Enda behandling

Först tillåts diskussion och därefter antecknas svaret för kännedom. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om hemställan till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.

Har förslag till hemställan väckts bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till hemställan väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och därefter en gång om lagtinget så beslutar.

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Med hänvisning till ovanstående motivering i spörsmålet och med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen ställer vi till landskapsregeringen följande spörsmål:

Vilka åtgärder ämnar landskapsregeringen vidta i fråga om regelverken för jordförvärvstillstånd, näringsrätt och hembygdsrätt, med anledning av de förslag som den parlamentariska kommittén som arbetar med dessa föreslog?

Minister Roger Eriksson

Herr talman! Landskapsregeringen gav tidigare i våras ett skriftligt svar på spörsmålet, vilket har delats ut. Utöver detta kan följande tilläggas: Den nuvarande landskapsregeringen har följt samhällsutvecklingen och noterat att det har dykt upp problemställningar, främst i frågan om bolagiseringen i förhållande till jordförvärvsreglerna.

Landskapsregeringen tog den här frågan på stort allvar. Vi tillsatte en parlamentarisk kommitté, som vi alla känner till. Alla partier har varit delaktiga i detta för att på djupet gå igenom den här problematiken.

I betänkandet, som partierna var eniga om, framkom att det första akuta problemet gällde bolagisering för att kunna kringgå jordförvärvslagens andra och mening.

Uppdraget från kommittén till landskapsregeringen löd: I samband med behandlingen av juridiska personers ansökningar om jordförvärvstillstånd fastställa klara villkor som syftar till att förhindra att överlåtelser av aktier eller andelar som står i strid med jordförvärvslagen syfte. Vidare sades att dessa villkor ska syfta till att förhindra att en fysisk eller juridisk person med stöd av aktieförvärv kommer i åtnjutande av rättigheter till en fastighet som skulle ha förutsatt jordförvärvstillstånd, om en juridisk person inte hade fungerat som en mellanhand. Det här var uppdraget som kommittén gav till landskapsregeringen.

Om man nu lyssnar noga och analyserar det som jag just sade så förstår man att det här är en väldigt stor fråga. Det har omfattande påverkningar på det åländska samhället. Konsekvenserna är djupgående.

Varför skulle vi göra detta? Ja, för att uppnå jordförvärvslagens syfte. Där står det i 1 §; för att förverkliga den åländska befolkningens rätt till jord besiktningen. Nu förstår alla att vi är inne på självstyrelsens kärnområden.

Vad skulle man kunna göra här? Ja, landskapsregeringen har kontrollerat vidare och vi kan konstatera att vid senaste revisionen av självstyrelselagen framkom det att landskapet har rätt att ställa villkor för att uppfylla nämnda lags anda och mening, även vid försäljning av aktier.

Herr talman! Det här innebär att möjligheterna att kunna ställa villkor vid överlåtelser har funnits länge. Landskapet Åland har haft verktygen i sin verktygslåda ganska länge. Tidigare landskapsregeringar har inte gjort någonting. Det har nuvarande landskapsregering gjort. Vi har alltså använt lagen, med de möjligheter som det ger oss, på det sätt som det var tänkt från början.

Sedan kan man diskutera tidsåtgången. Jordförvärvslagen är från 1975, sedan har vi dito landskapslag och förordning från 2003.

Herr talman! Som jag tidigare sade är vi nu inne på kärnområdet och hela självstyrelsesystemet. Detta innebär, med respekt på frågans dignitet, att alla ändringar ska analyseras synnerligen omsorgsfullt. Det måste få ta den tid som behövs för att det ska motsvara kraven som lagen ställer. Detta med respekt för frågans dignitet och även för att den politiska processen också ska ha sin tid.

Herr talman! Det är också viktigt att inse att det som kommittén påpekade var det mest akuta, som jag just beskrev, och det ska gå så fort som möjligt. Detta har vi gjort utan att behöva ta till lagstiftningsåtgärder i detta skede. Den här landskapsregeringen har korrigerat den brist som kommittén pekade på, utöver alla andra åtgärder som bör åtgärdas. Detta har vi åstadkommit med dessa riktlinjer.

Kort lite om riktlinjerna för tolkning av gällande lag. Ni har alla sett att det är uppdelat i tre olika punkter. Utgångspunkten för landskapsregeringen har varit, helt enligt kommitténs beställning, att så långt som möjligt jämställa förvärvade av aktier med en enskild fysisk person. Jag kan ta ett exempel, tidigare har det fungerat på det viset att om en fysisk privatperson har sökt jordförvärvstillstånd och fått nej, det får inte angränsa till vatten, då har det varit ett bolag på området på marken bredvid och de har fått tillgång till hela stranden, det gäller även sådana personer som inte har hembygdsrätt. Det var detta som var själva grundtanken i hela problematiken. Nu har vi med dessa riktlinjer korrigerat detta missförhållande.

Punkt 1 i riktlinjerna är egentligen jordförvärvsrätt enligt gällande lagstiftning. Punkt 2 är egentligen det som jag beskrev tidigare, att man ska jämställa förvärvade av aktier och fysiska personer. Här kan nämnas att det inte är någon skillnad på fritidsboende och fastboende. Punkt 3 gäller utanför planerat område, inte så att ett enskilt hus ska kunna bolagisera för att kringgå lagens anda och mening. I praktiken har det visat sig att folk har köpt en holme, gjort ett aktiebolag och på detta sätt kan de kringgå lagstiftningen.

Herr talman! En juridisk sak, men icke desto mindre oviktig och det har också mycket med politik att göra, varför är inte detta på en förordningsnivå? Det finns en principiell inställning till detta, jag håller också med om att sådana här saker inte ska vara på förordningsnivå, men om man tänker på kommitténs beställning att det här var akuta åtgärder så har vi satt det som riktlinjer för tolkning av gällande lagstiftning. Skulle detta ha varit på en förordningsnivå så kan jag upplysa kollegerna att högsta förvaltningsdomstolen har ett visst antal gånger slagit oss på fingrarna och sagt att man inte får motivera ett beslut med förordningstexten. Vi har nu skyddat våra beslut mot sådana juridiska attacker. Det här är en mycket viktig poäng.

Herr talman! Landskapsregeringen siktar även framåt. Det pågår ett arbete inom förvaltningen, en politisk process på dessa områden, vilket efterfrågades av spörsmålsställarna. Landskapsregeringen anser fortsättningsvis, som även kommittén anförde, att planeringsinstrument kommer att bli det centrala i framtiden. Vi vill också tillgodose den växande befolkningens behov av markområde för att befolkningen ska kunna bosätta sig och arbeta på Åland. Vi har en förhoppning om att befolkningen ska växa. Här finns det lite funderingar om hur man skulle kunna ha ett planeringsinstrument. Jag kan inte föregripa diskussionen, men jag kan nämna här i detta skede att vi har tänkt oss att man skulle ha planeringsinstrumentet i kommunerna. Det skulle på något vis underställas landskapsregeringen för fastställelse. Man skulle hela tiden hålla själva styrinstrumentet i sin hand så att inte någon kommun planerar upp hela sitt område. Det måste finnas ett instrument för att kunna hålla den åländska befolkningens rätt till jordbesittning och samtidigt möta nya utmaningar.

Herr talman! Det är ungefär så här som vi har diskuterat och resonerat. Jag redogjorde för tidsåtgången. Problematiken har kommit fram i kommitténs betänkande på olika områden. Det finns många goda lösningar. Sedan när det blir verklighet i förvaltningen på politisk nivå och på regeringssidan, man har ett tomt papper och skriver en paragraf, då ser man vad det innebär för då måste man verkligen tolka och se vad det innebär i förlängningen. Det är inte så hemskt lätt att röra sig inne på självstyrelsens kärnområden. Det här är väldigt viktiga saker. Det måste få arbetas fram omsorgsfullt och noggrant. Frågornas dignitet kräver detta.

För att ge ett exempel på hur svårt det kan vara så kan jag nämna, det finns i kommitténs betänkande vilket jag omfattar till fullo, detta med fem års studier utanför Åland. Det ska inte räknas in i tiden som tickar när man tappar hembygdsrätten. Det tycker alla att är okej, vilket jag också tycker. Sedan när man analyserar frågan lite närmare så kommer frågan upp om det är diskriminerande mot dem som arbetar utanför Åland och inte studerar? Hur ska man se på dem som studerar och arbetar samtidigt? Jag vill inte problematisera, men jag vill att ni ska förstå att de här sakerna måste vi ifrån landskapsregeringens sida ha klart för oss när vi lägger fram ett lagförslag. Med detta vill jag att ni ska förstå att man ska arbeta omsorgsfullt och analysera detta politikområde som är synnerligen viktigt för Åland. Tack, herr talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Minister Eriksson anser, att för att komma tillrätta med problematiken med aktiekonstruktionerna när det gäller jordförvärv, har man korrigerat missförhållande, man har använt lagen., troligtvis är det jordförvärvslagstiftningen han menar. Jag är lite tveksam till om man faktiskt har gjort det? Tittar man på det beslut som landskapsregeringen tog den 7 juni så sägs det i punkt 1: "Aktier som berättigar till att förvärva markområden får utan landskapsregeringens tillstånd enbart förvärvas av personer som uppfyller något av följande kriterier." Man säger att aktier enbart får förvärvas av personer om det uppfyller kriterier som landskapregeringen sätter upp. Samtidigt vet vi att aktier är lös egendom. Man kan troligtvis inte begränsa handeln med aktier på det sätt som man har gjort i det här principbeslutet.

Jag är nog väldigt tveksam till minister Eriksson, om man verkligen har använt lagen när man har tagit det här beslutet? Har man verkligen arbetat så omsorgsfullt och noggrant som han säger att man har gjort?

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! De frågeställningar som ltl Eriksson tog upp har berörts i kommittébetänkande. Vi har analyserat frågan, även det parti som du företrädde var med i den gruppen. Lös egendom, ja, det är riktigt, som ltl Anders Eriksson beskriver. Man ska dock komma ihåg att jordförvärvslagen är en lagstiftning av grundlagsnatur, antagen av lagtinget och riksdagen. Vi har undantag som kan upplevas som diskriminerande i förhållandet till grundlagen, ja, det är riktigt. Men detta ingår även i vårt anslutningsfördrag till EU, vi har dessa möjligheter. Redan då fanns 8 §, om jag minns rätt, landskapsregeringen har möjlighet att sätta villkor får överlåtelser av aktier. I förlängningen innebär detta att när ett bolag får de här villkoren, när det finns en aktieägare, en köpare av dessa aktier, så ska den personen i sin tur ha tillstånd.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag undrar om inte ansvarig minister rör ihop begreppen lite? Tittar man på det skriftliga svar som landskapsregeringen gav så skriver man; "eftersom aktier utgör lös egendom omfattas inte jordförvärv genom aktier och överlåtelse av jordförvärvslagstiftningen”, vilket är helt riktigt. Det är just detta som man villkorar här i punkt 1. Utan att jag har analyserat det desto mera noggrant så tror jag att ett korrekt juridiskt förfarande skulle ha varit att villkora jordförvärvstillståndet, inte att förbjuda handel med aktier, som man de facto gör, såsom punkt 1 är formulerad.

Vi får se vad som kommer fram i resten av debatten. Jag är nog väldigt tveksam om man faktiskt har använt lagen på ett korrekt sätt? Tillåt mig fortsättningsvis att vara tveksam, minister Eriksson.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Det som jag just redogjorde för har vi i kommittén diskuterat. Våra tjänstemän har arbetat igenom en juridisk analys. Detta är möjligheterna vi har i förhållande till gällande lagstiftning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! För mig genomsyrar det parlamentariska arbetet av tre huvudprinciper. Land ska med lag byggas, flera av förslagen utgår ifrån detta. Det ska vara lagstöd för våra regler. Det andra var att vi skulle utveckla det åländska samhället och bestämmelser. Det gäller särskilt fastboende och turistbyar som vi hade bestämmelser för. Det tredje var vissa begränsade bestämmelser. Kommittén har sammanlagt 23 förslag som man föreslår att landskapsregeringen ska genomföra. På ett och ett halvt år är det enda som har kommit ut tre punkter som är av begränsande natur och som gäller aktier, vilka uppenbarligen dessutom är juridiskt felaktiga, allvarligt felaktiga. Hur kommer det sig att landskapsregeringen inte har gjort någonting åt dessa 23 förslagspunkter på så här lång tid? Förslagen är både lagmässigt motiverade, de ska regleras i landskapslag och utveckla för fastboende och turistbyar.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Jag förde fram det som kommittén påpekade att var det mest akuta och viktiga och som har upplevts som ett problem, kringgående av lagstiftning på Åland. Det är just detta som vi har åtgärdat med dessa riktlinjer. Varför vi satte det som riktlinjer och inte på förordningsnivå har jag just redogjort för. Det ska kunna tåla hållbart resonemang gentemot högsta förvaltningsdomstolen.

Turistbyar och att detta bör vara på lagnivå, ja, det håller jag med om. Alla dessa åtgärder bör lyftas upp på lagnivå. Gällande förordning är inte ett riktigt bra instrument. Vi arbetar på lagstiftningsåtgärder inom hela det här området. Vi har åtgärdat det som kommittén har upplevt som mest akut. Därför har vi tagit dessa riktlinjer för att råda bot på den brist som har rått ute i det åländska samhället.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Man måste fråga sig var i betänkande det framkommer att dessa begränsade bestämmelser är det som kommittén särskilt har sagt att är brådskande? När man tillsätter en parlamentarisk kommitté för att behandla svåra politiska frågor, och kommittén kommer till ett enhälligt resultat om utvecklingen som är väsentligt för det åländska samhället, så är det en regerings uppgift att så fort som möjligt försöka verkställa dem, särskilt de positiva utvecklande insatserna. Nu har allmänheten och vi också fått inställningen att det väsentliga för den här landskapsregeringen är att begränsa. Det här är en sorglig situation, som jag ber att få återkomma till i mitt huvudanförande på ett mera detaljerat sätt. Kanske ministern kan svara på varför man vill ge den här deprimerande bilden av åländsk självstyrelsepolitik?

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Ltl Jansson var med i kommittén. Du var med och diskuterade de här frågorna. Vi förde fram den här problematiken. Om det är deprimerande nu så är det en annan sak. Vi har i alla fall verkställt kommitténs arbete. Jag upprepar nu tredje eller fjärde gången; vi har tagit fasta på det som kommittén ansåg som mest akut, nämligen problematiken med bolagiseringar. Det är riktigt att vi jobbar vidare med lagstiftningsåtgärderna som behövs. Ni ska minnas lite vad jag sa tidigare här, detta är inne i självstyrelsens kärnområden. Det är det viktigaste vi har i vårt samhälle, därför måste man nog överväga, vara synnerligen försiktig och analysera alla tilltänkta lagstiftningsåtgärder. Det är en sak att tycka och sedan en annan sak att sätta pennan på pappret och skriva en paragraf och säga att det här ska gälla inom landskapet. Den här digniteten kräver det här arbetet och tidsåtgången, allt annat vore oansvarigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det talas om jordförvärv genom aktieöverlåtelse, vilket man har försökt förändra. Det är väldigt oklart i texten hur det här instrumentet ser ut och hur det ska tillämpas. Varför har man inte beskrivit det mera konkret här i texten? Det kunde ha varit värdefullt att få riktlinjerna som bilaga. Jag skulle vilja att ansvariga ministern beskriver hur man begränsar aktieöverlåtelsen och hur det ska fungera. Är det här faktiskt i överensstämmelse med grundlagen?

