Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Lag- och kulturutskottet har behandlat ny landskapslag om tillämpning av semesterlagen på landskapets och kommunernas tjänstemän, en uppdatering av landskapslagen om Ålands självstyrelsedag samt även nya bestämmelser om reglering av tjänster i tjänstemannalagen. Dessutom har landskapslagarna som reglerar landskapsmyndigheter med befogenhet att inrätta och indra tjänst förändrats. ÅSUB föreslås få utökade befogenheter att fatta beslut enligt tjänstemannalagen.

Grunderna för tjänstemännens semesterförmåner regleras i lag genom att rikets semesterlag begin_of_the_skype_highlighting görs tillämplig inom landskapets behörighet. Arbetstagare omfattas redan av semesterlagen.

Lagen som till stora delar är kollektivavtalsdispositiv har beaktats i tjänstekollektivavtalen. I landskapslagen om Ålands självstyrelsedag blir de kommunalt anställdas ledighet med lön den 9 juni lagstadgad som det är för landskapets anställda. Kommunernas anställda har redan betald ledighet med stöd av tjänste- och arbetskollektivavtal men nu blir det alltså lagstadgat.

I tjänstemannalagen införs bestämmelser om regleringen av tjänster och en tidsbestämd skyldighet till återanställning efter uppsägning på grund av indragen tjänst. Beslut av vissa underlydande myndigheter om inrättande och indragning ska föregås av ett utlåtande från landskapsregeringen, i första hand i samband med budgetprocessen.

Det är ändamålsenligt att semesterrättigheterna nu på föreslaget sätt lagregleras. Genom lagändringen likställs sjukdom under semestern med sjukdom under arbetsåret och förslaget medför att tjänstemän och arbetstagare jämställs.

Semesterbestämmelserna regleras i tjänstekollektivavtalet för de landskapsanställda. Idag ingår en karrenstid om tre dagar för det fall att den anställda blir sjuk under semestern.

Genom lagförslaget kommer karenstiden att slopas mot bakgrund av ett utslag från EU-domstolen där artikel 7 i arbetstidsdirektivet tolkats som ett hinder för att i nationell lagstiftning föreskriva att arbetstagare som under semester med full lön blir arbetsoförmögna inte får ta ut den del av semestern senare som infaller under tiden för arbetsoförmågan. Ändringen av karensdagarna träder ikraft för landskapets tjänstemän tidigast den 1 april 2014.

Bedömningen är att förslaget inte medför några direkta kostnader utan det handlar om att semester tas ut vid en annan tidpunkt. Utskottet påpekar dock att merkostnaderna för reformen är svår att förutse. Det är en bedömning som också görs på rikssidan.

 Vidare föreslås att den bestämmelse enligt vilken en tjänst får inrättas endast om ett anslag för tjänsten har anvisats i landskapets budget, ska utgå och ersättas av nya bestämmelser om behovsprövning vid inrättande av tjänster.

För att ändå i viss mån behålla ett enhetligt förfarande föreslås att ett inrättande av en tjänst ska föregås av en behovsprövning. Behovsutredningarna sänds till finansavdelningen som får en central överblick av vad som händer i förvaltningen. Landskapsregeringen framhåller i lagförslaget att ett register över befintliga tjänster fortsättningsvis ska upprätthållas vilket innebär att lagtingsledamöterna också har en möjlighet att få en överblick. Det är viktigt ur demokratisynvinkel men också att lagtinget kan ha en helhetsöverblick över antalet tjänster och ekonomin som helhet i landskapet.

En uppräkning av antalet tjänster vid en myndighet behöver inte till alla delar behöver vara rättvisande eftersom det t.ex. kan förekomma att personer som är långtidssjukskrivna inte säger upp sig från sin tjänst fast det i praktiken är klarlagt att innehavaren inte kommer att återgå i tjänst på grund av bestående arbetsoförmåga men någon grund för uppsägning av tjänsteinnehavaren föreligger inte. Det här betyder inom flera myndigheter att man har många tillfälliga tjänster, som exempel kan nämnas ÅHS.

