Föredras

Enkel fråga ska läsas upp av frågeställaren och därefter ger lantrådet eller därtill utsedd minister svar på frågan. Frågeställaren får efter det hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. De övriga yttranden får däremot inte överstiga tre minuter.

Ltl Johan Ehn

Den 1 januari 2007 trädde en ny räddningslag ikraft i landskapet och syftet med lagen var dels att modernisera lagstiftningen inom området, dels att skapa en för hela Åland gemensam räddningsmyndighet.

I lagen sägs att kommunerna, inom 3 år från det att lagen trätt ikraft, skall presentera en gemensam plan med riktlinjer för hur man åstadkommer en dylik myndighet och om man inom stipulerad tid inte kan presentera denna plan skall landskapregeringen utarbeta planen i samråd med kommunerna. Tre år har nu gått och kommunerna har arbetat på den plan som eftersträvas i lagen men har till dags dato inte kunnat presentera en av alla kommuner omfattad plan.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Vilka åtgärder kommer landskapregeringen att vidta för att den i räddningslagen för landskapet Åland, nämnda gemensamma räddningsmyndigheten för det kommunala räddningsväsendet i landskapet skapas?

Minister Roger Eriksson

Herr talman! Som svar på ltl Ehns fråga kan jag svara; landskapsregeringen skall i samarbete med kommunerna se till att det uppgörs en samarbetsplan som anger riktlinjerna för att det kommunala räddningsväsendet ska administreras. Det här ska ske i samarbete, helt enligt lagens anda.

I dagsläget har landskapsregeringen hållit sig informerad om kommunernas strävan att utarbeta den här samlade planen. Kommunerna har tillsatt en gemensam arbetsgrupp med representanter för de gemensamma brandnämnderna för räddningsområdet Ålands landkommuner samt hamn- och räddningsnämnden i Mariehamns stad. Gruppen har kommit med ett betänkande som vi har tagit del av. Här framkommer det att man har enats om att arbetet ska utmynna i en räddningsmyndighet på Åland. Det finns även tankar på organisationer och andra praktiska saker. En viktig detalj i det här sammanhanget är att de frivilliga brandkårerna ska kvar sin operativa funktion ute i kommunerna. I dagsläget anser landskapsregeringen att det är förnuftigt att använda material som kommunerna redan har framställt. Det utgör en god grund i det fortsatta samarbetet.

Herr talman! Tittar man i lagens förarbeten finns det betänkande från lagutskottet där de skrev att målsättningen är att det ska vara gemensam kommunal räddningsmyndighet. Det har betydande positiva effekter i fråga om administration, ekonomi och effektivitet. Man undviker dubbelarbete, framför allt när det gäller administrationen.

Det här gäller inte förändringar vad gäller verksamhetsförutsättningar för det operativa räddningsarbetet.

Herr talman! Som dagsläget är idag har vi följt utvecklingen. Vi har tagit del av rapporten. Vi har också bokat in möte för att kunna fortsätta med det här och uppfylla lagens strävanden. Det har gått tre år, vi tänker överta arbetet med att få i gång samarbetsplanen. Situationen har gått så långt nu. Vi anser också att kommunerna har gjort ett bra arbete och vi tänker fortsätta med det som en utgångspunkt.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Det var ett mycket tydligt svar ifrån ministern, vilket jag tackar för. Om jag förstod det rätt så har landskapsregeringen beslutat sig för att tiden har löpt ut och nu övertar man arbetet. Det är bra att man visar med hela handen att lagstiftning ska hållas.

Orsaken till att jag inledningsvis ställde den här frågan var att det i ett skede av diskussion mellan kommunerna kom sådan information från landskapsregeringens sida att man ansåg att man hade kommit tillräckligt långt redan i samarbetet utgående från att man hade lyckats att ordna en gemensam befälsdejour.

