Remissdebatt

Skattesatsen för samfund FR 13/2009-2010

  • Utdrag ur protokollet

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns?

    Diskussion.

    Minister Mats Perämaa

    Herr talman! Förändringen i skattesatsen för samfund beror på att man på rikshåll har genomfört en reform av universitetslagstiftningen. Universiteten, som tidigare har varit en del av staten, blir nu självständiga. De kommer att verka som offentligrättsliga inrättningar eller privaträttsliga stiftelser. Det här betyder att en del av verksamheten blir skattepliktig. Framförallt det som sker i Helsingfors gällande Helsingfors universitets apoteksverksamhet. Eftersom intäkterna där blir skattepliktiga förs det därigenom in skattemedel till staten och kommunerna enligt den fördelning man har av samfundsskatter. För att finansiera detta, som förändrar statens fördelning, får kommunerna lite mindre eftersom det skulle ha ökat genom att det blir nya skatter, och staten tar över en lite större del som sedan via budget förs tillbaks till universitetet. För universitetets del torde det vara ett nollsummespel.

    Eftersom vi här på Åland har en del av behörigheten gällande som samfundsbeskattningen och vi har fast procentsats i vår lagstiftning så betyder det att det som förs till staten plus vår fasta procentsats för med sig att samfundsbeskattningen för våra samfund skulle blev något högre. Marginellt kan man säga något högre, lite över 26 procent.

    Landskapsregeringen anser inte detta vara motiverat. Dels medför detta en byråkrati för våra företag, om man har avvikande skattesats för den verksamhet man har här på Åland mot den verksamheten som man har på finska sidan. Och dels, framförallt, vill vi inte ge signalen att vi vill ha en högre skattesats för våra samfund.

    Kommunförbundet har fått ta del av det här förslaget. Det här förslaget innebär att kommunerna får något mindre skatteintäkter. Det torde vara frågan om under 10 000 euro. Kommunförbundet har i sitt svar tillstyrkt det här förslaget, utan dess mera kommentarer, vad jag känner till.

    Förslaget är att vi ändrar i skattelagstiftningen, för vår del, till gällande vår behörighet så att skattesatsen bibehålls.

    Ltl Mika Nordberg

    Talman! Vi hade upp samfundsskatten till behandling för inte så många månader sedan. I näringsutskottet behandlade vi då den framställningen. Under den behandlingen framkom det olika saker som gjorde att vi valde att inte göra någon ändring, utan ändra det så att det skulle bli samma som i riket.

    Personligen och från obundnas sida som föreslogs en sänkning av den totala skattesatsen med en procent så att vi skulle ha hamnat totalt på 25 procent. Orsakerna, som då tog fram som argument varför vi inte skulle kunna göra det, var att det skulle ha blivit en negativ effekt för kommunerna, de skulle få en mindre skatteintäkt. Kanske den mest betydande orsaken var att skattemyndigheterna skulle få merarbete, samt att datasystemet inte idag kan behandla en på Åland differentierad skattesats jämfört med riket.

    Jag kan säga att det handlar om en sådan liten justering den här gången som 0,01 procent. I och med att initiativet inte kommer från lagtingets sida när det gäller att ändra den här gången, utan det kommer de facto från Helsingfors sida, så tycker jag för min del att vi inte skulle ändra. Vi skulle ta tillfället i akt och ha en differentierad skatteprocent som är 0,01 procent, vilket skulle innebära att kostnaderna, för att upprätthålla ett datasystem som skulle kunna hantera differentiering, inte skulle belasta Åland.

    Med tanke på detta så föreslår jag att vi ska behålla den här skillnaden på 0,01 procentenheter för att få ett fungerande skattesystem som möjliggör en skillnad i procentenheter.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack, herr talman! Det här är ett typiskt ärende som blir knöligt och där vi inte kan bedriva självstyrelsepolitik eftersom vi har delad behörigheten och även att vi inte har till fullo, eller väldigt liten, skattebehörighet.

    Vi har satt företagen i förgrunden den här gången. Är det så att vi inte skulle göra den här förändringen så är det våra företag, som har verksamhet både på Åland och i Finland, som blir lidande. Vi har velat motverka detta med den här framställningen.

