Remissdebatt

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 1

    Meddelande. 1

    Andra behandling. 1

    1    Godkännande av ramavtalet mellan Europeiska unionen och republiken Korea

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 8/2013-2014)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 3/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 3/2013-2014)

    Andra behandling. 2

    2    Ändringar i skattelagstiftningen 2014

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 10/2013-2014)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2013-2014)

    Enda behandling. 18

    3    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2013

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 9/2013-2014)

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2013-2014)

    Föredras, fortsatt behandling. 26

    4    Strategi för hållbar utveckling

    Landskapsregeringens meddelande (M 2/2013-2014)

    Föredras. 56

    5    Samarbete mellan FBK och alarmcentralen

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Katrin Sjögrens skriftliga fråga (SF 2/2013-2014)

    Plenum slutar 58

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamoten Christian Beijar anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Beviljas.

    Meddelande

    Talmanskonferensen informerar att det idag kan bli ett andra plenum.

    Andra behandling

    1        Godkännande av ramavtalet mellan Europeiska unionen och republiken Korea

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 8/2013-2014)

    Landskapsregeringens yttrande (RP 3/2013-2014-s)

    Republikens presidents framställning (RP 3/2013-2014)

    Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till förslaget.

    Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    2        Ändringar i skattelagstiftningen 2014

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 10/2013-2014)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2013-2014)

    Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Diskussion.

    Ltl Mats Perämaa

    Fru talman! Vi hade en intressant diskussion under lagförslagets första behandling senast i fredags, den diskussionen hade en principiell dimension och en dimension av konkreta effekter på närmast vårt näringsliv och de synpunkterna fördes fram av Moderat Samling på ett tydligt och bra sätt. Några saker blev kvar som kräver ytterligare förtydligande. Vicelantrådet och tillika finansministern sade under fredagens debatt att frågan inte är högt prioriterad om att analysera skattelagar som tas i riksdagen och som tas i blankettlagsform här. Som jag förstod det ska man inte lägga ner energi på att analysera vilka effekter dessa lagframställningar har. Åtminstone kan man göra den tolkningen med tanke på att finansministern, vicelantrådet sa att göra analysarbetet kräver resurser och att landskapsregeringen har det ansträngt på den personella resurssidan och då kanske man inte ska göra de här sakerna.

    Jag skulle gärna höra finansministern säga något mer, om det faktiskt är så att landskapsregeringen har valt att prioritera ner frågan om analyser och frågor om skatteframställningar som påverkar ålänningar och åländska företag.

    Man tar det för lätt om man säger att de här sakerna ska vi inte hantera, analysera dem speciellt i en situation när vi inte har behörighet på skatteområdet.

    Min kollega ltl Gunnar Jansson framförde i fredags att vi i enlighet med självstyrelselagens 28 §, 2 mom. inte bara har rättighet att utlåta oss i lagframställningar av vikt för det åländska samhället som ska antas i riksdagen. Vi har närmast en skyldighet att uttala oss, att låta ålänningarna ha en åsikt om lagändringar i riksdagen som påverkar oss. Nu sade uppenbarligen vicelantrådet, som jag tolkar det, prioriterat ner dessa frågor.

    Vi menar från liberalt håll att vi ska följa de lagar och regler fram tills dess att man har antagit några andra. Nu lever vi under en regim av självstyrelselag, vi följer den tills vi kommit fram till något annat som vi förhoppningsvis kan enas om tillsammans med rikspolitiker. Eftersom nämnda paragraf i självstyrelselagen säger att vi ska ha en åsikt när det stiftas lagar som påverkar oss, då bör vi sköta detta på ett bra sätt fram tills att vi ev. har ett annat system.

    En tilläggsfråga till den fråga jag redan ställde till vicelantrådet, finansministern är hur har landskapsregeringen gällande frågorna om ändring av samfundsskatten, avdragsrätten för representation o.s.v., på vilket sätt har landskapsregeringen deltagit i det beredningsarbete som har försiggått vid finansministeriet i Helsingfors? Har landskapsregeringen uttryckt en åsikt och gett synpunkter när lagarna har tagits fram? Som en delfråga, eftersom jag har god kunskap i det, under förra mandatperioden införde man ett system av kvartalsmöten mellan finansavdelningen vi landskapsregeringen och finansministeriet i Helsingfors för att träffas och diskutera ändringar i bl.a. skattelagstiftningen som ev. planeras att vidtas.

    Löper arbetet på ett bra sätt, har landskapsregeringen gett synpunkter på förslaget till ändring som nu kommer att genomföras? Eller har landskapsregeringen valt att prioritera ner frågan?

    Debatten i fredags blev ytterligare intressant när för Moderat Samlings del vicetalman Roger Jansson sade ”ett så vansinnigt förslag som ett slopande av avdragsrätten för representation skulle vi aldrig genomföra i en situation när vi skulle har egen behörighet i frågan”. Om man använder så pass starka ord för att beskriva en ändring som sker i riksdagen med stöd av rikets behörighet där ändå Åland via självstyrelselagen ska ha en rätt och en skyldighet att uttrycka sin åsikt i förändringar. Om man samtidigt väljer att prioritera ner frågan, vi kanske får svar på det.

    Som jag sade i fredags, för ett år sedan när lagtinget antog en motsvarande lagstiftning på skatteområdet valde ett enhälligt utskott att skriva in en kläm i betänkandet som senare antogs av lagtinget. De gick ut på att landskapsregeringen ska analysera de faktiska effekterna av lagförslag som läggs. Vi uppfattar att det inte har gjorts, landskapsregeringen har inte vidtagit åtgärder, inte analyserat lagförslagen såsom lagtinget beslöt för ett år sedan. Vi anser att lagtinget ytterligare en gång tar ställning i samma fråga.