Vidare föreslås en ny paragraf i tjänstemannalagen om vad ett beslut om ett inrättande av en tjänst ska innehålla. I jämförelse med de regler som gäller idag där ett enkelt konstaterande i budgeten har räckt, kommer det nya förfarandet att innebära en viss utökad byråkrati innan nya rutiner har kommit på plats. Det är därför viktigt att det utarbetas klara mallar för hur behovsprövningen ska gå till i praktiken och dessutom bör landskapsregeringen följa utvecklingen och vid behov komma in med förslag till ändringar av regelverket.

Utskottet konstaterar att det inom ÅHS finns ett separat tjänstekollektivavtal enligt vilken tjänsterna är inrättade inom en lönegaffel. Bestämmelserna om behovsutredningar och lönesättning är därmed inte skräddarsydda med tanke på ÅHS:s behov, och det är något som ÅHS har varit mycket tydliga med i remissutlåtandet.

I lagförslaget framhålls att det finns en stor enighet om behovet av en grundläggande revidering av hela tjänstemannalagen men landskapsregeringen har valt att i detta skede komma med en begränsad förändring av lagen. Utskottet instämmer till fullo i bedömningen att en total revidering av lagstiftningen vore nödvändig. Det har påpekats både från tjänstemän och från fackföreningarna. Vid den kommande revideringen bör man bl.a. fästa vikt vid regleringen av korta anställningar, s.k. snuttjobb, arbetstider, överensstämmelsen med grundlagen samt vid benämningar såsom benämningen tjänsteinnehavare i stället för det något ålderdomliga begreppet tjänsteman.

Det föreliggande lagförslaget, där det ingår förslag till ändringar av ett stort antal lagar om underlydande myndigheter, utgör ett bra exempel på konsekvenserna av att varje underlydande myndighet till fullo regleras i en egen speciallag. Det här är någonting som utskottet har diskuterat vid flera tillfällen. s i flera tillfällen.

Landskapsregeringen bör överväga att till lagtinget överlämna ett förslag till en gemensam lag för landskapsregeringens underlydande myndigheter där bestämmelser bl.a. om myndighetens ledning, beslutsfattande, styrdokument, budget och tillsyn kunde ingå. Den allmänna myndighetslagen skulle vara dispositiv och givetvis kompletteras med speciallagstiftning om respektive myndighet.

Utskottet välkomnar lagregleringen av rätten till ledighet på Ålands självstyrelsedag. Det vore önskvärt att alla ålänningar skulle ha möjlighet att vara lediga på självstyrelsedagen, men som vi alla vet så har landskapet begränsade möjligheter att reglera arbetsrätten eftersom det inte hör till vår lagstiftningsbehörighet.

I missen här i lagtinget framkom det att önskemål att utskottet skulle titta lite närmare på tjänstemän och arbetstagare, tjänster eller arbetsavtal. Praxis i fråga om valet av att inrätta tjänster eller anställa arbetstagare genom arbetsavtal varierar inom förvaltningen. Det förekommer stora variationer. Utskottet ser här ett behov av att klargöra, möjligen genom ett förtydligande av lagstiftningen, när tjänster ska inrättas respektive när man ska anställa genom arbetsavtal.

Grundtanken är att tjänster ska inrättas när den anställda får befogenheter att utöva offentlig makt medan det i övrigt ska upprättas arbetsavtal. Landskapsregeringen har skäl att följa utvecklingen eftersom det nu föreslagna delegerade beslutsfattandet i fråga om tjänster till underlydande myndigheter kan innebära en ännu större olikhet myndigheterna emellan. Redan idag förekommer det inom landskapet att personer som har exakt samma arbetsuppgifter men som är anställda vid olika myndigheter har olika rättigheter och skyldigheter på grund av att vissa anställs som arbetstagare och andra som tjänstemän.

Arbetstagare har enligt utskottets mening en juridiskt starkare ställning eftersom villkoren är reglerade i ett avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Tjänstemännen har mera ansvar och skyldigheter och kan dömas till straff för tjänstebrott. Tjänstemän kan också i viss utsträckning åläggas mera skyldigheter genom ett ensidigt beslut från arbetsgivaren.

