Remissdebatt

Plenum börjar 1

Bordläggning. 1

1    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19a/2013-2014)

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2013-2014)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2013-2014)

Budgetmotionerna (BM 56-58/2013-2014)

Remiss, fortsatt behandling. 1

2    Ändringar i skattelagstiftningen 2015 samt kompensation till kommunerna

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2014-2015)

Remiss, fortsatt behandling. 1

3    Budget för landskapet Åland 2015

Landskapsregeringen budgetförslag (BF 1/2014-2015)

Budgetmotioner (BM 1-48/2014-2015)

Plenum slutar 136

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 30 ledamöter närvarande.

Bordläggning

1        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19a/2013-2014)

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2013-2014)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2013-2014)

Budgetmotionerna (BM 56-58/2013-2014)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 19.11.2014. Godkänt.

Remiss, fortsatt behandling

2        Ändringar i skattelagstiftningen 2015 samt kompensation till kommunerna

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2014-2015)

Remiss, fortsatt behandling

3        Budget för landskapet Åland 2015

Landskapsregeringen budgetförslag (BF 1/2014-2015)

Budgetmotioner (BM 1-48/2014-2015)

Fortsatt diskussion.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Hurdant samhälle vill vi ha? Vilka är våra visioner? Vad vill vi att våra medborgare ska erbjudas för service? Svaren på de frågorna ser lite olika ut beroende på vilka utsiktsplatser vi har.

Moderat Samling har en ny utsiktsplats men har sitt ursprung från såväl obundens samlings som moderaternas.

Vi vill att människor ska känna tilltro till de folkvalda, att vi helt enkelt gör ett bra jobb. Att vi ser till att besluten fattas i demokratisk ordning, i god anda, är jämlika och rättvisa. För oss är det viktigt att människor känner sig trygga och ser positivt på framtiden, att det samhälle vi lever i är öppet och tolerant. En ledstjärna för oss är att inte skuldsätta framtida generationer.

Vi vill erbjuda en valfrihet inom barnomsorg, där föräldrarna själva avgör vad som är bäst för dem och väljer vad som passar dem bäst just vid det tillfället.

 Vi vill att elever med olika kunskapsnivåer eller olika behov av inlärning skall få en gedigen grund att stå på. Vi vill att man ska uppmuntra unga att välja entreprenörens bana, att kvinnor och män ska ha likvärdiga förmåner och löner oavsett vilka banor och val de gör. Företagsamheten är en grund för välfärd, att du och jag får den service vi behöver när vi behöver den.

Att vara frisk är en gåva större än livet självt, men då vi behöver sjukvård och omsorg är det viktigt att den är likvärdig, objektiv, kompetent och framförallt mänsklig.

Vi ser det som nödvändigt att se på strukturer, organisationer, kommuner, myndigheter med nya fräscha ögon. De gamla sätten är bra men ibland krävs det nyordningar för att kunna erbjuda det allra bästa. Kraven blir högre, vi blir fler och äldre vilket är en ynnest som vi med tacksamhet och klokskap ska förvalta.

Nå, hur ser det ut då när vi blickar in i vår budget för 2015 utifrån vår egen utsiktsplats?

Betydande revideringar av lagstiftningar såsom hembygdsrätt och jordförvärvsrätt är planerade att implementeras under året. Arbetet i Ålandskommittén leder förhoppningsvis till en modern, fjärde generationens självstyrelselag där vi ska ha mer valmöjligheter för lagtinget att själva besluta om.

Inom kort kommer regeringen att överlämna en lag om hemvårdsstöd. Den innehåller flera valmöjligheter. I förslaget föreslås att hemvårdsstödet höjs till 500 euro per månad. Om vardera föräldern däremot är hemma 7 månader var föreslås stödet vara 700 euro per månad för att sedan de resterande 13 månader vara 500 euro. Det finns alltså valmöjlighet för familjen utifrån dess ekonomiska situation. Syskonförhöjningen ska vara kvar och förtydligas och tillämpas till barnfamiljernas fördel. Bra så!

Under kapitlet Grundskoleväsendet anges att ”en översyn av läroplanens avsnitt om mål och målformuleringar samt timfördelning samt att inleda arbetet med att kartlägga behovet av förändringar i aktuell lagstiftning som rör grundskolans verksamhetsområde.” Det ser vi fram emot.

Att införa entreprenörskap på skolschemat är bra men det krävs en kraftsamling från såväl samhällets sida som från näringslivets sida för att skapa tillväxt. Tillväxten är avgörande för hur vårt samhälle kommer att utvecklas och i vilken mån vi kan behålla vår välfärd. Här kan ytterligare nämnas betydelsen av ett samhällskontrakt vad gäller hållbar utveckling, där vi politiskt ska bestämma oss för vilka typer av näringar vi vill stötta.

Föra att alla i vårt samhälle ska känna stor tillit, få likvärdig service, få tillgång till erfaren och kunnig personal och framförallt att vi ska kunna erbjuda service går arbetet med kommunernas socialtjänst vidare.

Som ett värdefullt komplement påbörjas arbetet med en äldreomsorgslag. Förebyggande hälsoinsatser är viktiga för att vi ska hålla oss friska. PAF medlen till olika föreningar som håller oss både glada och friska och ser till att vi får en rejäl och behövlig dos av kultur är något vi uppskattar och sätter värde på.

Vårt kulturarv måste bli bättre att leva sida vid sida med nya innovationer. Jag tänker på Eckerö post- och tullhus och Kastelholmsgård. Eckerö post- och tullhus är ett bra exempel med en entreprenör med god smak och intresse för kulturhistoria och det är något vi ska värdera och uppmuntra.  Vi måste hitta sätt att kombinera dåtid, nutid med framtid, att människors drömmar kan uppfyllas i samklang med vårt kulturarv. Annars kan det lätt bli så att även historien förfaller i glömska i samma takt som byggnaderna. Hoppas att samarbete blir ett bärande perspektiv inom den nya fastighetsenheten.

Vi välkomnar beslut beträffande en omstrukturering av skärgårdstrafiken, kortare transporter, annat tonnage och framförallt beslut om varifrån och vart färjorna ska gå.

Det finns ärenden som väntar på beslut i regeringen. Vi kommer att delta i det arbetet ur det perspektivet vi ser i horisonten utgående från våra visioner om framtiden.

Vi startade arbetet i regeringen utifrån fyra partier som i dag är tre partier. Det gäller att ha förmåga att kunna samarbeta, att vara tydlig med det man vill om man ska lyckas få igenom ärenden i den riktning man önskar. Alla kan känna sig nöjda med den här budgeten. Tillsammans har vi lyckats. Tack för det!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Äldreomsorgslagen lyfte ltl Lindholm upp, vilken det alldeles tydligt och klart står om i regeringsprogrammet. Det finns skrivningar i årets budget att det arbetet tänker man lägga på is, vilket jag inte kan förstå. På rikssidan håller man på med en omfattande utveckling inom socialvården och den är vi beroende av, men där har man en äldreomsorgslagen redan. Hur tänker regeringen här?

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Isen har definitivt inte lagt sig över eller under den här frågan. Det står i budgeten att man ska tillsätta en arbetsgrupp, det är synnerligen på gång.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Vi kan väl anta då att en ny äldreomsorgslag inte hinner komma under den här mandatperioden, vad jag kan förstå.

Min andra reflexion handlar om näringspolitiken. Ledamoten tog upp bra saker när det gäller entreprenörskap, framförallt Eckerö post- och tullhus. Jag tycker att det skulle finnas utrymme att lyfta fram kvinnligt företagande, vilket jag tycker att landskapsregeringen är lite dålig på. Näringspolitiken tenderar att bli lite ”grabbig”.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tror att det är för tidigt att dra några växlar huruvida den här lagstiftningen kommer eller inte. Vi får se.

Jag kan till vissa delar hålla med ltl Katrin Sjögrens uttalande om kvinnligt företagande. Det gäller också att man ser på att stödformerna faktiskt är likvärdiga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterade att moderaternas gruppledare, Gun-Mari Lindholm, sade att arbetet i Ålandskommittén förhoppningsvis leder till en bra och modern ny självstyrelselag. Det vill ju alla. Om det inte skulle bli så, om den möter på alltför mycket motstånd ifrån de finska representanterna, då är det intressant att höra hur det största partiet i lagtinget ser på den här frågan. Ska vi hålla fast vid den gemensamma åländska linjen som vi mejslade ut i Gunnar Jansson kommittén eller ska vi kompromissa och i så fall hur långt? Det sades att projektet skulle ske ganska öppet, man skulle ha en transparens i den på ett helt annat sätt än i tidigare självstyrelselagsrevisioner. Men den här frågan debatteras ganska lite. All praktisk självstyrelseutveckling under den här regeringen har de facto stått stilla just i väntan på det stora som ska komma ut ur kommittéarbetet.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tror att det är lite för tidigt att ta debatt om vad som kommer att hända om detta inte blir som vi vill. Jag har tilltro till den gruppen som arbetar med de här frågorna, våra egna ledamöter men också Ålands Framtids representant i kommittén. Jag har stort förtroende för alla dem och jag lyckönskar dem ett bra resultat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag kan försäkra att för mitt vidkommande har jag synnerligen stort förtroende för den representant som Ålands Framtid har i den här kommittén och också för flera andra. Jag har förståelse för att det kan vara svårt att diskutera de här strategiska frågorna i nuvarande skede. Jag tror att det är bra om vi har en strategi vad som händer om det blir fullständig bakläxa. Därför ställer jag frågan igen; hur långt är moderaterna beredda att kompromissa eller står man fast vid Gunnar Janssons kommittés linje?

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tror att den frågan kommer att bli föremål för interna och informella diskussioner när vi har sett ett resultat. Jag tror inte att någon har sett ett resultat ännu. När man ska skriva det så har vi säkert möjlighet att diskutera vidare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Lindholm nämnde Eckerö post- och tullhus och hon var glad över att det finns en entreprenör som är engagerad, vilket jag också är. Det har varit lite svårt för Eckerö post- och tullhus att finna sina former. Det har verkat under en styrelse, det var förslag på att det skulle bli en stiftelse och nu är det föreslaget att det ska lyda under det nya affärsverket när det blir verkställt. Tror ltl Lindholm att det kommer att förbättra möjligheten till tillgängligheten? Jag har fått mig till känna att det kan vara vissa problem när man t.ex. ville ha en julmarknad där. Problemen resulterade i att man ställde in julmarknaden.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag delar oron för hur det har varit. Jag hoppas på att det ska bli bättre. Finns viljan att vi ska kunna använda oss av byggnaderna, öppna dem och ge dem en möjlighet för människor att vistas och att kunna utveckla sina olika företag i så hoppas jag verkligen att man kan göra, för det behöver vi.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tror att viljan har funnits men man har inte hittat formerna för hur man ska sköta Eckerö post- och tullhus. Jag hoppas att det blir bättre för Eckerö post- och tullhus när kommer att lyda under affärsverket. Jag ser också att det kanske blir lite mera komplicerat att få det att fungera när det blir under en sådan stor myndighet. Det skulle vara roligt att veta hur det ska fungera i framtiden under ett affärsverk, så att tillgängligheten kan bli mer öppen och man kan utnyttja post- och tullhuset som man borde göra idag.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag håller med det som ltl Eklund säger. Jag hoppas att också den här diskussionen tas med vidare med in i de rum där det ska beslutas om detta, för det som ltl Eklund säger är väldigt viktigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Landskapsregeringen har nu lagt fram sin budget för år 2015. Centern stöder givetvis budgeten. Regeringen har gjort ett gediget arbete. Nya reformer och ny struktur på budgeten har säkert tagit oerhört mycket tid, men man har ändå lyckats komma väl i hamn.

Den här budgeten visar ett underskott på 8,8 miljoner. Tittar vi tillbaka till 2008 har det funnits ett underskott i varje budget. Hur kan det fortgå? Boksluten kan se lite annorlunda än budgeten, lite positivare. Huvudsaken är att de tidigare regeringarna har lyckats spara. Från 1995 till 2007 har det sparats 165 miljoner. Man har satt in 165 miljoner på bankkontot, tillgängliga vid en kommande lågkonjunktur. Precis som vi vill att man ska göra.

Sedan 2008 hände något dramatiskt. Det blev en stor nedgång i världsekonomin som givetvis drabbade Åland och de sparade medlen sjönk från 2008 till 2011 med ungefär 80 miljoner. År 2011 fanns det 80 miljoner kvar i sparade medel.

Den här regeringen har lyckats stävja det här. Idag finns det ungefär 50 miljoner kvar på kontot. Man ser att kurvorna har planat ut.

Om man läser dessa siffror rakt av kan man konstatera att landskapsregeringen med finansminister Nordlund i spetsen har och håller på att lyckats vända den negativa spiralen.

I ärlighetens namn så vidtog också den förra regeringen åtgärder för att dämpa det underskott som uppstod och det har man delvis kanske skördat under den här regeringen. Jag tycker att man har lyckats riktigt bra att vända det här, man är i alla fall på väg att vända det.

Jag för min del har väl kanske varit en av dem i parlamentet som varit mest pessimistisk när det gäller ekonomin. Jag har blivit mera positiv.

I andra länder runt omkring oss är skuldsättningen massiv. Europas länders medelskuldsättning ligger på cirka 80 procent av BNP vilket skulle motsvara en skuldsättning hos oss om cirka 900 miljoner euro om vi skulle ha samma skuldsättningsgrad som andra länder i Europa.

Världens tredje största ekonomier, Japan, har den största skuldsättningen på otroliga 240 procent av sitt BNP, vilket omräknat för oss skulle betyda en skuld om hisnande 2600 miljoner euro. För mig är det helt obegripligt hur de här länderna ska klara sig ur det här utan att det uppstår en mer eller mindre krasch i världsekonomin.

Åland är väl förberedd trots att de sparade medlen krymper. Man är på god väg att reda upp det här. Blir det en större krasch eller nedgång i världsekonomin så drabbas givetvis vi också. På något vis så tycker jag att regeringen har förberett sig väl så långt det bara är möjligt.

Fru talman! Nu är det inte bara euro och cent som vi ska diskutera här utan vi ska diskutera samhället i stort. Ltl Gun-Mari Lindholm sade att det finns många andra värden än bara euro och cent.

Jag tänker på närheten och tryggheten som vi har Åland. Jag tänker vidare på vår kommunstruktur som är ett framgångsrikt verktyg. Trots stagnationen i ekonomin så har de åländska kommunerna lyckats hålla äldreomsorg, barndagvård och skolor vid den höga servicen som tidigare. Man har visat att man kan hålla i ekonomin på ett sådant sätt i mindre skala. Det är också mera dynamiskt med mindre enheter än större enheter, speciellt i svåra tider.

Den åländska kommunstrukturen är unik och garanterar tillsammans med landskapsandelssystemet kommuninnevånarna överallt på Åland en bra närservice till konkurrenskraftiga kostnader. Närservice som gäller en egen grundskola, en egen barndagvård och en egen äldreomsorg. Låt oss hoppas att det kan fortsätta så.

För den skull är vi i centern öppna och med att vi ska göra vissa förändringar. Den så kallade Susannemodellen är vi positiva till, med vi tror att någonting måste justeras. Vi tror inte riktigt på detta med tvång. Vi kanske måste se på de kommuner som känner sig som förlorare. Vi tror både på KST och på den digitala agendan.

Fru talman! Tiden går snabbt och det är mycket jag skulle vilja säga i ett gruppanförande. Jag går vidare till det kanske viktigaste området som vi har framför oss för och detta är jämställdhet.

Jämnställdhet och trygghet är för många av oss en självklarhet, men för en del andra en svår uppnåelig rättighet. Jämnställdhet och trygghet för kvinnan som bli misshandlad både fysiskt och psykiskt är ett mycket större gissel än vad många vet. Exempelvis i Sverige dödas en kvinna var 16:e dag av sin partner eller av sin expartner.

De flesta kvinnomisshandelstillfällena sker inom hemmets väggar. I Sverige polisanmäls 20 000 fall men endast 2 000 leder till fällande domar. Mörkertalet är enormt stort. Kriminologen Leif GW Persson har uppskattat att det förekommer 300 000 kvinnomisshandel per år i Sverige. 300 000 i Sverige motsvarar 900 kvinnomisshandel på Åland årligen eller nästan 3 varje dag.

I samma veva som kvinnan blir misshandlad så finns det också barn i närheten eller i samma rum. Enligt en dansk undersökning, som omfattar barn från misshandelshem, så visar att 85 procent av barn till den misshandlade modern vistas i samma rum som misshandeln sker. Vi har nog svårt att ta in hur barnet upplever det grymma att se sin mamma bli misshandlad. Så här kan vi inte ha det. Det här är en tyst tragedi som dagligen förekommer på Åland. Jag är förvånad och också bestört att vi inte förmår göra mer.

Fru talman! Visserligen har det gjorts en del. Kvinnofrid har inletts för ett antal år sedan och det görs mycket och det görs också mycket i framtiden.

Hela samhället måste genomsyras mera av åtgärder för att motverka att fysisk och psykisk misshandel kan förekomma både i hemmet, arbetsplatsen eller på andra platser.

Fru talman! Det är inte lätt att veta exakt vilka verktyg vi måste ha för att göra det här. Polisen är ett verktyg, en resurs, som vi tror att man mera måste styra över. Man kanske helt enkelt måste sluta med vissa verksamheter inom polisen, t.ex. inom trafikpolisen. Det kanske är mera viktigt att man försöker ge polisen mer resurser till att motverka misshandel och hjälpa de kvinnor som på olika sätt blir misshandlade.

Senast i dagens Nya Åland läser vi vad som sker i vårt samhälle. Det här är helt orimligt.

Vi måste förmå Finlands riksdag att se över och ändra straffbestämmelserna så att lagen medger att samhället kan ställa de ansvariga inför rätta utan den misshandlades anmälan. Det måste vara så att samhället kan gå in och ta tag i det här och lagföra de här personerna. Kanske tröskeln då blir mindre att bli dömd. Idag måste stora bevis till för att någon ska bli dömd för det här.

Fru talman! Titta i budgetens bilaga, ÅSUB, sida 19. Ungdomar, framförallt kvinnor, upplever någon gång eller vid upprepade tillfällen sexuellt våld i våra skolor. Var tredje kvinna upplever det! Det här är absolut helt orimligt, det här kan vi inte acceptera! Vi måste göra någonting åt det här. Jag blir faktiskt lite upprörd.

Vi i centern anser att jämnställdhet och trygghet, framförallt för kvinnan, i samhället måste vara ett mera prioriterat område nästa år. Tack, fru talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Centern gruppordförande ltl Runar Karlsson menade att han har blivit mera positiv till ekonomin de senaste åren. Det kanske ser ljusare ut än vad det har gjort tidigare. Regeringen hade en målsättning om budget i balans och det är fortsättningsvis inte uppfyllt. Vi har förbrukat långt över 140 miljoner sedan finanskrisen slog till. Vi närmar oss en likviditet på 30 miljoner enligt budgetförslaget. Detta trots att landskapet 2015 kommer att få den största intäkten någonsin på intäktssidan. Den här intäkten har ju bara stigit sedan den här regeringen tillträdde, trots det har man inte lyckats få ekonomin i balans. På vilket sätt menar ltl Karlsson att det här är någonting positivt?

Ltl Runar Karlsson, replik

Som jag sade, jämför vi med andra regioner så är det oerhört mycket mer positivt. Det är klart att den internationella lågkonjunkturen har satt sina spår.

Jag vill ta ett exempel. Kommunerna har sammanlagt en budget på 160 miljoner, dubbelt mera än landskapet. Kommunerna har kassamedel på 25 miljoner, lån på 60 miljoner och ett överskott på 3,2 miljoner år 2013. Vi säger alltid att vi aldrig ska låna, det här visar faktiskt att det går att ta upp ett lån för vissa investeringar och ändå ha ett överskott, speciellt när räntan ligger på 1-2 procent. Vi från centern är inte så oerhört kategoriska längre med att man absolut inte ska ta upp lån. Det är kanske nödvändigt att ta upp likviditetslån för att få det geriatriska bygget, för att få Vårdöbron byggd eller för andra möjliga investeringar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Det här är i så fall en kraftig förändring i regeringens ekonomiska politik. I regeringsprogrammet står det att man inte ska uppta lån för att säkra driften. Nu pratar ltl Runar Karlsson om investeringar här, men tidigare har vi kunnat investera även med de sparade medlen som vi har haft tack vare en förnuftig ekonomisk politik. Vi från Ålands Framtid tror inte att det är en sund förändring att vi nu går in för en politik där vi säger att vi kan låna till det mesta samtidigt som vi skjuter in PAF-medel i budgeten i allt större utsträckning för att klara verksamheter. Vi går då den väg som våra grannar med en stigande offentlig skuldsättning, som ltl Karlsson varnade för här. Trots dagens låga räntenivåer så kommer detta att ge negativa verkningar i framtida budgeter när räntekostnader stiger. Det är klart att det här är ett stort systemskifte i åländsk politik om det är den väg som ltl Karlsson förespråkar och som vi fortsättningsvis ska gå.

Ltl Runar Karlsson, replik

Nå, ltl Axel Jonsson överdriver förstås vad jag säger och det är naturligt. Jag tror att flera håller med mig om att till vissa investeringar måste vi antagligen i framtiden låna. Om vi ska bygga nytt eller delvis renovera också geriatriska för 20 miljoner, om vi ska bygga en ny bro till Vårdö eller renovera för 5-10 miljoner och om vi vill göra många reinvesteringar i det vi har redan, så är det klart att det blir likviditetsproblem. Det kan man lätt läsa här. Det är inte dramatiskt. Som jag sade så har kommunerna 60 miljoner i lån. Ser man på kommunernas BNP så kanske lånet motsvarar 7-8 procent när de europeiska kommunerna har 80 procent och Japan har 240 procent. Det är ingen dramatik i det, men man måste hålla sig och man får inte låta det sväva ut. Det ansvaret måste vi ha.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Karlsson uttrycker sig helt kallt att landskapsregeringen har lyckats stävja den nedåtgående trenden och spiralen. Han nämnde att 2011 fanns det 80 miljoner i kassan. Vi kan läsa på sidan 9 i budgeten att vid utgången av 2015 finns det 30 miljoner i kassan. Det betyder att kassan har minskat med 50 miljoner. På vilka grunder kan då ltl Karlsson säga att den negativa spiralen har brutits, att den skulle ha vänt uppåt? Jag förstår att skönheten finns i betraktarens ögon. Ser man rent siffermässigt så visar det något helt annat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Bokslutet kommer förstås att visa andra siffror än den här budgeten i och med att man inte hinner göra allting, det har historien visat.

Tittar man på kurvan med sparade medel från 2007-2008 och framåt så störtdök kurvan till 2011. Sedan har kurvan visserligen gått ner men den har planat ut. Så är det och förlänger man kurvan så kan man se att den börjar gå horisontellt. Men det kommer inte att bli lätt i och med att vi hela tiden får signaler; Japan går mot recession och tyskarna har problem och det kommer att smitta av sig till oss. Inte blir det lätt men nog har man gjort mer än man kanske har förväntat sig, tycker jag.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Det finns mycket fina texter i budgetförslaget. Jag hoppas också att ltl Runar Karlsson har läst sidan 171. Landskapsregeringen skriver där: ”Beaktande detta extraordinära postar, korrektiv poster och balansposter innefattande investeringar, lån och övriga finansieringsinvesteringar beräknas behovet för att balansera kassaflödet uppgå till cirka 16 miljoner euro.” Jag råkar nu ha en sådan här kurva som ltl Karlsson säger att ha planat ut, den har faktiskt fått en riktig dipp här år 2015. Jag vet inte vilken kurva ltl Karlsson har läst eller tittat på? När man läser fakta och sätter in det i tabeller och kurvor så visar det egentliga rakt ner.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, kurvan ser ut så där om man jämför bokslut och budget. Om man har bokslut bakåt i tiden och sedan tar budget 2015 så då blir det en dipp. Man måste jämföra budget mot budget och bokslut mot bokslut då kan man se att kurvan inte ser ut så där.

Jag har uttryckt mig mycket pessimistiskt här och var lite frustrerad och orolig för detta. Jag har delvis fått vissa kommentarer från mina egna om detta. Jag har svängt och jag känner en viss tillfredsställelse. Det är mycket jobb kvar som ska göras. På något vis visar alla tecken på att det ser bättre ut. Regeringen har tagit i många sakfrågor, skärgårdstrafiken är en sak som kommer att visa att man kan spara, men det tar tid innan det syns. Det finns många andra saker som har effektiviserats och gjorts billigare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! I varje budgetdebatt blir det kort replik mellan mig och ltl Karlsson om kommunstrukturen. Kommunstrukturen är bra säger ltl Karlsson. Vidare säger ltl Karlsson att verksamheten är bra i små enheter och att det fungerar bra. Det stämmer i vissa fall, men i andra fall är det inte så. Vi har allt fler kommuner som har det otroligt knapert, de har enskilda individärenden som tar ganska hårt på kommunerna. Hur tänker man på individerna i kommunerna? Invånarna får höra att det inte finns resurser till klassassistenter eller annan behövlig hjälp i kommunen. Här behöver vi också se på invånarnas behov mera än på strukturen. Vi behöver se över hur det ser ut på Åland idag och vilken hjälp som invånarna i kommunerna får.  Vi ska inte bara ha kommunerna kvar för att säga att vi har så bra kommunstrukturer.  

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Absolut inte, jag menar att dagens kommunstruktur är ett ypperligt verktyg för att kunna behålla den service vi har. Vi har oerhört mycket högre service på Åland i våra kommuner än i många andra regioner. Det är helt klart. Om någon kommun har det knapert så inte blir det totalt sett bättre att slå ihop dem, inte försvinner problemet och inte försvinner kostnaderna.

Vad gäller KST-reformen så har vi varit överens om att i de specifika fallen borde man slå ihop kommunerna. Man borde ha ett samarbete i och med att det är ett så smalt område. Svängningarna är stora för kommunerna, till exempel om det sker en trafikolycka i en liten kommun så kan det krossa dess ekonomi, samt att anonymitet och annat spelar in. Till den delen ska man slå ihop men jag vill behålla både skolor, barndagvård och äldreomsorg nära dem som berörs och det vill också ålänningarna.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Ja, många ålänningar vill det, men många ålänningar ser också det sårbara i vårt system idag.

Vi har en oerhört mycket bättre service, säger ltl Runar Karlsson. Servicen som man får på lilla Åland i kommunerna börjar bli ganska ojämlik. Man har inte samma service i kommunerna längre. Det är bra tycker vissa, det att få vara lite konkurrens mellan kommunerna. Det beror på den kommunala ekonomin vilken service man ger. De mindre kommunerna får det betydligt mer kämpigt eftersom det blir flera äldre och kommunerna blir mer sårbara. Här måste vi börja titta på hur vi ska göra för det här är inte hållbart längre. Vi har flera och fler mindre kommuner som börjar gå på knäna. Vi måste titta på hur vi kan hjälpa alla.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Det finns också det precis motsatta. Geta till exempel har fått mycket bättre ekonomi. Det finns vissa kommuner som har det hårt. Regeringen ska se över vårt landskapsandelssystem. Det går bra att justera det. Geta hade det tufft för några år sedan. De flyttades upp i en annan bosättningsstrukturgrupp och fick det bättre och klarade av det. Vi ska ha hand om lagstiftningen. Vi pratade om en äldreomsorgslag vilket vi absolut ska ha och kräva vilken service det minst ska vara. Vi har en lagstiftning när det gäller skolorna och vi har en lagstiftning när det gäller barndagvården som anger kraven. Detta ska den här salen syssla med. Sedan ska kommunerna därute se till att det följs. Har man inte råd så måste man höja skatten eller försöka förmå landskapet att ändra andelssystemet så att man har råd. Det är sedan vårt ansvar, om vi lagstiftar så måste vi se till att kommunerna också har resurser.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är bra att ltl Runar Karlsson lyfte upp våld mot kvinnor i nära relationer. Det är viktigt att peka på de maktstrukturer som leder fram till att alla kvinnor inte kan vara trygga i sitt hem. Samtidigt kan jag inte låta bli att säga att det är också väldigt bra att insikten infaller, att polletten faller ner, för ltl Runar Karlsson som har varit med så väldigt länge i politiken och har haft alla möjligheter att jobba med det här. Jag vill påstå att under många år har man jobbat på ett ganska intensivt och bra sätt här på Åland. Under förra perioden hade vi besök av Nyamko Saboni från Sverige som var jämställdhetsminister. Hon berömde oss för att vi jobbade bra med operation kvinnofrid. Men, det behöver göras ännu mera. Det är helt klart, det är definitivt så.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Mitt anförande om jämställdhet var inte kritik att någon inte har gjort någonting eller att någon har gjort för lite. Jag ville lyfta jämställdheten. Vi måste göra mera. Jag är själv en del av systemet som måste göra mera.

Vtm Eriksson sade att jag hade fått insikt. Jag satt med i jämställdhetsdelegationen i fyra eller åtta år. Det var en bra delegation. Man lade ner den och det tycker jag att var synd. Egentligen borde man fundera på att återuppta den igen på något sätt eller ha någonting liknande. För oss politiker som satt där så gav det många insikter. Vi hörde poliserna, vi hörde ÅHS och akuten med flera. Den kunskapen kunde vi sprida ut.

Jag har själv jobbat jättemycket med jämställdheten tack vare jag var med i jämställdhetsdelegationen och fick insikten hur det är ställt i samhället.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ltl Karlsson är också nöjd över arbetet med ekonomin. Det är självklart att Runar Karlsson som sitter i regeringspartierna ser det på det sättet. En balans i ekonomin beror ju på inkomster och utgifter. Verkligheten idag visar att man har ganska höga inkomster via avräkningen och överföringarna. När vi satt i regeringen och skrev budget för 2010 då hade vi 60 miljoner mindre i inkomster. Då var det lite svårare att få det att gå ihop.

När det gäller kommunerna, ltl Runar Karlsson säger att man måste skriva om detta med kommunernas socialtjänst. Jag tar det som ett löfte från ltl Runar Karlsson att man faktiskt kommer att beakta kommunernas synpunkter i den här frågan, att man lyssnar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Jag håller med om det sista. Man är tvungen att höra kommunerna. Det går inte att köra över kommunerna, vilket vi såg i räddningslagen som togs 2007. Där beslöt man att kommunerna senast 2010-2011 måste samarbeta inom det här området. Det här har kommunerna fullständigt struntat i. Nu har vi 2014 och de har ännu inte börjat samarbeta. Det här visar att man måste gå hand i hand med kommunerna. Kanske man måste ta bort tvånget. Man måste se kortsiktigt på kommunerna som är förlorare. Jag tror nog att kommunerna går med en dag.

Det är som med alla andra reformer, det måste mogna, det måste justeras och sedan kan jag nästan lova det här blir av. Men om det blir exakt den 1 januari 2016 är jag kanske mera tveksam till. Det kanske tar ett år extra, men jag tror att det blir av. Det måste vara huvudmålet. Exakt vilken datum det blir av är mindre viktigt, det viktiga är att det blir av.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Också jag tycker att det är bra att ltl Runar Karlsson lyfter jämställdheten. Ska vi nå någon slags genombrott så behöver också män engagera sig. Det handlar om mänskliga rättigheter, så är det.

Jag tror dock inte på att förstärka resurserna hos polisen. Det handlar om att jobba förebyggande så som vi också har gjort under många år. Vi har jobbat med barnomsorg, skola och haft en klar och uttalad målsättning.

Ser man historiskt så finns det genombrott för kvinnliga rättigheter, det var på 60–70-talet när p-pillren kom. Ett annat stort genombrott skulle faktiskt vara lika lön för likvärdigt arbete. Då kan man ha sin egen ekonomi, man kan sköta sig själv och man behöver inte stanna hos knölen som slår en.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! När det gäller polisen så var det en fundering som jag hade. Jag tror säkert också att man måste förstärka där. Utbildning är förstås i grunden det viktigaste och att det finns resurser ända från daghemmen till vuxen ålder. Det är viktigt med information. Det är framförallt viktigt att informera om siffrorna. Det är verkligen skrämmande att så många kvinnor och flickor blir utsatta. Jag trodde inte mina egna ögon före jag faktiskt läste den här statistiken. Sedan började jag googla på nätet och titta hur det är. Det är helt oacceptabelt. Vi måste alla hjälpas åt. Det är inte några lätta saker. Här gäller inte regering och opposition utan här gäller det att arbeta tillsammans. Det här arbetet borde vi slå ihop istället för kommunerna.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Så är det. Det är faktiskt inte några nya siffror. Så här har det sett ut längre. En kvinnas farligaste plats är faktiskt i hemmet, så är det och det är inga nya uppgifter.

Det finns projekt som man kan sjösätta inom alla olika områden. Det handlar också om att komma tillrätta med könsmaktsordning och strukturer och dit hör att man ska få lika lön för likvärdigt arbete.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, det är i hemmen som de största problemen finns. Sedan finns det också problem på arbetsplatserna. Kvinnor blir hotade på arbetsplatserna på ett sådant sätt som jag faktiskt själv har sett med egna ögon. Det är så lätt idag att sitta hemma och maila och hota kvinnor på arbetsplatserna. Det är också ett nytt fenomen. Egentligen borde man sluta med mail, för det är ett otyg till den delen. Jag har varit med om det i ett annat förvärv. Jag har försökt titta vilka möjligheter det finns i lagen. Lagen är egentligen tandlös. Idag kan man hota någon eller ens barn till livet utan att myndigheterna kan göra något för lagen är tandlös. Det här är en riksbehörighet som man också borde ta i och sänka tröskeln mera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Man kan undra om det här budgetförslaget finns i flera olika versioner? Centerns gruppledare sade att kurvorna pekar åt rätt håll, att ekonomin håller på att plana ut. Det måste ju betyda att underskottet håller på att gå mot noll så att vi får en balans i ekonomin. Samtidigt visar det här budgetförslaget tydligt att underskottet nu blir det högsta, såsom budgetförslaget ligger, under den här mandatperioden. Det är ett klart trendbrott mot någonting sämre. Vi har en ökning av det negativa kassaflödet. Om man fullföljer allt det som man säger i budgetförslaget så går ekonomin 16 miljoner back i kassaflödet.

Vi har satt ner de här siffrorna som finansministern presenterade i kurvor som pekar på att kurvan blir sämre. Jag måste be centern förklara sig. Vad i detta budgetförslag ger anledning att tro att det här budgetförslaget leder till kurvor och ekonomi som är bättre än förväntat?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! För det första avslöjade finansministern lite här att bokslutet för 2014 beräknas positivt. Han pratade om att det kanske skulle bli noll på sista raden. Jag har en känsla av att det kanske ser ännu lite bättre ut. Det är en sak, trots att budgeten för 2014 visar underskott. Samma sak är det med år 2015, det visar 8,8 minus, men jag har en stark känsla, och har också lite belägg för det, att det inte blir så i praktiken. Det kan bli ganska nära noll. Detta tillsammans med noll skuldsättning och detta tillsammans med likviditeten, som fortfarande är hyfsad, gör att jag är positiv. De likvida medlen sjönk med 80 miljoner på två år, från 2009 till 2011, och nu har det planat ut och sjunker inte lika mycket. Det är klart att när kurvan har gått tvärt nedåt och sedan börjar plana ut så är det positivt.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det här blir lite märkligt. Vi har ett budgetförslag som pekar på ett trendbrott, budgetunderskottet ökar dramatiskt. Men samtidigt försöker centern, via både gruppanförande och finansministern, säga att om man vet vad de vet så kommer ekonomin ändå att bli betydligt bättre. Det här budgetförslaget måste finnas i flera versioner. Det skulle vara bra om vi alla kunde ta del av samma version.

Sedan mjuknar ltl Karlsson lite upp i anförandet när han pratade om förberedelser för behovet av likviditetslån. Det antyder att vi fortfarande har underskott och att vi måste låna pengar snart. Det är lite motsatt till det som finansminister sade igår, när han utlovade att vi inte kommer att behöva ta lån inom överskådlig framtid.

Jag uppskattar ändå rakryggheten från centern när man nu avslöjar att det kommer att behövas lån.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag är medveten om att det kan bli en debatt runt det jag sade. Vi måste också vara lite ärliga. Finansministern sade ju att under den här perioden behöver vi inte låna och det håller jag helt med om. Så ärliga måste vara. Vi ska bygga geriatriska för 22 miljoner eller vad det kommer att kosta, byggstarten blir kanske 2016 inte tidigare på grund av besvär och sådant, och vi har även en bro som också kommer att byggas 2016. Säg att det måste vara en ny bro för 10 miljoner. Då har vi drygt 30 miljoner plus andra investeringar. Så ärliga måste vi vara mot varandra, har vi en likviditet på 45-50 miljoner och ska ut med 30 miljoner om några år så det är klart att man börjar närma sig den gränsen att man måste låna till vissa investeringar. Lånen måste ju hålla sig inom en snäv ram, förstås. Det måste vara likviditetslån på några tiotals miljoner, inte mera.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.  

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Först vill jag ge en eloge till ltl Runar Karlsson för hans starka stöd för jämställdhetsarbetet. Det ämnet kommer mitt anförande att handla om senare.

Angående kommunernas socialtjänst, igår sade finansministern Roger Nordlund klart och tydligt att KST ska införas för medborgarnas skull inte för kommunernas. Nu vill ltl Runar Karlsson lyfta kommunerna som huvudman igen. Jag skulle uppskatta ett rakt svar på var centern står i den här frågan. Kommer centerns ledamöter att rösta lite hur som helst igen?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Hittills har arbetet gått ut på att det skulle vara ett kommunförbund som skulle ha hand om KST. Det har vi varit överens om i regeringen. Debatten har varit kring om det ska vara ÅHS eller någon annan som ska vara huvudman. Ska det vara en kommunal uppgift så är det ett kommunförbund, det finns inte någonting annat fast man försöker leta med ljus och lykta. Sedan kan kommunförbundet göra på ett litet annat sätt. Det blir det automatiskt om det blir en solidarisk finansiering. Då köper inte kommunerna tjänster av kommunförbundet specifikt för varje grej. Blir det en solidarisk finansiering så blir det på ett helt annat sätt.

När det gäller alla organisationer så om man sätter dit rätt folk som har tid och intresse av detta så blir det absolut bra. Sätter man dit folk som inte har så stort intresse och inte mycket tid så då blir det mindre bra förstås. Själva strukturen i sig är en sak.

Ltl Igge Holmberg, replik

Nu gällde det mera vem kommunernas socialtjänst skulle vara för? Igår sade finansminister Roger Nordlund att det skulle vara viktigast att se till att det blir bäst för medborgarna. Nu vill Runar Karlsson se till att alla kommuner får sina åsikter bäst tillgodosedda. Ibland stämmer det inte riktigt överens.

Ltl Runar Karlsson, replik

Jag tror att alla i den här salen har samma åsikter. Vi ska göra det som är bäst för medborgarna. Sedan kan vi ha olika åsikter om vilka verktyg som är bäst för medborgarna. Är det ett kommunförbundet eller är det ÅHS eller ska var och en sköta det själv som det är nu? Detta finns det olika åsikter om. Hittills har de flesta varit överens om att ett kommunförbund är den metod som man bör välja. Det är klart att det alltid ska vara bäst för invånarna. Har vi olika åsikter så måste vi försöka övertyga varandra om vad som är bäst för invånarna. Vi får köra det spåret sedan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag vill också visa min uppskattning över ltl Karlssons starka engagemang för att förhindra hot om våld och våld mot kvinnor. Det är faktiskt absurt att detta fortgår år ut och år in i våra välfärdssamhällen med höga ambitioner om demokrati och mänskliga rättigheter. Det beror väl på traditionella könsroller och att det är ett mansproblem. Det är inte kvinnoproblem. Ju fler män som engagerar sig desto större hopp om att problemet kan lösas. Rent formellt är det en kommunal angelägenhet. Jag vet ingen kommun på Åland som har lyckats med det här. Jag försöker ta upp det i socialnämnden men det blir dödstyst och ingen stöder det förutom min kollega Igge Holmberg, men vi är bara två.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Tack för de orden. Jag håller med om att det här är i huvudsak en kommunal angelägenhet. Sedan finns det andra myndigheter och personer inblandade; polisen och akuten.

KST är ett gemensamt verktyg som man måste få till stånd. Det måste ges mera resurser att jobba mot våldet, man ska förebygga och också ta tag i problemen när de uppstår. Inte kommer vi att kunna ändra detta dramatiskt över en natt. Människorna som råkar ut för detta måste fortfarande plåstras om och hjälpas både mentalt och på annat sätt. KST är ett utmärkt instrument. Om det ska vara ett kommunförbund eller annat är en mer underordnad betydelse bara man får KST till stånd.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är mycket möjligt att det är KST som kan göra en skillnad i den här frågan. Det är under allmänt åtal. Både jag, ltl Runar Karlsson och alla andra här är egentligen skyldiga att anmäla till polisen och man misstänker att våld mot kvinnor eller barn förekommer i ens närmiljö.

 Just nu delas en länk på Facebook som visar ett experiment där ett ungt par bråkar i en hiss. Mannen är väldigt hotfull mot den unga kvinnan. Det är säkert 10-11 personer som kommer in i hissen och ingen reagerar förutom en enda kvinna. Ingen man reagerar. Då förstår vi att det inte går att lösa problemet om attityderna och normerna är sådana.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, jag har också sett den här länken. Man blir bedrövad när man ser sådant här. Det är bra att vi belyser sådana här frågor här i budgetdebatten. Allt behöver inte bara vara euro och cent, broar, jakt och annat. Vi behöver också prata om de mjuka värdena. Jag skulle gärna vilja debattera vidare om sjukvården på Åland men tio minuter är för kort. Jag får väl återkomma i kommande anföranden. Sjukvården är också ett område som vi pratar alldeles för lite om här. Blir man sjuk så vill man bli frisk. Det är bra om vi kommer lite mera in på de mjuka värdediskussionerna än bara de skarpa värdena.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag vill också tacka ltl Runar Karlsson som belyste familjevåldet som sker i det tysta. Jag anser, precis som ltl Karlsson, att vi behöver bli bättre på att ta hand om familjevåldet. Polisen måste hela tiden kontinuerligt utbildas på det här området, hela tiden! Det är stor skillnad på familjevåld och andra brott. I en familj är det så många som är inblandade. I många fall så lever familjen i ett passivt vakuum under hot och skräck och de måste hanteras med bomullshandskar. Det går inte att förhöra och behandla detta som ett normalt brott. Därför är utbildning, utbildning, utbildning viktig för polisen inom det här området. Tack ltl Karlsson för att ni lyfte det här i ert gruppanförande för centern. Vi måste bli mycket bättre på det här.

Ltl Runar Karlsson, replik

Ja, det känns bra det som ltl Holmberg Jansson säger här. Jag tror också att utbildning är viktigt. Det gäller inte bara fysiskt våld utan det är också ganska vanligt med psykiskt våld, män som hotar kvinnor och kvinnors barn. Det är väl nästan det värsta man kan göra, en mamma som får sina barn hotade av en stor och stark man. Det behöver inte ens vara en anhörig utan det kan också vara en helt annan man. Det här är också förödande. Det är jättesvårt för polisen att kunna säga vad som är hot och vad som är allvar. Genom att man hotar kan man faktiskt förstöra en kvinnas liv.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag tycker också att vi även här bör tänka jämställt. Vi vet att i familjevåld förekommer fysisk och psykisk misshandel. Ibland kan det också vara en kvinna som gör det mot en man och det glömmer vi bort. Jag har pratat med folk på akuten och de säger att om en man kommer in och är slagen så tänker de inte ens tanken att det kunde ha skett i familjen. Men om en kvinna kommer in så är det den första frågan de ställer, det är ett problem och där är vi inte jämställda anser jag.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Säkert förekommer det också att män på något sätt blir misshandlade. De fysiska förutsättningarna är ju förstås de omvända. Män kan antagligen hävda sig bättre än kvinnor. Olikheterna mellan män och kvinnor gör att det är så mycket mer förödande för en kvinna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag kan glädja ltl Karlsson med att vi från polisstyrelsen har reagerat på frågan om våld i hemmen och våld i nära relationer. Vi har detta som huvudsakligt mål under 2015 tillsammans med att ungdomspolisverksamheten behöver få en förstärkning. Det ska bli två som jobbar med de här frågorna. Jag tror att vi har en samsyn inom bägge dessa områden. Problemen som polisen för närvarande har är att de måste upprätthålla en grundtrygghet. Man reagerar ganska starkt i från polisens sida när man gång på gång lyfter in olika frågor som man ska jobba med och som man också är bra på i andra myndigheter. Man har utbildningsmöjligheter och man kan gå framåt, men man plockar dessvärre bort resurser. Dels har vi politiker tagit bort fem tjänster inför 2013 och dels plockar man också bort folk ifrån fältet för att göra administrativt arbete. De som ska jobba med den här typen av operativa frågor har väldigt begränsade resurser.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är bra att höra att polisstyrelsen har detta på agendan för 2015. Det känns bra. Det är bra att vi diskuterar resurser för även polisen har fått stramare resurser. Här i salen kanske vi måste lyfta bort någonting annat till förmån för detta. Det är vår roll att prioritera när det inte finns omättliga resurser. Det kan hända att debatten idag och imorgon visar att man kommer fram till att vi kanske måste ta bort någonting annat till förmån för detta.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag kan också upplysa här i salen om att det har polisen redan tittat på och bestämt att det viktigaste arbetsredskapet som man har är polisbilarna. Det är dags att byta en bil, den börjar bli i dåligt skick. Men i och med att det kommer totalt sex nya poliser utexaminerade innevarande år och det finns risk för att någon av dem kan bli arbetslösa så ser man på alla möjligheter nu. Ska polisstyrelsen få kaffe på möten, ska vi köpa ny bil eller ska vi spara i alla knutar? Man vinnlägger sig om allting även sådana anskaffningar som är viktiga för den personliga säkerheten har man förslag på att göra avkall på för att man ska kunna hålla alla de här polistjänsterna och ha ett prioriterat mål att ha en polis avdelad bara för att jobba med de här frågorna. Man ska sätta igång ett projekt åtminstone under 2015 så att alla poliser kan det här och har insikt hur man ska tänka. Under 2015 ska man se på frågan om de extra resurserna.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det känns bra. Desto bättre är det om vi här i salen kan stöda det här så att polisen känner en långsiktig trygghet i att det kommer att finnas resurser och inte bara att man tillfälligt kan lämna bort en bil och på det sättet finansiera en lön. Det är bra om signalen kommer från den här salen att vi är beredda att satsa mera på det här och inte bara inom polisen utan också inom andra områden. Vi ska se till att inte var tredje flicka i våra skolor blir kränkta sexuellt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte gå in på detta att kommunstrukturen är bra, som ltl Karlsson nämnde, och att servicen ska vara nära. Det finns säkert invånare som har service nära och till och med närmare i en grannkommun. Så jag delar inte ltl Runar Karlssons syn på att dagens kommunstruktur är bra. Jag delar inte heller synen på att vi inte kan ha tvång när det gäller kommunala reformer, har vi inte det så händer det ingenting. Ingenting!