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Jag kan börja där ltl Sundback slutade, huruvida detta är överensstämmande med grundlagen. Ja, det är det. Jordförvärvslagen är antagen av två parlament. Reglerna ingår i vårt anslutningsfördrag. Visst innebär det en diskriminering gentemot alla andra, men det är just det som vårt självstyrelsesystem är och alla andra nationella lagstiftningar också, vi har den här möjligheten och rättigheten. Det framkom helt klart tydligt vid senaste revisionen av självstyrelselagen att landskapsregeringen har den här möjligheten att reglera försäljningen av aktier och ställa villkor som ger rätt till besittning av mark. Riktlinjerna bygger just på det här systemet. Första punkten är ungefär jordförvärvsrätten som man har idag enligt jordförvärvslagen kap. 2. Sedan har vi satt in de andra underpunkterna som motsvarar dagens praxis för fysiska personer för att uppnå målet med att kunna jämställa personer med varandra.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är ett modigt resonemang. Tidigare regeringar och lagting har ansett detta vara omöjligt. Det är ju därför som möjligheten till jordförvärv genom aktieöverlåtelse har funnits. Det är kanske att ta lite lätt på saken att hänvisa till jordförvärvslagen och självstyrelselagen. Jag tror att man måste titta närmare på detta. Jag lyssnar med intresse på ministerns utredningar fortsättningsvis i den här frågan.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag får tacka för berömmet från ltl Sundback, som säger att det var modigt gjort av den här regeringen. Det är väl så. Vi har en stark juridisk grund att stå på. Vi har analyserat det här. I kommittén har vi varit enhälliga om den här möjligheten. Jag tycker nog att vi har en bra juridisk grund för att arbeta vidare med de här frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag tycker att minister Eriksson har kommit med ett bra förslag. Jag delar långtgående synen, fast det finns säkert en hel del jobb kvar. Att man kan begränsa det här genom aktieförvärv, vilket man kan, och vilket man också har sagt redan 1995 i ett lagförslag lett av Peter Lindbäck. Det är möjligt att gå den väg som minister Eriksson nu säger.

Min fråga är; vilka resurser kommer det att ställas till förfogande för att förverkliga det här och kontrollera upp det här? Det är ett ganska stort jobb att se till att det fungerar i praktiken och inte bara på pappret. Kommer man att förstärka resurserna?

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Jag tackar för det stödet ltl Karlsson ger regeringen i vårt arbete. Den stora utmaningen, som också fanns i kommitténs betänkande, är uppföljande av dessa villkor. Vi har 8-10 fall där man tidigare har avslagit ansökan om jordförvärvstillstånd och nu ska vi följa upp de frågorna. Det är en skild process. Jag har åtminstone den fromma förhoppningen att när man får igång systemet så bör det gå med de resurser som vi redan har. Tanken skulle vara att jordförvärvstillstånden sätts in i datasystem och så kan man via systemet kontrollera upp om man har följt villkoren eller inte. Det kanske initialt krävs extra insatser. Vi har just fått riktlinjerna att börja fungera. Vi följer upp processen. Vi får se hur det landar.

Utgångspunkten, herr talman, är att lagstiftningen ska följas.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Tidigare har man sagt att det har varit för tunt med resurser. Man har också sagt att under den ekonomiska krisen så har man inte kunna ställa mera resurser till förfogande. Precis som minister Eriksson säger så hör detta till självstyrelsens grundvalar. Jag för min del är åtminstone beredd på att, här i salen, äska om pengar, så att man verkligen kan följa upp det så som det var tänkt ifrån början, åländsk mark i åländska händer. Med den möjligheten att man kan bygga i bolagsform i begränsad omfattning.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Tiden får väl lite visa hur systemet fungerar. Vi känner alla till de ekonomiska realiteterna. Det klagats mycket på att den offentliga förvaltningen är stor. Jag kan med glädje konstatera att om jag behöver, i kommande budgetdiskussioner, anhålla om mera pengar så har ju uppenbarligen ltl Karlsson bakom mig i alla fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Tack minister Eriksson för svaret. I det skriftliga svaret talas det också om förändringar som behöver göras i plan- och bygglagen. Som jag ser det så är vägen framåt genom den här snårskogen just planeringsinstrumentet. I plan- och bygglagens § 11 regleras vilka områden som landskapet har ett överordnat ansvar över vad gäller planeringen. Vad menar landskapsregeringen med skrivningen om att man ska granska innehållet i plan- och bygglagen och göra ändringar? Vilken typ av ändringar och i vilken riktning menar man då?

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Landskapsregeringens tanke med ändringar i plan- och byggnadslagen är att kunna använda planeringsinstrumentet fullt ut. Att en kommun ska kunna få planera vissa områden där man öppnar för inflyttning för att bygga bostäder. Folk flyttar in till Åland. Paragraf 11 som ni eventuellt hänvisar till här, det är rekommendationer för turistiska och andra ändamål. Nu kommer jag tyvärr inte ihåg detta utantill. Men det här är rekommendationer. Sedan finns systemet att det ska vara konsekvent bedömning. Landskapet ska stå för full ersättning, inlösningskostnader och sådana saker och t.o.m. värdeminskning på närliggande områden. Men vi måste titta på det här. Som ltl Gunell säkert känner har kommunerna redan idag ett planeringsmonopol. Vi vill utveckla detta ännu mera, att det speciellt i skärgården ska bli attraktivt. Vi vill ha ett fungerande system för att tillgodose dessa bägge viljor, som jag inledningsvis nämnde i mitt anförande.system

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag fick inte så mycket svar. Kommer man i plan- och bygglagen, inom de lagstiftningsåtgärder man önskar göra, ta in den här typen av krav på en mera landskapsövergripande planering vad gäller turismen? Kommer man att kräva planering för semesterbyar och den typen av anläggningar för att få ett bättre helhetsgrepp om frågan? I dagsläget verkar detta med rekommendationer vara väldigt vagt. Om landskapsregeringen ska ta tag i frågan så måste man nog göra den här förändringen i lagen för att komma till rätta med frågan.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Jag kan konstatera att vi eventuellt har samma åsikter. Rekommendationerna är lite vaga i dagsläget. Tittar man på lagens förarbeten så är det lite så där. Ett planeringsinstrument kräver lagstiftningsåtgärder, vilket vi tittar på nu. Man måste komma ihåg att man ska kunna reglera det på något vis från landskapsregeringens sida, som jag sade tidigare, så att inte en kommun planerar hela skärgården. Det måste finnas ett styrinstrument från regeringens sida. Vi har tänkt oss systemet att underställas för fastställelse, eller hur man skulle formulera det. Det kräver också lagstiftningsåtgärder.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Lagtinget inleder sin höstsession med vad man kunde kalla en rivstart med kall motor, efter den helg som har varit. Det är dock tveklöst så att de frågor som är på agenda är saker som varje lagtingsledamot med självaktning ska ha full kunskap om och koll på, alla tider på året. Dessa självstyrelsens hörnpelare och främsta verktyg är viktiga, viktigast rent av, ja rent av
själva grejen; innebörden med självstyrelsen. Det måste man tänka på som
lagtingsledamot eller minister på Åland.

Mot bakgrund av detta blir man bestört när man ser med vilken nonchalans och okunskap regeringspartierna har hanterat detta. Man tillsatte en kommitté i april 2008, kommitténs arbete som var mycket omfattande tog ett år, man blev klar i april 2009. Kommittén hörde över 30 personer och tog del av ett tiotal tal skriftliga utlåtanden. Sedan hördes ingenting, ingenting och ingenting.

Jag tror varje lagtingsledamot helst vill undvika en uppslitande debatt i
dessa frågor men när majoriteten bestående av center och liberaler inte
förmår komma till skott så skulle det vara fel av oppositionen att inte
utöva sin kontrollmakt, i detta fall genom spörsmål. Egentligen borde
filnamnet på detta dokument som nu diskuterats börjat på MY, alltså
misstroendeyrkande, eftersom detta misslyckande helt klart är överst på den
förhållandevis långa listan som denna regering har lyckats åstadkomma under sin tid vid makten. Sådana här "affärer" skadar ålänningarnas förtroende för sina företräder och vi framstår alla som ”tövliga”, inte bara de som bär
ansvaret. För att upprätta folkets förtroende på nytt så måste man reda upp särskilt sådana här missar.

Talman! Jag finner rent av inte tillräckligt rumsrena superlativ för att beskriva mina känslor för detta och samtidigt uppfylla lagtingsordningens paragrafer 46 och 9. Att man inte har förmåga att ta tag i ekonomin, att det strular med en skärgårdsfärja och att man väljer en svindyr lösning för att bli av med
asfalt är förvisso allvarligt men schaklet med dessa frågor är i särklass, i
en annan division.

Talman! Jag, obunden samlings lagtingsgrupp tillsammans med oppositionen, och jag tror jag kan tala på en majoritets vägnar här i lagtinget;
är mycket kritiska till hur detta har skötts. Skam på er i regeringsbänken för detta!

Talman! När det nu är känt vilket betyg som utdelats för insatsen ska jag
också tala om hur det kunde förbättras som det står i skolbetygen
nuförtiden. Det är rätt så enkelt; det finns en bra lärobok som är väl
förankrad politiskt, nämligen betänkandet från kommittén. Kommittén som satt över ett år och jobbade med de här frågorna. För den som
förlagt det eller inte läst det finns det på internet på regeringen.ax eller
så kan man få en papperskopia från registraturen. En delaspekt i
tidsaspekten är just det att man borde ha prioriterat detta när kommitténs
arbete var i färskt minne, därav tipset om uppfräschning av det samma.

Talman! Jag ska i detta anförande beröra jordförvärvslagstiftningen och återkomma till näringsrätt och hembygdsrätten senare.

Det råder fortfarande stor vilsenhet kring hur jordförvärvsrätten i sak
användas och anpassas till dagens samhälle. Rent ideologiskt borde ju all
denna reglering avskaffas om det inte vore för det nationalitetsskydd som
finns inom självstyrelsesystemet.

Jordförvärvsreglerna har t.ex. direkt ingenting med naturvård såsom t.ex.
strandskydd att göra, vilket felaktigt varit en rådande uppfattning. Begränsningarna i att äga mark ska och får endast uttryckligen ta avstamp i
de folkrättsliga målsättningarna. Detta regleras också i protokoll 2 om de
undantag från EU:s regelverk som Åland åtnjuter. Med hänsyn till Ålands
särställning enligt folkrätten kan detta ske, "på icke diskriminerande
grund".

Kommittén skriver så här på sidan 51 i en av sina slutsatser: "Kommittén
utgår i sina bedömningar från den folkrättsligt skyddade målsättningen att
bevara jordegendomen i invånarnas händer. Befolkningen har ett intresse av att mark och vatten hålls i de bofastas ägo och bruk och att
produktionsvärdet kommer invånarna till del." Dessa fraser är lättrabblade men hur omsätter man dem till konkreta regelverk och praktiskt byråkratiskt handlande här i kanslihuset? Det är grunden till pudelns kärna som en legendarisk politiker en gång uttryckte sig.

Som jag ser det så bör man tänka på följande: När det gäller fysiska personer fungerar dagens regelverk bra. Det är viktigt att möjliggöra återflyttning och inflyttning och det är viktigt att begränsa andelen mark som används för ickeproduktivt fritidsboende av privatpersoner. Förutom kravet på fast bosättning borde markförvärv i vissa fall förutsätta kunskaper i svenska, i likhet med hembygdsrätten. Detta för att underlätta integrationen och uppfylla just de folkrättsliga grunderna som nationalitetsskyddet stipulerar.

När det gäller begreppet "produktiv mark" så har det utvecklats från att vara en bördig åker där en bonde sår ett frö som sedan skördas eller vatten där en fiskare fiskar till att bli attraktivt boende för att locka de skarpa hjärnor och entreprenörer näringslivet och särskilt tjänstesektorn behöver, där fabriksmaskin just sitter i huvudet på en fysisk person.

En vindpinad bergknall i sydvästläge ansågs värdelös tidigare, nu tingar den kanske över 100 euro per kvadratmeter. Den har alltså blivit produktiv förutsatt att jordförvärvsregelverket hänger med.

Mot bakgrund av detta är det beklagligt att landskapsregeringen fortfarande inte fått bort begränsningen att inom planerat område med tydligt villkorat jordförvärvstillstånd förvärva strandtomt. Vi har ett aktuellt fall i Lemlands kommun.

Beträffande juridiska personer däremot är situationen, rådande praxis och
de politiska viljeyttringarna ett sammelsurium. Detta var också huvudorsaken till kommitténs tillkomst. Här gäller det att ha en balans mellan
självstyrelsens grundvärden och samhällsutveckling, vilket är möjligt bara
linan hålls spänd. Som situationen är idag är den slak, mycket slak.

Här gäller det att konstruera ett regelverk som möjliggör t.ex. kapitalisering av turistanläggningar utan att lokalbefolkningen tappar mer
än nödvändigt av produktionsvärdet. Det gäller att undvika att mark bolagiseras endast i syfte att kunna säljas som passivt fritidsboende samtidigt som det ska vara möjligt att kapitalisera en nysatsning, generationsväxling eller upprustning av t.ex. en stugby, ett hotell eller en annan satsning inom turismen. Dessa löses genom villkor i jordförvärvstillståndet, som kommittén konstaterar så kan det i tillståndet regleras vilka typer av juridiska eller fysiska personer som får äga aktierna för att tillståndet ska vara i kraft. Det är alltså inte så som landskapsregeringen skriver i sitt beslut, som jag återkommer till .

Det är också möjligt att ställa villkor t.ex. så att boendet ska användas inom en turismrörelse, så att stugorna/hotellrummen ska vara del i näringsidkarens rörelse och bidra till produktionsvärdet, som ju beträffande turismen i stor utsträckning stannar lokalt eftersom verksamhet sker här.

När det gäller att slå vakt om lokalbefolkningens besittningsrätt till
produktionsvärdet "produktiv mark" så måste man också nyttja andra
instrument såsom planering och fastighetsskatt. Kommittén har som en av
sina fyra punkter tagit upp åtgärder med stöd av 11 § plan- och bygglagen. Dessa instrument kan också kombineras så att vissa typer av jordförvärv kräver att markområdet har en viss typ av status fastställd med stöd av nämnda
lagrum. Inte heller här har regeringen agerat eller ens reagerat. Man talar om att det behövs lagändring. Inte behövs det någon lagändring. Det instrumentet måste man däremot börja använda. Jag tror inte det finns en majoritet här i lagtinget att ta över planeringsmonopolet från kommunerna. Däremot finns det nog en majoritet som understöder att börja använda 11 §, för att lösa sådana här bekymmer. 11 § i plan- och bygglagen är inte juridiskt bindande som en plan antagen i kommun, men i kombination med ett villkor i ett jordförvärvstillstånd så är den bindande. Man måste se möjligheterna där och inte bara vänta på någon lagändring, som inte har politiskt stöd.

