Föredras

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar. 2

    Remiss. 2

    1   Godkännande av världspostkonventionen

    Republikens presidents framställning (RP 14/2010-2011)

    Remiss. 2

    2   Ändringar i körkortslagen

    Landskapsregeringens framställning (FR 14/2010-2011)

    Tredje behandling. 15

    3   Ny finansförvaltningslag

    Stora utskottets betänkande (STU 1a/2010-2011)

    Stora utskottets betänkande (STU 1/2010-2011)

    Lagutskottets betänkande (LU 8/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 21/2009-2010)

    Tredje behandling. 23

    4   Godkännande av avtalet med Montserrat om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 13/2010-2011)

    Republikens presidents framställning (RP 11/2010-2011)

    Tredje behandling. 24

    5   Godkännande av avtalet med Liberia om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 14/2010-2011)

    Republikens presidents framställning (RP 12/2010-2011)

    Andra behandling. 24

    6   Godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp

    Lagutskottets betänkande (LU 15/2010-2011)

    Republikens presidents framställning (RP 10/2010-2011)

    Första behandling. 24

    7   Straffrättsliga sanktioner på miljöområdet

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 11/2010-2011)

    Enda behandling. 26

    8    Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2010

    Finansutskottets redogörelse (FUR 1/2010-2011)

    Föredras. 28

    9   Sammansättning av arbetsgrupp

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Danne Sundmans enkla fråga (EF 11/2010-2011)

    Föredras. 29

    10  Ekologisk odling och hållbar utveckling

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Camilla Gunells enkla fråga (EF 12/2010-2011)

    Föredras. 33

    11  Stornäset

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 13/2010-2011)

    Föredras. 37

    12  Skärgårdsnämndens sekreterare

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 14/2010-2011)

    Plenum slutar. 37

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 26 är ledamöter närvarande.

    Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamöterna Barbro Sundback och Harry Jansson på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

    Remiss

    1      Godkännande av världspostkonventionen

    Republikens presidents framställning (RP 14/2010-2011)

    Talmannen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

    Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

    Remiss

    2      Ändringar i körkortslagen

    Landskapsregeringens framställning (FR 14/2010-2011)

    Talmannen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

    Diskussion.

    Minister Veronica Thörnroos

    Talman! Bästa ledamöter, jag ska presentera framställningen ändringar i körkortslagen.

    Inledningsvis vill jag säga att landskapsregeringen har planerat och planerar fortsättningsvis en större trafiksäkerhetsreform. Den reformen omfattar körkortslagen, lag om trafikskolor, ändring av trafikbrottslagen, lagen om yrkesmässig trafik och en helt ny lag om alkolås.

    Av förkommen anledning, dvs att EU-direktivet ska vara implementerat senast den 19 januari 2011, så har vi ifrån landskapsregeringens sida valt att i den föreliggande framställningen enbart föra in de förändringar som det tredje körkortsdirektivet kräver.

    Vad kräver då det tredje körkortsdirektivet eller vad är målsättningen med det tredje körkortsdirektivet? Så här skriver Europaparlamentet och rådets direktiv: ”Gemensamma körkortsbestämmelser är en grundläggande förutsättning för den gemensamma transportpolitiken. Den bidrar till att förbättra trafiksäkerheten och underlättar den fria rörligheten för människor som bosätter sig i en annan medlemsstat än de som utfärdat körkortet. 

    Eftersom privata färdmedel fyller en viktig funktion gynnas individens fria rörlighet och etableringsfrihet om de har ett körkort som vederbörligen erkänns i värdmedlemsstaten. Trots framsteg i fråga om harmonisering av körkortsbestämmelserna har grundläggande skillnader kvarstått mellan medlemsstaterna när det gäller bestämmelser om hur ofta körkort ska förnyas och under kategorier av fordon, vilka måste harmoniseras i högre grad för att gemenskapens politik lättare ska kunna genomföras”.

    Det är alltså tre saker som man vill förändra med det tredje körkortsdirektivet. Den första saken är att garantera fri rörlighet för EU-medborgarna, vilket jag inledningsvis läste, eftersom 60 procent av EU:s medlemmar, cirka 200 miljoner, har körkort.

    Det andra som är minst lika viktig är att man vill minska förfalskningsmöjligheterna som i dagsläget finns. Idag finns det cirka 110 olika körkort på marknaden. Målsättningen är att man ska få ner det här till ett. För att man också ska kunna använda det här körkortet som en ID-handling kommer det att möjliggöras genom att den egna nationens flagga kommer att finnas. I det mikrochips som kommer att finnas på körkortet finns också nationell information om respektive land så önskar.

    Det tredje och kanske inte minst viktiga är också att bidra till en ökad trafiksäkerhet genom nya och ändrade körkortskategorier och genom att stärka principen om stegvis tillträde till tyngre fordon.

    I det föreliggande förslaget som landskapsregeringen lämnar har vi valt att följa EU-direktivet till punkt och pricka, förutom ett undantag. Det undantaget rör mopedkörkort. Där vidblir landskapsregeringen sina intentioner, som redan fanns med i handlingsprogrammet, att man bör stärka utbildningen vad gäller mopedkörkort. Man bör också sträva till att ha ett skriftligt körprov och ett praktiskt körprov i och med att man får rätten att färdas med ett fordon i klassen AM som det framledes kommer att heta.

    Det är ganska intressant hur vår körkortsutbildning är upplagd. Vi har på avdelningen jobbat ganska intensivt med det här tillsammans med lagberedningen.

    Vi och även andra länder har en pyramid som står på sin spets när vi släpper ut unga orutinerade bilförare med en liten, liten teoretisk utbildning. Det är i princip inga krav på praktiskt handlag. I dagsläget är teoridelen avsevärt lättare när det gäller traktorkörkort än vad det är till ett mopedkörkort. När man sedan ska köra bil ökas teoridelen och det finns också en praktisk undervisning och ett obligatoriskt körprov som ingår.

    Landskapsregeringens målsättning är att leverera ett nytt program i vår där basen för körkortsutbildningen ligger hos de unga. Det är ju självklart, när man funderar på det, att det är där som resurserna ska sättas, det är där som den teoretiska utbildningen ska finnas.

    Avslutningsvis, herr talman, vill jag anföra ett fel som finns på sidan 9, i tabellen under kategori C, i den föreliggande framställningen. Det lyder som följer; ” last med totalvikt över 7 500 kg och personbil som inte omfattas av kategori B. Till ett sådant fordon och kopplas en släpvagn med en totalvikt av högst 750 kg.” Det sedan ska också finnas en fortsättning som lyder som följer; ”samt trafiktraktor och till den kopplat släpfordon.” Tack.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Talman! Väldigt mycket av detta är styrt ifrån EU, direktivet har kommit därifrån. Jag skulle vilja ha ett litet förtydligande angående sidan 4 där det står om giltighetstiden. Giltighetstiden för körkort ska ändras så att A och B ska förnyas vart femte år medan körkort i kategorin C ska vara vart femte år. Gäller detta bara dem som tar körkort från och med att implementeringen är gjord eller gäller det även dem som tidigare innehar körkort? Undertecknads körkort har t.ex. en giltighetstid t.o.m. år 2043.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det var intressant att ltl Mika Nordberg lyfte det här. Det här var ett av de få ställen där landskapsregeringen hade möjlighet att välja huruvida vi ville förnya körkorten vart 10:e år eller vart 15:e år. Det var det spannet som fanns i EU-direktivet. Vi valde vart 15:e år. Efter att man har fyllt 33 år ska körkortet förnyas vart 15:e år.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Den andra saken gällde skillnaden som man har gjort på A- och B klassen jämfört med C och D. Vi har idag på Åland väldigt många fordon, tyngre i paketbilar och pickuper, som är C-klassade. De som framför dessa fordon, i de flesta fall i privattrafik inte yrkestrafik, blir då skyldig att förnya sitt körkort vart 5: år. Det tycker jag att är lite onödigt i och med att vi har tagit en yrkeskompetenslagstiftning som gör att de som ska framföra de här tunga fordonen i yrkesmässig trafik ändå måste förnya sitt yrkeskompetensbevis med fem års mellanrum. Jag tycker att man har sett till den trafiksäkerhetsaspekten. Det är lite överkurs att privatchaufförer av C-klassen måste förnya sina körkort vart 5:e år istället för bilar som är vart 15:e år.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack talman! Det är möjligt att det är överkurs. Direktivet ger inte något spelrum. Vi har valt att helt följa direktivet.

    Jag hoppas att utskottet kommer att ta detta till diskussion och se om vi kan göra någonting från landskapsregeringens sida. Med den information och den kunskap jag har så tror jag inte att vi i dagsläget kan förändra det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Det tycks vara en följetong att lagstiftning som kommer som uteslutande innehåller EU-lagstiftning att man har en ursäkt för att man inte hinner vidta de lokala problemen. Vi kan inte jobba med det som vi har, en egen lagstiftning för våra egna medborgare. Vi implementerar bara EU-lagstiftning. Det här ska inte ses som någon kritik i landskapsregeringen. Det är ett konstaterande. Det känns lite olyckligt för vi har ganska mycket sådan lagstiftning inom det sociala också. Därför så kanske man inte kan ha debatt om innehållet i den här lagstiftningen. Man kan ändå ta med sig att innehavande av körkort inte är någon medborgerlig rättighet. Det börjar bli en sådan tendens. Det är viktigt att det är ganska många krav som man ska uppfylla för att få körkortet. Samhället har möjlighet att ställa stora krav på dem som ska ha körkort. Man ska uppfylla kraven.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Det här är inte så mycket att motsätta sig. Det är ungefär som att motsätta sig när det regnar. Det kommer i från ovan och det är bara att acceptera. När vi sjunger Ålänningens sång, ”frihetens arvsrätt vi bära”, så ska vi veta att det numera finns ett testamente som är ganska detaljerat och begränsar arvsrätten. Jag säger inte att de här ändringarna är av ondo. Det här visar på vissa områden vilken extrem detaljreglering som EU står för. Nog finns det ju saker som man kan fundera över i den här framställningen. Men nu är det som vanligt jätte bråttom och vi hinner inte fundera så mycket. Vi måste nu ta det här så fort som möjligt så att vi inte dessutom hamnar inför skranket för att vi inte har infört det.

    Om man lite tittar i de här bestämmelserna finner jag åtminstone en lite märklig sak. Jag undrar om det är ett förbiseende eller om det ska vara så här? Undantagen i paragraf 7, det skulle vara intressant att höra ministerns åsikter om det. Man skiljer på polismän och på övrig räddningstjänst. En polisman i tjänst får med bara B-körkort, bilkörkort, köra vilket fordon som helst. Det är nästan som ett afrikanskt körkort, där det står; suitable for all motorvehicles. Medan en person i räddningstjänsten, vilket jag tycker är bättre, ska ha C-körkort för att få köra långtradare och bussar. Det är lite märkligt. Det är bra att de här undantagen finns. Antingen borde man göra att en person i räddningstjänsten med B-körkort får köra allting eller så borde man uppgradera polismannen till samma status som dem i räddningstjänsten.

    Det här är väl en sak att poängtera om man gör ett stickprov i framställningen. Sedan är de nya körkortsklasserna värda att notera. Det har tidigare varit en rätt så kort lista, både fordons- och körkortsklass. Nu blir det allt mer avancerat och uppdelat. Det här ställer också krav på att man håller regelverken uppdaterade. Det här är exempel på extrem byråkrati. Man kan fråga sig om det till alla delar är nödvändig sådan.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Ltl Sundman hänvisade till Ålänningens sång, att det skulle passa dåligt till det här direktivet. Jag förstår inte vad det här har med regn att göra och ålänningens sång?

    Man måste se EU-projektet i sin helhet. Fri rörlighet, vad är det för fel med det? Bättre säkerhet och anpassning till fordonskategorier, vad är det för fel med det? Enhetliga körkort som har nationalitetsbeteckningar och som kan användas som ID-kort, vad är det för fel med det? Varför skulle det vara så bråttom? Det här kommer ju att behandlas av lagutskottet. Det kan finnas luckor i det här. Jag tror att ltl Sundman har intagit en sådan position att han går upp och säger att det mesta är dåligt.

    Min fråga är: Har ltl Sundman läst den här framställningen?

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Kan man kalla ett oskyldigt avfallsbolag för ett monster så måste man väl kunna konstatera att byråkratin och detaljregleringen är väldigt detaljerad när det gäller körkortsdirektivet. Däremot sade jag ju inte att jag är emot det här eller att det är fel. Jag tycker tvärtom att det finns en viss poäng i att man har reglering av det här. De värden som ltl Erland räknade upp så håller jag med om. Det är ju den stora fördelen med EU. Det visar ju att om det går snett någon gång så har vi ett ganska detaljerat testamente som reglerar frihetens arvsrätt och det här är ett bra exempel på det. Det var det som jag ville belysa.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Jag har sjungit Ålänningen sång mer eller mindre falskt eller rent. Jag har erfarenhet av regn, både positiva och negativa erfarenheter. Jag har upplevt monster i den dagliga verksamheten. Min fråga var vad detta har med det här att göra? Min fråga kvarstår ännu med emfas: Har ltl Sundman läst det här? I så fall, har han funderat på vad det betyder? Mitt hypotetiska svar på Sundmans vägnar är nej, tyvärr.

