Föredras

Först tillåts diskussion och därefter vidtar en öppen omröstning vid vilken det enligt lagtingsordningens 25 § krävs mer än hälften av de avgivna rösterna för godkännande av regeringens program och sammansättning. Ärendet kan enligt arbetsordningen 70 § bordläggas en gång, om lagtinget så beslutar.

Diskussion.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Efter valet den 16 oktober har det varit intensiva förhandlingar med från början många åsikter och förslag. Men precis som efter alla andra val så kommer man till slut till ett regeringsprogram som har en majoritet bakom sig. Så också denna gång. Vi i centern har under arbetets gång efter valet haft många och långa diskussioner om handlingsprogrammets innehåll inklusive platsfördelningen i regeringen. Så ska det också vara, då både handlingsprogrammet och platsfördelningen skall styra över Ålands folk de närmaste fyra åren.

Centerns lagtingsgrupp har i alla grupper medverkat till detta handlingsprogram. I handlingsprogrammet finns mycket av de som centern hade i sitt valprogram. Självstyrelsen, svenska språket och demilitariseringen är sådant som centern alltid bevakat och jobbat för. Speciellt välkomnas nu att frågor rörande hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt ska utgå från lag i enlighet med självstyrelselagens 21 §.

Öppenhet och samarbetsvilja är något som alltid präglat ålänningarna. Nu tar det tillträdda regeringen ett ytterligare steg genom att tillsätta ett permanent organ som heter Ålandshavskommission mellan Finlands, Sveriges och Ålands regeringar. Denna kommission kan och kommer säkert att ge ålänningarna i allmänhet, de studerande och näringslivet många positiva möjligheter.

Herr talman! Beträffande jämställdhet så finns det bra skrivningar i handlingsprogrammet som vi i centern sympatiserar med och då tänker jag främst på lika lön för likvärdigt arbete. För att nå dit så behövs en arbetsvärdering. Dock får inte arbetsvärderingen göras för komplicerad så att önskad lösning inte kan uppnås. Om slutresultatet blir högre kostnader så måste en omprioritering av landskapets medel övervägas.

En annan text är den med övergripande strategi för arbetet inom Operation kvinnofrid. Här har gjorts en del men fortfarande är det rätt vanligt med kvinnovåld på Åland. Detta är helt oacceptabelt och här måste absolut dessa ord i handlingsprogrammet konkretiseras.

Samhälls- och servicereform får mycket utrymme i handlingsprogrammet och så ska det också vara när vi nu måste på ett konkret och förnuftigt sätt se över hur vi kan trygga vård, skola och omsorg. Centern är öppen och mottaglig för sådana reformer som medför mervärden både för ekonomin, regionen och för dem som behöver vård, skola och omsorg.

Herr talman! Tandvårdsreformen är också en sådan reform som finns med i handlingsprogrammet. Reformarbetet börjar, som sig bör, med att analysera läget, se över vilka servicenivåer som kan bli aktuella och ta fram kalkyler vad de olika nivåerna skulle kosta. Målet måste, till att börja med, vara bättre tandvård till de familjer och de personer som av ekonomiska skäl inte har råd med normal tandvård. En bättre tandvård för fler behöver inte betyda fler offentliga tandläkare utan det kan med fördel skötas av den privata sektorn. En tandvårdsreform betyder med alla sannolikhet högre kostnader för samhället. Men i dessa tider när inkomsterna stagnerar eller till och med minskar så måste vi se om inte en omprioritering kan göras så att pengar tas från någon annan verksamhet.

För övrigt, herr talman, är det min övertygelse att ordet prioritering kommer inom politiken att bli ett allt vanligare ord framöver.

Herr talman! Den åländska sjukvården är av hög kvalité som kräver allt mera resurser. Handlingsprogrammet säger att den fortsättningsvis skall ha hög prioritet. Centern har alltid arbetat för en sjukvård av hög kvalité för alla Åland 28 000 invånare och stöder naturligtvis den här skrivningen i handlingsprogrammet.

Hotet mot Godby hälsocentral som servar 6000 norra ålänningar har varit påtaglig de senaste åren. Detta mot centerns vilja. Nu har den tillträdda regeringen satt punkt för hotet med en tung skrivning i handlingsprogrammet att verksamheten ska bli kvar.

Herr talman! För att få en högre trygghet bland invånarna i skärgården finns nu i handlingsprogrammet en lösning, vilket välkomnas av centern.

Axeln Järsö, Mariehamn och Godby med utbuktningar till Möckelö och Kalmarnäs områden är huvudmotorn för Åland. Sedan finns det hjälpmotorer ute på landsbygden och i skärgården som behövs för att Åland tillsammans skall drivas framåt, tryggt och säkert. För tätorterna gäller det att ha hög beredskap att planera efter näringslivets- och bosättningens behov. För landsbygden och skärgården är kommunikationerna livsviktiga för att man även där kan idka näringsliv och bosättning.

I Mariehamn med omnejd ska mycket av servicen vara placerad men en utlokalisering av åtminstone delar av näringsavdelningen till naturbruksskolan i Jomala och trafikavdelningen till Godby vore både naturligt, praktiskt och ekonomiskt möjligt.

Herr talman! Full sysselsättning, ett konkurrenskraftigt näringsliv och en god miljö för oss alla på Åland måste vi sträva till. Med god miljö menar vi då ett renare hav och vikar, tryggande av vårt viktigaste livsmedel det vill säga vårt dricksvatten och boendemiljön på land. Handlingsprogrammet genomsyras av dessa tre element och är helt i enlighet med centerns politik.

Ekonomin kommer att vara på agendan varje dag de kommande åren i landskapsregeringen. En ekonomi i balans under mandatperioden är ett måste så att våra barn och barnbarn kan ta vid en dag utan en, för välfärden, negativ skuldspiral.

En lösning kan vara lite mindre offentlig service, högre avgifter och lite högre kommunalskatt. Mindre service får dock inte gälla de sjuka och de äldre som behöver vård.

Till sist, herr talman! Handlingsprogrammet andas mycket och hårt och konkret arbete de närmaste åren. Och det är bara med hårt och konkret arbete vi kan medverka till ålänningarnas välfärd och trygghet nu och i framtiden.

Åländsk center omfattar handlingsprogrammet och kommer att jobba för samarbete, resultat och framtidstro. Åländsk center ser fram emot att i andan av samarbete, resultat och framtidstro arbeta tillsammans med socialdemokraterna, moderaterna och obunden samling. Låt oss börja nu för ålänningarnas bästa idag och imorgon. Tack, herr talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Centers gruppledare Runar Karlsson nämnde tandvårdsreformen. Skrivningarna på det området är minst sagt luddiga i programmet. Det var inte heller alldeles lätt att följa med ltl Karlssons resonemang. Jag förstod att man på något sätt var för någon typ av tandvårdsreform, men i dessa tider måste pengarna tas ifrån något annat område, som Karlsson uttryckte det. Jag utgår ifrån att de pengarna ska tas ifrån den sociala sektorn och hälsovårdssektorn, som trots allt utgör 1/3 av landskapets budget. Var inom den sektorn ska pengarna tas, eller ska pengarna tas någon annanstans ifrån, t.ex. från näringslivsfrämjande? Var ska pengarna tas ifrån i så fall om man ska göra någonting?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är inte alls sagt att man i framtiden bara ska prioritera inom avdelningarna. Jag tror också att man måste börja prioritera mellan avdelningarna. Så måste vi göra med tanke på att världen går framåt och det blir förändringar. Att stå här idag och säga vilket moment man ska ta pengar ifrån, ifall det blir en sådan reform som kostar mera pengar, är förstås omöjligt att säga. Det kan inte heller den tillträdda landskapsregeringen säga i och med att det trots allt har gått några få veckor sedan valet. Regeringen måste nu sätta sig ner och fundera hur man ska göra det här, vad det kostar och sedan komma tillbaka till lagtinget i så fall. Man kan inte lösa allt på några veckor i förhandlingar och i ett handlingsprogram.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det sistnämnda är säkert sant och det har jag förståelse för.

Om man börjar skissa på nya kostnadsdrivande reformer i dessa tider samtidigt som ltl Karlsson också i andra sammanhang pratar om ekonomiskt ansvar, så då tycker jag att man bör säga vad det är som man prioriterar. Jag håller helt med ltl Karlsson att man givetvis måste prioritera mellan avdelningarna, det ska inte vara några vattentätt skott. I andra sammanhang har centerns gruppledare sagt att man måste prioritera vård, skola och omsorg, det vill vi alla göra. Det finns inte så mycket annat att ta pengar från i så fall om man ska börja prioritera mellan avdelningarna. Eller ska man göra besparingarna i näringslivet främjande? Det är trots allt näringslivet som skapar välfärden i det här samhället. Jag tycker att man borde vara lite mer konkret, även om jag förstår att det har varit mycket annat att tänka på de senaste veckorna.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det var ltl Eriksson som sade att pengar skulle tas från näringslivet främjande. Det har inte jag sagt, utan det får stå för ltl Erikssons åsikter.

Reformarbetet kan inte stanna upp bara för att man får en sämre ekonomi. Tvärtom, reformarbetet kanske måste öka. Om man nu ska ha budget i balans och det inte går att spara någon annanstans av olika orsaker, att det är ännu värre, så måste man förstås ta det till övervägande. Ambitionerna måste nog vara att vi ska få ett bättre Åland för ålänningarna och vi jobbar från det, vilket jag tycker att handlingsprogrammet inklusive tandvårdsreformen andas. Vad slutmålet blir återstår förstås att se. Ambitionen måste finnas och ambitioner finns garanterat hos den tillträdda regeringen.

 Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Kostnadsdrivande reformer, precis som i föregående replik tänkte jag på tandvårdsreformen. För ett par år sedan i finansutskottet fick vi en prislapp på ungefär vart det kan bära. Där pratades det om ca 3,5 miljoner. Nu har det senare i tidningsartiklar kommit fram ett belopp på cirka 4 miljoner. Jag kan mycket väl tro att det kan bära ditåt. Men varifrån ska pengarna tas? Varifrån ska man ta resurserna? Är det som så många tidigare från centerns sida att man nu föreslår någon neddragning inom skärgården förstås? Man föreslår att dra in någon linje, det brukar vara ganska populärt från centerns sida.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag kan inte hålla med om det. Centern har varit med och byggt upp en mycket fin skärgårdstrafik och det är vi stolta över, så det tror jag inte är ett problem.

En möjlighet att finansiera nya former är att ha lite mindre annan service, lite högre avgifter där vi kan ta avgifter och lite högre kommunalskatt. Det kan vara en väg att gå om vi vill ha en ny reform vad det än må vara. Det kan ju finnas andra reformen än tandvårdsreformen som man efter ett eller två år tycker att borde införas för ålänningarnas bästa. Det är möjligt.

Vi kan inte vara främmande för reformer bara för att det är dåliga tider. Man måste se om en reform kostar för mycket och om vi inte har råd att finansiera den, då är det en annan sak. Men man kan inte stanna upp att leva. Lagtinget måste hela tiden arbeta utgående ifrån att vara öppen för nytt. Samhället går framåt, Sundblom!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Åland har en god tandvård, vi har en bra tandvård. Jag far hellre till min privata tandläkare än att vi får indragningar i den service som vi i glesbygden behöver. Jag är väldigt orolig för vart det här ska bära. Det logiska vore att skjuta de reformer som är kostnadsdrivande lite framåt. Man gör investeringarna som ger framtida utrymme för reformerna.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ingen i den här salen kan nu säga hur en eventuell tandvårdsreform ser ut. Det ska beredas i regeringen bland tjänstemännen och sedan en dag läggas på lagtingets bord. Det är en bit dit ännu.

Återigen, vi får inte vara främmande för reformer, i alla fall inte i detta skede och säga nej till någonting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik 

Herr talman! Jag är enig med ltl Runar Karlsson. Politik har handlat mycket, mycket om att vilja, men det handlar allt mer om att välja. Välja, välja, välja och prioritera!

Några klarlägganden, landskapsregeringen satte sparbeting på ÅHS och då var Runar Karlsson medlem i landskapsregeringen. Ett förslag från förvaltningen var att dra in gå Godby hälsocentral, vilket aldrig omfattades politiskt, så centern var definitivt inte ensam om det. ÅHS-styrelse var enig om det.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Tack för det stödet och att stödet finns än idag. Vi vet att det fanns ett hot att fastigheten skulle säljas. Därmed var Godby hälsocentral indirekt hotad att den skulle skäras bort av ekonomiska orsaker. Det är jättebra att alla nu är för att behålla Godby hälsocentral. Det lönar sig att kämpa.

Minister Katrin Sjögren, replik 

Herr talman! Några ord om tand- och munhälsovården. Det finns en kartläggning av serviceutbudet, det har den här landskapsregeringen gjort. Det finns också en åtgärdslista på vad man kan göra och hur man kan komma vidare. Det finns en prioriteringslista på prioriterade grupper där ekonomiskt utsatta grupper hör till den gruppen, cancerpatienter är en annan grupp. Det som man måste göra nu är precis det som Runar Karlsson påpekar; ta fram en kostnadskalkyl, om man tänker plocka in nya grupper i prioriteringen. Om man ska en allmän tandvård så kostar det ungefär 3-4 miljoner euro.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ja, jag har läst den här utredningen som gjordes under minister Katrin Sjögrens försorg. Det är en riktig bra utredning, klarlägger mycket och ger underlag för vidare arbete. Det är bra att det är gjort. Nu går steget vidare och vi ser vad det finns för möjligheter.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Det kanske kan tyckas märkligt att en väldigt snart avgående finansminister håller ett gruppanförande för ett av de blivande oppositionspartierna.

Vi har en så konstig situation nu att den blivande finansministern, nu när vi diskuterar ett regeringsprogram där ekonomin kanske är det allra viktigaste, sitter som talman. Han kan därmed, kanske bekvämt nog, inte delta i debatten. Det är väldigt bra att åtminstone någon finansminister deltar i debatten idag.

Som vanligt, när en blivande regering lägger fram ett dokument, så finns det saker och ting som är bra och saker och ting som är sämre. Så är det alltid. Jag kommer att berätta om det som liberalerna tycker att är bra och det som vi tycker att är dåligt. Jag kommer avslutningsvis att redogöra för varför vi inte kommer att kunna rösta för tillblivelsen av denna landskapsregering. Jag kommer tydligt att ange det.

Allra först vill jag ändå säga någonting till de blivande landskapsregeringsledamöterna, och kanske speciellt till dem som för första gången intar säte i landskapsregeringen. Det är en minnesvärd dag som ni upplever idag. Det kommer att vara en minnesvärd stund när ni så småningom svär eden. Ni kommer att få dricka kaffe ur landskapets allra finaste porslin och ni kommer att få äta en fin tårta. Jag kommer väldigt bra ihåg den dagen för cirka fyra år sedan. Njut av stunden idag, imorgon kommer verkligheten ikapp. Det njutningsbara kan ibland bli någonting annat. Jag önskar er i varje fall lycka till. Det är ett viktigt arbete som ni kommer att utföra.

Det som är bra i regeringsprogrammet är att lantrådet Camilla Gunell sade mitt i regeringsförhandlingarna att den här blivande landskapsregeringen inte kommer att utreda någonting, utan man kommer att bedriva politik, gå på sak och ting. Vi har noga granskat regeringsprogrammet förstås och noterar att ordet utreda inte finns på särdeles många ställen. Däremot har vi hittat 18 ställen där det står utarbetning, vi har hittat 17 översyner, vi har hittat 15 framtagningar, alltså har 50 ord satts dit istället för utredningar. Jag vill inte vara alltför kritisk till det här. Vi menar att man ska använda sig av den kompetens som förvaltningen innehar. Man ska utreda saker och ting innan man fattar beslut. Utredningar kallas någonting annat idag, men man avser att använda sig av kompetensen och det är bra.

I regeringsprogrammet står det också om betydelsen av fördelning mellan de olika ansvarsområdena; förvaltning, landskapsregering och lagting. Det tycker vi också att är bra.

Andra goda saker, ”landskapsregeringen avser att gå vidare med IT-utvecklingen”. Det är mycket bra. Man vill förbättra e-förvaltningen, fortsätta på det spåret, vilket står nämnt i den budget som behandlades denna vecka. Det är bra, givetvis.

Man vill bygga Finlandskabeln som det har beslutats om. Det är bra. Kopplat till Finlandskabeln vill man tillsätta en energikommission som har diskuterats tidigare.

Några ord om den kommissionen. Jag menar att den kommissionen har en ytterst viktig uppgift; bevaka att konsumentpriserna på energisidan, elsidan blir så låga som möjligt i framtiden.

Man vill ha goda utrymmen för personalen, vilket är bra. Utflyttning ur korridorerna sker som bäst. Det här huset kommer att renoveras.

Man vill flytta en del förvaltningar till naturbruksskola och det är någonting som vi stöder också.

Precis som ltl Runar Karlsson här nämnde tidigare, så vill man jobba med frågan om arbetsvärdering, lika lön för lika arbete och likvärdigt arbete, och det tycker vi att är bra.

Rubriken kraftsamling för tillväxt för Åland är en bra rubrik, den behövs. Ett tillväxtråd kopplat till det kan bli en bra sak, om man lyckas få ut det som man eftersträvar ur tillväxtrådet. Det ska bli intressant att följa med hur ett sådant råd bemannas och hur och i vilken form landskapets utveckling kommer att diskuteras i det rådet. Jag hoppas att det blir lyckosamt.

Lantrådet Camilla Gunell sade i presentationen av regeringsprogrammet att målet med det här programmet var att detaljerat beskriva hur olika saker ska förverkligas. Om det var målet, precis som det var sagt, så åtminstone gällande inbesparingar har man uppnått det målet, dessvärre kanske till och med över förväntan.

Däremot har man varit mera konkret på utgiftssidan tyvärr. Härmed börjar jag komma in på det som är sämre i regeringsprogrammet.

Kostnadsdrivande förslag finns det, bl.a. hemvårdsstödet, det finns en försäkring för småföretagare för deras anställda då dessa blir sjuka. Man ska etablera en mentorbank med näringslivsveteraner, som en liten bisats kan man säga att denna verksamhet redan finns i Ålands näringsliv. Det här är också kostnadskrävande.

Landskapets sociala förmåner ska vara minst lika goda som rikets. Det här låter förstås jättebra, men det är kostnadsdrivande. Man vill förbättra livssituationen för de människor som har det allra sämst ställt. Allt det här är vällovligt och bra men kostnadsdrivande.

Som jag sade här tidigare var konkretiseringsgraden gällande inbesparingarna betydligt mera otydliga. Landskapsregeringen och lantrådet målar upp de hotbilder som finns, åtminstone som siffermässigt fanns då när landskapsregeringen lade budgeten i slutet av oktober före en månad sedan. Vi vet idag att situationen globalt sedan dess har försämrats betydligt.

Man målar upp problemen, men man kan inte på något sätt ange hur man tänker tackla de underskott som vi befarar.

Samhällsreformen och kortrutten. I samhällsreformen har man sagt, både i regeringsprogrammet och i presentationen av den, att ingen behörighetsfördelning ska ske mellan kommunerna landskapet. Så kan man väl tycka. Man har också sagt att man ska jobba vidare så att man samtidigt ska jobba med några olika varianter som ska kostnadsberäknas. Det blir osäkert om det första verkligen gäller. Man vill slutligen föra frågan till en parlamentarisk kommitté. Liberalerna motsätter sig inte att arbeta med en parlamentarisk kommitté om det blir det enda sättet att komma vidare med frågan. Men jag är rätt säker på att den här varianten kommer att betyda att frågan drar ut på tiden ganska mycket, inte på grund av att liberalerna skulle bromsa, men åtgärden andas att inte majoritetspartierna har kunnat enas om hur man ska göra i frågan. Det här är verkligen bekymmersamt, det är den viktigaste frågan kopplat till ekonomi i balans, åtminstone om man tänker på vad som diskuterades i TV- och radiodebatter inför valet. I den frågan kan inte 21 av 30 mandat i lagtinget räcka till för att peka ut vägen.

Dessvärre är det samma sak med kortrutten. Lagtinget behandlade också ett kortruttsmeddelande nyligen, där man klart nämnde vilka projekt man skulle gå vidare med. Där vill man också ha en parlamentarisk kommitté.

Att balansera ekonomin kommer att vara den absolut viktigaste uppgiften under den här mandatperioden. Det kommer inte att bli lätt. Men att skjuta på ställningstagandena till mars månad, när det ändå finns en budget som behandlas och ett regeringsprogram som behandlas just nu, det är att ta lite för god tid på sig. Sedan har vi sedermera fått höra att målsättningen nu är att budgeten ska vara balans 2015. Med det tillägget ger det den här landskapsregeringen ganska mycket tid.

Några saker finns ändå nämnda i deras program och samtidigt kopplat ihop det med det som anförts muntligen här i talarstolen. Det tycks som om några partier, i det här fallet socialdemokraterna och centern de två största partierna i regeringen, pratar om högre avgifter och högre skatter. Det är klart att det här är ett sätt att balansera ekonomin. Jag menar nog ändå att det är viktigt att diskutera utgiftssidan i högre grad än att genast gå på intäktssidan. Sedan nämner man också avräkningsgrunden som också är en intäkt och är ett arbete som man ska fortsätta med. Man bör diskutera utgiftssidan i första hand och eventuellt balansera med intäktssidan om man blir tvungen till det. Det känns som att det nu finns en majoritet för att närmast gå på intäktssidan, alltså höja skatter och avgifter.

Jag menar den här frågan bör föras till det tillväxtråd som ska tillsättas. Det bör vara en väsentlig uppgift för tillväxtrådet att diskutera hur höjda skatter och avgifter påverkar konkurrenskraften för Åland och den eventuella och förhoppningsvis blivande tillväxten.

Herr talman! Sedan angående orsaken till att varför vi kommer att rösta nej under den omröstning som kommer att ske senare i dag, alltså rösta emot denna landskapsregering. Tre saker, kopplat till den första, är att inte landskapregeringen och lantrådet har kunnat peka väg i samhällsreformfrågan och i kortruttsfrågan.

Det andra är att valsveket gällande tandvårdsreformen var för stor för att vi i den här situationen ska kunna visa vårt förtroende för det blivande lantrådet. Den här frågan kommer sannolikt att finnas i topp gällande valsvek som har getts under någon valdebatt och valkampanj här på Åland.

Det tredje är det sönderfall som skedde i det största partiet centern efter valet som ledde till att man gav ifrån sig lantrådsposten utan att själv kunna förmå sig att leda regeringsförhandlingarna.

Vi tycker att de här tre sakerna tillsammans är så väsentliga och betydande för möjligheterna för den här landskapsregeringen att göra ett gott arbete så därför väljer vi att inte stöda regeringen idag. Tack, herr talman.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag vill tacka för ett i huvudsak väl avvägt och sakligt huvudtal från oppositionen. Det sist stroferna ska jag inte kommentera, de berör inte oss. När det gäller den parlamentariska samordningen, gemensamma kommittéer för några stora frågor i det här programmet, så menade Perämaa att det skulle resultera i en tidsförskjutning inom samhällsservicereformen och skärgårdstrafiken och så kan det vara. Men det behöver inte vara så, om uppdraget från landskapsregeringen är väldigt gott och fylligt så att inte kommittén själv behöver göra så mycket utredningar, utan man har ett gott beslutsmaterial för att visa den politiska vägen. Vår tanke är åtminstone att vi inte ska behöva ha parlamentariska kommittéer som sitter särskilt länge, utan vi kanske kan klara ganska mycket arbete på några månader, såsom gjordes i Gunnar Jansson kommittén och även i någon annan kommitté.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Sagt på det här sättet låter det givetvis trovärdigt och bra. Men vi får ändå komma ihåg att gällande samhällsreformen har diskussioner pågått sedan augusti-september när valkampanjen kom i gång. Alla partier förde diskussionen om behovet av en samhällsreform. Nu har vi den 25 november. Den livliga debatten som fördes i valkampanjen och säkerligen under regeringsförhandlingarna kunde ha pekat på någon väg. I det här regeringsprogrammet är det ett misslyckande att man inte kan peka väg, utan man säger att det måste bli en ännu bredare politisk uppslutning för ett utpekade av vägen i samhällsreformen.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Moderaterna har haft några alternativa vägar som alla ligger nära varandra. Men vi har insett att andra människor kan vara klokare än oss. Vi har insett att människor utanför Åland kan vara klokare än oss och då vill vi också ha deras inspel och synpunkter förrän vi bestämmer oss för hur vi vill gå vidare samt att vi ska försöka göra det tillsammans med alla partier i lagtinget. Det är bra att invänta och samla in alla alternativ på ett bord och försöka vaska ut vilka alternativ som är mest rimliga att genomföra. I den parlamentariska kommittén ska man sedan göra bedömningen vilket alternativ man slutligt väljer.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det låter demokratiskt och bra men vi har tidsnöd vad gäller balansering av budgeten. Det här området är ett av de stora områden där det kan gå att spara pengar.

Den nu avgående landskapsregeringen presenterade ett förslag i budgeten som strukturellt sparar 2 miljoner åt landskapet. Det är kompensationsbortfall för avdrag och givande av samarbetsunderstöd.

Den fortsatta processen såsom den beskrivs i regeringsprogrammet och av lantrådet igår betyder att det tar ganska lång tid. Det kommer att bli svårt att se några ekonomiska effekter av de åtgärderna under den här mandatperioden. Det är bråttom, bästa lagtingskamrater!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är uppenbart att liberalerna på alla sätt vill får det att framstå som den omnämnda tandvårdsreformen i regeringsprogrammet inte är värd någonting. Man talar om bluff och svek. Men om minister Perämaa tittar i sitt eget program daterat 23.11.2007, för fyra år sedan, så står det att tandvårdssystemet utreds och utvecklas. Det gick inte framåt i den frågan. År efter år upprepade man i budgeten att man skulle utveckla tandvården. Jag säger inte att det är ett svek, men det blev inte mycket av det löftet.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Ett gediget utredningsarbete har gjorts av socialministern men inte kommit till konkretisering. Situationen för fyra år sedan var den att landskapets intäkter var på topp, vi hade inte gått in i finanskrisen, den kom ungefär ett år sedan. Ändå fick vi ta emot en budget med 10 miljoner isolerat i underskott. Nu ligger det isolerade underskottet på 17 miljoner fast våra inkomster ligger betydligt lägre än då. Men nu i den här valdebatten har alla vetat om att ekonomin är ytterst osäker. Ingen vet var det kommer att hamna och ändå för man fram en kostnadsdrivande reform och ger ett tydligt löfte. Utsagan var tandvård för alla, det kommer vi alla ihåg och det är ett svek.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! När ekonomin blev så dålig att den avgående regeringen inte ansåg sig ha råd att utveckla tandvården så fortsatte man att lova det, till och med i årets budget 2012. Varför fortsatte man att lova om man inte hade råd? Jag säger inte att det var en bluff, men det var ju inte sant att man tänkte göra någonting. Om man inte har pengar, enligt Perämaa, då ska man väl inte lova, eller hur?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är en avsevärd skillnad att lova tandvård för alla för en kostnad på 4 miljoner euro än att försöka bättra tandvården för de grupper som har det sämre ställt och kan behöver de offentligas hjälp. Det finns en oerhört stor skillnad.

 De facto har nu socialdemokraterna backat från utsagan tandvård för alla redan innan regeringen har blivit tillsatt och man accepterar att det blev som det blev, man utreder det vidare och så får man se i framtiden om man kan komma till någon sorts beslut. Det är helt klart för alla att skrivningarna i regeringsprogram endast är en räddningsplanka för socialdemokraterna, inte ett löfte om någonting annat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag tyckte att avgående finansministern stödde det jag sade å centerns vägnar. Så tolkade jag det åtminstone och det tyckte jag också han sade sedan. I och för sig så var han mera inne på besparingar, att man skulle spara mer och ha mindre avgiftshöjningar. Men jag sade att en lösning kan vara lite mindre offentlig service, högre avgifter och lite högre kommunalskatt. Det tycker jag nog att minister kom fram till att det kanske kunde vara en lösning.

Han talade också om konkurrenskraft och skatt. Vi vet att de åländska kommunerna idag har ungefär 4-5 procent lägre skatt än vad kommunerna har i riket. Jag tror att ålänningarna är beredda att betala något högre skatt för att kunna behålla dagens service. Den som blir sjuk vill gärna bli frisk och kan också betala en liten sekin för det.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är inte alls otänkbart att ltl Runar Karlsson har rätt, att invånarna i en svår situation kanske vill betala lite mera skatt för att få service istället. I det här regeringsprogrammet står det ingenting konkretiserat om hur man kan göra inbesparingar. Man har i varje fall redan nämnt avgiftshöjningar och skattehöjningar som ett sätt. Man har inte sagt på vilket sätt. Med tanke på den politik som socialdemokraterna bedriver i Mariehamns stad, även om vi kanske inte ska prata om det just nu, så känns det som om man fokuserar på att höja utgiftsbördan för invånarna. Det här är en aspekt på konkurrenskraften och det här behöver man på diskutera. Vi har högre matpriser på Åland och vi har annars också höga kostnader. De sammanlagda inkomsterna för individen i förhållande till utgifterna är viktigt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Beträffande ekonomin tycker jag nog ändå att det är ganska starkt betonat på sidan 8-9 i handlingsprogrammet. Man punktar upp vad man borde göra för att få budgeten i balans. Jag tycker t o m att det är mera konkret än vad ett handlingsprogram ska vara. Till den delen har man verkligen lyckats på ett bra sätt och visat med kraft att man ska få budgeten i balans. Jag tror personligen att 10-15 miljoner av en omsättning på 300 miljoner inte kan vara en omöjlighet att få budgeten i balans med den standard som vi har på Åland. Värre blir det om vi börja låna och sedan ska betala räntor och amorteringar, då får vi problem med välfärden på Åland. Möjligheten finns och tid finns nog. Vi kommer att ge regeringen tid till den första tilläggsbudgeten för att visa det. Den tiden måste regeringen få.

