För kännedom
Små eldrivna fordon LF 8/2011-2012
Utdrag ur protokollet
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 1/2011-2012)
Landskapsregeringens yttrande (RP 5/2011-2012-s)
Republikens presidents framställning (RP 5/2011-2012)
2 Redogörelse enligt 26 § lagtingsordningen för Åland om ministrarnas bindningar
Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2011-2012)
4 Ändringar i skattelagstiftningen 2012
Landskapsregeringens lagförslag (LF 7/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2011-2012)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 28 ledamöter är närvarande.
Lagtingsledamoten Igge Holmberg anhåller om ledighet på grund av privata angelägenheter och lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anhåller om ledighet från plenum onsdagen den 18 januari på grund av uppdrag på Guernsey.
Meddelande
Meddelas att talmanskonferensen idag har diskuterat tidtabellen för de kommande veckorna. Ett extra plenum kommer att hållas fredagen den 27 januari klockan 09.30 då det hålls en frågestund och vid behov även behandlingar av lagförslag. Ledamöterna ombeds ha beredskap att sammanträda även måndagen den 30 januari.
Första behandling
1 Till Europeiska stadgan om lokal självstyrelse fogade tilläggsprotokollet om rätten att delta i de lokala förvaltningsmyndigheternas verksamhet
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 1/2011-2012)
Landskapsregeringens yttrande (RP 5/2011-2012-s)
Republikens presidents framställning (RP 5/2011-2012)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Minister Katrin Sjögren
Fru talman! Lag- och kulturutskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall till Europeiska stadgan om lokal självstyrelse fogade tilläggsprotokollet om rätten att delta i de lokala förvaltningsmyndigheternas verksamhet samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i tilläggsprotokollet som hör till området för lagstiftningen, till de delar tilläggsprotokollet faller inom landskapets behörighet. Hädanefter i presentationen av betänkandet kallat tilläggsprotokollet.
Utkottet har konstaterat att tilläggsprotokollet enbart berör kommunerna. Det fanns frågeställningar och önskemål under remissdebatten att utskottet skulle syna den frågan och det har vi således gjort. Det faktum att de åländska kommunerna berörs förutsätter att lagtinget ger sitt bifall till lagen om tilläggsprotokollets ikraftträdande. Utskottet har även diskuterat möjligheten att behandla kravet på medborgarskap för hembygdsrätten men har även konstaterat att frågan inte har någon koppling till ärendet. Det är en intressant och högaktuell fråga men det faller helt enkelt utanför ramarna.
Bestämmelserna i tilläggsprotokollet är intressanta. Det handlar om att utveckla demokratin, om rätten att delta i kommunernas, de lokala förvaltningsmyndigheternas verksamheter. Förslag på åtgärder som utvecklar demokratin är t.ex. rådgivande lokala folkomröstningar, vanligt bl.a. vid kommunsammanslagningar och åtgärder för att underlätta för personer med särskilda behov att delta. Av dessa är de åtgärder viktiga som på ett icke-diskriminerande sätt stöder förverkligande av specialgrupper såsom handikappade, utslagna och invandrares rätt till deltagande och aktiverar dem att delta i kommunernas verksamhet både i direkt demokrati och vid val.
Åtgärder som föreslås är också att utveckla system och förfarande som kan besvara klagomål och ta till vara initiativ från medborgarna samt att använda informations- och kommunikationsteknik för att underlätta delaktighet och deltagande.
Demokratifrågorna behöver bevakas noga också hos oss. Det finns tydliga signaler på det. Vilka grupper är det som hörs i samhällsdebatten? Vi har ett lågt och sjunkande röstdeltagande och de främlingsfientliga åsikterna ökar hos oss här i Norden.
Utskottet konstaterar att ett godkännande av tilläggsprotokollet inte torde medföra några behov av lagstiftningsåtgärder, samma bedömning gör landskapsregeringen i sitt utlåtande. Kommunerna tillgodoser medborgarnas informationsbehov relativt väl, men det finns absolut en utvecklingspotential att inte bara informera utan att faktiskt också kommunicera med medborgarna, att öka delaktigheten. Framförallt när det gäller personer med speciella behov genom t.ex. ökade möjligheter till hemröstning. Här förekommer det uppgifter att i presidentvalet kan man hemrösta, men det kan man inte göra lagtings- och kommunalvalet.
