrand, replik

    Herr talman! Det finns någonting som heter att man har två öron och en mun. Det betyder att man ska lyssna mera än vad man pratar.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Ja, men ibland måste man höja sin stämma också ltl Sjöstrand. Det undrar jag om har skett under den här beredningen.  De som bor i den här regionen har ändå hoppats på att nu finns Margaret Lundberg, Torsten Sundblom, Leo Sjöstrand, Anders Englund, Mats Perämaa och Veronica Thörnroos här och för deras talan. Det tror jag att skärgårdsborna tror på.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

    Herr talman! Jag vill börja med att tacka för ett intressant och engagerat anförande som ltl Camilla Gunell framförde.

    Det har knappast undgått ltl Gunell att vi har ett skarpt ekonomiskt läge. Landskapsregeringen har valt att göra sina prioriteringar på vård, omsorg och skola. Men vi har inte glömt skärgårdsregionen. När ltl Gunell drar på sig domedagsprofetskappan och ser svart, då väljer jag att konstatera skarpt läge och ta fram kreativa lösningar. Jag kan garantera ltl Gunell att jag kommer att göra allt som står i mänsklig makt för att garantera och trygga skärgårdstrafiken.

    Sedan en kompletterande fråga, den beramade hälsovårdarberedskapen, som uppenbarligen ska dras in, kan ledamoten precisera var och när så ska ske?

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag tror det är väldigt viktigt att man i det här skarpa läget kan ingjuta hopp och tro om att det finns en framtid. När jag tittar på den by, som både Thörnroos och jag känner väl till, fick jag i går besked om att den nästsista barnfamiljen nu flyttar. Det är en tragisk utveckling. Det är sorgligt att se att det sker och att väldigt lite görs för att förhindra det. Jag hoppas att man kan ingjuta mera positiv kraft i den här regionen om att det finns en framtid även där.

    Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

    Tack herr talman! Ja, det är också min målsättning. Däremot avstår jag från att här i lagtingets plenisal kommentera interna kommunala angelägenheter. Eftersom de styrande i Brändö kommun inte har möjligheter att försvara sig. Jag kan säga att jag inte har arbetat för den nedläggning som nu sker i södra Brändö. Jag har arbetat emot den på alla tänkbara sätt. När det sedan gäller skärgårdstrafiken så tar jag tacksamt emot råd. Jag tar tacksamt emot stöd, speciellt när det börjar blåsa. Det kommer det nämligen att göra när avtalen med Sjömansunionen ska omförhandlas.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag anser ju att Åland är allas ansvar, alla vi som sitter här och framförallt är det landskapsregeringens ansvar. Sedan kan man säga vad som är kommunala beslut om vad som är landskapets beslut, men nog har landskapsregeringen ett helhetsansvar också när det gäller den regionen. Det är det som jag saknar i den här budgeten.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Pensionsfonden, socialdemokraterna försökte i samband med första tilläggsbudgeten skapa en bild av att landskapsregeringen dränerar pensionsfondsmedel för att balansera budgeten. Den frågan diskuterades av finansutskottet är jag rätt säker på. Jag vill minnas jag själv deltog i en sådan diskussion i samband med tilläggsbudgeten. Landskapsrevisorerna har på ett bra sätt tagit tag i frågan därefter och beskrivit en situation där vi har en rätt god täckning av pensionsansvarsskulden, i förhållande till andra pensionsfonder i vår omgivning. Det sker en nettofondering. Vi skriver i budgetförslaget att vi kommer att fortsätta med det framöver också. Pengarna har förvaltats väl både i ingång till lågkonjunkturen och också nu när börsen har gått upp, vågar jag hävda. Vad gäller pensionsfonden har vi en rätt god situation.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Det är bra. Det är den diskussionen som jag efterlyser med den här motionen. Jag tycker det är viktigt att vi nu tittar på samtliga våra tillgångar i landskapet, även då pensionsfonden. För alla dem som är beroende av den här fonden i 30 år framåt så är det viktigt att vi har en klar och tydlig politik för hur den används. Vi har tidigare försökt att bara ta 50 procent av pensionskostnaderna ur fonden för att stärka dess tillgångar. Nu vet vi också att inbetalningsmängden minskar i och med att man gick ner till 17 procent från 22 procent. Därför vill jag gärna ha en diskussion både här i lagtinget och även i finansutskottet huruvida det är klokare eller mindre klokt att värna den här fonden och göra den långsiktigt stark. Kanske vi i sista ändan ändå vinner på det. Då behöver man betala ut mindre över budget.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Betala mindre över budget då eller betala mindre över budget nu, det kan man ju förstås diskutera. Vi har en lagstiftning som reglerar hur mycket vi kan ta ut från pensionsfonden till budgeten. Vi följer lagstiftningen, det sker en nettofondering, även om avgifterna för de anställda, summan som går in minskar. Vi kommer att fortsätta med en nettofondering. Vi har i nordiska jämförande sammanhang med övriga pensionsfonder en väldigt god täckning av pensionsansvarsskulden. Hur vi hanterar pensionsfonden är absolut inget stort problem i den här ekonomiska situationen. Det finns betydligt annat som är mer problematiskt. Som till exempel att socialdemokraterna föreslår en påspädning av utgifterna väldigt mycket samband med den här budgeten.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Jag tycker det är viktigt att diskutera den här saken. Det handlar också om att föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Därmed behöver man också pensionsfondens tillgångar. Sedan skäms jag inte alls över de finansmotioner vi kommer med. Jag tycker de är mycket kloka och bra och tar sikte på framtiden. Jag tycker det är vår uppgift att se till att vi kan ingjuta ett visst hopp om att Åland kommer att klara den här krisen. Att vi, trots allt, har en ganska robust och stabil och ekonomi. Det är därför vi tar fram det här med budget i balans och kräver att landskapsregeringen också kan beskriva vad det betyder på lång sikt. Inte bara in och ut under budgetår. Det finns mycket att lära och tänka på där, minister Perämaa.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Britt Lundberg

    Herr talman! Jag skulle vilja höra eller veta om någon i lagtinget kan säga att det är något område som inte är viktigt att satsa på när det är ekonomiskt svåra tider. Förebyggande hälsovård, ökat kursutbud, näringslivsutveckling, infrastruktur, utbildning på alla nivåer, konst och kultur, sociala reformer, krisberedskap osv.