Däremot delar jag ltl Runar Karlssons oro när det gäller förslaget om KST och att det behövs en del korrigeringar. Ltl Karlsson nämnde att man skulle ändra lite till fördel för dem som är förlorare. Inom staden finns det en oro för att man kommer att betala mer för en sämre service. Ser ltl Runar Karlsson Mariehamn som en förlorare eller vem ser ltl Karlsson som förlorare i det här?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Mariehamn ska ju behandlas precis likadant som alla andra. Är Mariehamn förlorare kortsiktigt så måste man in och justera för att få detta i hamn. Principen är vårt landskapsandelssystem. De rika ska ge till de fattigare. Om Mariehamn får för trångt så måste man se om man kan justera.

Jag har själv varit med och gjort flera reformer utan tvång. Ltl Sundback och jag var med och drev igenom avloppet som pumpas från norra Åland till Mariehamn. Det gjorde vi med ett gott samarbete. Jag har själv varit med inom sophanteringen och samarbetat i Saltvik med Finström utan tvång. Det går att göra detta utan tvång.

ÅDA är ett utmärkt exempel som man kommer att genomföra utan tvång.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! När det gäller enstaka reformer så kan någon vara bra och någon är säkert också sämre. Totalt sett när det gäller möjligheterna för kommunerna att vara bärkraftiga så var ltl Karlsson inne på att en enstaka trafikolycka kan rasera en kommuns ekonomi. Här ser jag en stor oro. Har vi bärkraftiga kommuner på Åland? Det är jag inte så säker på att vi har idag. För att få till stånd förändringar så måste vi också ha med en viss grad av tvång och det ser jag som en absolut möjlighet.

Ltl Runar Karlsson, replik

När det gäller KST så tror jag att det här kommer att sköta sig själv. Om t.ex. tio kommuner på Åland besluter sig för att gå ihop i KST och landskapet går in och säger hur finansieringen ska se ut för de här tio kommunerna och sedan kommer andra kommuner in, så kan inte de kommunerna sedan gå till landskapet och begära mer pengar för till exempel en svår olycka. På det sättet vågar ingen ställa sig utanför om man sköter detta på rätt sätt landskapsandelsmässigt. Det här blev lite krångligt, jag förstod knappt själv vad jag sade. Jag återkommer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag tycker också att det är bra att ltl Runar Karlsson tar upp problemen med våld i hemmen. Det här är en tyst katastrof som vi låter pågå, tyvärr. Särskilt hjärtskärande är det när man ser det ur barnens perspektiv. Barnen har inte något val och förstår inte vad som pågår. Barnen tar det vidare och ärver ofta beteenden. Man får en klump i halsen.

Däremot nämner inte ltl Karlsson, eller någon annan i replikrundorna, elefanten i porslinsbutiken; alkoholkonsumtionen. Vi vet att alkoholkonsumtionen är rekordhög i Finland, den är hög på Åland och hög också runt om oss i Sverige. I Finland dricks det 12 liter hundraprocentig alkohol per person över 15 år per år. Det är mer än en halvliter fyrtioprocentig vodka varje vecka, varje år! Ungefär 10 procent av befolkningen har ett osunt beteende. Det är samma människor som lever i de här problemfamiljerna och de har ärvt problemen av sin far och farfar. Det är ofta männens värderingar som förändras på grund osund alkoholkonsumtion. Vi måste vara ärlig och säga att det här är en porslinsbutik. Elefanterna är här nu.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ltl Sundman har helt rätt.  Våld beror säkert till 80-90 procent på alkoholen. Jag har också reflekterat över den höga alkoholkonsumtionen. Det är ännu värre än vad siffrorna visar. Siffrorna visar personer över 15 år men många är absolutister och nykterister. Det finns en stor del som dricker oerhört mycket mera.

Vi gav tillstånd till Mariehamns IFK att få sälja öl på fotbollsmatcher, men egentligen är det helt orimligt. Varför måste man dricka öl på en fotbollsmatch? Varför ska det alltid förekomma alkohol överallt? Varför går ingenting utan alkohol längre? Detta kan man fråga sig.

Det är också positivt att det drar en hälsotrend över landskapet och västvärlden. Det ser bättre ut på sikt men det dricks alldeles för mycket.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är bra att vara ärlig i de sammanhangen och verkligen lyfta fram vad som sist och slutligen tekniskt ändrar de här männens värderingar, nämligen överdriven alkoholkonsumtion. I min vänkrets har jag ett tiotal män i min ålder, lite yngre lite äldre, som jag vet att super för mycket. Deras värderingar, nästan allas, är främlingsfientliga, kvinnofientliga och de har fientlighet mot homosexualitet osv. Alkoholen tar ens intellekt och då blir man ett problem. Man har inte rätt självuppfattning, man har en felaktig självbild. Man måste jobba mera med detta, vara ärlig och berätta och ta bort tabun kring alkoholmissbruk. Det är en sjukdom som vilken annan som helst. Har man brutit benet behövs det gips, är man alkoholist så behöver man också vård. Fast vi har kommit långt så måste vi fortsätta att erkänna att det är ett problem, det verkliga problemet.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Kanske man igen borde titta på tillgängligheten. Man har försökt tidigare men har inte vågat helt enkelt. Jag var själv med i landskapsregeringen då vi beslöt att alkoholserveringen på krogarna måste sluta en timme tidigare, klockan 03.00 istället för klockan 04.00. Det blev ett himmelskt liv. Det skulle inte gå. Det var många politiker som backade för trycket. Nu är vi där igen och motiveringarna är att man har efterfester istället. Det kanske blir en attitydförändring. Att sluta med alkoholserveringen mycket tidigare på knogarna då skulle människor gå ut tidigare istället. Man skulle inte tillåta alkoholservering och vinservering på alla möjliga evenemang. Vi måste alla stå upp för detta och ta trycket när det kommer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag ber att få tacka centerns gruppledare Runar Karlsson för ett engagerat inlägg som har fått halva salen på fötterna under förmiddagen. Det är en viktig signal från den politiska representationen om att vi aldrig kan acceptera den typen av övergrepp som sker i det dolda. Den brutala verkligheten känns mycket främmande emellanåt. Vi får aldrig ge upp kampen för ett tryggare och mer jämställt Åland.

Alkoholfrågan är ingrediensen som jag saknar i det här. Vid partiledardebatten i början på november förvånade det mig storligen att det finns företrädare för partier i denna sal som vill öka tillgängligheten av sprit genom att tillåta vinförsäljning i våra matbutiker. Det visar att vi fortfarande har en lång väg till förståelse för att ökad tillgänglighet leder till ökat missbruk och mera våld i familjerna.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Tillgängligheten är en stor orsak. När jag var ung och mellanölet kom ut i butikerna så var det även för mig en inkörsport till att testa alkoholhaltiga drycker. Så var det förstås.

Man måste titta på det här mycket mera och ha större politiskt mod. Det gäller att alla är överens, man tar beslut och så tar man dusterna när man påstår än det ena och än det andra att man går i konkurs och det blir minskade intäkter.

Jag sitter i social- och miljöutskottet. Vi har fått signaler från branschen att det väller in en liten hälsovåg. Alkoholfritt vin, alkoholfri öl och alkoholfria drinkar börjar bli allt populärare på krogen. Jag hoppas att det här är en trend, att folk tänker på sin egen hälsa. Vi måste hjälpa till politiskt, det är helt klart och ha mod framförallt.

Ltl Harry Jansson, replik

När det gäller samhällets instrument för att bemöta den här typen av övergrepp så hoppas jag nu när vi har fått en ny polismästare att Barnens hus kommer att finnas kvar och inte längre är hotat. Barnens hus har varit oerhört viktigt när det gäller att hantera utsatta barn på rätt sätt inför rättegångsförfaranden som är aktuella alltför ofta.

Operation kvinnofrid har varit oerhört viktigt som centerns Gun Carlson en gång i tiden drog igång. Det är oerhört viktigt att vi har den typen av instrument.

Tack ledamoten. Det var skönt att höra ett anförande som för en gångs skull inte bara handlade om euro och cent.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Mitt anförande om jämställdhet är inte kritik till någon. Vi sitter alla i samma båt. Det har gjorts mycket arbete bland annat med projektet Kvinnofrid. Landskapsregeringen jobbar på många andra plan som inte vi exakt känner till. Man får en känsla av vi alla måste hjälpa till att göra ännu mera och kanske slussa in mera pengar via polisen och på annat sätt. Vi måste också försöka uppmana Finlands regering, via vår riksdagsledamot, att titta över lagstiftningen. Lagstiftningen måste nog ses över för att göra tröskeln lägre för att kunna bli dömd. En dom är ju heller lösningen på allt, men det kan i alla fall vara en av lösningarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Karlsson nämnde att de åländska kommunerna är unika och att ledamoten inte tror på tvång. Där delar vi åsikt.

När man sedan går över sedan till KST-reformer så skär det sig på något vis. Förslaget, som är under arbete, har byggt på att man ska tvinga in kommunerna i KST. Då skär det sig i ltl Karlssons resonemang. När man ytterligare läser i tidningarna så ser man att ltl Karlssons hemkommun motsätter sig KST under ett kommunförbund. Vad är ltl Karlsons åsikt och vad är centers åsikt?

Ltl Runar Karlsson, replik

Jag har varit ytterst tydlig med centerns åsikt. Man bör få till stånd KST. Nu försöker jag hitta lösningar på att det finns 5-6 kommuner på Åland som kanske inte är direkt emot, men de är tveksamma till KST. De är mot tvång och de känner sig som förlorare. Man måste försöka hitta en lösning. Hur kan vi lösa detta så att kommunerna inte ska ha de här starka åsikterna? Det blir jättetufft för lagtinget att rösta igenom en lagstiftning som de flesta kommuner är emot. Vi sitter ju själv i respektive kommun. Mitt och centerns syfte är att försöka smörja maskineriet så att detta blir verklighet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Vi från Ålands Framtid har inte motsatt oss en KST-reform, men vi har en annan åsikt. Vi tycker att det ska lyda under landskapet eller eventuellt under ÅHS. Om jag inte minns fel så tror jag också att centern gick till val på att KST skulle lyda under landskapet. Vad beror det på att centern och Runar Karlsson nu har ändrat sin åsikt?

Man skulle komma ifrån problemen, som ltl Runar Karlsson nämnde, att en del kommuner betalar och andra inte. I remissvaren ser man att de kommuner som betalar motsätter sig detta för det är ganska stora pengar, bland annat Saltvik är en sådan kommun. Det skulle vara bättre om KST var under landskapet och man skulle justera med landskapsandelar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Brage Eklund har helt rätt i att centern gick till val med att landskapet skulle ha hand om detta. Men detta är inte pudelns kärna. Det viktiga är att man får ihop detta. Om landskapet ska ha hand om KST så måste finansministern gå in och justera landskapsandelarna för vissa kommuner. Då finns det också vinnare och förlorare. Det blir samma problematik. Det viktiga är att vi får till stånd det gemensamma. Om det sedan är ett kommunförbund, som vi hittills har sagt att är bäst, eller någonting annat, det kanske är av underordnad betydelse. Men om vi menar vad vi har sagt att det är kommunernas ansvar så då är det ett kommun förbund. Det är den enda möjligheten. Jag är övertygad om att ett kommunförbund skulle vara ett jättebra verktyg med upplägget som i Susannereformen. Det är jag övertygad om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Det här var nog ett av de viktigaste anförandena på mycket länge i Ålands lagting. När ltl Karlsson lyfter frågan om mäns våld mot kvinnor så är det ett tydligt synliggörande över i vilken oacceptabel situation kvinnor och flickor befinner sig dagligen Åland.

Landskapsregeringen har de facto hållit över 250 olika utbildningstillfällen om mäns våld mot kvinnor sedan arbetet startade på 90-talet. Det har varit breda utbildningar till allmänheten och det har varit riktade utbildningar inom hälso- och sjukvården, inom socialtjänsten, inom polisen, för domare och jurister och för skolpersonal och daghemspersonal osv. I budgeten finns över 100 000 euro upptaget för att under de kommande tre åren fortsätta det här arbetet. Det behövs ett fortsatt kunskapslyft. Flera måste våga se och våga agera när man har misstankar om att kvinnor utsätts för våld.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Tack för den informationen. Som jag sade tidigare så är jag medveten om att det görs mycket och har gjorts mycket. Regeringen och minister Aaltonen är synnerligen engagerad i detta. Vi här i salen måste också kunna prata om de mjuka värdena och inte bara om euro och cent, broar, vägar, jakt och annat. Vi måste även prata om det här området, sjukvård och många andra mjuka områden som egentligen är det viktigaste för samhället. Ekonomin ska förstås vara i balans och man ska ha en hygglig ekonomi, men det är så mycket mera än bara euro och cent.

Minister Carina Aaltonen, replik

Jag tycker att det här verkligen handlar om euro och cent. Vad det kostar på att leva för en ung kvinna att bli utsatt för sexuellt våld kanske inte går att mäta i euro och cent. Samhällsekonomiskt är det en stor, stor förlust, var fjärde sjukpenningsdag relateras till psykisk ohälsa. Att leva under ständig press och hot om misshandel bidrar till ökade sjukskrivningsdagar. Vill vi minska den offentliga sektorns kostnader och utgifter och öka intäkterna även i det privata näringslivet då måste vi ta krafttag mot alkoholkonsumtionen och mot mäns våld mot kvinnor. Det hänger ihop, det handlar också om euro och cent.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Absolut, indirekt och förstås direkt kommer det att synas på budgeten, det har ministern alldeles rätt i. Kan vi minska misshandelsfallen och om vi kan få ett mer jämställt samhälle så kommer det naturligtvis inom sinom tid att synas i budget och i bokslut genom att det blir mindre utgifter. Man får mera gjort på arbetsplatserna om allt sådant här minskar så det har ministern helt rätt i.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Vi lägger ett alternativ till budgeten, en s.k. skuggbudget, till grund för vår behandling av landskapsregerings budgetförslag. Vi kommer att föra vår talan gällande alla de budgetmotioner som finns bilagda till vår skuggbudget. I detta gruppanförande kommer jag att beröra endast en budgetmotion; frågan om avräkningen. Vi återkommer till alla andra frågor.

President Niinistö har i dagarna lagt sig i den nationella ekonomiska politiska debatten på ett bra sätt tycker vi. I detta sammanhang kan noteras att bara för två veckor sedan, då lagtingsåret inleddes, uttalade presidentens representant på Åland landshövding Peter Lindbäck många kloka ord om hur avräkningen ser ut just nu, speciellt med tanke på att staten just nu vidtar ett antal engångsåtgärder för att finansiera den statliga ekonomin dessa år som vi nu lever i. Dessa engångsåtgärder kan betyda ungefär cirka 5 miljoner extra i avräkning till Åland 2015 och 2016. Landshövdingen uttalade risken med att vaggas i trygghet för att avräkningen kommer att hållas på nuvarande nivå.

Enligt president Niinistös uppfattning har den nuvarande regeringen i Finland målat upp en illusion av att alla svåra beslut som behöver fattas för att få en finländsk ekonomi i balans är just en illusion. Man hävdar att besluten är fattade, men enligt presidentens återstår ändå många svåra beslut att fatta innan vi är i hamn.

Vi ställer oss frågan; kan presidentens uttalande om den nationella ekonomin överföras till vår landskapssituation som vi diskuterar här idag? Vi menar att det kan man mycket väl, speciellt med tanke på att vi är beroende av den finländska ekonomin men också med tanke på att vi har ett budgetförslag som har ett trendbrott i att underskotten igen ökar.

Jag menar inte att genom detta gruppanförande gå tillbaka till diskussionerna om hur stora underskotten är, vems fel det är och vem vi alla kan skylla på. Det kan hända att vi borde ta presidentens ord på allvar och fundera på en samling kring de här frågorna för att lösa dem på sikt. Det kan mycket väl vara så att vi har medverkat till att måla upp en illusion där vi hävdar att de svåra besluten redan är tagna fast vi ändå kommer att få fatta många sådana svåra beslut i framtiden. Det är den liberala gruppens besked i det här sammanhanget. Vi tror att vi kommer att behöva fatta många svåra beslut.

I samband med det ekonomiska temat så ska jag prata lite om vår lagda budgetmotion om avräkningen. Egentligen är det bra att landskapsregeringen inte skriver om avräkningen och att man skulle göra de justeringar som självstyrelselagen ger utrymme till. Det här är en fråga som vi har väckt i många sammanhang genom budgetmotioner och genom skriftliga frågor i många sammanhang. Det här är en diskussion som vi har fört många gånger. Vad gör landskapsregeringen för att komma till det, som vi är överens om att borde göras, alltså en höjning av avräkningsgrunden?

Det finns inte utrymme för att lämna den frågan. Vi har full förståelse för att det inte är politiskt lätt att åstadkomma en ändring av avräkningsgrunden i en situation där Finland som land har stora ekonomiska svårigheter och bördor att bära själva. De facto så säger självstyrelselagen att avräkningsgrunden ska ändras i vissa situationer som vi alla väl känner till här. Det finns också andra aspekter som stöder tanken på att vi måste hålla den här frågan levande.

Finansministern sade här igår, säkert mycket riktigt, att även om Ålandskommittén kommer till en ändring av behörighetsfördelningen, där skattefrågorna kanske blir aktuella, så är det inte alls säkert att ålänningarna tycker att vi ska ta över mer beskattningsbehörighet. Den diskussionen med det åländska samhället har vi inte fört på många år. Vi kommer säkert att stöta på vissa svårigheter där. Det är inte säkert att ålänningarna vill det. Men för att vi i framtiden ska kunna föra en sådan diskussion på ett seriöst sätt så måste man kunna väga en eventuell skattebehörighetsöverföring med någonting annat. Man borde då kunna väga det mot vad avräkningsgrunden borde vara och inte mot en för låg avräkningsgrund som inte är justerad enligt självstyrelselagen.

Får vi inte arbetet med avräkningsgrunden gjort så kommer vi att stöta på frågan ändå sedan i förlängningen. Förutom det som står i självstyrelselagen om justering av avräkningsgrunden får vi snart konstatera att lagstiftningen i sig börja vara gammal. Lagstiftningen är nu över 20 år gammal i tillämpning. Lagstiftningen torde ha börjat tillämpas 1993.

Vi märker att lagstiftningen, som börjar få några decennier på nacken, i något skede börjar kallas för omodern, det må gälla vilken lagstiftning som helst. Vi menar att den här lagstiftningen börjar bli omodern. Vi har haft ett EU-inträde sedan dess och vi har haft en befolkningsutveckling som har varit mera gynnsam för Åland än för Finland. Just med tanke på avräkningen så är befolkningstillväxten egentligen till nackdel. Vi ska finansiera flera människors välfärd med mindre pengar.

Bästa landskapsregering! Lyft upp att självstyrelselagen i dagens läge nog är omodern. Samhället har förändrats så mycket. Vi måste kunna använda det som ett politiskt argument för att ändra avräkningsgrunden jämte de juridiska och politiska möjligheter som nuvarande självstyrelselagen ger. 

I gruppanförandet slår vi ett slag för detta arbete. Vi hör förstås gärna också landskapsregeringen berätta om vad som har hänt i frågan och vad som pågår. Då lämnar jag ekonomin.

Jag vill prata om ungdomar, ungdomsarbetslöshet och ungdomars psykiska ohälsa. Ungdomsarbetslösheten är hög på Åland. Vi konstaterar att den ändå har hållit sig på ganska stabil nivå under senare år. Den har varit på en för hög nivå men ändå inte rusat i taket, om vi vill använda det begreppet.

Många ungdomar har svårt att finna en övergång från barndomen via utbildning in i yrkeslivet på ett bra sätt. Många ungdomar hamnar i den situationen. Förutom den statistiska ungdomsarbetslösheten så har vi kunnat erfara, både via utskottsarbetet under senare år och via kontakter till samhället, att det finns många, många, kanske till och med ett hundratal ungdomar, som vid sidan av statistiken har hamnat i en situation där de ”blir bakom gardinen”. Det uttrycket används faktiskt av de personer som arbetar med de här frågorna. Det är ungdomar som kanske inte har ett godkänt grundskolebetyg, de finner inte utbildning, inte heller söker de sig till AMS för att söka jobb och därmed blir de utanför statistiken. Dessa ungdomar riskerar att bli bakom gardinen om vi inte hittar ett sätt att finna dem för att hjälpa dem komma in i det samhälle som står vid sidan av datorns samhälle. Det är lätt att bli hemma. Det är lätt att fastna i en dataskärm eftersom det i dagens samhälle går att leva någon sorts socialt liv via datorer. Det finns mycket spel och man kan tillbringa sin tid där.

Det här kanske kopplar delvis ihop med vårt bekymmer i fördelningen av behörigheter på Åland. Kommunerna sköter om skolan, landskapet sköter om gymnasialstadiet. Kanske vi tappar bort dessa ungdomar i övergången från en huvudman till en annan? Vi vill slå ett slag för dessa ungdomar. Vi vill på alla sätt medverka till att vi kan finna dessa ungdomar som har dessa problem.

En sak till, herr talman.

Talmannen

Den rekommenderade tiden är nu uppnådd.

Ltl Mats Perämaa

Enligt centerns gruppanförande så får man två minuter till, som vi hörde tidigare.

Vi står nu inför en förlamande strejk i värsta fall. Sjukvårdspersonalen har varslat om strejk. Detta kan ske denna torsdag i värsta fall. Vi har förstått att det pågår ett medlingsarbete. Vi vet också att lagtingsgruppen inte sköter förhandlingar via plenisalen. Det är ett uppdrag som landskapsregeringen har. Arbetet med att förhandla står mellan arbetsgivarparten och arbetstagarparten, i detta fall med hjälp av riksförlikningsman. Vi för vår del har ingen aning om vilka förslag som kan tänkas ligga till grund för de förhandlingar som pågår. Det är inte vår uppgift och inte vår sak att ha reda på det heller. Däremot finns det anledning att diskutera vad som har lett till denna situation.

Landskapsregeringen har skrivit ett regeringsprogram där man säger att man ska vi gå in för arbetsvärderingen och skapa lika löner för likvärdigt arbete. Tre år har gått och man har inte kommit just någonstans. Ett seminarium har genomförts. Man har pliktskyldigt satt in pengar i budgeten, men ingenting konkret.

Vi uppfattar att det saknas dialog just nu. Landskapsregeringen måste ta arbetsgivaransvaret och diskutera med den personal som känner sig frustrerad. Socialministern har uttalat sig att hon inte har något ansvar. Lantrådet syns knappt i diskussionen. Finansministern deltog i och för sig i en TV-debatt, tyvärr med en viss oförsonlighet. Nu senast skrev någon från landskapsregeringen en insändare utan namn underteckning, vilket gjorde att arbetsgivarparten är synnerligen ansiktslös i denna fråga.

Vi uppmanar landskapsregeringen att ta personalen frustrations på allvar eftersom vi alla säger att vi ska skapa jämställda löner. Ta tag i förhandlingarna, skapa en situation av dialog och försök lösa situationen! Tack, herr talman.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Jag tror att det skulle ha varit bäst om ltl Perämaa skulle ha hållit sig till tio minuter. De här senaste minuterna var ett övertramp i den här debatten, speciellt med tanke på att det var ltl Perämaa som var finansminister när det senaste arbetsvärderingsprojektet lades ner. Jag tycker att det är lite övermaga att stå här är nu och anför kritik mot sittande landskapsregering. Det är en mycket svår situation för regeringen, för det åländska samhället och för patienterna och även för Tehyiterna. Låt förhandlingarna ske på ett normalt sätt. Blanda inte in parlamentet i förhandlingarna för då kan vi få en väldigt svår situation ltl Perämaa. Jag beklagar det jag hörde här senast från talarstolen.

Sedan, herr talman, ska jag uppfatta att ltl Perämaa sträcker ut en hand när det gäller att försöka komma i land med KST? När det gäller skärgårdstrafiken och ÅDA så där har liberalerna gjort vad de har kunnat för att förhindra oss. Nu har vi en reform som återstår, sträcker ltl Perämaa ut en hand?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är inte en sak för parlamentet att föra förhandlingar om en strejk som förlamar det åländska samhället. Däremot är det intressant för parlamentet att veta vad som har lett till denna situation. Det är helt sant, många regeringar har fört frågan om arbetsvärdering tidigare, även den regering som jag satt i. Vi får ändå komma ihåg att den här landskapsregeringen, under ledning av lantrådet Camilla Gunell, skrev ett regeringsprogram för ungefär tre år sedan där de här sakerna skulle rättas till. Det fanns en bred enighet efter arbetet som gjordes under förra mandatperioden. Det gjordes faktiskt ett omfattande arbete. Det fanns en bred enighet om att det här är viktiga saker. Lagtinget omfattade det regeringsprogrammet, men ändå hände ingenting på tre år. Det ansvaret att ingenting hände får nog i ledningen för landskapsregeringen ta.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! När det gäller avräkningen så är det absolut en viktig fråga att diskutera i samband med varje budget. Vår gemensamma uppfattning, både oppositionens och majoritetens tror jag, är att dagens system inte är rättvist och anpassat till vår situation i och med att den åländska befolkningen har ökat med nästan 5 000 människor sedan 0,45 systemet sattes ikraft den 1 januari 1993.

Statusen just nu är att vi efter ganska hårda diskussioner med regeringen har kommit överens om, även med finansministeriet där det hårdaste motståndet finns, att vi ska gå till Ålandsdelegationen och få ett utlåtande som vi sedan kan föra vidare. På det sättet kan vi få en öppning när det gäller att få till stånd en förändring av avräkningsbeloppet som skulle vara mera i paritet med hur befolkningssituationen ser ut och hur de ekonomiska realiteterna just nu är.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är bra att få höra att arbetet inte är helt nedlagt. Vi får förstås konstatera att arbetet med att ändra avräkningsgrunden och komma till den faktiska förändringen kommer att skjutas över till nästa landskapsregering. Den frågan måste givetvis bli föremål för nästa regeringsprogram. Förhoppningsvis kunde frågan vara föremål för nedteckning i Finlands regerings regeringsprogram också. Eftersom frågan inte ännu efter två års diskussioner har lämnats till Ålandsdelegationen så kommer det faktiska beslutet i riksdagen inte att tas under den här mandatperioden. Vi hör att frågan inte är helt död i varje fall. Vi kan väl inte nöja oss med någonting annat än det just nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag tänker också uttala mig om avräkningsgrunden. Ltl Perämaa sade att det är bra att arbete inte är helt nedlagt och dödförklarat. Jag tror att ltl Perämaa nog känner till att man jobbar lika hårt med den här frågan nu som man har gjort tidigare. Vi har jobbat med frågan i tidigare regering, i finansutskottet och vi är alla helt överens om att det här systemet är omodernt. Det regleras i paragraferna 45, 46 och 47. Punkt 3 säger: ”Om landskapets förvaltning annars belastas av betydande utgifter som inte hade förutsetts när denna lag stiftades”, det kunde man tänka sig att gå på. Man kanske inte tänkte på att förskjutningar i befolkningsunderlaget, där vår procentuella andel blir större, faktiskt har en stor betydelse. Men visst jobbas det på det, vilket jag tror att ltl Perämaa också känner till.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Nu känner jag till det, nu när finansministern sade att man gör det. Vi har hört ungefär samma sak i två års tid. Det är ingen lätt sak. Jag ville mest bara övertyga mig om att arbetet fortgår.

Med tanke på det jag sade i anförandet, ska vi någon gång gå in för mera behörighetsövertagande på skatteområdet så måste vi kunna jämföra det med en korrekt och verklig situation. Normalt skulle man ändå kunna förvänta sig att varje regering har någon större framgång utgående ifrån finansiering från riket med den självstyrelselag vi har. Under förra mandatperioden lyckades vi, under ledning av lantrådet Viveka Eriksson, få över 50 miljoner eller 40 procent av Finlandskabeln. Avräkningsgrunden kunde ha varit den här regeringens framgång.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag tror faktiskt att det kan bli på det sättet att den här regeringen kommer att ha större framgång. Ju längre man nöter på en fråga desto närmare kanske man kommer till ett resultat. Bara att Ålandsdelegationen ska titta på det här är en framgång. Den här regeringen har redan en större framgång att visa upp än vad den tidigare regeringen hade. Eftersom vi alla är överens om att det här är en jätteviktig fråga för oss så ska vi hoppas att det lyckas. Det är bra att ltl Perämaa nu är förvissad om att regeringen jobbar med den frågan. Det har nog kommit flera bekräftelser per år på det faktiskt, för den här frågan har ställts ganska många gånger och den har fått samma svar.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi har fått bekräftelser i ungefär två års tid om att landskapsregeringen avser att föra frågan till Ålandsdelegationen. Den bekräftelsen fick vi nu igen idag. Det får vi leva med just nu. Om någon når framgång i denna fråga så är det en framgång för den åländska befolkningen. Jag ska personligen gå fram och gratulerade den finansminister eller det lantrådet, i vilken regering som helst, som når resultat i den här frågan. Det här är så viktigt för det åländska samhället.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Ltl Perämaa tar fram ungdomsarbetslösheten och bekymren över ungdomarna som blir hemma och inte kommer in på en utbildning och kanske svänger dygnsrytmen osv. Socialdemokraterna har jobbat hårt med den här frågan. Vi har en tanke om att man borde sätta in tidiga insatser. Problemen borde lösas mycket tidigare. Man måste sätta in insatser i senare skeden också, men om man har börjat i god tid så kommer man att se minskade problem. Vad är liberalernas lösning på detta?

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Som jag sade i mitt gruppanförande så ser vi ett problem med övergången från grundskola till gymnasialstadiet. På rikshåll har man samma huvudmän för båda stadier. Vi har fått den bilden att det då kan vara lättare att helt fysiskt hålla reda på ungdomarna och veta om den personen går över från det ena stadiet till det andra. Det är vuxna personer i skolledningen som har kontroll över det hela.

Nu tänker vi inte föreslå ändringar. Vi måste i varje fall skapa ett system där i övergången från grundskolan till gymnasialstadiet ska finnas ett ansikte och namn på ungdomen så att den kommande skolledningen på nästa stadium känner till var de ska söka efter dessa ungdomar.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Sådana skrivningar på lösningar hittar vi lätt här i den här budgeten tack vare socialdemokratisk politik. Vi hittar till exempel ökade resurser för skolpsykologer och kuratorer som just ska ha den här rollen.

Jag blir måttligt förvånad. Talar liberalerna alltså om samma huvudman? Vill man föra gymnasieskolan ner tillbaka till kommunerna som i riket eller vill man plötsligt ta över kostnaderna för grundskolan och på det sättet helt urholka kommunerna? Jag tror inte att liberalerna har tänkt igenom det här. Jag är mycket intresserad av att höra er lösning, för hittills har jag inte fått något svar på min fråga.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Dessvärre tycks det vara uppenbart för alla lyssnare att ltl Kemetter förberedde sin replik innan jag hade hunnit avsluta min replik eftersom jag så tydligt sade att vi inte är ute efter att göra ändringar i behörighetsfördelningen mellan kommuner och landskapet gällande utbildningen. Jag beskrev just risken med att ungdomar faller mellan stolarna i denna övergång. Det måste finnas sätt att säkerställa sig att ungdomen som har gått igenom grundskolan finns i medvetande hos den skolledning som utbildar ungdomar längre fram, alltså gymnasialstadiet. Det känns som om socialdemokraterna nästan är upprörda över att andra partier än de vill lyfta upp ungdomsfrågorna. Ni har inte ensamrätt på de här frågorna. Vi är åtminstone lika bekymrade över frågan som ni är.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Ungdomar som riskerar att falla mellan stolarna har vi jobbat med rätt mycket under den här mandatperioden för att se hur vi ska hitta lösningar. Någon egentlig standardlösning finns ju inte. Det handlar väldigt mycket om individuella problem och man måste hitta individuella lösningar.

Under det senaste året har vi fått färdigställt ett samarbete mellan social- och miljöavdelningen, näringsavdelningen och utbildningsavdelningen. Vi har tittat noggrant på hur arbetet med ungdomarna fungerar i dagsläget. Vi har tittat på hur vi har allockerat resurser och hur vi kan få det att fungera på ett bättre sätt. Det här resulterade i en rapport som blev klar för cirka en månad sedan.

Det finns också skrivningar i budgeten för hur vi ska ta det här arbetet vidare. Vi ska se till att det effektivera arbetet. Det viktigaste är att se till att folk faktiskt inte hamnar i den situationen att man ramlar igenom stolarna. Vi måste försöka hitta vägarna framåt för att också använda våra resurser. Resurserna finns, som vi kan bedöma nu, och vi har också en väg framåt för hur vi ska lösa det här.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det finns inte så mycket att säga om det. Vi tycker att det är bra att man fokuserar på dessa frågor. Vi vill inte på något sätt ge sken av att vi har all kunskap i den här frågan eftersom det är en komplicerad fråga. Det finns knappast något generellt recept för att lösa alla ungdomars problem för de är säkert olika beroende på familjeförhållanden och bakgrund osv. Det finns många lösningar för ett komplext problem. Vi ville lyfta upp den här frågan eftersom den är så viktig, ungdomar faller mellan stolarna och det finns en oerhört stor risk att de aldrig hitta vägen tillbaka till ett normalt socialt liv i samhället.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag och regeringen delar helt och hållet just den analysen. Den här resursen har vi inte råd med att låta försvinna bort från samhället. Vi ska se till att erbjuda ungdomar möjligheter att utvecklas och kunna bli en del av ett växande samhälle.

Det som ltl Perämaa belyser i sitt anförande är komplext, vi på Åland har ett antal olika myndigheter som ska samverka i detta. I kartläggningen har vi noterat att var och en av myndigheterna vet vad de ska göra. Många gånger blir gränserna problemet. Nu har vi kartlagt de största bekymren. En samordning kommer att ske från utbildnings- och kulturavdelningens sida. Var och en av myndigheterna ska också göra sin del i det här ansvaret. Jag tror att vi har hittat en väg framåt. Jag välkomnar också in alla typer av inspel som kan vara ett sätt att lösa det här. Jag tror, precis som ltl Perämaa sade, att det här är ett gemensamt bekymmer som vi ska ta ett gemensamt ansvar för.

 Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Den här frågan är viktig. Vi menar att det finns anledning att fördjupa den här diskussionen i behandlingen av budgeten i finans- och näringsutskottet. Vi kommer säkert att be utbildningsansvarige Johan Ehn att beskriva de här sakerna lite mera i detalj under det arbetet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Ingalunda, ltl Perämaa, har vi någonsin från socialdemokraterna nämnt att vi har ensamrätt på frågan. Vi äger inte ens denna fråga. Däremot brinner vid enormt för dessa unga och det har vi gjort länge. Ltl Perämaa nämnde just unga som vi glider mellan stolarna. Det stämmer, vi har alltför många idag som glider mellan stolarna och det behöver man titta på.

Minister Ehn nämnde kartläggningen. Jag upplever att man nu börjar se fall luckorna och vilka åtgärder som behövs. Äntligen känner jag att man hittar strukturen. Resurserna finns, som minister Ehn nämnde, men vi behöver fördela resurserna på ett rätt sätt och titta på var fall luckorna är, hur vi täpper till dem och hur vi gör för att hjälpa till. Varenda ungdom vi räddar är otroligt viktig, för den personen och för anhöriga.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tycker att den här repliken var ett lagom korrigerade inlägg efter den förra repliken från ltl Göte Winés partikollega Sara Kemetter. Vi har inte någonsin ifrågasatt ltl Winés engagemang i den här frågan. Engagemanget är väl känt och noterat i många sammanhang. Vi vet att just ltl Winé brinner för frågan och det gör många i vår grupp och jag också. Förlorar vi dessa resurser så är det risk att vi tappar dem för en lång tid framöver.

Det är bra om vi kan avsluta den här lilla diskussionen om ungdomsarbetslösheten här just nu med en rätt stor enighet, som jag uppfattar det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Jag får tacka liberalernas gruppledare för ett bra och balanserat inlägg. Det sista om Tehystrejken, där vi alla sitter i samma båt, är väl någonting som vi får återkomma till. Jag tillhör, i likhet med ltl Perämaa, dem som sannerligen är oroliga för följderna. Vi får avvakta resultatet av förhandlingarna så får vi se vad som kommer att krävas för att få samhället i ordning. Jag oroar mig också för den brist på solidaritet som hela det här händelseförloppet kommer att visa i slutändan. Det får vi återkomma till.

Underskottet lyfter ltl Perämaa ofta upp. Vi har ett budgetförslag för nästa år som är underbalanserat med ungefär 8,5 miljoner men ändå innehåller inte de liberala gruppmotionerna direkta åtgärdsförslag när det gäller det ekonomiska området, frånsett den digitala agendan, ÅDA-bolaget. Vittnar det om att liberalerna inser att det är viktigt att vara försiktig med att dra ner offentliga verksamheter i nuvarande läge?

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Om ltl Harry Jansson tar sig tid att läsa vår skuggbudget så är den mycket tydligt rubricerad med begreppet återhållsamhet. Vi presenterar en resultaträkning som inte alls ger ett resultat i balans men ändå är ett något bättre resultat än det som landskapsregeringen presenterar. Som oppositionsparti skulle det ändå vara lätt att föreslå både det ena och det andra. I andra valrörelser har vi sett exempel på det från andra partier. Våra inbesparingar, som säkert kan ifrågasättas av någon och diskuteras, riktar sig mot den egna verksamheten. Vi förespråkar andra satsningar inom extern verksamhet, utanför själva landskapsförvaltningen, vilka kunde ge positiva effekter.

Ltl Harry Jansson, replik

Om talmannen tillåter vill jag passa på att frågan, när vi har den liberala gruppledaren i talarstolen, om den liberala synen på de reformer som pågår just nu. Man får en liten blandad känsla. Liberalerna vill ha reformer men inte på det sätt som landskapsregeringen lägger fram dem. Är det inte viktigt, i det här läget när vi har satsat oerhört mycket pengar på enskilda reformer, att gemensamt försöka få dem i mål istället för att försöka lägga krokben, bland annat på den digitala agendan? Det är ett oerhört resursslöseri om vi inte tillsammans försöker se till helheten. ÅDA är en utsträckt hand till kommunerna. De kommuner som liberalerna annars brukar måna om. Man ger kommunerna möjligheter att få tillgång till modern teknik till en överkomlig kostnad. Är inte detta någonting som liberalerna borde välkomna?

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är bra att den här diskussionen kommer upp. Vi är för reformer som strukturellt förbättrar livet för ålänningarna och förhoppningsvis sparar lite pengar åt landskapet på samma gång. Vi är inte för reformer som inte är bra. En reform är inte bra per automatik, den måste vara bra också. Som vi ser ÅDA projektet så är det en massa personer som i huvudsak sysslar med support och de flyttas till samma ställe. För landskapets del är det ett antal personer som egentligen enbart och i huvudsak har sysslat med support och de ska vara någon annanstans för att sedan komma hit och hjälpa till med supporten. Det finns många frågetecken. Vi har ännu inte kunnat se en budget för ÅDA. Vi vet att det blir en massiv organisation och stora hyreskostnader. Övertyga oss om att det är bra, för vi är inte övertygade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Kollegan Mats Perämaa uttalade bekymmer med det han kallade imagepolitik. Det finns orsak att vara mycket bekymrad och vi har hört och läst om andra som delar den uppfattningen. 

I grunden är politik frågan om att vilja, vilja förändra och försöka nå resultat. Jag tolkar inte republikens presidents uttalanden överhuvudtaget. Det ankommer inte på mig att göra det. Men när jag ser en utveckling som går bort från resultatinriktad politik, till det som kallades image, så följer därav att det tycks vara viktigare att synas i politiken än att åstadkomma resultat. Det är mycket allvarligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Ltl Mats Perämaa hade en oro för ungdomsarbetslösheten och ungdomsarbetslöshetssiffrorna. Tittar man på åtgärder mot det så är de väldigt spridda och det finns olika åtgärder som kan ge olika effekter. Man vet att det finns ett starkt samband mellan arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet. Får man ner den generella arbetslösheten så går också ungdomsarbetslösheten ner.

Jag har en fråga till ltl Perämaa som lyfte ungdomsarbetslösheten som en av de viktigaste frågorna. Näringslivspolitiken är egentligen det allra viktigaste för att komma tillrätta med arbetslösheten. Jag saknar en del från liberalerna här. Vad är liberalernas näringslivspolitik? Det finns inte mycket om detta i motionerna. Det finns skottpeng på djur och det finns åtgärder för museet och den offentliga förvaltningen. Vad är liberalernas förslag till ändrad näringslivspolitik?

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag ska välja att beskriva en av våra motioner. Som jag sade så kommer presentationen senare.

En enkel fråga är upphandlingslagstiftning under EU:s gränsvärden. Vi skulle få samma lagstiftning som för landskapet som för kommunerna istället för diverse olika, mer eller mindre, spretiga upphandlingsdirektiv eftersom vi inte har någon egen lagstiftning på det område. Om vi kunde lagstifta om det så skulle det vara en grund för ett mer företagsvänligt klimat. Många entreprenörer utför tjänster åt det offentliga. Om man i anbuden, som ges åt dessa entreprenörer, vet att mottagaren, dvs. anbudsgivaren utgår ifrån samma lagstiftning så då blir situationen betydligt lättare för entreprenören. Detta i sig skulle vara en grund för ett mer företagsvänligt klimat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Vad gäller upphandlingslagstiftningens vara eller icke vara så har den också diskuterats ganska mycket. Ålands näringsliv har gjort en utredning där de inte alls med säkerhet förespråkar en lagstiftning på området. De vill gärna ha regleringar men det behöver inte vara lagstiftning. Jag är inte helt säker på att det förslag som liberalerna har gynnar näringslivet jättestarkt, såsom ltl Perämaa vill framföra, eftersom Ålands näringsliv inte har sagt att de absolut vill ha en lagstiftning. Det finns lite oklarheter där.

Jag frågar fortfarande efter om det finns flera förslag. Vi har en jätteduktig och ambitiös näringsminister som här har presenterat mycket bra näringspolitik. Jag upplever att liberalerna också borde ha förslag på bra näringspolitik om de lyfte ungdomsarbetslösheten som en av de viktigaste frågorna. Jag saknar ändå tillräckligt med förslag.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Om vi gör en jämförelse; ett av de stora paradnumren i näringspolitiken i detta förslag är begreppet Team Åland. Detta låter förstås jättebra. Det är bra att vi samarbetar för näringspolitiken. Det står också att man återkommer i tilläggsbudgeten för att beskriva vad det här egentligen innebär.

Sett ur lagtingets synpunkt så detta att vi föreslår lagstiftning på upphandlingsområdet är en väl konkret fråga som Team Åland som ska avgöras någon gång senare.

Ålands näringsliv vill reglera upphandlingen. Hur reglerar vi saker och ting här lagtinget? Tar vi några diverse beslut som möjligen gäller? Nej, det normala är att vi stiftar lagar, det är reglering.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Tack, herr talman! Nästa års budget utgör starskottet för en långsiktig plan och ett mål att göra Åland till ett hållbart och jämställt samhälle år 2051. Det är en ambitiös målsättning och ett unikt beslut som lagtinget slagit fast. Det väcker både respekt och nyfikenhet i vår omvärld. Det är mycket bra.

Det är en djärv och mycket humanistisk vision landskapsregeringen målar upp för oss. En vision som ska inspirera oss att i handling omvandla tankar och idéer som ska ge hopp och framtidstro. De som växer upp på Åland ska känna att de som bär det politiska ansvaret verkligen månar om deras livsvillkor vill se långsiktigt på deras och alla andras framtid. För att ett samhälle ska kunna växa och bli starkt måste barn och unga känna sig trygga och modiga. De måste kunna känna att det samhälle de lever i vill ge dem den bästa tänkbara starten i livet. Det är ingen blygsam uppgift men fullt möjlig med tanke på Ålands och ålänningarnas resurser och Ålands särskilda status.

Varje jämförelse mellan landskapets ekonomi och andra länders ekonomier ger vid handen att Ålands situation i vissa avseenden avviker till det bättre. Landskapet har inte några lån. Jag kontrollerade om det fanns några länder i världen som är i samma situation. Ja, i världen befinner sig Macau, Brunei, Palau och Lichtenstein i samma situation. Länder som vi ganska sällan jämför oss med för övrigt. Det visar att alla länder i EU-zonen, USA och den övriga industrialiserade världen och så gott som i hela världen har man statsskulder.

Vi har en låg arbetslöshetsgrad, det är bara Island och Norge som har lägre än oss. I Eurozonen är den genomsnittliga arbetslöshetsgraden drygt 10 procent. Vi klarar oss hyfsat fortsättningsvis.

Inflyttningen till Åland är relativt hög trots en viss försämring av sysselsättningsläget. Åland är fortfarande attraktivt. BNP per capita på Åland är betydligt högre än i resten av landet närmare bestämt cirka 15 procent högre. Med detta vill jag nyansera bilden av Åland. Det har också andra gjort här, jag håller med ltl Runar Karlsson och finansministern. Det är lite omotiverat att framhålla den åländska ekonomin i en så mörk dager så att vi bara ska gå här och hänga huvud och tycka att det är så svårt och tungt. Visst kan det vara svårt och tungt men vår utgångspunkt är inte katastrofal. Jämfört med de allra flesta platser på jorden så har vi det mycket bra och det ska vi ta fasta på och låta oss inspireras av.

Den långvariga internationella konjunkturen har givetvis påverkat vårt samhälle och det som måste bemötas med åtgärder för att förhindra att arbetslösheten ökar ännu mer och företagens lönsamhet ytterligare försämras. Vi måste förhindra att vi hamnar i en negativ ekonomisk spiral som t.ex. Finland och många andra länder är i.

Den åländska ekonomin byggs upp av tre aktörer. Landskapets och kommunernas ekonomier samt det åländska näringslivet. Av dessa tre klarar sig landskapet bäst. Vi klarar oss tämligen bra om man tittar på den här budgeten. Att det finns ett underskott har förklarats av flera som står bakom den här budgeten. Det är lite billiga poäng att stiga upp och skrika att budgeten inte är i balans. Så enkelt är det inte. Man bör lyssna på motiveringarna till det här underskottet och varför det är som det är. Det är bland annat till för att öka stimulansåtgärderna för den privata marknaden.

Under den här mandatperioden har regeringen Gunell gjort sin hemläxa. Man har strukturerat om sina egna verksamheter och får nu ut mer av pengarna. Man kommer med ett nytt budgetupplägg som gör den ekonomiska situationen i landskapet mera rättvisa och man står i beråd att utveckla ett stabilitetssystem för att långsiktigt säkerställa såväl tillräcklig likviditet som investerings- och finansieringsförmåga.

Landskapets ekonomiska förutsättningar är i relation till kommunernas och näringslivets betydligt ljusare. Här finns det skäl att rikta ett stort tack till finansavdelningens tjänstemän och finansministern för en fin prestation efter ett tungt och svårt arbete. Tack.

Tyvärr är det sämre ställt med det åländska näringslivet. De åländska företagen har varit uthålliga trots flera år av ekonomisk tillbakagång och stagnation. Den nyliberala kritiken av landskapets ekonomi har ensidigt gått ut på att kräva minskade offentliga utgifter för att på så sätt öka efterfrågan. Den politiken har inte lyckats. Nu skallar kraven på offentlig stimulans för att stimulera efterfrågan på den privata marknaden. Nu ska den offentliga ekonomin stimulera den privata efterfrågan. Det är säkert en åtgärd som behövs.

För socialdemokraterna har det alltid varit viktigt att både spara och stimulera. Vi har varit tämligen frustrerade i vissa sammanhang eftersom ”skära-ner-politiken” har varit så ensidig.

