Remissdebatt

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Äntligen, kan man säga, efter nästan två år så har den Europeiska kommissionen godkänd den åländska stödordningen vad gäller produktionsstöd av el. En stödordning som är av temporär karaktär.

Enligt detta förslag, om det godkänns, så kan landskapsregeringen betala ut 1,0 miljoner euro i driftsstöd för år 2011 och 2012 till de åländska vindkraftsbolagen och till Mariehamns biokraftverk.

Tidigare har dessa stöd kanaliseras via en befrielse av accisen då det löd under skattelagstiftningen, rikets behörighet. Numera så lyder stödet under stöd till företag, alltså ett näringsstöd, då är det enligt självstyrelselagen en åländsk behörighet och därmed en belastning på vår egen budget.

Noteras bör i detta sammanhang, fru talman, att detta näringsstöd till befintliga vindkraftverk upphörde i riket redan år 2011, alltså har inte befintliga vindkraftverk fått stöd för 2012 som vi nu väljer att betala för.

I riket anser man att de befintliga vindkraftverken inte behöver driftsstöd för år 2012 och framåt och ska klara sig på marknadsmässiga villkor. Observera att när det gäller stöd till nya vindkraftverk så har man en helt annan nivå och en helt ny stödordning som är förmånlig för nya verk

Om vi antar denna lag så ger vi mera stöd, alltså för även år 2012, till de åländska vindkraftsbolagen än de som rikets regering ger till de finländska vindkraftsbolagen.

Som vi alltså vet så kommer inte driftsstöd att betalas ut till de befintliga vindkraftsbolagen i riket från år 2012 och framåt med motivering att dessa bör kunna bära sina kostnader med det elpris marknaden bjuder.

Ser man på de åländska vindkraftverkens balansräkning och bokslut så bekräftar det nog det att man bör kunna bära sina kostnader med dagens elpris som nu är på stigande. Den senaste tiden har priset stigit från historiskt låga 20 euro/MWh i mitten av 2012 till nu då priset börjar närma sig 40 euro/MWh. Med den nivån, 40 euro, så bär sig nuvarande vindkraftverk ekonomiskt, vilket man kan utläsa vindkraftverken egna bokslut och balansräkningar. Man kan konstatera att två av tre bolag på Åland är skuldfria och man har tillsammans en rejäl kassa.

Fru talman! Det här kan låta lite kritiskt, det finns kanske också en viss kritik i det här lagförslaget. Men vi kommer inte att motsätta oss detta lagförslag, men vi ber utskottet att fördjupa sig i våra bolags ekonomier.

Vi hoppas också att vindkraftsbolagen i framtiden, om de erhåller liknande stöd, använder de pengarna till nyinvesteringar och inte till dividendutbetalningar i någon större grad. Man måste i möjligaste mån få in medel för nyproduktion.

Fru talman! Jag väljer att prata några ord om nyproduktion trots att det här lagförslaget inte exakt berör det, men det tangerar det ändå

Vad gäller nyproduktion så väntar vi alla på besked från riket för att kunna ta del av rikets produktionsstöd. En invit från vår egen regering har varit en kombination av rikets stödsystem och en åländsk. Detta skulle i så fall belasta vår budget med ca 20 miljoner euro under 10 år, alltså 2 miljoner per år. Om vi har råd med detta återstår att se. Skulle så vara fallet så kommer man antagligen att kunna göra en massiv vindkraftsutbyggnad på Åland, vilket är positivt.

Fru talman! Om man väljer att gå in kraftigt från skattebetalarnas sida till de åländska bolagen så måste kravet från regeringen vara att man också öppnar för en allmän aktie- eller andelsemission så att alla ålänningar får möjlighet att ta del av de stöd som ges från skattebetalarna.

Om det är så att vi får helt del av regeringens planer att det så kallade feed in systemet också skulle gälla Åland så blir det kanske ännu mera massiva utbyggnader, vilket också förstås är positivt. Även här anser vi att man måste öppna upp bolagen för någon form av emission, både aktier och andelar för att medborgarna ska kunna ta del av de eventuella vinster som skattepengarna kan medföra.

