Remissdebatt

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Lagförslag 11/2012-2013 behandlar reglering av tjänster och semester och även några andra mindre förändringsförslag.

De fyra huvudingredienserna är tillämpning av semesterlagen på landskapets och kommunernas tjänstemän att det ska antas en sådan. För det andra landskapslagen om Ålands självstyrelsedag uppdateras så att också kommunerna får en lagstadgad lag. För det tredje att nya bestämmelser om reglering av tjänster införs i tjänstemannalagen för landskapet Åland och landskapslagarna som reglerar landskapsmyndigheter med befogenhet att inrätta och indra tjänst. För det fjärde att Ålands statistik- och utredningsbyrå föreslås få utökade befogenheter att fatta beslut enligt tjänstemannalagen.

Fru talman! Huvudorsaken till den här framställningen finns egentligen redan i den av lagtinget antagna budgeten för 2013 där vi bytte princip. Tidigare hade vi den situationen att alla tjänster, när de inrättas och indras, tas upp i årsstaten och godkänns eller icke godkänns av Ålands lagting.

Nu har det funnits ett önskemål under en längre tid här att man skulle frångå den principen. På det sättet skulle man få en mera smidig och modernare förvaltning och förhoppningsvis på sikt genom effektiverande åtgärder kunna göra förvaltningen mera ekonomisk hållbar och man gör allting så rationellt som möjligt.

Den stora förändringen är att man inom förvaltningsenheterna nu själva får fatta beslut om inrättandet och indragande av tjänster efter att det har tagits upp resurser för detta i landskapets budget.

Det kommer att finnas två huvudsakliga sätt. Dels det mera normala sättet, under budgetberedningen konstaterar man att en viss tjänst kommer att behövas och då beskriver man den och tar upp pengar för den på ett normalt sätt. Sedan när budgeten är antagen så kan man genom ett utlåtandeförfarande få tillstånd av landskapsregeringen att inrätta tjänsten.

Sedan finns det också ett annat sätt att göra det här på. Om förvaltningen under ett pågående verksamhetsår kommer underfund med att det skulle vara bättre om vi skulle ha den här tjänsten och vill göra vissa förändringar så kan man också göra det på samma sätt genom att man motiverar för landskapsregeringen, skickar över ett utlåtande och får det godkänt. Sedan kan man inrätta en ny tjänst under pågående verksamhetsår. Samma sak också när det gäller andra vägen, att man minskar på tjänster.

Avsikten är att vi ska få en smidigare förvaltning som helhet här i landskapet.

I praktiken har vi redan byggt 2013 års budget på det här sättet. Just nu ligger en hel del tjänstearrangemang och väntar och kommer troligtvis också att få vänta till hösten eftersom den här framställningen ska ha sin laga behandling.

Min och landskapsregeringens förhoppning är att det här tillvägagångssättet ska göra att det blir smidigare.

Den andra större saken här, förutom de här tjänstearrangemangen, är att vi antar en blankettlag om landskapets och kommunernas tjänstemäns möjligheter till semester. Det här bygger på att det i grundlagen, inte den nya grundlagen men den grundlagen som Finland har, sägs att individernas rättigheter och skyldigheter ska definieras i lag. Det har också följts upp i vår självstyrelselag. Nu följer vi också upp det med lagstiftning. Det som rör tjänstemännen, det substantiella innehållet, finns i kollektivavtalen och det överförs nu så att det blir på lagnivå. På det sätt kan vi säga att vi har vår lagstiftning mera i skick och följer grundlagens anda och mening.

Fru talman! Sedan finns det också en punkt som medför att vi förändrar att Ålands statistik och utredningsbyrån får samma möjligheter att göra de här mera flexibla och smidiga tjänstearrangemangen som behöver göras.

Med den här framställningen blir också självstyrelsedagen lagfäst för kommunerna på samma sätt som den är för landskapets tjänstemän. Det var de huvudsakliga förändringarna i den här framställningen.