Talman! Landskapsregeringen tog den 7 juni i år, efter att detta spörsmål inlämnats, ett beslut där man försökt sig på att åtgärda regelverket kring jordförvärvstillståndet utan att lyckats. Man har helt missat målet och formulerat sig rysligt tokigt. Dessutom har man inte följt kommitténs rekommendationer vare sig i sak eller metod, man har tagit ett principbeslut istället för att komma till lagtinget med en ändrad lag, vilket kommittén begärde.

Jag ska nämna lite om det här beslutet. Det sägs i första punkten, vilket också beskrevs här i en replik, att man ska reglera förvärv av aktier. Aktier som berättigar till att förvärva markområden får utan landskapsregeringens tillstånd enbart förvärvas av personer som uppfyller något av följande kriterier osv. Inte kan landskapsregeringen blanda sig i hur folk handlar med sina aktier. Däremot kan man i jordförvärvstillstånd ställa villkor, som jag sade tidigare, vilka typer av juridiska och fysiska personer som får äga aktierna för att jordförvärvstillståndet ska vara giltigt. Annars förfaller det och nytt tillstånd måste sökas. Men med aktier handlar man fritt, kors och tvärs inom Europa och hela världen. Det börjar med att man snubblar omkull på första punkten.

Det helt omotiverade strandskyddet finns fortfarande kvar, också när det gäller planerat område. Det har inte jordförvärvslagen någonting att göra med.

Detta enda livstecken, under denna långa väntan, från regeringen är alltså
felaktigt. Dessutom valde man att först nu på hösten, i förra veckan, att ha
samråd med självstyrelsepolitiska nämnden i ärendet. Döm om nämndens
förvåning beträffande tingens ordning.

Talman! Om det är så att regeringen inte har förmåga att på egen hand sortera ut detta, vilket verkar troligt, så är åtminstone obunden samling beredd att hjälpa till. Det finns också mycket kunnande i de andra oppositionspartierna. Tillsätt en ny kommitté med uppdrag att i detalj föreslå nya regelverk kring dessa frågor. Vi kan vara med och hjälpa till för att få ordning på kursen skutan.

Ett annat stalltips är att läsa kommitténs betänkande. I betänkandet listas
de behövliga åtgärderna för att reda upp situationen. Hur som helst måste
regeringen ta tag i detta omedelbart och gör sitt jobb. Ta fram behövliga författningar i ärendet.

Talman, jag återkommer om näringsrätten och hembygdsrätten.

 

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det är inte så lätt att reda ut om tankarna bakom orden i Danne Sundmans anförande. Jag tolkar att lösningen på jordförvärvsproblematiken är att ha villkor, villkor, villkor. Jag tror inte att ltl Sundman gick så långt så att han sade hur sängarna ska bäddas på turistanläggningarna och vilket bordsskick man ska ha. Skillnaden är att landskapsregeringen använder generella villkor för att likställa olika medborgare och olika verksamheter. Skulle det vara fel i aktiebegreppet, enligt de här principerna ska det naturligtvis rättas till av jurister. Säkert är ltl Sundman välkommen att reda ut de juridiska finesserna. Principen är att likställa olika kategorier.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Som kommittén konstaterar vid ett flertal tillfällen i sitt betänkande så är det just detta som är lösningen på de flesta problemen, särskilt när det gäller juridiska personers markförvärv, att ställa tydliga villkor för att uppfylla jordförvärvslagstiftningen och att använda sig av den prövningsrätt man har som är unik. I alla andra fall har den i princip avskaffats och ersatts med lägre stående författningar, lag och förordning. Det är helt enkelt lösningen just för pudelns kärna, vilket kommittén tillsattes för. Sedan finns det en massa annat då också i betänkandet. Man kan då göra balansgången mellan samhällsutveckling och att behålla självstyrelsens grundvärden. Om man inte tar sig an och funderar på de här villkoren och vilka villkor man ska ställa, man kanske inte ska gå in på bäddning och turistföretagarnas frisyrer, det är ju närmast att förlöjliga kommitténs arbete. Det handlar helt enkelt om villkor som gör att man uppnår den här balansen.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Kommittén har lagt ett betänkande. Det betänkandet har landskapsregeringen och minister Roger Eriksson haft som utgångspunkt. Han redde ut pudelns kärna ganska väl. Vi har grundlag, vi har jordförvärvslag, självstyrelselag och de möjliggör precis de riktlinjer som man har lagt fram. Nu försöker ltl Sundman prata bort det här. Redan våren 2001 lade han fram en plan- och bygglag där det inte fanns någonting av miljön, ingenting av planering. Till den delen ska syndaren vakna sent. Det var absolut ingen rivstart.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är ju tvärtom. Den plan- och bygglag som jag som kansliminister lade är väldigt lika den som nu antogs. Det var den andra lagen som sedan lades fram av center- och liberalregeringen som skilde sig avsevärt. Det är nästan en avskrift, man gick ju tillbaka till att ha relationen mellan landskapet och kommunerna som man har idag. Det där stämmer inte.

När det gäller att man skulle ha följt kommitténs betänkande när man har antagit principerna, så på punkt efter punkt är det inte så! Man har inte följt kommitténs betänkande. Man rör till det rejält. Man förstår sig inte heller på den juridiska hierarkin när det gäller jordförvärvslagen. Om man ska ha en förordning så måste man ha en förordningsfullmakt i lagen. Den förordning vi använder idag har inte förordningsfullmakt, den är ogiltig. Den har fått pisk i domstolsutslag efter domstolsutslag. Den måste avskaffas eller ersättas med lag. Men var är den lagen?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag kan konstatera att oppositionen och regeringen har samma åsikt, inklusive jag själv. Jag tycker det är synd att man här i salen försöker hitta fel i varandras åsikter när vi egentligen vill samma sak. Kanske något olika vägar, men jag tror också att man hittar en väg tillsammans. Jag vädjar till lagtinget att försöka hitta en gemensam utväg ur det här. Det blir för dyrt för oss om vi här i salen ska strida om det här. Jag tycker att ltl Danne Sundmans förslag är bra när det gäller en ny parlamentarisk kommitté som skulle komma överens om ett beslut. Jag tror inte det skulle ta speciellt många eftermiddagar. Jag känner att man har ganska samma åsikter, det är bara den exakta vägen som fattas. Nu har det uppstått ett syndrom, man har en regering och en opposition och man börjar strida. Det tycker jag att är förödande för Ålands del.

Ltl Danne Sundman, replik

Detta med regering och opposition är för det första inte något svartvitt begrepp, särskilt inte när det kommer från ltl Runar Karlsson. Det är väl någon sorts uppdelning mitt på golvet.

I övrigt tycker jag att det är ett bra förslag att man skulle sätta sig ner gemensamt. Inte är det någon som vill ha den här debatten, som jag sade i mitt anförande. Om inte oppositionen skulle ha tagit de här måtten och stegen så skulle man ha begått ett fel, för så pass allvarlig blamage är det här. Vi alla som var med är säkert överens i stora drag. Det är väl förankrat politiskt. Det var bara liberalerna som ville avskaffa näringsrätten. Det bara att tillsätta en till kommitté, om man inte klarar av det ändå. Helst skulle man ha sett att det här skulle ha räckt. Vi måste konstatera, nästan ett och halvt år efter kommitténs betänkande, att man inte har klarat av det.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Klarar man av det här utan en ny kommitté så gärna för mig, bara man kommer överens. Jag tycker att ltl Sundmans förslag var bra var för att man egentligen står vid det ursprungliga steget när man tillsatte den parlamentariska kommittén. Normalt är det ju regeringen som kommer med det här och oppositionen kritiserar. Men man ansåg att det här var alldeles för viktigt för landskapet Åland och för ålänningarna så därför försökte man tillsammans komma överens. Vad är då naturligare än att man kommer till en lösning tillsammans? Det är väl den naturligaste sak i världen. Försök att vara förnuftiga någon gång i alla fall!

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag instämmer i ltl Karlssons uppmaning till regeringen. Försök vara förnuftiga någon gång åtminstone!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Ltl Sundman framför kritik här. Han för fram tanken att vårt arbete inte motsvarar kommitténs arbete. Det stämmer inte. Ltl Sundman var ju själv medlem i kommittén och vet väl hur vi diskuterade där. Där kom det fram att just detta, som vi har åtgärdat med dessa riktlinjer, är just det akuta, dvs bolagiseringstekniken för att kunna kringgå jordförvärvslagens syfte och ändamål. Vi har gjort det på snabbast möjliga sätt. Vi har inte ens behövt skrida till lagstiftningsåtgärder. Det här motsvarar precis det som vi har diskuterat i kommittén.

Sedan framför ltl Sundman varför vi kom i samråd så här efteråt, det kan man alltid diskutera förstås. Märkväl, samrådet behandlar inte lagstiftningsåtgärder, enbart tolkning av gällande lagregler.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Inte är det att ställa för höga krav om man är kritisk när snabbast sättet tar över ett år för att ta ett beslut som reder upp en liten detalj i helheten. På den tiden skulle vi gott och väl ha hunnit med lagstiftning. Nu har vi fortfarande ett rätt så osäkert system där det finns ett beslut i en skrivbordslåda och som inte publiceras i Ålands författningssamling. Medan vi har en förordning som saknar förordningsfullmakt, folk läser den och tror att den gäller. Visst får det ta lite tid, inte behövde det vara färdigt i maj 2009 men nu är vi ju i september 2010. Ni kan inte beskylla mig för att jag är för kritiskt till det. Om det nu skulle vara vilken fråga som helst, men det handlar om det som vi absolut i första hand måste ta hand om. Det går nästan före uttryckning, om det brinner i knutarna. Det är jätteviktigt.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Ltl Sundman nämnde att frågan om bolagiseringstekniken är en liten detalj. Själv tycker jag att det är tvärtom. Det är en stor sak som vi nu har åtgärdat på bästa tänkbara sätt, med stöd av gällande lagstiftning och de verktyg vi har i vår verktygslåda. Lite respekt för tingens ordning tycker jag att man kunde vänta sig.

Lagstiftningsåtgärderna kommer att komma, de tar längre tid. Om man beaktar att lagen är från 1975 och landskapslagarna från 2003 så måste den politiska processen få ta några månader. Vi rör oss på självstyrelsens kärnområden. För att exemplifiera lite; ett tomt papper och du skriver en paragraf, då vet du vad det handlar om.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Ja, som jag sade i en tidigare replik, visst får det ta några månader. Men det får inte ta några år, som det har varit nu. Författningen som kommittén efterlyser är ju bara en omskrivning av förordningsbestämmelser till lag. Det kan inte ta så länge. Med moderna ordbehandlingsprogram så går det jättefort. Där är tidsaspekten verkligen sådan att man måste vara kritiskt.

När det gäller pudelns kärna, juridiska personers markförvärv, att bara stoppa förvärvet är ju inte någon lösning, att bara säga nej till alla. Man måste åstadkomma en balansgång så att vi får en samhällsutveckling som bland annat ltl Roger Jansson var inne på. Det är ju detta som är utmaningen. Det får säkert också ta några månader, men inte några år! Hur framstår Åland som investeringsobjekt för intresserade partner till åländska företag? Vi blir oseriösa, sett ur näringslivets synvinkel. Det är allvarligt också på det viset.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Det är helt förståeligt, oppositionen är som alltid otålig och vill ha saker genast och nu. Det ligger i sakens natur. Vi ska leverera och vi ska leverera snabbt från regeringens sida. Men, regeringen har en verklighet att leva under. Vi har också olika verkliga situationer att hantera. Vi har många frågor att lösa och då tar det tid. Det går inte i en handvändning, även om man skulle köpa det som ltl Sundman säger, att landskapsregeringen bara har tagit i en liten detalj. Den detaljen, bästa Sundman, har diskuterats i många år. Det var också en av orsakerna till att vi beslöt att tillsätta en parlamentarisk kommitté. Genom att vi tillsatte den visade vi att vi ville ta ett grepp om de stora svåra frågorna, som handlar om att förena våra grundläggande regelverk som ligger i självstyrelsens system, med en möjlighet att också utveckla vårt samhälle. Den balansgången är det inte lätt. Vi har ännu inte nått målet i det arbetet.

Den parlamentariska kommittén har gjort ett betänkande med många punkter och många saker som landskapsregeringen i sinom tid ska verkställa. Jag befarar att den nu sittande landskapsregeringen inte kommer att hinna göra alla punkter inom sin mandatperiod. Därav är det bra att det finns ett parlamentariskt betänkande där alla partier har varit med, så att kommande regeringar kan jobba vidare i dessa riktningar. När man går in i jordförvärvslagen då är det kvalificerad majoritet som gäller. Det är inte alldeles enkelt att ändra den lagstiftningen. Jag var med på 90-talet, där vi i flera olika omgångar försökte ändra lagstiftningen, det var inte lätt.

Det handlar om en balansgång. Landskapsregeringen har tagit till sig den parlamentariska kommitténs betänkande. Det finns många goda uppslag. Det som har varit det mest akuta, precis som kansliminister Eriksson sade, att man skulle tillse att man inte kunde kringgå jordförvärvslagens anda och mening genom att tillämpa juridisk person och bolag. Det var den absolut mest akuta beställningen från den parlamentariska kommittén, vilket landskapsregeringen har tagit till sig.

Jag erkänner villigt att det har tagit lite för länge att få fram riktlinjerna, men det har inte varit alldeles enkelt. Ltl Karlsson var inne på detta med resurser. Det är en av de verkligheter som landskapsregeringen lever under. Faktum är att under arbetet med riktlinjerna så har vi haft fyra olika tjänstemän som har jobbat med det.

Landskapsregeringen kommer att beta av de förslag som den parlamentariska kommittén har lagt fram. När det gäller hembygdsrätten har vi inlett att det inte ska vara knutet till finskt medborgarskap, vilket har framförts i dialoger med rikets regering. Nu väntar jag att är det också kommer med i den parlamentariska kommittén som jobbar med självstyrelsesystemets utveckling. Det är naturligt att det kommer med där. Frågan är igångsatt och framförd och den kommer vi också att följa upp. Förutom att riktlinjerna nu är antagna så har vi satt igång beredningen av lagstiftningsåtgärder. Vissa av de delar, som anges på förordningsnivå när det gäller enskilda fysiska personer, det måste upp på lagnivå. Då kommer också de juridiska personers regelverk att komma upp på lagnivå. Det arbetet är i gång, ett PM håller på att tas fram kring den här frågan. Det följer den riktning som den parlamentariska kommittén har ritat upp.

