Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.

Diskussion.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det är igen dags att diskutera självstyrelsepolitik med den årliga redogörelsen som grund.

Året som gått har varit utmanande, arbetsdrygt men också spännande. Det krävs dagligt och hårt arbete för att upprätthålla det åländska samhället livskraft och utvecklingsmöjligheter.

Redogörelsen är gedigen och berör de flesta politikområden där respektive ministrar kan redogöra för detaljer. Därtill brukar självstyrelsepolitiska nämnden också göra en gedigen behandling.

I mitt anförande tänker jag beröra; självstyrelselagsrevisionen, vård- och landskapsreformer, relationer och samarbeten, svenska språket, demilitariseringen och försvarssamarbetet.

Högt på den politiska dagordningen står självstyrelselagsrevisionen men också den pågående vård- och landskapsreformen i riket. Det har krävts och krävs en massiv arbetsinsats av stora delar av förvaltningen. Just nu idag sammanträder arbetsgruppen för självstyrelselagsrevisionen i Helsingfors. Arbetet är på slutrakan och min bedömning är att det fortsättningsvis kommer att återstå ännu en handfull olösta frågor som det ska förhandlas om på politisk nivå.

Ett viktigt bollplank och en kompetensbank under resans gång har igen den självstyrelsepolitiska nämnden varit, vilket är mycket tacksamt.

Jag är ändå hoppfull att vi ska få en modern och ny självstyrelselag till hundraårsjubileet, både president Niinistö och den nya talmannen Risikko har även tydligt uttalat och deklarerat den ambitionen.

Jag vill också passa på att framföra mitt uppriktiga tack till de partier och lagtingsgrupper som inte sparar varken tid eller möda för att föra fram våra önskemål och strävanden till sina respektive systerpartier.

Ett huvudfokus detta år har relationerna mellan landskapet och riksmyndigheterna varit. Det finns vid ministerierna både okunskap och osäkerhet om hur åländska frågor ska hanteras, vilket medför att det genom diskussioner är allt svårare att lösa uppkomna problem.

Landskapsregeringen har under året arbetat aktivt med att förbättra kontakterna med riksmyndigheterna i syfte att skapa goda och välfungerande relationer samt öka kunskapen om Åland vid ministerierna, bl.a. genom besök av ministeriernas kanslichefer som ägde rum i början av maj i fjol. Som följande led i detta arbete bjöds därefter alla ministeriernas Ålandsansvariga till Åland i september under skördemarknaden. Åland visade sig från sin bästa sida, och båda besöken betraktar vi som väldigt lyckade.

Tanken är att fortsätta på liknande sätt med andra målgrupper för att på så sätt skapa nya kontaktytor samt bredda kunskapen om och förståelsen för Åland.

I maj i samband med evenemanget Åland grönskar har vi bjudit in finländska journalister och i mitten av juni håller vi för första gången Alandica debatt. Allt för att sätta Åland på kartan och öka kunskapen om självstyrelsen.

En åländsk plats i Europaparlamentet är en reell möjlighet. Arbete med den redogörs för i det externpolitiska meddelandet och arbetet fortsätter med oförminskad styrka.

Svenska språket. Då det gäller den språkliga utvecklingen i landet är situationen fortsättningsvis bekymmersam.

 Även då det gäller den språkliga situationen vid statliga myndigheter på Åland är situationen problematisk. Alltifrån dataprogram, register och intern skolning till daglig kontakt tillhandahålls ofta endast på finska.

Landskapsregeringen avser att prioritera arbetet med att reformera självstyrelselagen och de där ingående språkbestämmelserna.

Landskapsregeringen delar självstyrelsepolitiska nämndens uppfattning att Åland kan bli ett centrum för svenskspråkig statlig service i Finland samt alternativet att överväga ett djupare samarbete med myndigheter i Sverige. Man kan ta som exempel domstolsreformen och vår tingsrätts möjlighet att faktiskt ge fullständig service på svenska.

Det finns ett nära kultursamarbete med Sverige, till exempel när det gäller filmproduktion och också förstås och naturligt när det gäller utbildningspolitiken.

Språkrådet har haft en rockad när det gäller sekreterare. Under förra året koncentrerade sig språkrådet på utbildning, framförallt när det gäller Ålands lyceum, ökad digitalisering och studentexamen.

Språkrådet har också haft diskussioner kring språkutvecklingen i landet som helhet med inbjudna gäster från tankesmedjan Magma och tankesmedjan Agenda.

Språkrådet har till landskapsregeringen gett ett utlåtande som är avsedd att ligga till grund för den fortsatta beredningen av språkbestämmelserna i förslaget till ny självstyrelselag.

Just nu förs en diskussion i språkrådet om att på samma sätt som vi redogör för t.ex. fartygsbesök så skulle språkrådet årligen redovisa hur och på vilket sätt kommuner, myndigheter och näringsliv inte får service på svenska. Det skulle ge ett underlag för både bevis och för förbättring.

Till nästa möte i april har språkrådet kallat de åländska medlemmarna i Folktinget med syfte att samordna våra insatser när det gäller det svenska språket. Jag är välinformerad om det arbete som görs i Folktinget och hur de åländska delegaterna är väldigt aktiva och samlar sig. Jag tycker att det är mycket positivt, även om det till viss del kan upplevas som sisyfus arbete.

Fru talman! Äntligen blev också ha den segdragna frågan om körkortslagen och straffbestämmelserna avgjord. Det var en sten som lyftes från de åländska axlarna.

Demilitarisering och försvarssamarbetet. Landskapsregeringen anser fortsättningsvis att det är av största vikt att Ålands demilitarisering och neutralisering upprätthålls och dess giltighet kontinuerligt hävdas oavsett nationella eller internationella förändringar på det säkerhetspolitiska planet.

Då det gäller försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige, som Åland ställer sig positivt till, har Finland konstaterat att Ålands demilitarisering och neutralisering kommer att respekteras vid det fördjupade försvarssamarbetet. Landskapsregeringens uppfattning är att det från landskapets sida inte i dagsläget finns något behov av att aktivt delta i samarbetet eftersom Ålands särställning inte påverkas. Landskapsregeringen kommer att hålla sig informerad om försvarssamarbetet så att landskapsregeringen kan vara delaktig om samarbetsplanerna skulle komma att beröra Åland.

Det var i korthet, fru talman, en något ytlig redogörelse, men dokumentet är gediget och självstyrelsepolitiska nämnden brukar ha en grundlig behandling. Finns det detaljfrågor till ministrarna om respektive politikområde så bistår vi gärna. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack lantrådet för redogörelsen av redogörelsen. Jag hoppas att lantrådet noterar och också ser till att det material som har förelagts lagtinget genomgår en lite städning så att vi undergår att ta del av de interna diskussionerna i landskapsregeringen. Nu har vi papper där det framgår; ”skall detta strykas eller ej?” Man kan väl säga att det är en hälsning till nämnden att det ska strykas. Jag rekommenderar att lantrådet ber tjänstemännen städa och också ser till att det material som finns på lagtingets hemsida är rätt för formens skull.