    I övrigt ser jag att om vi tillsammans arbetar för ett skatteövertagande och mindre delad behörighet så slipper vi den här problematiken i framtiden.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Det är klart att det innebär ett merarbete. Under behandlingens gång framkom det att det inte är så komplicerat för företagen att ha en redovisning i och med att man redan idag redovisar separat. Hindren, som framkom, var ifrån myndighetens sida. Myndigheterna hade inte möjlighet att separera det här. Om vi skulle ha velat det från Ålands sida så skulle vi ha fått betala det. Det skulle ha blivit väldigt dyrt. I det här fallet anser jag att det inte är vi som har begärt det. Vi står fast vid den skattesats som vi har ikraft just nu.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack, herr talman! Jag kan inte gå i polemik eftersom jag inte har kunskap nog att avgöra hur mycket arbete det i praktiken föranleder för ett företag som har verksamhet både på Åland och i Finland. Det som vi har fått information om, vilket jag också tycker att vi måste förlita oss på, är att det i alla fall komplicerar för de företagen. Det vill landskapsregeringen ogärna göra. Trots att man kan tycka att det här är små justeringar och petitesser så har vi valt att inte komplicera för de företag som har verksamheten på båda sidor.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! När samfundsskatten diskuterades senast framförde landskapsregeringen och jag synpunkter på att ifall man ska ändra i samfundsskatten ska det lämpligen ske på ett initiativ från landskapsregeringen och lagting, där man då har bedömt konsekvenserna och analyserat effekterna av det. Jag är inte främmande för en sådan process. Det ingår i hela den här skattediskussionen som vi kommer att föra mera ingående på måndag. Något förvånande är det nu här idag ändå, det är intressant med tanke på den debatten att obundna här kan acceptera, med sin kamp i det här ärendet, att vi har en högre samfundsskatt här på Åland än i Finland.

     Ltl Mika Nordberg, replik

    I det här fallet handlar det alltså 0,01 procentenheter vilket för hela Åland skulle betyda under 10 000 euro, som kom fram här tidigare. Det är främst av teknisk karaktär jag ser den här situationen. Det blir för mig lite konstigt när man anser sig ha möjlighet ändå, som finansminister Perämaa sade, att vi från lagtingets sida skulle begära att ha en avvikande procentenhet. Då kommer vi fram till det, som jag var inne på i mitt anförande, att då är det vi som får betala hela den apparat som skattemyndigheterna står för när det gäller uträkningen, vilket i sin tur skulle bli betydande kostnader. Man måste då väga in att dessa kostnader har vi inte någon möjlighet att konkurrensutsätta. Vi har ingen möjlighet att prissätta de kostnaderna. Vill vi göra den här förändringen då kostar det oss så här mycket. Det kommer att väga in i beslutet om vi är beredda att göra det.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Man kan alltid diskutera vem som skulle få betala slutnotan av en mera avancerad byråkrati med avvikelser av skattesatsen. Det blir i så fall föremål för diskussion.

    Oberoende av vem som betalar det leder det till en större offentlig byråkrati, mera resurser för att hantera skattefrågor, även om det är osäkert vem som betalar det. Med andra ord, en större offentlig sektor.

    Obundna brukar prata mycket om symboler och vilka signaler det för med sig. Det att också att obundna accepterar en högre skatt, för samfund här på Åland, är en tydlig signal.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Obundna har alltid jobbat för att få ett mindre skattetryck. Det tycker jag att kom fram senast när samfundsskatten var upp. Då sade obundna att vi vill sänka samfundsskatten med en procentenhet och ha en total skatteprocent på 25. Då fick vi mothugg från liberalerna. Liberalerna sade att det som vi kan göra, när det gäller skatter, är att vi kan höja dem men vi kan inte sänka dem. I det här fallet vill jag återgå till att det är en symbolisk handling, 0,01 procent, men desto mindre viktig är den inte, om man inte har ett system som kan behandla olika skattesatser. Vi kan inte ens diskutera att införa olika skattesatser om det kommer till kritan och man säger att det inte finns några sådana tekniska möjligheter att ha differentierade skattesatser. Därför tycker jag att av principskäl är detta väldigt intressant att kunna behålla det här och få en möjlighet till differentierad skattesats.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Herr talman! Det här är en i raden av de skatteframställningar som vi själva inte har varit upphov till. Det gäller att försöka göra minsta möjliga skada för de åländska företagen. Tittar man på det här förslaget, står det rubriken  övervägande av förslaget, precis som finansminister sade; det är universitetslagstiftningen i riket som ändras. Det är någonting som överhuvudtaget inte berör Åland.

    Motivet är egentligen att skattesatsen i landskapet inte ska skilja sig från den i riket. Det komplicerar redovisningen för företagen. Man må tycka vad man tycka till om det, men det är ju verkligheten.