Jag vill säga att det inte längre är en ny kommitté som behövs, utan det är verkställighet. Det finns riktlinjer i betänkandet och landskapsregeringen kommer att jobba i den riktningen. Blir det problem inom några principiella frågor då kommer vi förstås att förankra detta i lagtinget på lämpligt sätt. Tack.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Jag tycker inte att det är riktigt klädsamt att säga att oppositionen är otålig och genast vill ha resultat. Man försöker sopa under mattan att det faktiskt har tagit två år att få fram dessa behövliga ändringar och ändå finns de inte. Lantrådet säger att landskapsregeringen har gjort det mest akuta, då hänvisar man till beslutet som är helt fel formulerat och som inte fungerar. Om man börjar villkora på det här viset så kommer man att få bakslag i domstol omedelbart. Vi har inte behörighet att ställa sådana villkor. Det som man påstår att man har gjort akut, det har gjorts på fel sätt. Jag läser kommitténs betänkande på sidan 69  där vi har sammanfattat de viktigaste förslagen i åtta franska streck. Inte ett enda är genomfört, bästa ledamöter.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Landskapsregeringen har tagit tag i betänkandet och dragit ut det som var det mest akuta och som också har diskuterats under väldigt många år. Det handlar inte om två år ltl Sundman. Hur man har kringgått jordförvärvslagen syfte har diskuterats under många år. Det var en av de saker som kommittén pekade på. Samtidigt vill också landskapsregeringen försöka hitta en balans där man samtidigt bejakar behovet av utveckling i vårt samhälle. Det ska finnas möjlighet att fortsättningsvis kunna, på planerade områden, utveckla områden i turistiskt syfte. Dessa möjligheter finns med de riktlinjerna som föreligger.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! De möjligheterna finns inte med de riktlinjer som föreligger eftersom de är olagliga. Man kan inte reglera aktieförvärv på det här viset. Dessutom säger riktlinjerna ingenting på vilket sätt man skulle uppnå den här i balansgången. Riktlinjerna möjliggör däremot att neka jordförvärvstillstånd, men inte i vilka fall man ska tillåta och vad man ska ställa för villkor för att det ska vara motiverat att tillåta det som kommittén nämner som strandbyar osv. Man har inte hittat balansen ännu som är absolut det viktigaste i det här arbetet, inte ens det har man gjort på den här tiden.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Ltl Sundman är bergfast säker på att landskapsregeringen riktlinjer inte skulle följa den lag som ligger till grund för våra riktlinjer. Enligt 8 § i jordförvärvslagen så kan landskapsregeringen ange sådana riktlinjer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Talman! Jag får konstatera att oppositionen och regeringspartierna lever i lite olika världar. Lantrådet säger att opposition är så otålig. Tittar man på de 23 förslag som kommittén har lagt, och de åtta förslag man har lagt specifikt när det gäller jordförvärvsfrågor, är det ett förslag som landskapsregeringen har tagit tag i på ett och ett halvt år. Jag tycker att man med full rätt kan vara lite otålig. De här frågorna är så viktiga. Det går för långsamt, fru lantråd, att få fram beslut!

 Principbeslutet som togs den 7 juni har diskuterats mycket. Jag är rädd för att det kommer att diskuteras många gånger ännu. Anser lantrådet att det är juridiskt korrekt? Anser lantrådet att man kan stränggera mera än vad självstyrelselagen och jordförvärvslagen tillåter?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Igen detta om tidsåtgången. Riktlinjerna har tagit lite för lång tid, vilket jag redan sade vid en frågestund i våras. Min strävan var att vi under våren skulle ha haft möjlighet till en bred debatt här i lagtinget, vilket inte gick eftersom riktlinjerna togs först i juni, ett år efter att kommittén kom med sitt betänkande i april. Landskapsregeringen har att förhålla sig till andra parlamentariska kommittéers betänkanden. Vi har en lagstiftning på gång när det gäller val. Där har det också varit en parlamentarisk kommitté, en lag kommer hit till lagtinget, troligtvis nästa vecka. Vi har ett betänkande när det gäller revisionsutveckling, där vi har lagarbete på gång. När det gäller den parlamentariska kommittén för jordförvärvsfrågor har vi också satt igång lagberedningsarbete. Men det tar tid. Det tar faktiskt tid, dels tar det tid när man ska gå in och bereda lagar och alldeles särskilt när det gäller lagstiftning som har den karaktären som vi talar om här.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag skulle kunna säga mycket om tidsåtgången men vi lämnar det. Jag upprepar mina två frågor. Den första frågan är; anser lantrådet att det beslut, som togs den 7 juni, är juridiskt korrekt? Den andra frågan är; anser lantrådet att man kan stränggera mera än vad självstyrelselagen och jordförvärvslagen tillåter?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! När landskapsregeringen fattade beslutet så har det förstås granskats, vänts och vridits på, både av jurister och av politiker. Som utgångspunkt har vi 8 § jordförvärvslagen som säger att landskapsregeringen kan ange vissa tillämpningskriterier. Jag minns inte exakt ordalydelsen. Så är det och det är på detta som vi baserar riktlinjerna på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag fortsätter där ltl Anders Eriksson slutade sina repliker. Lantrådet hänvisar till 8 § i jordförvärvslagen som ger regeringen möjligheter att ställa villkor på jordförvärv. Men man måste ju också läsa 2 § där det sägs att jordförvärven gäller fast egendom. Hur kan man, i stöd av 8 §, reglera förvärv via aktieöverlåtelse? Aktier är, trots allt, lös egendom om nu inte regeringen har lyckats definiera om det på något sätt. Jordförvärvslagen och rätten till jordförvärv gäller ju fast egendom. Det är fortfarande obegripligt för mig hur man kan komma fram till att samma regler gäller för aktieöverlåtelse?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Nu borde jag ha den här paragrafen här, vilket jag inte har. Om jag kommer ihåg så handlar 8 § om ärenden rörande förvärvs- och besittningsrätt av fast egendom baserad på innehav av aktier eller motsvarande delägarskap i juridiska personer. Jag är inte hundra procent säker på att 8 § säger exakt det. Jag har för mig det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Lantrådet och många andra debatterar och fokuserar på enigheten i den parlamentariska kommitténs betänkande. Jag tycker det är lite skevt, för man kan läsa in olika saker i betänkandet. Det finns stränggeringar, men det finns också många möjligheter. Jag tycker det är lite sorgligt att landskapsregeringen har fokuserat på stränggeringen, särskilt på punkten med aktiehandel. Jag lägger mig inte i det juridiska. Det finns också många punkter som möjliggör utveckling och också andra möjligheter för företag i det här betänkande. Det är dessa möjligheter som landskapsregeringen borde ha fokus på, särskilt i dessa tider när det är lågkonjunktur och vi försöker hitta nya näringsverksamheter och nya kompetenser till Åland. Det är lite sorgligt, jag nästan gråter när en person som har bosatt sig på Åland, har sitt förvärv här och köper en tomt på ett planlagt område möts med kalla handen. Man borde fokusera och lägga krut på möjligheterna som finns i betänkandet.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag är beredd att till en viss del hålla med ltl Strand. Det finns möjligheter att tolka in vissa öppningar i det här betänkandet. Men egentligen, om man ser på helheten, så gäller det ändå väldigt mycket att bevaka de grundläggande regelverken. Landskapsregeringen har valt att, i det här skedet, anta riktlinjerna för att man ska likställa fysiska personer med juridiska personer så att man inte ska kunna kringgå lagens anda och mening. Nästa steg är avsikt att öppna upp och titta på plan- och bygglagen. Det är självklart att det är i planeringsinstrumentet som man ska ha avstånd till strand och storlekar på områden, vilket är viktigt att komma ihåg. Planeringsinstrumentet är en viktig del i framtiden. Jag har hela tiden sett på arbetet så att vi måste ta steg framåt.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Man kommunicerar ut någonting negativt gentemot mot samhället. Man borde fokusera på planläggningen och villkora tillstånden i förhållande till om det är på planlagt område så får man bosätta sig och man kanske får ha viss företagsamhet och liknande. Lägg om kursen istället för att fokusera på den fundamentalistiska stränggeringen. Se möjligheterna med den lagstiftning som vi har, plan- och bygglagen. Där bestämmer vi själva vilken utveckling vårt samhälle ska gå i och koppla det till jordförvärvsfrågan. Ha ett lite annorlunda tänkesätt istället för att kommunicera ut det negativa hela tiden.  

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det har varit viktigt för mig att det inom riktlinjerna ska rymmas möjlighet att kunna fortsätta med turistisk verksamhet på planerat område. Den möjligheten finns kvar. Den möjligheten är inte stängd.

Jag vill understryka att stegen som vi tar går i den riktningen att vi tittar på planeringsinstrumentet. Det är där som man anger kriterier för hur man inom planerade områden kan bygga för att stöda de turistiska ändamålen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt är tillsammans med budgeten det viktigaste i den här salen. Därför beslöt de två regeringspartierna att ta med i handlingsprogrammet en parlamentarisk kommitté, vilket gjordes i slutet av 2007. I sinom tid blev kommittén tillsatt. Det visar att regeringsblocket gärna vill ha hjälp av oppositionen i och med att man satte det med i handlingsprogrammet.

Detta med resurser, lantrådet säger att det kan vara kris med det. Inom många andra områden kommer man att öppna plånboken ganska rejält och ge resurser, t.o.m. oförutsedda. Men här är man ganska njugg till att ge resurser fast det är det viktigaste tillsammans med budgeten. Kommer lantrådet att på något sätt ta kontakt med oppositionen för att sammanjämka viljorna som ser exakt likadana ut, bara det att man har lite olika vägar?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är väl känt att när det gäller resurserna så är det kärvt inom hela förvaltningen. Det gäller rakt av. Det gäller precis alla tjänster i landskapet, ända från sjukvård till skärgårdstrafik. Det gäller också i vår förvaltning här i centralkansliet. Det är kärvt, men vi betar av frågorna och vi tar tag i dem. Lagtinget kan behöva ha en viss förståelse och ett visst tålamod när det gäller den ekonomiska situation som vi befinner oss i. Vi har inte obegränsade resurser. Därför blir det sådana här fördröjningar.

Landskapsregeringen ska jobba i den riktningen som den parlamentariska kommittén, med alla partier närvarande, har dragit upp riktlinjerna för. Blir det komplicerade principiella frågor så är de självklart att vi involverar lagtinget på ett eller annat sätt. Verkställigheten kommer landskapsregeringen att jobba vidare med. Lagtinget kommer också att bli involverat när lagstiftningsåtgärderna kommer hit. 

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag blir faktiskt lite bekymrad när man fortfarande pratar om resurser när det gäller sådant som är livsavgörande för Ålands ekonomi i praktiken. Om man låter detta fara iväg så kan det betyda att produktionsmarken blir i händer som inte producerar någonting, vilket kommer att kosta mångfalt mot vad det skulle kosta att anställa en person till som skulle jobba med det här. Jag har en känsla av att vi ganska snart här i lagtinget får ta del av betydligt högre kostnader som är mindre viktiga för landskapet än det här. Jag hoppas verkligen att lantrådet försöker prioriterar det här framför annat som inte är lika viktigt.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi håller också på att bygga upp en rättsenhet där vi knyter kompetenserna och kunskaperna till en enhet och på så sätt stärka upp de här frågorna. Där kommer också språkfrågan att behandlas och andra väldigt viktiga frågor sett ur självstyrelsens synvinkel. Det finns så många frågor som är viktiga för självstyrelsen, vilket är ett faktum. Sjukvården inte minst och andra funktioner som är direkt riktade till åländska medborgare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack, herr talman! Den parlamentariska kommittén hade förnuftet att göra en sammanställning av sina förslag på sidan 69-71. Den uppmärksamma läsaren kan då räkna till att det finns 24 olika förslag på dessa sidor. Lantrådet säger att man har tagit tag i punkterna 1-2 som gäller hembygdsrättens bindning till finskt medborgarskap, vilket är bra. Det andra som man säger sig ha tagit tag i är de två förslag som gäller aktieförvärv på sidan 57. Lantrådet säger att man har tagit tag i det för att det är det mest akuta bland de övriga 22 förslagen. Var framkommer detta? Vem har sagt så? När har det sagts? Jag var med i kommittén. Vi kom fram till att dessa alla 24 punkter är väsentliga. De går inte att genomföra samtidigt men man måste naturligtvis prioritera. Vi, ifrån frisinnad samverkans sida, är bekymrade för att man inte har kommit längre i arbetet med de 22 övriga punkterna.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det finns ju flera förslag här i den parlamentariska kommittén om att gå in i olika lagstiftningsåtgärder. Där är lagen om hembygdsrätt, lagen om jordförvärvsrätt och tillstånd och självstyrelselagen. Det finns flera olika lagar som vi ska gå in i, även lagen om näringsrätt, om jag kommer ihåg det rätt? När vi nu tar fram ett lagstiftnings PM så tittar vi på alla olika bitar, alldeles särskilt i första hand på jordförvärvsrätten. När det gäller hembygdsrätten så har vi också satt igång diskussioner och gjort avvägningar hur vi skulle komma åt problematiken med åländska studeranden när det gäller att man förlorar sin hembygdsrätt. Vi funderar på hur man skulle kunna lösa det.

Genom att anta riktlinjer har vi tagit det steget, medan lagstiftningsåtgärder är mycket mera komplicerat och det tar också högst antagligen mera tid.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag skulle faktiskt vilja att lantrådet ärligt svarar på frågan varför det har dragit ut så här på tiden med alla dessa förra väsentliga åtgärder? Vi började för två och ett halvt år sedan, kommittén var klar för ett och ett halvt år sedan. Det var relativt kunnigt folk med, också när det gäller lagstiftning. Man gick igenom alla eventualiteter och tittade på möjligheterna att göra dessa förändringar. Och så händer ingenting! Vi har haft upp den här frågan åtskilliga gånger här i lagtinget. Så händer plötsligt någonting och då visar det sig att landskapsregeringen helt har missförstått kommittén när det gäller möjlighet att reglera aktieförvärvsfrågan. Det kan man blott göra genom regelverket i samband med jordförvärven och inte i själva handeln av aktier. Det blir ett resultat av regleringen i jordförvärvslagen. Vad är den egentliga orsaken till dröjsmålet? Är det oenighet mellan de två regeringspartierna?

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! När det här betänkandet kom i april, för lite mera än ett år sedan då gick vi igenom betänkandet och gjorde en prioriteringsordning på vilket som var det absolut viktigaste. Vi hade ju haft en dialog, vi hade ju alla representanter med i kommittén. Visst fanns diskussioner i samhället att man kringgår jordförvärvslagens anda och syfte genom att ingå bolag så att man som fysisk person kunde kringgå lagens anda och mening. Det var ett politiskt problem som borde rättas till vilket uttrycktes ifrån de flesta partier. Därav valde landskapsregeringen att utarbeta riktlinjer, med stöd av att den parlamentariska kommittén uttryckligen pekade ut att vi skulle utarbeta riktlinjer. Sedan har det inte varit alldeles lätt med de här riktlinjerna. Det är inte lätt att få ihop restriktioner, som man kan tolka att det blir i förhållande till hur det har varit tidigare, med en vilja att också ha en utveckling i samhället. Avvägningen har varit väldigt svår. Det har också funnits olika åsikter emellan olika personer, både mellan partier och inom partier, vilket säkert också har noterats.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Raija-Liisa Eklöw

Fru talman! Detta spörsmål och det kommittéarbete som ligger som grund till det rör självstyrelsens grunder. Hembygdsrätten, jordförvärvsbestämmelser samt näringsrätten har i praktiken haft stor betydelse för hur det åländska samhället i praktiken har formats under åren. Grunden till dessa bestämmelser ligger långt bak i tiden och förståeligt fordras det förnyelsearbete för att anpassa regelverket till ett modernt samhälle. De utmaningar som globalisering och fri rörlighet i världen utgör, ställer även krav på ändringar i det åländska samhället.

Kommittén gjorde ett gediget arbete med ett stort antal höranden. Och det som är märkbart är att det finns många olika uppfattningar hur de olika bestämmelser ska formas; mycket beroende på om man är privatperson med egna intressen, en organisation med medlemskårens intressen i första hand osv. Detta märkte vi under hörandet, som var enormt.