Förstår jag nu minister Roger Eriksson rätt så kommer landskapsregeringen att gå vidare och se till att lagens mening vad gäller de övriga bitarna kommer att förverkligas.

Min följande fråga blir: Vilken tidsplan har landskapsregeringen för det fortsatta arbetet? Hur skall man lyckas åstadkomma den gemensamma myndigheten med tanke på hur lagen i sig är formulerad, såsom ministern också lyfter fram, att det här ska ske i samförstånd mellan 16 kommuner och landskapet? Det i sig kommer att ställa till en hel del diskussioner. Därför är jag intresserad av hur ministern ser på tidsplanen och hur man ska förverkliga den.

Minister Roger Eriksson

Tack, herr talman! Det är, som ltl Ehn tar upp här, riktigt att det kan bli vissa problem. Det har visat sig att det kan vara problem att få ett samarbete till stånd eftersom det rör sig om 16 kommuner. Det är en viktig kommunal angelägenhet och vi har ett visst problem. Det har visat sig att i den här gruppens rapport, som jag hänvisade till, har man sagt att det ska mynna ut i en rädningsmyndighet på Åland. Informationen har gått fram och den finns ute i kommunerna. Det tänker vi då ta som avstamp i det fortsatta arbetet. I praktiken går det till att våra tjänstemän diskuterar med de berörda kommunerna för att utarbeta en plan. Vi måste hålla i det här att uppfylla lagens mål. Tidsplanen är i detta läge, herr talman, lite svårare att uttala sig om. Det finns ett arbete som har inletts och det finns en rapport att utgå ifrån. Jag vågar inte ge några löften här. Men så fort som möjligt i alla fall. Nu har vi tagit över ärendet och kan processa ärendet här till slut.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Den här lagstiftningen kom under föregående period. Jag är glad att minister Eriksson är beredd att fortsätta att följa upp den här lagstiftningen. Så att det inte går som kommunerna meddelande här inledningsvis, att man inte skulle behöva göra någonting. Det är ett tydligt besked nu också till kommunerna att man måste har den här beredskapen att komma vidare. Det är jag väldigt glad för.

När ministern nu äger att man kommer att koppla greppet kring det här och föra arbetet vidare skulle det ändå vara intressant att höra på vilket sätt man kommer att föra den här diskussionen vidare? Vilka arbetsmetoder kommer man att använda sig av? Och hur ska man se till att det här ske på ett vettigt sätt? Om man ska uppnå det här krävs att man får ihop 16 kommunerna. Med tanke på att man också gjorde en ganska rejäl omorganisering på kansliavdelningen och förflyttade frågorna från en person, räddningsinspektören, som tidigare var anställd enbart för den här typen av frågor, till en gemensam tjänsteman för både brand- och räddnings frågor och andra säkerhetsfrågor inom landskapet. Det vore intressant att höra lite hur landskapsregeringen tänker komma vidare med denna viktiga fråga?

Minister Roger Eriksson

Tack, herr talman! Till det första, som ltl Ehn tog upp här, att vi skulle ha varit nöjda med den rådande situationen, det är felaktigt. Någon sådan politisk signal har inte getts. Vi har nogsamt följt arbetet och vi har tagit del av den nämnda rapporten. Jag har läst rapporten, det finns många goda förslag där som kommer att utgöra ett avstamp i vårt fortsatta arbete. I praktiken har jag inbokat arbetsmöten, vi ska diskutera med vår förvaltning. Det är riktigt att vi har effektiviserat på kansliavdelningen. Vi har en tjänsteman som ska arbeta med de här frågorna. Det är också viktigt att hålla i gång den goda dialogen med kommunerna. Det står i lagen att det ska ske i samråd. Det är också en sak som jag betonar. Vi måste hålla kvar ett gott förtroende för varandra.

Det finns inte något tvångsmedel i lagstiftningen om hur vi ska uppfylla detta. Det är bara genom politik och genom att ha ett gott samråd med berörda parter.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.