Remissdebatt

Enligt arbetsordningens 42 § ska självstyrelsepolitiska nämnden avge ett betänkande i ärendet innan det tas upp till slutlig behandling i lagtinget. Först tillåts diskussion och därefter remitteras redogörelsen till självstyrelsepolitiska nämnden.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! EU är toppen! I alla fall om man får tro 51 procent av ålänningarna som i en undersökning svarade att Finlands EU-medlemskap är en positiv sak. Bara 20 procent av de som tillfrågades ansåg att EU-medlemskapet är en dålig sak. Vad beror detta på?

Det här knyter an till den breda, övergripande frågan: Vad är EU för Åland idag och vad vill vi ålänningar att EU ska vara? Då vi gick med i EU 1994 var EU ett tämligen abstrakt begrepp. Genom åren har begreppet EU fyllts med konkret innehåll och varje ålänning kan idag lätt göra en nyttoanalys av EU. På plussidan finns skatteundantaget och alla färjeavgångar detta medfört för vårt örike. Att det idag finns gott om möjligheter att ta sig till nästan alla vädersträck från Åland och att det är möjligt att frakta saker till och från Åland är viktiga saker för vårt samhälle.

Samtidigt står det otvetydigt klart att vi har förlorat behörighet till EU sedan 1994 och 1995 och att vi därför behöver kunna påverka i EU – eller som absolut minimum undanröja dåliga beslut från EU.

År 2014, 20 år efter folkomröstningen om EU, ser vi att sektorer som jordbruk och fiske är starkt knutna till unionen. Vi märker av EU i allt från statsstöd och offentlig upphandling, till sjöfart, energi och spelverksamhet. Vi hör också en ”intern kritik” från vår förvaltning om att alla enmannamyndigheter på sikt kan börja att ”äta upp” förvaltningen inifrån. Ett sådant EU vill åtminstone inte jag ha.

Fru talman! Landskapsregeringen presenterar idag sina EU-prioriteringar för 2014 och sin verksamhet för 2013. I meddelandet kan vi bl.a. läsa att kommissionens mål för 2014 framförallt är att öka tillväxten, bekämpa ungdomsarbetslösheten och öka investeringarna i EU. Hur kan EU öka tillväxten också på Åland? Jag välkomnar särskilt en fördjupning i denna, breda och övergripande fråga – hur kan EU ge Åland tillväxt?

Vad är då landskapets ställning och inflytande i EU-ärenden? Några kommentarer:

– Vi kan för tillfället skönja en svag förbättring i möjligheterna för Åland att fullt ut, på svenska delta i den nationella beredningen av EU-ärenden. 

– Landskapsregeringens prioriteringar av EU-frågor finns definierade i EU-meddelandet.  För dem som arbetar för Åland i EU, nere i Bryssel, är Ålands ståndpunkter viktiga. Det kan handla om en hastigt påkommen förnyelse av patientdirektivet eller vattendirektivet – och Ålands ståndpunkt behövs. Visst är våra resurser begränsade och de allra första versionerna av t.ex. förordningar är inte alltid lättöverskådliga, men den stora utmaningen med EU för Åland förblir att det är lättast att påverka initialt – och här kan vi alltid bli bättre.

– Åländska representationen i Europaparlamentet. Hur ser framtiden ut? Tror landskapsregeringen på det ”nationella” eller ”internationella” spåret? Landskapsregeringen tar i meddelande tydligt ställning för att frågan ska lösas nationellt, genom en ändring av vallagen, så att landskapet Åland vid Europaparlamentsval utgör en egen valkrets. Jag vill i detta sammanhang peka på självstyrelselagen 68 §, där det står: ”Vid riksdagsmannaval och vid val av republikens president utgör landskapet en valkrets. Om dessa stadgas särskilt”. Vi lever i spännande tider, där grunden för Ålands självstyrelse inklusive 68 § ska ses över av en revisionskommitté, gemensam för lagtinget och riksdagen. Det här kan vara ett lämpligt forum att föra upp frågan i.

Vi har dessutom riksdagsval på kommande, ett val som bör hållas före den 16 april 2015, vilket torde innebär en ny regering och nya möjligheter att arbeta för åländsk representation i Europaparlamentet.

– Hur ser det ”internationella spåret” ut idag? Förvisso väljs ett nytt Europaparlament under 2014 och Åland har här alla möjligheter att visa framfötterna. Som vi kan läsa i meddelandet kommer en större principdiskusison om parlamentets mandatfördelning år 2016. Jag tror personligen inte att Åland har särdeles stora möjligheter att vinna gehör för sina tankar i denna Europaparlamentsbaserade process. Den åländska kungstanken om egen plats ska här konkurrera med tyska grönas förslag om att minska antalet MEPar med 200 eller 300. Det ”internationella spåret” är med andra ord kallt - och jag har svårt att föreställa mig framgång på det internationella planet utan att frågan skulle vara kraftigt förankrad i Finlands regering.

Landskapsregeringens specialrådgivare nämns också i meddelandet. Tjänsten lediganslås under 2014. I samband med detta kommer innehållet i tjänsten att ses över, i syfte att säkerställa att tjänsten används optimalt. Landskapsregeringens vision är framförallt att tjänsten ska få en mer operativ karaktär för att driva Ålands intressen i EU. En specialrådgivare – eller ”councellor” – har i kraft av sin ställning en mycket god tillgång till information. Då vår åländske specialrådgivare kontaktar kommissionen gör HEN det från en stark ställning. Specialrådgivaren får information som denne inte annars hade fått. En jämförelse med Färöarna kan vara på sin plats. Färöarna har en egen ”ambassad” i Bryssel, ändå finns det färingar som sneglar avundsjukt mot Åland. Varför? Det är lätt att glömma att Färöarna är utanför EU och har därför inte kanaler in i kommissionen eller i Europeiska rådet. Ålands specialrådgivare däremot har mer insyn i t.ex. fiskerifrågor än vad den färiska ambassaden har. Därtill har Färöarna ett ”moderland”, Danmark, som i EU-sammanhang och särskilt inom fiskerifrågorna, ibland driver motsatt linje i förhållande till Färöarna. Vi har alltså genom Finreppen en tämligen stark ställning som vi bör använda klokt.

Några kommentarer om sakfrågor i EU meddelandet:

– I EU-meddelandet står det om den konsoliderade bolagsskattebasen och framtida mervärdesskattesystem. En konsoliderad bolagsskattebas kan ha negativa konsekvenser för landskapets kommunalskatteintäkter. Arbetet med den konsoliderade bolagsskattebasen fortskrider långsamt och långsamt, dels för att det är en tekniskt komplicerad skattelagstiftning och dels för att medlemsländerna har väldigt olika skattesystem att utgå ifrån. På de här två faktorerna ska ännu lägga att skatteområdet är ett område där rådet beslutar med enhällighet, i klartext betyder att alla medlemsländers röst behövs. Det går inte att gruppera sig och ”köra” över något land eller en grupp med andra länder. Landskapsregeringen kommer noga att bevaka händelseutvecklingen under 2014.

– Ett annat anmärkningsvärt ärende är de framtida mervärdesskattesystemen. Kommissionens ursprungsförslag mötte ett ramaskri i Europa, kanske särskilt i Norden med tanke på ideella föreningars verksamhet. För Åland har det dessutom ekonomiska konsekvenser för restaurangtjänster ombord på fartyg. Landskapsregeringen har örat mot kommissionen och rådet. Idag vet vi inget nytt, annat än att medlemsstaterna är djupt splittrade, vilket i EU-sammanhang brukar innebära en förlängning av Status Quo.

– Inom fiskeripolitiken har vi sett förnuftet segra några gånger i samband med reformarbetet. Det har handlat om begränsningar av unionens överstora fiskeflotta. För Ålands del är det särskilt intressant att småskaligt, kustnära fiske beaktas.

Inom jordbruket kommer 2014 att bli ett ”övergångsår” i genomförandet av den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken och det operativa landsbygdsutvecklingsprogrammet, främst på grund av EU:s försenade tidtabell för fastställande av lagstiftningspaketet. Åland kommer att följa slutförandet av arbetet med reformen av de nya riktlinjerna inom statligt stöd – och arbetet med att förenkla lagstiftningen kring ekologisk produktion. I jordbrukspolitiken ser vi också en fortsatt lillfingerbrytning om i vilken utsträckning GMO-grödor ska tillåtas på EU:s område. Den dörren torde förbli stängd, men dörren har en glipa som gör att man kan odla t.ex. vissa arter av potatis i vissa länder.

– Inom miljöområdet vill jag särskilt nämna initiativet ”resurseffektivitet och avfall”, det har en viss koppling till vår diskussion om hållbarhet: ”Förslaget kommer att baseras på framstegen från genomförandet av färdplanen för ett resurseffektivt Europa och fastställa de huvudsakliga byggstenar som behövs för att EU:s ekonomiska potential ska kunna bli mer produktiv samtidigt som färre resurser används och steg tas mot en cirkulär ekonomi. Initiativet kommer att inbegripa slutsatser som dragits från utarbetandet av lämpliga indikatorer och mål samt översynen av huvudsakliga mål för EU:s avfallslagstiftning och utförandet av en efterhandsutvärdering av direktiven om avfallsflöde, inbegripet en bedömning av alternativ för att öka samstämmigheten mellan dem.”

Sedan några saker som inte står i EU meddelandet.

– I EU-meddelandet står väldigt lite om upphovsrätter, SVT Play och elektroniska gränshinder. Orsaken är enkel: Det har hänt tämligen lite inom EU på detta område. Det har stampat på stället ganska mycket, ända fram tills i förrgår då kommissionen beslutade att inleda en antitrustutredning om produktionsbolagens regler för gränsöverskridande sändningar. Detta innebär förhoppningsvis att vi kommer att kunna se samtliga svenska tv-kanaler på Åland och på Internet. Detta bör ses som en direkt fortsättning på Premier League-domen från 2011. Kommissionen, eller rättare sagt DG konkurrens, sätter nu stadigt ner foten och visar att man menar allvar. Territoriellt baserad upphovsrätt ska inte hindra EU-medborgare från att ta del av varandras TV-sändningar.

– Vad gäller tobaksdirektivet har Åland alltjämt olika syn jämfört Finland. Vi fick för 15 minuter sedan ett meddelande om att försäljningsförbudet i artikel 15 kommer att kvarstå inför Europaparlamentets plenibehandling. Däremot kommer snus inte att omfattas av reglerna om ingredienser vilket är en seger för sunt förnuft eller snusförnuft

Fru talman! Det finns mycket mer att berätta, men detta kan tjäna som inledning för debatten. Tack för ordet.

Ltl Anders Eriksson, replik

EU-parlamentsplatsen berördes i anförandet. Jag tänker på ett litet lustigt utspel som Valve hade i media tidigare om EU-parlamentsplatsen.  Förstår jag det rätt? Den kommittén som nu sitter och jobbar skulle försöka få till stånd en ny självstyrelselag och skriva in i den lagstiftningen att Åland skulle ha en egen EU-parlamentsplats. Motivet var att det var andra människor som satt där än de som man har diskuterat med tidigare. Det är mycket möjligt att jag har missförstått någonting, men jag utgår ifrån att de representanter som sitter i självstyrelsekommittén också har kontakt med sina respektive rikspartier och grundproblemet är ju att inget av de finska partierna vill släppa ifrån sig en plats. 