Trots detta lyckades vi kompromissa oss till de skrivningar som finns i vår slutrapport. Detta med ett undantag, minister Roger Eriksson och jag hade reservation i näringsrättskapitlet. Jag kan inte låta bli att läsa vår reservation efter att ha hört ltl Jörgen Strands önskan om att näringslivsaspekterna och förnyelse skulle bli bättre.

Vår reservation gick ut på, i stället för det som kommittén skrev, jag citerar; "kommittén anser att näringsrättens målsättning är att näringsutövning på Åland ska handhas av ålänningar själva för att långsiktigt kunna upprätthålla och garantera sysselsättningen och försörjning för den fastbosatta och svenskspråkiga lokalbefolkningen".

Vår reservation gick ut på, jag citerar; "kommittén anser att utgångspunkten för det åländska näringslivet är friheten att idka näring och lika konkurrensvillkor i en allt mer internationell och global marknadsekonomi. Kommunikationsspråket med myndigheter och allmänhet ska vara svenska. För att idka näring på Åland ska krävas anmälan som visar att verksamheten uppfyller språkkrav och andra uppställda villkor. Företagens ledning och styrelsesammansättning är en fråga för ägarna. Företagens utveckling, språkbalansen och den kulturella identiteten på Åland gynnas av ett stabilt och levande lokal samhälle med goda utbildningsmöjligheter och i goda kommunikationer med omgivningen". Detta gick vår reservation ut på.

Fru talman: Spörsmålsunderskrivarna vill påskynda genomförandet av de slutsatser som kommittén kom till. Enligt dem har landskapsregeringen inte i tillräckligt snabb takt genomfört dessa förändringar. Faktum är att det tog ca ett år för kommittén att arbeta ihop redovisningen och den berör ett oerhört brett ärendeområde, så det måste få ta sin tid. Flera av dessa ärenden ska sammanfogas med intressen som vi inte kan påverka annat än genom att föra förhandlingar med riket. Sittande regering har tagit itu med de ärenden som går fort att åtgärda. Till regeringens fördel kan man säga att de överhuvudtaget tog sig an problematiken från början och tillsatte kommittén. Det sade ltl Runar Karlsson också, att det var bra att kommittén kom till.

Fru talman! Jag berör några av kommitténs slutresultat. Vi är eniga om att det inte är ändamålsenligt att hembygdsrätten är bundet till finskt medborgarskap. Regeringen har enligt svaret inlett förhandlingar med riket för att ändra på detta. Det fordrar en ändring av självstyrelselagen. Frågan som uppstår är; ska alla få denna rättighet? Eller skall man begränsa den till EU-länder, vilket t.ex. skulle lämna Norge utanför. Huvudsaken är att arbetet har startat.

En positiv sak är även studerandenas möjlighet att bibehålla hembygdsrätten, under de 5 första åren av sina studier, vilket underlättar och även uppmuntrar återflyttningen till Åland. Nu hörde vi av minister Eriksson att även här finns det många aspekter att ta hänsyn till så att det inte ska bli ojämnställt.

Diskussionen i samhället har på sistone mycket kretsat sig kring jordförvärvsfrågor. Jag tror att de är de frågorna som även initierat spörsmålet, vilket också har kommit fram här.

Kommittén var enhällig i bedömningen att regelverket för jordförvärvstillstånd bör vara klara och grunda sig i lag istället för förordning som nu är fallet i viss mån. Regeringen skriver i sitt svar att en sådan lagstiftning ska genomföras.

Kommitté efterlyste även planläggningsåtgärder i hela landskapet för att underlätta samhällets planering och på lång sikt förkorta procedurerna kring nyetableringar av näringar. Det må då vara stugbyar, golfbanor, vindkraftparker, motorbanor eller bostadsområden. I dagsläge tenderar nya projekt, vad de sedan må vara, bli långdragna i brist på framförhållning och planering. Regeringen håller sig positivt även till detta.

Kommittén var även enig i arbetet för att förhindra kringgående av jordförvärvsregler när det är frågan om juridiska personers rätt till jordförvärv. Detta har redan diskuterats här. Jag citerar inte vad vi har skrivit i vårt betänkande.

För skärgårdens och för turismens del i allmänhet kan det vara på sin plats att hitta speciella lösningar via planering och regler för markanvändning så att vissa strandområden kan nyttjas för så kallade strandbyar och turistanläggningar. Detta skulle förutsätta även ändringar i plan- och bygglagen.

Fru talman! Detaljerna i kommittéarbetet går att läsa i redovisningen, vilken är väldigt gedigen. Jag tänker sluta här.

Jag vill till slut säga att vi i liberala lagtingsgruppen stöder regeringens arbete med detaljerna i redovisningen för att de för enskilda ålänningar så viktiga politikområden får moderna och genomtänkta lösningar, viktiga ärendeområden utan att för den delen pruta på grunderna för självstyrelsen. Tack, fru talman.

Ltl Jörgen Strand, replik

Talman! Andemeningen i det som ltl Eklöw läste upp från liberalernas reservation håller jag med om till fullo. Det var ju detta som jag efterlyste hos lantrådet; varför har man inte fokuserat just på utvecklingsfrågorna och möjligheterna? Det anser jag att man kan göra inom ramen för flera punkter för det som kommittén har kommit fram till, särskilt möjligheterna till planläggning kopplade till jordförvärv, boendet och liknande. Det är det som jag tycker att är det sorgliga. Man kommunicerar ut någonting annat, stränggering och icke välkomnande till dem som vill komma hit och bo och satsa på företagande. Andemeningen är en globaliserad värld där vi ska konkurrera, det håller jag helt med om, när det gäller ltl Eklöws reservation.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Fru talman! Lantrådet svarande här att de gör det som går att göra inom systemet som finns nu. M                            an välkomnar näringsliv hit. Då gäller bestämmelserna om näringstillstånd. Där kunde en liberalisering göra sitt. Jag tror att vi är långt eniga med ltl Strand. Jag tittar lite framåt och han kanske vill göra förändringar i den bemärkelsen som den här utredningen tillåter. Men vi tänker båda på att näringslivet ska ha utvecklingsmöjligheter i landskapet.

Ltl Jörgen Strand, replik

Fru talman! Jag tror att jag är ganska nära liberalerna i den här frågan. Jag skulle också vilja säga att regeringen måste lägga ner kraft och energi på de här frågorna. Jag tror inte att man kan göra alla 24 förslag på en gång. Välj ut frågor, när det gäller lagstiftning om planläggning och liknande, som öppnar upp möjligheter för att bo på planlagt område och för att ha företagande på planlagt område. Lägg energin på de frågorna just nu. Det efterlyser jag.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Fru talman! Jag tror nog säkert att önskemålen har gått fram till regeringen. Vi hoppas att vi gemensamt kan få till stånd arbete i den mån det låter sig göras.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag skulle önska att ltl Eklöw gjorde ett klargörande. Som jag förstår hennes anförande så tycker liberalerna att man kan ta bort näringsrätten som ingår i våra konstitutionella rättigheter. Nu har vi ju tillståndsförfarande, vilket jag tycker är ganska bra. Det betyder ju att man kan använda det aktivt, som ett näringspolitiskt instrument, om man vill. Är det faktiskt så att liberalerna menar att man helt och hållet ska ta bort näringsrätten? Ser man inte några problem alls för de åländska företagen eller de åländska arbetsplatserna om man gör på det viset? Är det till fördel för den åländska sysselsättningen att man tar bort de här instrumenten helt och hållet? Är det bara positivt?

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Fru talman! Säkert kan det finnas problem om det kommer fram att det bli mycket inflyttning. Vi skriver också i reservationen att man har en anmälningsplikt. Då har man ju en kontroll. I anmälningsplikten kan man ju sätta fordringar till exempel när det gäller språket, språket gentemot myndigheterna förstås främst men också gentemot ålänningar. Jag tror också att det sanerar sig själv om det kommer att missbrukas. I dagsläget finns det många t.ex. byggplatser där språket är allt annat än svenska. Jag tror att det skulle vara ålänningar och samhället till gagn om vi få till stånd en friare marknad.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag förstår det som att man skulle ha kvar näringsrätten men man skulle inte kräva tillstånd för bolag som inte har åländsk hembygdsrätt. Man skulle bara anmäla, det skulle vara tillräckligt. Jag ser inte riktigt meningen med detta.

Detta med språkskyddet, jag tycker att det är en väldigt tjock dubbelmoral som alla partier för i det här sammanhanget. Det är ju bara att gå ut på gatan och lyssna på vad man pratar på byggena. Det är ju finska, estniska och andra språk, inte pratas det så mycket svenska. Det ser och hör alla och myndigheterna gör ingenting. Vad skulle bli bättre av det här? Språkdiskussionen är nog överhuvudtaget väldigt löjlig i dag.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Fru talman! Det var ju det som jag just sade, och det är precis på det sättet som ltl Sundback också säger. Offentliga Åland använder näringsrätten mycket som språkskydd. Vi anser att det inte är frågan om det. Det har ingenting med språkskyddet att göra, det kan man justera på ett annat sätt. Skulle vi till exempel få en finskspråkig butik hit så saneras det av sig självt om folk inte vill gå dit.

Jag tänkte ännu säga att styrelsesammansättningen med 2/3 tycker vi också att man kan ta bort. I dag behöver styrelserna professionella människor. Kanske det är svårt att hitta just en specifik professionellitet hos ålänningarna. Företagen kunde själv välja styrelsesammansättningen.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack fru talman! Jag tänkte uppehålla mig vid de studerande när det gäller bibehållandet av hembygdsrätt. Jag tror att alla partier i denna sal är eniga om att vi borde hitta ett system där våra studerande, oavsett var de studerar, skulle få bibehålla sin hembygdsrätt. Problemet är att vi inte har hittat ett rättssäkert sätt att hålla register över dem eller hittat ett system som på faktiskt skulle bli korrekt. Det måste ju gå att hitta en modell för hur det här ska göras. Men fram till dess som funderade jag att ett enkelt sätt att visa viljan att vi vill välkomna hem våra studenter, efter deras genomförda studier, skulle vara att vi helt enkelt skulle lyfta av avgifterna för ansökan för hembygdsrätten. Det är ett litet steg på vägen. Men det är i alla fall ett sätt att visa en positiv vilja, att vi väldigt gärna vill att de studerande direkt efter avslutade studier flyttar tillbaka till Åland. Det skulle vara ett enkelt litet sätt på vägen till dess att vi hittar rätt modell som skulle vara rättssäker.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Fru talman! Vi är helt eniga. Jag lyckönskar minister Lundberg när hon för fram detta i regeringen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun Carlson

Fru talman! Centern gör och har alltid gjort sin bedömning av jordförvärvsfrågorna utifrån gällande självstyrelse- och jordförvärvslag. Syftet med det är att garantera landskapets befolkning, dess svenska språk, kultur och lokala sedvänjor. Det är sammantaget det som vi anser att är grundstenarna i vår självstyrelse. Det här har alltid centern stått för och gör det fortfarande.

Nu har kommittén för de här frågorna, som jag ledde, diskuterats väldigt mycket. Nästan alla som har varit med har hunnit säga det. Jag ska för säkerhets skull räkna upp dem som var med; det var jag, Roger Slotte, Roger Eriksson, Raija-Liisa Eklöw, Roger Jansson, Danne Sundman, Camilla Gunell och Birgitta Johansson som representerade Ålands framtid.

I kommittén var den röda tråden de grundläggande målsättningarna. Det fanns ingen vilja eller avsikt att rubba grundstenarna. Det var en enhetlighet som ändå gjorde det lite lättare att leda det här jobbet. Jag tycker inte heller att man i landskapsregeringens svar kan skönja någon annan linje. Det tyder ändå på en viss samsyn i de här stora frågorna.

Kommittén påminde om att man avråder landskapsregeringen att vidta någon sådan uppluckring eller försvagning av de i Ålandsprotokollet upptagna bestämmelserna, om jordförvärv och rätten att idka näring, som senare inte kan återkallas. Det handlar om standstill förpliktelsen. När det behandlades i lagtinget tolkade stora utskottet det som att Ålandsprotokollet inte hindrar lagtinget att göra ändringar i lagstiftningen, så länge som inskränkningar inte utvidgas eller stränggeras från det som gällde 1 januari 1994. Det som vi nu har diskuterat idag betyder inte heller någon stränggering av gällande lagstiftning.

Det som har diskuterats mest av naturliga skäl är bolagsformerna som säkert från början var anledningen till att kommittén bildades. Man insåg att man kanske behöver göra någonting, eftersom trenden mer och mer blev tydlig att det upprättades bolag där enskilda aktier berättigar till besittning av både fristående hus och i vissa fall även besittning av stora markområden.

Vi har haft en kommitté som har diskuterat de här frågorna. Vi har berört det många gånger. Jag ska försöka att inte upprepa det som redan har sagts.

I kommittébetänkande sade man att grunderna för fysiska och juridiska personers rättigheter ska regleras i landskapslag. Idag har vi en del av bestämmelser som enbart är i förordning. När vi talar om lagstiftning så ska vissa bestämmelser föras från förordning till lagstiftning. Det får vänta på då. Vi hoppas att det här ska kunna göras under kommande lagtingsår, så att det skulle vara klart inför nästa period. Det behövs naturligtvis resurser.

Det andra som också har diskuterats, och som jag tycker att man har förverkligat i juni när man tog beslutet, är att kommittén beställde att landskapsregeringen, i samband med behandlingen av juridiska personer ansökningar om jordförvärvstillstånd, fastställer klara villkor som syftar till att förhindra överlåtelser av aktier eller andelar som står i strid med jordförvärvslagen syfte. Det har också kommit fram flera gånger idag att man inte kan göra så här.

Jag ansåg också att riktlinjerna behövdes ganska snabbt. Det föreligger ansökningar. Det finns många som funderar och planerar att skapa bolag. Då behövde man täppa till det här kryphålet först. Hur vi än vill se det så är det ett kryphål som inte följer andan och meningen jordförvärvslagen.

Jag ska läsa upp citat ur kommittébetänkande, som har att göra med när man diskuterar gällande självstyrelselag; " i samband med beredningen av gällande självstyrelselag behandlades överlåtandet av aktier och andelar i fastighetsägande bolag. Då ansågs att dessa överlåtelser inte föranleder någon ändring av jordförvärvslagen eftersom " landskapsstyrelsen redan nu enligt 8 § jordförvärvslagen vid beviljande av tillstånd kan föreskriva villkor som förhindrar en oönskad överlåtelse" ". Det här kan man göra. Det är det som riktlinjerna nu visar på. Man gör korrekt. Det är inte uteslutet att i jordförvärvslagen reglera aktieinnehav eller överlåtelse av aktier.

Jag tycker att det är bra att man kommer ihåg att den här statuten finns. Riktlinjerna som nu är antagna ska vara stöd vid beslut av enskilda ansökningar. Alla beslut tas med stöd av gällande lag. Man har inte föreslagit ändring i någon lag. De här besluten är enbart ett stöd för att fatta så lika beslut som möjligt, lika och rättvisa.

Man glömmer ofta att alla som inte har jordförvärvsrätt enligt gällande lag måste söka tillstånd. Alla jordförvärvstillstånd är undantag från lagen, det ska ses som dispens från lagen. Det är inte någon automatisk rättighet som man har. Det gäller bara dem som har hembygdsrätt.