    Det här är ett instrument för att gnälla i allmänhet.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Som ung ledamot så ska man ju ta lärdom av de äldre. Vi såg ju häromdagen ett mycket bra exempel på hur man kan göra just det, använda ett ärende till någonting helt annat. Där ser jag ju upp till ltl Erland som kan göra en verkligt stor och präktig höna av en liten fjäder. Inte menar jag att göra detta här. Visst har jag läst framställningen och visst har jag många gånger läst EU:s direktivförändringar och de gamla direktiven eftersom jag har opponerat mig tidigare mot ändringarna i sak. Det gör jag inte nu. Man får lov att acceptera det här nu.

    Det är viktigt att tänka på att om den här byråkratiska apparaten någon gång vill motverka våra intressen så då är vi verkligt illa ute.

    Återigen är det anmärkningsvärt att vi nu är väldigt sent ute. Vi borde ha fått detta på plats för länge sedan. Det är jätte bråttom. Vi borde inte stå här och prata. Lagutskottet borde gå och ha möte direkt så att vi får det här på plats, annars får vi böter igen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Det här anförandet kommer att handla enbart om mopeder och mopedbilar, med särskild tonvikt på mopedbilarna. Jag har lärt mig att mopedbilarna inte är mopeder utan det är fyrhjulingar. Under gällande körkortslag och trafiklagstiftning så är de inte klassade som mopeder utan som fyrhjulingar. De kallas i allmänt språkbruk för mopedbilar, vilket är vilseledande.

    Det här är en av våra största trafikfaror som vi har i landskapet. Mopedbilarna körs av både yngre och äldre personer. De ser ut som bilar. Kör man bakom dem i mörker så tror man i allmänhet att de bilar ända tills man kommer tillräckligt nära. Är det då dåliga vägförhållanden eller väderförhållanden så är risken väldigt stor för att man ska köra på dem. Man måste också ställa sig frågan om förarna alltid är mogna för att färdas i ett fordon som är billikt ute på samma vägar som lastbilar, bussar och personbilar av olika slag som rör sig i höga hastigheter.

    Jag har funderat på att skriva en lagmotion om det här problemet för att åtgärda det på tre plan. Det gäller dels åldersgränsen för den här typen av fordon, 15 år, som måste ifrågasättas. Det gäller körkortskraven som måste ifrågasättas, där det räcker med så kallat mopedtillstånd idag. Och det gäller trafiksäkerhetsåtgärder överhuvudtaget.

    Men, herr talman, därmed kommer jag till bindningen till det här ärendet på ett väldigt tydligt sätt. Jag hade då räknat med att när körkortslagen nu öppnas så kommer landskapsregeringen att åtgärda problematiken på något sätt. Min frågeställning till trafikministern är: På vilket sätt eller tänker man det inte alls?

    Förarnas körkort ges en ny beteckning, AM, för den här verksamheten. Men vad jag kan utläsa av framställningen så är det inte några förändringar. Det är fortfarande 15 år som gäller. Det är fortfarande mopedtillstånden, förartillstånden som gäller. Jag menar att det här är en väldigt otillfredsställande situation. I så fall måste den här lagmotionen aktiveras på nytt. Jag vill, förutom att trafikministern bringar klarhet i frågan inför oss här, också att lagutskottet särskilt studerar den här problematiken. Är det här en passlig framställning att göra någonting åt det eller måste vi vänta och förvänta oss ett annat ärende för att klarera en av våra största trafiksäkerhetsproblem?

    Därmed en annan fråga till trafikministern. När vi är inne på fordonen som finns relaterade i fjärde paragrafen i den här framställningen, så finns det några andra trafiksäkerhetsåtgärder som vi kommer att få se i något annat ärende eftersom de saknas i detta ärende? Självklart saknas de i detta ärende eftersom det här en körkortslagstiftning. Det om dessa fyrhjuliga felaktigt kallade mopedbilar.

    Jag frågade trafikministern i tidigare sammanhang vad man har för planer. Jag vill minnas att trafikministern hänvisade till den här körkortslagen att man där skulle lösa en del av det här problemet.

    För övrigt när det gäller körkort så har vi någon slags ”körkort” för mopedförarna. Där har vi ett väldigt övervakningsproblem av verksamheten för dem som har fått körkortstillstånd. På våra vägar och landsvägar har vi mopeder som framförs i över 100 km/timmen. Jag vet inte om man krassar upp dem eller ner. Man krassar i alla fall. Den krassa verkligheten blir att de går 90-100 km/timmen. Det, herr talman, ligger lite vid sidan av det här ärendet. Men de har dock en form av körkort. Tack.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Jag funderande lite på de här frågorna för lagutskottets del. Det handlar om mopedbil, terrängbil, scooter och liknande fordon. Jag tror att det är lämpligt att ansvarig minister får svara först. Jag återkommer och begär taltur istället. Om jag kan göra det på detta sätt, eller måste handen upp?

    Talmannen

    Det är noterat. Replikskiftet är avslut.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Jag delar den frustration och tidvis ångest som ltl Roger Jansson har över våra mopedbilar och mopedernas framfart både på landsbygd och i staden. Det var min intention att, i samband med den här framställningen, kunna revidera utbildningsprogrammet så att vi därigenom skulle få in en bred teoretisk utbildning och också en praktisk körning. Av förekommen anledning, främst tidsmässigt, lät det sig inte göras. Min absoluta förhoppning är att vi ännu under denna vår, eftersom arbetet är påbörjat, ska kunna återkomma med det som ledamoten efterfrågade och som jag själv vill ha; en rejäl utbildningsgrund för våra mopedförare, både för dem som kör mopedbil och för dem som kör tvåhjuling.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Tack för det klara svaret. Det betyder att vi ev. kan förvänta oss någonting framöver. Vi vet ju att förvaltningen inte riktigt kan hålla sina tidtabeller alla gånger. Det kommer andra prioriteringar in i bilden osv.

    Jag hoppas att lagutskottet med anledning av det här svaret ändå i sitt hörande och sitt resonemang kan fundera kring om någon vägkost i alla fall borde ges till landskapsregeringen i de riktningar som jag här relaterade till i samband med den här framställningen, där fordonens förare klassas om i paragraferna, så att det finns ett underlag att resonera kring den här bekymmersamma frågan.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Runar Karlsson

    Herr talman! Jag har också lite funderingar och frågor angående mopedkörkort. Som trafikministern sade så är det övriga enligt EU-direktivet, här har man plockat in körkort för mopeder. Vad jag kan läsa är det endast ett praktiskt prov man ska göra. Jag undrar om man inte också har diskuterat att ha teoriundervisning för dem som ska ta mopedkörkort? När man är ung är man ju mer eller mindre odödlig. Då kan det vara bra om ungdomarna får en undervisning i teorin om vad som kan hända om man kör för hårt, kör berusad och kör utan hjälm osv. Jag vet att bilskolorna stöder detta ganska långt. Jag skulle vilja höra om trafikministern har något svar på om man har diskuterat just den biten?

    Sedan detta med att åldern är 15 år. Jag vill också höra med trafikministern om man inte har diskuterat att sänka åldern istället? Jag tror att vi på Åland måste börja inse att vi inte har någon motorledstrafik och vi har inte någon våldsam trafik. Ibland resonerar vi som om vi skulle bo i New York. Borde vi inte istället försöka göra det enklare för våra ungdomar att köra moped, att man skulle vara lite yngre? Man skulle kunna sänka åldern till 14 år. Idag slår det lite fel. Den som fyller 15 år tidigt på året får köra moped under sommaren medan den som fyller 15 år senare under året får springa eller cykla bredvid. Det skulle räcka att man skulle få ta mopedkörkort under det året som man fyller 15 år. Speciellt på landsbygden har vi oerhört ringa trafik. Jag tror att dagens 14-åringar är betydligt klokare än vad jag var när jag var 15 år. Jag tror att man är mera vuxen. Jag undrar om trafikministern har något resonemang kring detta eller om man tänker återkomma i ett skilt lagförslag?

    Sedan angående detta med mopedbilar, de kan också tyckas vara farliga. Finns det statistik på hur mycket olyckor och incidenter som sker? Även här är det samma sak, vi får inte göra det svårare för ungdomarna att komma fram, speciellt på landsbygden där vi har lite sträckor och det kan vara lite kallt. Jag tror inte att mopedbilarna är så oerhört stora trafikfaror, som man påstår. Det finns säkert många andra fall som är mycket mer trafikfarliga och som man inte göra någonting åt. Vi måste kanske ha lite mera frihet och inte hela tiden försöka göra det svårare och sämre med att säga att det blir trafiksäkrare, vilket det blir, men någonstans går gränsen. Vi kan inte förbjuda folk att promenera på vägarna eller att gå ut överhuvudtaget, det slutar väl där till sist, antar jag.

    Jag är mera för en generösare inställning till detta med mopedkörkort, att man skulle få vara 14 år för att köra moped. Mopedbilar skulle också gärna få förekomma såsom idag, men man ska ha en ordentlig undervisning som kan väcka ungdomarna och uppmärksamma dem på vad som kan hända om man bär sig tokigt åt. Det ger mera resultat än att ha en massa förbud. Tack.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag tyckte att jag var ganska tydlig i mitt anförande men uppenbart inte.

    Vad gäller utbildningsbiten för mopedförare i klassen AM visade det sig vid en noggrannare genomgång att det är väldigt svårt att bara plocka ut en liten del ur hela undervisningssystemet och göra någonting speciellt för mopedister. Mopedkörkortet borde vara basen, det borde vara den breda grunden i hela körkortsutbildningen. Det föranleder att man måste och ska se över hela körkortsutbildningen för alla olika kategorier.

    Vad sedan gäller åldersgränsen så diskuterades det på ett möte med representanter för polisen, försäkringsbolagen och ungdomsorganisationer etc. Man var helt eniga om att det inte finns någon anledning att sänka åldern från 15 år.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag kan förstå att polisen och försäkringsbolagen är emot det. Jag tror inte att ungdomarna är emot det. Jag kan aldrig tänka mig att ungdomarna skulle vara emot att få köra lite tidigare.

    Sedan till undervisningen, tanken var inte att det direkt bara skulle handla om trafikundervisning. Det skulle vara mera undervisning om vad som kan hända om man beter sig tokigt i trafiken; berusad, utan hjälm och om man har för hög hastighet. Man skulle visa på olyckor och att man kan bli svårt skadad. Det kanske inte skulle vara direkt skrämselpropaganda men man skulle visa på lite verklighetsinformation. Vi vet alla som har varit 15, 16, 17, 18 år att vi begriper inte att man kan bli skadad och att det kan hända oss någonting. I den åldern är man odödlig. Man skulle försöka få in mera information om det. I Sverige jobbar man ganska mycket med att informera de här odödliga människorna att man kan vara dödlig.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det är väl det som har visat sig med den utbildning som vi har idag när ålder är 15 år. Vi har ett väldigt högt antal mopedolyckor och också ett ganska stort mörkertal. Jag ser ingen anledning att sänka åldern från 15 år till 14 år. Det är också lämpligt när man vistas i trafiken som trafikant att man tar det straffmyndighetsansvar som krävs i olika trafiksituationer. Jag har stor tilltro till våra ungdomar och deras kapacitet.

    Min vision är att den grundläggande utbildning som de får i samband med mopedkörkortet klass AM ska vara grundstenen i den fortsatta utbildningen när man tar körkort för andra kategorier.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Fredrik Karlström, replik

    Herr talman! Jag delar ltl Runar Karlssons syn på att man skulle kunna sänka körkortsåldern. Jag har motionerat om när det gäller bilkörkortet och även när det gäller mopeder. Däremot tror jag inte att vi kommer att få majoritet för att sänka till 16 år för bilkörkort eller 14 år för moped än så länge i den här salen.

    Jag tycker att lagutskottet kunde titta på om man kunde få börja köra moped på våren under det år man fyller 15 år istället för att kanske köra första gången i november eller december när det är snö och halt ute. Det är ett kompromissförslag som jag önskar att lagutskottet kunde titta på. Kanske det skulle vara ett trafiksäkrare alternativ att gå in för, att de som fyller 15 år och de som fyller 18 år ska få börja köra moped och bil den våren de fyller. Sålunda skulle det bli ett säkrare och naturligare sätt att inleda körning på Åland.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Det verkar som om obunden samling och jag skulle ha hittat varandra även i den här frågan. Jag tycker att det är ett bra förslag. Jag har själv skissat på om man kunde förändra det så att man skulle kunna börja köra på våren. Det är klart att ju yngre man är desto större risk är det, visst är det så. Men i gengäld skulle man kompensera det genom att ha en obligatorisk teoriundervisning. Bilskolorna var positiva till det. Bilskolorna skulle då kunna ha en form av trafikundervisning och en form av undervisning om vad som kan hända om man kör för fort och berusad osv. Jag tror att totalt sett skulle det bli mer trafiksäkert än det här lagförslaget. Vi får väl se i framtiden, om man är med och om man hittar andra majoriteter.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Herr talman! Jag tror nog definitivt att ungdomarna blir glada om man sänker åldern. De väntar nog på det här. Jag funderar nog ändå på trafiksäkerheten och om de klarar av det. Det är svårare ju yngre man är, det kan inte hjälpas, för man är odödlig.