Minister Wille Valve, replik

Som EU-minister har jag ett ansvar att vända på varenda sten och se varenda inkörsport som finns till en åländsk Europaparlamentsplats. Vid läsning av självstyrelselagen 68 § så finns det en stadig spik att hänga upp en parlamentsplats på eftersom där redan nämns att Åland utgör en egen valkrets liksom vid presidentvalet. Man kan förstås föra en diskussion om vad som kom före. Ska man först ändra valkretsarna eller ska man ändra självstyrelselagen? Jag vill fördomsfritt föra in den idén att man kunde ändra det genom 68 §. Vi har ju snart ett riksdagsval framför oss där hela riksdagen kommer att underkastas folkets vilja och delvis bytas ut. Det innebär att vi får nya människor också i självstyrelselagsrevisionen. 

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är jättebra att titta på nya idéer. Sedan om det är en ny idé eller inte kan man ha olika åsikter om. Jag vill dra mig till minnes att vi från Ålands Framtid till och med har motionerat under årens lopp om att man kunde ta modell från riksdagsvalsupplägget. Förstår jag det rätt, vilket lite var pudelns kärna i frågan, att motivet var att det var andra människor som satt i den här kommittén och därför skulle det kunna gå vägen? Det hade jag lite svårt att få ihop. Vi vet att FSP är det parti som faktiskt skulle förlora först på om Åland skulle få sin berättigade EU-parlamentsplats. Jag tror att det är väldigt svårt att komma någonstans annat än om man använder sig av det internationella kortet som vi har lyft många, många gånger när vi har debatterat de här frågorna.

Vilka färöingar har riktigt sneglat avundsjukt på Ålands specialmedarbetare? Det har jag aldrig hört, det var något nytt.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Wille Valve, replik

Nej, det handlar inte om att det skulle vara andra människor men det är ett annat sammanhang. Självstyrelselagsrevisionen har en väldigt stark koppling till hela Ålands konstitutionella status, inklusive hur valkretsarna är uppdelade. Jag anser definitivt att det skulle vara värt att överväga att föra upp föra upp frågan i den processen.

Angående vilka färöingar ltl Valve har pratat med så har jag befunnit mig i nordiska sammanhang i två år tillsammans med ltl Eriksson och diskuterat med en del färöiska kollegor.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack ministern för ett välformulerat öppningsanförande. Jag har ett visst intresse när det gäller EU:s utveckling i fråga om statligt stöd och möjligheterna att stöda missgynnade och mindre gynnade regioner. Det jag saknar i det här är någonting om de minimisreglerna och den utvecklingsprocess som tidigare funnits att ytterligare ge möjlighet för det offentliga att stöda nya satsningar i de mindre gynnade regionerna. Har ministern hunnit bekanta sig något med detta? När man nu ritar om stödkartorna, kommer det att finnas en öppning för landskapsregeringen att bli mera aktiv i skärgårdsregionen som hittills har missgynnats av att Åland i övrigt anses vara rikt inom ramen för EU-medlemskapets kriterier?

Minister Wille Valve, replik

Här måste jag ärligt svara ltl Jansson att det de minimisreglerna har jag inte koll på.  En halvtimme före jag gick upp i talarstolen nåddes jag av beskedet att vi nästa vecka kommer att ta fram en ståndpunkt i förhållande till det statliga stödet. Jag kommer att börja arbeta med detta när jag kommer ner från talarstolen. Tidpunkten är lite olycklig för just nu kan jag inte svara på den frågan. Jag lovar att svara privat på den frågan åt ltl Jansson. Feedbacken om skärgården tar jag med mig in i det arbetet.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Det här ska absolut inte ses som någon kritik, utan bara ett sätt att försöka fylla på det behov av analys som vi alla bör utföra tillsammans. Jag ser fram emot ministerns presentation inför nämnden och sedan i utskottsarbetet.

EU-meddelandet i övrigt innehåller otroligt många viktiga frågor. Jag förstår att ministern inte kan beröra alla i det här öppningsanförandet.  Det som ministern säger vad gäller TV-sändningarna och ålänningarnas möjlighet att ta del av TV-sändningar på svenska i framtiden tillhör kanske den viktigaste vardagsfrågan för oss ålänningar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ministern utstrålar energi och kunskap. Vi vet att ministern Valve har en gedigen erfarenhet från sitt arbete i Europaparlamentet. Det bådar gott för det fortsatta EU-arbetet i förvaltningen. Det är ett digert jobb som ministern har på sitt bord. Det är ett väldigt långsiktigt, det framskrider också väldigt långsamt vilket man ser när man läser det här meddelandet. Frågorna kommer om och om igen, vi debatterar frågorna årligen här och sist och slutligen händer det väldigt lite.

Angående frågan om parlamentsplatsen. Vilka nya argument borde vi framföra i självstyrelsekommittén? Sist och slutligen är det ju våra politiska medaktörer i Helsingfors som vi ska övertyga. Har ministern nya argument? 

Minister Wille Valve, replik

Det är samma argument som tidigare. Åland i kraft av sin konstitutionella status är berättigad till ett minimum av inflytande i EU-sammanhang och detta inflytande kunde tillgodoses med en egen Europaparlamentariker.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Fortsättningsvis är det de politiska partierna i Helsingfors som vi måste övertyga. Argumentationen är nog den viktiga. Hur vi sedan framför det, om det är via självstyrelselagen eller via valkretsindelningen, tror jag är mindre viktigt. Det viktiga är att landskapsregeringen aktivt fortsätter det här arbetet. Och förstås ska alla vi som har kontakter till partier i Helsingfors fortsätta att jobba för det här.

Minister Wille Valve, replik

Jag håller till hundra procent med ltl Eriksson. Det påminner mig om Ålands flagga i Bryssel. Jag hade den stora förmånen att få samarbeta intensivt med vtm Eriksson om flaggan och där fick vi faktiskt först ett nej från utrikesministern som vi sedan lyckades vända till ett ja. Jag anser att nej från riket ska tolkas i det ljuset.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Frågan om representation i Europaparlamentet är politiskt. Juridiskt hittar man nog vägar om man finner en politisk konsensus. Jag var också nöjd med ministerns debut till den här delen, med ett undantag. Minister Valve nämnde att det inte är någon hemlighet att Åland har förlorat behörighet. Jag trodde att vi hade lämnat den formen av retorik bakom oss, för det är ju inte så att vi medvetet har överfört behörighet till unionen eftersom själva unionen bygger på en integrering av Europa även på lagstiftningens område. Folkligt kan man tala om att förlora behörighet men det är en fullständigt medveten åtgärd och då brukar man inte tala om att tappa någonting utan man har medverkat till att ha överfört den.

Minister Wille Valve, replik

Ltl Jansson har en poäng där.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Tack, fru talman! Den årliga redogörelsen om EU-frågor blir bättre och bättre. Den har blivit mycket bättre under de senaste åren än vad den var tidigare. I år är det ytterligare ett steg framåt när det gäller den information som vi förutsätter att lämnas till lagtinget.

För Moderat Samlings del är det väsentligt att unionen inte utvecklas mot en federation, utan att fortsätter att vara ett unionssamarbete mellan självständiga stater och förhoppningsvis i framtiden inkluderande såsom medlemsstater sådana självstyrelser som delar statsmakten med staten, vilket är fallet för Ålands del och för ett fåtal andra självstyrelser i Europa.

För det andra är det väsentligt för Moderat Samling att man inte överför mera beskattningskompetens till Unionen än vad man har kommit överens om hittills.

För det tredje är det väsentligt att man minskar behörigheten för EU i vissa politikområden som bättre passar för den nationella behörigheten. De flesta stora frågor där vi har varit missnöjda med Unionen är av den arten att de inte borde behandlas av Unionen utan de borde ligga på det nationella planet. En återföring av behörighet enligt brittiskt resonemang är en intressant fråga för oss.

Men å andra sidan, för det fjärde, finner vi att i många gränsöverskridande frågor som har att göra med miljöfrågor, brottsfrågor och en del ekonomiska styrningsfrågor när det t.ex. gäller bankväsendet så kan vi behöva mera EU. Det är åt båda hållen, men ingen utveckling i federativ riktning.

Sedan till meddelandet. Det är intressant att man börjar med att säga att det här året är ett mellanår i Unionen när det gäller styrningen, av det skälet att man byter ut både parlament och kommission. Då blir det en lugnare takt och det kan vara till fördel för samarbetet inom Unionen. Reformtakten, som tenderar att vara onödigt stor och snabb, bromsas upp lite.

Sedan till några av de konkreta frågeställningar som tas upp. Den första på sidan 8-9, 2.1.4.  Åländsk representation i Europaparlamentet. Landskapsregeringen redogör tydligt för sin inställning att frågan om Ålands representation i Europaparlamentet bör lösas nationellt genom ändring av vallagen. Det är bra att vi är tydliga på den punkten. Finland har en annan uppfattning, man hänvisar ständigt till att det skulle ske någonting på det internationella spåret och därmed skulle Åland och Finland kunna få en plats för Ålands del. Det har vi många gånger här diskuterat, det kommer inte att hända och därför är det ett orealistiskt spår. Det är att slå blå dunster i våra ögon att hänvisa till den möjligheten. Skulle det sannerligen mot förmodan hända någonting på det området så vore det naturligtvis bra, men vi ska inte tro det.

När det gäller det nationella spåret så hävdar inte bara justitieministeriet, som man skriver om i meddelandet, utan hela regeringen på aftonskolan att det inte kommer att hända någonting avseende en ändring av vallagen. Men jag förstod det på det sättet att det gällde nu till det här Europaparlamentsvalet. För framtiden så fortsätter den politiska diskussionen.

Då är det utspel som ministern här kommer med intressant, att man skulle ta upp frågan i Ålandskommittén. I Ålandskommittén kan man väl motivera att man tar upp frågan genom att det i 68 § står vad det står om riksdagsval och presidentval. Genom att också införa det i diskussionen i Ålandskommittén så breddar vi den politiska diskussionen kring den här frågan och nya människor kommer delvis med i debatten. Argumentationen som vi har är att det är lättare att få grogrund för den grupp som Ålandskommittén utgör än vad den gjorde i riksdagen när lagtinget kom med sitt initiativ dit.

Personligen tror jag att den enda lösningen för att vi ska lyckas med att få Åland till en valkrets så är att Finland indelas i flera valkretsar, så att inte bara södra Finland är representerat i Europaparlamentet i framtiden utan också delar av mellersta och norra Finland. Naturligtvis går det inte att driva en separat fråga om att ändra 68 § i självstyrelselagen, utan samtidigt ska man komma överens om att ändra vallagen. Man får en ny infallsvinkel på vårt arbete men den här frågan.