Till sist, fru talman, är man lite tudelad till dagens elpriser, kanske också gårdagens elpriser. För konsumenternas skull vill man att det låga elpris som vi nu har ska hålla i många år, men för vindkraftsutbyggnadens skull så skulle man vilja ha ett lite högre elpris. Nåja, fru talman, det här är antagligen omöjligt för oss att påverka, man får vi fortsättningsvis vara tudelad, marknaden kommer att sköta elpriset framöver. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Prisutvecklingen just nu ser ju bättre ut än vad det varit tidigare, som ltl Karlsson sade. Elpriset går upp och ner. Om vi har låga elpriser så är det inte möjligt för vindkraften att verka, så priserna måste vara på en viss nivå. Det kan trots allt vara bra att ha den här lagen som den är nu.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Tittar man tillbaka lite så kan man konstatera att det har varit oerhört höga elpriser som direkt har påverkat bolagens resultaträkningar. Det finns t.o.m. vinst på uppemot drygt 1 miljon för vissa. Vi vet att elpriserna har legat i snitt de senaste fyra åren någonstans mellan 50 euro/MWh.  Idag ligger priset på 35 euro. Vid 40 euro anser man att finns en lönsamhet. Månntro inte marknaden på sikt ska sköta om det?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag stöder ltl Runar Karlssons och centerns, förmodar jag, resonemang kring vindkraften och den potential som det faktiskt finns att bli ett ”folkrederi”. Man kan fråga sig; vem äger vinden? Vinden är ju en naturtillgång och tillhör alla ålänningar. Jag tycker att det var ett viktigt klargörande och påpekande från Runar Karlssons sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tror att jag vågar påstå att ltl Runar Karlsson och jag båda två är positivt inställda till vindkraften. Jag fick mig tidigare pådyvlat att jag skulle vara emot vindkraften, inte av ltl Karlsson men från regeringshåll, på grund av att jag ville att man lite skulle tänka efter innan man rusar iväg lovar ut 20 miljoner för att vi ska kunna vara med i rikets inmatningssystem. Nu konstaterar jag till min tillfredsställelse att också centerns gruppledare tycker detsamma. Det är säkert bra, men innan man drar på sig kostnader på 20 miljoner i vårt ekonomiska läge så bör man nog ha konsekvenserna klara för sig. Jag vill bara uttala min tillfredsställelse över det som ltl Karlsson sade.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ibland krävs det säkert stöd för att få igång vindkraften. Det betalades ut stöd för de första vindkraftverken på Åland för att få igång teknologin och kunskapen. Sedan vet vi att Båtskären och ett område till har byggts helt utan stöd och snurrar på ganska bra rent ekonomiskt. Vi delar varandras åsikter att man inte ska betala ut stöd om man inte behöver om det snurrar på ändå, vilket det tyder på att de gör, åtminstone de vindkraftverken som finns nu. Om elprisen skulle stiga en liten aning så kanske det också skulle finnas en möjlighet att bygga nya vindkraftverk.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det blir lite dubbelbottnat när man säger att man inte behöver betala stöd för det snurrar på ändå. Det är ju viktigt att de snurrar om vindkraften ska generera kraft förstås. Enligt mig, och som jag har sagt tidigare, så ryms Åland med, såsom självstyrelsesystemet är uppbyggt idag, i riket inmatningstariffsystem bara den politiska viljan på rikssidan finns. Det är viljan som har saknats hittills. I det skedet var jag ganska negativ att man började uttala sig om att vi skulle stå för hälften av de kostnaderna, dvs..20 miljoner, utan att man riktigt hade analyserat konsekvenserna av det.