    Man måste våga prioritera. Det krävs strukturella förändringar! De båda meningarna har skallat i den här salen de senaste åren. Nu slutar vi prata. Nu ska förändringar genomföras och prioriteringarna är presenterade. Enskilda kan säkert tycka att en del av prioriteringarna är fel eller oroas över förändringar som sker. De kanske räds över att lämna de trygga och invanda sätten att erbjuda service eller rutiner som uppbyggts under många år. Att tala om en förändring är en sak, men att vara med och genomföra den är en annan.

    Vi står inför en tid nu när det inte går att förvänta sig att som politiker bli populär. Det handlar om att visa att man kan ta ansvar och få ålänningarna att känna trygghet över att vi kommer att klara krisen och bibehålla en god nivå på samhällsservicen framförallt inom våra kärnområden. Vi föreslår en rad åtgärder, dels i led att åstadkomma en strukturell balans i landskapets budget på sikt och dels för att på kort sikt åstadkomma besparingar.

    Utbildningen är ett prioriterat område. Trots det har givetvis inte utbildningsbudgeten kunnat gå ograverad förbi utan inbesparingar. Vårt ansvar är att se till att vi långsiktigt kan hålla en hög nivå med hanterliga undervisningsgrupper i grundskolan. Att vi på gymnasialstadiet kan erbjuda våra ungdomar en studieplats så att de inte i unga år ska behöva lämna Åland samt en högskola som svarar mot näringslivets och de offentligas behov så att Åland kan utvecklas. För att stimulera sysselsättning och även möta upp samhällets behov av flexibilitet vad gäller kompetens är det även mycket viktigt med en fungerande vuxenutbildning. Särskild uppmärksamhet kommer vi 2010 att rikta mot att förebygga och motverka den ökade ungdomsarbetslöshet, som tenderar att uppkomma, och resultatet från undersökningen hälsa i skolan i syfte att främja våra ungdomars psykiska välmående.

    En strukturell förändring som berör grundskolorna är indragningen av läromedelscentralen som separat enhet. Läromedelscentralen har servat både grundskolorna och gymnasieskolorna men också dagis och medborgarinstitutet och många andra med läromedel och andra pedagogiska hjälpmedel. Den servicen kommer i framtiden att tillgodoses på annat sätt, särskilt med betoning på specialpedagogiken.

    För utbildningsbudgetens del presenterar vi en hel del strukturella förändringar i 2010 budgeten. Medan 2011 budgeten kommer att innehålla verkställighet av mycket av det som vi presenterar nu. Det pågående arbetet med gymnasialstadiereformen är synnerligen central i det långsiktiga omstruktureringsarbetet. En omstrukturering som planeras vara genomförd till hösten 2011, som sätter studerande i centrum för att trygga ett mångsidigt utbildningsutbud där resurser och kompetenser inom gymnasialstadiet ska tas tillvara på optimalt och effektivt sätt. 

    Vi har diskuterat morgondagens naturbruksutbildning så jag kommer inte att upprepa det. Vuxenutbildningen inom naturbruk som erbjuds idag vartannat år kommer vi fortsättningsvis att erbjuda. Vilken aktör det blir arbetar vi med just nu.

    Under läsåret 2010-2011 kommer vi att planera en utbildning där våra yrkesutbildningar samordnas så att primärnäringens kompetens tillgodoses. Till de delar vi inte har kompetens på Åland att erbjuda hela utbildningen så söker vi samarbete med utbildningar i våra omgivande regioner. Jag har läst skrivningarna på nytt och förstår nu hur ltl Roger Jansson läst. Partiellt förlägga, vad betyder det?  Nåväl. Jag tror vi är helt eniga om hur vi har tänkt att det här ska vara. Håller finansutskottet med ltl Roger Jansson om att det är otydligt så har jag ingenting emot att det skrivs tydligare.

    Högskolan är en viktig faktor för näringslivets utveckling på Åland. Vi har till detta läsår haft ett rekordantal sökande. Vi gläds både åt studerande utifrån men tycker även att ett antal studerande från Åland visar att högskolans attraktionskraft har ökat. Särskilt glad är jag att kunna konstatera att IT-utbildningen, i enlighet med vårt handlingsprogram, utvecklats och att samarbetet med våra lokala företag har ökat.

    Jag vill passa på att berömma högskolan och lyfta den som ett exempel på att den klarar av att arbeta systematiskt och strategiskt framåt trots ett sparbeting på 10 procent, som lagtinget slog fast i ramarna från tilläggsbudgeten 2009. En konsekvens är att den landinriktade elektronikutbildningen frångås och utbildningen koncentreras mot sjöfartsområdet.

