Föredras

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop, 26 ledamöter var närvarande. Gun Carlson infann sig efter uppropet.

 

Om ledighet från plenum idag samt den 14 januari 2009 anhåller vice talman Gunnar Jansson för deltagande av huvudstadskonferens i Oslo samt lagtingsledamöterna Johan Ehn och Torbjörn Eliasson på grund av sjukdom. Beviljas.

 

Bordläggning ärende 1

Social- och miljöutskottets betänkande nr 2/2008-2009 om oljeutsläppsavgift. (FR 24/2007-2008).

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum onsdagen den 14 januari 2009. Godkänt? Godkänt.

 

Remiss efter bordläggning ärende 2

Landskapsregeringens framställning med förslag till andra tilläggsbudget för år 2008. (FR 12/2008-2009 och FM 69/2008-2009). /Fu/ (Bordlagd 7.1.2009).

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Regeringarna runt om i Europa presenterar åtgärdsprogram för att motverka finanskrisens realpolitiska effekter på ekonomierna. Även i USA så presenterar den tillkommande presidenten Barack Obama ett stimulanspaket. Det är klassisk Keynesianism som vi ser, företagsstöd till dem som nyanställer, investeringar i skolor och annan infrastruktur med mera, allt för att få hjulen att rulla. Skillnaden mellan USA och Europa är att man i USA saknar trygghetssystem. Folk få gå från hem och hus när de blir arbetslösa eller saknar pengar för att betala sina lån. De rika klarar sig givetvis bättre, medan de mest utsatta får ty sig till välgörenhet och osäkerhet. Välfärdsstaten, som vi känner i olika varianter i Europa, brukar tillskrivas den preussiska rikskanslern Otto von Bismarck, som genom att införa en sociallagstiftning trodde sig kunna få slut på de socialdemokratiska partiernas krav på politisk förändring. Att Bismarck i sin kamp mot arbetarrörelsen, var en av de första att skapa en av hörnstenarna i den socialdemokratiska ideologin, en historisk kuriositet som idag kanske fallit i glömska men som det är trots det, är värt att känna till. Skillnaden mellan USA och Europa, i detta hänseende är, att i de europeiska länderna spelar staten en samhället en aktiv roll i landets ekonomi och politik. I de nordiska länderna är statens roll särskilt stor. Den nordiska modellen präglas av en stor offentlig sektor som traditionellt har till uppgift att upprätthålla full sysselsättning tillsammans med arbetsmarknadens parter, och att producera och fördela välfärden så alla ska ha jämlik tillgång till vård, skola och omsorg. Allt detta sköts genom omfattande lagstiftning och en hög beskattningsnivå på inkomster och andra skatteobjekt. När ekonomi sviktar i företagen äventyras den nordiska modellen. Arbetslösheten kostar staten, skatterna minskar och företagen vill sänka lönerna och sina övriga kostnader.

I Mariehamns stad gjorde vi en studie hösten 2007 av lågkonjunkturen på 1990-talet och dess effekter på stadens ekonomi. Utan att gå in i detaljer, så kunna man konstatera, att försämringen kom snabbt. Den hade allvarliga ekonomiska konsekvenser för staden. Arbetslösheten kostade staden direkt i sociala utgifter. Samtidigt minskade intäkterna pga. mindre skatter. Arbetslösheten slår således dubbelt på ekonomin. Landskapsregeringens säger i de allmänna motiveringarna till den här tilläggsbudgeten att man ska komma med stimulansåtgärder och visa på besparingar. När och hur detta ska ske förblir dock oklart efter den senaste remissdebatten i den här frågan, här i salen. Mitt intryck av debatten är att regeringen koncentrerar sig på besparingar i landskapets egen budget eller i de sk.konsumtionsutgifterna. Senare under veckan, förra veckan gick finansministern ut och talade om anställningsstopp och jag tror det var indragning av 120 nya anställningar fram till år 2020. Nu ska varje nyanställning prövas och alternativ skall sökas. Några stimulansåtgärder har inte konkret presenterats. Regeringen bedömer tydligen att behov inte föreligger förrän arbetslösheten börjar stiga. Samtidigt som man säger sig arbeta stenhårt för att bevara nuvarande arbetsplatser. Att regeringen nu noga ska pröva varje nyanställning är ingenting nytt. Titta i finansutskottets betänkande från år 2003. Där finns motsvarande förfarande beskrivet och godkänt av lagtinget, antagligen av finansministern själv. Strategin att räkna hur många huvuden som ska bort inom förvaltningen, är enligt oss socialdemokrater, en alltför billig och grov metod att spara inom förvaltningen. Om regeringen verkligen menar allvar, så handlar det mera om att pröva förvaltningar eller verksamheter, än att sitta och väga varje tjänst på guldvåg.

Ska näringsavdelningen moderniseras och anpassas till vår nuvarande näringsstruktur? Eller ska den fortsätta att vara en jordbruksavdelning med några EU konsulenter för resten av näringslivets behov?

 

Herr talman, i förra detta Sovjetunionen florerade vitsar om de olika delrepublikernas egenheter. Jordbruksverket i Jerevan, i Armenien, var en ständig källa till vitsar om de sovjetiska jordbrukens överbyråkratisering. Av någon anledning tänker jag ibland på Jerevan när jag konfronteras med landskapets näringsavdelning. Det skulle inte förvåna om jordbruksverket i Jerevan idag krympt till samma storlek som i Mariehamn. Slutsatsen av detta är antagligen att det knappast fungerar tillfredställande på något ställe. Nåväl, herr talman, summan av denna utvidgning är för socialdemokraterna, att omstrukturering av landskapsförvaltningen är metoden att spara. Eller för att citera talman Roger Nordlund, som i senast numret av "Nyset" som är Mariehamns pensionärsförening tidning, konstaterar att Finland och många andra länder, under 1990-talet, gjorde kraftiga strukturomvandligar i sina förvaltningar. Här på Åland, har vi fortfarande en hel del arbete att göra när det gäller att se över de strukturer vi har i samhället, skriver talmannen. Synd, att han inte kom på detta så länge han var lantråd. Då hade säkert mycket redan blivit gjort.

Struktur -07 var ett sådant försök att ha sju skolor, samla resurserna, skapa mer effektiv organisation och öka produktiviteten. Nu väntar vi på ett nytt förslag. Processen hittills har fortgått i mörker utan allmän insyn och absolut ingen diskussion. Löften har givits att ett meddelande skulle komma senast förra hösten, så till julen, nu vet vi inte när det kommer. Inte bra, så menar chefredaktören på en av orten utkommande tidning, som uttryckte sig så nyanserat. En viktig stimulansåtgärd är att skapa arbetsmarknadsutbildning för att företagen skall bibehålla sin konkurrenskraft.

Den svenska LO ekonomen Gösta Rehn, utarbetade många fina metoder för att stimulera svensk ekonomi i samband med krisen på 30-talet. Han utgick i sitt resonemang från samma påstående som nu också hörs i debatten. Öka löntagarnas köpkraft. I Frankrike försökte man med detta på 30-talet men resultat blev nedslående. Kostnaderna för företagen blev givetvis för stora. Minska arbetstiden med bibehållen lön, kostnaden fortfarande för hög för företagen, anpassa lönerna till nedgången för att minska företagens kostnader. Resultatet blir givetvis minskad köpkraft bland löntagarna. Rehn kom slutligen fram till att staten ska ta på sig det ekonomiska ansvaret för att stimulera ekonomin. Det ska i första hand ske genom arbetsmarknadsutbildning, som ökar företagens konkurrenskraft när lågkonjunkturen viker och efterfrågan på arbetskraft igen stiger. Den formen på av kompetenshöjning borde vi satsa på nu. Det är någonting helt annat än att rikta enskilda åtgärder till dem som drabbats av arbetslöshet. Det är någonting helt annat än lärlingsutbildning.

Hörde häromdagen en diskussion på vår lokala radio då två åländska bankmän ivrigt uppmanade ålänningarna att öka sin köpkraft. Det är många som tycker att nu ska löntagarna handla helst mera än tidigare för att den ekonomiska tillväxten inte ska försämras. Tanken är god men knappast realistisk. Löntagarna minskar sin konsumtion eftersom de är oroliga för sina jobb. De som har besparingar spekulera också i att priserna ytterligare ska falla. Förtroende för marknaden, börsen och finansieringsinstituten är låg. Var och en ser nu till sitt eget bästa. Löntagarna känner inte att det är deras ansvar utan regeringarnas, finansvalparnas och direktörernas sak att reda upp det som de ställt till med. Ekonomi handlar mycket om förväntningar. Löntagarna sparar nu sina pengar, och väntar på bättre tider. Det är politikens uppgift att vända utvecklingen. Ekonomiska stimulansåtgärder kan vi göra gemensamt genom att tidigarelägga investeringar som är nödvändiga eller produktiva. Exempelvis äldreboende av olika slag, de färdigt planerade besökscentret i Bomarsund, eller ökade insatser för vindkraft och alternativa uppvärmningssystem. Detta är inte enbart kostnader utan nödvändiga satsningar som behövs för att trygga välfärden, öka turismens attraktions kraft och verka för ett hållbart Åland. För bibehållen köpkraft, kan man öka transfereringar till grupper, som oberoende av konjunkturen har behov av större konsumtion. Hit hör barnfamiljer och pensionärer som lever under den relativa fattigdomsgränsen. Vi saknar fortfarande förverkligandet av vallöftet om ett pensionstillägg. Nu om någonsin behövs det.

