Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Diskussionen är avslutad.

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Ärade ledamöter, då var det dags att presentera den tredje åtgärdsmotionen. Den har rubriken: Revidering av landskapslagen om resandeavgift.

Tack vare skattegränsen så har Åland idag fortfarande en omfattande passagerar- och godstrafik till och från Åland. Denna trafik gynnar Åland på många olika sätt. Vi är övertygade om att vi som samhälle som helhet vinner på skattegränsen.

Skattegränsen har vi haft sedan i slutet av 90-talet. Men innan den trädde ikraft så hette det att den skulle bli ”osynlig” och att administrationen skulle klaras av med ”en knapptryckning”. Så blev det inte.

Även om den infördes för många år sedan så finns de ännu i salen personer som var ansvariga när det begav sig som politiker eller som tjänstemän.

Åländsk Demokrati skrev in i partiprogrammet: ”Vi anser att det verkligen är hög tid att reda ut problemen kring skattegränsen på allvar både för företag och privatpersoner.” Vi skrev nog någon insändare också men det var kanske inte så många som uppmärksamma det i den insändarstorm som drog fram före valet.

Herr talman! I lagtingsarkivet finns några motioner i ärendet, men de har tyvärr mer eller mindre runnit ut i sanden. Vissa motioner har t.o.m. skrivits av ledamöter här i salen.

Det finns två huvudalternativ i frågan. Det ena är att försöka minska kostnaderna kring skattegränsen. Det andra är att försöka kompensera problemen med skattegränsen. Tidigare har man enbart försökt sig på att minska problemen.

Med min erfarenhet nu av nästan två lagtingsår så avser jag inleda med att pröva vad som kan göras i ämnet. Jag vill pröva båda vägar, men jag vill börja med kompensationsvägen för då får skattegränsen ett pris eller en kostnad som vi ekonomer säger.

Herr talman! Jag vill inte göra det här ensam utan jag vill göra det tillsammans med andra. Det bör vara ett opolitiskt projekt som gäller Åland mot Finland.

Jag gör det faktiskt inte i första hand för mina 341 väljare, eller de 500 röster som Åländsk Demokrati fick och många var nog inte ens medvetna om att detta stod i vårt korta valprogram. Jag gör det främst för de närmare 2 000 personer som undertecknade ”Den åländska folkviljan 1996”. Den är, mig veterligen, den näst största namninsamlingen i åländsk historia. Listorna överlämnades till den dåvarande talmannen Ragnar Erlandsson av mig.

Lite besviken var jag över att inte, som utlovat, få överlämna listorna i plenisalen, jag kunde inte komma dit då.

Den ”Åländska Folkviljan 1996” var då en anonym grupp, men den var de facto helt planerad och administrerad av mig. Jag hade skrivit massor med insändare i ämnet, som kanske någon minns, och det hela utmynnade sedan i denna namninsamling för en folkomröstning.

I texten krävdes en folkomröstning om skattegränsen innan den skulle träda ikraft, men mig veterligen så vidtog den dåvarande landskapsregeringen inte någon som helst åtgärd med anledning av de här namnteckningarna.

Som ni förstår är dessa 2 000 personer en betydligt större grupp än ÅDs väljare. De är helt enkelt en del av era väljare. På den tiden då diskussionen om folkomröstning pågick så var det främst från liberalt håll, men även från socialdemokratiskt håll talade man om fördelarna med en folkomröstning osv.

Herr talman! Jag hoppas att vi i utskottsbehandlingen kan arbeta tillsammans mot ett mål och inte titta på vem som råkar sitta i regeringsfållan just nu.

Grundtanken i denna åtgärdsmotion är att man skulle ta ut en resandeavgift för samtliga passagerare som passerar Åland. För enkelhetens skull så skulle det vara rederierna som i praktiken erlägger avgiften. Lagen finns ju redan, vid korta tidpunkter har den använts men inte mycket.