    Jag är nog mera inne för de banorna som trafikminister Thörnroos berättade om här. Man måste ha mera grundutbildning, en grundligare fot att stå på för att klara av trafiken. Både teoriundervisning och praktisk undervisning, när det gäller särskilt mopedbilar, bör det vara redan i början.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Talman! Problemet med den här framställningen är att det inte finns någon sådan teoriutbildning. Det finns ju bara ett praktiskt körprov. Det är det som jag menar, skulle man sänka åldern och ha en teoriundervisning så skulle det totalt sett vara mer trafiksäkert än den här framställningen. Det är min åsikt. En teoriutbildning borde också ha funnits med här om det ska bli märkbart säkrare. Jag tycker fortfarande att man bör se på hela paketet. Så här är det nu.

    Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

    Herr talman! Det är klart att utskottet kan titta och fundera på om det är möjligt. Vad jag förstår så är väl tanken också att man ska titta på den här undervisningen framöver, fast det inte kommer i den här framställningen nu.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Det är klart att lagutskottet kan titta på den biten. Det kanske är svårt för lagutskottet att sätta ner ett sådant jobb för att bygga upp det från grunden och se vilken teoriundervisning det ska vara. Det borde kanske ha kommit med i framställningen i så fall. Vi får se vilka finurliga förslag lagutskottet kommer med.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Kanske det som står i framställningen är enligt EU-direktivet. Vi får väl lita på ministern att det kommer en ny framställning längre fram så att man får debattera detta ytterligare en gång.

    Jag tyckte ändå att jag inte kunde låta det vara oemotsagt detta med att sänka åldern. Det handlar om en del mognad, människan har inte förändrats så mycket på de sista 10 000 åren. Hjärnan mognar inte snabbare nu än tidigare. Man räknar med att vid 25-årsåldern är alla system optimala. Då är man som bäst i skick och färdigt mogen. Det är en väldigt stor skillnad när man är på väg in i puberteten om man kan göra två saker på samma gång, man har impulskontrollen och det är mycket som spelar in. Jag tror att det kan vara ganska känsligt att sänka åldern. Naturligtvis, om man frågar en 13-åring om han kan köra moped så svarar han ja. Det gör också 10-åringarna.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! 25 år nog lite väl högt för mopedkörkort så det tycker jag inte att vi ska ha. Jag upplever i alla fall att dagens 14-åringar är minst lika förekomna som när jag var 15 år och de har kommit längre mentalt osv. Jag tycker att man kan märka att dagens ungdomar på något vis utvecklas snabbare. Med en kombination med en annan undervisning så skulle 14 år totalt sett vara mer trafiksäkert än idag. Trots allt måste undervisningen också göra någonting.

    Jag respekterar Åke Mattssons åsikter men jag delar inte dem.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Gentemot föräldrar och alla andra så är det viktigt att man härifrån ger en signal om att det inte är så lämpligt att få ut dem i trafiken. Man måste här sätta risken i förhållande till vinsten. Jag tror att det kan vara väldigt stor risk att släppa ut ungdomarna för tidigt i trafiken. Det ska vara en tydlig signal på att man inte är färdigt mogen i den här åldern. Det vill jag verkligen fastslå. Naturligtvis vill jag inte höja åldern till 25 år. Det finns andra förutsättningar som man måste beakta. Man är precis på väg in i puberteten i den här åldern. Det är för tidigt. Redan i 15-årsåldern kan det vara problematiskt, men definitivt inte lägre ålder än det.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Som jag har sagt i tidigare sammanhang när det gäller trafik så måste vi inse Ålands litenhet. I Helsingfors får man köra moped vid 15 år. I Daglösa är det också 15 år. Vi måste ta vara på litenhetens fördel som vi kan ge genom att på Åland kanske ha lite generösare regler tack vare att vi har så hemskt ringa trafik på Åland. Därför borde man titta lite mera på det här.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Jag begärde replik när ltl Karlsson nämnde att han är för att man skulle sänka körkortsåldern från 15 till 14 år. Som jag ser så finns det en ganska stor problematik i det hela. Kanske den största problematiken är att straffmyndighetsåldern är 15 år i dagsläget. Det alltid en orsak till varför man har 15 års åldersgräns förutom att man beaktar ungdomarnas mognad och utveckling.

    Om det här förslaget skulle verkställas såsom ltl Karlsson säger så skulle vi ha 14-åringar ute i trafiken som rör sig med motorfordon och som inte är straffrättsligt ansvariga. Det anser jag helt ansvarslöst. Det innebär då, herr talman, att man kan tänka sig en sådan situation att 14-åringar kör moped, gör sig skyldiga till fortkörningar och grovt äventyrande av trafiksäkerheten, men inte har ett straffrättsligt ansvar. Det är oansvarigt att släppa ut ungdomarna i trafiken med de förutsättningarna.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag håller helt med om det. Man kan inte straffa en person som är under 15 år. Däremot kan man ge personen en påföljd. Om man bryter mot någon lagstiftning, som är väsentlig, när man är 14 år så skulle det ha betydelse för motorcykel- och bilkörkortet. Det skulle förlängas ett antal månader. Det är en påföljd. Det kan man göra fast man är under 15 år.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Jag håller inte riktigt med resonemanget. Påföljd och straff är två olika saker. Om vi tar det exemplet som jag just nämnde; en 14-åring gör sig skyldig till grovt äventyrande av trafiksäkerheten eller fortkörning så delar polisen ut böter. Men i det här fallet kan de inte dela ut böter, människan går straffri och kan ändå bete sig på ett ansvarslöst sätt i trafiken. Det är de här kopplingarna, straffrättsligt ansvar och ansvarstagande i trafiken, som jag vill att vi ska ha klara för oss.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Men som jag sade, en påföljd kan man få som inverkar på kommande körkort. Det går att göra fast man är under 15 år och det är inget straff.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Det är intressant att lagutskottet får så här mycket värdefull vägkost.

    Jag ska bara säga ett par saker om lagutskottets behandling och kanske först några personliga reflexioner. Man diskuterar väldigt mycket det man själv upplever ute i trafiken. Det är två saker som det handlar om; fordon och föraren. Det är också det som den här debatten har handlat om. För egen del funderar jag på att det är tre kategorier som gör mig rädd ut i trafiken.

     Den första kategorin är, precis som ltl Roger Jansson sade, mopedbilarna. De är svåra för andra trafikanter. Jag vet inte hur det är att köra mopedbilar och hur pass farliga de är. De är på vägarna, går långsamt och syns inte så bra. Sedan kan jag inte säga så mycket om förarna heller och hur de fungerar.

    Den andra kategorin är ungdomar med mopeder, jag vet inte om de lagligen är 15 år och över eller under. Men det har inte att göra med storstäder. Jag bor på en ganska enskild väg och det körs mopeder någonting fruktansvärt av unga personer just kanske för att vägen är lite avsides. Det är inte heller så långt ifrån stora vägen. På kvällarna, när man antagligen har räknat ut att polisen inte längre är ute på spaning, så trimmar man mopederna och testar hur fort de går på raksträckan. Det är också någonting som man borde göra något år.

    Sedan den tredje kategorin, som man sällan talar om, om man hårdrar lite och förenklar det, så är det en 85:ans BMW utan navkapslar med en ung man som kör någonting fruktansvärt. Jag har själv funderat, när de kommer susande förbi, om det inte finns något system att anmäla och registrera. Vi vet ju att resurserna för bevakning är begränsade.

    Det är klart att det har att göra med utbildning hela vägen. Jag tyckte att det var intressant det som trafikministern sade, att man ska vända på pyramiden och börja teorin, den allmänna kunskapen, i basen. Till den delen får vi tydligen anledning att återkomma också när det gäller regleringen av mopedbil.

    Helt kort om lagutskottet. Vi planerar vår behandling och det inkluderar den s.k. mopedbilen, terrängfordon, scooter, utbildningen, ålder och olika kategorier. Utskotten ska ju inte göra ett lagberedningsarbete. Därför finns också den här möjligheten att göra en lagmotion i det här fallet. Det kan ltl Roger Jansson mycket väl göra. Han kan också ta till sig att landskapsregeringen gör den här beredningen. Lagutskottet kommer att behandla det. Den behandling som vi gör kan utmynna i att man ta fram statistik, för ett resonemang och sedan har en hemställningskläm om vad som borde göras. Eller om man vill ha ett starkare uttryck för vad som ska göras om så har man i utskottets kläm att man förutsätter att landskapet gör någonting. Man kan också förutsätta att det görs inom en viss tid.

    Jag vill avsluta med att säga att synpunkterna som har kommit fram har berett för beredningen för lagutskottet på ett bra sätt. Vi vet att landskapsregeringen jobbar med det här. Det är bra att lagtingsledamöter som är ute i trafiken är observanta och försöker ta ett eget ansvar för att köra försiktigt och lära sina ungdomar att det är viktigt att tänka på följder och vad trafikvett är.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag är tacksam för den här inställningen till ett relativt stort problem ur trafiksäkerhetssynpunkt, inte bara för förarna av de så kallade mopedbilarna och mopederna utan också för övriga trafikanter. Det kan bli vilka olyckor som helst om det blir oberäkneliga situationer.

    Landskapsregeringen gav löfte genom trafikministern om att man har detta på bordet på något sätt. Man avser att komma med någon form av framställning till lagtinget. Det kunde ändå i samband med det här ärendet vara värdefullt, som lagutskottets ordförande här resonerade kring, att man i alla fall skulle ha lite åsikter om det och fundera på klämutformning i sammanhanget. Jag tackar för det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jan-Erik Mattsson

    Herr talman! Det var med intresse jag läste igenom den här framställningen. Jag kan konstatera att väldigt mycket av det som finns i framställningen är väl antagligen logiskt och bra att det sker förändringar, framförallt att våra körkort härifrån Åland blir igenkända. Att körkorten duger även när vi är utanför Åland. Ålänningarna är ju ett resande folk.

    Då kommer jag till en av de punkterna som jag tycker att är väldigt väsentlig och som inte framgår av framställningen men som ministern klargjorde för. Det står i ingressen att vissa länder använder körkortet som ID-handling. Det kan man mycket väl göra bara man sätter dit nationalitetsbeteckningen. Det framgick inte helt tydligt att så kommer att ske. Jag vill att lagutskottet tittar på det. Sätter vi dit nationalitetsbeteckningen med en flagga så blir det ju finska flaggan och den vill inte jag ha på mitt åländska körkort. Jag ville ha den åländska flaggan på vårt körkort. Däremot kan det stå att jag är finsk medborgare så länge det är det som gäller. För det är två olika saker.

    När det gäller dessa mopedbilar så har jag också upplevt samma problem som har påtalats här. Man tror att det är en bil i trafiken och i synnerhet i mörkret är det svårt att avgöra vilken fart bilen håller före man är väldigt nära bakom mopedbilen. Jag kanske klarar mig med min bil, om jag skulle misslyckas eller om jag av en olyckshändelse kör in i mopedbilen. Det blir föraren och eventuellt passageraren i mopedbilen som far illa.

    I Sverige har man tillämpat ett system med så kallade EPA-traktor under många år, med både det goda och illa som det för med sig. De motsvarar i fart det som våra mopedbilar idag har. Däremot är säkerheten bättre i en EPA-traktor. En populär bilmodell som användes var Volvo Duett som då hade en kraftig stålram där man plockade bort ett antal framdrivningsväxlar så att den inte gick mer än 50 km/timmen, åtminstone skulle den inte få göra det. Där tillgodosåg man åtminstone passagerarnas säkerhet på det sättet.

    Sedan drar jag en relation till verkligheten när det gäller framförandet av tung motorcykel. Man har höjt åldersgränsen om man inte har kört lätt motorcykel tidigare. Det må väl vara kanske på ett sätt rätt och riktigt. I verkligheten har försäkringsbolagen idag konstaterat att tunga motorcyklar finns i två kategorier. En tung motorcykel med liten effekt i förhållande till sin vikt och motorcyklar med hög effekt i förhållande till sin vikt. Där drar man en gräns så att den senare betalar en betydligt högre premie, alltså är den betydligt farligare eftersom försäkringsbolagen har uppmärksammat detta.

    Jag tycker att lagutskottet kunde ta en funderare på om det finns någon möjlighet att ha någon form av syn på huruvida det finns någon relevans i detta. Det finns en grund, åtminstone på försäkringsnivån, att det här gäller.