Talman! I lagen föreslås slutligen tydligare bestämmelser i fråga om rättigheter vid indragning av en tjänst. I dagsläget är indragning av tjänst en grund för uppsägning och det kommer också i framtiden att finnas möjlighet att indra tjänster men det ska finnas en saklig grund för beslutet.

Lag- och kulturutskottet föreslår inför lagtinget att man antar och omfattar lagstiftningen.

Ltl Wille Valve

Fru talman! Detta, tämligen omfattande lagpaket handlar, såsom tidigare nämnts i denna sal, om två rätt väsensskilda saker: För det första, när har man ledigt och varför? Och för det andra, hur kan tjänster dras in och inrättas?

Den första delen handlar om att göra finländska semesterlagen - inklusive förändringar - tillämplig också på Åland. Moderata lagtingsgruppen efterlyste i remissanförandet en kostnadsanalys av dessa förändringar, främst för slopandet av karensdagarna.

Den finländska semesterlagen 25 § 1 mom. ändras i talande stund för att stå i samklang med EU-domstolens mål C-78/11 (Anged) om arbetstidsdirektivet. Blir du härefter sjuk under semestern, t.ex. 7 dagar sjuk, så kommer du att kunna flytta fram semestern med motsvarande antal sjukdagar. ”Framflyttning kräver att arbetstagaren själv begär att semestern flyttas fram och att det finns tillförlitliga uppgifter om arbetsoförmågan.”

EU-domstolen motiverar sin praxis bland annat med att semester och sjukskrivningar har olika mål. Syftet med semestern uppfylls inte om arbetstagaren är sjuk, det vill säga han eller hon tar inte igen sig utan arbetet blir ännu mer belastande. Det säger sig självt att det kommer att bli kostnader för detta. Frågan är hur mycket. I det rykande färska betänkandet från riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott (1/2013 rd) uppskattas kostnaderna för privat- och offentlig sektor till 200 miljoner euro. Om vi överför denna kostnad på Åland, endast på basis av befolkningsandelen så skulle det innebära en kostnadsökning på sammantaget 1 120000 euro för privat och offentlig sektor sammanslaget. Det tål att understrykas, precis som riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott gör att detta är osäkra siffror som beror på väldigt många variabler. Därför har riksdagens utskott fogat följande kläm till regeringen: ”Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp vilka verksamhetsmässiga, ekonomiska och sysselsättningsrelaterade konsekvenser karensbestämmelserna för framflyttning av semester har och lämnar en utredning om detta till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet senast den 31 december 2015.” Detta kan vara av intresse att följa med också från åländsk sida. För, låt oss vara tydliga; vi vet att det blir en merkostnad för offentlig och privat sektor och därför bör vi följa med att den inte blir oskäligt hög, varken för den ena eller den andra.

Lagförslagets andra del handlar om inrättande och indragande av tjänster. Att lagpaketet innebär ändringar i 13 olika lagar stämmer till viss eftertanke. Och det har fått utskottet att konstatera om vi borde ha en enda myndighetslag för Åland, med undantag för ÅSUB vars politiska oberoende måste säkras? Det är värt att överväga.

Avslutningsvis ges landskapsregeringen mera flexibilitet att inrätta och indra tjänster, dock så att anslag måste finnas tillgängliga för att en tjänst ska kunna inrättas.

Att både kommunernas och landskapsregeringens tjänstemän ges ledigt på Ålands självstyrelsedag är i sammanhanget en liten kostnad med ett stort symbolvärde.

Den moderata lagtingsgruppen stöder utskottets betänkande. Tack för ordet!

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, fru talman! Jag fastnade vid en punkt när det gäller kostnaderna för semesterkarensdagarna. Jag vill upplysa ltl Valve om att det på Åland är tre karensdagar medan man i Finland räknar med sju karensdagar. Det blir en viss skillnad, men säkert blir det högre kostnader.

