För kännedom
Sänkt åldersgräns för rösträtt i kommunalval LM 1/2010-2011
Utdrag ur protokollet
Debatt enligt bestämmelserna i 49 § lagtingsordningen
Lagutskottets betänkande (LU 16/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 1/2010-2011)
2 Godkännande av avtalet med Liechtenstein om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 17/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 13/2010-2011)
3 Straffrättsliga sanktioner på miljöområdet
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 11/2010-2011)
4 Sänkt åldersgräns för rösträtt i kommunalval
Ltl Anders Erikssons lagmotion (LM 1/2010-2011)
5 Hemställningsmotioner för kännedom Ärendena nr 1 - 52
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 1/2010-2011)
2 Bistå Jomala IK:s damvolleybollag
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 2/2010-2011)
3 Underlätta nyanställningar för särskilt utsatta grupper
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 3/2010-2011)
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 4/2010-2011)
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 5/2010-2011)
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 6/2010-2011)
7 Kartläggning av tillgängligheten till offentliga miljöer
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 7/2010-2011)
8 Nollvision gällande trafikolyckor
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 8/2010-2011)
9 Frästa räfflor i mitten på tvåfältsväg
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 9/2010-2011)
10 Utredning över konsekvenserna av en kommunsammanslagning
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 10/2010-2011)
11 En översyn av bestämmelserna om sexualbrott
Vtm Gunnar Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 11/2010-2011)
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 12/2010-2011)
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 13/2010-2011)
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 14/2010-2011)
15 Verktyg för tolkning och översättning
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 15/2010-2011)
16 Åtgärder för att bevara byanamnen
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 16/2010-2011)
17 Strategi för kvalitetssäkring
Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion (HM 17/2010-2011)
Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 18/2010-2011)
Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 19/2010-2011)
20 Utvärdering av förebyggande ungdomsarbete
Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 20/2010-2011)
21 Internetbokningssystem för fordonsbesiktning
Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 21/2010-2011)
22 Studiestöd i svenska kronor
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 22/2010-2011)
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 23/2010-2011)
Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 24/2010-2011)
25 Viltvårdshänsyn vid etablerandet av infrastruktur
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 25/2010-2011)
26 Nytt avgiftssystem för skärgårdstrafiken
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 26/2010-2011)
27 Försök med havsbaserad solenergi
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 27/2010-2011)
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 28/2010-2011)
29 Strategi för sociala medier
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 29/2010-2011)
Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 30/2010-2011)
Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 31/2010-2011)
32 Inbjudan till nya riksdagsledamöter
Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 32/2010-2011)
Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 33/2010-2011)
Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 34/2010-2011)
Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 35/2010-2011)
36 Tillämpningsdirektiv för avlastningsstöd
Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 36/2010-2011)
37 Tandvård för personer under fattigdomsgränsen
Ltl Barbro Sundback m.fl. hemställningsmotion (HM 37/2010-2011)
38 Justering av landskapsandelar
Ltl Barbro Sundback m.fl. hemställningsmotion (HM 38/2010-2011)
Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 39/2010-2011)
40 Grunderna för vikariehjälp inom lantbruket
Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 40/2010-2011)
41 Demokratiprojekt för elev- och studeranderåden
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2010-2011)
42 Integrationsbefrämjande inom tredje sektorn
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 42/2010-2011)
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 43/2010-2011)
44 Nationalfond för natur- och kulturarv
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2010-2011)
45 Understöd för busstrafik och servicelinje
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 45/2010-2011)
46 Deltagande i det europeiska året för aktivt åldrande 2012
Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 46/2010-2011)
47 Specialutbildning inom äldreomsorgen för inflyttade
Ltl Carina Aaltonens hemställningsmotion (HM 47/2010-2011)
Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 48/2010-2011)
Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 49/2010-2011)
Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 50/2010-2011)
51 Understöd för servicetrafik
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 51/2010-2011)
52 Specialenhet för skolbarn med särskilda behov
Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 52/2010-2011)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 28 ledamöter är närvarande.
Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Barbro Sundback på grund av deltagande i Nordens Instituts möte i Köpenhamn. Beviljas.
Debatt
Debatt enligt bestämmelserna i 49 § lagtingsordningen
(Deb 1/2010-2011)
Talmanskonferensen har enligt bestämmelserna i 49 § LO beslutat att en debatt utan anknytning till särskilt ärende skall hållas vid detta plenum. Debatten hålls som en allmänpolitisk debatt.
Talmanskonferensen har också beslutat om tidsbegränsningar för debatten. Först hålls gruppanföranden och för dem gäller en absolut tidsgräns om sju minuter. För övriga anföranden gäller en tidsgräns om tre minuter.
Till anförandena är det möjligt att ge en replik plus en svarsreplik om vardera en minut. Debatten kommer att slutföras idag. Smörgåsar kommer att serveras vid 17-tiden.
Diskussion.
Lantrådet Viveka Eriksson
Herr talman! Bästa tv-tittare och lagtingsledamöter, nästa måndag, den 21 mars hissar vi Ålands flagga vid Finlands ständiga representation i Bryssel. Innehållet i vår självstyrelse tar knappast stora steg framåt med denna symbolhandling men i sig är flagghissningen en manifestation och ett erkännande av vår särskilda status. Flaggan som vajar vid representationen är ingen innehållslös symbolyttring, Åland kommer härefter att synas dagligen i Bryssel, till påminnelse om vår autonomi och också som informationsbärare.
Sedan 1921 har självstyrelsen förändrats och fördjupats vi har tagit steg vidare när det gäller innehåll. Sedan 1995 har fokus varit inriktat på EU-medlemskapet och flera ändringar har gjort i självstyrelselagen. Med det har vi också flyttat fram positionerna när det gäller möjligheterna till påverkan.
Nu arbetar vi vidare med att se över självstyrelsesystemet som helhet. Och i arbetet finns förstås den parlamentariska kommitténs betänkande som utgångspunkt. Nästa period blir mycket intressant och krävande både för kommande lagting, landskapsregering och den nya riksdagsledamoten.
I riket har Ahtisaari - kommittén sjösatt sitt betänkande med förslag om åtgärder för att trygga det svenska språkets ställning i landet. Förslag om en språkminister och en språk strategi liksom om en språkombudsman är goda och välkomnade. Därför att om svenska språket som ett av två nationsspråk urholkas än mer får Finland problem att sköta de åtagande man tog på sig i och med Ålands - överenskommelsen. Självstyrelsen ska skötas på svenska.
Svenskans ställning på Åland är stark och inte hotad, vi behöver inte tillsätta särskilda språkministrar eftersom alla ministrar, alla lagtingsledamöter och alla vi 28 000 ålänningar står upp och samfällt försvarar svenska språket som vårt nationsspråk. Vår självstyrelse är befäst genom internationella avtal och i självstyrelselagen har vi ett starkt försvar för vår enspråkiga status.
Idag går våra tankar särskilt till Japan och Japans folk som upplever en katastrof av omåttliga proportioner. Det här visar hur små vi är i förhållande till naturkrafterna. Också i ett land som Japan som har stor beredskap och som har satsat resurser för att förebygga den här typen av katastrofer drabbas enskilda människor hårt när naturkrafterna slår till.
Mot bakgrund av den här katastrofen och andra liknande i olika delar av världen, men också mot bakgrund av de händelser vi noga följer i norra Afrika och arabvärlden och då alldeles särskilt utvecklingen i Libyen påstår jag att vi är lyckligt lottade på Åland.
Vi har haft möjlighet att utveckla samhället inom självstyrelsens ramar på demokratisk grund och med ett parlamentariskt system utan att stora naturkatastrofer ställer allt på ända och slår sönder vår tillvaro.
Vi ålänningar har mycket att glädjas över.
Även om våra problem ter sig relativt små i förhållande till de omvälvande händelser som andra folk upplever finns det ändå mycket att ta itu med för att trygga en fortsatt hållbar utveckling. Ekonomiska överväganden måste gå hand i hand med tryggandet av den sociala välfärden, samtidigt som hänsyn tas till miljön.
Liberalerna vill fortsätta utveckla Åland som ett modernt, välkomnande och öppet samhälle och vi vill se ett nytänkande inom ett antal viktiga samhällsområden. Människorna själva ska ges förutsättningar att forma sitt liv men med stöd från det offentliga där det behövs. Eftersom det inte finns oändliga resurser krävs ett fortsatt fast grepp om den ekonomiska utvecklingen. Den sociala välfärden, människors trygghet är beroende av en stabil ekonomi. Vi tror också på en utveckling där ekonomi och miljö går hand i hand. På Åland har vi förutsättningar att hålla oss framme inom Cleantech branschen, se bara på hur vår vindkraft utvecklats. Och många intressanta projekt ser dagens ljus när den åländska uppfinnarförmågan tas fram. Se också på den positiva utvecklingen inom sjöfartssektorn där nya miljöanpassade fartyg beställs.
Vi välkomnar också nyetablering av företag och att människor väljer Åland som boningsort. Näringsrätten är tänkt att vara ett språkskydd. Regeln om två tredjedels majoritet i bolagsstyrelser är ett slag i luften och lätt att kringgå. Vari ligger då språkskyddet? Vi liberaler vill ändra systemet så att näringsrätten fungerar som ett språkskydd, inte ett konkurrenshinder.
Alla talar idag om en samhällsreform, men vi lägger olika innehåll i begreppet. För liberalernas del handlar det om att alla människor på Åland ska ha möjlighet att ta del av en kvalitetssäkrad samhällsservice. Du som bor på Sottunga ska känna trygghet lika väl som du som bor i Mariehamn.
Liberalerna vill också trygga en nära människorna service. Vi har byggt upp fantastiska system i kommunerna kring äldreomsorg, grundskola och barnomsorg. Vi försvarar den servicen och kommer att arbeta för att vi vid en strukturändring i lag tryggar rättigheterna för innevånarna i glesbygden.
Men vi är också beredda att tillsammans med andra partier gå vidare och förändra servicestrukturen och då kommer vårt förslag att vara att olika former av service ska slås samman på en övergripande regional nivå.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag vill på detta sätt ge en eloge till alla dem som har medverkat till att vi äntligen får se den åländska flaggan vaja utanför representationen i Bryssel. Från obundens samlings sida har vi på många olika sätt, genom motioner, insändare och andra initiativ varit pådrivande i den här frågan. Den största elogen vill jag ge till vår man i Bryssel, Calle Haglund och också till vår nuvarande riksdagsledamot som har jobbat hårt med den här frågan. Jag gratulerar verkligen till framgången.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Det ligger förstås i obundnas intressen att dra den här frågan hemåt. Det är väldigt många som har jobbat med frågan. Det skulle aldrig ha lossnat om vi inte skulle ha kommit till en överenskommelse med utrikesministern. Jag påstår att landskapsregeringen har jobbat ihärdigt med frågan. Vi har nått resultat. Det är uttryckligen för att vi har vänt utrikesministeriet. Jag har varit med på möten i tidigare skeden när det var helt omöjligt. Men nu är det möjligt och vi hissar flaggan tillsammans med utrikesministern på måndag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jan Salmén, replik
Herr talman! Fru lantrådet talade om Ahtisaarirapporten som publicerades här i veckan. Om den genomförs och tillämpas så kommer Finland att få ett stort problem att klara av svenska språket i administration och överhuvudtaget i servicen till befolkningen. Jag vill inte märka ord, men tyvärr så har man redan ett stort problem i många sektorer. Vi var i helgen på Folktinget och hörde hur bekymrade de var angående vård och omsorg. Inom sjukvården klarar man inte längre av att betjäna medborgarna på deras modersmål.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Finland har ett stort problem, den svenskspråkiga minoriteten i Finland har ett stort problem och Finland för att man tappar sin tvåspråkighet alltmer. Betänkandet från Ahtisaaris kommitté kommer inte ensamt att rädda situationen. Men det är viktigt att det finns en språkstrategi, att det finns de som verkligen slår vakt om tvåspråkigheten och det svenska språkets ställning. Jag vill igen understryka att från åländsk sida har vi ett starkt språkskydd. Det ska vi alla 28 000 ålänningar fortsätta att försvara. Det är Finlands sak att sköta Ålands självstyrelse på svenska och därav ställer vi också krav på Finland.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Jag tycker att det är mycket viktigt att lantrådet lyfter fram hållbar utveckling. Det är också något som regeringen har velat göra ända från början. Jag frågar mig idag, efter de här årens regerande, är hållbar utveckling också en princip som tillämpas i praktiken när man fattar beslut? Jag tänker framförallt på golf, på det värdefulla området i Stornäset och på hur man väljer när man arrenderar ut landskapets marker. Man har valt ett högre arrende framom principen om hållbar utveckling. Är hållbar utveckling också, enligt lantrådet, viktigt i praktiken?
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Landskapsregeringen har jobbat på det sättet att hållbarhetsaspekten ska vägas in i allt beslutsfattande. Det finns mallar att titta på. Hållbar utveckling handlar om en ekonomisk utveckling som ska gå hand i hand med den ekologiska utvecklingen där man också tar ansvar för den sociala tryggheten. Det finns tre ben. Landskapsregeringen och de som fattar beslut i vår förvaltning måste bevaka att de här tre benen finns invägda i beslutsfattandet. Det gäller alla beslut som tas. I diskussionen kantrar det många gånger över, vi tittar väldigt smalt på det ena eller det andra begreppet. Kom ihåg, hållbar utveckling handlar om ekonomi, ekologi och den sociala tryggheten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Jag noterade att lantrådet sade att nästa period kommer att bli intressant när det gäller självstyrelseutvecklingen. Det ska vi hoppas. Frågan är varför den period som vi nu håller på att summera ihop varit så pass ointressant när det gäller självstyrelseutvecklingen?
Lantrådet sade också att vi vill se ett nytänkande. Man vill att flera väljer Åland som boningsort. När man tänker på hur Weissfallet har hanterats av landskapsregeringen så är det svårt att se detta nytänkande. Det är också svårt att se att man ska få flera ålänningar att välja Åland som boningsort.
Hon nämnde också att man vill göra näringsrätten mera modern. Det är faktiskt så, värderade lantråd, att ni har haft makten att göra något åt de här frågorna i snart fyra år. Det har hänt väldigt lite av det nytänkande som det sägs att man vill ha.
När man säger att man vill ha en fortsatt stabil ekonomi så är verkligheten den att nästa år är en tredjedel ackumulerat underskott, enligt regeringens egna prognoser. Man skjuter ju problemen framför sig. Det finns ingen stabil ekonomi längre.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Självstyrelsepolitiken har tagit kliv framåt under den här perioden. EU-frågorna har varit väldigt mycket på tapeten. Vi har ändrat självstyrelselagen vid två tillfällen när det gäller inom EU:s område. Vi har fått ett principdokument där vi utökar vår möjlighet till påverkan. Vi har haft en parlamentarisk kommitté där landskapsregeringen har gett uppdrag att ta fram underlag för en kommande självstyrelsereform. Det betänkandet finns nu och det jobbar vi vidare med.
När det gäller näringsrätten och jordförvärvsfrågorna så finns det ett regelverk som landskapsregeringen måste följa. Där har vi också haft en parlamentarisk kommitté med uppdrag att ta fram förslag på modernisering av regelverket. Det har varit lite svårtolkat men vi är på väg med de här frågorna. När det gäller näringsrätten vill jag påstå att liberalerna har varit ganska ensamma i den frågan.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Harry Jansson
Herr talman! Ärande kollegor, den 27 juni har 90 år förflutit sedan Nationernas Förbund beslöt att lösa Ålandsfrågan genom att tilldela ålänningarna ett folkrättsligt garanterat nationalitetsskydd, självbestämmanderätt och samtidigt trygga och förstärka Ålandsöarnas icke-militära status. Med intresse ser vi fram emot hur lagtinget avser fira denna för ålänningarna så historiska tidpunkt. Vid tidpunkten för firandet kommer vi också att ha vetskap om den nya finska regeringen hörsammat de åländska propåerna om att regeringsprogrammet skall innehålla en tydlig skrivning om nästa modell för åländskt självbestämmande. Men även inom ramen för dagens autonomi finns det frågor som pockar på uppmärksamhet. Jordförvärvsrätten som en del av nationalitetsskyddet tillhör denna kategori. Centern har för sin del signalerat beredskap att diskutera en förändring i reglerna gällande jordförvärvstillstånd på så sätt att även strandområde får ingå i den tomtmark som fysiska personer förvärvar såsom platsen för sitt fasta permanenta boende. Centerns utgångspunkt är att det i så fall skall handla om ett planerat område och vi utesluter inte att dylika planer skulle förutsätta landskapsregeringens godkännande. Centerns utgångspunkt är att nämnda förändringar i jordförvärvsrätten skall bygga på bestämmelser på lagnivå. Fortsatt reglering på förordningsnivå är inte möjligt, varken juridiskt eller politiskt. Juridiskt i och med att grunderna för individers rättigheter och skyldigheter ska regleras i lag. Politiskt därför att det är enligt centerns synsätt fel att dylika förändringar i en av självstyrelsens hörnpelare ska kunna ske utan att lagtinget är involverat i sin helhet. Lagnivån tryggar lagtingets samfällda medverkan och ger eventuella avvikande röster möjlighet att markera sin inställning.
Vilka är då centerns bevekelsegrunder för en förändring av synen på ägande av strandområden i anslutning till fast boende, dvs skapa ett undantag i systemet? Den främsta faktorn är att i dagens samhälle är det människorna som är den främsta resursen, främsta kapitalet vi har. Mark och vatten kommer alltid att vara centrala produktionsfaktorer, som bör hållas i den bofasta befolkningens händer i största möjliga mån, men vi kan inte bortse från att de som flyttar till Åland gärna vill ha ett strandnära boende. Man kan också se det som ett sätt att höja de åländska företagens konkurrenskraft. Ett stärkt kunskapssamhälle förutsätter att Åland kan attrahera arbetskraft, kvalificerad sådan.
En annan faktor, som vi inte heller kan bortse från, är att efter fem års bosättning kan samma personer rent teoretiskt sett köpa upp all den mark och alla stränder som finns tillgängliga på marknaden.
Det finns önskemål att genomföra ändringen snabbt genom att ändra den gällande förordning. Här tycker vi för centerns del att det finns det skäl för oss alla att påminna oss om tidigare talmannen mm Alarik Häggbloms erinran: ”Det vi förlorar i tid, vinner vi kvalitet”. Till detta kunde tilläggas ”vi vinner även i rättssäkerhet”.
När jag satte mig ner i helgen för att fundera på vilket budskap centern skulle ge till ålänningarna denna dag, påverkades min sinnesstämning, likväl som lantrådets, av de fortlöpande, tragiska rapporterna om nya dödsoffer i vår omvärld, allt från den arabiska frihetskampen och det som nu har drabbat Japan. Vi påminns ständigt om hur bra vårt Åland är för sina invånare. Vilsna individer som krossar fönsterrutor, stridigheter inom olika organisationer, lite små politiska tvistefrågor och mycket annat kan ändå inte förta bilden av ett Åland som ett samhälle präglat av trygghet och omtanke. Detta bekräftas av den stadiga ökningen i antalet ålänningar som vi hela tiden kan notera. Med glädje kan vi notera att även våra ungdomar ute i världen gärna söker sig hem när det är dags att bilda familj och på allvar slå rot i tillvaron.
Även om vi ålänningar har all anledning att känna tacksamhet över det samhälle generationer av ålänningar skapat så tillhör det människans natur att alltid sträva framåt.
Vi står inför utmaningar, som är ganska exceptionella, under den kommande mandatperioden.
För centerns del ser vi som vårt politiska uppdrag att se till att vi har en levande landsbygd och skärgård. Det är ett uppdrag som kräver än mer energi och omtanke.
Utgående från de här utmaningarna som vi står inför har jag för centerns del i andra sammanhang argumenterat för en bred samlingsregering efter lagtingsvalet i oktober. Det kommer att krävas breda politiska uppgörelser.
Arbetet med ramlagsmodellen och på den internationella kvinnodagen lanserade initiativet om en modernisering av lagstiftningen i Finland rörande sexuella kränkningar visar att det går att uppnå enighet över partigränserna, oavsett ideologi. Tack herr talman Nordlund för upphovet till sistnämnda, historiska initiativ. Ett initiativ som centern hoppas att lagtinget är berett att sända vidare till Helsingfors direkt efter riksdagsvalet den 17 april.
För centerns del påverkar givetvis utgången av det finska riksdagsvalet och den kommande regeringsbildningen i Helsingfors synen på behovet av åländsk handlingskraft. Kommer ultranationalistiska krafter att ta säte i den nya regeringen i Helsingfors - en form av återgång till 1930-talets mörka tidevarv - eller kommer det att finnas förståelse för det färska handlingsprogrammet för ett Finland med två levande nationalspråk?
Framgången för den av president Ahtisaari ledda styrgruppens förslag är - såsom det även konstateras i handlingsprogrammets inledning - intimt förknippat med självstyrda Ålands möjligheter att inom ramen för den finländska statsbildningen erhålla den språkliga service som Finland förband sig till för drygt 90 år sedan. Tack, herr talman.
Ltl Roger Jansson, replik
Tack, herr talman! Jag är förvånad över att centern tar upp jordförvärvs- och näringsrättsförändringarna här i sitt huvudtal, eftersom det är någonting som man har misslyckats med under den här regeringsperioden. Vi var, för över två år sedan, överens i lagtinget i en utredning om vilka förbättringar och förenklingar som vi ska göra. Ingenting har hänt. Det är också centerns ansvar. I det här sena skede är det bättre om man gör en förordningsförändring eller en regelverksförändring än att det inte kommer någon lag överhuvudtaget. Det har varit 2 ½ förlorade år. Ni måste ta ansvaret och kritiken till er för det, tycker jag.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Ltl Roger Jansson vill ha förändringar på förordningsnivå. Det är märkligt med tanke på att lagtinget så sent som förra veckan diskuterade att rättigheter och skyldigheter för individer bör finnas i lag när det gäller olika ekonomiska förmåner. Nu talar vi om ett genomgripande förändringsarbete som ska göras i nationalitetsskyddet för de här öarna. Centern är för sin del inte beredd att frångå de generella grundläggande frågorna om att det är lag som ska styra det vi gör.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Det är en viktig fråga som tas upp och diskuteras nu, det strandnära boendet. Jag tycker att det är helt okej att ändra på den principen. Det kommer också att krävas en helt annan typ av samhällsplanering. Det här med samhällsplanering och centerpartiet har genom åren kanske inte varit så förenliga storheter.
Nu undrar jag om centern i dagsläget har en annan syn på en mer övergripande samhällsplanering för att komma på rätt i den här frågan?