När det gäller huvudfrågan, detta med statlig service och Åland som centrum, det är ju en spännande tanke. Men har landskapsregeringen verkligen analyserat hur nämnden har tänkt sig, vilken enorm utmaning vi i så fall står inför?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! För det första så beklagar jag, jag har inte noterat att lagtinget har fått vårt arbetsdokument. Det var ett misstag och det ber jag om ursäkt för. Vi ska genast åtgärda det. Jag har förstås bara läst våra egna arbetsdokument så jag har inte noterat det. Jag ber om ursäkt!

När det gäller den möjlighet som Åland har att ge service på svenska så är det förstås upp till Åland själv. Var har vi för kompetens? Var har vi ens möjligheter? Självfallet handlar det också om att ska Åland ta på sig en sådan roll, inom något som helst område, så måste vi också få erforderlig ersättning. Jag upplever att det är Åland själv som också styr en sådan utveckling.

Ltl Harry Jansson, replik

Även om det är som jag sade inledningsvis en spännande tanke så måste man noga analysera innan man ger sig in på ett sådan helt ny infallsvinkel. Om vi betänker så i så fall börjar vi svänga på steken och säger att ministerierna i Helsingfors inte behöver bekymra sig om Åland längre eftersom vi själva ser till att den språkliga servicen fungerar på svenska. Jag noterar att det är vår egen nämnd som har hittat på det här, jag har inte noterat det förut och därför vill jag också lite markera att det här är nog ett litet vågspel som vi i så fall bör analysera.

Men det är ingenting som hindrar att landskapsregeringen ordnar ett informationstillfälle där man bjuder in från olika håll engagerade kunniga personer som lite kan reflektera över vad detta innebär. Men som lantrådet sade, sedan har vi kostnadssidan och de behov av nya tjänster som uppstår.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är precis såsom ltl Harry Jansson påpekade, initiativet kom från nämnden.

Vi kan konstatera att när det gäller domstolsreformen och vår egen tingsrätt så har det delvis marknadsförts att det är den enda tingsrätt där du kan få fullständig service på svenska. Jag kan lugna ltl Harry Jansson att på det viset har det inte avancerat. Men jag tycker att tanken är intressant.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag vill också tacka för redogörelsen här.

Jag tänkte inleda med två frågor. Den ena är den som ltl Jansson redan lyfte, om vi skulle kunna få lite mera kött på benen för på hur man har tänkt, faktiskt den lite omvända världen nu, att man på Åland skulle ha svenskspråkig statlig service i Finland? Det är på något sätt ett paradigmskifte, tidigare har vi alltid konstaterat att Finland måste driva svenska språkets politik medan Åland kan stöda den, men vi kan inte bli en aktiv aktör. Men väljer man ett nytt spår så skulle det vara spännande att veta lite mera.

Jag får ta den andra frågan i nästa replik.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag kan bara upprepa det jag sade tidigare. Det är fortsättningsvis den linjen att det är staten Finlands uppgift och ansvar att ge svenskspråkiga ålänningar och den svenskspråkiga delen av den finländska befolkningen service på svenska. Det är också väldigt tydligt och klart i förslaget till ny självstyrelselag. Man inskärper skrivningar och tydliggör.

I landskapsregeringens utlåtande hade vi också skrivningar om att vi anser att det är av yttersta vikt när man också gör reformer på rikssidan av statliga myndigheter och när man anställer statliga tjänstemän att de behärskar svenska.

Ltl Britt Lundberg, replik

Den andra frågan handlar om språkrådet och arbetet gentemot studentexamensnämnden bland annat. Jag vill fråga om man nu driver vidare den fråga som Åland har initierat tidigare, att det borde finnas minst en person med svenska som modersmål i varje expertgrupp, för att undvika att dåliga formuleringar sätter de svenskspråkiga i en sämre situation under proven.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är en viktig aspekt. Det är helt rättsvidrigt att det inte finns korrekta översättningar i studentskrivningarna. Nu har man också gått in för att digitalisera studentexamen. Det ska bli väldigt spännande att se om det har fått några effekter. Det här är en sak som landskapsregeringen följer och som vi tänker agera kring även fortsättningsvis.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tack för presentationen. Jag fastnade lantrådets omnämnde om åtgärderna som har vidtagits för att öka förståelsen för självstyrelsen och kunskapen om den. Man har bjudit in grupper, olika ministerier och tjänstemän hit för att informera dem hur det fungerar för de har så dålig förståelse för vår självstyrelse. Jag ställer frågan rakt ut; märker lantrådet att förståelsen och kunskapen ökar efter de här informationsmötena? Eller är det som en västanvind att det blåser över och så är det likadant igen?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Både ja och nej på den frågan. Landskapsregeringens bedömning är att det är väldigt viktigt att göra det här arbetet. Samtidigt är det långt ifrån Ålands skyldighet. Man har en skyldighet om man jobbar på ministerierna i Helsingfors och är Ålandsansvarig att känna till självstyrelsen, Ålands särställning och särrättigheter.

Jag upplever nog att generellt tar man emot den här informationen. Man är positiv, det finns en nyfikenhet. Vi har konstaterat flera gånger tidigare här att man har haft en tuff verklighet på ministerierna, man har inbesparingar och man har generationsväxlingar när det gäller tjänstemännen.

I botten av hela det här så upplever jag nog att den här åsikten finns bland många tjänstemän i Helsingfors att det skulle vara lättare och väldigt mycket enklare om allt skulle vara lika. Men så är det inte, enligt grundfundamenten i självstyrelsen och autonomin så har vi rätt att vara annorlunda och göra saker på vårt eget sätt. Jag kan uppleva att självstyrelsen kanske är mer till besvär än glädje och det är tråkigt, men vi fortsätter vårt missionerande. Vi försöker efter absolut bästa förmåga! Vi hävdar vår rätt men även informerar och samarbetar.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! När man läser igenom det här så har de språkliga problemen blivit värre och värre. Där har vi Ålands Framtid, ända sedan vi kom in i Ålands lagting, sagt att det kommer att bli ett problem och att det är ett problem. Jag tror att man lite skuffat det här framför sig tidigare, men nu börjar verkligheten komma fast.

Man kan bland annat ta upp mäklarprovet som ett exempel där man har blivit JO-anmäld och JO har sagt till att man ska vidta åtgärder från ministeriet. Var har hänt? Inte har det kommit något mäklarprov på svenska ännu. Hur mycket förståelse har man egentligen för vårt språk? Är det attityden eller har man gett sig den på att inte följa självstyrelselagens krav?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Då kan jag haka fast i den tidigare replikväxlingen här. Här finns en sådan sak där Åland skulle kunna visa framfötterna. Är det så att man behöver ha fortbildning och utbildning för väktare, för mäklare och för säkerhetspersonal och antalet som vill ha den utbildningen är väldigt liten på rikssidan, då finns det en möjlighet att den utbildningen kan hållas på Åland. Med kostnadstäckning förstås och en bra situation där vi vinner på det och också de svenskspråkiga i Finland. Det är ett konkret exempel där vi skulle kunna visa framfötterna.

Vid finsk behörighet och där man inte kan ge fortbildning på svenska, då ska vi också ha rätt att vända oss till Sverige. Det är också sådana här saker som vi för diskussioner kring.