    Därför lägger jag för den liberala gruppens del ett förslag om att lagtinget måtte anta en åtgärdsuppmaning som lyder exakt så som den lades för ett år sedan och lyder ånyo så här, ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i samband med kommande lagförslag på skatteområdet göra en analys av de faktiska effekterna av skattelagstiftningen”.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! På något sätt känns debatten som att värma upp förra veckans havregrynsgröt. Ltl Perämaa vill tydligen kränka vicelantrådet och på något sätt få honom att framstå som slarvig, ytlig och som inte bryr sig om att sätta sig in i skattelagstiftningen. Även skapa en konflikt inom majoriteten genom att anspela på ett anförande från vicetalmannen, tricken är bekanta. Vad vill liberalerna, analys vad är det som ska analyseras nämn tre kriterier att vi får veta vad ltl Perämaa vill? Vill liberalerna ändra på lagframställningen, eller vill ni bara ha mera analys och papper?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru Talman! Eventuella ändringar kunde möjligen, det vet man inte säkert, ha kommit till stånd i samband med beredningsskedet av lagstiftningen på rikshåll eftersom landskapsregeringen, landskapet har en rättighet utgående från självstyrelselagen att utlåta sig om saker som är viktiga och påverkar det åländska samhället. Då hade man möjligen kunnat komma till en ändring av förslagen, det som har benämns med de ord jag nämn här tidigare. De facto har det så skett tidigare i olika sammanhang och att man lyckats i viss mån nå ändring. Det är viktigt för oss när vi diskuterar skattebehörighetsfrågorna, att vi bygger upp en kompetens i förvaltningen och det ska vara trovärdigt med mera skattebehörighetsöverföringar. Vi måste ha personella resurser för att göra analyser av olika skatteförslag för att kunna göra ett bra jobb på området.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Det var synd att ltl Perämaa inte kom på det i samband med utskottsbehandlingen. Analysen är en kommunal skattedel, det har man analyserat, redovisat här. Det enda som återstår här är den ev. analysen, vad den analysen skall tillföra? Att företagen får sänkt samfundsskatt, vad ska analyseras om det? Om de tycker om det eller inte? Vad är det för uppgifter ltl Perämaa är ute efter? Det är lätt att prata om analyser och utredningar, men det är vad vi ska ha mindre av och mera beslut och handlingskraft, sant.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Inte sant på något sätt. Menar socialdemokraterna via sin gruppledare att landskapet ska gå in i behörighetsfrågan om skattelagstiftningen och diskutera mera sådant utan att analysera hur förslag och åtgärder kan ha för effekter för det åländska samhället och företagen? Det är självklart att vi måste göra det. En annan viktig aspekt är den som jag nämnde i fredags. Eftersom vi på Åland har en annan näringsstruktur, de här frågorna berör företagen, är det väsentligt att vi vet hur just de förslag som läggs just nu i riksdagen, hur det påverkar det åländska företagen. Med den kunskapen i botten kunde vi diskutera behovet, eventuellt föra över mera behörighet på oss att vi kan stiftat sådana lagar som är mera lämpade för det åländska samhället. Men att låta bli att analysera det är som att ge upp hela projektet i sin helhet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jag använde nog i min huvudreplik, som hänvisades till i den tidigare debatten, ett starkt ord när det gällde rikslagstiftningen på den här punkten men vansinnigt var inte det ordet, däremot kan det ha kommit i en fortsatt replik möjligen ett ännu starkare uttryck. Det är som jag sa då, att alla andra företagens kostnader godkänns som skatteavdrag. Alla som finns i resultaträkningen upptagna kostnader som godkänns, förutom av någon lustig anledning representationskostnaden som har minskat med 50 procent först och nu 100 procent. Det är en märklig konstruktion det är vad jag sagt. Moderat Samling är inte för någon kläm i frågan, vi för de diskussionerna med landskapsregeringen och har fullt förtroende för att de frågorna sköts tillräckligt bra.

     Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Med tanke på det anförande som hölls i fredags var det inte fullt så klart att Moderat Samling har det fulla förtroendet för landskapsregeringen hur man analyserar skatteförslagen, nu har det förtydligas av vicetalmannen. Frågan belyses ganska väl, vi använder starka ord för att beskriva de förändringar som sker vi vet ännu inte säkert vad landskapsregeringen har sett till att man fått ut låta sig i frågan. Hur Moderat Samling reagerar i frågan tycks det som att åtminstone inte den lagtingsgruppen har fått ta del av beredningsarbetet där landskapsregeringen har uttryckt sig i förhållande till Finlands regering och riksdag.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Låt oss själva tolka våra uttalanden och göra bedömningar av vad de innehåller. Det är inte snyggt att överutnyttja uttalanden från våra ledamöter i eget syfte från oppositionens sida. När det gäller klämförslaget står det att ”lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i samband med kommande lagförslag på skatteområdet, alltså alla, göra en analys av de faktiska effekterna av skattelagstiftningen”. Så har vi förfarit genom årtionden i landskapet när det gäller kommunallagstiftningen och så fortsätter landskapsregeringarna att förfara. Vad nytt ser vi i detta förslag, ingenting kanske?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! En skillnad finns här, säger det igen med tanke på att jag sade det i mitt huvudanförande, uttalande som gjordes från landskapsregeringens sida i fredags är att frågan inte är högt prioriterad. Man har prioriterat ned den eftersom man uppenbarligen har valt att använda personalresurserna till andra reformer eller lagstiftningsförändringar eller var det sen må vara. Därför menar vi att det uppenbarligen kan ha skett en förändring till det som enligt vice talmannen har skett i tiotals år, vilket jag tror att det har gjort. Den möjliga förändringen är det som vi vill höra mera om, och vi vill noga understryka att det är viktigt att arbetet görs på ett bra sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag kan stilla ltl Perämaas oro. Kompetensen på finansavdelningen är mycket god på området och frågorna är absolut inte ned prioriterade utan snarare tvärtom. Landskapsregeringen har gjort precis samma bedömning som ett enigt finans- och näringsutskott. På vårt bord ligger ett betänkande för utskottet där man enhälligt godkänner förslaget, man ser att helheten är bra för näringslivet eftersom det blir en betydande sänkning och förbättring när det gäller förmågan att konkurrera för det finländska och åländska företagen. Den bedömningen har man gjort på finansavdelningen och den har gjorts politiskt och det har finans- och näringsutskottet gjort. Det går säkert att göra flera utredningar och konsekvensanalyser o.s.v. men samtidigt ska vi skapa en så kostnadseffektiv förvaltning som möjligt och vi ska satsa våra resurser på sådant som är framåtsyftande och till gagn för ålänningarna.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! En fråga tillbaka, har landskapsregeringen diskuterat lagförändringarna i samband med de förhoppningsvis ännu kvarvarande kvartalsmötena med skattefrågor mellan finansavdelningen och finansministeriet? Har landskapsregeringen utlåtit sig på det här sättet till finansministeriet när skatteförändringarna har beretts för att levereras till riksdagen? Har man i de utlåtandena valt att bedöma frågan om den slopade representationsavdrags möjlighet som man ändå accepterar som en del av paketet?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Talman! Det har inte kommit någon formell förfrågan från finansministeriet när det gäller framställningen som helhet till landskapsregeringen. Däremot har det funnits med på listan i de av ltl Perämaa nämnda kvartalsmötena, ja. Exakt hur orden har fallit låter jag vara osagt eftersom det inte är jag utan en tjänsteman som är med på det mötena. Den samlade bedömningen som jag har gjort är att åtgärden är en del av ett paket som Finlands regering och sedermera Finlands riksdag har tagit för att stärka konkurrenskraften för näringslivet. Skulle vi kräva en avvikelse för Ålands del skulle det dels innebära en väldigt stor byråkrati som skulle kosta mycket pengar och det skulle också innebära att vi får sänka klumpsumman med motsvarande belopp. Sätter man in de sakerna i helheten så har inte jag bedömt att det i detta läge finns orsak att vidta några övriga åtgärder. Jag ser att paketet som sådant är väldigt förmånligt för det åländska näringslivet.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! En sänkt bolagsskatt på sikt gynnar det åländska näringslivet är jag helt säker på. Men kortsiktigt kommer effekterna säkerligen att variera på Finlands näringsliv och Ålands näringsliv. Vi har annorlunda näringsstruktur och företagen befinner sig i andra fasar vad gäller vinstutveckling. Lite oroar jag mig för den passiva hållningen till att man så lätt bara utgår ifrån att de förändringar som man föreslår och det skattelagsförslag man lägger på rikshåll automatiskt är gynnsamma för vårt näringsliv på Åland. Hela processen med självstyrelsereformen och den ekonomiska biten grundar sig på att vi tänker oss i någon mån avvikelser i framtiden och då kan inte utgångspunkten alltid vara exakt desamma.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Klämmen är en kläm som vi tog tidigare från finans- och näringsutskottet då jag satt med. Ett enhälligt lagting gick in för klämmen så jag sympatiserar med tankarna kring varför vi skulle behöva förmedla budskapet, det gjorde vi för ett år sedan. I utskottsbetänkandet står det och i det förslag till betänkande som vi ska ta, i princip ordagrant med klämmen, att vi ska påminna landskapsregeringen ”i samband med kommande lagförslag på skatteområdet göra en analys av på vilket sätt de faktiska effekterna skiljer sig åt”. Det står redan i betänkandet, det blir goddag yxskaft att säga det igen i en kläm. Varför har man inte fört fram det i utskottsbehandlingen och vad är skillnaden? För mig är det samma sak jag tycker det känns onödigt med klämmen.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Ltl Carlsson kan inte exakt veta vad som förts fram i utskottet eftersom ledamoten inte har ett säte i nämnda underutskott. Visst har ämnets innebörd förts fram åtminstone av det parti som jag representerar. God morgon yxskaft kan man tycka, men jag tycker det skulle vara rimligt med tanke på lagtingets värdighet att man står fast vid en åsikt och trycker på med samma styrka i frågan tills frågan har nått resultat. Inte ens ltl Carlsson förmodar jag kan tycka att den första klämmen, den som togs av ett enigt utskott och lagting för ett år sedan har gett ett särdeles bra resultat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Det säger man här i betänkandet, jag förstår inte skillnaden i att vi ska behöva sätta till en kläm när ett enhälligt utskott har skrivit i princip ordagrant som klämförslaget som lades fram. Vad är vitsen med att säga samma sak igen? Jag förstår inte logiken i det.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag kan hålla med den frågeställning som ltl Carlsson lyfte fram, vad är vitsen att stå fast vid saker och driva på den med tanke på hur landskapsregeringen i andra frågor har vi valt att göra i förlängningen. Det är skillnad på en text som står under rubriken utskottets synpunkter mot att om man i ett lagtingsbeslut i en åtgärdsuppmaning säger åt landskapsregeringen att utföra en viss sak. Om en åtgärdsuppmaning blir lagt och antaget av lagtinget då bli frågan ett formellt uppdrag för landskapsregeringen att hantera, uttryckligen till den delen lagtingets beslut. Backa tillbaka och skriva allmänt om frågor, backa tillbaka och inte lägga samma tyngd vid frågan.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Fru talman! Vi är alla människor och vi blir alla inspirerade av olika saker. Personligen tycker jag att senaste fredag var en av de bästa lagtingsdebatterna under den här mandatperioden. Åtminstone den alltid alerte Axel Jonsson noterade de samma och förhoppningsvis någon till. Det var framåtsyftande, djupt och det var eftertanke och i det är inte så vanligt nuförtiden. Enligt mitt förmenande långt ifrån havregrynsgröt, men det gick snabbt att komma ner till den klassiska nivån igen.