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Ltl Gunell vet ju, likväl som vi andra, att den av centerledamoten Gun Carlson ledda parlamentariska kommittén kom ju med tydliga rekommendationer om hur man hanterar frågan om hur vi ska nyttja markresurserna framöver och hänvisade då till den nya plan- och bygglagen som innehåller ett särskilt kapitel om hur landskapsregeringen kan vägleda kommunerna. I dagsläget är styr det kommunala planeringsmonopolet. För centerns del finns det inget dramatiskt i det här. Kommunerna planerar. Med tanke på hur viktigt det är för vårt örike önskar vi en debatt om huruvida landskapsregeringen ska ha rätten att fastställa, i princip godkänna, de här förändringarna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Man måste säga att det är lite pulshöjande när man hör centerns representant prata om jordförvärvsfrågorna, som redan för två år sedan fastställdes i den parlamentariska kommittén. Där var vi alla överens om vad som skulle göras. På två år har det inte hänt någonting. Huvudfelet är ju inte centerns, men man sitter med i en regering och borde ha krävt att det här skulle ha gjorts tidigare. Nu ska man stressa och göra på fel sätt för att få det här gjort. Då blir det extra tokigt. Det var en centerledd parlamentarisk kommitté som gjorde det här arbetet. Det borde ju borga för att det här skulle vara genomfört i så fall. Men vi har inte sett någon lagstiftning här i lagtinget.
Detta med samlingsregering är ju intressant. Det föreslog ju obunden samling som en lösning på den låsning som har varit under den här valperioden i det parlamentariska systemet. Men då passade det inte, nu passar det att föra fram det till efter valet, när Ålands folk har fått sin chans att säga sitt. Varför ska man då sikta på en samlingsregering? Vi ska väl sikta på en handlingskraftig regering av de partier som vill ta ansvar för Åland.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Vi vet ju av erfarenhet i denna sal att oavsett vad regeringspartierna gör så kommer ltl Sundman aldrig att vara nöjd. Här är han inte nöjd när centern som regeringsparti säger att vi inte ska stressa fram någon förordningsförändring för att ändra jordförvärvsrätten. Då borde ltl Sundman vara nöjd med att vi säger att det här måste skötas på det sätt som vi anser att är rätt och riktigt.
Vad gäller ansvaret för det här så styr inte centern över lagberedningsresurserna. Vi har inte heller ansvaret för kansliavdelningen som håller i jordförvärvsfrågorna. Vi kan ha önskemål. Våra ministrar har väl gjort allt för att den här frågan ska avancera. Med ltl Sundman har vi tidigare diskuterat varför ingenting har hänt. När vi nu vill göra det så vill vi att det ska göras på ett rätt och riktigt sätt.
En samlingsregering borde tilltala ltl Sundman med tanke på de frågor och utmaningar som vi står inför.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Visst är det intressant när man ifrån centerhåll säger att man inte vill stressa fram ändringar när det gäller strandnära boende. Precis som ltl Roger Jansson sade så är det över två år sedan som kommittén blev klar med sitt arbete. Ändå har det inte hänt någonting när det gäller de här frågorna.
Jag skrev personligen en debattartikel där jag pekade på att det är bara att ändra reglerna, att det också gäller strandnära boende och strandtomter. Då funderade jag på hur lång tid det skulle ta innan regeringspartierna och centern skulle följa efter. Det tog exakt en månad, det är en månad sedan jag skrev det.
Nu är situation sådan att liberalerna vill ändra snabbt, vilket de ska ha en eloge för, och centern vill ha en lag. Vi har samma situation som vi har haft genomgående under den här mandatperioden. Det finns olika åsikter mellan regeringspartierna. Facit blir att ingenting kommer att hända, vilket också framtiden kommer att visa när det gäller det här, tyvärr, tyvärr. Jag är den första att beklaga.
Ltl Harry Jansson, replik
Ltl Eriksson säger att bara är att ändra reglerna. Men bästa ledamoten, centern anser att det inte bara är att ändra reglerna. Borde inte ledamoten hålla med om att det är principiellt felaktigt att en majoritet i landskapsregeringen på en dag skulle kunna förändra alla förutsättningarna för beviljandet av jordförvärvstillstånd i vårt örike? Det är ju det man har genom att man har rätten att fastställa förordningar. Borde inte den typen av tunga självstyrelsepolitiska frågor handläggas på det enda sätt som är rätt och riktigt, dvs via detta parlament? Det kommer att vara centerns uppfattning. Vi håller fast vi den, även om vi naturligtvis som regeringsparti får bära skammen för att arbetet från den parlamentariska kommitténs arbete inte har avancerat.
Vi har flera ledamöter i centergruppen, bl.a. Runar Karlsson, som har sagt har landskapsregeringen kan köpa in lagstiftningsresurser i fall inte det egna huset hinner med.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Danne Sundman
Herr talman! Värderade Ålands folk, idag är det 216 dagar kvar till valet. Därför borde man ta tillfället i akt att tala om guld och gröna skogar, och allt där emellan, som politiker helst pratar om inför ett val. Jag tänker dock ta upp en sak som vi vet att bekymrar ålänningarna, en sak som diskuteras vid kaffe- och lunchborden och på kalasen.
Det är 216 dagar kvar av en valperiod mycket turbulens i åländsk politik. Det har skumpat rejält ett antal gånger, dels på grund av de nya ekonomiska förutsättningarna men också på grund av alla politiska affärer. Till viss del har turbulensen berott på att majoriteten drivit en tokig politik, mycket har också berott på oenigheten mellan regeringspartierna, som vi just såg ett exempel på. En tredje form av strul är när man inte haft rutiner, regler och t.o.m. lagar på plats och begått fel p.g.a. det. Hit hör också oförmågan att rätta till detta, jordförvärvslagstiftningen är ett mycket dåligt exempel.
Talman! Allt detta strul gör att förtroendet bland medborgarna för politiken i grund och botten är rubbat. Denna skepsis som man allt oftare får höra är ett slags djupare misstroende och en förtroendekris som man måste ta på största allvar. Det är viktigt för hela det åländska samhället att medborgarna, trots meningsskiljaktigheter i sakfrågor och ideologi, ändå i grund och botten tror på det politiska systemet och har förtroende för att det som politikerna är satta att förvalta sköts på ett korrekt och rättsäkerhet sätt. Det är framförallt viktigt om vi ska ha ålänningarna med på tåget mot mera självstyrelse, t.o.m. mot mycket mera självstyrelse.
Talman! Vi vill att ålänningarna ska tro på att vi tillsammans kan växa som samhälle och ta ett större ansvar. Men, vi inser att klyftan blir allt större mellan det politiska etablissemanget och folket, en klyfta av generellt misstroende. Det är något vi tar på största allvar och vill försöka återställa. Det går dock inte bara i en handvändning. Det något vi måste göra tillsammans och vi måste förtjäna folkets förtroende.
Vi tror att dessa frågor och åtgärder är det kanske allra viktigaste att ta tag i nästa valperiod. Detta är det viktigaste vallöftet och det är ett vallöfte som alla borde kunna skriva under.
Vi har idag lämnat in en motion som vi kallar "strategi för kvalitetssäkring". Jag ska nämna några av förslagen i den här motionen. Det finns ju tillfälle för lagtinget att diskutera den i detalj när den kommer upp till behandling.
Mycket av problemen bottnar i ledarskapet eller snarare bristen på ledarskap. Vi föreslår en ledarskapsutbildning generellt sett av politiker också på styrelsenivå med modell från näringslivet där man aktivt satsar på detta idag. Det är av största vikt att förnya ekonomistyrningsverktygen. Budgeteringens sätt att följa upp mål- och resultatredovisningen måste göras mer transparent. Den nya revisionsmyndigheten måste få resurser för effektivitetsrevision, vilket vi idag i praktiken har saknat en längre tid, tyvärr. Detta dels för att få inflytande när det gäller hur skattemedlen används här i lagtinget och i förlängningen hos folket som vi representerar.
Talman! Det är viktigt att demokratins organ fungerar och är samspelta. Det pågår en reform av lagtingsordningen. Det är väldigt viktigt att driva igenom de förändringarna för att få ett lagting som passar in i dagens förutsättningar. Det är också viktigt att man inom regeringen aktivt utvärderar sitt sätt att arbeta och att man kritiskt granskar hur man använder sin tid och resurs för att få mer tid för politiskt övergripande utvecklingsarbete och mindre daglig förvaltning.
Vi föreslår att en självstyrelseombudsman inrättas. Vi föreslår en revision av rättschefsfunktionen inom förvaltningen. Rättschefen ska inte vara en tjänst som är politiskt tillsatt. Det ska vara en oberoende tjänst. Den här tjänsten, självstyrelseombudsmannen, kan också övervaka näringsrätts- och jordförvärvstillstånd.
Den offentliga maktutövningen måste vara fri från korruption och bygga på lika behandling. Vi föreslår en maktutredning för att avdramatisera och genomlysa maktstrukturerna på Åland. Vi föreslår en handlingsplan för att motverka korruption och ett s.k. whistleblowersystem där man kan rapportera felaktigheter och oegentligheter anonymt, åtminstone med garanti att det inte resulterar i repressalier.
Vi föreslår en "byråkratijagargrupp" som ska granska byråkratiska processer och föreslå motiverade förändringar. Vi anser att byråkrati uttryckligen ska ha avsedd nytta, om inte, så ska den avskaffas eller förenklas. Förutom på byråkratin som sådan kan man också titta på vilka verktyg som används i byråkratin.
Vi tycker att det är av största vikt att påskynda förnyandet av landskapets IT-system, ett arbete som går väldigt långsamt, tyvärr. Det är viktigt med de nya verktygen för att ge möjligheter till effektivisering. Med s.k. e-förvaltning finns alla samhällsservice tillgänglig dygnet runt. På sikt innebär detta också lägre kostnader eftersom större effektivitet uppnås.
Det måste bli bättre prioritet över lagstiftningsresurserna. Lagberedningen är överbelastad och viktiga lagar får vänta, vilket innebär att viktig samhällsutveckling uteblir. Här beror det ofta på att vägkosten, ritningarna, icke är kompletta eller felaktiga från politikernas sida. Det är allvarligt att mycket av lagberedningens arbete används till sådant som sedan slängs i papperskorgen. Förts måste politikerna veta vad de vill. Sedan använder man hantverkarna på lagberedningen.
Vi föreslår till sist att ett kvalitetsledningssystem upprättas för landskapsförvaltningen, något som stora företag har, just för att driva de här processerna för att identifiera förändrings- och förbättringsbehov. Det finns standardiserade sådana, bara att införa. Det är inte så svårt i.o.m att landskapsförvaltningen är ungefär så organiserad.
Talman! Att genomföra dessa åtgärder måste bli det kommande lagtingets och landskapsregeringens viktigaste uppgifter. Detta för att återskapa förtroende hos befolkningen för det åländska politiska systemets förmåga att klara av att förvalta befintlig behörighet och på sikt ta över mer behörighet.
Talman! Guld och gröna skogar åt folket i all ära, men först storstädning och återställandet av folkets förtroende för demokratins maskineri - politiken och folkets representanter, politikerna. Tack.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Folkets förtroende nämner ltl Sundman. Det är absolut viktigt att man har folkets förtroende.
Ltl Sundman nämner också de s.k. affärerna. En sak tycker jag att man bör komma ihåg, när det gäller de s.k. affärerna som har rullat i media och som de facto landskapsregeringen har jobbat mycket med, de har åstadkommits av tidigare regeringar. Den här landskapsregeringen har fått ägna stor tid åt det.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Visst härrör sig vissa saker från tidigare regeringar. Särskilt beträffande det liberala partiet har man inte varit med om alla affärer. Men nog har den här regeringen också varit duktiga på att under den här perioden skapa nya affärer, som har spelats revy i åländska massmedier och här i lagtinget. Jämför man mellan olika regeringar så tror jag nog att den här senaste valperioden är kanske den allra extremaste, tyvärr. Eftersom man dels har fått reda upp gamla oförrätter och dels har man skapat nya oförrätter. Det är klart att det också finns ett annat regeringsparti som alltid har varit med i alla affärer och i alla regeringar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Det är beklagligt om invånarna har ett gryende grundmurat misstroende mot det politiska etablissemanget som helhet, som ltl Danne Sundman säger. Det är något som vi alla måste jobba med, alla partier måste jobba för att motverka detta.
Vad gäller den ekonomiska hanteringen så under den här landskapsregeringens mandatperiod har vi lagt prognoser för hur vi tror att ekonomin utvecklas. Vi har lagt in i systemet att vi ska klara av det utan att uppta externa lån. Vår modell för det har vi förverkligat såsom det ser ut. Det är väldigt exakt, fast det var svårt då när finanskrisen började att bedöma hur vi skulle hamna.
Vad gäller IT-strategi och e-förvaltning så håller jag helt och hållet med ltl Sundman att vi måste bli bättre på det. Därför kommer vi sannolikt i morgon att tillsätta en e-förvaltningsgrupp och anta en ny IT-strategi, som har planerats under en längre tid.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! När det gäller den ekonomiska politiken så nämnde jag inte den i mitt anförande. Jag nämnde bara att vi måste få de rätta verktygen. När det gäller den ekonomiska politiken så har det under den här tiden skjutits framför en rad strukturella förändringar som vi alla här mer eller mindre varit överens om att skulle göras, men som inte har blivit gjorda. Vi har ett strukturellt underskott på 15-20 miljoner, lite beroende på hur man räknar, i landskapets budget, som det nya lagtinget och den nya regeringen får ta sig an. Det som finns i utjämningsfonden räcker ett år till, sedan är det tomt, sedan har vi fickorna på utsidan. Det är ingen rolig situation som det nyvalda lagtinget kommer till. Det är delvis för att den nu sittande regeringen inte har haft förmåga att ta tag i utvecklingen tillräckligt starkt. Visst har det varit en hemsk utveckling på det viset att en tredjedel av intäkterna har försvunnit. Ingen regering skulle ha klarat av att reda upp allting, inte ens hela lagtinget tillsammans. Men man skulle ha kunna göra det lite snabbare och lite mer ingående under den här perioden.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Ltl Sundman beskyller delvis centern för att ha åstadkommit olika affärer. Centern har suttit med sedan 1976 och man har varit med och gjort mycket. Då uppstår förstås det som man kallar affärer. Den som gör någonting gör också misstag och den som ingenting gör så gör heller inte några misstag. Så är det också för centern.
Jag vill egentligen säga två saker som jag håller med ltl Sundman. De som sitter efter nästa val måste tillsätta en självstyrelseombudsman, tycker jag. Dels måste man också förstärka lagberedningen så att man kan lagstifta mera inom de områden där vi har behörighet. Idag implementerar vi mest EU-direktiv som är klara på förhand i EU.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det är förvisso så att centern har varit med i alla regeringar. Det är mycket riktigt såsom ltl Runar Karlsson konstaterar; bara den som aldrig gör något gör heller inte misstag.
Vi lyssnar på vad folk säger ute på bygderna när vi dem. Man är orolig för det här. Det handlar inte om att man inte håller med politiken, sakfrågan eller ideologin. Man är generellt orolig för att den här firman ska klara av sin uppgift. Det är på en annan nivå. Det är ett djupare misstroende än mot enskilda politiker, partier och åsikter i sakfrågor. Det ser vi allvarligt på. Man måste införa de här verktygen, processerna och se över själva maskineriets funktion.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Det som ltl Sundman för fram här var ett flertal kostnadsdrivande åtgärder. Jag saknade en redogörelse för hur vi ska finansiera de åtgärderna.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! Av de här åtgärderna så är tre kostnadsdrivande och tre är kostnadsinbesparande, de är tillsammans kostnadsneutrala. De övriga tre är kostandsneutrala.
Den som har följt obunden samling vet att vi är beredda att prioritera inom landskapets fögderi. Vi har haft mycket idéer om det och visat på en ekonomisk politik där man prioriterar resurserna rätt. Det är det som man måste göra. Man måste kanske inse att det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har förorsakat. Vi vill stå för det nya tankesättet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Jag tyckte det var ett intressant anförande som ltl Sundman hade. Jag delar uppfattningen om att det är ett otroligt lågt förtroende för politik och politikerna ute hos den åländska allmänheten. Det måste vi göra någonting åt. Det var ett väldigt konkret och bra anförande; effektivitetsrevision, ledarskapsutbildning både för politiker och tjänstemän och också kvalitetsledningssystem, där finns det mycket övrigt att önska. De här konkreta förslagen tycker jag att är bra. Det leder i så fall till bra systemförändringar. Det gäller också att se till att vi har politiker som kan sköta de nya systemen. Jag uppskattar konkretiseringsfasen i de här förslagen. De var mycket bra.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! Jag tackar för det understödet. Om 216 dagar har Ålands folk möjlighet att välja politiker som ser till att de här förslagen förverkligas och att vi får systemen på plats, så att det blir ordning och reda. Jag tror inte att bara det hjälper och återskapar förtroende. Som jag sade i mitt anförande så är det här något som systemet måste förtjäna hos Ålands folk. Det kanske inte går i en handvändning, bara över ett val så är alla förlåtna. Alla som är här efter valet måste se till att man vidtar sådana åtgärder, får lugn och ro och ordning och reda när det gäller de här systemen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Bästa lagtingskollegor och bästa åhörare, varje när jag ser på nyheterna i TV-soffan är jag tacksam över att jag bor på Åland och inte i jordbävningsdrabbade Japan eller i inbördeskrigets Libyen. Naturkatastrofer kan ingen värja sig emot, men ett tryggt samhälle där demokrati mänskliga rättigheter råder det är resultat av människors vilja och politiskt arbete.
Välfärden är heller inte given med skola och sjukvård för alla. Den är ett resultat av vilja och ett hårt politiskt arbete, som väldigt få länder i dagens läge verkligen har. Det är också hårt arbete att upprätthålla denna välfärd och att förbättra den. De allra flesta människor på Åland har det bra, till och med mycket bra. Det förpliktigar också oss att ta hand om dem som har det svårt. Vi kan inte blunda för att också i vårt samhälle finns har många fattiga, ensamma och utsatta. I Finland ökar klyftorna ständigt. Inkomstskillnaderna har ökat mer hos oss än i andra OECD-länder. Det här är en utveckling som vi aldrig, aldrig kan acceptera. Välfärdsamhällets mål är ett lika gott liv för alla.
Till och med Finska kyrkan har i skarpa ordalag sagt att nästa regering och riksdag måste ta itu med att det finns en bastrygghet i ekonomisk och social mening för alla. Det är dags att de socialetiska och humanistiska värderingar åter tar plats i den offentliga debatten - principer som står i tvär kontrast mot de värderingar som råder i den marknadsliberala ekonomin - men som vi politiker måste hålla i minnet.
Också på Åland lever 13 procent under den relativa fattigdomsgränsen. En politikerkollega erkände att han inte kunde förstå var dessa 13 procenten finns. Han har aldrig träffat någon av dem. Vi socialdemokrater möter dem ofta. Därför ser kanske vår politiska agenda och våra prioriteringar annorlunda ut. I den bemärkelsen är jag besviken på den här regeringen. Det blev inte mera i plånboken för dem som har det svårast. Men vi fortsätter kampen.
Finanskrisen är över och nivåerna på Ålands inkomster kommer så småningom att normaliseras. Men kassakistan är i dagsläget rejält urgröpt. Ganska få strukturella förändringar har genomförts. Nu talar landskapsregeringen om att nästa regering ska lösa frågorna, allt ifrån samhällsreform till sophantering. Det är mycket viktigt att nästa regering är handlingskraftig och utan ängslan tar itu med framtidens utmaningar.
Den ökande andelen äldre, ställer ett allt större förändringstryck på det åländska samhället. Det är de flesta eniga om. Vi måste använda samhällets medel mer effektivt. Samhällsreformen har hittills målats i svaga konturer. Så länge jag varit med i landskapspolitiken är det två frågor som kommer emot i nästan vilken diskussion man än för. Oberoende om man talar om det social frågor, miljö, turism eller näringar. Det ena är nuvarande kommunstruktur och det andra är behovet av bättre samhällsplanering.
Vad gäller samhällsplaneringen har landskapsregeringen nu i två år hållit på med något slags juridiskt hårklyveri istället för ett politiskt förändringsarbete. En av de viktigaste poängerna med jordförvärvskommitténs arbete var de förändringar man måste göra inom samhällsplanering. Där har det funnits tid för regeringen, med båda partier involverade, att komma med de lagändringar som man har ansett nödvändiga.
Ett fortsatt bostadsbyggande och tillgänglighet till attraktivt boende är vårt starkaste konkurrensmedel om den framtida arbetskraften vid sidan av en bra skola och omsorg och det trygga närsamhället. Vi behöver bli fler, vi behöver få in mer kompetens. Det är med kompetens man bygger framtidens Åland. Människorna är Ålands viktigaste naturresurs. Näringspolitikens fokus är att ständigt verka för fler arbetsplatser av olika slag: näringspolitik som har som viktigaste princip att de stöd man delar ut ska ge arbetsplaster och öka sysselsättningen.
De åtta direktörer som nu gjort ett inlägg i debatten om beskattning och jordförvärv är ett välkommet inslag i debatten. Dessa åtta företräder storbolag som tillsammans utgör ryggraden i åländsk ekonomi. Det är viktigt att en trovärdig dialog förs mellan samhället och näringslivet.
Det betyder att man måste återuppta regionplaneringen på Åland. Kommunernas resurser för planering är för små. Landskapet måste ta ett betydligt mer övergripande planeringsansvar och se Åland som en helhet.
Vi måste ha människorna, kompetensen om vi ska vara konkurrenskraftiga. Det behöver vi vara för att få de ekonomiska muskler som krävs för att skapa ett rättvist samhälle, Ett samhälle som är verkligt rikt, rikt i den meningen att ingen ska hanka sig fram på marginalen och där vi har råd med människor även i framtiden och de sociala reformer som krävs för att alla ska ha det bra. Tack, herr talman.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! Jag vill inledningsvis konstatera att alla de utmaningar som vi idag kommer att diskutera i denna sal känns rätt obetydliga när man sätter det i relation till de händelser som just nu utspelar sig bl.a. i Japan och Tunisien. Man kan lätt konstatera att denna typ av händelser gör att man också hos oss får andra perspektiv på tillvaron och hur snabbt föränderlig framtiden kan vara. Våra varmaste tankar går därför till Japan och till det japanska folket idag.
Herr Talman! Så tillbaka till de gångna fyra åren här på Åland. Världen och med den också Åland inräknad drabbades i början av perioden av en av de största ekonomiska recessioner som man skådat. Resultatet blev för Ålands del som vi alla vet att landskapets inkomster sjönk drastiskt. Alla verkade inledningsvis eniga om att omfattande åtgärder behövde utföras. För FS del försökte vi att konstruktivt komma med förslag till åtgärder. Vissa av våra förslag tog man till sig, men många viktiga förslag är ännu inte genomförda. Här, bästa kollegor har vi en enorm utmaning för framtiden, utan att ta kraftfulla tag om den offentliga ekonomin som nu krävs och utan att genomföra omfattande strukturella reformer kommer vi inte att klara av att finansiera vår välfärd framöver.
