Föredras

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Ingrid Zetterman. Ordet ges först till lagtingsledamoten Alfons Röblom.

Tack, fru talman!

Landskapsregeringens demokratistrategi lyfter fram att skolan har en viktig roll i att stärka ungas delaktighet och demokratiska engagemang. I samband med behandlingen av Hållbart Initiativs kommunala motioner om att införa demokratidagar och skolval i högstadieskolorna, har behovet av samordning och stöd på landskapsnivå lyfts fram.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Finns det beredskap hos landskapsregeringen att bistå och samordna kommuner och skolor vid genomförande av demokratidagar och skolval i högstadieskolorna för att därigenom stärka ungas demokratiska delaktighet?

Talman!

Först vill jag säga att det inte är alla dagar vi har glädjen att ha åskådare här i salen, och jag tror att de åskådarna väntar på ett annat ärende. Vi kommer snart dit, och det ska inte ta alltför länge.

Först och främst vill jag ge ett varmt tack för frågan. Det är både bra och viktigt att ledamöterna i lagtinget lyfter frågan om demokrati. Jag brukar ofta säga att vid sidan av klimatkrisen och eventuellt en ekonomisk kris i Europa - om det är så man vill benämna den för vi har en väldigt ansträngd demografisk utveckling som ställer stora krav på välfärden i våra regioner - så har vi dessutom en demokratikris som inte kan förringas.

Det gäller bildningen och grundskolan, som vi diskuterar här idag, är en viktig del av hela demokratiutvecklingen. Det handlar också om att folk kan förkovra sig, hitta nya sammanhang och ha föreningar att engagera sig i. Det är helt centralt för demokratiutvecklingen.

Idag har ledamoten Röblom valt att lyfta just skolval och demokrati i arbetet med unga, och det är tacknämligt. Vi ser också vissa oroande tendenser hos den unga generationen, med en betydligt större polarisering. I valen röstar man väldigt divergerande mellan könen, vilket kanske visar på en inte lika stark sammanhållning som vi annars är vana att beskriva. Ett stort tack för frågan!

När det gäller vad landskapsregeringen gör konkret i den här frågan, så vet vi alla att vi har antagit den första demokratistrategin med tillhörande åtgärdsprogram. Vi har också tillsatt den första permanenta arbetsgruppen för demokratifrågor.

När det gäller barn och unga finns det två mål. Det ena är att kunskapen om demokrati ska öka, särskilt bland barn och unga, och det andra är att de ungas intresse för politik ska stärkas. Därför har vi lyft frågan kring demokratifostran och försökt utveckla olika koncept. Bland annat har vi skapat Demokratiforum för unga. Vi har lanserat en e-panel som finns tillgänglig för alla tjänstemän i förvaltningen att nyttja, ifall man särskilt vill inhämta ungas åsikter. Vi arbetar också med att ta fram ett informationspaket för anordnandet av skolval. Allt detta är med i åtgärdsprogrammet och är därmed igångsatt eller avklarat.

När det gäller demokratifostran i skolan kan man säga att vi har jobbat med kunskapshöjande insatser tillsammans med organisationerna Rädda Barnen och Skunk. Det är väldigt fint att vi får med civilsamhället i det här arbetet. Man har stött grundskolornas elevråd och hjälpt dem i sin kunskapshöjning. Vicelantrådets avdelning och utbildnings- och kulturavdelningen arbetar också med att revidera elevrådshandboken för att modernisera den och göra den mer användarvänlig med mallar och annat, så att man kan göra det mindre byråkratiskt och med starkare hjälpmedel stöda arbetet i elevråden.

Vi har både informationstillfällen och föredragshållare som arbetar med det här temat. Landskapsregeringen försöker också aktivt arbeta med elevråden och studeranderåden för att inhämta deras synpunkter, så att ungas röster verkligen hörs.

När det gäller skolval är det också en fråga som adresseras i åtgärdsprogrammet för demokratistrategin. Man har varit i kontakt med organisationen Ungdomssektorn i Finland, som har många års erfarenhet av att arbeta med den här frågan. Man har ordnat skolval ända sedan 1990-talet i Finland och man har sökt extern projektfinansiering. Arbetet går vidare för att anordna skolval, precis som det vanliga lagtingsvalet, där unga får möjlighet att bekanta sig med valprocessen och rösta på riktiga partier och kandidater, precis som alla andra röstberättigade. Det redovisas också ett eget valresultat. Motsvarande kan görs också i Sverige. Detta är ett viktigt steg framåt.

Syftet med detta pilotprojekt är att bygga upp landskapsregeringens kunskap vid ordnande av skolval och för att kunna fortsätta med skolvalen även i kommande val. Vi ansökte om projektmedel, och projektet har blivit beviljat medel från undervisnings- och kulturministeriet samt Svenska kulturfonden. Totalt sett har vi 80 000 euro, 40 000 per år, som kan användas till detta, och det konkreta arbetet inleds nu i september för att planera verksamheten.

