Remissdebatt

Pyrotekniska artiklar LF 13/2015-2016

  • Utdrag ur protokollet

    Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Diskussion.

    Minister Nina Fellman

    Talman! Bästa ledamöter, jag vill lägga fram för lagtinget en landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningen om pyrotekniska artiklars överensstämmelse med kraven.

    I klartext betyder det att vi här har en blankettlag som är tillkommen till följd av EU-direktiv. Genom lagen genomförs EU:s krav på harmonisering av lagstiftningen kring pyrotekniska artiklar, alltså raketer.

    Tidigare har pyrotekniken reglerats i kemikaliesäkerhetslagen, som också den gjorts tillämplig genom en blankettlag.

    Den här lagändringen är av lagstiftningsteknisk karaktär. Den handlar främst om registrering, spårning och CE-märkning av pyrotekniska artiklar.

    Lagen föreslås få ett senare ikraftträdelsedatum först då två horisontella rikslagar, dels om marknadskontroll och dels om anmälda organ för vissa produktgrupper, träder i kraft.

    Orsaken till att denna lag läggs fram redan nu är att det finns frågeställningar kring lagstiftningsbehörigheten på området. Lagen berör till en central del standardisering, som är rikets behörighet, medan man också kan hävda att det handlar om produktsäkerhet och allmän ordning och säkerhet, som är åländsk behörighet.

    Förhoppningen är att pyrotekniklagen ska klargöra de otydligheter som finns när det gäller behörighetsgränsen för standardisering.

    När det gäller konsekvenserna för de åländska företagare som säljer pyrotekniska artiklar kan man säga att jordmånen är god och väl förberedd. Genom god framförhållning av våra tjänstemän så har våra rakethandlare redan övergått till att handla enbart med CE-märkt pyroteknik, och kommer inte att drabbas av några besvär till följd av lagen.

    I sak gör lagen det lättare både att handla med raketer och att övervaka hanteringen av pyroteknik, och det syftar till att öka konsumentsäkerheten.

    I övrigt svarar jag gärna på frågor eller kommer till utskottet senare.

    Ltl Britt Lundberg

    Herr talman! Jag har med intresse läst Ålands regerings lagförslag som oblygt är samma som Finlands regerings lagförslag om pyrotekniska artiklar. Förslaget är relativt kortfattat och regeringen själv bedömer det som i huvudsak tekniskt. Lagstiftningen har initierats av att Europaparlamentet och rådet genom flera direktiv harmoniserar medlemsstaternas lagstiftningar.

    Jag har i huvudsak koncentrerat mig på direktivet som handlar om tillhandahållande på marknaden av pyrotekniska artiklar. Det är ett 39-sidors relativt omfattande dokument som är både intressant men också förvånande.

    Jag tror de flesta av oss tänker på säkerheten om vi skulle få frågan om varför det pyrotekniska, dvs. fyrverkerierna, ska styras av samma lagstiftning inom hela EU. Fyrverkerierna ska ju vara CE-märkta. Men säkerheten har ett relativt litet utrymme i direktivet.

    Betydligt mer ägnar sig EU åt att försäkra sig om den fria rörligheten och att det inte får finnas några som helst handelshinder. Man får inte under några omständigheter förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av pyrotekniska produkter som är godkända.

    Ännu mer intressant är det att läsa att man inte heller får hindra icke-godkända produkter, om de t.ex. ska ställas ut på mässor, bara det finns en liten skylt som talar om att de inte är godkända.

    Det är intressant att intresset för att häva handelshinder, för dessa ändå inte alldeles vanligaste vardagsprodukter, är så angeläget när det inte finns samma rörlighet för t.ex. hälsokost eller kosmetika. Kan det verkligen vara så att EU har någon alldeles särskild behörighet vad gäller pyrotekniska artiklar, dvs. raketer och fyrverkerier? Det är lite charmigt också att läsa att Europaparlamentet och -rådet dock betonar att knallhattar inte berörs av direktivet.

    Jag skulle vilja veta hur man diskuterat kring de här frågorna i regeringen och om ministern kan bringa klarhet i hur det kommer sig att just pyroteknik är så prioriterat inom den fria rörligheten?

    I direktivet läggs även en hel del fokus på åldersgränser. Ibland gäller 12 års åldersgräns, ibland är det 16 år och ibland är det 18 år. Hur görs de här bedömningarna och hur har regeringen ställt sig till dem? I lagförslaget finns ingen barnkonsekvensbedömning trots att den har utlovats. Men kanske ministern kan redogöra för hur man resonerat och eventuellt komma med en komplettering till utskottet om det förfaringssättet är möjligt.

    Vad gäller näringsidkarna så åläggs importörerna och tillverkarna att föra register på artikelnumrorna, något som regeringen bedömt att inte medför några betydande konsekvenser, vilket säkert utskottet gärna efterhör att stämmer, för att kunna bekräfta.

    När de kommer till standardisering, herr talman, så är det oerhört viktigt att landskapsregeringen gör ett tydligt självstyrelsepolitiskt ställningstagande, eftersom standardiseringsproblematiken har utvecklats från att handla om centimeter, meter, ton, kvadratmeter osv. till att nu börja nästla sig in i de mest märkliga lagstiftningar och bli en behörighetsfråga. Här skulle jag också vilja ha ett förtydligande från ministern. Vari ligger oklarheterna för Ålands del när det gäller behörigheten i den här frågan?

    Minister Nina Fellman, replik

    När det gäller det första frågekomplexet så ber jag att få återkomma i utskottsbehandlingen.

    När det gäller importörer och tillverkare så finns det på Åland varken det ena eller det andra. Här finns återförsäljare. Men import och tillverkning av pyroteknik förekommer inte på det sättet. Det är CE-märkta fyrverkerier som tas in till Åland och säljs vidare.

    När det gäller standardiseringsfrågan så är det just för att klargöra de här behörighetsgränserna som den här lagstiftningen nu prövas. Det finns en del anda lagar, som rör sig inom samma område, som är på väg. Därför vill vi nu genom den här lagstiftningen, i det här tidiga skedet och innan de horisontella lagarna kommer, klargöra behörighetsgränserna.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Herr talman! Det är ju trist att information och debatt inte kan föras här i salen utan att det ska föras i utskottet. Vi får hoppas, när betänkandet presenteras, att vi får mera utförlig information. Det är klart att vi vet att det inte finns tillverkare av fyrverkerier på Åland. Däremot finns det återförsäljare och de är i högsta grad beroende av den fria rörligheten. Där finns många frågetecken och aspekter som jag tycker att skulle vara intressanta att få svar på. Även när det gäller EU:s behörighet och varför man här har en så djupgående behörighet, skulle vara intressant att veta.

    Minister Nina Fellman, replik

    När det gäller konsekvenserna för de åländska handlarna så har landskapsregeringens tjänstemän jobbar mycket väl och med god framförhållning för att se till att det inte blir problem för de åländska återförsäljare som finns, eftersom det varken finns importörer till EU eller tillverkare av pyroteknik på Åland.

    Ltl Britt Lundberg, replik

    Ja, herr talman! Jag får hoppas att vi får mera information och mera fördjupande i detta. Det är självklart att vi vet att våra tjänstemän sköter kontakten och informerar om de nya regler som är på väg. Det presenterade ministern mycket förtjänstfullt också i sitt anförande. Men det skulle vara intressant att höra lite mera av de diskussioner som har förts kring det här direktivet och till de överväganden som man har gjort. Framförallt också var barnkonsekvensbedömningen är och om vi, som det utlovats, skulle kunna få den till lagtinget på ett eller annat sätt.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.