Herr talman! Jag kommer att återkomma till detta något senare.
Arbetet med att utveckla självstyrelsen har under den gångna perioden tagit viktiga steg framåt. Efter att vi från moderat håll i en motion tog initiativ till att reformera självstyrelsen genom att utveckla systemet enligt modell från Danmark, tillsatte landskapsregeringen en parlamentarisk grupp under ledning av vicetalman Gunnar Jansson. Gruppen kunde till vår stora glädje enas om att just ramlagsmodellen var den modell som man skulle jobba vidare gentemot staten med. Nu återstår att övertyga riksdag och regering om fördelarna med detta system. Men förutsättningarna måste ändå sägas vara bättre än tidigare då vi nu kan uppvisa en total enighet från åländsk sida. Arbetet måste nu föras vidare så att tillräckliga skrivningar kommer in i det regeringsprogram som antas för den regering som tillträder i Helsingfors efter riksdagsvalet.
Herr talman! En annan viktig reform som sett dagens ljus under denna period är beslutet om att skapa en sammanhållen gymnasieskola, Ålands Gymnasium. Arbetet med denna reform pågick länge, men fick sin slutliga lösning efter att vi här i lagtingets kulturutskott med gemensamma krafter kunde åstadkomma en lag som ger förutsättningar för en gymnasieskola som ger våra ungdomar ökade valmöjligheter samtidigt som man genom bättre organisation kan skapa rationaliseringsvinster.
Herr talman! Jag inledde mitt anförande med att lyfta de ekonomiska utmaningar som vi stått inför denna mandatperiod och det strukturella underskottet kommer också att vara den i särklass största utmaningen för kommande landskapsregering. Från moderat håll kommer vi enträget att fortsätta jobba för att övergripande strukturella förändringar genomförs.
Jag ska nämna några kostnadsreducerande förslag som vi kommer att driva vidare och som vi har nämnt tidigare:
1. Skärgårdstrafikens struktur måste förändras såväl vad gäller linjedragningar, antalet fasta förbindelser, kollektivavtal och driftsformer.
2. De stora pensionsavgångarna måste användas för att skapa rationaliseringar, men för att detta ska vara möjligt krävs en detaljerad personalförsörjningsplan som tydligt visar på hur man går tillväga när pensionsavgångarna sker.
3. När samhället går in och stöder näringslivet med direkta penninginsatser måste dessa alltid syfta till att åstadkomma långsiktig livskraft, dvs stöden måste vara inriktade på produktions- och tillväxtmaximering. Detta skall gälla även stödet till jordbruket.
4. En reform av kommunsektorn och produktionen av välfärdstjänster måste genomföras snarast. Utgångspunkten ska vara de behov som människor har. Vi väntar ivrigt på den parlamentariska kommitté eller det rådslag som lantrådet lovade i budgetbehandlingen.
Arbetet måste röra sig vidare i denna mycket viktiga fråga annars riskerar vi snart att hamna i en situation där svag kommunal ekonomi i kombination med en besvärlig demografisk struktur, inte minst i skärgården och randkommunerna, äventyrar medborgarnas möjlighet till likvärdig service. Låt oss därför omedelbart påbörja arbetet med att skapa Ett Åland som klarar av att betjäna innevånarna med kompetens och rättsäkerhet.
Till sist, herr talman, så vill jag lyfta upp behovet av att värna och öka våra inkomster. Vår välfärd bygger på att vi har ett dynamiskt och livskraftigt näringsliv som genererar inkomster. För att åstadkomma detta krävs en näringspolitik som genererar de inkomster vi behöver för att kunna betala för vår välfärd. För att åstadkomma detta krävs näringspolitik som ger förutsättningar. Vi kan konstatera att näringslivet vid olika tillfällen och i olika konstellationer framfört kritiska åsikter om den förda näringspolitiken. Från vårt moderata synsätt vill vi framföra vikten av att näringspolitik ska utformas i samråd med näringslivet. Det är viktigt att lyssna till de signaler som kommer och skapa en näringspolitik som bygger på den verklighetsbeskrivning som man där får fram. De övergripande målen för all näringspolitik måste enligt oss vara tillväxt, ökad sysselsättning och bättre lönsamhet. Bara genom dialog och tydlighet i de övergripande målen kan man skapa det förtroende som behövs för en långsiktigt lyckad näringspolitik.
Herr talman! Livet och framtiden är ständigt fullt av utmaningar, utmaningar som man kan välja att ta eller inte ta. En moderat politik bygger på att ständigt ta sig an nya utmaningar och hitta lösningar för en positiv framtid. Så kan vi gemensamt bygga Ett Åland – Ett Åland för alla!
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Ltl Ehn fortsätter att pumpa på med ordet samhällsreform och prisar det. Jag tycker att det är dags att de politiker som ofta nämner det ordet också materialiserar vad det ordet innehåller. Jag ska passa på att ge ltl Ehn en chans att konkret svara på en fråga. Menar ltl Ehn att Åland ska bestå av en kommun, att det ska centraliseras till en kommun?
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Jag tror att ltl Runar Karlsson får gå till det stenografiska protokollet och leta efter ordet samhällsreform i mitt anförande. Jag pratade om att vi behöver ha en kommunreform, en reform för att förändra servicen till invånarna. Om det ska vara en kommun, två eller flera kommuner är ganska oviktigt för mig i det här skedet. Det viktiga är att hitta en form för hur vi producerar de här tjänsterna till våra invånare så att vi kan säkra det i framtiden. Att säga att vi kan göra det med 16 kommuner när vi samtidigt ser hur den kommunala ekonomin ser ut och hur den ekonomi som vi behandlar här ser ut så hur ska vi då kunna säga att det är att säkra framtiden? Nej, vi måste våga tänka nytt, ta oss an utmaningen och gå vidare.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Givetvis kommer kommande regeringar, majoriteter och lagting att ha sina problem att tackla och många svåra problem att lösa. Den här regeringen kan knappast lösa alla de problemen. Den ekonomiska politiken som har förts under den här mandatperioden har gett oss en utgångspunkt där vi ändå inte har några externa lån, när länder i Europa brottas med överskuldsättning. Jag vill ändå hävda att vi kommer att kunna starta nästa mandatperiod från ett ganska gott läge.
Det var diskussion här om sysselsättningen. Sysselsättningen är en kärna i samhället, att människor har jobb och kan livnära sig själv. Våra arbetslöshetssiffror sjunker ganska dramatiskt, från att ha varit något högre men siffrorna är ändå väldigt mycket lägre än vad de har varit i omgivningen. Vi har t.ex. en ungdomsarbetslöshet som ligger mellan 5-6 procent. Det betraktas i omvärlden som oerhört goda siffror. Det här har vi förstås vägt in i alla de åtgärder som vi också har gjort i landskapsregeringen. Till den delen hoppas jag att vitsordet ändå kunde vara någorlunda.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Till vissa delar måste jag också erkänna att regeringen har gjort saker för att få till stånd en hållbar ekonomisk situation framöver. När finansminister Perämaa pratar om att vi nu slipper lån så när det gäller landskapsnivån så stämmer det. Men går vi ut och tittar på den kommunala nivån så ser det annorlunda ut. Tittar vi sedan också på var en stor del av de inbesparingar har gjorts från landskapsregeringens sida i budgeten så kan man konstatera att överföringsutgifterna tillhör det som har fått stryka på foten en hel del. Där finns också stödet till kommunerna med. Jag tror inte att vi ska slå oss för bröstet och säga att vi har klarat den här krisen rakt av bättre än andra. För landskapets ekonomi kanske det ser något lite bättre ut än vad det ser ut runtomkring oss. Det finns många, många saker kvar att göra. Vi ifrån moderat håll har hela tiden försökt säga att vi vill att de här åtgärderna ska ske i en något snabbare takt för att vi ska kunna säkra situationen framåt. Vi ska inte göra det här till en alltför långlivad historia som vi får lida av långt framåt i tiden.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Ltl Johan Ehn tittar på det gångna året, vilket är ganska naturligt och han ser även lite framåt. När han tittar på det gångna året och tar upp ekonomi konstaterar han att underskottet växer. Det som inte har nämnts av någon, när man pratar om ekonomin, är att också inkomsterna har minskat väsentligt. Det är inte bara det att det blir ett underskott i vår budget. För att man ska hålla i gång hjulen så måste det ändå finnas pengar och en tredjedel av inkomsterna har försvunnit. Det kommer inte fram, bara att landskapsregeringen har jobbat så att det har blivit ett stort underskott.
Jag hade en fråga till ltl Ehn när det gäller ett Åland. Jag fick i princip svar på det. I den frågan kan vi vara ganska eniga om vad som avses med ett Åland.
Ltl Johan Ehn, replik
När det gäller ett Åland ska man se utgående ifrån att vi vill se ett Åland på många olika plan. Det kan man läsa in på många olika ställen i den politik som vi ifrån frisinnad samverkan har fört och som vi kommer att föra vidare i moderat form.
När ltl Dahl säger att ingen nämner någonting om inkomsterna så ska jag citera mig själv. Jag brukar normalt inte göra det i talarstolen. Så här sade jag mitt anförande; "resultatet blev för Ålands del som vi alla vet att landskapets inkomster sjönk kraftigt". Det fanns med i mitt anförande. För att man ska kunna föra en politik som långsiktigt ska vara hållbar så måste man se till att man gör åtgärder för att motverka inkomstbortfallet. Jag har medgivit att landskapsregeringen till vissa delar har lyckats med det här. Från vår sida räknade jag upp ytterligare fyra åtgärder som vi hade velat se att landskapsregeringen hade tagit i med betydligt starkare krafter. Det var åtgärder som inte i så stor utsträckning hade påverkat medborgarna. De här åtgärderna hade sett till att vi hade fått en effektivare förvaltning totalt sett i landskapet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Ltl Ehn nämnde att det behövde göras en del åt skärgårdstrafiken. Mycket av skärgårdstrafiken tror jag att vi har gemensamma åsikter om. Jag ser fram emot att vi ska få debattera kortruttsmeddelandet som är utlovat längre fram under året.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Skärgårdstrafiken var en av de delar som fanns med i mitt anförande. Vi hade hoppats att kortruttsmeddelandet skulle kunna komma lite tidigare under den här mandatperioden, eftersom vi ser att det finns som en del. Inom skärgårdstrafiken finns ju också många andra saker. Jag nämnde också avtal, vem som ska driva färjorna i framtiden och hur man ska sköta de bitarna. Det finns många saker att diskutera vidare kring detta för att åstadkomma ytterligare effektivisering så att man har råd att sköta trafiken på ett bra sätt även i framtiden.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag håller helt med ltl Johan Ehn beträffande näringslivets betydelse. Det är motorn i vårt samhälle och det är där som vi ska skapa skatteinkomsterna så att vi ska kunna bygga välfärden. Vi har haft några jobbiga år här nu. Alla insatser som vi gör ifrån regeringens sida strävar till att öka tillväxten, skapa flera jobb och därmed mera skatteinkomster. Det är också viktigt att få exporterande verksamhet till stånd. Självklart är dialogen viktig mellan oss och näringslivet och dialogen finns och är mycket viktig.
För inte så länge sedan poängterade man ifrån näringslivets sida tre viktiga saker; minskad byråkrati, klara regler som är långsiktiga och flyg till Stockholm och Helsingfors. Jag är den första att skriva under det.
Investeringsviljan är faktiskt stor i det åländska samhället. Det är viktigt att kunna möta den.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Minister Eliasson nämner några saker som är viktiga att genomföra. Jag delar också den åsikten med minister Eliasson. Tyvärr har jag inte suttit i den ställningen att jag har kunnat vara med och påverka det på samma sätt som minister Eliasson. Jag hoppas att det arbetet blir ännu mera intensivt de sista åtta månaderna som vi har kvar innan en ny landskapsregering tillsätts. Jag hoppas verkligen att man lyfter de frågorna och kommer till en situation där kanske näringslivet går ut och är berömmande istället för kritisk som man är nu. Då har man kommit långt vad gäller den politiken.
I mitt anförande efterlyste jag att man ska komma något lite snabbare framåt än att det ska ta fyra år innan man kommer till slutet. Fyra år är mandatperioden och vi borde ha kommit lite längre också under själva mandatperioden, inte bara vid slutet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Anders Eriksson
Herr talman! Bästa TV-tittare, inte är vi så olika ändå i det här parlamentet. Det finns en stor empati och det är jag glad för. Jag hade också tänkt prata om Japan och Libyen, men för att spara tid så understöder jag det som mina värderade kollegor har tagit upp tidigare.
Åland Framtid är partiet med en tydlig vision. Vi är också det enda partiet som söker ett mandat för en reell samhällsförändring istället för att bara söka makt för maktens egen skull. Vi vill faktiskt åstadkomma något.
Åland Framtid har ofta gått först och fått spott och spe för det. Det sades att Åland Framtid var emot självstyrelselagen när vi grundades. Jag minns att ltl Folke Sjölund rubricerade oss som ett antisjälvstyrelse parti. Allt detta har tack och lov försvunnit nu. Under förra mandatperioden när vi tog upp ramlagsmodellen var det också hårda debatter. Det var mycket för och emot, nu är alla eniga.
Det var också hårda debatter om egen beskattning. Vi beskylldes för att vara drömmare, det var fullständigt orealistiskt, också där är vi nu alla eniga.
När vi lade i överväxeln när det gäller värnandet om vårt åländska språk så då överdramatiserade vi, det var inga problem i Finland överhuvudtaget. Också där är vi nästan alla nästan eniga.
Det känns bra, trots att vi är det minsta partiet, att vi har möjligheter att vara med och påverka indirekt.
Vi är ett parti som sätter friheten främst. Ålänningarna ska vara fria att tala vårt eget språk med de myndigheter som styr över oss. Vi ska också vara fria att själva bestämma över vår vardag. Det är pudelns kärna i vår politik.
Avvecklingen av det svenska språket i Finland går i en rasande takt. Åland kan inte stillatigande avvakta och se vart situationen tar vägen. Det krävs omedelbara åtgärder nu.
Finlands regering har helt klart ett ansvar här. Jag är mycket tillfreds med att landskapsregeringen sakta men säkert har börjat inse det och tagit det till sig.
Det gäller också för oss att informera Sveriges regering om det språkliga förhållandet samtidigt som landskapsregeringen begär hjälp för att vidmakthålla Åland svenskspråkigt framdeles. Ska vi klara ut det här så krävs det också att Sverige involveras i det arbetet.
Herr talman! Åland Framtid brukar ibland kalls för problemlösarpartiet. Jag har ingenting emot det. Vi brukar erbjuda väljarna alternativ. Vi tar fram utredningar, faktaunderlag och vi ordnar seminarier och föreläsningar. Det är viktigt att allmänheten får en möjlighet att skapa sig en egen uppfattning om vad som sägs.
Vi politiker kan egentligen erbjuda fem framtidsscenarier åt väljarna i höst. Vi kan sitta som nu, vi kan försöka få till stånd en vid ramlag, vi kan jobba mot självständighet, vi kan jobba för återförening med Sverige eller vi kan jobba för en nordisk förbundsstat.
Alternativ ett, att vi ska sitta som nu utan att dess mera händer medan Åland sakta men säkert dör sotdöden är inget alternativ för oss. Däremot alternativ två att få till stånd en ramlag, det skulle innebära en stor frihet inom självstyrelsen. Vi skulle få egen beskattning. Det här är någonting som vi absolut stöder till hundra procent.
De konflikter som vi har mellan Finland och Åland handlar ofta om kontroll. Men den dag Finland ser att man tappar kontrollen, vad händer då?
Det tredje alternativet, att jobba mot självständighet, så det kanske inte är den största överraskningen här idag att jag personligen tycker att det är det bästa alternativet. Det är självklart att Åland skulle ha den största friheten då. Vi skulle ha en helt annan lyskraft än vad vi har idag.
Det var många som var glada över att man har sett Ålands flagga i den svenska uttagningen till melodifestivalen. Försök tänka om Åland deltar som en fullvärdig medlem! Vi har ett helt annat mervärde då. Det är ett mervärde som jag tycker att man kan ta på allvar.
Om vi titta på alternativ fyra, återförening med Sverige. Det är absolut ett bra alternativ när det gäller språket. Ålands Framtid är positiv till det framtidsscenariot. Vi ska noggrant syna det kortet under nästa mandatperiod. Hur skulle kraven på en återförening med Sverige påverka vår sits?
Det femte alternativet, en Nordisk förbundsstat, så för bara ett par månader sedan var alla partiledare inbjuda till en debatt om en Nordisk förbundsstat. Mig veterligen var alla partiledare för det. Man tyckte att det var intressant. Det är väldigt revolutionerande om man tänker efter. Republiken Finland som vi känner den idag och det självstyrda området Åland som vi känner idag skulle inte finnas mera utan vi skulle uppgå i en förbundsstat. Det var alla för. Det är ju mera revolutionerande än att Åland skulle bli självständigt! Men det blev det inte desto mera debatt om. Visst är politik ganska festligt ibland!
Jag vill för min del ändå lite varna för det femte alternativet. Risken är väldigt stor att Åland blir en liten perifer del i det sammanhanget. Men det är ändå bättre jämfört med situationen såsom den är idag. Därför stödde jag det. Övriga partiledare får berätta varför de stödde det.
Herr talman! Dessa fem scenarier hoppas jag att väljarna får möjlighet att ta ställning till i höstens val. Vi måste höja den politiska ribban avsevärt. Vi måste komma upp från avbytarlagar, snöskotrar och lunchpauser på skärgårdsfärjorna. Vi måste börja ta oss an Ålands framtid på riktigt, om uttrycket tillåts. Det är oansvarigt att fortsätta som nu.
Åland kan inte heller vara slutet och bakåtsträvande, utan självstyrelsen måste vara modern och framåtsyftande och utvecklas i takt med tiden.
Weiss-fallet, som har hanterats skandalöst dåligt av regeringen, hade varit löst om kommittéarbetet när det gäller jordförvärvsfrågor hade följts. Det handlar trots allt om byggnation på planerat område. Det är bara att ändra principerna att det också gäller strandnära områden. Sådana här långbänkar ger en heltokig bild av Åland. Det kan inte vara ett samhälle som är emot allt. Vem trodde att det skulle finnas politiker som t o m är mot vårfågeljakt. Här på Åland går det åt oerhört med energi till att vara mot något.
Herr talman! Låt oss svänga på perspektivet. Låt oss utropa år 2011 till FÖR - året, dvs det år vi lade mer energi på att vara för något än mot något.
Åland Framtid är som alltid; för största möjliga åländska självbestämmanderätt. Vi är som alltid för en urstark ställning för vårt åländska språk. Vi är som alltid för en aktiv näringspolitik. Vi måste ha de bästa möjligheterna för företag och entreprenörer att verka på Åland. Vi kan gärna ha ett Havsvidden i varje kommun. Skolning i entreprenörskap i ett tidigt skede och skattelindring för nystartade företag för att nämna några konkreta exempel.
Ålands Framtid är som alltid för ett öppet samhälle med fortsatt inflyttning till Åland, utan nya ålänningar stannar Åland.
Ålands Framtid är också för ett fortsatt europeiskt samarbete över gränserna. Men Åland behöver en fungerande anslutningsmodell. Jag har en hel lista med vad vi är för. Jag får sluta här, herr talman.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! För mig är självstyrelse och självständighet två helt olika politiska och ekonomiska spår. Är man för självständighet så vill man ersätta det med självstyrelse. Är man för självstyrelse så tycker man att självständighet inte är ett bra alternativ, ekonomisk, socialt och politiskt. Jag blir allt mer konfunderad när jag hör ltl Anders Eriksson. Vad är det han och hans parti vill? Arbetar man för självständighet? Då finns det väl en möjlighet att ta ställning till detta nästa val. Men att hålla sig till både och är för mig lite svårt att förstå.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag trodde att missuppfattningen var undanröjd. Det vore väldigt, väldigt ologiskt om man i ett tidigt skede skulle bestämma sig för att man är emot självstyrelsen, att vi skulle vara emot att arbeta för en utvecklad självstyrelse, men vi är för självständighet. Nog är det ju ett väldigt märkligt resonemang i så fall. Det är klart att det är samma spår som gäller. Det som jag tror att är viktigt för ltl Erland och de åländska väljarna att tänka på; i de regioner där en självständighetsrörelse har växt sig bara starkare där har nationalstaten förr eller senare sett sig tvungen att komma till mötes. Det går inte, såsom det är nu, att bara visa kalla handen åt alla krav på utveckling av autonomin.
När jag pratade professor Baldakino, en av världens främsta experter på det här området, i sin forskning har han just sett den automatiken. Det är ganska naturligt att det fungerar på det sättet. Nationalstaten ser ju att det blir etter värre om man inte kommer till mötes.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Ltl Eriksson är en skicklig retoriker och kan få fram det på ett bra sätt, även om budskapet ibland kanske inte är tunt men i varje fall fullt av motsättningar, såsom jag ser det. Jag ska ta några exempel: Ltl Eriksson sade att vi fokuserar på motpolitik, att vi hela tiden är emot någonting. Hela ltl Erikssons anförande gick ut på att vara mot Finland, såsom jag ser det. Varenda punkt tog avstånd ifrån Finland. De partier som är med i samma riksdagssamarbete har nog skäl att tänka efter vilka partier och vilket samarbete man har i riksdagsvalet. Det verkar faktiskt konstigt.
Sedan sade ltl Eriksson att vi fokuserar på bisaker som avbytarservicen, matpauser på skärgårdsfärjorna och sådana saker. Det som fördes fram konkret var att vi ska delta i den svenska melodifestivalen. Det var sedan målet. Det här anförandet var ganska tunt i botten, tyvärr. Det brukar vara bättre.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag tycker också att finansminister Perämaa brukar ha en viss analytisk förmåga. Han sade att det här anförande var tunt och fullt av motsättningar, det förstår jag inte alls. Han sade att jag var emot Finland. Jag använde inte några sådana begrepp överhuvudtaget, att jag skulle vara mot Finland i det ena eller det andra sammanhanget.
Vad var den i övrigt kloke finansminister Perämaa ute efter? Jag kom underfund med det så småningom. Det var ett inlägg i riksdagsvalkampanjen, men den hör ju inte riktigt till den här debatten, värderade ministern.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Tack, herr talman! Jag tyckte också att ltl Eriksson förde ett litet konstigt resonemang. Det handlade om åländsk självständighet som ingen trodde på förutom Anders Eriksson. Sedan detta med den Nordiska förbundsstaten. Jag tycker att det handlar om två helt olika saker. Åländsk självständighet utgår ändå ifrån att ensam är stark, medan den Nordiska förbundsstaten går ut på en idé om att man måste jobba tillsammans, länderna emellan i Norden, för att skapa en gemensam hemmamarknad för att konkurrera globalt gentemot omvärlden. Tillsammans blir de nordiska länderna en av de 10-12 starkaste ekonomierna i hela världen, vilket ger en mängd fördelar. De här två principerna kolliderar kraftigt här i Erikssons anförande.