Framställningen har genomgått en rejäl behandling inom landskapsförvaltningen. De olika fackliga organisationerna har också haft möjligheter att uttala sig och tycka till. Vi har i mån av möjlighet försökt efterfölja och anpassa framställningen så att vi ska han tjänstemannalagstiftning som både är acceptabel för arbetsgivare och arbetstagare och samtidigt är modern och kan fylla de kriterier och krav som kan ställas också utgående från grundlagen. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Frågan om offentligt anställdas anställningsförhållande varierar ganska mycket i kommunerna jämfört med inom landskapet. Inom kommunerna har man gått in ganska konsekvent för att enbart de anställda som har myndighetsutövning ska vara tjänstemän, medan resterande anställda har ett privaträttsligt eller arbetsavtalsförhållande till sin arbetsgivare. Har man diskuterat det här i regeringen? Ska man fortsättningsvis ha tjänstemän i landskapets förvaltning som inte har myndighetsutövning? Det förefaller för mig inte vara särskilt smidigt att hålla fast vid att vi ska ha så mycket tjänstemän, personer i tjänsteanställningsförhållande. Borde man inte också ha arbetsavtal i högre grad inom landskapets förvaltning?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! I samband med den här framställningen har vi inte haft någon bredare diskussion om hur proportionerna ska vara mellan tjänstemän och avtalsanställda.

Den här framställningen medför att det blir mera lika för de här bägge grupperna, avtalsanställda och tjänstemän. Ur den enskilde tjänstemannen synvinkel så tror jag att skillnaderna förändras.

När det gäller myndighetsutövande så behöver tjänstemannalagen och dess grund finnas för dem som utför de uppgifterna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag får det intrycket att man inom landskapet har så många anställda tjänstemannaförhållanden. Det är någon slags självstyrelsepolitisk värdering i det. De omfattas då i högre grad av de avtal som görs på Åland, medan de som är anställda i arbetsavtal har ett avtal som baserar sig på rikets avtal. Jag tycker att det inte verkar vara rationellt tänkt, utan det är mera känslomässigt. Om man ska se till smidighet och effektivitet så borde man nog reflektera över det här och det kanske utskottet kan göra. Ska vi inte ha flera i arbetsavtal inom landskapets offentliga sektor och i stort sett ska de som sysslar med myndighetsutövning vara tjänstemän. Det finns ju inget motiv för att ha en vaktmästare, kokerska eller en sjuksköterska som tjänsteman.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tycker mycket väl att utskottet kan reflektera kring de frågeställningar som ltl Sundback tar upp. Jag försöker tänka tillbaka. Jag har varit med om ett antal budgetbehandlingar. Jag tror att det kanske finns en viss slentrianmässighet i tjänstetillsättandet. Det är som ltl Sundback säger att känslomässigt kanske det har känts tryggare om man är tjänsteman. Men man ska också vara medveten om att man tar på sig ett ganska stort ansvar när man tar på sig den rollen.

Summa summarum medför den här framställningen att skillnaderna mellan de här två grupperna blir mindre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Gällande ändrande av semesterlagen som här föreslås så kopplar den ihop med den proposition som har lämnats in till riksdagen här under vintern. Den är inte färdigbehandlad ännu. En formulering här i detaljmotiveringens andra moment lyder så här: ”dessutom föreslås att rätten att få semestern eller en del av den framflyttad på grund av en period av arbetsoförmåga under semestern ska gälla redan den första dagen av sjukfrånvaron”. Såsom jag läser detta, om jag inte misstar mig, så betyder det att förmånerna för den anställda minskar såtillvida att man förbrukar semesterdagar då när man är sjuk. Jag har för mig att den här saken har diskuterats rätt livligt i riksdagen, här har den inte nämnts ännu. Jag ber att vicelantrådet beskriver vad detta egentligen innebär.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det här är en av de punkterna som leder fram till den här så kallade jämställdheten mellan de som avtalsanställda och de som är tjänsteman. På avtalssidan är situationen på det här sättet redan.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det betyder alltså att tjänstemän tappar förmåner. Det här betyder en förändring så att redan från första dagen så förbrukar man som tjänsteman semesterdagar då man blir sjuk. Är det detta som det innebär?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Nej, jag har den uppfattningen att det är tvärtom. Som tjänsteman får man en förmån som blir likartad med dem som är avtalsanställda. Det är den vägen som man ska tolka det här.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Wille Valve

Fru talman! Detta är ett tämligen omfattande lagpaket som egentligen handlar om några olika saker: Reglering av tjänster, hur de kan dras in och inrättas – och reglering av semester: När och varför har man ledigt?