Minister Mats Perämaa, replik

Vi får väl konstatera att en viss oenighet råder som resultat av den här replikväxlingen. Jag tycker inte att de åtgärder som redogörs för underrubriken: Hållbara finanser på sidan 8, visar hur man ska kunna spara i uppgifter. Man nämner e-förvaltning och vissa sådana saker, men något konkret vad gäller serviceutbudet finns inte här. Däremot nämner man avgifterna och något om skattebasen.

Vi får utgå ifrån att landskapsregeringen kommer att konkretisera de här sakerna och då utgå ifrån att det inte bara få vara en fokusering på inkomsterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Finansminister Perämaa nämnde i sitt anförande att det här är det största valsveket så vitt han mindes. Jag kanske inte har lika bra minne som Mats Perämaa så jag kan inte heller tänka lika långt tillbaka. Däremot lovades mera pengar i plånboken för fyra år sedan. Visst har vissa kanske fått det. Men jag kommer också ihåg i valet att man sade; mera pengar till äldre. De äldre ska få det mycket bättre. Man tillsatte t o m en kommitté ledda av liberalerna. Det skulle bli så mycket bättre. Det skulle bli mer än 70 euro som man pratade om då, men av det blev det ingenting av. Det finns också saker som inte blev av, varför det?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! När den då skenbart ljusa ekonomiska situationen hösten 2007 snart övergick i en molnbehängd verklighet när finanskrisen slog till så tillsattes en kommitté, precis som här sades, eftersom den nuvarande socialministern brann för den här frågan. Vi kom fram ett system, som budgeterades och som godkändes här i lagtinget, på hur vi skulle öka inkomsterna för de äldre som hade det allra sämst ställt. Det var ett budgetanslag på 700 000 eller 800 000 euro om jag minns rätt. Man måste ändå jämföra det med att löftena då gavs i en helt annan ekonomisk situation än nu.

Nu säger man samtidigt att man måste skära i övrig service förmodligen, man säger väl inte det men man måste göra det. Men att samtidigt i dessa ekonomiska tider ge löften om dessa saker är ett svek helt enkelt. Det syns nu i det som står i regeringsprogrammet några veckor senare.

Ltl Göte Winé, replik

Minister Perämaa, det står en text, vi har fyra år på oss, även ltl Runar Karlsson pratade om att tandvårdsreformen ska utvecklas och drivas framåt. Det är inte något svek ännu. Måla inte tunneln svart ännu. Låt oss i stället se vad som händer sker. Jag vet vad som har varit de här åren. Jag vet att det i verksamhetsplan för ÅHS under 2008 stod, ”under år 2008 utreds hur tandvården blir mer tillgänglig för den åländska befolkningen”. Jag har inte något minne av att det hände någonting med den.

Det kom något om servicesedlar, men var hänt? Ingenting där heller. Man väntar på att nästa regering ska göra det. Det som man har pratat om just nu är att det här får nästa regering ta tag i, för ekonomin är så förändrad nu.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa, replik

Det är en avsevärd skillnad att utropa tandvård för alla i den situationen när den ekonomiska ekonomin mer eller mindre är i fritt fall.

Överskuldsättningen ökar i de flesta länder. Marknaden underkänner de europeiska politikernas förslag till åtgärder. Den ena regeringen Europa tvingas avgå för att ersättas av andra. Att i den situationen stå och säga; tandvård för alla, är någonting helt annat än de ambitioner som den nuvarande landskapsregeringen hade inför den här mandatperioden.

Jag ger det löftet, ltl Göte Winé; ifall den tillträdande landskapsregeringen utan att ruinera landskapets finanser kan genomföra tandvård för alla på ett bra sätt så då kommer jag att minnas det som jag sade här idag i talarstolen och ge er ett tack. Men jag tror inte på det.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Minister Perämaa säger i sitt anförande att det är bråttom kära lagtingskollegor. Tänk om man hade en tidsmaskin och kunde resa tillbaka tre år och spela upp det för Perämaa själv. Det är bråttom och det har varit bråttom i tre år, vilket jag många gånger som ledamot av finansutskottet tänkt. Det är också viktigt att man inte ska göra som Perämaa gjorde och skicka en stor räkning direkt till skattebetalarna, när man tog bort det allmänna skatteavdraget. Att man direkt skickade räkningen till skattebetalarna kan vara en av orsakerna till att vi har noll tillväxt på Åland idag. Det kanske inte var så bra att göra det. Nu är det kanske inte möjligt att ta tillbaka det. Men skulle man då ha sett över utgifterna så kanske tillväxten skulle vara större idag. Det tär på tillväxten när man minskar handlingsutrymmet för alla konsumenter, som vi ser i den ekonomin vi har väster om oss och som går bra idag.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Under den här mandatperioden har vi tvingats skära på många, många områden. Inom jordbrukssektorn såtillvida att en hel skola har lagts ner om vi använder det krassa ordet. Läromedelcentralen, som var viktig för kommunerna, har lagts ner och vi har dragit ner medel i vuxenutbildningen. Vi har minskat kostnaderna på många områden. Det torde vara så att antal körtimmar för skärgårdsfärjorna har minskat med 10 procent. Det har gjorts oerhört mycket.

Våra intäkter idag jämfört med 2007 ligger indexjusterat dryga 30 miljoner lägre än vad de gjorde då. Budgeten för 2008 hade ett isolerat underskott på 10 miljoner, nu ligger det på 17 miljoner. Det är enkelt att utläsa av siffrorna att utgiftsbördan i förhållande till inkomsterna är lägre just nu.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det som skedde förra perioden var att man fick stopp på utgiftshöjningarna. Det har i praktiken inte inneburit att man har fått fram en utveckling som innebär lägre kostnader.

Jag tycker att det är positivt att vi nu tillsätter en regeringen som har ett starkt stöd i oppositionens största parti för en stram ekonomisk politik. Det borgar för att man nu kommer att lyckas.

Jag tycker att man ska var försiktig med att höja skattetrycket. Det är nog en absolut sista desperat åtgärd som tyvärr många även borgerliga regeringar måste ta till runt om i Europa.

När det gäller inkomsterna så tycker jag att man för den skull kan vara kreativ och titta på att t.ex. bredda skattebasen genom ny fastighetsskattelag. Man kan försöka begära ny höjd klumpsumma. Man kan försöka få till överenskommelser med sjömäns och pensionärers skatteinkomster. Man kan se på avgifterna när det gäller särskilt sådan samhällsservice som är långt bort ifrån välfärdens kärna och få högre avgiftstäckningar. Alla små stenar måste vändas på, även på inkomstsidan. Men man måste vara försiktig. Jag tycker att det är en bra idé att diskutera det tilltänkta tillväxtrådet. 

Talmannen

Tiden är ute!  

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Liberalerna har under den gångna mandatperioden visat att vi som parti har förstått det som sker ute i världen i den ekonomiska politiken med överskuldsättning för länderna. Kanske vi är det parti som i regeringsställning har förstått det allra bäst, så har det många gånger hävdats. Med väljarnas utslag så ska det partiet nu vara i opposition. Nu efterhörs här redan liberalernas stöd för att bedriva en sund finansiell politik framöver. Det kommer vi att göra. Vi gav inte några löften inför valet om att vi kan bekosta och finansiera stora reformer framöver. Därför blir det enkelt för oss att fortsätta på den inslagna linjen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det regeringsprogram som ligger på våra bord är i flera avseenden annorlunda än den avgående regeringens program. Det här programmet håller sig på en allmän nivå och beskriver de politiska mål som majoriteten bakom den kommande regeringen vill uppnå. De arbetsgrupper som arbetat med programmet har avsiktligt och medvetet strävat till att formulera gemensamma mål dvs. vad regeringen och regeringspartierna vill föra för politik de kommande fyra åren. Hur målen ska nås är regeringens uppdrag och ansvar. För att det parlamentariska förtroendet som lagtingsmajoriteten är beredd att ge sin regering ska hålla måste regeringen infria de löften som regeringsprogrammet innehåller. 

Herr talman! Det spelar inte någon roll i princip hur många partier som ingår i regeringen för att det parlamentariska förtroendet ska bestå. Olyckskorparna har redan hoat och förutser att en regering bestående av ett socialdemokratiskt lantråd som leder en borgerlig regeringsmajoritet är dömd att misslyckas eftersom viljorna är så många och disparata. En synpunkt som inte är irrelevant men inte är den heller särskilt väl övervägd. Antalet samregerande partier är inte avgörande för en regerings livskraft. Den avgående regeringen bestod av minsta möjliga antal partier dvs. två stycken: centern och liberalerna. Enligt logiken om att färre partier i en regering har större förutsättningar att lyckas så borde den regeringen ha haft otrolig framgång. Väljarnas dom blev dock hård över den regeringssammansättningen. Valresultatet kan säkert tolkas på många sätt men ostridbart är att en regering med liberaler och center inte lyckades. En utomstående kan bara spekulera i orsakerna till detta bakslag. Att döma av regeringspartiernas behandling av varandra här i lagtinget förefaller det som om förtroendet mellan de tidigare regeringskumpanerna var kraftigt decimerat.

Antalet regeringspartier är av sekundär betydelse för regeringssamarbetet. Det viktigaste är förtroendet mellan regeringspartierna vilket i sin tur skapas ständigt på nytt genom ärliga och uppriktiga diskussioner om vad som är bäst för hela Åland och ålänningarna. Särintressen och egoistiska partipolitiska intressen måste i en sådan regering stå tillbaka för det gemensammas bästa. En bra devis i detta sammanhang är följande: En politiker tänker på nästa val, en statsman på nästa generation.

Herr talman! Lantrådet Camilla Gunell var igår inne på vikten av förtroende mellan människor, organisationer och politiska beslutsfattare. Utan förtroende skapas ingenting hållbart och bestående. Misstro och avundsjuka, girighet och kortsiktighet måste ge vika för mera förtroende, mera kunskap och mera samarbete. Det låter nästan krampaktigt när ledamot Anders Eriksson misstror lantrådet Camilla Gunell för att hon är socialdemokrat. När vi var i opposition tillsammans sökte ledamot Eriksson ofta stöd hos oss socialdemokraterna. Ett visst förtroende skapades och vi kunde visst samarbeta i en hel del frågor. Jag kan inte minnas att socialdemokratin var något hinder i det sammanhanget. Att utmåla lantrådet Camilla Gunell till ett socialistspöke utan förmåga att leda och samarbeta känns som ett billigt retoriskt slag i luften. Att lantrådet Gunell skulle ha som ambition att genom socialismen på Åland är väl ungefär lika realistiskt som att Ålands Framtid inom denna mandatperiod lyckas frigöra Åland från Finland och utropa Åland som en självständig stat.

Nej bästa ledamot Eriksson låt oss fortsätta samarbetet också om rollerna nu är andra. Ledamoten Eriksson är vid det här laget en erfaren parlamentariker och en riktig entreprenör som både vill och kan bidra till att förändra och förbättra Åland. Förtroendet behöver inte försvinna trots att rollerna har ändrats.

Regeringsprogrammet innehåller som sagt vad övergripande politiska mål, inte detaljbeskrivningar om hur saker och ting ska behandlas. Detta är ett medvetet val, inte ett sätt att kringgå eventuella åsiktsmotsättningar.

Jämfört med den förra regeringens program öppnar detta program dörrarna till omvärlden. Regeringspartierna vill skapa en externpolitik och i samarbete med regeringarna i öst och väst samt andra viktiga politiska institutioner driva åländska frågor och intressen. Politiken går inte ut enbart på att besöka bemärkta personer, ta fotografier som sänds hem till medierna och sedan inbjuda till svarsvisit till Åland, utan det finns en djupare ambition i programmet att utveckla mera kontinuerligt samarbete inom gemensamma specialdesignade organ. Jag tänker på kontaktgruppen mellan Åland och utrikesministeriet, ett forum för Ålandsfrågor mellan regeringen i Helsingfors och landskapsregeringen, en Ålandshavskommission för samarbete med Sveriges regering, en ordinarie plats i HELCOM och många andra initiativ och tankar för att effektivt och sammanhållet föra fram Åland i olika nationella, nordiska och europeiska sammanhang.

Öppenhet och kontinuerliga samtal ska föras med näringsliv, arbetsmarknadens parter, med medborgarorganisationer och enskilda. Regeringen ska inte stänga in sig i marmorborgen och dölja sig för omvärlden. Det skapar misstro och göder rykten och skvaller som ingen är betjänt av. En strutspolitik ger dessutom medierna oförtjänt stor roll att själva ingripa i politiken. Det som står i tidningarna är inte osant men det är långt ifrån hela sanningen. För att bilden ska bli komplett och förtroendet bestå måste de politiskt ansvariga aktivt och kontinuerligt informera om sina beslut och sin politik.

Avgående lantrådet Viveka Eriksson har offentligen kallat regeringsprogrammets skrivning om tandvården för: ”Sossarnas stora bluff”.  Så ser inte vi socialdemokrater på saken. Låt mig därför, herr talman, citera den text i regeringsprogrammet som rör tandvården: ”För att utveckla tandvården på Åland avser landskapsregeringen tillsammans med ÅHS definiera vilka patientgrupper som bör prioriteras. Därefter fastslås vilken servicenivå som erbjuds av den allmänt finansierade tandvården. Kostnadskalkyler tas fram för olika servicenivåer av tjänster inom den allmänna tandvården. På basen av dessa kalkyler fattar landskapsregeringen beslut om i vilken omfattning allmän tandvård erbjuds ålänningarna.” Inget beslut har ännu fattats, utan målsättningen är ganska klar; en tandvårdsreform. Detta är ingen bluff utan en skrivning som fyra partier ställt sig bakom. Om ledamoten Viveka Eriksson tycker att arbetet med den allmänna tandvården går för långsamt så beror det i hög grad på att den förra regeringen drog denna fråga i långbänk. Hade man fullföljt sina egna budgetskrivningar och sitt eget regeringsprogram om den allmänna tandvården så hade vi redan varit en bit på väg.

Redan i 2007 års program ville man utreda och utveckla tandvården, det gjorde man sedan 2010. Man kom med en alldeles utmärkt utredning som man kunde ha lagt till grund för fortsatt arbetet och konkretisering, men det stoppade upp med det. ”Inte en käft som tandläkaren sade när han blev tillfrågad om hur affärerna går”.

Det som är bluffen är att man med hänvisning till den dåliga ekonomin säger att det blev ingenting, men man fortsätter i budget efter budget att skriva att tandvården trots det ska utvecklas. Det är dags för liberalerna att titta sig själva i spegeln i den här frågan.

Nu finns det en skrivning i regeringen Gunells handlingsprogram om tandvården. Att kalla detta en bluff låter desperat. Regeringen Gunell måste väl åtminstone få tillträda innan den kan börja förverkliga sina politiska mål. Nog för att jag har höga tankar om min partisyster Gunell men något trollspö har hon så vitt jag vet inte för att simsalabim genomföra vare sig tand- samhälls- eller några andra reformer. Däremot är hon klok, målmedveten och stark tillräckligt för att tillsammans med resten av regeringen och majoritetspartierna i lagtinget förverkliga allmän tandvård också på Åland.

Tandvården och många andra politiska reformer; bland andra kommun- och servicereformen, reformeringen av skärgårdstrafiken och självstyrelsesystemet är politiska megaprojekt som mår bäst av att lösas gemensamt av alla i lagtinget. Den förra regeringen arbetade mycket med dessa frågor. Både liberaler och centerpartister har därför stor kunskap och aktuella erfarenheter av dessa frågor. Det är min förhoppning att alla i lagtinget ska ta sitt ansvar och delta i arbetet med att genomföra dessa reformer. Allas kunskaper och åsikter behövs. Enhällighet ger faktiskt styrka. Det fick vi erfara under den senaste mandatperioden när lagtingets samtliga partier lyckades ena sig under ledamot Gunnar Janssons ledning och kom fram till en gemensam uppfattning om hur självstyrelsen borde förnyas. Den erfarenheten kan vi använda också i andra inrikespolitiska frågor av stor vikt för att trygga välfärden för ålänningarna, öka sysselsättningen och nå balans i landskapets ekonomi. Vårt utgångsläge är ändå hyfsat och vi kan nå ända fram om vi har förtroende för varandra och ser till det gemensammas bästa.

Herr talman! Jag tycker att finansministern gör det lite lätt för sig när han i olika sammanhang, om det må gälla tandvård, hemvårdsstöd eller något annat, hänvisar till krisen i Grekland eller Spanien. Jag har lite svårt att se det direkta ekonomiska sambandet. Politiskt kan jag förstå att det som händer i de här länderna manar till eftertanke för oss alla. Det är nog ändå en stor skillnad i både det ekonomiska och politiska läget i de nordiska länderna och det som vi ser att sker i medel havsländerna. Allt hänger förstås på något sätt ihop. Men, herr talman, jag ser hur regeringskrisen och Berlusconi kan påverka hemvårdsstödet på Åland.

Till sist, herr talman, vill jag tacka för socialdemokraternas del för den goda samarbetsanda som rått mellan de fyra partier som arbetat fram det gemensamma handlingsprogrammet. Vi socialdemokrater står helhjärtat bakom programmet och kommer att lojalt stöda regeringens strävan att förverkliga programmet. Politik är inte vetenskap. Politik är inte matematik. Politik är mest av allt konst, som järnkanslern Bismarck så klokt sade för länge sedan. Politik är en kreativ process för att skapa framtidstro hos medborgarna och övriga aktörer. Vi som sitter på första parkett väntar nu på att första akten ska börja. Nästa vecka går ridån upp och då börjar spelet. Tack, herr talman.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! I det förra handlingsprogrammets stod det att tandvården skulle utredas och utvecklas. Det är frustrerande att man inte tar reda på fakta om man säger att man är genuint intresserad av frågan. Det finns en gedigen utredning. Vi har satt tandvården i lagstiftning. Vi har lagstiftat om att ungdomar och barn ska ha rätt till tandvård, vi har lagstiftat om antal besök. Det investeras i ny tandvårdsvagn. Vi har också inom ÅHS investerat i narkosutrustning för psykiskt funktionshindrades tandvård. Där har landskapsregeringen fått tackbrev och nu slipper man åka till Åbo när man måste sövas för sin tandvård. I ÅHS-lagen fasar man ut ÅHS-personalen och det ger utrymme för 250 nya patienter att få del av den allmänna tandvården. Skulle liberalerna ha fått fortsätta inom socialvården så skulle de äldre ha blivit prioriterade i tandvården. Så det stämmer inte. Ta reda på fakta, Sundback!

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det bådar ju gott för ett fortsatt stöd för den kommande tandvårdsreformen.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag ska stöda den till hundra procent. Det är ingen politiker som har motsatt sig att man utvecklar tandvården, inte det minsta lilla! Det som har kommit emot är ekonomin. Jag hör i samhället att man förväntar sig en allmän och lika tandvård. Det kostar 3,5-4 miljoner euro. Så ser fakta ut.

Sedan en sista sak, ltl Sundback är förvånande nedlåtande mot lantrådet Viveka Eriksson. Hon rycker på axlarna och säger att man tar bilder och vill ha fotografier. Landskapsregeringen har aldrig haft så goda kontakter vare sig till Sverige eller till Finland. Vicelantrådet och lantrådet har jobbat på mycket hårt. Kontaktgruppen med utrikesministeriet dammades av, vi presenterade vårt handlingsprogram, vi har representation i HELCOM så vi har jobbat mycket, mycket hårt. Jag är förvånad över den nedlåtande attityden.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Detta fyra miljoners projekt som minister Katrin Sjögren pratar om känner jag inte till i detalj. Men det är en viktig utgångspunkt för fortsatta diskussion om tandvårdsreformen. Jag vet inte vad reformen innehåller i detalj, men man måste ju granska noga hur man sätter servicenivåerna och tidtabellen för en sådan reform.

Jag tycker att det ser väldigt bra ut när också liberalernas starka hälso- och sjukvårdsminister som nu är avgående så kraftfullt visar sitt stöd för den här reformen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tom Grahn, replik

Tack, herr talman! Ltl Sundback nämnde om konsekvenserna av att Sydeuropa har levt över sina gränser och att hon har svårt att förstå vad det har att göra med landskapet Åland. Jag vill påpeka och påminna att när Lehman Brothers föll 2008 så var det fritt fall för de flesta ekonomier. Det som händer i Europa för tillfället håller på att kontaminera ekonomierna där Finland är mycket beroende av. Därför är det mycket turbulent för tillfället och därför är avräkningsbeloppet de inkommande tiderna mycket osäkert.

Ltl Barbro Sundback, replik

Javisst är det så på ett allmänt och generellt plan, men så har det varit länge. I mitt budgetanförande konstaterade jag precis det som ltl Grahn säger. Men det blir lite patetiskt när man i samband med höjning av hemvårdsstödet på Åland kopplar det till situationen i Grekland. Det är klart att avräkningsbeloppet avgör väldigt mycket vad vi har för rum i budgeten för reformer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson

Herr talman, fruar, lantråd, bästa kollegor och lyssnare! Visst är det sakenligt att i samband med den här regeringsbildningen spekulera kring varför valresultatet blev som det blev för liberalerna, för socialdemokraterna, för centern och för Åland Framtid. Men det är inte min uppgift. För moderaternas del blev det ju bra på verkligt goda och objektiva grunder. Det är vi tacksamma för. Och vi är övertygade om att vår ansvarstagande politik och vår koncentration på att skapa pengarna förrän man konsumerar dem och sedan dela ut dem till de högst prioriterade samhällsserviceområdena med iakttagande av sparsamhet och effektivitet i servicen, i det långa loppet skall vara för väljarna och för hela Åland ett vinnande koncept. Vi är hoppfulla inför framtiden för vår egen del och inväntar snart våra moderata kvinnors stora frammarsch. Wille Valve öppnade redan för våra ungdomar.

Nu ökade vi vårt röstunderlag med nästan 50 procent. Då är det särskilt viktigt att vi också axlar ett tungt regeringsansvar. För oss var alla partier alternativa samarbetsparter i en kommande regering. Liberalerna valde dock inledningsvis bort sig själva. Senare i processen har de dock uttalat ett intresse att eventuellt delta. Åland Framtid valdes bort av andra men visst hade också vi vissa dubier mot självständighetsspåret. Någon dörr stängde vi dock inte. Och därmed fanns fyra partier kvar, varav två var klara valvinnare: socialdemokraterna och moderaterna.

För att regera fordras alltid majoritet bakom den förda politiken. Så inget enskilt parti kunde diktera några villkor. Vi hade velat att man skulle ha börja mejsla ut politiken utgående från partiernas valprogram. Det blev i början en stark koncentration på personposter, en kanske åländsk politisk egenhet. Det fanns i den processen fyra partier som kunde ha fått uppdraget att bilda regering, som kunde ha fått lantrådsposten. Inte ett parti eller två som man i den offentliga debatten trott och framfört. Moderaterna och obunden samling som är politiskt närbesläktade har tillsammans 8 mandat, centern har 7 och socialdemokraterna 6 av de sammanlagda 21 mandaten i koalitionen. Alla har långt till egen majoritet. Politik är att samarbeta, politik är att kompromissa, det är att förstå och det är att utveckla. Allt det behöver Åland idag mer än på länge!

Den fortsatta processen under lantrådet Camilla Gunnels ledning blev konstruktiv och drivande. Tack Camilla för det. En jobspost blev 2012 års budget som fördröjde regeringsbildningen med en vecka på grund av den nya regeln att det numera ges 10 dagar till oss i lagtinget att skriva budgetmotioner efter att budgeten presenterats. En annan jobspost var de väldigt stora underskott som uppvisades i budgetförslaget för både år 2012 med minus 17 miljoner euro och särskilt för år 2013 med minus 25 miljoner euro.

Nu har vi regeringens program och regeringens sammansättning här framför oss på bordet. Ett program för samarbete, resultat och framtidstro, inte för att behandla som andra lagtingsärenden utan endast att säga ja, nej eller att avstå. 

Programmet visar på många punkter en klar och tydlig kompasskurs som nu har slagits fast för de kommande fyra åren. Jag ska här beröra nio punkter.

1        Rollfördelningen mellan politikerna i landskapsregeringen och tjänstemännen, särskilt cheferna måste bli klarlagda och gränsen mellan politik och förvaltning måste vara tydlig. Det har på flera punkter inte fungerat väl nu. Också rollfördelningen mellan regeringen och lagtinget måste bli klarare likaväl som inom lagtinget. De fyra regeringspartierna har därför skapat egna interna förhållningsregler för regerandet inom och mellan sina lagtingsgrupper. Det är nytt i åländsk politik men tradition redan i andra parlament.

2        Budgeten måste bli läsbar från 1.1.2013 och budget och bokslut uppgjorda enligt affärsbokföringens principer, så att alla människor kan förstå sig på landskapets ekonomi. Det är idag inte möjligt, Knappast ens för en utbildad redovisningsekonom.

3        Budgeten, som nu visar ett strukturellt underskott på mellan 15 och 20 miljoner euro per år och detta före Europakrisen har drabbat vår ekonomi, måste fås i balans till år 2014, allra senast 2015. År 2013 är tyvärr inte mera realistiskt. Och ”i balans” betyder att inkomsterna måste täcka både driftskostnader och kapitalkostnader, dvs. avskrivningar och eventuella räntor. Om vi inte får en ekonomi i balans så riskerar vi välfärden, vi riskerar situationen för mest svaga. De välbärgade klarar sig alltid.

4        Alla regelverk måste följas i politiken. Land skall med lag byggas. Endast så skapar vi förtroende hos folket för vår politik.

5        Den demografiska utvecklingen, som nu accelererar så att vi om 20 år för varje arbetsför ålänning skall försörja en person som inte arbetar, innebär att det krävs nytänkande inom ramen för den nordiska välfärdsstatsmodellen. Utan betydande privat service kommer våra samhällen inte mera att klara sina uppgifter, varken inom omsorg, hälso- och sjukvård eller inom utbildningen. Och så måste vi öka vår befolkning också med fortsatt inflyttning, efter 30 000 invånare måste vi sikta på 35 000 ålänningar om välfärden skall räddas.

6        Basen för den nödvändiga utvecklingen stavas tillväxt men på naturens och människans villkor. Ålands skattebas måste växa och antalet jobb i privat sektor bör öka, enligt mig, med minst 200 nya jobb per år. Den nya näringspolitiken som vi skall driva tillsammans med vår nya näringsminister Fredrik Karlström blir helt avgörande för om och hur vi kan rädda samhällsservicen och välfärden på Åland på en god och konkurrenskraftig nivå.

7        En annan viktig faktor för hur vi skall lyckas skapa balans och tillväxt i vår ekonomi är den stora samhällsservicereform som skall ges sina former under 2012 och börja genomföras under 2013. Vi moderater har flera goda mycket konkreta förslag, andra har andra förslag. Och utanför Åland finnas specialister som kan ge oss utmärkta idéer. Moderaternas målsättning är att Åland när den här mandatperioden är till ända skall ha genomfört bra mycket av det som fordras för att samhällsservice på Åland skall skapas mera effektivt och klokt än någon annanstans i Norden. Det hoppas vi att ska kunna ske i samarbetet med alla lagtingspartier.

8       En förutsättning för en fungerande åländsk framtid för oss alla är att vi tar ansvar för våra vatten, både saltvattnet och insjövattnet. I ett Östersjöperspektiv måste vi idag fortfarande skämmas. Våra fosforutsläpp är orimligt höga. Fosforn är den värsta förorenaren i Östersjön och vi är värst per capita. Handlingsprogrammet är tydligt på denna punkt. Vi måste följa Helcoms Krakowbeslut. Det är vårt största miljöpolitiska uppdrag de kommande fyra åren. Jag ber landskapsregeringen lycka till.

9        Skärgårdstrafiken är skärgårdens aorta. För tillväxt i skärgården fordras tiotals nya arbetstillfällen i privat sektor varje år. Det måste nu förverkligas. Nu måste det vara slutsnackat och slutlovat. Sluta med alla evinnerliga möten i saken. Genomför många av de förslag som redan finns och utgå ifrån att allt företagande skall vara självbärande och lönsamt. Annars är det inte hållbart. De gamla partierna har misslyckats. Nu måste de nya in och hjälpa till. Men då kan man inte betala fantasiersättningar åt däcksmanskapet på färjorna. Fortsätter man så, så måste turer dras in och skärgårdstrafiken bantas. Förstå det också inom fackföreningsrörelsen – ta inte livet av vår skärgård! Kortrutt tar länge att förverkliga även om vi börjar nu redan år 2012. Förrän det är klart hinner flera skärgårdskommuner i praktiken gå under. Det kan inte vi tillåta.

Herr talman!  Moderaterna tackar lantrådet Camilla Gunell, obunden samling, centern och socialdemokraterna för en konstruktiv inledning av denna regeringsperiod, manifesterat i programmakandet. Lycka till i ministären Gunell under ert kommande fyraårsmandat. Vi ska här i lagtinget stöda er fullt ut när ni gör som ni lovat och när ni låter lagarna, förnuftet och omsorgen om människorna vägleda ert handlande. Inom ramen för att skapa trygghet för ålänningarna och ett långsiktigt hållbart Åland. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Vtm Roger Jansson försöker förklara varför det blir den här konstellationen av regering. Han påpekade i sitt anförande att det inte var moderaterna som motsatte sig att Ålands Framtid skulle kunna vara en förhandlingspart, utan han påpekade att det var något annat parti. Vi har från centern fått information om att det var moderaterna som påstod att man inte kunde arbeta med Ålands Framtid för att vi har självständighet i vårt partiprogram. Jag vill påpeka att Ålands Framtid är det parti som har varit initiativtagare till ramlagsförslaget som första gången nämnde en utväg för att utveckla självstyrelsen. Resultatet som vi har idag kan mycket bero på att vi har öppnat vägen. Vi är också medvetna om att vi som är ett litet parti inte kan säga att Åland ska självständigt före vi har en majoritet som säger att vi ska bli det.

