Enda behandling

Ärendet bordlades vid plenum 15.04.2015 och kan bordläggas ytterligare en gång om lagtinget så beslutar.

Först tillåts fortsatt diskussion. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.

Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

Diskussion.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Den liberala gruppen har med vårt spörsmål och med den diskussion som har förts med anledning av spörsmålet klargjort vårt missnöje med den förda socialpolitiken. För många oklarheter, för många som har pekat på osäkerhet och för många frågor om vad vi kan förvänta oss framöver. Inom ett område där människor berörs i sin vardag där det är som allra svagaste och inom ett område där det behövs framförhållning och stabilitet.

Vi har i gruppen bedömt att i det här läget titta framåt och ge landskapsregeringen möjlighet att ta tag i frågan och göra vad de kan under den korta tid som är kvar. Därför lägger vi ett förslag till hemställan. Jag vill lyfta fram två saker till i debatten och särskilt understryka. Socialpolitiken bygger på ett stabilt regelverk som ska vara lätt att tillämpa av kommunernas tjänstemän. För att stärka kommunerna i sitt arbete behövs bättre information och stöd från landskapsregeringens sida. Förr fanns det regelbundna träffar där lagar diskuterades och det gavs också tolkningshjälp från landskapsregeringen. De återkommande träffarna med socialarbetarna är något man starkt efterlyser. Även om regelverket bör vara klart och enkelt att tillämpa är det ändå mycket krångliga frågor.

Medan landskapsregeringen hade tillsynsansvaret, som det var tidigare, fanns det en problematik i att man satt på två stolar, dels utvecklingslagstiftande ansvar men också tillsynen. Genom att vi nu har en tillsynsmyndighet och överfört tillsynsansvaret på en annan myndighet så borde landskapsregeringen igen ta ett mera handfast grepp om information och stöd till kommunerna. Det är starkt efterfrågat.

Den andra frågan som är viktig att landskapsregeringen tar tag i att vi inte står i en osäker situation igen 2017. 2017 ska den nya handikappservicelagen slås ihop med specialomsorgslagen eller tvärtom, det slås ihop till en lag. Vilket innebär att den blankettlag som specialomsorgen i dag lutar på kommer att försvinna och då måste man ha lagarna på plats 2017 när reformen genomförs i riket så att inte specialomsorgen står där utan laglig grund, det skulle vara en katastrof. Därför uppmanar jag landskapsregeringen att verkligen aktivt följa det arbetet som sker på rikssidan och parallellt jobba fram den egna lagstiftningen.

Från liberala gruppen föreslår vi för lagtinget att anta följande åtgärdsuppmaning. Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att ta ett bättre grepp om socialpolitiken och tilldela tillräckliga resurser så att lagstiftningen kan hållas på en sådan nivå som krävs för att Åland kan hänga med de allmänna utvecklingstrenderna i Norden och därmed trygga en stabil och modern socialpolitik. Tack.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! För det första, information till kommunernas socialarbetare tog den förra regeringen bort under dåvarande lantrådet och socialministerns ledning eftersom det inte var förenligt med att man hade både tillsyn och lagstiftning inom samma avdelning. Nu har vi återinfört information till kommunerna i synnerhet när det gäller ny lagstiftning så det är redan att slå in öppna dörrar. För det andra kom lagförslaget i torsdags om att slå ihop lagen om specialomsorgen och handikappservicelagen. När socialminister Susanna Huovinen presenterade den hoppades hon att lagen kommer att träda ikraft under den mandatperioden som regeringen nu ska bilda men man vet fortfarande inte om det är 2017.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Under flera regeringar, om jag inte missminner mig, har information varit knackigt, man har efterlyst det från kommunerna och inte kunnat ge det just på grund av det dubbla sitsarna. Att landskapsregeringen nu skulle ha börjat med information det är något nytt, för faktum var att just den lagen vi nu har kritiserat kom information om hur det skulle tillämpas fem före åtta kvällen innan det trädde ikraft. Då fick man också veta att lagen om familjehem hade trätt ikraft. Så lång framförhållning hade landskapsregeringen när det gäller information. Man behöver ha stödet för tolkning av lagar, knepiga direktiv och till den delen behöver landskapsregeringen ta ett mer aktivt grepp.