Lagpaketet handlar i stort om att göra finländska semesterlagen (FFS 162/2005) tillämplig inom Ålands behörighet, dvs. också för landskapets och kommunernas tjänstemän – och om att landskapsregeringen kopplar ett helhetsgrepp på inrättandet och indragandet av tjänster.

Arbetstagare med arbetsavtal omfattas redan idag av semesterlagen. Att tillämpligheten utvidgas är i princip bra, med tanke på att det redan till stora delar tillämpas, men också med tanke på överskådligheten.

Förutom tillämpliggörandet av rikslagstiftning på Åland innebär dessa lagar också att flera av semesterbestämmelserna flyttas från förordnings- till lagnivå, vilket är vettigt och i linje med hur riksdagens grundlagsutskott brukar resonera om reglering av individens rättigheter enligt grundlagen 80§ 1.mom.

Vad kostar detta? Det är i sammanhanget en ofin fråga, till den del det handlar om redan uppnådda, kollektivavtalsfästa rättigheter. Sedan handlar det också om starka symbolvärden, som att våra anställda kan fira Ålands självstyrelsedag en gång per år, inte minst med tanke på att självstyrelsedagen redan finns reglerad i tjänstekollektivavtal. Det oaktat är det en fullt berättigad fråga som lag- och kulturutskottet med fördel kan fundera vidare på.

Sedan kan vi notera principen, som vicelantrådet nämnde; smidigare och effektivare budgetering, det som går ut på att enskilda tjänster inte behöver specificeras i budgeten för att ett beslut om inrättande ska kunna fattas. Det viktigaste här är att det är pengarna i budgeten som styr huruvida man kan anställa - inte huruvida lagtinget specifikt inrättar dem i budgeten.

Mera allmänt finner jag det positivt att landskapsregeringen kopplar ett helhetsgrepp över tillsättandet och indragandet av tjänster i ÅMHM; Högskolan på Åland och Ålands musikinstitut.

Avslutningsvis noterar jag att det finns straffpåföljder för den som inte iakttar semesterlagen, dvs. böter för brottet semesterförseelse.

Moderata lagtingsgruppen stöder att lagförslaget om regleringar av tjänster och semester remitteras till lag- och kulturutskottet.  

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Det är bra att regeringen kommer med en revidering av tjänstemannalagen. Vad jag förstått har huvudavtalsparterna under flera år framfört behovet av en revidering av tjänstemannalagen. Genom landskapsregeringens lagförslag till reglering av tjänster och semester föreslås en partiell revidering som främst handlar om tjänsteregleringar. Detta förbättrar tjänstemännens ställning och främjar en enhetligare tillämpning av principerna om god förvaltning i syfte att uppnå mer likabehandling av tjänstemän i förhållande till arbetsavtalsanställda inom landskapet och generellt samt i förhållande till kommunalt anställda tjänstemän.

Landskapets olika myndigheter föreslås nu självständigt handha uppgifter som rör dess personal samt att tjänster inrättas och indras efter att landskapsregeringens utlåtande inhämtas. När detta genomförs i praktiken är det viktigt, som de fackliga organisationerna framhållit i olika sammanhang, att myndigheternas ansvariga också då ges fortgående utbildning om hur det i praktiken ska ske på ett rättssäkert sätt för alla parter.