Herr talman, jag ser det som värdefullt att vi öppet och fördomsfritt diskuterar båda besparings- och stimulansåtgärder, för att den ekonomiska nedgångens skadeverkningar ska bli så små som möjligt och skona alla från arbetslöshet. Stålbad och andra klyschor bidrar inte till goda lösningar. Vårt samhälle har stora tillgångar. Den offentliga sektorns behov av omstrukturering är uppenbara och våra finanser gör oss välrustade att stimulera den åländska ekonomin så att arbetslöshet och socialt utanförskap förhindras.

Finansutskottet har i samband med budgetbehandlingen visat politisk handlingskraft. Också denna gång är det viktigt att utskottet skapar förutsättningar för ett enigt betänkande som samtidigt ger regeringen vägkost ifråga om besparings- och stimulansåtgärder i den första tilläggsbudgeten för år 2009.

 

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack herr talman! Det var många intressanta synpunkter som framförs även om jag inte håller med dem. Jag funderar om det är rätt forum som man framför det här i? Det är nämligen så att vi har tagit en budget redan för 2009 som antogs i landskapsregeringen i slutet på oktober. Den behandlades i lagtinget och sedan så behandlades den i finansutskottet. Det kom också ett betänkande därifrån som vi har behandlat här i salen. Innan det betänkande kom överhuvudtaget, så tog man den här "städarbudgeten" en tilläggsbudget för 2008 som vi diskuterar just nu. Vi var rörande överens om här i salen, att det skulle komma en tilläggsbudget i mars där just de här sakerna som vi diskuterar nu skulle behandlas, där landskapsregeringen skulle ha haft en chans att påverka det och göra någonting åt det. Det har överhuvudtaget inte varit aktuellt att göra någonting här. De man anklagar de för, de man frågar efter har vi redan varit överens om att ska komma i mars. Varför ställer man frågorna nu? Beror det på ett kort litet avsnitt om information, om att man håller på att formulera om sig i de här frågorna? Eller varför debatterar man de här frågorna?

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag förstår inte vad ledamot Åke Mattsson har för sorts invändningar mot att vi i den folkvalda församlingen diskuterar ekonomin för 2009. Vi har en skrivning i allmänna motiveringarna och socialdemokraterna har lämnat in en motion som berör samma sak. Om liberalerna inte vill diskutera offentligt så är det bara att avstå. Vi, åtminstone från socialdemokratiskt håll, anser att det är vår skyldighet att inför väljarna föreslå det vi anser är det riktiga som nu ska göras.

 

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Det är kanske också så att man diskuterar de frågor som ärendet gäller. Tittar man här så finns det några rader där man informerar om konjunkturläget där man är färdig att ta fram olika åtgärder för 2009 pga. det ekonomiska läget. Med stöd av det så kan man debattera det här, annars kan man bli avbruten av talmannen. Tack vare att man har skrivit in det som information så kan man debattera det här. För det här handlar ju egentligen om olika andra saker som t e x att kostnaden för bränsle till skärgårdsfärjorna har stigit, kostnaderna för ÅHS har stigit osv. Det är ju det som behandlas, man stämmer av 2008. Det är inte framtiden, utan de är en avstämning att man avslutar 2008. Det är det vi diskuterar just nu. I mars, kommer vi att diskutera de som socialdemokraterna diskuterar just nu, då är vi beredda att diskutera det och då kommer vi med förslag. Därför finns det inget förslag. Man frågar efter någonting som inte finns. 

 

Ltl, Barbro Sundback, replik                  

Herr talman! Det faktiskt inte antingen eller. Det är både och. Om ledamot Åke Mattsson vill diskutera ÅHS kostnader o s v, varsågod. Men jag betackar mig för Åke Mattssons försök att begränsa min och andras rätt att tala i den här församlingen. Det är ett väldigt "oliberalt" ställningstagande måste jag säga.

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Man kan fråga sig om ledamoten Barbro Sundback stödde finansförslaget som lades fram av en regering som bestod av socialdemokrater och några andra partier för drygt ett år sedan efter som nu har framförts.

Ledamot Sundbacks attacker mot näringsavdelningen och det åländska jordbruket upphör aldrig så länge som hon får stå i talarstolen. Jag är stolt över det som vår självstyrelse politiska viktiga organisation upprätthåller, för att verkställa EU:s jordbrukspolitik även på Åland.

 

Ltl, Barbro Sundback, replik

Ja, till de senaste har vi nog förstått ledamot och minister Mattssons inställning när det gäller det åländska näringslivet. Men på vilket sätt tänker minister Mattsson utveckla det resterande näringslivet på Åland? Jordbruket står väl för ungefär 2 % av bruttonationalprodukten. Alla de övriga? Vi har nog förstått att Mattsson är beredd att gå i döden för de åländska jordbruken. Åsikter och förslag om hur de övriga näringslivet ska utvecklas?

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jordbruket står för si och så stor andel av vårt BNP ja, men vi sysselsätter betydligt fler. Det övriga näringslivet får ganska stort stöd i vår rådgivningsorganisation och investeringsstöd av näringsavdelningen. Jag skulle vilja vända på politiken, hur skulle det åländska jordbruket se ut med Barbro Sundback i ledningen?

Ltl, Barbro Sundback, replik

Ja, herr talman! I en sådan position skulle jag nog undvika den här "Jerevan stämpeln", som jordbruksavdelningen alltmer får nu. Det är ju inte tjänstemännens fel, utan det är politikerna som ensidigt fokuserar på en enda näringsgren som får allt mindre betydelse, de facto, i fråga om sysselsättning och i övrigt. Nog tillhör det de förgångna att diskutera som ledamot Mattsson gör. Men det kräver ju nog engagemang och kunskaper och om annat än jordbruk om man ska kunna utveckla näringsavdelningen.

 

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa

Herr talman! Också den blivande presidenten i USA som ledamoten Sundback refererade till, har ju fått under sitt arbete och processen fram mot sitt tillträdande fått göra nya bedömningar och inse svårigheten att rikta stimulansåtgärder rätt, så att man verkligen når de effekter som man efterstävar. Senast för några dagar sedan fick vi alla läsa i media om att Barack Obama döper och stöper om sitt stimulanspaket, uppenbarligen efter eftertanke om att nu är det väldigt viktigt att man når de rätta mottagarna så att pengarna kommer rätt till användning. Vi har inte heller resurser att lösa alla problem. Det sa också den blivande presidenten Barack Obama. Jag vill hävda att vi i ordinarie budget för 2009 presenterar åtskilliga stimulansåtgärder. Vi har investeringsförslag som är större här lokalt sett, än vad det var året förut. Jag återkommer.

 

Ltl, Barbro Sundback, replik

Ja, om minister Perämaa vill mäta sig med den blivande presidenten i USA så tycker jag att det är bra. Skillnaderna är ganska många, men om vi ser på finanspolitiken och den konjunkturpolitik som man tydligen går in för, så är det ju det, att Obama, innan han blev president kommer med stimulanspaket, han är dynamisk och villig att förändra det snabbt om det så behövs. Vi har ju inte egentligen ännu fått ett enda förslag på de stimulansåtgärder som talas om här i de allmänna motiveringarna, utan regeringen hänvisar till en budget som lagtinget just och just har godkänt och som man kräver att ska göras om.

 

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Ja, herr talman, om det så behövs, sade ledamoten Sundback i sin replik, som president Obama genomförde om det så behövs. Det här är nyckelord. Det gäller att se till att vi använder oss av de resurser vi har, och riktar de rätt så att vi verkligen får en effekt. Man kan inte bara säga att nu bygger vi cykelbanor för alla pengar eller någonting sådant, det måste verkligen riktas rätt. I ordinarie budget för 2009, som ledamot Sundback säger, att med nöd och näppe blev godkänd med de facto ändå blev godkänd. I den budgeten finns det många stimulansåtgärder, vi kunde gärna diskutera de också, men det är som det inte skulle intressera ledamoten Sundback det som vi redan har beslutat om. Över 20 miljoner investeringar här lokalt, skattesänkningar via kommunerna på 1,8 miljoner. Pengar, för att tillsammans med näringslivet börja jobba för det som tankesmedjan redan har jobbat fram och många andra saker, stöd till de pensionärer som har lägst inkomster. Det finns oerhört många åtgärder, vi har ett bra system via AMS osv. Vi förstärker dem, det görs mycket.

 

Ltd, Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det där känner vi ju till. I den här tilläggsbudgeten så informerar ju regeringen lagtinget och alla andra om att det ska komma nya stimulansåtgärder. Det kan man inte berätta, man vill inte diskutera det. Det ska man presentera 2009, man hur vad det med behovs- och resursplanen? Det var på samma sätt, det blev ingenting. Hur vad det med budgeten? Det skulle komma många svar på frågor i första tilläggsbudgeten 2008. Inte kom det. Vi tror inte mera på det här pratet att vi ska sitta och vänta. Vi har för många "floppar" från regeringen i fråga om ekonomin.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är därmed avslutat. Nästa anförande ges till lagtingsledamot Folke Sjölund.