Jag tror att Karlsson och jag är överens. Jag tycker att det känns bra att man ifrån centerhåll har tänkt efter lite vad detta kan leda till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag vill också stöda centerns tanke att i en situation när skattemedel betalas ut som subvention för vindkraftsproduktion så ska man öppna upp möjligheter för alla intresserade att vara delaktiga och delägare i produktionen. Så har skett i högre grad, inte till fullo men i hög grad har andelsägare tidigare, vid tillverkning av vindmöllor, fått möjlighet att satsa i vindmöllorna och få en fördel med lite billigare el som motprestation. Vi liberaler vill värna om den här mekanismen genom den här lagframställningen som vi säkert kommer att anta. Vi vill att det ska finnas intresse för ålänningarna att satsa i grön elproduktion att kunna få en liten fördel av det också.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är min fulla övertygelse att om man öppnar upp och har någon form av aktie- och andelsmission så kommer oerhört många ålänningar att teckna andelar och aktier av rent ideologiska skäl. Man vill vara med och vara delaktig i vindkraften, man tycker att det är roligt att vara delägare. Naturligtvis finns det också en större andel som vill vara med av ekonomiska orsaker. Jag tror också att det finns ganska mycket pengar att hämta till de här bolagen igenom ideologi.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är säkert på det sättet. Ska man ha största möjliga framgång i miljöpolitik och få en omställning till mer miljövänlig produktion av energi, i det här fallet av vind el, så tror jag för min del att för är det ett väldigt bra om man kan kombinera ihop en ideologisk drivkraft och en viss ekonomisk drivkraft samtidigt. Då når man säkert bäst resultat.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! På första raden i framställningen under huvudsakligt innehåll så står det att den här förändringen är av teknisk natur. Så är det förvisso, det är bara en paragraf som ändras, man förlänger tiden till när man kan söka produktionsstödet. Men det finns ändå oerhört mycket politik bakom den här förändringen. Det kanske viktigaste är att då 2011 när riket ändrade sina stödordningar från att gå över från skattelättnader för elproduktion via vindkraft och man gick över till stödordningar istället. Det medförde för oss, via vår behörighet, att våra producenter tvingades på en skattehöjning för sin del. Riket har ju behörighet över skattedelen, med att vi inte kunde ge ett motsvarande stöd speciellt nybyggen av vindkraftverk, vilket man gick in för på rikshåll via inmatningstarifferna.

Det är ju förstås en stor politisk fråga att man kan ha en långsiktighet åt dem som planerar näringslivsverksamhet på olika tänkbara områden, i det här fallet vindkraft.

Eftersom den finska staten gick in för att höja skatterna så föreslog den dåvarande landskapsregeringen att vi skulle ge motsvarande förmåner här på Åland. När skatterna höjdes så ledde det till högre inkomster till statskassan och därigenom till något högre avräkningsbelopp för oss. Det är kanske för lätt att säga att det var ett nollsummespel. Men det fanns en ekonomisk mekanism, högre skatter tillbaks via klumpsumman och då kanaliserat tillbaka till vindkraftsproducenterna. Det är väldigt bra att man kan vara långsiktig i näringspolitiken och även i miljöpolitiken förstås.

Jag finner att det här förslaget, åtminstone gällande 2011 och 2012, motsvara den ambitionen.

Vi liberaler hoppas också att den här lagstiftningen vara temporär. Vi hoppas att vi så småningom ska komma till en ny stödordning, helst medverka i det finländska inmatningstariffsystemet så att vi kunde få en kraftig expansion i vindkraftsutbyggnaden. Vi vet ännu inte hur det går, motigt har det varit men vi hoppas att vi ska få till det på ett eller annat sätt.

Alternativet är att landskapsregeringen kunde utveckla att ingå i något annat lands stödordning för att på det viset gynna vindkraftsproduktion på Åland. Men vi vet inte hur det går med det. Det tråkigt med det temporära i den här lagstiftningen är att det här gäller endast retroaktivt. Den här lagen säger ingenting om vad som sker under detta år, 2013, och möjligen framöver fram tills att vi har gått in i ett annat stödsystem.

Alla vi här hoppas och tycker säkert att det bästa vore om marknadspriserna kunde vara sådana att det här kunde hanteras helt marknadsmässigt, men så tycks det ju inte vara. På europeisk nivå har man medvetet gått in för att kraftigt subventionera miljövänlig energiproduktion för att nå vissa målsättningar fram till 2020. Sannolikt måste vi här på Åland dra vårt strå stacken på ett eller annat sätt.

Det som vi vill kritisera och det som vi vill att finans- och näringsutskottet ska fördjupa sig i är den skada som det kan medföra för intresset att investera i vindkraften när det gäller den här temporära lagstiftningen och det faktum att det här är endast är en retroaktiv åtgärd och inte på något sätt framåtsyftande.