Minister Carina Aaltonen, replik

Information hade gått ut i kommunerna i november om att den nuvarande socialvårdslagen fortsättningsvis kommer att gälla. Att vi fick ett glapp däremellan p.g.a. olika orsaker det är att beklaga och det har vi faktiskt bett om ursäkt för. Därför hade vi inte heller klart informationsmaterial men det kom de facto före lagen trädde ikraft och det fortsätter komma in frågeställningar från kommunerna som vi i landskapsregeringen bistår och svarar på så att rättsläget ska vara klart under övergångsperioden.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi efterlyser att landskapsregeringen ska vara mera proaktiv inte komma efter när man ser att man behöver fylla igen hålen. Man ska vara före och hela tiden se till att finnas där som en myndighet där man kan bolla idéer från kommunernas sida. Man är lite på gång i den riktningen men behöver ta ett aktivt tag om det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag citerar från dagens tidning där en svensk organisation säger att Åland har en mycket mera familjevänlig politik över de förslag som ligger hos landskapsregeringen om hemvårdsstödet, det är en egen socialpolitik som är framåt. När det står i åtgärdsuppmaningen att vi ska hänga med de allmänna utvecklingstrenderna i Norden, kan vtm Eriksson utvecklade? Ska vi inte bedriva vår egen politik på det här området?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi har alltid bedrivit vår egen politik och det kommer vi att fortsätta göra. Hur vi gör med lagstiftningsåtgärder är kanske en annan fråga huruvida vi använder blankettlagar också i framtiden eller skriver helt egna lagar. Det handlar inte om tekniken utan att man följer de allmänna utvecklingstrenderna när det gäller att modernisera socialpolitiken. Tyvärr kan jag inte säga att landskapsregeringen och Åland gör det, när vi nu ska följa en socialvårdslag som är från åttiotalet. Då kan man knappast tala om att följa allmänna utvecklingstrender och modernisera politiken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman! Inledning på dagens diskussioner om socialvårdslagen för oss tillbaka till den första omgången. Det slutade katastrofalt senaste gång när representanter för liberalerna gjorde ett mycket fult påhopp på socialministern och började blanda in en massa politiska händelser som inte alls har med ärendet att göra. Nu debattera man i alla fall sak, men det politiska innehållet är väldigt tunt. Under ganska många timmar har vi hört hur urusel regeringen är på förvaltning. Det får man naturligtvis lyfta fram om man tycker att det är ens politiska linje. Det som återstår att få veta är vad liberalerna vill? Som jag tolkar uttalandena att vi slaviskt ska följa rikets lagstiftning på området. Det är att vara up to date och på nordisk nivå. Vi ska helst inte avvika och man ska ge resurser till förvaltningen. Vad avser liberalerna med att lagstiftningen inom socialpolitiken ska hållas på en nivå som krävs för att Ålands ska hänga med den allmänna utvecklingen i Norden inom socialpolitiken, vad betyder det? Det politiska budskapet måste vara tydligt för de som berörs, inte bara för regeringen. Vad betyder det för personer med funktionsnedsättningar t.ex.? Är det samma som rikets lag?

Det var inte riktigt korrekt som vtm Viveka Eriksson sade att skulle hända ifall inte Åland samtidigt som man i riket 2017 planerar att sammanföra lagen om specialomsorg och handikappservice. Att Åland plötsligt skulle stå utan specialomsorgslag, varför skulle vi det? Lagen skulle kvarstå om man inte slår ihop det. Problemet är inte att slå ihop lagarna utan om vi inte göra något åt kommunstrukturen eller KST så har vi 17 olika politiska institutioner som ska tillämpa den nya lagen. Liberalerna har inte heller tagit ställning till den frågan. Jag ställde frågan första dagen vi debatterade, hur tänker man lösa den förvaltningen? Då blir det mycket information och rådgivning men det är inte säkert att det räcker.

Talman. Det har varit värdefullt att ha diskussionen för det har tydligt kommit fram att kommunernas socialtjänst måste genomföras, eller någon liknande organisation om man ska kunna ta ett större ansvar i kommunerna för socialpolitiken. Den nya rikslagen går ut på att förändra metoderna och förflytta det sociala arbetet från någon form av beviljande av förmåner och korrektion till förebyggande arbete. Därför har man infört en större rättighet för familjer i riket att få hemtjänst för att förebygga allvarliga barnskyddsärenden.