Vi noterar att det i landskapets budget finns investeringar för över 100 miljoner om man räknar med Finlandskabeln. Direkta investeringar är det allra effektivaste att skapa sysselsättning. Då stimuleras arbetsmarknaden och olika företag är engagerade särskilt inom byggbranschen. Det är mycket bra och vi hoppas att de här projekten kan förverkligas.

Landskapsregeringen stimulerar också köpkraften hos privata personer, det har regeringens representanter här redovisat för.

För att öka näringslivets konkurrenskraft kan samhället gå in med utbildningsåtgärder för arbetskraftens kompetens. Den här typen av åtgärder har landskapsregeringen och vi politiker varit allt för dåliga på att använda oss av. Jag hoppas att här kan ske en utveckling under årets lopp. Det är inte säkert att dessa åtgärder är tillräckliga för att få hjulen att snurra. Det som är av största vikt för att det privata näringslivet ska komma igång på Åland är givetvis att Finlands exportindustri kommer igång.

Den tredje ekonomiska aktören är kommunerna. Kommunstrukturen på Åland knakar allt mer i fogarna. När regeringen Gunell gjorde sitt regeringsprogram kom man överens om att lägga allt prat om kommunsammanslagningar åt sidan. Istället togs beslut om att öka det kommunala samarbetet i form av en samhällsservicereform. Det fanns tre delar; IT-samarbete, socialt samarbete och infrastruktursamarbete. Dessa tre projekt har nu kommit olika långt.

ÅDA har vi diskuterat här och det är bra på gång. KST, kommunernas socialtjänst har motgångar speciellt i kommunerna. Jag är lite förvånad över liberalernas sätt att motverka den här reformen på det kommunala planet. Det är säkert så att kommunerna ser till sina egoistiska intressen, men för ett parti i lagtinget är det viktigt att se till helheten.

Den s.k. infrastrukturen gruppen har så vitt jag vet ännu inte kommit med några konkreta förslag.

Talmannen

Den rekommenderade tiden är nu till ända.

Ltl Barbro Sundback

Ja, jag hade också tänkt ta centerns två minuter i bruk.

För oss socialdemokrater är det givetvis viktigt att alla de här tre samhällsservicereformerna förs i land. Om inte detta lyckas så måste man konstatera att den här regeringens ambitioner, att skapa samarbetsformer mellan kommuner istället för att diskutera sammanslagningar, inte är tillräckliga. Det kan inte vara så man upprätthåller 16 kommuner för att det alltid har varit så utan att vare sig tänka på ekonomiska förutsättningar eller på medborgarnas lika rätt till service.

Till sist, herr talman, vill jag nämna två saker som jag tycker har varit väsentliga och som finns upptagna här och det är det goda parlamentariska samarbetet som vi har haft i Ålandskommittén och där arbetet går framåt.

Det andra är att vi har åstadkommit en policy för Ålands neutralisering och demilitarisering. Det är en historisk händelse. Aldrig under självstyrelsens historia har lagtinget tagit så omfattande ansvar för de här frågorna. Det här dokumentet kommer vi i sinom tid att diskutera separat här i lagtinget. Tack, herr talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Visst har ltl Sundback rätt i att Åland på många sätt är ett fantastiskt ö-rike att leva och bo i.

Tidigare i debatten har det bekräftats att vi så småningom, kanske redan nästa gång lagtinget diskuterar budgeten om ett år, står inför frågan om vi ska uppta lån för att kunna finansiera vår verksamhet framöver. I synnerhet om vi ska fortsätta på den inslagna vägen, som ltl Sundback i sitt anförande varmt förespråkar, att vi ska stimulera ekonomin genom offentliga investeringar. Det anknyter också på ett intressant sätt till det avslutande resonemanget om Ålandskommittén och dess arbete om utvecklingen av den ekonomiska självstyrelsen. Ser inte ltl Sundback en risk i att vi, som inte kan förfoga över våra egna inkomster, går in för ett system där vi också upptar lån för att finansiera vår verksamhet och våra investeringar?

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, livet är inte riskfritt, inget beslut är riskfritt. Socialdemokraterna har aldrig varit så livrädda för lån ifall de gäller investeringar, däremot kan man inte låna till drift. I valet mellan att bygga en geriatrisk klinik och skära ner på servicen till medborgarna så tror jag att de flesta i mitt parti är beredda att ta ett lån för att förverkliga den geriatriska kliniken.

Ltl Axel Jonsson, replik

Där kanske vi ser en skillnad i den ekonomiska politiken. Man borde åtminstone se den skillnaden i den åländska politiken i dagsläget. Föreslår man att man ska fortsätta expandera den offentliga verksamheten så medför det att vi förr eller senare saknar utrymme för att genomföra investeringar utan att uppta externa lån. Den här landskapsregeringen har ju tydligt valt den linjen. Trots betydligt utökade intäkter så får man inte ekonomin att gå ihop, vilket gör att vår kassa urholkas och vi kommer att tvingas att uppta lån i framtiden. Ålands Framtid ser det som en väldigt farligt väg att vandra. Ltl Sundback har många gånger förespråkat husmorsmodellen. Man kan ställa sig frågan; skulle ltl Sundback föreslå för en husmor som saknar möjligheter att påverka sina egna inkomster att belåna sig själv för att klara sina framtida utmaningar? Det är en mycket intressant principiell fråga.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ltl Axel Jonsson vill inte acceptera regeringens och majoritetens resonemang. Visst kan man ta bort underskottet på 8 miljoner, men man vill i det här skedet signalera att man är beredd att investera för att öka den privata efterfrågan. Man vill stimulera den privata efterfrågan. Det är viktigare än att det står noll på den plats där det nu står 8,8 miljoner. Det är den politiska orsaken till att det ser ut som det ser ut i budgeten. Det är inte det att man inte skulle kunna få budgeten i balans vad gäller siffrorna, men man vill stimulera det privata näringslivet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Kollegan Sundback nämnde att landskapsregeringen planerar för ett stabilitetssystem. Det är säkert bra. Nu beslöt lagtinget redan i fjol om ett sådant system eftersom det i budgetförslaget för 2014 ingick ett förslag om införande av ett stabilitetssystem. I detta budgetförslag på sidan 13 så ingår samma förslag ordagrant. Enbart årtalet är ändrat från 2014 till 2015. Är det samma stabilitetssystem som avses? Finns det nu några utsikter att det här leder till någonting? Uppenbarligen blev det ingenting av det förra.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag förstår att meningen med ltl Gunnar Janssons fråga är att försöka påvisa att landskapsregeringen har misslyckats. Så kan man säkert se det. Som jag förstår det så har arbetet med att lägga upp den här budgeten, som den ser ut nu, tagit oerhört mycket kraft av finansavdelningen. Det beror bland annat på att under den tid som ltl Gunnar Janssons parti hade finansministerposten så gjordes ingenting av det här fast vi hade en ny finanslag. I betänkandet, som leddes av en liberal, sades; ”i nästa budget ska vi särskilja investeringar och drift”. Det hände aldrig! Det har tagit tid. Det här kommer säkert att förverkligas nu och det är inte för sent. Jag hoppas att ltl Gunnar Jansson bidrar till att lösa frågan om stabilitetssystem.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Inte söker jag strid eller konflikt. Jag vill veta vad som gäller. Jag vill förstå innebörden i förslagen. När jag läser de här texterna parallellt så är det samma sak ordagrant. Det skiljer sig absolut ingenting, utom att årtalet 2014 är ändrat till 2015. Jag förstår att det är samma förslag som nu återkommer.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror att ltl Gunnar Jansson verkligen har dragit en riktig slutsats i den här frågan.  

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Plenum avbryts nu för en kortare lunchpaus och återupptas klockan 12.30.

Talmannen

Plenum fortsätter.

Ltl Anders Eriksson

Tack, fru talman! Jag tror att rätt många anföranden genom åren har börjat med orden ”Åland står inför stora utmaningar”. Och det är väl rätt naturligt, det ska vara en utmaning att styra ett självstyrt land. Däremot kan vi konstatera att utmaningarna just nu är ovanligt många. Men det är också intressant att lite fundera på hur de olika partierna tar sig an dessa utmaningar.

Ålands Framtid föreslår igen för tredje gången att regeringens verksamhetsutgifter nästa år minskas med åtminstone 5 procent. Att minska kostnaderna för landskapets verksamhet är det enda sättet att få ekonomin i balans, när behörigheten över skatteintäkterna saknas. Speciellt när också berättigade justeringar av klumpsumman uteblivit. En budget i balans var denna regerings tidigare mantra. Nu fick vi ett nytt mantra av finansminister Nordlund, vi skulle istället prata om en ekonomi i balans, men skillnaden kanske inte är så stor.

Vissa politiker lär också igen kritisera oss för att vi inte beskriver i detalj hur dessa inbesparingar ska gå till. Men låt oss denna gång slippa den nonsens debatten, utan förklara istället hur man lägger ett detaljerat sparförslag på basen av det här budgetförslaget? Det finns ingen detaljinformation alls mera att tala om, inte ens en informativ tjänstetablå. Ingen jämförelse av kostnadsökningen från föregående år osv, osv. Det finns inget faktaunderlag i det nya budgetupplägget att bygga seriösa finansmotioner på. Jag förstår nog att det är just det som är meningen med hela upplägget. Men det är en farlig strategi att försöka dölja en dålig finanspolitik genom att mörka underlaget för förslagen.

Men från vår sida vill vi peka på i vilken riktning vi anser att den ekonomiska politiken bör gå. Speciellt när det ackumulerade underskottet för 2014 är 51,2 miljoner euro, ett underskott som ökar med ytterligare 8,8 miljoner euro i nästa års budgetförslag.

Jag lovade finansminister Nordlund att peka på en utveckling som vi från Ålands Framtid inte tycker att är okej.

 

 

Jag ska försöka skriva den här bilden lite, annars tror jag att radiolyssnarna har väldigt svårt att följa med. Med tanke på hur liten bilden är så kanske det kan vara bra att också lagtingsledamöterna får en förklaring.

Bilden visar en jämförelse mellan andelen offentligt anställda på Åland, Finland och Sverige På Åland. Här vänder jag mig speciellt till ltl Runar Karlsson som sade att vi måste titta på andra länder. Vi måste absolut göra en jämförelse.

Fullt så här rak har utvecklingen inte varit. Den har varit betydligt mera hackig, men det blev omöjligt att få en överskådlig bild om man skulle tagit med alla ändringar. Men trenden är helt klar.

På Åland har andelen offentligt anställda vuxit från 28,2 procent år 1987 till 37,2 procent år 2012. Medan utvecklingen i både Sverige och Finland varit den rakt motsatta. I Sverige har andelen sjunkit från 34,7 procent år 1987 till 31,7 procent år 2012. I Finland har andelen sjunkit från 33,6 procent 1987 till 31,2 procent 2012. Detta gäller i alla jämförelsefall åren 1987 till 21012.

Men Det sistnämnda är alarmerande på grund av att både Åland och Finland har samma intäktskälla för den offentliga ekonomin. Och det är än mer alarmerande pga. att Finland under tiden anpassat sin offentliga sektor till en tuffare ekonomi medan Åland kontinuerligt utökat densamma. Detta är inte en hållbar ekonomisk politik och det är inte att ta de utmaningar vi står inför på allvar. Jag noterade att finansministern Nordlund i sin presentation pratade om att man lever i en bubbla. Det här är också en bubbla.

Så sammanfattningsvis visar bilden att andelen offentligt anställda ökat med 32 procent på Åland medan den minskat med 9 procent i Sverige och minskat med 7 procent i Finland under samma tidsperiod. Bilden visar också att något måste göras.

Jag sade inledningsvis att det kan vara intressant att fundera på de olika partierna förhåller sig till detta.

Socialdemokraterna har velat ha en stark offentlig sektor. Jag noterade flera uttalanden från ledande centerpolitiker som också går i samma riktning. Jag noterade att liberalerna ganska långt har haft samma ekonomiska politik som vi har haft. Jag noterade att moderaterna kanske är på väg ut ur socialdemokraternas grepp.

Något behöver göras, och det kan jag försäkra att Ålands Framtid är beredda att göra. Och jag kan också försäkra att till skillnad från tidigare oppositionspolitiker som nu stöder regeringen kommer vi att driva samma ansvarsfulla politik även i regeringsställning.

Fru talman!  Jag sade inledningsvis att Åland står inför stora utmaningar. Men Åland saknar fortfarande en jobbpolitik, det är något Ålands Framtid anser att behövs. Vi har en stark lönsamhetskris i hela livsmedelsklustret, chipstillverkningen undantagen. Vi har svaveldirektivets införande som kommer att pressa en redan hårt trängd sjöfartssektor. Vi har en snart intill vettlöst tungrodd och dyr byråkrati som drabbar företagen och speciellt småföretagen och dessutom med höga tillsynsavgifter. För att motverka det här behövs en kraftfull politik. En politik dagens landskapsregering saknar. De enda anslag på näringsavdelningen som ökar är arbetslöshetsersättningarna där vi nu är uppe i 4,1 miljoner euro, momentet sammantaget.

Men vi har haft ett näringspolitiskt spörsmål på gång en längre tid. En debatt som grundstött pga. av Vårdöbron och andra problem. Den viktiga debatten blir nu efter budgetdebatten och jag tror att en nyskapande jobbpolitik, näringspolitik om vi kalla det så, förtjänar en egen mässa.

Vi kan konstatera att inte heller detta är hållbart och fru talman låt mig använda det som en åsnebrygga som tar oss vidare till miljön.

I budgetförslaget finns ett stycke om de fyra hållbarhetsprinciperna. Exakt samma stycke som ingick i landskapsregeringens meddelande om ett hållbart Åland 2051. Således har landskapsregeringen helt struntat i finans- och näringsutskottets betänkande i frågan som antogs till på köpet enhälligt av lagting. Dessutom uppmanade utskottet i betänkandet landskapsregeringen att utarbeta en femte hållbarhetsprincip som beaktar behovet av en ständig och jämn BNP-tillväxt och att alla näringsgrenars konkurrenskraft behålls i jämförelse med motsvarande näringsgrenar i våra närområden. Det här mina damer och herrar var ett enormt viktigt ställningstagande av lagtinget. Vi fick ett synnerligen flummigt ”hållbarhetsmeddelande” från landskapsregeringen. Det här styrde finans- och näringsutskottet upp på ett förtjänstfullt sätt och fick faktiskt in lite substans i ärendet. Men här står vi två månader senare och kan konstatera att vi har en regering som inte bryr sig om de beslut lagtinget tar. Det är ju lätt att lägga ett ”snömosmeddelande” om att Åland ska vara hållbart 2051, men det gäller också att jobba konsekvent för att uppnå det målet. Det har inte kommit ett eget lagförslag inom miljöområdet som tillfört någon konkret miljönytta under den här mandatperioden. Däremot har kopieringsapparaten gått varm och byråkratin svämmat över alla bräddar.

En aktiv miljöpolitik kräver konkret handling. Därför vill Ålands Framtid lyfta en viktig miljöfråga i en av våra finansmotioner. Det har länge varit och är fortfarande tillåtet att tömma allt avloppsvatten från fartyg i Östersjön. För oss är det fullständigt oacceptabelt. Med tanke på att passagerarfartygen transporter över 90 miljoner människor årligen är det en betydande belastning på Östersjöns redan sårbara miljö.

Östersjön har ändå utsetts som ett särskilt känsligt område där strängare krav på utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg kommer att gälla. För att reglerna ska kunna träda i kraft – för nya passagerarfartyg från och med 2016 och existerande passagerarfartyg från och med 2018 – behöver länderna runt Östersjön meddela IMO om att det finns tillräckliga mottagningsanordningar för toalettavfall i hamnar som trafikeras av passagerarfartyg.

HELCOM skulle på sitt senaste möte i Riga 4-6 november ta beslut om den här saken. Men tre länder Ryssland, Polen och Tyskland, motsatte sig emellertid av olika skäl detta beslut. Här ligger frågan nu.

Därför måste landskapsregeringen aktivt driva på så det blir ett totalförbud mot dumpning av toalettavfall i Östersjön.  Här kommer vi att ligga efter er med blåslampan om vi inte lyckas få något att hända.

Här kan Åland profilera sig internationellt genom att ställa sig på barrikaderna.

Avslutningsvis kan vi konstatera att med den regering vi har idag så har vi en finanspolitik, en näringspolitik och en miljöpolitik som inte är hållbar och inte riktigt tar de utmaningar vi står inför på allvar.

Vi anser att Åland och ålänningarna förtjänar bättre. Vi måste få till en politik med verkligt innehåll och engagemang som är hållbar och ansvarsfull. Ålands Framtid vill absolut medverka till det. Tack, fru talman.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Tack för att engagerat oppositionstal ltl Anders Eriksson.

Kollegan visade en bild på den offentliga sektorn. Det kanske finns någon förklaring. Har ni försökt analysera? Det kanske finns någon positiv förklaring till att det är på det här sättet. En förklaring kunde vara att Åland är ett väldigt litet samhälle. Vi jämför med två fullvuxna nationer. Ska vi kunna göra samma saker som dem så kan vi antagligen inte göra det med samma effektivitet mätt per befolkningsenhet. Det skulle jag kunna tänka mig.

En annan sak som också skulle vara intressant att veta är om ni har tittat på eventuella nyckeltal. Vad ger den offentliga sektorn sina medborgare i Finland, i Sverige och på Åland?

Ltl Anders Eriksson, replik

Nej, ltl Eliasson. Vi har inte hunnit analysera det här ännu, men vi kommer att göra det. Jag bad Ålands statistik- och utredningsbyrån att ta fram ett underlag så att vi skulle veta hur det är. Jag förstod precis att det skulle bli en sådan budgetdebatt som vi har haft hittills att allt ser mycket bättre ut nu och det är inte några större problem. Vi har dragit bort massor av tjänster, vi är effektiva och vi sparar osv. Men vi har aldrig i det snacket sett siffror och hur det är om man jämför med vad som har hänt.

I Finland har man ändå minskat sin offentliga sektor med 7 procent, trots att Niinistö, Aho med flera kallar det för imagepolitik. Här har vi ökat med 32 procent under samma tidsperiod. Jag tror att ltl Eliasson, som har drivit företag tidigare, ser att när vi har samma intäktskälla som Finland har så håller inte det här. Det här är inte hållbar politik.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Man kan inte jämföra ett samhälle direkt med ett företag. Det kan man absolut inte göra. Jag förstår att ltl Eriksson i alla fall håller med om att det kan finnas en outförd analys här som kan ge intressanta svar. Vad tror ltl Eriksson själv? Ni som förespråkar självständighet, kan det inte vara på det sättet att ju mer en liten, liten nation, som vi i så fall skulle vara, måste göra själv så kommer det att bli dyrare sett per befolkningsenhet? Det är jag ganska övertygad om.

Detta med 5 procent rakt av fungerar inte heller. Då måste ni berätta lite var vi ska ta dessa 5 procent. Vi kan inte ta 5 procent rakt av överallt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Visst, ltl Eliasson, är det en outförd analys när vi pratar om här sakerna. Jag tycker att det är trist att det är det minsta oppositionspartiet som måste sätta sig ner och börja jobba med de här frågorna. Från landskapsregeringens partier, med hela den stora förvaltning man har bakom sig, tar man inte fram någonting liknande. Tvärtom, man lägger ett budgetförslag som är näst intill omöjligt för en normalbegåvad människa att begripa sig på vad som är vad.

Sedan när det gäller självständighet, som jag visste att skulle komma, så är det ganska intressant om man jämför med mikrostaterna och hur de ligger procentuellt. Tyvärr har jag inte de siffrorna med mig här uppe i talarstolen. Jag ska be att få överräcka dem till Eliasson i ett annat sammanhang.

För ett litet självstyrt område eller en mikrostat så går det inte att kopiera alla strukturer från stora länder. Man måste tänka själv och problemet är att det har vi slutat med på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Angående siffrorna i andelen i offentlig sektor i jämfört med den privata sektorn så var det siffror från 1987 till 2012, om jag såg grafen rätt. Jag vill här upplysa om att läser man ÅSUB:s senaste rapport så framgår att det som den här regeringen och det här lagtinget har kunnat påverka är framförallt åren 2013 och 2014. Det visar på att andelen offentligt jämfört med andelen privat minskar. Volymen inom det offentliga minskar och ökar inom den privata sektorn, vilket den senaste ÅSUB:s konjunkturrapport säger. Jag hoppas att också ltl Anders Eriksson ser att det som den här regeringen gör nu med budgetar har en positiv effekt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är aldrig destruktiv fast jag kan vara tuff i debatten. Jag hoppas verkligen det är som ltl Carlsson säger. För jag kunde inte använda mig av någonting annat än officiell statistik än det senaste som fanns. Det fanns inte några siffror på vad som har hänt under 2013 och 2014 när vi de facto inte har året färdigt ännu. Det var meningen att den här bilden skulle ligga uppe hela tiden under mitt anförande. Bilden pekar ändå på en trend, en väldigt, väldigt bekymmersam trend. Jag vill understryka, så behöver vi inte ta den debatten, att det är många inom offentlig sektor som gör ett väldigt gott jobb. Men problemet är att man inte riktigt har slagit fast vilken som är den huvudsakliga verksamhet som vi ska bedriva vid en viss enhet och vilka ekonomiska och personella resurser som behövs. Apropå utebliven analys, jag upplever att inte heller den här landskapsregeringen har analyserat och det behöver göras.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag delar oron över trenden som fanns där. Svaret är att nu ser trenden ut att vara bruten. ÅSUB:s senaste rapport visar just på att den här trenden, som också ltl Eriksson oroar sig för, ser ut att vara på väg åt andra hållet.

Sedan är det ett trubbigt instrument att jämföra med nationer och att enbart jämföra andelen offentligt anställda och privata anställda eftersom vi är ett litet samhälle. Vi kan inte jämföras fullt ut med en nation. Vi kan inte skapa monopol på vissa områden där man har haft möjlighet föra ut mera till privat sektor än i en större nation. Den jämförelsen är inte riktigt fullt ut jämförbar.

Jag vill också kommentera detta om nonsens politik och att begära vad oppositionen har för inbesparingsförslag. Jag tycker ändå att man måste kunna konkretisera. I bilaga 2 ser man hur mycket personal vi har inom respektive sektor. Tala om var vi ska spara!

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sistnämnda så är jag mycket väl medveten om den bilagan. Det finns inget faktaunderlag överhuvudtaget vad respektive person gör och var de olika tjänsterna finns, om man vill gå in och lägga detaljerade sparförslag.

Jag är ändå glad över att ltl Carlsson delar min oro. Det vore konstigt annars om inte en borgerlig politiker skulle göra det. Man kan säkert tycka att det här är ett trubbigt instrument och att jämförelsen kanske inte blir hundra procent på de sista decimalerna, det kan jag hålla med om. Trenden är så pass tydlig och skillnaden är så pass tydlig så om man inte drar några slutsatser av det här så är det bekymmersamt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag var inne på lite samma som ltl Carlsson och ltl Eliasson. Har man analyserar kurvan vad som är andelen arbetskraft av offentlig sektor? Det är ju inte samma sak som kostnader för offentliga sektor. Jag tror att den här kurvan visar så här för att både riket och Sverige har privatiserat områden som offentliga sektorn betalar. Det sades en gång åt mig att Sverige har en större offentlig sektor än Frankrike, men Frankrike har högre offentliga kostnader än Sverige. Det kan vara så att om man privatiserar och det inte finns tillräckligt med konkurrens eller av andra orsaker så kan en offentlig sektor blir dyrare att drivas av andra. Det skulle vara intressant om man här också skulle analysera detta och se hur kurvan ser ut vad gäller offentliga kostnader och inte bara arbetskraften.

Ltl Anders Eriksson, replik

Som jag redan sade i min första replik så har tiden inte räckt till för att analysera det. Det finns en hel del i det som ltl Karlsson säger och det finns också en hel del i det som har kommit fram tidigare. Vi ville peka på det här och försöka få folk att tänka till. Det är ju ganska intressant för nu sägs det att man inte kan jämföra, men när ltl Karlsson själv stod och jämförde med lån då gick det rysligt bra. Man har lån i Sverige och Finland men det har vi inte här på Åland. Nog måste man ändå jämföra. Visst, ltl Karlsson, man har privatiserat men man har också förenklat, man har lagt ner verksamheter och man har effektiviserat med ett uttryckligt mål att få en effektivare offentlig sektor. Det är hög tid för oss på Åland att göra det också annars kommer inte den här ekvationen att gå ihop.

Ltl Runar Karlsson, replik

Jag sade man inte kan jämföra men jag respekterar kurvorna. Det är alltid intressant att veta om kurvorna innehåller kostnader eller bara arbetskraft. Man pratar ofta om att man ska minska offentlig sektor. Vi vet att den huvudsakliga offentliga sektorn på Åland innehåller sjukvård, skola, äldreomsorg och barndagvård. Där finns det mycket mjuka värden. Det är ganska svårt att effektivisera de områdena utan att försämra. Istället ska man vara ärlig och säga vilken nivå på servicen som vi ska ha på Åland.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag personligen anser, i och med att vi inte har pratat om det i partiet, att man ska vara försiktig med att generalisera och utgå ifrån att om man effektiviserar så blir det per automatik sämre. Jag tror faktiskt inte det. Det kan många gånger bli bättre, det kan bli ett helt annat tänkande och ett helt annat ansvarstagande än vad man har idag.

Summan av kardemumman, när ltl Karlsson frågar om det är kostnaderna eller om det är andelen sysselsatta inom offentlig sektor, så det hänger ihop. Inom hälso- och sjukvården och inom skolorna så är personalkostnaderna de absolut största kostnaderna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är nog bra av att den där bilden inte är kvar eftersom den är felaktig. Det brukar inte vara ltl Anders Erikssons varumärke att komma med felaktiga uppgifter. För det är precis tvärtom, när man tar andelen offentligt anställda, särskilt landskapsanställda, nu är personalantalet nere i 1 661 vilket man kan se budgeten i bilaga 2 på sidan 3. Jag måste gå ända tillbaka till 1998 och titta i en papperskopia för att få ett lägre personalantal i landskapets fögderi. Vi har raderat ut nästan 20 år av utveckling och privatiserat verksamheter. När man tittar i ÅSUB:s rapport, vilket Anders Eriksson påstår sig ha gjort, så ser man att år 2013 kom det 40 nya privata arbetsplatser och det försvann 38 offentliga. År 2014 kom det 100 nya privata arbetsplatser och de försvann 76 offentliga. År 2015 kommer det att vara ännu tydligare siffror eftersom landskapsregeringen privatiserar och privatiserar hela tiden. Trenden har brutits av den här regeringen.

 Ltl Anders Eriksson, replik

Som jag sade åt Sundmans bänkgranne Carlsson så hoppas jag verkligen att ni har rätt. När jag går ut med statistik och fakta så vill jag veta att det är vederhäftig fakta. Jag har inte fått fram någonting annat från Åland statistik- och utredningsbyrå än fram till 2012, det är det som de står bakom.

Jag ser verkligen fram emot en ny bild där vi kanske får se en dipp på de här kurvorna. Sverige minskar med 9 procent och Finland minskar med 7 procent och vi på Åland ökar med 32 procent. Nog måste ändå ltl Sundman hålla med mig, även om Sundman säger att det har börjat vika nu, att nog har vi ett ekonomiskt bekymmer inbyggt. Eller ser vi olika på det också?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Ja, delvis. Sedan 2008 har vi minskat personalen med 10 procent i landskapets fögderi. Man ska komma ihåg det, 10 procent är borta sedan toppen 2008 före den här lågkonjunkturen kom.

Jag kan skicka länken till ÅSUB:s rapport så att du har den i din e-post när du kommer ner bänken. Du kan läsa innantill. När det gäller landskapets siffror så står det innantill i budgeten. Du kan också få låna 1998, 1999 och 2000 års budget och jämföra med. Man ska också komma ihåg ÅSUB:s varning i konjunkturrapporten förra hösten. ÅSUB sade att nu måste den offentliga konsumtionen vara försiktig i sina neddragningar, annars får det större effekt än vad man kanske kan överblicka eftersom vi ändå har kostnaderna på ett annat moment, nämligen arbetslöshetsersättning, om vi drar ner ytterligare. Nu är krisen i sådant skede att man till och med göra måste avkall på sin ideologi delvis, vilket jag har behövt göra. Om vi skulle dra ner ytterligare nu vilket man säkert kan göra och reformera snabbt så utsätter vi Ålands folk för en större ekonomisk fara. Nu måste vi hålla elden under grytan. Vi har en roll nu i ekonomin, BNP går ner och delvis därför att det offentliga går ner.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Sundman återkommer gång på gång till landskapets fögderi. Siffrorna som jag hade visade den totala andelen offentligt anställda i landskapet Åland. Vi vet att den här regeringen haft en politik där man har knuffat väldigt mycket kostnader på kommunerna. Vi vet att när Gullåsen stängdes så fick kommunerna ta ansvar över de kostnaderna.

Ltl Sundman, man kan kanske ensidigt titta på landskapets fögderi men vi vill faktiskt titta på hela det åländska samhället. Sist och slutligen, ju mera man knuffar över på kommunerna så vem är det som får betala det i slutändan? Ja, det är ålänningarna som får göra det via kommunalskatten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag kan inte heller låta bli att spinna vidare på samma ämne som ltl Sundman i föregående replikskifte.

När ltl Anders Eriksson steg av landskapsstyrelsen en gång i tiden, 1999, låg den offentliga sektorns andel på Åland på 37,2 procent. När ledamoten nu står här i talarstolen bra många år senare är siffran exakt densamma. Under Anders Erikssons ministertid ökade den offentliga sektorn med ungefär 4-5 procent på Åland. Vad berodde det på? Ja, på den lågkonjunktur som plågade Åland i början av 1990-talet. Vi kommer ihåg alla IT-konkurserna osv. Det fanns ett uppdämt behov inom den kommunala sektorn, nästan 700 nya jobb skapades inom den offentliga sektorn inom kommunerna under 1990-talets sista fem år. Det visar att det är den kommunala sektorn som vi har gynnat och vi har verkligen försökt se till att basservicen fungerar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Så kan det säkert vara. Då bör man tänka på att jag var med i centern och då skulle pengarna rulla. Det var säkert det som låg bakom de siffrorna.

Allvarligt talat, ltl Jansson, lågkonjunkturen var säkert en orsak. En annan orsak var också att det aldrig har varit en så lång i ihållande uppgång i finsk ekonomi och via klumpsumman ”fullkomligt gödslades vi av pengar” som en finansminister sade. Där har vi också den andra orsaken till att vi sitter där vi sitter idag. Jag tror att jag hörde till en av de få som under de här glada åren pekade på att det faktiskt kan komma en nedgång igen i finsk ekonomi och den nedgången kommer att drabba oss. Jag var med i en radiodebatt där vi debatterade de här frågorna och att det gäller att hålla igen. Det var inte så lätt.

Ltl Harry Jansson, replik

För den skull ska inte ledamoten tro att jag inte delar oron allmänt sett. Hur klarar vi av att bära ansvaret för en så pass stor offentlig sektor? Samtidigt, bakom siffran 37,2 procent, hittar vi också ”den ideella sektorn”, den tredje sektorn som står för en oerhört värdefull del av samhällsservicen till våra medborgare. Ledamoten vet att vi för ut en hel del PAF-medel som leder till anställningar. Det är en förklaring till att den är exceptionell stor på Åland, det andra är småskaligheten och det tredje är självstyrelsens kärnkompetens som kräver specialinsatser.

Det som är allvarligt med Ålands Framtids motion, om att åter skrota 5 procent av verksamheten, det är att den inriktar sig bara på verksamhetsutgifterna. 170 miljoner och 5 procent - 8,5 miljoner. Det betyder att det är en ganska liten del av vår offentliga sektor som ska bära hela hundhuvudet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterar att ltl Harry Jansson säger att han delar min oro. Jag är tyvärr inte helt säker på att han innerst inne gör det. Många gånger när de här frågorna har debatterats har ltl Jansson pekat på att det är allt för lite folk i offentlig sektor och att det är allt för tufft. Det kan säkert ha att göra med tjänstemanna bakgrund eller någonting annat. Jag är inte alldeles säker på att man delar oron när det verkligen kommer till skott.

Vi har noterat att allt mera av PAF-pengarna går till att hålla igång t.ex. Visit Åland. Det är också någonting som vi på riktigt är oroliga för. Vad händer den dagen när PAF av en eller annan anledning inte kan generera lika mycket pengar till landskapets kassa som man har gjort hittills? Den egna verksamheten har fortsättningsvis suttit i relativt orubbat bo, men all extern verksamhet ut till föreningar, som t.ex. Visit Åland, så finansieras snart med PAF-pengar. Det är också en inbyggd bomb.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Nu kan jag i alla fall glädja ltl Eriksson att landskapsregeringen reagerar snabbare än vad Ålands Framtid hinner producera budgetmotioner. Redan den 11 november diskuterade regeringen behovet av att agera gentemot HELCOM och IMO beträffande Tysklands, Polens och Rysslands synpunkter angående utsläppen av toalettavfall i Östersjön. Den 13 november förde vi in detta som en åtgärd i det nya vattenåtgärdsprogrammet som nu är ute på remiss. Nu på torsdag kommer regeringen att anta en skrivelse som ska skickas till alla våra internationella samarbetsorgan med ett tydligt budskap om att de ursprungliga datumen mot förbud av utsläpp måste hållas. Vi reagerar.

Sedan skulle jag gärna vilja veta om ledamoten har läst det nya vattenåtgärdsprogrammet?

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker att det är bra att man reagerar. Jag är glad över svaret. Jag är uppriktigt glad för det här är en viktig fråga. Jag tror att det är viktigt att man trycker på också på det personella planet och inte bara skickar en skrivelse och anser att man har agerat. I IMO, i HELCOM och framförallt där ministern har säte och stämma, tillsammans med de nordiska miljöministrarna, är det viktigt att man försöker trycka på väldigt hårt. Det är egentligen ofattbart att vi kan ha stora kryssningsfartyg som kommer in i Östersjön och dumpar av allt när man är t ex i Barents hav inte får släppa ut en droppe. När man passerar Kattegatt och kommer in i Östersjön så är det som man skulle hänga en skyllt på kranarna att nu är det fritt att öppna. Det är helt ofattbart 2014! Ju mera alla ifrån åländsk sida kan hjälpas åt så desto bättre.

Minister Carina Aaltonen, replik

Självklart är det så. Vi ska alla påverka där vi har möjlighet att göra det. Här har också ltl Eriksson en viktig position.

Beträffande vattenåtgärdsprogrammet så gick det ut på remiss förra veckan. Det innehåller över 30 åtgärder som förhoppningsvis kommer att bidra till minskad utförsel av fosfor och kväve. Det här arbetet har pågått på miljöbyrån under det senaste året och nu är ute på remiss under ett halvår.

Jag vill också påpeka att det är glädjande att lagtinget fattade ett gemensamt enhälligt beslut om att Åland ska bli hållbart till 2051. Det är de facto bara två månader sedan det beslutet togs. Snart kommer vi att få en hållbarhetsstrateg på plats och då kommer vi att analysera lagtingets beslut närmare för att sedan kunna föra in det. Vi måste också värdera det innehåll som finns där.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var ju synd, jag säger åt radiolyssnarna att minister Aaltonen inte har flera repliker. Det skulle ha varit värdefullt att få reda på varför man inte plockade med den femte av de hållbarhetskriterier som finans- och näringsutskottet tog med. Jag är väldigt förvånad att landskapsregeringen kommer med samma ursprungstext som man hade i sitt meddelande. På något sätt har man inte noterat att det gjordes ganska viktiga ändringar i finans- och näringsutskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Jag har tidigare diskuterat mycket med ltl Eriksson, framförallt i social- och miljöutskottet, om problematiken med utsläpp, avloppsvatten, från fartyg. Jag stöder givetvis det arbete som ltl Anders Eriksson vill belysa. Arbetet med Östersjön är det viktigaste miljöarbetet som vi har.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack för det stödet. Jag som oppositionspolitiker är ovan med att någon från regeringsblocket håller med. Jag höll riktigt på att komma av mig. Tack!

Ltl John Hilander, replik

Tack, ltl Eriksson. Det stora arvet ligger i Östersjön och det viktiga miljöarbetet. Vi måste även ta vara på det som vi har smutsat ner hittills. Vi har både avloppsvatten som förekommer dagligen men också det gamla avfallet från tidigare krig och kemikalier.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi är eniga.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Tack för ordet. Det har varit mycket intressant att ta del av gruppanförandena här om budgeten. Jag vill gärna kommentera en del av det som har sagts.

Åland har slutat tänka själv, sade ltl Anders Eriksson. Jag skulle vilja säga att ledamoten och sitt parti får stå för den åsikten. Jag tror nog att alla vi andra tänker själva på hur vi ska ordna vårt samhälle så effektivt och så bra som möjligt inom de ramar vi har för vår befolkning för att skapa trygghet men också utveckling och framtidstro.

Jag vill också påpeka att detta med att skära i offentlig sektor, 5 procent över hela skalan, låter sig inte göras. Man måste då inför väljarna säga var man vill ta dessa 5 procent. Man kan inte komma undan med att säga att vi ska spara 5 procent. 5 procent har stor effekt, åtminstone om man ska ta det från de 177 miljoner som idag är verksamhetsutgifter. Det handlar om sjuksköterskor och lärare. Om det är detta som Ålands Framtid vill spara in på så säg det och säg det till väljarna så att de vet när det blir val nästa år, att det är detta som man menar. Faktum är att det är dit som huvuddelarna av våra resurser går. Istället måste man då jobba smart och tänka så mycket själv som det bara går när det gäller att förändra verksamheterna. Man måste kunna upprätthålla en god standard, en god kvalitet och en tillgänglighet men ändå komma ner i kostnader.

Jag vet att min kollega om Lasse Wiklöf i tiderna sade att det krävs lite kreativitet att komma på de lösningarna, men att stoppa, lägga krokben och dra i handbromsen behövs inte så mycket kreativitet till. Jag tror att han hade rätt i det. Det är krävande att tänka nytt, det är krävande att förändra både för oss politiker men också för alla andra som är införstådda med förändringsprocessen.

Ltl Anders Eriksson var en av dem som sade att gymnasieskolan var ett döfött exempel när det gällde att komma ner i kostnader. Jag tycker att man ska konstatera att ltl Eriksson hade fel. Ja, det hade du? Ja, vi är tacksamma för det erkännande. I budgeten har vi idag 15,8 miljoner för gymnasieskolan. När vi stod här och ville förändra gymnasieskolan och gå från sju enskilda självständiga enheter till en gemensam organisation då var vi rädda för att kurvorna pekade på att vi skulle vara uppe i 18 miljoner idag. Ltl Eriksson hade fel på den punkten och det är hedersamt att han kan erkänna det.

Det är inte alldeles enkelt när det gäller att göra benchmarking och jämförelser med andra länder och med andra städer. Man har prövat det kommunalt, man har prövat det i Mariehamns stad. Man kan jämföra hälso- och sjukvård på Åland med andra sjukhus. Man kan jämföra skolor hos oss med andra skolor, men att komma till rättvisa jämförelser om personalbemanning osv. är väldigt svårt eftersom vi gör saker på olika sätt.

Jag varnar för att spara ner för mycket och släcka ner för mycket för det drabbar de barn som också ltl Eriksson ville värna om här i ett inlägg igår. Det drabbar de äldre, de funktionshindrade och ungdomar. Det drabbar alla dem som är i behov av samhällets stöd.

Som ltl Sundman var inne på, att ta ansvar betyder olika saker i olika tider och under olika konjunkturer. Nu tar vi ansvar för ett samhälle som just nu befinner sig i en svacka. Det är vårt ansvar att lyfta och fortsättningsvis skapa trygghet och framtidstro.

Ålands Framtid får nog vara lite tydligare. Var ska ni ta pengarna ifrån om ni ska spara 5 procent? Det går inte på energiområdet inom landskapsförvaltningen, där är vi underbemannade. Det går inte inom EU-enheten, den är också underbemannad. Det går inte på social- och miljöavdelningen, den är så liten som det bara går. Ramarna är tajta idag när det gäller verksamhetsutgifter. Man måste nog vara mera specifik annars kommer sparkravet att gälla skola, utbildning och hälso-och sjukvård.

Sedan tycker jag att man måste vara uppriktig och rättvis. När landskapsregeringen har kommit med förändringar som har inneburit en minskning i utgifterna då har man sagt nej från den här salens sida och från de som vill spara mer. Hur var det med LBU-programmet? Hur var det med avbytarservicen? Hur var det när man hittade ett tekniskt fel på 118 000 euro i en tilläggsbudget? Ja, då skulle det plötsligt ges till livsmedelssektorn för handelsbojkotten.

När landskapsregeringen har presenterat förslag som innebär en sänkning i utgifterna då har man från den här salen sagt nej till de förslagen. Så, det går att prata men det är svårare att åstadkomma förändring. Landskapsregeringen har under de här åren de facto minskat i personal med 8 procent, 147 tjänster och det är ganska mycket. Det är ungefär vad vi tål i dagsläget.

Det är också viktigt att man är med och förändrar när det kommer förslag på förändring som kan innebära en effektivering och en professionalisering av offentlig sektor. Det är det som landskapet gör inom många, många områden idag.

Självstyrelsesystemet är under arbete och i utveckling. Vi har under den här mandatperioden presenterat en ny lag för hembygdsrätt och vi fortsätter med jordförvärv.

Vi har presenterat en ny lag för integration och även öppnat dörrar på rikssidan för flyktingmottagning.

Vi har fått regeringen i Finland att acceptera att Åland kan vara med i vindkraften och i feed in systemet.

Vi har första gången någonsin presenterat en demilitariseringspolicy för Åland.

Vi har antagit ett dokument om att Åland ska bli ett hållbart samhälle 2051 och tillika påbörjat arbetet med en tillväxt- och utvecklingsplan.

Ålands digitala agenda är under arbete. En ny hemsida som kommer att bli toppmodern och mycket bra och kommer att presenteras i augusti.

Lagstiftningen är under arbete när det gäller kommunernas socialtjänst. En fortsatt dialog pågår med kommunerna.

När man inom ramen för samhällsservicereformen har frågat vad landskapet gör och om inte landskapet förändrar sina verksamheter så vill jag visa den här bilden.

 

 

          

Förvaltningen förändras nu starkt och det påverkar också väldigt många människor. Det här handlar om att landskapet renodlar den offentliga förvaltningen, kärnförvaltningen, till att handla om lagstiftning och budget i huvudsak. Landskapet lägger i större grad ut serviceproducerande uppdrag inom andra serviceproducenter som underlydande myndigheter, kommunalförbund, bolag eller inom den tredje sektorn.

På den här bilden ser man avbytarservicen som 2015 övergår i privat regi och det berör 15 personer som tidigare var landskapsanställda.

Sjötrafikens driftprivatisering pågår nu under åren 2013 till 2016 och det berör 110 av landskapets anställda.

Ålands digitala agenda gör att 20 personer flyttar in i ett bolag tillsammans med Mariehamns stad, kommunförbundet och ÅHS och de professionaliserar de digitala verksamheterna och tar fram e-tjänster.

Fastighetsverket som under 2015 etableras i en underlydande byrå till finansavdelningen blir från 2016 ett affärsverk. Det rör 55 personer i landskapsförvaltningen.

Flera tillsynsuppgifter har gått från förvaltningen till ÅMHM.

Ombudsmannamyndigheten ombildades till en gemensam myndighet under 2014 vilket berörde 4 personer.

För 2017 och framåt kommer vi att arbeta för att ett servicecenter etableras för ekonomihantering för hela den offentliga sektorn på Åland. Det är en enorm förändring. När man gjorde detta i Sverige så kunde man gå ner i antalet människor som krävdes för att arbeta med den offentliga sektorns ekonomiska transaktioner. Där finns verkligen ett effektivitetsarbete som både landskapet och kommunerna kan dra nytta av. Ett trafikverk under infrastrukturavdelningen planeras.

Vi ska också minnas att i januari kommer vi i landskapsregeringen på jobb till ett regeringskansli och vi kommer också på jobb till en infrastrukturavdelning som då har etablerats.

Det här berör väldigt, väldigt många människor. Bara de direkt berörda är mellan 200 och 300 personer. Ni får gärna säga att ni inte delar landskapsregeringens målsättningar, ni får gärna säga vad ni vill istället, men kom inte och säg att vi ingenting gör för det gör vi minsann.

En annan fråga som jag mycket, mycket gärna vill debattera och diskutera är ltl Runar Karlssons anförande om jämställdhet och i synnerhet mäns våld mot kvinnor. Jag är glad att ledamoten lyfte upp frågan. Den är mycket viktig, det är ett stort samhällsproblem.

Sedan man började arbeta med mäns våld mot kvinnor så har landskapet, under årens lopp, haft över 250 olika utbildningar. Det har varit generella utbildningar, det har varit riktade utbildningar och det har varit spetsutbildningar till olika myndigheter och anställda som kommer i kontakt med mäns våld mot kvinnor. Det har varit utbildningar för personal inom hälso- och sjukvården, inom socialtjänsten, inom polisen, för domare och jurister inom rättsväsendet, inom skolor och daghem osv. Det finns idag en stor kunskaps- och erfarenhetsbank i de här frågorna, men vi måste bli ännu flera som kan de här sakerna. Vi måste bli ännu fler som lär oss att se när det finns våld i hemmen och hur man ska bemöta det. Här finns mycket analys att göra. Man måste ändå komma ihåg att det handlar väldigt mycket om varför män slår kvinnor. Det är ju det som är det generella stora problemet. Vad är det i konstruktionen av maskulinitet som gör att män ändå tycker sig ha rätten till våld och hot om våld? Det gäller inte alla män givetvis men de som slår. Det är en otroligt viktig diskussion men inte helt okomplicerad och det är en mycket svår diskussion att ta och göra den analysen.

Normen om hur män och kvinnor ska vara och vad män och kvinnor har för rättigheter och skyldigheter den måste vi vara uppmärksamma på. Den normen upprätthålls inte bara av oss som individer. Den normen finns integrerad också i samhällsinstitutioner, i barnomsorgen, i skolan, i arbetslivet, i rättsväsendet och i föräldraskapet osv. Ju fler som kan frågorna, ju fler som kan se könsmönstren och ju flera som kan avslöja när de här problemen kommer till ytan så desto bättre. Därför har vi under den här mandatperioden jobbat extra med jämställdhet inom barnomsorgen. De här frågorna och könsmönstren måste grundläggas i tidig ålder. Vi har jobbat med skolan. Vi har haft analyser i budgeten kring vad det är som gör att vi socialiserar in i olika kön och vad det innebär för ett liv att vara man eller kvinna på Åland och att vara flicka på Åland och att vara pojke på Åland.

Förutom det här arbetet med våld mot kvinnor så arbetar vi också med barnomsorgen och med fritidssektorn eftersom trakasserier är ett första steg. Har man rätt att trakassera och ingen säger ifrån så varför skulle man då inte tro att man kan ta till grövre hot med åren? Den här frågan är inte andras ansvar, den är allas ansvar och i synnerhet de som kommer i direkt med våldsutsatta familjer; med barnen, med männen och med kvinnorna.

Under de här åren har vi jobbat med att få till stånd ett etablerande av ett centrum mot våld, ett familjefridscentrum. Det krävs att kommunerna är med, att Mariehamns stad är med tillsammans med Tallbacken men också alla andra myndigheter som ÅHS och polisen där man ifrån alla perspektiv kan stöda familjerna och ge barnen vad barnen behöver, kvinnorna var kvinnorna behöver och männen hjälp med problemet att man slår.