Ltl Anders Eriksson, replik
Politik går ofta lika mycket ut på att missförstå som att förstå. Det här var ett typiskt anförande när det gäller att missförstå.
Vad jag tyckte att de åländska politikerna skulle göra var att man skulle erbjuda fem alternativ. Om man systematiserar upp den åländska politiken så finns det fem huvudspår som man kan jobba efter. Jag ville peka på de här fem huvudspåren på ett väldigt, väldigt övergripande plan. Märkväl, jag sade själv att av de fem alternativ, eller fyra egentligen, så är jag mest tveksam till detta med förbundsstater. Jag undrar faktiskt om ltl Gunell har läst rapporten om en Nordisk förbundsstat och vad den innebär jämfört med vad vi har idag? Det kan partiledare säga så här bara att man är för det. Jag tycker att det är rätt märkligt. Jag ville peka på dessa fem alternativ.
Jag hoppas att socialdemokraterna under debatten kan visa vilka deras alternativ är när det gäller den galopperande förfinskningen och när det gäller sannfinländarnas frammarsch. Vilka är socialdemokraternas alternativ?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Jag tycker att det är mycket trevligt att utropa 2011 till ett FÖR år vilket skulle ge en mycket positiv utveckling för Åland.
Det i kombination med att vi här i lagtinget skulle övergå till att diskutera mera övergripande frågor välkomnas verkligen. Det ställs också en hel del kvar för att man också ska få se det här i praktiken, vilket jag hoppas nu att få se en förändring när det gäller Ålands Framtids politik.
Det var också intressant att höra detta om Åland i en förbundsstat, att det skulle vara en väldigt stor risk att Åland skulle bli perifer i Norden och försvinna bort. Men hur går det då ihop med ett självständigt Åland i Europa och världen? Skulle vi där vara på framkanten?
Nej, kära bästa ltl Eriksson, jag tycker det bästa var inledningen, och kanske också det mest realistiska i anförandet, att Ålands Framtid strävar till att få ett mandat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det verkar inte vara någon som lyssnar på vad man säger i den här debatten. Men det är också en del av den politiska konsten.
Om minister Lundberg är lite, lite realistisk när hon säger att det är viktigt för Ålands Framtid att också diskutera de övergripande frågorna så tror jag att jag vågar påstå att vi är det parti som absolut mest har diskuterat de övergripande frågorna. Men det har inte uteslutet att vi i alla sammanhang har lagt konkreta förslag också på ett detaljplan. Medan man ifrån regeringspartierna och ifrån centerpartiets sida har en otrolig förmåga att trassla in sig i detaljer, om det så är lunchpauser eller avbytarfrågor. Så den där kritiken var nog inte riktigt rättvis.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Jag konstaterar, i likhet med ltl Erland, att självstyrelsesystemet inte går ihop med politiken för eftersträvandet av självständighet. Ltl Anders Eriksson ger en bild av att ett självständigt Åland skulle ha en fullständig frihet att göra vad man vill. Medborgarna skulle också i princip kunna göra vad de vill. Så är det ju inte alls. Utmärkande idag för alla, i synnerhet de små regionerna, är att de ska ingå i ett internationellt sammanhang och i ett internationellt samarbete. Varje internationellt samarbete innebär att man avstår ifrån en del av sin frihet på något sätt och binder ihop sig med det internationella samfundet. Det här stämmer faktiskt inte alls överens med det som ltl Eriksson sade. Om vi tar upp frågan om Nordiskt förbundsstat så var det nog en sanning med modifikation. Det fanns mycket variationer på det temat.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag tycker ändå det var en bra replik från ltl Folke Sjölund. Han har lyssnat på vad jag har sagt och han försökte debattera. Det vill jag ge en eloge för.
Självklart, ltl Sjölund, är det inte så, att även om Åland skulle vara självständigt att man kan göra precis som man vill. Det tror jag faktiskt aldrig att jag har sagt. Problemet är nu att vi egentligen inte kan göra någonting när det gäller de här övergripande frågorna.
När det gäller internationellt samarbete så är det en av huvudpunkterna för mig när det gäller mina bevekelsegrunder, att försöka utveckla den åländska självbestämmanderätten. Vi kan inte ha det såsom vi har idag, att vi har alla skyldigheter när det gäller EU-medlemskapet men vi har inga konkreta påverkningsmöjligheter. Vi skulle ha helt andra påverkningsmöjligheter om man jämför med andra mindre stater i Europa. Jag tycker ändå det är bra att man på ett konkret sätt försöker debattera de här frågorna. Märkväl, jag har aldrig sagt att man kan göra vad man vill på ett självständigt Åland.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Lantrådet Viveka Eriksson
Talman! Jag ska fatta mig väldigt kort. Jag förstår att debatten måste få gå vidare. Det är flera saker från de olika gruppanförandena som jag gärna skulle ha kommenterat.
Jag ska hålla mig till tre frågor; för det första, lagberedningen, lagstiftningsarbetet. Jag vänder mig mot den svepande kritik som jag hörde från vissa inlägg. Vi har vinnlagt oss om att säkra kvaliteten i lagstiftningsarbetet. Därför har sakkunniga tagit fram ett underlag för att lagstiftningskvaliteten ska hållas på en hög nivå. Med tanke på hur liten lagberedning vi har så producerar vi många lagframställningar. Vi har ett stort tryck på lagberedningen. Vi har EU- lagstiftning som vi måste sätta i skick, vilket vi också verkligen har jobbat med intensivt. Lagberedningen jobbar på ett prioriterat sätt. Vi har klara prioriteringar och vi har lagstiftningsprogram som vi följer. Tyvärr får vi ibland skjuta upp viktiga reformer p.g.a. EU-lagstiftningen. Vi köper också lagstiftningsresurser. Vi har flera lagpaket som vi hyr in av lagberedare utifrån.
Den andra saken är att socialdemokraternas Camilla Gunell är besviken på landskapsregeringen p.g.a. sociala reformer. Det är förvånande tycker jag. Den här landskapregeringen har producerat väldigt mycket när det gäller social lagstiftning. Det har tagits fram utredningar och underlag. Det har varit alldeles särskilt fokus på de personer som har dålig ekonomi. Just nu bereder vi en lagframställning kring utkomststöd, där vi har för avsikt att höja utkomststödet. Vi har också haft annan lagstiftning.
Ltl Johan Ehn, rådslaget står fast. Jag kommer att bjuda in till ett rådslag kring servicestrukturen och förändringarna. Vi kommer att behöva titta på hur vi ska göra strukturändringar. Partierna har väldigt olika syn på det. Då måste vi ha ett rådslag. Vi måste prata tillsammans och vi måste tänka nytt tillsammans. Jag har bara avvaktat att vi skulle få fram några utredningar som är på kommande. ÅSUB har kommit med sin kommunundersökning. Vi har också inom socialvårdsbyrån en utredning på gång inom den här sektorn. Tack.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! När det gäller lagberedningen så var inte min kritik riktad mot lagberedningen som sådan. Min kritik riktades mot den politiska ledningen när det gäller att utnyttja lagberedningsresurser och att prioritera. Om vi ser på jordförvärvs-, hembygdsrätts och näringsrättsfrågorna så är det alldeles fantastiskt hur man har lyckats prioritera ner de frågorna som borde vara absolut högsta prioritet. Man säger ofta att lagberedningen är så ansträngd. Samtidigt får man höra att lagberedningen får ofullständiga underlag och man får otydliga signaler från politikerna för att regeringen är oense. Det måste man se till att få bort. Det måste vara en tydlig beställning och tydliga riktningar. Då räcker lagberedningsresurserna betydligt längre. Det är det som är problemet.
Jag vet att det suttit en grupp och funderat på lagberedningskvaliteten. Man har föreslagit ett lagråd osv. Det har inte heller genomförts. Det skulle vara jätteviktigt att gå vidare med de kvalitetshöjande åtgärderna på lagberedningen.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Ltl Sundman är ju dåligt uppdaterad. I budgeten föreslog vi en laggranskningstjänst, som finns på kansliavdelningen. Ltl Sundman är också dåligt uppdaterad när det gäller prioriteringen. Vi har väldigt hårda prioriteringar på lagberedningen. Vi har många reformer. Vi har ett omfattande lagstiftningsprogram och vi följer det programmet. Men, vi har begränsade resurser. Vi måste hushålla med resurserna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Det stämmer, jag är mycket besviken på regeringen när det gäller att gå de människor i vårt samhälle som har det svårt till mötes, särskilt de 13 procent som lever under fattigdomsgränsen. Det här var en stor fråga inför förra valet och löftena var många. Det skulle bli mera pengar i plånboken. Men har dessa människor verkligen fått mera pengar i plånboken av lantrådet Viveka Eriksson under hennes tid vid makten? Inte ens tandvård har de fått. Jag är mycket besviken.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Fokus från socialvårdsbyrån har legat på personer med svag ekonomi. Pensionärer med svag ekonomi, det var en av de första reformerna som vi genomförde. Vi såg till att det fanns en möjlighet att öka inkomsterna för dem med lägst pension. Vi hade lagstiftningsåtgärd på gång. Sedan kom SATA-kommittén och riket emot och höjde på de lägsta pensionerna, därav kom aldrig den lagstiftningen fram. Men vi inför det systemet som alla partier i förra valet sade att man skulle satsa på. Man skulle satsa på de pensionärer som hade lägst ekonomi. Det gjorde vi i vår landskapsregering. Just nu har vi på kommande en höjning av utkomststödet. Det riktar sig till dem med sämre ekonomi. Det finns flera utredningar och arbetsgruppers program som har tagits fram just för att göra åtgärder för den här gruppen människor.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Jag är glad att höra att lantrådet står fast vid att vi ska fortsätta att diskutera i ett rådslag om hur välfärdstjänsterna ska säkras framåt. Det vore bra att redan nu få en vink om det blir under våren, sommaren eller hösten. Så att vi får veta lite mera exakt när vi ska komma vidare. Jag tror att många ålänningar väntar på hur det här ska gå vidare. Vi här i lagtinget väntar också på hur vi kan komma vidare i frågan.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Som vi kan ska konstatera så måste vi komma samman för att hitta en gemensam plattform för hur vi ska gå vidare. Den utredningen som är på gång från socialvårdsbyrån är väldigt viktig för det fortsatta arbetet. Nu har utredarna fått förlängd tid innan de ska presentera det här arbetet. Det har krånglat till det i min planering. Jag hade tänkt att vi redan under april skulle kunna ha en sådan här diskussion. Vi får se hur vi gör med den här socialutredningen. Ambitionen var att vi under våren skulle ha haft rådslag och kommit en bit på väg.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Gunnar Jansson
Tack, herr talman! Kollegor, åhörare, under de tre minuter som står mig till buds ska jag uppehålla mig vid två ärenden; språket och självstyrelseutvecklingen.
Herr talman! Rätten till service på svenska språket i det offentliga Finland är en grundlagsenlig rättighet. Den rätten ska förverkligas som en fundamental rättighet utan diskriminering.
Det tycks finnas en egendomlig uppfattning i Finland som anger att de språkliga rättigheterna skulle vara ett slags B-rättigheter som respekteras i den utsträckning som staten och kommunerna tycker att de behöver göra och har råd med. På Finlandssvenskt håll förekommer samma felsyn, till och med i tidningspressen.
Tänk tanken att staten och kommunerna skulle medge rösträtt i den utsträckning man känner för det och inte tycker att det kostar för mycket att arrangera t.ex. riksdagsval och kommunalval.
De grundläggande fri- och rättigheterna är universella vilket innebär att vi alla har rätt till dem, på den enkla grunden att vi är människor. Undantag kan bara göras på samma sätt som rättigheterna har tillkommit, dvs i grundlagsenlig ordning såsom beträffande Ålands enspråkiga svenska status, vilket ju är själva kärnan i vårt autonomisystem.
På dessa grunder är jag glad att i den s.k. Ahtisaari styrgruppen ha kunnat medverka till att, för det första; ta kål på myten om att de grundläggande fri- och rättigheterna kan indelas i olika klasser beroende på hur många människor som vill komma åtnjutande av dem. För det andra; föreslå 25 åtgärder som syftar till att grundlagsenligt, planmässigt och uthålligt system trygga bevarandet av de två nationalspråken i Finland på jämbördig basis och som respekterar Ålands status.
Styrgruppen lämnade sitt handlingsprogram i onsdags till beställaren, Svenska Finlands Folkting, som påpassligt höll session under veckoslutet i Karleby - en ort inte alldeles utan språkliga laddningar.
Ett politiskt särdrag är också att rikspolitiker gärna konsulterar Helsingin Sanomats åsikt i angelägenheter utanför den egna valkretsen innan man bestämmer sig för vad man anser, åtminstone när fråga är om såvitt bärande och stora frågor som t.ex. språkfrågan där Helsingin Sanomat kan förväntas ha en åsikt på ledarplats. I torsdags hade Helsingin Sanomat en ledare som var avgjort positiv till styrgruppens åtgärdsförslag. Att ledaren åtföljdes av en gjorde hätska kommentarer på nätet hade vi berett oss på. Som en följd av detta, herr talman, är det med tillförsikt jag deltar i ett seminarium nästa måndag när Ålands flagga hissas i Bryssel. Jag ska presentera innehållet i det betänkande om revision av självstyrelsesystemet som en enig parlamentarisk kommitté har tagit fram och som alla här i lagtingets har ställt sig bakom. Ahtisaarigruppens rapport stärker också min ställning i det avseendet. Tack, herr talman.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Tack, herr talman! Det är oerhört viktigt och angeläget att hanteringen av det svenska språket i förhållande mellan Åland och riket lyfts fram. Det är också mycket glädjande att vi är totalt eniga i den här frågan och i vår argumentation.
Vill Finland ha två nationalspråk så måste det helt enkelt finnas medel för båda språken. Det får inte vara så att det anslås ett visst antal slantar varje år och om de tar slut så tar de slut och man måste göra prioriteringar. Det svenska språket måste vara självklart som det finska språket i ett tvåspråkigt land.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack talman! Tack vicelantrådet för den kommentaren. Det nya i det här sammanhanget är inte enbart att förlita sig på lagstiftning. Faktum är att Ahtisaarigruppen inte ens föreslår ingrepp i språklagen. Man intar en helt och mycket mera politisk hållning, dvs större planmässighet, klara strategier och ett uthålligt system, som tryggar också språket, det grundlagsskydd som vi alla människor har rätt att åtnjuta.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Det är ju som vtm Gunnar Jansson sade, tvåspråkigheten är en grundlagsenlig rättighet. Om vi samtidigt ser på verkligheten, när det gäller dataprogram och översättningar så kan man få vänta i det oändliga. Till och med utkastet till den nya grundlagen fanns inte på svenska. Det fanns enbart på finska. Vicetalmannen nämnde också språklagen. Bryter man mot språklagen så finns det inte några påföljder, för den lagstiftningen hade inte gått att få genom ifall man skulle ha haft påföljder. Om man drar man en parallell till om man till exempel ska lagstifta mot rattfylla, om man skulle veta att alkoholisten är mot lagen så skulle det vara lika bra att man inte har några påföljder. Jag tycker att resonemanget är helt orimligt.
Därför måste jag fråga vicetalmannen som har mycket mera inblick i det finska politiska systemet än vad jag har, Finland är ju ändå en rättsstat, hur är det möjligt att det har kunnat gå så här snett? Det är en grundlagsenlig rättighet men verkligheten är totalt annorlunda. Hur kan det komma sig?
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack talman! Hur det har kunnat gå så här snett är naturligtvis en följd av en lång rad av händelser under historiens gång. Jag ska peka på två.
Under det unga Finlands självständighets första år stiftades en språklag som var mycket modern vid en tid när den offentliga förvaltningen innehöll få tjänstemän som kunde många språk. Nu har vi tyvärr glidit in i en tid där den offentliga förvaltningen innehåller många människor som dessvärre behärskar allt färre språk. Sådan är verkligheten.
Den andra aspekten är att man i Finland medvetet har velat undvika repressiva åtgärder vid överträdelse av lagstiftningen. Jag har i tidigare sammanhang sagt att om det här nu misslyckas så måste man överväga repressiva åtgärder.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag vill gärna tacka vtm Gunnar Jansson för anförandet. Jag tycker att attityden bör vara att svenska språket är en rättighet i Finland och inte ett privilegium, som det i många fall uppfattas.
Ahtisaarigruppen talar nu för en betydligt mera progressiv språkpolitiken snarare än en ökad byråkrati. Jag tror att det är riktigt med tydlig politiska krav. Det är den bästa vägen framåt.
Tror vtm Gunnar Jansson att det här arbetet också kan betyda en ny och förändrad status vad gäller Folktinget och dess tyngd i den politiska debatten framöver?
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack talman! Ja, det tror jag verkligen. I sin presentation av sig själv så säger Folktinget att det är en organisation för att bevaka rättigheter osv. Kanske mera bevaka i efterhand än proaktivt driva. Jag säger kanske. Med den erfarenhet som jag också tidigare har haft av president Ahtisaaris sätt att fungera, och alldeles särskilt under arbetet i denna styrgrupp, så delar jag helt kollegans Camilla Gunells uppfattning. Detta kan vara ett lyft för Folktinget till en helt ny och mycket mera proaktiv nivå i vårt samhälle, just där rätten till språk är en grundlagsenlig rättighet såsom alla andra och där kravet på frihet från diskriminering ska vara mycket starkt. Där spelar Folktinget i framtiden en stor t roll.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jan Salmén, replik
Herr talman! Jag tackar vtm Jansson för att han tar upp Ahtisaarigruppen. Det är lite kort tid att under tre minuter redogöra för detta gedigna handlingsprogram som kom ut här veckan. Nu är det ett grannlaga arbete att få detta implementerat och verkligen få det efterlevt om alla accepterar att få in det i regeringsprogrammet.
Jag tänkte att jag skulle ge vicetalmannen en möjlighet att få utveckla uppföljningsarbetet. Jag har förstått att det har diskuterats hur det ska skötas.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Herr talman! Jag kan berätta att ordförande, president Ahtisaari, hade sitt eget grepp över det hela. Innan rapporten offentliggjordes förra onsdagen hade han personligen träffat praktiskt taget alla partiledare i Finlands politiska liv i riket. Två partiledare hade han i det skedet ännu inte hunnit träffa men kommer att träffa. Uppföljningen är därmed uppenbar. Oberoende av sammansättning av nästa regering efter riksdagsvalet den 17 april så ska allas krafter sättas in, där vet jag att också president Ahtisaaris krafter är tillgängliga, för att i nästa regerings regeringsprogram få nya och mera hållbara, uthålliga och strategiska skrivningar för ett Finland med två levande nationalspråk.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag skulle också vilja rikta ett tack till vtm Gunnar Jansson för hans engagemang vad gäller svenska språket. Jag förstod inte själv hur allvarlig situationen var före jag trädde in i landskapsregeringen som minister. Man ska, inte dagligdags men nästan, ta ställning till olika förslag som kommer från rikshåll och de finns inte på svenska, men man förväntas ändå ge ett utlåtande på landskapsregerings vägnar. Är man lyckligt lottad så finns det en kort sammanfattning. Är man inte lyckligt lottad, som jag var här på förmiddagen, så finns det sju rader som beskriver alltihop.
Det är ett oerhört viktigt arbete som att Ahtisaarigruppen har gjort. Jag hoppas verkligen att det också kan fortsätta. Som situationen är nu så är den värre än värst.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack talman! Kollegan Harry Jansson citerade redan ett avsnitt ur rapporten. Åland har en position i det sammanhanget. Förväntningarna på Åland är betydande och just enligt den hållning som landskapsregeringen visar. Det är en mening med självstyrelsen, den vilar på en grund, den vilar på folkrätten och, som det står i rapporten; konstitutionell, nationell lagstiftning och den är avsedd att följas. Det är alltså statsmaktens skyldighet att se till att så sker och att det sker planmässigt, uthålligt och också pålitligt för medborgarna i det här landet och alldeles särskilt i förhållande till Åland. Det blir nästan en ohållbar situation att tänka sig ett självstyrt enspråkigt svenskt Åland i ett enspråkigt finskt Finland.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Henry Lindström
Herr talman! En tydlig trend i hela världen är att befolkningen flyttar från landsbygd och glesbygd till städerna. Vi vet också att livsmedelsförsörjningen i världen uppvisar stor osäkerhet. Dels har vi en livsmedelsframställning i stora delar av världen som är helt beroende av bevakning. Dels har vi konkurrens mellan livsmedelsproduktion och energi i form av bränsleframställning av jordbruksprodukter.
Den 1 oktober 2007 förändrades landskapsandelssystemet, vilket för många kommuner har varit mycket bra. Men för en del kommunerna är ekonomin fortsättningsvis bekymmersam. Framgången hittills för Åland har varit att vi har haft en helhet av stad, landsbygd och skärgård med god och trygg närservice.
Herr talman! För att det fortsättningsvis ska vara så behöver inledningsvis landskapsandelssystemet utvärderas. Det sker förändringar som i synnerhet påverkar de små kommunernas livskraft. I samband med detta borde man även se på befolkningsstrukturgrupperna. Vi vet att flera kommuner genom befolkningsökning närmar sig en befolkningstäthet som gör att kommunen kommer att byta bosättningsstrukturgrupp och därigenom få betydligt lägre landskapsandelar.
Ett Åland där hela Åland lever ger också förutsättningar för närproducerade produkter, bl.a. som råvaror för vår livsmedelsindustri.
Det är viktigt att vi på det här sättet fortsättningsvis kan trygga möjligheterna för det åländska samhället på olika sätt och därmed ge en livskraft för hela Åland. Tack.
Vtm Gun-Mari Lindholm
Talmän! När känner ni er trygga? Bästa kollegor och bästa åhörare, när känner ni er trygga? Jag tror att man känner sig trygg när man vet att servicen, som man är beroende av, fungerar, vare sig det rör som barnomsorg, sjukvård, studieförmåner eller färdtjänst. Att samhällsservicen fungerar när man behöver är viktigt. Därför är det också viktigt att landskapets ekonomi är i skick. Att den enskildes rätt finns inskrivet i lag.
Samhällsstrukturen är mindre viktig, alltså om jag lemlänning eller lumparlänning. När vi har nått dit att alla kan känna sig trygga både med arbete och med service så har vi också nått långt i ett hållbarhetstänkande.
Jag vill att vi ska se framåt, göra vårt bästa för att ge förutsättningar för företagen och prioritera när det gäller att fördela våra gemensamma pengar utifrån ett människonära perspektiv. Vi ska ha ett företagsklimat som är stimulerande, nytänkande och där det finns olika arenor för att diskutera samarbete.