Talmannen

Tiden är ute!  

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! Hörsägen skapas på olika sätt. Det kan skapas genom att representanter för Ålands Framtid säger att centern har sagt någonting. Det kan skapas genom att man vill att folk ska tro på ett visst sätt, helt enkelt genom att man bara plockar det ur luften, eller att man lägger ihop ett och ett och får det till tio. Det är tydligen det som man sysslar med i den här frågan inom Ålands Framtid. Det var andra gången som jag hörde det här nu från er sida. Jag tycker att det ”palleralla”. Fråga oss i stället!

När det gäller ramlagen så är det Danmark och Färöarna som ska ha kredit för att vi nu har kommit vidare. Ålands Framtid har framfört det här under många år och vi har också gjort det. Vi har skrivit en motion som sedan resulterade i att den motionen delvis kunde vara underlag för den parlamentariska kommitténs arbete.

Ltl Brage Eklund, replik

Vtm Roger Jansson försöker uttrycka sig på ett väldigt fint sätt för att inte kalla oss lögnare. Jag brukar inte vara den person som framför lögner eller påståenden som inte är sanna. Jag framförde rent ut vad jag direkt hade hört om orsaken till att vi inte var med i förhandlingarna och det står jag för. Sedan om Roger Jansson försöker göra en analys av det här, att jag inte är trovärdig, så får det stå för honom.

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! Nu förstår jag inte resonemanget. Det var ltl Eklund själv som hänvisade till att han hade hört det från centermun istället för att gå till källan. Vad ltl Eklund med på detta möte där vi skulle ha sagt någonting sådant? Svar, nej! Var centerkällan med på detta möte där vi skulle ha sagt någonting sådant? Vet inte! Jag rekommenderar alltid i politiska sammanhang att prata direkt med den person och den gruppering som saken berör så kanske man kan reda ut frågorna och få reda på sanningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Vtm Jansson pratade lite om budgeten och boksluten. Då kom jag genast att titta på en punkt under: Hållbara finanser; ”investeringar ska belasta driftbudget via avskrivningar och interna hyror.” Den avgående finansministern har arbetat för att få till stånd interna hyror. Kommer det faktiskt att lyckas så bra? För centerns intresse har ju varit lite ljummet när det gäller att gå med på interna hyror. Bland liberalerna stöder vi det å det varmaste. Det är bra att vi kan se i budgeten vad allt kostar och att internhyrorna kommer fram.

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! Som känt så finns det inget annat fungerande sätt för att belasta varje verksamhet med de kostnader som verksamheten resulterar i, om man inte har med både driftskostnader, som man förstås alltid har haft, men också kapitalkostnaderna, dvs. de lokaler och övriga investeringar som erfordras för att verksamheten ska fungera. Att inte kapitalkostnaderna överhuvudtaget belastar verksamheterna är att lura sig själv. Man tror att kostnaden för servicen är en annan vad den är. Då är avskrivningar en grundprincip som man använder i affärsbokföringen. Sedan för att få de belastande i de olika verksamheterna så måste man helt enkelt använda sig av internhyror. Det är vi i regeringsförhandlingarna hundraprocentigt överens om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tom Grahn, replik

Vtm Roger Jansson, jag vill å det varmaste tacka för det nionde budordet och budskapet som går till skärgården där det nya lantrådet är hemma ifrån.

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! Liksom hela regeringsprogrammet för hela Åland har utandats behov av att säkra välfärden och funktionaliteten runtom i landskapet så erfordras tillväxt. Tillväxt gäller i lika hög grad för skärgården, kanske i dagsläget i flera kommuner som kämpar för sin kommunala överlevnad.

Det måste skapas mera skatteunderlag, mera skattebas och mera arbetsplatser också inom särskilt privat sektor i skärgården för att det ska fungera. Annars kommer det demografiska hotet som särskilt skärgårdskommunerna idag är utsatta för men också resten av Åland, men i så skrämmande grad i skärgårdskommunerna där den här utvecklingen vändas måste vändas.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag inledningsvis meddela att jag inte kommer att prata till kl. 12.00.

Det pratas om transparens i regeringsprogrammet. Men början av det här regeringsspelet har varit det rakt motsatta. Hela regeringsbildningen har varit en märklig process som det varit extremt svårt för allmänheten att följa. Bl.a. annat min granne frågade: Vill inte Ålands Framtid vara med i regeringen?  Ja, absolut vill vi det var mitt svar. Det hur ju till demokratins innersta väsen att vara med och påverka där besluten tas. Men det har varit väldigt svårt för allmänheten att veta vem som är med och inte med.

Så låt mig börja med att klargöra den biten. När Ålands Framtid den 18 oktober träffade centerns förhandlare Roger Nordlund och Veronica Thörnroos, Harry Jansson hade tydligen inte passligt sades det, så framhöll vi att det inte skett någon socialistisk revolution, utan att Åland fortfarande var starkt borgerligt. Liberalerna tappade fyra mandat i valet. Tre av dessa var de som sossarna tappade för fyra år sedan och det fjärde heter Åke Mattsson och finns hos moderaterna. Centern tappade ett mandat och det finns hos Ålands Framtid och hade inte centern haft Jörgen Pettersson så hade de också haft sex mandat. Det är väldigt enkel matematik.

Ålands Framtid förordade en borgerlig regering av de partier som tidigare var det självstyrelsepolitiska blocket dvs. centern, moderaterna, obundna och Ålands Framtid och tyckte att Roger Nordlund skulle vara lantråd. Vi märkte snabbt att centern tyckte att sossarna gjort ett så bra val att de inte kunde lämnas utanför. Och då sade vi att i så fall bör det åtminstone vara en borgerligt ledd regering med en centerpartist som innehavare av lantrådsposten. Historien har visat att det kanske var ett misstag att vara så ärliga men det är nu en gång för alla Åland Framtids kännetecken.

Det var fyra punkter vi nämnde som var centrala för oss i ett regeringsprogram:

1        Konkreta åtgärder för vårt svenska språk

2        En aktiv näringspolitik

3        Ekonomin i skick

4        En aktiv självstyrelseutveckling med verkligt innehåll

Vi nämnde att vi tror att centern och Ålands Framtid har rätt stor samsyn när det gäller kommunsammanslagningar, självstyrelse- och näringspolitik inklusive i synnerhet jordbrukspolitik som inte så speciellt många begriper sig på.

Centerns förhandlare tackade och meddelade att det inte skulle hända något i morgon dvs. den 19 oktober pga sjukhusbesök, men att de skulle höra av sig dagen därpå. Nå, det är mycket som jag skulle kunna säga om det. Jag tror att jag lämnar det därhän. Jag kan bara meddela att vi nu har vi slutat vänta.

Herr talman! Låt mig i stället gratulera Camilla Gunell till lantrådsposten. Barbro Sundback sade tidigare att jag har kallat Camilla Gunell för socialistspöke, något sådant ord har jag aldrig använt, inte ens om Barbro Sundback.

Låt mig gratulera sossarna till att man fått precis vad man ville. Det är en bedrift på det borgerliga Åland minsann. Eller är faktiskt Åland borgerligt? Jag tänkte när jag satte mig ner för att skriva som rubrik på det här anförandet ”ideologierna är döda” men det kändes lite för pretentiöst.

Framförallt moderaterna men även obunden samling är så noga ibland med att framhålla att de inte bara är borgerliga utan även konservativa, de hör till den konservativa gruppen i Nordiska rådet, det är minsann viktigt.

Är det någon som tror att Fredrik Reinfeldt skulle springa iväg och ställa sig bakom Mona Sahlin på tiden bara för att det verkar lugnare? Eller att han skulle tänka att det nog är bekvämare att vara talman istället för statsminister. Jag tror inte det, men åländsk politik är lite speciell. Kanske man tror som en obunden politiker sade åt mig att alla är ju sossar här på Åland ändå. Med det synsättet så blir det förstås som det blir. Det har också sagts att den som får mest röster ska vara lantråd. Om man hade haft det resonemanget i Finland så skulle statsministern ha hetat Timo Soini. Det håller inte fullt ut.  

Herr talman! I den relativt nyss avslutade valrörelsen framhöll Ålands Framtid i alla sammanhang vikten av att få upp förtroendet för åländsk politik igen. Det är oerhört viktigt om inte allt fler grupper ska vända ryggen till det politiska arbetet och att självstyrelsen urvattnas ännu mer. Men den här märkliga regeringsbildarsoppan har ytterligare spätt på politikerföraktet. Ålands Framtid, och de flesta med oss, kunde aldrig tro att centern självmant skulle ge bort lantrådsposten och till på köpet kanske den sista gången man blev största parti.

Detta är fullständigt obegripligt och en olycklig kombination av att ledande centerpolitiker tänkte att kommer jag inte dit jag vill så behöver heller ingen annan göra det, samt en panikrädsla för att hamna i opposition.

Det torde vara unikt att de åländska ledarskribenterna har samma åsikt, men den här gången ansåg båda att räddningen för centern var att gå i opposition. Det kanske ligger mycket i det men det är inte min roll att ha dess mera synpunkter på det.

Men som jag sade i remissdebatten; det är sorgligt, verkligt sorgligt att kampen för självstyrelsen har bytts ut mot en stundtals tragikomisk kamp för egna positioner istället.

Jag anser inte alls att det är bra som lantrådet Gunell sade igår i sin presentation av programmet att i valrörelsen betonar partierna skillnaderna men i regeringsbildningen gäller det motsatta. Hur i fridens namn ska då väljarna veta vad som gäller framöver? Nog måste man väl följa tråden rakt ut, anser åtminstone vi från Ålands Framtid.

Hur många borgerliga väljare trodde när de gick till valbåset att de lade sin röst på en socialistiskt ledd regering när de röstade på centern, moderaterna och obundna? Inte många tror jag.

För att få någon sorts ordning i åländsk politik borde väljarna veta hur regeringsalternativen ser ut när de går till val. Moderaterna vill ju gärna låna det mesta av moderaterna i Sverige inklusive namn, men då borde ni också låna arbetssätten och inte bara namnet. Ett tydligt regeringsalternativ enligt modell från alliansen i Sverige skulle skapa ordning och reda och förutsebarhet för väljarna på Åland Det skulle finnas mycket att vinna på det när det gäller att återskapa respekt och förtroende för åländsk politik igen.

Faktiskt så hölls för ca 1,5 år sedan ett möte på centerns initiativ om att bilda just en allians med centern, Ålands Framtid, moderaterna och obundna.  Men jag sade åt dem som drev på, tro mig när jag säger att moderaterna kommer att vara de första som hoppar av och så blev det, precis på samma sätt som det gick i stadspolitiken när obundna och Åland Framtid försökte sy ihop en ekonomiskt ansvarig allians före valet. Det är klart att den s.k. politiken blir otydlig och eventuella politiska mål obefintliga när alla dörrar ska hållas öppna åt alla håll enbart p.g.a. av rädslan att hamna på sidan om.

Herr talman! Ett par reflexioner om regeringsprogrammet. Vi kommer att dela upp det och mina kollegor, Axel Johnson och Brage Eklund, återkommer mera i detalj.

Det här regeringsprogrammet är både bra och dåligt, konstigt vore det ju annars om allt bara skulle vara dåligt. Det är ju flera kloka människor som har skrivit ihop det här. Det som jag reagerade först på när jag tittade på första sidan är sammansättningen och ansvarsområdena.

När man tittar på kansliavdelningen så finns det ingenting kvar för den så kallade kansliministern som ska bytas i halvtid. Det är väl kanske därför. De centrala självstyrelsepolitiska frågorna, som har gett lite substans åt kansliministerposten, finns hos lantrådet själv. El-, energi-, bostads-, radio- och TV-frågorna finns hos infrastrukturministern. Det är rätt märkligt att man har ministerpost utan dess mera innehåll. Jag förstår vad det handlar om, att obundna och moderaterna skulle få två platser till. Jag förstår resonemanget och den ekonomiska ekvationen.

Men låt mig dra bilden tillbaka. Förra gången som vi hade en verklig lågkonjunktur, i början på 90-talet, 1991, då gick dåvarande landskapsregeringen in för att man skulle enbart ha sex ledamöter. Det var på saliga avsomnade Lasse Wiklöfs initiativ. Då skulle man ge den signalen ut till förvaltningen att man började spara i toppen. Det var helt rätt väg att gå. Sedermera föll den regeringen på grund av att ett regeringsparti röstade emot regeringen och det ledde till att det under resten av mandatperioden, två och ett halvt år, var det endast fem ledamöter i regeringen. Då fick man också förvaltningen att förstå att om man börjar spara uppe i toppen så kan vi också dra vårt strå till stacken. Så jag är lite förvånad över det här.

Om jag går vidare i programmet, jag sade att det var både bra och dåligt så jag ska avsluta med det som är bra så kanske det blir en bättre eftersmak.

Den största besvikelsen för mig personligen är det som man finner under rubriken självstyrelsen, svenska språket och demilitariseringen.

För att trygga svenska språkets ställning så kommer man att kräva att kontakterna och skriftväxlingen mellan landskapet och staten sker på svenska. Det har i alla sammanhang sagts, åtminstone i 25 år, och det har inte lett till dess mera. Man säger att man kommer att delta i Ahtisaarigruppen, språkrådets uppdrag klargörs och dess ställning i självstyrelsesystemets stärks. Det är detta som man säger om svenska språket. Det är ju oerhört svagt.

Tittar vi på självstyrelseutvecklingen så sägs det så här; ”reformen påbörjas med målet att det nya självstyrelsesystemet ska vara klart att tas i bruk senast 2021-22.” Alltså nästan 30 år framåt i tiden har man som mål att självstyrelsen ska reformeras med något dess mera innehåll.

Nog visar de här skrivningarna på ett oerhört tydligt sätt vem det är som visar var skåpet ska stå, i och med att vi vet att socialdemokraterna inte ville att det parlamentariska språkprogrammet skulle förverkligas. Det blir faktiskt rent patetiskt när centerns gruppledare Runar Karlsson pekade på att man speciellt har fått in skrivningar om svenska språket och självstyrelsens utveckling. Det är mycket tråkigt.

Den andra rubriken däremot, Samarbete med Sverige och externa relationer, tycker jag att är bra. Jag tycker att det är bra att man försöker etablera ett nätverk där man koordinerar det nordiska samarbetet, EU-frågorna och Östersjösamarbetet. Det är mycket bra. Från åländsk sida är det viktigt att den ena handen vet vad den andra gör.

Jag riktar mig speciellt till lantrådet Camilla Gunell. När det gäller EU-sammanhang så pekar man på regionkommittén, sedan finns det skrivningar om att vi ska nöta på med EU-parlamentsplatsen och det är väl bra. Men man tar sikte på regionkommittén. Jag uppmanar er att sök kontakt med EFA, European Free Alliance. Där finns sju ledamöter som är beredda att jobba för Åland, att få en direkt kanal in i EU-parlamentet istället för att harva på i regionkommittén.

Jag tycker också att Ålandshavskommittén är mycket bra, jag ger mitt och Ålands Framtids absolut fulla stöd till det.

Under nästa rubrik: Demokrati, rättssäkerhet och öppenhet sägs det så här: " Ett politiskt mål är att öka representationen av kvinnor, unga och inflyttade i nästa lagtings- och kommunalval. Vallagen förnyas i sin helhet för att förbättra enhetlighet och överskådlighet”. Det här är givetvis bra. Det här är skrivningar i regeringsprogrammet som jag tror att vem som helst kan ställa upp på. Det vore intressant ifall lantrådet tänker ta del desto mera i debatten om hon kunde berätta lite hur och vad det finns för tankar bakom? Det kanske finns någon tanke bakom det här som man skriver.

Man säger att fulltextlagar är att föredra, vilket jag också håller med om. Man pekar speciellt ut att det är viktigt inom miljö, utbildning och kultur. Från Ålands Framtids sida tycker vi att det är viktigt också inom näringssidan. Hur ser den tillträdande näringsministern på den biten?

För att spara lite tid ska jag gå vidare och inte ta varenda rubrik för då blir det för långt. Jag vill som partiordförande för Ålands Framtid bara uttala mitt fulla stöd för det som sägs om ett inkluderande samhälle, att man ska ha nolltolerans mot främlingsfientlighet och diskriminering. Man pekar på att det är särskilt viktigt att kunna kombinera arbete med undervisning i svenska. Jag hoppas där att man kan ta del av det integrationsprogram som vi har och som jag kan tänka mig att ltl Jonsson säkert kommer att ta upp i sitt anförande.

Under rubriken samhälls- och servicereformen pekar man på hur försörjningskvoten kommer att stiga och det är helt sant. Här har vi ett jätteproblem för hela samhället. Jag undrar däremot om de ekonomiska siffrorna som ges stämmer? Det är inte alldeles lätt att få det att gå ihop om man läser texten längst ner på sidan 6. Problematiken är tydlig.

Det som sägs upp på sidan 7; ”en helhetsgranskning görs av landskapsförvaltningen i syfte att särskilja centralförvaltningens kärnuppgifter från uppgifter som kan utföras av andra såsom underlydande myndigheter, tredje sektor eller bolag.” Ålands Framtid ger sitt absolut fulla stöd. Det är som det skulle vara saxat ur vårt valprogram. Ltl Ehn gäspar, men så är det.

I fortsättningen sägs det: ”Landskapet ska gå i riktning mot att minska sin serviceproduktion snarare än utöka den med uppgifter som idag produceras av kommuner och kommunalförbund. Det betyder att behörighetsfördelningen mellan landskapet och kommunerna ska bestå.” Här undrar jag om centern har läst vad det här riktigt innebär? Det återstår inte så mycket annat än att slå ihop kommunerna om man redan nu bestämmer att ansvarsfördelningen mellan kommunerna och landskapet inte får röras. Jag tycker att det här är en olycklig skrivning i sammanhanget.

Det har funnits många goda idéer när det gäller en framtida kommunstruktur, samhällsreform eller vad man vill kalla det för, t.ex. det som moderaterna har fört fram med värdkommuner är ett bra förslag. Jag tror att man måste ha den här variabeln att man kan justera ansvarsfördelningen, behörighetsfördelningen emellan landskapet och kommunerna. Märkväl, jag spekulerar, men jag tror att det är de partier som aktivt vill få till stånd en kommunsammanslagning som har fått med skrivningen om att man inte får röra det här. Det är ganska allvarligt, såsom jag ser det.

I övrigt sägs det; ”kommunernas situation, skattekraft och framtidsutsikter utvärderas och granskas” Jaha, jaha. Vi får se vad det blir.

Angående; ”externa granskare kan tas in i arbetet i syfte att för de åländska förhållandena finna pragmatiska och kostnadseffektiva lösningar”. Här har jag också en direkt fråga. Är det någon typ av Assar Lindbeck grupp som efterlyses så har jag heller ingenting emot det. Precis som vtm Roger Jansson sade tidigare så är det nyttigt att också ibland anlita expertis utanför Åland för att se på saker och ting med nya och oförstörda ögon. Det här kan vara bra.

Det som jag önskar att någon kunde förklara, för det har inte nämnts i något sammanhang, det står så här: ”För att säkra allas rätt till den service som kommunerna idag tillhandahåller stiftas en garantilag om allas jämlika rätt till service oberoende av boendeort”. Den garantilag, som vi fick bort efter många om och men, är något som lagberedningschefen har kallat för lagtingets högtidliga omyndighetsförklaring. Jag undrar om det här är den högtidliga omyndighetsförklaringen nummer två eller vad tänker man riktigt på? Det är sist och slutligen en omöjlighet och det vet vi också att det är idag. Man vill ha en parlamentarisk grupp att titta på det här. I valrörelsen framhöll jag och flera ifrån Ålands Framtid att vi vill konstruktivt vara med och jobba för att få till stånd en helhetslösning. Våra vallöften gäller också efter valet, så vi kommer att ta del i det här arbetet med oförstörda ögon. Vi förväntar oss kanske ett bra inspel ifrån regeringens sida, annars kommer man inte så långt.

När det gäller hållbara finanser så sägs det: ”Ett första åtgärdspaket för att få landskapets ekonomi i balans tas fram till första tilläggsbudgeten för 2012. Målsättningen är att avgörande åtgärder för att få ekonomin i balans skall vara beslutade och påbörjade senast år 2013”. Det är klart att ord är en sak, det är det politiska arbetet som avgör vad det blir. Men jag får lite känslan av att man skjuter frågorna framför sig. Det är lite annat ljud i skällan nu än vad det har varit tidigare. Ett åtgärdspaket kan innehålla egentligen allt från noll till lite mera.

”Landskapsandelssystemet och avdragen i kommunalbeskattningen genomgår en översyn”. Där vänder jag mig faktiskt till den tillträdande regeringen. Ska man göra någonting när det gäller behörighetsfördelningen, vilket man säger att man inte ska göra, mellan kommunerna eller överhuvudtaget göra något annat än att sitta i en parlamentarisk grupp under den här mandatperioden när det gäller kommunstrukturen och samhällsservicen så tror jag det är viktigt att man låter de avdrag, som har funnits, kvarstå.

Att man börjar dränera kommunernas ekonomi innan vi vet vad vi ska göra är att komma med fel ända först, vilket jag även sade i remissdebatten.

Herr talman! Jag skulle ännu vilja säga massor. Jag har en känsla av att tiden har runnit iväg. Det finns kanske möjlighet att ytterligare återkomma. Jag har många kommentarer på alla sidor och jag noterar att jag bara har kommit till sidan 6. Det kan bli lite långt om jag går igenom allt.

Låt mig peka på det som sägs under rubriken full sysselsättning och modern näringspolitik.

Talmannen

20 minuter!

Ja, värderade herr talman, jag är medveten om att tiden har gått. Därför ska jag börja knyta ihop säcken och lämna de övriga 14 sidorna till senare i debatten kanske.

”Myndigheternas och tjänstemäns attityder och kunskap om näringslivets verksamhetsförutsättningar har en betydande roll för företagsklimatet.  Företagarna ska känna att landskapsregeringen och myndigheterna förstår näringslivets behov”. Det är en mycket, mycket bra formulering. Jag önskar den tillträdande näringsministern och hela landskapsregeringen lycka till. Det är väldigt mycket om vi ska få till stånd en tillväxt. Med attityder kan man många gånger bygga mera än vad man till och med kan göra med kan göra med ekonomiska resurser ibland.

Herr talman! Då väljer jag att bläddra fram till det sista pappret. Det sägs så här under rubriken: Ett starkare och moderna samhälle; ”landskapsregeringen vill i detta regeringsprogram genom samarbete och större delaktighet ingjuta framtidstro”. Det tycker jag att är bra. Jag hoppas att samarbetet också inkluderar oppositionen i olika sammanhang, inte bara i de här parlamentariska grupperna. Centerns gruppledare Runar Karlsson sade att han önskade ett väldigt gott samarbete mellan socialdemokraterna, centern, moderaterna och obundna. Jag noterade att inte ett ord har nämnts om samarbete med oppositionen. Jag hoppas att det innebär ett samarbete med oppositionen. Vi vill också gärna vara med och ingjuta framtidstro för det är viktigt.

Det sägs att regeringen är inställd på ett hårt arbete med målet att fatta beslut och uppnå konkreta och synliga resultat. Igen, lantrådet Gunell, mycket bra formulering och jag önskar lycka till.

Den sista saken: ”Den storsatsning på e-förvaltning och IT som landskapsregeringen avser att inleda kräver också ett brett engagemang och en stark ledning.” Det är mycket, mycket bra. Det skulle säkert vara förvånansvärt om jag skulle säga någonting annat den punkten. Det här är bra. Jag önskar lycka till.

Ett regeringsprogram kan man tugga på i mycket lite längre tid än 20 minuter, värderade herr talman, men det är sist och slutligen den förda politiken som avgör vad det blir och det väntar vi med spänning på.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Anders Eriksson fäktar på som en väderkvarn åt alla håll när det handlar om att recensera andra partiers görande och förande. Jag tackar för den del som eventuellt kan ses som råd och som jag kan ha nytta av i det fortsatta arbetet för att leda moderaterna framåt. Jag ska fundera på i en anförandet som jag kan se som råd och ingenting annat.

När det gäller moderaterna så definierar vi oss själva som ett modernt, progressivt och borgerligt parti. Vi använder inte ordet konservativt. Att vi i Nordiska råds sammanhang tillhör den konservativa gruppen handlar om att där finns de som vi känner mest samhörighet med av de borgerliga partierna på den nordiska arenan, t.ex. moderaterna i Sverige. Konservativa kallar sig nu egentligen bara de konservativa i Danmark.

Jag vill ändå passa på att gratulera till att ltl Eriksson inte kunde leverera så mycket av konstruktivt kritik, utan han var snarare som en väderkvarn.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag har jobbat ganska länge med politik. Jag har lärt mig att när man får den typen av tillmälen att man viftar som en väderkvarn då har man lyckats trycka någonstans där det gör riktigt ont.

Hur många borgerliga väljare trodde när de gick till valbåset att de lade sin röst på en socialistisk ledd regering när man röstade på moderaterna? Jag tror att det inte var så speciellt många sist och slutligen.

Det som jag och Ålands Framtid hela tiden jobbade med i valrörelsen var att få upp förtroendet för åländsk politik, ltl Ehn. Vi har inte viftat som några väderkvarnar. Vi försöker föra in diskussionen på sådana spår som vi tror att är bra för det här samhället. Vi märker att allt fler personer, organisationer och sjöfarten vänder ryggen till den åländska politiken och till självstyrelsen, vilket är väldigt olyckligt. Det borde ltl Ehn ta fokus på stället.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Under valrörelsen svarade samtliga partiledare vid samtliga partiledardebatter på raka frågor med vem man kunde samarbeta med efter valet. Alla svarade att man kunde samarbeta med samtliga partier, även ltl Anders Eriksson. Vi kan gå tillbaka och lyssna på debatterna om så önskas.

Det som var det viktiga var regeringsprogrammet och vilken politik man kunde föra. Det är också det som har varit riktgivande för den moderata politiken framåt.

Sedan är det väljarna som avgör genom att forma olika möjligheter till att skapa olika koalitioner. Det är partierna som sedan gör sina val eller icke val för att komma vidare.

Vi har sagt att vi är med i en regering som kan bygga Åland framåt, som har fokus på tillväxt och fokus på att göra saker och ting effektivare så att vi kan säkra medborgarnas välfärd framåt. Det tycker vi att vi har lyckats med i det här arbetet. Sedan vilka vi samarbetar med har mindre betydelse före valet än efter valet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Visst sade samtliga i valrörelsen att man kunde samarbeta med alla partier. Men det tog tid innan det visade sig att man inte kunde samarbeta med vissa. Men samtliga sade det och det sade också vi. Därför valde jag helt öppet att redogöra för hur vi tycker att regeringen borde vara.

Märkväl ltl Ehn, om vi ska ha respekt för vad väljarnas åsikter, som åtminstone styr oss, så är att det gamla självstyrelseprogressiva blocket, som många jämför med, faktiskt har en större möjlighet nu än vad det kanske någonsin tidigare har haft. Jag tror att den här typen av blockpolitik är viktig om man ska få ordning och reda och om väljarna ska veta vad de röstar på. Men ltl Ehn, speciellt i moderaternas fall så vet jag att man före valet inte vågade säga var man sist och slutligen står för rädslan av att bli på sidan om.

Vi har sagt, precis som jag sade nu, att vi vill ha en borgerlig regering, men om övriga vill ha det, så vill vi att det ska vara en borgerligt ledd regering, någonting annat har vi aldrig sagt.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Tack, herr talman! Ltl Anders Eriksson tycker att det är oerhört olyckligt att den borgerliga regeringen har en socialdemokratisk ledning. Han efterlyser en blockpolitik så att väljarna före valet ska kunna veta vilka regeringsalternativen är. På Åland har vi inte blockpolitik. Även om jag förstår att det bjuder emot för ltl Anders Eriksson så har vi mera den tradition som man har i Finland. Vi har koalitionsregeringar av olika slag. Därför är jämförelsen med Reinfeldt och Sahlin ganska värdelös. Om vi sedan ska inleda blockpolitik på basen av självstyrelsepolitiken som en linje så då tror jag nog att det blir ganska tunnsått med politik här i salen.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Anders Eriksson, replik

Det kan vara värt att notera att mina vänner t.ex. ute på Färöarna, Grönland och i Bryssel inom EFA ställer frågan när man ser att det blev en socialdemokratisk ledd regering, om socialdemokraterna gjorde ett så jättebra val. Är det en socialdemokratisk majoritet på Åland? Tro mig, ltl Sundback, när jag har försökt förklara hur siffrorna ser ut, på samma sätt som jag gjorde i inledningen av mitt anförande, så förstår de inte sist och slutligen riktigt vad det handlar om.

Jag tror att det är viktigt att de åländska väljarna vet vad de röstar på och att de vet hur politiken kommer att se ut framöver. Det tror jag att är väldigt viktigt. Jag tror också att det är mycket, mycket centralt att vi igen börjar bygga upp förtroendet för åländsk politik. Jag är helt övertygad om att ltl Sundback och jag har olika åsikter om det, men den här regeringsbildningen har inte bidragit till att bygga upp förtroende för åländsk politik.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag kan förstå att ltl Anders Eriksson vill se det på det här sättet. Ute på stan är nog tongångarna helt andra. Jag har upplevt mycket, mycket positiva reaktioner på den här regeringsbildningen och också hopp och framtidstro, så där har vi olika uppfattningar.