Min tanke, för att göra det rättvist, är att avgiften ska tas enligt längden på den sjöresa som passageraren åker, dvs. hur stor nytta personen har av skattegränsen.

Herr talman! Det finns för tillfället inte uppgifter på hur stora kostnaderna är för närvarande. Om man exempelvis tar ut avgiften per sjömil så kan avgifterna inbringa storleksordningen 500 000 euro, på så sätt att avgiften per passagerare från Helsingfors-Tallinn skulle vara i storleksordningen 3,5 cent, Stockholm-Åbo 2 cent per passagerare och 0,5 cent för de passagerare som reser kortare sträckor. Detta bara för att indikera storleken så att inte någon tror att avgiften ska vara 5 eller 10 euro. Det är frågan om några cent.

Herr talman! Rederierna drar naturligtvis nytta av skattegränsen men indirekt även många företag på Åland. Men många företag drabbas dock av skattegränsen i form av ökad administration, ökade kostnader och även hinder. Detta påverkar tyvärr även kostnadsnivån i landskapet.

Ur rättvisesynpunkt skulle det finnas en möjlighet, i väntan på de utlovade förenklingarna, att kompensera de företagare och privatpersoner som har olika administrativa kostnader pga. skattegränsen tack vare att det finns företag som tydligt vinner på skatteundantaget, dvs. rederierna.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att landskapsregeringen till lagtinget kommer med ett förslag till en ändring av landskapslagen om resandeavgifter.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Resandeavgift eller passageraravgift, egentligen är det väl en form av näringsskatt för en specifik näring. Det framkommer ganska tydligt från 1974 i förarbetet till lagstiftningen. Jag vet inte om ltl Toivonen har tittat på den frågan? Kan man ens beskatta samtliga rederier på det här området? Vilka konsekvenser får det? Det är inte ens möjligt att man kan särskilja att andra länders rederier kan trafikera utan den här skatten. Är det här en avgift eller en skatt? Jag anser precis som i förarbetena att det här är en skatt. Vad ger landskapet för motprestation till de passagerare som stiger av för den avgift man betalar?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Jag tror inte jag nämnde det i mitt anförande men det viktiga är ju att det gäller samtliga passagerare och samtliga rederier. Det ska inte bara drabba vissa rederier. Precis som ltl Carlsson sade, hur definierar man den här lagen? Det intressanta är att exakt samma diskussion var uppe här för ett antal år sedan när ltl Karlström hade en liknande motion. Det här är saker som vi inte här behöver reda ut, utan det tas upp i finansutskottet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Det framkom då ganska tydligt att utskottet inte gick in för den här lösningen. I den debatten framkom också att det fanns tveksamheter kring om det var möjligt att ens kunna stifta en sådan lag som vi har med tanke på de oklarheter som finns sedan nya grundlagen tillkom år 2000. Det här är nog en väldigt tveksam väg att gå. Jag är förvånad över att ltl Toivonen inte har läst på om han vill att utskottet ska reda ut detta, eftersom utskottet har rett ut det i flera omgångar som också ltl Toivonen sade. Därför hade jag förväntat mig mera fördjupade svar angående hur han ser på om landskapet också levererar en prestation när man avkräver en så kallad avgift som egentligen är en näringsskatt. Det känns som om ltl Toivonen inte riktigt har svar. Är det mera för att få uppmärksamhet kring frågan eller har man en seriös vilja att göra något?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Jag har, som sagt, begränsade erfarenheter när det gäller åtgärdsmotioner. Jag förstår att idén är att man lyfter en fråga i en frågeställning och inte att man har svaren. Svaren kommer sedan på basen av frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Hur har ltl Toivonen räknat när han räknat ut avgifter? Har han räknat de som går i land eller är det alla passagerare, även de som inte går i land fast de utnyttjar skattegränsen? Hur har ltl Toivonen tänkt där?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack för frågan, jag glömde att nämna det. I den tidigare motionen då skulle det vara en avgift för de som inte går i land. De som går i land och spenderar pengar skulle inte betala. Min tankegång, vilken ju kan diskuteras i finansutskottet, är att avgifterna ska tas på samtliga passagerare, oberoende om de stiger i land eller inte.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Rent tekniskt så lär det ju fungera eftersom man har koll på alla passagerare idag. Administrationsmässigt, 3-4 cent per passagerarna, så kan det bli ganska stora pengar i administration för att hantera detta. Täcker ens avgifterna upp administrationskostnaderna?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Jag tror inte att den så kallade administrationen kan vara så stor. Rederierna måste ju veta hur många passagerare de har på varje tur redan nu, och lite mera också än antal.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, herr talman! I många sammanhang kan man välja att se glaset som halvtomt eller halvfullt. Jag ser gärna den här möjligheten eller problematiken som halvfull eftersom det finns en hel del positivt också med skatteundantaget. Ålänningarna kan själva köpa skattefritt när det gäller små varor och taxfree samt ha ett fantastiskt utbud av anlöp att ta sig till och från Åland och trafiken är också egentligen vår skärgårdstrafik. Tycker inte ledamoten att man behöver se de positiva sidorna och inte se det som en skattegränsproblematik utan som skattegränsmöjligheter också?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Ja, absolut! Jag nämnde också i mitt anförande flera av de entydigt positiva effekterna för att tydliggöra det. Det blir lätt så att om man framför ett förslag eller är kritisk mot någonting så tror man att man är emot hela systemet och så är jag inte. Men sedan förlorar vissa och många vinner. Tanken är om man på något sätt kunde kompensera det.