Vi har också haft ett projekt kring Fair sex. Det har varit en viktig diskussion i skolor och på andra ställen. Vad handlar relationen mellan man och kvinna om? Var går gränserna? Vad ska man acceptera? Vad ska man acceptera om det inte känns bra? Detta är en otroligt viktig diskussion som har hållits i skolorna. Vi kunde ägna oss mycket, mycket mera åt de här frågorna i alla möjliga sammanhang för att få en bättre framtid. Vi måste jobba med de här frågorna om vi ska uppnå ett jämställt Åland, vilket jag hoppas att alla som sitter här önskar.

Frågan om alkoholen är helt klart viktig i sammanhanget. Det är också någonting som vi inte kan undgå. Vi måste också våga tala om alkoholen som en riskfaktor och alkoholen som en bidragande faktor när det gäller mäns våld mot kvinnor. Det är viktigt att vi i alla sammanhang bekämpar alkoholen och att vi är konsekventa i att minska tillgängligheten till ökat drickande. Man kan inte med den ena handen bekämpa risk- och missbruk och sedan vilja liberalisera med den andra handen. Man måste hålla en konsekvent och tydlig linje när det alkoholpolitiken. Tack, fru talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

I gårdagens budgetdebatt talade socialdemokraternas ordförande Camilla Gunell och då blev det inte så bra tyckte jag. Idag talade lantrådet Camilla Gunell och det blev mycket bättre. Det erkännande måste jag ge.

Jag är väldigt förvånad över att lantrådet sätter ord i min mun som jag inte har sagt. Jag har inte erkänt att kostnaderna har gått ner när det gäller gymnasiereformen. Tvärtom, skulle lantrådet sätta sig in i siffrorna så skulle hon se att före reformen så kostade en plats på gymnasialstadiet ungefär 11 000 euro per elev. Nu är siffran uppe i 13 700 euro per elev. Det första året efter reformen såg vi att sju skolor blev sex skolor och kostnaderna ökade med 3 miljoner euro. Det är den vägen som vi har gått. Med internhyror och en massa plockade fram och tillbaka så är det svårt att få reda på de verkliga kostnaderna så jag förstår att man kan missta sig. Men om man jämför siffrorna per elev så är de ändå ganska tydliga. Så jag undanber mig den typen av kommentarer.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Siffror per elev är också mycket svåra att jämföra. På den tiden som vi hade gymnasieskolan uppdelad i sju olika skolor så skilde det sig enormt mellan en elev som gick i Naturbruksskolan den nivån var högst och en elev som gick en teoretisk utbildning som till exempel Ålands lyceum som inte kräver samma typer av maskinhallar, maskiner och olika typer av redskap. Yrkesutbildningen är dyrare per elev än vad den teoretiska utbildningen är men båda behövs naturligtvis. Jag tycker att man ska titta på totalen av siffrorna. Allt har handlat om, och som vi arbetar med i de här reformerna, ett långsiktigt arbete. Att tro att den verksamheten ska ändra från ett år till ett annat med 3 miljoner, det är ju rena fantasier så fungerar det inte. Redan när man tar in elever i en skola så åtar samhället sig ett treårigt ansvar. Skolan är långsam organism att förändra och det måste man ha respekt för.

Ltl Anders Eriksson, replik

Absolut kan man ha respekt för det. Jag tycker också att man ska ha så mycket respekt för varandra så att man inte lägger ord i mun på varandra. Jag har aldrig sagt att kostnaderna har gått ner.

Det var bra att vi fick det erkännandet, sade lantrådet och det tyckte jag var en ganska dålig debatteknik. Jämför vi siffrorna så är det fortfarande kostnaderna per elev och, märkväl, vi jämför helheten, samtliga elever, inte en skola här och en skola där.

Sedan tycker jag också att det är på gränsen till oschyst när lantrådet säger att vill man spara 5 procent på verksamhetsutgifterna så då kommer det ohjälpligen att drabba alla som behöver samhällets hjälp. Man räknar upp sjuksköterskor, lärare osv. Menar faktiskt lantrådet att all verksamhet som bedrivs idag, t.ex. ÅMHM, museibyrån, trafikavdelningen eller någon annanstans, är så toppeffektiv och så klara och tydliga i sina målsättningar som de bara kan vara att det faktiskt inte går att göra någonting mera?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag vill hävda att flera av dem som ltl Eriksson nämnde är mycket slimmade idag i sina verksamheter. Efter flera år av stålbad och förändringar så är dessa verksamheter de facto det. Det går väldigt lätt att säga att det är någon slags anonym massa av gråa byråkrater och där ska vi minska. Men vilka är de människorna? Det är sådana som utför ett viktigt arbete varje dag för att Åland som samhälle ska fungera. Detta kommer man inte undan med. Man måste nog säga var man ska spara så ska jag säga om jag tycker att det är möjligt eller inte. Annars ska ledamoten gå ut till väljarna och säga att 5 procent betyder många färre sjuksköterskor, många färre närvårdare och många färre elevassistenter eller lärare i skolorna. För det är där de stora volymerna finns.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag vill tacka lantrådet för bilden över alla reformer. Under den här regeringens tid har det startats, drivits på och genomförts extremt många reformer och några är fortfarande i förverkligande skedet. Nu gäller det att driva de reformer som inte är förverkligade vidare. Sedan gäller det att driva en aktiv ägarstyrning och få de synergieffekter som vi ser i horisonten. Nästa regerings huvudsakliga uppgift måste ju vara att göra det bästa möjliga av ÅDA, gymnasiereformen som har några år på nacken och framförallt regeringskansliet som jag närmast ser som en rallybil. Vi har verkligen vässt till vår politiska förvaltning och ur det kan det komma många utvecklingsprojekt när man sedan får den nya självstyrelselagen. Det är bra att vi lär oss att köra rallybilen nu, sedan år 2022 får vi verkligen tävla och det måste vi vara förberedda på.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tackar för ltl Sundmans replik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Lantrådet nämnde reformen ÅDA och konstaterade att den 1 januari centraliseras driften för landskapet, Mariehamns stad och ÅHS i aktiebolaget. Det är väl inte någonting fel med det. Lantrådet nämnde också att ÅDA själv ska börja ta fram e-tjänster. Jag hoppas verkligen att hon inte menade det. Idén med ÅDA är ju inte att tävla med den privata sektorn, utan man ska köpa de här tjänsterna från den privata sektorn och vara en upphandlande ring för den offentliga förvaltningen.  Grundidén med ÅDA är ju faktiskt att inte konkurrera med den privata sektorn för då går man över sina befogenheter. Jag hoppas att det var en liten felsägning.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

En av målsättningarna med att utveckla den digitala agendan är att skapa flera e-tjänster där medborgarna på samma sätt som bankkunder och andra idag kan göra mycket av transaktioner och det man vill jag själv på nätet. Ett av målen med landskapets egen utveckling inom IT men också utvecklande av det gemensamma bolaget är att främja den här utvecklingen. Visst är e-tjänster och e-förvaltning några av målsättningarna. Sedan är ÅDA förstås ett redskap för att uppnå de målen.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Givetvis, det är det som vi alla har trott att ÅDAs huvuduppgift har varit; att ta fram e-tjänster, utveckla e-förvaltning och upphandla system för den offentliga sektorn. Men ÅDA ska inte själv börja utveckla e-tjänster när de redan finns att köpa i den åländska privata sektorn inom IT-branschen. Jag representerar själv Lemland och där har vi redan e-tjänster för kommuninvånarna. De finns att köpa så man behöver inte uppfinna hjulet en gång till inom den sektorn. Jag hoppas att ÅDA ser till att upphandla de e-tjänster som redan finns på Åland och utvecklar de åländska företagen.

 Lantrådet Camilla Gunell, replik

Naturligtvis ska vi inte uppfinna hjul som redan existerar. ÅDA är inget hot utan snarare en stor möjlighet för de privata IT-bolagen på Åland och utanför att kunna sälja tjänster till olika offentliga strukturer.

Jag tror ändå att det finns ett stort arbete att göra också inom landskapet. Vi har väldigt unika företeelser t.ex. hur man ska utveckla system, strukturer och förfaranden kring hembygdsrätt och den typen av produkter som kanske inte existerar i kringliggande regioner. Och detta med studenternas möjligheter med den nya lagstiftningen att slippa att hembygdsrättsklockan börjar ticka under studietiden. Vi ska hitta smarta system för det så att det inte kommer att bli någon större byråkrati för tjänstemännen. Där tror jag att vi behöver ha en växelverkan mellan de som behöver produkten och är med och se hur behoven ser ut och sedan ÅDA som är med och upphandlar och förverkligar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Lantrådet var stolt när hon räknade upp att man har försämrat verksamhetsförutsättningarna för jordbruken. Hon räknade upp LBU-programmet och avbytarsystemet som sparåtgärder. Detta stod alla regeringspartier bakom. Jag undrar hur jordbrukarna tänker idag när de hör dessa ord? Man har skickat över hela ansvaret för avbytarsystemen på den enskilda jordbrukaren och djurägaren. Likadant har man försämrat LBU-programmet så att det inte är konkurrenskraftigt gentemot det finska programmet. Det är klart att man kan lägga in sådana här sparåtgärder, men det är inte landskapet som tar ansvaret för sparåtgärderna utan man skickar ut det på den enskilda att ta ansvar.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag menade inte att riva upp några gamlas sår i de här frågorna. Jag ville illustrera att trots att man har en hög svansföring om hur mycket det ska sparas inom det ena och det andra men när vi sedan kommer med konkreta förslag så är de aldrig riktigt bra. Det ska egentligen vara mera pengar inom allt detta som vi har jobbat för att minska och krympa. Det gäller också sedan att leva upp till sina höga ambitioner om femprocentiga inbesparingar här och där, och inte säga; ”nej, men det gäller inte det här och inte det här heller och inte det här tredje heller .”

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! I den här debatten skulle jag kunna använda ett ordspråk som inte är riktigt rumsrent.

I verkligheten har vi sett mera långsiktigt på de här sparförslagen som lantrådet räknade upp, LBU-programmet och avbrytarsystemet. I förlängningen kommer det att visa hur det kommer att slå för den enskilda. Man tänker på kortsiktigt sparande när man försöker överlasta problemen på den enskilde att ta ansvar över. Ingen annanstans, t.ex. i Finland, har man ändrat avbrytarsystemet på det viset att man har skickat ut det från kommunernas ansvar till den enskilda. Det har den här landskapsregeringen lyckats med. Effekterna kommer att visa sig längre fram, de kommer att visa sig, det är jag medveten om.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag har fullt förtroende för att både avbyteriet och jordbrukarnas möjlighet, med de strukturer vi har idag, kan fortsätta att fungera. Likaså anser jag att LBU-programmet blev en mycket bra produkt till slut. Varför kan inte ltl Eklund resonera lika långsiktigt och uthålligt, sett över tid, i andra frågor som han gör när det gäller just den här sektorn? Jag tror att ltl Brage Eklunds måste se på helheten och se på en generell utveckling också i relation till offentlig sektor. Det är ju så vi bygger Åland starkare, när privat sektor, samhället och dess funktioner och tredje sektorn tillsammans samverkar. Då får vi goda resultat och vi är långsiktiga och uthålliga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Att sitta i landskapsregeringen är ett hårt arbete, det är inte tal om annat. Att utveckla och modernisera förvaltningen hör till landskapsregeringens ständiga uppdrag. Regeringsprogrammet är landskapsregeringens styrdokument som är godkänt av lagtinget. En naturlig del av oppositionspolitiken är att följa med och utvärdera vad som faktiskt görs.

När vi hade debatt i fjol så sade lantrådet att man skulle komma i mål med flera stora reformer. Det var kommunernas socialtjänst, det var gemensam byggnadstillsyn och byggnadsrådgivning för kommunerna, det var en gemensam vägförvaltning och det var en ekonomi och personaladministration för kommunerna. Vi ser ju att väldigt få av de här projekten är igång eller ens förverkligade.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Vad vill ltl Sjögren säga med det? Att arbetet är för ineffektivt eller att det går för långsamt? Eller att målsättningarna med de här förändringarna är felaktiga? Har man en annan bild av hur samhället ska utvecklas och vad som borde ske inom samhällsservicereformen? Eller är det bara en tidtabellsfråga som ltl Sjögren vill lyfta upp?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Nog blir det en tidtabellsfråga om vi ska komma vidare och om vi ska komma framåt. Vi kan också konstatera att det finns någon slags snitt på lagstiftning, cirka 25-30 lagframställningar per år. Det senaste lagstingsåret hade vi 16 lagframställningar. Vi kan konstatera, och det kan man säkert också kritisera, men vi har behov av moderniserad lagstiftning. Det som liberalerna saknar, som man har sagt att man ska komma i mål med, är till exempel landskapsandelssystemet. Vi saknar också offentlighetslagstiftningen, äldreomsorgslagen och finansieringen av public service. Vi vill ha jobb i lagtinget.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Lagtinget har hittills fått 65 lagar, kanske flera vid den här tidpunkten, och budgetar och andra dokument och meddelanden som man har haft upp i sin diskussion. Ltl Sjögren vill syssla med tidtabellsrevision snarare än att diskutera målbilden och vart vi ska. Jag har inte ett ögonblick sagt att det här går att fixa på en kafferast. Det här är mycket stora och seriösa förändringsarbeten som landskapsregeringen har påtagit sig. I augusti hade vi en genomgång av regeringsprogrammet. Vi konstaterade att ungefär 70 procent är uppnått. Det finns också frågor där vi kanske inte når i mål och då finns det klara skäl varför det i så fall tar länge tid än vad man önskar och har bedömt. Det handlar förstås mycket om tillgången av personal som kan arbeta med de här frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det finns en skrivning i regeringsprogrammet som man till hundra procent inte har uppfyllt och det är en budget i balans, trots att man via klumpsumman, flitpengen och lotteriskatter idag sitter på nästan 20 miljoner mera intäkter jämfört när man tillträdde 2011.

Tittar man då på verksamhetskostnaderna, som vi i Ålands Framtid föreslår att man ska minska med 5 procent, så har de stigit från 170,8 till 177 miljoner sedan den nuvarande regeringen tillträdde. Därför föreslår vi att vi måste hålla igen utvecklingen och minska verksamhetskostnaderna för att vi inte ska behöva göra indragningar på t.ex. 1 miljon på primärnäringarna som tydligt visar sig i det här budgetförslaget. Det är överföringarna till näringslivet som stimulerar utveckling och tillväxt och får det åländska samhället på fötter igen. Man kan inte fortsätta att expandera landskapsregeringens egen verksamhet. Stå gärna för det, lantrådet, om det är så att man väljer den politiken. Säg det öppet!

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det där mantrat kan man ju hålla på med hur länge som helst. Jag kanske måste göra ltl Axel Jonsson besviken när vi kommer till bokslutet 2014. Det kanske till och med är på plus! Jag hoppas att man inte blir alltför ledsen då. Hur går det 2015? Kanske det också blir ganska hyggligt. Vi kanske inte har en budget i balans, där Ålands Framtid tydligen kräver noll på sista raden, men kanske vi ändå har en ekonomi i balans under mandatperioden. Jag säger inte att vi inte har utmaningar inför framtiden, det vet vi alla att vi har.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi håller oss till de siffror som vi känner till i dagsläget och inte spekulerar i siffrorna framöver. Vi tar de siffror som landskapsregeringen själv lägger fram som förslag; 177 miljoner i verksamhetskostnader, jämfört med 170,8 när man tillträdde. Vilka reformer har man gjort som har minskat kostnaderna? Man räknar upp en massa fina förslag här på skärmen om sina framtidsplaner och vad som ska lösa utmaningarna. Under de snart fyra år som landskapsregeringen har haft på sig så presenterar de en ökning av verksamhetskostnaderna med närmare 7 miljoner. Det talar väl ändå sitt tydliga språk, lantrådet?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror att man måste vara lite mera nyanserad än ltl Axel Jonsson i detta. Vi vet alla att allt blir dyrare för varje år som går. Du kan inte jämföra på det sättet. Bara pensionsutgifterna är helt andra idag än vad de var tidigare. Vi tar inte ut max ur pensionsfonden även om vi kunde ha gjort det. Vi kunde ha tagit 75 procent och förbättrat resultatet med 3,2 miljoner. Det har det varit fullt möjligt och helt inom alla rimligheters gränser. Men vi valde att inte göra det för vi tyckte att det var mera ansvarsfullt att låta pensionsfonden få växa och vara stark.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack för att lantrådet lyfte frågan om mäns våld mot kvinnor. Det är en viktig fråga.

En annan viktig fråga som belyses alltför lite i debatten är våldet som män utsätts för. Både svensk och internationell forskning visar att män sammantaget är mer utsatta för våld än kvinnor. I princip är allt våld fel, båda är viktiga och i debatten borde man lyfta det. Hälso- och sjukvården borde få mer kunskap att möta och hjälpa pojkar och män som har blivit utsatta för våld. Det är också en viktig fråga och jag vill ändå belysa den så att man inte bara pratar om en sak. Det finns flera aspekter på det här.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Visst finns det män som pucklar på andra män och det är ett problem naturligtvis. Men det finns väldigt få kvinnor som slår. De finns säkert, men det är ett marginellt problem i jämförelse med mäns våld mot kvinnor. Varför män slår andra män och kvinnor det måste man ha en diskussion om och om konstruktionen maskulinitet. Vad är det i vår socialisering av maskulinitet som gör att de här mekanismerna finns och att man tycker att det är tillåtet? Vi har inte kunnat sätta de gränserna och klargjort varför det fortfarande går från generation till generation. Mäns våld mot kvinnor är idag den vanligaste dödsorsaken i Europa.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att båda frågorna är viktiga. Det är viktigt att också diskutera mäns utsatthet för våld gentemot män. Det är inte bara problem i maskuliniteten. Den föreställningen finns att en man är stark och kapabel att försvara sig själv. Så är det inte alltid och det måste man också inse. Det finns skillnader på individnivå som man måste beakta. Jag tror att den här frågan är viktig att lyfta också ur den aspekten och inte bara diskutera en fråga. Det här är en större frågeställning som vi måste ta tag i. Det är våldet som är problematiskt.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tycker att jämställdhet är en frihetsrörelse både för män och för kvinnor. Man vill frigöra dem från andra traditionella roller som finns. Pojkar ska inte alltid behöva vara stark och tuffa. Pojkar ska också kunna vara mjuka och behövande, precis som kvinnor ska tillåtas att vara starka och tuffa och inte alltid så behagfulla och följsamma. Jämställdheten gäller hela spektra. Jämställdhet är att ge frihet för individen att bli den man vill.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte ta upp samma ämne som min partikamrat Petri Carlsson. Jag funderade om han har kommit på det själv eller om det är jag som har lärt honom? Det finns en annan vinkel och det gäller att få kvinnorna att anmäla. Jag hade som polis hand om ganska många av de här utredningarna när de blev under allmänt åtal. Jag var personligen lite missnöjd. Jag var orolig för att färre kvinnor skulle våga anmäla om man inte ägde ärendet och kunde ta tillbaka anmälan och då skulle det uppdagas färre brott. Delvis har mina farhågor besannats. Det finns en svårighetsgrad och en ganska hög tröskel att få kvinnorna att anmäla.

Vad gör man med männen? Vilken beredskap har vi att vårda dem? Hur är det med påföljder och straff? Man ska inte bara prata om fängelse och böter utan de ska också rehabiliteras.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det är säkert viktigt att tala om hur man kan stärka kvinnor att orka igenom hela rättsprocessen och polisförhören. Det är ju väldigt tuffa saker att gå igenom. Våldsmekanismerna fungerar ju så att det kanske börjar med psykologisk maktutövning. Man begränsar livsutrymmet, man krymper individens möjligheter och man minskar kvinnans självkänsla. Hon är så pass nedbruten så att det kräver för mycket att gå igenom sådana processer. Vi måste vara mycket hörsamma och känsliga att kunna se detta och kunna stärka på rätt sätt inom många myndigheter. Det är förstås jätteviktigt inom polisen.

Ltl Åke Mattsson, replik

Jag ser också möjligheten via medlingsbyrån. Min erfarenhet är att om man får lite dagsböter eller villkorligt fängelse så tar det inte på så bra.  Däremot om man måste gå i terapi 10-15 gånger för att förstå vad man har hållit på med så kan detta vara en väg ut för männen att börja bete sig som folk och komma vidare. Det finns en besatthet i att man måste få ett straff och en rättslig påföljd. Det kan också finnas andra alternativ som gör att de känner sig tvungna att söka vård. Det viktigaste är trots allt att de här männen börjar bete sig så att vi får en ”Never Ending Story” som slutar i den här generationen och inte går vidare.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det finns säkert en mängd olika saker man kan göra. Landskapet har arbetat med alternativ till våld under många, många år och flera män har gått i den terapin. Däremot tror jag inte på medling i de här frågorna eftersom det är en av de punkterna där Sedav, en internationell organisation, kritiserar Finland för att de fortfarande använder sig av medling i den här typen av familjevåldsprocesser. Jag tror faktiskt inte att det är rätt metod.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Johan Ehn

Tack, fru talman! Jag ska använda de här fem minuterna till att prata om utbildningens roll både på det individuella planet, för vårt näringsliv och för vårt samhälle och utbildningens roll för tillväxt och för innovation.

Man kan lugnt konstatera att vi har ett utbildningsväsende som står inför stora utmaningar. Samtidigt måste man också konstatera att vi på Åland har ett utbildningsväsende som levererar idag. Den senaste PISA undersökningen är en väldigt trevlig läsning. Den 8 december kommer det att presenteras en lite djupare analys av det här. En forskare vid Jyväskylä universitet har redan nu sagt att hon vid tillfället den 8 december kommer att presentera en positiv ”PISA-bomb” och det ser vi verkligen fram emot.

Fru talman! Vad har vi i den här budgeten när det gäller utbildningen som bygger vidare framåt? Ålands gymnasium bildades i det skede när den här landskapsregeringen tillträdde. Den gamla landskapsregeringen sjösatte och denna regering fick nöjet att åka ut på jungfruturen med fartyget Ålands gymnasium. Idag kan vi konstatera att vi har varit ute i stormigt väder. Vi har fått vara med och pröva nya instrument och vi har också fått göra en hel del reparationer på vägen. Den största utmaningen för det här fartyget under de här åren var att hitta ett grepp kring ekonomin. Det är nu gjort, greppet kring ekonomin finns. Nu kommer vi att sätta allt fokus på att utveckla innehållet i Ålands gymnasium. Nu ska vi titta på vad som behöver utvecklas när det gäller utbildningarna. Jag ska nämna några av de sakerna.

Störst behov när det gäller att hänga med är att få en yrkesutbildning som är anpassad för dagens näringsliv men framförallt för framtidens arbetsliv. Därför har vi gjort en hel del uppdateringar av läroplaner redan. Den samhälleliga och sociala linjen uppdaterades ganska omgående under mandatperioden. Vi har uppdaterat den företagsekonomiska läroplanen. Vi håller nu på att gå igenom läroplanerna för de allmänna ämnena för att ha de så uppdaterade som möjligt. Vi är i startgroparna för en ny utbildning inom IT på yrkessidan. Det samma gäller en ny utbildning för logistik. Vi jobbar ständigt med att titta över vilka utbildningar vi kan behöva. Vi försöker variera utbildningarna på ett sätt som ska motsvara behoven i det lokala näringslivet. Vi försöker också motsvara behoven hos våra studerande som kommer både från grundskolan och från andra delar av samhället. Vi behöver framförallt få en utbildning som tar tillvara jämställdhetsperspektiv. Vi ska inte ha utbildningar som enbart är manliga eller kvinnliga. Vi ska försöka bryta de gränserna som finns där. Ålands gymnasium är ett område som jag känner att vi har fortsatt fokus på utveckling.

Den andra delen som jag vill nämna i det här anförandet är Ålands högskola och arbetet med tillväxt. Ålands högskola bildades för drygt tio år sedan. Det var ett bra beslut som togs. Det var ett beslut som kritiserades ganska hårt då. Nu ger det oss möjligheter. Då slog man samman ett antal mindre skolor till en skola. Nu under årens lopp har vi kunnat se fördelarna av att vara en lite större enhet. Även högskolan hade inledningsvis ekonomiskt trubbel. Nu har högskolan lyckats göra det på ett väldigt bra sätt, de har ekonomin under kontroll och de kan syssla med utvecklingsarbete.

Landskapsregeringen har satt upp målet vi ska försöka vara med och skapa förutsättningar för att högskolan om tio år ska kunna har 1 000 studerande vid skolan. 1 000 studerande skulle ge möjlighet att erbjuda ett bra utbud och dessutom ett utbud som tjänar det lokala näringslivet på ett bra sätt. Högskolan skulle inte bara att producera människor som ska ut i samhället utan också i samarbete producera kunskap och framförallt få inflyttade hit till Åland. 

Talmannen

5 minuter!

Minister Johan Ehn

Jag tar också de här två minuterna, som har getts här tidigare, för att avsluta det här.

När vi jobbar med högskolan så har vi jobbat med internationalisering och IT. Vi kommer att presentera en ny utbildning på engelska på högskolan som handlar om elektroteknik. Vi kommer också att satsa på spetskompetens inom IT.

Under det senaste året har vi jobbat med de elever som har problem när det gäller stadieövergången och problemen att man är på väg att ramla ut. För dem ska vi göra en extra satsning under det kommande året. Vi har gjort kartläggningen, vi lägger nu ansvarar på respektive myndighet och vi har samordning från vår sida.

Jag återkommer till de övriga delarna inom mitt ansvarsområde i senare inlägg.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Enligt gymnasielagen så skulle den utvärderas och man skulle också göra eventuella revideringar. Hur långt har man kommit i det arbetet? Vad är på gång när det gäller att finjustera gymnasialstadiets lagstiftning?

Ministern har kort om tid men jag skulle vilja ha lite konkretiseringar när det gäller skrivningar om fritidsaktiviteter för barn och unga. Hur ska man hjälpa till i de familjer där man har det ekonomiskt tufft?

Jag vill också ha lite konkretisering kring högskolan.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Fem minuter och en minut är inte så lätt. Jag försöker beta av frågorna sakta men säkert.

När det gäller utvärderingen av Ålands gymnasium så är det inte i lagen utan i betänkande som det uppdraget finns. Vi håller precis på att sätta sista handen vid att välja en utvärderingsmetod av gymnasieskolan. Utvärderingen ska kunna presenteras under våren och då kommer vi med förslag på var i lagstiftningen man eventuellt borde justera. Det är ju inte säkert att vi behöver justera. Under våren kommer utvärderingen att finnas eftersom vi nu lägger sista handen på beställningen av utvärderingen.

När det gäller fritidssysselsättningar så kommer vi mycket att utgå ifrån ÅSUBs utredning kring barnfattigdom och ekonomisk utsatthet. Utgående från detta kommer vi att resonera vidare vilka konkreta åtgärder som ska göras. Vi har inte lagt in de konkreta förslagen här utan avvaktar utredningen från ÅSUB först.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Den viktigaste delen i ÅSUB utredningen är ju klar. Detta som berör barn och unga som växer upp i familjer som har det tufft ekonomiskt. Man har gjort djupintervjuer med familjer där det finns utkomststödstagare. Den delen finns ju redan alldeles klar och tydlig. Man kunde förvänta sig lite mera kött på benen i den frågan.

Sedan finns det skrivningar om att revidera studiestödslagstiftningen. Vilka tankegångar finns där? När kan vi förvänta oss en sådan framställning till lagtinget?

Minister Johan Ehn, replik

Tack, fru talman! När det gäller frågan kring barnfattigdom och ekonomisk utsatthet så är det mycket viktigt såsom ltl Sjögren säger. Precis just under den tid som vi höll på att behandla budgeten fick vi den första delen. När man vidtar åtgärder är det viktigt att man har en helhetsbild framför sig så att man ser att man hjälper både familjerna och barnen på bästa möjliga sätt innan man sätter in åtgärderna. Därför vill jag avvakta med exakta åtgärder.

När det gäller högskolan så jobbar vi med två saker framförallt. När det gäller IT-utbildning så har vi fått utvecklingspengar från PAF. Man ska utveckla den nuvarande IT-utbildningen för att erbjuda spetskompetensutbildning. Sedan pågår ett arbete kring elektroingenjörsutbildning som handlar om att vi ska kunna ge utbildningen på engelska från hösten 2016.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Fem minuter är en kort tid, fast minister Ehn pratade hyfsat snabbt så kom han inte ihåg att han också är idrottsminister, vilket jag vill påminna om här i min replik.

Vad gäller skrivningarna om idrott och motion i allmänna motiveringarna på sidan 29 så blir man något besviken. Det enda kreativa som ministern har använt sig av under den här rubriken är att trycka på ”copy paste”, för texten i de två första styckena är exakt lika i budgeten 2014 som i 2015. Jag har försökt hjälpa ministern på traven genom att skriva budgetmotion nummer 42 för att kanske få lite mera och utveckla idrott och motion för barn och ungdomar. Hur ställer sig ministern till motion nummer 42 när det gäller motion i skolan?

Talmannen

Talmannen påminner om att repliker inte får bli anföranden. Ministern får gärna ändå svara eftersom det naturligt finns andra frågor som ministern inte hann nämna men som ändå kan vara av intresse. I regel får repliker inte bli nya anföranden.

Minister Johan Ehn, replik

Tack, fru talman! Som jag nämnde i mitt anförande i slutet när jag hade lite bråttom så återkommer jag i anföranden till de övriga delarna inom mitt ansvarsområde. Jag kommer att prata mera om idrott, kultur och ungdomar.

När det gäller den specifika frågan kring idrott, som ltl Asumaa nu ställde, så har vi diskuterat rätt mycket med Ålands Idrott under den senaste tiden. Vi har ett dokument som borde ligga i Ålands Idrotts styrelse för tillfället där man ska titta över de idrottspolitiska riktlinjerna som finns för att trycka på det som ltl Asumaa var inne på; barn- och ungdomsidrott. Vi kommer också att trycka mera på det som gäller vardagsmotionen. Jag vet också att det finns en hel del projekt på gång, framförallt ett projekt som Ålands Idrott driver i förhållande till skolor och kommuner som utgår just från den här biten.

Vad gäller budgetmotionen så återkommer jag och kommenterar den närmare i ett senare anförande.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Då får vi vänta i lugn och ro på ministerns anförande när det gäller idrott och motion och sedan återkommer jag med flera frågor kring det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Även jag väntar med iver på ministerns anförande kring kultur och Ålands musikinstitut.

Jag har lite frågor kring PISA resultaten. Flera år i rad får man sådana här fantastiska resultat på Åland. Det är vi otroligt stolta över. Vad har landskapsregeringen och ministern tänkt? Borde man inte göra en djupare analys? Vad beror det på att vi är så mycket bättre än Finland och Sverige? Vad är unikt med Åland? På vilket sätt kan vi marknadsföra vår utbildning och vårt utbildningssystem? Vi måste göra någonting extraordinärt här på Åland.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Det arbetet har vi redan startat igång. Jyväskylä universitet har också den här gången gjort en djupare studie av hur resultatet ser ut. Den 8 december kommer forskaren, som jag inte kommer ihåg namnet på, att presentera resultatet. Vi kommer att gå vidare tillsammans med forskarvärlden och titta på resultaten. Vi ska se hur vi kan marknadsföra det här och vad är det som går bra. Jag vill lägga upp den lilla brasklappen att vi också måste konstatera att det här är en undersökning där det går väldigt bra. Vi måste också titta på andra undersökningar för att se hur ungdomarna hos oss mår i förhållande till andra ställen. Vad finns det för andra mätverktyg där man också se de här bitarna? Precis som ltl Kemetter var inne på så ska vi använda det här på ett positivt sätt för att marknadsföra Åland och för att kunna ge en input till hur man kan få hjälp av detta i andra länder.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det stämmer att Jyväskylä universitet var med och gjorde den här analysen också förra gången. Det är samma forskare, jag var själv med då som lärare. Det intressanta är att förutom i matematikkunskaper så går också läsning och läsanalys framåt. Det har säkert att göra med de stora läsprojekten som man sätter igång i grundskolan. Den elogen borde gå till klasslärarna där som jobbar hårt med den här frågan.

Man ska inte bara göra så som man gjorde förra gången utan verkligen göra en djupanalys och skapa en form av forum så att man kan marknadsföra Åland ännu effektivare. Det här är ett område som vi kanske inte har utnyttjat till full potential.

Minister Johan Ehn, replik

Tack, fru talman! Som jag nämnde både i mitt anförande och i förra repliken så är det vår tanke. Utgående från den första analysen ska vi tillsammans med forskarvärlden ta detta vidare och se till att vi drar nytta av resultatet. Man ska inte lämna positiva resultat utan att också dra nytta av dem.

Redan nu kan man se att det finns en korrelation i det som ltl Kemetter nämnde med satsningar på läsning. Satsningar har gjorts under de senaste åren och det visar resultat nu i den här PISA undersökningen. Tidigare gjorde man också satsningar på matte som vi nu också ser. Det finns tydliga tecken på att om man går in och använder sig av de här resultaten på ett bra sätt, tittar på var man har fått goda resultat och var man har fått mindre goda resultat och sedan gör satsningar utgående från detta så får man ännu bättre resultat framåt. Det ska vi absolut dra nytta av framåt. Vi ska också se till att det här sätter Åland ytterligare på kartan både när det gäller det här resultatet och att i största allmänhet visa att Åland är världens bästa plats att bo på.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Ehn nämnde att man har börjat få grepp om ekonomin när det gäller gymnasiereformen. Jag hittade ingenting i budgeten angående revisionsrapporten om orsaken till att kostnadsutvecklingen blev som den blev och där man påtalade avtalen som gjordes med lärarna och undervisningsskyldigheten. Borde man inte ha tittat lite på revisionsrapporten, tagit åt sig av den och gjort en utvärdering som har efterfrågats när det gäller gymnasiereformen? Man borde ha tittat på om avtalen som gjordes med lärarna var ändamålsenliga. Kan man justera avtalen i efterhand eller borde man ta upp en förhandling på nytt? Det finns ingenting här i budgeten om detta.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag börjar bakifrån, ett gällande avtal sliter man ogärna upp i det läget. Det brukar inte vara till fördel för någondera parten. Inför den avtalsförhandling som ska göras, jag tror att det är 2016 som det är dags att förhandla på nytt, kommer arbetsgivarsidan att ha gjort den fortsatta utvärderingen av hur det nuvarande avtalet slår. I revisionsrapporten fanns väldigt tydliga pekpinnar om att det inte gällde bara själva utformningen av avtalet, utan också hur vi inledningsvis hade valt att tillämpa det. Jag tycker att siffrorna nu visar på att myndigheterna har tagit till sig av de här bitarna och sett till att man nu använder sig av avtalen på ett annat sätt. Vi har fått kostnaderna att både bromsas upp och att sjunka i förhållande till 2014 års budget.

Jag upprepar det jag sade i mitt anförande. Vi är precis just i det läget att få igång utvärderingen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det kan vara angeläget att man inte går in i en avtalsförhandling mitt under en period. Det är helt klart. Jag tycker ändå att utvärderingen av gymnasiereformen har efterfrågats i många olika sammanhang. Nu hörde jag av ministern att man är på gång.

I revisionsrapporten står det tydligt och klart att vissa lärare uppfyller undervisningsskyldigheten i timmar och andra presterar knappt miniminivån på 600 timmar. Det något fel om man får lika lön för om man gör 600 timmar eller 1 600 timmar.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag är inte säker på att jag förstår poängen i ltl Eklunds replik. Skulle vi i budgeten ha skrivit hur vi jobbar med de frågorna? Vi har försökt visa siffror på hur den ekonomiska utvecklingen ser ut. Vi har ju redan tidigare besvarat just de frågorna när vi diskuterade revisionsrapporten. Vi har beskrivit hur vi skulle jobba med frågorna och att vi var på väg att gå vidare. I det här sammanhanget måste man skilja på utvärdering och utvärdering. Vi fick den ekonomiska utvärderingen av revisorn. Det fanns ett behov av att ytterligare gå in och granska de sakerna, både det som Ålands gymnasium har gjort för sin del och sedan när det gäller att lägga upp strategin mera långsiktigt för senare avtalsförhandlingar.

Om vi hade haft resurser så skulle vi gärna ha kommit igång med utvärderingen av själva organisationen. Jag har senast idag diskuterat med mina tjänstemän om hur vi ska gå vidare med det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag vill passa på att tacka minister Ehn. Det var med stor glädje som jag tog del av budgetskrivningarna. Ungdomar i behov av särskilt stöd lyftes upp på flera ställen i budgeten och det är jag oerhört tacksam för. 

Minister Ehn nämnde PISA och ”PISA-bomb”. Det är jättebra, här ser vi vår styrka i vår litenhet och att vi kan anpassa oss. När det gäller matematikens utveckling så bestämde man sig att nu ska vi tag i detta.

I en replik nämnde minister ungdomars och barns välmående i skolan. När det gäller PISA så ska man inte bara klappa sig på bröstet utan se också hur våra barn mår i våra skolor. Lyckas vi där så betalar det sig senare. Jag upplever att vi behöver titta mera på det.

Minister Johan Ehn, replik

Tack, fru talman! När det gäller att fånga upp dem som är i behov av särskilt stöd och se till att vi har ett skolväsende som klarar av alla typer av individer så ska det sättas fokus på det arbetet. Jag ser det som en del i att utveckla Ålands gymnasiums innehåll.

Nu jobbar vi med ett utbildningspolitiskt program som har sikte på 2025 och som ska ligga i lagtinget här under våren. En av utgångspunkterna är en ökad individualisering av utbildningen, dvs. att skolan ska se de enskilda individerna och anpassa sig utgående från individerna. Det här är väldigt fina ord och de är inte alltid lätt att genomföra. Jag tror att det är viktigt att få in fokus.

När det gäller boendet så har vi en undersökning vartannat år; Hälsa i skolan. Den undersökningen ger ett mycket värdefullt faktaunderlag för att jobba vidare. Det här året har vi haft ett tema som har handlat om måendet i skolan. Landskapsregeringen har jobbat med de projekten men även kommunerna har ett väldigt stort ansvar.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Tack minister Ehn. Att individualisera är alltid tufft och det är en stor utmaning. Det är jättebra att man också försöker se den möjligheten. Lycka till! Jag vet att det kommer att vara en otroligt stor utmaning men det kan få många unga att växa.

Minister Ehn nämnde Hälsa i skolan. Jag har själv varit med och dragit den undersökningen som görs i högstadiet. Jag skulle uppskatta om vi också vågade titta på hur eleverna mår i låg- och mellanstadiet. Man borde titta på de lägre årskurserna och vilka resurser våra skolor har. Klarar man av att ge en likvärdig utbildning i våra skolor eller inte? Finns det olika förutsättningar för ungdomarna när de kommer till högstadiet eftersom det inte finns tillräckliga resurser?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Som jag nämnde så är jag en stor vän av individualisering också, det ger möjligheter både för starka och svaga elever. Det är ett lyckat sätt att jobba men ändå rätt utmanande och det får man inte sätta som ett stopp, utan man måste våga ta sig an de utmaningarna.

När det gäller måendet i skolorna så delar jag ltl Winés oro för det som händer i de tidigare åren. Nu lägger vi i väldigt hög utsträckning ansvaret på kommunerna att hantera de frågorna på bästa möjliga sätt. Vi behöver ta oss en funderare på hur vi ska hantera det här i framtiden. För egen del har jag nu sett den sociala sidan ingå i samhällsservicereformen. Vi ser den tekniska sidan, vi ser ÅDA-projektet och vi pratar om att äldreomsorgen ska komma med. När det gäller samhällsservice så står jag fast vid det som jag sade i regeringsförhandlingarna, skolan bör också finnas med i detta.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Bästa ledamöter, det har varit intressant att följa debatten så här långt. Jag ska presentera lite vad trafikavdelningen, den kommande infrastrukturavdelningen, sysselsätter sig med.

Från att tidigare ha varit en renodlad trafikavdelning så får vi nu ett avsevärt större ansvarsområde. Vi tar över postväsendet, byggnads- och planläggningsväsendet, bostadsproduktion och förbättringar. Vi tar över hyresförhållanden, byggnadsstatistik, elsäkerhet, hiss säkerhet samt energi från kansliavdelningen. Samtidigt genomgår avdelningen stora interna förändringar närmast beroende på driftsprivatiseringar som delvis har genomförts men som vi fortsättningsvis arbetar med.

Det har talats en hel del om driftprivatiseringar. Jag har tidigare sagt och jag säger det igen; trafiken är ett medel för att nå ett mål, ett mål om en levande skärgård där det finns ett tryggt näringsliv med utvecklingspotential. Trafiken i sig är inte målet. Landskapsregeringens åtgärder hittills i driftprivatiseringar visar på en inbesparing, när samtliga är genomförda, på 2,5 miljoner euro per år. Vi talar alltså om en bibehållen trafik i någon annans regim som ändå skapar ett ekonomiskt utrymme på 2,5 miljoner per år. Bästa ledamöter i Ålands lagting, det finns områden där de här pengarna kommer väl till pass.

Jag vill också vara tydlig med att privatisering inte har varit ett självändamål för den här regeringen. Det har varit ett sätt att skapa ett ekonomiskt utrymme. Vi står alla bakom detta.

Privatiseringen medför också att avdelningens interna struktur genomgår ganska kraftiga förändringar eftersom rederienheten sakta men säkert går ner i antalet anställda. Vi behöver göra förstärkningar på utvecklings- och kontrollfunktionssidan vad gäller avtal med externa entreprenörer.

Vi arbetar också med målsättning att under 2015 komma till klarhet med huruvida trafikförvaltningen ytterligare behöver förändras. Efter att ha tagit del av diskussionerna här i lagtinget de senaste dagarna är jag övertygad om att landskapsregeringens intention om att skapa ett trafikverk är den rätta vägen att gå vidare.

Det är inte bara avdelningens interna arbete som upptar vår tid. Vi har också mycket annat. Vi tryggar den fortsatta flygtrafiken mellan Åland och Stockholm genom överföringsavgifter och ser till att det finns 1,3 miljoner.

Vi satsar hårt på kollektivtrafiken och ser till att där finns nästan 2 miljoner euro. Kollektivtrafiken är för övrigt ett av avdelningens fokusområde för 2015. För tillfället arbetar två grupper; en politisk referensgrupp och en sakkunniggrupp. De arbetar tillsammans fram ett underlag som ska bli den nya kollektivtrafiklagen som är planerad att träda ikraft den 1 januari 2016. Till följd av, men också av andra orsaker, söker vi nu fram ett gemensamt zon- och betalningssystem för buss- och sjötrafik, ett gemensamt kollektivtrafiksystem som omfattar hela Åland.

Energifrågorna är viktiga. Tidigare idag hade vi en presskonferens tillsammans med min kollega minister Karlström. Vi presenterade smarta elnät. Jag återkommer kanske till det i debatten morgon om det finns anledning. Energifrågor tenderar att bli allt viktigare. Det är oerhört glädjande att Ålands teknologicenter blir djupare, smalare, får mera spetskompetens och även går in och börjar arbeta med energifrågor. Ålands teknologicenter transformeras under 2015 till Ålands teknologi- och energicenter och de kommer att arbeta i nära samarbete med avdelningen.

Några ord om oljeskyddet. Oljeskyddet har varit eftersatt. Det är glädjande att vi nu kan investera och vi planerar att investera 700 000 under 2015. Vi har en långsiktig plan för hur vi ska komma vidare.

Talmannen

5 minuter!

Minister Veronica Thörnroos

Jag tror att jag stannar här. Jag återkommer med kortruttsplaneringen och mera om sjötrafiken i nästa anförande.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag skulle vilja ha lite förtydliganden av infrastrukturministern. Vilka tankegångar har landskapsregeringen när det gäller energikommissionen? Den frågan var stekhet hösten 2011. Det har stått i regeringsprogrammet och nu tänker man tillsätta energikommissionen. Varför denna senfärdighet?

Jag skulle också vilja ha lite mera konkretiseringar kring finansieringen av public service. När kan vi förvänta oss en lösning på den frågan?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vad gäller energikommissionen och energikommissionens uppgifter så är energikommissionen följd i färg till energimyndigheten som kommer att börja arbeta den 1 januari 2016, som planerna är. När vi har den myndigheten på plats så kommer energikommissionen att tillsättas. Energikommissionen kan ses som ett rådgivande organ till landskapsregeringen och även arbeta på det övergripande planet med energifrågor. Jag tycker inte att vi är försenade i projektet. Vi har bestämt att vi vill ha energimyndigheten på plats och vi vill ha den lagstiftningen klar. Vi vill ha de uppgifterna helt färdiga innan vi går in för energikommission.

Vad gäller public service frågan så står det också i budgeten att vi under våren kommer att presentera ett förslag.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller energikommissionen så är det lite efterhandskonstruktioner kan jag tycka. Vi kan konstatera att energifrågorna har varit aktuella under hela mandatperioden, både när det gäller vindkraften men också den viktiga delen en omställning till ett hållbart Åland, nämligen att ta ett helhetsgrepp om energieffektiviseringen i landskapet.

Ministern nämnde också flygtrafiken i sitt anförande. Hur diskuterar landskapsregeringen när det gäller att trygga flygförbindelserna till Helsingfors. Vi har i dagarna fått besked om att Flybe sticker ifrån Åland.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vad gäller den formella energikommissionen som ska tillsättas så vill jag informera att det har funnits en informell energikommission sedan länge. Nuvarande talman Britt Lundberg införde under sin tid som kansliminister ett bollplank i form av sakkunniga på Åland och de har stått landskapsregeringen till tjänst. De fanns också även under den tid som ltl Katrin Sjögren satt i landskapsregeringen.

Vad gäller flygtrafiken så har landskapsregeringen tryckt på så att vi nu har få till stånd en tidtabellförändring. För övrigt följer vi läget väldigt noggrant.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Det är dags för social- och miljöavdelningen, området med en mängd mjuka värdena men som snabbt kan bli stora ekonomiska utmaningar för både kommuner och landskapsregeringen och Östersjöländerna om vi inte satsar på tidiga insatser och utvecklar och skapar nya samverkansformer. Vi måste införa nya metoder, skarpare regelverk och anpassa verksamheterna till de behov som finns i dagens samhälle. Det är frågor som vi nu jobbar intensivt med på min avdelning och nu när tillsynen är flyttad till ÅMHM kan vi arbeta mer med utvecklingsarbete och framtidsfrågor.

Nästa år är familjepolitiken i fokus. Förra veckan presenterade vi ett förslag som handlar om ett mer flexibelt, jämställt och höjt hemvårdsstöd. Vi tror och vi vill att det här förslaget ska gynna barnen, deras föräldrar men också vara bra för kommuner och näringsliv. Vi inför också en jämställdhetsbonus.

Regeringen anser att det oavlönade arbetet måste fördelas mer jämställt. Kvinnors svaga löneutveckling hänger starkt samman med att kvinnor utför en stor del oavlönat arbete som inte syns i lönekuvertet eller på karriärstegen. Därför är förslaget till nytt hemvårdsstöd en del av arbetet med ökad jämställdhet.

Ett familjepolitiskt program kommer att ta form under vintern. Idag är familjen som enhet utsatt under stort tryck från arbetsliv och från samhället i stort och vi vill ta ett helhetsgrepp över familjepolitiken. Vi vill trygga barn och ungdomars uppväxtvillkor och hälsa. Har familjerna det bra, mår Åland bra.