Ändå en positiv sak, hela språkexperimentet med frivillig svenska föll ju totalt platt och det var ju verkligen intressant. Det var ju nästan ingen som var intresserad av det. På rikssidan hördes också sådana diskussioner som; ”ja ja, läs frivillig svenska ni, det betyder att våra barn som har finska som modersmål, läser finska i skolan och skriver finska i studentexamen har en enorm fördel sedan när man ska tillsätta tjänster inom offentlig sektor eller inom det privata näringslivet”. Det var en positiv sak som jag tycker att vi ändå ska ta fasta på.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Ingrid Johansson

Talman! Det är inte särskilt lätta tider att leva i som minoritet. Populistiska krafter jobbar mot minoriteterna både globalt, i Europa och i Finland. Därför är jag extra stolt över att vara liberal och på det sättet verka tillsammans med en av de största försvarskrafterna mot populism, för mänskliga rättigheter, demokrati och förvaltande av de olikheter som finns i våra samhällen.

När det gäller självstyrelserevisionen konstaterar jag att särskilt lantrådet, finansministern och våra ytterst kompetenta tjänstemän arbetar stenhårt för att vi ska nå målet om en modern självstyrelse.

En del i att nå målet är att vårda våra relationer och mötena har varit många såväl på formell som på informell nivå. Det är också bra att landskapsregeringen bjuder in finska delegationer till Åland. Vi ser det som särskilt viktigt att ge mer information till de som på ministerierna arbetar med ålandsfrågor och anser därför att dessa tjänstemän behöver bjudas in kontinuerligt.

Talman, jag vill säga några särskilda ord om vård och om kultur. Det är av yttersta vikt att Pharmaca Fennica och God medicinsk praxis översätts till svenska. Det är ett måste för att garantera god vård på Åland.

Som styrelsemedlem i ÅHS kan jag garantera att ledningen sätter stor kraft på att garantera vård på svenska i Finland.

ÅHS har dessutom gjort riktigt bra rekryteringar så det finns ingen anledning att tro att det här arbetet skulle avstanna. Tvärtom, vi har i ledningsgruppen lyckats få personer med mycket goda kontakter i riket. Jag känner ingen oro över att arbetet i arbete skulle trappas ned. Men fortsättningsvis är det viktigt att ständigt betona vikten av att de här dokumenten översätts.

Men det finns också andra problem. Vi måste utgå från att AT-läkararsystemet försvinner i Sverige. Detta påverkar vården på Åland i mycket stor omfattning. Det är ett stort orosmoln, idag är vi beroende av AT-läkarna. Rekryteringsfrågan kommer att bli allt viktigare och får den inte någon lösning så kan betyda drastiskt ökade kostnader för ÅHS verksamhet.

När det gäller socialvården konstateras att det i framtiden kan bli problematiskt med den blankettlagstiftningstradition man haft inom området. Det är bra förvisso att ha egen lagstiftning men vi vet att det är ett oerhört komplext område, och om vi behöver sköta betydligt mer lagstiftning själva så kommer det att behövas både resurser och kompetens.

Det är förstås SOTE-reformen som gör det svårare att blankettlagstifta. Reformens framfart får vi ser var den landar men vi kan konstatera att den oberoende påverkar oss på Åland.

Vi konstaterar också, som många har gjort i så många omgångar, att det är orimligt att en riksreform har så stora implikationer på Åland. Otaliga timmar har satts ned, men tur i oturen är att reformen kom så här mitt i arbetet med självstyrelserevisionen – den om något visar på behovet av en modern självstyrelselag.

Talman, då det gäller kulturen så är det förstås så att det svenska språket är bland det viktigaste av värden. Språket är kittet mellan oss människor. Hur vi pratar, berättar om vem vi är och var vi kommer ifrån. Det är nog svårt för en person som pratar bred kökarsdialekt att förneka sin härkomst – och varför skulle man? Det svenska språket är vi stolta över och det är ålänningarna beredda att arbeta för. Det är nog den viktigaste självstyrelsepolitiska frågan i de åländska hemmen.

Språkutvecklingen i Finland är problematisk. Genom Folktinget arbetar vi för en starkare ställning för svenskan i Finland. På sessionen våren 2017 konstaterade Folktinget att ”Ålands sak är hela Finlands sak”. Ett starkt och positivt ställningstagande och jag vill lyfta på hatten för kollegan Kemetter som mycket aktivt arbetade för att de skrivningarna skulle komma med.

Folktinget skriver också i sin verksamhetsberättelse 2017 att: ”Folktinget har i sitt arbete understrukit att det är av stor vikt att regeringen i Finland uppfyller sina förpliktelser gentemot Åland och beaktar Ålands självstyrelse och särställning.  Åland är viktigt för svenskan i Finland.” Det visar att intresse för Åland i Folktinget på intet sätt har falnat och det är också bra att vi har medlemmar i presidiet i Folktinget.

Men kultur är förstås mer än språk och det är bra och riktigt att landskapet deltar i kulturutbyten med övriga Norden.

En sak som jag också gläds åt är digitaliseringen av arkiven. Med digitala arkiv kan vi mycket mer än att bevara; vi kan förvalta, utveckla och tillgängliggöra. Vi kan skapa moderna lösningar som är bra för flera sektorer, ett bra exempel är digitaliseringen av Bomarsund som kulturminister Asumaa drivit framgångsrikt. Där kombinerar vi kultur, historia, kunskap, besöksnäring och turism på ett mycket positivt sätt.

Talman! Inledningsvis talade jag om minoriteters rätt. Jag konstaterar att demokrati ständigt behöver försvaras, alla dagar och av alla de som anser att demokrati är det bästa samhällsskicket som människan hittills fått fram. Tack talman.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Dags igen för självstyrelsepolitiska redogörelsen som i sedvanlig ordning innehåller en mängd tunga frågor. Vi kan väl konstatera att år 2018 blir väl ett på många sätt märkesår för Åland, antingen i goda eller negativa tecken om vi tänker att uppföljningsarbetet av Ålandskommitténs arbete påbörjas och nästan avgörs den här veckan i Helsingfors. Det blir spännande att ta del av det som komma skall.

Sedan har vi ju EU-platserna, vi har den finska landskaps- och hälsovårdsreformen och allt vad det innebär för Åland. Jag hade hoppats att lantrådet skulle ha sagt någonting om lagtingets eventuella roll när det gäller EU-platsen. Vill lantrådet att lagtinget ska ta ett initiativ direkt till Finlands riksdag om EU-platsen för att stärka landskapsregeringens pågående arbete? Eller går det att öka trycket i Helsingfors på andra sätt eventuellt via riksdagsledamotens lagmotion och liknande som tidigare riksdagsledamöter från Åland har gjort i den frågan?

Den frågan får nämnden återkomma till. Tiden börjar bli inne nu om vi ska aktivera oss från åländsk sida samfällt via ett initiativ direkt till riksdagen i den frågan.

Nog är det väl som så, bästa vänner, att får vi inte vår EU-plats denna gång så då nog kommer Finland aldrig att tillförsäkra Åland den insyn som vi behöver i EU- processen. Så på det viset är det ett avgörande år.

Redogörelsen är god med vissa rent utförandemässiga brister som vi redan har uppmärksammat.

Det vi lite reagerade över och som vi från centerns sida diskuterade på gruppmötet är att landskapsregeringen nästan kameralt hanterar Högsta domstolens utslag i de mycket uppseendeväckande rattfylleridomar som Åbo hovrätt kom fortlöpande under en längre tid.