Jag vill till slut bara säga det som kanske är det självklart men jag ville ändå upprepa det. Liberalernas målsättning med att betala ut skattemedel och stöda vindkraftsproduktionen är inte bara att bevara de nuvarande vindkraftverken utan vi hoppas och strävar till en expansion och utbyggnad. I likhet med det som centern framförde så strävar vi till att varje intresserad ålänning ska kunna vara delaktig i detta. Tack.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! I likhet med ltl Perämaa kan vi alla vara bekymrade över att det här har tagit så lång tid. Om man ska rikta sina ”skadeanspråk” någonstans så tror jag nog att det inte är mot landskapregeringen, utan det är de facto mot Bryssel och EU och den orimligt långa behandlingstid som det här ärendet har haft. Landskapsregeringen har agerat så snabbt som det bara har varit möjligt att komma till lagtinget att få vederbörliga beslut så att vi kan gå vidare och ge våra företag här Åland sådana villkor som de vederbörligt bör ha.

Sedan, fru talman, när det gäller tidtabellen för den stora frågan så har landskapsregeringen varit väldigt tydlig också där. Föregående landskapsregering den här landskapsregeringen har jobbat mycket med den här frågan, tiden har gått och åren har gått. Landskapregeringen har sagt att inom juni månad måste vi få ett besked och vi har gott hopp om att de facto få besked också.

Ltl Mats Perämaa, replik

Tack, fru talman! Vad gäller notifieringsprocessen och den långa tid som det har tagit att få den här lagstiftningen notifierad så är det en intressant fråga i sig varför det kan ta så oerhört länge. Jag vet inte hur aktiv landskapregeringen har varit aktiv i den här frågan. Vicelantrådet säger här att man har jobbat fullt ut med frågan. Det tycks för mig som att också notifieringsprocesserna numera är politiska såtillvida att ju mera politiskt tryck man lägger på att få någonting behandlat i kommissionen, en notifiering, så går det fortare. Landskapsregeringen har ju själv sagt att man har använt sig av vår man i Europaparlamentet med ett visst stöd från Åland också. Det här betyder att det här också är politik. Då är frågan hur stort politiskt tryck landskapsregeringen för övrigt har satt på den här saken.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Landskapsregeringen, både politiker och tjänstemän, har jobbat oerhört mycket med den här frågan för att föra den framåt. De är väl medvetna om vilken betydelse frågan har för de berörda bolagen och också vilken politisk betydelse frågan har på Åland. Man har ökat trycket i frågan och det slutade med att EU-parlamentariker Thorvalds fick gripa in för att det skulle bli ett beslut någon gång i frågan. Man kan sedan ställa sig frågan varför det ska vara på det sättet. Är det så som EU-maskineriet ska fungera?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Inte den här enskilda notifieringsprocessen men notifieringar överhuvudtaget, om det kommer att ta så här länge i framtiden så är det ju bekymmer som bör lyftas upp separat. Andra länder har säkert också samma bekymmer i så fall.

Lite grann om själva framställningen och effekten av den. Fortfarande är den stora politiska saken frågan om långsiktighet för våra energiproducenter. Den frågan vill vi att utskottet ska titta närmare på i samband med behandlingen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Äntligen, skulle man att kunna uttrycka det här med enda ord. Äntligen! som Gert Fylking sade. Vi har länge väntat på att kunna betala ut det här produktionsstödet. Man kan fråga sig vad det beror på att man får hantera ett ärende så här länge och skjuta det framåt, men bättre sent än aldrig.

Jag vill passa på att ge infrastrukturministern en eloge för snabb hantering av lagförslaget så att vi så fort som möjligt kan behandla det här och att man kommer till ett sådant beslut att man ska betala ut detta till vindkraftsbolagen.

I omställningsbudgeten sade lantrådet Camilla Gunell i sitt anförande att man väntade på besked i aftonskolan den 13 februari angående inmatningstarifferna. Den aftonskolan blev senare framflyttad. Det kom sedan egentligen inte några klara besked heller, utan det ligger väl fortfarande i ingenmansland och ingen vet vad som kommer att hända. Jag tyckte jag hörde uttalanden från vicelantrådet om att man i juni ska ge besked, annars ska man vidta andra åtgärder, vilket man också sade förra gången.

Som ltl Mats Perämaa sade så bygger produktionsstödet på kompensation för att man inte har fått ta del av de finska inmatningstarifferna. Därför har man gjort den här konstruktionen.