Kommunerna informerar med hjälp av den digitala tekniken. Det finns också stora möjligheter att kommunicera med medborgarna, att ha en tvåvägskommunikation.
Utskottet har erfarit att bristen på lagstiftning beträffande elektronisk signatur hindrar utvecklingen. Det är ingenting som brinner i buskarna, vi kan godkänna tilläggsprotokollet, men för att faktiskt kunna utveckla demokratin på Åland så borde vi ha en lagstiftning beträffande elektronisk signatur.
Den digitala utvecklingen är mycket resurskrävande och vi i landskapet har svårt att hänga med, trots att en digital agenda skulle effektivisera både kommunernas och landskapets arbete mycket. Det är ett faktum som också landskapsrevisorerna har påtalat.
Fru talman! Lag- och kulturutskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall. Tack.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Jag fäste mig vid två saker. För det första; resonemanget i lagutskottet om att man skulle frikoppla hembygdsrätten ifrån kravet på finskt medborgarskap. Utskottets ordförande sade att det var lite utanför ramen. Det vore intressant om hon kunde vidareutveckla på vilket sätt det är utanför ramen?
Utskottsordförande Sjögren nämnde också att de främlingsfientliga åsikterna ökar i Norden. Det kan jag hålla med om. Men jag tycker definitivt inte att de främlingsfientliga åsikterna ökar på Åland, tvärtom, och det tycker jag är någonting väldigt positivt. Jag förstår inte riktigt vad det skulle ha att göra med lagtingets ställningstagande att främlingsfientligheten ökar i Norden när den de facto inte ökar här på Åland. Det är åtminstone min förhoppning och uppfattning.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! När det gäller hembygdsrätten och medborgarskap så är det en fråga för landskapsregeringen och lagtinget. Det står uttryckligen och klart i tilläggsprotokollet att det här handlar om kommunerna. Vi har penetrerat och konstaterat att det här handlar om kommunerna. Tilläggsprotokollet kan vara en inspirationskälla för kommunerna att öka demokratin.
Jag är helt säker på att det finns främlingsfientlighet på Åland också. Min uppfattning är att det rör på sig just nu.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag har en annan uppfattning. Samtliga partier har väl ganska bestämt tagit avstånd ifrån främlingsfientlighet. Den åländska debatten på nätet är väldigt, väldigt städad och hyfsad i förhållande till hur debatterna är i Finland i samband med sannfinländarnas framgångar och även hur det är i Sverige, Norge och Danmark. Vi behöver inte skämmas ifrån åländsk sida, därför blev jag lite förvånad över uttalandet.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Fru talman! Jag tror faktiskt inte att det är vare sig bättre eller sämre på Åland. Det finns främlingsfientliga åsikter på Åland. Jag tycker att det hör till en av politikernas kärnuppgifter att fundera på hur vi kan göra så att medborgarna känner sig delaktiga. Hur kan vi öka röstetalet och hur kan vi motverka främlingsfientlighet? I och med att vi har en ekonomisk kris så är det ett faktum att främlingsfientligheten ökar. Jag tycker absolut att vi behöver fundera på den frågan också här i Ålands lagting.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback
Fru talman! Jag tycker att utskottet har gjort ett bra betänkande. Jag har inte några invändningar mot det. Jag räknar med att hela den socialdemokratiska gruppen kommer att stöda det här betänkandet.
Vi säger egentligen bara ja och någon enstaka gång har vi sagt nej till de här internationella konventionerna och så händer det inte så mycket mera. Om vi av någon anledning inte skulle ha vår landskapslagstiftning helt i skick med hänvisning till de här konventionerna så händer det inte heller någonting eftersom det inte finns någon kontrollmekanism i det här fallet. Det är upp till oss själva att bestämma om vi tycker att det finns ett behov av att förändra eller skapa tilläggslagstiftning för att vi ska leva upp till den konvention som vi ger vårt bifall till.