Det är fortfarande oklart vad liberalerna vill. De vill kritisera regeringen, det ingår på något sätt i själva systemet, men något alternativ har vi inte sett annat än att eventuellt i alla skeden av utvecklingen inom socialpolitiken följa riket. Det är inte det optimala alla gånger. Tack, fru talman.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Liberalerna konstaterar att ingen lagstiftning tillkommer i ett vakuum. Inte heller en så människonära lagstiftning som rör socialvården. I förarbetena till den rikslagslag vi diskuterar finns en omfattande jämförande studie med förhållandena i Norden. Förhållandena i Norden är referensram för lagstiftningen i Finland. Ofta kommer Finland ganska sent, så också i det här fallet. Det baserar sig på det enkla förhållandet vi har, den fantastiska konstruktion kommun, det är ett typiskt fenomen för Norden. Därför är det helt naturligt att Norden är referensram där kommunala kompetensen i stort sett är likadan mellan våra länder. Därför vill liberalerna, som det står i åtgärdsförslaget, ha en nordisk linje i landskapslagstiftningen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det var ett väldigt intressant inlägg. Hittills har liberalerna motarbetat kommunernas socialtjänst. Alternativet har varit att föra över all socialvård på ÅHS, vilket åtminstone socialdemokraterna tycker är ett dåligt förslag. Om man nu går in för att bibehålla socialvården på kommunal nivå är det bra för då är det ännu fler som tycker att det ska vara så. Tack för den repliken.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Ltl Barbro Sundback drar lite väl långtgående slutsatser av vad jag sade. Jag hänvisade till kommunen som producent och fördelare av socialservice, det är ett typiskt nordiskt fenomen. Därför är den nordiska lagstiftningen förebild för sådan lagstiftning vi vill ha på Åland, närmast gällande den operativa verksamheten. Organisationen är en annan fråga. Jag varnade tidigare i debatten för att blanda ihop dessa två saker. Det är viktigt att inom socialpolitikens område hålla åtskilt på dess organisation och på dess verksamhet. Jag talar numera mer om verksamhet än om organisation.

Ltl Barbro Sundback, replik

Kommun är närmare en organisation än en verksamhet och det är socialvården som är verksamheten. Organisationerna som har nämnts är att bibehålla det på kommunal nivå eller föra över det till ÅHS. I riket, trots att sota-reformen misslyckades, är det kvar på kommunerna. I Danmark har man bara specialsjukvården kvar. Liberalerna vill centralisera socialvården, sätta det under landskapet, vilket försämrar medborgarnas rättssäkerhet och rättsskydd i de här frågorna. Den nordiska utvecklingen som liberalerna företräder finns inte.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Mitt arbete inom socialpolitiken grundar sig på ett långsiktigt och medvetet val. Vi måste allra först se till att kommunerna kan skapa en stabil och robust organisation för den sociala verksamheten att man kan förverkliga den nya och förändrade inriktningen på socialt arbete, som den nya socialvårdslagstiftningen i riket innebär och som vi gärna ser att kommer till Åland.

Målet med de reformer som sociallagstiftningen för med sig är att alla verkligen får del av det, får hjälp och stöd oberoende i vilken kommun man bor. Jag välkomnar en ny socialvårdslag men det måste också vara anpassat till de småskaliga åländska förhållandena och i de 16 kommuner vi har på Åland. Skulle vi ha följt Finland skulle vi ha en kommun på Åland, det har vi inte idag. Vi måste först få till ett gemensamt socialvårdsområde för att vi på Åland ska ha möjlighet att möta alla de krav som lagen ställer. Det är viktigt att vi diskuterar innehållet i en ny socialvårdslagstiftning samtidigt som kommunernas socialtjänst sjösätts. Här behövs också liberalernas engagemang med i arbetet liksom socialarbetarna, andra organisationer och enskilda. Landskapsregeringen har tagit på sig ansvaret att leda arbetet på ett systematiskt och öppet sätt för att alla ålänningar ska ha rätt och möjlighet till likvärdig service oberoende av hemkommun. Vtm Viveka Eriksson betonar att vi ska titta på Norden, men nu måste vi även se vad de ska göra i riket.

Den här morgonen vaknade vi upp till en ny politisk verklighet, en ny politisk karta. Vi vet inte vilken väg man tar i riket. Vi vet att man satte igång en massa reformer under den förra mandatperioden under Jyrki Katainen och Alexander Stubb. En del av reformerna är genomförda och andra delarna av reformerna inom sociala området är ännu inte i hamn. Det senaste vi fick veta från Helsingfors är att man inte ännu kan säga att det är en tidtabell på 1 januari 2017 som t.ex. handikappservicelagen och lagen om specialomsorg sammanförs. Den kanske fullföljs under den här mandatperioden som inleds nu med det vet vi inte.