Ltl Anders Eriksson måste nog lite granska sina egna löften. År 2003 gick Ålands Framtid med Anders Eriksson i spetsen till val. Då väntade man att man skulle få tre-fyra invalda och man ville vara med i regeringen. Man trodde att inom 12-15 år ska vi få självständighet på Åland. Den tidsfatalien blir kortare och kortare för varje val, ltl Anders Eriksson. Hur ska det nu bli med den här självständighetsförklaringen? Vid nästa mandatperiod ska den vara genomförd enligt detta offentliga löfte.

Ltl Anders Eriksson, replik

Självständighetsförklaringen blir den dagen då en överväldigande majoritet av ålänningarna vill det. Jag hoppas verkligen att jag får uppleva den dagen.

Ålands Framtid hade mycket väl kunnat vara fem, kanske sex ledamöter idag. Jag ids inte gå in på orsakerna till varför vi inte är det.

Låt mig ta fasta på blockpolitiken. Jag har många gånger när jag har presenterat åländsk politik för gäster utifrån sagt att den traditionella höger-vänster skalan inte är så oerhört stark inom åländsk politik. Det visar verkligen den här regeringsbildningen och det har folk utanför Åland svårt att förstå. Hur mycket man vill utveckla det åländska självbestämmandet alternativt hur mycket man vill likrikta med resten av Finland är många gånger det som har varit den mera vägledande skalan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mika Nordberg

Talman! Jag är glad att jag som gruppledare för obunden samling nu ska hålla vårt gruppanförande. Jag är också glad för den erfarenhet som mina tidigare fyra år här i lagtinget har gett mig som oppositionspolitiker. Det ger en möjlighet att få se på det här arbetet från två sidor. Jag ser verkligen fram emot att få se arbetet inifrån landskapsregeringens sida.

Jag vill börja med att tacka liberalernas gruppanförande. Jag tyckte att det var ett sakligt anförande. Det var vissa saker som togs upp som liberalerna såg som negativa. Jag kommer att återkomma och besvara dem.

Generellt tycker vi inom obunden samling att det är viktigt att det finns en tydlig, stark och konstruktiv opposition. Det gör att debatterna här i lagtingssalen ges ett större innehåll, en större mening och det finns alltid två sidor av ett mynt.

Några saker som finansminister Perämaa tog upp i gruppanförandet var bl.a. hemvårdsstödet. Man nämner hemvårdsstödet som något som inte var positivt. Hemvårdsstödet på 400 euro för den som väljer att ta hand om sitt barn hemma, varför ska inte den personen vara värd mer än 400 euro? Om samhället eller kommunen tar hand om samma barn kostar det oss skattebetalare 1 600 euro. Det här är både en ekonomisk vinning och vinning för dem som har den möjligheten att kunna stanna hemma och låta barnen vara i hemmet som är den tryggaste platsen barnen kan vara på.

Tittar vi sedan på försäkringen för småföretagare så nämndes det också som en negativ sak. Åland har idag 2 300 småföretagare. Skulle de kunna anställa en person till, låt oss säga att hälften av dessa 2 300 företag skulle kunna anställa en person till då skulle det plötsligt skapas 1 150 arbetsplatser. Ett av de största stegen en småföretagare kan göra är att anställa sin första arbetstagare. Det finns en tröskel för att göra det, det finns en massa förpliktelser som kommer med att bli en arbetsgivare. Och man kan göra någonting för att förbättra för småföretagarna att anställa flera så kan det vara en räddning ifall vi står inför stigande arbetslöshetssiffror.

Tittar vi sedan mentorbanken, så tror jag att det inte kommer att vara en kostnadsdrivande effekt. Jag tror att det finns många tidigare tjänstemän, direktörer och anställda med hög kompetens som gärna är intresserade av att dela med sig av sin livserfarenhet om bara någon skulle lyssna.

När det gäller kortrutten så har vi från oppositionens sida under de tidigare fyra åren varit måna om att tillsätta en parlamentarisk kommitté just för att kunna inkludera även oppositionen i detta för både skärgården viktiga arbete men också det åländska samhällets ekonomiska aspekt, i och med att vi har skenande kostnader vad gäller skärgårdstrafiken. Där kommer med all sannolikhet både Ålands Framtid och liberalerna att vara med och ha en representant för att gemensamt titta på långsiktiga målsättningar hur man ska bygga kortrutten.

Det är inte ett parti som ensamt i dagens läge kan utgöra en regering. Det handlar om att vi tillsammans bildar en regering för Ålands bästa. Jag är glad att obunden samling har möjlighet att delta i den här regeringen som är sammansatt av fyra partier. Jag tror det är viktigt när man ska komma fram till beslut i svåra tider att infallsvinklarna i besluten som vi tar bör vara belysta i från många håll. Det är ofta så att besluten som vi fattar blir bättre när man kan se det från många olika håll.

Tidigare idag har nämnts den krasch som Lehman Brothers orsakade 2008. Det var en bank som fick ett finansiellt problem, vilket ledde till en enorm ekonomisk konsekvens även i Ålands budget.

Tittar vi på den situation som är realitet just nu så har vi en hel världsdel som är i ekonomisk gungning.

Jag är helt övertygad om att den här landskapsregeringen kommer att stå inför många svåra beslut under de kommande fyra åren. Men, som jag tidigare har sagt, så tillsammans tror jag att vi kommer att rida igenom de problem som vi med all sannolikhet kommer att ställas inför.

Minister Katrin Sjögren, replik 

Herr talman! Jag vill göra några förtydliganden. Inte nämnde finansminister Perämaa vare sig hemvårdsstöd eller småföretagarnas försäkring som någonting negativt, absolut inte. Det som man sade var att det inte fanns någon prislapp och att det var detta som var bekymret. Det finns för övrigt en hemvårdsstödslag färdig. Med viss revidering med nya majoriteten så kan man lägga fram en ny färsk lag.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Jag vill minnas att anförandet som minister Perämaa höll så sade han att nu skulle han komma till de punkter som är mindre bra i landskapsregeringsprogrammet. Där tog han upp de här bitarna.

I det här programmet har vi i ett allmänt ordalag lyft fram de delar som vi vill jobba med. Under den här processen som har gått har det inte tidsmässigt varit möjligt att i detalj kunna presentera exakt hur vi ska gå tillväga. Det kommer vi att återkomma till i tilläggsbudgeten under våren. Jag är helt övertygad om att det här är viktiga frågor. Kan vi då finna ett stöd ifrån liberalerna också så är det jättebra att vi har en väldigt stor samsyn på dessa viktiga frågor.

Minister Katrin Sjögren, replik 

Herr talman! Jag är helt övertygad om att vi kan nå en samsyn om man hittar en finansiering.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Ltl Nordberg tar upp kortrutten. Det står på sidan 21, sista sidan, att det ska tillsättas en parlamentarisk kommitté för skärgårdstrafikens utveckling. Men hela lagtinget bestämde ju för ett år sedan i budgetbeslutet att det skulle bli en ledning för kortrutten, det omfattades av alla partier. Den är inte tillsatt ännu. Det som oroar mig mest som skärgårdsbo är att man fortsätter med samma trafikminister, man utökar trafikavdelningen till en infrastrukturavdelning så att den blir mycket större. Kommer det här faktiskt att gå framåt? Eller blir det så att vi förlorade ett år på grund av det beslutet som vi tog för ett år sedan och nu förlorar vi fyra år till?

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! När det gäller tillsättande av den parlamentariska gruppen för kortrutten som vi de facto behandlade under den förra perioden så kom meddelandet angående kortrutten sist och slutligen väldigt sent. Att då, precis innan vi skulle gå hem, tillsätta den parlamentariska gruppen såg inte jag som oppositionspolitiker då som särdeles klokt. Det var bättre att vi inväntade de nya lagtingsledamöterna som nu sitter i nuvarande lagting och utifrån den sammansättningen tillsätter vi denna parlamentariska grupp.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Ja, meddelandet kom väldigt sent men det var ett led i det mesta, när det går långsamt. Det beslutet, om att en tjänsteman har hand om hela kortrutten, det är det som är det viktiga. Det kan man ta med stöd av 2011 års budget under december redan om man nu vill, så att man kan börja arbeta framåt. För finns det inte någon tjänsteman som arbetar med ärendet så blir det inte någonting. För ska avdelningen hålla på att arbeta med kortrutten på de tider man får emellan när man inte bär pappren åt ministern så då blir det ingenting.

Ltl Mika Nordberg, replik

Vi får inte glömma bort nu att liberalerna de facto har suttit med i regeringen de här fyra åren. Ltl Torsten Sundblom har haft alla möjligheter att via sin regeringsmedverkan tillgodose att saker som det här hade blivit förverkligat. Jag kommer att göra vad jag kan för att förverkliga det som jag idag har pratat om.

När det gäller kortruttens förverkligande så är det i första hand en politisk inriktning som behöver ges, hur vi vill arbeta när det gäller kortrutten. Det hjälper inte att en tjänsteman gör ett förslag, kommer till politikerna och så säger de; ”absolut inte på det här viset, utan vi har sådana här tankar.” Det måste vara en politisk överenskommelse på hur vi går tillväga när det gäller kortrutten, sedan ger vi uppdrag att ta fram underlag för förverkligandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Margaret Lundberg, replik

Tack, herr talman! När vi diskuterade kortrutten senast så var vi ganska överens. Vi hade diskuterat ganska färdigt och nu borde det faktiskt börja hända något. Det finns mycket utredningar, planer och funderingar som kan börja verkställas utan att det förstör någon helhet. Det var ju det som också var det viktiga. Det finns nog underlag, så man behöver inte fundera på att man ska ta fram något nytt material. Man kan nog gott fortsätta och börja förverkliga delar av det som finns.

Det var dessutom tal om att hemvårdsstödet skulle vara negativt. Vi har ju själva tagit fram både det ena och det andra. Det som är negativt är att mycket i det här programmet är kostnadsdrivande. Var ska man hitta finansieringen? Ledamoten pratade själv om skenande kostnader, ska man stoppa dem eller vad ska man göra?

Ltl Mika Nordberg, replik

När det gäller kortruttsmeddelandet så ser jag det som, ltl Margret Lundberg var inne på, att det finns saker som vi kan börja med redan i det här skedet. Men det finns ännu saker som är långt ifrån solklara. När det gäller de saker som är färdiga har vi i regeringsprogrammet nämnt fast vägförbindelse till Vårdö, förmodligen en bro till Prästö. Vi har även nämnt åtgärder när det gäller Svinö-Degerby, att förkorta färjpasset. Där har vi varit inne på diskussioner om bro över Spettarhål och på det viset kunna förkorta färjpasset.

Konkreta åtgärder finns idag att ta itu med och börja med. Får vi då bara komma i gång så finns det även möjlighet att tillsätta parlamentariska grupper.

Ltl Margaret Lundberg, replik

Tack, herr talman! Det finns ju också andra projekt som är ganska långt gångna, klara och som verkligen är av stort behov. Då tänker jag på Bärö-projektet. Jag tycker att det skulle vara väldig viktig att få det klart för det förkortar passen på norra linjen samt att man faktiskt skulle få det bättre för lokalbefolkningen vars trafik inte fungerar. Det är samma sak med Lappo och Torsholma, där skulle man också behöva komma vidare. Vi får väl se vad det blir.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! När det gäller de olika satsningarna som nämndes i repliken så från regeringens sida i det här programmet har vi sagt att varje investering som vi kan räkna hem genom neddragna driftskostnader ställer sig denna landskapsregering bakom. Har vi då liberalerna med på de funderingarna att vi får en bättre trafik till billigare kostnad så ser jag inga hinder för att vi ska lyckas med att genomföra det. Däremot tar allt väldigt mycket längre tid än vad man tror.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Bästa herr talman, bästa lagtingsledamöter! Jag ska inte ta er tid så länge. Jag vet att hungern säkert kallar till lunch. Jag vill efter alla gruppanförande tacka för många positiva inlägg, både från majoritetspartierna men också från oppositionen.

Jag skulle vilja understryka och klargöra några saker som har kommit upp i diskussionen. Jag skulle vilja börja med det som ltl Runar Karlsson var inne på. Ska man sluta göra reformer fast de ekonomiska ramarna är trånga? Jag tycker att ltl Karlsson är inne på helt rätt väg. Vi måste fortsätta att se framåt, vi måste fortsätta att göra reformer. Om man tittar på de länder idag, som jag också talade om igår, som befinner sig i djup ekonomisk kris och som bara för 40 år sedan var diktaturer i Europa, så där är just bristen på reformer det som har lett till en mycket svår ekonomisk situation.

Jag tror att det är mycket viktigt att hela tiden fortsätta att tro på den politik man har. Varför är vi här allesammans? Varför är vi politiker överhuvudtaget? Nå, det är väl för att vi ville vara med från början och förändra. Vi hade sett orättvisor, vi hade sett missförhållanden, vi ville vara med och sätta strålkastarljuset på sådant som kändes fel och vi ville vara med och förändra det till det bättre. Det är därför som vi är här och det är viktigt att minnas.

I svåra tider när man sedan kommer till lagting och regering så måste man förstås se till de realistiska förutsättningarna. Det finns begränsningar, det finns begränsningar i antal tjänstemän, det finns myndigheter som inte fungerar optimalt och det finns saker som gör att man kanske inte lika snabbt och lika effektivt kan komma i mål med det man hoppades och ville när man ställde upp i val och ville komma med och förändra.

Jag håller med dem som talat om att politik inte är någon matematisk formel eller vetenskap. Det är en konstart som kräver kreativitet och nytänkande. Det kräver också förtroende och ett samspel mellan olika parter. Det är bara då som man kan göra förändringar.

Om man slutar göra reformer, man säger att nu är det ekonomin som gäller och nu är det bara svältpolitik som vi ska bedriva då släcker man lampor i stället för att tända. Just nu så tror jag det är viktigt för Åland att den här regeringen kan innebära något nytt som kan medföra att vi tänder ljus istället för släcker.

Var gäller kommunreformen så har det kommit upp att parlamentariska kommittéer skulle vara ett sätt att fördröja arbetet eller att regeringen med sina 21 mandat är så vilsekommen att den inte vet hur den ska hantera framtiden. Så är det inte. Vi tycker efter mycket eftertanke att det finns tre områden där frågorna är så vidsträckta både tidsmässigt och i omfattning att det är klokt om det finns en så bred politisk överenskommelse som möjligt. Så att man inte sedan under resans gång stöter på allt för stora hinder. De tre frågorna som vi har lyft upp som kunde vara angelägna med en parlamentarisk samsyn handlar om kommunstrukturen och samhällsservicereformen.

Det handlar också om skärgårdstrafiken där vi kommer att kräva en långsiktig plan och en vilja att uppta resurser för investeringar. Sedan kommer vi i budgeterna att föreslå att pengar ska lyftas upp för investeringar och då behöver vi vet att alla är inne för det här.

Det tredje området är självstyrelselagen. Där tycker jag att den största framgången som lagtinget har haft under den förra perioden var att en parlamentarisk kommitté kunde komma till ett enigt betänkande. Det eniga betänkandet har gjort att vi har en styrka utåt att hävda att detta vill Åland. Vi kan åka till Helsingfors och säga; ”det här vill Åland, det är i den här riktningen som vi ska gå”. För det arbetet så kan jag bara tacka. Jag hoppas att vi på hemmaplan kan behålla denna goda samstämmighet.

Vad gäller svenska språket så kan jag meddela redan idag att på luciadagen kallar statsministern till det första mötet i nationalspråksstrategin. Då påbörjas arbetet med att verkställa Ahtisaarikommitténs program. Lantrådet kommer att ingå i det här arbetet. Vi ser mycket starkt fram emot att få börja.

Vad gäller Ålandsexemplet så finns det nu en mycket god anda att jobba vidare, efter det mycket positiva seminarium som hölls om Ålandsexemplet här på hemmaplan för bara några veckor sedan. Det finns färsk och fin forskning och artiklar att bygga vidare på. Redan i början av nästa år kommer det att hållas ett seminarium i New York om Ålandsexemplet, där förhoppningsvis vi också ska kunna delta.

Med självstyrelselagen och det här fortsatta arbetet är det min avsikt att så fort som möjligt kunna uppta diskussioner med rikets regering om att få tillsätta den gemensamma arbetsgruppen.

Jag ser det som en styrka att det i både den åländska och den finländska regeringen nu finns partier som har god kontakt med varandra. På båda sidor finns moderater, samlingspartister och socialdemokrater. Jag hoppas att det ska vara till fördel för vår gemensamma dialog.

Det kom också upp en viss oro över att kansliministerposten skulle vara för lätt. Det tror jag inte alls man behöver oroa sig för. I kansliministerposten, som vi betraktar som en kombinerad inrikes- och utrikesminister, finns på inrikessidan den tunga samhällsstrukturreformen som i huvudsak kommer att drivas från kansliministerns stol.

Vad gäller utrikespolitiken går vi ut med ett ganska ambitiöst och nytt sätt att vilja samarbeta och nätverka på så många håll som möjligt för Ålands bästa. Med nätverket vill också skapa åländska positioner i frågor där vi rör oss gentemot externa organ så att vi ifrån åländsk sida har en samstämmighet i det som vi för fram i olika sammanhang.

Sedan har varit lite diskussioner kring detta med hur det ska bli med ett socialdemokratiskt lantråd. Jag vet inte om det kan skapa någon förtröstan hos någon, men jag har upplevt under hela den här valrörelsen och också efteråt att många människor som tidigare har röstat borgerligt i hela sitt liv har kommit fram och sagt; ”den här gången har vi röstat på dig eller vi har röstat på socialdemokraterna. Då har jag svarat att jag kommer att vara hela Ålands lantråd och då har de sagt; ”det var det vi visste”. Och det kommer jag att försöka leva upp till. Jag har inga som helst ambitioner att företräda någon socialism eller att införa något sådant på Åland. Det som vi har funnit varandra i är ju förstås den nordiska samhällsmodellen som visar sig vara den mest konkurrenskraftig av alla samhällen i världen och som bygger på jämlikhet och ett stort socialt ansvar, där är vi ganska eniga. Det är där som vi kan finna vägar framåt för det åländska samhället.

Sedan är det programmet, det är det som vi skriver i programmet som är färdriktningen framåt i de flesta frågor och där har vi funnit en samsyn.

Nu är det bara på måndag att kavla upp ärmarna och börja jobba. Tack.

Talmannen

Plenum avbryts nu för lunchpaus och återupptas kl.12.40. Diskussionen fortsätter då enligt talarlistan.

Talmannen

Plenum fortsätter.

Vtm Gunnar Jansson

Värderade talman! Vi har debatterat regeringsprogrammets både allmänna delar och enskildheter med gruppanföranden. Jag kommer i detta anförande först att uppehålla mig vid regeringsprogrammets avsnitt om självstyrelsen, svenska språket samt demokrati, rättsäkerhet och öppenhet. Jag kommenterar därefter några enskildheter i programmet.

Jag ska börja med synpunkter på lantrådets presentation av regeringsprogrammet igår. Nu är inte lantrådet här, men hon kanske kommer. Till min förvåning innehöll presentationen inte ett ord om utbildning och kultur, grunden för all annan förkovran i samhället och som utgör själva basen för hela självstyrelsesystemet, dvs. att säkerställa bevarandet av svenska språket, kulturen och traditionerna i vårt samhälle. Den skrivna texten i programmet kunde till denna del ha varit betydligt mera offensiv. Presentationen innehöll däremot en beskrivning av lantrådet och om processen kring regeringsbildningen. Med tanke på framtida regeringsbildningar var beskrivningen viktig för att eftervärlden ska kunna analysera förfarandet i ljuset av procedurregler i den nya lagtingsordningen som nu har genomgått sitt elddop, både dop och elddop. Själva programmet lämnar ju ingen upplysning om vilka överväganden som styrde processen eller var man kan utläsa konstitutionellt stöd för att den dåvarande lagtingsledamoten Camilla Gunell blev regeringssonderare. Hon nämnde det i sitt anförande att det blev så. Eftervärlden kommer sannolikt från ett vetenskapligt perspektiv att ställa sig samma fråga som har ställts flera gånger idag; kan det verkligen har varit väljarnas vilja, att det till 80 procent borgerliga Åland ska ha en socialdemokratiskt ledd landskapsregering? Så här lyder den klassiska frågan i parlamentariska demokratier.

Självstyrelsesystemet är moget för en total reform. Jag övergår nu till självstyrelsen, en övergång till det som vi brukar kalla den fjärde generationens självstyrelse. Tiden har kommit för att överge den så kallade enumerationsprincipen eller tekniken till förmån för residualsystemet dvs. restsystemet. Här instämmer jag i lantrådets slutsatser igår om att all politisk verksamhet bygger på förtroende och tillit. I utvecklande av vårt självstyrelsesystem behöver vi mindre misstro och mera förtroende, mindre kontroll och mera förhandling samt mera politik och mindre juridik.

Regeringsprogrammet innehåller förslag om hur förnyelsen ska drivas vidare, bl.a. med en referensgrupp på parlamentarisk grund. Jag tycker att självstyrelsepolitiska nämnden mycket väl kan fungera som en referensgrupp. Jag känner inte till om den möjligheten har övervägts i förhandlingarna. Jag har erfarenhet av det förfarandet och ser inte några nackdelar med det. Jag har ännu inte riktigt upptäckt finessen med en referensgrupp på parlamentarisk grund vid sidan av självstyrelsepolitiska nämnden, med det kanske finns någon god förklaring.

En väsentlig del av självstyrelsesystemet utgörs av Europapolitiken. Jag finner det i det närmaste anmärkningsvärt att Europapolitiken förbigås med en hänvisning till ett eventuellt nätverk och till kravet på en plats i Europaparlamentet. Inte heller är ministerlistan sådan att jag ur den kan läsa något större engagemang för Europafrågorna och Europapolitiken. Det är enligt min mening illavarslande när vi lyfter blicken lite grann och ser tillståndet på vår kära gamla kontinent.

Nu till språket. Jag var medlem i president Ahtisaaris kommitté, för bevarandet av Finlands två nationalstater, och deltog aktivt i gruppens arbete. I slutrapporten intar Åland och självstyrelsen en framträdande plats. Min bedömning är att nationalspråkens ställning avgörs nu. Misslyckas statsminister Katainen, hans stab och medarbetare inkluderande vårt lantråd, att genomföra gruppens förslag, ja, då stundar bistra tider. Projektet får helt enkelt inte stranda, det får inte misslyckas, det står så mycket på spel. Landskapsregeringen måste här vara synnerligen offensiv och företagsam. Av egen erfarenhet kan jag säga att det finns ett betydande mervärde i att representera Åland också i detta slags ärenden i frågor av detta slag. Jag ber verkligen landskapregeringen dra fördel av detta mervärde.

Min fjärde allmänna synpunkt gäller demokrati, rättsäkerhet och öppenhet. Programtexten innehåller en lång rad utfästelser men betydligt färre anvisningar om hur målen ska nås. Jag tycker att greppet igen är onödigt defensivt i den meningen att blankettlagar ska ha företräde och att landskapslagstiftning kommer i fråga på vardagliga områden med tanke på självstyrelsen och andra åländska omständigheter. Denna hållning, som bekymrar mig, rimmar illa med utvecklingsstrategierna att lämna listsystemet, att lämna denna enumeration, i självstyrelselagen för att övergå till den färiska residualmodellen, det som i programmet kallas ramlag. Jag vidhåller fortfarande att det är en missvisande benämning. Det är en bra arbetsbenämning men juridiskt har jag problem med den, men det, herr talman, ska vi inte alls fördjupa oss i nu.

Min andra kommentar till detta avsnitt på sidan 5 i programmet gäller förklaringen att ”ärenden som berör enskilda medborgare inte tas till politisk prövning”. Om detta ska förstås som ett förbud mot ministerstyre så välkomnar jag förklaringen och konstaterar att systemskiftet är så fundamentalt att förklaringen bör upplyftas till norm, att regeln tas in på lagnivå, detta om någonting är en fråga om förutsebarhet och rättsäkerhet. I förbindelse med lagstiftning bör också en överträdelse av en sådan norm sanktioneras på naturligtvis politisk men sannolikt också på juridisk nivå.

Därmed, herr talman, övergår jag nu till att kort beröra fyra enskildheter i regeringsprogrammet. Det är sjöfartens framtid på sidan 11, revisionen av programmet på sidan 3, Lex Sarah på sidan 13 och slutligen utbildningssituationen och frågan om skolplikt, läroplikt på sidan 16.

Landskapregeringen anser att vi på sikt på Åland bör uppnå en betydligt bredare behörighet inom lagstiftning och förvaltning på sjöfartens område för att främja en betydande tillväxt inom Ålands sjöfart och dess klusternäringar. Det är ett helt relevant konstaterande. Men, när lagtinget senast behandlade denna fråga, i förbindelse med redogörelsen till självstyrelsepolitiska nämnden för 2008, så framgick det med stor tydlighet att sjöfartsnäringens parter anpassar sig till en sådan ordning där verksamhetsförutsättningarna formuleras av instanser där självstyrelsen dessvärre inte är part. Vi har hört det tidigare här idag. Jag har dessvärre hört flera gånger också att vi i lagtinget och i landskapsregeringen inte är attraktiva parter i diskussioner kring denna närings förutsättningar och verksamhetsbetingelser. Därför är denna skrivning oerhört viktig, men väldigt utmanande på samma gång. Så ser jag verkligheten och kan inte annat här än tillönska regeringen lycka till. Det här är en fråga av så stor dignitet och är av helt avgörande betydelse för välfärdens fortsatta existens på Åland.

Däremot hade jag gärna i förbindelse med sjöfartens verksamhetsförutsättningar sett lite mera medel hur det ska gå till att skjuta på svaveldirektivets ikraftträdande i EU till 2025. Det är lätt att ställa sig bakom en sådan önskan. Vi vet att det pågår stora aktiviteter för att det ska lyckas. Någon anvisning från regeringens sida om hur det ska gå till vore mycket tacksamt att få.

Herr talman! Den andra enskildheten gäller revision av programmet. På sidan 3 framgår att programmet revideras efter behov och om de ekonomiska förutsättningarna så kräver. Enligt min mening kan behoven bero på även andra omständigheter än ekonomiska, även om de just nu framträder mycket starkt. Därför efterlyser jag att man inte ska vara så njugg utan gärna informera lagtinget om eventuella revisioner också på andra grunder än rent ekonomiska, av den anledningen att program ska ju revideras, ändras eller upphävas på samma sätt som de har tillkommit. I akter där lagtinget medverkar brukar också lagtingets få vara med för att företa revisioner.

Min tredje iakttagelse gäller det som, på sidan 13, lite så där i förbifarten beskrevs som Lex Sarah. Det är i och för sig en viktig norm i svensk socialtjänst i Sverige. Jag förstår att tanken är adopterad från Sverige om anmälningsskyldighet vid missförhållanden i omsorgen. Den diskussion som jag kan tänka mig att ha inspirerat texten i regeringsprogrammet här gäller nu tillämpningen av Lex Sarah i privat omsorgsproduktion och därutöver den eviga konflikten mellan yttrandefrihet och anonymitetsskydd. Jag menar att en sådan här genomgripande reform i vår tjänsteproduktion med nödvändighet måste föregås av beredning. Förhållandena är så olika mellan vår rättsordning och den i Sverige. Hela vår tjänsteproduktion, enligt grundlagen, baserar sig på ett personligt ansvar. Lex Sarah tas i bruk huvudsakligen när någon har försummat någonting. Det förekommer direkta uppsåtliga fel gärningar, men normalt vid försummelser. Vi känner ju alla till att det personliga tjänsteansvaret i Sverige är ytterst diffust, mellan år 1976 och 1998 var det slopat. Hela den offentliga tjänsteproduktionen i vårt system baserar sig på det personliga tjänsteansvaret. Därför menar jag att en sådan här skrivning i programmet kan uppfattas som ett misstroendeyttrande mot vår personal. Vad är det som har missat så hos vår personal i landskap och kommunerna att vi nu plötsligt måste införa ett anmälningstvång mot våra offentligt anställda som redan har ett tjänsteansvar att personligen svara för sina göranden och försummelser? Jag ber regeringen att verkligen tänka sig för här. Naturligtvis är jag och alla andra för en högklassig vård och att missförhållanden i omsorgen ska uppdagas, avslöjas och åtgärdas, det är alldeles klart. Men man ska tänka sig för hur man avser att göra det och där respektera framförallt två saker; det personliga tjänsteansvaret och den fackliga friheten i vårt system. Sådana här regimskiften som mer eller mindre vänder upp och ner på hela systemet hos oss bör man inte genomföra i en bisats i ett handlingsprogram.

Jag har en annan omständighet som jag vill peka på där frågan tycks bli lite stor, kanske större än vad jag tänkte mig från början. Jag förmodar att författarna till regeringsprogrammet är medvetna om att Lex Sarah gäller socialtjänst, det som hos oss är omsorg. Det finns också Lex Maria som kanske är ännu mer behövlig, dvs. motsvarande anmälningsskyldighet i Sverige i fråga om hälso- och sjukvård. Så här resonerat, och jag tror inte att det var avsikten, så skulle alltså landskapets hälso- och sjukvård inte behöva vara föremål för anmälningsplikt, Lex Maria, men nog den kommunala omsorgen. Det är inte rätt att behandla personal på det sättet enligt min mening. Kanske en liten tanke kring detta ännu kunde vara på plats, herr talman.