Jag tycker faktiskt att vi på en punkt här har orsak att överväga förbättringar i vår vallagstiftning och det har utskottet också tagit upp; så kallad hemröstning. Nu har vi ett val på gång och det är i och för sig ett riksval. Om man läser lappen som alla röstberättigade har fått hem så står det; ”under vissa förutsättningar får en närståendevårdare som bor i samma hushåll som den som har rätt till hemmaröstning rösta i samband med hemmaröstningen.” Det är inte så bra svenska, men man förstår i alla fall att man kan rösta hemifrån. ”Anmälan om hemmaröstning ska göras till centralvalnämnden tisdagen den 10 januari och för den andra omgången senaste den 24 januari”. Det är ju ett sätt att rösta. Men det är inte så lätt för den röstberättigade att sköta det här. Speciellt om det gäller en äldre person som av olika skäl har svårt att ta sig till vallokalen eller till ställen där man får förhandsrösta så kräver det nog ofta att man har någon annan som månar om att denna person som ska rösta hemifrån kan fullgöra sin röstning.
Att det enbart gäller närståendevårdare är en ganska inskränkt möjlighet. Jag minns inte riktigt hur det var angående att rösta hemifrån i lagtings- och kommunalvalen men det finns inte något hinder för att man också då ber att valmyndigheterna skickar hem alla handlingar och så kan man rösta hemifrån. Men vi har ju fler grupper, än bara de äldre och personer med funktionsnedsättningar, som har svårt att ta sig till vallokalerna under röstningstiden. Det finns många som jobbar på sjön och vi har alla som studerar.
Vi hade under den förra mandatperioden en grupp som skulle försöka effektivera vårt valsystem, men den gruppen nådde inte ett riktigt fram på någon enda punkt. Det var mycket ”god morgon yxskaft”. Det här är en sådan fråga som man hade hoppats att man skulle ha tittat på närmare. Men jag tror inte att man överhuvudtaget gick på djupet av det.
Precis som man säger i betänkandet så borde vi se över vår lagstiftning. Man borde inte bara inkludera de som är hemma utan även de andra grupperna som inte kan komma till vallokalerna på Åland. Man tycker att den moderna tekniken skulle kunna vara åtminstone till viss hjälp.
Jag hoppas att regeringen tar den här frågan på allvar. Det är nu ganska länge till nästa lagtings- och kommunalval, ifall inte lagtinget upplöses av någon anledning, vilket vi ändå inte tror.
Man borde titta på den här frågan och göra sådana förändringar så att vi kan göra röstningsmöjligheten tillgänglig för flera ålänningar. Det verkar inte vara ett problem att en massa röstberättigade de facto inte kan rösta. Här fungerar inte den berömda åländska närdemokratin. Det är ofta de som bor hemma som tycker att närdemokratin fungerar bra. Tack, fru talman.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Fru talman! Utan att utskottet penetrerade frågan i detalj så fick i alla fall jag den uppfattningen att det inte var möjligt med hemmaröstning i dagsläget på Åland enligt de hörande i utskottet.
Ltl Barbro Sundback, replik
Men då får vi väl utveckla det då. Inte ska det väl vara omöjligt. Vi hade ju en omgång i lagutskottet senaste gång med vallagen, men då gjordes en uppföljning i kommittén av något försök i Ekenäs eller Borgå. Men det var inte alls detta som vi hade behov av, det var närmast någon teknisk uppföljning.
Det finns de som är rädda för att man inte ska kunna garantera valhemligheten i det här fallet. Jag kan inte se att det skulle vara omöjligt. Vi kan ju ha bankkonton och betala på nätet utan att en massa människor vet något om det. På många andra sätt kan man använda nätet så att det är tryggt. Jag tror att det är fullt möjligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman
Fru talman! Jag vill fortsätta där ltl Sundback befann sig; vad syftet med den här stadgan är. Det är att öka tillgängligheten för så många som möjligt, generellt men också för speciella grupper. Om det här ärendet nu uttryckligen handlar om kommunalvalet så har jag förstått att man också kan diskutera andra val här i debatten.
Ska man göra själva valet mer tillgängligt så finns det en sak som skulle ändra situationen dramatiskt; möjliggöra röstning över internet. Det har många länder idag infört, även länder nära oss funderar på att införa det. Det gjordes en utredning om det här 1999-2000 där man kom fram till att i princip redan då kunde man i ett så här litet land som Åland garantera säkerheten tillräckligt för att genomföra elektroniska val. På dessa tio år som har gått så har säkerheten utvecklats enormt runt om i världen och framförallt på Åland där man har bland världens främsta experter på IT-säkerhet av olika orsaker. Vi har en bank som har den kunskapen och vi har ett spelbolag som har den kunskapen osv. På Åland finns kunskapen som skulle göra internetröstning tillräckligt säkert.