    Landskapsregeringen och högskolan kommer under 2010 att tillsammans utarbeta en strategi för uppföljning av verksamheten och uppställa mål för den tillämpade forskningen vilket påtalades som en brist i den auditering som genomfördes vid högskolan för en tid sedan.

    I tilläggsbudgeten för 2009 aviserade vi en strukturell förändring vad gäller verksamheten som idag är förlagd till Navigare. Den operativa vuxenutbildningen och samordningen av den kommer att handhas på distans av handelsläroverket. Ansvaret för lärplattformen fronter överförs på utbildningsavdelningen inom centralförvaltningen.

    År 2011 ska ett driftsbolag för sjöfartsutbildningen tas i bruk. Under 2010 färdigställs den affärsplan och det förberedande arbete som redan har inletts. De olika resultatenheterna, som idag ansvarar för sjösäkerhetscentret, skolfartyget Mikael Sars och simulatorerna, kommer att ingå i bolaget. Även utbildningens upplägg kommer att genomgå en förändring som jag ber att få återkomma till i början av nästa år.

    Ungdomsverksamheten kommer att resultera i bl a att utveckla ett forum för barn och unga där man aktivt känner delaktighet och inflytande. Spännande utvecklingsdiskussioner förs med Ålands ungdomsförbund om nya möjligheter.

    Förutom det, kommer särskild uppmärksamhet att riktas mot sysselsättningssituationen. Ungdomsarbetslösheten är idag 3 procent högre än motsvarande tid i fjol. I förhållande till våra grannar i öst och väst, där var fjärde ungdom är arbetslös, är en arbetslöshetssiffra på 9 procent kanske inte är så alarmerande. Men landskapsregeringen tar den ökande sysselsättningsbristen på största allvar. Ett nära samarbete mellan AMS och utbildningsavdelningen där även förslag till åtgärder tas fram fortsätter. Vi stöder via Europeiska socialfonden medel till ett projekt med ungdomslotsverksamhet. Vi har Katapult, vi har folkhögskolan och vi har möjlighet till läroavtal men vi har också planer att starta upp ytterligare projekt.

    Målet ska förstås vara att få ett riktigt jobb, men jag är inte främmande för att man även kan screena inom landskap och kommuner om det finns projekt som kunde genomföras för att hålla ungdomarna sysselsatta parallellt med arbetssökande.

    Herr talman! För att hålla mig inom tiden så är det främst områden som genomgår förändringar som fått utrymme i mitt anförande. Detta ger inte en rättvis bild av landskapsregeringens prioriteringar. Kultur och idrott får i det närmaste oförändrade anslag för föreningsverksamhet. Ytterligare satsar vi extra pengar på Åland Uniteds UEFA spel, för PAF Open, för långfilm som destinationsmarknadsförare och vi öronmärker en del resurser hos kulturdelegationen för kultur i skärgården.

    Herr talman! Flera av de finansmotioner som lagts fram är frågor som finansutskottet och lagtinget redan har godkänt. Det visar på svag politisk strategi när man först biträder en åtgärd att den ska genomföras och sedan i motioner ett halvt år senare är man emot förändringarna.

    Den politiska utmaningen kommer nu att visa var politikerna som vågar ta ansvar finns.

    Herr talman! Framtagande av budgeten för 2010 har varit en arbetsam process. Det finns många omfattande förändringar för en stabil framtida utbildningspolitik. Vi har även vinnlagt oss om att informera enskilda berörda liksom hela avdelningen under hela processens gång. Jag vill också passa på att berömma personalen för allt arbete som lagts ner för att få fram förslaget till budget för 2010.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Tack för ett rappt inlägg i debatten. Det var mycket. Jag vill höra lite mer om läromedelscentralen och att man ändå ska garantera behovet av specialpedagogiska resurser. Det kan hända att jag inte har läst varenda en mening så grundligt i budgeten. Men är det någonting som nu har tillkommit efter att vi har fått budgeten? I så fall, hur ska det gå till?

    Det andra är att det tydligen också finns behov av läromedelscentralen för integrationsutbildningen. Det kanske också borde beaktas.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Jag kan tyvärr inte komma med några detaljer kring hur den verksamhet, som idag bedrivs vid läromedelscentralen, exakt kommer att se ut inom kort. Det diskuteras bl.a. om när man vill ha en mera omfattande biblioteksverksamhet inom gymnasialstadiet så kan man sköta den verksamheten inom de lokala biblioteken. Andra delar kommer att finnas inom Katarina lånesystemet. Det finns också ett internt system där man kan ladda ner filmer och liknande. Det tror man att kommer att finnas interaktivt. När det gäller just specialpedagogiken är det ett arbete som pågår, egentligen som en följd av det specialpedagogiska utvecklingscentrum som kommunerna inte var beredda att vara med och satsa på. Det arbetet pågår parallellt.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Det är intressant information. Det här specialpedagogiska centrumet var något som vi förde fram under senaste period. Det är bra om det blir någonting av det där. Jag tycker också det är löftesrikt det som ministern säger att läromedelscentralen inte till alla delar ska slaktas. Det finns funktioner och behov som man måste värna om också i framtiden. Det finns ju också personal som är kompetent på det här området. Deras erfarenheter och kunnande kan ju då tas till vara. Det här kanske är någonting nytt som har tillkommit. Det är bra. Jag hoppas att finansutskottet tar fasta på det här.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det här är ingenting nytt. En strukturell förändring är ofta just så att man kanske ger en viss service på ett sätt, på en plats. Själva verksamheten och lokalen läggs ner, men innehållet, den verksamheten ska leva vidare på ett nytt sätt, det sade vi redan i tilläggsbudgeten. Det är det som vi arbetar med nu. Det specialpedagogiska centret och tankarna som fanns där var, enligt kommunerna och också med vår ekonomiska situation, väl ambitiösa. Vi jobbar just nu tillsammans med Speres, som är en handledare som är med och hjälper oss med specialpedagogik och som också jobbar i nära samarbete med specialpedagogerna. Där finns också ett utvecklingsarbete, där vi funderar hur vi ska trygga specialpedagogikens tillgång till speciella hjälpmedel i framtiden.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag vill tacka för vicelantrådets tolkningsflexibilitet när det gäller den framtida lantbruksutbildningen. Låt oss ändå vara ärliga och läsa budgeten på sidan 153. Landskapsregeringen skriver; "avsikten är att partiellt förelägga valda delar av utbildningsblock inom allmänna ämnen till åländsk gymnasialstadieutbildning". Där säger man partiellt, vi säger hela. Landskapsregeringen säger partiellt.