Min sista iakttagelse gäller skrivningen om utbildningen på sidan 16. Där framgår att; ”landskapsregeringen följer upp konsekvenserna av bestämmelserna om läroplikt och överväger möjligheten att ändra lagstiftningen i riktning mot skolplikt.” Jag hoppas igen att författarna är medvetna om att läroplikten i Finland är grundlagsfäst. Jag kan citera 16 § i grundlagen som säger; ”alla har rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning. Bestämmelser om läroplikten utfärdas genom lag.” Ska man eventuellt ersätta läroplikten med skolplikt, såsom i Sverige, så är det sannolikt att den åtgärden kräver antingen lagstiftning i grundlagsenlig ordning eller ändring av grundlagen. Det är områden som står utanför lagtingets behörighet. Jag ser också att skrivningen på sidan 16 är öppen på det sättet att man undersöker möjligheterna att åstadkomma ett regimskifte. De bakomliggande orsakerna är jag välinsatt i, känner till dem och jag har förståelse för dem. Men just den legala grunden för åtgärden bör man nog vara medveten om innan man går vidare med det här projektet.

Med detta, herr talman, har jag sagt vad jag har att säga i det här sammanhanget. Jag följer noggrant, med intresse och med en positiv konstruktiv anda med i debatten och uppföljningen av detta program. Programmet är ju inte något självändamål. Programmet syftar till att vi ska kunna vara med och forma vår framtid efter medborgarnas önskan. Tack, herr talman.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Vtm Gunnar Jansson kastar lite tvivel över valet av lantråd på ett så borgerligt Åland och att det skulle vara oförenligt med något som jag inte riktigt vet vad det är. Om man tänker på vtm Gunnar Janssons tidigare politiska karriär inom riksdagen så har jag för mig att han aktivt har stött liknande regeringar, där socialdemokraterna har innehaft statsministerposten men fortsättningsvis varit ett förhållandevis litet parti i Finland. Både Paavo Lipponens regering, Koivistos regering och Sorsas regering leddes förstås av socialdemokrater men med medborgerlig majoritet. Och det tycks ha gått jättebra för vtm Gunnar Jansson att ha jobbat med Ahtisaari och Tarja Halonen. Inte kan det väl vara så oförenligt med vtm Gunnar Janssons tidigare erfarenheter?

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag anlade en ganska abstrakt och vetenskaplig ton i det här sammanhanget färgad av den omständigheten att jag tillsammans med kollegan Sundback och flera skrev denna nya lagtingsordning, där vi direkt och medvetet lämnade bildningsartiklarna öppna och politiska. Det var inte juridik i de artiklar som styr den här processen. Jag föreställer mig att eftervärlden kommer att forska i ämnet, som man också minsann har gjort vid bildandet av de regeringar som kollegan Sundback nämnde, där naturligtvis den politiska processen har haft företräde framom juridiken. Jag är den första att erkänna att så ska det vara.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det var ett viktigt klarläggande. Ibland kan man få det intrycket att juridiken äger företräde framom politiken. Jag tackar för det klargörandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack, herr talman! Tack vtm Gunnar Jansson för inlägget om Lex Sarah. Avsikten med skrivningarna i regeringsprogrammet är ju inte att försämra det personliga tjänsteansvaret hos dem som jobbar inom äldreomsorgen eller hos dem som jobbar med de funktionshindrade, inte alls! Det personliga ansvaret kvarstår naturligtvis. Avsikten med skrivningarna är ju att skydda de äldre och personer med funktionsnedsättningar från försummelser och missförhållanden. Vi ska naturligtvis ta fram goda beslutsunderlag i samband med att socialvårdslagen ses över.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack, det låter bra. Vi är alla väldigt måna om en väldigt god vård där missförhållanden ska förebyggas så långt det är möjligt. När missförhållanden inträffar kan de avhjälpas. Det är alldeles klart. Då kan jag inte annat än att önska lycka till. Glöm inte Maria! Jag menar att Lex Maria är minst lika väsentlig i vårt system som Lex Sarah.

 Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Vi tar också med Lex Maria i den här översynen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag vill börja med att tacka vtm Jansson för ett intressant och ett väldigt konstruktiv anförande.

När det gäller frågan om konsekvenserna av läroplikt kontra skolplikt så är det precis såsom vtm Jansson beskrev det. Före man gör någonting som måste man först noggrant titta på vad som händer på det området just nu. Tidigare har det inte funnits problem. Det har börjat segla upp vissa problem och det är den analysen som ska göras till en början. Vi har velat fånga upp att här finns någonting som händer i samhället som inte har varit problem tidigare. Nu har vi fått sådana signaler att det här kan vara det. Skrivningarna är också väldigt tydliga att det ska undersökas. Följande steg är att titta på den legala grunden för hur man kommer vidare med det här. Naturligtvis kommer vi inte att göra något som skulle strida mot grundlagens bestämmelser eller någonting liknande.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack, herr talman! Det är naturligtvis så. Så läste jag nog egentligen också texten på sidan 16, att det här är ett ganska brett uppdrag där de juridiska teknikaliteterna måste gå att lösa när man har uppdagat att det finns ett verkligt problem. Grunden för 16 § är det som jag började med; utbildning är basen för allt annat, en förutsättning för allt annat här i vårt samhälle och utbildningen ska på den grundläggande nivån vara avgiftsfri.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Utgångspunkten för det resonemang som förs kring de här frågorna i regeringsprogrammet handlar också om att vi noterar att det finns en större och större grupp som hamnar utanför den utbildningspolitiska sektorn i dagsläget. De hamnar i ett läge där man inte får utbildning vidare. Därmed inte sagt att det alltid måste bli med sådana som använder sig av annan form av undervisning än den som traditionellt erbjuds från samhället. Däremot vill vi följa upp det här. Vi vill se till att vi tar till vara alla de resurser som finns i barn och ungdomar, eftersom vi vet att åldersstrukturen förändras så kraftigt de kommande åren. Vi vill se till att vi faktiskt har en beredskap ifrån samhällets sida och se till att erbjuda alla den bästa möjligheten att få en god utbildning.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Herr talman! Vi har tagit del av ett regeringsprogram som till stora delar består av välformulerade meningar, men med delvis otydligt innehåll. Men så blir det när en regeringssammansättning består av fyra partier med olika ideologiska samhällssyner. Man kan kalla det en rödgrön blågul röra. Tiden får väl visa om den blir enfärgad eller om färgerna kommer att bestå.

Som alltid i program så finns det dåliga och bra skrivningar och däremellan en massa ord som inte har så stor betydelse, men programmet blir lite fylligare.

Jag ska försöka lyfta fram några frågor som kan vara värda för näringar och personer som det berör att fundera över vad landskapsregeringen menar.

Landskapsregeringspartierna har fokuserat mycket tidigt på att lyfta fram hur viktigt det är med en samhällsreform. Det är meningen att landskapet och kommunerna ska tjäna pengar på att minska kostnaderna och ändå behålla servicenivån till medborgarna.

Det ska tillsättas en parlamentarisk kommitté för att få en ökad samsyn och förståelse för reformarbetet, vilket är bra. Det ska stiftas en garantilag som säkrar service oberoende av bostadsort i landskapet, vilket också är bra om det är så att en samhällsreform är det enda saliggörandet för de åländska kommunerna och ekonomin.

Ett samarbete pågår idag över kommungränserna och kan utökas i princip hur mycket som helst utan stora reformer. Allt beror på kommunernas intressen att samarbeta och att inse nyttan av samarbetet.

Men, om det är så att landskapsregeringen tänker gå vidare med reformarbetet så bör man tydligt visa på kalkyler som visar vinsten av en reform, så att man kan skapa och få en förståelse för reformen och reformarbetet ute bland de enskilda kommunerna.

När man skapar någonting nytt och försöker ändra i den rådande strukturen så finns alltid en skepticism till vad som kommer att hända. Vad som kommer att ske bör vara ordentligt tydligt förklarat från landskapregeringen.

Nu går jag från diskussionen om samhällsreformen till rubriken livskraftiga regioner. Jag har några frågeställningar. Anser regeringen att det nu inte finns någon livskraft i primärnäringarna eftersom de inte ens nämns i de framtida näringarna? Jag citerar: ”Landskapsregeringen ser framtida möjligheter till nyföretagande inom vindkraft, turism, nätbaserade tjänster, växthusnäring, fiske och fiskförädling”. Inte ett ord om primärnäringarna! Har centern gett upp tron på primärnäringarna, eftersom man inte ens i programmet har fått inskrivet om lantbruket som en framtidsnäring?

Den nytillträdda näringsministern Fredrik Karlström räknade i en artikel i Nya Åland upp ett antal näringar som han skulle lyfta fram, men där finns lantbruket inte överhuvudtaget nämnt, vilket inte förvånar. Samtidigt som han i sitt första tal sade att det inte var landskapsregeringens sak att säga vilka näringar som är framtidsnäringar, utan det är marknaden som styr. Det är lite motsägelsefullt.

På sidan 10 i handlingsprogrammet under rubriken full sysselsättning och en modern näringspolitik nämns utlokaliseringen av jordbruksbyrån. Jag har själv skrivit i marginalen att det är bra att man äntligen tar tag i strukturen i landskapet och i den offentliga sektorn. Jag tycker att man kan få fördelar av att man utlokaliserar jordbruksbyrån till naturbruksskolan.

Företagens hus nämns i landskapsregeringens program. Jag får inte riktigt klart för mig vad som är meningen med företagens hus. Jag rekommenderar att man inte skapar något som motarbetar nuvarande Ålands näringsliv, hellre att man skapar ett samarbete.

Man kan tro att jag i det här anförandet riktar mig väldigt mycket mot näringsministern, men så blev fallet tyvärr eftersom han i många sammanhang har varit kritisk till avbytarsystemen som jordbruket har haft. Han har tillika infört en försäkring som ska täcka kostnaderna för de anställdas sjukfrånvaro under de första nio dagarna för småföretagare. Jag undrar hur tankelogiken är? I ena fallet vill man ta bort och i det andra fallet så vill man tillföra. Det här är inte heller något som kommer att bli kostnadsbesparande, det kommer att förorsaka mera kostnader.

Det finns en punkt där det står; översyn för taxirörelsens verksamhetsförutsättningar görs och så är det slut. Jag vet inte vad som menas. Är det meningen att man ska avreglera taxirörelsen? Eller är det meningen att man ska slå ihop de olika distrikten så att man får ett enda distriktet över hela Åland? Jag tycker att man hade kunnat förtydliga vad som menas. Jag hoppas att man inte menar en avreglering, för det tror jag faktiskt inte på och det finns det inte stöd för hos taxirörelsen heller, tror jag. Möjligtvis kan det var en sammanslagning av alla distrikt, vilket jag hoppas att är andemeningen i det här.

Under rubriken jord- och skogsbruk kommer frågan om utlokalisering upp igen. Jag tänker inte gå in närmare på det. Jag omfattar det och tycker att det är väldigt bra. Jag vill upplysa landskapsregeringen att när man skriver i sista meningen; ”certifieringen av det åländska skogsbruket upprätthålls”, så har vi idag ett certifieringssystem som heter PFC, som omfattas av hela Finland. Problemet idag för oss, som är inom skogsbranschen och framförallt för dem som förädlar en del av massaved och tuggar ner det till flis, är att mottagarna önskar FSC. Det bygger helt och hållet på att deras intressenter av papper och kartong fordrar FSC-märkta skogar och flis. Vi har dispens nu så att vi tillfälligt kan få en lösning på det här, men det resulterar i slutändan i att om inte det åländska skogsbruket blir FSC-certifierat så står vi snart utan köpare. Det här är ganska allvarligt. Jag vill uppmana näringsministern att han tar tag i det här och så fort som möjligt integrerar tanken på att certifiera det åländska skogsbruket till FSC. Det här är inte något som kommer från mig eller från åländska företag, utan det är helt enkelt våra köpare som har uppmanat oss att titta över det här. Det går bra att man har dubbla certifikat, det är inte några bekymmer men det fordrar lite arbete att få det certifierat och godkänt.

Under trafikavdelningen står det att man ämnar flytta ut verksamheten till Godby. Jag är inte heller så väldigt frälst av den tanken. Jag tror inte att finns så mycket pengar att tjäna på det, inte i dagsläget. Vi har bra lokaler Möckelö, vi har en bra verkstad och vi har ett hamnområde som ändå kommer att bli i landskapets regi. Jag förstår inte tanken med den utlokaliseringen. Det fordras ganska stora insatser och investeringar för att uppfylla de krav som behövs både från anställda och för att få en bra lösning på verksamheten där.

Vägunderhåll står det i en rubrik. Det gläder mig faktiskt att man äntligen ska titta på slöseriet med pengar. Det står; ”ett samprojekt mellan landskapet och kommunerna utförs med hjälp av extern utredare. Planerings- och upphandlingsresurser samordnas i offentlig regi och lämpliga helheter av vägunderhåll konkurrensutsätts. Grundförbättringar och ytbeläggningar prioriteras framom nyinvesteringar i vägar.” Om man tänker på senaste vinter när man såg alla dessa plogbilar som for fram och tillbaka så undrar man om det faktiskt inte finns någon möjlighet att få någon logistik i det samarbetet mellan kommuner och landskapet? Landskapet plogar stora vägar, sedan kommer de kommunala plogarna som lyfter upp plogen när de kommer till landskapsvägen och släpper ner plogen när man kommer till de kommunala vägarna. Det skulle finnas mycket, mycket pengar att tjäna, t.ex. om hela Eckerö kommun skulle vara ett distrikt, att en entreprenör hade Eckerö eller Hammarland. Förutom detta har vi privata traktorer som plogar privata uppfarter. Det finns tre olika entreprenörer. Jag hoppas att det är den här typen av samarbete som man tittar på och inte på någon intern upphandling inom vägavdelningen.

Det här var några axplock ur handlingsprogrammet. Det skulle finnas mycket mer att kommentera, men det känns lite bortkastat att fördjupa sig mera ingående programmet. Programmet kommer säkert att kommenteras ytterligare av andra talare här.

Jag får gratulera lantrådet Camilla Gunell till detta mästerverk, att med sex mandat i lagtinget lyckas förhandla sig till den högsta politiska posten inom landskapsregeringen. Det är ett klart underbetyg till borgerligheten. Gratulerar!

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Man måste ju utgå ifrån att småföretagarförsäkringen även ska inkludera jordbrukarna. De är ju verkligen småföretagare.

Brage Eklund, replik

Jag vet inte hur tanken är, för jag har inte varit med och skrivit handlingsprogrammet. Det får minister Sjögren fråga de ministrar som kommer att sitta med i landskapsregeringen. Jag vet inte hur vederbörande har tänkt.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det där är väl inte klart ännu. Ltl Brage Eklund och jag får väl avvakta och se.

Brage Eklund, replik

Ja, herr talman, så är det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Talmannen önskar informera att den här debatten kommer att fortsätta tills den tar slut idag, så att vi alla har beredskap. Det finns inte någon tidsbegränsning att vi slutar klockan 17.00 idag. Debatten pågår tills den är avslutad.

Ltl Tom Grahn

Herr talman! För fyra veckor sedan överlämnade jag min fullmakt utan politiska barlaster. Jag kommer antagligen att lämna den ikväll så att jag hinner hem, eller sedan gör vi det senare. När jag checkade ut från hotellet så sade jag att det går lika bra att checka in om det är nödvändigt.

Sixten Korkman vid Hufvudstadsbladet fäste i går uppmärksamhet vid usel beslutsfattning av partierna. Han fick snabbt mothugg av både professor Göran Djupsund och Nina Maria Grusell som försöker göra någon kommunreform i Finland. Det är en osökt tillspetsning att komma fram med att det finns en viss obeslutsamhet i det handlingsprogram som vi har fått, förstå mig rätt nu. Med det refererar jag det till livets 80–20 regel. Om man för beslut använder tid, och tid ligger bakom översyn, kartläggning, framtagningar och utarbetningar, det finns 130 textdelar så lämnar det endast 20 procent för beslut. Jag skulle gärna se att den nya regeringen, som startar på måndag, svänger om det så att det är 20 och 80. Mera beslut, mera verkställighet, det är därför som ni har blivit valda. Med det vill jag inte säga att det inte krävs utredningar, kanske mera en genomgång av situationen och bara fatta besluten för tiden är mycket viktig.

Den andra helheten som jag ville fästa uppmärksamhet på är kortruttstrafiken. Jag ställer mig mycket positiv till parlamentariska kommittéer för att söka en gemensam, t o m total syn på politiska frågor som är av största vikt. Att sedan använda parlamentarismen i sammanhang där en kortruttstrafik har ett brett stöd antagligen från ena sidan av lagtinget till andra sidan av lagtinget så därför valde jag att förra veckan komma in med en finansmotion som endast satte en punkt att det ska vara färdigt inom åtta år, ingenting annat. För mig är kortruttstrafik en ödesfråga för skärgården. Vi hörde Roger Janssons inlägg, vilket jag berömde. För mig är det ett investeringsprojekt som består av olika delar, det ska dras och det ska dras professionellt. För den parlamentariska delen har vi lagtinget och vi har regeringen däremellan. Jag tycker att det räcker. Jag är rädd, lantrådet Gunell, att det finns en gömd fara i att sätta in en annan hindrande faktor i tidtabellen. Lagtinget, regeringen och förvaltningen i det här skedet torde räcka för något som är rätt så klart för de flesta.

Parlamentarisk kommitté för utveckling av självstyrelsen, ja. Parlamentarisk grupp eller kommitté för att se till skärgården, det är egentligen en fråga för hela Åland med turistströmmarna, det är kvalitetshöjande att bringa skärgårdstrafiken på en helt ny nivå och på ett sådant sätt som minskar driftskostnaderna. Ingen har egentligen vågat ta tag i vad det betyder, men det här är faktiskt en investering som kommer att betala sig tillbaka.

Den tredje parlamentariska kommittén gäller förstås samhällsreformen. Om vi har en utgångspunkt att centern eventuellt vill se 16 kommuner på lilla Åland och socialdemokraterna, om jag inte missminner mig, skulle kunna ha en kommun. Ur finländsk synpunkt räcker det med en kommun när en kommun gärna kan vara +20 000 invånare. Jag hoppas på ett större mod, att man skulle sticka ut huvudet och inte gömma också den här frågan som lantrådet Gunell nämnde som regeringens fokus nummer ett. Man måste gå igenom situationen med dem som är berörda och se vilka härliga morötter som kan byggas in i den framtida behörigheten mellan landskapet och kommunerna. Man måste till och med delvis medvetet tvinga fram ett samarbete som leder till en samordning och som leder till nya strukturer. Jag anser att den situation som finns i skärgårdskommunerna, i Finlands minsta kommuner för tillfället, där vi har en äldre kvot på 50, där vi ha försörjningskvot på 100, vilket vårt västra grannland och hela Norden kommer att uppnå om 20 år, är inte noterat tillräckligt.

Mitt sista testamente till lagtinget gäller lantrådets Gunells löfte, ”jag kommer aldrig att glömma varifrån jag kommer”. Du har ett annat löfte om modernt ledarskap, det vill jag också se. Kom ihåg att det som är oroväckande är att skärgården har krympt i hundra år. Sedan finns det en oroväckande hastighetsökning i dess krympning. Det finns en oerhörd ensidig och riskfylld näringsstruktur som bör förstärkas samtidigt som den måste breddas.

Jag ser fram emot att den nya regeringen startar sitt arbete, gör sitt arbete och i synnerhet, lantråd Gunell, väntar jag att se vad du tänker göra för skärgården. Tack så mycket.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag vill höra lite mer om ltl Grahns synpunkter på kortrutten. Man kan väl säga att han gör en kort rutt i lagtinget den här gången, men det kanske blir långfart med tiden. Att skriva in att det ska vara kortrutt inom åtta år, ja, men man kommer ändå inte fram till lösningen så enkelt. Det största hindret för att uppnå enighet är att man bl.a. inte i skärgården kan vara överens om hur trafiken ska utvecklas. Ingen vill ta ett helhetsansvar. Varje skärgårdskommun har sina specifika intressen som man driver. Samma har det varit delvis här i lagtinget. Det har inte funnits och det finns inte ännu en enhetlig uppfattning. Därför behövs det mera parlamentarisk styrka för att få till stånd en enhetlig bild. Då kanske vi inte ens behöver åtta år för att förverkliga det.

Ltl Tom Grahn, replik

Min åsikt är att de stora besluten måste fattas här. De stora besluten om verkställigheten måste fattas av landskapsregeringen. Det är så i verkliga livet, ltl Sundback, alla kan inte få allt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag vill tacka ltl Grahn för den sista upplysningen. Jag har hört om den förut, men nu vet jag att det är på det sättet.

Men frågan kvarstår; hur ska denna kortruttstrafik se ut? Det är klart att så länge inte skärgårdsborna kommer överens och kan gå till kungs med en egen uppfattning så är det andra som fattar beslut för deras del och det är inte bra. En parlamentarisk grupp i lagtinget kunde kanske förmå sig till att fatta ett enhälligt beslut utan att man spelar ut olika skärgårdskommuner mot varandra, vilket det annars oftast resulterar i. Jag har hört den här debatten i bra många decennier, jag har varit med om många utredningar men ingen har kunnat säga var kortruttsprojektet egentligen ska sluta.

Ltl Tom Grahn, replik

Om vi tar de som representerar skärgården och de som kommer från skärgården så tror jag att vi inom lagtinget kan hitta en sådan enighet som eventuellt inte är lätt att hitta i skärgårdens sex kommuner. Det sätt som ett sådant här projekt går att genomföra är mycket enkelt; men äter en elefant i bitar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Rauli Lehtinen

Herr talman! Den nya landskapsregeringens program är verkligen en enda stor önskelista! Det liknar ett barns önskelista till Jultomten, men barnen brukar ändå ha någon måtta och någon sorts prioritetsordning.

Programmet innehåller planer till mängder av olika utredningar, på 21 sidor hittar man ordet utreda och synonymer på totalt 18 ställen. Valslogan ”Vi jobbar mera” borde ha varit: Vi utreder mera.

På miljöområdet syns allt detta speciellt tydligt. Allt som har tagits upp under de senaste 45 åren i miljöarbetet har man försökt få med, men skrivningarna är ostrukturerade och saknar prioriteringarna.

Klimatförändringen är det största hotet för miljön och människan. Behovet av kraftiga åtgärder mot utsläpp av växthusgaser är omfattande och akut. Energianvändningen och trafiken är de största utsläppskällorna. Vår matproduktion och konsumtion har också viss, men mindre betydelse. Orden klimatförändring och växthusgas hittar man inte i programmet, dock en del skrivningar om åtgärder, vilka minskar växthusgaserna; såsom energieffektivisering, förnyelsebar energi, ekologisk och närproducerad mat samt miljöbilar.

Den nya regeringen önskar uppnå en större medvetenhet och påverka attityder i samhället, vilket man kan man läsa på sidan 15. Detta börjar väl bli något förlegat. Vi torde minnas vad Nya Ålands ledarskribent, Nina Fellman, skrev för inte så länge sedan: ”Vanliga medborgare vill att man ger dem klara och konkreta, motiverade mål och mellanmål för miljöarbetet, detta förväntas av politiker och ledare”.

Regeringsprogrammet är alltså alldeles för ytligt utan konkreta åtgärdsförslag. Även om detta nämns i samband med övergödning av kväve och fosfor i Östersjön: ”Arbete med att förbättra vattenkvalitén måste bedrivas genom konkreta åtgärder”.  Vilka är dessa konkreta åtgärder? Kan den miljöansvariga ministern Carina Aaltonen ge oss svar?

Arbetet för ett nytt vattenåtgärdsprogram påbörjas heter det också. Varför? Är det nuvarande inte så gott som heltäckande, väl beredd av tjänstemannakåren och accepterad efter hörande av all berörda parter? Eller ska det bara utredas för utredandes skull?

Frågan om avfallshanteringen utpekades av motståndarna som orsak till liberalernas brakförlust i valet. Avfallshanteringen nämns inte alls i det nya regeringsprogrammet. Minister Carina Aaltonen sitter i MISE-styrelsen. Hon föreslog på senaste stämman att Ålands Problemavfall Ab separeras från MISE. Betyder det kraftigt ökade personalkostnader? Vidare skulle PROANS avvecklas. Betyder det att hushållen igen får börja betala hanteringen av förpackningsavfall? Tack.

Ltl Tony Asumaa

Herr talman, bästa kollegor! Inom idrott används uttrycket ”silly season” som en benämning för tiden mellan två säsonger, då klubbarna värvar nya spelare och spelare byter klubbar. Anledningen till denna benämning inom exempelvis fotbollen är att under denna period sprids rykten i media, bland supportrar, bland spelare etc. om vilka spelare som kommer att spela i vilken klubb inkommande säsong.

”Silly season” i lagtinget är nu för denna gång över. Vi vet vilka partier som kommer att ingå i regeringens lag och vilka partier som spelar i oppositionens lag.  Vi har också fått för oss presenterat namnen på de ministrar lantrådet Camilla Gunell har tagit ut i sin första femma.

Lantrådet har också för oss alla presenterat sin speltaktik i form av regeringsprogrammet samt vilka ministrar som spelar på vilka positioner.

Ur regeringsprogrammet kan vi utläsa att speltaktiken är offensiv med höga ambitioner. Regeringspartierna vill gärna vinna matchen, som kommer att gå över högst fyra år, men vågar tyvärr inte i detta skede sig på en gissning med hur många mål. Detta har man meddelat att man gör först i samband med tilläggsbudgeten i mars 2012.

Vi inom oppositionen har också en mycket bra laguppställning men tyvärr har vi inte lika många spelare i laget som ni i regeringspartierna. Därför kan vi inte i detta sammanhang tala om fair play. Men vi accepterar givetvis spelets regler och är beredda att matchen blåses igång.

Herr talman! Vad gäller regeringsprogrammet så tänkte jag beröra fem punkter. I programmet finns 47 olika punkter som är uppräknade.

Punkt 9 gäller hållbara finanser, där vi kan läsa att målsättningen är att förändra inkomst- och kostnadsstrukturerna så att debet och kredit går ihop. Det är bra, för annars blir det svårt att få en budget i balans.

Regeringen vill ytterligare göra landskapets finanser läsbara för varje ålänning. I mitt gruppanförande för liberalerna den 21 november i samband med budgetens remissdebatt poängterade jag just vikten av detta.

Att det skulle vara så här lätt att få in skrivelser i regeringsprogrammet från oppositionssidan hade jag aldrig drömt om. Man får bara tacka.

I regeringsprogrammet skriver man vidare att denna obalans snarast möjlig ska åtgärdas. De siffor som finns i regeringsprogrammet vad gäller ekonomisk balans är att vi konstaterar att budgeten är minus 17, 2 miljoner.

I regeringsprogrammet har den kommande regeringen definierat ”snarast möjligt”. I detta program betyder det fem månader.

Vad gäller punkt 10, investeringar, så skriver regeringen under rubriken kultur och kulturarv; ” satsningar i anläggningsprojekt inom kultur och kulturarv ska i första hand stöda utvecklingen av kulturturismen”. Vad gäller investeringen i ett besökscentrum i Bomarsund skriver man att man tar ny ställning till att eventuellt förverkliga detta år 2014. Tolkningen måste då vara att regeringen anser att besökscentret i Bomarsund inte stöder utvecklingen av kulturturism och kulturarv. Om inte besökscentret i Bomarsund stöder utvecklingen av kulturturism och kulturarv, kvarstår då frågan vilken typ av anläggningsprojekt anser regeringen att gör det?

Herr talman! I punkt 24, nolltolerans mot narkotika har man skrivit att man vill införa en nolltolerans. Det är en mycket fin text som vi alla omfattar. Här har landskapsregeringen mycket höga ambitioner och det lyfter jag på hatten för.

Vi har under senaste tid kunnat läsa att polisen, inte på långt när, har de resurser för att ens bekämpa dagens nivå av droganvändning på Åland. För att visa respekt gentemot de poliser och tulltjänstemän som faktiskt varje dag gör allt för att minska droganvändningen på Åland med de knappa resurser de har så anser jag att regeringens målsättning kan vara något svår att uppnå. Om vi inte samtidigt kan rikta betydligt mera resurser till polisen och tullen.

Om detta inte låter sig göras så vore det respektfullt mot dessa poliser och tulltjänstemän att skriva om målsättningen att lyda: "minimera narkotikabrotten och -användningen genom ökad övervakning, skolning och en planerad fördelning av arbetsuppgifter för att möjliggöra genomförandet av denna målsättning".

I punkt 34 behandlas idrotten. Den nya regeringen skriver i sitt program att idrotten inspirerar till en hälsosam livsstil. Där kan jag inget annat än att hålla med. Ordet idrott betyder oftast fysisk aktivitet i form av tävlingar med fastsatta regler. Personligen skulle jag ha föredragit att landskapsregeringen i sitt program istället poängterat motionens betydelse för vår hälsa, istället för idrott, där det endast är tävlingsresultatet som räknas.

Regeringen skriver vidare att elitidrottare fyller en viktig bild som förebilder och inspiratörer för barn och ungdomar. Visst är det så, men de verkliga och viktigaste förebilderna för idrottande barn och ungdomar är alla de tränare och ledare som på frivillig väg kväll efter kväll oberoende av väder och vind orkar inspirera och aktivera alla dessa barn och ungdomar. Jag tycker det är lite synd att regeringen helt missade dessa personer för de skulle ha varit värda ett bättre öde.

Stora publika idrottsevenemang är god PR för Åland. Vad gäller regeringens aktiva medverkan som samarbetspartner vid utvecklandet av utåtriktade idrottsevenemang, så hoppas jag att man begränsar sitt aktiva deltagande till att vara en aktiv sponsor.

Vad gäller polis och räddningsväsendet skrivs att; ”polisdelegationen ska enligt landskapsregeringen ersättas med en polisstyrelse för att effektivisera polisens arbete”.  I ärlighetens namn har jag svårt att se hur polisens arbete skulle bli effektivare av detta. För var behövs en polisstyrelse för en inrättning med 70-80 poliser? På fastlandet eller i Finland kan man motivera detta eftersom det finns 7200 poliser att styra och som är fördelade på 24 polisinrättningar med en personal på ca 200-500 med undantag för Helsingfors med mycket mera tjänster samt centralkriminalpolisen på ca 700, skyddspolisen, rörliga polisen samt polisyrkeshögskolan. Vi kan gott säga att vi spelar i en helt annan division här på Åland vad gäller polisen.