Jag hoppas att vi tillsammans ska kunna titta framåt, vara heller för någonting än nästan alltid emot. Att arbeta tillsammans i sak, prioritera barn, unga, gamla, sjuka och hjälpbehövande. Att skapa rättsäkerhet i besluten. Så, mina vänner skapar vi trygghet. Så vill jag att vi ska se på framtiden tillsammans. Tack.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Jag ska bara i en kort replik ge mitt samtycke till det anförandet som hölls nu. Jag tycker att det är bland det viktigaste vi ska tänka på om vi ska få hem våra barn. Språket kan vara viktigt, det kan också ha betydelse om vi har självstyrelse. Mina båda pojkar är på väg hem. Den ena har redan flyttat hem ifrån Sverige och har provat på att bo både i Göteborg, Uppsala och i Stockholm. Åland är bäst. Tryggheten är viktig, man vet vad man kommer till och det är stabilt och bra. Man har en bra service. Det var ett mycket bra anförande. Tack för det.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Tack, jag tycker att det är bra att vi tillsammans kan enas om att vi ska ha just det perspektivet när vi tar beslut och inte bara ifrån det egna perspektivet vad vi själva tycker att är bra. Vi ska också kunna tänka oss in i andra människors situation. Vad är viktigt för den här människan som jag just nu sitter mittemot? Vi ska också kunna göra förbättringar för den människan. Det är viktigt att vi har det perspektivet med i besluten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Jag tyckte också att vtm Lindholm hade ett bra anförande. Tryggheten är en viktig sak och det innebär också service. Jag håller med vtm Lindholm om att kommunstrukturerna inte är det viktiga. Det är samarbete som vi ska jobba med. Vi ska tillsammans försöka åstadkomma servicen. De stora sakerna behöver inte vara i varje liten kommun. Man kan jobba tillsammans och samarbeta i de stora frågorna, närservicen ska finnas i varje liten kommun vad den sedan heter spelar inte någon större roll.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Rättssäkerheten för den enskilda är väldigt viktig, att man vet att man har rätt att få service oavsett om man bor i Mariehamn, Lemland eller Lumparland. Det är servicen som är det viktigaste. När man behöver service så ska man också kunna få den.
Sedan ska vi politiker ge förutsättningar för den enskilda att få service genom lagstiftning, och det är ju också någon som ska se till att vi har pengar att fördela. Därför är det också väldigt viktigt att vi alltid har i åtanke att skapa förutsättningar för företagen så att vi också har medel att fördela.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! En liten kommentar om ekonomin, det är klart att den ekonomiska ekluten som landskapet har genomgått nu inte har varit alldeles lätt att hantera. Ändå tycker jag att vi har skött det rätt bra ifrån regeringspartiernas sida. Ålänningarna har gått ganska opåverkade genom den.
Behovet av samarbete och samsyn är jätteviktigt. Det tycker jag att är bra. Vi själva här i den här församlingen skulle kunna vinnlägga oss om att mindre kritisera varandra och försöka hitta de gemensamma linjerna.
När det gäller hur vi organiserar samhällsservicen så är närservicen viktig, den måste finnas på plats runtom i hela landskapet.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Det gäller att man prioriterar rätt. Jag är inte överens med att den här landskapsregeringen eller att olika beslut i kommunerna alltid har varit prioriterade utifrån det perspektivet som vi har. Det är framåt som vi ska se. Det är framåt som vi ska göra ett bra Åland ännu bättre och hoppeligen tillsammans.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Jag ska ägna mina tre minuter åt näringspolitiken. Jag läser i ÅSUB:s årsbok; under de senaste 50 åren har sysselsättningen inom jord- och skogsbruk gått ner från 40,6 till 4,9 procent. Under samma tid, 50 år, har industri, byggnadsverksamhet, transport och post- och televerksamhet legat på ungefär oförändrad nivå medan vi har haft en förbättring inom handel, hotell och finansiering som har ökat från 1,2 procent till 10 procent och samhällstjänster har ökat från 14, 8 procent av sysselsättningen till 38, 6 procent under de senaste 50 åren.
Vad har vi då gjort under de här senaste tre och ett halvt åren för att få en utveckling till stånd när vi fortsättningsvis satsar såsom vi skulle leva 50 år tillbaka i tiden när det gäller vår näringspolitik?
När det gäller näringsrätten och jordförvärvsrätten så kom lagtingspartierna överens om för två år sedan vad man skulle göra och det är inte gjort, särskilt de positiva insatserna som vi var överens om är inte gjorda. Det här är ett allvarligt misslyckande för sittande landskapsregering.
När det gäller sjöfartspolitiken och industripolitiken, nya former för industripolitiken t.ex. inom cleantech området och när det gäller privata tjänster genom hela rangen både export och internt, när det gäller utveckling av finansieringsverksamheten, när det gäller utvecklingen av transportverksamheten och turismen så har vi fyra förlorade år.
Den verkliga riskkapitalbristen är alarmerande i landskapet. Något avtal med de riksomfattande riskkapitalfonderna har man inte fått som fungerar.
Åtta företagschefer skrev i tidningen för tre veckor sedan: Vad gör landskapsregeringen för att trygga den långsiktiga utvecklingen av åländska företag? Med andra ord, de vet inte och vi vet inte heller. På det sättet är det fyra förlorade år i näringspolitiken. Nu måste det tas i med kraft så att vi kan biträda näringslivet att utvecklas inom de områden som är utvecklingsbara och de områden som är betydande. Tack, herr talman.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! En minut är väldigt kort tid. Fyra förlorade år i näringspolitiken, säger ltl Roger Jansson.
De här åtta direktörerna skrev ett brev till landskapsregeringen. Den offentliga biten innehåller övertagande av beskattningen. Man hade synpunkter på hembygdsrätt, jordförvärvs- och näringsrätten och även på näringspolitiken, som ltl Roger Jansson själv sade. Som någon annan sade här i en replik tidigare; det viktigaste för dem var att det skulle vara enkelhet och tydlighet i myndighetsutövandet. Att man skulle jobba med skattegränsproblematiken för mikroföretag. Och att man skulle särskilja på näringsavdelningen så att man klart ser vad som handlar om jordbruk och vad som handlar om övrig näringsverksamhet. Man sade också att det ska finnas fungerande flygtrafik till Stockholm och Helsingfors. Det var de konkreta åtgärderna som man begärde och allt detta arbetar vi på och det har väl också synts, tycker jag. Vi arbetar vidare med det här.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Efter knappt fyra år med den här landskapsregeringen skriver de här åtta cheferna: Vad gör landskapsregeringen för att trygga den långsiktiga utvecklingen av åländska företag? Med det menar de att landskapsregeringen under de här snart fyra åren inte har gjort någonting särskilt för det. Det är en allvarlig anklagelse, det är en allvarlig frågeställning som vi också här i lagtinget har lyft för vår del många gånger och som vi har diskuterat också med den nytillträdde näringsministern. Den nytillträdde näringsministern har naturligtvis inte fullt ansvar för de nästan fyra förlorade åren. Näringsminister Eliasson har en chans att i alla fall göra korrigeringar i den obalans som vi har i vår näringspolitik när det gäller att befrämja framtiden.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Ser man på näringslivets utveckling de senaste åren och särskilt sedan krisen så är det inte förlorade år utan det är ju en fantastisk styrka. Vi har ju haft nästan fullständig sysselsättning som har räddat vår ekonomi så här långt. Det som det här s.k. toppdirektörerna säger är att de är oroliga på långs sikt för att man vill ta över beskattningen, för att man inte har stabilitet och enkla regelverk och man är orolig för att landskapet går in och ska styra verksamheten t.ex. genom en sjöfartsutvecklare eller en konsulent. Om de har rätt eller fel säger jag ingenting om. De viktiga i näringspolitiken är att skapa grunderna och förutsättningarna, inte att gå in och peta. Det är min tolkning av direktörerna.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag hör till dem som är enormt imponerad av det åländska näringslivets styrka att klara de tre nedgångarna i våra konjunkturer som vi har haft de senaste 20 åren; i början av 90-talet, i början på 2000-talet och nu i slutet av 2010-talet. Därmed har sysselsättningen kunnat hållas uppe. Att vi har klarat sysselsättningen så väl är ju för att vi har ökat samhällstjänster från 14,8 till 38,6 procent. Det är alldeles klart att det är imponerande hur det åländska näringslivet har klarat sig. Men det är inte det som vi talar om när vi talar om näringspolitik. Nu går de själva ut och säger att de ser att det inte finns en trygghet för den långsiktiga utvecklingen för åländska företag. Det är en signal till oss politiker som vi måste ta på allvar.
När det gäller beskattningen sade de uttryckligen att de ville veta vad övertagandet av beskattningen innebär.
När det gäller ramlagstänkandet så är det ett svar som vi kommer att ge senare.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Carina Aaltonen
Herr talman! Förväntningarna var många när regeringen för lite mer än tre år sedan presenterade sitt handlingsprogram med rubriken tillsammans för uthållig utveckling av hela Åland. Vi skulle få en regering som skulle hålla fokus på miljöarbetet, som medvetet skulle arbeta för ett renare Östersjöhav och som det står i regeringens handlingsprogram - arbeta för ett miljöanpassat jordbruk, för ett hållbart och miljöanpassat vattenbruk samt för en minskning av utsläppen från hushållen. Men det blev inte riktigt så. Det är snarare tvärtom. Man säger en sak men besluten går en annan väg. Två exempel; på landskapets egna marker har man naturligtvis alla möjligheter i världen att följa sitt eget handlingsprogram och arbeta för ett mer miljöanpassat jordbruk. Åtminstone förväntar man sig detta. Men inte alls. Landskapsregeringen förkastar det arrendeanbud som är mest miljöanpassat och ekologiskt med hänvisning till att man har inte sådana kriterier med i anbudsförfarandet och därför antar man det bud som ger lite mer pengar och som därmed är konventionellt och utan högre ambitioner på miljöanpassning.
Exempel nummer två; på landskapets och allas vår egendom ute på Stornäset i Sund går man vidare med planerna på att exploatera och upplåta stora delar av det naturskyddsvärda området till en golfbana. Trots att fyra byråer inom förvaltningen har sagt nej. Trots att den senaste anlitade arkitekten för golfbanan avsade sig uppdraget eftersom det fanns för stora naturskyddsvärden att kriga mot.
Man kan inte hänvisa till hållbar utveckling bara ibland och när man själv tycker att man kan använda sig av detta. De tre aspekterna ekologiskt, ekonomiskt och socialt hör ihop och man måste beakta alla. Min uppfattning är att den ekologiska aspekten används som en relativ faktor och att man har större tyngdpunkt på den ekonomiska eller sociala delen.
Vi måste tänka långsiktigt, i synnerhet i miljöfrågor. Vi måste göra bra beslut idag. Det vi skadar eller förstör idag kan gå evigt förlorat eller ta generationer att reparera.
För att inte äventyra eller betydligt försämra möjligheterna till att också ha ekologisk odling på Åland i framtiden vill socialdemokraterna att regeringen inför en egen samexistenslagstiftning med syfte att förhindra odling av GMO-grödor på Åland. Här finns idag en stor samsyn inom regeringspartierna, hos oppositionen, hos producentförbundet och framförallt hos ålänningarna. Här kunde regeringen verkligen agera och leva upp till devisen tillsammans för uthållig utveckling - och jag är övertygad om att majoriteten av ålänningarna skulle uppskatta ett sådant klokt och framåtsyftande ställningstagande. Tack, herr talman.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Ja, ltl Carina Aaltonen, vi hade en ganska ingående diskussion i de här frågorna bara för en vecka sedan när jag besvarade de enkla frågorna både när det gällde ekologisk odling, Grelsby och Stornäset. Jag har bara en minut på mig, så tiden är väldigt kort.
Vi har samma uppfattning och inställning nu som vi hade för en vecka sedan. Det långsiktigt hållbara, det är hela tiden en balansgång där man måste ta hänsyn till alla tre komponenter; ekologi, ekonomi och socialt. Det är inte så enkelt att man bara kan säga ekologiskt. När man ska fatta besluten och göra något så måste man hänsyn till alla de här tre. Vi försöker av bästa förmåga göra den riktning som vi tycker är optimal för Åland.
När det gäller samexistenslagstiftningen så har vi haft ett samråd med lagtinget. Vi är på gång med det här och det känner ltl Carina Aaltonen mycket väl till.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Vi har tidigare idag hört lantrådet säga att det finns kriterier och punkter i regeringen som man ska följa när det gäller de här tre aspekterna; ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Som jag ser det så får de ekologiska aspekterna alltför ofta stryka på foten och man använder det som en relativ faktor istället för att ta den ekologiska aspekten i första hand och ha det som ett tyngdpunktsområde. Jag menar att den här regeringen inte uppfyller sitt handlingsprogram där man säger; ”tillsammans för uthållig utveckling”. Man uppfyller inte pratet om hållbar utveckling. Man säger en sak men man gör en annan sak.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Raija-Liisa Eklöw
Herr talman! Några ord om samhällsreformen ur gräsrotsnivå och ur en liten kommuns vinkel.
Vad skall då en samhällsreform resultera i? Är det frågan om att minska antalet kommuner på Åland och om så är fallet hur? Eller är det fråga om att ordna den kommunala servicen på bästa sätt så att vi kan garantera den nordiska välfärdsmodellens grundservice för våra invånare.
Liberalernas politik har varit att all förändring måste komma underifrån, från kommunerna själva och från ålänningarna själva. Och den grundtanken lever delvis ännu. Det är den kommunala servicegivaren och de kommunala brukarna som bestämmer hur man vill ha det i sin kommun. Det är den diskussionen som förs när man planerar kommunens serviceproduktion som ger riktlinjerna till utvecklingen. Man kan fråga sig; kan vår kommun på egen hand ge bästa servicen inom barnomsorg eller vore samarbete med någon annan att föredra. Kan vår kommun ensam ta hand om det allt större skaran äldre som behöver hjälp i sin vardag och ålderdom eller är det bättre att samarbeta med någon annan kommun. Har vår kommun råd och möjligheter att anställa kompetent personal till hela den allt mera specialiserade tekniska sektorn med miljö och byggnadsdelen på sin lott. Och om svar på dessa och många andra frågor är nej, måste man söka samarbete och inte stint stirra på de geografiska kommungränserna som för länge sedan gjorts till markering för en enskild kommun.
Den av ÅSUB gjorda utredningen ”Invånarnas syn på kommunernas verksamhet och organisation” ger en bra bild av vad ”vanliga” ålänningar anser om sitt samhälle och i slutändan ger den riktlinjer för politiker i arbetet att ändra samhällsstrukturen så att de tillbuds stående ekonomiska och personella resurserna räcker till även i framtiden.
Stödet för sammanslagningar är stor enligt utredningen och då särskilt i belysningen av problemen i den egna kommunen och dess möjligheter att erbjuda professionell och tillräcklig service på de olika samhällsområdena. Men å andra sidan är kommuninvånarna dock beredda att betala mera skatt för att trygga service. Tack, herr talman!
Ltl Runar Karlsson, replik
Talman! Ltl Raija-Liisa Eklöw pratar om kommunstrukturen, eventuella sammanslagningar och samarbete. Man har prövat samarbete inom många områden, senast inom sophanteringen MISE. Man tog krafttag och skulle se till att hela Åland skulle skötas av ett enda bolag. Det här har smulats sönder. Nu har man faktiskt konstaterat att det är bättre och billigare, både ekonomiskt och för miljön, att var och en kommun sköter sitt. Det är inte så enkelt att man bara ska slå ihop kommunerna och tro att det ska bli bättre och billigare. Det finns också exempel på att det precis är tvärtom.
Ltl Raija-Lisa Eklöw, replik
Herr talman! Det är inte alls sagt att kommunsammanslagningar gör det ekonomiskt billigare för kommunerna. Det har man t.ex. erfarit i riket där man har slagit ihop kommuner. Det har tvärtom gjort att det har blivit dyrare. Det finns det forskning på. Det som man kanske kan garantera i många fall, och särskilt på det sociala området, är att man får en kompetensökning och en trygghet för invånarna. Jag förespråkar inte heller att man ska slå ihop kommuner. Man ska samarbeta där det går att samarbeta. Man kan hålla sin självständighet där som man anser att det är bättre.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gun Carlson
Herr talman! I en sådan här allmänpolitisk debatt skulle man kunna ta upp många angelägna frågor t.ex. hälso- och sjukvård, äldreomsorg med mera. Man skulle också kunna prata om förnyelsebar energi istället för kärnkraft och räddningsverksamhet med tanke på Japan. Det är händelser som ingen går oberörd igenom. Vi kanske ändå inser att vi har det bra, trots att vi gärna klagar.
Jag vill ändå välja en fråga som hör till grunderna för självstyrelseutvecklingen. Det är jordförvärvsfrågan som många talare redan har lyft här. Jag var ordförande i den parlamentariska kommittén för hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt. Den kommittén diskuterade mycket ingående förhållandet mellan lag och förordning. Vi enades i kommittén, alla partier var med, om orden som följer; ”grunderna för fysiska och juridiska personers rättigheter ska regleras i landskapslag. Detta krav medför ett behov av att till landskapslag överföra vissa av de bestämmelser som för närvarande ingår i landskapsförordningen om jordförvärvstillstånd. Landskapsregeringen bör vid beredningen av landskapslag utforma grunderna för beviljande av jordförvärvstillstånd mot bakgrund av jordförvärvslagens syfte, inkluderande nationalitetsskydd, och landskapsregeringens nuvarande praxis.” Det här gäller såväl fysiska som juridiska personer. ”Kommittén föreslår därför att det bör införas klara och enhetliga grunder för när planering av markområden förutsätts för beviljande av jordförvärvstillstånd.” Det här var någonting som hela parlamentet stödde, centern stödde det absolut. Vi anser att man inte kan göra en ändring i förordning utan man måste göra det i lag. Vi anser att det skulle gå emot denna kommitté som ändå bestod av samtliga partier. Därför ser vi ingen möjlighet att ändra enbart kortsiktigt i förordningen. Vi vill också ha en konsekvensutredning av de föreslagna ändringarna.
Vi hörde redan centerordförande Harry Jansson säga att Åland behöver specialkunskaper, kompetenser och skattekraft. Vi kan också konstatera att den allmänna meningen om tillgång till attraktiv mark, stränder, är en förutsättning för inflyttning. Man kan också fundera på om det faktiskt är sant. Det är lite grann ett hån mot Japan igen, tycker jag. Man lyfter strandområdena så otroligt. Det känns inte riktigt konsekvent.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Det är alldeles riktigt att kommittén var överens om att grunderna för de här regelverken skulle finnas i lag. Jag har hela tiden också förfäktat att det måste vara på det sättet. En del av det som finns i förordning och i direktiv idag måste överföras till lag. Jag trodde att vi i kommittén var helt överens om att det snabbt skulle göras när det gällde de förslag som vi hade för att befrämja inflyttning till landskapet och när det gällde turistbyarnas utveckling. Nu har det gått två år sedan dess och det har inte kommit någonting. När det gäller närheten till strand, beroende på var man sätter gränsen 30, 20 eller 10 meter, det kanske inte direkt har att göra med grunderna för självstyrelsen och systemet.
När man har misslyckats med att hålla tidtabellen för lagstiftningen må man åtminstone genomföra det här som är fullt möjligt snabbt. Så att vi sedan under nästa mandatperiod får göra de nödvändiga och heltäckande lagstiftningsförändringarna.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Jag hör vad ltl Roger Jansson säger. Det är inte i enlighet med vad vi diskuterade i kommittén. Jag tycker också att det har tagit lång tid, javisst, vi kan inte säga annat. Det är lite bedrövligt att det är så. Men trots det, ser vi inte i centern som att det är så bråttom med rätten till stränder på planerat område, så att man skulle föra in det i förordning, eftersom vi alla vet att en förordning har ingen betydelse. I förordning kan man enligt Högsta Domstolen inte införa avslag. Rätt till avslag får inte åberopas i förordning, medan däremot en rätt till en förmån kan möjligen finnas i en förordning. Nog skulle det ge väldigt konstiga vibrationer om vi skulle genomföra det här enligt nu gällande. Det här är någonting som centern har svårt att gå med på.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! Man har konstaterat att den här förordningen inte har en tillräcklig fullmakt i lagen. Om man tänker på hur man gjorde med fornminnescirkusen där man väntade på en förordningsfullmakt för att göra registret, då måste man vara konsekvent och då måste man centern rätt. Inte kan man ändra en förordning som inte har laga grund. Däremot kan man ändra prövningsprinciperna i jordförvärvslagen och helt enkelt börja bevilja tillstånd. Sedan kan man reda upp det och lagstifta om den här prövningsrätten som kommittén har föreslagit.
Kommittén leddes ju av ltl Gun Carlson, är det inte frustrerande att ett sådant idogt arbete, som kommittén gjorde, inte har lett till resultat på så här lång tid som två år?
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Javisst skulle det ha varit trevligt om alla våra ändringar i lagarna skulle ha varit uppfyllda. Vi vet att det finns olika skäl till det. Dels har vi redan hört talas om det här idag, att det är brister i lagberedningsresurserna. Det handlar också om att man inte är enig i frågan. Det förstår ju vem som helst.
För centern är jordförvärvsfrågorna en del i grunden för självstyrelsen. Vi är inte beredda att ändra det för snabbt utan att ha klart vilka konsekvenserna blir. Skulle man ändra detta i förordning så tror vi att det kan leda till många oönskade affärer. Vi tror inte det här är avgörande för långsiktig utveckling för åländska företag. Vi tror verkligen inte att strandnära boende är så saliggörande och avgörande.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Jag noterade att ltl Gun Carlson säger att ärendet är svårt för centern och man vill inte ändra det för snabbt. Det kan jag förstå. Det är ju ändå två år sedan som det här arbetet utfördes. Ltl Carlson var ordförande, jag vill ge en eloge för ett gott arbete. Nog är det märkligt att man inte kan komma vidare.
När det gäller detta med lagstiftning eller inte, som jag ser det handlar det ändå om att komplettera möjligheterna till undantag såsom det är nu. Vi kan ta många områden när det gäller planerat område. Det uppfyller allt utom när det gäller strandnära områden. Det här Weiss-fallet som har varit väldigt uppmärksammat stupade just på det. Jag tycker att man kan komplettera principerna med det. Man behöver inte ha lagstiftningsprocessen.