Ltl Tony Wikström, replik

Jag tackar för det klargörandet. Jag vill från min sida klargöra att den största namninsamlingen på Åland inte torde ha varit år 1996, utan snarare för nästan 100 år sedan när ungefär 7 000 ålänningar skrev på för en återförening till Sverige.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Det kan hända att jag uttryckte mig fel, men i mitt papper står det att mig veterligen var det den näst största namninsamlingen och jag hoppas att jag sade det. Så var avsikten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Herr talman! Bästa lagting, jag förstår att ltl Stephan Toivonen känner sig frestad att aktivera en resandeavgift, då man via skrivbordsberäkningar snabbt kommer upp i intressanta summor som kunde komma samhället till godo via ännu en betungande avgift för rederierna och indirekt för stora delar av vårt näringsliv. Verkligheten är inte fullt så enkel.

Skulle det vara möjligt, och marknaden skulle tåla det, är jag övertygad om att alla rederier mer än gärna skulle höja sina biljettpriser. Konkurrens och en osäker marknad gör detta omöjligt i den stenhårda bransch med minskande marginaler som rederiverksamheten utgör. Att då belasta dessa rederier med en avgift som kan förefalla marginell, men som sett till övriga kostnader och konkurrenskraft försvårar affärsverksamheten, är inte fruktbart. Jag ser inte att rederierna står i någon form av tacksamhetsskuld till det åländska samhället p.g.a. skattegränsen, tvärtom. Vissa har skattegränsen har för många företag inneburit ett merarbete och givetvis kostnader, men ser vi totalt sett på vad färjesjöfarten inbringar till det åländska samhället i form av arbetsplatser, skatteintäkter, hamnavgifter, turister, transporter, logistik och en turtäthet såväl österut som västerut som saknar motstycke ska vi vara väldigt glada över alla de möjligheter den skapar, men som vi ännu inte nyttjat fulla potentialen av.

Jag jämförde på skoj färjpriserna för en 4 personers familj att åka Sverige-Åland jämfört med att åka från svenska fastlandet till Gotland. Gotlandsresan var 5-6 gånger dyrare än Ålandsresan! Det säger någonting.

Jag tror, som jag sade inledningsvis, att rederierna mer än gärna skulle höja sina biljettpriser om än marginellt bara det fanns en möjlighet på en tillräckligt stark marknad.