Polisstyrelsen startades efter att länspolisavdelningarna lades ner i hela landet. Nu kommunicerar alla 24 polischefer, de landsomfattande enheternas chefer och polisyrkeshögskolans rektor direkt med polisdirektör Mikko Paatero utan mellanhänder.

Polisstyrelsen i Finland innehar idag 200 tjänster. Allmänna opinionen har ifrågasatt var de alla tjänster behövs men de lär vara motiverat.

I regeringsprogrammet kan vi tyvärr inte utläsa hur många personer man tänkt anställa till denna myndighet på Åland.

Polisstyrelsen på Åland skulle sysselsätta sig själv med behov av ökade resurser eftersom den inte skulle kunna bestå av en till två personer utan en hel stab. Dessutom antar jag att lönekostnaderna skulle stiga eftersom inte vem som helst kan utnämnas till en polisstyrelse.

I programmet kan vi vidare läsa att alla lagar gällande polisväsendet på Åland sammanställs till ett gemensamt regelverk. Det är positivt. Vi bör dock komma ihåg att alla lagar hittills har varit blankettlagar från Finland. Därför har det största dilemmat på Åland varit att dessa lagars ikraftträdande kommit ett år i efterhand jämfört med Finland. Så kanske krutet i första hand borde sättas på att översätta blankettlagarna till åländska lagar och få dem snabbt i kraft istället för att försöka få ihop alla till ett enda regelverk?

Rauli Lehtinen sade i sitt anförande att regeringsprogrammet var en lång julklappslista. Regeringsprogrammet har säkert i alla tider varit en julklappslista. Jag som är ekonom gillar hårda paket. Regeringsprogrammet innehöll dock för min del endast mjuka paket. Tack.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det är glädjande att höra att ltl Tony Asumaa tycker om hårda paket. Det är nog väldigt tydligt att det kommer att behövas hårda paket under den kommande perioden, vilket också beskrivs i regeringsprogrammet.

Det för mig också in på det som gjorde att jag begärde replik. Det handlar om besökscentret i Bomarsund. Ltl Asumaa har helt rätt i att det här kan vara en av de satsningar som man ska göra för att stöda besöksnäringen och turistnäringen på Åland. Men i det läget vi nu befinner oss i, där vi måste försöka att hushålla med resurserna så mycket som möjligt så ser vi att vi inte kan lova 3,5 miljoner i det här skedet. Vi vill se vad vi nu får för effekt av de åtgärder som vi i övrigt föreslår att ska göras innan vi kommer tillbaka och kan göra den här typen av offensiv satsning på det här området. Det är förklaringen till det.

Vad gäller skrivningen på idrottssidan så ser jag ledare och tränare som finns i det som beskrivs som goda förutsättningar. Har vi inte dem så finns det heller inte goda förutsättningar för barn och ungdomar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Tony Asumaa, replik

Jag får tacka ltl Ehn, blivande utbildningsministern för de klarläggande förklaringarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Först blev jag lite fundersam när jag hörde ltl Tony Asumaa nämna om polisens knappa resurser. Denna vecka sade kansliminister Roger Eriksson att resurserna finns inom polisen men det är fritt upp till polisen att fördela resurserna själva så att man inte från ministerhåll ska komma in och styra. Jag tyckte att det lät mycket besynnerligt. Även från polisen har jag hört att man vill ha en politisk styrning. Därför kan det också vara bra med en polisstyrelse, så att man kanske har något att säga till om också inom polisens arbete och kan ge politiska målsättningar.

Ltl Asumaa nämnde motionsidrotten. Jag tar en bit ur handlingsprogrammet där står: ” Tyngdpunkten i idrottspolitiken är att skapa förutsättningar för motion och idrott riktade till barn och unga”. Där har vi både barn, unga och motion med.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Tony Asumaa, replik

Vad gäller det som ltl Winés sade om minister Erikssons uttalande så kan jag faktiskt inte stå för hans ord. Han måste stå för sina egna uttalanden.

Vad gäller polisstyrelsen så sade jag aldrig att jag var emot polisstyrelsen, jag var bara rädd att det inte blir en institution som föder sig själv, vilket gör att tjänster måste inrättas. Men jag kan tyvärr ha fel och det kan jag också erkänna.

Ltl Göte Winé, replik

Inte behöver ltl Asumaa tycka att det är synd att han har fel. Det är egentligen bra.

Däremot blev jag lite fundersam när jag hörde ltl Asumaas kommentar om att landskapsregeringen kunde gå in som sponsorer inom idrotten. Jag hoppas att jag hörde fel eller missförstod. För där har vi PAF-bidragen som ska bidra till verksamheter. Jag är definitivt inte för gräddfiler att vissa ska kunna få extra pengar utan det ska fördelas på ett rättvist sätt. Där tycker jag att ÅIF gör en bra insats, man ser verkligen efter vad det är för verksamheter som ska ha bidrag och att föreningarna samtidigt uppfyller kravet med alkohol- och drogpolicyn. Det är något som jag anser att är viktigt och att man verkligen tänker efter.

Ltl Tony Asumaa, replik

Vad gäller sponsorering så kan vi läsa här att man ska vara med där idrottsevenemang ger positiva effekter för landskapet Åland. Med det menar jag att jag hoppas att man inte är med och arrangerar utan att man begränsar sitt deltagande till att ge pengar för att evenemangen ska kunna förverkligas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det var angreppet på polisstyrelsen som jag tänkte hålla mig till. Det förvånar mig lite. Vi har idag en rådgivande polisdelegation som leder polisen. Ovanför styrelsen har vi den ledande politikern, ministern, ingen finns däremellan. Det finns inget bollplank, ingen kompetens eller speciell grupp som kan bistå polismästaren i ledningen av jobbet. Är detta bra? Är det okej? Polisdelegationen idag är ju tillsatt av kommunerna. Det är t.ex. Finström som väljer en representant och det ett hopplock av olika människor. Många gånger är styrelsen kompetent ändå. Men är det verkligen det här som ska leda unika Ålands polismyndighet? Vi måste komma ihåg att vi pratar om Ålands polismyndighet, det har ingenting med finska polismyndigheten att göra i det här sammanhanget. Man behöver inte titta på polisstyrelsen i Finland, glöm det! Vi tittar på svenska polisstyrelsen när vi pratar om polisstyrelsen just nu. Vi kanske tittar på Ålandsbankens styrelse, vi tittar på den formen av styrelse. Det ska vara en styrelse av landskapsregeringen tillsatt så att ministern, istället för att sitta på möten själv, väljer ut en grupp kompetenta personer som har polisens förtroende så att man har samarbete däremellan.

Det förvånar mig verkligen att man väljer den punkten som det sämsta i det här programmet. Det här är till för att ge en stödfunktion åt poliser och för enskilda polismän som kan vända sig till polisstyrelsen och diskutera saker och ting. Jag tror att det skulle vara bra.

Ltl Tony Asumaa, replik

Ltl Åke Mattsson, som gammal polis, vet säkert mycket mera än mig om detta. Det som jag har tagit reda på vad gäller polisstyrelsen och det jag sade så hoppas jag att det inte blir en myndighet som anställer sig själv. Vi behöver komma ihåg, ltl Mattsson, att lagarna vad gäller polisen kommer alla från Finland och är blankettlagar till största delen. Att tänka vad som ska höra till Sverige tror jag kanske blir lite praktiskt svårt.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! När det gäller polisens lagstiftning så stämmer det nog inte riktigt. Vi har egen polislag på Åland. Däremot gäller förundersökningslagen, tvångsmedlingslagen här osv. Men polislagen och lagen om Ålands polismyndighet är de facto åländska. Det är ganska centrala lagstiftningar i det här sammanhanget. Jag protesterar vilt emot det för jag anser att det kanske inte är tillfredsställande alla gånger när det är så mycket förundersökningsåtgärder där.

Om man ska återgå till nolltoleransen mot narkotika så tycker jag att det är en vision som vi ska ha. Jag förstår inte kritiken mot att man ifrågasätter det. Vi ska inte tolerera att det finns narkotika. Man ska alltid angripa narkotika, polisen ska ingripa i varje fall. Det är polisledningens skyldighet att se till att det finns resurser så man kan angripa varje fall av narkotika.

När vi i den narkotikaparlamentariska gruppen frågade om man ville ha mera resurser så svarade de facto polismästaren nej. Samtliga som vi tillfrågade om mera resurser behövdes så var svaret nej.

Ltl Tony Asumaa, replik

Jag förbehåller mig rätten att inte svara på den repliken för att ltl Mattsson bytte ämne mitt i sitt replikskifte.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det var ett frejdigt anförande. Jag uppskattar ltl Asumaas intresset för det polisiära. Det är ett viktigt lagarbete som vi har framför oss, att tillsammans och gemensamt arbetar för att få bollen i mål.

Lagen om polisdelegationen avser vi och aviserar i det här programmet att se över. Är det på bästa möjliga sätt idag eller kan man kan göra förbättringar för att stärka polisens arbete och också öka kontaktytorna mellan den verkställande polisen och politikerna? Lagen om polisen är delad på finsk och åländsk lagstiftning och tillämpningen av dessa båda lagar kan ibland vara svår och den måste vi också se över.

Vad beträffar hårda eller mjuka paket så föredrar jag de mjuka.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Tony Asumaa, replik

Jag får tacka ltl Gun-Mari Lindholm för dessa klargöranden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Christian Beijar

Herr talman! Socialdemokraterna stöder till fullo regeringsprogrammet. Gruppledare Barbro har hållit ett övergripande anförande om programmet, ett anförande som jag tycker att var alldeles utmärkt. Mina synpunkter på programmet berör främst det området som ligger mig varmt om hjärtat, social och hälsovården. Mina synpunkter här är mera av detaljnatur.

Social- hälso- och sjukvård berör alla, är högprioriterat för alla och alla betonar vikten av en god vård, skola och omsorg.  Regeringsprogrammet betonar trygghet och att målet för socialpolitiken är alla människors lika rätt till trygghet under livets alla skeenden.

Jag tycker det är bra ja t.o.m. ett obligatorium att man följer upp ÅSUB:s rapport ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet”. För den rapporten berör de allra svagaste i vårt samhälle, de människor som lever under den relativa fattigdomsgränsen. Man kan säga att deras röst är svag och deras synlighet obefintlig. Deras livssituation måste förbättras.

Att garantera likvärdig behandling när det gäller social service borde vara en självklarhet. Men på grund av komplicerad lagstiftning, avsaknad av direktiv och dylikt har det många gånger varit svårt att garantera. Därför välkomnar jag skrivningen i regeringsprogrammet att när egen lagstiftning genomförs så ska man också ta fram tillämpningsdirektiv vid behov. Det har saknats ute i kommunerna och gjort tillämpningen av lagstiftningen många gånger svårtolkad.

Att resursen över tillsynen över den lagstadgade verksamheten förstärks vid landskapsregeringens social- och miljöavdelning välkomnar jag. Det är en absolut nödvändighet.

Herr talman! Det är bra att det klart och tydligt framgår av regeringsprogrammet att landskapets riktning är att minska sin serviceproduktion snarare än att utöka den med uppgifter som idag produceras av kommuner och kommunalförbund. Att landskapsregeringen får en klarare tillsyns och övervakande roll. Huvudmannaskapet som berör barnskyddet, handikappservicen, missbrukarvården och specialomsorgen bör också i fortsättningen vara i kommunal regi. Det är en kommunal uppgift. Hur man sedan finner den optimala lösningen för att kunna garantera likvärdig socialservice inom dessa specialområden för hela Åland är naturligtvis inte löst i.o.m. detta. Det framhålls ju också i regeringsprogrammet att den sociala sektorn är mycket central i den kommande samhälls- och servicereformen. En av lösningarna som nämnts är ju att vissa delar kan skötas av värdkommun; det som idag kan motsvara värdkommun är där Mariehamns stad är huvudman för exempelvis missbrukarvården och ungdomsfältarverksamheten. 

Idag mår många barn och unga psykiskt dåligt. Barn- och ungdomspsykiatrin har ett högt arbetstryck. Därför är det motiverat, som framgår av regeringsprogrammet, att barns och ungdomars hälsa och psykiska välbefinnande prioriteras högt. Det gäller inte enbart behovet av ökad tillgång på skolhälsovårdspersonal utan också resurserna inom barn- och ungdomspsykiatrin. Våld i alla former måste på olika sätt bekämpas.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Ltl Beijar talade om social trygghet för alla och då står det här; ”utgående från kommunernas behov tar landskapsregeringen fram tillämpningsvisningar när egen lagstiftning genomförs”. Betyder det här att vi får olika förhållanden mellan olika kommuner när det gäller vilken rätt man har till service? Då är det här otryggt.

Ltl Christian Beijar, replik

Herr talman! Jag uppfattar inte skrivningen på det sättet som ltl Sundblom uppfattar det. Det är snarare så att tillämpningsdirektiven utgår ifrån lagstiftningen, hur kommunerna ska tillämpa den här lagstiftningen. Tidigare för många år sedan när landskapet inte hade lika stor lagstiftningsbehörighet på det här området så kom socialstyrelsen med tillämpningsdirektiv, hur det skulle tillämpas. Nu har det här under många år legat efter. Därför har kommunerna ett klart och tydligt behov av att få tillämpningsdirektiv på hur lagstiftningen ska tillämpas.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Man kan läsa lite olika; ”utgående från kommunernas behov”.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé

Tack, herr talman! Först kan jag inte undvika att ge svar på det förra replikskiftet där ltl Torsten Sundblom undrade om tillämpningsanvisningarna. Det ska bli lika för alla, som ltl Beijar sade. Nu har man kunnat tolka lagarna olika i kommunerna och det har blivit en ojämlik bedömning. Därför ska man nu ha tillämpningsanvisningar på hur man tillämpar lagen och hur man ska gå tillväga. Det blir mera konkret för t.ex. socialsekreterarna i kommunerna hur man tillämpar en ny lag. Jag tror att det har varit mycket diskussion kring detta efter att barnskyddslagen kom. Kanske minister Sjögren kommer in på detta senare. Det har varit ett flertal utbildningstillfällen också om hur man konkret ska gå tillväga och tolka lagen.

Herr talman! Det här är ett program som är framåt med stor framtidstro, fick jag en dag höra. Visst var det en lagtingsledamot från ett av de fyra regeringspartierna som sade så, men jag håller med. De som har förhandlat fram det här regeringsprogrammet har gjort att riktigt bra regeringsprogram som sprider positivism kring sig. Samtidigt är det viktigt att tänka på att ett politiskt program ska staka ut vägen framåt. De konkreta detaljerna och delmålen kommer senare men då behöver tjänstemännen med sin sakkunskap vara med.

Herr talman! Jag kommer att fokusera mig på två områden i det här programmet. Det är föga överraskande att det kommer att handla om social- och utbildningspolitik. Det gläder mig extra att under rubriken nolltolerans mot narkotika det nu står att det ska finnas en samordnare som får ansvaret att förverkliga det alkohol- och narkotikapolitiska programmet. Jag säger äntligen! Den förra regeringen tog bort samordnaren år 2009. Regeringen tidigare som bestod av centern, dåvarande frisinnade och vi socialdemokrater tog fram en framåt offensiv narkotikapolitik och anställde bl.a. en samordnare under ansvariga ministern Harriet Lindemans ledning. Vi startade projektet ”Rensa Åland” som flera i den så kallade operativa gruppen idag saknar och frågar efter. Från operativa gruppen har man hört förfrågningar efter både projektet ”Rensa Åland” och man har även frågat efter tjänsten som samordnare.

Det här är två saker som jag hoppas att man under den här mandatperioden ska kunna åstadkomma, dvs. samordnaren och ett projekt med krafttag mot narkotika och även mot ungdomsfylleriet, vilket man inte får glömma bort.

Nu några ord om utbildningspolitiken. Här finns mycket bra skrivningar, framförallt rubriken; utbildning för morgondagens behov. Det kanske gör att man ser vilket utbildningsbehov som behövs i framtiden och att man inte kör samma yrkesutbildningar år efter år. Som jag nämnde i mitt anförande under budgetdebatten så det som oroar mig är de ungdomar som i grundskolan får mycket stöd men inte sedan får samma stöd i gymnasialstadiet och därför riskerar att inte klara av sin gymnasieutbildning. Det ungdomarna riskerar sedan att hamna i ett utanförskap och då är det jättesvårt att få in dem igen.

Sedan ser jag fram emot att man ser över möjligheterna och behovet för att resurserna för stödundervisningen samordnas och förbättras. Där tror jag att det finns vinster, både ekonomiskt och kvalitativt. Den ekonomiska vinsten är i så fall för kommunerna.

Yrkesutbildningen status höjs, det är bra och behövligt.

Ungdomarna börjar ta för sig mera och mera. I höstens val tyckte jag faktiskt att det var ungdomarnas val. Jag minns inte att det på länge skulle ha funnits så många duktiga politiker. Framförallt tycker jag att man har sett mer av det i just detta val. Man har sett på många av dessa frågor också ur ett ungdomsperspektiv. Flera ungdomspartier har visat upp sig och att det finns möjlighet till en helt ny ungdomsdebatt, som man kanske har saknat tidigare.

Nu under den här mandatperioden fortsätter förra regeringens ungdomsarbete där bl.a. ett ungdomspolitiskt program tas fram. Det är bra att vi börjar se hur vi kan utveckla ungdomspolitiken i framtiden.

Herr talman! Även om det nu är mindre än en månad till julafton så är det här inte någon önskelista. Man bara säger vad man vill ha in och så är det där. Ltl Rauli Lehtinen nämnde att det var en barnjulklappslista. Jag kan erkänna att det till och med har varit så hårt att inte ens jag har fått med allt som jag har velat, utan bara lite. Det här är en bred regering både politiskt och mandatmässigt och då är det ingen hemlighet att det sker kompromisser. Vi har haft en regeringssonderare som har varit lyhörd i förhandlingarna och lett regeringsförhandlingarna med en stor finess, tillsammans med de övriga partierna på ett bra sätt. Det gör att även om man som parti inte har fått med allt så är man tacksam för att man får vara med på denna fyraårs resa, en resa som ändå innebär stor framtidstro och som styrs av en bra ledare med en bra besättning ministrar. Tack, herr talman.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det både gäller barnskyddslagen och handikappservicelagen så finns det omfattande tillämpningsdirektiv som används och som man har mycket nytta av. När det gäller samordnaren av alkohol- och drogfrågor så gällde anställningen två år och samordaren skulle sätta igång det nya alkohol- och drogpolitiska programmet. Den här landskapsregeringen får ta ställning till hur man gå vidare, men det var just för att komma igång med programmet.

När jag har sammanställt vad vi har gjort under de här åren inom alkohol- och drogpolitiken så är det väldigt, väldigt mycket, speciellt inom det förebyggande arbetet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Det var det som jag sade, minister Sjögren, att tillämpningen togs fram inom barnskyddet, men det var bara ett förtydligande. Ltl Sundblom trodde att det skulle bli en ojämlikhet med tillämpningsanvisningar. Det är snarare så att det ska bli lättare hur man går till väga.

Minister Sjögren är nöjd med alkohol- och narkotikaarbetet och vad som har skett i det förebyggande arbete. Ja, mycket kanske är från det operativa. Jag kan säga, efter att jag har suttit i den operativa referensgruppen, att jag ät också rätt så besviken. För jag tycker att det inte har hänt någonting. Vi har inte ens haft resurser till sekreterare. Minister Sjögren vet om min besvikelse där.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det som skiljer mig och ltl Göte Winé är att jag kanske har haft en något mera dämpad profil i de här frågorna. Också jag har ganska stor erfarenhet tack vare mitt tidigare yrkesliv. Jag kan nämna att vi gjorde en kraftsamling för barn och ungdomars psykiska hälsa. Vi tog fram en tonårsbok, vi gav ut en broschyr om föräldrastöd, vi har infört ämnet livskunskap i skolan och vi har sett på barn och ungdomars bästa både i barnomsorgslagen och i ÅHS-lagen. Så väldigt, väldigt mycket är gjort, men för den skull är inte arbetet klart. Arbetet fortgår och det är jag säker på att nästa landskapsregering fortsätter med också.

Ltl Göte Winé, replik

När minister Sjögren nämnde att hon hade en mer dämpad profil än mig så kan jag informera att jag också har hållit en dämpad profil. Jag har valt det eftersom jag själv har arbetat inom branschen. Jag ville inte att det skulle bli för mycket politik inblandat i arbetet. Listan som Katrin Sjögren räknade upp vad personalen här har tagit fram och som jag sade, operativt har det varit ett bra arbete från personalen och framförallt ifrån tredje sektorn. Vad är det politiska där? Jag ser att minister Sjögren har taltur efter mig, det skulle vara intressant att höra. Nämn inte broschyrer och böcker utan vad man vill man politiskt. Vilka lagar är för det förebyggande arbetet eller mot narkotikan? Vi hade inte ens en sekreterare.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Politiskt har vi tagit fram eget material till åländska barn och ungdomar och till åländska föräldrar. Det har gjorts på socialvårdsbyrån, det var en direkt beställning därifrån.

När det gäller lagstiftning så kan man t.ex. ta barnomsorgslagen. Där lagstiftade vi om att barn som riskerade att bli marginaliserade ska ha rätt till specialbarnträdgårdslärare. I ÅHS-lagen finns det en egen paragraf som säger att man ska ta hänsyn till barn och ungdomar som har psykiskt sjuka eller missbrukande föräldrar. Vi fogade också till att man ska tillämpa drog- och alkoholprevention inom ÅHS. Det finns en uppsjö av frågor. Jag vet att det har varit väldigt, väldigt svårt att tillfredsställa de här rösterna. Jag vet att arbetet måste fortsätta, men jag skäms inte för det som är gjort.

Ltl Göte Winé, replik

Det första som nämndes är en bok, material som tas fram, det är bra. Barnomsorgslagen, visst kanske den var bra för någon. Men jag överlag att lagen är en försämring för de åländska familjerna. Där kan vi diskutera den subjektiva vården.

Sedan har vi barn- och ungdomspsykiatrin där man skulle fokusera. Det är en jättefin skrivning, men vad hände? Man lade in en skrivning men det kom inte några mer resurser, om jag har förstått det rätt, och det är en frustration. Jag har till och med hört att det har blivit betydligt svårare för unga just inom den här gruppen att komma till psykiatrin.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Alkohol- och narkotikapolitiska programmet som Göte Winé förtjänstfullt var inne på så det är programmet som egentligen ska ge tyngden i narkotikapolitiken framöver. Det har framförts att det kanske fattas lite. Det finns inte så mycket innovativa åtgärder i programmet nu. I och med att det här ligger bakom hörnet, det har redan processats en bit och det kommer också politiskt att processas här i salen längre fram och i den debatten kommer det att finnas ganska tydliga åtgärder.

Ltl Göte Winé, replik

 Tack, herr talman! Det har därför som jag sade i början att programmen här visar vägen. Delmålen på vägen ska man hinna göra senare med tjänstemännen, det är ingenting som man tar fram och presenterar här.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag hoppas också att projektet ”Rensa Åland” kommer med. Jag kritiserade det tidigare, men i vissa former är det stor efterfrågan på det och man vill gärna ha det. Där är vi överens.

Ltl Göte Winé, replik

Ja, helt klart ett nytt projekt. Däremot hoppas jag att man kanske ger projektet ett nytt i namn för att visa att det har hänt saker under de här åren. Då behöver man också förnya och se på möjligheterna. Minister Harriet Lindeman ledde projektet otroligt bra då. Jag hoppas att det blir lika bra och att även de som jobbar på fältet ska få lika mycket att säga till om den här gången.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Margaret Lundberg, replik

Jag tänkte lite höra vad ltl Winé tycker om när det står att tilläggsdirektiven tillämpas när egen lagstiftning genomförs. Det är säkert väldigt nödvändigt att ha dem just då. Faktum är att vi inom sociallagstiftningen har blankettlagar och vi tar väldigt mycket från riket. Det som jag har diskuterat med socialsekreterarna så har de tyckt att det är väldigt bra att man tar en stor del därifrån för det här är väldigt svår och komplicerad lagstiftning. Jag har också noterat att man inte heller har räknat upp när man vill ha egen lagstiftning. Man har nog sagt att de sektorer som är viktiga att ha med fulltextlagar är; miljö, utbildning, kultur och andra sektorer och sådana som är viktiga för ålänningarna i deras vardagsliv och som kräver särskilda lösningar. Om någonting är viktigt för ålänningarna så är det väl det sociala, vilket man inte ens har nämnt i det här. Jag bara funderar lite.

Ltl Göte Winé, replik

Angående den första frågan om tillämpningen av egna lagar, när det gäller blankettlagarna så får man ganska bra tillämpningsanvisningar från socialstyrelsen och även från kommunförbunden. Då ska väl inte vi göra samma sak. Det kommer även på svenska. Jag har förstått att socialsekreterarna är nöjda. Det är inte något bekymmer när det gäller blankettlagarna. Det är en viktig sak på det viset.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Det känns faktiskt lite malplacerat att komma med min input nu när inte vare sig lantrådet eller social- och miljöministern är här.

Det här är styrdokumentet som ska leda landskapspolitiken i fyra år. Mycket av det som står programmet kan man ifrån liberal synvinkel omfatta. Det är inte speciellt mycket som är kontroversiellt eller överraskande. Det innehåller generella skrivningar som är allmängiltiga och det är svårt att tycka annorlunda eller ens veta vad man ska tycka.

Lantrådets presentation igår var vältalig och välformulerad. Men de områden som lantrådet själv ska ansvara över nämndes knappt alls; svenska språket, självstyrelsen och EU-frågorna.

Medborgarpaneler är ett annorlunda grepp för dialog med ålänningarna och det är bra. Den förra landskapsregeringen hade sina kommunrundor som var välbesökta, väckte intresse och det är mycket viktigt att kommunicera. Det är också bra att landskapsregeringen fortsätter med ramprogram och handlingsplan för jämställdhet.

Enligt handlingsprogrammet måste förändringar i miljö och samhället kunna följas upp och mätas för att en hållbar utveckling ska kunna uppnås. Man tänker fortsätta med hållbarhetsredovisningen, som jag tolkar det och det är också bra. Hållbarhetsmål och strategier finns både när det gäller energi- och klimatfrågor, avfallshantering och vatten- och havsmiljö. Det kan säkert fogas till ett dokument och utvecklas.

Samhällsreformen brådskar verkligen. Det är ett mycket omfattande arbete som garanterat kommer att stöta på patrull.

Kommunvistänkandet identifierar inte längre medborgarnas vardagsbehov. Men landskapsregeringen gör ett kardinalfel om man lämnar äldreomsorgen utanför. Äldreomsorgen nämndes inte i de sociala områdena som räknades upp och det är ett stort bekymmer. Det är där som vi har den stora kostnadsutvecklingen och där skulle det också finnas behov av ett stort samarbete.

Den avgående landskapsregeringen har under drygt ett år haft en arbetsgrupp som har kartlagt demensvården på Åland. Man kan redan nu konstatera att det skiljer sig betänkligt i kommunerna. Det är en jättestor skillnad på vilken demensvård man erbjuder.

Tillväxtråd låter spännande. Det är bra att satsningen på kvinnligt företagande fortsätter. Det är ett av mitt hjärteområde och käpphäst.

Att revidera arbetsmarknadslagstiftningen är välkommet, den lagen är eftersatt.

Demilitariseringspolicyn är i princip färdig och likaså integrationslagen. Det nya lagtinget kan snabbt sättas i jobb.

När man ser på investeringarna så skjuter man Bomarsund på framtiden. Man tänker ta ny ställning år 2014. Samtidigt skriver man under kulturstycket att investeringar på kulturområdet som främjar turismen ska prioriteras. Jag har respekt för det som man väljer att göra, men jag vet också vilket enormt arbete som man har gjort i Sunds kommun. Man manglade det genom styrelsen, man manglade det genom fullmäktige och man fick till stånd ett avtal. Nu riskerar allt att falla platt. Jag tror att man blir väldigt, väldigt besviken i Sunds kommun.

Några ord om miljön. Skyddsområden för vattentäkter är ett pågående arbete som måste fortsätta. I handlingsprogrammet står att ett nytt vattenåtgärdsprogram ska tas fram. Det tycker jag att är fullständigt att kasta ut barnet med badvattnet. Vi lagfäste vattenåtgärdsprogrammet. Vi lagfäste att programmet ska revideras med jämna mellanrum. Vi ska rapportera till EU om hur det går med det åländska yt-, grund och havsvattnet. Det finns alla möjligheter att revidera gällande åtgärdsprogram. Vi är ålagda att revidera programmet och rapportera hur arbetet med Östersjön framskrider.

Jag saknar skrivningar, vilka jag hade hoppats på, om övergripande planering, strandskydd. Det arbetet borde gå vidare. Det är en väldigt, väldigt angelägen fråga för Åland.

En revidering av avfallslagen är också nödvändig. Jag blev mycket förvånad när jag inte hittade en skrivning om en ny avfallslag. En skrivning om producentansvaret finns dock. Medicinen för ett bättre fungerande producentansvar är att göra behörighetsöverföring. Eller att ändra den åländska lagen så att den harmoniserar med den finska lagstiftningen och få till stånd en överenskommelseförordning. Avfallslagen i Finland träder ikraft under våren och nya förordningar om framförallt producentansvaret är inte färdiga ännu.