 

Ltd, Folke Sjölund

Herr talman! Hoppas att min röst ska hålla idag. Jag vill börja med att återvända till det ärende som vi de facto ska behandla, nämligen andra tilläggsbudgeten för 2008 den s.k. "städarbudgeten". Det är därför jag vill understryka just det, att effekterna av den här tilläggsbudgeten som vi nu behandlar, upphörde att gälla 31.12.2008. Effekten av den är att se till att bokslutet kan göras på ett vettigt sätt för 2008. Där man gör nödvändiga justeringar av olika orsaker. Sådana orsaker som man inte har kunnat förutse, t e x bränsleprisernas utveckling, sådana saker som härrör från att kostnadsutvecklingen har varit högre än beräknat, vilket föranleder tilläggspengar till kommunerna osv. Det är den typen av enkla bokslutsåtgärder som den här tilläggsbudgeten behandlar.

Sen, här talman så är jag lite osäker på om jag är återflyttad till en sådan här "deja vu" upplevelse att jag har återkommit till november 2008 när det här årets budgetbehandling påbörjades i lagtinget. Jag har en helt annan tolkning än socialdemokraterna har, när det gäller innebörden eller status när det gäller andra stycket här i allmänna motiveringen. Där landskapsregeringen kommer med en enkel upplysning, om att man håller på med att förbereda den tilläggsbudget, som vi var överens om redan i samband med den ordinarie budgeten, skulle komma i början av mars. En sådan tilläggsbudget kräver naturligtvis beredning. Det är precis som finansminister Perämaa säger, de stimulansåtgärder som vidtas, så har ett övergripande syfte. Det är att garantera att sysselsättningen bibehålls. Det är de som är det avgörande när det gäller stimulansåtgärder.

I senaste debatten, under tilläggsbudgeten, så tyckte jag att det fanns flera positiva inlägg, också från oppositionens sida. Man visade en beredskap att vara med och bidra och diskutera på vilket sätt ska vi utforma ett optimalt, eller så bra som möjligt, stimulanspaket. Det tycker jag är något att ta fasta på. Däremot, kan man säga med ett undantag, när socialdemokraterna har kommit med en finansmotion, och därmed också i den finansmotionen så har socialdemokraterna kommit med sitt recept, sitt stimulanspaket. Det betyder i praktiken det att socialdemokraterna ställer sig på sidan om de diskussioner som regeringspartierna är beredda att föra med oppositionen. Vi har inga behov av att diskutera med socialdemokraterna, vi kan ju läsa innantill i pappren, vad det står.

Den fortsatta behandlingen av stimulanspaket, som kommer att pågå en tid framåt, för att resultera i en tilläggsbudget som kommer i mars. Det arbetet kommer att vara omfattande, det fortsätter hela tiden.

Herr talman! Jag vill nu till slut understryka det, att den liberala lagtingsgruppen står helt bakom det förslag till den andra tilläggsbudgeten för 2008 som nu behandlas.

 

Ltd, Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag tycker att vi ska låta talmannen vara talman här i parlamentet. Det är lagtingets talman som avgör huruvida ärendena är lagliga och ska upptas till behandling. Det är talmannen som avgör vad ledamöterna säger, om det går utanför de gränser som lagtingsordningen sätter upp. I de här faller så är det klart innanför de formella gränserna, eftersom de är ett stycke i de allmänna motiveringarna. De är de facto så, att den här budgetens allmänna motiveringar har mera ekonomisk politik i förhållande till hela motiveringens längd. Det är inget absolut fel att göra som socialdemokraterna gjort, motionera. Jag tycker inte att man ska komma med sådana insinuationer. Det här har också utretts i talmanskonferensen som också har konstaterat att det är helt korrekt. Så vänligen debattera i sak och ifrågasätt inte andras agerande, om de nästan har rätta att vara här.

Ltd, Roger Jansson, replik

Herr talman! Traditionen i lagtinget, liksom i andra parlament, bjuder att i samband med tilläggsbudgeten så ges man möjlighet att diskutera ganska brett den ekonomiska politiken. Normalt har lagtinget numera tre budgetbehandlingar. Då är det rimligt att vi varje sådant tillfälle ges ganska fria möjligheter att diskutera ekonomiska politiken. Allt annat vore misslyckat.

Ltl Sjölund sade att effekten av en "städarbudget" upphör 31.12.2008. Mera fel än så kan man väl knappast ha. Jag gick just igenom budgeten och hittade över 15 moment som alldeles klart har applikationer in på nästa år och därpå följande år. Dessutom kan man säga att alla moment i en bokslutsbudget, "städarbudget" så påverkar den kommande budgeten för 2009-2010 osv. Hur kan man ha den sådan inställning?

 

Ltd, Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det är klart att de moment som finns upptagna, den sifferstat som finns, den ingår i bokslutet och därmed så är den avklarad. Sen kan man då möjligen hitta formuleringar som har indikationer för framtiden men visst är ju så att den här tilläggsbudgeten är för att bokslutet skall göra upp på ett riktigt sätt.

 

Ltd, Roger Jansson, replik

Herr talman! Som medlem av en regeringspartigrupp som måste man kunna lite bättre om hur systemen fungerar. Enligt den lagstiftning vi har, så skall de kända kostnaderna och utgifterna redovisas i budgeter. Därför har man, före vi har gjort upp en ny finans förvaltningslag, kravet på sig gentemot varje landskapsregering, att redovisa kända kostnader och intäkter inför den process som sedan resulterar i ett bokslut. I och med den här behandlingen skulle vi ha färdigtbehandlat frågorna när de kommer upp i bokslutet, det stämmer ju inte. Det här är en uppskattning från landskapsregeringen, per den 4 december, hur man tror att momentet kommer att utvecklas. Att redovisa för det, när det är någorlunda större förändringar. Sedan kommer bokslutet, med all säkerhet, att se lite annorlunda ut. Bokslutet diskuterar vi sedan i juni eller när det nu blir.

 

Ltd, Folke Sjölund, replik

Javisst, herr talman, precis så är det. Det här motsäger inte alls det som jag har sagt.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. Nästa replik går till ledamot Sundback.

Ltl, Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag hoppas att jag inte hörde rätt men jag tyckta att ledamot Sjölund sa att pga. att vi som representanter för socialdemokraterna har framfört synpunkter på tilläggsbudgeten, skrivningar och kommit med en finansmotion, så skall vi straffas av liberalerna, genom att vi inte då skall få möjlighet att diskutera den kommande tilläggsbudgeten med regeringen. Är det riktigt uppfattat?

 

Ltl, Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det handlar nog inte alls om någon bestraffning. Det är så, nu har vi, svart på vitt, socialdemokraternas syn på det här och det räcker i det här sammanhanget.

 

Ltl, Barbro Sundback, replik

Herr talman! De förslag vi har kommit med är inte alls på långa när, alla synpunkter vi har. Det förvånar mig att liberalerna partiet inte klarar av öppen och fri debatt. Min historia berättar för mig att liberalernas kanske största bidrag till den politiska historien, det är kampen för yttrandefrihet och allas möjligheter, utan risk för repressalier, att få säga sin åsikt. Jag undrar om det inte skulle vara värt för liberalerna att lite gå tillbaka till sina rötter. Annats så ser vi nu ett liberalt parti som använder makten, för att försöka tysta ett annat parti som har åsikter, om hur den ekonomiska politiken ska drivas. Det låter främmande och skrämmande.

Ltl, Folk Sjölund, replik

Herr talman! Om nu ledamoten Sundback har den tolkningen så kan jag kanske inte påverka det men det är fullständigt klart att socialdemokraterna likaväl, som vilket annat parti som helst i den här församlingen, har full frihet att föra fram precis vilka åsikter som helst, absolut! Så det är inga problem alls med det. Sen är det en annan ska att vart och ett parti som ingår i en regeringskoalition måste också göra sin bedömning av vilken information behöver man hämta in. Det måste man ha full frihet att göra.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. Nästa replik går till ledamoten Camilla Gunell.

Ltl, Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det så man tänker på Emil i Lönneberga när han var på marknaden och skulle dricka sockerdricka och säger att "när jag inte har pengar så kan jag inte dricka sockerdricka, och när jag har pengar så får jag inte dricka sockerdricka, så när i "hundan" ska jag dricka sockerdricka"? I samband med finansutskottets betänkande i december, så ville vi tala stimulansåtgärder och finanskris, då sa man från regeringen att förvärrar krisen om vi talar om den. Nu har det kommit en tilläggsbudget där man själv talar i allmänna motiveringarna om stimulansåtgärder och då får vi inte heller tala stimulansåtgärder. Så när i "hundan" ska vi tala stimulansåtgärder?

Ltl, Folke Sjölund, replik

Ja, herr talman inom regeringspartierna så talar vi hela tiden om den ekonomiska situationen och vad som krävs. Sen är det en annan sak att, när ska man tala stimulansåtgärder? Ja, man kan tala om det precis när som helst, om man vill, självklart! Men samtidigt är det också så att, enligt min uppfattning, så är det nog inte riktigt det rätta tillfället att koncentrera sig och enbart prata stimulansåtgärder i samband med andra tilläggsbudgeten för 2008. Men "allright", där har vi olika uppfattningar om vad som är den lämpliga tidpunkten. Med det är klart att om man pratar om stimulanspaket så kräver det en omfattande beredning. Man måste veta vad man gör. Felinvesteringar är alltid fel.