Det finns inom landskapet underlydande myndigheter där tjänster inrättats för alla anställda samtidigt som det finns myndigheter som inrättat tjänster för förvaltningsuppgifter som utövar myndighetsutövning och basservicepersonal anställs i arbetsavtalsförhållande.

I det avseendet bör man uppmärksamma att landskapsregeringen och alla dess underlydande myndigheter själva ska följa principen som är lagfäst i kommunallagens 57 § i syfte att göra skillnad på tjänstemän som utövar offentlig makt och anställda som inte utövar offentlig makt. Det är därför eftersträvansvärt att landskapets olika myndigheter långsiktigt har en enhetlig praxis i det här avseendet. Den här frågan har också framgått ur dagens situation.

Inom ÅHS är alla anställda som tjänstemän, även om de inte utövar offentlig makt. Det är inte tillfredsställande som det är nu, att personal inom ÅHS kan gå på tillfälliga kortare eller längre förordnanden i årtionden, utan grundad anledning i vissa fall, istället för att inrätta ordinarie tjänster.

Det ger heller inte en t.f. anställd ett rättssäkert existensberättigande vilket försvårar och till och med omöjliggör för den enskilde att t.ex. få ett långvarigt hyreskontrakt eller banklån. Det verkliga behovet av personal som behövs för att en verksamhet ska fungera kan inte på ett trovärdigt sätt redovisas eftersom ett flertal enskilda personer år efter år går på kortare och längre tillfälliga förordnanden, i stället för att inrätta ordinarie tjänster eller ingå arbetsavtal i enlighet med arbetsavtalslagen.

Fru talman! Nuvarande system bottnar delvis i att det inte finns arbetsbeskrivningar utan bara yrkestitlar för majoriteten av anställda inom ÅHS. Det finns bara arbetsbeskrivningar för vissa inom den högsta förvaltningen. Därför är det viktigt att avgöra uppgifternas art och behovet av anställda inom verksamheten rätt långsiktigt för att åstadkomma en effektiv och rationell verksamhet.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Snuttjobb i ÅHS är ett allvarligt fenomen. Jag delar kollegan Beijars oro för det. Vi har ett otal prejudikat från våra högsta domstolar, i det här fallet högsta förvaltningsdomstolen, som säger att om kommunerna förfar på det här sättet gång på gång och förlänger förordnande för ett jobb som finns, så kan domstolen tvinga kommunerna att inrätta en tjänst eller anställa i fast anställningsförhållande för att utföra jobbet. För inget jobb finns ju till för innehavaren, alla jobb finns ju till för att få ett jobb gjort. Skulle i så fall, enligt kollegan Beijar, samma förfarande behöva gälla i ÅHS? Är det så som jag ska förstå anförandet?

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag tar inte ställning i sak till den frågeställning som ltl Gunnar Jansson tog upp. Jag tycker att det är viktigt att lyfta den här frågan och att den bearbetas på bästa och rättast möjliga sätt.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Ja, här är vi överens, jag ville inte polemisera på något sätt. Det här är de facto en fråga om rättsskydd för anställda. Staten och landskapet har större utrymme här uppenbarligen, eller det kan möjligen vara så att de här frågorna inte har prövats rättsligt, enbart för kommuner, samkommuner och kommunalförbund. Jag välkomnar det här ställningstagandet. Snuttjobb i ÅHS är inte bra!

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Personligen tycker jag att man rättsligt kunde pröva det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag skulle vilja att utskottet tittar närmare just på den här frågan. Den kanske inte direkt påverkar själva lagstiftningen. Det handlar nog mera om en sorts anställningspolitik hos landskapet.

Jag tror att det finns gamla föreställningar om att när man är tjänsteman skulle det på något vis innebära att man sitter säkrare och tryggare och att det är bättre än att ha ett arbetsavtal. I vissa avseenden kan det vara så, men det är långtifrån i alla avseenden. Om man ska se det som arbetsgivarrepresentant, att vi ska ha en flexibel och rationell förvaltning, så borde man i utskottet reflektera över att tjänstemän i första hand ska vara personer som ansvar för myndighetsutövning. De övriga kan faktiskt vara anställda i arbetsavtal.