Högsta domstolen egentligen godkännande av självstyrelsen som grundkonstruktion, det tycker landskapsregeringen att ger en intressant vägledning. Ärade landskapsregering, det här var helt avgörande för en fungerande självstyrelse att Högsta Domstolen konstaterade att Åland har rätt till avvikande regler och därmed inte ska hanteras utgående från Finlands grundlags olika paragrafer om likabehandling och så vidare. Så här hoppas jag att nämnden kommer att fördjupa sig och ta ett lite större grepp om det hela.

För det var ju direkt uppseendeväckande, om jag får använda det ordet igen, när hovrättsmajoriteten valde att underkänna en lag från detta parlament med hänvisning till 106 § i Finlands grundlag. Det var en chock, men det är ju skönt att rättssystemet fungerar och att det också var en helt enig Högsta domstol som tog ställning till denna fråga om en åländsk lags kraft i förhållande till Finlands grundlag.

Språket har vi varit inne på redan. Det är ofrånkomligt, det är helt fundamentalt för att Åland ska fungera. Jag tycker det är bra att landskapsregeringen har återaktiverat språkrådet. Det finns flera olika intressanta grepp man har tagit. Man bistås också av en jurist med egen erfarenhet av själva systemet etc. Det är oerhört viktigt. Det intressanta med språkfrågan är att även Åland måste använda justitieombudsmannaämbetet och likadant justitiekanslersämbete för att komma framåt. Inte ens det vill alla gånger räcka till utan att till och med ministerierna väljer att ducka och hoppas på bättre tider, att det kommer nya högsta övervakande av rättsskydd eller hur man ska tolka det.

Här är det oerhört viktigt att landskapsregeringen intentioner att hela tiden följa med och fortsätta att trycka på.

Men det finns orsak säkert i flera fall - inte bara när det gäller läkemedel eller den medicinska handboken för läkare utan även i andra fall - att nog ganska snart, efter det att man har fått ett utslag från de nämnda rättsövervakarna och det inte ger den effekt det behövs från berörda ministerier, så är nog bäst att återaktualisera frågan inför den instans som har kommit med ett utslag som har varit till Ålands fördel. Det finns ju gränser för tjänstemän och hur länge de vågar nonchalera ett utslag från JO och JK, för där finns också risken för tjänsteprickning i förlängning och då brukar man dra öronen åt sig.

Så språket jobbar språkrådet med. Det är bra att man aktivt intresserar sig för de åländska representanterna i Folktinget. Det är ju på alla nivåer vi måste jobba med den här frågan.

Vad vi märkte i Ålandskommittén när det gäller språkfrågan var att tyvärr var förståelsen för att det här parlamentet skulle få en utökad befogenhet att lagstifta med hänvisning just till bristen på svenskspråkig service. Där har vi mycket kvar för att få förståelse i Helsingfors hos dem som makten haver. Man vill inte ta till sig det faktum att Finland inte klarar av att ge service på svenska. Där har vi en otroligt stor klyfta att komma över. Ärligt talat när man inte lyckas få de som sitter i riksdagen att riktigt förstå var problemen sitter så är nog landskapsregeringens utmaning enorm inom den här sektorn.

När det gäller Ålands övergripande utmaningar så har vi med lantrådet diskuterat Åland som centrum för språklig service på svenska. Det är en intressant tanke. Det skulle vara helt enormt om man skulle få ett fungerande system. Men som redan sagts i replikskifte, det förutsätter att allting är på plats så att vi vet att Åland får kostnadstäckning inom de områden man åtar sig något som går utöver självstyrelsesystemet. Det här är något som skulle passa som handen i handsken. Men det krävs, som sagts, en noggrann analys av vad och hur man kan få det här systemet att fungera.

En springande del för Ålands vidkommande är Sverige och de nämns också i redogörelsen, samarbete med svenska myndigheter etc. Och här har vi från centergruppen diskuterat och utgår nästan från att det är oundvikligt att det mellan Sverige och Finland på nytt bör diskuteras behovet av ett nytt avtal som ger Sverige möjlighet att räcka en hjälpande hand till Åland, utan att man i Helsingfors höjer på ögonbrynen, tar illa vid sig och tar till diplomatiska kontakter för att man inte tycker om det. Det förefaller oundvikligt, ska Åland fungera framåt med tanke på språksidan så skulle det behövas en ny Ålandsöverenskommelse. Jag vill betona att när vi pratar om en ny Ålandsöverenskommelse så har det ingenting annat än namnet vad gäller den nu ikraftvarande snart 100-åriga Ålandsöverenskommelsen, för den får vi aldrig öppna, rubba eller diskutera. Den finns där och är grunden för Ålands status, utan det här är ett helt nytt avtal mellan Finland och Sverige som greppar Åland 2018 och framåt och tar sig an alla de utmaningar som finns. Vi vet att de upphovsrättsliga frågorna kommer att kräva extra ordinarie insatser för att lösas. Hur vi får igång den processen? Vilka diplomatiska kontakter som bör tas kan nämnden förhoppningsvis också ägna sig åt i samband med hörande av lantråd och berörda tjänstemän.

När det gäller omständigheter som inte direkt kan bero på Ålandöverenskommelsen för att få förändringar till stånd, för AT-läkarna är ju sådant, så inte kan man ju begära att Sverige ändrar sina interna regelverk i alla avseenden. Men det är ändå den typen av extraordinarie insatser som en ny Ålandsöverenskommelse skulle behöva ta fasta på. Här finns idag enligt folkrätten det så kallade Kin-state begreppet alltså skyddsstat, garantistat eller vad man väljer och där finns något som vi kan hänga upp en ny Ålandsöverenskommelse på. Tack, talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Harry Jansson lyfte fram bl.a. parlamentsplatsen i Europaparlamentet och den unika situationen som uppstår i och med Brexit och vårt legitima anspråk på den platsen och tillvägagångssättet. Hur ska vi gå tillväga? Ska vi från lagtinget ta ett initiativ eller ska det lämnas in en motion från vår riksdagsledamot? Jag tänker spontant att det kanske är mer legitimt att vi som parlament, som har lämnat över lagstiftningsmakt till EU, är de som också agerar i den här frågan i första hand.

Det här är någonting som jag tycker att självstyrelsepolitiska nämnden kunde diskutera och fundera kring. På vilket sätt, vilken strategi ska vi välja? Allra mest framgångsrikt vore förstås att få Finlands regering att lägga ett sådant förslag. Men med tanke på de blåa där så kan det bli svårt förstås.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det ltl Petri Carlsson. Även ett tack till moderaterna för besöket i Helsingfors och de sonderingar ni utförde som lagtingsgrupp och ministergrupp etc. Det är den typen av tilläggsaktiviteter vi behöver. När vi har tagit del av finska socialdemokratiska meppar som anser att Åland inte ska få den här platsen, därför att det finns samer som skulle behöva det, då krävs den här typen av aktiviteter från oss som lagtingsgrupp. Tack för det!

Jag tror också att det skulle vara bra att lagtinget skulle vara den instans som tog initiativ direkt till riksdagen som tilläggspåtryckning. Förhoppningarna har vi från centerns sida. Vi har ju fortlöpande haft kontakt med finska centerpartiet. Vi har ju noterat att det har funnits positiva tongångar och nu även av statsminister Sipilä, så vi hoppas att det ska bära hela vägen in i mål.