    Jag noterade att ltl Eliasson sade att det var en underlig debatt, det kan jag hålla med om det stämde men guldkornen övervägde. Ltl Mats Perämaa anslog tonen med sina intressanta paralleller till den pågående självstyrelselagsrevisionen och den passivitet som gäller den här gången inom skattelagstiftningen. Jag delar den uppfattningen och övertygad att det kan slå tillbaka på revisionen att vi inte utnyttjar den behörighet vi har. Det pekade Aaltokommittén på i sitt betänkande i punkt 6.2 där man konstaterade att man från åländsk sida inte framfört några konkreta förslag till överföringar. Man nämnde den s.k. B-listan där bl.a. arbetsavtal vi förargade oss många gånger över finskspråkiga kollektivavtal där fartygsregister där alkohollagstiftning, med tanke på debatten förra gången, finns med. Och det sägs att någon sådan framställning inte har gjorts en enda gång.

    Tack och lov har det inte blivit uppenbart ännu för riksföreträdarna att vi inte ens använder den behörighet vi har, utan tvärtom försöker knuffa över så mycket av det vi redan har. Här gäller det skattelagstiftningen, vi har pratat om att man skulle analysera, lägga alternativa förslag. Från Ålands Framtid lade vi ett förslag i fjol där vi tog sikte på att ha Nordens lägsta samfundsskatt. Inte överhuvudtaget någon debatt utan raka spåret ner i papperskorgen, då vore det intressant att få reda på vad vill landskapsregeringen när det gäller det här politikområdet?

    Jag ser samma trend, som jag sade i ett replikskifte i t.ex. social- och miljöutskottet inom sociallagstiftningen att det förs alltmer av den lilla behörighet vi har till rikssidan. Det här gör att vi snart saknar trovärdighet när det gäller självstyrelsens utveckling. Agerandet är synnerligen kontraproduktivt i det hänseende enligt mitt förmenande. Det är inte heller trovärdigt som finansutskottets ordförande Jörgen Pettersson sade i sitt anförande där man pekade på den avvikande näringsstrukturen och uppmanade landskapsregeringen att hålla ögonen på det. Det efterlyste finansutskottet redan för ett år sedan i en kläm att man skulle analysera effekterna av en avvikande skattelagstiftning. Det sades i ett replikskifte att det skulle bli så komplicerat och dyrt och alla möjliga svårigheter som skulle inträffa om vi hade en avvikande lagstiftning.

    Givetvis är det enklast om vi har allt precis lika såsom i Finland. Men jag tro inte att det är det bästa för Åland. Orsaken till att vi har det så bra som vi har på Åland är faktiskt vår självstyrelse och framför allt att vi haft politiker som har vågat och orkat använda den, så är det inte nu.

     Finansminister Roger Nordlund sade i ett replikskifte ”att skall vi börja göra med avvikelser måste det analyseras först”. Morsning. Men släpar vi med den finska lagstiftningen då behövs det minsann inte göras några analyser trots insikten att vi har en väldigt avvikande näringsstruktur här. Jag vill varna för det här, det är ett mycket farligt och lättjefullt arbetssätt.

    Mot den bakgrunden fann jag ltl Perämaas anförande bra och oerhört viktigt. Ltl Barbro Sundback och vtm Roger Jansson som långt sätter den politiska agendan, försökte efter bästa förmåga såga Perämaas anförande, men döm av min förvåning när ltl Annette Holmberg-Jansson höll sitt anförande som också var kritiskt till landskapsregeringen när det gällde turism- och restaurangsektorn, jag håller med det var bra tankar. Men då svängde vtm Roger Jansson 180 grader och höll med och sa att skulle vi ha egen behörighet skulle vi minsann inte ha det så här. Ja må det?

     Men framförallt hur ska vi få, och vill vi ha en egen behörighet? Ålands Framtid vill det men vill den socialmoderata majoriten det? Det tycker jag är oklart idag. Vill man det är det nog hög tid att sluta med det politiska skådespel vi ser av idag och börja jobba betydligt mera ansvarsfullt och långsiktigt.

    Gunnar Jansson höll ett intressant anförande om vad olika klämmar leder till i praktiken. Och just nu är svaret på den frågan absolut ingenting, vilket är beklämmande. Jag kom in i lagtinget 1987 samtidigt som parlamentarismen infördes. Jag måste säga för dem som just har kommit in att jag inte har suttit här hela tiden, jag ställde inte upp 1999, jag var en period borta. Jag tror det är bra om man är borta emellanåt och få lite frisk luft i tankarna.

    Jag fick snabbt lära mig att de skrivningar och framförallt klämmar som det tunga finansutskottet lade var det bara för landskapsstyrelsen som det hette då, att rätta sig efter. Nu är det tyvärr så att vare sig regeringen eller ens förvaltningen bryr sig om dess mera. Och det är inte bra utan tvärtom allvarligt. Den parlamentariska dynamik som bör finnas framförallt i ett parlamentariskt styrelseskick försvinner och allt blir precis så utslätat och innehållslöst som åländsk politik av idag är.

    Om man tappar tilltron och tunga självstyrelsepolitiska instanser som finans- och näringsutskottet, självstyrelsepolitiska nämnden o.s.v. Att man sitter och plockar med detaljer och framför allt är det entydiga och enhälliga beställningar som lämnas till förvaltningen och till att förseningen om de inte följs och efterlevs är det klart att institutionerna inte har någon auktoritet mera.