Ltl Wille Valve, replik

Ltl Slotte redogjorde korrekt för sakläget idag. Sedan när semesterlagen blir tillämplig också på Åland så kommer det att vara samma som gäller, inte några karensdagar varken på den fastländska sidan eller på Åland.

Ltl Roger Slotte, replik

Fru talman! Det betyder att om vi tidigare hade sjukarensdagar i riket och på Åland tre karensdagar så är skillnaden mellan tre och noll dagar mindre än sju och noll dagar.

Ltl Wille Valve, replik

Ltl Slotte, det är en fullkomligt korrekt observation.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Socialdemokraterna omfattar lag- och kulturutskottets betänkande.

Det som jag tänkte tala om berör egentligen inte själva lagförslagets förändringar. Eftersom jag i remissen tog upp detta med tjänster kontra arbetsavtal och utskottet har haft den goda viljan att kommentera det här så tycker att det är värt att diskutera med tanke på framtiden.

Utskottet slår klart och tydligt fast att de som har ett arbetsavtal har en starkare juridisk ställning än de som är anställda i ett tjänsteavtal. Det är något som jag tror att många som innehar en tjänst inte är fullt medvetna om. När ÅHS bildades så fanns det en uppfattning att alla skulle anställas som tjänstemän för det uppfattades som tryggare och bättre. Med den här skrivningen kan vi ju då konstatera att alla anställda vid ÅHS, så gott som, inte har bra arbetsavtal. Så gott som alla är tjänstemän. Det är väl motiv nog det för att se över anställningspolitiken vid ÅHS. Dessutom har tjänstemännen mera ansvar och skyldigheter och de är skyldiga att följa arbetsgivarens order oberoende av vad man tidigare har sysslat med på sitt jobb.

Arbetsavtal är en ömsesidig överenskommelse och där kan inte arbetstagare ensidigt föras på nya arbetsuppgifter, utan det måste vara någonting som man kommer överens om. Bara själva den här informationen har konsekvenser för ÅHS:s anställningspolitik tycker jag.

Låt mig ta ett exempel eftersom en tjänsteman kan bli skyldig och dömas för tjänstebrott av olika skäl. En vaktmästare på ÅHS har sandat dåligt och det är halt. Någon ramlar och skadar sig svårt. Då är det fullt möjligt att åtala denna vaktmästare för tjänstefel. Det här kan man alltså dra paralleller till överallt i organisationen t.ex. den som sysslar med vård och behandling och om den som berörs tycker att det har misslyckats eller att vården inte har varit bra för någon anhörig utan att vården tvärtom har varit skadlig. Är det då bra att vi har ett sådant system att det är möjligt att åtala den tjänstemannen?

Den enda lindring i det här fallet var faktiskt för några chefer under den tiden när de här juristfakturorna var aktuella. Nu är ju det där beslutet upphävt, men så länge det varade så kunde några ledande tjänstemän ha möjlighet att söka juristhjälp, ifall de blev anklagade för tjänstebrott, men inte de övriga anställda inom organisationen. Så det där beslutet var olyckligt på många sätt och jag tror inte att någon har tänkt på det i det här avseendet, men det betydde det också de facto. Nu är alla lika utsatta, även de högre tjänstemännen, när det där beslutet upphävdes från den 16.12.2011.

Jag tycker dock att det är dags för regeringen att se över det här. Jag vet att det inom organisationen upplevs som en kulturfråga och det känns svårt inne i organisationen att göra de här förändringarna. Det är ju en viktig princip att man går efter vem som utövar offentlig makt inom ÅHS. Det kan inte jag definiera men det finns säkert lagkloka som kan dra en ganska tydlig gräns för det här.

Detta med inrättande av tjänster ger ofta en felaktig bild av hur personalstrukturen ser ut inom ÅHS. Man kan ha inrättade tjänster som inte är helt fullt tillsatta utan kanske bara till hälften och så gör man någonting annat med resten av pengarna. Det här systemet som vi har är heller inte transparent.