Här tror jag att det kommer in en självstyrelsepolitisk aspekt. Det har ju visat sig framgångsrikt, landskapets tjänstemän och anställda tjänar mycket, mycket bättre än t.ex. vad man gör i kommunerna. Det är tyvärr så därför att landskapets förhandlare inte alltid är så framgångsrika. Facken är betydligt effektivare.

Det finns många aspekter på det här. Min uppfattning är att t.ex. inom ÅHS borde vi ha betydligt flera människor i arbetsavtal. Nu inrättar man ofta tjänster och då måste man ju fullt ut finansiera dem i budgeten. Sedan besätts tjänsterna ändå inte på full tid, utan de kan vara besatta till 50 eller 60 procent och så använder man de här pengarna på olika sätt. Det där systemet är inte heller så transparent.

Min förhoppning vad gäller ÅHS är att vi skulle ha färre tjänstemän och flera personer i arbetsavtal. Det kanske också skulle underlätta att vi inte hade så många som går på tillfälliga förordnanden. Detta är sedan ganska svårt att undvika inom ÅHS som har en så stor personal och så många kvinnor som är anställda. Det blir mycket föräldraledigheter och sådant men det skulle åtminstone ge arbetsgivaren flera instrument att arbeta med. Tack.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag har ingenting att invända mot det övriga som ltl Sundback sade. Jag tror att det är bra om utskottet fördjupar sig i de sakerna.

Men det var en sak som jag reagerade på; att kommunerna skulle ha haft en sämre löneutveckling. Min bild är precis den motsatta. Kommunernas anställda har under årens lopp haft en bättre löneutveckling än vad landskapet haft och det är ett av våra problem när det bl.a. gäller rekryteringen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tänker faktiskt i första hand på ÅHS och de yrkeskategorier som finns på motsvarande håll i kommunerna. Där är det i alla fall en större skillnad. Det är ett stort fält och det kan jag inte heller så jag har ingen absolut uppfattning om det. Men i allmänhet är det nog så att det i tjänstekollektivavtalet lätt blir lönehopp och stora gropjusteringar, vilket vi nog tyvärr har sett också inom ÅHS.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Som medlem i finans- och näringsutskottet får jag förmånen att lyfta upp frågan om de föreslagna ändringarna i semesterlagens stadganden om hur det påverkar människor som är anställda av landskapet.

Det kan hända att otydligheten är i betraktarens ögon. Men när jag läste formuleringarna i detaljmotiveringarna gällande hur anställda människor kommer att påverkas av sjukdom i samband med semester så kunde åtminstone jag läsa det som att det är en förmån som man drar in. Men det kan hända att jag har fel, men det här bör redas ut.

Om det är andra vägen, så som vicelantrådets sade, att tjänstemän kommer att få en förmån som liknar den som är i arbetsavtalsförhållande så är frågan ändå intressant eftersom förändringen innebär en kostnad, vilket bör redovisas i finans- och näringsutskottet. Det här går säkert att reda ut.

Man kan konstatera att den här föreslagna förändringen i rikets lagstiftning ännu inte har blivit färdigbehandlad i riksdagen. Finans- och näringsutskottet och lagtinget måste ju följa med riksdagens behandling av den här frågan för att se vad beslutet kommer att bli, eftersom den här förändringen kopplar ihop med det.

Sedan några ord om tillsättandet och indragandet av tjänster. Liberalerna ville diskutera detta i samband med senaste vårs tilläggsbudget, även i samband med den ordinarie budgeten och kanske också i samband med den sista tilläggsbudgeten för 2012 då en tjänst som rederichef inrättades retroaktivt. På det viset är saken rätt så att vi diskuterar en lagstiftningsförändring i enlighet med det som majoriteten vill. Vi har ju kommit rätt i tid på så sätt att vi nu diskuterar lagen. Tidigare har vi diskuterat budgetar som om lagförändringen redan skulle ha trätt ikraft. Men nu är vi såtillvida på rätt bok.