    Finans- och näringsutskottet skrev i budgeten för 2013 så här, ”utskottet hyser farhågor om att aviserade besparingar inte kommer att vara tillräckliga. Utskottet ser med stor oro på de budgeterade inkomsterna samt utgifterna och deras framtida utveckling och förutsätter att landskapsregeringen har beredskap att i brådskande ordning komma till lagtinget med en tilläggsbudget i syfte att göra nödvändiga inbesparingar som möjliggör en balans i den offentliga ekonomin på Åland år 2015”.

    Den följande tilläggsbudget som kom, det fanns ingenting inte ens tankar om detta. Det uttalandet från regeringens sida och t.o.m. från tunga företrädare från regeringsblocket att nu såg allt mycket bättre ut, man hade fått nya prognoser över klumpsumman o.s.v. Det här är inte hållbar politik med tanke på det som ska pratas om senare på eftermiddagen.

    Den osäkerhet som råder inom regeringsblocket leder till att hela den dynamik som borde finnas inom åländsk politik lyser med sin frånvaro. Det är självklart att regeringspartierna skall stöda sin regering. Men när man själv går med på politiska beställningar typ den nyss nämnda, men inte efter att någon grå eminens sagt ifrån får följa upp så utvattnas hela politiken. Inte står och faller en regering bara för att man gör gemensam sak med oppositionen i viktiga frågor. Tvärtom det skulle stärka regeringen och framför allt det åländska samhället.

    Avslutningsvis jag stöder ltl Perämaas förslag och det har sagts att det är samma sak en gång igen, må så vara vi får hoppas att det kunde leda till något denna gång.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Det är inte möjligt att samma sak har sagts förut en gång men jag vill påminna om att det är en avsevärd skillnad mellan att ha en allmän text i ett tänkande där ett utskott nu säger vad de säger. Lagtinget godkänner visserligen motiveringen i enda behandling med utan någon sakbehandling. Medan igen en kläm är ett aktivt beslut här i kammaren på basen av ett klämförslag från utskottet i fråga. Utskottet föreslår också i detta ärende att lagen godkänns på det och det sättet samt att, om det har varit en kläm att lagtinget beslutar en viss riktning. Jag vill ingjuta i den nästan dramatiska skillnaden mellan att lagtinget beslutar om en kläm, och att vi i förbifarten godkänner en motivering.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag kan försäkra ltl Gunnar Jansson att jag känner mycket väl till skillnaden, och repliken kanske inte skulle riktas till mig jag tror att vi är ganska överens om detta. Jag har suttit som finansutskottets ordförande så jag vet vilken tyngd klämmarna hade. Jag har även suttit som näringsminister och fått klämmar och tyckt synnerligen illa om dem, om jag ska vara ärlig. Det var bara att sätta igång och försöka förverkliga. Men allt det förefaller, hoppas det inte är så, vara borta idag helt och det är allvarligt när det gäller Ålands politik.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund

    Fru talman! I politik är det viktigt att man är rakryggad och står för de beslut man fattar. Landskapsregeringen har fattat det beslutet att man får fram framställningen efter att man gjort bedömningen att det som helhet är bra för landskapet Åland. Ett enigt finans- och näringsutskott har godkänts framställningen. Samtidigt står man i salen och på alla sätt och vis försöker misstänkliggöra och säga att det är något fel som har gjorts i landskapsregeringen. Skulle man vara rakryggad ska man naturligtvis föreslå att framställningen ska förkastas och förmånerna som tillkommer det åländska näringslivet ska de inte få. Det är konsekvensen av den diskussion som ltl Perämaa understödd av ltl Eriksson för fram i dag.

    Man gör det så enkelt för sig. Man är med och ser till att de rätta besluten blir fattade precis så som landskapsregeringen har föreslagit, sedan försöker man spela upp någon annan bild som inte är verkligheten. Det tycker jag ger en märklig bild av det beslutsfattande och lagstiftande parlamentet.

    Ltl Eriksson får det att framstå som att ändringar av självstyrelselagen och övertagande av behörighet skulle vara någon enkel sak. Jag har suttit åtta år med ltl Eriksson i landskapsregeringen när han var näringsminister. Under de åtta åren varken föreslog, gjorde, eller genomförde ltl Eriksson någon enda förändring eller avvikelse i förhållande till riksdagen, varför? Då får du presentera det förändringarna i självstyrelselagen här lite senare.

    Sedan fru talman, är det viktigt att framhålla i sammanhanget att när det gäller landskapsregeringen och finansavdelningen har vi under det senaste året byggt upp en stor kapacitet och förmåga att arbeta för större behörighet gällande beskattningsområdet. Vi ser det som en naturlig del av självstyrelseutvecklingen att Åland ska få en större behörighet på området. Vi väntar på den signalen från den kommitté som nu sitter att vi ska få komma med i arbetet och bidra med en substans. Vi har beredskapen och ambitionen. Det är väldigt viktigt att det kommer in i den fasen så fort som möjligt. Det har gjorts otaliga utredningar när det gäller skattebehörighet från ÅSUB och andra olika kommittéer på Åland. Vi har ett väldigt bra underlagsmaterial att utgå ifrån. Det börjar bli dags att vi så småningom formulerar det som ska vara en framtida åländsk skattepolitik.

    Jag har en viss förståelse för rikssidan när man säger att man faktiskt vill veta vad vi ska göra med den utvidgade självstyrelsen och framför allt på beskattningsområdet. Jag har försökt arbeta och skaffa resurser och människor som kan bidra på ett kompetent sätt i det arbetet. Att vi kan få trovärdighet i det långsiktiga och stora arbete vi har framför oss. Vi har ett jättearbete, dels övertyga ålänningarna om att det är bra med en större behörighet och en ännu större utmaning att övertyga regeringen och riksdagen i Helsingfors. Där borde vi göra gemensam sak och inte stå i lagtingssalen och kritisera och lägga ner mera arbete på saker som i sig de facto alla anser är självklara.