Om jag inte missminner mig så när vi behandlade 2013 års budget så var frågan upp angående hur det skulle bli med produktionsstödet i framtiden, för den frågan var inte med i 2013 års budget. Då svarade vicelantrådet att den dagen när det blir godkänt så får vi ta ställning till 2013 års produktionsstöd. Det skulle vara roligt att veta om landskapsregeringen redan tagit ställning till för hur man ska agera för 2013? Eller har man bara tagit ställning till dessa två år retroaktivt som gäller nu? Jag skulle gärna vilja veta det.

Vi från Ålands Framtid har alltid hävdat och förespråkat utnyttjande och utbyggnaden av vindkraften. Som det är idag när det gäller många nya etableringar så fordrar det någon typ av samhällsstöd. Det har väl kanske vindkraften också fått förutom Båtskären som klarade sin egen finansiering. Man då byggde man i en tidsperiod när det var dålig efterfrågan på vindkraft och man fick ganska förmånliga vindmöllor. På det viset fick man ihop ett eget kapital där det var privata finansiärer som gick in med kapital. Man räknade med att man skulle få en viss avkastning och sitt eget investerade kapital tillbaka. Så fungerar det. Man måste få in riskkapital i bolag och så vill man ha en skälig avkastning, annars riskerar ett projekt att stanna upp och sedan blir det ingenting mera.

Det kan tolkas som att produktionsstödet går till bolag och att stödet inte ska betalas ut som dividender, som ltl Runar Karlsson sade. Jag håller delvis med. Det är bra om man kan använda de här pengarna i nybyggnad eller åtminstone planera för det. Man kan inte rubba på det system som finns idag när det gäller avkastningen i ett aktiebolag. Riskkapitalisterna vill också ha en avkastning för annars får man inte in riskkapital flera gånger. Man måste alltid räkna med en viss avkastning. Sedan kan man alltid diskutera vilken nivå avkastningen ska ligga, så väl som andelsbolaget har fått rabatt på sin el. Möjligheten finns till att få in nytt kapital och öppna upp det som ett folkbolag och hänvisa till den gröna och miljövänliga elen. På Åland kanske vi redan uppfyller de här målen till 2020, med 20 procent grön el. Jag tror nästan att vi ligger på gränsen redan idag.

Jag har lyssnat på vad VD Lindqvist har sagt, om man inte får några lösningar på inmatningstariffen så finns det inte något intresse av att bygga ut vindkraften. Man har istället mobiliserat sig för att rusta ner bolagen. Det är ju bara för att säkra att de som tagit risker, och investerat tidigare framförallt i Båtskären, att de inte ska förlora hela sitt kapital. Det skulle vara ledsamt.

I det här fallet handlar det också lite om ett vägval. Man väljer vad samhället ska stöda. Det bästa är alltid att det ska bära sig själv och att man har elpriserna på en sådan nivå. Därför skulle det vara det bästa man kom in i inmatningstariffsystemet som finns i Finland idag. Frågan är hur länge det kan vara så här frikostigt eftersom svenska bolag idag etablerar sig för utbyggnad i Finland bara för att man har det mest förmånliga stödpaketet för att bygga vindkraft. Det är ju politiska beslut och man har sett hur hastigt det svänger. Man kan ändra över en dag, en natt eller en månad om man anser att det här är för frikostigt. När man har uppnått målet 2020, att 25 procent av den producerade elen ska vara vindkraft, så är risken att man stänger luckan och säger att nu får vindkraftsbolagen sköta sig själva. Då står ju vindmöllor där, de snurrar och producerar, men den som har investerat får inte någon avkastning.

Kort och gott, jag är positiv till det här men jag skulle gärna vilja veta hur fortsättningen blir. Hur är tanken? På vilken nivå ligger i diskussionen om inmatningstariffen idag? Vi som sitter oppositionen vet egentligen ingenting. Jag vet inte heller om alla andra ledamöter som sitter i lagtinget känner till allt fast de sitter med regeringspartierna. Jag hoppas att jag kan få svar på mina frågor.