Följande fråga jag vill beröra gäller 2.1.7 - Landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden. Här är de problem som man har väldigt ärligt beskrivna. Det viktiga här är de 40 beredningssektionerna som fungerar på finska. Där har landskapsregeringarna kämpat med att få en bättre situation till stånd.  Det redogörs för hur man kämpar vidare. Det sägs här att man från rikets sida säger att vi får dokument översatta till svenska om vi begär det. Men hur ska vi kunna veta vad som står i de finskspråkiga dokumenten utan att kunna finska? Den modellen fungerar inte. Här måste riket ta på sig ett större ansvar och göra bedömningar vilka av de många dokument som finns i de 40 beredningssektionerna som är så väsentliga för Åland att de omedelbart bör översättas. Sedan kan Åland ha tilläggskrav när det gäller översättningen.

Sedan sker möten på finska och där diskuteras tolkningsmöjligheten, men den fungerar inte om man inte har en fullständig simultantolkning, endast så kan de åländska tjänstemännen delta i arbetet på ett likvärdigt sätt. Det är det demokratiunderskott som vi har i EU-frågor och som vi ska behandla i Ålandskommittén framöver och det är bland det största problemet vi har i beredningen av EU-ärenden för Ålands del.

Följande fråga är den konsoliderade bolagsskattebasen 2.2.2, som nog är väldigt problematiskt för åländsk del. Det sägs i meddelandet: ”Förslaget innebär samtidigt att en skattemyndighet i en annan medlemsstat tillfördelar Finlands inklusive Ålands andel av skattebasen för beskattningen av samfund.” Den direkta beskattningen är inte EU kompetens idag. Landskapsregeringen har motsatt sig det här förslaget. Det förekommer också en stor kritik bland övriga medlemsstater mot det här förslaget. Jag hoppas att man med kraft fortsätter att motarbeta det här. Det finns inga fördelar i det för åländsk del, vi kommer att vara nettoförlorare.

Följande punkt som jag kort vill beröra är upphandling. Vi har nu haft en EU-styrning av upphandlingen under ett antal år. Det börjar bli ett decennium. Det har resulterat i att besvär är regel numera. Besvär till domstolar är regel i samband med upphandling i enlighet med i EU-lagstiftningen. Ett samhälle som fungerar på det sättet så fungerar dåligt. Man bör alltså arbeta i motsatt riktning, man borde få ett enklare regelverk med mindre toppstyrning. Upphandlingen i landskapet och i våra länder skulle förenklas. För att förenkla, vilket man säger att man vill göra, så avser man att kräva att det i varje stat ska finnas en nationell myndighet som fungerar för övervakning och genomförande av kontroll av offentlig upphandling. Man kallar det ett kunskapscentrum. Fullständigt klart för Ålands del är att det kunskapscentret inte kan ligga i det finska Finland, utan det måste ligga på Åland för Ålands del. Jag hoppas att landskapsregeringen bevakar det ur den synpunkten, samtidigt som man försöker förenkla den här lagstiftningen så att besvärsvilligheten minskar. Det är klart att den ska finnas i rimlig omfattning.

Ännu vill jag kort beröra kapitel 2.2.9 om sjöfart. Fortfarande koncentrerar man sig helt och hållet på svaveldirektivet och det är historia. Svaveldirektivet blir vad det blir. Alla som seglar på Nordsjön och i Östersjön måste anpassa sig till det. Svaveldirektivet ändrar inte konkurrensförhållandet mellan rederierna särskilt mycket men det ändrar konkurrensförhållandet mellan landtransporter och sjötransporter. Men det är, som sagt var, historia.

Vi har för framtiden dock många frågor som borde ha redogjorts för i det här kapitlet. Nämnden kan titta på Clean Shipping utvecklingen - betydande konkurrensmöjligheter för åländsk sjöfart, närsjöfarten fortsättningsvis - den EU-interna sjöfarten och sedan hamnutvecklingen och regelverket i hamnarna. Hamnarna är en trång sektor i sjöfartens konkurrenskraft.

Avslutningsvis, ett glädjebudskap på sidan 37 i meddelandet, Överträdelseförfarande och EU-domstolsärenden. Vi ser i tabell 9 att ärenden som har berört enbart riket har varit tio stycken under året och ärenden som har berört enbart landskapet har varit två stycken under året. Liksom tidigare fortsätter vi att vara något bättre på att sköta EU-ärenden än vad Finland är. Tack.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack fru talman! Det var en intressant lokution i vicetalmannens anförande, om jag förstod den rätt vad gäller frågan representation i Europaparlamentet. Jag uppfattade kollegan Roger Janssons uttalande ungefär så här: Det är lättare att övertyga rikspartiernas företrädare i Ålandskommittén än vad det är att övertyga samma partiers företrädare i riksdagen. Med tanke på att kommittén sammanträder i morgon nästa gång och flera av oss träffas i kväll så skulle jag sätta stort värde på att få lite mera kunskap vad denna iakttagelse grundar sig på.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Sannerligen med stort nöje ska jag göra det. Vi ska i Ålandskommittén självklart behandla både kapitel 9 i självstyrelselagen och kapitel 9a som berör vårt förhållande till Europeiska Unionen. I Ålandskommittén finns en stor kunskap. I de problematiseringar som vi kommer att göra från åländskt håll i kommittén när det gäller båda de kapitlen så kommer det att finnas en sakkunskap baserad på förståelse. Till det problemkomplexet hör också vår representation i EU-organ. Det kommer man att kunna diskutera på ett helt annat sätt än när frågan var uppe i olika utskotten i riksdagen i samband med lagtingets motion, då vi ofta av praktiska skäl inte heller kunde vara med och argumentera annat än i grundlagsutskottet i den frågan. Då var det bara en person som kunde vara med och argumentera. Det blir mycket mera jämställt i den här diskussionen som nu kommer att föras.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Ja, vi ska ta vara på alla möjligheter och goda idéer och det här tillhör definitivt dem. Det förhåller sig för närvarande i självstyrelselagen så att den här typen är bestämmelser är utanför både 9 och 9a kapitlet i sammanhanget. Jag sätter värde på synpunkterna och beaktar dem sålunda att man inte riktigt kan föra in dem i kapitel där de inte hör hemma. Men som sådana är de politiskt mycket värdefulla.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är ett riktigt tekniskt konstaterande. I 9a kapitlet finns inte detta men däremot har det att göra med 9a kapitlet och den politik vi kommer att diskutera i det sammanhanget, bl.a. hur vi är representerade. Då blir det en automatisk vidareföring till 68 §. Jag tror nog att det kommer att finnas en förståelse att även vår representation i EU-organ kommer att behöva inkluderas i diskussionerna om vårt förhållande till Europeiska Unionen i samband med reformen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Jag kan hålla med vtm Jansson att vi nu har ett meddelande på våra bord som börjar hitta de former som vi rimligtvis kan begära från förvaltningen och ministrarna när det gäller EU-sidan. Det är klart att några av de här frågorna börja kännas lite gamla men de lever med oss på ett eller annat sätt och därför är det viktigt att landskapsregeringen tar upp i dem i den årliga redovisningen om vad som är på gång eller vad som bör prioriteras.

När det gäller tidtabellen så hoppas jag att vi har den styrka att vi i alla fall inom april månad ska kunna meddela landskapsregeringen vad vi anser om prioriteringarna så att vi inte har det liggande fram till juni månad, då har allt för stor del av EU-året redan gått till ända.

Fru talman! Inledningsvis konstateras att vi har ett hat- och kärleksförhållande till EU-gemenskapen. Det är ofrånkomligt att det som pågår i vår omvärld med krig och elände i Arabstater m.m. är hemskt. Det är i ljuset av det här som vi bör titta, analysera och kritisera EU-medlemskapet. Mycket tack vare EU har fredstanken och därmed demokratiseringstendensen slagit rot i Europa. Vi måste värdesätta det. Även om det är svårt i det dagliga att hitta ljuspunkter i den fortlöpande EU-processen så när man nu tar del av de senaste rönen om superbakterierna, de som är resistenta mot alla nu kända läkemedel, och hur de tilltar i styrka världen över på grund av en oförsvarlig hantering så är det bra att det har funnits ett organ, en kommission i det här fallet, som har haft styrkan att redan 2006 se till att antibiotika inte finns i det foder som används i djurproduktionen inom EU. Den process som pågår utanför EU t.ex. i USA där 13 miljoner kilo antibiotika kommer in i djurfoderproduktionen kommer att sluta med elände. Mänskligheten ser till att vi inte har något vapen mot resistenta bakterier. Här är ett typexempel, fru talman, på att EU har en långsiktig tanke, ibland är tanken mer än väl med stor framförhållning.

När det gäller mera konkret Ålands vardagsbekymmer så kan jag bara hålla med om EU-minister Valves syn på arbetet inom de så kallade sektionerna i Helsingfors. Det finns tydligen en svag förbättring av den svenskspråkiga servicen. Men, som vtm Jansson redan var inne på, det finns sannerligen utrymme för förbättringar. Det får inte vara slumpen som avgör om de åländska tjänstemännen får en tillräcklig service på svenska eller inte. Det måste vara en självklarhet. Senaste år, i samband med motsvarande redogörelse, hade vi en lång debatt i den här frågan, då betonade vi att det inte ska behöva vara en sådan situation att en åländsk tjänsteman ska känna att man enbart är till besvär för det fortlöpande EU-arbetet inom sektionerna. Här måste landskapsregeringen åter med skärpa betona vilket ansvar som ministerierna har att sektionerna fungerar på svenska. Om det ska vara effektivt så är simultantolkning under pågående möten den enda möjliga lösningen. Det värsta är att nöja sig med att när mötet är slut så sker det någon form av sammanfattning på svenska från någon som kan svenska inom organet. Det är inte hållbart.

När det gäller den formella sidan så är det avsaknaden av vår berättigade EU-parlamentsplats. Vi har på kort sikt förhoppningsvis en lösning. Vi har en åländsk kandidat som är med och slåss om en plats i parlamentet. Det är ett sätt för ålänningarna att visa allvar med EU-medlemskapet, vi vill vara med och påverka.

När det gäller motsatsförhållandet som vi har i den här frågan, det vill säga att regeringen Katainen vill ha en lösning på EU-nivå medan vi kräver en lösning på axeln Mariehamn-Helsingfors så det är en dragkamp som vi på något vis måste försöka vinna genom att komma överens med statsmakten om var lösningsmodellen står att finna.

Jag ansluter mig till dem, och centergruppen också i sin helhet tror jag, som anser att det är genom en ändring av självstyrelselagen som vi kan åstadkomma den här parlamentsplatsen.

Med anledning av de replikväxlingarna som var här tidigare i salen i samma fråga så vill jag betona att Janssonkommittén har lämnat en öppning för en lösning via en ändring av självstyrelselagen genom att ha den med som ett av de moment som måste lösas i samband med översynen av självstyrelsesystemet och förnyelsen av densamma. Vi ska jobba vidare med det, vi som har ansvar för att Ålandskommittén gör ett bra jobb för Ålands självstyrelse.

När det gäller de frågor som har nämnts här, så upprepar jag inte det som vtm Jansson redan sade om upphandling. Jag stöder till fullo slutsatserna där. Vi får sannerligen hoppas att det inte blir en tillsynsmyndighet, för vi vet att enligt EU-praxis så betyder en myndighet nationellt att vi inte har en åländsk sådan med allt vad det innebär. Vi får sannerligen tro och hoppas att det är tillkomsten av kunskapscentra som bistår vid upphandlingar som blir mottot för det fortsatta arbetet.