Vi ska komma ihåg att vi har ett valdeltagande mellan 65-70 procent. Orsaken är att röstningen inte är tillgänglig för så många. Det finns ungefär 1000-1200 ungdomar per år i en årskull. 4000-5000 personer är borta härifrån och studerar utanför Åland i fyra år, eftersom de flesta är borta fler än fyra år. Det ska då passa för dem att vara hemma och förhandsrösta eller att vara hemma på valdagen. För de allra flesta passar det men en stor del blir borta. Det är många sjömän som råkar vara på jobb och inte orkar börjar beställa brev. Man kanske inte vet i vilken hamn man kommer att vara i osv, så de kan inte rösta. Det är en befolkningsrörelse till och från Åland, som ni kan se i statistiken, som bara kan rösta per brev eller hemma på Åland och inte på någon ambassad i världen som man t.ex. kan göra i riksdagsvalet. Alla dessa hinder sammantaget gör att det är förhållandevis väldigt svårt att rösta i ett åländskt val, bl.a. därför har vi så lågt valdeltagande. Vi kanske ändå inte kan komma upp till Sveriges nivå, men vi kanske skulle få tio procentenheter till om vi gjorde röstning tillgängligt via internet. Det skulle gälla kommunalvalet och lagtingsvalet.
Vill man fundera på en konkret åtgärd för att lösa det här också i den här stadgans syfte så är det internetröstning. Som ltl Sundback sade så kan man göra väldigt allvarliga saker idag via internet och via sin dator. Det enklaste och mest utbredda systemet är att man godkänner något med sina bankkoder och det är väldigt säkert.
Det finns en dörr som man kan forcera i alla IT-system, men man måste tänka på vad folk är beredda att göra för att bryta mot säkerheten. Minst lika allvarligt är att det finns uppgifter på att folk har velat rösta men inte har kunnat. Den personens röst kunde i teorin ha varit helt avgörande. Det finns exempel i det här valet där mandat har avgjorts i kommunalvalet med en enda röst. Tänk om det var den personen som kulle ha röstat på det partiet så att det skulle ha blivit ett annat resultat. Man vet inte, enstaka röster spelar roll i ett så här litet system, det vet vi här i lagtinget. Tack.
Ltl Wille Valve
Fru talman! Det här tilläggsprotokollet har beretts i över 20 år. Man började bereda det 1978. Det är knappast förvånande att det inte riktigt finns några radikala bestämmelser i tilläggsprotokollet. Tilläggsprotokollet är i första hand att betrakta som ett inspirationsdokument både för oss som lagstiftare som sitter här i den här församlingen men också för våra 16 kommundirektörer, som kan finna en källa för att öka rättssäkerheten i sin kommun, öka rätten till deltagande, som ltl Sjögren tog upp tidigare, och att sätta ribban högre.
Under utskottsbehandlingen har vi vänt och vridit ganska mycket på artikel 2 som handlar om rätten att delta, som är den centrala bestämmelsen. Där finns en bestämmelse som man kunde ha en väldigt lång diskussion om; möjligheten att överklaga verksamheter i olika kommuner. Det är ju möjligt att överklaga beslut i kommuner. När det gäller att överklaga verksamheter så beror det lite på kommun. I Mariehamn kan man gå in på Tekniska Verkens hemsida och fylla i en blankett om man har åsikter om en specifik verksamhet men det kan man inte göra i alla kommuner. Icke desto mindre gäller det att hålla det i sina rätta proportioner, det här är ett inspirationsdokument.
Vare sig jag eller den moderata lagtingsgruppen torde ha några problem med att lagtinget ger sitt bifall till det här tilläggsprotokollet. Tack.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lag- och kulturutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i första behandling. Ärendets första behandling är avslutad.