Det som också har berörts här idag och som också togs upp i kommittébetänkandet är att man ville att det skulle införas klara enhetliga grunder för när planering av markområden förutsätts för beviljande av jordförvärvstillstånd. Och att landskapsregeringen utfärdar i 11 § plan- och bygglagen förutsedda rekommendationer gällande markanvändningen i större skala också för turistiska syften.

Kommittén var mycket väl medveten om att det pågår en utveckling av fritidsboende som är kopplat till turistiska verksamheter i avsikt att uppgradera befintliga anläggningar men också att skapa nya turistanläggningar. En sådan utveckling ansåg kommittén vara positiv ur näringslivets synvinkel. Det är alldeles klart, vilket kommittén förstod mycket väl. Kommittén ansåg också att ett alternativ för att möjliggöra en växande turismverksamhet kan vara att fastställa system för en kontrollerad utveckling av försäljning av fritidsboende på av kommunerna planerade områden. Vi ansåg att man skulle kunna använda planering och planeringsinstrument på ett klokt sätt. Utan att för den skull bryta mot syfte i jordförvärvs- och självstyrelselagen.

Vi kommer till diskussionen om hembygdsrätten, som också var en del av spörsmålet. Näringsrätten nämns inte så mycket i spörsmålet, åtminstone inte i svaret från landskapsregeringen. När det gäller näringsrätten så vill jag ändå upprepa att majoriteten i kommittén var ense om att man ska bibehålla tvåtredjedels majoritet i näringsrätten. Men man ska möjliggöra avsteg vid behov av specialkompetens i någon bolagsstyrelse. Det ska vara möjligt.

Hembygdsrätten skapades först 1951 i samband med den självstyrelserevisionen. I förarbetena till lagen kan man inte hitta någon egentligen motivering till varför personer som behöll sitt finska medborgarskap skulle förlora sin åländska hembygdsrätt om hon flyttade bort från landskapet och stadigvarande bosatte sig utomlands Åland.

I och med den nya självstyrelselagen är det helt upp till lagtinget att i landskapslag närmare stadga om bestämmelser om att person som förvärvat hembygdsrätt bibehåller denna rätt trots utflyttning. Jag citerar ur detaljmotiveringen;" huruvida utflyttning ska leda till förlust av hembygdsrätt och vid vilken tidpunkt sådan förlust ska inträda ska regleras genom landskapslag. Det har inte ansetts föreligga skäl att i självstyrelselagen kategoriskt binda förlusten av hembygdsrätt till en viss tid. Förslaget möjliggör en differentiering som ger bättre möjligheter att beakta olika utflyttningssituationer." Den här möjligheten har vi. Det medför att problemet med våra studerande som mister sin hembygdsrätt egentligen är ett ickeproblem. Det gäller bara att man hittar rätta kriterierna, om det är svårt att bedöma när någon studerar. Det här är mycket enkelt, tycker jag.

Det andra problemet med hembygdsrätten, bundenhet till det finska medborgarskapet, är svårare. Det kräver många diskussioner med regeringen och riksdag och också ändring i självstyrelselagen. Jag vet att landskapsregeringen redan har börjat jobba med detta. Man har initierat diskussioner med den finska regeringen. Här kommer nog att krävas ett stort mått ihärdighet. Det får vi bara önska att landskapsregeringen har.

Jag vill med det säga att centern stöder svaret på spörsmålet, som landskapsregeringen har lagt fram. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag tycker att det var ett klargörande anförande från kommitténs ordförande om hur man har resonerat. Efter att ha hört det här, särskilt hänvisningen till jordförvärvslagen 8 §, så skulle jag vilja påstå att man har dragit fel slutsats. Jordförvärvslagens 8 § talar om tillstånd osv. och så hänvisar man till jordförvärvslagens 1 § och 2 §. Första paragrafen säger att det gäller angående förvärv och besittning av fast egendom och likaså talas i andra paragrafen enbart om fast egendom.

Jag beklagar, det var ett bra försök men jag tror faktiskt att kommittén har dragit fel slutsats, tyvärr också regeringen.

Ltl Gun Carlson, replik

Ja, jag läste upp vad man i samband med beredningen av den nuvarande gällande självstyrelselagen konstaterade. Där hade man upp detta med överlåtelse via aktier. Man ansåg att det inte behövdes skrivas in någonting ”eftersom landskapsstyrelsen redan nu enligt 8 § vid beviljande av tillstånd kan föreskriva villkor som förhindrar en oönskad överlåtelse”, vilket man sade i samband med regeringspropositionen, sidan 39.

Ltl Barbro Sundback, replik

Problemet kvarstår. Jordförvärvslagen reglerar besittning och förvärv av fast egendom. Om man hänvisar till 8 § så fungerar det inte, enligt min logik, att reglera aktieöverlåtelse av fast egendom, eftersom aktier är och förblir lös egendom.

Ltl Gun Carlson, replik

Fru talman! Det kanske är så att ltl Barbro Sundback kan bättre än lagstiftarna som tillsammans med riksdagen gjorde upp det här. De skriver vidare; ”lagstiftaren har således redan utpekat medlet för förhindrandet av aktieöverlåtelser som står i strid med jordförvärvslagens syfte.” Så skrev man och så beslöt man. Kanske de är dummare än ltl Sundback, kanske det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! En sak är vem som har rätt men en annan sak är ju vem man förstår. För min del förstår jag ltl Gun Carlson för aktier finns ju i flera led. Det är ett andelsbevis eller äganderättsbevis i ett bolag som har fast egendom. Man kan alltså inte koppla dem ifrån varandra. Till den del Gun Carlson har rätt så tycker jag att det var ett bra anförande som stämmer överens med regeringspolitiken.

Har kommittén beaktat möjligheterna att koppla hembygdsrätten till studiemedel? De som har hembygdsrätt och har studiemedel skulle ha hembygdsrätten kvar under den tiden. Där finns ju en kontinuerlig prövning.

Ltl Gun Carlson, replik

Fru talman! Ja, det har man gjort ganska många gånger. Det gjorde jag t.o.m. själv när jag var utbildningsansvarig utan att det här var så stort ärende, eftersom jag känner hur det går till när barnen misstar sin hembygdsrätt. Det visade sig vara jättesvårt att binda utbetalningar av studiestöd till hembygdsrätten trots att man också kan diskutera frågan om man en gång har flyttat ut så varför ska man då få studiestöd från Åland? Det är en liten anomali i det här. Det är skäl att fundera på många av de här sakerna.

Enligt självstyrelselagen har vi numera rätt att ändra i hembygdsrättslagen. Jag tror nog ändå att det skulle bli enklare och redigare. Det gäller ju att fastställa när man studerar och när man inte studerar. Det är väl det som blir det svåra då.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! För den som inte tror att det går så fort att ändra lagarna, men ändå vill lösa det här problemet så brukar jag rekommendera att man ska komma hem en sväng på sommaren och registrera sig. Det fungerar i praktiken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Jansson

Fru talman! Först några randanmärkningar i anledning av några diskussioner som har förts i det liberala gruppanförandet, om en viss osäkerhet om hur brett slopande av finskt medborgarskap skulle vara. Om vi skulle ha likställighet när det gäller hembygdsrätten till alla nationaliteter eller EU- nationaliteter. Det står på sidan 43; ”slopandet av kravet på finskt medborgarskap skulle innebära att en i dagsläget förekommande viss diskriminering på basen av nationalitet skulle försvinna”. Därmed är svaret från kommittén klart på den frågan.

Sedan har också reservationen från liberalerna diskuterats när det gäller näringsrätten. Där finns det några problem som jag tycker att är självstyrelsepolitiskt stora. Man skriver i reservationen; ”kommunikationsspråket med myndigheter och allmänhet på Åland ska vara svenska.” Det betyder att verksamhetsspråket får vara finska. Det är alltså en ny politik som vi skulle gå in för. ”För att idka näring på Åland ska kräva anmälan som visar att verksamheten uppfyller språkkrav och andra uppställda villkor”. Det betyder bara att man anmäler, ungefär som när man ska bygga en friggebod. Det är inte frågan om några tillstånd. Det får man per automatik i lagstiftningen. Det här är ett väldigt avsteg från den självstyrelsepolitik vi hittills har fört.

Den tredje punkten, som är problematisk, är att företagens ledning och styrelsesammansättning är en fråga för ägarna. Det betyder att 2/3 regeln ska bort. Det är också ett grundskott emot en självstyrelsepolitisk grundprincip. Däremot den allmänna uppfattningen, i den liberala reservationen om att man ska öppna upp osv, kan jag hålla med om. Men på de här tre punkterna blev det bekymmersamt.

Sedan in en randanmärkning om landskapsregeringens beslut från juni i år som har diskuterats här. Kommittén skrev att man ska ha rätt att reglera villkor för jordförvärv också för juridisk person, därmed också för den som äger bolaget. Det är det som riksmyndigheter i olika chateringar har uttalat sig om och givits möjlighet för. Landskapsregeringen skriver nu att detta ska gälla aktiehandel. Att man i själva aktiehandelsärendet ska agera. Det är ju ett missförstånd av både lagstiftning och kommitténs betänkande. Naturligtvis är avsikten den att när det sker aktiehandel som inte är relevant ur jordförvärvssynpunkt så förfaller jordförvärvstillståndet eftersom det var utformat på det sådant sätt att det krävde den här ägarstrukturen. Slår företagen själva eller dess ägare sönder den ägarstrukturen, ja då tappar de jordförvärvstillstånden enligt villkoren. Konsekvensen blir att de förlorar sitt jordförvärvstillstånd. Det är ett villkor för jordförvärvstillstånd. Här har landskapsregeringen missförstått kommittén, som jag ser det. Det verkar inte som om man har haft någon jurist att titta på beslutet, fast man hänvisar till jurister. Jag tror inte att någon ställer upp och säger; det är jag som är juristen.

Herr talman! Till spörsmålet, vi skriver; vilka åtgärder ämnar landskapsregeringen vidta i fråga om regelverken för jordförvärvstillstånd, näringsrätt och hembygdsrätt med anledning av de förslag som den parlamentariska kommittén som arbetade med dessa föreslog? Det är en klar fråga. Landskapsregeringen ger svar på två av de tre frågorna på sitt sätt. Den tredje hoppar de över.

Jag har ställt mig frågan, efter att ha jobbat i kommittén i över ett år och nu väntat i ett och halvt år ytterligare på åtgärder från landskapsregeringens sida, vad det är för vits att låna sig till att sitta i sådan här kommittéer. Är det någon idé? Har det någon betydelse för politiken? Vi har kommit så långt nu i den här mandatperioden att det blir väl nästa landskapsregering som ska genomföra de här åtgärderna. Jag gick in i det här arbetet med den klara målsättningen från mitt parti, att vi skulle försöka förenkla och förbättra. Men samtidigt ha en kontroll som fungerar och att man följer den lagstiftning som finns. Vi skulle visa att Åland är öppet för nyetableringar, nyinnovationer och nya medborgare på ett tydligare sätt än hittills.

Jag vill understryka, det som ltl Strand har sagt här i flera repliker och också jag har sagt det, landskapsregeringen har givit en snedvriden bild av det här arbetet. Det är möjligt att jag var barnslig i kommittén att jag inte förstod att det fanns en dold agenda som försökte göra att det här arbetet skulle vara huvudsakligen inskränkande. Det är det som nu har vunnit i landskapsregeringen. Det är möjligt att jag var så korkad. Jag tror inte det, för vi diskuterade de här frågorna väldigt öppet, just utvecklingen av bosättningsregelverket för fast bosättning och utvecklandet av regelverken för turistindustrin var väldigt tydlig. Det var ett progressivt tänkande och utvecklande av landskapet som var underlaget för vårt kommittéarbete.

Låt mig notera att betänkande avslutas på sidorna 69-71 med 24 förslag. Sju förslag om hembygdsrätten varav de två första gäller bindningen till finskt medborgarskap av hembygdsrätten. Det jobbet har jag förstått att landskapsregeringen har startat. Fyra andra av dessa sju förslag understryker nödvändigheten att lagfästa regelverket så att rättsäkerheten blir tillräcklig och lika behandling blir så korrekt som möjligt utifrån lag. Det sjunde förslaget gäller hembygdsrätt för studerande. I det sammanhanget har man också fört resonemanget om studiestödssystemet.      

När det gäller hembygdsrätten så är det mesta arbetet gjort av kommittén. Det var bara för landskapsregeringen att verkställa. Jag begriper inte varför det ska ta så lång tid att utforma ett uppdrag till lagberedningen om detta? Man sitter fortfarande och diskuterar vad man ska göra. Kanske hur man ska tolka kommitténs förslag?

När det gäller jordförvärvslagstiftningen så finns det åtta förslag. Sex av dessa förslag har man inte gjort någonting åt. Två förslag, som gäller aktieförvärv, har man på ett felaktigt sätt implementerat. Det är dålig facit. Fyra av dessa åtta förslag gäller att lagfästa rättigheterna. Det som inte är lagfäst idag har kommittén föreslagit att man skulle sätta i lag så att rättsäkerheten blir klar.

”Rule of law”, det vill tydligen inte landskapsregeringen arbeta enligt vare sig när det gäller hembygdsrätten eller jordförvärvsrätten, åtminstone inte inom en rimlig tidsram som jag ser det. Jag delar uppfattningen att man då måste prioritera det framom en hel del annat. Det är inte lätt när man är överbelastad med arbete. Men då är det särskilt viktigt att man gör prioriteringar.

Som nästsista punkt hade vi näringsrätten. Där har vi sex förslag varav två är ”rule of law” förslag, en gäller tillsyn och fyra är övriga förslag, där det har visat sig att liberalerna har en liten avvikande mening, utgående från deras reservation. Av det här har man inte fått någonting gjort.

Sedan kommer det tre förslag utöver de grundläggande politikområdena. Det första gäller informationsstrategi som är viktig utåt, både till ålänningar och utanför Åland. Där har inte hänt någonting.

Den följande punkten gäller kompensation till östra skärgården för jordförvärvsbestämmelsernas värdeminskande effekt när det gäller lånegarantier och sådant så att man skulle få ett system. Där har ingenting hänt.

Det tredje gällde att landskapet skulle utgöra ett eget handelsområde. Där förstår jag att det inte har hänt något. För det har att göra med nästa självstyrelselag, och med dessa frågor jobbar en annan kommitté.

24 förslag, 20 förslag har det inte hänt någonting med ännu, två felaktiga förslag och två eller möjligen tre förslag hör till riket. Det är detta som spörsmålet handlar om. Detta borde svaret ha handlat om och inte om andra frågor.

Jag har frågat mig hur det har kunnat gå på det här viset? När vi med Gun Carlson och andra satt och kämpade så länge och gick igenom alla detaljer och försökte se runt hörnet i alla frågor så att vi inte skulle missa någonting. Hur tog det stopp sedan när det kom till landskapsregeringen?

Då hör jag från centern att det beror på liberalerna. Inte så mycket på ministern Roger Eriksson utan på lantrådet och finansministern. Så går jag till liberalerna och frågar och då säger de; vilken konstig värld vi lever i, det är inte liberalerna som försökt motverka öppnandet av systemen så att vi får en utveckling av Åland på ett mera aktivt sätt än hittills. Det är någon annan i regeringskonstellationen.

 Jag kräver nu att lantrådet och centerns ordförande svarar på den här frågan. Är det här orsaken till misskötseln av det här politiska ärendet? Eller ska vi belasta minister Roger Eriksson med allt? Det är lämpligt att lantrådet och centerns ordförande svarar på den här frågan när ärendet kommer upp på nytt efter bordläggning.