 Jag har även svårt att förstå den irritation som många framför att rederierna inte vill att passagerarna ska stiga av på Åland. Det är helt fel. Åland är en produkt av många för rederierna. Sport, golf och fiske är exempel på renodlade Ålandsprodukter. Problemet är att Ålandsprodukterna och orsakerna till att kliva av färjan inte är tillräckligt många och starka. Detta kan inte vi klandra rederierna för. Vi ska vara glada för att biljettpriserna till Åland är så låga som de är och inte i sig är en tröskel för en vistelse. Det är Åland som måste skapa efterfrågan och orsaken till att gå iland. Rederierna skriker efter reseorsaker till Åland. Givetvis vill rederierna fylla färjorna med passagerare som kliver av hos oss, för kapaciteten ombord finns. Här är det upp till bevis för Åland.

År 2016 bestod inresandet till Åland av cirka 2 miljoner personer och cirka 1/3 kom under sommarmånaderna.

Tycker ltl Stephan Toivonen att vi har råd att belasta rederierna med ytterligare avgifter, hur små de än må vara? Ska vi inte vara tacksamma över de möjligheter rederierna ger oss, men som vi inte på långa vägar nyttjar fullt ut?

Personligen tycker jag det är mer framåtsyftande att se hur vi kunde öka Ålands dragningskraft i form av turistiska satsningar och produkter. Det är något som skulle stärka rederiernas Ålandsfokus och dessutom generera ökade intäkter för hela samhället Åland. Vi får inte glömma bort att turismen är den bransch som är den mest sysselsättningsintensiva, som kräver en bred mångfald av olika yrken allt från sådana som inte kräver så mycket utbildning och erfarenhet till högutbildade tjänster, samt att turismen är den bransch som växer kraftigast av alla globalt sätt. Ett jobb inom den turismsektorn är även ett alldeles utmärkt sätt för nya ålänningar och ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Att då lägga en blöt handduk, via nya avgifter, för de som transporterar hit drygt 2 miljoner potentiella Ålandsturister årligen, rimmar illa med god näringspolitik.

Det finns mycket bättre sätt om man är ute efter att höja Ålands attraktionskraft och export, för turismintäkter räknas som bekant under export. Tack, herr talman.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Jag tackar ltl Holmberg för mycket fint anförande. Jag håller med i det mesta som ledamoten sade.

Jag har en liten kommentar. Det är ju inte för att straffa rederierna, utan för att på det enklaste sättet kunna få en mikroskopisk avgift. Att ta en avgift från passagerarna fungerar inte, utan då tar man det av rederierna.

Ltl Holmberg nämnde att det kostar 5-6 gånger mera att resa till Gotland och då är ltl Holmberg rädd för att en avgift på 0,5 ska störa. Idén är också att det ska drabba samtliga rederier, absolut inte bara åländska rederier. Det ska vara lika för alla.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Ja, ltl Toivonen, jag har väldigt svårt att se hur det ska fungera i verkligen att rederierna skulle betala en straffavgift på 0,5 eller 1 cent per passagerare rent tekniskt och administrativt. Jag tror tyvärr att det här i sådana fall är en av många avgifter som förmodligen äts upp av sina egna administrationskostnader.

Då tror jag att det är bättre och mer produktivt att se på vilket sätt vi kan få flera passagerare i land, besöka Åland och spendera pengar på Åland. Det kommer i princip alla företag till godo indirekt och direkt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Det alternativet har också varit uppe här i lagtinget. Det är ju inte det ena eller det andra, utan det är en annan väg och en annan problemställning.

Tidigare när ltl Karlström hade en motion om resandeavgiften så då var det meningen att den skulle finansiera aktiviteter på land. Nu har jag ett annat syfte med ändringen av lagen om resandeavgiften.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag är personligen helt emot straffavgifter i vilken form det än må vara. Jag tror att det lägger en blöt handduk över verksamheten och det blir kontraproduktivt på alla sätt och vis. Jag är för att man ska stimulera på andra sätt istället om man behöver få in pengar för något. Det här är, enligt mig, fel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.