Föredras
2 Redogörelse enligt 26 § lagtingsordningen för Åland om ministrarnas bindningar
Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2011-2012)
Enligt lagtingsordningen 26 § ska lantrådet och varje minister utan dröjsmål efter utnämningen ge en redogörelse för sådana bindningar som kan ha betydelse vid utövningen av verksamheten som medlem av landskapsregeringen såsom näringsverksamhet, ägande i företag, betydande förmögenhet eller skuld samt för sådana uppdrag och andra bindningar vid sidan av lantrådets eller ministerns tjänsteåligganden. Enligt arbetsordningens 40 § ska redogörelsen föredras för lagtinget och saken debatteras i plenum. Lagtinget fattar dock inte beslut med anledning av redogörelsen.
Diskussion.
Vicelantrådet Roger Nordlund
Fru talman! Det finns ett talesätt som säger; ”som man bäddar får man ligga”. Det passar ganska bra in på mig i det här fallet. Jag hade förmånen att få vara ordförande i den parlamentariska grupp som tog fram den nuvarande lagtingsordningen och en av förändringarna är just det som sker nu, nämligen redogörelsen till lagtinget för ministrarnas och lantrådets bindningar.
Det här är en ny företeelse på det viset att vi för den här frågan till lagtinget. Tidigare har ministrarna i Ålands landskapsregering skrivit ner alla sina olika bindningar. Redogörelsen har funnits hos lantrådet och sedan har den som har varit intresserad kunnat komma och titta på den för att kunna försäkra sig om att det inte föreligger jäv eller liknande. Det är väl det som är den huvudsakliga målsättningen med det här förfarandet; att på ett transparent och öppet sätt visa vilka olika bindningar vi som personer har i det åländska samhället så att var och en kan känna sig trygg i att vi inte jobbar för egen sak i något ärende och att vi kan jäva oss när så behövs.
Det här är första gången som det läggs fram på det här sättet. Vi har försökt hitta en så bra modell som möjligt, men den kan säkert förbättras och utvecklas eventuellt till kommande nya landskapsregeringar när det blir aktuellt.
Med de orden, fru talman, hoppas jag att lagtinget kan ta till sig det här. Samtidigt vill jag också för min egen del göra en komplettering. När vi skrev det här glömde jag tyvärr bort att jag är styrelsemedlem i Ålands Fredsinstitut, vilket jag här vill nämna officiellt. Det är en sak som faktiskt påverkar mig i mitt arbete och som jag beaktar. Tack.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Jag skulle önska ett förtydligande. När det gäller lantråd et och vicelantrådet så har man uppgett en summa i skuld på cirka 200 000 euro på båda. Har man sådana skulder själv eller har man den här summan i skuld tillsammans med den som man är gift med? Summan är i praktiken då hälften, förutom att man är solidariskt ansvarig för den äkta makens/makans skuld. Är det den totala skulden eller den personliga skulden? Det är ju väsentligt att veta eftersom det är hälften mindre i så fall.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det är nog den totala summan. Man är solidariskt ansvarig.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson
Talman! Det är viktigt för allmänhetens tilltro till det politiska etablissemanget att den som sitter i maktposition upplevs som neutral i förhållande till dem som maktutövningen omfattar.
I vårt lilla samhälle är det ofrånkomligt att människor som ingår i den politiska sfären är nära bekant eller släkt, eller har olika relationer till människor och grupper i vårt samhälle. I det lilla samhället är det därför extremt viktigt att vi har system som garanterar vår obundenhet och opartiskhet då vi sitter i beslutsfattande positioner, att vi är noggranna i att följa reglerna och att systemet möjliggör en öppen granskning av våra förehavanden.
Jävsreglerna, ett viktigt regelverk inom vårt system, ska garantera att beslutsfattare inte uppnår personlig nytta när beslut fattas. Enligt jävsreglerna för landskapsregeringen ska också beslutsfattaren jäva sig om det finns omständigheter som talar för att beslutsfattarens opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas. Här finns utrymme för tolkningar, när kan och bör enskilda beslutsfattare jäva sig? Jävsreglerna får som bekant inte användas för att komma undan obekväma beslut. Samtidigt kan det skada det politiska förtroendet om beslutsfattaren anses ha starka bindningar eller går enskilda intressenters ärenden, rätt och slätt om beslutsfattaren har en sådan koppling till det aktuella fallet att opartiskheten kan ifrågasättas.
I den allmänna debatten, vid sammankomster, i rundabordssamtalen på caféer och restauranger, är vi politiker föremål för hård granskning och det hör till vanligheterna att våra bindningar och vår opartiskhet ventileras och ifrågasätts. Det är viktigt, det är en del i vårt system.