    Sedan när vi kommer till den sista klassen av körkort, T, så står det att det gäller för traktor som inte är trafiktraktor. Det finns inte i framställningen någon definition på vad trafiktraktor är och vad den fordrar för körkort. Ministern förklarade att man måste ha lastbilskörkort för att framföra en trafiktraktor, om jag inte uppfattade det fel. Om man ska köra en trafiktraktor med tung last så måste man ha klassen CE.

    Däremot har vi ingen definition på vad motorredskap innebär, om det finns en annan lag så tycker jag att lagutskottet kan ta fram en förklaring. Enligt det här så måste jag ha traktorkörkort för motorredskap. Jag tror mig veta att t.ex. en skördetröska torde vara ett motorredskap. Var går gränsen? Är en lite större fyrhjulsdriven gräsklippare också ett motorredskap? Måste jag då ha traktorkörkort för att framföra den på allmän väg eller överhuvudtaget? Där tycker jag det finns saker som lagutskottet behöver titta på.

    Snöskoter nämns också här. Då skulle jag vilja att lagutskottet eller om ministern kan säga om detta till hundra procent är enligt EU-direktivet? Att man härefter måste ha traktorkörkort när man kör snöskoter. Gäller det också om man är ute och kör på sjön, på egen tomt eller när man far till skogs och hugger ved? De här sakerna bör lagutskottet reda ut. Jag vet nog att många vill köra snöskoter och gräsklippare, kanske redan ifrån tio års ålder. Tack.

    Talmannen

    Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

    Tredje behandling

    3      Ny finansförvaltningslag

    Stora utskottets betänkande (STU 1a/2010-2011)

    Stora utskottets betänkande (STU 1/2010-2011)

    Lagutskottets betänkande (LU 8/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 21/2009-2010)

    Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Därefter föreläggs de i betänkandet ingående lagförslagen för beslut i tredje behandling var för sig. Därefter föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling och slutligen föreläggs klämmen i stora utskottets a-betänkanden för antagande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Diskussion.

    Ltl Danne Sundman

    Talman! Jag ska inte upprepa allt jag som jag har sagt i det här ärendet men några saker är på sin plats.

    Det här ett ärende som har engagerat mig som ledamot i finansutskottet väldigt mycket. Dels ärendet som sådant, dels utvecklingen eftersom vi har haft klara problem med vår ekonomistyrning här i landskapet, vilket finansutskottet gång på gång har tvingats påpeka i skarpare och skarpare ordalag. Jag och obunden samling har tagit den hållningen att vi till vissa delar inte längre står bakom den här utvecklingen. Vi röstade emot anslag som vi anser att har tillkommit på felaktiga grunder. Någon annan som står bakom regeringsmakten får ta det ansvaret.

    När det gäller finansförvaltningslagen så framgår det av historien att finansutskottet har lämnat ett yttrande till lagutskottet som var väldigt kritiskt och som framförallt lyfte förordningsfullmakterna, 13 till antalet och dessutom beslutsfullmakter på det. Det gör att den här lagen är väldigt intetsägande. I princip överlåter man i praktiken bestämmande till förordningsnivå, alltså till regeringen. Det är motiverat till stora delar. Men lika motiverat är det att behålla budgetmakten i lagtinget och ha dessa bestämmelser i lagstiftning. Det här har jag tidigare ingående diskuterat under mina anföranden.

    Från början var det kanske eventuellt inte ens tänkt att finansutskottet skulle få ge yttrande, men man fick det sedan. Lagutskottet skriver lite lakoniskt; "ja, vi understöder vad finansutskottet säger", men man gjorde inte några ändringar. Ärendet fick gå vidare. Det var jag så pass kritisk till så jag föreslog återremiss. Vi skulle begära ett nytt betänkande. Ärendet har också varit till stora utskottet i två rundor. Nu återstår att anta eller förkasta för lagtinget.

    Min åsikt är att den här lagstiftningen har vi väntat väldigt länge på. Det i sig är fel. Vi borde ha haft den på plats för länge sedan. Men den lag som vi nu tänker stifta är de facto sämre än att låta bli. Eftersom man nu cementerar de missförhållanden som finns i budgetmaktfördelningen, mellan lagting och landskapsregering.

    Det är fullt möjligt teoretiskt att de nya förordningarna blir jättebra och att alla mina farhågor kommer på skam. Men det är också mycket principiellt, var ska budgetmakten vara till de övergripande delarna? Ja, i Ålands lagting i parlamentet, inte i den verkställande makten. Jag gav som exempel att ett parti t.ex. liberalerna, jag tror inte så illa om liberalerna, så kan de i teorin med tio mandat i lagtinget styra regelverken. Eftersom liberalerna idag med tio mandat har fyra ministrar. Jag tror inte att liberalerna gör det, men man vet aldrig. Vi ska försäkra oss om att våra system fungerar. Budgetmakten ska vara i lagstiftning.

    Därför, herr talman, tänker jag vara så drastisk i det här ärendet att jag kommer att föreslå att det här lagförslaget förkastas. Tack. 

    Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Finansutskottet blev helt enigt i sitt utlåtande, vilket jag tyckte var väldigt bra. Vi hade en väldigt stark åsikt om hur vi tyckte och tänkte i den här frågan. Jag har funnit att det som stora utskottet nu har tillfogat som en kläm tillgodoser min åsikt om vad lagen ska innehålla framledes. För mig är det nog väldigt viktigt att den här lagen kan tas i bruk. Utskottet hade också en åsikt om när den nya ekonomiska verkligheten ska träda ikraft. Förkastar vi den här lagen nu så vet vi att vi åtminstone skjuter fram verkställigheten av en ny finansförvaltningslag, med de effekter som utskottet var eniga om att ska ske inom två till tre år, på framtiden. Det bistår inte jag.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Talman! De ekonomiska reformer som finansutskottet efterlyste ingår ju inte i den här lagstiftningen. Den här lagstiftningen är inte på något vis tvingande. Det är just sådana saker som är under förordningsfullmakt, som absolut borde ha varit på lagnivå.

    Utan den här lagstiftningen kan man jämföra de reformerna, med den här lagstiftningen behöver man inte genomföra dem, om man inte vill. Man kan ju hoppas att det blir så att de genomförs. Det är överhuvudtaget inte relevant i frågeställningen. Däremot om lagtinget skulle ha det här på lagnivå och lagstifta om att det här ska göras, då skulle det bli gjort. Då skulle det garanterat bli gjort.

    Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Det är helt riktigt att vi vill ha det här gjort. Nu är det inte så att alla dessa 13 förordningar ska finnas i lag. Förmodligen kommer en stor del av dem att kunna finnas i en förordning. Till den delen det behövs lag så har vi väl den tid som behövs för det. Det viktiga är nu att vi kommer igång och att man också kan börja skriva de förordningar som inte ska finnas i lag.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Antagligen handlar det om en landskapsförordning där förordningsfullmakterna materialiseras. Många av dem är helt eller delvis felaktiga. Sedan finns det å andra sidan förordningsfullmakter som vissa delar av regelverket absolut ska vara i förordning och smidiga att ändra. Det är den delen som ska vara i lagstiftning som jag motsätter mig att vi från lagtinget lämnar ifrån oss. Jag lagstiftar inte och driver mitt ämbete som lagtingsledamot genom några klämmar. När jag stiftar en lag så vill jag se att den är rätt. Nu är den fel. Därför föreslår att den ska förkastas.

    Talmannen

    Kan ltl Sundman precisera vilket lagförslag han avser? Det finns fem lagförslag i det här paketet.

    Ltl Danne Sundman

    Det gör jag under detaljbehandlingen, efter att jag har tittat efter i framställningen.

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Naturligtvis har ltl Sundman rätt att tolka lagstiftningen hur han finner för gott. Jag tolkar faktiskt den här lagen på ett helt annat sätt. Enligt mitt sätt att se så är den här lagen korrekt. Därför enligt min uppfattning tolkar ltl Sundman förordningen på ett felaktigt sätt. En förordning, som landskapsregeringen utfärdar, får inte stå i konflikt med den grundläggande lag som ligger till grund för förordningen. Allt det som behövs finns i finansförvaltningslagen. Den stora förordningen som ska utfärdas får inte på någon punkt stå i konflikt med finansförvaltningslagen. Enligt min uppfattning så hänger det här ihop.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Inte behöver jag någon undervisning hur en förordningsfullmakt fungerar. Jag vet att en förordning ska baseras på den fullmakt som den har. Den får inte stå i strid med lagen. Någon måtta får det väl vara på hur man undervisar varandra!

    Problemet är att de bestämmelser som jag efterlyser inte står lagen. Lagen är inte tillräckligt tydlig när det gäller sätt att budgetera och när det gäller de ekonomiska reformerna som finansutskottet efterlyser.

    Det lustiga i kråksången är att ltl Folke Sjölund har varit med både i finansutskottet och i lagutskottet. Han borde ha varit den som kunde ha tagit diskussionen ifrån finansutskottet och i lagutskottet ha sett till att man har fått den här sakkunskapen och ändrat de här paragraferna, men, icke!

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Jag ansåg inte att det behövdes några ändringar i själva lagen kring de här frågorna. Det finns beaktat tillräckligt dels i den här lagen. Också när det gäller exempelvis individens rättigheter och skyldigheter finns stadganden om dem i lagstiftning som är av högre dignitet än den här lagen, dvs i självstyrelselagen och i Finlands grundlag. Till de här delarna så fanns det inte behov av att göra konkreta ändringar i den här lagen.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Man kan åtminstone som historieskrivare, när man läser finansutskottets yttrande och lagutskottets betänkande och ser att samma person ltl Folke Sjölund var med, fundera över på vilket möte han var ouppmärksam. Eftersom det är uppenbart att finansutskottets yttrande går ut på att lagen inte är tillräcklig, tillräckligt tydlig och innehåller tillräckligt mycket materiella bestämmelser för att tvingande genomföra de reformer som har efterlysts.

    Men, som sagt, den som röstar mot den här lagen behöver i alla fall inte frustreras sedan när det inte ändras, om det blir så. Vi ska hoppas att de farhågorna kommer på skam. Vad vore bättre än det!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Ltl Sundman vill också i den här frågan krama ut sitt sista missnöje i behandlingen. Man kan ju fråga sig vilka förslag ltl Sundman har lagt fram under den här processen, t.ex. i finansutskottet? Han har i debatten sagt att förordningsfullmakterna ger landskapet mera budgetmakt på lagtingets bekostnad, vilket jag anser att är helt fel. Fullmakterna är ju ett sätt att göra det smidigare att genom förordning ange t.ex. olika gränser för avskrivningar och fastighetsvärderingar och annat. De här förordningsfullmakterna stämmer överens med principer i Sverige och i Finland. Man ska naturligtvis kunna ha en viss flexibilitet i tillämpningen av de lagar som gäller.

    När det gäller finansutskottet kan jag säga att jag för min del tolkade det som två saker som man påpekade som har varit väsentliga för lagen. Det första var att man ville att prestationsprincipens skulle tillämpas så långt som möjligt. Jag tyckte inte om det uttrycket, men jag omfattade det därför att man i lagutskottet kunde skriva att det väsentliga var att man skulle införa investeringar i budgeten som ett skilt moment. Där lyssnade vi på finansutskottet.

    Sedan när det gäller att förordningarna som räknades upp, att det inte var önskvärt, så hade finansutskottet inte något förslag till alternativ och hade inte heller någon ordentlig redogörelse.

    I behandlingen hörde lagutskottet 15 personer och finansutskottet hörde sex personer, i stort sett samma personer som lagutskottet hörde. Man kan säga att det var två kategorier i hörandet. De var företrädare som var för att prestationsprincipen skulle införas, liksom kommunerna, det var dem som hade kommunal erfarenhet av bokslut. Vi hörde budgetföreträdare från finansministeriet, jag vet att det är samma sak i Sverige. De som hade erfarenhet av statsbudgeten vill inte inskränka parlamentets budgetmakt genom att ha en kalkylmässig budgetering. Det försenar budgeteringen, det minskar handlingsfriheten och det ställer större krav på resurserna i parlamentet. När man skulle införa det här i Danmark så konstaterade man att man borde ha ett särskilt budgetkansli inom Folketinget och resurserna skulle fördubblas på sätt. Det här är ett resonemang som åtminstone en del av oss i lagutskottet har fört.

    Nu kommer ltl Sundman in och upprepar sina påståenden om att detta är felaktigt. Tydligen lyssnar Sundman inte på argument, utan han slår fast sin uppfattning att han ska vara emot hur det än rör sig i behandlingen. Det får man naturligtvis vara.

    Herr talman! En ordningsfråga, jag ska inte säga att det är rätt eller fel men jag undrar om man inte måste avisera vilken lag som man avser? Jag frågar ändå retoriskt och räknar med att få svar ifrån ltl Sundman vilken lag man avser föreslå att förkastas. Man kan ju tala om fem lagar eller hur många det nu var, det är mycket möjligt. Jag menar att det är för behandlingens skull som man aviserar vad man avser att lägga fram i den här behandlingen.