Fortsatt fokus inom miljöområdet är energi- och klimatfrågor och havs- och vattenmiljön, det är viktigt och bra. Men jag saknar två nya viktiga stekheta miljöfrågor. Det ena är biologisk mångfald. Den accelererande förlusten av biologisk mångfald är minst lika alarmerande som varje framtidsscenario för klimatförändringarna. Den biologiska bufferten minskar och ekosystemen blir allt mera instabila.

Det finns också skrivningar som gör att man blir fundersam; ”skyddsjakt kan vid behov utökas”. Skyddsjakt på vad, skarv, lo, vildsvin eller björn? Hur kan man slentrianmässigt skriva så i ett handlingsprogram? En översyn av naturvårdslagen och naturvårdsförordningen skulle behövas just för att trygga den biologiska mångfalden.

Den andra stekheta miljöfrågan handlar om att begränsa kemikalier i våra liv, att inom miljöpolitiken arbeta för en giftfri vardag. De senaste 50 åren har världens kemikalieproduktion ökat från 7 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år. Barn har rätt att få en giftfri vardag.

Några ord om hälso- och sjukvården och socialvården. En viktig patientgrupp är patienter med psykiska diagnoser. Det är en patientgrupp som har mycket svårt att hävda sina rättigheter. Åland behöver en mentalvårdslag.

Jag utgår ifrån att landskapsregeringen ser till att den reform som gjordes med utkomststödet behålls. Nu görs justeringar i riket. För att målet med att kompensera för högre livsmedelskostnader inte utplånas behöver utkomststödslagen revideras.

Beträffande alkohol- och drogpolitiken är det bra att både på tobakslagen revideras och promillehalten nu äntligen sänks. Jag kan bara gratulera till att man fick fram en sådan skrivning i programmet. Det är en sak som jag har velat ha väldigt, väldigt många år. Ett nytt alkohol- och drogpolitiskt handlingskraftigt program ska tas fram och det ser jag fram emot.

Skrivningen om samarbete mellan hemvård och hälso- och sjukvård slår in öppna dörrar. Vi har ett sådant samarbete. Varför skriver man så här? Vi t.o.m. lagfäste det i ÅHS-lagen. I dagsläget är tio kommuner med. Att ha den här skrivningen med är att slå in öppna dörrar, tycker jag.

Det här var helt kort. Jag får återkomma i andra sammanhang till utbildnings- och kulturpolitiken. De flesta vill gå hem nu.

Avslutningsvis, herr talman, det har varit mycket hårt arbete under de här fyra åren. Det har varit intressant, utmanande, lärorikt och spännande. Kunskapen i förvaltningen är otrolig och med de knappa resurser som finns trollar man i princip med knäna så gott som dagligen.

Från lagtingsbänken tänker jag vinnlägga mig om att föra en kreativ, konstruktiv och liberal oppositionspolitik. Men jag kommer aldrig, aldrig att kritisera tjänstemän på det sätt som jag tycker att förekommer alltför ofta i lagtinget. Jag önskar den nya landskapregeringen lycka till. Jag vill avsluta med att citera Gunnar Jansson; ”tjäna folket”!

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! För snabbt får inte social- och miljöminister Katrin Sjögren avgå, så att hon lämnar talarstolen att omedelbart. Jag vill för vår del framföra ett tack för de här fyra åren. Det har varit en mycket engagerad, kunnig och ambitiös minister som vi har haft på den här posten. Tack för det!

När det gäller äldreomsorgen, som jag själv är på väg att gå in i, så har jag känt ett särskilt ansvar i regeringsförhandlingarna och formuleringarna för att skulle bli rätt. Minister Sjögren sade att det inte står något inskrivet om detta område när det gäller samhällsservicereformen. Kedjan i omsorgen om de äldre finns angivet på sidan 14 under omsorg och stöd till de äldre. Det här ska sedan gripa in i den modell som under 2012 parlamentariskt ska tas fram för hur samhällsservicereformen ska se ut.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! I hela socialvårdens utveckling är äldreomsorgen det största kapitlet och den största utmaningen. Men det nämndes inte i de här specialomsorgsområdena som man hänvisar till i handlingsprogrammet, så därför min oro. Vi behöver absolut samarbeta när det gäller äldreomsorgen också.

Jag får tacka för berömmet. Jag får igen citera, den här gången ska jag citera Mårran; "jag kommer tillbaka”.

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag noterar att minister och sedermera ltl Katrin Sjögren redan är tillbaka. Välkommen hit!

Orsaken till att några specialområden inom socialvården nämns särskilt under samhällsreformen är att de är små begränsade områden som man omedelbart måste göra någonting åt för att kunskapen runt om i kommunerna ställevis är för svaga. Däremot är äldreomsorgen, precis som minister Sjögren sade, ett så väldigt stort område så att vi måste försöka hitta modell som vi brett kan vara överens om och sedan jobba i den riktningen. Medan nödvändigheten av åtgärder finns nämnda under omsorg och stöd till äldre, där både kommunernas omsorgsansvar och landskapets hälso-och sjukvårdsansvar nämns och vävs in i varandra.

Talmannen

Tiden är ute!

 Minister Katrin Sjögren, replik

Det finns ett specialområde inom äldreomsorgen som man borde ha med. Vi pratar om specialomsorg, missbrukarvård och barnskydd. Men en annan utsatt grupp som har svårt att göra sig hörda är de demenssjuka och deras anhöriga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Herr talman! Minister Sjögren nämnde jakt, fiske och skyddsjakten som inte var preciserad. Regeringen nämner också i sitt program att man ska harmonisera jakttiderna med vår omgivning. Jag har studerat jakttiderna för jag har jaktkort på fastlandet och även på Åland och tiderna är rätt harmoniserade. Det enda som jag inte kan hitta här är jakt på rådjursbock på våren. Skulle regeringen framöver kunna precisera att det handlar om detta när man pratar om harmonisering?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag tycker faktiskt att det var en av de mest anmärkningsvärda skrivningarna i handlingsprogrammet eftersom man inte motiverar det mera. Alla djur som inte finns i jaktlagen är fridlysta. Ska man bedriva skyddsjakt så kan det gäller enskilda individer, ett lodjur, en varg eller en björn som t.ex. har börjat riva får. Då finns det i lagstiftningen att man idka skyddsjakt. En generell skyddsjakt är kanske inte det som man i första hand förespråkar. Jag vet om den här debatten som har varit med lodjur och det trycket som finns från delar av jägarkåren. Men, lodjuret hör till den åländska fanan. Det är ett sundhetstecken att lodjuret har kommit tillbaka till den åländska faunan. Blir det bekymmer så måste vi ta ny ställning till det. Men vi är långtifrån en stor och etablerad lodjursstam på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Christian Beijar, replik

Herr talman! Jag vill också från socialdemokraternas sida framhålla att vi har upplevt att minister Sjögren har varit en engagerad social- och miljöminister. Det tackar vi för. Jag, som just har lämnat socialarbetarskrået, kan säga att man har upplevt samma sak från fältet.

Herr talman! Jag begärde replik för att minister Sjögren tog upp utkomststödet. Det är väldigt att man arbetar just för en grupp som i vårt samhälle är mycket eftersatt och som också behöver mycket stöd. Jag lovar att utkomststödslagen kommer att revideras.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det låter bra. Det här låter lite som en begravning eller en nekrolog, speciellt från socialdemokraterna har jag inte fått så där jättemycket erkänsla. Men, det är bra när arbetet uppskattas. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Det blev långt förra gången så jag hann aldrig in på den sociala sidan som jag tänkte beröra lite. Jag tänkte också kommentera det som lantrådet Gunell tog upp här i sitt anförande. Det var ju väldigt allmänt hållet om släckta lampor osv. Jag vet att kollegan Aaltonen sade en gång att Anders Eriksson är förföriskt vältalig, så jag får säga detsamma, att lantrådet Gunell också är förföriskt vältalig. De frågor som man hade om programmet är fortfarande lite obesvarade. Jag kommer att återkomma till en fråga speciellt som jag tycker att är viktig att få svar på.   

Lantrådet Gunell sade att det var en del kritik mot att man ska ha parlamentariska grupper. Det var nog inte från vår sida. När det gäller samhällsreformen så tror jag det är viktigt att man diskuterar ihop sig över partigränserna och också när det gäller självstyrelsens utveckling. Däremot kanske jag inte tycker att skärgårdstrafiken är en fråga av den arten att man ska ha en parlamentarisk grupp för att lösa den. Det är mera en regeringsfråga. Men det är inte någon speciell kritik mot detta med parlamentariska grupper utan det är bara en definition på vad vi ska jobba med och inte.

När det gäller självstyrelseutvecklingen sade lantrådet Gunell att det är viktigt att vi är eniga, vilket jag också tycker. Orsaken till att jag var väldigt kritisk till de allmänna formuleringarna i det här regeringsprogrammet är att man har målet redan nu att först 2022 ska det hända någonting överhuvudtaget. Det tycker jag faktiskt är en skandal. Lantrådet Gunell och jag medverkade i valrörelsen i en duell samtidigt och då noterade jag att lantrådet Gunell sade att det var skönt att den här parlamentariska gruppen har kommit fram till det som man kom fram till så att man kanske får lite lugn och ro med de här frågorna. Jag vill minnas att även Johan Ehn uttryckte sig liknande att det var skönt att det inte har blivit så tillspetsat runt de självstyrelsepolitiska frågorna. Det tolkar jag på det sättet att man har pratat ihop sig i en parlamentarisk grupp med ganska allmänna formuleringar som inte förpliktar så väldigt mycket. På det sättet kanske man slår sig till ro åt och tänker att man nu har de här frågorna ur vägen och det är jag orolig för. Jag hoppas inte att det är så.

När det gäller frågan om det svenska språket, den andra frågan som jag var väldigt kritisk till, så i presentationen igår sade lantrådet inte ett ord om svenska språket och det säger någonting. Nu nämnde hon enbart att man skulle delta i nationalspråksgruppen.

Vtm Gunnar Jansson sade att det stundar bistra tider för svenskan om men inte lyckas med det här jobbet. Jag håller med om det. Jag brukar uttrycka saker och ting lite mera rakt på sak. Jag anser att det är fullständigt kört. Det är en orimlig uppgift för lilla Åland att bära upp svenskan i Svenskfinland, det går inte. Det är en orimlig arbetsuppgift. Med det menar jag inte att man ska vända ryggen till och tycka att det där är Finlands problem, för tillsvidare berörde det oss också i stor utsträckning.

Jag hade förmånen att få sitta bredvid generalsekreteraren Björn Månsson, svenska folkpartiets sekreterare, på en tillställning för inte så länge sedan. Då diskuterade vi om det här. Han menade att den politik som Ålands Framtid driver med självständighet kan vara bra för svenskan i Finland. Man inser från finskt håll att det här kan bli etter värre om man inte gör någonting åt språkbiten, så det tyckte han att var positivt, men samtidigt är det fullständigt kört om Åland går sin egen väg, som han uttryckte sig.

Vi har pekat på en väg. Jag tror också att övriga partier engagerar sig i svenska språket. Centern har åtminstone i valkampanjen sagt att man engagerar sig i svenska språket. Jag tror att det är viktigt att man slår fast vad Åland ska göra den dagen Finland sist och slutligen blir enspråkligt finskt. Då borde man ha någon typ av lösning och inte bara prata om att man ska försöka lösa det här i nationella grupper.

Den fråga som jag ställde inledningsvis om regeringsprogrammet handlade om kansliministerposten. Jag och konstaterade att det mesta är bortplockat och vi har en ny super-kombi-deluxe minister, tidigare kallad trafikminister, som egentligen har de flesta områdena ifrån kansliavdelningen utom självstyrelsefrågorna som lantrådet själv har. Lantrådet trodde nog ministern hade nog arbete. Man skulle nätverka, man skulle ägna sig åt inrikes och utrikespolitik och kommunreformen. Jag tycker inte att förklaringen var speciellt trovärdig. Sist och slutligen har det varit ett unikt tillfälle för regeringen att visa att de faktiskt menar allvar med sin ekonomiska politik och att de skulle börja spara ifrån toppen såsom socialdemokraterna uttryckte sig tidigare. Jag vet att det är en del av kohandeln som gjorde att det blev på det här sättet. Men jag tror inte att det skapar ekonomisk trovärdighet ute i förvaltningen.

Innan jag går in på den sociala biten så sade lantrådet att hon inte kommer att införa socialism. Det är intressant att en socialdemokratisk ordförande, lantråd och statsminister säger att man inte kommer att jobba för socialism. Då är den intressanta frågan vad man riktigt kommer att jobba för? Det var onekligen nytt.

Den konkreta frågan som jag önskar få ett svar på i och med att det är så viktigt är det som skrivs om sjöfarten. Man pekar på att man ska ett nära samarbete med branschorganisationerna. Jag vet inte om jag ska rikta mig till näringsministern eller fortsättningsvis till lantrådet. Vi har ju inte kvar branschorganisationerna. Ålands redarförening finns inte längre, tyvärr. Den här meningen; ”landskapsregeringen avser att på sikt uppnå en betydligt bredare åländsk lagstiftning och förvaltningskompetens för att främja betydande tillväxt inom Ålands sjöfart och dess klusternäringar”. Innebär det att man ska ta över mera behörighet eller vad innebär den här formuleringen? Formuleringen kan vara väldigt bra men den är så luddigt skriven så att det är omöjligt att veta vad landskapsregeringen riktigt avser. Med tanke på att det är vår viktigaste näring så hoppas jag på att jag kan få ett klarläggande.

När det gäller den sociala sidan sägs det: ”När budgeten uppgörs strävar landskapsregeringen efter att de sociala förmånerna för landskapets befolkning är minst desamma som i riket”. Det är alltså den gamla garantilagen som vi tog bort här i lagtinget. Jag tror att socialdemokraterna röstade emot det, men formuleringarna är därifrån. Så den lever fortfarande kvar. Målsättningen som sådan behöver man inte ha några synpunkter på, inte är det något fel i det. Jag tycker att vi ska ha det betydligt bättre i den mån som vi har ekonomiska möjligheter till det. Men det är märkligt att den här formuleringen fortfarande lever kvar när lagstiftningen har tagits bort. Samtidigt börjar man prata om att man ska ha en ny garantilagstiftning för att man ska komma framåt när det gäller kommunsammanslagningarna.

Det sägs också så här under den sociala biten: " Förändringsarbetet måste påskyndas med tanke på kommunernas demografiska utveckling, behovet av en effektiv resursanvändning, svårigheter med personalrekrytering samt andra ökade krav på kompetens och specialkunskaper. De områden som är i behov av särskild uppmärksamhet är bland annat barnskyddet, handikappservicen, missbrukarvården och specialomsorgen”. Jag tror att det är viktigt att man också försöker förenkla det här arbetet och inte bara peka ut det som väldigt viktigt politiskt, det tror jag också vi alla är överens om, men det behöver inte bli bättre bara för att man krånglar till det som man på många håll har gjort idag.

Till sist under den rubriken sägs: ”De ideella föreningarnas betydelse för människors välmående, delaktighet i samhället och det sociala kapitalets tillväxt uppmärksammas inom den sociala sektorn, även som producent av nya sociala tjänster exempelvis för de äldres livskvalitet, gemenskap och stimulans”. Det är bra att man plockar upp det. Men jag hoppas att det inte bara gäller ideella föreningar, utan att också privatpersoner som faktiskt vill göra en insats får en möjlighet att göra det utan att man organiserar sönder den idealitet som trots allt finns kvar här.

När det gäller att trygga barn och unga som är följande rubrik så har vi drivit frågan om barnfattigdomen. Vi tycker att det är en skandal för Åland. Det som sägs här är bra, jag stöder det fullt ut. ”De ekonomiska och socialpolitiska konsekvenserna klarläggs i syfte att höja hemvårdsstödet”. Här vill jag lite höja varningens finger med risken för att jag hamnar i en väldigt vildvuxen debatt. I många fall när det gäller barnfattigdom så tror jag att man kanske inte löser det bara genom att höja hemvårdstödet. Ensamstående kvinnor och lågavlönade kvinnor behöver få all hjälp de kan få. Men det finns också fall där föräldrarna helt enkelt av olika orsaker inte klarar av att sköta sin ekonomi och det går ut över barnen på ett väldigt ödesdigert sätt. Jag tror inte man lösa den problematiken bara genom att höja hemvårdstödet. Jag tycker det är mycket bra att man fokuserar på det här. Men det är en väldigt svår sak. Jag hoppas att man i regeringen i sitt framtida arbete kan tänka på att det här kanske inte löser problematiken åtminstone inte i alla fall.

Jag har fyra saker helt kort inom den sociala sidan. Det sägs; ”en av samhällets största utmaningar är att klara av att sörja för omsorgen om de äldre.” Även här håller vi med. Vi önskade att man redan i valrörelsen för fyra år sedan skulle ha lyft upp det som ett speciellt tyngdpunktområde. Man vill förbättra närståendevården, man vill att det ska finnas bra avlastningsplatser och man vill se över ersättningsnivåerna för dem som vårdar hemma. Jag vill uttala mitt fulla stöd från Ålands Framtid när det gäller det här. Det som sägs om äldre som en resurs och ”trots att man lämnat arbetslivet har många fortfarande mycket att ge” så även det är viktigt att ta vara på.

Tillgängligheten för funktionshindrade. Här vill man ha en aktiv dialog mellan landskapsregeringen och de funktionshindrades organisationer. I den mån som någon ifrån regeringsblocket hör någonting så har det kommit en del kritik att det inte hittills har fungerat såsom det borde göra. Det är bra att man lyfter upp det här.

Att man strävar efter att servicenivån ska vara likvärdig i hela landskapet är en bra strävan. Men så länge som vi har olika kommuner så kommer det inte att bli fullständigt likadant men kanske likvärdigt.

Avslutningsvis, herr talman, nolltolerans mot narkotika, ja. Är det någon i detta parlament som har någonting emot det? Jag håller med det som ltl Tony Asumaa sade. Vi stöder det ifrån Ålands Framtids sida och det gör tydligen också resten av oppositionen.

Detta med en samordnare tror jag att är bra. Jag tolkar skrivningen på det sättet att det inte är någon ny tjänst som man är ute efter. Man vill ha en samordnare inom en lämplig verksamhet, alltså inom de verksamheter som jobbar med de här frågorna. Någon behöver ha det övergripande ansvaret och det är bra.

Avslutningsvis har jag en fråga: Vad menar man med skrivningen om sjöfarten? Menar man någonting eller är det bara en skrivning?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Ltl Eriksson började i sitt anförande prata om den parlamentariska gruppen för skärgårdstrafiken. Vi behöver inte någon parlamentarisk grupp. Vi behöver ett beslut att nu börjar vi jobba för kortrutten och bygger ut den. Det beslutet saknas. Sedan får det börja rulla på så tar vi delbeslut vartefter.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är säkert sant. Sedan finns det sist och slutligen troligtvis väldigt många olika definitioner på vad beslutet innebär. Det meddelandet som vi fick från den avgående regeringen innehöll, som jag har sagt många gånger, ett smörgåsbord med egentligen allt utan desto mera politiska prioriteringar. Med tanke på att det är samma minister som jobbar vidare med det så hoppas jag att man inte driver frågan vidare på det sättet. Jag anser att det är regeringens ansvar och arbetsuppgifter att prioritera det viktiga och inte föra över allt till en parlamentarisk grupp. Jag sade att jag inte alls är kritisk när det gäller de två första och jag är inte så väldigt kritisk när det gäller skärgårdstrafiken heller, men jag är inte säker på att det tillför så väldigt mycket. Men det får kanske framtiden utvisa.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Egentligen är skärgården ganska enig om att det behöver komma till en utbyggnad. Kanske den här gruppen i så fall bör diskutera mycket detaljer och när man kommer in på detaljer så skär det sig alltid. Alla markägare vill ha vägen över sin mark och tio kommer att strida om var vägen ska vara. Då måste man finna rak lösning så att man kommer framåt. Men själva huvuddragen är nog skärgården ganska enig om.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag har inte kunskap så att jag kan säga att det är på det sättet. Jag väljer att säga att jag hoppas att det är på det sättet. Nog nås man ibland av signaler att det kanske inte riktigt är så. Det här som jag sade nu blev lite inlindat.

Parlamentariska grupper i all ära, oavsett på vilket sätt landskapsregeringen kommer att driva det här vidare så är det viktigt att man först själv bestämmer vad man vill göra och lägger fram ett underlag. Det behöver göras ganska snabbt om att man vill hålla något liv i skärgården framöver. Det tror jag att replikanten Sundblom och jag har varit ganska eniga om under den förra föregående mandatperioden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Det känns bra att det tillträder en ny regering så att det viktiga arbetet nu kan börja. Mindre bra känns det förstås att man kan diskutera om det åländska folkets ideologiska vilja faktiskt har respekterats.

Jag har gjort en liten kort analys av de olika regeringspartiernas valprogram med fokus på två stora frågor under valrörelsen. Den ena frågan är kommunreformen och den andra frågan är om allmän tandvård. Jag anser att de två frågorna har varit hetast under den här valrörelsen, det kanske var några till men dessa två fokuserade jag på.

Om vi tittar på vad socialdemokraterna och moderaterna sade om en kommunreform eller samhällsreform. Det finns många begrepp på reformen, jag tror inte någon av oss vet vad vi menar med alla begrepp i den debatten. Det är ganska svårt att hålla reda på.

Socialdemokraterna pratade om en kommun i sitt valmanifest. Moderaterna skrev så här; ”dagens kommunindelning passar inte längre ålänningarnas behov”. Obunden samling var mera inne på en ansvarsfördelning, att man flyttar över vissa behörigheter till landskapsregeringsnivå istället för att slå ihop kommuner. Centern resonerade på samma sätt. Man beskrev att man ville föra över specialomsorgen, barnskyddet och missbrukarvården på landskapet.

Tittar vi då på hur skrivningen i regeringsprogrammet blev och resultatet av förhandlingarna så ser vi att någon behörighetsfördelning inte ska göras. Behörigheterna ska stå kvar. Då kan man ställa sig frågan; hur ska då en samhällsreform gå till? Min slutsats är att vi kommer att få se någon form av kommunsammanslagning för annars har jag svårt att hitta något konkret resultat av en samhällsreform om man inte kan flytta över behörigheterna.  Rätta mig gärna om jag har fel och om ni har en annan förklaring.

När det gäller frågan om allmän tandvård så finns det egentligen bara ett parti som har varit för en sådan reform. Vi vet alla vilket parti, åtminstone om man utgår ifrån den debatt som Åland 24 höll inför valen där det var tydliga röda nej-skyltar från både moderaterna, obunden samling och centern.

Resultatet av den skrivningen är att man ska ta fram kostnadskalkyler för olika servicenivåer för tjänster inom den allmänna tandvården och sedan ska man fatta ett beslut i vilken omfattning allmän tandvård ska införas.

Min konklusion av regeringsförhandlingarna med fokus på de här två punkterna är att man kan gratulera socialdemokraterna. De lyckades lägga beslag på lantrådsposten och få regeringen att gå in för att titta på olika alternativ och scenarier vad gäller allmän tandvård och kommunreform. Det är ganska bra jobbat med tanke på att den större halvan av regeringen rent parlamentariskt faktiskt var emot båda de här frågorna under valrörelsen. Jag syftar främst på centern och obunden samling. Det var lite svårt att veta vad moderaterna hade för ställning i de här frågorna.

Man kan säga att socialdemokraterna har slagit en full strike, om man vill uttrycka det konkret. Centern nog får öva lite mera på sina bowlingkunskaper till nästa gång.

Rent allmänt om regeringsprogrammet så framstår det lite i mina ögon som ett högt berg. Man har klubbat ihop många högt ställda mål och ambitioner. Man har absolut inte varit återhållsam när det gäller att bygga på höjden. Visioner, strävan och långsiktighet är förstås jättebra. Man ska ha en eloge för att man vågar, det finns lite ”go” i programmet och det tycker jag är positivt och det överraskade mig. Med regeringen får nog börja trampa på ordentligt om man faktiskt ska hinna verkställa det som man beskriver i programmet. Vi vet faktiskt inte riktigt hur högt det här berget är i verkligheten. Vi hinner inte särskilt högt när vi betraktar det förrän den tjocka dimman lägger sig och det börjar bli lite otydligt var det är som man kommer att göra.

Man diskuterar samhällsreformen. Vi vet att den här frågan klyver regering i två läger. Man kommer inte riktigt fram till vad man konkret vill göra med samhällsreformen. Man säger att man kommer att göra det, men inte riktigt hur.

Man presenterar på flera ställen en ungdomsgaranti där alla under 25 år som har varit arbetssökande i mer än tre månader ska erbjudas en arbetspraktik eller studieplats. Menar man att landskapsregeringen ska erbjuda arbetsplatser? Här luktar det faktiskt lite socialistisk revolution om man frågar mig. Jag vill gärna ha en förklaring på hur de borgerliga regeringspartierna tänkte med den skrivningen.

Vad gäller kortrutt så har vi tidigare också konstaterat att här har vi heller inte fått en tydlig vägvisare. Den hand som ska visa vägen ligger nog fortfarande gömd i byxfickan.

Vi hittar en mycket bra skrivning om integrationen. Det går ut på att det ska bli lättare att kombinera arbete och undervisning i svenska. För övrigt tycker jag att man inte hittar så mycket konkreta saker att ta fasta på där.

Sist och slutligen om den allmänna tandvården. Man ska titta lite på det, men även här ligger nog dimman tätare än vid Lützen november 1632. Det är bara att konstatera.

Risken med det här är att det åländska folket ser framför sig en illusion av ett högt och ståtligt berg men att dimman döljer raka motsatsen. När regeringen får upp farten och trampar på för att nå hela vägen upp inser man kanske att de luddiga formuleringarna inte håller för att klättra högre.

Det är nog inte särskilt svårt att inse att en större del av de verkliga förhandlingarna långtifrån är över. Kanske man lyckas komma överens i de avgörande stora frågorna, men risken är stor att någon eller några får backa rejält på sina hjärteområden. Kanske regeringspartierna lyckas hålla minerna och både justera, revidera och slita sina vallöften i stycken? Eller så bär det raka spåret tillbaka till ruta ett igen, men det får framtiden utvisa.

Sist och slutligen, till er som trodde att regeringsförhandlingarna var över i och med idag, tyvärr, de riktiga förhandlingarna börjar från och med idag. Tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för ett trevligt anförande. De förhandlingar som nu har förekommit har gällt regeringsprogrammets innehåll och skrivningar. När regeringen tillsattes så började förhandlingarna om alla praktiska frågor som man gärna kan kalla regeringsförhandlingar om man vill. Men det är förhandlingar inom regeringen och de kommer säkert att vara intensiva i många frågor

Låt mig, när det gäller högerflanken på slagfältet i Lützen, någorlunda klarlägga i alla fall en sak. Det är behörighetsfördelningen i samhällsservicereformen, som vi vill kalla den, mellan landskapet och kommunerna. Det står att det inte ska ske några behörighetsöverföringar där. När detta är sagt så finns det många medel kvar. Vi nämner någonstans detta med moderkommuner som man kan utöka. Den funktionen finns redan. Enskilda kommuner kan samarbeta betydligt mera. Alla kommuner kanske också kan samarbeta mera i olika former och vi kan ha bolagsbildningar inom t.ex. tekniska sektorn.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Det som jag lite reagerade på angående de exempel som vtm Jansson räknade upp här är vad skillnaden är från idag? Vi har ju redan flera sådana här samarbeten. På vilket sätt kan man benämna det här som en samhällsreform? Det har jag lite svårt att förstå. Kanske jag kan få en förklaring?

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! Utan att citera Ingemar Stenmark om detta med att förstå så vill jag ändå säga att det är lite svårt att förklara det som inte är färdigt bakat ännu. Vi skriver väldigt tydligt att det här ska klargöras under 2012. Vi beskriver också sättet för hur det ska klargöras under 2012. Vi för vår del har haft modeller, men vi har insett att vi måste backa på det och det gjorde vi redan i valet. Vi sade att vi inte vill lägga ut de här modellerna såsom de ska bli. Vi vill också höra andras åsikter. Sedan ska vi tillsammans, och tillsammans med er också, försöka komma överens om vilken modell som är möjlig. Om vi t.ex. skulle sammanföra de 16 kommunerna så att landskapet hade hela tekniska sektorn i ett nytt gemensamt bolag så vore det en mycket stor samhällsreform som vi kunde göra väldigt snabbt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är lätt att hålla med om att det finns mycket som vi kan göra rent konkret som i den tekniska sektorn, som du var inne på. Jag oroar mig över hur väljarna ska veta, när man går in i en valrörelse, vad moderaterna t.ex. syftar på när man pratar om samhällsreform om man inte lägger ut modellerna som man har. Man säger att man ska diskutera det sedan och det kan kännas lite krångligt i sammanhanget. Vad ville moderaterna med samhällsreformen? Vad vill man idag? Ingen vet fortfarande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Herr talman! Ltl Jonsson nämnde ungdomsgarantin. Jag delar hans frågeställning vad gäller detta. Läser man programmet så garanterar i princip landskapet arbets-, praktik- eller studieplatserna. Vi ska komma ihåg att per den sista oktober var siffran på arbetslösa under 25 år 89 personer. Det blir ett antal arbetsplatser att försöka vaska fram. Det behöver man ha i åtanke när man sedan också ska förverkliga det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är ett mycket bra påpekande. Jag stöder tanken på att man ska försöka ordna sysselsättning för ungdomarna, det är inte den tanken som jag är emot i sig. Men att landskapsregeringen ska skapa arbetsplatser fick mig att reagera. Det skulle vara jättetrevligt att få reda på vad man menar med det. Vad är det för sorts arbetsplatser, varifrån ska de komma, hur ska de arrangeras och framförallt vad kommer de att kosta? 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Rauli Lehtinen

Herr talman! Jag fortsätter i mitt anförande att granska miljöområdet i det nya regeringsprogrammet. Här strandar man till de olika ministrarnas ansvarområden, inte enbart till hälso- och miljöministers.