Hur ser släktbanden ut, vem har relationer med vem, vilka bolag har vi kontakter med, vilka organisationer och sammanslutningar är vi medlemmar i, vilka chefredaktörer är våra vänner och vem bekostar vår valkampanj. Vilken kommun gynnar vi och bedriver vi bypolitik när vi fattar beslut? Det här en del av de frågor som ställs.
Mot den bakgrunden är det bra att det ställs krav på regeringen att redogöra för sina bindningar. Den redogörelse som nu presenteras gör det möjligt för oss i lagtinget och för allmänheten att granska regeringens beslutsfattande väl medvetna om och med beaktande av de bindningar som nu redovisats.
Självfallet kan vi inte ur den här redogörelsen läsa ut alla andra underliggande kontakter och bindningar som naturligt följer av det lilla samhällets närhet mellan beslutsfattare och olika intressenter. Vi kan inte heller i och med den här redogörelsen veta på vilket sätt medlemskap i olika sällskap kan tänkas påverka beslutsfattaren. Men genom att vi medvetandegjorts om medlemskap och andra bindningar kan vi mot den bakgrunden följa och granska ministrarna och deras beslutsfattande.
Det ligger i allas vårt gemensamma intresse att ministrarna agerar med allmänintresset för ögonen och med stor lyhördhet för allmänhetens krav på ett oförvitligt och opartiskt beslutsfattande. En av lagtingets roller är att följa upp och granska landskapsregeringens fögderi, att lagtingets beslut följs, att allt går rätt till och att landskapsregeringen agerar på ett oförvitligt och opartiskt sätt. Liberalerna tar det uppdraget på stort allvar och vi kommer självfallet, som en naturlig del av vårt oppositionsarbete, att granska landskapsregeringens beslutsfattande. Då finns den här redogörelsen som ett redskap i fortsatta granskning av landskapsregeringen.
Vtm Roger Jansson, replik
Tack fru talman! Opartiskheten i regerandet är en grundpelare i den parlamentarism vi har. Både vi som lagting, som lagtingsledamöter och allmänheten, via massmedierna, har den här uppgiften. Lagstiftarna har tillsätt att detta ska fungera på ett alldeles utomordentligt sätt genom den jävslagstiftning som vtm Eriksson hänvisade till. Frågan är väl om inte det är tillräckligt. Frågan är om den här offentliga listan, som är rimlig att man har när man blir minister och som rimligen bör finnas allmänheten till kännedom, ska vara ett ärende för lagtinget och lagtingsdebatten? Nu är det så och vi får leva med det. Kanske jävsreglerna ändå är det väsentliga för att undvika att vänskapskorruption och annat inträder.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag tror att man måste se redogörelsen för de bindningar som nu har redovisats i samverkan med jävsreglerna. Genom den här redogörelsen uppmärksamgörs vi i lagtinget och allmänheten på vilka bindningar som ministrarna har redogjort för. Till den delen så är det bra att den här redogörelsen också finns. Däremot så kan man, precis som vtm Jansson, föra en diskussion om det ska vara föremål för en allmän debatt i lagtinget. Jag har valt att hålla anförande mer på en principiell nivå. Jag tycker det är viktigt att redogörelsen finns. Man kunde möjligen ta bort ur den nya arbetsordningen att redogörelsen kanske inte behöver vara föremål för debatt, men att den däremot överlämnas till lagtinget och är tillgänglig för oss lagtingsledamöter.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Jag tackar vtm Eriksson för den här principiella inställningen och att man i den här debatten håller sig på det principiella planet. Annars skulle det bli en väldigt olycklig och onödig situation för ett parlament att diskutera ministrarnas privatliv. För min del kan man tänka sig alternativen som vi nu har, att man lämnar in den här listan men försöker undvika att ha den som debatt. Men även det gamla systemet var tillräckligt, där man lämnade in en lista till registraturen och den fanns tillgänglig för alla, också för oss lagtingsledamöter. Jag tycker att vi i den framtida utvecklingen av de här instrumenten kanske ändå borde välja den vägen framöver.