Herr talman! Jag föreslår att ärendet till onsdagen den 15 september.

Talmannen

Jag vill passa på, före replikskiftet, att hälsa Sveriges nya generalkonsul Ingrid Iremark hjärtligt välkommen till Åland och till Ålands lagting. Det är en god tradition som verkar fortsätta.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Ltl Jansson framförde här att ingenting har skett och räknade upp en massa punkter där det återstår arbete att göra. Jag håller inte med om det. Ltl Jansson var själv med i kommittén. Det är helt klart att vi diskuterade vilket som var det viktigaste som bör åtgärdas med det snaraste. Det framförde även ltl Gun Carlson i sitt anförande. Vi har alla suttit runt samma bord och diskuterat frågan om aktieförvärv som berör markområde. Om det nu framkommer här att oppositionen anser att vårt resonemang inte håller juridiskt så får vi väl se vem som har rätt i en domstolsprocess i sista hand. Jag redogjorde för hur vi ser på det. Vi anser oss stå på stark juridisk grund. Kom ihåg att de här kriterierna gäller aktier till förvärv av markområde.

Sedan nämndes också reservationen som ltl Eklöw redogjorde för, det är riktigt att det är liberalernas politik. Vi vill öppna upp, vi vill inte att samhället ska styra hur olika bolagsstyrelser ska se ut. Jag har med flit valt att inte ta upp det i det här ärendet i.o.m att landskapsregeringen troligtvis har olika åsikter där.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Tack, herr talman! Det är genant om lagtingets lagstiftningsbeslut och landskapsregeringens beslut av lagstiftnings natur ska bedömas som ohållbara och stridande mot lag av finsk underdomstol. Det är genant för självstyrelsen. Jag vill inte att någonting sådant ska hända. Det kan av misstag hända ibland för att vi slarvar, men nu får det inte hända. En minister får inte här säga; vi får väl se hur det går i finsk underdomstol, när det är uppenbart så att man har missförstått kommitténs resonemang och lagstiftnings resonemang. Nej, landskapsregeringen bör tillse att man att man följer rule of law och gör det här på ett korrekt sätt.

Sedan säger ministern att det finns en massa punkter i kommittébetänkande. Ja, det finns 24 punkter. Ministern säger att två av punkterna var akut motiverade så att man därför, efter ett och ett halvt år, skulle ta dem. Inte är det så. I princip var alla 24 punkter akuta men vissa måste ges mera tid än andra.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Landskapsregeringen anser fortsättningsvis att vi har juridisk hållbar argumentation. Det har redan framkommit flera gånger här i salen att i jordförvärvslagens 8 § så nämns i förarbetena just de här möjligheterna, vilka vi har tagit till oss.

Det är också viktigt att komma ihåg att kommitténs arbete är så pass omfattande, det berör självstyrelsens kärnområden, så att troligtvis bör också kommande landskapsregeringar arbeta med frågorna. Därför är det en styrka att det finns en parlamentarisk kommitté i botten.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Jag vill inte fortsätta den här diskussionen här i salen när det gäller den diskussionen om att det finns jurister som har påstått att landskapsregeringens beslut från juni är korrekt i förhållande till lagstiftning och i förhållande till kommitténs betänkande. Jag tycker det är lite generande om det skulle vara på det sättet. Den diskussionen behöver vi inte föra här.

När det gäller tidsåtgången, vilka av de kvarvarande 20 förslagen, eller 19 om man tar bort det allra sista i kommitténs betänkande, kommer landskapsregeringen att föra till lagtinget för beslut? Är det några eller kommer alla att hänföras till nästa mandatperiod? Det tycker jag att är rimligt att vi i den här sena timmen av den här mandatperioden får höra från minister Eriksson.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag vill börja med att understöda förslaget om bordläggning.

Landskapsregeringen har sagt att det mest akuta var att stoppa aktiekonstruktionerna, som ansvarig minister uttryckte sig. Det är väl riktigt att det var debatten om hur många Havsvidden vi skulle ha. Jag tror att ansvariga ministern sade att vi inte kan ha 47 stycken Havsvidden. Det var mycket detta som utlöste det här arbetet. Det är helt riktigt.

För min del skulle jag inte ha någonting emot om Åland hade 47 stycken Havsvidden. Det är det enda riktigt synliga lyftet vi har haft för den åländska turistnäringen.

När man pratar om att man ska stoppa och täppa till kryphål, som ltl Gun Carlson sade, skulle jag istället föredra att säga att det är viktigt att man kan hålla kontroll på utvecklingen. Företeelsen är positiv i grund och botten. Det viktig att man kan hålla kontroll på utvecklingen och att man kan bejaka utvecklingen. Därför tycker jag att man har lite hamnat snett i det här beslutet. Jag ska återkomma till det.

Ser vi på vad kommittén säger i sina 24 förslag så var det åtta förslag som berörde jordförvärvet. Det är de två första förslagen som landskapsregeringen har tagit fasta på. "Man ska fastställa klara villkor, som syftar till att förhindra överlåtelser av aktier och andelar som står i strid med jordförvärvslagens syfte”. Det var det första.

Det andra är: ”Dessa villkor ska syfta till att förhindra att en fysik eller en juridisk person med stöd av aktieförvärv kommer i åtnjutande av rättigheter till fastighet som skulle ha förutsatt jordförvärvstillstånd om en juridisk person inte hade fungerat som mellanhand”.

Den tredje har man lämnat bort helt och hållet, dvs ”att landskapsregeringen utfärdar i plan- och bygglagen 11 § för landskapet Åland förutsedda rekommendationer gällande markanvändning i större skala för turistiska syften (bland annat strandbyar). Rekommendationerna skulle syfta till att uppställa ramar för markanvändningen och ange vilka typer av markområden som är särskilt lämpliga eller olämpliga för denna typ av exploatering ”.

Som jag läser detta kommittébetänkande så hänger de här tre bitarna ihop. Av någon outgrundlig anledning har man ryckt ut två delar men inte tagit den tredje med som skulle balansera upp det här beslutet.

Det finns säkert en naturlig förklaring. Oppositionen lämnade in spörsmålet den 26 maj och den 7 juni, fast man hade haft över ett år på sig att fundera, tog man beslut helt plötsligt ifrån landskapsregeringens sida.

Då kommer jag fram till det som ofta brukar framhållas att land ska med lag byggas. Det här är ganska fundamentala frågor som vi pratar om. Det är grunderna för hela självstyrelsesystemet. Ltl Runar Karlsson sade att man inte ska strida om de här frågorna. Det kan jag hålla med om. Det skulle vara viktigt att man hade en gemensam syn på hur dessa frågor ska skötas. Det är viktigt. Jag tror inte att det stärker förtroende för den åländska politiken att vi också här har så pass olika uppfattningar.

Det är också viktigt att man har juridiskt hållbara beslut, vilket jag hävdar att man inte har i det här fallet. Nu framkom det i ett replikskifte att man ev. skulle tillsätta en ny parlamentarisk kommitté. Om vi nu riktigt tänker efter; vi har haft en kommitté som, enligt mitt förmenande, har arbetat bra under ett år tid. Man har lagt fram 24 förslag. Ett av förslagen har man klarat av att expediera under den här tiden. Inte är det bara det att man har mycket att göra, vilket man givetvis har i landskapsregeringen, utan det handlar igen lite om låsningen, lite om bristen på förtroende som finns emellan de olika regeringspartierna och säkert också att man har olika uppfattningar i grund och botten när det gäller de här frågorna. Därför står vi där vi har stått och väntat i ett och ett halvt år.

Herr talman! Det efterlystes att man skulle fastställa klara villkor. Tittar vi på det beslut som landskapsregeringen tog, så när det gäller de första punkterna 1,2,3 som finns i beslut från 7 juni så säger man i punkt 1; ”aktier som berättigar till att förvärva markområde får utan landskapsregeringens tillstånd enbart förvärvas av personer som uppfyller något av följande kriterier.” Sedan räknas de traditionella kriterierna upp. Jag vill speciellt säga till ltl Gun Carlsson när hon hänvisar till jordförvärvslagens 8 §, som mycket tar sikte på användningsändamålet i ansökan, att inte det kan ändras. Man kan också villkora. Självklart kan man villkora jordförvärvstillståndet men man kan inte förbjuda handel med lös egendom. Det fungerar inte juridiskt, enligt mitt synsätt. Det är nog väldigt viktigt att man får den frågan klarlagd så fort som möjligt.

När man tittar på punkt 2 så är det egentligen en praxis som vi har idag när det gäller personer, utan åländsk hembygdsrätt, som vill äga fast egendom Skillnaden är att man har fört in aktiebegreppet. Det är inte så mycket att säga om det.

Punkt 3 lyder; ”jordförvärvstillståndet beviljas inte bostadsaktiebolag vars avsikt är att arrangera fast eller fritidsboende för enskilt hushåll i det fall där det är uppenbart att andan och meningen i jordförvärvslagstiftningen kringgås.” Notera att den parlamentariska kommittén säger att det är viktigt att man fastställer klara villkor. Hur klara är dessa villkor? Kan minister Eriksson berätta det? Hur ska man gå tillväga när man ska bedöma om det är uppenbart eller inte att andan och meningen i jordförvärvslagstiftningen kringgås? Inte kan man ju kalla detta för klara villkor! Det är en formulering som väldigt mycket öppnar för godtycke. I vissa fall kan det gå, i andra fall går det inte. Det är långt ifrån klara villkor, enligt mitt förmenande.

Herr talman! Spörsmålsklämmen frågar efter vilka åtgärder landskapsregeringen ämnar vidta med anledning av det förslag som den parlamentariska kommittén lade fram. Nu har vi fått höra att den här regeringen inte ens kommer att hinna med de här förslagen, vilket vi inte betvivlar, tyvärr.

Punkt 5.5, jag citerar förslagen; "man skulle först utreda möjligheterna till en eventuell kompensation i form av landskapsgaranti med anledning av jordförvärvsbestämmelsernas ofördelaktiga inverkan på markvärdet i skärgården." Den här stödformen har funnits tidigare just för den nackdel som jordförvärvsregleringen gör när det gäller värdet på marken i skärgården. Den här stödformen försvann av för mig outgrundlig anledning, om det var p.g.a. av något EU-direktiv eller någonting vågar jag inte säga. Det har funnits tidigare, det är inte någonting nytt som man kommer med. Man säger att man ska utreda möjligheterna att införa det här. Hur långt har man kommit när det gäller den biten?

Om vi ska utveckla företagandet och om man ifrån skärgårdens sida behöver kunna uppvisa hållbara garantier för att man ska få lån för att utveckla sina företag så måste man göra någonting åt detta. Skärgården har de facto en nackdel av jordförvärvsbestämmelserna när det gäller detta. Detta kan åtgärdas och det har åtgärdats tidigare.

Herr talman! Till sist den allra sista punkten av 24 punkter; "att landskapsregeringen utreder möjligheterna till att landskapet skulle utgöra ett eget handelsområde och komma med förslag i frågan". Det här är oerhört centralt, om vi ska lyckas behålla Åland svenskspråkigt i framtiden. Det är oerhört central, det har kommit fram i alla utredningar. Det har kommit fram i språkutredningar och andra utredningar. Man ska ifrån landskapsregeringen komma med förslag i frågan. Det här kanske mera är en fråga för näringsministern än kansliministern. Men det hör till landskapsregeringen. Hur långt man har kommit med detta? Har man överhuvudtaget börjat jobba med den frågan?

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Det är alltid lika fascinerande när lagtinget ger sig hän åt lagtolkning och lagtillämpning. Jag ska med anledning av kollegan Anders Erikssons anförande komma med en upplysning direkt ur lagen. Vi har hört hur 8 § jordförvärvslagen medger en mycket vid fullmakt för landskapsregeringen att fästa villkor vid tillstånd för att syfte med lagens 1 § ska uppfyllas.

Nu ska jag läsa 15 §, mina damer och herrar; "den som beviljats i 2 § av sitt tillstånd är skyldig att vid granskning, som verkställes förordnande av landskapsregeringen, visa att i stöd av 8 § föreskrivet villkor iakttagits". Med detta vill jag säga att jag hela tiden har ansett, och ingenting i den här debatten har ändrat den uppfattningen, att lagen i sig räcker till. Rätt tillämpad och tolkade är denna lag tillräcklig.

Nu talar jag både av erfarenhet från riksdagen, handläggare av ärendena under ett otal år och erfarenheter från nuvarande uppdrag.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Detta har jag inte någon avvikande åsikt till. Det finns möjligheter att villkora jordförvärvstillstånden. Men det som jag vänder mig emot och som jag är synnerligen tveksam till är om man på detta sätt kan förbjuda aktiehandel som man gör? Däremot om man i villkoret skriver in att aktierna inte kan handhas på ett annat sätt, det är möjligt. Men att ha det på det här sättet är jag tveksam till.

Anser Vtm Gunnar Jansson att punkt 1 faktiskt är juridiskt korrekt såsom den är formulerad?

Vtm Gunnar Jansson, replik

Man kan diskutera formuleringen i punkt 1. Vid behov ska man naturligtvis se över texten. Det är alldeles klart. Jag upprepar, lagen i sig är mer än väl tillräcklig. Rätt tillämpad och tolkad så räcker lagen mycket väl till.

Ltl Anders Eriksson, replik

Också där är vi helt överens, vtm Gunnar Jansson, att lagstiftningen är tillräcklig. Man kan ju alltid diskutera formuleringen, vilket är just det som vi gör. Vi anser att det är en felaktig formulering, därför diskuterar vi den. Med tanke svaret som vtm Gunnar Jansson, som har en ganska stor formuleringsförmåga, gav, så uppfattade jag lite mellan raderna att han håller med mig om att detta inte håller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Det är glädjande att höra att det råder en viss enighet i salen om landskapsregeringens rätt och möjligheter att förfara på det sättet som vi just har beskrivit, dvs villkor som berör aktier vid jordförvärvstillstånd. Jag är glad över att det frågetecknet är utrett. 

Ltl Eriksson nämnde mitt uttal om 47 Havsvidden. Det är riktigt. Med det uttalandet hade jag den avsikten att det måste vara landskapsregeringen som i sista hand avgör om man beviljar jordförvärvstillstånd eller inte. Det blir i sista hand en politisk bedömning, ja. Kravet på lika behandling och transparens ska finnas, det har vi här.

Herr talman! Om jag raljerar lite så får det inte gå till på det viset att om man fyller i en blankett och så får man jordförvärvstillstånd punkt slut, oberoende hur verkligheten ser ut i det åländska samhället.

Ltl Anders Eriksson, replik

Givetvis inte, minister Eriksson. På det sätt som man formulerar sig så skapar man en bild. När man säger att vi absolut inte kan ha 47 stycken Havsvidden, den fasta bosättningen får flytta upp i bergen och allt vad som har sagts under årens lopp, det signalerar inte riktigt att Åland är ett öppet samhälle som gärna vill utveckla besöksnäringen.

Jag tror att vi alla är överens om att det är viktigt att man har möjlighet att hålla kontroll på utvecklingen, precis på det sätt som kommittén kom fram till.