De största utsläppen av fosfor och kväve till Östersjön härstammar på Åland från jordbruk och enskilda avlopp. Vilka konkreta åtgärder tänker regeringen vidta att kraftigt reducera dessa utsläpp?

Den nya näringsministern Fredrik Karlström ska se till att arbetet med ett nytt landsbygdsutvecklingsprogram slutförs. Med hurudana bestämmelser och konkreta åtgärder stoppar man näringsläckagen från jordbruket? Det nuvarande miljöstödsprogrammet har visat sig vara helt tandlös! De senaste utredningarna har bevisat att utsläppen av näringsämnen istället har ökat! Trots miljoner och miljoner euro med lantbruksstöd sedan vårt EU-inträde har vår allas miljö tagit stryk. Ursprungligen skulle de nationella stöden gälla en övergångstid. Nu har snart 17 år gått och det enda som har hänt är att namnet har byts till stöd för arktiska områden. Är det nu egentligen dags att slopa hela stödsystemet och börja med kostnadseffektiva punktåtgärder för att stoppa näringsläckagen från jordbruket. Hurudana skulle dessa åtgärder bli?

I regeringsprogrammet skriver man gällande nämnda landsbygdsutvecklingsprogramperioden 2014-2020 att jordbruk som producerar råvaror till livsmedelsindustrin prioriteras. Den kraftigaste ökande odlingsriktningen gäller idag energiväxter, växter som man kan förädla vidare till bränslen. Det finns bland annat långt gående planer för en avancerad anläggning på Möckelö som kan förädla biologiskt material, vissa avfallsfraktioner och oljerester till fartygsdiesel. Förverkligandet av projektet har tillsvidare stannat på svagt intresse och oförmåga till samarbete från kommunerna.

På vilka konkreta åtgärder kan man stöda och få igång bioenergin i användning som önskas i regeringsprogrammet, via jordbruket, skogsbruket, industrin och i avfallshanteringen? Med vilken tidtabell kan dessa förverkligas? Hur mycket är det vackert prat och hurudan blir verkligheten?

Herr talman!  Till sist handlar mitt anförande handlar om vissa skrivningar gällande trafikfrågor i regeringsprogrammet.

”Landskapsregeringen har som målsättning att skapa en infrastruktur som möjliggör att använda miljöbilar i det åländska samhället.” Vad betyder detta i praktiken? Ämnar man konvertera bränslemackarna till någonting med nya drivmedlen? Kan trafikminister Veronica Törnroos avslöja om det blir laddningsstationer för elbilar, biogas, väte eller etanol? Eller väljer man hybrider?

Bilskatten är idag det största ekonomiska hindret för att välja en el-bil. Kommer man att jobba för att få behörighet för bilskatten och via en rimlig bilskatt uppmuntra köp av elbilar på Åland och skapa på detta sätt ett föredöme, som efterlyses på början av programmets miljökapitel? Att överta behörighet till olika skatt är väl god självstyrelsepolitik. Och el-energin till elbilar ska givetvis alstras med åländsk vindkraft.

På sida 15 under rubriken ”Miljöbilar” hittar vi en mening som lyder följande: ”Testområden utvecklas där tekniska lösningar kan utprovas i samarbete med en eller flera kommuner och privata aktörer.”  Vad är nu detta för någonting? Ska Ålands regering fixa ett testområde där miljöbilar eller kanske också konventionella bilar testas, så som det redan sker i många anläggningar runt världen där bilar tillverkas. Eller är man inspirerad av Tv-reklam där nya stadsjeepar testas i häftiga snöförhållanden i Lappland. Eller är detta med en kommun Eckerö och testområden en täckmantel för miljökatastrofen, motorbanan i Skag? I så fall är det århundradets lurendrejeri!

En äkta miljöpolicy gynnar kollektivtrafik och begränsar privatbilism. Hittills har landskapsstödet till kollektivtrafik cementerat totalt landortstrafiken och uteblivit för stadsbussen. På landortsbusstrafiken sker idag ingen utveckling och stadsbussen hotas av finansiell kris. Stödet är också orättvist, Mariehamnare betalar skattepengar till landortstrafiken över 70 euro per person och år, men stadsbussen får inte landskapsstöd. Minister Törnroos, blir det någon ändring på kollektivtrafikstödet? Skulle det också vara smart att slopa skatteavdraget för användningen av egen bil på resor till och från arbetsplats?

Herr talman! Regeringsprogrammet har getts rubriken: Samarbete, resultat och framtidstro. Ifall de främsta formerna av samarbete blir enligt programmet parlamentariska kommittén, utredningsgrupper och dylika möteskvarnar, är jag rädd att man får vänta på resultatet, kanske stora delar av mandatperioden. Framtidstro verkar verkligen bli tro.

Herr talman!  Jag ber att få återkomma efter fyra år! Tack.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, herr talman! Det var ju bra att det kom in någon representant från de nya regeringspartierna. Det har varit väldigt glest i deras bänkar nu ett slag.

Jag tänkte kommentera infrastruktur. Trafikavdelningen ska ombildas till en avdelning för infrastruktur. Här ska det ena och det andra vara med. Det bekymrar mig hur det här ska börja fungera? De som har varit här den senaste mandatperioden har ju kommit underfund med att trafikavdelningen har varit ett stort problemområde. Att nu få flera verksamheter under den avdelningen med samma minister gör att vi säkert får anledning att återkomma under året. Jag tycker att det inte ser riktigt bra ut.

Sedan går jag till det absolut viktigaste för mig i lagtinget och det är skärgården. Stabil och säker skärgårdstrafik står det i regeringsprogrammet och det börjar väldigt bra; ”en välfungerande skärgårdstrafik som svarar både mot medborgarnas och mot näringslivet behov är en förutsättning för en livskraftig skärgård.” Det här är helt bra och helt sant, men sedan fortsättningen; ”trafiken ska planeras långsiktigt och fleråriga turlistor införas.” Detta kändes nog inte riktigt bra, om man tänker på vad som har hänt i skärgårdskommunen de senaste dagarna när man har behövt resa in till trafikavdelningen för att diskutera turlistorna för 2012, som ska fastställas på tisdag om jag har förstått det rätt. I det budgetförslag som har överlämnats, har debatterats här och nu har remitterats till finans- och näringsutskottet, stod att trafiken skulle bedrivas enligt 2011 års turlistor. Här står att det ska planeras långsiktigt fleråriga turlistor. Ja, jag undrar hur det där ska sluta? Det står i regeringsprogrammet; "en projektgrupp tillsätts med uppdraget att leverera en handlings-, tids- och projektplan samt att föreslå lämpliga finansieringsformer". Detta har man kunnat göra för cirka 10 och 1/2 månad redan om man hade velat och det är fortfarande samma minister på den här avdelningen. Jag undrar hur det här slutar? Nu var jag lite stygg och det kanske man inte ska vara.

I skärgården är man egentligen överens. Vi vill ha en utbyggnad av kortrutten. Skärgården diskuterar gemensamt H-modellen i grunden.

Angående en parlamentarisk kommitté för kortrutten och skärgårdstrafiken så tror jag att det blir ett sätt att förhala. Jag är orolig för det.

De delprojekt som sedan finns här uppräknade är dels projekt som alla är överens om och de finns nämnda tidigare i finansutskottets betänkande osv.

Sedan var det en sak som jag funderade över. Det står vidare här under samma stycke; ”tillgänglighet för funktionshindrade bör beaktas särskilt vid nyanskaffningar.” Det här är ju naturligt, måste en sak som är naturlig faktiskt finnas med i ett regeringsprogram? Inte gör man några nyanskaffningar utan att de är anpassade för rörelsehindrade. Åtminstone gör man inte det i min värld.

”Arbetet med att utveckla och separera rederienheten från den allmänna förvaltningen fortsätter.” Ja, det ska det också göra. Så vitt jag har förstått under min tid i finansutskottet tidigare under den föregående mandatperioden så borde det här arbetet kunna vara klart 1.1.2013 och kunna verkställas då.

Det var några småsaker till. På sidan 7 står det om garantilag. Vi tog bort trygghetslag tidigare för inte så länge sedan. Det står här; "för att säkra allas rätt till den service som kommunen idag tillhandahåller stiftas en garantilag om allas jämlika rätt till service oberoende av boendeort”. Att den här lagen kommer till är väldigt viktigt om man ska förbereda en samhällsreform, så det är ju bra. Men det kanske också i samma lag borde finnas med någonting om kommunikationerna.

På sidan 9; "utreda möjligheterna till EU-stöd och extra anslag från staten i samband med investeringar i infrastruktur, innovation och utveckling.” Det här är bra. Gå på och skynda på att vi får besked snabbt om vi kan få pengar någonstans ifrån.

På sidan 8; ”landskapsregeringens mål är att under planperioden inte uppta lån för finansieringen av drift.” Det är helt rätt, det ska vi inte göra. ”Lån för offentliga satsningar såsom utvecklingen elektroniska tjänster, kortrutt och andra investeringar som på sikt återbetalar sig kan upptas”. Att låna för investeringar som kan förenkla driften och spara in, det är ju förnuftigt. Tack.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Ltl Sundblom gick in på regeringsprogrammet angående turlistan för 2012. Men borde inte den här regeringen redan ha kunnat ta beslut om det här? Ltl Sundblom, det här är väl ingenting som du behöver komma hit och diskutera. Var glad om vi längre fram vill jobba med flerårig turlista. Men vi kan väl inte göra det nu. Vi har ingen möjlighet att påverka den här budgeten som ligger just nu. Därför måste vi se vad den här regeringen är.

Med ltl Sundbloms nedvärderande ord om trafikministern så förstår jag att det kan finnas vissa kommunikationsproblem och dialogproblem inom i regeringen mellan liberalerna och centern. Det tycker jag att är synd. Vi kanske sitter här idag och ser resultatet av vad som har hänt under de här fyra åren; ingenting!

Avslutningsvis så flinas det hånfullt från de liberala länkarna när ltl Sundblom pratade om tillgänglighet för de funktionshindrade på skärgårdsfärjorna. Far ut och res med en funktionshindrad på en skärgårdsfärja så ska vi se hur tillgängligt det är och om det är en självklarhet.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Angående de funktionshindrades tillgänglighet på skärgårdsfärjorna så är det naturligt vid nybyggnationer. Det var detta som det handlade om.

Vad gäller turlistorna så har man från trafikavdelningen skickat ut neddragningar i turlistan till Föglö kommun, efter att budgeten har lämnats till lagtinget så kommunen läser sitt brev samtidigt som lagtingsledamöterna läser budgeten. I budgeten står att samma turlistor som är i kraft 2011 ska fortsätta 2012. Här skriver man nu om fleråriga turlistor. När man hanterar detta med den tidigare trafikministern som har varit och nu fortsätter samma minister, då har jag inget förtroende, så enkelt är det.

Ltl Göte Winé, replik

Detta med indragningarna så är inte detta något som borde diskuteras i budgetdebatten i så fall? Vad har det med det här regeringsprogrammet att göra just nu? Vi måste hålla isär det. Om man kan stå här och ha en nedvärderande attityd mot en sittande minister så kan man väl också ha en diskussion och försöka lösa problemen. Den här konfrontationspolitiken, ltl Sundblom, leder inte till några lösningar. Det lovar jag, så mycket har jag läst kommunikationspolitik.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Ja, det är fortfarande samma minister som ska verkställa så jag gratulerar. Det blir säkert problem ännu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Margaret Lundberg

Tack, herr talman! Jag konstaterar att tiden är lite kort för att man ska hinna sätta sig in i det här handlingsprogrammet. Man får väl dela upp det och ta det lite i delar.

När det gäller samhällsreformen så är det ganska klart att man från en kommun som ligger längst bort på Åland är orolig över hur det kommer att se ut. Vi har haft mycket diskussioner inom liberalerna, vi har sagt att man behöver skärgården när det gäller samhällsreformen och det hoppas jag också att det nya lagtinget och den nya regeringen tar med sig. Vi har som skärgårdsbor kunnat konstatera när man har tittat på våra grannar i väst Åboland att det inte har fungerat så där väldigt bra. Positivt har varit att man har försökt utlokalisera. Det som ltl Runar Karlsson pratade om att man skulle kunna utlokalisera känns kanske inte väldigt långt ut om man tänker att man tar sig till Godby.

Jag har tittat lite närmare på utbildningssidan. Jag kan konstatera att det finns mycket som har varit med i tidigare handlingsprogram och som har funnits med i liberalernas valprogram och som vi tycker att är positivt att man fortsätter med. Här finns t.ex. studiehandledning, praoplatser för ungdomar och att man tittar på de olika platserna. Man har planer på att tillsätta en utbildningsdelegation, som jag uppfattar att motsvarar utbildningsrådet som vi diskuterade i kulturutskottet. Jag tycker att det är välkommet att man tittar på platserna och att man har rätt dimensionering av dem.

Ökningen av studiebostäder tycker jag att är bra. Det kanske skulle behöva finnas ställen där man ha någon form av övervakning med tanke på våra skärgårdsungdomar, som man numera upplever att far hemifrån ganska tidigt som sextonåringar. Själv var jag tio år när jag for hemifrån så världen har ändrat och förändrats. Jag tror att det definitivt är till det bättre.

Sedan hade jag också funderingen om skolplikten som vtm Gunnar Jansson så det kan jag hoppa över.

Det som jag saknar är elever med annat modersmål och en strategi för hur dessa elevers utbildning ska ordnas på bästa sätt. Det börjar finnas ganska många sådana elever, det finns många olika språk och det kanske inte är alldeles enkelt att få undervisningen att fungera i mindre skolor.

Det skulle finnas utrymme för samarbete mellan skolor och skoldistrikt, speciellt på fasta Åland, och ett utnyttjande av lokaler.

När man ser till skärgårdskommunerna och pratar om samarbete så har vi nog försökt i många år. Vi skulle inte få det att fungera om vi inte skulle samarbeta. Vi försöker även samarbeta över kommungränserna men på grund av avståndet så lyckas det inte alltid.

När det gäller gymnasieskolan så vill man ha ett brett utbildningsutbud och möjligheter till individuella lösningar. Det är väl detta som har varit syftet med hela gymnasiereformen. Man skulle kunna plocka ihop utbildningar och det tycker jag som skärgårdsbo att har varit väldigt positivt. När vi i kulturutskottet har hört skolor så har man sagt att man behöver ha ganska enhetliga utbildningar, man kan inte plocka hur mycket som helst för det är också väldigt kostnadsdrivande. Vi vet dessutom att de studerande kommer att minska i antal. Det kommer att bli problem huruvida man kan ha ett bra utbud och sedan samtidigt behöva minska på eventuella utbildningar, det är ändå lönekostnaderna som är väldigt höga.

På ett flertal ställen har jag också hittat att man vill förtydliga och klargöra verksamheter. Det har väl ändå fungerat ganska bra så det känns lite konstigt att man ville förtydliga. Man vill också klargöra en lag om museiverksamhet och ansvarsfördelningen inom kulturområdet som helhet.

Jag kan ju glädja Rauli Lehtinen att jag har hittat en väldigt konkret sak som man efterlyste även inom miljön. Det är att Ålands sjöfartsmuseum nybyggnad och invigning ska tas i bruk. Man kan ju undra vad man annars ska göra om man en gång har byggt den.

Det som Tony Asumaa var inne på om elitidrott att man vill stärka och uppmärksamma dem inom idrotten så reagerade jag också på, på samma sätt. Jag tycker att det är väldigt många människor som frivilligt jobbar med det. Jag funderar lite över den här texten att man ska stärka och uppmuntra dem. Inom det här området upplever jag också att det är kostnadsdrivande och det är kanske inte riktigt vad jag hade förväntat mig nu när jag har suttit här i fyra år och hört att vi från regeringspartierna borde ha vetat när finanskrisen skulle komma och att vi borde ha sparat mera osv. Jag tycker att det känns lite konstigt att man inte har mera sparåtgärder i det här programmet.

Sedan när det gäller hälsovårdarberedskapen i skärgården så står det att den ska utökas och organiseras i samarbete med kommunens socialomsorg. Jag tycker det är lite förvånande. Tidigare när ÅHS skickade det tillbaka till landskapsregeringen så ville man att det skulle vara en regionalpolitisk satsning och att man skulle bekostade det på det sättet. Jag tycker att den nya hälso- och sjukvårdslagen ganska klart säger att det här är en rättighet som man skulle ha. Men jag förstår inte riktigt hur det skulle fungera att sätta den inom den sociala omsorgen. Är det meningen att närvårdarna ska ha hand om det eller hur har man tänkt sig att det ska fungera? Ska kommunerna ta på sig några kostnader i det här? Det återstår väl att se vad det kommer att bli.

Till sist vill jag, som bor längst bort, tacka för den här perioden. Det har varit väldigt lärorikt. Jag kommer med glädje att återvända till skärgården, där det är mycket bra att bo och leva, trots att vi kanske har lite problem så är det ändå en otroligt fin ort att bo på. Jag har bott på andra ställen och jag måste ändå säga att det här nummer ett.

Jag önskar den nya regeringen och lagtinget lycka till.

Vtm Roger Jansson

Herr talman! I debattens sista skälvande timme vill jag egentligen inte förlänga diskussionen. Det har kommit upp en fråga här som absolut är värd extra kommentarer. Visserligen vevade kollegan Anders Eriksson till moderaterna så häftigt att vi länge låg utslagna här på plenisalsgolvet. Särskilt slängana mot FS som ligger begravda redan tyckte jag var jätteonödiga, men jag har nu återhämtat mig så mycket så att jag kravlade mig upp hit till talarstolen i alla fall.

Det var en mycket intressant fråga som kollegan Anders Eriksson tog upp; innehållet i ministerportföljerna. Han tyckte särskilt att kansliministerposten nu är avklädd och att det uppenbarligen har att göra med situationen i regeringen för moderaterna och obunden samling som samarbetar med varandra liksom med de övriga partierna.

Jag tänkte att det var skäl att klargöra den här situationen. Angående texten på sidan 3, så vill jag säga att det kanske inte är så bra att vi fortsätter politiskt att ange ansvarsområdena i regeringsprogrammen sedan i framtiden, såsom vi har gjort ända sedan parlamentarismens start. Vi började då med att ministrarna direkt var bundna till avdelningarnas innehåll. När det har varit färre ministrar så har det varit väldigt mycket undantag. Det skulle faktiskt vara bättre, och så har vi gjort under regeringsförhandlingarna, att tala om det politiska ansvaret som ministrarna har. Man skulle vara lite oberoende, inte helt oberoende, men lite mera oberoende av hur förvaltningen är arrangerad. Det är någonting som man gör också västerut och österut, man flyttar hela tiden områdena för ministrarnas ansvar när utvecklingen så kräver. Det borde vi kanske göra. Istället för ansvarsområde borde det politiska innehållet i det här ansvaret anges. Nu är det helt bundet till tjänstemannaorganisationens organisering. Som ni förstår så föreslår jag inte någon ändring. Jag bara noterar att det här gamla sättet att redovisa ministrarnas politiska ansvar på kanske inte är så klargörande, vilket Anders Eriksson fråga visar om den nya inrikes- och utrikesministern som vi har kallat den i förhandlingarna. Sedan blir det kansliminister på grund av att man har den här uppställningen, vilket inte är så bra.

För den som inte har gjort det här programmet så är det jättesvårt att veta vad som hör till den här portföljen. Jag gick just genom programmet och konstaterade att för finansminister finns det angivet på en och en halvsida vad som ingår. För infrastrukturministern finns det angivet på två sidor, för social- och miljöministern finns det angivet på tre sidor, för näringsministern finns det angivet på tre sidor, för utbildnings- och kulturministern finns det angivet på två och en halvsida sida och faktiskt för kansliministern eller inrikes- och utrikesminister finns det angivet också på två och en halv sida vad som ingår. Men hur ska läsarna finna det här eftersom ansvarsområdena finns på olika ställen? Därför ska jag berätta var ansvarsområdena finns, sedan är det sex sidor i övrigt som delvis faller på lantrådet.

På sidan 3-4 finns en del under självstyrelsen, svenska språket och demilitariseringen som ankommer på inrikes- och utrikesministern. På sidan 4 är det samarbete med Sverige och externa relationer som huvudsakligen kommer på inrikes- och utrikesministern. På sidan 5, nästan i sin helhet fram till ökad jämställdhet, alltså under rubriken demokrati, rättsäkerhet och öppenhet ligger de huvudsakliga ansvarsområden på inrikes- och utrikesministern. På sidan 6 är det ett inkluderande samhälle som huvudsakligen ligger under den ministerportföljen. Den stora samhälls- och servicereformen på sidan 67, som är ett väldigt stort område i det här regeringsprogrammet ligger på kansliministern. Därtill finns ansvarsområden på sidan 18, polis- och räddningsväsende och på sidan 21, fastighetsförvaltning. När man läser programmet på det här sättet och inte enbart sidan 3 så ser man att det är en tung portfölj med mycket innehåll.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ursäkta, herr talman, det lät som vtm Jansson tänkte prata länge. Jag hängde inte med i svängen.

När han inledningsvis sade att det var en intressant fråga som ställdes som var så pass intressant att den var värd att svara på så hoppades jag att sjöfarten skulle komma upp, där jag vet att vtm Jansson är speciellt sakkunnig.

Vi har olika syn på ministerfördelningen. Det går alltid att hitta svar på alla frågor, så är det inom politiken. Det är ett tufft ekonomiskt läge. Jag tror att den här regeringen för ansvarsfördelningen skulle ha vunnit på att man hade börjat spara i toppen. Jag har ändå ganska god insikt i hur förvaltningen är uppbyggd och man hade bra klarat sig med sex ledamöter för jobbets skull. Det var enligt mitt förmenande andra orsaker som gjorde att det blev som det blev. Det har vi olika synpunkter på och det leder inte någonstans.

Får jag fråga angående detta med sjöfarten: ”Landskapsregeringen avser att på sikt uppnå en betydligt bredare åländsk lagstiftnings- och förvaltningskompetens för att främja en betydande tillväxt inom Ålands sjöfart och dess klusternäringar”. Vad menar regeringen?

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller regeringens storleks så har vi och jag i förhandlingarna förfäktat att vi behöver åtgärda effektiviteten i hela förvaltningen, särskilt när det gäller ledningsfunktionerna som är ett bekymmer i all offentlig sektor, även ofta i privat sektor, men särskilt i offentlig sektor. För att öka effektiviteten och därmed kunna producera mer service med mindre personal i vissa fall också, då kan man inte säga att man gör stor och väsentligt effektivering och inbesparing om man minska antalet självstyrelseministrar från sju till sex. Det är liksom att börja fel väg eftersom det här är ett stort politiskt ledningsarbete som ska utföras. Det är att dumspara i så fall.

Jag hörde inte sjöfartsfrågan tidigare så jag kan inte svara på den, men jag ska gärna svara på den frågan i något sammanhang.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag får passa på att ge det tillfället nu. När det gäller antalet ministrar så har vi helt olika åsikter och så är det inom politiken, det leder inte längre. Jag tycker att man tappar en unik chans att ge en bra signal ut till förvaltningen. Det må vara.

På sidan 11, rubriken Sjöfartens framtid säkras, vad betyder nästsista meningen? Betyder det att man faktiskt, som jag hoppas, att man ska jobba för att få över mera kompetens när det gäller sjöfarten? Eller betyder det att man ska ha mera kompetens i förvaltningen för att klara av att tjata på Helsingfors för att man ska göra någonting. Jag är rädd för att det är det senare, men jag är väldigt glad om det är det första.

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för frågan. Jag ska gärna svara på frågan såsom jag ser på frågan. Jag har varit med i den arbetsgrupp som har tagit fram den här texten. I den tidning om åländsk sjöfart som vi nyligen fick i hemskickad, under redaktörskap av Jörgen Pettersson, fanns en notis som angav framgångarna i det färiska registret. De har nu 100 fartyg i det färiska registret. Det kan tjäna som exempel på vad som händer i Danmark där Green Denmark har gjort fantastiska framsteg inom sjöfarten. Den danska sjöfarten har expanderat väldigt mycket under de senaste åren. Samtidigt har man inom landet på Färöarna dessutom ett register som kan driva sjöfartspolitik. I Finland är sjöfartens situation den exakt motsatta. Det sker inte någon utveckling. Vi vet inte ens ännu hur ett eventuellt tonnageskattesystem skulle se ut i det här landet. Det behöver göras något i finsk och åländsk politik så att sjöfarten på Åland kan börja expandera och även i Finland.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet?

Ltl Axel Jonsson

Herr talman! När jag ser att salen börjar fyllas igen så tänkte jag ta min fråga en gång till. I regeringsprogrammet skriver man så här: ”En ungdomsgaranti för att leda in unga på arbetsmarknaden införs. Unga under 25 år som varit arbetssökande i mer än tre månader erbjuds en arbets-, praktik- eller studieplats”. Vad menar man riktigt med det här? Är det samhällets roll att skapa arbetsplatser eller är det näringslivets roll? Jag tycker att det luktar lite socialistisk revolution. Jag vill gärna en förklaring på hur det här ska göras, var dessa arbetsplatser ska skapas och vad det skulle kosta?

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! För mig är den här skrivningen ganska enkel. Det är naturligtvis inte så att samhället skapar arbetsplatser utan samhället ska vara med och se till att man erbjuder möjligheter till fortbildning, till utbildning och även är med via det arbete som AMS gör för att se till att ungdomar ska få en arbetsplats. Det handlar inte om att samhället skapar arbetsplatser. Det handlar om att man ser till att man utför ett sådant arbete från landskapets sida så att vi kan ta till vara den resurs som vi behöver framåt nu när vi är i den situationen att flera går i pension och vi får en åldrande befolkning. När vi vet att behovet ute på arbetsmarknaden ökar ska vi se till att utbildning och näringsliv går hand i hand så att man kan försörja både arbetsmarknad och ta till vara den resurs som finns i form av ungdomar som kanske idag har gått arbetslösa under lång tid. Så det är detta som jag ser i den här skrivningen väldigt tydligt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Man kan alltså inte tolka det här som att en ungdom under 25 år, som har varit arbetslös i fyra månader, kan komma till landskapsregeringen och säga; ”här skriver ni att ni erbjuder en arbetsplats åt mig”. Det fungerar alltså inte på det sättet?

Ltl Johan Ehn, replik

Man kan naturligtvis komma och säga det, men landskapsregeringen kommer inte att kunna erbjuda det på det sättet. Det handlar om att göra personen anställningsbar. Hela utbildningspolitiken syftar till att vi får en sådan situation där vi har dels har en grundutbildning i form av gymnasieskolan, vi ser till att våra ungdomar görs klara för att komma vidare till högskoleutbildningar och att vi kan stärka upp dem som har utbildningar som inte är sådana att de kan få en arbetsplats. Det handlar om att se till att få ungdomarna verksamma, att det inte blir några som bara blir en marginal av samhället utan i stället är med och medverkar både för egen del och för samhällets byggnad.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det var synd att det inte fanns sådana förklaringar i regeringsprogrammet. Jag tackar för upplysningen. Jag ställer mig fortfarande lite skeptisk till skrivningen att man ska ”erbjuda arbetsplatser”, som det uttryckligen kan tolkas. Det får bli mitt sista ord.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Det är inte heller så att man kommer in till trafikavdelningen och begär ett jobb. Vi har faktiskt en myndighet som kallas för arbetsförmedlingen som ska förmedla arbeten. Det fungerar givetvis som tidigare, det är bara tidsbegränsningen som har blivit tightare. Man ska kunna erbjuda jobb i samband med det privata näringslivet och det måste man titta på.

Angående socialistiskt så tyckte jag att det nyligen var en motion där man skulle ge pengar från landskapet till ungdomar så att de också skulle få jobb. Detta med socialistiskt, jag vet inte hur vi ser på det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vad gäller den socialistiska infallsvinkeln gäller det sommarlovsentreprenörerna som du förmodligen åsyftade, så handlar det om precis samma sak som jag tolkar det svar som ni ger, att man ska hjälpa ungdomar att komma in på arbetsmarknaden och inte, som det står skrivet i regeringsprogrammet, erbjuda arbetsplatser åt ungdomar.

Ltl Göte Winé, replik

Som vanligt, ltl Axel Johnson, bara vi får hålla en dialog så kommer vi så bra överens. Det kan ibland förekomma lite missförstånd i början, men bara vi pratar lite så hittar vi våra vägar tillsammans.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag konstaterar detsamma.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Omröstning vidtar. Talmannen beslutar i enlighet med arbetsordningen 77 § 3 mom. att en öppen omröstning ska förrättas. Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att regeringens program och sammansättning ska godkännas antas röstar ja och de som röstar för att programmet och sammansättningen inte ska godkännas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ledamöterna Englund och Asumaa att biträda rösträkningen.

Upprop.

Omröstningsresultatet är 18 ja-röster, 9 nej-röster, 3 var frånvarande. Eftersom mer än hälften av de avgivna rösterna är ja-röster har lagtinget beslutat godkänna regeringens program och sammansättning.

Jag önskar den nya landskapsregeringen lycka till.  

Antecknas samtidigt, med hänvisning till 5 § 4 mom. landskapslagen om Ålands landskapsregering, att uppdraget för de hittillsvarande medlemmarna av landskapsregeringen kommer att upphöra i och med att de nya medlemmarna tillträder.

Den avgående landskapsregeringens medlemmar ska ha tack för sitt värv. Tack ska ni ha!

Jag vill även tacka de ledamöter som nu kommer att lämna lagtinget för det arbetet som ni har gjort för demokratin på Åland.

Jag vill även för egen del tacka för mig och det förtroende som ni har visat mig under de gångna åren som talman. Nu går jag vidare.