När ltl Carlson säger att det här är så svårt för centern så känner jag en rädsla av att man på sedvanligt maner försöker skjuta detta över valet. Man känner på något sätt att man måste vara positiv samtidigt som det är ett svårt ärende. Jag känner faktiskt väldigt stor rädsla att det går med detta som med EU-böterna.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Det här ser jag definitivt inte som någon valfråga. Jordförvärvsfrågorna har i alla tider varit med i centerns åsikter. Man skall försöka styra det enligt gällande jordförvärvslag, både jordförvärvslagen och landskapslagen om jordförvärv. Nu vet vi att vi behöver ändra landskapslagen om jordförvärv och föra in de bestämmelser som finns i förordningen. Det är det som vi hävdar. Som jag säger igen, det är ingen valfråga. Det är ingenting som vi försöker skjuta över valet. Men det är heller ingenting som vi kan dagtinga om.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Talman! Som jag ser det så har den här tiden inte någon betydelse alls, att man inte har hunnit lagstifta och därför skulle måste ta en förordning. Det faller på sin egen orimlighet. Skulle det vara så då i alla andra frågor? Att så fort man inte hinner lagstifta så tar man en förordning. Det är helt enkelt inte möjligt att ta den förordningen enligt 21 § 2 mom. i självstyrelselagen. Den säger att enskildas rättigheter skall vara i lag. Den i sin tur är ju till följd av den nya grundlagen. Det är inte ens möjligt att förändra det här i en förordning. Vi vill vara en lagstiftande församling och inte vara någon form av bananrepublik eller liknande. Fastän det också tar tio år så måste det fortfarande tas i en lagstiftning. Det är det enda instrumentet som vi har.
Ltl Gun Carlson, replik
Det är helt korrekt, kollegan Karlsson. Enskildas rätt ska vara i lag och inte i förordning. Det är ju det som vi försöker genomföra just med tanke på den nya grundlagen som inte har funnits så hemskt många år.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Jag ska försöka säga något om näringspolitik på tre minuter.
Åland har ett välstånd som behöver förklaras och analyseras. Det är inte så att näringslivet har blivit efter och landskapsregeringen har satt käppar i hjulet eller grus i maskineriet. Vi har ett starkt näringsliv. Det har visat sig i den globala krisen och lågkonjunkturen att vårt näringsliv är robust.
Vad beror det här på? Åland har alla nackdelar som man kan tänka sig enligt ekonomisk teori. Avstånd till marknaderna, höga kostnader, småskalighet och begränsad kontroll över viktiga faktorer såsom beskattningen osv. Ser man på utvecklingen av näringslivet så är det inte egen beskattning som har gjort näringslivet starkt. Det är inte heller stödpengar från landskapsregeringen, eller tidigare landskapstyrelser, som har gjort näringslivet starkt. Utan det är en entreprenörsanda, det är ett samhälle som har en speciell anpassningsförmåga och utvecklingsförmåga.
Ser vi på omvärlden så talar man kunskapstriangel, man talar om innovationer och uppfinningar. När det gäller uppfinningar, forskning och utvecklingspengar så ligger landskapet Åland i kategorin lägst i Finlandsregionen. Och ändå har vi denna utveckling. Då måste man när man bedriver näringspolitik utgå från verkligheten och analysera den.
I näringspolitiken har man under den här perioden från visst oppositionshåll sagt att jordbruket är så litet så att vi måste dra ner på personalen. Sjöfarten är så viktig att vi måste ha massor med personal där i stället. Antalet byråkrater ska vara i proportion till bruttonationalprodukten och det är naturligtvis totalt fel. En näring som sköter sig själv på marknaden, på den internationella marknaden, har lyckats själv att skapa sina förutsättningar. Det har sjöfarten gjort men med utbildningen naturligtvis och med det stödsystem som EU har tillåtit.
Vad ska man då göra när det gäller näringspolitiken? Ja, man ska samla den kompetens som behövs. Man ska ha en enhet för tillväxt och utveckling, där man är vägledare för näringslivet och där man ger möjligheter till kontakter. Vi hade för några år sedan ett kunskapsnätverk för Åland som inkluderade alla finska innovationsinstitutioner. Då kan man skapa kontakterna med uppfinnarstyrelsen, uppfinnarföreningen, TEKES, teknologicentralerna och handels- och industriministeriet. Den här enheten för tillväxt och utveckling borde man utveckla tillsammans med Ålands Näringsliv, Företagarföreningen och andra organisationer.
Ltl Runar Karlsson
Herr talman! Stora utmaningar står framför dörren för många av värdens länder och regioner. Så också för oss på Åland. De största utmaningarna är tillräckliga energitillgångar, miljön och ekonomin.
Vi politiker måste nu samla oss och dra åt samma håll så att vi fortsättningsvis kan behålla vår välfärd.
Jag har sagt det förut, herr talman, och jag säger det igen: Vi måste fundera på om parlamentarismen just nu är det bästa för Åland? Det vill säga att ha en regering och en opposition som bara strider och drar åt varsitt håll.
Idag finns det 11 kloka mandat i oppositionen som har lite eller ingen möjlighet att påverka ekonomin, sjukvården, gymnasialskolorna, näringspolitiken, miljöarbetet, trafiken och andra för ålänningarna viktiga frågor. 11 mandat, herr talman, motsvarar 10 000 ålänningar. Alltså kan man säga att av Ålands 28 000 innevånare står 10 000 utanför möjlighet att påverka sin vardag inom nämnda områden.
Herr talman! Jag inser att det inte finns en tillräcklig vilja att göra en paus från parlamentarismen. Därför är alternativet en mycket stark regering efter nästa val. Idag har de obundna talat för att det måste till en förändring i systemet. Frisinnad Samverkan säger att vi måste förena våra krafter. Liberalerna vill ha rådslag. Socialdemokraterna vill ha en stark regering. Ålands Framtid vill också ha någon form av förändring.
Centerns partiordförande Harry Jansson skrev i senaste Centeraktuellt att vi efter nästa val måste få en regering som stöds av minst 25 lagtingsledamöter. Därför, herr talman, torde det finnas en bred vilja till en stark och bred regering efter nästa val. Förslagsvis skulle alla partier som har fyra mandat eller mer ingår i landskapsregeringen efter höstens val.
Herr talman! Vi säger ofta att kommunerna måste samarbeta för att möta morgondagens utmaningar. Låt oss börja i lagtinget!
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag reagerade lite på påståendet om att man har en opposition och regeringen i ett parlamentariskt system som ”bara strider och drar åt olika håll”. För vår del när det gäller budgetutvecklingen, efter nedgången i inkomsterna, så har vi tillsammans med landskapsregeringen fört ingående diskussioner om nödvändigheten av strukturförändringar. Vi har också här i lagtinget i utskottssammanhang jobbat med många frågor.
När det gäller självstyrelsens utveckling så har vi haft en gemensam grupp som har jobbat fram det. När det gäller jordförvärvs- och näringsrättsregler så är det samma sak. Det finns åtskilliga metoder i en fungerande parlamentarism att ha ett brett samarbete. Men då måste man ha en regering som är beredd att ta emot de utsträckta händerna och inte bara säga nej till allting och säga nej även till goda förslag. Vi har många omröstningar i salen som vittnar om det. Se sig själv i spegeln så kan man säkert göra betydande förbättringar.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag tror inte att det beror på den här regeringen att det inte fungerar. Det är systemet som gör att det inte fungerar. Jag har själv suttit här i 12 år. Jag har märkt att det är samma sak efter varje val. Det är strid, man skyller på det ena och det andra och man får inte vara med osv. Jag hävdar fortfarande att man på något sätt åtminstone borde få en mycket stark regering efter nästa val. Vi har så stora utmaningar så att man måste samla sig.
Oppositionen vill gärna göra det bästa och kanske inte spara så mycket heller. Därför blir det låsning och det blir inte bra för Åland som helhet. Jag håller inte med om vad ltl Jansson säger.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Det verkar som ltl Runar Karlsson längtar tillbaka till söndagsskolan och det är väl legitimt. Men han kanske också längtar tillbaka till den samlingsregeringsprincip som var före 1988.
När det gäller styrkan hos en regering så ankommer det inte bara på regeringen. Jag tror att den här regeringen håller ihop ganska bra. Det vet jag inte, men jag tror det. Man lägger ofta fram eniga förslag.
Det som stör parlamentarismen i det här regerandet är att grupperna inte stöttar upp sin regering. Vi har haft reservationer och kuppartade omsvängningen i utskotten som ställer till problem.
I nästa mandatperiod ska det vara en lagom stor regering som ska vara handlingskraftig och ha stöd från sina grupper, tycker jag. Att späda ut regeringen är att underkänna oppositionen. Kanske problemen med oppositionen är att man går inför att obstruera som t.ex. i finansförvaltningslagen.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Runar Karlsson, replik
Talman! Jag bedömer ingen här i salen, vare sig att bedriva söndagsskola eller någonting annat. Jag tycker att systemet är fel, inte personer som sådana, det tänker jag inte gå in på. Jag tror att systemet inte är tillräckligt bra. Som det nu är så är det 11 av 30 mandat som står utanför och de representerar över 5 000 röster. Det är skäl att tänka på. Man måste åtminstone få en starkare regering vad gäller mandat än vad vi har idag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag uppskattar givetvis ltl Karlssons omsorg om oss i oppositionen och de kloka krafter som finns i oppositionen. Det är vi helt eniga om.
När ltl Karlsson säger att vi måste få till stånd en bred och stark regering och vi måste få till stånd en samlingsregering då tänker jag nog att vi är på väg bakåt i politiken och inte framåt. Jag tror att mycket av detta bottnar i en oro för att centern riskerar att hamna utanför i nästa regering. Så tror jag faktiskt att det är. Det viktiga är ju att man har en stark regering som vågar stå fast för det regeringsprogram som man har lagt fram och att man framförallt har förtroende mellan de partier som samarbetar i regeringen. Det är just detta, att vi har två partier som inte har förtroende för varandra, som har lett till de här fyra förlorade år, precis som Harry Jansson sade i inledningen av den här perioden. Regeringen behöver inte vara så väldigt bred. Jag håller med ltl Karlsson om att den måste vara stark och den måste utgöras av partier som har förtroende för varandra. För det är bara då som man kan samarbeta.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Det är ett friskhetstecken att man kan diskutera det här i salen och ha olika åsikter. Man brukar alltid komma dit som man vill komma.
Det är i ”samlingsregeringar” som man har nått längst. Det ser man i jordförvärvs- och näringsrättsfrågan. Den gruppen gjorde ett jättebra jobb. Man hade aldrig kommit fram till det om man inte hade haft en parlamentarisk grupp.
Inom det största området, ÅHS, finns också ”samlingsregering”. Där är också alla med och deltar. I de stora, viktiga och tunga frågorna är inte regeringen ensam. Där är hela lagtinget med. Det visar lite på detta att man att åtminstone måste komma fram till en regering som stöds av flera än vad det görs idag. Det är min absoluta övertygelse. Framtiden kommer att visa att jag har rätt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Till det första vill jag säga att man måste vänta med att bilda regering till efter valet. Annars respekterar man inte folkviljan som uttrycks den 16 oktober i lagtingsvalet.
Sedan är det allra viktigaste att få en stark och samspelt regering. Den behöver nödvändigtvis inte vara bredare än vad den är idag. Idag har regeringen ofta bara tio mandat här i lagtinget; liberala lagtingsgruppen, ingen annan stöder regeringen, resten är i opposition. Det är det som är problemet. Det är inte antalet ledamöter. Det räcker med 16 eller det räcker med en majoritet av de avgivna rösterna nuförtiden.
Vad som inte ska finnas i nästa regering är partier som bara driver sina egna intressen och hela tiden filibustrar och står tillbaka för den allmänna utvecklingen. Vi måste ta krafttag med ekonomin. Att det finns sådana partier i åländsk politik idag är det stora problemet. Jag ska inte nämna namn. Ltl Runar Karlsson kanske själv kan tänka ut vem jag menar?
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Ltl Sundman säger att väljarna ska säga sitt. Det håller jag helt med om. Jag sade att om man har fyra mandat eller flera så ingår man i regeringen. Då säger ju väljarna sitt.
För övrigt är min fullständiga övertygelse att nästa regeringen kommer att bestå av betydligt fler än 16 mandats styrka. Det är jag helt övertygad om. Ingen vågar bilda en regering med bara 16 mandat efter nästa val, det tror jag inte med tanke bl.a. på hur vår ekonomi se ut.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag är lite fundersam över ltl Runar Karlssons logik. Jag tror inte det är så enkelt att man kan dra en parallell och säga att en samlingsregering är en stark regering. Om vi går tillbaka till professors Sverker Gustavssons anförande här i fredags så talade han om en positiv parlamentarism. Det är ju det som är det viktiga. Jag tror att i ett öppet demokratiskt samhälle finns det plats för en regering och det finns också plats för en opposition. Det är samspelet mellan regeringen och opposition som för demokratin framåt, istället för att ha det i slutna rum som det så fall skulle bli i en samlingsregering. Jag kan inte alls på något vis tänka mig att stöda Runar Karlsson i den här idén.
Ltl Runar Karlsson, replik
Talman! Det är ingen ovanlighet. Hälften av Ålands offentliga service sköts utan parlamentarismen. Kommunerna har ju inte någon parlamentarism. Där regerar man tillsammans och det fungerar utmärkt. Jag säger inte nu att vi ska avskaffa det här. Jag sade också själv att det skulle vara under en tillfällig tid på grund av de svåra tiderna som vi absolut kommer att befinna oss i efter valet. Jag inser att det inte finns någon majoritet eller kanske ens någon som stöder mig i det här. Därför är en stark regering att föredra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Det fanns en orsak till varför man lämnade det gamla systemet 1988 och övergick till parlamentariskt system. Sedan kan man diskutera hur det har fungerat men det är en annan sak. Det stora problemet var just då att man hade samlingsregeringar som inte fungerade. Tidvis fungerade de kanske, men ofta blev det väldigt hårda politiska låsningar inom regeringen och då kom man ingenstans. Det ledde till att politiken flyttade in i regeringskammaren. Det var ett dolt och slutet system som hade ganska dålig transparens. En återgång till detta vill vi inte ha. Däremot håller jag helt med om att det är viktigt att vi har en stark regering och regeringsmakt. Men det förutsätter att basen håller ihop.
Ltl Runar Karlsson, replik
Herr talman! Det är klart att det är viktigt att basen håller ihop. Oberoende av vem som sitter i regeringen kommer det alltid att krackelera lite. Det är lätt att säga ifrån oppositionen att det här skulle gå som en dans bara man skulle sitta med i regeringen. Så är det ju inte. Den krackelerar alltid och det strids på ett eller annat sätt. Fortsättningsvis anser jag att vi måste sluta lederna och samarbeta. Det är min absoluta övertygelse, annars klarar vi inte av det här.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Margaret Lundberg
Tack, herr talman! Jag tänkte ta upp ett ämne som jag tror att vi kan vara ganska eniga om, nämligen äldreomsorgen. Vi har diskuterat det ganska ingående här under hösten. Jag tycker ändå det är aktuellt i och med att man i riket har kommit till att de kvalitetsrekommendationer för äldres vård och tjänster som gavs för tre år sedan behöver tryggas i lag eftersom det finns kommuner som har uppenbara brister i de äldres omsorg.
Vi har också på Åland kvalitetsrekommendationer för äldre. Men kommer det att räcka här med dessa rekommendationer för att garantera att de äldre ska den vård och omsorg som de behöver? Eller borde vi också lagstifta för att trygga deras tjänster och för att de ska få en mer likartad omsorg och service? Jag skulle hoppas att man inte behöver göra det, att man följer de här kvalitetsrekommendationerna. När man tittar på andra områden som barnomsorg och skola så tror jag ändå att vi kommer att behöva lagstifta för att garantera servicen för de äldre.
I kvalitetsrekommendationerna i landskapsregeringens målsättning så står det att ungefär 90 procent av alla över 75 år ska få bo hemma. Detta är givetvis bra om det är det som de äldre vill.
Ser man på information från våra närliggande regioner ser det ut som det har gått för långt. Äldre tvingas bo hemma med hemhjälp även om det inte räcker till utan de skulle behöva ett äldreboende som skulle ge dem bättre service och trygghet.
För att inte vi ska hamna i liknande situation behöver vi ha en bra framförhållning och samarbeta om det här, att vi får flera äldre omsorgsplatser och att man verkligen har ett val. Jag tror att en form av effektiverat serviceboende skulle vara bra, att man har en flexibel planering så att det inte heller bli flyttningar så fort som vårdbehoven ökar.
För skärgårdskommunerna så tycker jag den här servicen behöver finnas nära. Det är väldigt viktigt att man också får stanna kvar där till livets slut, såsom man har det idag. Att man inte ska behöva flytta bara för att man behöver mera service utan att man kan fortsätta på det viset som vi har idag. Närheten är det allra viktigaste, det har vi hört många säga här idag. När det gäller den här omsorgen så behöver vi ha det nära.
När det gäller planeringen så behöver det finnas med i ett tidigt skede när man planerar för de äldre. Och att de äldre också får vara med och säga vad de egentligen vill. Vi kanske tycker någonting helt annorlunda när vi är friska och pigga och vi tror kanske inte att det kommer att gå så att vi behöver äldreomsorg. Därför tror jag att det är väldigt viktigt att vi har de äldre med i planeringen.
Jag tycker ytterligare att man behöver mera kompetent personal och ledning inom äldreomsorgen. Också personalen inom hälso- sjukvården och socialvården behöver få mera utbildning i de äldres sjukdomar och funktioner.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Jag tror att man behöver fundera över lagstiftning när det gäller kvalitetsrekommendationer för äldre. Vi har rekommendationerna. Jag tycker mig ha upplevt att de bara sätts fram på ett bord i äldreboendet och de diskuteras inte överhuvudtaget. Då är det någonting som man kanske inte tar på allvar på samma sätt som om det skulle finnas en lagstiftning när det gäller äldre. Jag tror att det är någonting som man behöver fundera på, som ltl Lundberg sade.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag vill ge mitt stöd åt de tankegångar som ltl Margaret Lundberg har. Jag har också sagt i mitt anförande här idag att det är väldigt viktigt att man får detta i lag reglerat eller att man åtminstone ger tillämpningsdirektiv från landskapsregeringens sida.
Idag har jag också lämnat in en motion vad beträffar äldreomsorgen, där klämmen lyder; ”man behöver analysera behovet av tydligare lagstiftning för att tillgodose de äldres rättigheter.” Det är jätteroligt att redan innan jag har hunnit presentera den motionen så har jag upplevt att det finns stöd för de här tankegångarna.
Återigen, tillsammans kan vi göra det bättre för en grupp, åtminstone vad beträffar den här frågan.
Ltl Margaret Lundberg, replik
Det är väl bra om flera tänker samma sak. Då är vi väl på rätt spår. Jag tror ju inte att lagstiftning medför att det här kommer att fungera. Det krävs nog många olika former av samarbete och resurser, både inom privata sektorn och olika organisationer. Det är ett väldigt vidsträckt område och det behöver jobbas väldigt mycket framåt med det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Det är ju en mycket viktig fråga som ltl Margaret Lundberg tar upp. Det här är en fråga som socialdemokraterna har drivit på redan sedan 90-talet. Kollegan Barbro Sundback har motionerat om att Åland borde vara ett föredöme inom äldreomsorgen och att vi borde ha en äldreomsorgslag.
Också vi har lämnat in en ny hemställningsmotion där vi föreslår: ”att landskapsregeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté med uppgift att ta fram ett underlag till en äldreomsorgslag”. Jag föreslår att det är ett bra tillfälle om ltl Lundberg också vill hjälpa till att driva på det här arbetet, så kan vi förhoppningsvis så småningom ha en äldreomsorgslag som tryggar de äldres rättigheter i samhället.
Ltl Margaret Lundberg, replik
Jag tror att vi kan vara ganska eniga om det här. Det ligger oss varmt om hjärtat att våra äldre ska ha det bra. Många gånger fungerar det inte alltid så i praktiken. Därför tror jag faktiskt att den här lagstiftningen behövs.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Jag begärde också replik för att ge mitt stöd för det här anförandet och att man ska beakta de äldre som är i behov av vård. Man behöver definiera vad äldre är. Jag sitter i social- och miljöutskottet med ltl Roger Jansson. Fast han har passerat 65 år och är pensionär så kan jag definitivt intyga att där är det inte frågan om att han behöver något stöd och hjälp, vi har också Gun Carlson och många fler. Vem är äldre och vem har det här behovet?
Ltl Margaret Lundberg, replik
Jag riktade in mig på dem som är över 75 år. Man kan dela in det i tredje och fjärde åldern. Främst gäller det dem som är över 75 år som är i behov av vård och hjälp. Det kanske finns några här som har några kvar dit.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag delar helt ltl Margaret Lundbergs synpunkt på att vi ska värna de äldre. Det är vår skyldighet att se till att de som har byggt vårt samhälle får en god vård på ålderns höst.
Däremot är jag inte beredd rakt av att stöda ett lagförslag. Vi har tidigare sett några förslag som också skulle värna utsatta grupper, i det här fallet skärgårdsbefolkningen på rikssidan. Den lagen har verkat i 20 år och den är fullständigt tandlös och därigenom bara en hyllvärmare.
Jag skulle också önska en komplettering i ett annat närliggande område. Ledamoten efterfrågan ytterligare kompetens och ledning inom den sociala sektorn. Vad är det som ledamoten efterfrågar då?
Ltl Margaret Lundberg, replik
Mitt anförande blev lite för långt för ovanlighetens skull. Jag tänkte att det inte bara är de som arbetar med de äldre utan även de som jobbar inom hälso- och sjukvården och socialvården ska ha tillräcklig kunskap och få utbildning om äldres sjukdomar och funktioner. Så att det blir beredare kunskap. Ju större och bredare kunskap som man har så ju bättre är det för de äldre.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Åke Mattsson
Tack, fru talman! Mitt anförande kommer att hålla sig kring missbrukarsituationen i landskapet. Tyvärr är det dags att igen att alarmera kring det här. En snabb omvärldsanalys ger vid handen att problemet är påtagligt i våra omgivande regioner. Vad innebär detta? Ja, enligt en utredning som kom för snart ett år sedan kostar missbruket landet Sverige 150 miljarder på år. Gör man ett snabbt överslag med Sveriges 9 miljoner och våra 28 000 invånare så skulle det motsvara en kostnad på runt 40 miljoner euro per år på Åland. Man kan naturligtvis inte ta sådana här hisnande siffror ur sitt sammanhang, det är inte möjligt att jämföra äppel och päron. Men det är uppenbart att det finns stora summor att spara i effektiva åtgärder mot missbruk.
Hur ser det ser ut på Åland idag? Vi har fått information om att Åland ligger dåligt till. Vi har näst högsta antalet narkotikabrott per innevånare i landet, endast Helsingfors ligger högre än Åland just nu. Vi har i och för sig duktiga poliser som utreder de här brotten. Men sanningen är inte bara där. Vi har för mycket narkotika här. Tillgången på narkotika är relativt god, enligt polisen. Framförallt har vi stor tillgång på hasch. Amfetaminet ökar, det har inte funnits här förut men nu är det markant att det tilltar kontinuerligt och det är en utpräglad drog på Åland. Det har kommit de sista åren. Exstacy är också på återkommande från att ha varit borta, nu kommer det från Östeuropa. Opiater som Subutex och Suboxone finns det ett nyintresse för.