Vi liberaler är absolut för effektivisering av förvaltningen och också för delegering av beslutsfattandet till korrekt beslutsnivå så att saker och ting hanteras där det är mest ändamålsenligt.

Den här frågan kolliderar med en annan stor politisk fråga, eller kanske två till och med. Det är en stor politisk fråga i vårt åländska samhälle, speciellt i spartider som nu, att ha kunskap om hur landskapsregeringar har lyckats i sina ambitioner att i någon mån minska den offentliga sektorn. Det är intressant att veta hur många som landskapsregeringen anställer och betalar lön åt.

En annan fråga som är intressant, kanske inte ute i samhället men åtminstone här internt i lagtinget, är hur budgetstrukturen utvecklas, hur tydlig landskapets budget kan bli, om det är lätt att läsa den och förstå vad den innehåller. De här två sakerna kolliderar lite med den framställningen som ligger på vårt bord just nu.

Jag ska ytterligare föra ett litet resonemang om de här frågorna. Landskapsregeringen sade, i samband med tilläggsbudgeten förra våren, att budgetstrukturen 2013 skulle ändra, den skulle bli något tydligare att utläsa. Den blev inte tydligare bara genom det faktum att man inte längre nämnde vilka tjänster som ska inrättas och vilka tjänster som ska dras in. Genom den åtgärden uppnådde man inte målet med en tydligare budget. En tydlig budget är ju inte bara en fråga om indragna eller inrättade tjänster, utan det finns så mycket annat. Här finns fortfarande väldigt mycket för den här landskapsregeringen, precis som för många andra landskapsregeringar tidigare, att bita i och det är inte heller någonting att hymla om. Det finns ett stort gemensamt intresse av att förtydliga budgetstrukturen.

Det finns också ett behov av att lagtinget, som sedan fattar beslut om budgeten, i kontakt med samhället där ute och också i sitt eget arbete, ska kunna förstå och veta vad budgetanslagen verkligen innebär. Sannolikt som ett svar på de här frågeställningarna så sade finans- och näringsutskottet i sitt betänkande efter tilläggsbudgeten senaste vår, den så kallade omställningsbudgeten, att majoriteten i finans- och näringsutskottet stödde den åtgärd som vi nu diskuterar. Finans- och näringsutskottet ville ändå att antalet anställda helst redovisas som årsarbeten och de kunde finnas med som en bilaga till budgeten. Jag vill att finansutskottet lite fördjupar sig i frågeställningen om hur lagtinget och finans- och näringsutskott, som behandlar budgetar mera i detalj framöver, ska kunna säkerställa sig om informationsflöde mellan landskapsregering och lagting den dag då sannolikt lagen ändras på det här sättet att det blir en delegering av själva inrättandet och indragandet av tjänster. Det tycker jag att är en viktig sak eftersom det är en politisk intressant fråga om landskapsregeringen lyckas med sina målsättningar. Det är också av intresse för lagtinget att kunna utläsa ur budgeten om de utlovade ambitionerna och om målsättningarna förverkligas.

Det står i framställningen ungefär så här; att landskapsregeringen och landskapsregeringens underliggande myndigheter avser att föra ett register över antalet anställda. Register är nästan ett fult ord, det låter lite som storebror bevakar dig. Jag ser det som självklart att man har en uppfattning i landskapsregeringen över hur många personer som är anställda. Men frågan är hur man kan informera lagtinget och se till att den här kunskapen är öppen, offentlig, transparent och belyst så att alla kan tyda den. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Perämaa nämnde att det här ska tas upp i finans- och näringsutskottet. Nu är det föreslagits att det här ärendet ska till lag- och kulturutskottet. Det kan vara bra att ledamoten känner till det förslaget från talmanskonferensen.

Jag hade lite svårt att förstå om ltl Perämaa var för eller mot den här förändringen. Är ltl Perämaa för den här förändringen om han får tillräcklig information?