Ltl Petri Carlsson, replik

Talman! Tack för det. Jo, det är mycket viktigt att vi alla fortsätter att upprätthålla en dialog och kontakt och åker och träffar varandra mellan lagtinget och riksdagen och de olika grupperingarna. Jätteviktigt!

Vad gäller den här frågan om vilken del som är klokast att göra, om det är vi som ska ta initiativet så var det min spontana kommentar att jag tror att det kan vara det. Det kan också finnas fördelar att göra det via riksdagsledamoten. Jag vet inte, det måste ni diskutera. Det måste diskuteras i nämnden vad som är klokast.

Sedan tror jag också att tajmingen är jätteviktig, när i tiden ska vi ta det här greppet? När ska vi göra den här insatsen? Beslutet ska ju ändå tas om fördelningen av platserna i EU. Det är också viktigt att komma i rätt tajming i förhållande till rikssidan, så att vi gör det här i rätt tid och på rätt sätt.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Carlsson har helt rätt. Det är ju där som landskapsregeringen tillsammans med riksdagsledamoten Mats Löfström i första hand måste bedöma när det optimala läget är. Men som jag redan sade i mitt huvudanförande om tidpunkten, det börjar bli dags nu. Nu kan inte Finland längre vägra att ta emot en fjortonde plats. Vi kan utgå från att det blir så i och med att de övriga EU-länderna är för förslaget till omfördelning som innebär en extra plats för Finland. Ser vi i ljuset av vad Finland har lovat med början 1998 då Finlands riksdag uttryckligen hemställde till regeringen i Helsingfors att se till att Finland skulle få en extra plats som skulle tillfalla Åland. Vi har ju tillsammans med den här argumentationen och även utlåtande som grundlagsutskottet har gett genom årens lopp en ganska stor motiveringslista som vi kan haka upp det hela på.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Jag vill också tacka landskapsregeringen för en utförlig och bra redogörelse. Man ser att det verkligen händer stora politiska förändringar inom självstyrelsen just nu. Precis som vi hörde tidigare talare så är vi nu i ett kritiskt skede när det gäller självstyrelselagsreformen.

I det här anförande så skulle jag vilja belysa några punkter. Det är ju alltid så när man går igenom en hel årsredogörelse att man inte riktigt kan gå in på alla, utan då är det snarare viktigt att ta dem som kanske är centrala just för vår grupp.

Jag vill jag börja med reformeringen av självstyrelsesystemet. Vi vet nu att man har lyft in slutskedet i en arbetsgrupp med tillsatta tjänstemän och en politiker, Kimmo Sasi, vilket man kan tycka vara lite märkligt att det finns en representation från politiskt håll och resten är tjänstemän. Så har man i varje fall valt att jobba vidare från fastländskt håll.

Från åländskt håll har vi lagtingsdirektör Susanne Eriksson och förvaltnings- och utvecklingschefen Dan Eriksson som representerar det arbete. Det är glädjande att det är just vår lagtingsdirektör som för lagtingets talan där. Det är ändå så att tjänstemän och tjänstemän inte ska ta de slutliga förhandlingarna när det gäller politiska beslut. Så där har vi ännu en tuff bit att gå.

Därför vill vi också informera här att socialdemokraterna har varit på besök för att träffa hela den socialdemokratiska riksdagsgruppen i Helsingfors och just belyst de här kärnfrågorna. Vi har också bjudit dem hit tillbaka. I maj kommer hela gruppen hit för att just diskutera och då ges det också möjligheter för er att få ett nätverk även med socialdemokratiska riksdagsledamöter. Så kanske det här uttalandet som ltl Harry Jansson lyfte fram här om parlamentsplatsen kunde diskuteras då för att se om vi eventuellt kunde få stöd av den gruppen.

 Vad gäller parlamentsplatsen så är det något som jag tycker att ett enigt lagting ska arbeta med. Det är nog hård lobbyverksamhet som gäller, att ge ifrån sig makt är det sällan något parti som är intresserade av att göra. Därför tror jag att man aktivt behöver dra i de stråna. Jag tror inte att det kommer att komma gratis, utan det är endast om vi har något som intresserar Finland och den finska regeringen och riksdagen som man kan byta för att kunna få den här platsen. Men det skulle nog vara all orsak att arbeta för den.

Relationerna med riket, det är faktiskt tråkigt att höra att man tidigare har varit ganska kritisk kring det samarbete som har varit. Men nu har man arbetat aktivt under det här året för att förbättra relationerna och det tycker jag är bra. Här har också lagtingsgrupperna tagit ett stort ansvar för att skapa en positiv dialog med riket, men också landskapsregeringen har arbetat. Det är bra. Det här är den riktningen som vi måste gå mer och mer, för annars kommer vi att ha svårt att lösa upp knutar.

Just det här sättet är vi ålänningar bra att jobba, vi bjuder in människor. När landskapsregeringen har bjudit in tjänstemän och andra kunniga hit så tror jag att det är sättet som vi måste arbeta vidare på. För det är när man kommer hit, ser Åland och träffar oss så som man också får en helt annan kontakt, men sedan får man också en bredare kunskap men framförallt får man en ny förståelse. Det är ju det som är det viktigaste om man ska kunna skapa förändring.

Svenska språkets ställning är ju något som vi alla tillsammans värnar väldigt mycket om. Här kom det fram i tidigare anföranden just arbetet i Folktinget där det egentligen från åländskt håll är viktigt att det finns utbildning på svenska för vår polis. Det är ju så att man inte kan fara till Sverige eller någon annanstans om man ska studera till polis, utan poliser måste utbildas i Finland. Därför är det oerhört viktigt att det finns utbildningsmöjligheter på svenska. Fast det skulle vara få som söker in så upplever jag nog att vi måste arbeta för att den utbildningslinjen ändå ska hållas öppen. För annars är det just åländska pojkar, unga män och kvinnor som blir drabbade när de blir utanför en sådan process.

Sedan har ju också Folktinget en stor roll att hela tiden lyfta upp behovet av sjukvård på svenska. Det är någonting som vi också aktivt diskuterar och lyfter fram under Folktingets sessioner.

Fru talman! Vård- och landskapsreformen i Finland, den kallade sotereformen, har ju varit på tapeten under nästan hela den här mandatperioden. Här så ser jag ju nog att vi som ålänningar nu har en förhandlingsmöjlighet att skapa ett nytt ekonomiskt system så länge vård- och landskapsreformen faktiskt ska bli av.

Men är det så att reformen skulle stöta på is, såsom det lite upplevs när man läser riksnyheterna, så då vet vi ju inte heller hur det går för vårt ekonomiska system och de förhandlingar som ligger. Här gäller det för landskapsregeringen att vara på sin tå, följa med och kanske klubba igenom ett system före det är klart helt och hållet med sote. Vi har ändå, tycker jag, uppnått väldigt goda förhandlingsresultat så långt som nämnden har fått information.