Nätdrogerna drabbar även Åland och vi har samma lagstiftningsproblem här. Bruket av lokala svampar med LSD-rus är etablerat.
Vi har en mer organiserad försäljning än tidigare. Det finns huvudleverantör, distribution och missbrukare idag. Man beställer direkt till Åland och får den levererad på plats. Det finns langare med rent vinstintresse som verkar på den åländska marknaden.
Egendomsbrotten kan i allt högre grad knytas till missbrukssektorn. Man kan få bort en kille p.g.a. att han flyttar härifrån eller hamnar i fängelse och då kan cykelstölderna halveras över en natt. Stölderna är oftast missbruksrelaterade. Åland är en transitort för methamfetamin. Man har tagit fast sådana som har kommit till Sverige via Åland med methamfetamin som är absolut den värsta drogen. Nya användare kommer till, i varje utredning som polisen startar upp så är det nya missbrukare med.
Det är mer krävande utredningar än tidigare. Man har med jurister, det är väldigt omständligt för polisen att komma framåt. Polisen upplever att det även blir dålig kontinuitet i arbetet i om med att det måste vara en viss backup till övriga verksamheter. Man måste göra avbrott i sin utredning och det är inte bra.
Tullen prioriterar frågan högt men personalresurser minskar också där. Man har en hund i bruk och en hund under utbildning. Det finns en överföring av myndighetsbruk. Idag gör man förundersökningen i Åbo, vilket är väldigt negativt.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! När det handlar om missbruksproblematik, när det handlar om narkotikabrott så tar ltl Åke Mattsson alltid upp de frågorna. Det är bra och det är viktiga frågor. Han har ett stort engagemang. Han beskriver alltid problemen väl. När det gäller problem så behöver man också ha lösningar.
När jag pratade med vår representant i den parlamentariska gruppen som faktiskt ltl Åke Mattsson leder och som ska komma med lösningar så är han oerhört frustrerad och det är också andra medlemmar i den här gruppen. Jag tycker faktiskt att ltl Åke Mattsson, trots sitt starka engagemang, börjar få lite trovärdighetsproblem. Det gäller ju också att få fram lösningar. Det går ju inte bara att beskriva problemen i alla sammanhang. Varför händer det ingenting i den parlamentariska kommittén?
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! När det gäller den parlamentariska gruppen så är mandatet väldigt otydligt från början. Man har bestämt att vi ska ha det här uppdraget. Vi har också regeringsrepresentanter med i gruppen. Man kan komma med input och föra vidare. Man göra det via den här gruppen. Jag har varit med och lagt ner den parlamentariska jämställdhetsdelegationen. Polisdelegationen kommer också att läggas ned på sikt. Det är det som man strävar efter för att få något nytt. Det är väldigt svårt att få drivkraft i de här delegationerna. Det är ju bra att ltl Anders Eriksson har information. För att det ska vara ett bra informationsflöde mellan ministern som är med på alla möten och oppositionen så är det bra att man har den öppningen att man försöker föra informationen vidare. Vi har ingen budget, vi har ingen beslutandemakt, vi har inte sekreterare men på tre minuter hinner man inte gå in på det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson, replik
Fru talman! Det var en ärlig och tyvärr en bra bild av verkligheten som kollegan Mattsson här gav oss. En vän av ordning måste fråga sig hur det har blivit så här negativ utveckling under den här mandatperioden? Vi räknar ju vårt ansvar i mandatperioder. Det är då som vi kan göra någonting när vi har det särskilda ansvaret. Vi har gruppen under kollegan Mattsson som är tillsatt för länge sedan för att råda bot på den negativa utvecklingen. Vi har liberalerna som leder politiken inom det här området med egen polisminister, egen socialminister och egen regeringschef. Vilken är kollegan Mattsons förklaring till att politiken har misslyckats inom det här området?
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Misslyckas är en sanning med modifikation. Inom vissa områden så fungerar det här. Pratar man med den sociala sidan när det gäller vården så är man väldigt tillfreds med situationen. Man tycker att man kan hantera det. Man har koll på missbrukande barn och man har prioriterat många frågor. Man har psykolog med i arbetet och man har byggt upp den delen ganska bra. I andra delar kanske det inte är så tillfredsställande uppbyggt. Det finns många faktorer som spelar in.
I en så här kort debatt är det svårt att gå in på det närmare. Det är viktigt att vi flaggar för det och konstaterar att vi har problem här. Det var min avsikt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Fru talman! Bästa ltl Mattsson, jag är imponerad av det engagemang och de kunskaper som ltl Mattsson besitter inom det här området. De här tre minuterna använde ledamoten till att tala om hur bedrövligt landskapsregeringen och hans egen minister har skött de här frågorna. Jag skulle rekommendera ledamoten att begära ett nytt anförande om vad som har gjorts och vad som behöver göras för att vi ska få det här på rätt spår, om det nu har skötts så här dåligt som ltl Mattsson vill påstå.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Den tolkningen får minister Thörnroos stå för själv. Jag har inte kritiserat landskapsregeringen. Jag konstaterade att så här ser det för närvarande ut. Om man skulle ha en lösning på det problemet att man kunder plocka bort narkotikan över en natt så skulle det ju vara gjort i världen. Man kanske har gjort fel saker, man kanske inte har gjort tillräckligt mycket på alla områden. Sedan kan det vara så att man helt enkelt inte kommer framåt. Skulle det vara en enkel lösning så skulle man kunna fixa det här. Det viktigaste i det här skedet är att man tittar på det här och väcker den här frågan, vilket man också tycker från polisens sida. Man kommer med den här informationen från polisen och tullen. Det var en överraskning för mig också.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Ulla-Britt Dahl
Fru talman! Jag tänkte prata lite om hälsopolitik i tre minuter.
En god hälsa hör till det viktigaste i livet. Förlorad hälsa kan äventyra möjligheter till utbildning och arbete, vänner och familj. Med hälsa i all politik avses att man i allt beslutsfattande och verkställande borde fundera över hälsoeffekterna av dessa beslut och hur de påverkar olika människogruppers möjligheter att leva hälsosamt, så skriver landskapsregeringen i förslaget till hälsopolitiskt program.
En hälsokonsekvensbeskrivning visar effekter som politiska beslut kan få på människors hälsa.
För hälsan finns ingen egen organisation i samhället. Den enskilde har stort ansvar för sin hälsa. Samtidigt finns det många situationer där den enskilde inte själv kan påverka grundförutsättningarna för sin hälsa utan är beroende av den som fattar beslut kring skola, arbetsmiljö med mera.
Hälsan beror på ett samspel mellan en mängd olika faktorer. Det handlar om vad vi gör, om vårt arv men också om ekonomi och kultur.
Hälsomålen för Åland enligt hälsopolitiska programmet 2010-2020: Skapa förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor. trygga barns och ungas hälsa och välfärd, främja välbefinnande i arbetslivet, upprätthålla funktionsförmågan bland de äldre och att följa upp hälsa och välfärd bland ålänningarna samt åtgärder för att främja dessa.
Hälso- och sjukvården har stora möjligheter att påverka den långsiktiga hälsoutvecklingen både genom sin kompetens och genom sin breda kontaktyta till allmänheten. Vården bör präglas av en helhetssyn och ett hälsoorienterat förhållningssätt. Vården kan också medverka till att förstärka det friska hos invånarna.
Ett ökat inslag av hälsofrämjande synsätt innebär att man ska fokusera på det som är friskt och stärka de faktorer som påverkar hälsan positivt t.ex. sociala nätverk, bra livsmiljö och möjlighet till delaktighet.
Samverkan är mycket viktig för att kunna främja hälsan. Viktiga aktörer i folkhälsoarbetet är offentliga sektorn, näringslivet och olika medborgarorganisationer samt den enskilda individen. Delaktighet, medverkan och inflytande är viktigt för att det hälsofrämjande arbetet ska bli framgångsrikt. Tack fru talman.
Ltl Torsten Sundblom
Tack fru talman! Jag är fullständigt övertygad om att den åländska skärgården är värd att bevaras levande och att hela Åland på sikt gynnas av en levande skärgård. För att skärgården ska ha en ljus framtid behövs investeringar. De senaste årens sparkrav har visat att det är nödvändigt att investera för att sänka skärgårdstrafikens driftskostnader. Det betyder att ju kortare sträckor vi kör med våra färjor desto bättre är det för landskapets kassakista.
Jag ska försöka se framåt och nämna fyra åtgärder, det finns flera, som ger möjlighet till en bättre och billigare trafik än vi har i dagsläget.
1 Förbindelsen till Föglö. Det finns en utredning ”Fast förbindelse till Föglö” på trafikavdelningen i digital version för alla som är intresserade. Där är alternativen för avsnittet till Föglö medtagna. Åtgärder på den sträckan har stor betydelse för den övriga utbyggnaden.
2 Förbindelsen Föglö till Kökar, där ser jag endast ett alternativ; färja östra Föglö till Kökar 50 minuter med 12 knop.
3 Med blicken mot nordost är alternativen flera. Sträckan från nuvarande färjfästet på Överö till ett nytt färjfäste västan på Sottunga är 4 sjömil och vidare till ett nytt färjfäste sydväst på Seglinge är det 3,5 sjömil till, totalt 40 minuter med 12 knop. Alternativet kan vara det kortaste passet mellan Föglö och Sottunga som är 1,8 sjömil, alltså ungefär 10 minuter. Från Sottunga till Seglinge är det 2,5 sjömil som går under 15 minuter. Det betyder två färjor och en lösning med betydligt större miljöingrepp. Där behövs en prioritering. Vilket alternativ är bättre?
4 Ser vi på avsnittet från Lappo norrut kan det enligt tidigare planer byggas ut till ett ca 800 meter långt linfärjepass alternativt bro som skulle möjliggöra en avsevärd förkortning av norra linjen från Hummelvik som skulle angöra en ny ändhamn på Björkö eller södra Lappo. Jag tror att södra Björkö är bättre.
Det här är fyra projekt som man kanske kunde förverkliga under en 15-20 års period. Om det arbetas på två fronter samtidigt, kanske ännu snabbare, men det viktigaste är beslutet om byggstart.
Jag vill uttala en förhoppning att lagtingets budgetbeslut den 22 december om tillsättandet av en projektledare för kortruttsutbyggnaden ska ge framtidstro till skärgårdsbefolkningen. Tack.
Ltl Mika Nordberg, replik
Fru talman! Jag vill tacka för fina förslag som ltl Sundblom lyfte fram. Vi har själva ifrån obunden samling många gånger velat vara framåtseende och har presenterat olika alternativa trafiklösningar för skärgården. Nu är det tyvärr så att tiden har runnit iväg för den här regeringen. Vårt hopp står till att vi ska få något konkret att hända efter valet i höst.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack fru talman! Jag hoppas att den här projektledaren ska hinna börja ta i de här frågorna inför nästa budgetberedning. Då har vi kommit en bit på väg. Det viktiga är ett beslut och att vi sedan gemensamt kan arbeta framåt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det var ett intressant och engagerat anförande. Vi som sitter här i salen dagligdags vet att Torsten Sundblom brinner för skärgårdstrafiken. Jag delar i mångt och mycket det som framkom här.
Det kommer att presenteras ett kortruttsmeddelande här under våren. Avdelningen arbetar med meddelandet för tillfället. Det finns ju mycket gammalt kvar som vi tar tillvara. Öarna och holmarna ligger ju kvar på samma ställen där de har varit. Jag ser nog fram emot under den här mandatperioden att fortsättningsvis ta ett aktivt grepp inom skärgårdstrafiken. Vi som bor, verkar och lever i skärgården vet att det är vår enda förutsättning för fortsatt utbyggnad och överlevnad.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack fru talman! Ja, det är sant. Det viktiga är att vi kommer till en byggstart. Det här var ett inlägg i debatten som jag hoppas att också dina tjänstemän på avdelningen läser när man arbetar med meddelandet. Så får vi debatterade detta sedan när meddelandet kommer.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sirpa Eriksson
Fru talman! Jag är bekymrad över de funktionshindrades rättigheter på Åland. Vi kunde härom veckan läsa i en tidningsartikel att de funktionshindrade i de åländska kommunerna inte alltid får sina lagliga rättigheter. Det är inte bra. Det hjälper inte att vi i lagtinget stiftar lagar såsom handikappservicelagen, tolklagen, lagen om närståendestöd med mera, om lagarna inte följs i kommunerna. De flesta av oss lagtingsledamöter sitter också i kommunstyrelser och fullmäktigen med mera. Vi borde fråga oss hur det ser ut i min kommun med dessa frågor? Sparar min kommun bort subjektiva rättigheter från de funktionshindrade kommuninvånarna? Är det verkligen rimligt att kommuninvånarna måste besvära sig för att få sina lagliga rättigheter?
Det förvånar mig att bara en liten procent av närståendevårdarna utnyttjar sin rättighet till fem dygns ledighet per månad. Lagen säger att vården för den hjälpbehövande ska vara ordnad på ett ändamålsenligt sätt. I många kommuner erbjuder man avlastning bara på servicehem, vilket naturligtvis inte alltid är ändamålsenligt för yngre personer. Lagens mening blir inte uppfylld.
I Salo i riket ger man ett arvode på 100 euro per dygn till en släkting eller vän som ställer upp för att ta hand om den handikappade personen medan närståendevårdaren är ledig. Det finns även gott om privata vårdalternativ dit kommunen kan ge servicecheckar.
Det gläder mig att det numera finns privat servicehem i Mariehamn just för avlastning.
Hur fungerar personlig assistans på Åland? Det är en subjektiv rättighet för gravt funktionshindrade. Tyvärr finns det inte här någon pool för personlig assistans som det till exempel finns i Stockholm. Om den funktionshindrade vill gå på bio så beställer han eller hon en assistent från poolen. Denna pool är ett privat företag som säljer sina tjänster till de funktionshindrade och poolen bekostas av samhället.
Jag önskar att liknande företagsamhet skulle komma igång även på Åland. Alla kommuner kan inte tillhandahålla all service själv utan andra lösningar behövs. Det är dags för företagsamhet inom det sociala området även på Åland. Behov finns, betalare finns men aktörer fattas. Tack, fru talman.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag tycker att det varit intressant anförande. Om jag kommer ihåg rätt så började ltl Eriksson sitt anförande med att säga att hon är bekymrad över de funktionshindrades situation. Jag har också kommit fram till samma slutsats. Vi funderar alltmera på de här frågorna. Hon avslutar med att säga att man borde få till stånd privata företag för att hjälpa till. Det tycker jag också är en intressant tanke. Det är någonting som ligger i linje med vad jag många gånger själv har förfäktat. Jag tycker att anförandet var bra, jag tycker att förslagen var bra. Jag undrar om inte ltl Eriksson har haft någon möjlighet att få någon respons ifrån landskapsregeringens sida när det gäller de här förslagen? Eller ser ltl Eriksson det här mera som en kommunal fråga, att det är ute på de olika kommunala instanserna, i fullmäktige och i kommunstyrelser som man ska agera? Det blev lite oklart för mig.
Ltl Sirpa Eriksson, replik
Tack, fru talman! Det är klart att landskapsregeringen som tillsynsmyndighet kan vara ännu mera effektiv. Man måste se till att kommunerna följer lagarna och att det budgeterats. Såsom jag har sett så kan vissa rättigheter vara väldigt lågt budgeterade, t.ex. närståendestöd, alltså närståendevårdarnas ledigheter och annat inom handikappservicen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Folke Sjölund
Fru talman! Jag vill i mitt inlägg beröra frågan om ett eventuellt övertagande av skattebehörigheten från staten till Åland.
Jag har alltid haft som utgångspunkt att om behörighet ska överföras till självstyrelsen så ska det leda till en förbättring för den åländska befolkningen och medborgarna.
När det gäller egen beskattning är det bra att gå vidare och diskutera frågan med riket. Det måste ju leda till ingående utredningar och analyser av konsekvenserna för de åländska skattebetalarna, såväl för medborgarna som för näringslivet och organisationerna. Någon sådan utredning har inte gjorts och kan heller inte göras förrän vi vet hur ett framtida eget skattesystem skulle se ut. Det är ett demokratiskt minimikrav att, för det första; de åländska medborgarna får säga sitt om egen beskattning i en folkomröstning, som kan vara ett lagtingsval. För det andra; underlaget för en sådan omröstning måste utgå ifrån ett konkret förslag till hur skattesystemet ska se ut.
Min analys är att utgångspunkterna är de som nämnts i debatten så här allmänt nämligen:
1) Den egna beskattningen ersätter klumpsumman
2) Olika stödformer, bl.a. sjöfartsstödet skulle överföras till landskapet
3) Var och en part står för sina kostnader, vilket innebär att i den mån landskapet övertar administration, t.ex. skatteadministrationen, så ska också landskapet stå för de kostnaderna och vice versa i fall det flyttas åt andra hållet.
Till detta kommer en ny fråga, nämligen vem ska finansiera vindkraftsstödet, inmatningstarifferna, som ligger inom skatteområdet?
Min analys, som jag har gjort på basen av bl.a. ÅSUB:s utredning, visar att ett övertagande av den statliga skattebehörigheten leder till ett bortfall av inkomster och ökade och omfördelade utgifter. Det här kan sammanlagt handla om ganska stora pengar. Ett bortfall av klumpsumman kan ge ett underskott om cirka 25-30 miljoner. Sjöfartsstödet ökar landskapets utgifter åtminstone för kommunal- och kyrkoskatteandelen från lönerna på cirka 12-15 miljoner per år. Nya administrativa kostnader för bl.a. skatteförvaltning är också några miljoner. Inmatningstarifferna ger en hel del kostnader också.
Konsekvenserna av detta är att en omfördelning av landskapets budget sker med en förskjutning från service till medborgarna till ökade administrativa kostnader och överföringsutgifter.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Anders Eriksson, replik
Det var ett intressant anförande på flera sätt. Jag hör till dem som har varit tveksam till att man ska gå in så väldigt mycket på detaljer, på det sätt som ltl Sjölund gjorde nu när det gäller skatteövertagande. Jag har varit rädd för att man på klassiskt åländskt sätt skulle drunkna i detaljer och skjuta sönder ett väldigt viktigt projekt.
Det här brevet ifrån de åtta toppdirektörerna fick mig att börja fundera på att det kanske är hög tid att vi börjar bli lite mera konkreta.
Om vi pratar om en folkomröstning och det vi vet idag, så då är frågan folkomröstning om vad? Det behöver ju tas fram betydligt mera underlagsmaterial innan man kan ha en sådan folkomröstning. Mitt svar på hur ett framtida skattesystem ska se ut är att i ett inledningsskede så ser det troligtvis relativt lika ut som det skattesystem som vi har idag. Sedan får man börja anpassa det till åländska förhållanden i samförstånd med näringslivet och i samförstånd med arbetsmarknadens organisationer. Det är min absoluta uppfattning. Men börjar vi trassla in oss i detaljer så är jag rädd för att hela projektet skjuts i sank. Jag hoppas att det inte är det som ltl Sjölund vill.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Folke Sjölund, replik
Fru talman! Om det är på det viset att vi kan visa på att det är till fördel för ålänningarna då ska vi naturligtvis jobb på det vidare. Min analys hittills visar att det inte är så. Därför så är det nu hög tid att faktiskt börjar diskutera vilka fördelarna och nackdelar är och vad konsekvenserna blir av det hela. Vad som är att vänta av en eventuell egen beskattning är vi definitivt skyldiga att visa våra medborgare.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman
Fru talman! Det slog mig här under replikrundan att det behöver sägas lite om detta om jordförvärv. Nu är det på tapeten att ändra bestämmelserna när det gäller att tillåta personer som flyttar till Åland som vill ha fastboende på planerade strandtomter.
Obunden samlings lagtingsgrupp understöder i sak. Sedan kan vi konstatera att landskapsregeringen strider om huruvida man ska sätta detta i lag eller förordning. I den parlamentariska kommittén sade man att det här ska sättas i lag och det är alltid att föredra. Både centern och liberalerna har både rätt och fel samtidigt. Det här är juridik i den högre skolan. Idag är det så att den prövningsrätt som landskapsregeringen har i de här frågorna får man ifrån jordförvärvslagen, som har status som grundlag. I och med att de här förordningsfullmakterna som finns i lag inte är tillräckliga utan endast ger rätt för tekniska bestämmelser så är det ”Oklahomafritt”. Det finns egentligen inget regelverk, annat än landskapslag som i viss mån reglerar det här. Men när det gäller de här tekniska bestämmelserna så finns det inte några sådana. Det finns bara en praxis som landskapsregeringen har använt. Den praxisen formas vid varje beslut, särskilt om man väljer att gå vidare och bli mera liberal. Då är det krav på icke diskriminerande grund vilket innebär en backventil. Man kan inte sedan diskriminera nästa sökande och inte ge det tillstånd som man gav åt en tidigare sökande.
Det är inte, som förespeglas här, så katastrofalt att en majoritet i landskapsregeringen kan ändra om det är på förordningsnivå. Det är ännu värre idag. Det är så att kansliministern själv, på enskild föredragning, kan ändra praxis genom att ta ett beslut att nu gör vi så här. Den här förordningen får man inte följa i sak. Man får alltid vara mer positiv, om det har positiv rättsverkan för den sökanden. Man får inte vara negativ och hänvisa till förordningen, för förordningen gäller inte.
Man kan fast imorgon ändra praxis och börja bevilja jordförvärvstillstånd för sådana här tomter.
Man måste också fundera på, som är viktigt, huruvida man ska kräva någonting annat än att området är planerat? Ska man också kräva att det är av landskapet godkänt 11-paragrafområde, så att man går in för att börja ställa villkor i jordförvärvstillståndet så att man begränsa utvecklingen i någon mån? Det finns också sådana idéer om en viss procent av kommunens yta, ett visst antal tomter, då kan man hålla koll på utvecklingen om man vill, om man ser det behovet.