Därtill har vi också använt oss av modellen med ungdomsforum, där ungdomar har samlats för att dela sina tankar och åsikter i specifika frågor eller i breddfrågor. Skolan har fått möjlighet att bjuda in till konceptet, och detta har genomförts i samarbete med ungdomssektionen för vår Bärkrafts civilsamhällesgrupp. Flera ungdomsforum har genomförts tillsammans med en bredd av civilsamhällesaktörer. Det är det som är det fina med att samarbeta med civilsamhället, att vi har en mängd föreningar som verkar inom sociala sektorn. Det här ligger i deras kärnverksamhet, och de vill gärna vara med. Det gör att arbetet inte bara blir bättre, utan dessutom mer kostnadseffektivt. Den permanenta demokratiarbetsgruppen har lyckats åstadkomma oerhört mycket med väldigt små medel. Genom att arbetet har blivit strategiskt och att man har samlat folk, vet civilsamhället vem de ska kontakta. Det skapar situationer där ett plus ett inte bara blir tre, utan ibland fyra, fem och sex.

E-Panelen har jag redan nämnt, men jag kan också berätta om ett evenemang som kallas "Min skola, min röst", som riktar sig till elever och studerande på Åland. Det kommer att bjudas in till en eftermiddag på Alandica i höst för att fördjupa elevers kunskaper om demokrati, delaktighet och påverkansmöjligheter från ett elev- och studerandeperspektiv.

Med det sagt vill jag också påpeka att landskapsregeringen har börjat uppmärksamma den internationella demokratidagen, som alltid infaller den 15 september. I år kommer vi att diskutera bland annat unga. Jag hoppas på en hög närvaro av lagtingsledamöter, för detta är av högsta aktualitet. Temat på årets seminarium kommer att vara: Hur får vi fler kvinnor, unga och inflyttade att rösta och ställa upp i val? Så välkomna dit allesammans! Jag hoppas att vi ses. Tack, talman!

Tack, fru talman!

Tack, ministern, för svaret. Det är positivt, tycker jag, att Hållbart initiativs förslag om skolval och demokratidagar har mötts av en positiv respons, särskilt i Mariehamn. Där har man ansett att detta är en bra idé, och det finns stöd för det i fullmäktige. Förslaget har även tagits med i utkastet till den åtgärdsplan som stadsstyrelsen ska behandla i morgon. Denna åtgärdsplan avser demokratistrategin som ska gälla i Mariehamn.

Under beredningen och behandlingen i fullmäktige har det framkommit konkreta frågor från ansvariga tjänstemän, såsom hur vi kan säkerställa relevant material och hur vi ska organisera skolvalet så att det genomförs på rätt sätt. Det handlar om att tänka på de konkreta stegen framåt. Jag tror att Mariehamn har möjlighet att genomföra detta om man verkligen går in för det.

Det finns en chans att detta kan bli något större som gäller för hela Åland. Jag instämmer med ministerns analys av den oroväckande trend vi ser bland ungdomar, där undersökningar visar att fler och fler ungdomar misstror demokratin. Vi vet att en praktisk skolning, där man får vara med och göra något, kan så frön av intresse och engagemang. Det är viktigt att ungdomarna känner att de kan påverka.

Vi tror att detta kan vara en väg framåt, och jag hoppas att landskapsregeringen kan ta emot den möjlighet som Mariehamn erbjuder. Vi är positiva och ser gärna att landskapsregeringen är med och stöder detta, så att vi kan skapa något som gäller för hela landskapet.

Fru talman!

Det är väldigt roligt att höra. En av ambitionerna med hela demokratistrategin och åtgärdsplanerna var att kommunerna också skulle kunna göra ett motsvarande arbete. Vi har gjort en stor sammanställning av demokratiläget på Åland just nu, som kan fungera som en bra grund för detta. Så det är jätteroligt att höra.

Vi känner också till att skolval är något som kan arrangeras med en engagerad lärare. Men för att få ut det stora pedagogiska värdet av det behöver man förstås arbeta med särskilda metoder. Det är precis det som detta samarbete syftar till, och vi har också fått projektmedel för att genomföra det. Målet är att landskapsregeringen ska få de kunskaper som behövs för att hantera detta på ett relevant och kunskapssäkrat sätt.

Tanken är att lämna material och annat, så att kommunerna inte lämnas ensamma i detta arbete, utan att de får ett paket som stöder dem i processen.

Som sagt, i det här fallet är jag glad, inte för att vi vann i tävlingen om vem som var snabbast, utan för att vi har varit på bollen och säkerställt de delar som ledamoten efterfrågar.

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.