Vare sig Finlands eller Sveriges riksdag sysslar med att inrätta eller dra in tjänster, vilket jag har tidigare sagt i en debatt. Hur ser ltl Perämaa på det, är han för eller emot det här? Jag får inte riktigt grepp om det.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Tack för tillrättaläggandet. Jag kommer väl ihåg att talmannen sade att det är lag- och kulturutskottet som ska behandla framställningen. Jag hoppas att budskapet går fram till lag- och kulturutskottet i varje fall.

Om jag är för eller emot? Det beror på det svar som landskapsregeringen kan ge utgående ifrån det som jag framförde i övrigt. Jag kan acceptera en delegering för att effektivisera förvaltningen, bara man säkerställer sig om att informationen ändå finns tillgänglig så att man ur budgeten kan utläsa vad avsikten är och var man avser att öka och var man avser att minska i antalet tjänster. Vicelantrådet sade i sin presentation att saker och ting och behov av förändringar kan uppstå under ett budgetår och med det här förslaget blir inte lagtinget involverat på samma sätt. Det är en informationsfråga som kommer att avgöra vårt och mitt ställningstagande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är relevanta frågeställningar som ltl Perämaa tog upp. Jag ska villigt erkänna att jag själv har brottats med dem under årets gång. Jag tycker ändå att den här framställningen är en klar statushöjning av lagtinget, parlamentet. För nu kommer lagtinget att slå fast vad som ska göras och vilka totalresurser som ska användas. Samma sak blir det också för landskapsregeringen, vi måste också se vad som ska göras. Men frågan hur det ska göras kommer vi mera att överlåta till förvaltningen, för saker och ting kan göras olika sätt. Politikerna slår fast vad och vilka resurser vi är beredda att ge för det och sedan ska tjänstemännen och de olika enheterna få en större frihet att kunna göra det så klokt som bara möjligt.

Jag är också helt inne för att vi kommer att ha en kontroll på detta ifrån finansavdelningen genom att det kommer att finnas ett samlat register.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det ligger givetvis mycket i det som vicelantrådet säger. Principiellt är liberalerna absolut för den här fördelningen. Lagtinget, parlamentet tar ställning till de stora frågorna och bestämmer vad man vill att landskapet med finansiering ska utföra sedan delegerar man själva beslutsfattandet och verkställigheten.

Som jag har sagt här flera gånger så finns det ett behov av information. Det ställs krav på alla yrkespolitiker inom ramen för självstyrelsen, lagtingsledamöterna och landskapsregeringen, att de ska ha kunskap om vad som förändras. Sedan finns det frågor om privatisering eller att ha egna anställda som är av stort politiskt intresse. Kan vi lösa informationsbiten så tror jag att vi löser mycket av den här problematiken.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Perämaa, jag och regeringen har samma målsättning. Vi måste ha kunskap om de här sakerna. Vi måste också som regering kunna svara när lagtinget eller någon annan ställer de frågorna till oss. Därför behöver det finnas en samlad bild och den bilden kommer att fås av det så kallade utlåtandeförfarande som man föreslår att ska införas med den här framställningen.

Till syvende och sist så kommer det mesta att behandlas i samband med de ordinarie budgeterna. Ska man göra förändringar så måste förändringarna beskrivas i budgeten som tidigare och det måste finnas resurser. På det sättet blir det inte en sådan dramatisk förändring när det gäller informationen. Det ligger i allas vårt intresse att informationen ska finnas.

Det här tydliggör rollfördelningen på ett bättre sätt och ger också både ansvar och skyldighet till dem som ska utföra de här uppgifterna, att de får medel och resurser att göra det på det sätt som de tycker att är klokast.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ännu några ord om rollfördelningen. Liberalerna brukar och har samma åsikt oberoende om de sitter i majoritetsställning eller i oppositionsställning. Vi vill ha en rak linje och utveckla samhället och även förvaltningen.