Barn och ungdomars psykiska hälsa är också i fokus nästa år. Jag är mycket glad över det samarbete som nu pågår mellan skolbyrån och socialvårdsbyrån med en kartläggning över vilka stödformer det idag finns för barn och unga som mår dåligt inom skola, kommuner, ÅHS, tredje sektorn osv. Nästa steg är att skapa ett jämbördigt samarbete mellan olika sektorer för att få den bästa samverkan kring enskilda elever. Det är lite som Barnahusmodellen där barnet eller ungdomen står i centrum och myndigheter samverkar för att barnet bara ska behöva gå in genom en dörr, istället för att slussas från myndighet till myndighet och berätta samma historia gång efter annan. 

En liknande kartläggning har nyligen gjorts över unga som varken har studieplats, arbete eller praktik.

En tillsyn över hur kommunerna följer barnomsorgslagen pågår och tillsynen inom det sociala området förstärks i och med att ÅMHM kan anställa ytterligare en inspektör. Socialvårdsbyrån och sjukvårdsbyrån får också en egen jurist från nästa år.

Första delen av uppföljningen av ÅSUB:s rapport ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet” presenterades förra veckan. Det gör vi för att ta reda på vilken effekt de senaste årens reformer med garantipension, förhöjning av utkomststödet och förhöjning av grunddelen för ensamförsörjare och höjningar av barnbidraget fått. Denna första del tog fasta på barnfamiljers utsatthet och vi ser redan nu att vi måste agera på olika sätt. Klart är att det inte bara handlar om att höja stödnivåerna. Det finns också mycket att göra för att minska kostnader för fritidsaktiviteter och aktiviteter som görs inom skola och barnomsorg. Kostnaderna för främst tekniska hjälpmedel på gymnasialstadiet var också en fråga som togs upp i rapporten och som är en svår belastning för familjer med små inkomster. Det kommer vi att se närmare på under nästa år.

Vi kommer också att begära en tillsyn över tillämpningen av utkomststödet och en åtgärd som borde vara obligatorisk är skuld- och ekonomirådgivning till de som lyfter utkomststöd under en längre tid, i synnerhet om vi inför möjligheten för kommunerna att bevilja sociala krediter. Den allra viktigaste åtgärden är trots allt att se till att det finns arbete och sysselsättning. Det kommer minister Karlström säkert att berätta mer.

Tandvården planerar vi att utöka. Alla som har en disponibel inkomst under 15 800 euro föreslår vi att ska få gå till ÅHS tandklinik. Det handlar om cirka 1 100 personer som har mindre inkomster och som är under den relativa fattigdomsgränsen. Vi ska också ta fram servicesedlar för socialvården, men även för hälso- och sjukvården, tanken är att de servicesedlarna ska kunna användas hos de privata tandläkarna.

Inom äldreomsorgen ska gemensamma funktionsmätningssystem för alla kommuner tas fram. Äldreomsorgslagen kommer som steg två så snart Kommunernas socialtjänst har kommit ut på banan. Redan nu tillsätts en arbetsgrupp som ska förbereda lagstiftningen och göra det parallellt med att vi tar fram en ny socialvårdslag.

Jag stoppar här, tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag vill tacka ministern för det goda samarbetet som vi hade i gruppen som jobbade med familjepolitiken. Jag vill tacka för att landskapsregeringen har fokus på familjepolitiken. Det är ett viktigt område. Nu har vi presenterat ett förslag till hemvårdsstöd som är jätte mycket bättre än oppositionens motioner. Det är mycket glädjande.

Jag tänker lyfta jämställdhetsfrågan som ministern nämnde. Jämställdhetsbonus som är frivillig, det finns också andra jämställdhetsaspekter i det här förslaget. Man behåller kopplingen till att inte använda den kommunala barnomsorgsplatsen, vilket möjliggör för andra att sköta barnomsorgen, särskilt inom ett kvinnodominerade yrke. Jag ser positivt på detta också ur den aspekten.

Sedan är det jättebra att servicesedlar är på gång. De kunde ha kommit tidigare men nu har vi satt månaden till mars.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack! Jag önskar att fler hade fått vara med i arbetsgruppen som jobbade med ett familjepolitiskt program och en grund för ett nytt hemvårdsstöd. Det har varit ett väldigt givande och konstruktivt arbete. Vi har haft många olika infallsvinklar i det här arbetet. Vi har haft en gemensam vilja att de åländska barnfamiljerna ska få det betydligt bättre. Det här är en del av helheten både när det gäller jämställdhet, valfrihet och flexibilitet. Jag tror faktiskt att det har varit en bra process att jobba så här som vi har gjort. Om man har en stark vilja att uppnå någonting så är det möjligt och det har vi kunnat visa den här gången.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Liberalerna oroar sig faktiskt över social- och miljöavdelningen. Det är en enorm press på själva avdelningen att leverera lagstiftning och ta fram underlag och samtidigt är personalsituationen mycket ansträngd. Tjänster är obesatta på social- och miljöavdelningen. Vi ser att förvaltningen ökar inom trafikavdelningen medan det är dåligt på social- och miljöavdelningen. Personalen verkar vara mycket folk pressad.

I tidigare replikskiften har vi fått höra att man ämnar komma med en äldreomsorgslag. Vilka tankar har ministern kring det? Det står också i budgeten att man ska revidera närståendelagstiftningen och det skulle också vara angeläget. Vilka konkreta tankar finns det kring det?

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman!  Jag tror att det sällan har funnits så otroligt många lagar som nu skulle behöva revideras inom det sociala området. Det hänger starkt samman med att vi har många blankettlagstiftningar. Nu när alla förändringar görs på rikssidan så kräver det också att vi hänger med. Det allra största handlar om socialvårdslagstiftningen som kommer att träda ikraft i riket den 1 mars 2015 och vilka konsekvenser det får hos oss. Vi har hållit på med en översyn.

Arbetet med äldreomsorgslagen måste jobbas med parallellt med lagen om kommunernas socialtjänst och när vi tar fram nya lagar inom socialvårdsområdet. Det här hänger ihop. Vi måste göra det parallellt.

Ltl Katrin Sjögren, replik

På rikssidan finns det redan en äldreomsorgslag. En äldreomsorgslag finns i vårt regeringsprogram, den har varit efterfrågat i flera lagting och man har tryckt på att man vill ha en äldreomsorgslag. Man säger att det är en förutsättning för att man ska kunna sätta press på kommunerna att de ska leverera den äldreomsorg de är ålagda. Trots det får vi inga klara besked. Den ena säger det ena och den andra säger det andra.

När det gäller närståendevårdarna, vilka konkreta planer har man när det gäller lagstiftningen och revideringen av den?

Minister Carina Aaltonen, replik

Det stämmer att vi i vårt regeringsprogram har skrivet att vi ska ta fram en äldreomsorgslag. Med tanke på de erfarenheter som man har på fastlandet just nu så visar det sig att lagen ganska tandlös. Det är bättre att vi tar fram en socialvårdslagstiftning som är grunden innan vi bygger på med speciallagar som de facto äldre omsorgslagen är. I samma veva håller vi på att titta på lagstiftningen när det gäller närståendevårdarna och närståendestödet. Det kommer ett annat kapitel där jag ska berätta mera om det.

Visst, vi skulle säkert kunna ha fem socialinspektörer till på socialvårdsbyrån just nu, så pass mycket jobb är det. Även om vi har pengar till det så får vi inte tag i kompetent personal, så illa är det också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Många lagar inom ministerns område finns med i budgeten. Det skulle vara roligt att höra om ministern faktiskt tror att alla de här lagarna kommer att levereras under våren så att de hinner igenom lagtinget innan mandatperioden är slut?

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, det är min förhoppning. Jag vet att den lag som ltl Torsten Sundblom värnar väldigt mycket om är producentansvarslagen. Den lagen har vi haft en lagberedare på sedan 2011. Eftersom det är två som ska dansa tango så har det inte varit så enkelt att komma fram till ett resultat. I det här fallet är det både landskapet och riksmyndigheterna. Riket har någonting som vi behöver, vi vill att riket ska göra ett arbete åt oss. Förhoppningsvis ska vi ha en lagstiftning på bordet under våren beträffande producentansvarslagstiftningen, men det beror helt och hållet på hur väl mottagen den blir från riket. Det är riket som ska göra jobb åt oss för att få bort den här gränsen mellan Åland och Finland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Tack minister Carina Aaltonen för lyftet av familjepolitiken. Det är otroligt viktigt. Har vi en bra familj så bygger vi ett bra samhälle och det är absolut det viktigaste. Vi har många aktörer i kedjan som har hand om våra barn och ungdomar. Man ser snabbt individer och familjer som mår dåligt. Man ska lägga resurser på dem. Jag tycker att ministern har greppat det.

Jag vill att man tillför resurser på Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. De är en aktör som vi mer och mer bygger vår verksamhet kring. Vi måste se till att de också har kapacitet att förverkliga det som vi beställer. 

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det är precis som ltl Hilander säger. Det är väldigt viktigt med förebyggande arbete och tidiga insatser när det gäller våra barn och ungdomar. Vi har gått in för att försöka göra den sociala tryggheten, med kommunerna socialtjänst, så likvärdig som möjligt. I nästa steg, i det familjepolitiska programmet, ska vi tillförsäkra oss om att resurserna och stödtjänsterna till barn och ungdomar också ska vara likvärdiga. Det ska inte bero på i vilken kommun man växer upp i. Man ska ha lika möjligheter till assistenter och stödpersoner osv. Jag hoppas att det här är ett arbete som ska leda framåt. Barn och ungdomar och våra familjer behöver det.

Ltl John Hilander, replik

Tack igen minister Aaltonen! Nu när vi bygger upp alla program är det viktigt att de verkligen flätar samman så att vi inte gör ett program som ställer till det för ett annat. Det är individen som är fokus och individen går ofta in i flera program.

Minister Carina Aaltonen, replik

Precis, det är viktigt att hålla ett öga på det.

Beträffande ÅMHM så finns det möjlighet i Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets budget att anställa ytterligare en inspektör inom det sociala området. Trots det så måste man sätta ner ett ganska stort arbete på att se över deras taxasystem, verksamhetsplaner och tillsynsplaner så att vi hela tiden vet att vi gör rätt saker så att resurserna räcker till det som vi har ålagt dem att göra. Vi behöver kontinuerligt revidera den verksamheten så den är optimal för tillfället och att man kan ägna sig åt de viktiga sakerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ministern berör i sitt anförande ett viktigt område i det åländska samhället; ÅMHM, tillsynen och avgifterna. I en motion har vi föreslagit att man borde ha som målsättning att lägga fram en mindre omfattande tillsynsplan och lägre taxor för att kunna främja tillväxt i det åländska samhället och uppmuntra till företagande och entreprenörskap. I dagsläget har vi en situation där kaféinnehavare och en enkel glassförsäljare har fått tillsynsavgifter höjda med 150 procent på två år. Då inser var och en att det här är ett arbete som måste göras. Kan jag uppfatta ministerns anförande som ett stöd för ett arbete i den här riktningen?

Minister Carina Aaltonen, replik

Ålands Framtid har länge anfört att de vill ha lägre taxor. Självfinansieringsgraden för ÅMHM är idag 18 procent. Om vi jämför med ÅHS så är självfinansieringsgraden ungefär 8,3 procent. Frågan är om man vill att samhället ska gå in och stöda mycket mera till ÅMHM. Vi ska se över tillsynsplaner och taxasystem så att det blir transparant och att företagaren vet vad man betalar för. Som företagare i Brändö ska man inte behöva betala för resekostnaderna. En företagare i Jomala har mycket kortare väg mellan inspektören och verksamhetsstället. Vi håller på med en väldigt stor revidering av hela det här systemet. Jag hoppas att det kan leda till lägre kostnader.

Ltl Axel Jonsson, replik

Den intressanta politiska målsättningen i diskussionen bör ju ändå vara vilken riktning som vi vill sträva mot i den här reformen. Man borde ha fokus på att få till en mindre omfattande tillsynsplan så att man inte behöver öka kostnaderna för tillsynen framöver. Vilken tillsyn kanske vi kan minska på i dagsläget för att inte behöva höja avgifterna med 150 procent för våra kaféinnehavare och glassförsäljare om vi prioriterar tillväxt i vårt samhälle? Det finns ett annat sätt att minska på självförsörjningsgraden och det är att minska på verksamheten. Man borde ha den målsättningen att faktiskt se vilken tillsyn vi kan ta bort och som kanske inte är motiverad i ett modernt samhälle och som ålänningarna i hög grad faktiskt sköter ganska bra själva.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det är ju inte så att ÅMHM själva hittar på var de ska göra tillsyn och inte. Det är landskapsregeringen och lagtinget som fattar de besluten. Det kommer också från EU. Jag hörde nu senast om den här kontrollförordningen.  EU vill att de kontroller som görs av myndigheter ska vara självfinansierade till 100 procent, vilket också får konsekvenser för näringsidkare. Jag nämnde att självfinansieringsgraden är 18 procent för hela myndigheten. Då blir det ju en väldigt stor diskrepans. Jag tror att vi delar samma målsättning. Det ska vara tydligt och klart och inte mer tillsyn än nödvändigt, speciellt inte för de företag som sköter sig. Avsikten är att de som inte sköter sig istället betalar timtaxa.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Jag brukar hålla ett ganska långt allmänt anförande till budgetdebatten varje år. Men i år är riktlinjerna klara. Fem minuter ifrån varje minister och ansvarsområde. Jag kommer att hoppa över hela det långa kapitel som jag tänkt hålla om näringspolitiken och återkommer med det, i den spörsmålsdebatt om närings- och arbetsmarknadspolitiken som oppositionen vill ha och ska hållas i december.

I det här anförandet tänkte jag försöka kortfattat berätta om innehållet under några huvudmoment, och sedan har jag valt att lägga fokus och presentera ett konkret projekt som vi lanserar och kallar Team Åland.

Men först kort om vad tjänstemännen och jag kommer arbeta mycket med nästa år:
- Mesta tiden kommer nog att gå till de nya europeiska struktur- och investeringsfonderna. De lanseras nästa år och pengarna som de omfattar kan börja arbeta i det åländska samhället från början av 2015. Arbetet med ramarna har pågått under flera år och ska nu verkställas kring de operativa programmen som tagits fram för varje specifik fond.
Som ni vet pågår programmen fram till 2020 och omsätter tillsammans 75 miljoner euro, offentliga medel. Till dessa miljoner kommer en motfinansiering ifrån näringslivet och organisationer på nästan lika mycket.
– Samtidigt som de nya programmen inleds ska de gamla strukturprogrammen slutföras. Pengarna i de programmen är tidigare budgeterade men kan användas sista året under 2015. Senast igår gick näringsavdelningen ut med information om detta bland annat på avdelningens facebooksida. ”Ännu finns medel kvar att söka inom landsbygdsutvecklingsprogrammet. Stöd kan sökas för etablering av företag eller för utveckling av exporterande företag med färre än 10 anställda. Projekten behöver genomföras under första halvåret 2015 och avslutas senast den 30 juni 2015. Stöd kan beviljas till företag verksamma inom till exempel tillverkningsindustrin, tjänstesektorn eller turism”
- 2015 blir alltså ett år där vi lanserar de nya EU-programmen samtidigt som vi avslutar de gamla. Det innebär några saker, väldigt mycket pengar i omlopp för näringslivet och organisationer men även mycket extra arbete för tjänstemännen på avdelningen.

Till detta, har vi även det nationella företagsstöds momentet, alltså stödet som bland annat går till företag som satsar på export och internationalisering samt investeringar inom turism/tillverkningsindustri. Pengar som vi beslutar över själva utan att behöva gå via strukturfonderna och de operativa programmen. Det momentet är lika stort som i förra årets budget alltså 1.2 miljoner euro, vilket var betydligt mycket mer än vad de varit de senaste åren. Orsaken till att det ökades så mycket 2014 var strukturprogrammen tidsförskjutning och inte hade kommit igång. Det här året vill vi vara beredda och kunna stimulera satsningar för ökad tillväxt, vilket vi har gjort 2014.

Jag har hört oppositionens retorik som säger att det är mindre överföringar till näringslivet år 2015. Till det vill jag säga att det inte finns någon anledning att budgetera luft. Vi har pengar kvar i den rekordpott vi tillförde 2014 till just det nationella företagsstödsmomentet i tilläggsbudgeten. Det är pengar som vi kan och kommer använda nästa år och att bara öka detta moment leder inte automatiskt till mer aktiviteter i näringslivet.

De 1,2 miljoner euro, vi budgeterar för nu, räknar vi med att motsvarar den efterfrågan som finns ute i näringslivet. Det nationella företagsstödet tillsammans med de oanvända medel ifrån tidigare år, samt alla de miljoner som sätts igång med de nya EU:s struktur- och investeringsfonderna parallellt med medlen som finns i avslutningen av det gamla programmet medför att det nog aldrig tidigare funnits så stor beredskap från någon regering att möta upp de investeringar och satsningar som näringslivet vill göra, som år 2015.

De nya programmen är inte heller budgeterade årsvis utan totalt för hela perioden, så finns det vilja ifrån lantbruket och det övriga näringslivet att investera för framtiden så finns en väg för oss och medel tillgängliga för att hjälpa till.

– Vi kommer även arbeta vidare med en aktivare arbetsmarknadspolitik där en ny lagstiftning lämnas till lagtinget i början av året. Den kommer innehålla förslag på förändringar såsom fler möjligheter till utbildningsinsatser för arbetslösa, åtgärder som bättre tillvaratar möjligheter för personer med nedsatt arbetsförmåga. Den ger AMS ett större utbud med insatser för en aktiv arbetslöshet samt insatser för att minska administrationen inom myndigheten. Den innehåller förslag på att arbetslösa ska få pröva på en utbildning före reguljär ansökan till skola, att yrkesinriktad sysselsättningsutbildning anordnas för grupper av Ålands gymnasium och för enskilda av AMS. Att arbetslösa ska få avsluta eller genomföra en utbildning med behållen arbetslöshetsförmån då det bedöms väsentligt underlätta återgången till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.

– Vi kommer att förstärka Skärgårdsnämndens status och även tillföra mer pengar till den gentemot tidigare år.

– Ålands Teknologicentrum kommer under året genomgå en förvandling och flyttas till infrastrukturavdelningen. I den transformeringen förändras ÅTC till ÅTEC. Ålands teknologi och energi centrum, helt enkelt för att vi vill sätta mer fokus på och göra en förstärkning inom energiutvecklingsområdet.

Det här var ett axplock av vad näringsavdelningen kommer arbeta med nästa år. Men nu tänker jag använda resten av min tid att förklara projektet Team Åland

Team Åland är en tvåstegsraket för landskapsregeringen att tillsammans med åländska näringslivet och samhället skapa möjligheter för olika projekt som gynnar företagsklimatet, tillväxten och inflyttningen i allmänhet samt modernisering, internationalisering och digitalisering i synnerhet. Alltså tillsammans utföra gemensamma utvecklingsprojekt till nytta och gagn för hela Åland.

Utvecklingen av det åländska näringslivet är inte i första hand något för politiker att besluta om. Politiker ska skapa förutsättningar så att det går lätt för näringslivet att förändras, förnyas och förbättras.

Team Åland blir ett verktyg för att stimulera till mer samarbete, mer ”korspollinering” mellan olika branscher, mer innovation och kreativitet. Det kan exempelvis handla om hur vi sporrar till mer entreprenörskap, att utveckla varumärket Åland, att underlätta för fler utländska investeringar, att skapa system för kompetensrekrytering, en attraktivare ”Ålandsbild” för besökare, inflyttare och affärspartners, gemensamma exportsatsningar, helt enkelt åtgärder som skapar ett ännu bättre företagsklimat anpassat efter det åländska näringslivets önskan och behov för framtiden. Allt med ett övergripande ”digitaliseringstänkande” som genomsyrar allt.

Team Åland är inte ett nytt sätt att finansiera enskilda företag utan ett komplement till alla de traditionella företagsstöd och de struktur- och investeringsfonder som regeringen har hand om. 

Team Åland är ett verktyg för att stödja näringslivet ur ett bredare perspektiv. Första steget i raketen består av att vi tar fram konkreta utvecklingsprojekt och för det ändamålet finns 200 000 euro upptaget i budgeten för år 2015. Det beloppet blir ett konkret verktyg att tillsammans med näringslivet ta initiativ och genomföra olika projekt som leder mot de gemensamt uppsatta målen.

Arbetet är redan igång, och jag har haft flera möten med både Ålands Näringsliv och Visit Åland. Jag har mycket kvar att säga fru talman.

Talmannen

Tiden är ute! Ministern är välkommen tillbaka för ett nytt anförande.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Det var mycket, vilken svada minister Karlström har!

Jag skulle bara vilja veta om man har utvärderat det man har gjort hittills? Har man gjort någon slags analys? Hur har det gått med Företagens hus? Hur har det gått med regelförenklingsprojektet? Hur har det gått med tillväxtrådet? Hur har det gått med 1000 kor? Hur har det gått med 1000 sängplatser? Hur har man kommit i mål med de projekten?

Minister Fredrik Karlström, replik

Replikerna är två minuter så då hinner jag utveckla ganska mycket. Jaha en minut bara?

Jag börjar med tillväxtrådet. Vi har inte haft så många möten. Däremot har det kommit ut någonting konkret t.ex. Business labb Åland som drog igång för några månader sedan. Det är ett ypperligt exempel på stödjandet av kvinnligt företagande. Majoriteten av dem som sökte var kvinnor. Vi har företagarskolan som är igångsatt. Projektet 1000 kor snurrar på. V har ökat antalet kor på Åland och mjölkmängden har ökat med 1/2 miljon liter jämfört med tidigare. Vi har kommit i mål med otroligt mycket annat också och det är mycket som fortsättningsvis pågår. Dialogen med näringslivet är absolut viktigast och att vi gör det tillsammans. Vi har projekt som fiskfabriken i Eckerö och bageriet på Kökar.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Jag fick inte så mycket svar. Blev det flera kor? Blev det flera sängplatser? Det fick jag inte svar på så det kan ministern gärna återkomma till.

Jag har funderingar kring skärgårdsnämnden. Det låter väldigt progressivt att man nu ska utöka skärgårdsnämnden för att skärgården ska få ett verkligt inflytande i sitt näringsliv och att det ska bli tillväxt. Sanningen är den, ministern, vi har inte haft en skärgårdsnämnd under hela den här mandatperioden. Det är minst sagt lite pinsamt.

Jag skulle också gärna vilja få information om vi verkligen får en ungdomsgaranti som fångar ungdomar som riskerar att falla mellan stolarna och genom systemen?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! 1,6 miljoner liter mjölk och det betyder ungefär 10 000 liter per ko. Åtminstone 160 flera kor har kommit till med det projektet. Det är svaret på frågan. Mjölkmängden har stigit från 15 miljoner liter till 16,5 miljoner liter så det har blivit fler kor på Åland.

Skärgårdsnämnden, vilken vi också har haft en skriftlig fråga om här i lagtinget, så de har inte kunnat nominera personer så att nämnden skulle bli jämställd. Nu ändrar vi reglementet så att det blir två personer från varje kommun, en av varje kön. Det blir en förstärkning av skärgårdsnämnden. Samtidigt tillför vi mera medel. Istället för 20 000 euro, som tidigare har gått till administrationskostnader till största del, så kommer skärgårdsnämnden att själva få administrera och förvalta 35 000 euro för konkreta projekt i skärgården. Det var ett kort svar på de frågorna.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! I samband med budgetdebatten brukar minister Karlström och jag ha en liten debattväxling. Den här gången tänker jag göra på ett annorlunda sätt. Jag tänker tacka minister Karlström för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och den lagstiftning som nu är på väg. Man ser idag en förbättring för många som tidigare har slagits ut. Nu kommer åtgärder som medför att de kommer bättre in i samhället. Det har pratats otrolig mycket om ungdomsgarantin men man nämner ofta bara rubriken. Här kommer innehållet nu. Åtgärder för de arbetslösa kommer och det tackar jag för. Jag har varit ganska gnällig, minister Karlström. Jag ska ge en eloge när det är befogat. Äras den sommaren som äras bör!

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Det är precis som ltl Winé säger. Det har arbetats mycket i den arbetsgrupp som tillsattes från utbildningsavdelningen, AMS och näringsavdelningen. Vi tittade på olika åtgärder för att skapa en aktivare arbetslöshet och göra ungdomarna mera beredda på arbetslivet. Det här arbetet är på långa vägar inte slutfört. Den här arbetsgruppen kommer inte heller att få en frisedel att det jobbet har upphört. Arbetet måste kontinuerligt fortsätta. Det lagpaketet, som är ute på remiss nu, kommer vi att ha möjlighet att debattera förmodligen i början av januari. Arbetet kommer att fortsätta, det finns mer att göra. Vi vet att det är lite tuffare där ute just nu, arbetslösheten har ökat en aning men arbetslösheten är fortsättningsvis väldigt låg. Det finns absolut en anledning för regeringen att jobba vidare med arbetsmarknadspolitiska frågor.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! När man pratar om det förebyggande arbetet och personer i utsatta situationer så brukar många hänvisar till Ingvar Nilsson som är nationalekonom. Jag läste lite i hans utredning; ”Bättre stämma i bäcken än i ån”. Jag vill läsa upp en mening. ”Den övergripande slutsatsen är att långsiktighet, samverkan, brukarmakt samt metoder för att delaktiggöra människor i det förebyggande och preventiva arbetet kring barn och unga är viktiga inslag både för att vidmakthålla ett humanistiskt samhälle och för att använda våra knappa samhällsresurser mera effektivt än idag.”

Jag tycker att man har kommit långt med det. Tre avdelningar har samverkat vilket jag tycker att är jättebra. Det kommer resultat när man börjar jobba tvärsektoriellt och målinriktat. Jag vill än en gång tacka.

Minister Fredrik Karlström, replik

Vi kommer att intensifiera den så kallade trepartsdialogen mellan landskapsregeringen, arbetsgivaren och respektive arbetstagarrepresentanter framöver med tanke på att stämma i bäcken eller om det var i ån. Det arbetet är väldigt viktigt. Arbetet ska inte bara ske internt här i landskapsregeringens förvaltning. Vi har en kontinuerlig dialog med både näringslivet, arbetsmarknadsparterna och kommunerna för att vässa alla de verktyg vi har och kunna anpassa systemen efter individerna som behöver hjälp från oss tillsammans.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt, minister Karlström, att vi har sagt att anslagen för näringslivsutveckling har minskat kontinuerligt. Då säger ministern att det finns pengar hur mycket som helst, det finns en rekordpott och ska vi budgetera luft? Vad beror det på? Sker det inte någon utveckling i det åländska samhället eller vad beror det på? Jag tror faktiskt att jag fick svaret på de frågorna på Godbymässan där jag pratade med flera olika företagare. En företagare sade han hade väntat ett år och fyra månader på att få ett besked som blev ett avslag. En annan företagare blev beviljad en summa men när det blev färdigt så fick han bara 60 procent av det beviljade beloppet. En tredje företagare berättade att landskapsregeringen begärde fem kompletteringar och då gav företagaren upp. Jag tror, minister Karlström, att vi kanske har svarat på att det finns en rekordpott kvar. Småföretagarna, som bär det åländska näringslivet ganska långt, har gett upp. Beror detta på tjänstemännens sätt att jobba eller beror det på politiska direktiv?

Minister Fredrik Karlström, replik

Nej, det finns definitivt inga politiska direktiv. Det är snarare tvärtom, handläggningstiderna har förkortats ner de senaste åren. Nu kan jag inte uttala mig om de här personerna som ltl Eriksson har pratat med på Godbymässan. Du får gärna be dem ta kontakt med mig. Jag har dagligen kontakt med både små och stora näringslivsföreträdare. Den där bilden känner jag inte igen, att det skulle vara någon sorts standardbild över hur hanteringen är på näringsavdelningen. Många gånger kan olika beslut dra ut på tiden. Ibland handlar det om att företagaren inte har kompletterat med de uppgifterna som kanske strukturfonden kräver att man ska komplettera med. Det är inte bara våra egna principdokument som vi diskuterar utan det är ganska komplexa ansökningsförfaranden och handläggningsförfaranden när EU-pengar är involverade. Därför har jag alltid ansett att det nationella företagsstödet är viktigare, för där kan vi vara ännu smidigare än med strukturfondens medel som vi hanterar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi får återkomma så kanske vi kan diskutera i lite lugnare ton. Det blev lite stressigt den här gången. Två dessa fall känner jag, jag ska höra om jag får nämna exemplen. Det är lite förvånande när ministern säger att han inte känner till det här. När Ålands Framtid hade ett möte med företagarföreningen och Ålands Näringsliv så var det exakt den här bilden som också kom fram. Så det är lite förvånande om han inte känner till det.

Team Åland är egentligen ingenting nytt, däremot får minister Karlström det att låta som nytt. När man läser motiveringarna på sidan 31 så är det precis samma sak som vi jobbade med på 90-talet, att försöka få ihop resurser som var uppdelade på förbundet för åländsk sjöfart, köpmannaföreningen, handelskammaren och företagarföreningen osv. Jag kan inte riktigt se så väldigt mycket nytt i det här. Förhoppningsvis, minister Karlström, får vi båda två mera tid på oss i näringslivsdebatten så att vi får ta det här lite mera grundligt.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Tack för att du tog upp Team Åland. Jag hann inte förklara Team Åland i mitt anförande. Gå in på teamaland.com för mer information. Det handlar om att vara med och digitalisera, modernisera och internationalisera det åländska näringslivet på ett annat sätt än vad man har gjort tidigare. Möjligheterna för branschorganisationen att driva projekt som Ålands näringsliv gör just nu med e-handel för små företag kommer att finnas kvar. Det här är ett viktigt instrument för att skapa kreativa utvecklingsprojekt tillsammans.

Vad gäller det som ltl Eriksson har hört av vissa företagare på Godbymässan så tar jag väldigt gärna emot det. Naturligtvis har man ibland klagomål på handläggningstiderna. När man tittar på de enskilda fallen och vad det beror på så finns det ofta ett svar. Jag ska gärna titta på de här enskilda fallen om personerna vill ta kontakt med mig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Minister Karlström tog upp förutsättningar för näringslivet och företagen i sitt anförande. Vilken kommentar har ministern till den hämsko som lastbilsavgifterna sätter på företagen? Man säljer till och med bort lastbilarna för att de inte bär sig, med momsen på är det en hundring per lastbil som man tar till skärgården. Det här drabbar allt företagande och allt byggande. Jag skulle gärna höra om ministern kan utveckla det här. Har ministern förslag på åtgärder som man skulle vidta för att lindra effekterna?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Detta är kanske lite mer en fråga för infrastrukturavdelningen när det gäller prissättningen på skärgårdstrafiken och turerna. Jag har givetvis även blivit kontaktad från företagare i skärgården som har exemplifierat hur tokigt det kan bli ibland när kostnaderna blir orimliga, till exempel när man ska ha ut en elektriker för att vidta någon åtgärd i skärgården och som råkar ha en för hög bild för tillfället. Det här behöver man titta på lite mera. Vi ska se om vi kan hitta ett system som kunde vara mera lämpat för att gynna näringslivsutvecklingen i skärgården också. Den bollen tar jag emot och jobbar vidare med infrastrukturavdelningen för att se vad vi kan göra. Tarifferna på skärgårdstrafiken är en komplex historia och att få dem så lika och rättvisa som möjligt. Det är ingen lätt ekvation.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Just den biten är nog en näringslivsfråga och borde hamna under ministern.

Minister Fredrik Karlström, replik

Man måste titta på helheten. Det är ingen enkel helhet utan det är en komplex struktur som är uppbyggd. Personligen tycker jag att det måste gå att få det enklare och smidigare. Jag har stor förhoppning till det nya bokningssystemet och det nya ekonomisystemet som kommer att sättas igång för skärgårdstrafiken också så småningom. Då kan man hitta flexibla system som anpassas och fungerar för personer och företag ute i skärgården.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte beröra någonting helt annat som står i budgeten men som ministern inte berörde. Det gäller översynen av lagstiftningen till skogvårdsföreningar och skogsbruksåtgärder. Jag har förstått att det har blivit påkallat av en EU-reglering. Hur långt har man kommit i lagstiftningen om skogsvårdsföreningar? Hur har man tänkt sig i framtiden? Blir det en blankettlag? Man skulle lite kunna titta över, rationalisera och göra allting lite effektivare om man känner till hur det går till idag när man söker om en skogsavverkning.

Minister Fredrik Karlström, replik

Kort svar på den frågan, fru talman. Jag är mycket medveten om behovet att göra om lagstiftningen för skogsbruksfrågorna och skogsvårdsföreningens vara eller icke vara i framtiden med tanke på att man i Finland har gjort om hela systemet och vi har blankettlagstiftning kopplat till den lagstiftningen. Under 2015 är det löst men vi måste hitta en långsiktig lösning efter 2015. Det jobbas med detta för tillfället. Vi ska också intensifiera dialogen med både skogsägare, skogsindustrin och skogsvårdsföreningen för att se hur vi kan hitta en långsiktig lösning. Under år 2015 har vi som sagt detta löst. Vi har lite tid på oss, jag är inte orolig för att vi inte ska hitta en långsiktig hållbar lösning även från 2016 och framåt.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag får tacka för den informationen. Det hörs bra att man för en dialog med både industrin, skogsnäringen och representanter som bevakar när man ska utforma den nya lagen.

Skogsprogrammet har varit hjärtefråga för mig. Det står en mening om det, att man eventuellt tänker påbörja det. Kommer ministern överhuvudtaget att hinna påbörja det under sin mandatperiod?

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Det finns definitivt en stor vilja. Landskapsforstmästaren skulle väldigt gärna vilja sätta ner tid och energi för att få fram skogsvårdsprogrammet. Problemet har varit resurser. Jag är sagt det tidigare och ltl Eklund vet var skon klämmer. Just nu går de mer akuta lagstiftningsåtgärderna före eftersom det här är en frivillig åtgärd. Jag hoppas att vi får igång programmet under 2015. Det finns en öppen och ärlig vilja till det både från tjänstemännens sida och från min sida. Jag tror inte att det sker före sommaren. Det arbetet sätts i så fall igång efter sommaren. De viktiga lagstiftningsåtgärderna måste prioriteras.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för anförande minister Karlström. Det blev tyvärr alldeles för kort. Allt som sägs i denna sal är självklart lika viktigt, men när det kommer till näringspolitik så är nog frågan om det inte är lite viktigare än mycket annat. Av det skälet att det mesta som vi pratar om i denna sal borde kretsa kring hur vi får arbetsplatser på Åland. Jag hade gärna velat höra mera om tankarna kring team Åland. Team Åland är ett begrepp där man till exempel inom idrottsrörelsen har genomfört det här med mycket stor framgång. Man har kunnat göra skillnad både utanför Åland och på Åland till gagn för näringslivet och väldigt många andra.

Högskolan på Åland är en annan institution som på allvar borde tas med i det här arbetet och så är det också enligt planerna. På högskolan finns en kunskap och en vilja att gå framåt och där finns också ett väldigt strategiskt tänk som jag tror att man skulle ha nytta av. Vidga gärna diskussionen kring Team Åland. Det mår vi alla bra att höra mycket mera om.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Jag tror att jag ber om ett anförande till och med lite lugnare stämma försöka förklara och väcka tankar och idéer. Det viktigaste och själva grundprincipen och kärnan i Team Åland är att det inte är politiker som ska utveckla näringslivet. Vi ska göra det här tillsammans. Vi ska skapa grundförutsättningarna och måla upp en gemensam målbild vart vi ska gå.

Lite finurligt i finansieringslösningen är att vi nu har 200 000 euro för att sätta igång själva processen. I första tilläggsbudgeten, som förmodligen kommer redan i mars, har vi konkreta långsiktiga planer på vad vi ska göra. Det betyder att det här arbetet redan är igångsatt. Det förs redan diskussioner med både Visit Åland och Ålands näringsliv och de är oerhört positiva till initiativet. Andra organisationer och även direkta företagare har varit involverade. Det här är bara ett startskott. Gå in på teamaland.com för att läsa mera. Det kommer att vara en verkstad den 13 januari förutsatt att lagtinget beviljar medel.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det, ministern ska just få fortsätta resonemanget.

När det handlar Högskolan på Åland så har de bestämt sig för att bli norra Europas bästa högskola. Det är inte så konstigt med tanke på att de faktiskt finns på norra Europas bästa ö, och där finns en story att berätta. Det är absolut så att näringslivet ska göra jobbet men den politiska ledningen bär ett tungt ansvar för att uppmuntra, inspirera, finnas där och hjälpa till att öppna dörrar mot omgivningen och mot andra handelsområden osv. Här finns mycket att göra. Alla steg börjar med att någon säger; "kom igen, nu kör vi".

Minister Fredrik Karlström, replik

Ltl Pettersson och undertecknad är helt överens. Högskolan har en oerhört viktig roll och kan vara en kreativ motor för att sporra det åländska näringslivet. Högskolan lyssnar på vad näringslivet vill och är med och öppnar dörrarna. Jag tycker också att självstyrelsen är en fantastisk möjlighet att öppna upp dörrar till omgivningen och till nya marknader. I det nordiska samarbetet har vi sett vilka möjligheter och arenor vi har att marknadsföra Åland.

Undertecknad har fått möjlighet att på lördag åka till Kina för att prata om Åland och det åländska näringslivet för ledare i från hela världen, borgmästare från de 30 största städerna i världen. Åland har fått ett tio minuters anförande för att lyfta upp det åländska exemplet ur ett näringspolitiskt perspektiv.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Wille Valve

Fru talman! Bästa lyssnare, om vi skulle sammanfatta regeringens budget 2015 med ett tre ord så är det: Ett tryggt Åland.

Vi bygger trygghet i samhällsstrukturerna och du ska kunna vandra trygg på Åland.

Först samhällsservicereformen. Kommunernas socialtjänst ska skapa trygghet för dig som behöver det. Starkare rättssäkerhet, och ännu starkare kompetens. KST ger också kommunerna tryggheten i att du vet att din kommun klarar av att rehabilitera en blandmissbrukare utan att budgeten går åt skogen. Du får tryggheten i att du inte behöver lämna din hemkommun för att vara säker på att din rätt är tryggad.

För brand- och räddningsväsendet får vi en slutrapport inom 2014, som ska ge ett förslag till en brand- och räddningsmyndighet anpassad för dagens behov. Under 2015 slutför vi detta arbete. För alarmcentralen är målsättningen hög driftssäkerhet med kompetent personal. Under 2014 har arbetet med stöd för prehospital sjukvård förverkligats, med stöd från kansliavdelningen. Under 2015 ska det nya operativsystemet vara i drift. Jag har idag tagit ställning till en ny arbetsordning för Ålands ledningscentral i krislägen. Denna arbetsordning kommer att testas i en storövning under de närmaste dagarna. Det är viktigt att vår beredskap för krissituationer är god.

Vår polis har tre verksamhetsprioriteringar för 2015, arbetet mot narkotika, arbetet mot våld i nära relationer och arbetet med barn och ungdomar.

För att förverkliga dessa verksamhetsprioriteringar behöver polisen ändamålsenliga utrymmen. De utrymmen som har renoverats under 2014 skapar nu trygghet för dig som måste göra en brottsanmälan och vill slippa att halva Åland ska höra det du säger. Det nya polishuset kommer att ge polisen de redskap som myndigheten behöver för att skapa trygghet i vårt samhälle.

Under 2014 har landskapets nyaste myndighet, Ålands ombudsmannamyndighet, slagit upp sina dörrar. ÅOM tar tillvara dina rättigheter som barn, patient, konsument och arbetstagare. I samma byggnad finns Datainspektionen som tryggar din rätt att veta – hur var och varför behandlas dina datauppgifter?

Landskapsregeringen inleder nu en översyn av landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet, som strävar till rättssäkra regler. Du ska, något förenklat, kunna få ut all information som inte röjer någon annans privatliv. Och du ska kunna vara trygg i att känsliga uppgifter om dig inte röjs eller sprids.

Regeringen har under 2014 sjösatt den nya hembygdsrättslagstiftningen. Du som har hembygdsrätt och har flyttat från Åland, får ett besked om att du håller på att förlora hembygdsrätten. Den innebär också vissa förbättringar för åländska studerande utanför Åland. Under 2015 reformerar vi jordförvärvslagstiftningen. Du som vill köpa en plätt åländsk mark ska kunna veta vad som gäller och få klara besked.

Under 2015 förnyar vi de vallagstiftningar som faller inom vår behörighet. Målet är att öka inklusion och det demokratiska deltagandet inför valet 2019.

Ett tryggt Åland handlar också om goda kontakter utåt. Goda kontakter till de organisationer och de korridorer i Bryssel där beslut som angår oss fattas. Säkerhet har under år 2014 blivit mer aktuellt än någonsin i vår omvärld. Inte bara i traditionell säkerhetspolitisk bemärkelse.

Vikten av att samtliga Östersjöstater går in för ett förbud mot dumpning av toalettavfall i Östersjön kan inte underskattas.

Avslutningsvis, fru talman, handlar vår integrationspolitik om att skapa trygghet. Den handlar om att när vi själva känner oss trygga så kan vi också välkomna andra!

Vi har nu genomfört lagändringar som behövs för att våra kommuner nu ska kunna ta emot flyktingar om de så vill. Vi gör det möjligt att skapa trygghet för de människor som flyr från krig till fredens öar.

Fru talman! Vi hade nyligen en armenisk-azerbajdzjansk delegation på besök för att studera Ålandsexemplet. De var framförallt imponerade av tryggheten och tilliten i vårt samhällsbygge eller för att citera en av besökarna: ”Ålandsexemplet lever och kommer att segra”. Tack för ordet.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vill ha ett klargörande. Polisministern säger att ungdomsarbetet ska fortgå inom polisen. Får tjänsten som ungdomspolis fortsätta? Den har varit mycket lyckad och mycket omtyckt. Oro har förekommit för att inte det konceptet skulle fortsätta.

En annan fråga som tangerar polisen och som var aktuell tidigare i debatten är våld mot kvinnor. Hur fungerar överfallslarm i dagsläget när det gäller våldsutsatta kvinnor och kontakten till polismyndigheten?

Minister Wille Valve, replik

Tack, ltl Sjögren. Det har mycket riktigt funnits en ungdomspolis. Enligt de prioriteringar som vår polisstyrelse har gjort så har det kommit till min kännedom att det kommer att finnas två ungdomspoliser under 2015. Ytterst är det här en fråga för polisstyrelsen och vilka prioriteringar som den styrelsen väljer att göra.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag funderar på överfallslarm och om de fungerar. Om inte ministern kan svara så kanske någon annan i salen, t.ex. från polisdelegationen, kan svara på det här under budgetdebatten.

Vilken tidsplan finns det när det gäller jordförvärvslagstiftningen och offentlighetslagstiftningen? Det är två angelägna lagstiftningsområden.

Minister Wille Valve, replik

Jag ber att få återkomma vad gäller frågan om överfallslarm.

Vad gäller offentlighetslagstiftningen och jordförvärvslagstiftningen så kan vi räkna med en något snabbare tidtabell för offentlighetslagstiftningen. Rättsserviceenheten håller just nu på att kartlägga de brister som finns i dagens lagstiftning och de åtgärder som föranleds av dem. Detta kan jämföras med jordförvärvslagstiftningen där vi planerar en ambitiös reform och ett nytt regelverk, vilket enligt min uppskattning kommer att ta längre tid. En stor del i jordförvärvslagen hinner vi få gjort under 2015, troligen inte allt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Jag har samma fråga om jordförvärvslagen som ltl Sjögren. Under förra mandatperioden tog en arbetsgrupp fram underlag för förnyelse av jordförvärvslagen, näringsrätten och hembygdsrätten. Jag kommer ihåg att oppositionen, särskilt minister Valves eget parti, var väldigt hård mot dåvarande regering för att man inte lyckades åstadkomma lagstiftning fast man hade grundarbetet gjort. Nu säger ministern att jordförvärvslagen ska arbetas med under nästa år. Betyder det att vi inte kommer att få lagen hit till lagtinget inom den här mandatperioden trots tidigare påståenden?

Minister Wille Valve, replik

Jag ser mig föranledd att påminna vtm Eriksson om den bredare kontexten. Efter att den parlamentariska kommittén levererade sitt betänkande 2009 hade dåvarande regering Eriksson alla möjligheter att sätta igång lagstiftningsåtgärder. Ingenting skedde före 2011 då den här regeringen tillträdde. Vi inledde arbetet med hembygdsrättslagstiftningen vilken vi nu har levererat till lagtinget. Nu arbetar vi med jordförvärvslagstiftningen. Om ni frågar mig vilket som är huvudproblemet med jordförvärvslagstiftningen så om vi jämför den parlamentariska kommitténs slutsatser för hembygdsrätten och näringsrätten så lämnar jordförvärvsrättens slutsatser mera utrymme för tolkning. Det skapar merarbete i nuläget.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Nåja, ministern Valve, påståendena då var ganska starka, det var bara att lagstifta och det skulle gå hur lätt som helst. Idag har man tydligen drabbats av eftertankens kranka blekhet. Jag tycker egentligen att det är bra, det här är svåra frågor och det har jag hela tiden hävdat. Jag tycker inte att vi ska vara påstridiga mot varandra. Det är viktigt att man gör ett riktigt ordentligt grundarbete och kommer fram med bra lagframställningar, vilket tyvärr inte riktigt visar sig vara fallet när det gäller hembygdsrätten. I lagutskottet jobbar man nu ganska mycket med hembygdsrätten.

Det fanns två stora grupper som jobbade med samhällsservicereformen. Det fanns också en infrastrukturgrupp. Ligger detta på ministerns bord nu när ministern har tappat den sociala servicen?

Minister Wille Valve, replik

Den här regeringen har så här långt gjort precis det som mitt parti talade för, att det är bara att lagstifta. Vi har stiftat en hembygdsrättslag som nu behandlas i lagtinget.

Vad gäller jordförvärvslagen så är den något mera komplicerad eftersom den innebär att vi kommer att hyra in bolagsrättslig kompetens för att säkra likabehandling av juridiska personer och fysiska personer. Vtm Ericsson kan vara trygg i att arbetet fortgår och det är högt prioriterat för den här landskapsregeringen.

Infrastruktursamordnandet ligger under infrastrukturminister som för tillfället inte är närvarande här i salen. Men det arbetas för fulla muggar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torbjörn Eliasson

Fru talman! Först av allt vill jag stöda ltl Runar Karlssons skarpa uttalanden angående våldet mot kvinnor. Det har alltid varit en av mina hjärtefrågor att värna barns, flickors och kvinnors integritet och okränkbarhet.

Jag är den första att skriva under att vi män har ansvaret för att våldet mot kvinnor utrotas. Det är vårt fel om det oacceptabla tillåts fortsätta. Vi måste föregå med gott exempel och vara observanta.

I detta anförande kommer jag emellertid främst att fokusera på vår politik för ett hållbart Åland. På sidan 24 och 25 i budgeten redogör landskapsregeringen för de viktigaste frågorna. Texten är inte så lång, men den ska ses i belysningen av det meddelandet om hållbar utveckling som regeringen levererat och som diskuterats i lagtinget nyligen i september.