Ltl, Camilla Gunell, replik

Herr ordförande, vore det inte kanske bra att man ändå från regeringspartierna kunde ha en mera generös hållning när det gäller den här frågan? Nämligen, att det är väl bra om oppositionen ställer sig till förfogande, kommer med synpunkter om hur det här stimulanspaketet kunde se ut. Och vi gör det nu, innan man har börjat snickra på det och slagit fast det. Så har ju regeringen i alla fall en aning om vad parlamentets ledamöter har för tankar i den här frågan. Jag tycker man kan välja, om man är generös, att se på frågan från det hållet istället.

Ltl, Folke Sjölund, replik

Ja, herr talman, det är ju väldigt intressant tycker jag att uppenbarligen har socialdemokraterna nu en förteckning, utredning eller kristallkula eller vad som helst om exakt vad som kommer att hända fram till mars 2009. Vilka effekter kommer den här ekonomiska nedgången att ha inom olika branscher? Hur ser det ut? Utan att veta det så kan man naturligtvis inte heller dimensionera det stimulanspaket som kommer att behövas. Utan att ha någon slags vetskap om hur ekonomin utvecklas, så kan man ju inte göra det. För då är risken stor att man dimensionerar saker och ting fel, man gör fel åtgärder osv. Någonting lite mera, men vi tar gärna del av socialdemokraternas lista på och beskrivning av hur verkligheten ser ut den 1.3.2009

TALMANNEN: Tiden är ute! Replikskiftet är därmed avslutat. Nästa anförande ges till ledamoten Erland.

Ltl, Olof Erland:

Herr talman! Det är alltid intressant att debatterna, vem som får säga vad och om man ska tysta eller inte tystas. För min del kan jag säga att jag blev väl kanske förstummad när jag läste socialdemokraternas motion. Å andra sidan är det intressant att diskutera de saker som man tar upp också i samband med en städarbudget. Jag tycker att det inte finns någon anledning att bryta lagtingets praxis att tillåta en öppen och vid debatt. Sen är det upp till var och en att bedöma när man debatterar vissa saker. Också där är det ju tydligen mycket fritt. Det som är intressant är att det här är en budget för 2008. Som ledamot Folke Sjölund sade helt riktigt så tar ju den budgeten slut 31.12.2008. Det är ju definitionsmässigt så. Att varje åtgärd har effekter flera år, det är en annan sak.

Herr talman! Det handlar alltså om budgeten 2008. Det intressanta man kan diskutera är att vi har nu har en debatt utan anknytning till ett ärende egentligen. Vi har t o m debatt utan särskilt underlag. Det är ju det man kan diskutera. Här är det lite som socialdemokraterna gör lagtinget till en liten "messa" spalt. Här tyckte vi nu till i ett ärende som vi tar så här, och det är helt okej att man diskuterar i "messa" spalterna, vilka ärende som helst. Men det handlar om, det är ju budgeten för 2008. Den är inte ointressant även om det har gått. Tänk tillbaks på budgetåret 2008, vad har hänt? Jo, under våren, mitten på året, så var det höga livsmedelspriser, höga energipriser, klimatfrågan var ytterst intressant, globaliseringen var det som var tendenserna, och vad har hänt under andra halvåret? Ungefär när landskapsregeringen gjorde sin ordinarie budget var energipriserna på väg ner. Inflationen var hög. Vi hade alltså en internationell förtroendekris som har haft sina återverkningar på Åland. Redan i maj, juni förra året kunde man notera att de globalt kopplade företagen fick en minskad efterfrågan och började producera för lager i stället för marknaden. Där kom den första tendensen. Vad har vi sett under hösten här när det gäller den finansiella krisen? Jo, en allmän vaksamhet, en allmän beredskap. Bankerna har sett om sina hus. Det är uppenbart svårare att låna om man inte har sina egen privata ekonomi i skick. Det har alltså påverkat den åländska ekonomin under 2008. I övrigt i allmänhet, har vi haft en hög konsumtionsnivå. Delvis, kanske via det allmänna avdraget, som har gett ett konsumtionsutrymme. Vi har haft en hög investeringsnivå. Det mesta har rullat på ganska bra. Vi har haft olika andra hot när det gäller ekonomin och den ekonomiska utvecklingen, t e x utflaggning, snusfrågan o s v som inte tillhör det normala men är sådant som händer i ekonomin där det är konkurrens, där det är olika villkor och olika system som inte alltid utfaller till vår fördel. Budgeten för 2008 har varit en typisk högkonjunktur budget för Åland. Det har alltså en betydelse när vi sannolikt så småningom kommer in i helt andra tider. På det sättet är ju budgeten för 2008 viktig. Nu är det en justering här på ungefär tre och en halv miljon, så det är ju ingenting dramatiskt, det har att göra med vår budgetteknik, där ni har årsbudgetar och justerar dem för att det ska stämma överens med de faktiska händelserna och de faktiska kostnaderna, som inte går att förutse i början på ett budgetår.

När det gäller den här budgeten för 2009 så hänvisas det till också här i socialdemokraternas motion och man kopplar det till en information här i de allmänna motiveringarna. Det är väl ingenting märkvärdigt med det, vill man göra det på det sättet så kan man göra det. Men för min egen del, vill jag säga att jag blev mycket överraskad när jag läste denna tunna motion med dessa tunna åtgärder att man tar risken och sticker fram haken utan att fundera först. Det är det jag tycker är det viktigaste i det här budgetläget. Vi har 2008, vi står och väger mellan en högkonjunktur och en finansiell kris som drabbar oss och en sannolik ekonomisk nedgång. Då behövs det analys. Vad händer i den åländska ekonomin? Det är ju de som landskapsregeringen nu ska utarbeta, hoppas jag. Så att vi i mars och kanske tidigare, har ett underlag där vi faktiskt i lagtinget gemensamt kan se vad vi ska göra. Vi kan ta lärdomar av tidigare kriser, krisen 1991-1992 vad hände då? Jo klumpsumman gick ner, den blev en press på den offentliga sektorn. Men effekten av den krisen det var ju arbetslöshet. Den kostade det åländska samhället en hel del under de åren som följde efter den krisen. Sen har vi också en kris, typ "light", 2001-2002 där den offentliga sektorn kunde parera ganska mycket genom stimulansåtgärder. De här lärdomarna är viktiga idag, och den kommande perioden. Det gäller att se till att det viktigaste som man kan dra slutsatser från tidigare, det är att folk har jobb. Sysselsättningen är primär. Det är det som gör att folk kan konsumera, man får löner, betalar skatter. Man behöver inte betala arbetslöshetsersättning.

Herr talman! Nu var jag inne på 2009 år budget, det gällde tilläggsbudgeten för 2008 egentligen. Jag ska kommentera en sak som det finns anledning att återkomma till. Jag anser också här att socialdemokraterna har hamnat i en sådan här irrationell cirkel. När man säger att jordbrukspolitiken på Åland är tecken på någon sorts Sovjetsamhälle så måste man ju säga det att valet för Åland när det gäller jordbruket är egentligen inget val. Det är fråga om att ta den möjlighet som EU anslutningen ger. D v s med stöd till jordbruket, ändra strukturen, ändra förutsättningar och förskjuta faktiskt hela jordbrukspolitiken från det agrikulturella till företagsinriktad landsbygds politik. Det är en ganska smärtsam omställning, det är en väldig svår omställning. Men felgreppet är ju det att man säger vi har så många tjänstemän inom jordbruket som är så liten närning, att de borde föras över till de andra näringarna. Då glömmer man, det som naturligtvis är svårt att se för en socialdemokrat, att vårt samhälle bygger på marknadsekonomi. I princip ska näringarna inte behöva ha några tjänstemän som sköter och styr och manipulerar. Det behövs när det gäller utvecklingsarbete där riskerna är stora och samhälle ska gå in för att hjälpa till att dela risken, det är den riktiga näringspolitiska principen. Näringsavdelningen har ju gått genom stora omställningar t e x när det gäller det så kallade kunskapsnätverk, där man bygger upp system som ska ge kunskapskopplingar till alla de olika institutionerna i Sverige och Finland. Felgreppet det är att säga att vi har så mycket folk på jordbrukssidan att vi borde ha lika mycket folk eller mer på den andra sidan, på den allmänna näringssidan för att balansera det hela. Principen är den skulle jordbruket vara en marknadsekonomisk styrd verksamhet skulle vi inte behöva några tjänstemän överhuvudtaget i princip. Annat än att kontrollera miljön och sådana saker. Jag tror att de här fundamentala kullerbyttorna som socialdemokraterna gör, gör ju att debatten hur välkommen den än är, blir ju svår när man inte har ett underlag som analyserar och säger, att här har vi en verksamhet som är styrd av EU-stöd och EU-finansiering. Där behöver vi ha tjänstemän som kontrollerar programmen, som administrerar, följer upp, gör statistik. Att det ska vara så många som det är, det kan man alltid diskutera. Men det underlaget hade vi i våras i ett jordbrukspolitisktmeddelande. Där det fanns alla möjligheter att säga: sätt stopp för jordbruket på Åland. Därmed sätter vi stopp för livsmedelsindustrin, sammantaget ett kluster på 1500 anställda. Det är en väsentlig del av vårt näringsliv. Det är inte bara den jordbrukande bonden det gäller utan det gäller livsmedelsklustret, men även anser till färjnäringen, turismen osv. Det är ju kopplingarna i ekonomin idag som är de viktiga och de är ju här man behöver analysera det hela. Ta till exempel vad som hände med finanskrisen i USA, den gav en omedelbar effekt i Göteborg. Hur kunde det ske? Jo, därför att bilindustrin kallas för världens största maskin, världens största maskin betyder att det finns förgreningar överallt. Allt hänger ihop. Saab och Volvo är till 70 % utländska komponenter. Det betyder att när en familj i USA inte får lån för att köpa bil, så då rasar det i Sverige. Åland har mycket få sådana internationella kopplingar, det finns några och där har vi redan sett effekt.