Däremot vill vi socialdemokrater verkligen att den här valfrihetslagen inte ska gå igenom. Det är någonting som vi inte är övertygade om att alls är bra för svenska språkets ställning men också för samarbetet. Blir det en sådan situation att vi bara till exempel inom barnskyddet måste börja se på placeringar i Sverige av unga och annat, som den enda möjligheten just på grund av språkfrågan, så tycker jag att vi har gått väldigt långt, egentligen gått ifrån, Finland ganska långt. Samma sak med specialiserad sjukvård och så vidare. Nu har vi ju haft den ypperliga möjligheten att kunna välja mellan Finland och Sverige. Men om det är så att det bara blir mer och mer finska så är det en oroväckande trend.

Det var också glädjande att få redogörelse om kulturen och Nordic Matters evenemanget som samordnades under Finland 100 år, där det fanns ett riktigt Nordiskt Forum i London. Väldigt fina satsningar!

Det skrivs också här i betänkandet kring stora internationella kultursatsningar som komma skall. Jag är väldigt intresserad av att få höra av berörd minister vad de här stora internationella kultursatsningarna är. Vi vet ju att om vi gör stora saker så krävs det också ganska mycket förberedelser. Jag som kulturutövare skulle vara väldigt intresserade av att veta och säkert ålänningarna också.

Slutligen, fru talman, så skulle jag vilja lyfta fram ett otroligt innovativt och glädjande projekt som nu håller på att ske på Åland. Det är alldeles i slutet av redogörelsen, samarbete med CLIC Innovation där Åland är testområde för smarta energilösningar. Jag tycker att det här är otroligt positivt. Jag kan faktiskt vara väldigt stolt att säga att det lilla elbolaget Mariehamns Elnät nu tillsammans med bolag som UPM, Fortum och ABB är med i de här projekten. Åland med sin lilla status och sin speciella uppbyggnad kan vara med om något otroligt positivt vad gäller förnyelsebar energi. Det var en glädjande redogörelse som jag gärna lyssnar mera på sedan i nämnden när vi får höranden kring detta. Tack, fru talman.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag funderade lite kring den i Finland aviserade valfrihetsreformen. Vad explicit vänder sig socialdemokraterna emot? Är det splittringen av eventuellt svenska enheter eller finns det någonting annat inbakat i själva reformen som socialdemokraterna har reflekterat kring?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack för den frågan vtm Thörnroos, den är väldigt intressant. När det gäller valfrihetslagen så kommer det att öppna möjligheter för privata bolag att köpa sig in i verksamheter inom vården och specialsjukvård. Du kan ha rätt att köpa privat. Enligt de privata lagstiftningar som finns så behöver de inte på samma sätt följa språklagen som de offentliga myndigheterna måste, så att man måste garantera vård på båda språken. Det betyder att om en ålänning vill välja en privat entreprenör så är det inte allt sagt att man med garant får vård på svenska.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Till den delen delar jag faktiskt inte Sara Kemetters oro. Det är ofta så i privata företag att man vill sälja sina tjänster och man anpassar sig efter de behov och krav som kunden har.

De empiriska studier som jag själv har tagit del av inom privata hälso- och sjukvårdstjänster i Finland så har haft en avsevärt högre kvalitet vad gäller betjäning på svenska än de jag har kommit i kontakt med när det gäller den offentliga sjukvården. Därmed inte sagt någonting om kvalitén på sjukvården, men just vad gäller servicen på svenska.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag kan vara av liten annan åsikt. Jag har också varit på privata ställen i Helsingfors där man nog faktiskt bara har talat finska. Men det är det en annan sak.

Om man tar till exempel sådana enheter som kanske inte är så lukrativa, om man ska skicka bort ett barn som behöver stöd eller missbrukarvård, vart ska vi då skicka dem? Kommer det att garanteras inom den enheten också på svenska när ett barn behöver omhändertas, föras till en annan ort eller när det handlar om missbrukare som kanske skulle ha rätt till vård på svenska? Det är inte så mycket business i detta. Jag undrar hur det då ser ut. Det är en oro som vi lyfte fram. Personligen tycker jag att valfrihetslagen är en risk gentemot Åland och svenska språket.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag vill egentligen bara svara på frågan om kultursatsningar i det nordiska samarbetet. Nu diskuterar man en satsning i stil med den i New York och den i London. Det som främst verkar vara av intresse är att göra en liknande storsatsning kring nordisk kultur i Kina under det kommande året.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack för det klargörandet. Menar man att den här stora kultursatsningen skulle vara år 2019 i Kina? Det låter väldigt intressant. Jag skulle gärna se att åländska aktörer har möjligheter att delta. Det är en ypperlig möjlighet att verkligen föra fram den åländska kulturen för den är speciell och den intresserar säkert många i Asien. Vi ser hur Mercedes choklad klarade sig bra i Japan. Flera andra bolag är också intresserade mer och mer av Asien och framförallt Kina. Jag har förstått att det till och med finns ett varuhus som heter Åland.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Utgångspunkten är naturligtvis att Åland, på samma sätt som vid de tidigare kultursatsningarna, ska delta i den mån vi har resurser och produkter som kan intressera. Men självklart ska vi vara med.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! Jag vill också tacka för redogörelsen. De här dokumenten är kanske bland de mest värdefulla som vi har, där vi formulerar och ser till att det finns nerskrivet för oss alla nuvarande politiker men också för de framtida politikerna. Det är väldigt, väldigt viktigt att ha de här dokumenten och faktiskt behärskar dem.

Nästa steg i behandlingen av det här ärendet är att nämnden gör ett betänkande över det som regeringen har sagt och över den diskussion vi för här. Betänkandet kanske är det allra viktigaste dokumentet som vi har. Där har vi en samlad bild från det åländska lagtinget vad man tycker att är väldigt viktigt och vad som behöver lyftas i den åländska självstyrelsepolitiken.

Jag har faktiskt förvånats över att de här dokumenten inte används mycket, mycket mera än vad de gör idag. Inför varje regeringsperiod borde man verkligen ha läst de tio senaste årens av nämndens betänkanden och använda dem som grund när man gör sitt regeringsprogram. Det är verkligen detta som kunde ha förutsättningar att föra självstyrelsepolitiken framåt.

Det är ibland faktiskt så att man t.o.m. noterar att regeringen kanske har glömt eller missat att följa det som man har sagt från självstyrelsepolitiska nämnden. Men detta är sådant som kan bli bättre.

Jag har egentligen tre frågor, fru talman, som jag önskar att nämnden tittar vidare på. Jag välkomnar att ministrarna, som lantrådet bjöd in här, kommer att redogöra för detta lite till så att det blir en vägkost till nämnden.

I det här dokumentet behandlas främst frågan hur Åland agerar och hanterar relationerna till Finland. Det är egentligen det som är väldigt, väldigt mycket av vår självstyrelsepolitik idag.

Jag skulle önska att man kunde fundera på att lyfta självstyrelsen i lite positiva termer. Ordet problem har sagts ganska många gånger idag.

Vi borde koncentrera oss på utmaningar som vi har, men också på ambitionerna. Vad vill vi med vår självstyrelse? Hur väl tar vi vara på den möjlighet att vi faktiskt egentligen inom alla de områden som är nära ålänningarna så har vi en egen behörighet? Tänk vilken möjlighet vi har att skapa ett unikt samhälle. Där tycker jag att man borde lägga mera fokus på och fundera på hur vi kan utveckla vår unikitet och utveckla vårt samhälle tack vare självstyrelsen.