    Nu har arbetet gjorts. Alla får väl lov att acceptera att man inte har fått igenom sina förslag helt och hållet. För egen del beklagar jag det eftersom jag tror att när det gäller prestationsbudgetering så kommer det inte att fungera. Det är heller inte ekonomiskt försvarbart att införa det så långt det är möjligt, utan så långt det är rimligt, önskvärt och kostnadseffektivt. Där har jag en annan uppfattning än hela det församlade finansutskottet. Nu har vi ett betänkande som en majoritet har omfattat. Det är från det som vi kan gå vidare. Tack.

    Ltl Danne Sundman

    Talman! Då vill jag börja med att förtydliga min avisering. Det gäller det andra lagförslaget, själva huvudlagen. Egentligen borde alla lagförslag förkastas, eftersom det förkastas. Jag väljer att ta det andra lagförslaget till omröstning.

    Sedan när det gäller det som ltl Erland var inne på att finansutskottet bara belyste problemet och inte föreslog förbättringar så stämmer det inte. I finansutskottets yttrande säger man tydligt vad som borde ändras. Det var ett väldigt bra och tydligt yttrande där man sade vad som är problemen. Man gick igenom det till punkt och pricka. Man bad i sitt yttrande lagutskottet att ändra i framställningen. Det är alla de här centrala sakerna.

    Herr talman! Nu kommer jag att upprepa mig fast jag sade att jag inte skulle göra det. Men om man benar i vad vi har haft för problem med budgeteringen så är det just detta med tydliga mål- och resultatstyrning. Det är vilken grundprincip som ska gälla för budgeteringen, vi är fortfarande inte eniga om det. Om det ska vara prestationsprincipen eller om det ska vara blandat som idag eller någonting annat? Och framförallt hur och vilka anslagstyper man får använda och när? Ska vi ha det här absolut oöverskådliga, ogenomträngbara och ogenomlysbara systemet som idag eller ska vi i större utsträckning strama upp det? De här står skrivet i stjärnorna. Eventuellt kommer det att stå skrivet i de förordningar som kommer att göras. Men de förordningarna har vi inte heller sett. Det brukar vara brukligt att det finns förordningsutkast som man kan titta på när man lämnar ifrån sig en sådan här väsentlig makt i så här stor omfattning. Inte ens förordningsutkast finns. Man vill först se när lagen antas, sedan börjar man förordningarna. Som sagt, det här har jag förhållit mig kritisk till förut.

    En positiv sak med att nu förkasta den här lagen skulle vara att man kunde komma med den på nytt, där den är förändrad enligt finansutskottets och min uppfattning, samtidigt som man kommer med revisionsprocessen. Att de kommer som ett paket. De är relevanta för varandra. Det är också ett problem hur man ska konstruera gränssnittet mellan budgetering och revision. Det är ju varandras ytterligheter i den här processen. Det börjar med budget och sluta med revision. Det skulle ha varit mycket bättre att ha haft det här lagförslaget samtidigt, ett helt paket, ekonomistyrning sin helhet.

    När vi lyssnar i korridorerna på vad som är på gång där så blir man också lite mörkrädd. Ska vi först ta den här lagstiftningen och sedan ta det som nu verkar vara på gång då blir det nog etter värre. Det har också faktiskt spelat in i mitt ställningstagande när jag föreslår att det här ska förkastas. Jag vill inte gå till historien från den här lagtingsperioden och ha gjort de två ändringarna. Vi ska hoppas att den andra blir bättre än den första. Vi ska återigen hoppas att de här förordningarna verkligen innehåller det som jag efterlyser. Det hoppas jag att blir en biprodukt av det här agerandet. Det kan jag säga rent ut, att man förstår allvaret när man sätter ner pennan på de här förordningarna.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Vi fick återupprepning igen av hur illa det är med den här lagen och vilka vådliga konsekvenser det blir. Ltl Sundman ska nog minsann visa. Jag förmodar att man sitter i förvaltningen och skakar i bänkarna och fundera på hur man ska kunna gå vidare om den här lagen förfaller.

    Det här är en ramlag som sätter de allmänna ramarna för anslagstyper för hur finansförvaltningen ska organiseras och hur man sedan utifrån den genom bl.a. förordningar ska utforma ett system. Det är helt klart att under hela den här perioden när finansförvaltningslagen har beretts så har man samtidigt gjort en process i förvaltningen där det finns en arbetsgrupp som ska se över systemen, öka kunskapen, sätta mera fokus på uppföljning och beredning. Ser vi på de frågorna under de närmaste senaste åren där det har varit frågan om det som man kallar budgetdisciplin så har det inte berott på finansförvaltningslagen. Det har berott på att vi har ett politiskt system i budgeteringen och förvaltningen. Det politiska ansvaret som har gjort att man har tagit beslut på ett sätt som inte är grundat. Det må sedan gälla sjunde våningen i Självstyrelsegården, inte var det lagen som ledde till det. Asfaltmassorna, Skarven, landskapsdagarna eller Svibybank det är inte lagen som avgör disciplinen för dem som är beslutsfattare. Genom att förbättra systemet, med tanke på rättssäkerhet och tydlighet, så kan man undvika problem och göra det mera genomskinligt.

    Jag förstår inte varför ltl Sundman spelar på det här sättet? Jag ställde i förra ärendet frågan om han verkligen har läst underlaget. Jag ställer samma fråga här igen; har han verkligen läst underlaget?

    I framställningen är det ett mycket, mycket tydligt avsnitt om skillnaden mellan prestationsbudgetering och bokslut enligt prestationsprincipen. I stort sett hela vägen har man blandat ihop de här sakerna. I processen har man också, som en politisk kompromiss, kommit fram till att vi ska säga att vi har en självstyrelselag. Ja, till vem riktar man sig med detta? Det vet jag inte.

    Nu tycker jag att det har kompromissats nog. Man har handlagt detta med 25 höranden, varav 15 i lagutskottet. Den här framställningen kommer att hålla i praktiken, men systemet är inte färdigt. Det kommer en revisionsframställning, det kommer förordningar och det kommer kanske kompletterande lagstiftning så småningom, jag vet inte när. Det här är i alla fall en lagstiftning som behövs, som är väl genomarbetad, väl genomgången i utskott där alla olika åsikter har kommit fram och manglats ihop till ett rimligt acceptabelt paket.

    Jag kunde också, som ltl Sundman, gång på gång gå upp och gnöla att jag inte har fått igenom min vilja. Men jag accepterar att andra kanske vet bättre. Framförallt att det politiska beslutsfattandet är sådant att man ser framåt och inte bakåt och framförallt inte åt sidan hela tiden. Tack.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Jag börjar känna mig lika påhoppad av ltl Erland som socialdemokraterna. Nu är det så att jag gnölar. Bästa vänner, jag ska gnöla lite till.

    Inte kan man skylla alla oförrätter och affärer som den här landskapsregeringen har ställt till med på finansförvaltningslagen, vare sig på den nya eller på den gamla. Mot felaktig eller gubbpolitik hjälper inte någon lagstiftning. Ta nu den affären som ltl Erland valde att nämna, asfaltaffären. Där fanns det tydliga alternativ. Där hjälper inte lagstiftning. Det fanns ett alternativ som återigen finansutskottet mer eller mindre hade plockat fram.

    Däremot är det intressant att titta på de andra problemen som vi har haft. När det gäller skärgårdstrafikens kostnader är det synnerligen relevant. Att få en tydligare ekonomistyrning där lagtingets beslut tydliggörs och följs i förvaltningen och där lagtinget för det första vet vad man beslutar om, för det vet man ju inte.

    I innevarande års budget, herr talman, finns en summa för skärgårdstrafiken. När finansutskottets frågade vad man gör för den här summan så vet man inte riktigt. Man kör skärgårdstrafik. Räcker det till? Det vet vi inte, kanske inte och kanske det räcker. Då måste det väl ringa i alla larmklockor när lagtingets budgetmakt fungera på det viset. Inte förväntar jag mig att vi i lagtinget i detalj ska besluta allting om skärgårdstrafiken. Men vi måste åtminstone veta om en summa som vi sätter räcker. Om man har en sådan kontroll och har man inte det så då måste lagstiftningen förändras. Jag ser att många regeringsledamöter nickar.

    När det gäller Skarven så är det uppenbart att regelverken har brustit. Det kan till och med vara så att det borde vara andra bestämmelser på finansförvaltningslagnivå, då skulle det ha undvikits. Om det sedan har begåtts fel av tjänstemän är en annan sak. Det visar rättsprocessen.

    Svibybank är ytterst bra exempel på att man inte ska ha fleråriga anslag som ger en sådan vid ram där man kan spekulera i att det här projektet går bra, lite billigare och det här projektet skjuter vi på lite. Sedan mitt i allt kommer man i kapp och så måste man ha tilläggsanslag på tilläggsanslag. Svibybank är exempel på att det borde vara krav i lagen för när man får använda de olika anslagstyperna. Vi vet alla, som har sysslat på landskapets budget, att man i på tok för stor utsträckning använder fleråriga reservationsanslag. Det står i finansutskottets yttrande.

    Vem som inte har läst handlingarna kan man ju undra. Jag undrar verkligen om lagutskottets ordförande har läst och förstått finansutskottet yttrande? Det verkar inte så.

    I en tidigare stund, när jag var mycket mera frustrerad än vad jag är nu, blev jag närmast biblisk och citerade en text. Där jag menade att folket må förlåta regeringspartierna för de förstår inte vad de gör. Men det verkar som om man verkligen inte förstår vad man håller på att göra nu. Det verkar vara så illa. Det gäller inte alla. Det gäller inte den som har suttit i finansutskottet, förutom ltl Folke Sjölund som inte heller tyvärr verkar ha förstått vad finansutskottet kom fram till.

    Det här kan vi diskutera länge. Min ståndpunkt är klar. Den här lagstiftningen kan lagtinget inte ta. Det andra lagförslaget duger inte som finansförvaltningslag,

    Ltl Jörgen Strand

    Herr talman! Jag hade inte tänkt säga så mycket. Jag sade tidigare i remissen en hel del om vad jag tycker att brister i den här lagstiftningen. Den bygger mycket på ramlagstiftningen där landskapsregeringen får fullmakt att göra olika saker vilka kan bli bra och sämre. Det har man haft idag också möjlighet till via beslut. Finansförvaltningslagen förändrar egentligen inte mycket.

    I remissen nämnde jag varför jag vill ha finansförvaltningslagen till stora utskottet. Jag tog bl.a. upp budgetanslag i förhållandet till stadsstödproblematiken. Det borde regleras i finansförvaltningslagen. Jag håller med ltl Sundman när det gäller reservationsanslagen. De gillar jag inte alls. De borde bort.

    Jag har också, tillsammans med minoriteten i stora utskottet, gjort en reservation. Det gäller att man bör stipulera i lag vad enskilda individer får för förmåner. Jag håller med ltl Roger Slottes resonemang om prestationsprincipen. Jag tycker inte att man har tydliggjort när det gäller återkrav, även om det fanns annan lagstiftning som styr det. Det finns problem i finansförvaltningen. Det borde man ha tydliggjort.

    Det finns också en ny revisionslag på gång som borde implementeras i det här.

    Jag har inte stött den här lagen någon gång. Därför stöder jag ltl Sundmans förslag om förkastande.

    Talmannen

    Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

    Föreläggs det första lagförslaget, alltså förslaget till landskapslag om ändring av 25 § landskapslagen om Ålands landskapsregering för antagande i tredje behandling.

    Talmannen påminner om att beslutet fattas i den ordning som stadgas i 55 § lagtingsordningen, alltså med kvalificerad majoritet. Begärs ordet? Ingen begär ordet.

    Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

    Föreläggs det andra lagförslaget, alltså förslaget till landskapslag om landskapets finansförvaltning sådant det antagits i andra behandling. Begäres ordet?

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Jag föreslår att lagförslaget förkastas.

    Ltl Jörgen Strand

    Herr talman! Jag understöder.

    Talmannen

    Under diskussion har ltl Sundman understödd av ltl Strand föreslagit att lagförslaget ska förkastas. Omröstning kommer därför att ske.

    Omröstningspropositionen ställs så att de som lagutskottets förslag röstar ja. De som röstar för ltl Sundmans förslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas?  Det är stora utskottets förslag som ligger till grund för behandlingen.

    Ltl Danne Sundman

    Talman! Jag önskar öppen omröstning i detta ödesmättade ärende.

    Vtm Gun-Mari Lindholm

    Talman! Jag understöder förslag om öppen omröstning.

    Talmannen

    Öppen omröstning har begärts, understötts och kommer därför att genomföras. Jag ber ledamöterna Folke Sjölund och Camilla Gunell att biträda vid omröstningen.

    Upprop.

    Omröstningspropositionen har givit resultatet: 19 ja-röster, 5 nej-röster, 1 avstod och 5 var frånvarande.

    Talmannen konstaterar således majoritet för ja. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

    Talmannen konstaterar att utskottet föreslagit att det tredje lagförslaget, alltså landskapslagen om ändring av 16 § landskapslagen om hälso- och sjukvården, måtte förkastas. Begäres ordet? Ingen begär ordet. Förslaget till landskapslag om ändring av 16 § landskapslagen om hälso- och sjukvården är således förkastat. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 42 § landskapslagen om Högskolan på Åland. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands försöksstation. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad. 