    För det andra, yrkesinriktat utbildningsblock förläggs till en samarbetspartner utanför Åland. Där säger vi att en betydande del av dessa yrkesinriktade utbildningsblock också kan läggas in under den åländska gymnasialstadieutbildningens organisationen. Medan landskapsregeringen säger att så är det inte.

    Jag är tacksam för den här omtolkningen av landskapsregeringens budgetbeslut, som här har gjorts i plenum. Jag hoppas att finansutskottet tar det till sig.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Jag har absolut ingen prestige i den här frågan. Det är inga bekymmer alls. De delar som vi har tänkt oss och planerat hela vägen, som också har diskuterats under många års tid, har varit de delar som finns inom hotell- och restaurangskolan. Där finns det flera områden som har nära koppling till naturbruksutbildningen. Sedan har vi också i dagens yrkesskola både bygg, verkstad och fordon, de riktigt praktiska områdena som man ägnar sig åt också i jordbruk. Sedan kommer det att finnas specialinriktningar inom yrket lantbruk, som vi inte kommer att kunna ge på en hög nivå på Åland. Det kommer vi i så fall att behöva få från närliggande naturbruksutbildning som finns runt omkring oss. Man kommer att göra sin praktik och man kommer att göra delar av utbildningen, precis som man gör idag i naturbruksskolan, i företag på Åland. Det kommer att finnas delar inom den yrkesutbildande delen som kommer att behöva tas bortifrån, om det inte blir en sådan efterfrågan att vi i dimensioneringsbesluten kan t.o.m. starta upp renodlad linje.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Roger Jansson, replik

    Talman! Jag hör att vi är överens mer och mer med utbildningsministern. Jag antar därför att finansutskottet kan formulera det här såsom vi har formulerat det i vår motion. Tror utbildningsministern att hon får med sig regeringsparterna, liberalerna också på det här, när man en gång har gått in för ett något annorlunda upplägg än enligt budgeten?

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det är exakt så som jag framställer det här, som vi också har diskuterat oss fram runt bordet. Det finns inte några bekymmer kring det här.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Ålands sjösäkerhetscentrum har sedan bildandet utvecklats till något som håller på att bli riktigt bra. Nu har vi, till vår stora förtjusning, uppfattat att man också försöker binda ihop de övriga specialenheter man har till ett resurscentrum, med Michael Sars och simulatorer o.s.v. Det här tycker vi låter väldigt bra. Det som har varit ett problem och fortsatt är ett problem inom det här kontot, är att tanken från första början var att Ålands sjösäkerhetscentrum skulle vara en självfinansierade enhet. Man gick in för nettobudgetering och man skulle se till att man fick in de kostnader man hade i form avgifter för de här kurserna. Nu ser vi att det finns ett anslag på 100 000 euro för nästa år, vilket om man jämför med bokslutet från 2008 som låg på 58 000 euro, är rätt mycket. Jag noterar också att man under budget 2009 hade en betydligt större summa. Finns det inte några möjligheter att kunna pressa ner det här så att man faktiskt får en nettobudgetering plus minus noll?