Vi vet inte heller vilka konsekvenser socialpolitiken i Finland får eftersom det är stora inbesparingar på gång. Vi på Åland kan inte helt i blindo följa de här, vi vill ha en effektiv socialvård och en socialomsorg som ger det bästa till ålänningarna. Vi kan helt enkelt inte följa efter det man gör i riket eftersom olikheterna börjar bli så stora. Det är hög tid att vi stannar upp, följer utvecklingen men framför allt formulerar hur vi ska göra så att de ålänningar som behöver stöd och hjälp ska få det på bästa sätt. Tack.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det mest anmärkningsvärda i hela den här diskussionen är att reformeringen av socialvården har varit på gång sedan 2009- 2010. Det har funnits kunskap om det också här hos oss. Frågan är varför regeringen har gjort ett medvetet valt att sitta ner och vänta. Talar man om egen socialpolitik då borde man verkligen ha varit uppe på spåret och försökt formulera sin egen socialpolitik, men man har suttit och väntat. Nu står vi där vi står. Jag hoppas att man inte sitter och väntar på vad som händer på rikssidan när det gäller handikappservicen och specialomsorgen.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Var har vtm Viveka Eriksson befunnit sig de senaste tre åren? Det har pågått ett stort arbete med något som kallas kommunernas socialtjänst där vi försöker organisera upp arbetet. Först när vi har en stark plattform, en grund att utgå från kan man sätta in innehållet. Vi har begränsade resurser, då måste man också prioritera. När vi har plattformen, grunden, stabiliteten på plats då får vi också in innehållet, var så säker. Det stora arbetet har varit att försöka sjösätta kommunernas socialtjänst.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Oberoende hur organisationen ser ut, huset som man hållit på byggt i tre, fyra år så är det ändå innehållet som är det viktiga. Den service man ger till människorna, den trygghet som människor har i lag att få sin sociala service, där har man suttit och vänta. Man har inte följt med och gjort sitt hemarbete. Plötsligt kommer man och säger att nu ska vi ha egen socialpolitik utan att ha någonting att komma med. Därför har kritiken uppstått.

Minister Carina Aaltonen, replik

Man gick ut hårt 2009-2010 men av den reform som fanns i riket blev därmed en tumme, det är många som är besvikna på dagens socialvårdslagstiftning. Det handlar inte om något speciellt stor materiellt innehåll. Man flyttar en del uppgifter från speciallagstiftning in i den allmänna socialvårdslagen. Man går från kommunerna kan, till kommunerna ska. Vill kommunerna börja arbeta i samma inriktning är det fullt möjligt men speciellt stort materiellt nytt är det inte. Kommunerna ska ordna socialjourer, det vore en bra sak, men i övrigt är det inte speciellt mycket materiellt innehåll.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Minister Carina Aaltonen säger att målsättningen ska vara en god och modern socialvårdslagstiftning, det är mycket god målsättning och instämmer helt i de målen. Det måste vara syftet med självstyrelsen och närhetsprincipen i politiken. Att i förbindelse med den goda målsättningen hänvisa till att vi med allt medel måste hålla i kraft 1982-års socialvårdslagstiftning som blankettlag får jag inte att gå ihop med kravet på modernitet. Det tänket som präglar den lagstiftningen i övriga Norden har man lämnat för länge sedan och nu äntligen i Finland också. Vad man eftersträvar med det goda är gränsöverskridande samarbetsformer inom vård och omsorg.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Åland är också värd en modern socialpolitik och då behöver vi ha kommunalt socialvårdsområde innan vi kan börja bygga på olika nya metoder, arbetssätt och olika tankesätt att jobba med i socialvården. Liberalernas och ltl Gunnar Janssons inlägg visar att man inte riktigt har förstått det arbete som landskapsregeringen försöker få till. Vi vill först bygga en grund innan vi sätter in innehållet.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Jag kan bara uttala mig om mina egna förmågor att förstå. Det som de övriga gruppmedlemmarna eventuellt förstår eller inte förstår kan inte uttala mig om. Det ena ska, bör, får inte utesluta det andra. För tredje gången, socialvårdslagstiftning är indelad i två områden, organisatorisk lagstiftning och operativ lagstiftning, men det ena får inte utesluta det andra, det här går hand i hand åtminstone som jag vill se samhällsbyggandet.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Vi måste få kommunernas socialtjänst på plats och få den inriktningen och samtidigt kommer då innehållet att tas fram. Kommunernas socialtjänst kan sjösättas samtidigt som vi har den nya socialvårdslagstiftningen på plats, det är det självklara. Där bör också landskapsandelssystemet finnas med som en viktig komponent.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Jag uttalar stöd för åtgärdsuppmaningen som vtm Eriksson framförde.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Igen en ny dag där vi diskuterar socialpolitiken, men väldigt få ord om innehållet i en framtida socialpolitik. Det är ett väldigt viktigt område men vi diskuterar bara organisationer. Vad ska vi göra med barnfattigdomen? Hur ska vi klara av åldringsvården framöver? Det är allt färre som ska försörja allt fler. Allt fler söker sig till matbanken, är det som det ska vara? Vi har tiggare utanför våra affärer, det har vi inte haft tidigare. Inte heller de frågorna diskuteras. Vi har en sådan lagstiftning att det mer eller mindre är en ekonomisk katastrof för den ena parten vid en separation om man inte får barnen skrivna hos sig, ska vi ha det på det sättet? Naturligtvis inte. De här frågorna borde vi diskutera. När lantrådet hade sitt anförande förra gången var det som att höra en organisationskonsult i stället för att diskutera innehållet i politiken.