Fru talman! Jag tycker att man så snart som möjligt borde se till att ÅHS ändrar på den här politiken med tanke på de anställdas trygghet, med tanke på flexibiliteten i organisationen och att man kommer åt det detta med att man i åratal kan anställa folk på korta förordnande. Man skyller på att man inte har någon tjänst. Det var det, fru talman, som jag hade att säga.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Det har varit intressant att få ta del av den här utskottsbehandlingen men också lite tråkigt måste jag för egen del få säga. Vi har behandlat ändring av semesterlagen och ändring av tjänstemannalagen på vårt behörighetsområde. Man får faktiskt ställa sig frågan om vi har behörighet över de här områdena i praktiken, utöver den behörigheten vi har i teorin?

Tittar vi på semesterlagen så åtminstone enligt mitt sätt att set så vore det konstigt att vi skulle ha en situation där man som tjänsteman skulle ha andra rättigheter till semester än en privaträttsligt anställd i landskapet. Därför har vi också valt att gå in för lika semesterlagstiftning för de privaträttsligt anställda och tjänstemännen i det här fallet.

Det enda sätt vi kan göra detta på är att vi likriktar vår semesterlag med den som finns i riket genom en blankettlag. Det här är den biten som jag personligen själv tycker att är mycket tråkig, att vi i praktiken inte har möjlighet att t.ex. bestämma vilken rätt till semester man ska ha i landskapet Åland. Enligt mig skulle det vara betydligt mera till Ålands fördel om vi här i lagtinget kunde få diskutera frågor som karensdagar och hur många veckor semester som man ska ha. Jag tycker ändå att det är en diskussion som har fallit i skymundan på grund av det system vi lever i.

Om man tänker på självstyrelsedagen så skriver utskottet: ”Utskottet välkomnar lagregleringar om ledighet på Ålands självstyrelsedag. Enligt utskottets mening vore det önskvärt att alla ålänningar skulle ha möjlighet att få vara lediga på självstyrelsedagen”. Skulle vi ha behörighet också över arbetsrätten så skulle vi ha möjlighet att diskutera den här frågan och ändra på semesterlagen om lagtinget nu delar utskottets uppfattning. Jag tycker att det är lite tråkigt att vi inte har möjligheter att diskutera det här. Som ni säkert minns när vi hade debatten om ungdomsarbetslösheten förra veckan så förde jag fram om det inte vore skäl att vi nu från Ålands lagting gick in för att ta över arbetsavtal, som det står i självstyrelselagens B-lista. Vore det inte dags att vi också kunde utforma vår egen arbetsrätt och på det sättet påverka vår egen arbetsmarknad i större utsträckning? Jag tycker att vi får konkreta exempel för de här tankarna i det här betänkandet även idag. Jag hoppas att det stöd som uttalades då även håller i sig vad gäller de här bitarna.

Jag vill ha sagt att det var en intressant utskottsbehandling men det var lite tråkigt att vi inte i större utsträckning kan förändra i den riktning som vi själva önskar. Jag tror att det vore positivt för ålänningarna att vi kunde föra en sådan diskussion här i salen och också påverka ålänningarnas situation.

Vi diskuterade mycket i utskottet om en ny myndighetslag, skulle man inte behöva reda upp lagstiftningen som idag ser olika ut för alla myndigheter? Det finns många principer som kunde användas för alla myndigheter för att det skulle bli lättare veta vad som gäller t.ex. om man jobbar som tjänsteman inom en åländsk myndighet, så att det råder ungefär liknande principer inom alla myndigheter. De grundläggande dragen skulle vara samma, sedan kan man givetvis göra undantag för de enskilda myndigheterna när det behövs. En bra idé vore att samla den här lagstiftningen i en myndighetslag. Jag tror att man ska titta närmare på det från regeringens sida när man jobbar vidare med de här frågorna.