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! De här har jag funderat väldigt mycket på. Jag har också granskat inkomsterna och utgifterna från sjösäkehetscentret. En relativt stor andel av de inkomster som inflyter till sjösäkehetscentret kommer ifrån våra gymnasieskolor och vår högskola. Det betyder att jag har konstaterat att jag kanske är nöjd med att utvecklingen har gått framåt och att den fortsätter att gå framåt. Att man bedriver en bra marknadsföring och man har lyckats få många utifrån ytterligare med i det här. Nu år 2010 kommer vi att lägga fokus på att få det här bolaget bildat och få affärsplanen i gjord. Jag tror inte vi kan ha fokus på dubbla spår. Rätta mig om jag har fel. Nu i januari kommer vi att ha en projektledare där vi kommer att jobba med den här delen. Målet är att bolaget ska vara i bruk 2011.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag kanske inte ser det riktigt som två dubbla spår. Jag tycker det är bra det arbete som man nu gör. Som jag ser det, skulle det vara en förberedelse för om det blir ett bolag. Jag utgår ifrån att när bolaget kommer i gång så kommer det att krävas att man har plus minus noll resultat åtminstone. Man ska väl förhoppningsvis i framtiden kunna producera ett visst överskott så att man också sedan kan skapa en reserv för att göra nyinvesteringar som kommer att behövas. Jag hoppas ändå på att man kommer att titta på de här bitarna och faktiskt få den här verksamheten att gå plus minus noll. Vi ska också komma ihåg att, precis som ministern nämnde, det inte bara är våra egna skolor som är betalare av det här. Det är ju faktiskt också rederier både här hemifrån men också utifrån. De facto blir det här en form av en liten subvention som vi ger i det här fallet. Grundtanken, om man går tillbaka till den, var att det här centret skulle vara självfinansierade. Naturligtvis är det väl så att det här förhoppningsvis kommer att lösa sig med bolaget. Som ett steg på vägen i den ekonomiska situationen som vi nu befinner oss i så borde man faktiskt ha kunnat åstadkomma detta redan nu.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det här är vägkosten som sjösäkehetscentret har fått hela tiden, utan att de har fått det som ett tydligt krav i denna budget, att det ska vara plus minus noll. Det medger jag villigt. Det har att göra med att det är Mariehamn stads räddningsverk, det är våra skolor, det är högskolan o.s.v. som också skulle få betala mera för det här, förutom de företag som finns utanför. Målsättningen är att det ska öka. Vi ska jobba mot det. Vi hoppas att se ett bättre resultat än det som vi har med här i budgeten. Jag uppfattar nu att om vi ska få framgång och få fart på det här bolagsarbetandet så behöver vi har huvudfokus på det här. Men ändå ska man ha målet för ögonen. Det högst prioriterade just nu är att få till stånd omorganiseringen. Jag tror också att det kommer att gå att sälja betydligt mer när vi helheten är samlad och vi har en mer effektiv organisation. Ju effektivare vi blir, ju bättre prisbild kan vi ha gentemot dem som vi ska sälja till och därmed också förhoppningsvis sälja mer.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Man märker under dagens diskussion att man behöver få förtydliganden på saker och ting annars kan det vara risk för att man missuppfattar varandra. Jag vill också kommentera det som vicelantrådet tog fram. Om man har varit med och tagit beslut i samband med tilläggsbudgeten då ska man sitta här och nicka och vara med på allting som kommer i budgeten. Det kan jag naturligtvis inte gå med på. När tilläggsbudgeten kom fanns där sådana skrivningarna som nästan var omöjliga att förstå vad de betydde. Finansutskottet frågade ibland både politiker och tjänstemän, det var inte alla gånger man fick några klara besked. Man får beskeden att det här kommer vi att dra ner på. Det ska ordnas på annat sätt. Annat sätt, det är oklart vad det ska innebära. Man hade kanske hoppats på att se vad budgetluntan sedan innebär och kanske här få mera specifika beskrivningar.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det finns alltid ett försvar för hur man agerar på ett eller annat sätt. Men jag håller fast vid att det är viktigt, om man ska ha en politiskt stark strategi, att man vet vad man beslutar om och att man också håller fast vid det. Visst ger det ju en märklig bild när man först, t.ex. när det gäller läromedelscentralen säger att den verksamheten på plats ska läggas ner men fortsätter på ett annat sätt, vilket har stått i tilläggsbudgeten, och sedan nämner oppositionen det inte med ett ord om en riktning åt något håll. Men sedan lägger man finansmotioner. Jag tycker att man har rätt att lyfta upp det i alla fall. Det verkar liksom som om socialdemokraterna minsann aldrig har gått med på något. Men det är enkelt att vara ansvarstagande på ett ställe om man inte behöver vara det på ett annat ställe. Det vill jag lyfta fram. Ärlighet varar längst.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Ja tack, det vill jag säga. Nu tycker jag att vicelantrådet går lite för långt här. Det är ju helt klart så att man måste få specificerat vad som menas med saker och ting, att göras på ett annat sätt. Mitt ansvar handlar om att se till att landskapsregeringen kan garantera att elever med särskilda behov i framtiden också får vad de behöver. Att grundskolan fortsättningsvis är likvärdig i den meningen att alla kan få tillgång till material. Också kommuner som inte är så starka och framförallt små skolor. Det här vill jag ta ansvar för. Jag frågar nu utbildningsministern hur hon ser till att hon kan garantera att det här fortsätter på ett "annat sätt".

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Jag är helt säker på att ltl Gunell har fått svar på de frågor hon har ställt, såvida hon har ställt frågor i finansutskottet och också i lagtinget.

    När det gäller läromedelscentralen så är det ett samarbete mellan landskapet och kommunerna. Kommunerna har medverkat genom 40 procent av inbetalningarna. Kommunerna har inte prioriterat, man har inte velat ha någon utveckling. Man har också varit väldigt måttligt engagerad i läromedelscentralens utveckling genom tiderna. Det har varit ett bekymmer. Det är också någonting som vi har satt en stor vikt vid i diskussionerna nu med kommunerna när det gäller grundskolan. Det är kommunerna som har ansvaret för grundskolan. Jag kan inte garantera att kommunerna kommer att vilja gå med på den lösning vi presenterar i framtiden. Om man väljer att inte komma med, då får man lösa det på ett eget sätt. Men det är kommunernas självbestämmande som leder till det. Jag kan inte överta kommunens roll så länge kommunen har ansvar för det. Men vi har ett utvecklingsansvar för grundskolan, det kommer vi att ta.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl John Hilander

    Talman! Vad gäller budgeten i helhet tänker jag inte gå in desto närmare på den. Där har vtm Lindholm föredragit obundnas åsikter.

    Talman! Jag vill genom motion nr 35 belysa de oklarheter vad gäller ansvar mellan ÅHS och kommunerna genom att till motiveringen under kapitel 45.01 allmän förvaltning fogas ett nytt tredje stycke med följande lydelse: "Landskapsregeringen konkretiserar åtgärderna om ett geriatriskt sjukhus och företar en ekonomisk utvärdering med anledning av äldreomsorgsplanen".