    Föreslår man en sänkning av samfundsskatten från 24,5 till 20 procent är det positivt för det åländska näringslivet, sen kan man argumentera att det behövs utredningar och analyser o.s.v. men så är verkligheten.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag känner inte igen finansminister Nordlund, han blev irriterad i fredags och förefaller irriterad även nu. Han säger inledningsvis att man ska vara rakryggad, samtidigt sa han att jag aldrig har föreslagit ändringar av självstyrelselagen, det stämmer inte. När vi stred som allra intensivast gällande laxkvoten föreslog jag ändringar gällande behörigheten där, så det var inte riktigt korrekt. När Nordlund säger att oppositionen gör det enkelt för sig, kan jag försäkra finansminister Nordlund, att från Ålands Framtids sida lade vi ner oerhört mycket jobb på den finansmotion vi la ner om Nordens lägsta samfundsskatt. Vi har inte gjort det enkelt för oss, men problemet är att allt som läggs fram från oppositionen tillmäts ingen vikt, samtidigt som jag ser det, jag är säkert part i målet, att det kommer väldigt liten när det gäller nytänkande och att tänka utanför boxen från landskapsregeringen sida.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! När det gäller beskattningsfrågorna måste vi gå ut ur rollspelet vi har som landskapsregering och opposition, för att kunna föra en långsiktig och trovärdig politik gentemot ålänningarna och Helsingfors. Det är en av knutarna vi måste lyckas lösa under framtiden för att komma vidare inom det behörighetsområdet. Det är jag beredd att hjälpa till med även om jag som ltl Eriksson sa att jag blev lite brister i fredags och inte alldeles glad idag heller. För den skull måste man kunna bortse från sådant och se sakligt och långsiktigt på saker och ting det är jag beredd att göra i den här frågan. Ska vi vara en riktig autonomi då ska vi ha kontroll inte bara över utgifterna utan även en viss kontroll över inkomsterna. Nu gäller det att vi tillsammans måste vara ödmjuka och sätta oss ner och se hur vi kan få en större kontroll över dem tillsammans.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det sistnämnda är vi helt eniga om. Det var därför jag höll det anförande jag höll. Det var därför jag sade det jag sade i fredags. Självstyrelsen får ett allvarligt trovärdighetsproblem när vi inte använder den behörighet vi har och när vi framför allt knuffar ifrån oss den behörighet vi har. Det ser jag som stort bekymmer. Det är inget rollspel från min sida utan ett ärligt och äkta engagemang. Jag tycker man bör ta tillvara de få självstyrelsepolitiska ljusglimtar som dyker upp nuförtiden, det dök upp två riktigt bra sista fredagen. Det hoppas jag vår finansminister Nordlund kam ta vara på när det goda humöret har infunnit sig igen.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det goda humöret finns tillbaka. Men jag tror ltl Eriksson glömde att berätta vilken paragraf i självstyrelselagen som blev ändrad utgående från hans initiativ. För jag tror de facto att det inte var någon paragraf som blev ändrad. Vi har alla haft goda ambitioner från tid till annan men vi har alla stött på samma väg. Det är den krassa verkligheten vi måste leva med. Vi ska inte göra oss varken större eller mindre än vad vi är i de här sammanhangen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Tack, fru talman! Ett lagförslag av denna karaktär som läggs närmast utan någon djuplodande analys av hur framställningen påverkar det åländska näringslivet är den lätta vägen att ta i en den här situationen. Man acceptera de förändringar som görs på rikshåll, man antar att det är bra för Åland, så kan det delvis vara. Men att säga som finansministern sade, om vi för diskussionen att vi borde lägga ett förslag om att förkasta lagstiftningen helt och hållet. Det kan man inte heller göra utan att ha en beredning med en analys av hur effekterna slår för det åländska näringslivet. Passiviteten och att man inte gör det grundläggande arbetet gör att det inte finns någon annan väg att vandra än att anta de som det kommer. För att det ska bli trovärdigt i den diskussionen om mera behörighet över den ekonomiska politiken måste vi bli bättre på detta.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Den kritik som ltl Perämaa lämnar mot mig och i förlängningen mot finansavdelningen och deras tjänstemän tycker jag är förskräcklig. Om det är något som finns på finansavdelningen är det energi, kunskap, framåtanda och gott omdöme. Man lägger ner energi och sitt arbete på de saker som faktiskt kan bli en förändring och förbättring för ålänningarna. Jag tycker det har blivit en klar förbättring. Däremot har jag fortfarande svårt att förstå hur ltl Perämaa utan den i djuplodande analys som han kritiserar här in blanco kan godkänna framställningen. Det är dubbelspel av Guds like som vi ser utspelar sig i Ålands lagting.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det blir ingen annan utväg än att antingen godta lagframställningen in blanco eller förkasta den in blanco. Med tanken på bristen av arbete som finns i förarbetet till framställningen i beredningen. Det finns inte ett tillräckligt underlag för att fatta ett beslut i den ena eller andra riktningen, det är problemet. Därför föreslår vi att i samband med kommande lagframställningar ska man se till att vi inte behöver antingen förkasta eller anta något in blanco. Till slut riktar jag ingen kritik till tjänstemännen vid finansavdelningen, jag vet att där finns bra personer som gör ett gott jobb. Kritiken riktar sig endast till den politiska landskapsregeringen.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det förtjänas att säga att framställningen har varit på remiss och diskussion med Ålands kommunförbund och Mariehamns stad. Det har gjort samma bedömning som Ålands landskapsregering och finans- och näringsutskottet har gjort, man tycker att det är en bra framställning som man kan ta utan desto större åthävor.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Att kompensera kommunerna är en bra saker det tycker alla. Men det finns, som har framkommit i debatten, saker i rikslagstiftningen som inte är till fördel för de åländska näringsidkarna. Till den delen blir jag bekymrad när jag förstod att landskapsregeringen inte har varit påpasslig när det här bereddes och lagstiftades om på rikssidan. Man har inte som det sägs i § 28 i självstyrelselagen, att rikslagar som har särskild betydelse för landskapet ska landskapet ge utlåtande om. Tydligen har det inte kommit en formell förfrågan till landskapet men man har inte heller varit påpassligt från landskapsregeringens sida. Det här bekymrar mig väldigt mycket.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det bekymret kan jag dela de facto med vicetalmannen. Alla framställningar borde komma till landskapsregeringen för utlåtande, men så har inte gjorts i det här fallet. Det är riksbehörighet så i det här fallet får vi bara konstatera att så här gör man. Min bedömning är att man inte skulle ha lyckats påverka den här förändringen i riksframställningen. Det är utgående från åländsk synvinkel och i vår turistiska sektor här o.s.v. finns det argument för det. Man måste komma ihåg att det även finns en turistsektorn och en servicebransch i Finland som har betydelse. Vi vet att den finländska regeringen är väldigt hårt pressad för att kunna få in vissa skatteintäkter för att landet ska fungera. Det har gjorts olika politiska paketlösningar, och det här paketet är ett sådant.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det borde vara en absolut regel att man dels från ministeriets sida i Helsingfors skickar hit alla skattelagarna som kommer att påverka Åland och åländska befolkningen. Det är absolut ett måste. Men det är också ett måste att landskapsregeringen följer den lagstiftning som är på gång och kommer in med en varning till ministeriet eller åtminstone till riksdagen. Här ska Åland höras det är i enlighet med självstyrelselagen. Man har gjort fel på den här punkten, det tycker jag är allvarligt och landskapsregeringen måste reagera på det. Man gjorde det inte då men man borde göra det framöver. Om man har gruppen som följer alla lagstiftningsåtgärder i finansministeriet borde man följdriktigt vara mera på bettet när det sedan skickas till riksdagen. Landskapet ska höras på de här frågorna.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Vtm Eriksson har rätt i sitt uttalande, man ska vara rak och ärlig när man står i den här stolen, så borde ha skett i det här fallet. Här har det varit en miss från rikssidan och det ska vi naturligtvis påpeka.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback

    Tack, fru talman! I inledningen av debatten så framhöll ltl Perämaa att det var en trovärdighetsfråga. Att lagtinget och landskapsregeringen sätter sig in i skattelagstiftningen och en skattelagstiftning där Finland har behörighet, visst kan man resonera så. Tar vi det konkreta exemplet, eller principiellt för oss som jobbar i Ålandskommittén. Och man tänker sig att det är ett arbete som både regering och lagting konsekvent ska följa upp. Vi ska med hänvisning till vår avvikande näringsstruktur konsekvent meddela till Helsingfors att det här vill vi inte att genomförs på Åland. Tror ltl Perämaa att det skulle gynna vårt arbete i Ålandskommittén? Det tror inte jag. Det kommer att motverka sitt syfte och vara helt kontraproduktivt.

    Om man vill vara framgångsrik, jag säger inte att vi ska resonerar så, men då är det bäst att vi avviker så lite som möjligt från rikets skattelagstiftning. Det är därifrån den stora oron på rikssidan kommer att vi ska utnyttja vår skattelagstiftning för avvikelser i beskattningen som ska göra att företag från Finland och kanske andra, vad vi nu har för avvikelser, ska komma hit. Vi sysslar en del med sådant redan. Jag tror man måste tänka lite längre i frågan. Vi ska inte driva upp skattefrågorna till en väldigt omfattande debatt i lagtinget under den period vi jobbar med Ålandskommittén, det kommer inte att gynna arbetet.

    Om vi konkretiserar, i det här fallet förstår jag, efter ledamot Annette Holmbergs inlägg, att det som regeringen borde ha gjort enligt liberalerna är att man på något sätt hade kontaktat riksmyndigheterna när förslaget att dra av representationskostnader var aktuellt. Vad skulle man göra sedan? Skulle man protestera och säga att det där vill vi inte ha, åtminstone inte på Åland. Är det vad ltl Perämaa vill ha? Vad hade de haft för effekt? Endera hade det givit resultat vilket är mycket osannolikt, men vi hade då manifesterat när vi ev. får egen beskattning då ska representationskostnader minsann få dras av. Är det en bra skattepolitik enligt liberalerna?