Tilläggsbudgeten för 2008, visst, kan man diskutera den allmänna ekonomiska politiken. Ingen liberal tror jag vill tysta någon socialdemokrat, även om jag själv blir förstummad när jag läser motionen. Men diskussionen skall naturligtvis fortsätta och jag hoppas att den närmaste tiden att man samfällt, från alla tänkbara håll, går in för att göra den här analysen av den åländska ekonomin. Vad är liksom realiteter och sammanhang för Åland i ekonomiskt hänseende. Det är det viktiga och det är lika välkommet var analysen än kommer ifrån. Sedan är det dags att dra slutsatserna i en tilläggsbudget som är en handlingsplan. Det är ju intressant att lagtinget som helhet, entydigt har godkänt budgeten för 2009. Det kommer ju att ligga till grund för all politik, tills lagtinget säger något annat. Det första tillfället blir i samband med en tilläggsbudget som jag förmodar kommer i mars, tack.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack, herr talman, Låt mig nu ännu dra en lans för lagtingets fulla rätt och samtidigt finansutskottets skyldighet att i samband med varje budgetärende som kommer upp här i lagtinget, diskutera och ha synpunkter på den ekonomiska politiken, finanspolitiken. För vår del i Frisinnad samverkan så har vi bestämt oss för att vänta till mars med debatten om det som lagtinget i samband med ordinarie budget beställde av landskapsregeringen och som vi gjorde enhälligt. Vi har erbjudit oss att delta i diskussioner med landskapsregeringen om att utveckla finanspolitiken, näringspolitiken och den ekonomiska politiken fram till dess. Men vad ska vi då göra idag? Nå det har gått 2 månader mellan att landskapsregeringen lämnade ordinarie budget till lagtinget och till de lämnade den här tilläggsbudgeten. Då hade man ju kunnat förvänta sig en del synpunkter om utvecklingen under de två månaderna.

TALMANNEN: Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jo, synpunkter och diskussion det förekommer hela tiden men det finns väl ingen tror jag som skulle tänka sig att man skulle tysta debatten. Det är bara det att hur mycket debatt blir det egentligen om sakfrågorna, när det inte finns ett underlag? Jag tycker att Frisinnad samverkan som håller sig framme för det mesta när det gäller den ekonomiska politiken har gjort en riktig bedömning. I mars kommer det förmodligen mera gediget underlag. Jag tror att det är upp till var och ett parti att under tiden göra den här analysen. Att inte hugga till med åtgärder och säga att vi gör si och vi gör så. Vi ska bygga och vi ska göra det ena och det andra. Jag tycker landskapsregeringen har en hållning som överensstämmer med Frisinnad samverkan så att nu ska vi liksom analysera och se och sen debattera för att man ska kunna göra det som en budget säger. Handlingar i konkreta termer.

TALMANNEN: Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! Jag kan ändå inte lämna tanken att landskapsregeringen hade, alltså, två månader på sig att följa med effekten av det som globalt händer och det som också mera nationellt och lokalt händer på det ekonomiska spelplanet fram tills man gav den här budgeten. Varför man då inte gav, fast man visste att lagtinget diskuterar de här frågorna, det har man alltid gjort vid tilläggsbudgeten, varför man då inte gav ett bättre underlag, det förvånar mig. Sedan efter det har det då sagts att efter att lagtinget har tagit beslut om ordinarie budget har det gått bara åtta arbetsdagar till den här frågan debatterades första gången i lagtinget. Det var för kort tid, menar man att skapa någon slags underlag. Den nämnd tillförordnande presidenten i USA, Barack Obama, hinner göra väldigt mycket på åtta arbetsdagar. Det är många andra som hinner göra väldigt mycket på åtta arbetsdagar. Det kan man också vara lite kritisk till, att inte ytterligare underlag tagits fram på all denna tid.

TALMANNEN: Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Ja, herr talman man brukar säga, att man skäller under fel träd, jag vet inte varför jag skulle svara på de här frågorna. Jag kan bara konstatera om man ser på de allmänna uppgifter som finns när det gäller arbetslösheten, när det gäller bankernas uttalanden om sina kreditrisker och lånemöjligheter osv. när det gäller räntor. Alla siffror som finns att få tag på, så visar det sig att det inte har hänt så mycket ännu. Däremot finns det enskilda företag som varslar och enskilda företag som producerar för lager och inte för marknaden och sådana tecken. Men att idag få en samlad bild är nog ganska svårt alltså, en samlad bild som ger underlag för konkreta åtgärder. Däremot är det naturligtvis det viktiga att landskapsregeringen har den här beredskapen att bevaka hela tiden vad som händer och det tror jag att de gör.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Eftersom lagtingsman Erland inte var på plats här förra veckan, så kan jag ju säga att det var precis det som i alla fall jag då efterlyste. En analys från landskapsregeringen kring hur ser man på situationen idag. Det har faktiskt gått ganska länge sen man lade budgeten för 2009. Då var man inte uppdaterad med läget. Det har gått rätt lång tid, då fick vi både veta i den debatten att man arbetar stenhårt samtidigt som man egentligen inte hade någonting nytt att berätta. Det var ju det som kritiken gällde, och som frågan från lagtinget handlar om, kan landskapsregeringen nu ge oss en uppdaterad bild av hur man uppfattar situationen? Efter att man har den analysen, presenterar en strategi. Vi är alla införstådda med att åtgärderna ska komma i mars, men det inte finns inte, som vi ser det, några hinder för att vi diskuterar frågan redan nu, som en vägkost på färden.

Ltl Olof Erland, replik

Ja, herr talman, senast fredag så hörde jag på radion, jag läste tidningarna på lördagen om landskapsregeringens syn på den ekonomiska krisen och vad man för närvarande gör. Nog finns det en pågående diskussion. Regeringspartierna har den här veckan ett möte särskilt om den här ekonomiska utvecklingen, så det är det pågående arbete. Jag hoppas att småningom så kommer lagtinget att få underlag att diskutera från det jag tror att är det väsentliga om vi ser på den här debatten i anslutning till den här tilläggsbudgeten för 2008. Det är liksom en sak för sig som man kan analysera. Dagsläget kräver ett underlag och det är ju därför vi har en uppdelning mellan parlament och förvaltning. I förvaltningen finns det tjänstemän som tar fram siffror och analyser osv. så småningom så kommer det till lagtinget.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ja, det är ju det som är lite förvånande med tanke på att landskapsregeringen har ju alla dessa underlydande myndigheter, alla dessa tjänstemän till sin hjälp att försöka få en korrekt bild av hur situationen är på Åland, idag, hur finanskrisen kan drabba vårt samhälle. På basen av detta föreslå åtgärder. Det som har varit så intressant som jag noterar är, att man nästan konsekvent från regeringspartierna inte har velat diskutera den här frågan. Man har tycket att tidpunkten har varit fel och det har alltid varit liksom fel på tillfället eller fel på diskussionen. Men jag skulle vilja hävda att den är nödvändig. Jag tror att dialogen mellan regering och parlamentet i den här frågan skulle gynnas om man ville berätta det man kan berätta, för att ge alla en bra information om hur läget är.

 

Ltl Olof Erland, replik:

Ja, det är alltid så att det är en avvägning hur mycket beredning ska man göra för en debatt i lagtinget och nu är en debatt lusten så stor att man också tar till en städarbudget för att diskutera de här frågorna, det är inget fel i det. Det är bara det att jag ser liksom inte kopplingen till det ärende vi har. Det har väl också flera sagt tidigare, men okej, vi kan väl ta vilken fråga som helst och diskutera vad som helst. Men det jag sa tidigare, det blir lite "messa" spalt över det hela. Tyck till och så går vi hem sen och tycker ännu mer nästa gång. Ett underlag, en analys, det är det som regeringen nu arbetar med, åtminstone de här två regeringspartierna diskuterar det gemensamt och sen får vi väl se vad som kommer ut av det. Men om socialdemokraterna har bilden klar för sig, så är det väl bra då att man talar om det här i lagtinget. Men det är lite svårt, tycker jag, att greppa det p.g.a. den här motionen som ni har.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, herr talman jag är uppriktigt glad i och för sig över ledamot Olof Erlands inlägg, det har ju lite balansera upp den här annars tycker jag väldigt negativa hållningen från liberalt håll, vad gäller möjligheterna att diskutera stimulansåtgärder och besparingar. Däremot så tycker jag det är fortfarande ås att ledamot Erland som många andra liberala tycker att det här inte har något med ärende att göra. Regeringen har ju själv skrivit om sina ambitioner i det här avseende. Sedan att det är en städarbudget det är ju de man har valt att använda som sin källa för information till lagtinget. Nu bär ju liksom regeringen ett ansvar för den här diskussionen och alla andra.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Man skulle nästan kunna säga att om det är regeringen som bär ansvaret för socialdemokraternas diskussion så borde det få liten reprimand. Den här diskussionen så leder ju inte till resultat utan det blir en debatt om debatten och kanske jag själv medverkar till det. Men jag sa ju att jag blev förstummad och förundrad över att debatten förs utan anknytning till våra underlag och ärende. Jag tycker att nu får vi väl ta en tid fram över och diskutera, i anslutning till vilka ärenden som helst tydligen här i lagtinget, ekonomisk politik. Men kanske man kan skriva insändare och debattera. Jag ser fram emot att tillsammans med vårt regeringsparti, centern, diskutera de här frågorna och kanske det kommer det ut tom. i offentligheten saker som det.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, till de sista så vill jag bara gratulera om de börjar komma ut något offentligt om vad regeringen har för tankar med den ekonomiska politiken. Det är ju det som jag tycker är frustrerande, att allmänheten får ju veta mindre och mindre vilken politik man driver i de övergripande frågorna. Sen är det ju så att ledamot Olof Erland har valt att debattera debatten och inte haft några synpunkter på stimulansåtgärder eller besparingar utan bar liksom i kränkande ordalag talat om socialdemokraternas synpunkter i de här frågorna. Intet ror jag att de leder debatten särskilt mycket längre om man inte har respekt för varandra, åsikter i sakfrågorna. Det valet har man tydligen gjort i liberalerna, att man inte ska gå in i själva den här sakfrågan. Det får vi acceptera. Vår erfarenhet av gångna året är att det händer för lite, analysen ser vi inte mycket av.