    Föreläggs betänkandets motiveringar för enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringarna.

    Föreläggs slutligen förslaget till kläm i stora utskottets a-betänkande för antagande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt klämmen. Ärendet är slutbehandlat.

    Tredje behandling

    4      Godkännande av avtalet med Montserrat om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 13/2010-2011)

    Republikens presidents framställning (RP 11/2010-2011)

    Först tillåts allmän diskussion och därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det i presidentens framställning ingående lagförslaget eller vägra ge sådant bifall.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

    Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.  Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Tredje behandling

    5      Godkännande av avtalet med Liberia om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 14/2010-2011)

    Republikens presidents framställning (RP 12/2010-2011)

    Samma förfarande iakttas som vid föregående ärende.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

    Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    6      Godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp

    Lagutskottets betänkande (LU 15/2010-2011)

    Republikens presidents framställning (RP 10/2010-2011)

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Detaljbehandlingen vidtar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i andra behandling. Ärendets andra behandling är avslutad.

    Första behandling

    7      Straffrättsliga sanktioner på miljöområdet

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2010-2011)

    Landskapsregeringens framställning (FR 11/2010-2011)

    Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan det väckas förslag om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

    Diskussion.

    Ltl Åke Mattsson

    Tack, herr talman! Det här är en framställning i den långa raden av EU-implementeringar som vi har i lagtinget. Vi har haft det tidigare när det gäller trafiken. Vi kan konstatera att trafikministern har hållit disciplinen lite bättre och inte infört något förutom direktivet. Däremot får vi konstatera för att socialministern är lite mer olydig. Hon har tagit med en del som sticker lite utanför direktivet och implementeringen av EU-regelverket. Vi kan ha förståelse för det, det är för avbyråkratiseringen som man har tagit med det.

    Landskapsregeringen föreslår att straffbestämmelserna på miljöskyddsområdet anpassas till kraven i miljöbrottsdirektivet, direktivet om fartygsavfallsbrott och vissa EU-förordningar. Vi har tittat lite på EU-förordningarna. Det tar inte mycket utrymme i ett dokument. Det är betydligt mera om man ska sätta sig in det. Vi har inte helt gått in på det. Vi har i alla fall en insikt i det.

    Förslaget innebär att straffansvar för juridiska personer införs när det gäller miljöförstöring. Det är också en central och viktig sak. I och med detta kommer samfundsbot som är en ny påföljd in i den åländska lagstiftningen. Det här berör renhållningsbrott, naturvårdsbrott, brott mot bestämmelserna om explosiva varor och hantering av allvarligare brott mot kemikalielagstiftningen samt förorsakande av oljeskada. Sedan är det vissa kompletteringar angående straffbestämmelserna inom blankettlagstiftningen om kemikalier. Detta var om EU och implementeringen av det.

    Sedan föreslås även förändring i landskapslagen om miljöskydd. Man anser att ÅMHM inte ska behöva anmäla alla överträdelser till polisen. Jag återkommer till det. När det gäller överträdelser så har det framkommit i framställningen att det finns delade åsikter bland handläggarna i ÅMHM om hur ändamålsenligt det är att man inte alltid ska anmäla det här. Vi har erfarit att styrelsen och verksamhetsdirektören är helt införstådd att det är bra på det här sättet. Det kan t.o.m. vara sådana saker som från början är lagliga men kan bli olagliga. T.ex. vid en viss vattenbruksverksamhet kan det krävas markägarnas tillstånd för man måste man ha tillstånd. Har man markägarnas tillstånd så behöver man inte begära tillstånd från ÅMHM. Ändrar sig en markägare sedan längre fram och säger att han har blivit vilseledd, så kan helt plötsligt den här personen ha gjort sig skyldig till brott fast man inte har avsett det från början. Det finns väldigt mycket diffusa gränsdragningar. Vi erfar, trots ifrågasättande om det är ändamålsenligt, att man fortsätter på den här punkten.

    Vi har också tittat på om vi har lagstiftningsbehörighet när det gäller behörighet angående samfundsbrott. Som vi kan se är det ganska klart att det ligger inom den åländska lagstiftningsbehörigheten. Det är ganska tydligt och bra redogjort för i framställningen. Där finns det ingenting som vi kan tillföra.

    Vi har gjort en ändring i lagförslaget. Utskottet föreslår en ändring så att den brottsanmälan Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet gör ska riktas till polisen för inledande av förundersökning. Tidigare stod att det att man skulle anmäla överträdelser för åtal. Det visades sig från ÅMHM:s sida, efter att man har varit i kontakt med åklagaren, så har man gjort anmälan till åklagaren som sedan i sin tur har gjort polisanmälan. Det här kan vara en omständighet som inte gör saker och ting smidigare. Polisen har i de sammanhangen väldigt svårt att inte gå vidare med det åtalet. Det är svårt att lägga ner det om det har varit via åklagaren en gång och sedan kommer till polisen. Därför är det mycket mer ändamålsenligt att för det till polisen och där avgör man om det ska gå vidare till åtal eller inte.

    Utskottet betonar att överträdelser som myndigheten inte polisanmäler ändå är straffbara.

    Vem som är målsägande då allmänt intresse i miljöbrott kommer till åtal, det gäller framförallt vid besvärstillfällen att åtal förkastas mot någon som har brutit mot en miljöregel där allmänt intresse kan ha varit ifrågasatt p.g.a. lagstiftning. Om det inte är ÅMHM som äger ärendet och fört det vidare så finns det egentligen ingen annan än åklagaren som för allmänt intresse vidare. Man erfar att man behöver titta på den här biten. Det kan vara möjligt att ÅMHM borde vara utsedd att företräda målsägande sidan då allmänt intresse kränks i landskapet. Det är en påtalan som vi har med i det här betänkandet. I övrigt så omfattar vi det och tillstyrker att det ska antas, förutom de föreslagna förändringarna. Tack.

    Ltl Roger Jansson

    Fru talman! Det var en bra redogörelse över utskottets betänkande. Jag ville ändå be lagtinget observera problematiken kring lagstiftningsbehörigheten. Av de skälet att landskapsregeringen i sin framställning skrev på det här sättet: ”Det har i litteraturen hävdats att landskapet inte skulle ha behörighet att föreskriva om samfundsbot eftersom det i kap. 9, 1 § strafflagen anges att det bara är möjligt om det föreskrivs någonannanstans i strafflagen. Därmed skulle det inte vara möjligt att speciallagstiftning föreskriva om samfundsbot som brottspåföljd.” Så hänvisar man till en person som har skrivit detta, Dan Frände. Det bör påpekas att utskottet har kontrollerat upp frågan huruvida det i en bredare litteratur finns den här typen av synpunkter. Svaret har varit tydligt på den punkten. Det är endast en person som står för detta, i litteraturen hävdats. Det var ju tur det eftersom vi i vår behandling, diskutera huruvida vi borde höra efter lagutskottets tolkning av den här situationen. Vi kunde nu själva i social- och miljöutskottet använda oss av en sådan juridisk expertis. Vi fick fullständigt klarlagt att trots den här bestämmelsen i strafflagen så finns det tidigare tolkningar på högsta domstolsnivå som gör att man inte kan komma till annat resultat än att lagtinget har behörighet över frihetsstraff enligt självstyrelselagen. Därför faller samfundsboten definitivt i samma kategori trots den här skrivningen i strafflagen. Vi har i betänkande skrivit att landskapsregeringens resonemang kring den här behörighetsfrågan är klar och tydlig. Vi har stött den tanken. Jag ville bara komplettera med det.  

    Talmannen

    Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.  

    Enda behandling

    8        Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2010

    Finansutskottets redogörelse (FUR 1/2010-2011)

    Enligt 36 § 4 mom. lagtingsordningen ska finansutskottet för varje år avge en skriftlig redogörelse till lagtinget beträffande handläggningen av ärenden rörande tjänstekollektivavtal. Först tillåts diskussion, därefter antecknar sig lagtinget redogörelsen till kännedom.

    Diskussion.

    Ltl Jan-Erik Mattsson

    Fru talman! Finansutskottet skall i enlighet med 36a § 4 mom. lagtingsordningen för landskapet Åland avge en årlig redogörelse till lagtinget över de ärenden rörande tjänstekollektivavtal som utskottet har behandlat. Sålunda gör vi det detta år också. 

    Det har varit många avtal som utskottet har godkänt. Det är också relativt många avtal som utskottet har antecknat sig till kännedom.

    Utskottet har inte funnit anledning att kommentera något av dessa avtal. De har haft teckning i de budgetanslag som har funnits. Av den orsaken har det inte funnits anledning att kommentera någonting.

    Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antecknar sig finansutskottets redogörelse angående behandlingen av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2010 till kännedom.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! När adeln gick i kolt så var jag ordförande i finansutskottet. Då gällde samma lagstiftning och samma uppgift för finansutskottet. Jag vill minnas att vi var noga med när det kom merutgifter p.g.a. avtalen att informera lagtinget om förhållandena.

    Nu läser jag här det lakoniska konstaterandet när det gäller avtalen som utskottet har godkänt: ” Utskottet konstaterade under beredningen av avtalen att de avtalsvillkor som parterna har enats om innebär merutgifter i förhållande till tidigare tjänstekollektivavtal.” Jaha, det vore väl märkligt med annat. Men man säger ingenting om volymen och om de avviker på ett betydande sätt så att det har ekonomiska konsekvenser. Varför får inte lagtinget en sådan information?

    Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Vi ställde oss också den frågan huruvida vi skulle gå in i den diskussionen eller ta det med. Vi fann ingen anledning i.o.m att detta har redogjorts i samband med årsstaten i budgeten. Det här har rymts inom den kalkylerade ökningen av löneutgifter som budgeten har innehållit. Därav ingen redogörelse.

    Finansutskottet ska ta med sig det här. Det finns en sak som man kan påpeka här som t.o.m. har figurerat lite grann i massmedia. Det är det avtal som inte finansutskottet har godkänt utan bara antecknat till sig kännedom var det avtal som man har tecknat med Finlands Sjömansunion, som då var ett tvåårigt avtal i princip. Där ingick det en lönejustering i februari detta år, 2011. I samband med nästa redogörelse hoppas jag att finansutskottet kan komma med en mera detaljrik redogörelse.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag tror nog att det är en bra praxis att man skulle återgå till den gamla metoden att hålla lagtinget välinformerad i de här frågorna när vi genom lagstiftning har delegerat det till finansutskottet. Finansutskottet står för plenibehandlingen av de här frågorna. Då är det ju rimligt att man har det med, om det inte är sekreta uppgifter vilket det inte är när det gäller påverkan på landskapets resultaträkning, bokslut.

    Det graderades ner i lagtinget till bokföringsekonom och som sådan så borde man ju kunna ur budgeten läsa det som finansutskottets ordförande hänvisade till. Men det går ju inte. Det är riktigt att det ryms inom ramen för anslagen. Någon mer information får man ju inte. Jag hoppas att man kan förändra praxis.

    Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

    Herr talman! Utan att föregå nästa finansutskott som kommer att handha det här eftersom vi har val i höst så hoppas jag att signalen går vidare. Vid tillfället när avtalen godkänns i utskottet så känner man inte till det fullständiga ekonomiska utfallet, däremot den procentuella höjningen. Det är klart att det går att räkna fram en schematisk summa, men inte den exakta, den framgår först när bokslutet är klart.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

    Lagtinget antecknar sig redogörelsen till kännedom. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Föredras

    9      Sammansättning av arbetsgrupp

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Danne Sundmans enkla fråga (EF 11/2010-2011)

    Enkel fråga ska läsas upp av frågeställaren och därefter ger lantrådet eller därtill utsedd minister svar på frågan. Frågeställaren får efter det hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Annan diskussion är inte tillåten.

    För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Landskapsregeringen har den 15 februari 2011 tillsatt en arbetsgrupp för att "rationalisera behandlingen av studiestöd". Enligt utfästelser i samband med behandlingen av det ungdomspolitiska programmet ska ungdomar ges möjlighet att påverka beslut som rör dem, trots detta ingår ingen ungdom i denna grupp.

    Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Med vilka motiv har landskapregeringen valt att inte ta med någon ungdom i arbetsgruppen som ska utreda studiestödet?

    Minister Torbjörn Eliasson

    Tack, herr talman! Jag har fått möjlighet att svara på fyra enkla frågor idag.

    Ledamot Danne Sundman vill veta ”med vilka motiv landskapsregeringen valt att inte ta med någon ungdom i arbetsgruppen som ska utreda studiestödet”?

    Det korta svaret på frågan är – det finns inga sådana motiv. Tvärtemot, så har vi flera motiv för att det bör finnas representanter för ungdomar med i arbetsgruppen. Det är ju ungdomarna som är våra kunder och berörs av alla beslut och är beroende av hur det fungerar. Så att känna till vad de tycker har högsta prioritet för oss.