Liberalerna sköt lite över målet i spörsmålet och fokuserar alltför mycket på att man ska följa Finland. Orsaken till att vi inte skrev på var att vi vill diskutera innehållet i en egen åländsk socialpolitik. Från socialdemokratiskt håll pratar man om en egen socialpolitik men synbarligen har man ingen aning om hur man vill att den politiken skulle se ut.

Tittar man på spörsmålet fanns det många befogade frågor och landskapsregeringens svar var rätt mediokert. I klämmen som liberalerna presenterat står det att ”lagtinget uppmanar landskapsregeringen att ta ett bättre grepp om socialpolitiken”, även att man ska trygga en stabil och modern socialpolitik. Det har vi överhuvudtaget inte problem från Ålands Framtid att sluta upp bakom. De som tycker att vi har ett bra grepp om socialpolitiken ska förstås rösta ner klämmen, det kommer inte vi att göra.

Gång på gång har vi sett att lagstiftningen har kommit försent och varit fel. Jag var själv varit med i social- och miljöutskottet där vi fått reda upp bostadsbidragslagstiftningen, hemvårdsstödet inte ens siffrorna var på rätt. Ska man prata om socialpolitik, värderade landskapsregering, måste man kunna peka på vad det ska vara för innehåll. KST är ett mantra som man upprepar hela tiden och det ska lösa allt. Inte kan KST i sig vara målet för en egen framtida socialpolitik, det kan på sin höjd det vara ett medel. Alltid, alltid håller vi på med organisationer och organisationer och sedan när organisationen är på plats ska vi börja fundera på vad de ska göra, sedan kommer innehållet som minister Aaltonen sade. Nej, det här håller inte. Från Ålands Framtid stöder vi klämmen.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Det är tyvärr ett vanligt fenomen i politiken att man blandar samman mål och medel. Jag gillade kollegan Anders Erikssons resonemang genom att göra en tydlig åtskillnad, man får inte göra medlen till mål eller tvärtom. Man ställer upp ett medel, d.v.s. en organisation som det stora målet och sedan hoppas på det bästa. Det kommer inte att lyckas.

Ltl Anders Eriksson, replik

Konstaterar att jag är synnerligen överens med replikställaren.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Begärs ordet?  Diskussionen är avslutad.

Under diskussionen har vtm Viveka Eriksson, understödd av lagtingsledamoten Torsten Sundbom, lagt följande förslag till åtgärdsuppmaning: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att ta ett bättre grepp om socialpolitiken och tilldela tillräckliga resurser så att lagstiftningen kan hållas på en sådan nivå som krävs för att Åland ska hänga med de allmänna utvecklingstrenderna i Norden och därmed trygga en stabil och modern socialpolitik”.

Enligt 38 § 5 mom. arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till åtgärdsuppmaning bordläggs till plenum den 22 april 2015. Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum den 22 april 2015.

Föredras

4        Yttrande till landskapsregeringen i enlighet med 21 § LO

Självstyrelsepolitiska nämndens yttrande (Y 1a/2014-2015)

Ärendet avförs från dagens lista och tas upp till behandling den 22 april 2015.