När det gäller upphandling så måste vi alla komma ihåg att det är ett tveeggat svärd. Det är bra på många sätt att man tryggar rättviseaspekten och konkurrenssidan mellan företagen. Men vi har ett dilemma, vilket jag själv i självstyrelsepolitiska nämnden kommer att ta upp, det faktum att vi idag i vissa fall har för små gränsvärden vid de åländska upphandlingarna. Vi utsätter våra tjänstemän för en onödigt byråkratisk process och i vissa fall skapar vi en situation där vi gör oss ointressanta för leverantörer av mera avancerad utrustning. Varför skulle de stora leverantörerna, specialisterna, ägna sig åt en nivå som inte är försvarbar? Vi sållar helt enkelt bort skalan av leverantörer genom att ha för små gränsvärden. Det här är en diskussion som vi måste föra.

I replikväxlingen med EU-ministern var vi redan inne på statsstöd. Det är en otroligt viktig sida av Ålands EU-medlemskap att vi får ett större handlingsutrymme när det gäller skärgårdspolitiken och regionalpolitiken i stort. Här måste vi nog med kraft se hur en omritad stödkarta kan ge bättre förutsättningar att stöda den svagaste regionen inom våra gränser.

När det gäller överträdelseförfaranden så upprepar jag inte vad vtm Jansson sade.  Det tycks som om Jansson nästan har läst mina tankar även här. Det har skett en enorm utveckling vad gäller försvaret av Ålands intressen. Vi är trots allt rätt goda att sköta det här idag. Det är ingen tröst med tanke på de stora förluster som vi har upplevt inom ramen för just överträdelseförfaranden; vårjakten och snuset. Men bättre sent än aldrig, det är bra att det finns ett system som tycks fungera bra. Det är sannerligen viktigt att landskapsregeringen är på alerten med tanke på de nya sanktionsmöjligheter, som kommissionen har enligt Lissabonfördraget, att mycket snabbt skrida till verket ifall ett land eller autonomt område överskrider sina rättigheter. Tack, fru talman.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Det kan ju vara motiverat när vi har en center i talarstolen att ta upp frågan om upphandling lite bredare än vad jag hade möjlighet att göra i mitt anförande. Avsikten med upphandlingsreglerna inom EU är att skapa en öppen konkurrens mellan företag i olika länder. Men det har blivit mera att det skapas begränsningar för konkurrensen till och med inom regioner inom länderna på ett olyckligt sätt. Detta har gjort att många upphandlingsjurister och andra jurister har tolkat regelverket så att man inte får befrämja närproducerade, sådana kriterier får man inte ha. Det är ju en feltolkning av regelverket, även här skulle behövas en liten uppluckring. Närproducerat ska sättas in i miljökriterierna i samband med upphandlingar. Det gör att man kan ha ganska klara regler för det.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Vicetalmannen har helt rätt. Själva upplägget har på något sätt gått lite snett. Tanken är att det inte ska vara ett hinder mellan länderna. Man ska kunna sälja varor och tjänster. Upphandlingar har tagits ner på en lokal nivå som har lett till en situation där det kryllar av besvär. Det känns rätt märkligt att vi har skapat en sådan tillvaro. Vi behöver föra en diskussion om hur vi kan få den här tillvaron att fungera bättre.

Så sent som i förra veckan höll man ett särskilt seminarium om detta på åländsk mark för att fler ska förstå hur man måste agera. Det är klart att vi även måste kunna konstruera upphandlingsvillkor som gynnar de åländska företagen. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Ofta ställs frågan när vi har gäster bortifrån om hur Åland mår i EU och vad ålänningarna tycker om EU. Vi berättar alltid då om hur svårt medlemskapet blev för självstyrda områden som Åland eftersom EU är ett samarbete mellan nationalstater.  Att vi gett ifrån oss behörighet men inte fått motsvarande påverkans möjligheter. Att det skett en behörighetsförskjutning från självstyrelsen också till Helsingfors eftersom alla EU-ärenden tar vägen via Helsingfors. Ska vi påverka ska det ske genom Finlands röst och Finland vill inte alltid samma sak som Åland.

Självstyret har inte mått bra av EU, förvärvad behörighet som ålänningarna genom tiderna kämpat för att överta har delvis tagits tillbaka till Helsingfors och en del har överförts på EU.

Vi ålänningar gjorde ett medvetet val när vi sade ja till EU men vi såg kanske inte hela vidden av den konstitutionella problematiken.

Vi berättar förstås också om Ålandsprotokollet och vilka möjligheter skatteundantaget gett oss, vi konstaterar att ålänningarna sade ja i två folkomröstningar eftersom de flesta av oss såg stora problem för Åland utanför EU efter att både Finland och Sverige beslutat ansöka om medlemskap. Vi såg också fördelar i möjlighet till ökad rörlighet och bättre handelsförbindelser främst till Sverige. Nå, till den delen fick vi förstås en kalldusch när skattegränsen tillkom som ett sätt att hantera vårt skatteundantag.

Den andra frågan, om vad ålänningarna tycker om EU är inte lätt att svara på. Jag noterade att ministern hade en syn, men jag ser inte lika positivt på hur ålänningarna uppfattar EU. Jag tror att ålänningar inte bryr sig så mycket om EU förutom när det kommer till konkreta frågor där EU har varit oförstående och i sin storskaliga hantering av gemensamma frågor till största delen förbisett regionala särförhållanden, nedärvda traditioner och kulturer. Man har glömt tanken på att ta tillvara den europeiska mångfalden, besluten är övergripande och likriktade. Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen glöms eller försvinner i manglande och kompromissandet inom EU:s institutioner.

EU opererar på en nivå som är avlägsen medborgarna så man inte orkar bry sig. Annat än när besluten i Bryssel påverkar direkt i form av stopp på snusförsäljning, minimerad vårfågeljakt, byråkrati och statsstödsregler som försvårar en småskalig regionalpolitik.

Nu kanske den som lyssnat så här långt tror att liberalerna blivit EU-motståndare. Det brukar ofta bli rubriker efter en sådan här debatt och någon som stiger upp och säger att vi ska bojkotta EU, men det tycker inte liberalerna. Liberalerna står fast vid att EU är ett viktigt freds- och samarbetsprojekt. Men EU borde bättra sig och ta hänsyn till regionerna och framförallt de självstyrda områdena. Likaväl som Finland nu borde inse att Europaspåret är kört och att det nu är dags att se till att deras enda självstyrda område, som har suverän lagstiftningsmakt, får plats i EU-parlamentet. Det är inte hedrande för landet Finland som är en modern demokratisk rättsstat att ålänningarnas folkliga förankring i EU saknas vilket innebär ett stort demokratiunderskott.

Mellan människorna och EU:s institutioner finns ett enormt avstånd. Undra på att det är svårt att intressera sig för vad som sker i Bryssel. Eller för den delen vad som sker i landskapsregeringen som har ansvaret att hantera alla dessa otaliga EU-ärenden. Först när lagstiftning och beslut griper in i vardagen vaknar engagemanget och då är det för sent att påverka.

Frågan är; hur ska vi väcka intresse för EU och få igång ett engagemang kring EU frågorna? Hur kan medborgarna komma närmare EU? Är det årliga meddelandet till lagtinget svaret? Knappast. Meddelandet ger en bra sammanfattning om vad som är på gång och vad som bedömts vara viktigt ur åländsk synvinkel. Sista delen av meddelandet ger också statistik på hur många ärenden som har hanterats och hur engagerat lagtinget varit. Hela meddelandet blir lite av en revisionsrapport av EU-arbetet. Många av frågorna snurrar på år efter år, därför att de är så långsiktiga. Därför diskuterar vi också lite samma frågor flera år i rad i den här debatten. Den politiska debatten verkar inte komma igång med anledning av meddelandet, och på det sättet engagerar vi inte heller människorna som lyssnar på debatten.  Jag var redan i fjol inne på att det börjar bli dags för en ny form för den årliga EU-debatten.

Vi har under många år haft fokus på inflytandefrågorna. Det har varit en lång kamp för att få till stånd bättre möjligheter att påverka via Finland. Nu har vi kanaler och nu gäller det att utnyttja dem.

Kampen för parlamentsplatsen är kvar och den frågan måste ha stor uppmärksamhet av landskapsregeringen. Men i övrigt ska vi nu koncentrera oss mer på substansen i olika politikområden. Därför är det intressant att sätta sig in i vilka områden landskapsregeringen prioriterat. Problemet som jag upplever är att återknytning till människors vardag saknas. Att man skulle förstå hur de prioriterade politikområden kan gripa in i människors vardag. Människors liv påverkas säkert av de politikområden som prioriteras. I framtiden när lagar sätts i kraft hur ska jag som medborgare förstå vad som döljer sig i de olika kommissionsförslagen om de inte konkretiseras och exempel ges på hur implementeringen kan komma att påverka livet på Åland?

Jag vet hur svårt det är att göra prioriteringar av den mängd ärenden som är på gång och på kommande inom EU och jag vet att det är svårt att sia om vilken väg de olika initiativen kommer att ta. Men jag ber ändå den nya EU-ministern att fundera på dimensionen hur man skulle öka intresset och stärka engagemanget hos medborgarna. Hur ska vi få igång en debatt som mer anknyter till människors liv och vardag? 

Vi i lagtinget har också anledning till självkritik. Även om vi vet att EU griper in i det mesta har vi ett rätt ljummet intresse för EU-frågorna.  Vi har länge talat om att utskotten skulle behöva ta mera för sig av EU-frågorna. Vi har subsidaritetskontrollen där det ännu inte finns system som jag tycker att uppfyller det som vi önskade när en gång i tiden kämpade för subsidaritetskontrollen. Där måste vi komma vidare.  Men även för oss i lagtinget så blir det intressant när det blir konkret och när det implementeras i lagstiftning. Ett bra exempel på det här är lagen om patienters rörlighet som remitterades i måndags. Det är ju ett ärende som har funnits med oss i många år. Nu ser vi resultat av en lång process. Det skulle faktiskt vara intressant att få veta huruvida Ålands engagemang i den frågan överhuvudtaget haft någon betydelse.

Varroa och biodling har varit en fråga som sysselsatt Åland och förvaltningen under flera år. Åland har faktiskt i den här frågan gjort sin röst hörd. Oron som fanns hos biodlarna togs på allvar och initiativ väcktes om att Åland skulle bli ett varroafritt område. Ni som inte minst det så påverkar det och kan förstöra hela bisamhällen. Det handlar om hur man importera för bisamhällen mellan Åland och andra områden.

Kommissionen har nu beslutat om att delar av unionen skulle erkännas som varroafritt. Regelverk har antagits som gör det möjligt att skydda bisamhällena på Åland från angrepp. Det är bra jobbat från Ålands sida. .

En annan långkörare är tullkodexen och skattegränsen. Här har verkligen Åland gjort sitt arbete och gjort allt som bara gått att få till stånd förenklade förfaranden av tullkodexen. I ett skede såg det rätt mörkt ut och det såg ut som också förenklade förfaranden som utarbetats i vår skattegränshantering var hotade. Om jag förstår meddelandet rätt är nu de hoten undanröjda och vi kan leva med den tillämpning av tullkodexen som kommer att gälla. Där vill jag också peka på att landskapet göra skillnad och påverka.