Jag vill från Ålands Framtid påstå att vi är positiva till utbyggnaden av vindkraften. Vi har en potential på Åland att utnyttja vinden. Det frågades i en replik vem som äger vinden. Inte är det någon som äger vinden. Man utnyttjar ju den vind som finns och för att utnyttja vinden som måste man göra en investering. Det betyder att bolaget inte äger den vind som man utnyttjar men man tar vara på den vind som finns. Ingen äger vinden, man utnyttjar vinden. De som har den förmågan att ta vara på det som naturen erbjuder, utan att göra något ingrepp, ska vi vara tacksamma för. Tack, fru talman.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Den här framställningen gäller explicit 2011 och 2012. Vi har ännu inte tagit ställning till 2013 eftersom huvudspåret är att komma in i det så kallade inmatningssystemet. Som jag sade tidigare så har vi goda förhoppningar om att få ett förslag inom juni månad, som vi själva har satt som deadline. Efter det så måste vi annars gå vidare med andra åtgärder. Det här är ju ändå en av våra framtidsnäringar som har goda naturliga möjligheter på Åland. Vår förhoppning när det gäller inmatningssystemet är att vi ska få ett sådant förslag som gör att vi kan gå vidare på det spåret. Lyckas inte det, då måste vi diskutera hur framtiden ska se ut och hur vi kan skapa förutsättningar på annat sätt för vindkraftens utbyggnad på Åland.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är fortfarande lika oklart med inmatningstariffssystemet. Finns plan B klar eller är det något som ni börjar jobba på när ni har fått svaret?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det finns ingen klar plan B. Naturligtvis har vi mentalt börjat förbereda oss på andra strategier. Det krävs säkert många diskussioner före vi har en slutgiltig plan B. Huvudspåret är fortfarande att komma in i imatningssystemet eftersom det skulle vara det förmånligaste sättet för branschen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Man får väl hoppas att förhandlingarna med inmatningstarifferna slår väl ut. Vi vet också att hela den här investeringen med reservkraften och Finlandskabeln också bygger på att man i framtiden ska bygga upp en vindkraftspark ute i skärgården och utnyttja den elkabel som går där. Det är en del av baktanken med att man drog kabeln den där vägen. Jag ser att förra finansministern ruskar på huvudet, men nog kan jag tänka mig att baktanken var lite så.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vem äger vinden? Det var en filosofisk och retorisk fråga.

När man bygger ut vindkraften får det ju onekligen konsekvenser för markägare när det gäller mark som kan förlora i värde. Jag tror att om man ska få acceptans för utbyggnation och om man ska få acceptans för att subventionera med skattemedel så tycker jag och liberalerna att det här är en mycket viktig fråga. Som centerns sade så kan man ha nyemission och alla ålänningar kan ha del i hela vindkraften. Vindkraften är en åländsk naturresurs.

Ltl Brage Eklund, replik

Till alla delar kan jag hålla med ltl Sjögren när det gäller att man ska ta hänsyn till bebyggelse och markägare. Vi kanske har lite oklarheter när det gäller hur en markägare får kompensation när marken ligger en viss bit bort från själva etableringen. I Sverige finns det ganska tydliga regler om att man inom en viss radio får en viss ersättning. När man kommer fem-tio kilometer bort så får markägare ersättning. Men här finns ingen ersättning, det är bara etableringsplatsen som får ett arrende. Det är kanske också någonting som man borde titta på. Vem ska skapa de regelverken, landskapet eller bolagen? Får man en etablering 50 meter från sin mark så kan man sedan inte själv etablera en vindmölla precis bredvid.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är sant. Det finns flera frågor. Det har varit fantastiskt om vi faktiskt skulle haft en samhällsplanering. Vi har ett blankt kort när det gäller det här. Det visar sig att det blir försvårande omständigheter och där ligger vi efter. Samhällsplanering är en del av svaret.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tror att ltl Sjögren och jag har lite avvikande åsikter när det gäller behovet av samhällsplanering. Regelverk som kompensation för markägare kan man göra utan att man måste bygga upp en byråkrati med samhällsplanering. I det stora hela så fungerar det bra idag. Varje kommun har sin syn på planering. De kommuner som är långt komna har sina översiktsplaner och vissa andra kommuner ligger efter. Jag ser det inte som en lösning att göra en centraliserad samhällsplanering.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.