När det gäller möjligheterna att Åland skulle utgöra ett eget handelsområde och uppmaningen till landskapsregeringen att komma med förslag i den frågan. Är det någonting som är på gång när det gäller detta, minister Eriksson? Det är oerhört viktigt om vi ska kunna behålla Åland svenskspråkigt framöver.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Vi har förberett arbetet inom förvaltningen och processar politiskt de frågor som vi anser vara viktiga ur kommittébetänkandet. Den processen pågår. Jag kan inte gå in på detaljer. Vi har närmast tagit sikte på jordförvärvsfrågorna och hembygdsrättsfrågorna. Det är riktigt. Som alla känner till är det förstås en lång politisk process för att komma så här långt. Lagstiftningsåtgärder i sig själva kräver ännu längre tidsåtgång.

Ltl Anders Eriksson, replik

Under de år som minister Eriksson har suttit har jag noterat att han ofta säger, när vi efterlyser åtgärder ifrån lagtingets sida, att processen pågår. Samtidigt vet vi övriga att det inte är någon process som pågår. Jag är inte riktigt tillfreds med svaret. Jag hoppas att man ifrån landskapsregeringens sida, när debatten fortsätter efter bordläggningen, kan peka på vilket sätt man kommer att tackla de här frågorna. Det här var ett mycket viktigt arbete. Det är själva grunden för självstyrelsen sist och slutligen. Det är ganska lite som landskapsregeringen har mött upp med hittills. Jag hoppas få mera svar om en vecka på alla de frågor som har ställts.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det har handlat mycket om bolag och bolagisering. Då menar vi för det mesta i dag aktiebolag. Då ska man komma ihåg att alla aktiebolag måste söka näringsrätt. För att söka näringsrätt, enligt lagen om rätt att utöva näring, så ska näringsverksamhetens art beskrivas. Att köpa och sälja bostadsaktier är inte någon näringsverksamhet, det har landskapsregeringen tidigare konstaterat. Det är fri prövning enligt lagen. Jag tror att principdokumentet bara är ett principdokument, det är naturligtvis inte någon lag. Vi i kommittén efterlyste att man skulle komma med en lag som styr upp det här lite bättre.

Att skapa ett bostadsaktiebolag bara för att köpa och sälja ut några bostäder är inte någon näringsverksamhet, alltså borde man inte få näringsrätt för sådan verksamhet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Den aspekten har inte alls kommit upp i debatten hittills. Också näringsrätten, likväl som jordförvärvsrätten och hembygdsrätten var ett uppdrag för kommittén, som ltl Gun Carlson ledde och var en av de drivande krafterna. Kanske ltl Gun Carlson kan berätta var vi står när det gäller den biten? Jag är ifrån det minsta oppositionspartiet. Säkert har ltl Gun Carlson möjlighet att upplysa om det. Eller är det bara så att processen pågår?

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag tog upp det därför att ltl Anders Eriksson tog upp det i punkt 3, när det gäller villkoren i riktlinjerna. Därför tog jag upp det här med bostadsaktiebolag. Jag försöker säga att det är en skillnad på bostadsaktiebolag och t.ex. ett fastighetsbolag, som kan bedriva en viss näringsverksamhet. Men bostadsaktiebolag kan aldrig bli en näringsverksamhet. Det här måste naturligtvis klarläggas. Man bör ange grunderna för beviljande av näringsrätt för fysiska och juridiska personer i landskapslag, vilket man också säger i kommittén. Det är också på kommande. Det hör också till de här sakerna som vi väntar på, också jag, inte driver jag den här frågan ensam.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det som kanske ändå var nytt var att jag uppfattade att lagstiftningen som efterlystes i kommittéarbetet är på kommande. De utfästelserna har vi inte fått tidigare. Eller är det så att ltl Carlsson och jag är lika urväntade båda två? Vi skulle gärna vilja att lagstiftningen kommer. Vi får se vad framtiden har i sitt sköte.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Under diskussionen har ltl Roger Jansson föreslagit att ärendet ska bordläggas till onsdagen den 15 september. Förslaget har understötts av ltl Anders Eriksson. Ärendet kommer att bordläggas. Kvar på talarlistan finns ltl Olof Erland som beredas möjlighet att uttala sig.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Det har varit en intressant och på många sätt klargörande debatt. Det finns anspråksfulla herrar den här salen som utger sig vara experter på juridik, vilket jag tycker att vi ska välkomna på alla sätt. Jag efterlyser deras förslag till hur man formulerar villkoren på ett annat och mera korrekt sätt. Vi får väl se om det kommer någonting med rivstart.

Jag skulle vilja säga ett par ord när det gäller det parlamentariska arbetet. När den här regeringen bildades var det som vanligt diskussioner om handlingsprogram och liknande. Föregående mandatperiod och före också åtminstone från mitten av 90-talet har det hela tiden varit en diskussion om konstitutionella frågorna som jordförvärv. Det har varit av karaktärerna att man har konstaterat att vi egentligen är ganska oeniga. Huruvida vi är det idag eller inte har också diskuterats. För egen del är jag tämligen enig. Frågan är sedan med vad, men det är nog med landskapsregeringens spörsmålssvar och med gruppordförande Gun Carlsons redogörelse som visar att den parlamentariska kommittén har haft en effekt. I en mycket komplicerad och svår fråga har man kommit fram till viktiga riktlinjer.

Gå tillbaka och tänk på parlamentariska kommittéer. Självstyrelselagskommittén, kommitté 1, kommitté 2, kommitté 3 osv och parlamentariska kommittén för gymnasieutbildningen för 20 år sedan. Hur många kommittéer har det varit sedan dess? När man genom parlamentariska metoder ska försöka nå enighet i viktiga frågor ska grundläggande ideologiska linjer och värderingar fösas ihop. Då är det inte bara att numrera 24 punkter och pricka av. Jag, som har sett Roger Erikssons slita med den här frågan, konstaterar att här gäller det att balansera. Om linan är slak eller spänd är svårt att säga men tämligen slak, om man ser på det parlamentariska läget.

Herr talman! Diskussionen har varit av två olika karaktärer. Det är regering och opposition. Jag skulle gärna se att oppositionen mera skulle säga hur de vill ha det. Tidtabeller är viktiga när det gäller färjor och tåg. Men det är också en viktig fråga att ställa vart vi ska åka. Nu har man här i alla fall gått i en riktning där man klargör vår konstitution genom möjligheterna till villkor. Om man hör man på debatten så kunde man tro att Åland lever i ett rättslöst samhälle, i elände och misär. Det hör vi på många områden. När det gäller vår konstitution och rule of law full så vad är inte rule of law om inte självstyrelselagen, jordförvärvslagen och därtill grundlagen och EU-fördragen. Vad är rule of law om inte detta?

Vad vi diskuterar nu är att med utgångspunkt från att alltid samhället är fritt, vi får använda mark, vi får köpa och sälja, så har Åland byggts upp med vissa restriktioner. Det är klart att de restriktionerna, en del av konstitutionen, kan man inte släppa utan vidare. Om man sedan har funderat lite länge eller kunde ha gjort det enklare är en annan sak. Vi kan inte släppa konstitutionen utan vidare. Den innebär inskränkningar i friheten att agera för ålänningar på Åland, och särskilt för dem som flyttar hit. Vad är då problemet? Se på möjligheterna! Möjligheterna under 80 år har varit att ha begränsningar i rätten att köpa produktiv jordbruksmark, skog och stränder i skärgårdsområden. Har det varit misslyckat? Nej, absolut inte! Se hur det ser ut i Stockholms skärgård! Se hur det ser ut i Åbolands skärgård! Helt fantastiska skärgårdar med massor med möjligheter, men också massor med bostäder. Det är klart att vi kommer till den punkten där vi måste fråga oss varför det inte bor så många i skärgården? Varför är jordbruks- och skogsbruksmark heligt för många och inte används för mera produktiva ändamål där man kan ha turistanläggningar? Det är ju den problematiken som vi nu försöker lösa.

Landskapsregeringen har balanserat upp de här frågorna med att det finns möjligheter till utveckling till progressiva lösningar. Det finns möjlighet att få dispens och undantag när det gäller jordförvärv. En viktig sak är då lika behandling och att man går vidare i denna process.

Vi har en stadig grund som är kvar i jordförvärvsfrågorna. Vi luckrar upp regelverket till vissa kontrollerade delar så det blir mera flexibelt.

Herr talman! Den andra frågan när det gäller hembygdsrätten så tycker jag för min del att varför orda så mycket om det? Det är en fråga om förhandlingar med riket, som av någon anledning fortfarande säger att Finland ska ha hand om Åland när vi ändå är fullvärdiga subsidiaritetsmedlemmar av EU. Vi är inte medlemmar men vi har en koppling via vårt parlament och den kommande självstyrelselagen till både domstolen och Europaparlamentet. Då är det ju en självklarhet att det är diskriminering att man inte får hembygdsrätt som ger vissa förmåner om man inte har finskt medborgarskap. Självklart ska det vara kopplat till EU-medborgarskapet. Jag tror inte att det finns någon här i salen som skulle var emot detta. Jag tror inte det finns någon i landskapsregeringen som inte tar upp detta i diskussionerna med regeringen i Helsingfors. Det är som alltid när det gäller men frågorna, så ska vi sätta tryck och argument bakom.

Herr talman! Den tredje punkten som har diskuterats här är näringsrätten. Där har liberalerna reservation till det parlamentariska betänkande. Om jag är tjatig i den här frågan och upprepar sådant som har sagts tidigare så tycker jag att det är värt det.

Jag tycker att det är lite dubbelmoral att säga att vi ska ha utveckling av näringslivet, vi ska ge möjligheter osv, och så fortsätter vi med att ha begränsningar i styrelsesammansättning i ett företag. Jag begriper faktiskt inte varför? Det är ungefär som att säga att när man flyttar till Åland ska man vara till tvåtredje delar ålänning. Är man bara halvålänning så får man dispens. När det gäller att kunna ha näringsverksamheten reglerad, det är en sak, men när det gäller styrelsen, så vad gör en styrelse? En styrelse sitter på kompetens och förmåga. Det kan vara specialkompetens som inte finns att Åland, som ltl Raija-Liisa Eklöw sade. Det kan också gälla affärskoncept, strategier och en massa annat som man vill hålla för sig själv. Jag har faktiskt varit med och sagt nej till ett norskt shippingföretag som av olika skäl ville flytta till Åland, för sjöfartsmiljön var bättre för dem här än i Norge. Deras krav var att alla i styrelsen skulle vara ägare, norrmän. Min erfarenhet är att norrmän inte är särskilt farliga, vare sig när det gäller att ta åt sig mark eller språkmässigt.

Ett företag som har kunskap äger kunskap, de äger ett affärskoncept. Varför skulle de inte kunna verka på Åland med de regler som vi sätter upp? I kommunikationen med anställda, omgivning och offentligt ska det vara svenska språket. Koncernspråket i det här lilla styrelserummet, den tekniska apparat som de har i ett annat rum, kan mycket väl vara engelska. Hur många här tror att all verksamhet på Åland i bolag bedrivs på svenska i styrelserummen? Det pratas engelska, finska, åländska och andra språk. Vem lider av detta? Inte någon. Det ger arbetsplatser, kunskaper, utvecklingsmöjligheter, kontakter och det bygger upp nätverk som Åland behöver. Vi har instrumenten att hålla marken under kontroll. Vi har instrumenten att hålla språket under kontroll och vi har intresse av att utveckla näringslivet utan att det inskränker på våra grundläggande rättigheter. Hur många på Åland är inflyttade näringsidkare som så småningom har fått hembygdsrätt? Hur många småföretagare har inte startat upp för att skapa sig möjligheter när de har kommit från ett annat land och kommer att göra det? De kanske inte har någon stor styrelse som man behöver reglera men de är inte heller tvåtredje delar ålänningar, utan de är inflyttade ålänningar, som blir hundra procent ålänningar.

Jag inser naturligtvis att en parlamentarisk kommitté är tung, den har inte kommit överens om styrelsesammansättningen och då är det inte någonting att säga om detta. Landskapsregeringen ska hålla sig till det parlamentariska arbetet. Den här debatten ska fortsätta för den är viktig. Man talade om näringsutveckling från frisinnad samverkans sida. Den delen ska också in i självstyrelsesystemet. Tack.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Kollegan Erland får ursäkta, men jag förstod inte i uppmaningen till oppositionen om att vi måste säga i debatten vart vi ska gå? Jag upplever att vi har en enig kommitté, förutom på två punkter när det gäller näringsrätten, där liberalerna har reserverat sig. Vi har 22 eniga punkter som har angivit vart vi ska gå. Spörsmålet går ut på varför vi inte går och när ska vi gå? Eftersom det har tagit så lång tid innan man börjar röra på påkarna.

Kommitténs arbete genomsyrar att de begränsande instrument som vi har i regelverken ska vara kvar. Men man ska klargöra regelverken kring hur de används och när eventuella undantag kan göras.

Svaret på vart vi ska gå har lagtinget enhälligt givit genom den parlamentariska kommittén, inte sant?

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Man kunde kanske travestera Karin Boye och säga att det är vägen och inte valet som är mödan värd. Jag ska inte prata för landskapsregeringen. Huvudsaken är ju att med förslaget till riktlinjer, som man har tagit, har man kanske inte gjort ett sjumilakliv men ett kliv.

Flera här ifrån oppositionen har gjort den juridiska tolkningen att förslaget är ohållbart. Naturligtvis kan man inte dra det hela inför domstol, utan man kan begära om det finns expertis lagtinget att lägga fram de förslag som man tycker att är bra. Jag tror inte att den här landskapsregeringen är så omöjlig att de inte skulle ta till sig olika förslag.

När det gäller de 24 punkterna så har hela den här debatten gått ut på att regeringen har sagt att vi håller på att ta steg för steg för att komma i mål.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! I den här församlingen är vi 30 lagstiftare. Ju längre man är lagstiftare ju mer lär man sig om hur lagstiftningen ska utformas för att vara hållbar långsiktig. Därför är vi inte alldeles dilettanter inte heller de som satt i kommittén när det gäller lagstiftning.

Jag skulle gärna fortsätta diskussionen med kollegan Erland om detta med tvåtredjedels majoritet som underlag för beviljande av näringsrätt. Det hade kommittén velat ha kvar som huvudlinje. Man är väldigt tydligt med att avsteg ska kunna göras. Man skriver att landskapsregeringen ska ha möjlighet att göra avsteg på förutsägbara och tydligt objektiva kriterier. Man skriver att ju mindre man riktar sig till den åländska marknaden ju större är behoven av undantag, avsteg från huvudregeln. Är det ett företag som inte alls, t.ex. inom sjöfarten, riktar sig till den åländska marknaden så visar kommittén tydligt att avstegen kan vara väldigt stora till och med. Men om man enbart riktar sig till den åländska marknaden då måste man hålla tvåtredjedels kriterier.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag tycker det är bra att kommittén rör sig i min riktning. Dit är vi på väg, det tror jag absolut. Jag tror att företagandet är av den karaktären idag att det som styrelsen och ägarna gör ska inte samhället göra, annat än det som är kopplat till samhället, språket, anställningsförhållande och arbetsmarknadsregler osv.

Om vi nu säger att kompromissen är en jättedispens. Att i allmänhet får man bestämma styrelsen själv. Litet undantag kanske vi kan hitta, om det behövs, så är vi på rätt väg också där.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Ärendet bordläggs till onsdagen den 15 september.