    Jag kan inledningsvis säga att jag inte tycker att man ska gå någon annan väg här för 0,104 procent, det skapar bara problem. Man måste välja vilka slag man ska utkämpa. De komplikationer som byråkratin medför är så pass mycket större än nyttan så jag är inte direkt tilltalad av ltl Norbergs förslag i det här skedet. Jag förstår ursprungstankarna.

    Vi hade ett ganska likartat ärende den 2 september i fjol. Det gällde då en höjning av samfundsskatten med 2,6 procent, alltså en höjning av skattesatsen för de åländska företagen. Nu noterade jag att finansminister Perämaa sade att det är ett motiv att man inte vill ha högre skattesatsen än i riket. Men då fanns faktiskt möjligheten att man skulle ha en betydligt lägre skattesats än det som man hade i riket så den motiveringen höll inte riktigt fullt ut den här gången.

    Förra gången handlade det om att man gjorde en fördelning mellan statskassan och de finländska kommunerna. I ett väldigt, väldigt sent skede fick finansavdelningen reda på att det överhuvudtaget var någonting på gång. Sedan blev det en brandkårsutryckning för att försöka göra det bästa möjliga av det. Då tyckte finansministern att det här var en brist. Man skulle se till att man får en dialog med finansministeriet så att man i god tid skulle veta vad som är på gång. Har den dialogen börjat fungera? Eller blev det igen en brandkårsutryckning, att man inte visste vad som var på gång?

    Herr talman! Avslutningsvis, när det gäller det här ärendet, är det ytterligare ett typexempel på varför vi måste få till stånd en egen beskattning. Men vi ska inte föregripa den stora debatten som blir på måndag. Gång på gång får vi göra ändringar i den åländska kommunalskattelagstiftningen p.g.a. åtgärder som vi själva överhuvudtaget inte har haft någonting att göra med, inte har haft några åsikter om och i vissa fall inte ens vetat om att det har varit på gång. Det här är ett gott motiv till debatten på måndag.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Jag hoppas och utgår från att situation nu idag är något bättre vad gäller kommunikationen mellan finansministeriet och landskapsregeringen och finansavdelningen. Vi har ett system och vi möts en gång i kvartalet för att diskutera just den här typen av åtgärder. Men den här åtgärden härrör sig ifrån tiden då vi diskuterade det förra ärendet. Jag tror till och med att det var på det sättet att samma dag, som lagtinget klubbade det föra ärendet i andra behandlingen, fick vi kunskapen om att det här ärendet var aktuellt.

    På det viset är det här ärendet en del av den bristfälliga situation vi hade då. Ingen kan garantera att allt är löst men vi har i varje fall satt igång ett arbete som förhoppningsvis leder till någonting bättre.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Kommunikationen är en sak. Det är klart att det blir lättare för landskapsregeringen om man vet vad som är på gång. Själva situationen i sig är fullständigt oacceptabel. Att man på rikssidan gång, på gång gör förändringar i, i det här fallet, universitetslagstiftningen. Vi har inte ens ett universitet här i landskapet. Det är någonting som överhuvudtaget inte berör oss, men ändå måste vi gång, på gång se till att vi anpassar vår kommunalskattelagstiftning där vi de facto har fullständig behörighet, enligt mitt förmenande. Jag vet att det finns olika åsikter om det. Men enligt mitt förmenande tycker jag att vi har fullständig behörighet.

    Jag hoppas att finansministern med kraft, när han presenterar skattemeddelandet på måndag, pekar på den här problematiken. Och att han också pekar på en lösning hur vi ska komma ifrån det.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det är säkert också med tanke på att den här situationen som lagtinget för intensiva diskussioner om skatter. Det har gjorts under decennier. Det kulminerar kanske, på sitt sätt, inkommande måndag. Det verkar finnas en någorlunda stor enighet i varje fall om processen osv. Säkert finns det detaljavvikelser där också.

    Ni får väl höra mitt anförande på måndag. Det är väl inte skäl att diskutera det kommande anförande nu redan idag.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Herr talman! Jag tänkte försöka hjälpa till lite och ge lite goda motiv till finansministerns anförande. Det var bara välvilja som låg bakom.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland

    Talman! I förhållande till det meddelande som landskapsregeringen har lagt fram, och som behandlas på måndag, är det här är ett penningmässigt litet ärende men ändå principiellt viktigt på många olika sätt.

    Jag ska bara kort ta upp några punkter när det gäller liberalernas skattepolitik i nuvarande läge. Vi har ju en pragmatisk hållning, kanske mindre symbolisk än andra. Det betyder att det läge vi har idag, den kommunalstruktur vi har och den beskattningsstruktur vi har så finns det kanske inte så många andra alternativ att göra i det här läget. Jag håller naturligtvis med minister Perämaa och också med ltl Anders Eriksson. I den här situationen ska man inte höja samfundsskatten för företagen.