Vi pratar ofta om det som vi behöver ha mera av, men vi behöver också fundera på om vi använder den självstyrelse vi har idag tillräckligt mycket. Jag tycker att det vore välkommet att nämnden för en diskussion om det här, ger oss lite inspiration för framtiden och också höra hur regeringen jobbar med detta och hur man också jobbar med sina tjänstemän för att kanske få mera mod i barm att driva självstyrelsepolitik och komma med spännande förslag. Vilken stimulans har man? På vilket sätt uppmuntrar man tjänstemän att komma med nya idéer och förslag på hur vi kunde använda självstyrelsen bättre?

Jag tycker också det är fint att regeringen lyfter att ålänningarna ska kunna få tillträde till studier överallt och man lyfter det nordiska perspektivet här.

Men ännu viktigare, och det nämner man ingenting om, är förstås att vi försäkrar oss om att de som studerar borta sedan kan komma hem, och att deras studier duger, att man faktiskt är behörig när man kommer hem. Det här också någonting, fru talman, som jag tycker att nämnden kunde titta lite närmare på. Har vi en balans där? Vi erbjuder ungdomarna att fara bort för att studera men är det också så att vi accepterar deras studieresultat och deras examen så att den faktiskt duger här på Åland sedan?

Slutligen, fru talman, önskar jag att nämnden reder ut lite med regeringen vad man menar med att Åland blir ett centrum för statlig service på svenska i Finland, vilket flera har lyft här redan. Vad har man egentligen tänkt? Jag tyckte att flera av de exemplen som lantrådet nämnde här var väldigt spännande, att Åland skulle kunna bli ett kunskapscentrum för fortbildning och utbildning här. Men vi behöver komma lite mera vidare.

Jag vill också att man tänker på den aspekten att kan man faktiskt här också gå in i en konflikt så att det blir en konkurrens med övriga Finland kring detta? Man kanske tycker att Åland är långt borta om man t.ex. är svenskspråkig i Österbotten, att all service ska koncentreras till Åland. Jag tycker att det skulle vara spännande att höra mera om detta, särskilt i relation till den linje som nämnden har haft tidigare att det inte är Ålands ansvar att driva språkpolitiken i Finland men att Åland ska stöda den.

Sedan kan jag inte låta bli att säga - nu är det synd att ltl Ingrid Johansson är utanför här - men jag tycker att det är lite tråkigt att i ett gruppanförande från ett parti enbart nämna sina egna ledamöter.

När det gäller självstyrelsepolitiken så är jag helt säker på att det finns flera i regeringen som har jobbat mycket med i självstyrelsepolitik under det här året. Det finns också massor med människor i oppositionen som bidrar med mycket till Åland och Ålands utveckling.

Jag tycker att vi borde lägga mera åt sidan och lyfta varandra och ta tillvara den kompetens som finns, istället för att först tala om majoriteter och minoriteter och sedan bara lyfta sina egna och tillintetgöra alla andra.

Men det var bara en liten parentes, men jag skulle önska att vi skulle bli mindre regering och opposition och mindre jag och myself när det gäller självstyrelsepolitik. Tack för ordet.

Minister Wille Valve

Talman! Vi presenterar idag den redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor som landskapsregeringen minst årligen presenterar lagtinget. Det finns ju inget hinder för att presentera den oftare, men det ska vara minst årligen.

På ett övergripande plan kan sägas att vi i år mer än vanligt diskuterat vad som ska avses vara ”självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur”. Det finns nämligen en inbyggd risk att detta meddelande kan bli lite som en sönderhängd julgran, då alla vill få sin prydnad med.

Det finns också motsatt risk, dvs. en korthuggen, tillknäppt, för att inte säga lapidarisk redogörelse som inte gagnar en förståelse av våra självstyrelsepolitiska utmaningar.

I denna slutprodukt finns dock – i mitt tycke – den behövliga balansen.

I kapitlen 2.3 och 2.4 lyfts dels Översättning av God medicinsk praxis och Pharmaca Fennica och dels Sjukvård på svenska. Utöver det som redan står i kapitel 2.3, så kan vi notera att vi haft vissa framgångar i vårt nötande för God medicinsk praxis. Budskapet ser ut att ha gått hem, eftersom social- och hälsoministeriet för några veckor sedan meddelade att man avser inkludera översättandet i resultatavtalen för THL och Fimea. Landskapsregeringen följer fortsättningsvis ärendet och avser följa upp verkställigheten. Vi är för tillfället i god tro och vi meddelar när vi inte längre är det.

Men översättningarna är symptomet, inte sjukdomen. Sjukdomen är bristande insikter i att delar av vårt land fungerar helt på svenska och att det därför finns ett behov.

Gällande punkt 2.4 – sjukvård på svenska, så har ett gediget grundarbete gjorts av ÅHS’ ledningsgrupp i att kartlägga var det brister i vård på svenska, för att sedan lyfta den bristen på lämpligt sätt. Enstaka fall har kunnat noteras under 2017, då den språkliga servicen inte har varit godtagbar enligt patienten eller de anhöriga.

Betydelse för vård på svenska har också vård- och landskapsreformen i riket somt vi beskriver i kap. 4.1 och framåt, vilket innebär att vi nu dagligen är i kontakt antingen med ministeriet eller med vår riksdagsledamot.

Vi från Moderat Samling lyfte nyligen dessa frågor med Samlingspartiets riksdagsgrupp och vi betonade då att det kommer fler riksreformer. Historien slutar inte med ”SOTE”, även om det ibland kan kännas så. Idealet vore om vi kunde ge Åland redskapen för att själv parera framtida reformer, så att inte Ålands ”konstitutionella, ekonomiska och förvaltningsmässiga inflytande” rubbas – än en gång.

 Vad gäller allmän tjänstgöring för läkare, AT-läkare, i kap 7.2, så ber jag alla att notera det som står i det sista stycket – ”all AT-tjänstgöring kommer att upphöra som sådan, om det blir såsom det beskrivs i socialdepartementets PM ”Bastjänstgöring för läkare”. ”Och vi har mycket goda skäl att tro att det blir så. Så ja, tyvärr, du hörde rätt! All svensk AT-tjänstgöring kommer att upphöra i stöd av den svenska lag som föreslås träda i kraft den 1 juli 2020 och AT-tjänstgöring på Åland kommer därmed också att upphöra.

Förstås kommer jag att lyfta detta med mina rikssvenska kolleger på torsdagens Nordiska ministerrådsmötet, men detta har vi väldigt små möjligheter att kunna avvärja. Vi måste förbereda oss på en verklighet utan AT-tjänstgörare. Så, vad ska vi göra? Problemet är egentligen inte nytt, det lyftes fram som utmaning nummer ett under fjolårets vårdseminarium – ”Hur ska vi uppnå samma kunskap och kompetens som i vår omgivning?”. Vi behöver hitta något annat som gör att läkare vill slå ner sina bopålar på Åland. Läget är sannerligen inte hopplöst, för Åland är idag som helhet ett attraktivt samhälle dit människor vill flytta.

I budget 2018 satsade vi på ”Åland Living”, som ytterligare ska stärka Ålands attraktivitet som arbetsplats och få hit den kompetens vi behöver.