Tillväxt och jobb är fortsatt högt prioriterat i kommissionens arbetsprogram för 2014. För ett hållbart samhälle är grunden fortsatt hållbar ekonomi som bygger på att människor har arbete och att företagandet ges goda förutsättningar. Att hjulen rullar. Förstås har EU-programmen en stor betydelse för hur och på vilket sätt företagandet i landskapet ska stödas och ges förutsättningar för fortsatt tillväxt.  EU-programmen ska som det sägs i meddelandet beskrivas i ett särskilt meddelande och lagtinget ska då få möjlighet att fördjupa sig i den frågan. Det är bra att vi får det till lagtinget. Det är synd att vi inte i det här skedet i samband med behandlingen av EU-frågorna har fått den informationen till lagtinget. De nya programmen är kanske den viktigaste EU frågan just nu eftersom de kommer att styra den förda näringspolitiken i många år framåt. Och av dem bör ju också framgå hur landskapsregeringen tänker arbeta för att verkställa EU-målet om tillväxt och jobb.

Kommissionen vill också bekämpa ungdomsarbetslösheten bland annat genom ungdomsgarantier. Från liberalerna har vi vid flera tillfällen understrukit vikten av att införa en ungdomsgaranti. Landskapsregeringen har inte velat ta till sig förslaget men kanske kommissionen kan vara den kyrkstöt som behövs för att vi också på Åland ska ha en garanti för att ungdomar ska ha tillgång antingen till jobb eller till utbildning.

Jag noterar att upphandling redan har diskuterats av ltl Harry Jansson, och vtm Jansson. Jag hade också upp den frågan redan i fjol. Jag tycker att det är väldigt viktigt att följa det här och att förändringarna också passar vårt småskaliga system.  Jag har en frågeställning och ett varningens finger. Igen ska en tillsynsmyndighet som ska pekas ut för nationen Finland. Vad betyder det för Åland?  Ska tillsynen ske från Helsingfors?

Angående kompetenscentret, ska vi bygga upp ett eget eller är det landet Finland som ska sköta byråkratin?  Här finns det skäl för landskapsregeringen att verkligen analysera och fundera vidare.

I talmanskonferensen hade vi en diskussion om långa anförande. Nu står jag här och har ett långt anförande. Det blir lätt så i den här debatten så för EU är en så omfattande fråga. Jag har tre frågor till. 

Den nationella experten vid kommissionen som vi kämpade om höll på avslutades vid halvårsskiftet 2013. Jag är glad att landskapsregeringen lyckades få till stånd en lösning tillsammans med statsrådet i Helsingfors. Jag ber landskapsregeringen att kämpa för att fortsätta att ha en nationell rådgivare i kommissionen. Vi är små, vi måste ta tillvara alla resurser och vi måste använda alla kanaler och fötter in i EU:s olika institutioner.

När det gäller tjänsten som specialrådgivaren i Bryssel så ska den utvärderas, vilket också sades i fjol att den skulle utvärderas under året. Nu ska det göras. Den posten är så viktig men man ska komma ihåg att det är berg av arbete som den personen har på sig. Det är framförallt ministerrådet som borde vara i fokus för specialrådgivaren. Kontakterna till parlamentet måste vi sköta på annat sätt. Specialrådgivaren i Bryssel ska bevaka alla kommittéer, alla arbetsgrupper och alla åländska positioner. Det är ett digert jobb. Försök att göra strukturen så att man också kan klara det arbetet så att det inte blir för spretigt.

Slutligen vill jag igen påminna om seminariet om Åland som vi kom överens om med viceordförande Mercedes Baressos när han besökte landskapet 2011. Redan då kom vi överens om att regionkommittén skulle genomföra ett seminarium om Åland. Nu säger man i år igen att man ska genomföra seminariet i år. Nu hoppas jag, minister Valve, att vi i nästa EU-meddelande inte ska läsa att det ska göras nästa år. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Tack, vtm Viveka Eriksson, för ett tydligt och bra anförande. Många av frågorna får vi säkert anledning att återkomma till i självstyrelsepolitiska nämndens behandling och i utskottens behandling. En replik räcker inte till.

Jag kan kort kommentera att det går utmärkt att tycka att EU-medlemskapet är en bra sak, samtidigt som man är kritisk mot det mesta som EU står för. Det är i det ljuset som jag tycker att man ska se 51 procent. Den stora frågan som vicetalmannen tog upp var hur vi kan berätta för medborgarna vad EU betyder för deras vardag. Där kan vi alltid bli bättre. Vi politiker som befinner oss i det här rummet har en stor pedagogisk uppgift att öka intresset och stärka engagemanget. Jag håller kanske minst med vtm Eriksson angående engagemanget i och med att jag upplever att det finns ett starkt engagemang för ålänningarna för just EU-frågorna av olika skäl. Ibland känner man att EU skaver och man vill veta varför EU håller på så här, men man vill också veta om möjligheterna som EU ger.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tror också att ålänningarna bryr sig om EU när det blir konkret, när man ser att det som EU beslutar om eller planerar faktiskt griper in i vardagen i mitt liv, då engagerar man sig. Därför efterlyser jag att vi skulle bli bättre på den debatten, att vi faktiskt knyter an de här olika kommissionsinitiativen för att beskriva hur det påverkar människors vardag. Då kan man förstå, lära sig och försöka vara med och påverka. Vi kan påverka innan implementeringen sker, sedan är det ett faktum.

Minister Wille Valve, replik

I sak håller jag med. Jag tror att det handlar om en insikt om att EU verkligen angår oss alla. EU är inte bara en fråga för EU-rättsenheten utan det är en fråga för hela förvaltningen, det är inte bara för EU-ministern, det är för alla ministrar. EU är inte folkrätt utan EU är idag offentlig internaliserad rätt både i Finland och på Åland och bör betraktas som sådan anser jag.

 Vtm Viveka Eriksson, replik

Så är det absolut. Samtidigt har EU så många olika trådar ute. Det är svårt för vårt lilla sammanhang med vår lilla förvaltning och vår lilla befolkning att följa de andra. Därför blir de här prioriteringarna väldigt viktiga, att man gör rätt saker och att man koncentrerar sig på samma sak. Att man återanknyter EU-frågorna till människors vardag tycker jag att är väldigt viktigt. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Det var ett långt och innehållsrikt anförande av vicetalmannen. Jag håller med i många frågor. Jag tycker att det blev lite inkonsekvent när det gäller den lokala anpassningen av EU:s politik. Inledningsvis nämnde vicetalmannen att EU var en ganska stor koloss som pressar på oss allt möjligt och att vi nästan inte kan värja oss. Samtidigt någonstans i mitten av anförandet så var det väldigt bra när det gällde Varroa och att Åland hade varit aktivt. Min uppfattning är att EU beaktar lokala variationer och gör otaliga undantag men det krävs lokal politisk aktivitet som förs vidare i Bryssel. Skatteundantaget är väl det mest strålande exemplet på lokala variationer.

Talmannen

Tiden är ute!  

Vtm Viveka Eriksson, replik

Tack, talman! Nu förstod jag inte riktigt den här inkonsekvensen. Jag pekade på hur viktigt det är att vi utnyttjar kanalerna för att på alla sätt försöka påverka. Jag lyfte upp de goda exemplen där det har lyckats. Men det är väldigt många andra frågor som griper in i människors vardag där man känner att man inte har haft den här möjligheten att vara med och påverka. Traditioner och kulturyttringar blir sönderskavda av övergripande storskaliga beslut och vårfågeljakten är ett exempel. Det är då som människor reagerar. Jag tycker att vi ska vara mera proaktiva och se till att människor blir mera engagerade i ett tidigare skede såsom exemplet med Varroa där det fanns en tidig varning och vi var med och påverkade.

Ltl Barbro Sundback, replik

Vårjakten var nog en blunder från åländsk sida. Man var allt för godtrogen vad gällde tjänstemännen i Helsingfors. Där misslyckades man helt enkelt.

Jag har lite svårt med det här engagemanget från den enskilda individen. Det är säkert bra men nog är det ju de politiska organens ansvar och vi invalda politikers ansvar att föra den här politiken. Naturligtvis gör man det alltid i samarbete med dem som man företräder. Jag tycker att det där blir lite tjockt och tungt. Ge gärna flera exempel på där Åland har blivit överkörd i de här sammanhangen som vicetalmannen nu nämner här. Jag känner inte riktigt igen den där bilden. Man kan skylla allt möjligt på EU utan att på något vis varken ta ansvar eller föra fram fakta.

Talmannen

Tiden är ute!  

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! EU:s beslutsfattande sker på en nivå som är väldigt långt ifrån människornas vardag. Jag försöker peka på att det finns en anledning för oss som jobbar inom politiken med de här frågorna att på olika sätt skapa en bättre förståelse och ett starkare engagemang. När jag hör människor tala om EU då är det ofta i termerna av att man är missnöjd med någonting, byråkratin är komplicerad eller statsstödsreglerna går i fel riktning. Det finns otaliga exempel på när medborgare faktiskt är missnöjda.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Tack, vtm Eriksson, för ett utomordentligt Åland-Europa anförande. Vicetalmannen berörde hur vi ska få folk intresserade. Jag delar uppfattningen att det är dåligt ställt till den delen. Men det är också dåligt ställt i lagtinget, där borde vi lyckas ännu bättre och då får vi också ut det mera bland folket. Däremot har vi en god möjlighet att få information ut bland folket vart fjärde år i samband med Europaparlamentsvalet. Nu när vi har en egen kandidat, talman Britt Lundberg, så får vi alla ta på oss ansvaret att föra ut de väsentliga Europafrågorna för ålänningarna till allmän diskussion.

Sedan en kort randanmärkning när det gäller subsidaritetskontrollen. Nu har vi också sett att subsidaritetskontrollen är mycket av skendemokrati. Det har vi inte mycket nytta av.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi kämpade väldigt hårt för att vi skulle ha den kanalen öppen. Vi fick också till stånd en ändring i självstyrelselagen så att vi har den här kanalen öppen. Därför är det viktigt att vi i motsvarande mån jobbar konkret för att utnyttja kanalen. Det är tungarbetat, det är ett väldigt stort sammanhang och det är väldigt många som ska vara engagerade, men vi ska utnyttja de kanaler vi har. Det tycker jag att är viktigt.

Jag håller med om att vi har talat i väldigt många år att lagtinget behöver engagera sig mera i EU-frågor. Jag är också självkritisk, man kunde gå in i detaljer mycket mera. Man borde titta mycket noggrannare på alla olika prioriterade frågor och kommissionsinitiativ, men det är lite tungarbetat. Utskotten har förstås ett stort ansvar att jobba med EU-frågorna.