TALMANNEN: Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag vet inte vad som menas med kränkande uttalande. Ja, "messa" spalter, det är intressant, det är ju ett sätt att kommunicera det också, som man inte behöver förringa. Men jag tycker att den ekonomiska krisen, konjunktur nedgången och finanskrisen är alltför allvarliga frågor för att man ska tycka till utan underlag. Det är ju närmast det jag tycker är lite synd. Frågan är så viktig att man borde börja med att analysera fakta o s v och den processen pågår. Vi har ju ännu inte sett konsekvenserna av den här krisen i arbetslöshetssiffrorna och inflationssiffror och nedläggningar o s v. Annat än att det finns vissa antydningar, ganska allvarliga i och för sig med varsel, men de kan förklaras i det globala perspektivet. Den här frågan måste ju hållas levande i "messa" spalter och på annat håll naturligtvis.

TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Det är tydligen en debatt utan anknytning men den har väl ändå anknytning till det hela åländska samhället tycker jag man kan utläsa av innehåll debatten nu har fått.

Det har efterlysts näringsavdelningens åtgärder för övrigt näringsliv än de som jordbruket tydligen ska inte få tillgodo räkna sig, inte ska få stå så dominerande. De facto så är det även in den här tilläggsbudgeten finns en väldigt synlig sak, t e x kan jag börja med det som ingen ändå har kommentera, men som har en direkt sysselsättande stimulanseffekt. Och det utan att kosta något för 2009 dessutom, på sidan 24 så är det 47.03.45 bidrag för produkt och teknologiutveckling. Det budgetmomentet har gjorts om till ett reservationsanslag så att det går att använda också för 2009, vilket är en mycket viktig åtgärd, för det här är någonting som stimulerar andra företag än jordbruksföretag. Det ser vi fram emot, så det tycker jag är skäl att omnämna. Sedan måste vi ändå poängtera det som ingår i ordinarie budget men som inte behandlas i den här städarbudgeten. Det finns flera åtgärder som regeringen, den här och även tidigare regering, fastän vissa inte vill kännas vid att det har deltagit i den, som stimulerar övrigt näringsliv. Jag tänker först på Ålands teknologicentrum, som har en aktiv roll, med växthuset som har ett antal inkubatuplatser som vi mycket lätt kan utöka om behov finns. Företagsamhetens år råkar infalla nästa år eller det här året 2009. Där tycker jag det finns skäl att peka på det samarbete som landskapsregeringen har tillsammans handelskammaren och Ålands företagarförening. Jag ser fram emot att ha med många andra aktörer under genomförandet. Den första presentationen kommer, som jag tidigare sagt, att ske den 16 januari. Därutöver så skall vi uppdatera turismstrategin för Åland, som utgår nästa år. Det sker då i enlighet med rapporten från attraktiva Åland, där det finns många goda saker att ta med som utveckling av nuvarande turiststrategi.

Sen vill jag ändå gå in på det förhatliga jordbruket för vissa och poängtera det som har hänt på många olika sätt. Man kan ju mäta saker på många sätt om man vill se de negativa eller om man vill se det positiva. Jag föredrar att försöka se det positiva i att vi haft en väldigt stark strukturomvandling på landsbygden i det åländska jordbruket och lantbruket. Denna starka strukturomvandling har gjort att antalet sysselsatta inom jordbruk och fiske från 1980 till och med 2006 ändrades från 1628 till 597 alltså över 1000 arbetsplatser försvann. Där här tycker jag att man ska belysa i den effekten att det totala antalet arbetsplatser på hela Åland förändrades under samma tid från 10600 till 13400. Ökningen var dubbelt större i landskommunerna än i staden. Det här vill jag lyfta fram, därför att jag anser att strukturomvandlingen inom jordbruket har skapat många nya företag och nya arbetsplatser i det åländska samhället, framförallt på landsbygden. Den här omstruktureringen har lett till att antalet arbetsplatser inom lantbruk och livsmedelsindustrin, som numera inkluderas, är i princip oförändrad, eller har höjts. Det är inte oväsentligt att påpeka att lantbruket står för det goda samhället på Åland. Den öppna lansbygden att det finns människor som bor ute landsbygden. Det finns en trygghet där. Till sist vill jag säga, att centern har ett stort ansvar för det åländska samhället och har så haft under lång tid. Det är väl av tradition, man blir ju anklagad för att vara traditionalist. Men centern har förändrat sin politik så starkt att man fortfarande, trots att strukturomvandlingen har tagit bort så många arbetsplatser från jordbruket, ändå är i regeringsställning och ser till att vi har ett starkt jordbruk och ett starkt näringsliv på hela Åland som har skapat stor trygghet i bo på Åland och även nu en framtidstro även nu tycker jag mig se en stor framtidstro för det åländska samhället. Tack!

 

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, herr talman jag tror inte det är någon här i salen som hatar jordbruket. Däremot finns det olika synpunkter på jordbruket och dess utveckling. Vi socialdemokrater företräder starkt det alternativa jordbruket, det ekologiska jordbruket, det som skonar miljön. Vi tycker att det är väldigt komplicerande att vi har ett jordbruk som bidrar till att övergöda Östersjön och våra vattendrag.

Sen mitt inlägg så gick det minister Mattsson förbi, men det handlade inte om jordbruket utan om jordbruksavdelningen på näringsbyrån, som borde följa samma omstrukturering som ministern beskrev här i fråga om arbetsmarkanden. Näringsavdelningen borde ju vara en representativ bild av närarbetsmarknaden.

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman, när det gäller omstruktureringen av jordbruket så har dessa stödpersoner som idag finns varit och är de som ser till att hela jordbruksindustrin på Åland fungerar. Ärenden ekologiska: det ekologiska jordbruket har stöd av hela salen, tror jag. Det kommer att utvecklas förmodligen, ganska starkt, under de kommande åren. Men jag tror väl inte att ledamoten Sundback tycker att den typen av odling skall sakna rådgivning och stöd för att handlägga EU behandling eller EU:s jordbrukspolitik på den ekologiska sidan. Man har samma politik även när det gäller eko odling som man har på den traditionella odlingen.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, herr talman i den anda som föregående talare framförde så vill jag gärna se ett underlag för allt detta innan jag tar ställning. Jag väntar med spänning på att minister Mattsson kommer med ett omstruktureringsförslag för näringsavdelningen och särskilt en omstrukturering från konventionellt till ekologiskt jordbruk inom jordbruksbyrån. Men i stort sett så måste man kunna ifrågasätta omfattningen av de personer som nu då betjänar den här allt mindre yrkeskåren. Det är klart att de ska ha de stöd de har rätt till, men det förefaller mig som om den är något övertung i relation till andra verksamheter. Men jag vill gärna se ett underlag. Jag tror faktiskt inte att de övriga näringarna i dag för den uppmärksamheten de borde få.

 

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jag hoppas verkligen inte vi kommer i den situationen att övrigt näringsliv blir lika hårt reglerat och ifrågasatt som jordbruket och lantbruket har blivit. När det gäller eko stödfunktionen idag så har man redan på den sidan tillgång till mera stöd och rådgivning än vad det konventionella jordbruket har i omfattning.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack herr talman! Jag som är en värde konservativ ålänning i utvecklingspolitiken, motsatsen till konservativ är alltså progressiv, så reagerar väldigt starkt på det sättet som många för debatten. Jag hoppas att ministrarna i Ålands landskapsregering inte skall föra debatt på det sättet. Så fort man tar upp en fråga, om det sen gäller då den "överdyra" hanteringen av skärgårdstrafiken så att skärgårdsborna får mindre trafik nu efter hand istället för att få mera trafik för de pengar de använder. Samma sak inom jordbruks- och näringspolitiken. Är man så väldigt konservativ att så fort någon vill diskutera om förändringar inom lantbrukspolitiken så säger man att man är emot det. Men inte är det ju så inte, man vill ju tvärtom främja den på ett bättre sätt, genom att fungera mera rationellt.