Men vi behöver något helt annat för sjukvården. Vi kommer att behöva tänka nytt. Tänk utvecklad fästingforskning, en professur i beroendeforskning vid Högskolan eller karriärmöjligheter. Hur kan vi erbjuda dem? Vad kan vi erbjuda för utbyte? Hur kan vi stöda läkarnas specialisering? Hur kan vi bygga på våra redan befintliga styrkor? Har vi några nya som vi inte har tänkt på? Hur kan vi konkurrera i världen? För det är där, bästa vänner som vi ska konkurrera. Hur kan vi på riktigt lyfta fram det som är så bländande med att vara läkare på Åland, det småskaliga samhällets fördelar? Som t.ex. att du kan få en alldeles enastående bredd i din läkarerfarenhet, att svenska läkare tycker ÅHS funkar bra och är rent och snyggt, bara något så basalt och enkelt.

Talman! Detta är några av tankarna som döljer sig bakom den sista meningen, om att ”Landskapsregeringen bör därför tillsammans med ÅHS påbörja ett arbete som tryggar den fortsatta tillgången på svenskspråkiga läkare”. Tack för ordet.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack för redogörelsen minister Valve. Angående svårigheten att locka läkare till Åland så vill jag ta tillfälle i akt och fråga; hur står det till med att bara öppna plånboken lite bredare? Finns den möjligheten att införa ett så kallat dyrortstillägg, eller vad man vill kalla det, för att råda bot på den här eviga problematiken kring att locka läkare till Åland?

Minister Wille Valve, replik

Ja, ltl Wikström, man kan ju säga som så att det kan inte uteslutas att vi behöver öppna plånboken. Men det bör i så fall vara ytterst väl avvägt, fokuserat och strukturerat. Framförallt att vi koncentrerar det på någon åtgärd som verkligen kan lyfta vår konkurrenskraft.

Läget allmänt nu är att inom primärvården har vi brist på läkare och det är en brist som vi skulle ha på andra håll inom ÅHS om vi inte hade AT-tjänstgöringen. Var och en kan själv se vart vi hamnar den dagen AT-tjänstgöringen upphör under förutsättning att vi inte gör någonting. Därför behöver vi börja göra någonting och det kommer att krävas resurser i en eller annan form, det är jag helt övertygad om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag börjar med att citera det som skrevs i förra meddelandet där man beklagade sig. ”Relationerna mellan riket och Åland har sammantaget utvecklas i negativ riktning och är en grundläggande förändring i hur man i riket ser på Ålands självstyrelse.” Ytterligare en mening: ”Landskapsregeringen upplever att ett uttryck för detta är att det är svårare att genom diskussioner lösa uppkomna problem.”

Lantrådet har redogjort för hur man har försökt bemöta detta genom att bjuda in tjänstemän, politiker och från olika ministerier för att förbättra relationerna och kunskapen om vår självstyrelse och om vad deras förpliktelser egentligen är. Jag tycker att det är bra. Det är tacknämligt att man vidtar sådana åtgärder.

Sedan är frågan, som jag sade ett replikskifte, tar tjänstemän och politiker åt sig från finskt håll? Eller är det, som jag nämnde, bara en västanvind som blåser över och sedan är situationen likadan igen?

Vi måste ha fortlöpande uppföljning på uppföljning för att man ska kunna se ett resultat. Jag hoppas att landskapsregeringen följer upp det här.

Sedan tänker jag ta upp svenska språket och upprätthållande av svenska språket som börjar bli det väsentligaste bekymret när det gäller vår självstyrelse.

När det gäller statliga myndigheter så påpekar man förtjänstfullt om bristen på svenska. Det gäller dataprogram, dataregister, stöd och information, interna skolningar går på finska och den dagliga kontakten och informationen. Cirkulär och anvisningar sker och tillhandahålls ofta endast på finska. Här börjar problemen rulla in mera och mera.

En gång i tiden så tror att landshövdingen uttryckte sig att hans mejlkontakter började mera och mera gå på finska än på svenska. Då har man i positionerat sig och satt in foten i vår svenskspråkiga miljö.

Om man ska lösa det här problemet, vilket tidigare talare har tagit upp här, att Åland ska bli ett centrum för svenskspråkig statlig service, så tror jag nog att man måste fundera mera än en gång innan man ger sig in i ett sådant åtagande. Det är ju egentligen inte vår skyldighet, utan det är ju finska statens skyldighet att se till att vår service ska vara på svenska. Åland ska inte behöva upprätthålla svenskan åt Finland, åt svenskspråkiga i Finland. Det kan börja bli övermäktigt. Hur ska vi bli kompenserade? Vad innebär det i kostnader på sikt?

Sedan vill jag ta upp en fråga när det gäller svenska språket och språkrådets diskussioner. Jag tittade på deras protokoll den 14 juni där man har fokuserade sig på utbildningsfrågor. Studentexamen var bl.a. en paragraf. Man pekade på sju utmaningar kopplade till studentexamen.

Tidigare när vi hade en motion från Axel Jonsson och diskuterade det här och vi behandlade det i lag- och kulturutskottet så fick jag intrycket av att det inte var så här många problem som språkrådet har lyft upp när det gäller studentexamen. Man ville lite förenkla det.

Om man redan nu har sju punkter som är ett bekymmer - jag vet inte om jag ger mig tid att läsa de här punkterna, varje ledamot kan gå in i språkrådets protokoll och läsa själv - så får man se att komplexiteten är lite större än vad jag tror att många vill göra sken av. Man tycker kanske ändå att det är en liten del men det är i varje fall ett störningsmoment för både de som tar examen och för de som är ansvariga och ska upprätthålla språksituationen för de som skriver studentexamen.

Jag tycker inte att man ska försöka minimera frågan. Att man tar upp en sådan här fråga i en motion är nog ganska viktigt eftersom språkrådet också har diskuterat det här. Det har ganska stor betydelse för fortsättningen, vart man ska vända sig och hur man ska bemöta det här i framtiden.

Jag vill återkomma igen till språkfrågor. Det gäller översättningen av för Pharmaca Fennica och mäklarprovet som jag nämnde i en tidigare replik.  Detta står fortfarande och stampar. Landskapsregeringen har skött sig bra där och har påmint dem. Den 9 december 2016 gjorde landskapsregeringen en skriftlig förfrågan om hur situationen låg till och var ärendet låg. Fortfarande har man inte fått svar från social- och hälsoministeriet och då är det någonting som är fel i kommunikationen. Respekten för vår självstyrelse har försvunnit om man inte ens ids besvära sig mera än det.

Likadant är det med hemsidor på social- och hälsovårdsministeriet, THL och Valvira, de är inte helt fullständiga och helt översatta till svenska och de ska ju betjäna oss också.

Det nämndes också sjukvård på svenska. Det är väldigt viktigt för dem de berör att man blir bemött på svenska. Där har vi utmaningar i framtiden.

Jag föreslår en bordläggning av det här ärendet till nästa plenum, delvis är det ganska många borta och delvis är min kollega, som gärna vill diskutera den här frågan, sjuk. Tack.

Talmannen

Talmannen noterar att bordläggningen är begärd till nästa plenum.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag understöder förslaget till bordläggning och bordläggningstiden.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Brage Eklund, understödd av ltl Runar Karlsson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till nästa plenum den 21 mars. Önskar någon uttala sig bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till den 21 mars.