Vtm Roger Jansson, replik

När det gäller lagtingets eget arbete så har vi ju tillsammans kämpat för att intresset skulle öka. Jag har den erfarenheten med mig från riksdagen att de utskott som sysslar med jordbruksfrågor och med miljöfrågor så långt mer än hälften av deras arbetstid går åt till EU-ärenden. Så är det inte alls här i lagtinget, utan EU-ärenden tar man lite mera sällan och relativt lätt på. Nu när programmen för de kommande sju åren kommer så blir det naturligtvis momentant lite mera aktivitet i lagtinget. Men tyvärr borde det finnas en mycket större kunskap och mera ingående diskussioner i de frågorna så att man når det resultatet att man är i tid när EU-politiken slås fast.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Statistiken i meddelandet visar hur många samråds- och informationsärenden som det har varit mellan landskapsregeringen och lagtinget. Statistiken har inte förändras till det bättre under det senaste året. Visst finns det anledning att ta tag i det här också från utskottets sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Vtm Viveka Eriksson nämnde att lagtinget inte såg vidden av ett medlemskap i EG/EU. Vi backar då bandet 20 år tillbaka ungefär till 1993-1994. Jag var medlem av lagtinget vid den tiden och flera av oss här var redan då med. Jag vill inte påstå att jag såg vidden tillräckligt, men så mycket vidd såg jag att jag föreslog att lagtingets alla organ skulle engageras i frågan för att ta reda på vilken vikt detta ärende har. Vad har vi att lära oss från t.ex. Danmark och Spanien? Vi minns att det förslaget röstades brutalt ned, 8 liberaler stödde det, 22 röstade emot och här är vi.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är självfallet så att Åland har gjort en massa misstag under arbetets gång. Det här var också ett misstag förstås. Därför att vi har den konstitutionella problematiken, som jag pekade på, och vi såg inte riktigt hela vidden av detta med behörighet. Man kan inte säga att behörighet överfördes tillbaka till Helsingfors, men den hanteras där. Åländsk behörighet hanteras i Helsingfors. Självstyrelseutvecklingen har gått bakåt i det här sammanhanget. Jag tror inte riktigt man hade den problematiken klar för sig när man gick in i EU-medlemskapet.  Självstyrelsen har inte mått bra av EU-samarbetet.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Det beror ganska mycket på vad man menar med ”man”. Vi var sedan begynnelsen vana att självstyrelsen utgör ett skydd mot annan lagstiftning. Det är möjligt att man trodde det också i förhållande till EG/EU. Faktum är ju det motsatta. Hela idén med behörighetsläckaget är ju integration. Det var uppenbarligen därför vi gick med. Men det är oroande om vi gick med på så galna boliner att man inte riktigt visste vad man gick med i.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Jag är övertygad om att medvetenheten fanns, och den finns nu, om att vi förde över behörighet till EU. Vi var kritiska då och vi är kritiska nu till att vi inte kunde följa med och påverka besluten i enlighet med den behörighet vi överförde. Jag tror nog att alla var medvetna om det. Helsingfors hanterar idag alla EU-ärenden, även de som Åland har egen behörighet, det är landet Finland som agerar gentemot EU och till den delen har det blivit en förskjutning som inte var önskvärd och inte riktigt genomtänkt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Tack fru talman! Vtm Viveka Eriksson lade väldigt stor vikt vid att medborgarna inte är engagerade i de här frågorna. Då måste vi också fråga oss vad det beror på att det här engagemanget inte ökar? Jag tror för min del att de här senaste replikskiftena om behörigheten och vad som skedde 1993 och 1994 är en typ av diskussion och debatt som verkligen gör att medborgarna drar öronen åt sig.

Nu har vi snart varit med i EU i 20 år och det är vardag för de flesta människor. Man tar för givet att man kan resa fritt i Europa. På många sätt är man mera informerad än någonsin tidigare om vad som händer i området. Jag tror framförallt att människor känner stor trygghet och rädslan för krig är mer eller mindre borta för de uppväxande generationerna, vilket är en stor politisk framgång för det är nog första gången i världshistorien som europeiska nationer inte känner att de möjligen är offer för nya och kommande krig.

Herr talman! Jag hade närmast tänkt tala om den här proceduren och redogörelsen. Ska vi hålla på så här? Är det ett väsentligt politiskt arbete som lagtinget utför genom den här redogörelsen och dess remiss till självstyrelsepolitiska nämnden? Vi kan läsa här att av 850 direktiv så har det varit samråd i 3 direktiv med utskotten. Subsidiaritetsprincipen har vi inte utvecklat. Vi har inte något fungerande system i lagtinget för hur vi ska dras in i EU-samarbetet. Det är inte utrikespolitik, det borde vara en konsekvens att behörigheter förts över till Bryssel. Om vi ska vara med i ett tidigare skede så kan vi inte göra det här till något speciellt. Men vi har inte en fungerande struktur och vi har aldrig haft någon.

Min uppfattning har alltid varit att självstyrelsepolitiska nämnden ska vara ett EU-organ. Man borde samla kompetensen och kunskapen där och självstyrelsepolitiska nämnden kunde sedan eventuellt göra bedömningar. På den här nivån kunde man också ha diskussioner med de ansvariga ministrarna, men det där är detaljfrågor. Vi kan konstatera att strukturen inte fungerar. Den här debatten hetsar nog inte upp någon. Redogörelsen har dessutom en politisk egenhet att den blir vanligtvis godkänd när dess tid rinner ut. Regeringen som lämnar den här redogörelsen önskar sig antagligen feedback från lagtinget men feedbacken kommer när tiden för redogörelsen mer eller mindre är slut. Det är med andra ord, herr talman, på det sättet ställt att ingen är riktigt intresserad. Arbetet tar lång tid och när det är klart så har det ingen betydelse i stort sett, om jag är riktigt hårdrar det här.

Jag tycker för min del att det här måste förändras och radikalt. Helst måste vi ha någonting helt annat, jag vet inte hur regeringen vill kommunicera med oss om detta. Jag tror att det skulle vara lättare om vi hade en allmän EU-debatt varje år, gärna före det här pappret kommer. För det som händer politisk i EU är ju ganska intressant nu och nästan lite hoppfullt. Det känns som att det finns en framtid för EU vad gäller de stora strukturerna. Däremot ser det illa ut när det gäller mänskliga rättigheter, Rule of law och demokrati i många av medlemsländerna. Jag tror att det skulle vara en mera politiskt intressant diskussion.

Ska vi nu igen sitta och säga, när det här dokumentet kommer till självstyrelsepolitiska nämnden, ”det är demokratiskt, alla ska få vara med och uttala sig” och sedan skickar vi dokumentet till utskotten för utlåtanden, så kommer utlåtandena och så läser vi igenom. Ska vi göra någonting? Nej, vi bilägger dem så får alla läsa och så är det demokrati. Det är på något slags folkskolenivå. Alla får samma möjligheter, men det är ingen som fattar något styrande beslut. Den politiska debatten är ganska tråkig.

Herr talman! Med dessa föga uppmuntrande ord så tror jag nog att medborgarna, även efter den här behandlingen, kommer att vara lika oengagerade som tidigare i EU-frågor. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack ltl Barbro Sundback för det anförandet. Jag noterade att ledamoten är missnöjd med EU-redogörelsen. Vi ska komma ihåg att det här ändå är ett dokument som fortsättningsvis lever. Det har processats fram under de senaste åren och dokumentet finner sina former. Om arbetet som landskapsregeringen har gjort är så oerhört dåligt så skulle det vara intressant att veta hur ltl Barbro Sundback gärna skulle se att landskapsregeringen för diskussionen och dialogen gentemot lagtinget.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag tycker inte att minister Thörnroos behöver ta på näsan. Jag tror att den här diskussionen ska vi föra i nämnden. Det här ärendet ska ju till nämnden och behandlas. Är ministern nöjd med att lagtingets uppfattning i de här frågorna i bästa fall kommer i september eller november till regeringens kännedom? Jag tycker att det är väldigt ineffektivt arbete.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Problematiken i meddelandeformen som den ligger här och nu är att meddelandet delvis innehåller en återblick, men också delvis prioriteringar framåt. Prioriteringarna framåt kommer ju från EU. Det är EU som lägger de stora riktlinjerna som vi sedan från regeringen försöker implementera i den åländska verkligheten. Jag bestrider inte att det säkert finns ett utvecklingsarbete att göra här. Jag skulle gärna vilja veta hur ltl Barbro Sundback vill att landskapsregeringen ska förhålla sig till EU och hur vi ska kommunicera gentemot lagtinget. Det finns ändå ett begränsat antal möjligheter.

Ltl Barbro Sundback, replik

För det första är det inte ett meddelande, det är en redogörelse och enligt regelverket så ska redogörelsen behandlas av självstyrelsepolitiska nämnden. Det första man kunde göra är att diskutera om den faktiskt ska behandlas av nämnden, istället skulle vi kunna ha en öppen och fri diskussion men då måste man ändra på arbetsordningen. För det är ju ganska meningslöst att lagtinget tar ställning till det här när arbetet redan ska vara genomfört.

Jag tycker att vi kunde ha en allmänpolitisk EU-diskussion på höstsidan innan landskapsregeringen gör sitt arbetsprogram för EU. Om det ska förankras i lagtinget så kan det vara en allmän debatt, inte nödvändigtvis gå till utskott. Ska det gå till utskott kanske det borde vara en speciell fråga som man fördjupar sig i.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Jag ska i huvudsak fokusera på tre områden, som delvis har berörts; upphandling, givetvis några ord om den åländska representationen i EU-parlamentet och tullcodexen samt sedan en liten framåtblick över det kommande EU-året.

När det gäller upphandling så skriver man i meddelandet: ”Den föreslagna reformen om modernisering av EU:s regler för offentlig upphandling avser att förenkla regleringen och förfaranden kring offentlig upphandling samt att öka dess flexibilitet….”Samtidigt avser den föreslagna reformen att göra den offentliga upphandlingen mer kvalitetsinriktad”.

Även om upphandlingslagstiftningen idag ställer en del krav på landskapet och kommunerna så har vi på senare tid i Ålands Framtid märkt att det finns tendenser i debatterna runt om i kommunerna på Åland att man gör det svårare än vad det faktiskt behöver vara. I kommunala fullmäktigen har vi lite förvånande noterat att det finns en allmän uppfattning om att man inte kan använda närproducerat som ett upphandlingskriterium på råvaror till offentliga kök. Detta är en sanning med modifikation.

Att i en enskild upphandling ställa krav på att levererade råvaror ska vara närproducerade med hjälp av ett avståndskriterium till producenten är visserligen i strid med EU-rätten, men det finns stora möjligheter att ställa kvalitetskrav som i praktiken kommer att innebära större möjligheter för lokala producenter att vinna upphandlingen.

För att nämna några exempel så kan man förutom miljökriterier, som vtm Jansson var inne på, ha följande krav i en upphandling:

– att äldre ska serveras mat som är bekant för dem

– att fisken som serveras ska vara färsk

– att bröd som serveras ska vara nybakat

– att råvarorna uppfyller gällande djur- och miljöskyddslagstiftning på Åland.

Har andra länder annan djur- och miljöskyddslagstiftning så klarar de kanske inte av upphandlingskriterierna. Det medför att det blir enklare för närproducenter att vinna upphandlingarna.

Här borde landskapsregeringen nu, när det nya direktivet som när som helst ska klubbas i Bryssel och sedan ska implementeras på Åland, se till att stifta en egen åländsk upphandlingslag som alternativ till dagens blankettlag. Detta för att säkerställa att upphandlingsdirektivet implementeras så att vi så långt det bara är möjligt ger kommunerna möjlighet att upphandla närproducerat och samtidigt se på andra möjligheter som ges i sammanhanget; exempelvis att all offentlig upphandling måste annonseras på en för Åland gemensam digital portal som vi i Ålands Framtid har motionerat om tidigare.