Också några ord om utlåtandeförfarande kopplat till det att man för det mesta fattar besluten om här sakerna i samband med den ordinarie budgeten. Här har jag själv sett att det finns en risk att det här förfarandet och beslutsfattandet blir mera urvattnat och långdraget genom det som föreslås. Så det finns en fördel i att man helst fattar de svåra besluten och de flesta besluten i samband med årsbudgeten, då går politiken het och partierna är samlade och man kommer överens om svåra frågor. Om det här ska dras ut över hela året, via utlåtandeförfarande och man ska fatta delbeslut, så finns det en risk att den processen kan medföra problem också.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Jag skulle hellre ha haft en tredje replik men jag får ta det på här sättet. 

Jag har också funderat på detta med utlåtandeförfarande och vilka effekter det får. Idag när vi inrättar en tjänst i budgeten så blir den godkänd någonstans kring jul. Sedan i praktiken har tjänstetillsättningen skett per den 1 mars, så det har gått två månader in på det nya året.

Med nuvarande förslag ska man kunna tillsätta tjänsten inom en månad efter att budgeten har blivit godkänd. Där är det möjligt att snabba upp processen lite.

Det nya är att man under årets gång kan komma med förslag att ändra organisationen på något sätt utan att gå vägen via lagtinget. Där finns det en tre månaders tidsfrist. När enheten kommer med sitt förslag så har landskapsregeringen högst tre månader på sig att fundera på om det är en bra sak. Det kan gå mycket snabbare också. Det är en ny möjlighet i systemet. Jag tycker ändå att det i det här projektet är två positiva saker som ska göra det möjligt för dem som är chefer för de olika verksamheterna att sätta sin prägel på verksamheten och på det sättet kunna få ut det mesta möjliga av sin organisation. Man brukar annars kritisera offentlig sektor för att man är byråkratisk och stel. Det här ger en möjlighet att vara betydligt mera dynamisk när det gäller att utforma organisationen och att se till att man har de resurser som behövs för att göra de uppgifter som lagtinget och landskapsregeringen önskar.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag köper helt det resonemanget med ”vad och hur” som vicelantrådet tog upp. Vår problematik är ju att vi trots allt är en liten förvaltning. Jag och oppositionen upplevde vid senaste budgetbehandlingen som att vi köpte grisen i säcken, t.ex. när vi ifrågasatte inrättande av en tjänst som rederichef. Vi fick till svar att det hade vi godkänt redan genom budgeten fast det inte tydligt och klart framkom. Nu skriver man här att man ska ha någon form av budgethänvisning. Hur tänker man lösa det? Hur tänker man i så fall informera lagtinget?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! I den ordinarie budgeten kommer det att finnas beskrivningar av de verksamheter som vi ansvar för. När det blir verksamhetsförändringar så kommer de också att beskrivas och vilka resurser som kommer att behövas för att kunna motivera de pengar som man äskar i budgetförslaget. Sedan är det upp till lagtinget att godkänna eller icke godkänna de resurserna. Där måste vi som lägger fram budgetförslaget för lagtinget kunna svara på de olika ledamöternas frågor. Vi måste ha ett sådant underlagsmaterial så att vi kan ge goda svar på relevanta frågor.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är säkert sant. Jag kan tänka mig att i de allra flesta fall så är det här helt oproblematiskt. Men sedan dyker det alltid upp tjänster som ifrågasätts, tjänster som kan bli olika signaler till samhället och precis just så var det med tjänsten som rederichef.

När man är på oppositionens sida så ställer man sig lite frågande till det här. Vi får gräva vidare i utskottet. Man ger fullmakt in blanco till vissa saker.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Totalt sett hoppas jag ändå att det här ska vara positivt för landskapet. Jag inser naturligtvis själv att de här första åren som vi nu går in i är väldigt viktiga för att vi utformar en praxis på det här området. Min målsättning är att praxis ska vara sådan att den kan omfattas av alla, oberoende om man sitter i regeringsställning eller i opposition för vi vet att de rollerna kommer att bytas under årens lopp. Den här praxisen ska förhoppningsvis kunna vara hållbar i alla lägen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ytterligare ordet?  Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.