    Erfarenheterna från förra årets problem med utbetalningen av studiestöden har vi inte glömt och de viktigaste inläggen i den debatt som då fördes kom från ungdomarna själva.

    Så därför, herr talman, var det tvärtom en viktig målsättning att få med en ungdomsrepresentant när vi tillsatte gruppen, som för övrigt består av tjänstemän från AMS, utbildningsavdelningen, finans, IT och näringsavdelningen. Ungefär 70 % av de studerande som lyfter studiestöd bedriver studier utanför Åland, de flesta i Sverige. De åländska studerande är inte samorganiserade. Trots ansträngningar, en rad ungdomar tillfrågades, hittade vi ingen som hade möjlighet att ställa upp, så gruppen tillsattes ändå för att arbetet skulle komma igång.

    Efter tillsättandet av gruppen meddelade emellertid en av de tillfrågade via e-post att hon kan ställa upp. Det är en studerande från Högskolan på Åland. Vi har nu kompletterat gruppen med Camilla Henriksson som ungdomsrepresentant och ytterligare registrator om det sedan har på kort/projektledare Jan Tuominen. Gruppen har nu en stark sammansättning och genomsyras av vilja att slipa studiestödssystemet.

    Herr talman! I fredags hade gruppen sitt första möte. Uppdraget är i första hand att göra hanteringen med nuvarande regler bättre. Inför nästa läsår är det möjligt med elektronisk ansökan och bilagor kan skickas elektroniskt. Flera andra åtgärder kommer att genomföras för att snabba upp och framförallt underlätta för studerande att söka studiestöd. AMS kommer att gå ut med information i vår.

    Under mars genomförs en webbenkät på ams.ax för att alla studerande ska få möjligheter att ge synpunkter och ändringsförslag gällande studiestöden.

    Arbetsgruppen samlar även in synpunkter om studiestödsregelverket som underlag till ett kommande lagstiftningsarbete med syfte att förbättra stödet. Den mest ändamålsenliga metoden att samla in dessa synpunkter är elektroniskt eftersom de studerande är spridda över hela världen. Så kommer vi att göra – demokratin ska ha sin gång!

    Tack, herr talman!

    Ltl Danne Sundman

    Talman! Det är alltid positivt när man får ett sådant svar att ens fråga har besvarats med att man har tillrättalagt det enligt frågan gjorda misstaget. Enkla frågor kan lite fungera som blåslampa med ett lite munstycke. Det är jättepositivt att den här gruppen nu har kompletterats med en representant för de studerande. Jag tror det är viktigt eftersom det också sker en återkoppling när studeranderepresentanten kanske diskuterar med sina vänner och bekanta och lever mitt i verkligheten som kund, precis som ministern sade.

    Jag tycker också att man i övrigt har helt rätta tankar i den här gruppen beträffande sättet att nå ut till de övriga studeranden som kommer att använda det nya studiestödssystemet. Jag är mycket nöjd med svaret. Tack.

    Minister Torbjörn Eliasson

    Tack, herr talman! Det gläder mig att ltl Danne Sundman är nöjd. Det är också bra att det finns blåslampor. I det här fallet, som jag beskrev, funkade blåslampan i efterskott. Vi kan visa med e-post datum att detta löste sig faktiskt innan Danne Sundman ställde frågan. Men det var en bra fråga.

    Talmannen

    Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

    Föredras

    10     Ekologisk odling och hållbar utveckling

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Camilla Gunells enkla fråga (EF 12/2010-2011)

    Samma förfarande gäller som vid föregående ärende.

    Ltl Camilla Gunell

    Herr talman! Den ekologiska produktionen på Åland motsvarar inte efterfrågan utan kunde öka och utvecklas betydligt. Landskapsregeringen eftersträvar hundraprocentigt ekologiskt jordbruk i sin hållbarhetsvision men i konkret handling verkar man i en annan riktning. Inte ens på landskapets egna marker prioriteras längre ekologisk odling, exempelvis på nyligen utarrenderade Grelsby kungsgård.

    Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Hur avser landskapsregeringen utveckla den ekologiska odlingen på Åland och långsiktigt uppnå sina mål för hållbar utveckling inom jordbrukssektorn?

    Minister Torbjörn Eliasson

    Tack, herr talman! Det här är en viktig fråga. Jag har förberett ett ganska uttömmande svar.

    Ekologisk produktion karaktäriseras av optimal, lokal resursanvändning. Växtnäring tillvaratas effektivt i gårdens kretslopp varför miljö- och vattenbelastningen är mindre i ekologisk produktion jämfört med konventionell.

    Landskapsregeringen har länge ansett att förutom de rent miljömässiga grunderna så bör ekologisk produktion också vara en gynnsam inriktning för det åländska lantbruket. Den ekologiska produktionens nischkaraktär är välanpassad till den småskaliga produktionens behov. Ålands insulära läge och klimat borde dessutom vara positiv ur växtskydds- och djurhälsosynpunkt. Landskapsregeringen har därför sagt att utvecklingen av en marknadsanpassad ekologisk produktion är en av de övergripande målsättningarna för det åländska lantbruket.

    Ekologisk produktion har enligt de moderna formerna bedrivits på Åland i snart 35 år. Under de senaste 10 åren har det skett en kraftigt arealmässig utveckling inom produktionsinriktningen. År 2010 fanns 2 955 hektar i certifierad ekologisk odling eller ungefär 21 % av den totala arealen och ytterligare 256 hektar i omställning till ekologisk produktion. Åland har med andra ord snart 25 % av den odlade arealen i ekologisk produktion, vilket är höga siffror i ett nordiskt eller europeiskt perspektiv. I Sverige är ca 10 % av odlingsarealen certifierad ekologisk produktion. Sveriges regering och riksdag har slagit fast att målsättningen är 20 % till 2013. I Finland är motsvarande siffra under 10 %. Landskapsregeringen har genom åren aktivt satsat på en utveckling av den ekologiska produktionen genom höga arealstöd inom miljöstödsprogrammet både till odling och till djurhållning. Landskapsregeringen har också med utgångspunkt i flera arbetsgruppsrapporter om den ekologiska produktionen vidtagit ett antal utvecklingsstimulerande åtgärder.

    Herr talman, exempel på detta är bland annat följande:

    – Kostnadsfri ekologisk produktionskontroll, om man jämför med omkringliggande regioner är den här typen av kontrollverksamhet avgiftsbelagd till full kostnadstäckning, men inte hos oss.

    – Subventionerad KRAV och LUOMU kontroll. Landskapsregeringen utför den kontrollen för kontrollorganisationerna och kostnaden för den del av kontrollen som landskapsregeringen utför tas inte ut av odlaren.

    – Prioritering av ekologiska försök vid försöksstationen. Fram till och med 2010 har ca en fjärdedel av försöken som utförts vid försöksstationen varit inriktade på ekologisk produktion. Från och med 2011 är ekologisk produktion en av tre inriktningar, eftersom vi tar bort en, bredvid grönsaker och fruktodling vid försöksstationen.

    – Satsning på en specialiserad rådgivare för ekologisk produktion vid den av landskapsregeringen finansierade rådgivningsorganisationen Ålands hushållningssällskap.

    – Investeringsstöd för ekologiska skördemaskiner inom trädgårdsproduktionen. Stöd ges inte för skördemaskiner inom konventionell trädgårdsproduktion.

    – Finansiering av mottagningsanläggning för ekologisk spannmålsproduktion. Det har varit en stor lyckosam satsning.

    Utvecklingen inom den ekologiska produktionen har varit positiv arealmässigt, men det ska erkännas att utvecklingen av produktiviteten inom den ekologiska produktionen inte varit så bra som det var tänkt. En stor andel av den omställda arealen har producerat ekologiskt vallgröda som används i konventionell djurproduktion. Detta har varit en miljömässigt positiv utveckling men landskapsregeringen har haft som målsättningen att få både en miljömässig positiv utveckling och en affärsmässig utveckling för gårdarna. Eftersom landskapsregeringen anser att om satsningen på den ekologiska produktionen och de relativt stora medel som läggs på den skall anses vara hållbar så bör det ju också produceras fler och mera ekologiska produkter från arealerna som konsumeras som ekologiska, inte konventionella.

    Landskapsregeringen har insett detta faktum och vidtagit några åtgärder inom landsbygdsutvecklingsprogrammet för att förbättra situationen. Som grundvillkor för stödet har införts hårdare krav på produktivitet samt mer omfattande utbildning samt krav på utnyttjande av produktionsrådgivning. Fortfarande är det många odlare som har kvar sina avtal om ekologisk produktion från det föregående landsbygdsutvecklingsprogrammet, men från och med 2011 kommer all ekologisk produktion att ske i enlighet med det nya landsbygdsutvecklingsprogrammet och de nya kraven.

    Ett problem i sammanhanget är att den nationella marknaden för ekologiska produkter inte utvecklats på samma sätt som markanden exempelvis har gjort i Sverige och Danmark, tyvärr. Eftersom man inom de flesta produktionsinriktningarna nästan alltid producerar i första hand för marknaden i riket har marknadskrafterna som skapar efterfrågan för produkterna varit för svaga för att stimulera till satsningar inom t.ex. trädgårdssidan. Vi ser emellertid en tydlig förändring gällande efterfrågan av ekologiska produkter nu. I och med att Åland tack vare initiativet att skapa ett ekologiskt mottagnings- och handelsföretag samtidigt ställer hårdare krav på produktivitet i stödsammanhangen så ökar produktiviteten snabbt inom näringen. Inom trädgårdssidan har stora enskilda satsningar genomförts på ekologisk fruktodling och ytterligare satsningar är på gång. Den stora utmaningen är att också öka volymerna inom grönsaksodlingen. Problemet är att där visar också den konventionella odlingen vikande produktivitet.

    Herr talman! När det gäller hållbar utveckling konstaterar landskapsregeringen att kommissionen i de övergripande dokument, som lämnats angående riktlinjer för jordbrukspolitiken efter 2014, är hållbart producerade kvalitetslivsmedel en av huvudmålsättningar för politiken i framtiden. Landskapsregeringen kommer med utgångspunkt i bl.a. dessa målsättningar och också med utgångspunkt i östersjöstrategin att utforma det nya landsbygdsutvecklingsprogrammet.

    Arbetet med hållbar utveckling kommer också att beröra andra områden än ekologisk produktion. Ett exempel är att nya ramdirektivet för växtskyddsmedel skall implementeras och en utgångspunkt i framtagande av direktivet har varit hållbar utveckling.

    Landskapsregeringen har vidare för avsikt att fortsätta de satsningar som nämnts inom den ekologiska produktionen. Under hösten 2011 kommer det nya programmet för landsbygdsutveckling att börja utarbetas. I detta arbete kommer vi återigen att fokusera på att hitta åtgärder som kan utveckla den produktiva marknadsinriktade ekologiska produktionen.

    Gällande landskapets egna marker har erfarenheten visat att initiativet gällande produktionsinriktning bör komma från odlarna själva för att det ska vara framgångsrikt. Tack, herr talman!

    Ltl Camilla Gunell

    Jag tackar för det väldigt utförliga och goda svaret. Jag är glad att ministern ändå tycker att ekologisk odling är en bra form och någonting som man bör eftersträva att utveckla på Åland.

    Anledningen till att jag ställde den här frågan är att man upplever inom ekoodlingen och även från producentförbundet att utvecklingen inom den ekologiska odlingen har stagnerat på senare tid och flera har signalerat att de överväger att sluta. Det här är en oroväckande utveckling med tanke på de goda målsättningar som ändå finns. Jag tror att vi har samma syn på vart vi ska sträva.

    Mina följdfrågor är två. Dels är det här med hållbar utveckling ett väldigt svårt begrepp. Det verkar vara nästan allt möjligt vad man önskar. Kan ministern närmare definiera vad man riktigt menar med hållbar utveckling just när det gäller jordbruksfrågor?

    Den andra frågan gäller varför man valde att inte längre premiera en ekologisk odling framom konventionell odling på landskapets egna marker, Grelsby Kungsgård? Kungsgårdarna har ju varit mönsterjordbruk. Landskapet borde kanske föregå med gott exempel där och ha valt ett ekologiskt anbud framom ett konventionellt. Där skulle jag gärna ha en närmare förklaring.

    Minister Torbjörn Eliasson

    Tack, herr talman! Jag tycker att ltl Gunell, jag och regeringen i väldigt hög utsträckning har samma syn på det här.

    Vi ser ju att man odlar så mycket ekologiskt som möjligt under förutsättning att det finns ekonomi i det. Vi kan inte räkna med att någon ska odla om man inte kan förtjäna sitt levebröd på det. Det handlar ju om hållbar utvecklingen. Svaret på den frågan är att det ska vara bra för naturen, men det ska också fungera ekonomiskt, om det ska bli hållbart i längden.