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Man redovisar för vissa delar av ministrarnas privata liv. I vårt lilla samhälle innebär att de privata bindningar som man har i privatlivet också är en del av oss när vi går in i rollen som beslutsfattare. Då är det viktigt och det är bra att alla vet om att till den här delen har jag de kontakterna och de bindningarna. Folk är medvetna om det och kan ta med det i sina bedömningar när man granskar och bedömer landskapsregeringens fögderi.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Jag tycker att vtm Eriksson höll ett väldigt bra och heltäckande anförande, som jag håller med om till punkt och pricka. Det var bara ett litet ord där som jag fäste mig vid, att det ett extra viktigt i ett litet samhälle. Man kan faktiskt tänka på det. Jag tror faktiskt att det är extra viktigt i ett stort samhälle, för i ett litet så har alla människor mycket mera kontroll på varandra. Det är mycket lättare att slippa undan i ett stort land än vad det är här på Åland. Här har vi verkligen ögonen på oss. För den skull så skall allt detta göras ändå. Men jag tycker det är värt att nämna.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Det är extra viktigt i allt beslutsfattande där man sitter på en politisk maktutövning att man är väldigt noga med det här. Jag kan backa från den här punkten. I alla sammanhang där beslutsfattare sitter i en maktposition ska det finnas klara transparenta regelverk som gör att man kan se vilka bindningar som finns och vad som eventuellt kan ligga till grund och påverka beslutfattandet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Barbro Sundback
Fru talman! Vicelantrådet Roger Nordlund citerade det gamla ordspråket ”som man bäddar får man ligga”. Nu kanske man istället får säga;” den man ligger med får bädda”. Nu är den här bestämmelsen här och vi får se hur var och en har bäddat för sin post i regeringen.
Det är inte ens ett år sedan som vi beslöt om att vi ska göra så här. Därför är jag lite förvånad att man börjar backar i det här. Nu tyckte någon plötsligt att vi inte alls ska få hit redogörelsen av bindningar och vi ska inte få debattera det. Jag tycker att det inte är trovärdigt. Vi har diskuterat det ganska mycket i den kommitté som tog fram den här nya lagtingsordningen. Det har också varit möjligt för diskussion här i lagtinget och det fanns inte några invändningar när vi tog lagtingsordningen. Jag tycker nog att systemet bör vara så här en tid framöver innan vi börjar ändra på det.
Man kan svänga på det och se vad det är som är så märkvärdigt med det här? Ingenting! Det kanske mest uppseendeväckande är att ltl Aaltonen är en så stor markägare och det är väl roligt. Men i övrigt har väl de flesta av oss haft eller har bostadslån och de flesta av oss som är politiker har bindningar, det är ju därför som vi blir valda. Skulle man inte höra till en förening och om man aldrig skulle vara ut och träffa folk så skulle man inte bli invald här. Det är liksom grunden för en politiker att man har ett otal bindningar till olika organisationer och verksamheter osv. Genom detta så får man ju se vilka bindningarna är och det är väl huvudsaken så att det inte kommer fram vid kaffeborden. Nu finns det offentligt tillgängligt, det kommer väl fram ändå en massa annat, men det här är det som vi har att gå efter. Jag tycker att det är ett bra framsteg och att vi ska fortsätta med det här.
Det som diskuterades mest var om man skulle redovisa för om man hade förmögenhet och skuld, det uppfattades som mest privat av de här kriterierna. Att det blev så här beror inte på något annat än att det är såsom det står i riksdagens motsvarande bestämmelser. Å andra sidan kan man ju fråga sig om någon som har väldiga skulder är lämplig att ha hand om så mycket pengar och ansvar som man har i en regering? Om man är jätterik så sitter man antagligen inte i regeringen för då har man annat att syssla med.
På något sätt är det ganska oförargligt ändå. Jag tycker ändå att det är värdefullt, för det har en viss förebyggande effekt. Om exempelvis vicelantrådet börjar höja anslaget kolossalt mycket, lite är nog bra, för Åland Fredsinstitut så kan man vara orolig för att det förekommer starka bindningar. På det viset har det här pappret betydelse.
Till sist så tycker jag att den grundläggande frågan om opartiskhet avgörs av jävsreglerna. Det här är lite på en annan nivå och kanske inte så allvarligt. Det är viktigt.