    Talman! Anledningen till detta är idag oklarheter mellan landskapet och kommunerna. Vissa kommuner idag börjar ta på sig stora delar av kostnaderna för de ansvarsbitar som borde ligga på ÅHS.

    Talman! Jag vill med detta stöda de små kommunerna genom att landskapsregeringen visar i vilken riktning man tänker arbeta och med det visar kommunerna vart man är på väg. När kommunerna gör sina budgetar i dag råder det en stor oklarhet. Man gissar sig fram och spelar lite på hur många platser man idag kommer att utnyttja på Gullåsen.

    Talman! Jag vill tacka dem som har jobbat med äldreomsorgsplanen. Det är ett jättebra verktyg för oss här i lagtinget att sätta oss in i äldreomsorgen.

    De har kommit fram till ett jättefint mål år 2020. Jag tycker kanske att det målet borde komma lite tidigare.

    Talman! Jag blir också orolig när jag hör här i salen hur man diskuterar omkostnaderna vad gäller Övergårds. I vissa fall vill man att man påför dem till kommunerna.

    Ltl Gun Carlson, replik

    Herr talman! Det är egentligen en ganska viktig del i det här som vår nya ltl Johan Hilander lyfte fram här. Det är osäkerheten när det gäller ansvarsfördelningen mellan kommunerna och ÅHS. Egentligen finns det idag inte några oklarheter alls. Det är alldeles klart att ÅHS ansvarar för sjukvården också i kommunerna. Problemet är att kommunerna kanske i vissa fall har tolkat fel eller av välvilja har man valt att anställa t.ex. sjuksköterskor till omsorgshemmen, som ska ge boendeservice och ingenting annat. Här finns det en liten villervalla. Jag tycker jag det är bra att man lyfter det. När ltl Hilander föreslår att man ska konkretisera åtgärderna för ett geriatriskt sjukhus så är det lite tidigt. Det pågår ett arbete i en grupp som ÅHS styrelse har tillsatt, utredningen över Gullåsens framtid.

    Ltl John Hilander, replik

    Talman! Det är skönt för mig att höra att ltl Carlson delar uppfattningen, att det idag råder oklarheter helt tydligt. Eftersom vissa kommuner idag satsar på egen sjukvård, vilket borde ligga under ÅHS.

    Ltl Gun Carlson, replik

    Herr talman! Ja, det är vissa kommunerna som har gjort det. Jag tror att de har gjort det utan att tänka efter. De har gjort det i välvilja men har inte insett att egentligen har de tagit över ÅHS ansvar, utan att någon har bett om det. Det finns flera kommuner som har sjukskötare anställda. Det är bra för de klienter som bor på omsorgshemmen. Men det är inte nödvändigt, ÅHS har ansvaret. Men jag vill ännu säga att det är för tidigt, anser jag, att konkretisera åtgärder för att skapa ett geriatriskt sjukhus. Där är vi inte färdiga. Den här gruppen borde ännu få arbeta färdigt med just den frågan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Ltl Hilander tar upp ett väldigt viktigt område och ett angeläget ärende, som också flera politiska partier har finansmotionerat om.

    När det gäller ÅHS är det min bestämda uppfattning att man i framtiden behöver stärka primärvården och också hemsjukvården. Jag delar den uppfattningen som ltl Gun Carlson anförde. Det finns en grupp som tittar på de här frågorna. Dessutom ska landskapsregeringen titta på vårdkedjorna för att försöka klargöra vem som har vilket ansvar.

    Ltl John Hilander, replik

    Herr talman! Det gläder mig än en gång att även minister Katrin Sjögren är insatt och är medveten om att det här behöver göras och att den här gruppen är verksam. Jag vill ytterligare upplysa om att dessa Gullåsens avgifter är en stor del inom de små kommunernas budgetar.

    Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Man får också glädja sig åt den debatt som nu har initierats och de som är verksamma och tar ansvar över De Gamlas Hem. Det finns också en diskussion som man behöver föra ute i kommunerna om var man ska ha plats för demensboende och var man ska ha sina institutionsplatser? Institutionsplatser är också en del i hela äldreomsorgskedjan. Det finns en viktig diskussion i kommunerna att föra också.

    Ltl John Hilander, replik

    Herr talman! Minister Sjögren tar upp De Gamlas Hem, där råder det också en viss ovisshet vad gäller demensvården. Där har man en provverksamhet över demensvård. Man vet inte vems ansvar det ligger på idag. Regeringen kommer inte med konkret vägvisning om vart man är på väg. Vi väntar med spänning på den här gruppens utvärdering.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

    Tack, herr talman! Jag har trott att jag är en ganska open minded person. Men jag konstaterar att jag tydligen har för trånga glasögon på mig. Om någon skulle ha frågat mig vad ltl Hilander kommer att ha i sitt jungfrutal så hade jag inte sagt geriatriskt sjukhus, komplettering av motiveringen. Därmed inte sagt att det inte är viktigt. Jag tolkar också det intresse som ltl Hilander har, att det också finns ett stöd för det arbetet som landskapsregeringen bedriver vad gäller att samutnyttja resurser inom socialvården och hälso- och sjukvården, speciellt i de mera perifera kommunerna och ute i skärgården.

    Ltl John Hilander, replik

    Talman! Det gläder mig att minister Thörnroos inte hade förväntat sig att jag skulle hålla detta anförande. Jag kommer direkt från kommunalpolitiken och ser de här bekymren och jobbar med de frågorna i budgettider just nu. Jag ser givetvis att det är ett stort samarbete som kommer att lösa den här frågan.

    Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

    Tack, herr talman! Min uppfattning är att framtidens åldringsvård i mångt och mycket baseras på hemsjukvård. Jag vet att man tidigare inom Mariehamns stad för några år sedan gjorde en utredning, där det visade sig att det var fortsättningsvis billigare och oftast kvalitativt bättre med hemsjukvårdsbesök. Man kan ha så många som fem besök per dygn och ändå är det billigare rent ekonomiskt än att ha de äldre inskrivna vid en institution. Med det ökande antalet åldringar står vi inför en stor utmaning. Det ska bli intressant att tillsammans, också då med ltl Hilander, arbeta framåt för Ålands bästa.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Även om jag uppfattar att anförande kanske mera tog syfte på den kommunala ekonomin så är det i grund och botten en så bra åldringsvård som möjligt som det handlar om. Därför tycker jag det är klädsamt, i likhet med flera andra, att lagtingets troligtvis yngsta ledamot just tar upp de frågorna. Jag konstaterar att det här med ansvarfördelning mellan kommuner och landskapet är någonting som speciellt engagerar lagtingsledamöter ifrån Eckerö. Jag hade ju glädjen att få Brage Eklund med mig under förra mandatperioden. Då tog han också upp de här frågorna. Det som framkom i tidigare replikskifte att vissa kommuner kanske har gjort för mycket. Då ställer man sig frågan om de har gjort för mycket för att skapa en så bra åldringsvård som möjligt eller omsorg i kommunerna, ska de då straffas i ekonomiskt hänseende? Det är en intressant fråga som kanske finansutskottet kan titta på?

    Ltl John Hilander, replik

    Talman! Det är roligt att flera ledamöter är engagerade i samma riktning i den här frågan. Jag vill tacka Anders Eriksson för hans stöd i frågan. Det han belyser här är att flera kommuner börjat arbeta och ta egna initiativ i frågan. Det påskyndar ytterligare arbetet från landskapsregeringens sida att gå in och vara den styrande parten i det här.

     

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mika Nordberg

    Herr talman! Vi står i ett allvarsamt ekonomiskt läge. Jag vill påminna om vad jag sade tidigare idag i ett replikskifte. Landskapets budget visar ett underskott på 70 miljoner euro, varav 20 miljoner är finansierat av sparade medel, undansatta från utjämningsfonden. Men 50 miljoner lånar vi från vår kassa. Räknar man över vad det betyder per invånare på Åland så är det cirka 2000 euro som vi behöver låna per invånare för att få budgeten i balans. En vanlig familj, två vuxna och tre barn, så betyder det att varje familj skuldbeläggs med 10 000 euro, för att få årets budget att gå ihop. Då ska man komma ihåg att nästa år, 2011, är vi i samma situation med ett underskott. Det betyder att vi ska låna ännu mera. Dessa pengar, de facto, bör på något sätt betalas tillbaka även till vår egen kassa. Annars kommer det att påverka framtidens välfärd för oss ålänningar.

    Därför, i och med att hela förvaltningen bör se över sin ekonomi, tycker jag också att även de partipolitiska kanslierna ska vara med och dra sitt strå till stacken. Därför vill jag här presentera obundnas finansmotion nr 29 som lyder: 

    Lagtingsgruppernas kanslimedel, sänkning av anslag.  Anslaget som stöd för lagtingsgruppernas verksamhet, bör följa den övriga förvaltningens sparkrav. Det är av största vikt att även lagtingsgrupperna deltar i det sparprogram som förväntas av alla som disponerar allmänhetens skattemedel varför en tio procents nedskärning av anslaget vore genomförbart.

     Motiveringen lyder följande: Lagtingets övriga utgifter till lagtingsgruppernas disposition för kansliändamål sänks till 223 200 euro.

    Ltl Thörnroos, replik

    Tack, herr talman! Det var ett intressant påpekande. På det mera övergripande planet skulle det också vara intressant att få reda på om ltl Mika Nordberg har några andra ändringsförslag? Förutom den här ganska blygsamma summan?

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Talman! Självklart har vi andra ändringsförslag. Det kommer vi att presentera här under debattens gång. För att vi inte ska dra ut på tiden har vi valt att dela upp det här i flera omgångar. Vi kommer att återkomma med flera anföranden i senare skede.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Strand

    Herr talman! Frisinnad samverkan har lämnat in ett stort antal motioner. Vi kommer under debattens gång att presentera och resonera kring de här motionerna.

    Ursprungligen hade jag idag tänkt diskutera den motion som handlar om kommunerna och deras framtid. Men eftersom timmen är sen så väljer jag att ta en annan frisinnad motion. Den handlar om de permitteringar som aviserats i budgeten alternativt besparingar. Det är en fråga som har var aktuell redan när vi diskuterade med landskapsregeringen. Vi sade att på det sätt som landskapsregeringen tänker genomföra det här så ställer vi oss inte bakom det. Däremot har vi inte sagt att inte permitteringsinstrumentet kan användas. Varför vi inte ställer oss bakom det här är för att vi tycker att landskapsregeringen inte har analyserat de ekonomiska konsekvenserna och konsekvenserna av verksamheterna. Man har inte överhuvudtaget diskuterat med personalen. Någonting som liberalerna särskilt kritiserade frisinnad samverkan och förra regeringen för när vi skulle göra strukturella förändringar på museibyrån. Trots att vi förde en diskussion så påstods det här i salen att vi inte överhuvudtaget diskuterade. Nu har man gått ett steg värre när man i budgeten presenterar åtgärder utan att personalen har varit involverad. Det kan man ju också tänka på.