Vår regering har ett digert program för att på Åland utvecklas till ett hållbart, välmående och konkurrenskraftigt samhälle till år 2051. Vi ska veta att det inte är en lätt uppgift. Ett hållbart samhälle uppnår vi inte enbart genom en god målsättning och fina texter på ett papper. Nej, det fordras ett hårt och konsekvent arbete med att förändra invanda mönster och implementera programmet. Här har vi alla ett ansvar.

Fru talman! Lyckligtvis har vi ovanligt goda förutsättningar på Åland. Vi har en attraktiv boendemiljö eftersom livet här är förhållandevis sunt och naturnära. Vi har inga tunga industrier som smutsar ner. Vi har gott om rena energiresurser; sol och vindkraft. Vi har i jämförelse med alla andra, trots den långa lågkonjunkturen, en förhållandevis stark ekonomi, riktiga företag och låg arbetslöshet. Att det är så ska nog ingen regering slå sig för bröstet över. Det handlar mera om att vi bor på rätt plats och att våra öar har befolkats och befolkas av företagsamma människor.

Fru talman! Förnyelse är en viktig nyckel till hållbar tillväxt för att möta samhällsutmaningar, allt från klimatförändringar till åldrande befolkning. För att inte förlora konkurrenskraft är så behöver våra företag och regioner utvecklas och samhället behöver en god ekonomi.

För oss i centern är viktiga prioriteringar ekonomin, entreprenörskapet och företagen och inte minst regionerna. Vi arbetar med hela Åland inför våra ögon. Hela Åland ska leva; staden, landsbygden och skärgården. För oss är därför mindre och medelstora företag extra viktiga att satsa på. Här kan vi, med relativt små medel, uppnå hållbar tillväxt i BNP som ger regionerna möjligheter att inte bara att leva vidare utan till och med utvecklas. För företag handlar det om att jobba smartare och utveckla nya varor och tjänster. För regioner handlar det om att ständigt utveckla sitt arbete för att skapa och behålla miljöer som är attraktiva för människor och näringsliv.

Fru talman! Det är inte lätt att kombinera tillväxt och hållbarhet. Det kan vi filosofera om i det oändliga. Historiskt har tillväxt kopplats samman med överutnyttjande av både naturresurser och arbetskraft. Det är en utveckling som visar spår varje dag i global rapportering i massmedia. Nu måste hela världen tänka om. I det sammanhanget är vi små, men alla bäckar små gör en stor å, så vi måste vara med.

Konsten är att trygga tillväxten utan att den går ut över jordens ändliga resurser. Konsten är att trygga näringslivets konkurrensförutsättningar, finansiering och övriga behov utan att hållbarheten äventyras. Konsten är helt enkelt tillväxt på naturens villkor för tillväxt måste vi ha.

Näringslivet är motorn i samhället. Här skapas jobben som ger skatteintäkter till att täcka våra offentliga behov, utan ett blommande näringsliv står vi oss slätt.

Trots den svåra internationella lågkonjunkturen står det åländska samhället starkt i jämförelse med andra och det ska i mycket hög tillskrivas vårt historiska näringsliv med sjöfarten i spetsen.

Vi har också en liten men naggande god industri, ett vitalt livsmedelskluster, en turismbransch med potential och flera nya näringsben som IT-branschen till exempel. Vi vet att alla vill utvecklas på ett hållbart sätt.

Fru talman! Centerns politik har alltid hävdat näringslivets betydelse. Vi vet att det inte går att stanna motorn i en lågkonjunktur, då kommer vi aldrig ur den. Därför känns det bra att vi har en regering med partier som delar detta synsätt. Det går inte bara att bromsa utan att det också behövs en fot på gaspedalen, men det ska ske på naturens villkor, jämställt, tryggt och med framtidstro. Tack, fru talman.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Eliasson hade ett mycket bra anförande. Det ligger mycket i framtidens näringsliv. De som har förstått att det gäller att kombinera miljö, hållbarhet och tillväxt har framtid i sina händer. Det går inte att ha business as usual längre. Hittar vi på Åland de här nycklarna så är vår framtid fortsatt ljus. Det var ett mycket bra och framåtsyftande anförande.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag tackar ödmjukt för det, ltl Katrin Sjögren. Åland har stora möjligheter på många områden. På energiområdet har vi stor potential av både vind, sol och vågkraft. Infrastrukturministern nämnde tidigare här idag att vi är med i ett större samarbete där man eventuellt kommer att kunna testa olika typer av energi här på Åland. Det är väldigt intressant. Det har skett tidigare i samband med IT- utvecklingen att Åland har fungerat som ett testområde. Det var kanske för 10-15 år sedan. Vi har alla möjligheter bara vi tar vara på dem.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det försöker jag också alltid säga när jag har chansen. Det ligger någonting sunt i att Ålands näringsliv består av bestående och sunda behov. Vi producerar miljövänlig energi, vi producerar mat och det kommer hela världens befolkning att behöva. Vi har väldigt, väldigt goda förutsättningar, det är min absoluta uppfattning.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Vi har en väldigt bra utgångspunkt eftersom det faktiskt är ganska sunt här på våra öar redan idag. Vi har inte någon tung nedsmutsande industri. Vi har en spirande IT-sektor vilken jag tror mycket på, även för skärgården. För att vi ska kunna utveckla företagsamheten ut i regionerna så måste vi mer och mer använda nätet till olika typer av tjänster. Då behöver man inte resa fysiskt. Vårt näringsliv är också sunt. Vi ser hela tiden exempel på det. Man vill vara med och förbättra miljön, man vill vara med och dra sitt strå till stacken när det gäller att utveckla metoderna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Eliasson hade lite samma tema som jag hade i mitt anförande, hållbarhet. Jag noterade att ltl Eliasson sade att centern alltid har prioriterat näringspolitiken. Då undrar man ju förstås varför centern, som största parti, gav bort näringsministerposten? Det kanske vi får svar på någon annan gång.

När man diskuterar hållbarhet så tog jag upp den femte hållbarhetsprincipen som finans- och näringsutskottet tog upp. Man ska skapa konkurrenskraft på lika villkor som i omkringliggande regioner, annars leder det till att verksamhet här måste läggas ner eller flyttas härifrån. Ingenting av detta fanns med i budgetförslaget för nästa år och som ltl Eliasson sade att var så bra. Jag är väldigt bekymrad. Det är också hållbarhet att vi har en hållbar ekonomi och att vi har en hållbar näringsutövning. Hur ser Eliasson på att detta av någon anledning inte är med?

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag sade i mitt anförande att den svåra balansgången är hur vi ska kunna skapa tillväxt samtidigt som vi gör det hållbart. Det är det svåra. Det måste man ha i åtanke när man tänker på hållbarheten och vill förbättra hållbarheten.

Det här meddelandet behandlades av finans- och näringsutskottet. Jag räknade med hela behandlingen av det här ärendet. Där framgick just att det är viktigt att man ser till att behålla konkurrenskraften och helst utökar den. Jag håller med ltl Eriksson. Det är inte bättre att någon annan gör någonting på samma sätt som vi och att man flyttar bort verksamhet. Vi måste hålla konkurrenskraften.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är klart att det är en svår balansgång att ha en progressiv näringslivsutveckling och också ha ett miljötänkande. Men det var inte detta jag frågade om.

Det som förvånar mig, och som jag försökte säga i mitt anförande, var att finans- och näringsutskottet och ett enhälligt lagting, märkväl inklusive regeringspartierna, omfattade en sak. Två månader senare får vi ett budgetförslag från landskapsregeringen och då finns helt plötsligt de här tankarna inte med. Jag uppfattade att Eliasson och jag är överens om att om vi ska tala hållbarhet - i ordets vida bemärkelse - och också ekonomisk och näringspolitisk hållbarhet så kan man helt plötsligt inte sopa viktiga principer som lagtinget har slagit fast under mattan. Eller vet Eliasson vart de har tagit vägen?

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte att regeringen har sopat något under mattan. Det nämns inte på något ställe i den här budgeten att man skulle vara emot det som vi kom fram till då. Regeringen lämnade ett meddelande, det behandlades av finans- och näringsutskott och vi omfattade meddelandet gemensamt alla här i salen. Det är klart att det gäller. Ingenstans står det att regeringen skulle vara emot det. Vi måste se till att vi behåller vår konkurrenskraft. När man pratar om hållbarhet så är det också viktigt att man ser till att vi fortfarande kan ha en tillväxt. Utan en god ekonomi i företagen och utan en god ekonomi i samhället så kommer vi inte att kunna klara hållbarheten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Så mycket att säga och så lite tid. Landskapsregeringen marknadsför sin politik och sin budget hårt. Det är rekord hit och rekord dit, i reformer och i stimulans. Landskapsregeringen stimulerar sig själv och reformerar sig själv. En analys som också görs externt, utanför landskapsregeringens och lagtingets bubbla.

Jag har en grön tråd i mina budgetanföranden, lagt upp det enligt ett hållbarhetsperspektiv; ekonomiskt, socialt och ekologiskt.

De fyra första budgetmotionerna, där jag är första undertecknare, berör ekonomiska aspekter men inkluderar även miljö och ekologi.

Liberalerna var med i den parlamentariska gruppen som tog fram rapporten och handlingsplanen kring omställning till ett hållbart Åland. Många förslag på åtgärder fanns i rapporten, en del mycket omfattande och komplicerade, andra åtgärder mera avgränsade och lättare att sjösätta. Dit hör förslaget i en av mina motioner. En utvecklingsplan för Åland ska tas fram med och det är en mycket bra idé. Ett konkret steg mot en hållbar utveckling, som berör landskapsregeringens interna förvaltning, är att utveckla ett tydligt regelverk så att alla stöd, bidrag och investeringar är delaktiga i och stöder utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Det var faktiskt en av dessa konkreta förslag som fanns i handlingsplanet. Det är märkligt att man inte har några skrivningar eller har kommit längre i det.

Talman! Flera viktiga och kontroversiella frågor är aktuella inom EU som också har konsekvenser för landskapet. Här känns det mycket angeläget att vara proaktiv istället för reaktiv.

FN:s klimatkonferens kommer att gå av stapeln i Paris i slutet av 2015. Förväntningarna på mötet är stora, ett nytt bindande klimatavtal ska förhandlas fram. Frihandelsavtalet med USA har till syfte att förenkla handel och ta bort olika handelshinder. Om avtalet går igenom skulle det resultera i världens största regionala frihandelszon. Kritiken mot avtalet är delvis hård och handlar främst om en oro för att miljö-, hälso- och djurskyddet kommer att försämras.

Landskapet har ytterligare stort intresse av att följa utvecklingen av både nya förslag om produktion av GMO-grödor. Budgetmotion nr 19 tar fasta på det och vill att landskapsregeringen involverar och förankrar sina positioner i lagtinget så att en bred politisk lösning uppnås i stora övergripande framtidsfrågor.

Det behövs insatser från landskapsregeringen för att kommunerna ska ha chans att hänga med och modernisera sig själva. Dit hör landskapsandelssystemet, fastighetsbeskattning och offentlighetslagstiftningen.

Den åländska offentlighetslagstiftningen är otydlig och föråldrad på flera punkter.

Det finns punkter i lagen som kan tolkas som stöd för hemligstämpling av i princip vad som helst, vilket lämnar öppet för politiskt godtycke.

Det står inget i lagen om att handlingar ska lämnas ut inom en viss tidsram eller att man kan få begära ut handlingar anonymt, vilket i ett litet samhälle som det åländska kan vara viktigt.

Den föråldrade lagstiftningen hämmar dessutom ytterligare både samhällsutveckling och befogad insyn genom att allt mer offentlig verksamhet blir affärsverk eller bolagiseras.

Vi vill att en modernisering av lagen om allmänna handlingars offentlighet prioriteras.

Slutligen både ekonomi och näringsliv i en budgetmotion som innehåller reglering.

Tre nya EU-direktiv för offentlig upphandling har antagits och ska implementeras senast under våren 2016. Det sker mot bakgrund av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt enligt vilken offentlig upphandling spelar en stor och avgörande nyckelroll. Två av direktiven är reviderade och ett är helt nytt. Här finns det chans. Det ska bl.a. tas hänsyn tas till varornas och tjänsternas livscykelkostnader, det blir lättare att förhandla om anbuden och det blir mycket förenklingar för små, medelstora och nystartade företag. Det nya regelverket kommer att göra hela upphandlingsområdet enklare, effektivare och mer tillgängligt för småföretagarna. Det kommer att gynna företag och hemmamarknaden. Vi vill alla vilka problem vi haft när vi skulle upphandla potatis, mjölk och byggtjänster. Landskapsregeringen tänker invänta finländsk lagstiftning. Man skriver under finansavdelningen att man ska ta fram en upphandlingspolicy. Vi anser att det skulle vara mycket mera angeläget att implementera den här nya lagstiftningen och fundera ur ett åländskt perspektiv. Hur ska vi gynna vår tillväxt? Hur ska vi gynna våra småföretagare? Vi kan inte göra en upphandlingspolicy när vi inte har reviderat lagstiftningen. Här finns det näringspolitiskt sprängstoff, tack.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Katrin Sjögren för ett konkret och framåtriktat anförande.

Jag har en liten kommentar till GMO. De frågorna jobbade vi tillsammans med i förra regeringen. Vi har samma inställning till de frågorna. Jag vet att regeringen nu också har samma inställning. Det har inte skett någon förändring i den inriktning som vi tog då. Jag ville bara upplysa ltl Katrin Sjögren om det.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det tror jag inte heller. Jag upplever att vi har samma målssättning i hela lagtinget och att det finns en enighet. Men det förändras, det förekommer ganska stark lobbyverksamhet i Bryssel. Man diskuterar majs, man diskuterar potatisar och man diskuterar allt möjligt. Vi kan inte slå oss till ro utan vi måste hela tiden bevaka den här frågan också. Innehållet i motionen handlar precis just om att landskapsregeringen ska förankra sina positioner i lagtinget när det gäller GMO-grödor, frihandelsavtalet och klimatförhandlingarna i Paris. Vi vill vara med. Vi vill också vara med och driva den här politiken och vara på proaktiva istället för reaktiva.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Det är jättebra att vi tar upp det här och påminner om det. Jag är övertygad om att regeringen gör det de kan och bevakar de här frågorna. Jag tror att ltl Katrin Sjögren kan vara trygg i att den här regeringen jobbar lika aktivt som den förra när det gäller GMO-frågor.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Det låter bra det, det tar jag som ett löfte. Jag vill också att man har en dialog med lagtinget, med självstyrelsepolitiska nämnden och med sakkunnigutskotten så att vi gemensamt formar positioner. Och att man är transparent när man ska ta sina positioner som har betydelse för landskapet lång tid framöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Vi socialdemokrater anser att en av styrkorna i den nordiska välfärdsmodellen är den välutvecklade sociala omsorgen. Gemensamt har vi byggt upp en social trygghet som ger stöd i olika situationer som exempelvis när vi får barn, vid funktionsnedsättningar, när vi åldras och när vi drabbas av arbetslöshet.

För socialdemokraterna är arbetet för den allmänna hälso- och sjukvården ett högt prioriterat politikområde. Ålands hälso- och sjukvårdsorganisation är vår viktigaste resurs för att säkra den allmänna vården. En hållbar vård anser vi att även behöver ta hänsyn till sociala aspekter och inte bara ekonomiska avvägningar.

Det erkänt mest prioriterade och mest angelägna för den åländska befolkningen när man inför val hör sig för vad som är viktigast i vårt åländska samhälle är en fungerande hälso- och sjukvård och social omsorg. Till det anser befolkningen att skattepengarna är välmotiverade. Det är det som folk alltid upplever som det viktigaste inte Vårdöbron, även om den är i akut behov av förnyelse.

Med tanke på diskussionen om den ekonomiska situationen tycker jag att landskapsregeringen bevakat dessa intressen på ett lovvärt sätt också med tanke på de resurser som finns att tillgå för utvecklandet av socialpolitiken i landskapet. Landskapet kan behålla servicenivån och dessutom utveckla den. Inom hälso- och sjukvården tänker jag då främst på utvecklingen av den allmänna tandvården där landskapsregeringen under 2015 överväger att utöka ÅHS:s tandvård till alla som har en disponibel årsinkomst under 15 800 euro.

Under 15 800 euro som disponibel årsinkomst anses hushållen då vara under fattigdomsgränsen. Därför är det också motiverat att landskapsregeringen gör en uppföljning av rapporten ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet” som enligt planerna ska presenteras nu i mars 2015. Motsvarande rapport som gjordes år 2007 visade att 13,1 procent av de åländska hushållen låg under fattigdomsgränsen. Det är inte acceptabelt om vi nu igen skulle uppnå samma fattigdomsprocent. I så fall krävs långsiktiga socialpolitiska åtgärder för att minska den.

Fru talman! När det gäller likvärdig service inom socialservicen ser jag fram emot förverkligandet av Kommunernas socialtjänst, KST, där jag förstått av dess lagstiftning framskrider och kommer att behandlas här i lagtinget under 2015 och förhoppningsvis träda ikraft från den 1.1.2016.

Bästa lagting, man får hela tiden bekräftelse på att många kommuner inte kan uppfylla alla de krav och skyldigheter som befolkningen har rätt att kräva när det gäller de sociala servicerättigheterna enligt gällande lagstiftning. Det beror som känt på att vi har för många små kommuner som inte har resurser att i alla avseenden kunna tillgodogöra de rättigheter som kommunmedlemmarna har rätt till. Det professionella, i det här fallet Ålands socialarbetares fackorganisation, Talentia, är positiva till reformen.

Som av budgetförslaget framgår planerar man i riket en överföring av det grundläggande utkomststödet från kommunerna till Folkpensionsanstalten och att Ålands landskapsregering för närvarande ser över möjligheterna att göra samma överföring på Åland. Det är bra och skulle förhoppningsvis möjliggöra för socialarbetarna att lägga mer resurser på övrigt socialt arbete.

Fru talman! Slutligen några ord om psykisk ohälsa. I ÅHS:s budget framgår att en satsning för att förbättra vården av personer med psykisk ohälsa. Arbetsoförmåga som beror på psykisk ohälsa har ökat betydligt. Största orsaken till sjukskrivningarna beror idag på psykisk ohälsa. Det gäller inte bara på Åland utan i hela landet. Det måste i framtiden göras betydligt större satsningar inom alla områden, såväl inom prevention som inom behandling, i arbetet för att minska den psykiska ohälsan. Det gäller på alla områden; individen, familjen, barnomsorgen, skolan och arbetslivet. Psykisk ohälsa innebär stora kostnader för samhället och lidande för den enskilda individen och familjen.  Ökade resurser inom den offentliga vården och tredje sektorn är ett måste. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var en sak som jag tyckte var intressant i ltl Beijars anförande. Det är möjligt att jag inte återger det hundra procent korrekt. Jag uppfattade ett Beijar sade att man alla dagar får bekräftelse på att kommunernas socialtjänst är rätt, att det är något som är bra. Jag fick den uppfattningen av anförandet. Så sent som i morse eller igår var det en artikel om hur de åländska kommunerna ser på det här och de flesta var synnerligen tveksamma, t.o.m. Mariehamns stad. Jag förstod inte riktigt hur man kan uppfatta att det finns en bekräftelse på ett så starkt stöd och en så bra reform som är på gång?

Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag sade att man får hela tiden bekräftelse på att många kommuner inte kan uppfylla alla de krav och skyldigheter som befolkningen har rätt till. Det kan jag säga i egenskap av tidigare socialarbetare och de kontanter som jag har med socialarbetarna i landskapet idag, och de bekräftar många gånger att så är fallet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Så kan det kanske vara. Om man ser på den tveksamhet som kommunerna har till det här projektet, som t.ex. i Jomala, så tror jag inte att socialvården sköts sämre i Jomala kommun än vad socialvården sköts i Mariehamn eller någon annanstans. Kommunerna är tveksamma. I Jomalas fall handlar det om merkostnader på kanske upp till 1/2 miljon. Det här tycker jag att man bör ta på absolut största allvar och kanske inte måla den här bilden av kommunernas socialtjänst i allt för rosa färger.

Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag har inte utmålat kommunernas socialtjänst i rosa färger. Hela den här reformen går ut på att garantera för den åländska befolkningen, inte för de åländska kommunerna, en likvärdig social service.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! I mitt anförande tänker jag beröra motioner som jag har lämnat in. Jag börjar med budgetmotion nummer 5 som gäller underhåll av Skeppsviks brygga.

Jag har lyft den här frågan tidigare med infrastrukturministern. Svaret som jag fick var att landskapsregeringen för förhandlingar med Eckerö kommun att överta den här bryggan. Jag har hört mig för med Eckerö kommun och där finns idag inget intresse att inleda förhandlingarna eller att ta över av bryggan.

Redan när jag lyfte upp den här frågan förra gången så var bryggan i dåligt skick, den är i stort behov av renovering och den är direkt farlig att vistas på.

En motivering till att man skulle lyfta upp bryggan igen och att den skulle vara kvar i landskapets ägo är att det borde finnas ett intresse för en fungerande hamn på västra Åland, en nödhamn och servicehamn i samband med oljekatastrofer eller någonting annat.

Skeppsviks brygga är ett tydligt bevis på dålig framförhållning när det gäller underhåll av befintlig egendom. Jag hoppas att utskottet kan behandla den här motionen i en positiv anda och att man ser behoven av den här bryggan.

Därför föreslår jag i min kläm att i anslaget under moment 76050 förbehålls 49 000 euro för reparationer av Skeppsviks brygga.

Nästa motion är nummer 6; Användningsplan för Ålands naturbruksskola.  I regeringsprogrammet skrevs under rubriken; Full sysselsättning och modern näringspolitik: ”En översyn av näringsavdelningen och dess funktioner genomförs där ett bildande av en byrå för primärnäringarna övervägs samt en utlokalisering av densamma till Ålands lantbrukscentrum för att där skapa en stark helhet för primärnäringarnas behov och utveckling.”

I samma program under rubriken; Jord- och skogsbruk skriver man: ”Lantbrukscentrum och utvecklas till ett kurscentrum för landsbygdsnäringarna”. Det här är också en fråga som jag har lyft upp tidigare. Resultatet är ju synligt. Idag är det ett förråd av möbler som men inte har behov av.

Det är egentligen skamligt hur man har förvaltat det här. Det finns fortfarande avdelningar som är utlokaliserade och vi hyr lokaler för tjänstemän. Här har vi naturbruksskolan som har lokaler som man med små medel kan ändra. Tidigare har motiveringen varit att det är obekvämt, man har inte tillgång till tjänstemännen och man är i behov av att ha dem på nära håll. Det stämmer inte alls överens med dagens teknik när man kan kommunicera via digitala medel. Man kan på alla sätt kommunicera utan att behöva vara i personlig kontakt med tjänstemännen.

Det är frustrerande att se att man från regeringshåll inte har åstadkommit någonting. I budgeten nämns inte med ett enda ord något användningsändamål för skolan. Idag kunde skolan vara en etablering för t.ex. det åländska livsmedelsklustret, skördefesten och mycket annat. Man måste också ha visioner. När det gäller naturbruksskolan så finns inte visionerna överhuvudtaget.

Därför skriver jag i min kläm under allmänna motiveringarna att man ska infoga ett nytt andra stycke som lyder:” Landskapsregeringen tillsammans i styrgruppen för Ålands landsbygdscentrum utarbetar en användningsplan där utlokalisering av näringsavdelningen kan ingå.” Nu tog jag upp näringsavdelningen och jag hört motiveringarna till varför man inte kan utlokalisera näringsavdelningen. Jag anser att möjligheten finns.

Talmannen

5 minuter!

Ltl Brage Eklund

Går det inte att utlokalisera näringsavdelningen så kan det gå med någon annan avdelning. Jag håller mig till två motioner. Jag tar upp den tredje motionen vid ett annat tillfälle.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för informationen angående Skeppsviks brygga. Jag vill igen påtala för ltl Eklund att landskapsregeringen i samband med tilläggsbudgeten 2012, den så kallade omställningsbudgeten, fattade en princip på det övergripande planet. Det gällde att endast bryggor som landskapet behöver för sin egen verksamhet kommer att finnas kvar i landskapets ägo. Varför gjorde landskapet det beslutet? Ja, därför att vi har ett sparkrav på oss som till och med är mer än fem procent. Det medför att man helt enkelt tvingades att prioritera. Eckerö kommun kan göra på samma sätt som Geta kommun; anhålla hos landskapsregeringen att få överta den befintliga bryggan om man så önskar.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag är medveten om att man gjorde den prioriteringen då. Det var i samband med det som jag påtalade att man borde ha Skeppsviks brygga kvar i landskapets ägo som nödhamn och övrig service hamn i katastrofsituationer. Det finns egentligen inte någon annan servicehamn i den här regionen.

Det är klart att Eckerö kommun kan anhålla, men man är inte intresserad av det, vilket är bekymret. Eckerö kommun har inte de resurserna. Om landskapet hade underhållit hela tiden som man ska göra när man har anläggningar och bryggor så borde vi inte vara i den här situationen. Då kanske det hade funnits ett intresse. Idag får Eckerö kommun sätta ut 50 000 euro för att ta över bryggan och de möjligheterna finns inte. Det borde ha funnits en möjlighet att omprioritera inom landskapsbudgeten och sätta pengar på den här bryggan.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag konstaterar att ltl Brage Eklund brukar vara tydlig med att det finns för många offentligt anställda och att vi slösar för mycket pengar. När landskapsregeringen fattar ett i besparingsbeslut så är man inte heller nöjd med det. Jag var inte heller nöjd med det men ekonomin är som den är. Så är världen emellanåt.

Jag vänder mig mot den här kritiken som återigen kommer mot avdelningens tjänstemän, att man har dålig framförhållning när det gäller underhåll av befintlig egendom. Det anser jag inte. Jag anser att tjänstemännen gör så gott de kan utifrån de möjligheter som står till buds. Men det är klart, får jag fler anställda så kommer arbetet säkert att löpa både lättare och snabbare.

Vad gäller Skeppsviks brygga så finns också alternativet att den övergår till tidigare markägare. I annat fall får landskapsregeringen ta bort bryggan.

Ltl Brage Eklund, replik

Att landskapet får ta bort bryggan om inte Eckerö kommun är intresserade att ta över, det kommer jag ihåg att ministern sade förra gången när jag påpekade det här. Har landskapet ytterligare fört förhandlingar med markägare eller Eckerö kommun för att överta bryggan?

När det gäller kritik mot tjänstemännen så är det inte direkt tjänstemännen som jag kritiserar. Det gäller mer hur underhållsplaner fungerar inom landskapet när det gäller anläggningar. Det brister i underhållsplanen när man inte följer upp sådana här anläggningar. Jag tycker att ministern borde fara ut till Skeppsvik titta hur bryggan ser ut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack, ltl Eklund! Landskapsregeringen arbetar för att ta tillvara naturbruksskolans potential. Jag är säker på att ledamoten känner väl till hela historiken med alla turer kring före detta naturbruksskolan. Jag avser då planerna på Krutbyn, det långt gångna samarbetet med Jomala kommun och diverse medborgarförslag som har kommit in till landskapsregeringen om hur före detta naturbruksskolan och Jomala gård kunde användas.

Regeringen hade överläggningar för en vecka sedan. Vi har beslutat att gå ut med ett erbjudande som vi ännu inte har sammanställt fullt ut. Erbjudandet är på kommande.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag tackar för den informationen. Det är sådan information som åtminstone inte jag kan känna till. Informationen har antagligen inte offentliggjorts utanför regeringskorridorerna. Ingen är gladare än jag om det blir en lösning. Det har dock tagit tre år från det att man skrev detta i omställningsbudgeten.

Tidigare svarade näringsministern att det var omöjligt att flytta ut näringsavdelningen. Näringsministern insåg, efter att han hade blivit minister, att det inte fungerade på det viset som han trodde när han satt i oppositionen. Så kan det vara. Huvudsaken är att någonting händer. Nu är naturbruksskolan en skamfläck för hela landskapet.

Minister Wille Valve, replik

Faktum är att jag delar ledamotens analys rätt långt. Vi arbetar för en långsiktig lösning.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag litar på att Wille Valve ordnar det där. Han är ung och rapp så han kommer säkert att fixa det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Ltl Eklund nämnde Skeppsvik brygga. Till vissa delar förstår jag tanken med behovet av att behålla bryggan som nödhamn, för miljökatastrofer och dylika situationer.

Jag känner inte igen dialogen som ltl Eklund för fram att Eckerö kommun inte skulle vara intresserad. Så vitt jag vet har den dialogen inte förekommit i Eckerö kommun. Kanske det inte har förekommit diskussioner mellan landskapet och kommunen? Jag vet inte hur långt man har kommit i den här processen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! I den tidigare dialogen som fördes så var Eckerö kommun inte intresserad av bryggan. Jag vet inte om ltl Hilander känner till det, men så var det då. Det lär vara samma inställning idag. Jag tror inte att det har diskuterats offentligt i styrelsen eller fullmäktige. De som jag har pratat med säger att det inte finns ett intresse från Eckerö kommun.

Ltl John Hilander, replik

Tack för det förtydligandet, ltl Eklund. Jag kan hålla med om att renoveringsbehovet på våra fastigheter och anordningar måste skötas. Det får inte bli monument som faller mellan stolarna. Till den delen kan jag hålla med.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag tackar för det medhållet. Ltl Hilander som är mycket engagerad inom räddningssystemet inser också att det finns ett visst behov av att ha en öppen brygga där, om det skulle inträffa en oljekatastrof eller vad som helst. Vi har ganska stora havsområden och strandområden så det finns behov av dylika bryggor. När bryggor en gång finns så borde det vara enkelt att underhålla dem så att man kan använda dem.

Ltl Roger Slotte

Herr talman! Jag vill uttrycka min glädje över att budgetstrukturen har ändrats så att affärsbokföringsprincipen införts. Under tidigare budgetdebatter har jag vid flera tillfällen påpekat att vi borde ändra bokförings- och budgetsystemet. Istället för att ha en inkomstsida och en utgiftssida så får vi nu en budget uppdelad i fyra avsnitt, verksamhet, överföring, skatter och investeringar.

Herr talman! Jag är medveten om att det finns många svårigheter ännu att lösa bl.a. behöver datasystemet förbättras. Det jag saknar är en finansieringsanalys. Jag skulle gärna se ett moment där finansieringslånen finns med så att kostnader och finansiering balanserar i budgeten. I förslaget finns enbart en allmän skrivning på sidan 171 om balansering av budgeten.

Herr talman! Under kommande år kommer systemet att förfinas ytterligare och jag är övertygad om att reformen blir bra.

Herr talman! När det gäller frågan om hållbar utveckling tycker jag att detta inte borde ha slagits samman med miljöavsnittet i budgetens allmänna motvering. Hållbar utveckling är mera än bara miljö. Jag delar finans- och näringsutskottets uppfattning om vilka villkor som ska vara uppfyllda om en åtgärd ska vara hållbar eller inte. Jag uppfattar att det kan finnas en diskrepans mellan utskottets skrivningar och landskapsregeringens förslag till budget. Jag ber därför utskottet titta närmare på detta.

Det skulle vara bra om minister Aaltonen klargör om man gjort de förändringar som lagtinget enhälligt gick in för när det gäller strategin för hållbar utveckling. Eller ska man tolka budgetförslaget så att landskapsregeringen vidhåller sin tidigare linje? Tack.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, herr talman! Det stämmer som ltl Slotte säger. Avsnittet om hållbart Åland borde ligga mycket tidigare under ekonomiavsnittet eller mycket längre fram i de allmänna motiveringarna.

Nu är det två månader sedan finans- och näringsutskottets betänkande kom. Jag måste erkänna att vi väntar lite grann på hållbarhetsstrategen som ska ta det här projektet vidare inom landskapsförvaltningen. Vi får be att återkomma till lagtinget med närmare preciseringar utgående från finans- och näringsutskottet skrivningar. Vi måste också kontrollera huruvida målen om ständig tillväxt kan överensstämma med en hållbar utveckling.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Det har gått två månader och 15 dagar sedan betänkandet presenterades. Jag kan förstå att man måste analyserna finansutskottets betänkande. Den principiella hos finansutskottet är att det också måste finnas en ekonomisk pelare. Det fanns fyra pelare som var med från början i landskapsregeringens meddelande. I finansutskottet lade man till att det också måste finnas ekonomi med.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, det är på grund av att vi ska kunna ha resurser och en ekonomi i framtiden som det är så otroligt viktigt att vi går in för det här arbetet. Nu har vi en del månader och dagar kvar tills vi når år 2051. Tjänsten som hållbarhetsstrateg utlystes juli. Deadlinen för att söka det här viktiga uppdraget var i augusti. Jag beklagar bara att vi fortfarande inte har rekryteringen klar, men det är på gång. Vi har anledning att återkomma, både i kommande budgetar tilläggsbudgeter, i denna fråga. Jag är glad över att lagtinget är så engagerat och att lagtingsledamöterna håller engagerade anföranden om det gemensamma målet och den gemensamma färdplanen mot ett hållbart Åland.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Jag tackar för de orden. Vi får invänta fortsatta utredningar så får vi se var vi hamnar sedan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Tyvärr räckte inte tiden till när jag skulle presentera min motion om skrivningarna i de allmänna motiveringarna om ett hållbart Åland. Jag lyfter fram att man inte har beaktat lagtingets beslut om de fyra hållbarhetsmålen samt att finans- och näringsutskottet ytterligare lyfte fram ett femte mål. Landskapsregeringen har inte beaktat det femte målet i de allmänna skrivningarna.

Jag tackar för stödet från ltl Slotte. Jag hoppas också att han stöder motionen om det eventuellt blir något beslut.

Ltl Roger Slotte, replik

Som vi nyss hörde så kommer Carina Aaltonen att förfina dokumentet om hållbar utveckling, så vi får invänta situationen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Men grunden för det vidare arbetet ligger ju i lagtingets beslut om hållbarhetsmålen. Man kan inte lyfta fram meddelandet som utgångsläge. Nu finns det ett lagtingsbeslut som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet. Det är detta som är det viktiga.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Jag håller med om att finans- och näringsutskottets betänkande måste vara vägledande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Asumaa

Tack, herr talman! Jag ska upprätthålla mig vid tre av mina åtta budgetmotioner. Jag börjar med den första och det gäller rovdjurspremie på vildsvin. Vi vill ändra anslagen lite allmänt.

Vildsvinsstammen i vårt västra grannland Sverige har ökat snabbt och okontrollerat de senaste 20 åren. Det uppskattas att antalet vildsvin uppgår till cirka 150 000 i dagsläget. Vi har också kunnat konstatera att det nu också finns en vildsvinsstam på Åland och att den därmed naturligt kommer att öka i våra marker.

Jordbruksgrödor erbjuder vildsvin stora mängder energirikt foder som dessutom ofta finns mycket lättillgängligt. En växande vildsvinsstam får därför konsekvenser för åländska jordbrukare då vildsvinens aptit för jordbruksgrödor är stor. För den enskilde jordbrukaren kan en uppbökad vall eller förlorad skörd innebära stora kostnader.

Samtidigt som vildsvin ger positiva värden såsom goda jakttillfällen, naturupplevelser, inkomster i form av vildsvinskött så är det en djurart som i hög grad påverkar sin miljö och ger upphov till skador. De negativa värdena med vildsvin för samhället i stort är skador inom såväl jordbruk som trafik och bebyggelse.

För att minimera skadorna som vildsvin kan åstadkomma i det åländska samhället föreslår vi liberaler att anslaget under moment 65000 Jakt- och vildvård utökas med 15 000 euro samt att motiveringen under momentet ”Utgifter” kompletteras med ett stycke som lyder enligt följande: ”Landskapet inför en rovdjurspremie på vildsvin från och med den 1.1.2015 i enlighet med jaktlagens 56 §.”

Den andra motionen gäller idrott och motion och i det här fallet motion i skolan. Som jag tidigare nämnde så var idrott och motion i 2015 års budget en kopierad text från förra årets budget. Därför föreslår vi ett tillägg under detta stycke.

Skolväsendet och skolans fysiska fostran spelar en viktig roll när det gäller ungas förhållningsätt till motion och idrott även utanför skolans idrottslektioner. De yttre ramarna för fysisk fostran i de åländska skolorna ligger på minst nöjaktig nivå.

Trots dessa faktorer, och att gymnastik som läroämne är ett av favoritämnena för många elever, är många elever i ganska svag fysisk kondition. Övervikt, ohälsosamma matvanor, bristande och oregelbunden vila i kombination med fysisk inaktivitet leder till att problemen med tiden hopar sig hos de unga.

Utslagning och depression, som under senare tid kraftigt lyfts fram, kan åtminstone delvis vara en följd av försämrad hälsokondition eller så kan man omvänt tänka sig att aktivt deltagande bl.a. i motion och idrott i skolan och utanför skolan har förebyggande effekt på ovan beskrivna symptom.

Herr talman! Med hänvisning till ovanstående föreslår vi att i den allmänna motiveringen på sidan 29 under rubriken ”Idrott och motion” tillfogas ett nytt fjärde stycke som lyder enligt följande: ”Skolväsendet och skolans fysiska fostran spelar en viktig roll när det gäller ungas förhållningsätt till motion och idrott även utanför skolans idrottslektioner. Trots dessa faktorer och att gymnastik som läroämne är ett av favoritämnena för många elever, är många elever i ganska svag fysisk kondition. För att förbättra ungdomarnas fysiska kondition initierar landskapsregeringen projektet ”Skolan i rörelse” under 2015 där fysisk aktivitet främjas också utanför de egentliga gymnastiklektionerna.”

Den tredje motionen som jag tänker lyfta i mitt anförande gäller likviditetsanalys och ekonomiska nyckeltal. Undertecknad hade en sådan motion för två år sedan.

I budgetförslaget för 2015 kan vi konstatera att både nyckeltal och grafer har försvunnit och därför lyfter vi motionen igen. Nu har budgeten lagts om till affärsbokföring och då är nyckeltalen av största vikt för att vi också ska kunna utläsa resultaten av landskapets finanser, hur verksamhet sköts och hur effektivt. Tack, herr talman!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack ltl Tony Asumaa. Jag delar ledamotens analys om att vildsvinen inte hör hemma i det åländska naturlivet. Ledamoten lyfte jaktpremie som ett sätt att försöka komma åt dem. Min kollega Karlström kommer att kommentera den delen. Jag vill ge mitt stöd för att vi tillsammans på alla sätt och vis ska få bort vildsvinen. Vildsvinen är oerhört trafikfarliga. Att krocka med ett rådjur får konsekvenser, men att krocka med ett vildsvin, som väger flera hundra kilo, det kan ge upphov till riktigt svåra trafikolyckor och personskador. Tillsammans ska vi hitta en lösning och få bort vildsvinen.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Jag tackar infrastrukturminister för det stödet. Det ligger i allas intressen oberoende om man är jordbrukare eller vanliga medborgare. Eftersom vildsvinen inte hör hemma i vår fauna så har vi ännu chansen att bekämpa dem så att de inte blir en del av vår fauna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag sällar mig till samma kör när det gäller vildsvinen. Vi måste få bort dem så fort som möjligt. Vildsvinen hör inte hit och de har ingen naturlig fiende. Om de får lite bättre fotfäste här så kommer de att föröka sig väldigt snabbt. Vildsvinen kan förstöra mycket. De kan förstöra för jordbrukare men de kan också gräfta upp en fotbollsplan eller en golfbana över en natt. Vildsvinen är faktiskt farliga, speciellt under tiden när de har kultingar kan de gå till angrepp på människor. Det kommer säkert att finnas en rädsla hos många att gå ut och plocka svamp och bär i skogarna. Jag stöder detta till hundra procent. Vad finans- och näringsutskott säger sedan blir en annan fråga. Jag hoppas att vi kan åtgärda det.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Det gäller inte bara bönder utan det gäller även golfbanorna. I Sverige har de elstängsel runt golfbanor för greenen är de mest känsliga. Vildsvinen påverkar också andra näringar än bara jordbruksnäringen. Det är helt korrekt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, herr talman! Hur definierar vi en vildsvinsstam? Vi har läst i tidningarna att vildsvinen har skapat trafikstockning i Kungsö, på vägen in till Mariehamn. Vet vi om det är en stam eller om det bara är några enstaka svin som har tagits hit per bil eller på annat sätt? Jag tycker att det är bra att man försöker eliminera vildsvinen, men man måste också ha jakträtt på det området. Det är inte så enkelt. Idag har man jakträtt för rådjur och älg men däremot har man missat att skriva in vildsvin.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Vad gäller vildsvinsstam så är det kanske något diffust om den finns eller inte. Så länge vi inte ser randiga kultingar så vet vi att det inte finns en etablerad stam. Den dagen när vi ser randiga kultingar så vet vi att det finns en stam.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag sällar mig också till den skara som tycker att vi borde göra allt för att få bort den eventuella blivande vildsvinsstammen. Vi har anslag. Jaktvårdsavgifterna inbringar 152 000 euro. Frigör man en del av de pengarna för en premie för att få både vildsvinen så är det helt okej.

Sedan har vi det bekymret att jakträtten följer med markägandet vilket ltl Slotte tog upp. När man söker jakträtt så kan man utöka tillstånden till att gälla också vildsvin. Då har man löst det problemet.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Jag håller givetvis med ltl Eklund. Den här motionen är väl den enda motionen som liberalerna lägger som är kostnadsdrivande med 15 000 euro. Jag tror att effekten kommer att vara positiv när man tänker på de skador som man kan bekämpa med den summan. Det betalar sig tillbaka mångfalt.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, herr talman! Jag sällar mig också till skaran som vill ha bort vildsvinen från Åland. Vildsvinet är fredlöst så det är bara att skjuta om man har jakträtt på marken. 

Från landskapsregeringen har vi underlättat. Vi gör det lagligt att skjuta vildsvinen med belysning på gevär och annat sätt. Regeringen har vid ett antal tillfällen diskuterat skottpeng. Vi funderar på om skottpengarna skulle tillfalla jaktlaget eller jaktvårdsföreningen och inte till enskilda jägare. Kanske finansutskottet kunde tänka på detta om de vill fördjupa sig i den här motionen? Det kan finnas problem med att man skjuter vildsvin någon annanstans och man tar med sig delar av vildsvinet hit för att hämta ut skottpengen. En väg kan vara att koppla skottpengen till jaktlaget eller jaktvårdsföreningar.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Tack näringsminister Karlström. Vi tänker lika i den här frågan också. Vi tänker ofta ganska lika fast vi kanske har olika åsikter ibland.

Det är givetvis jaktvårdsföreningarna som administrerar sköter om rovdjurspremien. Visst finns det alltid en risk att någon kommer på att man kan få tusen euro om man kanske har hästsläpet fullt från Estland. Sedan kommer man hit med dem och säger att det är dags att betala ut. Det finns alltid människor som är kreativa i vårt samhälle när det gäller pengar. Det ska vi titta på och förhindra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Tack ltl Asumaa för engagemanget när det gäller värnandet om idrotten.

När vi nu diskuterar jakt här i lagtinget, vilket var länge sedan, så finns det många sidor av jakt på vildsvin. Många hävdar att man skulle kunna ha en stam på Åland och hålla den reglerad tack vare Ålands litenhet. Det skulle inte kunna bli så stora stammar här. Jag tillhör också dem som tycker att vildsvinen inte hör hemma här. De ställer till stor skada i trafiken och jordbruket.

Hur har man tänkt sig att rovdjurspremien på 15 000 euro ska användas?

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! När det gäller reglerad jakt så har jag samma tankegångar som man hade i tiden när man införde det rådjur. Rådjuren förökade sig med en takt på ungefär två individer per år och vildsvinen ligger på tio individer. Vildsvinen är fem gånger mera effektiva att reproducera sig.

Vi får se på hur själva premien kommer att administreras. Ett förslag är att premien förs in. Under 56 § i jaktlagen regleras rovdjurspremien. Man har rovdjurspremie på mårdhund och annat. Det ska regleras under den paragrafen.

Ltl John Hilander, replik

Det är klart man måste utvärdera hur stor mängd vildsvin det finns här och om det är samma individer som rör sig. 15 000 euro är ganska mycket pengar. Mårdhund nämndes och den ser jag som det stora rovdjuret på Åland som ställer till med störst bekymmer framförallt i vår skärgård när det gäller sjöfågel och annat småvilt. Det kanske också skulle behövas mera medel. Det finns också skottpeng på mårdhund idag. Man borde kanske inte satsa allt krut på vildsvinen. Man måste kanske satsa på flera.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Givetvis, rovdjurspremien är till för att beivra mårdhund och vildsvin. Vilken nivå man sätter själva premien på återstår att se. Det är klart att man behöver ha medel så att man kan betala ut någonting. Nivån beror på antal och vad man kommer fram till. Inte behöver man ju bränna alla pengar heller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Talman! Det är viktiga frågor som ltl Asumaa lyfter upp när det gäller motion och idrott. Det är säkert bekant att det mesta av politiken som vi för när det gäller idrott och motion har vi delegerat vidare till Ålands Idrott. De jobbar också med de här områdena. Bland de prioriterade områdena finns barn- och ungdomsidrott. Ålands Idrott kommer att jobba med två bitar nästa år. Vi har dels ett projekt som lite liknar det som ltl Asumaa lyfte upp. Det är ett projekt som startade 2013, eftermiddagsverksamhet. Det har varit ett samarbete mellan Ålands Idrott, föreningslivet och kommunerna. I samband med skoldagen får ungdomar, som inte utövar en egen idrott, möjlighet att pröva på många olika idrotter under en skoltermin. Det är ett av projekten.

Sedan har man också reserverat pengar, ungefär 50 000 euro, för att ytterligare jobba med barn- och ungdomsidrott.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Tack idrottsminister Ehn. Vår tidigare replikväxling blev avbruten för att det inte riktigt hörde till ämnet. Nu fick vi det i alla fall upp till diskussion före dagen är slut. Det är bra att vi har projekt kring idrott och motion och ungdomar. Motion har effekt på depression och utslagning. Det som idrottsminister Ehn talade om har jag också talat varmt för; idrottseftis. Vi har anläggningar som står tomma på eftermiddagarna och man kan ha sådana projekt där. Det är också viktigt att man under själva skoldagen kan motionera till exempel på rasterna. Idag sitter högstadieeleverna inne på bänkarna och surfar på telefonen. Det är viktigt att man skapar skolmiljön så attraktiv så att det lockar till motion under den tid man inte sitter på lektion.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Vi håller också på med en översyn av grundskolans läroplans allmänna del. Nu bereds den på avdelningen men när den kommer upp till mer politisk diskussion så har jag för avsikt att föra in tankegångarna kring hur man ska få in mera rörelser och motion under skoldagen. Det är svårt att bara rakt av sätta in flera timmar för gymnastik. Man skulle istället göra de åtgärder som ltl Asumaa är inne på och försöka se hur man kan integrera rörelse och motion i vardagen. I mångt och mycket kan man till exempel under en lektion i matematik eller samhällskunskap få in motion och rörelse. Det handlar mera om det praktiska förverkligandet. Det som vi måste peka på ifrån vår sida är precis det som ltl Asumaa gör dvs. en beställning på att saker och ting ska göras. Det praktiska ska vi sedan låta kommuner, skolor och andra berörda göra.