Ltl Harry Jansson öppnade även upp för andra problem man kunde granska som kan ha med upphandling att göra.

En egen åländska upphandlingslag för att djupdyka i den problematiken och tvingas ta ställning i frågorna ser vi från Ålands Framtid som ett alternativ som regeringen kan granska framöver. Vi uppmuntrar dem att komma med en sådan lag till lagtinget.

När det gäller åländsk representation i EU-parlamentet så skriver man så här i meddelandet: ”Regeringens linje vid förhandlingar inom EU är fortsättningsvis klar; i E-skrivelsen till riksdagen den 9.3.2012 fastslogs att ”I enlighet med statsrådets principbeslut om Ålands medverkan och inflytande i EU-ärenden från 2009 ska statsrådet också i fortsättningen i förhandlingar på gemenskapsnivå om fördelning av parlamentsplatser hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status.” Det är vackra ord men vi vet ju hur man har använt den här skrivningen hittills, inte som något särskilt slagträ i den debatten för Ålands del. Vi har inte sett mycket resultat från den skrivningen.

Man skriver vidare i meddelandet: ”Landskapsregeringen har under året kontinuerligt arbetat med att få upp frågan om en åländsk parlamentsplats på agendan då 2014 års val till Europaparlament varit upp på ministernivå och vid EU:s institutioner.” Men har man lyckats så här långt? Nej, verkligen inte. Men sörja har vi inte tid att göra, vi ska istället fråga oss varför vi har misslyckats? Svaret är att vi inte vågar vara obekväma i frågan gentemot Helsingfors. Vi släppte igenom Amsterdam-, Nice-, Lissabonfördraget och nu senast Kroatien, efter några kovändningar i den frågan, utan att få någonting konkret tillbaka från Helsingfors utom ett rakt och entydigt nej från regeringen.

Den 19 december skrevs en ledare i Ålandstidningen: ”Ingen representation, ingen beskattning” som handlade om Amerikas protester på 1750-talet mot nya Brittiska skattelagar. Man accepterade inte lagstiftningen och vägrade tillämpa den i Amerika med argumentet att man inte hade möjlighet att påverka lagen. Tror ni det var populärt i Storbritannien? Nej, självklart inte men så var heller inte högst prioriterat att vara bekväm i Amerika och till slut fick man också som man ville och blev till och med självständiga.

Vi måste våga stå på oss och vara beredda att skapa förhandlingslägen med de enda medel vi har i EU-frågor i lagtinget: EU-fördragen. Ålands Framtid står därför orubbligt fast vid vår linje; lagtinget ska inte godkänna flera EU-fördrag före vi har försäkrats en egen representation. Om vi enhälligt skickar det budskapet till Helsingfors ger vi oss själva ett förhandlingsläge. Men det kräver att man vågar vara obekväm.

Att förespråka en valbojkott såsom företrädare för Moderat Samling gör kommer inte bära frukt. Det rynkar knappast många ögonbryn på andra sidan skiftet.

Min nästa fråga är tullkodexen och skattegränsen.  Man skriver i meddelandet: ”Nu verkar tullkodexen hitta sin slutliga form”. Jag delar inte riktigt vicetalmans Viveka Erikssons uppfattning om att vi har gjort vad vi kan för att lösa skattegränsproblematiken.

Redan när Ålands näringsliv hette handelskammaren gjorde man ett stort arbete och utredningar i frågan för att lägga grunden för ett enkelt tullförfarande mellan Sverige och Finland. Svenska tullen sade redan då att man ställer upp och hjälper till och näringslivet skickade över bollen till landskapsregeringen som skulle få till stånd ett möte mellan den svenska och finska tullen för att skriva ett avtal om ett enkelt förfarande. Sedan dess har ingenting hänt, utan man har väntat på eventuella förändringar från EU. Varför har man inte försökt få till stånd en lösning utifrån dagens förutsättningar och de förutsättningar som vi har levt med nu ett tag?

Nu skriver man i meddelandet att man igen för diskussioner med näringslivet för att förstå behovet av förenklingar. Åtminstone har vi i Ålands Framtid förstått det här behovet ganska tydligt. Det är väl inte meningen att man i igen ska börja föra diskussioner med näringslivet på Åland? Nej, se till att omedelbart få tillstånd ett möte med representanter för finska och svenska tullen och eventuella övriga myndigheter och genomför de förändringar som möjliggörs idag. Ändras regelverket så ändrar man också avtal därefter. Det är dags för landskapsregeringen att visa handlingskraft. Behöver man hjälp med kontakterna så ser jag att vi har vår landshövding här på plats som säkert kan hjälpa till med det.

Vad gäller Obunden Samlings tidigare engagemang i den här frågan, framförallt näringsministerns, så kan man fråga vart det engagemanget i den här frågan har försvunnit. Man drev de här frågorna hårt ifrån oppositionsbänken i förra perioden, men så här långt har vi hittills inte sett ett knyst från regeringshåll för att komma framåt i den här frågan. Det är något oroväckande. Har det här engagemanget försvunnet efter samgåendet med moderaterna?

Tittar vi utåt så är det ett spännande år för alla självstyrelser i Europa. Vi har Skottland och Katalonien som båda går mot folkomröstningar för att pröva om deras medborgare är redo för att ta steget och bli självständiga nationer.

Center Maurits Coppieters, ett forskningscenter, har de senaste åren granskat om EU-rätten tillåter att nya medlemsstater upptas inom unionen. Får tidigare autonomier i dagens medlemsstater, som blir självständiga nationer, direkt komma med i EU eller måste de vänta fem år precis som alla andra och ansöka om medlemskap? Det är en intressant fråga. Slutsatsen som man har dragit är ja, EU-rätten tillåter detta. Det finns dock de som av politiska skäl hävdar motsatsen. Frågan är inte solklar före man har fått den prövad i ett praktiskt exempel, det vet vi alla när det gäller lagstiftning. Praxis är viktigt. Skottland och Katalonien kommer under året att folkomrösta om självständighet och förhoppningsvis får vi då också tolkningen av EU-rätten bekräftad i två praktiska exempel.

Kan ett självständigt Skottland eller Katalonien smidigt integreras i EU gäller givetvis detsamma för Åland. Och i likhet med Malta skulle ett självständigt Åland ha sex EU-parlamentariker enligt principen om degressiv proportionalitet, där de små ska ha möjlighet att påverka även fast de är små. Det skulle förstås ge oss betydligt större möjlighet att påverka EU-politiken idag och inte bara genom de fördrag som skickas hit till lagtinget lite då och då.

EU var från början ett fredsprojekt och trots byråkrati, idel märkliga direktiv och en månatlig flyttkarusell mellan Bryssel och Strasbourg så har freden bevarats och säkrats. Dagens EU ska självklart, i likhet med politikerna under första halvan av 1900-talet, framhäva folkens rätt till självbestämmande som den viktigaste grunden i konfliktlösning. Det är ett en viktig pusselbit i fredsprojektet EU.

Därför bör vi från Åland göra vad vi kan för att välkomna eventuella nya medlemsstater som Skottland och Katalonien. Nya medlemsstater som definitivt skulle ha förståelse för vilka problem det kan innebära att som autonomi vara en del av den europeiska familjen. Tack, herr talman.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Jonsson för många intressanta synpunkter. Nu kom vi tillbaka till Kroatien. Jag frågade Ålands Framtids företrädare då vi behandlade Kroatiens anslutningsfördrag vad man vill uppnå med ett nej till Kroatien. Jag fick svaret; publicitet internationellt. Min invändning som jag hade då, och som jag fortfarande har, är; vad är det för sorts publicitet vi får om man ställer Åland mot Kroatien? Vi snackar Kroatien, ett före detta jugoslavisk land som har arbetat stenhårt för att bli salongsfähigt i EU, de har ställt en massa krigsförbrytare inför rätta, jämfört med Åland som är ett av de rikaste områdena i EU och har det ganska bra ställt.

I min värld i uppställningen en helt annan om vi just har ett konstitutionellt föredrag av typ Amsterdam, Nice eller Lissabon.

Betyder Ålands Framtids ståndpunkt nu att man också kommer att säga nej till ett eventuellt anslutningsfördrag med Island?

Ltl Axel Jonsson, replik

Självklart har minister Valve uppfattat det korrekt. Det skulle väl ge oss ett ännu bättre förhandlingsläge än Kroatien, absolut. Det är klart att Island som är ett frihetsälskande folk skulle förstå vårt resonemang att vi också behöver representation där man stiftar lagar över ålänningarna. Det ser jag som en självklarhet.

Jag håller däremot med minister Valve om att ett konstitutionellt fördrag hade varit ännu bättre. När nuvarande lagtingsgrupp Moderat Samling hette Moderaterna så valde de att inte fullfölja och utnyttja den möjligheten den gången och inte heller vid Kroatien, Amsterdamfördraget och Nicefördraget. Att det stå här i salen och diskutera att det vore bättre med ett konstitutionellt fördrag så det håller ju inte i praktiken. När det väl gäller så har man inte kraft att fullfölja det från de tidigare Moderaternas sida. Det kanske inte ska belasta minister Valve men definitivt det parti som han tillhör.

Minister Wille Valve, replik

Ser ltl Jonsson att ett nej till ett anslutningsfördrag, som det står Island på, skulle kunna försämra relationerna på det nordiska planet och Ålands möjligheter att förhandla till sig goda lösningar i det nordiska samarbetet?

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tror inte det. Tvärtom, jag tror att vi skulle kunna få förståelse från isländsk sida för vårt resonemang och vår situation idag. I bästa fall skulle vi också få hjälp av Island i detta, lika som man har gjort från åländsk sida under 1900-talet när vi fick vår självstyrelse. När vi har lyckats nå framgång på självstyrelseplanet så har det skett tack vare stöd från det internationella planet. Men vågar man aldrig pröva det kortet så kommer man heller aldrig att lyckas. Det är säkert.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ltl Jonsson tar upp upphandling i sitt anförande. Jag delar till mångt och mycket ltl Jonssons uppfattning om att en EU-upphandling faktiskt inte är speciellt krångligt. Man behöver ta till sig faktakunskap och processen som sådan är väldigt formativ.