    När det gäller konsekvenserna för olika typer av verksamhet så tycker jag inte att man har berättat hur man t.ex. ska hantera personalen på skärgårdsfärjorna. Om man permitterade dem, hur kan man köra färjor med personalen i land?

    När det gäller gymnasialstadiet så vet vi att det finns domstolsutslag på att man inte får permittera på loven. Hur tänker man då göra med gymnasialstadieutbildningen?

    När det gäller den ekonomiska analysen har man inte heller tittat på de facto att redan i fjol tog ett stort antal anställda ut sin semesterpenning i ledighet. Då blir det ju ingen nettoförtjänst för landskapet år 2010 när man vidtar den här åtgärden.

    Utgående från det här resonemanget och att man överhuvudtaget inte har gett ordentliga direktiv så tycker vi att landskapsregeringen måste komma tillbaks i första tilläggsbudget och reda ut alla oklarheter och konsekvenser av det här beslutet, som vi tycker att känns lite panikartat i budgetens elfte timme. Det här är en fråga som är viktigt för oss, men särskilt viktig för all personal som berörs, som idag känner att man inte överhuvudtaget har varit med i processen. Det är ovanifrån som man har beslutat om den här frågan.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! När man kommer till sådana här beslut så är det givetvis efter en omfattande diskussion av ett ekonomiskt läge. Och om vad som bör vidtas för att man ska få ekonomin på en hållbar nivå på sikt. Förutom alla de strukturella åtgärder som vi vidtar, som vi har beskrivit här redan idag, så kommer det till några sådana här saker också för att ytterligare hjälpa till. Det är ju förstås inte så lätt att föra en sådan här diskussion med personalen på förhand till alla delar. Det är det inte. Det är ingenting som ändå kommer att väcka någon uppskattning. Via facken har vi i varje fall redan för ett halvt år sedan nämnt den här möjligheten att vi kanske kommer till det här. Om man inte via frivilliga avtal kan nå lösningar. Den diskussionen har vi fört och kommer att föra med fackföreningarna ännu här framöver. Senaste vecka hade vi ett informationsmöte, med de personer som är budgetansvariga och som berörs av det här, om hur vi avsett att detta ska genomföras. Direktiv har getts.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    När ledamot Perämaa och liberalerna var i opposition då ansåg man att det var lätt att föra de här diskussionerna. Det var en nödvändighet att man skulle föra de här diskussionerna. Medan det idag är svårt och det är eländigt att göra det här. Där ser man hur makten förändrar politiska linjer och synsätt på olika frågor. Det skulle också vara intressant att höra hur ledamot Perämaa har tänkt lösa den här frågan på gymnasialstadiet. Hur ska man kunna bedriva undervisning samtidigt som man har lärarna permitterade? Eftersom man inte får permittera lärarna på loven. Det skulle vara intressant att höra. Hur kan man köra skärgårdsfärjor med personalen permitterade i land, utan att det blir mer kostnader? Kan ledamot Perämaa ge ett trovärdigt svar på det här så kanske vi inte drar den här motionen till omröstning.

    Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det är ju intressant att ltl Strand redan nu aviserar att man kommer att dra tillbaka motionen. Det är ju ett steg i rätt riktning, anser jag. Lärarna är i en speciell situation. Det framgick helt klart i de direktiv vi har gett åt de budgetmomentansvariga. Det finns också problem vad gäller sjötrafiken. Men inbesparingen ska göras. I första hand genom frivilliga kollektiva avtal, precis som vi skriver i budgetförslaget. I andra hand via semesterpenningsuttag i form av ledighet. Först i sista sker det via permitteringar. Vi måste ju klara av steg ett och steg två först, innan vi kommer in på diskussionen om permitteringar. Jag förstår att det är politiskt kanske lämpligt för frisinnad samverkan att först lyfta upp permittering, steg tre i den här processen, för att den är besvärligast. Låt oss nu hantera det den väg som vi har föreslagit. Först steg ett och sedan steg två, och kanske steg tre till slut.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Det är intressant att ledamot Perämaa lyfter upp steg ett, ett hot till facken. Går ni inte med på lönesänkningar så permitterar vi. Det är ganska märklig arbetsmarknadspolitik.

    En annan sak, som jag noterade när jag läste budgeten, var att inom vissa avdelningar har det funnits utrymme att sätta in semestervikarier och tillfälliga tjänster. Den avdelningen som det syns tydligast på är finansavdelningen, som antagligen har känt till det här. Naturligtvis ryker de här semestervikarierna och tillfälliga tjänsterna så behöver ingen permitteras. Medan andra avdelningar, institutioner, skolor och liknande tvingas att vidta de här åtgärderna. Jag uppmanar finansutskottet att verkligen studera och fundera och kanske be landskapsregeringen att återkomma med ett hållbart resonemang kring den här frågan.

    Talmannen

    Nästa anförande hålls av ltl Johan Ehn i morgon kl. 09.30. Diskussionen avbryts här och återupptas vid morgondagens plenum. De som finns upptagna på talarlistan kvarstår.  

    För kännedom

    2      Avskaffande av allmänna avdraget

    Landskapsregeringens framställning (FR 7/2009-2010)

    3      Landskapsandelarna 2010

    Landskapsregeringens framställning (FR 8/2009-2010)

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls i morgon onsdag den 18 november kl. 09.30. Plenum är avslutat.  (Plenum avslutades kl. 16.53).