En sak som inte framkommer av utskottsbetänkandet men som jag ändå tycker att är intressant att lyfta fram är; med dagens tjänstemannalagstiftning så utgör inte arbetsoförmåga en grund för uppsägning. Det här leder till att vi idag har tjänsteinnehavare ute i det åländska samhället som vet själva att de förmodligen aldrig kommer tillbaka till sin tjänst, och detta vet man också ifrån arbetsgivarens sida. Detta lyftes fram under utskottsbehandlingen och jag vill också lyfta fram det här i salen; borde man t.ex. införa arbetsoförmåga under en längre tid som en laglig grund för uppsägning för en tjänsteman? Den tekniska lösningen kan man fundera på. Det är en fråga som jag vill lyfta och som jag vill att landskapsregeringen tar med sig när de tittar på tjänstemannalagstiftningen framöver.

Sammanfattningsvis är det här en lagframställning som går ut på att likrikta vår lagstiftning med den som råder i Finland och lite modernisera tjänstemannalagen utifrån nya myndigheten osv. Det är det säkert bra, men lite tråkigt, som sagt, att vi inte har större möjligheter att påverka också de övriga ålänningars rättigheter i de här arbetsrättsliga frågorna. Därför vill jag återigen lyfta fram att min och Ålands Framtid åsikter är att det här kunde man genast inleda en process för att ta över, så att vi också i framtiden kan diskutera de här frågorna i ett lite bredare perspektiv här i salen. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag hoppas att jag hörde fel. Jag förstod på ltl Axel Jonsson att han var villig att införa sådana regler att det ska vara möjligt att avskeda personer som på grund av sjukdom är arbetsoförmögna. Är det rätt uppfattat?

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är rätt uppfattat. Jag är villig att diskutera en sådan fråga, eftersom det har framkommit under utskottsbehandlingen att det finns personer som sitter på tjänster ute i det åländska samhället och man vet att de aldrig kommer att komma tillbaka. Det här leder naturligtvis till en onödigt komplicerad situation inom de olika myndigheterna när man har tjänster som man vet att de har rätt att komma tillbaka till. Man kan inte tillsätta en ny person på en ordinarie tjänst för att man har redan en tjänst tillsatt med en person som har varit borta väldigt länge, men ändå har rätt att komma tillbaka, men man vet att personen inte kommer att komma tillbaka. Jag tycker att man ur ett praktiskt perspektiv borde titta på det här och se om man kan göra någonting åt det. Jag tycker att det är viktigt att vi för en diskussion om sådana här saker när det dyker upp under utskottsbehandlingen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag vill bara från socialdemokraternas sida kraftigt ta avstånd från ett sådant förslag. Det är ingen som vet, när någon är sjukskriven, vad som händer sedan. Det är bara en som vet det. Att lägga ytterligare sten på bördan genom att sparka folk, det kommer socialdemokraterna aldrig att vara med på.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker att man ändå måste ha ett litet praktiskt perspektiv på den här frågan. Har vi ute i samhället ett problem som vi ser att faktiskt ställer till med oreda och gör det svårt och att det egentligen kanske inte finns tillräckliga orsaker till att man har ett sådant här system som vi har idag så tycker jag att det är viktigt att vi kan föra en diskussion här i salen. Jag respekterar givetvis socialdemokraternas åsikt. Vi ifrån Ålands Framtids sida är åtminstone öppna för att diskutera den här problematiken och se om det finns ett bra sätt att göra någonting åt det. Jag skulle önska att även socialdemokraterna kunde vara öppna för den här frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning av semesterlagen på landskapets och kommunernas tjänstemän för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs därefter förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands självstyrelsedag för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag  om ändring av tjänstemannalagen för landskapet Åland   för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 13 § landskapslagen om Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om diskrimineringsombudsmannen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om Datainspektionen   för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 9 § landskapslagen om hälso- och sjukvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag   om ändring av 65 § landskapslagen om gymnasieutbildning för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag   om ändring av 28 § landskapslagen om Ålands folkhögskola för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag   om ändring av 15a § landskapslagen om Ålands musikinstitut för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 37 § landskapslagen om Högskolan på Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag   om ändring av landskapslagen om Ålands statistik- och utredningsbyrå för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.