    När det gäller Grelsby Kungsgård så frågade ltl Gunell varför vi inte premierade ekologisk odling där. När det lämnades ut för anbud så fanns det möjlighet att välja vilken inriktning man skulle ta, om man ville odla konventionellt eller om man vill odla ekologiskt. I anbuden så premierade det inte men det premieras ju väldigt mycket via stöden. Odlar man ekologiskt så får man ut mycket, mycket mera per hektar plus alla de andra åtgärderna som jag redogjorde för tidigare. Det görs väldigt mycket och vi ser också ljusningar.

    Vi ska hoppas att de åtgärder som finns leder till att den ekologiska produktionen, som trots allt är mer än dubbelt större här än i Sverige, ändå fortsätter att utvecklas här på Åland. Det är vår förhoppning.

    Ltl Camilla Gunell

    Om jag kan få ett ja eller nej, anser då ministern att ekologisk odling är mer hållbar än konventionell odling?

    Vad gäller Grelsby Kungsgård så råkar jag veta att en av jordbrukarna gav två anbud både ett ekologiskt och ett konventionellt. Landskapsregeringen valde då det konventionella framom det ekologiska. Varför gjorde man det? Den lilla ekonomiska vinning som man får på att ta det högre anbudet handlar om 5000-6000 euro på ett år i landskapets ekonomi. Är det inte då viktigare principiellt, om man tycker att ekologisk odling ska premieras och utvecklas, att man skulle ha valt det ekologiska anbudet framom det konventionella?

    Minister Torbjörn Eliasson

    Tack, herr talman! Första frågan gällde vad som hållbart. Jag tror att ekologisk odling under optimala förutsättningar är mera hållbart än traditionell odling. Man använder ju inte konstgödsel eller bekämpningsmedel. Förutsättningen för att det ska fungera är att någon vill odla ekologiskt. Då måste det finnas en marknad och man måste kunna förtjäna pengar på det. Det här har ju utvecklats. Men vi har haft en liten stagnation framförallt på grönsakssidan, men det hoppas vi att vi kan förändra. Därför är stöden utarbetade på ett sådant sätt att det ska premiera.

    När det gäller Grelsby Kungsgård så har jag inte siffrorna med mig nu. Jag tror att vi fick in runt 30 000 euro per år i arrenden. Det är ju väldigt höga siffror. Anbuden gicks igenom väldigt noggrant. Det fanns inget ekologiskt alternativ som kunde konkurrera i den totala bedömningen som vi gjorde. Tack, herr talman!

    Talmannen

    Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

    Föredras

    11     Stornäset

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 13/2010-2011)

    Också här tillämpas samma förfarande.

    Ltl Carina Aaltonen

    Herr talman! I budgeten för 2010 säger landskapsregeringen att man har beredskap att arrendera ut mark för en högkvalitativ golfbana på Stornäset i Kastelholm. Opinionen mot att offra detta värdefulla natur- och kulturområde har varit stark. Eftersom frågan verkar ha gått i stå finns det skäl att undra om regeringen har lyssnat till denna opinion.

    Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Har regeringen äntligen övergivit planerna på att exploatera Stornäset och finns det i så fall andra alternativ för att utveckla golfdestinationen Åland?

    Minister Torbjörn Eliasson

    Tack, herr talman! Ledamot Carina Aaltonen undrar om regeringen äntligen har övergivit planerna på att exploatera Stornäset och i så fall vilka andra alternativ som finns för att utveckla golfdestinationen Åland?

    I frågan läser jag in ett intresse att utveckla golfdestinationen – det är bra, för vi måste åstadkomma något nytt och slagkraftigt för att Åland inte skall förvandlas från vinnare till förlorare!

    Jag kommer fortfarande ihåg hur lycklig jag blev när socialdemokraterna satte in sin insändare efter att jag hade presenterat Stornäset för dem.

    Först en kort historik. Golfprodukten, som förmodligen varit den bästa enskilda turismaktiviteten, började byggas upp i början på 1980-talet. Utvecklingen var speciellt stark under 90-talet. I takt med att nya attraktioner kom till kom även nya gäster och de betalade bra för sig. Redan i slutet av 90-talet, när konkurrensen hårdnade utifrån, när andra turismområden insåg hur bra golfen som turistprodukt är, så insåg de flesta här på Åland att kvaliteten måste höjas och att en till 18-håls golfbana med nya utmaningar behövdes för att den positiva utvecklingen skulle kunna gå vidare.

    Eftersom det har visat sig att det svåraste när man ska etablera en ny golfbana är att finna ett attraktivt och lämpligt område riktades blickarna först mot den av landskapet ägda Grelsby kungsgård. Det hade varit ett utomordentligt bra sätt att utnyttja byggnaderna och det vackra området, men projektet sprack tyvärr på grund av flaskhalsen mellan östra och västra sidan – lite privat mark hade behövts för att få en funktionell planering, men det kunde inte åstadkommas.

    Därefter kom Godby/Ämnäs in i bilden. Ett markbytesförfarande bereddes av dåvarande landskapsstyrelse – ett byte mellan privat mark i Godby/Ämnäs och landskapets marker på Grelsby kungsgård. Som vi alla minns så blev det stora protester och inte heller det projektet blev politiskt genomförbart – förslaget röstades ner i budgetbehandlingen i december 2007.

    Vintern 2009 lanserades Stornäset som ett möjligt område för den nya golfbanan. Förslaget resulterade i en skrivning i 2010 års budget med ett förslag från landskapsregeringen och en avsiktsförklaring från ett enigt lagting. Under momentet nationella investeringsbidrag står följande i budgeten: ”Av de tidigare budgeterade anslagen har 1 500 000 euro avsett investeringsbidrag om 30 % för ett högkvalitativt golfprojekt. Landskapsregeringen har beredskap att arrendera ut mark för en högkvalitativ golfbana på Stornäset i Kastelholm.

    Landskapsregeringen återkommer till lagtinget för beslut om markarrangemangen till de delar landskapets marker berörs och med förslag om nödvändiga anslag vid behov i samband med budget då en formell finansieringsansökan föreligger och beslut om finansiering och markarrangemang erfordras.” Så stod det i landskapsregeringen budgetförslag.

    Sedan kom lagtinget in och det diskuterades. Finansutskottet kom in i bilden och man gjorde sin behandling. Jag tänker också citera ur finansutskottets betänkande: ”I ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion nr 50 föreslås att motiveringen till moment 47.03.44. ändras enligt följande: ”Medel ur anslaget kan även användas för utredningar i avsikt att etablera en högkvalitativ golfbana på Jomala gård.

    Utskottet föreslår att finansmotion nr 50 förkastas med hänvisning till att det redan planeras en högkvalitativ natur- och miljöanpassad golfbana på Stornäset i Kastelholm. Utskottet konstaterar att det av landskapet ägda området är 170 ha stort och att en golfbana, till vilken beräknas åtgå ca 70 ha, kan anläggas på ett sådant sätt att Stornäsets miljö- och rekreationsvärde samt ortsbefolkningens önskemål tillgodoses.

    Utskottet har erfarit att en ansökan från Ålands golfklubb r.f. inlämnats till landskapsregeringen.

    Efter att Ålands golfklubbs r.f. föreslagit hur en dragning av en 18-håls golfbana kan göras i det aktuella området på ett optimalt sätt är klubbens avsikt att arrendera en del av Stornäset för ändamålet. Utskottet har också erfarit att Ålands golfklubb r.f. är beredd att bygga en högkvalitativ golfbana och att själv finansiera bygget enligt de principer som anges under momentet i budgetförslaget.

    Utskottet förutsätter att upphandlingen av arrendet skall följa gällande bestämmelser”. Så långt lagtinget som alltså tog ett positivt beslut.

    Herr talman! Det som sedan hänt under år 2010 och fram till nu är att landskapsregeringen avslagit golfklubbens ansökan om att arrendera mark på Stornäset. Det finns ju motstridiga intressen vad gäller användningen av området och därför måste först utredas hur golfbanan ska dras på ett optimalt sätt. Därefter kan det aktuella området bjudas ut i ett öppet anbudsförfarande.

    Landskapsregeringen bereder sedan hösten 2010 ett utlåtande till delgeneralplan av Kastelholmsområdet och i detta sammanställs landskapets, i form av markägare, planer för användningen av området. I denna beredning har avdelningarna gett sina förslag – näringsavdelningen har föreslagit att lagtingets budgetskrivning angående Stornäset skall tas med, dvs att lagtingets viljeyttring följs.

    Näringsavdelningen har sedan beredskap att med hjälp av expertis utreda dragningen av en golfbana på Stornäset så fort landskapsregeringen gett klartecken i kommande utlåtande till Sunds kommun.

    Herr talman! Ledamot Carina Aaltonen undrade även om det finns några alternativ till Stornäset? Ja, det anser jag. Det finns ett alternativ; Godby/Ämnäs. De aktuella privata markområdena har inte exploaterats ännu. Finns viljan och intresset så kan området arrenderas ut eller säljas direkt till ett företag som driver den planerade golfresorten. Landskapet behöver inte blandas in i lösningen av markfrågan. Det finns fortfarande 1,5 miljoner öronmärkta euron i budgeten och en skrivning att stöda en golfsatsning med 30 % av godtagbara investeringskostnader.

    Som jag ser saken så är det helt enkelt upp till privata intressen och kommunen att driva också Godby/Ämnäs vidare. Villkoren är klara och tydliga! Tack, herr talman!

    Ltl Carina Aaltonen

    Herr talman! Ministern kan sin golfhistoria. Han har ett engagemang i den här frågan. Vi vet att både ministern och golfklubben har lagt ner många timmars arbete för de här planerna som gång på gång har havererat. Min förhoppning är att Stornäset ska lämnas orört och att man tar fram nya planer, om golfen ska utvecklas, såsom Godby/Ämnes.

    Finns det privata intressenter som är beredda att gå vidare med det här? Kan Stornäsets vänner och alla de 900 personer som i december 2009 skrev på mot en golfbana på Stornäset känna sig lugna och veta att landskapsregeringen inte kommer att gå vidare och bryta mot principbeslut och konventioner?

    Minister Torbjörn Eliasson

    På fråga A svarar jag; vi har i budgeten formulerat villkoren för hur det kan gå till att exempelvis i Godby/Ämnes förverkliga en golfbana. Det är upp till de privata entreprenörerna, om de fortsättningsvis vill satsa på det här, att komma till landskapsregeringen. Jag känner inte till om det intresset finns idag. Men finns det så är det ju bra. Jag har varit med och kämpat för alla tre alternativen. Jag anser att det är viktigt att vi får en till golfbana.

    Pengarna finns, 1,5 miljoner är redan öronmärkt och ett löfte om 30 procent. Det är upp till de privata entreprenörerna och naturligtvis till markägarna. Det är de som i första hand måste prata ihop sig och komma överens om hur man startar ett företag som driver det här. Då finns landskapsregeringen som ekonomiskt bollplank.

    När det gäller om Stornäsets vänner kan känna sig lugna så svarar jag ja på den frågan, det kan de. Jag är övertygad om att vi kan bygga 18 fina golfhål där och klara ut även de andra intressena. Mitt svar på fråga B är ja.

    Ltl Carina Aaltonen

    Med andra ord så kan Stornäsets vänner inte känna sig speciellt lugnade av det här svaret.

    Stämmer det att det i dagsläget endast finns ett regeringsparti som stöder en golfbana på Stornäset? Eller är det kanske rentav bara näringsministern som vill offra Stornäset och deras värdefulla natur- och kulturvärden?

    Man kan ju konstatera att regeringen har lyssnat på en stark opinion när det gäller vårfågeljakten och att det då fanns 4000 namnunderskrifter. Stornäsets vänner hade i december 2009 bara 900 namn. Om man samlar in flera namn så kanske det kan vara ett sätt att få regeringen att lyssna på opinionen.

    Min fråga var om det stämmer att det är centern som nu driver på frågan om en golfbana på Stornäset? 

    Minister Torbjörn Eliasson

    Ja, det är väl viktigt att man svarar korrekt. För det första ska man alltid lyssna på opinioner, det är självklart. Visst lyssnar vi också till Stornäsets vänner. De har varit här när vi har diskuterat det. Själv har jag varit i Kastelholm och berättat om de här planerna för folk som representerade Stornäsets vänner. Visst lyssnar vi på dem. Kommer man så långt att man kan få fram en dragning av golfbanan så då har man något att visa. I dagens läge är det ingen som vet hur det här är tänkt, för vi har inte kommit längre.

    Om det bara finns ett parti som står bakom det här, så svarar jag så här; näringsministern står definitivt bakom det, vilket också var en delfråga. Det här ska nu diskuteras i regeringen. Vi ska ta fram ett utlåtande till delgeneralplaneringen av Kastelholmsområdet. Vi får se hur regeringen ställer sig. Jag tänker inte spekulera mera i det. Jag vet att jag har mitt parti bakom mig i den här frågan. Vi får se. Tack.

    Talmannen

    Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

    Föredras

    12     Skärgårdsnämndens sekreterare

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 14/2010-2011)

    Ärendet avförs och upptas vid ett senare plenum.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 14.03.2011 kl. 13.00 då det hålls en allmänpolitisk debatt. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 15.32).