På trafikavdelningen har vi valt att engagera Ålands näringsliv när vi gör våra större upphandlingar så att Ålands näringsliv kan ge hjälp, stöd och information till våra entreprenörer som inte är vana att t.ex. behöva lämna in ett intyg på att de behärskar svenska. Finns inte det intyget med så är det möjligt att de inte kan vara med i den fortsatta processen. Det finns möjligheter även med EU-upphandlingar men det kräver ett nytt tankesätt både från den som upphandlar och den som vill ha upphandlingen.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag delar långt den uppfattningen. Det låter bra att man har involverat näringslivet i processen. Det är genom dialog med näringsidkarna som vi kan utveckla system och våra sätt att upphandla. Därför skulle det vara oerhört viktigt, nu när man har ett nytt upphandlingsdirektiv som ska implementeras, att landskapsregeringen noga ser över möjligheten att stifta en egen upphandlingslag så att vi optimerar upphandlingen på Åland så att den så långt som möjligt passar de åländska förhållandena men ändå inom ramen för EU-rätten. I dagens värld där upphandlingar blir allt mer centrala så är det en viktig fråga att ställa sig och en viktig analys som landskapsregeringen behöver göra. Jag hoppas att minister Thörnroos delar den uppfattningen.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Till skillnad från ltl Jonsson så är jag ännu inte helt övertygad om att en egen lag är simsalabim för EU-upphandlingar och Åland. Jag vet att landskapsregeringen har initierat ett arbete mellan den allmänna förvaltningen och Ålands hälso- och sjukvård där man tillsammans samlar spetskunskaper som behövs för att kunna genomföra EU-upphandlingar på ett korrekt sätt. Här ser jag möjligheter för kommuner och andra offentliga organisationer att ansluta sig och få hjälp, stöd och råd. För de facto är det frågan om expertkunskap och kompetens som behövs. Det känns ganska onödigt att kompetensen måste finnas precis runt om överallt på hela Åland. Här finns det en vinning för oss alla om vi kan samverka.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag håller absolut med om det. Kanske man även kunde involvera kommunerna i det arbetet, eftersom det verkar finnas olika uppfattningar om vad en upphandling innebär. Man ska komma ihåg att det inte bara är vid EU-upphandlingar som EU-rätten ställer krav på kriterier, man får heller inte bryta mot EU-rätten även om man gör mindre upphandlingar. De får inte stå i strid med EU:s grundläggande principer. Även om det ställs hårdare krav på EU-upphandlingar så gäller också till vissa delar EU-rätten för de mindre upphandlingarna. På det området gör kommunerna betydligt flera upphandlingar. Det kanske finns ett behov av att samarbeta och samla kompetensen kring de frågorna. Eventuellt kunde man också stifta en egen åländsk upphandlingslag så att man kunde göra det enkelt för dem att förstå lagstiftningen och man kunde ha egna åländska direktiv på svenska. Jag vill gärna att landskapsregeringen granskar den möjligheten framöver.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Jag tänkte engagera mig i detta som berör skog.

När det gäller det här meddelandet så finns det delar i det som är historia, som ltl Sundback sade. Det finns också framåtsträvande visioner. I de delar som berör skog så finns det vissa saker som jag vill påpeka.

På Åland idag är skogsbruksnäringen ganska viktig. Vi har två industrier idag som omsätter i runda tal cirka 15 miljoner. Man är beroende av en skogspolitik som gör att man kan utnyttja tillväxt och förädla de råvaror som man får ut.

De industrier som finns på Åland idag har varit duktiga på att vidareförädla råvaran som de får in till industrierna. Det mesta går idag i förädlad form på export. En del säljs på hemmamarknaden.

Vi har en viktig aktör när det gäller bioenergi. De tar vara på ris- och restprodukter som blir i skogen och sedan flisar de sönder det till grovflis och levererar detta till Mariehamns bioenergi. De som är insatta i Mariehamns bioenergi vet vilken nytta det är till. Det används till fjärrvärmesystemet i Mariehamn.

På Åland har vi ett bekymmer med att vi inte har något nytt regionalt skogsprogram för Åland. Det senaste programmet gick ut 2006. Vi från Ålands Framtid har frågat efter detta tidigare. Näringsministern är tyvärr inte närvarande idag, det skulle ha varit trevligt att höra hur långt han har kommit. Han lovade att det skulle komma till hösten 2013. På samma gång är det lite katastrofalt att man inte uppdaterade skogsprogrammen som berör Åland.

Vi har också ett certifieringssystem, PFC, där båda bolag är certifierade i. Det betyder att man ska bedriva hållbart skogsbruk. Det finns en massa kriterier; miljöanpassningar, man får inte avverka hur som helst, det ska vara träd kvar på avverkningsytor och det finns mycket bestämmelser. Kontrollmyndigheten kontrollerar hela tiden att det här följs. Om man inte har skött sig så skrivs rapporter.

Där har skötts väldigt bra, tycker jag. Hittills har EU inte haft någon aktiv roll i skogspolitiken. Man har en skogsstrategi från 1998 och en handlingsplan för skogen 2007 till 2011 och det har gällt hittills. Jag citerar: ”Kommissionen anser att en ny strategi behövs för att utnyttja skogarnas multifunktionella potential på ett hållbart sätt, för att tillgodose den ökade efterfrågan på råvaror och förnybar energi”.

”Kommissionen anser att landsbygdsutvecklingsfonderna bör användas för att stödja genomförandet av en hållbar skogsförvaltning och man avser att senast i slutet av 2014 utforma objektiva, långtgående och bevisbara EU-kriterier för hållbar skogsförvaltning”. Här blir jag lite orolig. Norden har i sina barrskogar, sin skogsindustri och sin tillväxt som inte finns i södra Sydeuropa. De har inte förståelse och kunskap alls för hur vi förvaltar våra skogar. Hur följer landskapsregeringen med den här utvecklingen? Bevakar man detta så att man inte blir överkörd?

Inom skogsindustrin och näringen i Finland och Sverige så har man de här certifieringssystemen. Det finns två stycken system, det finns FSC också och de har lite olika inriktningar. Jag tycker att systemen är väldigt stränga. Vad händer när det kanske kommer in sådana människor som kan påverka och som kanske inte har förståelse för vår näring och vår skogspolitik här? Mitt budskap åt dem som är ansvariga för att bevaka det här är att man bör noga följa med och bevaka det här. Man ska vara ute i tid när man bevakar sådana här intressen. Här är det viktigt att man är ute i tid och följer med det här, annars kan man lätt bli överkörd. Man blir samtidigt lite orolig när det står i sista meningen i stycket om skogen: ”Landskapsregeringen har mycket begränsade resurser för detta arbete, men avser att om möjligt följa med utvecklingen av strategin på nationell nivå”. Det här är bland de viktigaste sakerna för åländskt skogsbruk. Jag skulle vara väldigt glad om man följer med det här och sätter resurser på att uppdatera sig. Tack, herr talman.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Eklund, jag tycker att det var ett bra anförande på det viset att det koncentrerade sig till en fråga och att den har ganska stor praktisk och ekonomisk relevans.

Jag vet inte vad ltl Brage Eklund menade med Sydeuropa, men jag kan nog lova att det finns stora skogsområden i både Spanien, Italien, Frankrike och England. Och det finns otroligt stora skogsområden i före detta Sovjetstaterna eftersom staten ägde skogarna. Jag vet inte riktigt hur det är idag men om man reser inom Baltikum så finns det mycket orörd skog, kanske inte den typ av biotop som vi har här. Jag vet ingenting om vilka skillnader det är och vilken typ av relevans det har för EU:s direktiv eller planer.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Det kanske var lite ospecificerat när jag sade Sydeuropa, där kan jag dela ltl Sundbacks uppfattning. Men de har inte den utvecklade barrskogen, den tillväxt och skogsindustri som vi har här i Norden, t.ex. i Sverige och Finland. Skogsindustrin är en tung industri för våra nordiska länder och har en stor betydelse. Vi har stor nytta av skogen när det gäller energiförsörjning och allt detta. Jag menade att inte har samma förståelse för vår användning av skog och energi. De utnyttjar inte skogen på samma vis.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag känner inte faktiskt till vilken insyn och kunskaper de har. I allmänhet är nog kommissionen och deras tjänstemän väldigt välinformerade. Jag antar att finska EU-tjänstemän, om några, tillvaratar den finska träindustrins intressen. Det är en intressant fråga angående olika typer av trä- och skogsverk och industrier och i vilken mån Åland riskerar att bli diskriminerad. Det var lite det som vi var inne på tidigare, att det enda som hjälper är aktivitet från lokalsamhället, vad vi vill och vad vi ska göra. Om lagtinget ska vara inblandat så borde det komma i form av samråd till det utskott som sköter de här frågorna.

Ltl Brage Eklund, replik

Det var det som jag ville få fram i mitt anförande, att man måste aktivera sig. Man måste bevaka de här positionerna och följa med. Sedan är vi en liten spelare i hela EU. Inte är det sagt att vi får förståelse för vår typ av skogsbruk. Det är åtminstone viktigt att man spelar och följer med det här. Jag betvivlar inte alls att representanter för Finland bevakar det här, men de är ändå en liten bricka i alltihop. Det gäller att få förståelse för det här i kommissionen, parlamentet och rådet och hela vägen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Ltl Eklunds anförande röjer en god kännedom om förhållandena i den här frågan.

Jag var med om kampen mot timmerdirektivets bestämmelser i Europaparlamentet och även delvis i Rådet. Där märkte vi snart att Finland, Sverige och Österrike hade samma syn på skogen. Alla andra hade en radikalt annorlunda syn. Skogsprodukter och papper var någonting som importerades från Sydamerika eller Afrika och därför spelade det ingen roll om man måste dubbel- eller kanske trippelcertifiera skogen för det berörde dem inte. Men det berörde i högsta grad de finska, svenska och österrikiska skogsägarna och skogsproducenterna. Den här skillnaden finns som ltl Eklund talade om.

Jag ska omgående ta upp detta med våra tjänstemän i Bryssel och begära en uppdatering. Det är mycket riktigt som ledamoten anmärker att det här för tillfället inte är högst prioriterat. Det är ungefär mellanprioriterat. Jag ska personligen ta tag i det och höra hur landet ligger.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag får tacka minister Valve för att han engagerar sig i det här. Jag ville påpeka att det är viktigt att man följer med det här. Det är en del av framtiden som man beslutar om när man går in för det här och blandar sig i skogsnäringen och börjar styra den.

Skulle jag få bestämma så skulle jag helst vilja att vi skulle få sköta skogen som idag och följa dagens certifieringar PFC och FSC. Det är hårda krav på skogsbruket idag och följer man kraven så värnar man både om miljön, uttag ur skogen och man förvaltar den på rätt sätt så att man har tillväxt. Det är ett omlopp som aldrig tar slut om man sköter skogen rätt.

Minister Wille Valve, replik

Så är det. Skogen är i högsta grad en förnyelsebar resurs som man kan bruka i måttfulla mängder och det kan till och med stärka skogen. Det var det budskapet som vi då försökte trumma in, och jag vet att också efter mig har man försökt trumma in detta.

Den andra ståndpunkten är att skog är någonting som avverkas illegalt och denna illegala skogsavverkning måste stoppas med alla medel. Det är de två polerna som man ser. Man ser det både i Europaparlamentet och i andra europeiska institutioner.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är inte så mycket att tillägga. Jag delar minister Valves uppfattning när det gäller den illegala avverkningen idag. Det är en konkurrens mot en verksamhet som drivs legalt. Det snedvrider konkurrensen om det kommer osunda partier i den ordinarie eller i den legala verksamheten. Allt sådant måste stramas åt.

Det är bra, jag litar på att minister Valve sköter det här. Han är ung nu och har just börjat på posten så då är han arbetsivrig också.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.

Herr landshövdingen

Värderade fru talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställning om bifall till konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang innefattande ESC-konventionen samt ändringen av den samma.

Talmannen

Tack herr landshövding! Lagtinget kommer i vederbörlig ordning att behandla republikens presidents framställningar.