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Ty vad det gäller skärgårdstrafiken tror jag vi lämnar den avdelningen. Jag reagerade nog inte på samma sätt som kanske tidigare talare har gjort. Jag vill försvara den jordbrukspolitik som vi är ålagda att ha. Jag hoppas att vi kan diskutera i samförstånd. Det är ju så att ledamoten Janssons parti, såväl som socialdemokraterna, har ingått i de regeringar som har varit med och omstrukturera jordbrukspolitiken. Är man inte nöjd då med det resultat man åstadkommit? Vi har gjort en jätteomstrukturering, utan att skapa en massa arbetslösa människor. Vi har ändå ett öppet landskap med fungerande jordbruk som har framtidstro. Det har väl aldrig investerats så mycket i jordbruk på Åland som det görs just nu. Är det väldigt mycket fel i den omstruktureringen? 

Ltl Roger Jansson, replik

Det går tydligen inte att diskutera behov av smärre strukturförändringar i de man byggt upp genom årtiondena. År 1995 när vi kom med i EU, så krävdes det en ny ordning utav särskilt jordbrukspolitikens organisation. Det har delvis gjorts, men man behöver fortsätta. Här har nu förts en debatt om att EU systemet kräver att vi har så här många anställda inom jordbruksadministration. Det är ju "nys" det vet vi ju alla. De är bara att gå igenom listan så ser vi att ungefär hälften är sådana som sysslar med EU relaterade frågor. Resten gör det inte. Inom skogsbruk är det ännu mera markant. Det är kanske bara 20 % som sysslar med EU relaterade frågor av de anställda. Det är klart att vi måste börja kunna diskutera på ett balanserat sätt hur vi ska kunna strukturera upp den organisation vi har när världen utvecklas.  Försök låt bli att tracka ner på dem som vill föra en sådan sansad diskussion. Politiker vad är bra jordbrukspolitik?

TALMANNEN: Tiden är ute!

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Ja, herr talman, det är klart att det finns en ganska stor diskrepans mellan ledamot Roger Janssons åsikter och de åsikter de socialdemokraterna framförde, de håller jag med om. Jag är öppen för konstruktiva diskussioner. Strukturomvandlingar har ju skett och kommer alltid att ske. Centern har varit med och gjort alla de här genom åren. Min förhoppning och min stora starka tro är, att så kommer vi också att vara med framledes att göra. Jag vill behålla Åland livskraftigt med en livskraftig landsbygd och stad.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

 

Andra behandling ärende 3

Lagutskottets betänkande nr 3/2008-2009 angående förordning om bifall till utkast till förordning om sättande i kraft av protokollet om register över utsläpp och överföringar av föroreningar. (RP 2/2008-2009).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion? Ingen diskussion

Detaljbehandlingen vidtar. Den i presidentens framställning ingående förordningen föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets förslag.

 Förordningen är bifallen.

 

Ärendets andra behandling är avslutad.

Första behandling ärende 4

 

Lagutskottets betänkande nr 2/2008-2009 angående bifall till förordningen om ikraftträdande av ändringar av bilaga III till 1992 års konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö. (RP 3/2008-2009).

 

Först tillåts allmän diskussion.

Enligt 54 § 2 mom. LO kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet efter det att diskussionen avslutats.

Diskussion?

Ltd, Olof Erland

Talman! När det här ärendet remitterades till lagutskottet så var det en liten diskussion om huruvida Åland, som jag uppfattade det, hade fått delta i tillräckligt utsträckning i de förhandlingar som ledde fram till det här avtalet. Så illa var det väl inte, utan det var så att utrikesministeriet var sena med att skicka ut handlingarna, presidentframställningen en begäran om utlåtande till landskapsregeringen, gjorde att hanteringen av ärendet blev något annorlunda än vad det skulle ha blivit om man hade haft mer tid, därför blev det en diskussion om saken.

Det de gäller i det här avtalet, om samarbete kring Östersjöns marina miljö, är närmast användningen av boskapsgödsel och de rekommenderade gränser som man har satt upp. I utskottsbehandlingen kunde vi konstatera att den åländska jordbrukspolitiken kanske är något mer avancerad och nyanserad än vad som framkommer i Helcoms gemensamma Östersjösamarbete där man försöker hitta normer som ska tillfredställa alla stater runt Östersjön. Det är ju inte bara EU medlemmar och där räcker inte EG direktiven till utan det är också andra stater. Mycket styrs ju t e x av de polska jordbrukets villkor där det är mycket omfattande arealer med gödslingsmetoder och gödslingsuppföljning och kontroll som inte direkt kan sägas gynna miljön. Det som det handlar om här är t e x en rekommenderad gödsel givare för fosfor. Boskapsgödsel för fosfor givare, på 25kg. Det är alltså ett rekommenderat värde som kan understigas eller överstigas. På Åland kan de överstigas om odlingen är av sådan natur att grödan tar upp mer fosfor än man tillsätter.

Utskottets majoritet har omfattat det här och anser att landskapsförvaltningen har de åtaganden att tänka på det här avtalet innebär som är att följa upp och planera för den här miljöåtgärden. Det som man kan tillägga när det gäller hanteringen här, är att det finns en inbyggd motsättning mellan jordbruksintressen och miljöintressen i vissa fall. Där av också en viss oklarhet när det gäller hanteringen inom landskapsförvaltningen. Normen är den, att det här är en miljöåtgärd som innebär att jordbruksbyrån ska involveras aktivt i själva beredningsarbetet. Man har också varit involverad i de förhandlingar som har förts. Inom ramen för Helcom har man också möjlighet att delta i den finska delegationen. Huruvida Åland ska få en egen permanent plats i Helcom arbete i framtiden, det är en annan sak, det är fråga om resurser och samarbete med riksmyndigheterna.

Till de här betänkande har fogats en reservation som återfinns i betänkande.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag har som sagt var lämnat en reservation till det här betänkandet. Det är en ganska god illustration av den diskussion vi förde här i ett tidigare ärende, nämligen jordbrukets utsläpp, speciellt av fosfor i våra vattendrag. Jag har en hel del synpunkter det här ärendet och också hur det har hanterats. Jag föreslår att det här ärendet bordläggs till onsdagen den 14 januari.

 

 

Vicetalman Gun-Mari Lindholm

 

Bordläggningen är begärd. Ärendet kommer att bordläggas. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till nästa plenum den 14 januari. Ärendet är bordlagt.

 

 

Diskussionen är avslutad.

Väcks förslag om remiss till stora utskottet?

Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

Första behandling ärende 5

 

Lagutskottets betänkande nr 4/2008-2009 om godkännande av stabiliserings- och associeringsavtalen mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan och Republiken Montenegro samt Bosnien och Hercegovina å andra sidan samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalen som hör till området för lagstiftningen. (RP 5/2008-2009).

Först tillåts allmän diskussion.

Enligt 54 § 2 mom. LO kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet efter det att diskussionen avslutats.

Diskussion?

Ltl Olof Erland

Herr talman! Det här ett avtal som avspeglar den europeiska utvecklingen. Det finns länder som inte är medlemmar av EU men ändå omfattas av olika samarbetsavtal. I det här fallet ett så kallat stabiliseringsavtal och associeringsavtal och orsaken till att Åland lagtings bifall behövs för ett avtal mellan EU länderna och de här länderna så är att Finland ska godkänna det och berör självstyrelsefrågor och därför krävs också lagtingets bifall. Innehållet i det här avtalet så gäller sådant som rättsamhälle, demokrat, ekonomiskt-, politiskt-, och internationellt samarbete och allmänt handel och liknande frågor. Lagutskottet har enhälligt förordat att lagtinget bifaller det här internationella avtalet.

 

 

Vicetalman Gun-Mari Lindholm

 

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

Föredras ärende 6

Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Camilla Gunells enkla fråga om skärgårdsutveckling. (EF 7/2008-2009).

 

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten.

 

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga tre minuter.

 

Ordet ges först till lagtingsledamoten Camilla Gunell.

Ltl Camilla Gunell

Fru talman! Det regionpolitiska strävandena för skärgården i ökad inflyttning och nyetablering av företag som kan skapa nya arbetsplatser. Trots det fortsätter avfolkningen av skärgård regionen. Mot bakgrunden är det förvånande att landskapsregeringen återtar ett redan beviljat investeringsbidrag till det nyetablerade företag bakom Hasselbo gästhem, som nyligen startat turistisk verksamhet på Kumlinge. Pga. att företagaren anser sig orättvist behandlad, har ärendet förts till Högsta förvaltningsdomstolen. Ett sådant förfarande kan inte föra något gott med sig för den fortsatta inflyttningen till skärgården, regionens utveckling eller tilltro till landskapets vilja och förmåga att stöda nya företag. Men hänvisning till 48 § andra momentet lagtingsordningen, ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen, följande enkla fråga: Anser landskapsregeringen att man har gjort sitt yttersta för att uppmuntra och stöda nyetableringar i skärgården genom att återta redan beviljat bidrag, eller kunde man ha valt en mer konstruktiv väg?