    Sedan var det en annan diskussion, som vi förde i höstas, om möjligheterna att sänka kommunalskatten. Där är det ett osäkert läge, som man med reformer i skattebehörigheten för Åland, kanske kan klara ut så småningom. Det är nämligen inte så enkelt att man i medlemsstaten Finland, inom EU, kan ha lägre skattesatser för företagen utan att det betraktas som otillåtet statsstöd. Det är i alla fall en diskussion som inte är given på något sätt, åtminstone inte inom den ramen som vi har diskuterat de här frågorna.

    När det gäller den här skatten så finns det några saker som man borde lägga in i den kommande debatten, som kanske kommer från det här meddelandet på måndag, när det gäller att leda till praktiska åtgärder för att ändra vårt skattesystem.

    Det är för det första att den kommunala indelningen på Åland måste ses över, också när det gäller beskattningen. Som det framgår av det här betänkandet så är det en ganska komplicerad situation skattemässigt med skattelagar, inkomstskattelagen, blankettlag och kommunalskatt osv. Det är mycket möjligt att man skulle kunna tänka sig en gemensam förvärvsbeskattningsregim för kommuner och landskap. Det är i alla fall någonting som man ska ha med i reformarbetet, tycker jag.

    Det andra är att när det gäller skattepolitiken, oberoende av behörighetsförändringarna som kan komma, så behöver vi ett större utrymme för skattepolitik. Vi har ett utrymme idag genom avdragssystemet i kommunalbeskattningen. Vi införde t.ex. det här med kompensation för kapitalinkomstskatten. Det är en sak som har fungerat i många år utan knorr. Däremot kan man konstatera att det är många som inte vet om att vi har det, men det är väl mera än en informationsfråga. När det gäller skattepolitiken, styrning med skatter och finansiering med skatter så finns det också i det här sammanhanget anledning av gå vidare.

    En tredje punkt som är intressant; på rikssidan gör man universiteten, en skola på högre nivå, till en autonom skatteenhet. Det är intressant när vi diskuterar vår gymnasiereform, när vi diskuterar vår högskola och särskilt när vi diskuterar högskolans sjöfartsområde och säkerhetscentrum. Där har vi också anledning att se på möjligheten att utnyttja t.ex. mervärdesskatten och avdragsmöjligheterna.

    Det finns en hel del i det här lilla ärendet som pekar på framtida diskussioner om skattesystemet och behörigheten naturligtvis.

    När det gäller det som ltl Mika Nordberg tog upp, att vi det här fallet skulle utnyttja läget för att få ett skattesystem som kan hantera avvikande skattesatser. Nu hoppas jag att finansutskottet kan göra en liten utvikning när det gäller de här, den är nog ganska liten.

    Vi har ett avtal med skattestyrelsen när det gäller beskattningshanteringen med kommunalskatterna. Det avtalet bygger på att vi köper tjänster och betalar för det som de utför. Jag har faktiskt varit med om att fråga skattestyrelsen hur mycket de skulle ta betalt för att göra ändringar i det åländska avdragssystemet när det gäller stöd till dem som lever under fattigdomsgränsen t.ex. Då räknar man ut och ger en offert och säger hur mycket det skulle kosta. Jag tror inte att det är, som ltl Nordberg säger, att man med nuvarande system gör en annan beräkning. Det innebär att vi måste betala för de merkostnaderna. Jag tror att finansutskottet kunde bita lite i det här och se på det av den anledning att vi behöver veta för framtida bruk vad förvaltningen av skattesystemen kostar, om det nu är så att lagtinget väljer att gå in för behörighetsöverföringar i större eller mindre grad.

    Herr talman! Den här framställningen är klockren. Den behandlar bakgrunden när det gäller lagstiftningen, den behandlar ärendet som sådant och den handlar konsekvenserna. Som jag ser det, har lagtinget kanske inte så mycket annat att göra än att göra att samfundsskatten för företag på Åland och i riket lika. Penningmässigt betyder det mindre. Om man tar en procentandel av samfundsskatten kan det betyda en väsentlig summa på vinsten. Antag att ett företags omsättning är 100, vinsten är 10 och samfundsskatten är 26 procent av dessa 10. Då har vi den här lilla procenten på marginalen som inte är obetydlig. Den ska sättas i vågskålen mot merarbetet för företagen och merarbetet i skattesystemet.

    Avslutningsvis ser jag saken som tämligen klar.

    Talmannen

    Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.