Det är egentligen allra viktigast att man skulle ställa krav i kunskaper på svenska i likhet med hembygdsrätt. Är frågan om undantag från sådant som ursprungligen krävde hembygdsrätt så borde man visa på en sak, att man avser att bo och verka här och att man kan svenska så att man fungerar i det åländska samhället. Kanske det är en ännu viktigare diskussion som man borde ta samtidigt som den här ändringen. Införa samma krav på kunskaper i svenska, vilka också borde definieras, som parlamentariska kommittén sade.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Tack för den här sakliga informationen. Det är alldeles riktigt att nu gällande jordförvärvslag inte ställer några hinder i vägen för landskapsregeringen att på självvalt sätt utforma vilka regler man ska använda när man beviljar jordförvärvstillstånd när det gäller t.ex. frågan om strandnärheten. Det finns idag i ett landskapsregeringsbeslut. Det betyder att det inte kan ändras hur som helst. Ska man ändra beslutet så måste man väl göra det på samma sätt som det har tillkommit. Det har tillkommit i plenum. Jag menar att den vägen måste man gå tillväga. Det kan man göra omedelbart när man har tövlat med tidsfaktorn med lagändringen. Men däremot står vi också fast vid det som vi kom överens om i den parlamentariska kommittén; att alla de här regelverken som vi har nämnt i kommittén att ska vara lag, och det är i stort sett alla, också ska vara lag. På grund av landskapsregeringens senfärdighet har vi sagt att nu tillfälligt fram till det att nästa regering tillträder så kan man göra det på ett enklare sätt.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! När jag sade att båda har både rätt och fel så är det så. Man måste tänka bort den här förordningen. Man kan inte ändra i en förordning som inte existerar. Den är icke existerande. Även om den är publicerad i Ålands författningssamling och den används av kommunerna så finns den inte juridiskt sätt, annat än när det gäller tekniska bestämmelser eftersom den inte har laga grund. Man får aldrig i ett avslag i ett jordförvärvsbeslut hänvisa till den här förordningen. Då rycker det tvärt, då säger Högsta Förvaltningsdomstolen att det har ni inte rätt att göra, förordningen är olaglig. Därför finns det bara en praxiskatalog som dels finns i ett dokument som är fastställt i plenum, och som också, tack vare icke diskriminerande grund och den backventil juridiskt som det innebär, består av alla beslut som tas om något beslut avviker till det positiva. Man har flyttat fram positionerna och det är svårt att backa utan att diskriminera en sökande som kommer efteråt.
I likhet med Roger Jansson så tycker jag att man kan ändra det här. Men det är inte tillfredsställande att prövningsrätten inte fastställs i lag, vilket vi kom fram till i kommittén.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mika Nordberg
Talman! Jag kommer att hålla mig till ekonomiskt ansvarstagande.
Landskapet har vunnit rättegången angående förseningskravet gentemot bolaget som byggde fartyget Skarven. Det har i samband med det, via media, framkommit att bolaget är likviderat. Det finns inga pengar i det bolaget. Det här innebär att det kommer att vara väldigt svårt att kunna få förseningsböterna ifrån dem som bör betala. De är ju därför som man har en bankgaranti. Det hade även landskapsregeringen. Landskapsregeringen hade en bankgaranti på 1,8 miljoner euro för att säkerställa sig att vid t.ex. en försening så skulle man få ersättning. Den här bankgarantin finns inte. Vem är ansvarig för att inte bankgarantin finns? Det är de åländska skattebetalarnas gemensamma pengar som ryker, 1,8 miljoner euro. Vem är ansvarig för det?
Ltl Carina Aaltonen
Herr talman! Tre minuter var väldigt kort och jag hann inte riktig med mitt miljöanförande till slut.
Jag skulle vilja ta upp de senaste dagarnas katastrof i Japan. Det visar på att det som inte kunde ske har skett. Kärnkraftens utbyggnad i Finland är ett starkt hot mot Åland, liksom slutförvaringen av radioaktivt avfall som nu planeras på båda sidor om oss.
Jag vill passa på att dela ut lite rosor. Miljöminister Katrin Sjögren har varit väldigt engagerad i frågan om slutförvaringen av kärnkraftsavfall. Här har regeringen tydligt tagit ställning på ett bra sätt, tycker jag.
Med tanke på det som sker just nu i Japan skulle jag gärna se att regeringen också tydligt tar avstånd från och kraftfullt markerar mot fortsatt kärnkraftutbyggnad i Finland. Här kan alla ålänningar passa på att höra sig för var riksdagskandidaterna står i frågan om kärnkraft.
Det är inte bara själva kärnkraftsverken i sig och slutförvaringen som är starka hot mot Åland, även de ökade kärnbränsletransporterna på Åland är riskabla. Här är det viktigt att Åland så snabbt och målmedvetet som möjligt dels minskar sin energianvändning men också gör sig oberoende av kärnkraftproducerad el och fossila bränslen. Det här kan ändras genom att man stöder den egna producerade förnyelsebara energins andel av elproduktionen. Tack, herr talman!
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Det blev tidigare här i debatten en lite euforisk inställning till utvecklingen av det svenska språket i Finland efter att Ahtisaarigruppen blev klar med sitt arbete. Det är bra. Men man måste observera de enorma svårigheterna som vi har i det här projektet. Jag vill upprepa det som jag sade inför Folktinget i lördags. Vi måste på alla sätt stödja Ahtisaarigruppens 25 punkter och jobba vidare med dem. Men vi måste förstå vad de 25 punkterna och åtgärderna kan göra, dels i det politiska livet och dels på tjänstemannasidan som är enormt stor i vårt land, både på den kommunala och statliga sidan. Hur ska de här punkterna sedan genomsyra hela verksamheten så att de når sitt slutmål? Och vilket är slutmålet? Ja, det är mötet mellan den enskilda svenskspråkiga åldringen, barnet eller vuxna personen som är dålig på finska eller den psykiskt sjuka människa som absolut inte går att hjälpa på annat språk än modersmålet. Det mötet måste fungera. Det är en lång väg mellan Ahtisaarigruppens 25 punkter och den verklighet som finns ute i landet för medborgarna.
När vi nu vidtar de absolut nödvändiga åtgärderna i Finland, som komplement till grundlagen och språklagen genom de här 25 punkterna i Ahtisaarigruppens arbete, så ska vi vara medvetna om att det stora arbete som förestår oss inte heller sedan är tillräckligt. Det måste implementeras ända ner på individnivå. Huruvida man måste lagstifta om kunskapen för tjänstemännen i praktisk svenska på ett helt nytt sätt blir en framtida fråga. Om man sedan ska använda sig av den kanadensiska metoden som är långt mer utvecklad än vad den är i Finland, för att klara av servicen till språkminoriteten, eller om det finns i Schweiz eller andra länder metoder som är användbara. Jag tror att det är viktigt att hålla i minnet att de åtgärder som Ahtisaarigruppen nu föreslår fortfarande är på lite övergripande nivå, även om de är på en nivå under grundlagen och språklagen. Bara att genomföra dessa 25 punkter politiskt är ytterst svårt. Det finns till och med en punkt som jag menar att är omöjligt, jag tror det var 24:e punkten, att YLE Svenska ska ha samma resurser för att ge samma service till de svenskspråkiga medborgarna som finska YLE har när det gäller på public service. Redan detta är politiskt omöjligt. Jag ville komplettera diskussionen på det här sättet.
Minister Veronica Thörnroos
Talman! Ltl Mika Nordbergs ställde ett antal retoriska frågor under sitt inlägg här och jag hade inte möjlighet att svara på det då på grund av att jag inte befann mig i salen.
Jag vill komma med ett förtydligande vad gäller Skarven. Som ni säkert känner till allihop så inleddes en förlikningsprocess i Stockholm. Där framgick det med all önskvärd tydlighet att landskapsregeringen hade rätt på alla sina punkter. Landskapsregeringen fick då en dom. En dom är en förutsättning för att kunna driva en juridisk process. Däremot är jag inte lika kategorisk som ltl Nordberg genom att säga att varvet har gått i konkurs, det finns inga pengar att hämta och det är inte någon idé att vi arbetar vidare med det här. Med den inställningen till politiska svårigheter så kan man inte bygga vare sig land eller rike.
Landskapsregeringen har redan från början haft en väldigt progressiv hållning i den här frågan. Vi har sagt att vi ska göra allt som står i mänsklig makt för att säkra hem de pengar som rättmätigt tillkommer Ålands folk.
Sedan ställdes det också en retorisk fråga, vem som ansvarig för att förseningsböterna inte har kommit landskapet till godo? Jag säger så här, det är en frågeställning som jag delar med ltl Mika Nordberg. Tack.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! Jag skulle nog inte säga att ltl Nordbergs frågor var retoriska. De var verkligen sakliga på det viset att någon borde ta på sig ansvaret för att bankgarantierna inte finns. Vi vet alla att det bolag, som man nu har fått en dom emot, inte har några tillgångar. Bolaget är likviderat. Den juridiska personen har inga tillgångar att betala dessa 1,8 miljoner. Frågan är bara när det definitivt meddelas. Jag förstår att centern och landskapsregeringen hoppas att det är efter den 16 oktober. Det skulle vara viktigt att utreda ansvarsbiten. Det är inte retorik. Det här handlar om 1,8 miljoner för att någon har gjort misstag. Högst troligen är det en politiker som tillhör något av de partier som regerar för tillfället. Det är inte alldeles oväsentligt därför bör ansvar utkrävas för den blamagen.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Det torde vara alldeles uppenbart att frågan inte är obetydlig eftersom jag väljer att ha ett huvudanförande enbart kring den här frågan. Det tänker jag absolut inte ta på mig.
Huruvida ansvarsfrågan kommer att avgöras här och nu i den utredning som centralkriminalpolisen har gjort eller om det kommer att utmätas senare kan jag inte heller svara på. Min förhoppning och landskapsregeringens förhoppning är att alla oklarheter ska bringas i dagen och att vi ska få reda på varför det gick så här snett. Hur kunde det gå så här snett? När vi sedan vet det och vad som har varit den orsaken till det då kan ju straff börja utmätas. Men var sak har sin tid, ltl Danne Sundman.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Det har funnits åtminstone tre viktiga ämnen i den här debatten; ekonomi, kärnkraft och katastrofen i Japan och språket. Jag tänkte säga några ord om språket. Det finns mycket att haka på i den här debatten. Debatten måste fortsätta. Också debatten om kärnkraft och vår energianvändning och energiförsörjning kommer säkert att fortsätta.
När det gäller språket så är vi nu inne i en aktiv fas och en väldigt konstruktiv fas, där en av de högsta auktoriteterna president Ahtisaari har dragit den här frågan. Vi har haft med en av våra språkpolitiskt mest kunniga representanter, Gunnar Jansson i det här sammanhanget.
Det som ltl Roger Jansson sade här att det är i de enskilda mötena mellan människorna som det är viktigt med språket, det är riktigt. Jag tror också att det finns en annan aspekt, det som är på högsta nivå. I vår historia har vi haft presidenter och filosofer som Snellman som i och för sig talade för finska men i ett svenskt sammanhang. Vi har haft Paasikivi, Kekkonen, Koivisto, Tarja Halonen och Lipponen som statsminister osv. Idag är det en annan situation. Hur många av dem som är potentiella statsministerkandidater har en syn på svenskan som ett kulturellt nationalspråk? Inte statsminister Kiviniemi, det är uppenbart. Där har man regionaliserat kulturen i Finland, där bor det svenskar, kanske lite andra finskspråkiga, då sorterar vi de här i lämpliga regioner för serviceproduktionen.
Sedan har vi östra regionen där statsministern säger mer eller mindre klart beroende på dagshumöret; "vi ska byta ut svenska mot ryskan, bara det skulle gå med grundlagen". Då säger man å ena sidan att grundlagen behöver man inte följa, man säger å andra sidan att vi kan ändra grundlagen. Vi står inför detta och vår svenska förankring är mycket stark. Vi har all anledning som nu att ställa upp för Folktingets projekt men också för de partier som är svenskt realistiska, historiemedvetna och kulturmedvetna. Vi har en språklag som säger att det ska finnas service. Om den fungerar eller inte kan man diskutera. Nästa steg är att också stärka den.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Det är en mycket väsentlig frågeställning som kollegan Olof Erland tar upp. Under min resa till Kokkola kunde jag ta del av åtskilliga uttalanden under den senaste veckan av ledarna för de partier som sägs vara aktuella för statsministerskap. Jag kan också konstatera att det bara är Jutta Urpilainen och Jyrki Katainen som klart har uttalat sin respekt för grundlagen, språklagen och Ahtisaarigruppens teser. Medan de båda andra nämnda, statsminister centerns Mari Kiviniemi och sannfinländarnas Timo Soini inte har gjort det. Den här verkligheten är ett bekymmer inför det närmast stundande valet. Det har egentligen aldrig tidigare sedan 30-talets språkstrider förekommit i landet.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Många är bekymrade, det är det uppenbart så. Vi måste studera det paket som Ahtisaarigruppen har gjort men vi måste också se hur vi ifrån åländsk sida kan ha en tydlig och stark röst oberoende och den kan också riktas till statsministrar. Jag tror att vi ska en stereoprincip. När vi höjer rösten mot Finland så är det visserligen musen som röt, men den andra högtalaren ska vi rikta mot Sverige, som har en förpliktelse ute i det internationella samhället. Det här är ett projekt som vi verkligen kan ställa oss bakom gemensamt i lagtinget och diskutera strategierna. Nu har vi haft Ahtisaarigruppen och var och en ska ta till sig det här och höja rösten mot riksmyndigheterna eller mot statsministerkandidaterna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gunnar Jansson
Tack talman! Jag vill för den fåtaliga församlingen, man kanske lyssnar på annat håll, och för lagtingets protokoll som mitt avslutande bidrag till den här debatten läsa avslutningen ur det som vi kallar Ahtisaarirapporten, dvs ett nationellt handlingsprogram för ett Finland med två levande nationalspråk.
De avsnitt som har debatterats och de förslag som redovisats inleder texten och de motiveras envar skilt för sig. Det har väl i debatten framkommit inom vilka områden man rör sig och också med vilken typ av inriktning vi debatterar de områden; politisk, juridisk, ekonomisk, historisk, identitetsbevarande och kommunikativ etc.
Avslutningen från och med sidan 27, herr talman, lyder som följer: "Finland står inför ett vägval. För oss (kommitténs medlemmar) är valet enkelt. Vi vill att Finland förblir ett land med två levande nationalspråk. För det behövs en mobilisering på bred front och en ökad förståelse för det svenska språkets plats och funktion i det finländska samhället.
Det svenska språket har spelat en central roll i Finlands historia i formandet av vår nationella identitet och utgör idag också en viktig byggsten i vår nordiska identitet. Vi tror på ett mångkulturellt Finland, där svenskan fortfarande utgör ett starkt band till Norden och kan fungera som en inkörsport till andra språk och utgör en grund för en levande förståelse av landets kultur och historia.
Vi efterlyser därför en politisk vilja bland landets ledande politiker att stå upp för Finlands båda nationalspråk. Vi förväntar oss att styrgruppens förslag vinner understöd och inkluderas i nästa regerings regeringsprogram som konkreta åtgärdsförslag. Vi litar på att den nya regeringen med statsministern i spetsen tar ett aktivt ansvar för att myndigheterna tryggar att befolkningen språkliga rättigheter tillgodoses på det sätt som gäller för de grundläggande fri- och rättigheterna."
Jag vill med det här understöda vikten och betydelsen av det som sker den 17 april, val till Finlands riksdag och till ett regeringsprogram som formas därefter. Tack, herr talman.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Jag vill passa på tillfället att tacka vtm Gunnar Jansson för arbetet i president Ahtisaaris grupp och den betoning av Ålands självstyrelse som ingår i handlingsprogrammet.
Delar vicetalmannen min uppfattning om att det som hänt i Finland på senare år, med Karlebyfrågan och med statsminister Kiviniemis synsätt vad gäller svenskan som undervisningsspråk, att det egentligen har gagnat det svenska språket? I och med att det har gett klara besked om vad grundlagen säger om svenska språkets ställning och ett handlingsprogram som knappast skulle ha förverkligat om inte de här händelserna hade inträffat.
Man brukar säga som det gamla ordspråket "inget ont som inte har något gott med sig".
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack talman! Ganska tidigt stod det klart att Karlebyfrågan utgör ett vägskäl. Det fanns en möjlighet att frågan helt och hållet skulle glida det politiska Finland ur händerna. Det fanns naturligtvis också en möjlighet att göra det, som kollegan Harry Jansson just nämnde, någonting gott av det hela. Tack och lov har de politiska strukturerna, den partipolitiska fantasin och disciplinen i det här landet tryggat att det goda vann.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet?
Ltl Olof Erland
Herr talman! Man brukar tala om latenta strukturer, latenta attityder och tendenser. Till den delen är jag mera bekymrad än ltl Harry Jansson här i sin replik. Det finns tendenser som drar åt ett visst håll som inte gynnar det svenska språket i Finland. Det kan ha sina förklaringar av rent funktionella skäl när det gäller förvaltningen och av rent ekonomiska funktionella skäl när det gäller östra Finland. Men, det är latenta attityder som har tagit sig vissa uttryck i Karlebyfrågan och på vissa håll när det gäller utbytbarheten mellan svenska och ryska. Där ska vi vara varsamma, vi kommer inte att få någon seger i den här frågan. Men vi kommer att kunna vända attityderna hos många. Vi ska vara varsamma på högsta nivå.
Den 17 april när det är riksdagsval har det betydelse vad man väljer, också på Åland. Det har en betydelse vilken lista man stöder. Det är mera svenskt och det är mera nytt när det gäller språksituationen. Där måste var och en ta sitt ansvar. Vill vi stärka det svenska språket så gäller det att stå upp bakom alla åtgärder; Ahtisaarigruppen, språklagen och valet av statsminister, som vi naturligtvis inte kan påverka annat än marginellt. Men varje yttring för det svenska språket är en skyldighet för oss ålänningar.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är därmed avslutad och hela debatten är avslutad.
Bordläggning
1 Godkännande av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Cariforum-staterna och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater
Lagutskottets betänkande (LU 16/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 1/2010-2011)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 16.03.2011. Godkänt.
Bordläggning
2 Godkännande av avtalet med Liechtenstein om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 17/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 13/2010-2011)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 16.03.2011. Godkänt.
Andra behandling
3 Straffrättsliga sanktioner på miljöområdet
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 11/2010-2011)
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion. Ingen diskussion.
Detaljbehandlingen vidtar. Det i landskapsregeringens framställning ingående lagförslaget föreläggs var för sig för lagtingets bifall i enlighet med social- och miljöutskottets förslag.
Först föreläggs landskapslagen om ändring av landskapslagen om miljöskydd. Lagförslaget är bifallet.
Föreläggs landskapslagen om ändring av vattenlagen för landskapet Åland. Lagförslaget är bifallet.
Föreläggs landskapslagen om ändring av 37 § landskapslagen om renhållning. Lagförslaget är bifallet.
Föreläggs landskapslagen om ändring av 41 § landskapslagen om naturvård. Lagförslaget är bifallet.
Föreläggs landskapslagen om ändring av 7 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor. Lagförslaget är bifallet.
Föreläggs landskapslagen om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier. Lagförslaget är bifallet.
Föreläggs slutligen landskapslagen om ändring av 17 § landskapslagen om bekämpande av oljeskador. Lagförslaget är bifallet.
Ärendets andra behandling är avslutad.
För kännedom
4 Sänkt åldersgräns för rösträtt i kommunalval
Ltl Anders Erikssons lagmotion (LM 1/2010-2011)
Ärendet upptas till behandling den 16.03.2011.
5 Hemställningsmotioner för kännedom Ärendena nr 1 - 52
Hemställningsmotionerna upptas för remiss under mars och april i enlighet med ett förslag från talmanskonferensen. Förslaget kommer att utdelas vid ett senare plenum.
Hemställningsmotionen nr 11 kommer att upptas vid remiss vid plenum den 16 mars.
1 Barnfattigdomen på Åland
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 1/2010-2011)
2 Bistå Jomala IK:s damvolleybollag
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 2/2010-2011)
3 Underlätta nyanställningar för särskilt utsatta grupper
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 3/2010-2011)
4 Det svenska språket
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 4/2010-2011)
5 Effektivare förvaltning
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 5/2010-2011)
6 En åländsk nationalpark
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 6/2010-2011)
7 Kartläggning av tillgängligheten till offentliga miljöer
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 7/2010-2011)
8 Nollvision gällande trafikolyckor
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 8/2010-2011)
9 Frästa räfflor i mitten på tvåfältsväg
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 9/2010-2011)
10 Utredning över konsekvenserna av en kommunsammanslagning
Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 10/2010-2011)
11 En översyn av bestämmelserna om sexualbrott
Vtm Gunnar Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 11/2010-2011)
12 Rösträtt vid 16 år
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 12/2010-2011)
13 Uppföljning av WheellT
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 13/2010-2011)
14 Översättningsbyrå
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 14/2010-2011)
15 Verktyg för tolkning och översättning
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 15/2010-2011)
16 Åtgärder för att bevara byanamnen
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 16/2010-2011)
17 Strategi för kvalitetssäkring
Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion (HM 17/2010-2011)
18 Vapenamnesti
Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 18/2010-2011)
19 E-recept
Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 19/2010-2011)
20 Utvärdering av förebyggande ungdomsarbete
Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 20/2010-2011)
21 Internetbokningssystem för fordonsbesiktning
Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 21/2010-2011)
22 Studiestöd i svenska kronor
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 22/2010-2011)
23 Skydd av maträtter
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 23/2010-2011)
24 Hembygdsrättsceremoni
Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 24/2010-2011)
25 Viltvårdshänsyn vid etablerandet av infrastruktur
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 25/2010-2011)
26 Nytt avgiftssystem för skärgårdstrafiken
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 26/2010-2011)
27 Försök med havsbaserad solenergi
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 27/2010-2011)
28 Friskvårdsavdrag
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 28/2010-2011)
29 Strategi för sociala medier
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 29/2010-2011)
30 Minnesdag för förintelsen
Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 30/2010-2011)
31 Nato och Ålands status
Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 31/2010-2011)
32 Inbjudan till nya riksdagsledamöter
Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 32/2010-2011)
33 Äldreomsorg
Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 33/2010-2011)
34 Stöd till småföretagare
Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 34/2010-2011)
35 Upphandlingsdirektiv
Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 35/2010-2011)
36 Tillämpningsdirektiv för avlastningsstöd
Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 36/2010-2011)
37 Tandvård för personer under fattigdomsgränsen
Ltl Barbro Sundback m.fl. hemställningsmotion (HM 37/2010-2011)
38 Justering av landskapsandelar
Ltl Barbro Sundback m.fl. hemställningsmotion (HM 38/2010-2011)
39 Förnyad tobakslagstiftning
Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 39/2010-2011)
40 Grunderna för vikariehjälp inom lantbruket
Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 40/2010-2011)
41 Demokratiprojekt för elev- och studeranderåden
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2010-2011)
42 Integrationsbefrämjande inom tredje sektorn
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 42/2010-2011)
43 Forum för mental hälsa
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 43/2010-2011)
44 Nationalfond för natur- och kulturarv
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2010-2011)
45 Understöd för busstrafik och servicelinje
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 45/2010-2011)
46 Deltagande i det europeiska året för aktivt åldrande 2012
Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 46/2010-2011)
47 Specialutbildning inom äldreomsorgen för inflyttade
Ltl Carina Aaltonens hemställningsmotion (HM 47/2010-2011)
48 Riskapitaltillgången
Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 48/2010-2011)
49 Förkortad Föglöförbindelse
Ltl Roger Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 49/2010-2011)
50 Äldreomsorgslag
Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 50/2010-2011)
51 Understöd för servicetrafik
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 51/2010-2011)
52 Specialenhet för skolbarn med särskilda behov
Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 52/2010-2011)
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 16.03.2011 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 17.08).