Ltl Tony Asumaa, replik

Jag tror att vi är inne på samma linje. Jag och liberalerna har haft samma tankegångar. Timresurserna är ju begränsade. Det kan vara mycket svårt att få in mera gymnastik och idrott på schemat. Jag sitter själv i södra Ålands högstadiedistrikts förbundsstyrelse och jag vet att timresurserna är vad de är. Att sedan kräva mer idrott i timresurserna är kanske lite för mycket begärt. Därför skulle man kunna satsa medel på att motionen skulle komma lite av sig själv under skoldagen. Kanske man i naturkunskap kunde ta en sväng runt i naturen så har man motionerat den dagen. Motion kan integreras i mycket både under och mellan lektionerna och både till och från skolan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Det finns ett helt tydligt och klart samband mellan motion och välbefinnande. Motion ökar inlärningsförmågan, det har just kommit ut flera forskningsrapporter kring det. Även kultur och att spela ett instrument är viktigt för inlärningen. Den här motionen är nog mycket väsentlig.

Skolans roll är central, att man lär in vissa mönster i tidig ålder. I gymnasiet har det visat sig att hälsan går ner. När man ska jobba med sin kropp kan det vara tufft om man inte har rätt kondition för att orka fram till pensionen.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Jag delar helt ltl Kemetter åsikter. Jag litar på att hon har insikter eftersom hon är van vid branschen. Desto högre upp i skolan man kommer så desto sämre blir konditionen. Andra intressen än att röra på sig tar över. Därför behöver motionen vara en integrerad del så att den kanske finns där utan att man vet att den finns. Genom sådana här projekt får man motion i vardagen. Motionen är viktig för att orka bättre och den är viktig för inlärningen. Det är konstaterat i många forskningar att koncentrationsförmågan förbättras med en bättre grundhälsa.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! För mitt parti är det viktigt att alla ges samma förutsättningar. Då behöver man kanske börja diskutera timresurser och timplaner. Borde man sätta in mera kultur och idrott i våra skolor för att ge samma möjligheter åt alla? Alla har inte möjligheter att delta i aktiviteter på fritiden. Med höjda taxor inom fritidsverksamheten så har oftast barn, som kommer från familjer som inte har lika mycket pengar, inte möjlighet att delta. Då väljer man bort aktiviteter och kanske man sittandes framför en skärm istället. Kanske skolan måste ta en tydligare roll här?

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Så är det idag när det gäller att idrotta och också att utöva fritidssysselsättning. Hobbyn kostar. Förutsättningarna kanske blir olika. Idrott i skolan är kanske också en sådan gren. Jag var själv bra på gymnastik, det var roligt, men det var många andra som inte var så bra. Det medförde att man drog sig från att överhuvudtaget idrotta.

Man måste göra det på barnens och ungdomars egna villkor och inte tvinga någon. Det måste vara en del av själva skoldagen. Man måste ge samma förutsättningar. Man kan motionera på egna villkor och egna intressen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag tänkte uppehålla mig vid likviditetsanalys och ekonomiska nyckeltal, den motion som ltl Asumaa är första undertecknare på och lyfte fram i diskussionen.

I budgeten på sidan 37-38 framgår att man har tagit fram en ny budgetstruktur. Man har fått jobba mycket med manuell hantering och nu går vi mer mot affärsbokföring vilket är positivt. Det redogörs för att finansieringsanalyser har fått stå tillbaka, vilket är lite beklagligt förstås. Man förstår också att de har en enorm arbetsbelastning. Nyckeltalen saknas och det beklagar jag också. Jag har ofta också drivit den här frågan om ekonomiska nyckeltal och likviditetsanalyser i likhet med ltl Asumaa. Jag tackar ändå för att ltl Asumaa är blåslampa för att se till att nyckeltalen kommer fram.

Jag vill ytterligare belysa att det inte är så lätt när man har så enormt mycket att göra och det är inte möjligt att praktiskt ta fram talen. Jag hoppas att ltl Asumaa som sitter i finans- och näringsutskottet fördjupar sig och tittar på det som faktiskt finns.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Carlsson. Vi har delat synen i flera år när det gäller nyckeltal. Det är inte bara för att göra det krångligt för någon, det är framförallt för att underlätta och förstå hela budgetboken. Då behöver vi inte sitta här och spekulera om det går på ett bra eller dåligt. Om vi är överens om nyckeltalen så är vi överens. Det är lätt att ha enkla nyckeltal som alla kan vara överens om, t.ex. att årsbidraget ska täcka avskrivningarna, då vet man att man har råd att investera. Jag har full förståelse för att finansavdelningen, som har gjort om hela kontoplanen, inte har hunnit med. Det har inte funnits sådana nyckeltal under de senaste åren heller fastän budgetmotionen godkändes redan 2012. Jag hoppas givetvis att nyckeltalen kommer. I affärsbokföringen, som nu redovisas, är det ännu viktigare att få det tydligt och klart

Ltl Petri Carlsson, replik

Herr talman! Vi är helt överens om att det här är jätteviktigt. Många kanske tycker att det är en liten fråga, men det är väldigt viktigt att man har vedertagna principer och nyckeltal som man kan titta på och ha en gemensam förståelse för. Det är mycket viktigt.

Jag är imponerad över och tacksam för att ltl Asumaa ibland har presenterat likviditetsanalyser och grafer för lagtinget. Det är positivt. Jag skulle hellre se att vi får ett underlag som är bearbetat av landskapsregeringen som alla kan stå bakom så att det inte kommer från enskilda ledamöter. Vi borde bli servade med det arbetet, jag håller helt med.

Ltl Tony Asumaa, replik

Herr talman! Vi ska komma ihåg att det här är ett budgetförslag för landskapet Åland. Det är inte bara vi 30 som sitter här som är landskapet Åland. Landskapet är alla ålänningar där ute och det är för dem vi ska kunna förklara vad siffrorna säger. När vi alla kan förklara det på samma sätt så får vi en samförståelse i ekonomin. Vi vet alla att ibland går det bättre och ibland går det sämre. På det viset behöver man kanske inte vara kritisk och försöka tolka det på eget sätt. Jag tror att landskapets budget och ekonomi också blir lättare att debatter. Det blir lättare att förklara för alla ålänningar där ute som säkert också är intresserade men som inte är insatta. Varje dag försöker vi sätta oss in i ekonomin. Med nyckeltal underlättar man för alla ålänningar också.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, herr talman! Jag vill inleda mitt anförande med att tacka lantrådet och vicelantrådet för deras anföranden igår. De lyfte upp unga i behov av särskilt stöd unga med psykisk ohälsa.

När jag läste landskapets budget så ser jag en tråd om att vilja hjälpa med resurser för unga i behov av stöd. När jag läste budgeten så tänkte jag äntligen, varje gång det har getts tillfälle har jag lyft upp de unga i behov av särskilt stöd. Trots det ser jag uppmaningar framåt.

Jag fortsätter att vara lite gnällig när det gäller allmänna motiveringen landskapet och kommunerna. Det nämns att landskapsregeringen ska påbörja en reform av landskapsandelssystemet under 2015. Det är av yttersta vikt att vi nu kommer i gång med det här.

Vi måste ha ett samhälle där man ska få en likvärdig service oberoende var man än bor på Åland. Nu tänker jag inte först och främst på provbänk och plogningen och avfallsservice som också är av betydelse för personer. Det jag tänker på är rätten till en likvärdig utbildning och rätten till stödåtgärder på rätt nivå.

Vi måste ge rätt stöd och hjälp för de unga med särskilda behov. Kommunerna ska ha råd att satsa på förebyggande satsning på speciallärare som främjar till en god skolgång och minskar risken för utanförskap.

Lantrådet tog upp ekonomisk utsatthet och klasskillnader. Tyvärr är det så att det är så nu också mellan kommuner. Vi kan inte blunda för att vissa kommuner inte har råd att erbjuda samma service. Så ett likvärdigt Åland har vi inte idag. Trots att man kompenserar från landskapet så sitter man och vänder på slantarna. Och ger vi inte en likvärdig grundskola för eleverna så har inte samma förutsättningar senare i sin skolgång. Det var en person som sade sa åt mig en gång; ”man skär hellre ner på servicen än höjer skatten”. Är det rätt? Att man inte skjuter pengar till elevassistent eller mer speciallärartimmar för då måste man höja skatten. Vi kan inte blunda för det längre utan vi måste inse fakta. Medan vissa kommuner tävlar om att ha lägsta skatteprocenten medan finns kommuner som märker att man tappar i kraft som inflyttningsort inte på grund av skatten utan mer att man inte har råd att erbjuda samma service.

Bästa finansminister i ditt anförande där budgeten presenterades så frågade du om medaljens baksida och åtgärder. Trots den hjälp kommunerna idag fått så räcker inte det för alla. Det är inte en lätt situation som vi har varken i landskapet, i kommunerna eller för de invånare som är i behöv av extra stöd från samhället.

Herr talman! Nu ska jag inte måla allt svart utan vi skall se framåt. Jag vill tacka regeringen Gunell för en budget där man lyfter fram fokusområdet om ökade åtgärder för ohälsa bland barn och unga. Vi behöver på Åland få lika tillgång till skolpsykologer. Barn ska känna sig bekräftade.

Angående skolpsykologer så pratade jag med psykiatrin om deras resurser.
Jag förstod på dem att om det finns rätt resurser på rätt nivå så klarar de av sin belastning, men nu hamnar det att göra sådant som skolpsykologer i kommunerna ska kunna göra. Här måste vi se över skolpsykologernas arbetssituation.

Skolpsykologerna har skrivit en skrivelse till landskapsregeringen om sin arbetssituation som jag förstått på ministern Ehn att landskapsregeringen kommer att se över åtgärder för att förbättra situationen vilket är bra. 

Herr talman! Trygga och bekräftade barn leder till mindre mobbing och bättre studieresultat. Så en bättre dialog mellan hem och dagis eller skola för att förbättra barns uppväxtvillkor är ett måste. Vi ska ha små barngrupper så att alla blir bekräftade och får hjälp. God tillgång till speciallärare, skolkuratorer och skolpsykologer sparar in pengar på lång sikt.

I dagarna har jag reagerat mycket på det ökade antalet ungdomar med anpassad läroplan. Lyckas vi är rätt hjälp i rätt tid så kan vi på lång sikt jobba bort dessa problem och utmaningar som vi har framför oss nu. Här har utbildningsavdelningen ett tillsynsansvar. Hur fungerar utbildningen i våra grundskolor?

Herr talman! Med en dåres envishet så har jag tjatat om resurser till Ålands gymnasium och då främst Ålands yrkesgymnasium. Jag har tjatat om att fler speciallärare behövs. Nu har ledningen för Ålands gymnasium meddelat mig att det inte är speciallärare behövs utan mer skolcoacher eller elevvärdar. Nå kalla det vad man vill men vi behöver fler vuxna i vår skola.

Herr talman! Vad kan vi vända och titta på när vi pratar om medaljens baksida och långsiktiga arbetsåtgärder?

Ser man på mina synpunkter kring medaljens baksida som finansministern nämnde om unga som mår dåligt så finns svaret och ansvaret främst i kommunerna.

Kommunerna måste ha råd att ha samhället för invånarna och inte se invånarna som en belastning för samhället. En farlig väg om man börjar med avgiftshöjningar för att säkra kommunens verksamhet.

Tidiga insatser i skolan sparar pengar på lång sikt. Så vi måste ha kommuner som har råd att satsa på speciallärare och assistenter så sparas pengar på lång sikt.

Vi bör våga se långsiktigt med åtgärder nu. PISA undersökningar bra men vi behöver kunna mäta elevernas välmående i våra skolor.

Vi bör ha ett samhälle där alla känna sig delaktiga och behövda än känna att man inte ryms med och ser sig marginaliseras från vårt samhälle.

Vi måste börja se ännu mer ur ett individperspektiv, att våra ålänningar får den hjälp av samhället de har rätt till. Att se våra unga är viktigare än antalet kommuner eller skatteprocent vi har idag. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tyckte ltl Göte Winé hade ett bra anförande. Jag delar i stort den uppfattningen som ltl Winé har. Vi skulle behöva en mer samordnad elevvård när det gäller grundskolan. Jag tror att det också skulle stärka de personer som jobbar inom elevvården i grundskolan. Vi vet att vi har svårt att få skolpsykologer och kuratorer. Skulle man få ett elevvårdsteam inom grundskolan, precis som man har på gymnasialstadiet, så tror jag att vi skulle komma väldigt långt.

Liberalerna i Mariehamn har initierat att man skulle höra efter övriga kommuners intresse för ett utökat samarbete också inom grundskolan. Jag stöder de tankegångarna.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Tack, Katrin Sjögren. Det är viktigt att vi får tillräckligt med skolpsykologer och lika tillgång på hela Åland. Så har vi det inte idag.

Vår förbundsdirektör på norra Åland nämnde att de jagade en skoldirektör. De hade skakat hand och dagen efter tackade man nej. Varför tackar man nej? Ser man hur en ensam skolpsykolog jobbar på norra Åland så är det en ohållbar situation. Man jobbar ensam i alla kommuner med alla dessa barn inom både dagis och skola. Det blir för mycket. Jobbet blir inte kvalitativt. Det kan kännas bra först men sedan börjar man fundera på om man ska klara av det. Man måste jobba mera i team och avlasta varandra och därigenom kunna utveckla jobbet. Det ska vara likvärdigt, ungefär som det är i gymnasieskolan.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det tror jag också. Alla siffror visar att den psykiska ohälsan ökar och det sätter en enorm press på dem som jobbar med de här frågorna. Det är ett tungt och ansvarsfullt jobb. Jag tror också på samordning så att man får arbetskamrater och att man kan nischa sig.

Jag såg i söndags på ett av mina favoritprogram, Babel. Författaren Åsa Grenvall har kommit ut med ett seriealbum där hon tar upp ett nytt begrepp, när det gäller försummelse av barn, som hon kallar för undergrepp. Det gäller barn som växer upp i familjer där man ha det bra materiellt; kläder, mat och allting, men man får aldrig en kram eller bekräftelse. Det var oerhört tungt att höra och det tror jag också att är vanligare än man tror. Ytan ser bra ut men man får aldrig en kram, bekräftelse eller någonting. De barnen är jättesvåra att få tag på. Det gemensamma arbetet saknas inte, Göte Winé.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Nu missade jag lite i det sista. Var det så att det gemensamma arbetet saknades? Jaha, vi har ett gemensamt ansvar. Vi behöver ta vara på dagens barn.

Ltl Sjögren nämnde en författare. Jag trodde att ltl Sjögren också skulle nämna orkidébarn som tidigare också var nytt för mig. Det är lite samma sak. Vi sköter om barnen, men vi gör det för ytligt. Här tror jag att det är jätteviktigt att vi föräldrar ser till vad vi gör och hur vi gör. Vi måste framförallt bli bättre på att ta hand om våra barn. Vi måste få en bättre samverkan mellan skolan och hemmet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Ltl Winé nämnde; rätt hjälp vid rätt tid och att barn ska bli sedda. Uppfattar jag det rätt att ltl Winé är orolig över situationen ute i våra kommuner där man har fel personal? De är inte speciallärare utan man anställer personal med fel utbildning.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Då var jag i så fall lite otydlig. Det viktigaste är egentligen att det finns vuxna som uppmärksammar barnen och ger hjälp. Visst är det mest idealiskt om vi lyckas få speciallärare, men de växer inte heller på träd, det finns inte så många. Då är det väl bättre att vi får andra pedagoger och vuxna som hjälper barnen med deras behov. Det viktigaste är att barnen känner att de får hjälp. Det viktiga är att vi kommer in i rätt tid så att vi på det sättet ger hjälp. Orsaken till att jag sade ”rätt hjälp” där menade jag att vi ska bekräfta barnet och dess behov. Jag tror att alla klarar av att hjälpa till att utveckla barnet. Det viktiga är att vi kommer in tillräckligt tidigt. Jag är däremot orolig för att vi inte satsar på tillräckligt många vuxna i barnomsorgen och i skolan för vi har för tuffa för budgetar.

Ltl John Hilander, replik

Tack, ltl Winé för det klargörandet. Då har vi inte riktigt samma åsikt. Alla barn har rätt att bli sedda, hörda och ha kontakt till vuxna. Jag anser att man också ska ha rätt att möta rätt vuxen, en person som har en pedagogisk bild och ett mål och som vet hur man ska utveckla den här ungdomen. Det måste finnas en plan, inte bara träffa vuxna medmänniskor.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Egentligen har vi samma målsättning. Istället för att direkt komma till månen så kanske jag nöjer mig med trädtopparna och ser till att vi i alla fall kommer dit. Så är det inte idag, jag anser att det är alltför få vuxna i skolan idag. I min kommun har vi för få resurser i skolan. Jag skulle jättegärna vilja att vi fördubblade våra timmar med speciallärarna, men först ska vi hitta dem. Då kanske jag nöjer mig med att vi får en pedagog till. Det är halvvägs, det är en bra bit och det kan hjälpa mycket. Men visst, klarar vi av att få tag i rätt hjälp så är det ännu bättre.

Andra vuxna i skolan, som mormor i skolan, kan ge de här barnen uppmärksamhet. Det blir en lugnare och tryggare skola.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Jag ska med nöje ge några korta kommentarer till det liggande budgetförslaget.

Vår gruppordförande ltl Eriksson har tidigare berört de stora dragen. Jag ska ändå beröra dem kort innan jag går in på våra två budgetmotioner.

Regeringen kammar hem rekordintäkter kan man konstatera. Budgetförslaget visar 239 miljoner i klumpsumma, flitpeng, lotteriskatt och lite annat. Det är 19 miljoner mera än när regeringen tillträdde.

Regeringen lade upp planen för att få ekonomin i balans i den så kallade omställningsbudgeten 2012. Det kan vara intressant att gå tillbaka och se hur stor inkomstutveckling man räknade med då. Det är svårt att jämföra siffror mellan år, jag har inte försökt mig på det utan jag har enbart gått på jämförelsen från omställningsbudgeten 2012.

År 2011 räknade man med inkomster på 301 miljoner, medan man år 2015 räknar med inkomster på lite över 315 miljoner. Man räknade med ungefär 14-15 miljoner i ökade inkomster. Vi vet i dagsläget att vi fick 19 miljoner mera i inkomster än vad man räknade med år 2011. Trots det har man inte lyckats få budgeten i balans. Man har misslyckats med att följa sin egen färdplan. Man kan inte skylla på inkomstutvecklingen för den har varit god. Då måste felet ligga på utgiftssidan, så mycket kan man konstatera.

Var har det varit utgiftsutveckling? Ja, framförallt på verksamhetskostnaderna som har stigit från 170,8 miljoner till 177 miljoner, om man jämför 2011 med förslaget 2015. Den här utvecklingen ifrågasätter vi i Ålands Framtid. Är det verkligen den här ekonomiska politiken som vi ska bedriva?

Ska vi få en budget i balans så finns det bara tre alternativ eftersom vi inte kan påverka inkomsterna i någon större utsträckning. Det är att minska verksamhetskostnaderna, minska på överföringsutgifterna till kommunerna och näringslivet eller att minska på investeringar. När vi för fram att tyngdpunkten i den ekonomiska politiken i inbesparingarna ska läggas på vår egen verksamhet så ställer sig vissa kritiska och undrar var man istället vill spara. Vill man dra ned på investeringarna eller vill man minska på överföringarna till näringslivet och kommunerna? Det har varit lite trenden i den ekonomiska politiken hittills.

I det här förslaget drar man ner på överföringarna till primärnäringarna med 8 procent. På en sådan bransch och en utsatt sektor går det bra att spara 8 procent i tider av importstopp från Ryssland. Men på den egna verksamheten är det fullständigt omöjligt att diskutera en ambition att minska verksamhetskostnaderna med 5 procent. Det är en ganska intressant frågeställning. Nog om det.

Vi har två satsningar som vi presenterar från Ålands Framtid när det gäller våra budgetmotioner. Den ena gäller hur vi ska gå vidare med det åländska nationsbygget och synliggöra Åland på de internationella arenorna. Passande nog så har Visit Åland sitt höstmöte som pågår för stunden.

San Marino, Andorra, Färöarna och Skottland har ni säkert alla i den här salen hört talats om. Hur många i motsvarande parlament tror ni att har hört talats om Åland? Amsterdam? Rotterdam? Det har ni säkert fått som kommentar någon gång när ni har sagt varifrån ni kommer. Folk tror att man kommer från Holland när man pratar om Åland Islands. Detta beror på att man inte känner till att det finns någonting som heter Åland. Alla här i salen känner förmodligen till de exemplen som jag nämnde. Vad beror detta på? Ja, de finns ute på de internationella arenorna. De medverkar i Eurovisionsschlagerfestivalen. De medverkar i EM-kvalen. Färöarna besegrade häromveckan Grekland med 1-0. Det utbröt förstås en folkfest på Färöarna. Man firar gemensamt framgångarna vilket jag tror att skapar en sammanhållning i samhället som kan vara viktigt i kristider. En sådan sammanhållning kunde också stärka det åländska samhället. Fördjupa er gärna i den motionen.

En annan motion som tar sikte på det hållbara är ett skatteavdrag för elbilar. Vi har efterlyst mera konkreta åtgärder på hållbarhetssidan för att komplettera de allmänna målsättningarna år 2051.

Man satsar i Italien, Estland och Frankrike och framförallt i Norge. Vi måste ta vara på den utveckling vi har runt omkring oss. Vi måste också införa ekonomiska incitamentet för våra medborgare att köpa elbilar. Ge därför landskapsregeringen i uppdrag att ta fram ett elbilsprogram där man granskar olika förslag och åtgärder som har tagits ut i Europa. Man skulle uppmana regeringen att göra någonting åt det för Ålands del.

Vi har en synnerligen protektionistisk fordonsskattelagstiftning som vi lever under idag på grund av att den ligger under finsk behörighet. Ta sikte på att få till en förändring för Åland så att vi inte ska behöva lida av den protektionistiska lagstiftningen. Det skulle Åland ha mycket att vinna på.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Axel Jonsson nämner i sitt anförande elbilar för att satsa på hållbara lösningar. Hur ser man på kollektivtrafiken? Det borde vara mycket enklare att satsa på den. Då får vi en helt annan infrastruktur. Vi får människor som rör sig tillsammans och vi får mindre problem med parkeringsplatser i Mariehamn. Det är verkligen en miljösatsning, speciellt om våra bussar skulle gå på miljövänligt bränsle, varför inte fiskdiesel?

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är en viktig fråga, nu nämnde jag inte den i mitt anförande. Jag tycker att det är en viktig diskussion. Kollektivtrafiken i dagsläget på Åland är en halvmesyr. Man kan inte satsa på kollektivtrafiken lite halvdant. Då får vi det resultat som vi har idag, ingen åker och man väljer bilen. Ska man satsa på kollektivtrafiken så ska man göra det ordentligt eller så ska man inte göra det alls och satsa på elbilar eller annat. Det är en viktig avvägning som lagtinget och kommunerna måste göra när man diskuterar de här frågorna. Personligen tror jag mera på satsningen på elbilar än att vi ska göra stora satsningar på kollektivtrafiken. Jag tror att det är lättare för ålänningarna att ändra sina vanor på det sättet. Det är min ytterst personliga åsikt. Jag är öppen för att diskutera olika alternativ. Om man på ett bra sätt kan visa att det är mera motiverat att satsa på kollektivtrafiken så är jag öppen för den typen av fakta.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Landskapsregeringen har just nu en grupp som jobbar med kollektivtrafiken. Vi haft flera informationstillfällen för media.

Ledamoten tog upp Estland som ett exempel och där man har satsat på kollektivtrafiken för att få igång hållbarhetstanken.

Ungdomar och personer som saknar ekonomisk möjlighet kan inte köpa elbilar, de är hemskt dyra idag. Att placera ut elstolpar är också en stor infrastruktursatsning. Det är helt klart en ekonomisk fråga. Kollektivtrafik skulle nog vara en ganska mycket billigare lösning.

Ltl Axel Jonsson, replik

När det gäller det estniska exemplet så är det intressant att se på vilket sätt de förvaltar sina utsläppsrätter. De sålde dem och fick in ansenliga miljoner för att göra satsningar på det här området. Diskussionen hur vi skulle förhålla oss till utsläppsrätterna var ganska lågmäld här på Åland. Med facit i hand kan man konstatera att det var synd att vi inte analyserade den möjligheten lite noggrannare för att skapa utrymmer för den här typen av satsningar.

I Estland idag åker man inte längre än 30 kilometer före man möter på en laddstolpe tack vare att man valde att satsa på den här typen av åtgärder med de resurser som frigjordes. Vi behöver också ha det här med oss i framtiden när det uppstår den här typen av möjligheter så att vi inte missar dem igen utan faktiskt tar tillvara på utvecklingsmöjligheter som finns. Vi ska givetvis fortsätta med de medel vi har idag och försöka få till en förändring. Därför lägger vi förslaget att även i kommunalbeskattningen införa avdrag för elbilar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Ålands Framtid har ett fortlöpande mantra som man kör ganska vilt. Det är att landskapets verksamhetskostnader på 170 miljoner ska dras ner med 5 procent och det måste vara möjligt. Den egna verksamheten måste kunna bantas.

Hälften av den summan ligger i Ålands hälso- och sjukvård. Var ska det dras ner i vården av ålänningarna?

En mycket stor del, ungefär 20 procent, ligger i utbildningspersonal inom skolverksamheten; inom Ålands gymnasium och Ålands högskola som landskapsregeringen administrerar.

Den tredje största sektorn, förutom administration här i huset, är polisen. Var ska det dras ner? Om det inte ska dras ner inom dessa sektorer så är det frågan om mycket, mycket större procenter t.ex. inom lagberedningen och annan för självstyrelsen nödvändig verksamhet. Vänligen precisera!

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är relevant fråga. Till exempel när det gäller utbildningen så ser vi på reformen som har genomförts att den har ju lett till höga kostnader både som helhet och per elev. Detta måste man analysera. Vi har fått signaler om att byråkratin inom Ålands gymnasium har växt. Den administrativa delen har växt trots att man har försökt minska dem med en sammanslagning. Man borde titta var man kan genomföra inbesparingar.

Motfrågan till vtm Jansson blir; om man inte ska minska på den egna verksamheten, ska man då minska på överföringarna ut till samhället eller ska man dra ner investeringar för att få budgeten i balans? Vilken är moderaternas prioritering om man fortfarande har en målsättning om en budget i balans framöver?

Vtm Roger Jansson, replik

Talman! Man kan inte svara med en motfråga. Man måste svara på en klar fråga om hur mycket och vilka verksamheter inom Ålands hälso- sjukvård som ska dras ner när det ska dras ner med 5 procent. Vilken del av utbildningspersonalen inom gymnasiet och högskolan ska bort när man ska dra ner så stora summor på verksamhetskostnaderna? Man måste vara ärlig i politiken.

När det gäller moderaternas uppfattning har vi bevis här i boken i bilaga 2. Landskapets heltidsanställda personal år 2011 var 1 807 och beräknas år 2015 vara 1 661. Det är en neddragning 8, 1 procent på fyra år.

Ltl Axel Jonsson, replik

Landskapsregeringen har vidtagit positiva åtgärder. Privatiseringarna i skärgårdstrafiken kan förmodligen ge ett positivt utfall. Det är en stor del av förklaringen till det som vtm Jansson nämner. Det är ingenting vi motsätter oss. Ser vi på kostnaderna så har vi fortfarande inte löst problemet. Det visar detta budgetförslag med all tydlighet med ett underskott på 8,8 miljoner och en likviditet som urholkas alltmera. Ska vi få en ekonomi och en budget i balans så måste vi fortsättningsvis göra inbesparingar. Det tror jag att varje borgerlig politiker inser. Vi säger att fokus måste ligga på våra verksamheter. Vi måste faktiskt ta tag i den kostnadsutveckling som fortsätter. Vi ser att kostnaderna har ökat med nästan 7 miljoner från det att den här regeringen tillträdde till det här förslaget som ligger på vårt bord. Den utvecklingen kan inte fortgå om det inte ska drabba överföringar till kommunerna och investeringsnivån i vårt åländska samhället. Vi tycker att det är en viktig diskussion som måste föras.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Om regeringen endast hade velat ha en budget i balans så hade det varit enkelt. Man hade tagit ut lite mer från pensionsfonden. Man hade struntat i att ta ut kostnadsavdraget från skattebetalarna som Finlands regering har lagt på medborgarna. På papperet hade vi då fått en budget i balans.

Det som regeringen ville göra var att stimulera köpkraften hos folket. Ändå vet vi att budgeten kommer att sluta på plus med all säkerhet, som finansministern sade i sitt anförande.

Vill Ålands Framtid nu sätta merkostnader på medborgarna för att få en pappersbudget att se bra ut eller vill man satsa på att få ekonomin i balans?

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi vill inte lägga ut kostnaderna på medborgarna, vilket är vår grundfilosofi. Vi vill inte ha högre skatter. Det är klart att en röd regering, ledd av ett rött lantråd, prioriterar på det sättet. Vi kan inte stå bakom den politiken. Vi anser att man måste sätta fokus på att slimma de egna verksamheterna så att det inte drabbar medborgarna.

Sedan skjuter sig ltl Holmberg lite i foten när man de facto tar ut 4 miljoner mera ur pensionsfonden än vad man gjorde 2011. Regeringen gör på samma sätt som ltl Holmberg varnade för; man tar ett högre uttag ur pensionsfonden. Man kan ifrågasätta om det är hållbart på lång sikt med tanke på pensionsansvarsskulden.

Ltl Igge Holmberg, replik

Faktum kvarstår, vi hade kunnat få en budget i balans, som ltl Jonsson frågar efter, utan några större problem. Men vi valde istället att stimulera köpkraften.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det där resonemanget köper inte vi i Ålands Framtid alls. De åtgärder som gjordes i budgeten för 2013, den minskningen som genomfördes genom överföringar till kommunerna, resulterade direkt i motsvarande kommunalskattehöjningar hos de åländska kommunerna. Nu väljer man att kopiera de avdragen, som den finska riksdagen och regeringen kommer att införa, även i den åländska kommunalbeskattningen. På det sättet menar man att man för en aktiv politik för att stimulera köpkraften. Samtidigt har man tidigare år gjort precis det motsatta. Man går ett steg framåt och så tar man samma steg tillbaka. Det leder inte till någon särskilt stor förändring i det åländska samhället och det stimulerar verkligen inte den åländska köpkraften om man ser på nettot från den här mandatperioden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag håller med ltl Jonsson om att Åland måste följa utvecklingen och på något sätt hitta nya möjligheter för att få ålänningar att välja elbilar. Jag tror, precis som ltl Jonsson, att det behövs ekonomiska incitament för att få ålänningar att välja elbil som ett alternativ. Det ligger helt i linje med att vi ska jobba för ett hållbart Åland 2051. Hur det ska göras rent praktisk är kanske lite klurigare. Jag anser, precis som ltl Jonsson, att det bör utredas och att någonting måste göras.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är roligt att ltl Holmberg-Jansson och jag delar den ambitionen. I vår budgetmotion om elbilar lyfter vi fram att det är bra att regeringen går in för laddningsstationer. Vi tror inte att det räcker för att vi ska få till en förändring. Det är ett bra första steg men vi måste också hitta ett sätt att införa incitament för de åländska hushållen och företagen att göra den här omställningen och faktiskt köpa en elbil. En elbil ligger i dagsläget lite högre i prisklass än vanliga bilar och de har dessutom en snabbare värdeminskning. Det faktum måste samhället delvis gå in och kompensera om vi ska få ålänningarna, som är ekonomiskt förnuftiga människor, att prioritera en el- eller hybridbil.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Axel Jonsson har utvecklats till en mycket väl artikulerad talare. Jag brukar beundra de flesta av hans anförande. Jag tro att ltl Axel Jonsson borde tänka på en sak; en framgångsrik politikers viktigaste kapital är trovärdighet. För att få trovärdighet så måste det man säger stämma och ha substans. I det här anförandet sade ltl Axel Jonsson att ”det verkade fullständigt omöjligt för den här regeringen att göra någon förändring i sin egen verksamhet”. Samtidigt stod lantrådet här för några timmar sedan och redogjorde för att i stort sett allting förändras i vår offentliga förvaltning som landskapet styr över. De här senaste 2-3 åren har vi minskat med 147 tjänster, minus 8 procent! Ltl Axel Jonsson, hur stämmer det överens med ”fullständigt omöjligt att göra någonting i den egna verksamheten”? Förklara det för mig på ett logiskt och trovärdigt sätt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Nu vill jag egentligen inte diskutera det som lantrådet sade här i debatten och jag tänker inte heller göra det. Min målsättning med det resonemanget var inte att säga att det är omöjligt att göra förändringar. Regeringen har haft det budskapet gentemot ålänningarna att det inte går att minska på verksamhetskostnaderna. Det är klart att det går att göra förändringar. Har man ens haft ambitionen att minska på verksamhetskostnaderna? Man hoppades 2011 att de egna inkomsterna skulle öka med 14-15 miljoner fram till dags dato. Men inkomsterna ökade de facto med 19 miljoner och trots det har man inte lyckats anpassa kostnaderna så att man har fått en ekonomi i balans. Det är detta som jag vill belysa. Vi måste få till en förändring. Vi måste också kunna granska våra egna verksamheter om vi på sikt ska få en ekonomi i balans och slippa gå till banken, såsom finansministern har varnat för flera gånger från den här talarstolen. Missförstå mig rätt, finansministern!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är viktigt att en debatt är ärlig och rättvis. Det som stör mig väldigt mycket är det som ltl Axel Jonsson säger, och som Ålands Framtid ofta framhåller, att det är centralförvaltning som ska dras ner. Om det finns någonting i den offentliga sektorn på Åland som är slimmad så är det faktiskt centralförvaltningen här, vår lagberedning, vår EU-hantering och så vidare. Jag har väldigt svårt att förstå att Axel Jonsson som vill framstå som en självstyrelsepolitiker av rang och gärna vill ha självständighet, att han samtidigt vill förstöra möjligheterna för självstyrelsen att utvecklas. Det finns en paradox i Axel Jonssons och Ålands Framtids agerande som jag aldrig har förstått mig på. Jag skulle ha större förståelse om Axel Jonsson skulle säga; ”satsa hellre på att vi får en bra lagberedning och en bra EU-bevakning osv. så att vi kan synas och klara oss internationellt”. Istället sätter ni mera och mera tryck på oss att vi ska spara och spara så snart klarar vi inte ens det minimala.

Ltl Axel Jonsson, replik

Finansministern för en konstruktiv debatt. Självklart gäller det att prioritera om vi ska gå in för målsättningen att minska vår kostnadskostym med 5 procent i våra egna verksamheter. Även vi i Ålands Framtid prioriterar lagberedningsarbetet. Vi har inte en enda gång motsatt oss att man skulle skjuta till resurser på lagberedningen där vi ser ett uppenbart behov.

Däremot kan vi inte heller släppa den egna centralförvaltningen från kostnadskontrollen och ambitionen att vi också där ska se över vad som är nödvändigt att sköta och inte. Centralförvaltningen måste också vara en del i det här om vi överhuvudtaget ska ha någon förutsättning att lyckas minska våra verksamhetskostnader. Det kräver nytänkande och kreativitet som har sagts tidigare i debatten. Regeringen måste ha den målsättningen om de ska komma i mål med sitt ursprungliga löfte om en budget i balans. Vi hoppas att regeringen prioriterar det här arbetet, men signalerna ser inte särskilt ljusa ut.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Viveka Eriksson

Tack, talman! Landskapsregeringen har marknadsfört sitt budgetförslag som att kommunerna är de stora vinnarna och att köpkraften i samhället ökar betydligt.

En uppföljning och respons, förmodar jag, på fjolårets budgetdebatt där ett av huvudtemat var minskade landskapsandelar och minskad köpkraft. Det har sagts att kommunerna ska få en mängd pengar via överföringar och ålänningarna mer i plånboken. Konsumtionen ska förstärkas. Landskapsregeringen slår sig för bröstet för att de, - inte vidtar egna åtgärder, - men väljer att följa riksbudgeten och inför de avdrag som genomförs på riksnivå. Kommunerna ska bli kompenserade. Man väljer också att i år följa lagen och indexjustera landskapsandelarna. Det är bra.

Samtidigt har kommunerna i verkliga livet mindre pengar nästa år mot vad som var fallet då den nya lagen trädde ikraft 2008. Trots att kommunerna under tiden fått mera serviceuppdrag och mer efterfrågan från fler kommuninnevånare, och samtidigt som inflation urholkat pengarnas värde. Trots det faktum att kommunerna med det nya systemet borde ha möjlighet att lägga pengar på nya investeringar för att stadigt bygga vidare och utveckla välfärdstjänsterna.

Samtidigt har människor i verkliga livet mindre i plånboken än innan regeringen minskade sjukkostnadsavdraget och resekostnadsavdraget. För alla dem som är sjuka, behöver tandvård, mängder medicin, hjälpmedel är avdragen betydligt mindre än när socialdemokraterna kom till makten och blev lantrådspartiet. Alla de människor som de sade sig värna om har fått mindre i plånboken. 

Landskapsregeringen kör på och kör över när det handlar om att föra samman socialvården i ett kommunerna påtvingat nytt kommunförbund. Trots de utlåtanden som inkommit, med mängder av kritik oro och funderingar, väljer landskapsregeringen att inte lyssna och anpassa. Landskapsregeringen väljer att köra på och strunta i det varningens finger som sträckts upp från kommunhåll.

Samtidigt uttalas kritik att kommunerna inte är villiga att söka samarbete och jobba gemensamt, att det sätts käppar i hjulen. Om det är allvarligt menat att samarbete eftersträvas borde väl olika åtgärder till för att uppmuntra samarbeten och också i en del fall samgående.

Med ekonomiska morötter istället för hårda piskor vill vi liberaler uppmuntra till mer samarbete. Därför har vi också lagt en motion om att de kommunala samarbetspengarna ska kunna användas också till olika samarbetsprojekt och inte bara som sägs i budgeten till kommuner i svåra ekonomiska bryderier eller ÅDA.

Det gällande handikappolitiska programmet ett Tillgängligt Åland innehåller många bra målsättningar och åtgärdsförslag. Fokus ska vara inställt på att landskapet och alla serviceinrättningar ska vara tillgängliga för alla oberoende av funktionshinder. Ett funktionshinder blir ett handikapp först när en oförstående omgivning och ett otillgängligt servicesystem sätter stopp för möjligheterna att tillgodogöra sig samhällsservicen eller röra sig obehindrat i offentliga miljöer.

I långsiktig planering, i beslutsfattande, i byggande måste alltid aspekten tillgänglighet vara invägd.  En tillgänglighetsfråga är möjlighet till utbildning för alla. Vi har tagit steg vidare men ännu inte nått målet att alla ska ha en utbildningsplats på gymnasienivån.

Studerande med särskilda behov har vissa möjligheter att få en studieplats men många hamnar trots det på sidan om utbildningssystemet. Orsaken är att vi inte har tillräckligt antal platser och tillräcklig beredskap att stöda de personer som behöver extra stöd.

Landskapsregeringen pekar på frågan, uttalar målsättningen, men vi vill, med vår motion om studerande med särskilda behov, påskynda processen och vi vill att konkreta åtgärder vidtas så fort som möjligt. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vtm Viveka Eriksson lyfte fram att vi har mindre i plånboken och anklagar landskapsregeringen för detta. Jag kan tyvärr inte hålla med. Den privata och offentliga sektorn har tillsammans under de närmaste två åren inte kunnat vända den här stagnationen till tillväxt. Inte heller sjötransportsektorn som har seglat i motvind har kunnat få någon slags tillväxt.

Det är nog snarare de kommunala avgiftshöjningarna, även inom det privata men också skattehöjningarna som har förekommit i kommunerna som har bidragit till att det nu är mindre i plånböckerna. Även en växande arbetslöshet har påverkat. Det är nog en helhetsbild att vi idag har mindre att röra oss med.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är klart att olika faktorer påverkar innehållet i plånboken. Landskapsregeringen framhöll väldigt starkt, när de presenterade sin budget, att det här är en budget som ser till att öka köpkraften hos ålänningarna genom att man överför pengar till kommunerna. Det är ju bra att det införs avdrag eller att man förstärker avdrag från riksbudgethåll och att landskapet kompenserar det. Samtidigt har regeringen också dragit in i sjukkostnadsavdraget, vilket vi liberaler aldrig omfattade. Vi beklagar fortfarande att socialdemokraterna gick in för att ta bort sjukkostnadsavdraget.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag sitter själv som ansvarig för Mariehamns kommun och har suttit med och förhandlat. Vi insåg hur hårt det kommer att drabba över 40 procent av ålänningarna och deras plånböcker om landskapet inte skulle kompensera avdragen. Annars skulle avdragen ha tagits direkt över skattesedeln och det skulle för staden har varit en otrolig belastning. Vi ser det nog som en stor hjälp, åtminstone från kommunens sida, att avdragen nu blir kompenserade.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi diskuterar den här frågan väldigt långt i förra årets budgetbehandling. Neddragningar i överföringar till kommunerna ledde till att köpkraften minskade och att skatterna höjdes i flera kommuner. Faktum är också att man inte kan påstå att kommunerna har fått jättemycket pengar när man idag har mindre pengar i överföringar än år 2008.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Vtm Viveka Eriksson anklagade socialdemokraterna för att ha försämrat levnadsvillkoren för dem som har de minsta inkomsterna i vårt samhälle. Jag undrar om vtm Eriksson ha några kalkyler och fakta att visa upp som bevis för det här? Det är ganska allvarlig anklagelse om man inte har någon grund att stå på. Jag vill gärna höra vilka siffror som vtm Viveka Eriksson grundar sina anklagelser på.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag relaterade till ett beslut där socialdemokraterna var med och fattade ett beslut om att dra ner på sjukkostnadsavdraget. Är inte detta en realitet? Många människor som har olika behov att gå till läkare, att köpa medicin, att använda hjälpmedel och att sköta om sina tänder, för dem har det inneburit att de inte får ersättning via sjukkostnadsavdraget så som det var förr. Det beslutet har socialdemokraterna varit med och genomfört.

Ltl Barbro Sundback, replik

Så det är det som vtm Viveka Eriksson drar sin slutsats på; att de som har de lägsta inkomsterna har fått det svårare under socialdemokraternas ledning.

Sjukostnadsavdraget är hundra procent för dem med de lägsta inkomsterna. För de som ligger under den relativa inkomstgränsen så kommer tandvården att bli allmän, den tandvård som liberalerna alltid har varit emot att vi ska göra allmän. Den här anklagelsen verkar inte riktigt välgenomtänkt.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi tyckte aldrig det var välgenomtänkt att sänka sjukkostnadsavdraget för ålänningarna. Jag talade inte specifikt om gruppen med de lägsta inkomsterna. Jag vet att den gruppen får göra avdraget. Men det finns andra människor som också har det knapert, de som lever precis över minimigränsen drabbades av den här åtgärden. Det är en reell verklig åtgärd som har känts i många människors plånbok. Till exempel tandvård, tidigare hade man möjlighet att få en viss kompensation när man gick till tandläkaren.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vtm Eriksson pratade om studerande i behov av särskilt stöd. Den frågan har diskuterats rätt mycket i budgeten för vår del. Man säger att vi inte har tillräckligt med studieplatser. Detta är en sanning med modifikation. På samma sätt som tidigare så dimensionerar vi med 1,3 för de som kommer ut ur grundskolan. I höstas hade vi ungefär 50 tomma platserna inom Ålands gymnasium. Det som vi har problem med är matchningen, att man ska hitta en utbildningsplats som passar och det är inte lätt att göra utan att gå in på den individuella nivån.

De uppgifter jag har, efter terminsstarten, så var det ett fall där vi inte lyckades pussla och ge ett alternativ för en fortsättning. Vi ska fortsätta jobba med de här sakerna, vilket vi beskriver i budgetförslaget nu. Det är inte många elever idag som vi inte kan erbjuda någonting åt.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag noterar målsättningen i landskapsregeringens budget. Jag delar den. Jag har under många år varit med och jobbat för att målsättningen ska finnas så att personer som har olika funktionshinder faktiskt ska få en plats när man går ur grundskolan. Vi lägger den här motionen för att vi vill trycka på det här ännu mera. Det som sägs här i budgeten är att man ska följa upp och utveckla. Vi vill ha det mer konkret, att man faktiskt nu också gör det. Det ska finnas tillräckligt med platser så att också studerande som t.ex. går ur träningsundervisningen har en plats på gymnasialstadiet. Det kan vara antalet platser eller det kan vara matchningen, men vill ha konkreta åtgärder och vi vill trycka på frågan.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Idag görs de åtgärder som liberalerna kräver i sin motion. Jag tar gärna emot mera konkreta förslag kring hur man ytterligare kan utveckla det här. Det finns inget system som är perfekt. Idag tvingas vi vidta åtgärder som inte alltid leder fram till att man kommer vidare ut i arbetslivet. Vi kommer att jobba vidare med de här frågorna. Jag vill med bestämdhet säga att de insatser som vi gör idag, för att erbjuda möjligheter för dessa ungdomar, är väldigt stora. Vi behöver ytterligare titta på hur vi kan utveckla folkhögskolan och olika typer av praktiska program vid yrkesutbildningen, då kan vi få ytterligare platser. Jag upplever ändå inte att vi har ett större problem med det här än tidigare. Snarare tvärtom, vi har hittat individuella lösningar som går framåt. Vi ska jobba vidare.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Viveka Eriksson, replik

Jag tar det som ett löfte från ministern, att man handlingskraftigt ska driva på det här. På 90-talet någon gång kämpade vi för att vi skulle få in den här målsättningen om att studeranden med särskilda behov ska ha rätt till en studieplats. Jag tycker att vi har kommit långt sedan dess. Mål, planer och lag måste sedan omsättas i praktisk handling. Jag litar på att ministern tar ett ordentligt tag om frågan och jobbar vidare med den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det känns som om Vtm Eriksson i sitt anförande försöker skjuta skarpt här och siktar mot socialdemokraterna. Jag upplever att det blir ett litet vådaskott och det skjuts snett. Man träffar inte målet tycker jag.

Vtm Eriksson nämnde sjukkostnadsavdraget och att vi har svikit så många. Vtm Eriksson glömde att nämna att vi höjde grundavdraget för att kompensera lite. Vi måste se på vilka kostnader vi kan ersätta. Vtm Eriksson glömde att nämna att den här regeringen har utökat tillgången till den allmänna tandvården. Vtm Eriksson glömde att nämna det höjda hemvårdstödet som är på gång. Det finns en hel del som vtm Eriksson missade i sitt anförande när hon pratade om hur vi har försämrat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ltl Winé säger att vicetalmannen skjuter utan att träffa målet. Jag tycker att jag träffade målet ganska bra eftersom ltl Winé blir så väldigt upprörd. Varför det i så fall? Faktum är ju att socialdemokraterna har medverkat till att dra ned sjukkostnadsavdraget.

Ltl Göte Winé, replik

Jag tror att vtm Eriksson håller sig till traditionerna, varje gång vi har replik använder hon känsloord. Jag är inte det minsta upprörd. Däremot vill jag att man ska ge all fakta.

Jag tycker att vi istället ska se hur vi kan förändra och hjälpa. Vi kände att sjukkostnadsavdraget kunde ses över och förändras lite. Vi gjorde även andra förändringar för att förbättra och kompensera, vilket vtm Eriksson glömde att nämna. Jag tycker att det är jätteviktigt att man går vidare och säger hela sanningen. Det kändes att det blev lite snett och det blev ett vådaskott, som jag nämnde i min förra replik.