 

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Fru talman! Lagtingsledamot Gunell anför i sin fråga att det är ytterst förvånande att landskapsregeringen återtar ett redan beviljat investeringsbidrag till ett nyetablerat företag i skärgården. Ett förfarande som enligt Gunell inte medför något gott för den fortsatta inflyttningen till skärgården. Regionens utveckling eller tilltron till landskapets vilja och förmåga att stöda nya företag. På basen av detta frågar Gunell om landskapsregeringen gjort sitt yttersta för att uppmuntra och stöda nyetableringar i skärgården genom att återta redan beviljat bidrag eller kunde man ha valt en mer konstruktiv väg?

Landskapsregeringen målsättning nu, som tidigare, är att skapa hållbara arbetsplatser på såväl den åländska landsbygden, som i den åländska skärgården. Och på så sätt bibehålla en levande skärgård. Målsättningen eftersträvas genom en rad olika politiska instrument. På näringsavdelningen arbetar man med ett flertal olika finansieringsinstrument för att underlätta för företagsetableringar i skärgården. Några av dessa instrument, bygger i grunden på motsvarande instrument, som finns även för resten av Åland. Men vissa justeringar och anpassningar har gjorts och några instrument finns endast tillgängliga för företag i skärgården. Finansiering för att starta upp ett nytt företag, det så kallade skärgårdsstödet, finns t.ex. endast för företag i skärgården, vilket innebär att ett nystartat företag kan beviljas maximalt 6000 euro för ett företags kostnader under ett år. Vidare underlättas investeringsbidrag till skärgården, vid expansion, då exportkriteriet är undantaget som gäller övriga Åland och en högre stödnivå är tillåtet än övriga Åland. Landskapsregeringen bedömer således att man allmänt gjort sitt yttersta för att stöda och uppmuntra nyetableringar i skärgården.

I detta enskilda fall har dock landskapsregeringen fattat beslut, om att återta ett beviljat investeringsbidrag då landskapsregeringen under en kontroll på plats uppfattat att företagaren bodde i den fastighet som man beviljat finansiering för, till näringsverksamhet.

Kontroll på plats är något som landskapsregeringen i egenskap av förvaltningsmyndighet för EU medel är skyldig att genomföra. Kontroll över användning av stöd följer också av gällande landskapslagstiftning. Liknande kontroller på plats har också genomförts för flertal andra EU medfinansierade projekt under hösten 2008. Utifrån kontrollen upprättades ett hörande brev som skickades för bemötande till sökande och som låg till grund för landskapsregeringens beslut i plenum.

Sökande bereddes således tillfälle att inkomma med synpunkter innan landskapsregeringen fastslog att beviljat bidrag skulle återtas. Om en sökande är missnöjd, med landskapsregeringens beslut, kan besvär anföras till högsta förvaltningsdomstolen. Sökande informerades genom särskild besvärsanvisning. Detta är det rättsinstrument som gäller för samtliga sökanden. Landskapsregeringen som myndighet är givetvis skyldig att övervaka att de offentliga medel som landskapsregeringen förfogar över, används till de ändamål som där avsedda för. Har medel utbetalats finns också särskilda rättsregler som ålägger landskapsregeringen att återkräva utbetalt bidrag. I detta fall hade medel ännu inte utbetalts varför beviljat bidrag återtogs. Är sökande missnöjd med det beslut som landskapsregeringen fattar finns särskilda rättsinstrument för detta, vilket givetvis måste iakttas lika för samtliga sökanden, oavsett om sökanden om sökanden är registrerad i Mariehamn, på landsbygden eller i skärgården.

Landskapsregeringen utgår ifrån att lagtinget inte anser att man genom särbehandlingar skall kringgå det regelverk som lagstiftaren fastställt.

 

Ltl Camilla Gunell

Fru talman! Det är ju givet att landskapsregeringen skall följa sina regelverk oberoende var den sökande har för boende ort. Men i det här fallet så verkar det ju så, som att ord står mot ord. Landskapsregeringen påstår att företagaren har bott i gästhemmet och baserar sig då på en tjänstemans iakttagelser av ett besök på platsen den 10 november. Företagaren däremot hävdar bestämt att han inte bor där utan i lillstugan bredvid. Det här fallet om han nu har bott eller inte så kommer väl att redas upp i högsta förvaltningsdomstolen. Det förefaller som det finns ett glapp i kommunikationen mellan företagaren och landskapsregeringen. Åtminstone verkar grunderna för landskapsregeringens beslut något vaga. Är det inte så, att myndigheten ska vara behjälplig då det gäller att en sökande ska uppfatta regelverket korrekt? Är det inte då myndighetens uppgift att upplysa den sökande om regelverkets innehåll så att företagaren kan beviljas stödet. Så uppfattar åtminstone jag andan och meningen i det nya förvaltningslagen. Tror minister Mattsson att det är konstruktivt att hantera ett nytt företag i skärgården på det här sättet, och att det uppmuntrar andra att etablera sig i skärgården och söka näringsstöd från landskapsregeringen?

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson

Fru talman! Det var många tilläggsfrågor i den här tilläggsfrågan. Den här landskapsregeringen upprätthåller samma principdokument, i princip har den förändrats en gång i oktober men i oväsentlig grad. Men grunderna för de principer som tillämpades i vid det tidigare beviljandet av bidraget, så har ledamoten Gunell själv i egenskap av regeringsledamot varit med och fattat. Jag tycker det är väsentligt att medvetandegöra, skall vi ha utöver det principdokument och det strikta regelverk som gäller för att hantera EU finansieringar, ett ytterligare tillväga gångs sätt som skulle göra det möjligt att man kan avvika ifrån principdokumentet?

För min del, och för landskapsregeringens del, så är det lika behandling utifrån de regler som har satts upp måste gälla. Den kommunikation som ledamoten Gunell efterhör uppstod först efter att landskapsregeringens beslut hade tagits. Det hade varit upp till den enskilda näringsidkaren att själv upprätta en kommunikation efter det att synen var verkställd. Men troligen så har det skett någon form av överraskning att det här kunde hända. Kan inte landskapsregeringen lita på sina tjänstemän för fattande av beslut, hur skall vi då kunna upprätthålla någon form av beslutsfattande i vår regering?

 

Ltl Camilla Gunell

Fru ordförande! För min del är regelverket som ligger bakom hanteringen av de strukturer som ligger till grund för att man beviljar stöd, de har jag ingenting att anmärka på. Jag trycker det klart så, att man inte kan få utvecklings-, eller investeringsstöd för en privat bostad, det är givet. Däremot så undrar jag på vilka grunder landskapet baserar sina uppgifter om att företagaren bott i det här gästhemmet. Här är det uppenbarligen så att tjänstemannen som gjorde besök på platsen, den 10 november, han noterade kläder, vissa köksredskap och att katten kom in och åt. Är det här tillräckliga grunder för att återta ett redan beviljat stöd? Anser minister Mattsson att hanteringen är korrekt och i överrensstämmande med den nya förvaltningslagen? Om den sökande själv ska ta reda på alla fakta? Är det inte myndighetens ansvar att hjälpa den sökande så, att man känner till grunderna för regelverken så att man kan anpassa sin verksamhet så, att man är överrens med myndigheterna om hur det här skall hanteras och att man kan få ut det stöd. Målet är väl ändå från landskapsregeringens sida, att kunna stöda ett nytt företag som vill etablera en turistisk verksamhet i en region som är i stort behov av varje företag som vill etablera sig där.

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson

Fru talman! Till de sista vill jag säga att den här landskapsregeringen har det högsta möjliga målet att utveckla skärgården. Det finns ingen landskapsregering som har haft så starkt fokus på detta som den här regeringen. Utöver det så måste den här landskapsregeringen också iaktta vad lagar och förordningar ställer för krav på oss. Vi kan inte börja godtyckligt att göra saker. När det gäller den kommunikation och den bevisbörda som landskapsregeringen har haft eller den bevisföringen landskapsregeringen haft, så är den nog lite mera än det som ledamoten Gunell beskriver. Det förekom skriftväxling också och där svararen inte kunde redogöra fullt ut för vad som var sant eller inte sant. Det är ett dokument som har upprättats i efterhand och åskådliggjorts för omvärlden. När det gäller det här tillståndet, finansieringsbeslutet, så torde det vara flera än mig välkänt, att där finns väldigt noggrant föreskrivet utöver pengarna, vilka krav och vilka övriga förutsättningar som gäller för att detta bidrag skall kunna utbetalas. Det torde stå mycket klart och tydligt. Åtminstone gör det de i de beslut som jag har undertecknat. Det här beslutet togs före min tid och jag tror inte att tillämpningen av principdokumentet var så stort och annorlunda då.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

För kännedom

 

Talmanskonferensens framställning om talmannens representationsersättning. (TMK 1/2008-2009).

Ärendet upptas till behandling vid plenum onsdagen den 14 januari 2009.

 

Ltl Harry Janssons enkla fråga om tryggande av tillgången på skolskjutsar. (EF 8/2008-2009).

 

Svar på enkel fråga skall avges inom tio dagar efter det landskapsregeringen mottagit frågan. Kan frågan inte besvaras ska landskapsregeringen meddela lagtinget om detta och om orsak till att svar inte ges. Frågan överlämnades till landskapsregeringen fredagen den 9 november 2009.

 

 

Nästa plenum hålls onsdagen den 14 januari 2009, kl. 13.00.

Plenum är avslutat.

 

(Plenum avslutades kl. 14.54.)