Frågan om det lilla och det stora samhället så tror jag nog att det har olika betydelse. Det spelar inte så stor roll vare sig det är ett stort eller ett litet samhälle. Misstro och skvaller flödar fritt i alla samhällen oberoende om de är stora eller små. Om man tänker på kvällstidningsjournalistik i stora sammanhang så kan den helt förstöra människors liv. Hos oss korrigeras det ändå alltid ganska snabbt eftersom så många har insyn och information.
Fru talman! Jag tycker att det här är bra som det är. Vi behöver inte diskutera de enskilda ministrarna. Om det i framtiden finns något behov så finns den möjligheten. I stort sett är det väl närmast information till lagtinget och allmänheten.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Jag kan hålla med om att detta inte är någon stor fråga, men den är principiellt intressant på flera punkter. Till exempel detta med ägande i företag, om man inte äger någonting i något åländskt företag så är man i en ställning och äger man till exempel något i tio åländska företag så vad betyder det? Är man då en sämre politiker eller är man en bättre? Varför vill vi veta det här? Ja, det är för att man inte ska vara i en jävssituation, men om man är i en sådan situation så styr jävsreglerna vår lagstiftning. Om man till exempel äger 10 eller 1 000 aktier i Ålandsbanken, är man en bättre eller en sämre beslutsfattare? Inte ens med 1 000 aktier blir man i en jävssituation eftersom man då måste sitta i ett beslutande organ för att bli i en sådan situation. Samma sak gäller förtroendeuppdrag. Är man en sämre politiker om man har inte har några förtroendeuppdrag än om man har 22 stycken förtroendeuppdrag?
Ltl Barbro Sundback, replik
Det förra fallet om man äger aktier i bolag, speciellt om det är en betydande aktieportfölj och om man sitter i en regering, så då är det nog lätt så att de beslut som man är med och fattar så kan detta komma in som en bedömningsgrund. De som sitter i regeringar avsäger sig ofta sina styrelseuppdrag. De säljer till och med ut sina aktier. Det är väl ett val som man måste göra, man tvingar ju inte någon till det. De andra ministrarna eller lantrådet kan ha synpunkter. Man har det här systemet just för att undvika sådana spekulationer. Det handlar inte om jäv utan om att skapa en viss sorts frizon runt ministrarna. Det betyder ju inte att de inte har bindningar ändå, men de jobbar inte direkt för sig själva.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Jag är fundersam om inte den här allmänna debatten har gått för långt. Jag vill inte säga att jag är mera för det amerikanska tänkande i det här sammanhanget men det är en fördel ju mer engagerad man är i föreningar eller andra förtroendeuppdrag och ju mera man är intresserade av företagslivet och därför vill vara med och satsa i det. Det är ofta frågan om ganska små promilledelar som man äger i de åländska storföretagen och att man därmed skulle bli jävig i olika situationer eller arbeta specifikt för de företag i sin roll som minister, lagtingsledamot eller ordförande i finansutskottet så det tror jag inte. Jag tror tvärtom, man tar nog snarast då ett större ansvar för hela politikområdet. Vi kanske borde börja fundera lite på ett annat sätt än vad vi har gjort hittills.
Ltl Barbro Sundback, replik
När jag lyssnar på vtm Roger Jansson kommer jag att tänka på att ofta i offentligheten när personer som sitter på olika stolar blir tillfrågade om inte det här är problematiskt och hur de kan skilja på sina olika roller, så säger de nästan alltid; ”nej, jag har inga problem med det, jag kan skilja på det”. Det är möjligt att de kan det, men så länge de är i allmänhetens tjänst kan inte de utifrån se annat än att man sitter på poster där man kan favorisera sina egna intressen. Det är ju för att undanröja detta som man först försöker klargöra om det finns bindningar och sedan huruvida den som är berörd gör något åt saken. Det är ju nästa steg.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Lagtinget antecknar sig redogörelsen för kännedom.
För kännedom
3 Konsumentsäkerhet
Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2011-2012)
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 18 januari 2012.
4 Ändringar i skattelagstiftningen 2012
Landskapsregeringens lagförslag (LF 7/2011-2012)
Även detta ärende upptas till behandling vid plenum den 18 januari 2012.
5 Små eldrivna fordon
Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2011-2012)
Också detta ärende upptas till behandling vid plenum den 18 januari 2012.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls klockan den 18 januari 2012 klockan 13.00. Plenum är avslutat.