Däremot gör liberalerna allt för att stoppa allt. Jag upplever att liberalerna har en krokbenspolitik. Det håller inte i hemmen, för det drabbar de enskilda individerna och hela Åland.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag måste bara säga igen att jag träffar målet varje gång man nämner tandvård. Nu sade jag att neddragningen av sjukkostnadsavdraget också påverkar möjligheten att få viss ersättning för tandvård. Varje gång vi nämner ordet tandvård blir ltl Göte Winé och socialdemokraterna väldigt upprörda. Kan det bero på att socialdemokraterna i förra valet lovade så starkt att alla ålänningar skulle få tillgång till allmän tandvård? Det blev ju tvärtom.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Vtm Eriksson lyfte fram KST-reformen och riktade stark kritik. Jag har själv haft mina betänkligheter vad gäller effektiviteten och rationella lösningar för kommunalförbundsmodellen. Jag framförde också mina betänkligheter i spörsmålsdebatten i april. Jag är lite nyfiken på förslaget i budgetmotionen om att kommunernas socialtjänst ska föras in under landskapsregeringen och ÅHS. Hur har liberalerna tänkt sig finansieringen av det? Jag är nyfiken på det för jag har inte svaret själv.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det jag sade handlade väldigt mycket om att det är viktigt att landskapsregeringen också lyssnar på alla olika synpunkter som har kommit in och att man också väger in synpunkterna i det fortsatta arbetet. En av de frågor som har förts fram är att man också borde ha möjliggjort att landskapet skulle vara huvudman. Det är en del i det.

Liberalerna har resonerat att detta skulle skötas via landskapsandelssystemet. Man måste göra om landskapsandelssystemet och bekosta socialvård. Kommunerna får mindre i landskapsandelar därför att de inte längre behöver sköta de smala sociala områdena. Orsaken till att vi vill detta är att vi tror att det blir problem med 16 olika huvudmän, för så blir det i ett kommunförbund. Vi vill ha en huvudman som ser till att socialvården sköts på bästa möjliga sätt för ålänningarna.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack för svaret. Finansieringen kvarstår ändå. De områden som KST skulle sköta så där skulle landskapsandelarna bara täcka 1/3, 1/4 eller något sådant av kostnaderna för hela KST. Det räcker inte. De kommunala landskapsandelarna för socialsektorn räcker inte för att finansiera det här. Det återstår massor med miljoner. Varifrån tar man dem?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! I den modell som landskapsregeringen har fört fram så här långt så tänker man att kommunerna ska betala den delen, eller hur? I vårt förslag gör man om systemet och minskar landskapsandelarna allmänt till kommunerna. Kommunerna får mindre utdelning, inte bara för de områden som berör den sociala verksamheten utan man måste hitta på helheten. Om man en gång lyfter bort verksamhet så måste man också lyfta ut den summan som naturligt skulle falla på kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Människor som är beroende av specialomsorg, missbrukarvård, handikappservice och barnskydd känner sig kanske lite främmande och förvånade över den debatt som vi för här i Ålands lagting om de här verksamheterna. Vi hakar upp oss på teknikaliteter och organisationsformer. Hela målsättningen med arbetet i kommunernas socialtjänst är att trygga alla de nuvarande och kommande klienterna så att de ska få en likvärdig, bra och trygg service här på Åland.

Det skulle vara ett stort steg framåt i den här remissdebatten om vi lite drog ner på våra bestämdheter och istället säga att vi har ett gemensamt ansvar att hitta en bra lösning. Jag har åtagit mig den här uppgiften i landskapsregeringen. Jag ska diskutera med alla kommuner och med alla partier. Jag tycker att det är en viktig fråga.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Som jag redan berättade på lunchen för vicelantrådet så skrev jag 1998 en motion om Ålands sociala omsorgsförbund. Motionen tog sikte på att alla små sociala områden skulle vara i ett förbund. Det är 15 år sedan. Nu håller man på att förverkliga. Det som jag tycker är fel är att man ska ha 16 huvudmän. Det kommer att bli en dragkamp. Jag har sett så mycket av kommunalt samarbete och där finns så många olika viljor. Människor kommer i kläm mellan de här olika viljorna. Därför förespråkar jag så starkt en huvudman. Man för det till landskapet och får en huvudman som sköter den här verksamheten.

I övrigt stöder jag ett samarbete. Jag stöder samarbete på många olika sätt i vårt landskap, vi måste samarbeta.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är bra, då har vi en gemensam utgångspunkt. Vi är för samarbete i den här frågan. Jag håller med ltl Eriksson såtillvida att jag börjar själv tycka att KST - kommunernas socialtjänst är ett litet konstigt namn. Det borde heta ÅST - ålänningarnas socialtjänst. Det har blivit lite för starkt fokus på kommunerna och kommunernas roll i det här sammanhanget. Jag tror vi där kan hitta lite öppningar och kan försöka finna varandra. Vi har ett gemensamt ansvar, speciellt med tanke på det tidsperspektiv som vtm Viveka Eriksson lade fram. Det börjar bli dags att vi så småningom under nästa år eller därpå kommande år kommer till skott. Det är inte frågan om det är den 1 januari 2016 eller 2017 som är det viktiga. Det viktiga är att vi kan hitta en bra lösning som vi kan känna oss nöjda med och som tryggar de här människornas situation.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Kanske vicelantrådet kan ta mitt förslag till namn som jag hade 1998, Ålands sociala omsorgsförbund? Det visar vilka områden som ska ingå i förbundet. Jag tycker också det låter bra om vicelantrådet faktiskt kan börja fundera på strukturen och organisationen, vilken har påtalats mycket. Men är tveksam till ett kommunförbund. Det måste ju finnas en struktur som medför att man inte får en massa olika viljor och svårigheter att komma vidare inom förbundet. Vi är väldigt angelägna om att inte få ett nytt kommunförbund.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Igge Holmberg

Tack, fru talman!  Jag tänker tala om jämställdheten i budgeten, och viljan i att i samhället i öka kunskaperna om könsrollernas påverkan och formande av individerna i samhället, men också strukturerna.

Det är ett berömligt initiativ, speciellt när det fortfarande finns krafter som fortfarande hävdar att de patriarkaliska strukturerna inte finns. De är i allra högsta grad verkliga, det är bara att se sig om här i salen så märker man det.

Ett av de största problemen vi står inför är att få in fler kvinnor i politiken, även yngre och inflyttade kvinnor borde ges en röst i samhället. Detta är nödvändigt för den framtida demokratin, ett samhälle måste ta alla olika synsätt i beaktande. Inte som nu förminska hälften av befolkningen.

Man kan också säga att det ingår i arbetet med att göra Åland till ett hållbart samhälle, det är en del av hållbarheten att samhället är jämställt båda ekonomiskt och socialt. Det innebär så mycket mer att vara hållbart än vad man gör med lite betong eller sten, om man sopsorterar eller inte. Det handlar om att se världen och människorna i den i nytt ljus.

Så sent som förra veckan kunde vi läsa i en lokaltidning en artikel om hur de unga kvinnorna och männen på yrkesgymnasiet efterlyste mer kunskapsutlärning om genustänk och jämställda relationer tidigt på skolschemat. De höga siffrorna över hur många kvinnor som utsatts för sexuellt våld redan vid unga år har säkert med det att göra. Ungdomarna är upprörda över ett samhälle som inte hänger med i tankarna som kommer fram mer och mer. De kräver en förändring i politiken men framförallt i attityder. Därför är det bra att regeringen Gunell tar upp jämställdhet på fler ställen i budgeten.

Både i samhället i stort och i lagtinget partier finns det strukturer som ger män och kvinnor olika möjligheter i livet, detta är i allra högsta grad en demokratifråga.

Det handlar inte bara om vuxna, utan såsom eleverna på yrkesgymnasiet visade i sitt ställningstagande, det handlar om alla människor i samhället.

I undersökningen Hälsa i skolan visades tydligt på skillnaderna i hur flickor och pojkar behandlas i skolan och detta gav effekter runt om i samhället. Här satsar regeringen hårt, man gör jämställdhetsanalyser i alla arbetsmiljöer, även i barnens miljö, dvs. i skolorna och i daghemmen.

Arbetet med att förändra samhället till ett mer inkluderande för alla börjar med småbarn men måste drivas vidare genom tonåren och senare i livet. Det är en kontinuerlig process som ständigt går framåt.

Vi regeringspartier ser framåt i processen, och de delar som jag berört i den här budgeten visar på att det går åt rätt håll om än långsamt.

Fru talman!  Jag vill här också ta upp en lite annan del av budgeten som jag ändå tycker att hör ihop med jämställdheten. Det handlar om personer med funktionsnedsättningar.

Under 2015 beräknar man att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar kommer att ratificeras i Finlands riksdag. Den kommer också att komma till oss. Det kommer att kräva implementeringsåtgärder på arbetsplatser, i skolor och i bostäder.

Men hur är det här i huset? Vilka åtgärder har vi själva i lagtinget tagit för att underlätta för personer i rullstol att lyssna på debatten på plats, eller om vi får en lagtingsledamot i rullstol, hur ska de enkelt ta sig runt i huset med små och trånga hissar, många dörrar som går igen av sig själva och trappor? Hur är det för folk med synskador? Är det inplanerat kontrastmarkeringar på glasdörrar och trappor? Kommer det att finnas hörselslingor för hörselskadade? Vi måste komma ihåg att en funktionsnersättning kan ta sig många uttryck.

Det står att landskapsregeringen kommer under år 2015 att arbeta för att förverkliga åtgärdsprogrammet för sitt program ”Ett tillgängligt Åland”. Här vill jag att regeringen börjar med att se på sina egna utrymmen också. Vi kan bli bättre och i förlängningen är detta också en demokrati och jämställdhetsfråga.

Ett samhälle med starka trygga individer som får sina åsikter hörda bygger upp långvarig tillväxt. Men vi behöver sluta ignorera och förminska hälften av befolkningen om det ska bli verklighet. Om vi bygger ett samhälle på allas lika värde, där alla görs delaktiga, då bygger vi ett samhälle som tar ansvar och som ger ansvar till alla människor gemensamt. Det blir ett tryggare samhälle om alla kan finna sin plats i det, inte bara vissa. Tack.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det var mycket bra av ltl Holmberg att lyfta fram frågan om tillgänglighet och tillgänglighet i det här huset. Det finns väldigt mycket att göra.

I kanslikommissionen pratar vi om renovering av våra lokaler; plenisalen och hela lagtingsdelen. I det sammanhanget har vi alldeles särskilt lyft upp de här frågeställningarna. En särskild person, som har den kompetensen, kommer att titta på tillgänglighetsaspekten från alla olika vinklar när det gäller funktionsnedsättning. Det är lättare att säga när det handlar om ett rörelsehinder, precis som ledamoten säger. Lokalen behöver också anpassas till den som har en hörselskada eller synskada.

Ltl Igge Holmberg, replik

Jag är medveten om att vi ska renovera lagtinget. Det var därför som jag tog upp frågan för att det ska komma ut till dem som det berör, vilket det gör. Jag tackar så mycket för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Jag kan tryggt informera liberalerna om att socialdemokraterna också värnar om de svaga i samhället precis som vi försöka värna om alla andra i samhället. Jag vill klargöra att de som förtjänar 15 700 euro och lägre får sina sjukkostnadsavdrag till hundra procent täckta. De som förtjänar över den summan får sjukkostnadsavdraget täckta till 50 procent. Den största delen av de här kostnaderna är tandvård. På sidan 23 kan vi läsa om förslag på att införa servicesedlar inom tandvården. Efter att det här är åtgärdat så innebär det att alla på Åland har möjlighet att få allmän tandvård via servicesedlar som man kan utnyttja i det privata. Det här initiativet stöder vår tandvårdsfråga och det stöder också de privata tandläkarna. Vi är mycket nöjda över det.

Jag vill också påpeka att vi inte har rört barnbidraget. Det var en politisk fråga där ingen var villig att sänka barnbidraget trots att man i Finland nu har gjort det. Finland har gjort en form av barnavdrag, om det införs i Finland så ska vi diskutera om det införs på Åland. Det ger då direkt mera pengar i plånboken åt medelklassen eftersom man får dra av 50 euro per barn per familjemedlem

Handikapplagen tillämpas olika i kommunerna vilket vi socialdemokrater anser vara mer bekymmersamt. På det här sättet ser man inte till helheten och den lagstiftning som finns. Det är många som har det tufft där ute just nu.

Nu till mitt anförande som egentligen handlar om utbildning. Rätten till utbildning är en central fråga i den socialdemokratiska politiken. Vi har alla olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassas till såväl individen som samhällets behov.

Här är investeringar i skola och utbildning ett område som ska prioriteras för att man ska kunna rusta upp de utmaningar som Åland nu står inför. Det behövs en hög kunskapsnivå. PISA-resultaten visar att vi är på god väg. Utan kunskap, vad ska vi då konkurrera med här på Åland?

Det är viktigt att skolan skapar möjligheter att ge alla ge formell behörighet till studier på gymnasienivå. Alla ska kunna gå vidare. Har man inte en gymnasieexamen så blir det i framtiden tufft att få jobb. Resurserna måste vara tillräckliga för att alla ska kunna slutföra sina studier.

Regeringen Gunell lägger nu särskild vikt på utvecklingen av läsintresse och läsförmåga. Det här skapar en stabil plattform i det livslånga lärandet där kunskap är mycket central. Trots digitaliseringen som vi lever i så behöver vi alla kunna läsa. Vi behöver lära oss källkritik och läsförståelse, detta måste gå hand i hand.

För detta krävs politik som binder samman kravet på en god skola för alla och ett livslångt lärande med strävan att skapa delaktighet i samhället. Denna målsättning finner vi nu i budgeten 2015.

Fru talman! En jämlik och trygg skola är centrala begrepp för socialdemokraterna. Ungdomar ska behandlas lika oavsett kön. Därför måste jämställdhetsfrågorna ständigt hållas aktuella i skolans vardag. Det behövs ett jämställdhetsperspektiv i alla skolans ämnen. Vi måste satsa på mer fortbildning för våra pedagoger för att kunna svara upp till framtidens krav.

Studerande ska ha rätt till trygga arbetsmiljöer och inflytande över det egna skolarbetet. Ett aktivt arbete krävs för att de sociala och könsbundna mönstren ska brytas. Detta betyder studiemiljöer fria från mobbning, könstrakasserier och främlingsfientlighet. Detta ämne borde diskuteras mer.

Många lider idag av mobbning, många vuxna har idag mörka minnen från sin egen skoltid just pga. av mobbning. Förebyggande arbete för att förhindra mobbningen i våra skolor får inte ta slut. En som har blivit mobbad går kanske vidare och mobbar sin fru och till sist leder det kanske till misshandel. Tidiga insatser är centrala.

Fru talman! Tidigare har vi diskuterat sambandet mellan motion, välbefinnande och ökad inlärningsförmåga.

Talmannen

Den rekommenderade tiden är slut.

Ltl Sara Kemetter

Färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och om hur olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa är grundläggande för att ungdomar ska kunna ta ansvar för sin egen hälsa.

Regeringen Gunell prioriterar barn och ungdomars hälsa och psykiska välbefinnande högt. I budgeten har vi sett att det blir tillgång till skolpsykologer och kuratorer på hela Åland. Det är otroligt viktigt. Tack. Jag återkommer senare om musikinstitutet och kulturen.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Sara Kemetter talar om att man kan få sina tandvårdskostnader täckta. Jag förmodar att dessa kostnader berättigar till avdrag i beskattningen, men det är en detalj i sammanhanget.

Jag går till servicesedlar. Det är med glädje jag noterar i budgetförslaget att lagstiftning om servicesedlar aviseras att anlända till lagtinget inom mars månad, nästa år. Jag hoppas verkligen att lagtinget hinner slutföra behandlingen av ett sådant lagpaket. Jag drev den här frågan för många år sedan och då utgavs andra utfästelser om tidtabellen. Jag nämnde också då att man kunde utveckla systemet med servicesedlar till att inte enbart gälla hälso- socialsektorn utan också annan kommunal aktivitet, framförallt den kulturella. Kan vi möjligen vänta oss någonting i den stilen?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är ett intressant resonemang. Jag har faktiskt inte hört att det skulle kunna utvecklas till kulturen. För oss politiskt har det just nu, under den här mandatperioden, som det inte är så mycket kvar av, varit viktigt att tänderna tas hand om före man går på kulturaktiviteter. Men varför inte? Vi får se hur det utvecklas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Jag tänker tala om självstyrelseutveckling från två synpunkter. Den ena gäller de budgetmotioner vars första undertecknare jag är, nummer 14, 15 och 16. Jag behöver inte vara mångordig om dem.

Om jordförvärvslagstiftningen fick jag redan veta under den tidigare debatten och replikväxlingen att sådan lagstiftning är att vänta inom nästa år, möjligen med en förskjutning. Jag noterar det och har ingenting att anföra. Frågan har behandlats tidigare idag. Frågan är angelägen för det är en väsentlig beståndsdel av självstyrelsesystemet.

Den andra frågan som också berördes inom självstyrelseutvecklingsområdet och som är av intresse för mig gällde stabilitetssystem. Också den frågan är avhandlad. Jag har också fått vidare information av vicelantrådet om tidtabellerna och orsaken till fördröjningen.

Den tredje motionen gäller näringsrätten. Det liberala manifestet baserar sig i allt väsentligt på näringsrätten och dess betydelse för människans möjlighet att försörja sig antingen genom eget arbete eller genom företagande. Det är en princip och den är mycket väsentlig. Faktum är att näringsrättens princip är fastslagen i de allra flesta marknadsekonomiers grundlagar. Vi har begränsningar i utövningen av självstyrelsepolitiska skäl, av självstyrelsepolitiska nationalitetsbevarande skäl som vi känner. Frågan är väsentlig. Jag efterlyser i den motionen åtgärder så som liberalerna gjort sedan den parlamentariska kommitténs verksamhet 2009. Jag förmodar att liberalerna kommer att fortsätta driva de frågorna. De är så oerhört väsentligt i en marknadsekonomi där det förväntas att människan förverkligar sig själv genom egen kreativitet. Arbete, arbete är det lutheranskt mest uttalade men även det egna företagandet bör inte begränsas mera än vad som är proportionellt i förhållande till begränsningarnas självstyrelsepolitiska syften, vilket motionen går ut på. En reformering av lagstiftningen är mycket angelägen.

Fru talman! Budgetdebatten 2014 ger mig som viceordförande i Ålandskommittén möjlighet att lite lätta på förlåten för en bredare publik. Kollegorna här känner till detta. Jag ska absolut inte trötta er med detaljer. Jag ska försöka med en ganska bred pensel beskriva den verklighet var i vi lever och den terräng vi beträder.

Ålandskommittén, detta unika samprojekt, är ett nytt innovativt system där sex lagtingsledamöter ingår i en statlig kommitté tillsammans med åtta riksdagsledamöter och ett gemensamt mandat att, varken mer eller mindre, förnya självstyrelsesystemet för Åland. Kommittén har sammanträtt 12 gånger. Kommittén ska ännu sammanträda två gånger i år, det blir tillsammans 14 gånger. Kommittén ska sedan vara mogen att avlåta det delbetänkande som ska uppgöra riktlinjer för den fortsatta beredningen av det nya självstyrelsesystemet och gå ner på lagnivå. Produkten som sedan ska komma ut av den processen ska vara en regeringsproposition på den grundlagsnivå där självstyrelselagen hör hemma. Jag säger detta också för att det är rätt som det anförs i budgetförslaget att delbetänkandet kommer att överlåtas i slutet på januari nästa år.

Talmannen

Den rekommenderade tiden är slut.

Ltl Gunnar Jansson

Därefter är tiden mogen för en djup och bred debatt här i lagtinget antingen på basen av en regeringsinlaga eller också enligt de möjligheter självstyrelsepolitiska nämnden har att initiera den här typen av aktualitetsdebatter. Därmed avses inte bara att vi ska berätta för varandra vad vi avser. Jag ser processen som en inledning till att vi politiker närmar oss medborgarsamhället, det civila samhället, samhället Åland och berättar vad som är på gång.

Det som är på gång vill jag säga redan nu. Det är möjligheternas system, ett självstyrelsesystem av en ny ordning som ger möjligheter och därmed också ansvar. Systemet ska vara rationellt. Det ska vara enkelt, snabbt och det ska skapa ett mervärde.

Jag slutar här. Jag tycker att det som står i budgetförslaget till denna del är bra. Jag ville bara ytterligare inskärpa betydelsen i den process vi de facto befinner oss i. Tack, fru talman! Ursäkta min överskridning.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Kollegan Gunnar Jansson, viceordförande i Ålandskommittén, hade för avsikt att informera lite mera om arbetet. Tiden medgav inte det. Jag hoppas att vi kan få en återkomst i talarstolen till den delen.

Diskussionen om arbetet i Ålandskommittén är hemligstämplat som det är rikskommittéer. Det blir öppnare efter att delbetänkandet har getts. I mars får lagtinget möjlighet att diskutera det mera i detalj och sannerligen också ute i det åländska samhället.

Om jag ges möjlighet till en andra replik så ska jag ställa en fråga beträffande budgetmotion nr 15.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! För att det ska lyckas så måste jag säga någonting här under den första repliken.

Jag kan säga så mycket, jag har inte sagt någonting här som jag inte skulle få säga som viceordförande. Jag befinner mig i den situationen att jag inte får yppa alltför mycket för utomstående. Jag har nog egentligen inte betraktat lagtinget som utomstående. Vi är kollegor. Den information som går ut härifrån så får göra det. Det är ett så stort projekt och det är nödvändigt att vi närmar oss civilsamhället så att medborgarsamhället är med i processen.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag delar den uppfattningen och hoppas att vi även i den här debatten kan fortsätta den diskussionen.

Från enhällig självstyrelsepolitik till partipolitik. Kollegan Jansson skriver i budgetmotion nr 15 om att näringsrättslagstiftningen ska reformeras så att den tjänar syfte med en modern självstyrelse, förenklar företagandet och tryggar konkurrensneutraliteten. Det låter bra, det kan jag hålla med om. I kommittén som jobbade med det här så förekom det en liberal reservation som innebar i princip att näringsrätten i sin nuvarande form helt och hållet skulle slopas. Det skydd vi har den vägen mot förfinskning i det åländska samhället skulle då tas bort. Har det skett en förändring i det liberala tänkandet på den här punkten?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Näringsrätten är ju uppbyggd som ett undantag från näringsfriheten. Den baserar sig i det här systemet på två linjer. Den ena baserar sig på näringsanmälan som man får göra när det handlar om näring till självförsörjning. Den andra baserar sig på tillstånd för att få utöva en näring antingen permanent eller tillfälligt och i vissa fall bara i enskilda projekt. Den liberala linjen består och den går ut på att förena de här två och förenkla förfarandet. Vi anser att tiden för näringstillstånd, när man prövar om någon ska få försörja sig genom en näring, har tjänat ut sitt syfte. Vi anser att man kan nå självstyrelsens nationalitetsbevarande funktion med enklare medel än med det nuvarande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag är lite inne på samma resonemang som vtm Roger Jansson. Här står att näringsfriheten ska vara konstitutionellt förankrat och det är den. Från liberalernas sida tycker man att näringsrätten inte ska snedvrida konkurrensen mer än nödvändigt. Vad är det? När snedvrider näringsrätten mer än nödvändigt? Tydligen ska den ändå få snedvrida, men inte mer än nödvändigt.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jurister har ju olika åkommor. Ett oseriöst svar är att det är nödvändigt som inte är onödvändigt, men den det är inget korrekt svar. Det finns jurister som t.o.m. svarar på det sättet. Jag ska svara på ett mera konkret sätt. Inte mer än nödvändigt i det här tänkandet är; när inskränkningar i näringsfriheten kan rättfärdigas med tanke på deras nationalitetsbevarande syften som är idén med själva självstyrelsesystemet. Myndigheten ska inte få använda inskränkningar i näringsfriheten som ett konkurrensbegränsande medel, utan enbart som ett nationalitetsbevarande medel.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, vtm Gunnar Jansson, det blir nog svårt. Är det alltså finska företagare som inte ska få komma hit medan svenska ska få komma? Då är det nationalitetsskyddande i den klassiska åländska bemärkelsen. Det är väl sedan inte riktigt förenligt med diskrimineringslagstiftning och annan lagstiftning. Jag skulle gärna vilja ha närmare precisering. När är näringsrätten nationalitetsbevarande men inte snedvrider konkurrensen mer än nödvändigt?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Talman! Med all respekt, en minut räcker nog inte till för att besvara den frågan. Det här är en motion som syftar till åtgärder för att skapa en lagstiftning. Om lagstiftning redan skulle finnas så skulle jag ju inte behöva initiera en motion.

Jag kan ytterligare lägga EU-rätten till de frågor som behöver besvaras. De undantag som ingår i det så kallade Ålandsprotokollet talar också om inskränkningar i näringsfriheten på en icke diskriminerande grund. Så står det i Ålandsprotokollet. Den frågan bör beaktas vid en lagberedning, men också den mycket svåra gränsdragningen mellan konkurrensneutralitet och nationalitetsbevarande funktion. Det kan man göra men det är ingen enkel omgång. Det är därför som vi initierar lagstiftningsåtgärder på området.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Karl-Johan Fogelström

Fru talman! Efter att ha tagit till mig budgeten för år 2015 och efter att ha lyssnat på inläggen i remissdebatten tänker jag ta upp tre saker; ekonomi i balans, likviditeten och sedan lite om den politiska debatten i och utanför lagtinget.

Jag börjar med en ekonomi i balans. Sifferuppgifterna är tagna från boksluten och grundbudgeterna för respektive år. Resultatet före utnyttjandet av utjämningsfonden.

2010                      - 30,6 miljoner

2011                       - 16,8 miljoner

2012                      - 8,8 miljoner

2013                      + 3,7 miljoner, ett överskott.

2014                      - 6,7 miljoner (+ 3,3 milj. före reserveringen på 10 miljoner)

2015                      - 8,8 miljoner

Enligt finansministerns och finansavdelningens bedömning kommer dock boksluten högst troligt för såväl år 2014 och år 2015 att visa på ett litet överskott, därför att budgetutnyttjandet av erfarenhet aldrig är hundraprocentigt.

Ekonomin, kan man med fog säga, är till denna del i balans, vilket också är en central målsättning för regeringen Gunell. Att nu 2015 budgetera ett måttligt underskott för nästa år är god konjunkturpolitik.

Ekonomi i balans, över en konjunkturcykel, är intäkterna är minst lika stora som kostnaderna och med en likviditet där influtna medel, inklusive de likvida medlen vid årets början, täcker alla utbetalningar under det kommande året. Man ska se det över en konjunkturcykel. Det är högst naturligt, när vi är lågt nere att man har en underbalanserad budget.

Likviditeten är fortsatt tillräckligt god för att klara av utbetalningarna under såväl detta år som nästa år. Dock har det skett att de likvida medlen kraftigt åderlåtits under åren på grund av de stora underskotten som jag nyss hänvisade till.

Faktum är att landskapet har haft en otroligt, nästan sagolik, stark ekonomi tack vare de stora reserverna som byggdes upp under de goda åren. Tack vare dessa stora reserver har landskapet kunnat rida ut stormen under den djupa svackan.

Idag är reserverna uttömda, förutom de 10 miljoner som kommer att reserveras under detta år. Vi måste måhända börja låna för att kunna förverkliga de allra högst prioriterade investeringarna. Ve och fasa, tvingas gå till banken – precis som 99,9 procent av länderna i vår omvärld. Som väl är har vi fått ekonomin i balans, vi är skuldfria och vi kan själva bestämma om vi ska ta upp lån eller inte. Likviditeten är i huvudsak en fråga om storlek och timing av våra investeringar. Det är ju i regeringen och lagtinget som investeringarna bereds och beslutas. Vi kan med fog säga att likviditeten är i lagtingets och regeringens händer. Den löpande verksamheten är fullt finansierad, ekonomin är i balans.

Talmannen

Den rekommenderade tiden är slut.

Ltl Karl-Johan Fogelström

Så några ord om den politiska debatten. Oppositionen, framförallt liberalerna, hänvisar till använder ord som ”total genomklappning” den här regeringen får absolut ingenting gjort. Beredningen av Vårdöbron är en ”skandal”. Ålands digitala agenda är liktydigt med ”socialisering”. Verkligheten är enligt mitt förmenande den diametralt motsatta. Den här regeringen, under ledning av Camilla Gunell, har satt igång en process av reformer som i grunden kommer att förändra det åländska samhället till det bättre.

Liberalerna försöker i alla fora; kommunstyrelser, Ålands kommunförbund, stadsstyrelsen, lagtinget och i media, svartmåla, obstruera och förhala de initiativ till förändringar för ålänningarnas bästa som regeringen arbetar med.

Vill liberalerna utveckla eller avveckla den kommunala sektorn? Vad blir kvar av kommunerna om mer och mer tas över av landskapet? Hur ser liberalernas vision ut? Hur ser målbilden ut? Ska vi bevara dagens struktur eller skapa strukturer som säkerställer likvärdig kommunal service till alla ålänningar? Tack.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag och de flesta kommer säkert ihåg kollegan Karl-Johan Fogelströms budgetanförande i fjol. Jag var lite häpen här i början, för i fjol så skällde han på liberalerna i varannan mening. Nu gick det ända till slutet innan vi nådde den nivån. Jag ser det som ett framsteg. Skälla kan man men det är ganska si och så med uppbyggligheten i en sådan debatteknik. Tvärtom, hela vår representativa demokrati bygger på pluralism, att det finns flera olika åsikter i samhället. Alla har rätt att uttrycka de åsikterna även liberaler.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag har också utnyttjat den här rätten att uttrycka min åsikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är bra att ltl Fogelström tar upp i detta med att gå till banken. Det är en vanlig sjuka som har drabbat de flesta länder i världen utom Norge, Luxemburg och någon oljestat till. Det är politiska enheter som styr över sin egen ekonomi. Det är därför som bland annat centern lite fruktar den situationen när vi själva börjar låna för löpande verksamhet. Vi kan alltid försvara satsningar och investeringar som ger oss sänkta driftskostnader, det må vara, men där går gränsen för att börja låna i ett läge där vi inte själva styr över beskattningen. Med klumpsummesystemet är det ju någon annan som hela tiden avgör våra ramar.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Ja, det är riktigt. Jag ville säga att vi har haft en väldigt unik god situation ekonomiskt. Vi ska inte låna till driftkostnader. Är det viktiga investeringar så kan det vara väldigt rationellt att låna. Det har verkat som det är tabu att låna, världen rämnar. Den första finansminister som går till banken är för evigt stämplad som en förrädare, jag håller med om det. Det kan vara en mycket klok finansminister som gör det, för så gör 99,9 procent av alla samhällen.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag tror att vi är överens ltl Fogelström och jag att det är helt enkelt syftet för de lånade pengarna som måste avgöra om det är en klok åtgärd eller inte. Vi måste alla inse att så länge vi inte så styr över våra totala inkomster så är lånevägen rätt farlig.

Lilla Sottunga har ju mer de facto att säga till om sin skattesida än vad detta parlament har. Det vittnar om att vi har en väg att vandra innan vi styr våra egna inkomster. Vi ska tro att den här förnuftiga finanspolitiken, som fått råda nu över två mandatperioder snart, kommer att få vara ledstjärna även i fortsättningen.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

I den bästa av världar, där jag också skulle vilja leva, så vill jag att Åland skulle leva av sina egna inkomster.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg

Fru talman! Mycket är redan sagt idag i debatten. Det gläder mig att vi trots den sena timmen är så många kvar i salen och deltar i debatten.

Jag vill kort uppehålla mig lite kring infrastrukturavdelningen. I budgetskrivningarna på sidan 165 nämns bland annat kortruttssatsningarna på östra Föglö och västra Föglö.

När finansutskottet gör sitt betänkande så tror att det är viktigt att man fördjupar sig ytterligare i skrivningarna på sidan 165. Jag citerar: ”Arbeta fram kortrutt till östra Föglö, slutföra miljökonsekvensbedömningen för kortruttsförbindelsen - arbeta fram och fastställa ett vägplaneförslag utifrån det alternativ till förbindelse som miljökonsekvensbedömningen visar som miljömässigt bäst”. Jag tror att man måste vidga vyerna lite och även titta på det som vi har fått lära oss under de senaste dagarna i debatten här. Man måste även titta på det som är total ekonomiskt klokast.

Man måste ta hänsyn till regionalpolitiken när det gäller hela projektet på Föglö. Man behöver titta på hela sträckan när det gäller miljökonsekvensbedömningen, både östra och västra Föglö. Även näringspolitiken i samhällena på Kökar, Föglö och Sottunga behöver kunna samverka. Man behöver ha social gemenskap dessa kommuner emellan.

I budgetmotion nr 39 av ltl Torsten Sundblom lyder klämmen så här: ”När MKB:n för kortrutt till östra Föglö är slutförd påbörjas MKB:n för att ansluta Sottunga till tvärgående linjen via ett nytt färjfäste på nordvästra Sottunga. Arbetet utförs parallellt med MKB:n för västra Föglö.”

Personligen tror jag att man även behöver ta med Sottunga. Väntar man tills miljökonsekvensbedömningen är gjord för östra Föglö och efter det börjar fundera på Sottunga så tror jag att det börjar bli lite sent.

Jag hoppas att finansutskottet kan titta närmare på det här och komma med kloka tillägg för att få en så bra skrivning som möjligt i det här ärendet.

Ytterligare vill jag nämna budgetmotion nr 38 som även har Torsten Sundblom som första undertecknare. Motionen lyfter upp finansieringsmodellen offentlig-privat samverkan.

Vi hade möjlighet att delta i ett föredrag på Alandica som gällde finansiering offentlig-privat samverkan. Under föredraget framkom ett alternativ till att förverkliga olika infrastrukturella satsningar, till exempel kortrutten på Åland. Skillnaden mellan Åland och Finland är att vi har extra anslag.

Finansutskottet har tidigare i sina betänkanden tagit upp extra anslag. Extra anslag är ekonomiskt mer fördelaktigt för de åländska skattebetalarna. Att gå inför en offentlig-privat samverkan behöver inte bli det mest förmånliga alternativet för skattebetalarna. Det kan dock vara en väg att förverkliga större projekt som annars inte låter sig göras över budgettekniken.

Fru talman! Vi har ytterligare budgetmotion nr 5 där första undertecknare är Brage Eklund. Motionen handlar om att underhålla Skeppsviks brygga. Landskapet har en brygga i Eckerö. Jag tror att landskapet säkert kunde vara behjälplig med att höra efter om det finns intresse från Eckerö kommun att överta bryggan till ett skäligt pris. Den som använder bryggan är mest lämpad att se till att den är i god funktion och att bryggan har möjlighet att utnyttjas av dem som mest behöver den.

Fru talman! Jag har ytterligare några budgetmotioner som jag vill ta upp.

Talmannen

Nu är den rekommenderade tiden slut.

Ltl Mika Nordberg

Budgetmotion nr 34 av Mats Perämaa innehåller förslag om en ringväg Vårdö-Lumparland. Jag tycker att det är en mycket intressant tanke som tål att tittas på.

Avslutningsvis tar jag upp budgetmotion nr 32 av ltl Tony Asumaa. Motionen handlar om skolan i rörelse, att de unga har möjligheter till olika fysiska aktiviteter. Under dagens debatt har vi hört att det redan är på gång.

Med detta, fru talman, får jag tacka för mitt inlägg. Jag får återkomma vid behov.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det var ett oerhört intressant anförande som ltl Mika Nordberg hade. Jag måste ägna kvällen till ett reflektoriskt tänkande över vad han egentligen sade.

Vad gäller kortrutten till östra Föglö så sade jag i mitt huvudanförande att jag återkommer till den lite senare på grund av den begränsade taltiden. Jag skulle ändå vilja vara tydlig med att orsaken till varför man gör miljökonsekvensbedömning är naturligtvis att lagstiftningen säger det, men också därför att man vill få information om miljöns skick och var det är mest lämpligt att anlägga olika infrastrukturella satsningar. Det är därför man gör miljökonsekvensbedömning och därför betonar vi det också i landskapsregeringens budget.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är helt rätt att lagen förbinder oss att göra miljökonsekvensbedömning innan vi gör större ingrepp i naturen även när det gäller infrastrukturella viktiga satsningar. Det oaktat hade vi ett samrådsmöte på Föglö när det gäller miljökonsekvenserna och kortruttsutredningen. På det mötet togs väldigt många olika saker upp, t.ex. kommunikationen vidare för dem som ska utnyttja östra Föglös knutpunkt och komma vidare till centralorten Mariehamn. Det har miljöpåverkningsmässiga följder. Man behöver se det som helhet, vilket jag också hade möjlighet att bifoga till protokollet från detta samrådsmöte.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag delar helt den åsikten. Jag skulle gärna också ha sett att vi från avdelningens sida hade hunnit avsevärt mycket längre med arbetet, speciellt vad gäller västra Föglö. Problemet är, som på alla andra avdelningar, att vi har begränsade resurser. Jag har uppfattat att det har funnits en stor enighet i lagtinget om att det är i första hand i östra Föglö som vi sätter in det absoluta krutet. Sedan så snabbt det bara går jobbar vi vidare med västra Föglö eftersom det är en helhet. Det är rimligt att man också kan förklara för den som angör östra Föglö hur man kommer vidare och hur lång transporttid det egentligen är frågan om. Vi arbetar med det, men fokus har varit östra Föglö.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är helt rätt att det har funnits ett stort parlamentariskt understöd för östra Föglö, det finns det förmodligen fortfarande. Däremot har det också framkommit i debatten att det är viktigt att ha flera parallella ärenden öppna samtidigt på grund av besvär och annat som kan uppstå gentemot de olika satsningarna. Som jag har framfört i alla möjliga sammanhang så tycker jag också att det skulle vara väldigt viktigt att man skulle titta på östra och västra Föglö samtidigt som en helhet istället för att behandla dem som två helt separata saker. Vi menar i princip samma sak men kanske tittar vi på myntet från två olika håll.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag tror att det är värdefullt att finans- och näringsutskottet studerar hur kortrutten på östra och västra Föglö utvecklas utgående från landskapsregeringens arbete med den frågan. Det är en god text på sidan 165 som kanske bör kompletteras på det sättet som ltl Nordberg här nämnde. Det har näringspolitiska effekter, det har trafikpolitiska effekter och det har total ekonomiska effekter som är ytterst intressanta. Jag uppfattar också att de här båda hör ihop, östra och västra Föglö, precis som ministern sade. Därför förvånar den finansmotionen som ltl Nordberg nämnde, att man skulle sätta västra Sottunga före projektet västra Föglö. Jag begriper inte hur man då har tänkt. Det är värdefullt att finans- och näringsutskottet bedömer den frågan ordentligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Jag får äran att avsluta dagens långa palaver. Det har varit många intressanta inlägg under dagens lopp. Jag har noterat att de stora frågorna ur självstyrelseaspekten; demilitariseringen och neutraliseringen kommer det att finnas stor anledning att återkomma till inom kort. Senast den 28 januari nästa år vet vi hur det går med reformeringen av vårt självstyrelsesystem.

Jag noterade att det finns en budgetmotion om reformeringen i jordförvärvslagstiftningen, där man hoppas att vi redan i mars nästa år skulle ha ett färdigt paket. Jag kan lova på stående fot att det kommer att ta mycket längre tid än så. När vi öppnar jordförvärvsfrågan så öppnar vi Pandoras ask. Innan vi har hittat en samsyn, som vi faktiskt ska ha när det gäller den typen av grundbultar i vårt system, så kommer mycket tid att ha gått åt. Jag tror vi kan vara lugna med att de som representerar ålänningarna under nästa mandatperiod kommer att ta ställning till hur jordförvärvslagstiftningen ska se ut. Bara hanteringen av hembygdsrättsfrågan har visat sig ta mera tid trots att den är enkel jämfört med jordförvärvsfrågorna. Det är bara att beklaga att det kommer att gå en mandatperiod till spillo. Jag tror det är viktigt att vi först ser till att vi har vårt system i skick, med det menar jag självstyrelsen som sådan och policyn och strategi med neutraliseringen som är under slutförande.

När det gäller budgetförslaget så tycker personligen att det är en balanserad anpassning som våra ministrar lägger fram inför nästa budgetår. Jag håller också med om att egentligen har vi ett system i balans i och med att förverkligandet av budgeten nästa år förmodligen kommer att leda mycket nära ett nollresultat. Sedan kan man alltid hålla på att laborera med pensionsfond och annat. Ser vi till den stora helheten så är utvecklingen tillfredsställande.

Jag tycker också att vi måste ta fasta på ÅSUB:s varning om att när det gäller offentlig budgetering i tider av ekonomisk nedgång så gäller det att hantera det instrumentet med en viss försiktighet. Vidtar vi för snabba åtgärder så kan vi påskynda en oönskad nedgång.

Fru talman! Jag gläder mig åt att vi förmodligen nästa år äntligen får det kommunala framtidsvalet. Ett val som handlar om hur de åländska kommunerna ska se ut i framtiden och i synnerhet vilket antal de kommer att ha. Det välkomnar jag. Vi har haft två val där man har snuddat vid frågan. En del partier har tyckt att vi ska si och så många kommuner, en del partier, inklusive centern, har sagt att vi ska behålla samtliga kommuner. Nu tyder allt på att vi får ett val där ålänningarna ute i kommunerna får ta ställning till hur de vill att deras kommunala framtid ska se ut. Centern välkomnar frivilliga sammanslagningar men säger nej till tvång. Jag tror personligen att det är bristen på förtroendevalda ute i kommunerna som kommer att avgöra den kommunala framtiden. Det är inte vad vi tycker och tänker om kommunerna. I vissa kommuner blir det för svårt, jobbigt och för utmanande att be att vanliga ålänningar ska ägna kvällar och nätter åt att hantera de gemensamma frågorna.

När det gäller den kommunala socialtjänstmyndigheten så är den värd en egen vaggvisa så här sent på kvällen. Till KST finns det kopplat en mängd juridiska frågeställningar, bland annat hur långt vi kan gå vad gäller urholkningen av den kommunala självstyrelsen. Detta, fru talman, ber jag att få återkomma om senast imorgon. Tack så mycket.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Harry Jansson för öppningen att diskutera antalet kommuner och framtida kommungränser. Jag tycker nog att den här mandatperioden har visat att det är ganska svårt att komma fram genom frivilligt samarbete. Hur skulle det gå till om kommunerna själva skulle fatta beslut om att de vill slås samman? Nog måste väl regeringen på något vis vara inblandad i den här frågan? Annars kommer det aldrig igång. Har ltl Harry Jansson några funderingar på hur vi kan få till stånd en konstruktiv diskussion om hur det ska se ut i framtiden?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, ltl Sundback, det är en bra frågeställning. Det finns ett antal instrument som man kan använda. Demokratin är oerhört viktig. Slår vi samman kommuner så är det bra om de berörda kommuninvånarna tycker att det är en fördel för dem på lång sikt. Vi har det kommunala folkomröstningsinstrumentet. De kommuner som känner sig redo att testa kommuninvånarnas inställning till den egna kommunens framtid så ordnar i samband med kommunalvalet en folkomröstning om frågan. Det behöver inte vara så dramatiskt. Det ger i alla fall den förankring som man kan ha utöver själva kommunalvalet i sig.

Som ledamoten själv lite antyder så är det oerhört viktigt att landskapsregeringen både ska vara stödjande och uppmuntrande. Det ekonomiska incitamentet finns. Tyvärr har vi lite föråldrad lagstiftning vad gäller att stöda ekonomiskt. Lagstiftningen som hanterar ekonomin i samband med sammanslagningar borde ses över.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Ltl Harry Janssons säger att vi ska fråga kommunmedlemmarna. Vi har ju frågat dem. De säger att det är av underordnad betydelse vilken kommun det är, vad den heter, hur stor eller liten den är bara de får den service de behöver för att få vardagslivet att fungera. Det är inte kommunmedlemmarna som primärt är emot, utan det är ju de som styr i kommunerna, administrationerna. Det ser man också med kommunernas socialtjänst, inte har någon frågat om kommunmedlemmarna om den saken. Det går inte så där enkelt att bara fråga. Hur skulle frågan ställas? Vill Hammarland slå ihop sig med Eckerö eller vill Hammarland bli ihop slagen med någon annan kommun? Frågan kan inte ställas så enkelt. Det krävs nog också demokratisk dialog.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Det är därför, ltl Sundback, som jag utgår ifrån att de berörda kommunernas förtroendevalda ser till att det finns ett ambitiöst och förtroendeingivande underlag så att man kan förklara för medborgarna vad de tar ställning till. Sedan tror jag att de ålänningar som inte har tagit intryck av den mångåriga debatt vi har haft om kommunernas framtid, de kommer knappast heller att gå och rösta. Den medvetna ålänningen vet mycket väl vad det står emellan. Då får man välja mellan att ha den extrema närhet vi har idag till beslutsfattarna eller ett större avstånd med den utmaning det innebär.

Personligen tror jag att vi inte ska försämra servicen oavsett vilka reformer vi gör med kommunerna i framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag ska lite spinna vidare på samma tema. Hur tänker sig ltl Harry Jansson att man ska uppnå någon större reform frivilligt från kommunerna? Tror ltl Jansson på fullaste allvar att man frivilligt är beredd att ta större helhetsgrepp och diskutera mera än bara med den närmaste grannkommun? Kanske man kan diskutera större sammanslagningar?

Ltl Harry Jansson, replik

Ltl Petri Carlsson, jag tror att det är viktigt att komma ihåg att om kommunala sammanslagningar ska fungera i praktiken och ska man behålla livskraften ute i regionerna så är nog frivilligheten oerhört central. Med frivilligheten följer också det fortsatta engagemanget bland annat i de frivilliga brandkårerna. Tänk att förlora detta vid en tvångslagstiftning! Tänk att ta på oss ansvaret för brand- och räddningsväsendet! Då pratar vi om en sådan kostnadsökning som får KST och andra reformerna att blekna.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tror att det finns ett bekymmer. Det går inte att se vad som är bäst för Åland och bäst för den egna kommunen. Ibland står det i konflikt med varandra. Att se helhetsgreppet för Åland kräver nog också landskapsregeringens och lagtingets involvering i hela processen. Jag tror inte att det är möjligt att på frivillig bas se helheten från alla aspekter. Jag tror att det är svårt, det har vi sett och jag tror att det kommer att vara så. Men att säga att det blir direkt dyrare eller sämre, det är jag inte alls säker på. I så fall förespråkar man ju ännu flera enheter och ännu flera frivilliga brandkårer. Varför skulle inte ltl Jansson förespråka 100 kommuner då?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Bästa ltl Carlsson, jag trodde nog faktiskt att alla hade förstått att drömmarna om att stora reformer är lika med besparingar inte kan förverkligas i verkligheten. Att sammanslagningar ger stora besparingar tillhör drömmarnas värld. Titta på kommunala socialtjänstmyndigheten. Det är x antal miljoner till i utgifter för att jämställdhet kräver och förutsätter den typen av beredskap att hantera, en större medvetenhet bland klienter osv. Glöm den typen av argumentation.

Sedan handlar det om att frivilligheten ger fortsatt engagemang. Om vi tar till exempel initiativet som nu finns på norra Åland så nog måste vi utgå ifrån att det är seriöst grundat och att vi faktiskt har kommunala förtroendevalda ute i kommunerna som kommer att klara av konsekvenserna för sina medborgare. Centern kommer i alla fall för sin del att se till att de här aspekterna kommer fram i sin helhet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen avbryts här och återupptas imorgon 19.11.2014.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 19.11.2014 klockan 09.30. Plenum är avslutat.