    Ju mer vi håller på signalerar att vi vill leva mera på sprit och spel och sådana saker desto svårare blir det att övertala riksmyndigheterna om det vi talade i att vi får mera skattebehörighet. Om vi hade fått nej, vad hade vi då åstadkommit, knappast någonting. Vi hade blivit noterade som att här vill vi avvika i en beskattning som inte är så väl överlagt, jag tror att de flesta medborgare är överens med mig. Det känns väldigt svårt att löntagare och pensionärer i första hand ska finansiera bolagens representationskostnader. Företagsledare ska bo på hotell, äta och dricka på skattebetalarnas bekostnad. Är inte det representation, vi fick höra det skulle skada restaurangbranschen, hotellen och ev. skada curlingen. Visst kan vi ha diskussioner men vad är smart på lång sikt och kort sikt när det gäller trovärdigheten. Är det trovärdigt att slå vakt om den typen av avdrag? Fru talman, detta om trovärdighet och beskattning.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag tycker att anförandet börjar på ett intressant principiellt sätt. Diskussionen bör föras och framför allt att skattediskussionen förs så offentligt som möjligt. Jag kan inte se några fördelar som uppenbarligen är ltl Sundbacks linje att man ska låta bli att diskutera vissa saker för att lyckas lirka sig till större framgång i samband med självstyrelsereformsarbetet, jag tror inte på den metoden. Vi måste föra det så öppet som möjligt att det blir trovärdigt, dels mot rikspolitiker men även i förhållande till den åländska befolkningen. Det tycks som att vi har övertygat oss själva om att det är bra med behörighetsöverföring men vi ska fortfarande övertyga rikspolitikerna och en stor del av den åländska befolkningen.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ltl Perämaa flyttar tyngdpunkten i sitt resonemang. Det första var att vi skulle vinna i trovärdighet gentemot rikspolitiker om vi talade om skatter i högre grad. Uppriktigt sagt tror jag inte det, jag tror det motverkar sitt syfte. Vi kommer att diskutera det i kommittén det är jag övertygad om. Jag har inget emot att liberalerna diskuterar det offentligt men säg då i sak. Hurdan skattepolitik ser liberalerna att vi ska ha? Jag har aldrig hört någonting om vilken typ av beskattning vi ska ha om vi får den behörigheten. Det är mycket öppet och offentligt, det kan vi bra tåla och det kan vi ha politiska diskussioner om men knappast till lagtinget, vi kan ha partidiskussioner o.s.v. Annars måste det finnas underlag och det finns det inte.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det finns inte underlag för att diskutera liberalernas skattepolitik i olika frågor och speciellt en replikväxling, det var en vinkling på anförandet som kom i repliken. Går vi tillbaka till trovärdighet menar jag att rikspolitikerna kommer att ställa frågan innan vi har en reform i hamn. Vad vill ni göra med er skattepolitik, varför duger inte den finländska skattepolitiken som har anammats i decennier? Vi måste på ett trovärdigt sätt kunna presentera exempel, vi behöver inte stå i varje fråga på barrikaderna och ropa och skrika. Vi måste kunna presentera fakta och bedömningar där vi anser att om vi haft behörigheten skulle en skatteåtgärd av den här riktningen ha varit bättre för oss än när ni tog den för landet som helhet. Det är att skapa en grundkunskap på politikområdet som är stort, svårt och komplicerat. Det är trovärdigt att kunna så mycket som möjligt.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Om det här är liberalernas linje i Ålandskommittén måste vi få höra den formuleras inom kommittén, det kan vi inte som jag ser det avgöra här. Jag kräver inte att liberalerna ska lägga fram sin skattepolitik idag, men ha gärna ett möte jag kommer och debatterar och diskuterar. Hur vill ni se det i framtiden? Om det är viktigt för er att landskapet har en skattepolitik, det är bara att komma med förslag det passar bra tycker jag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack talman! Man brukar säga att ingen lagstiftning tillkommer i ett vakuum. Den offentlighet som präglar alla parlaments verksamhet är till för att trygga transparent insyn. När den här skattelagstiftningen genomfördes i regering och framför allt i riksdagen åtföljdes den av en omfattande diskussion där dem det gällde verkligen gav uttryck för sina åsikter. Om jag förstod kollegan Barbro Sundback rätt gick det här gesvint under riksdagsbehandlingen, så var det inte. Tvärtom var det en ganska omfattande verksamhet och en ljudlig sådan där minsann åsikter bröts mot varandra under en lång följd av veckor, vilket inte har förkommit här på Åland jag lägger märke till den skillnaden.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag vet inte varifrån Gunnar Jansson har fått ett sådant intryck av mina uttalanden. Jag har överhuvudtaget inte uttalat mig om riksdagsbehandlingen. Det är vanligtvis så att frågor som bygger på rikets behörighet diskuterats ganska sällan här. I så fall med reservationen av att det ändå inte gick att bestämma över. Jag hoppas att det nya systemet skulle förändra så att vi kan diskutera frågor i framtiden som ligger på rikets behörighet, med den konsekvensen att om vi ska göra det här så har vi ett residualsystem som gör det möjligt att initiera självstyrelselagsreformer, en politisk kontext där vi vill göra förändringar i samhället som kräver det.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack talman! Det där håller jag med om, men det är lika lång tid åtminstone i min ålder att vänta på den 1 januari 2022. Dessutom är det äventyrligt att eventuellt nu, om jag förstod rätt, att upphöra att tillämpa gällande lagar därför att vi får en ny någon gång i framtiden. Vi har väldigt tydliga instrument i nuvarande självstyrelselag hur landskapsregeringen, lagtinget och i det här fallet landskapet Åland påverkar rikslagstiftning med som det heter särskild betydelse för landskapets förhållanden.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Visst finns regelverket men den politiska frågan är, önskar liberalerna att vi hade kvar i rikslagstiftningen möjligheterna att avdra kostnaderna för representation, är det liberalernas skattepolitik? Det får vi inte svar på. Det som så ofta förr att det är procedurfrågorna, vad man borde ha gjort, hur man borde ha gjort. Jag kan trösta ltl Gunnar Jansson att även min ålder kommer att sätta begränsningar i det här sammanhanget. Om livet går väl framför oss så kanske vi lever men troligen ligger vi i våra gravar och vänder oss både ett och två varv.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Något som vi har som en stor utmaning i den självstyrelsereform som pågår är att man misstänker från finskt håll att vi har ett oärligt uppsåt att vi blir något slags skatteparadis. Ltl Sundback pratar om trovärdighet, är det verkligen trovärdigt att argumentera för att vi ska ha egen beskattningsbehörighet för att kunna se till att den är så lika som möjligt som i riket. Det finns en institution som är allra bäst på att sköta det, och det är riksdagen i Helsingfors, då ska vi inte ha någon egen skattebehörighet om det är det vi vill. Det är precis den här typen av skattefrågor vi ska diskutera i den här salen som vi ska exemplifiera med när vi argumenterar för en egen skattebehörighet. En rak, ärlig, tydlig politik utan några oärliga uppsåt. Det väcker respekt och skapar trovärdighet bland politikerna i Helsingfors.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Det blir lite samma sak. Jag fäste mig vid att ltl Sundback sa, har vi inga avvikelser har vi en större chans att få över behörigheten, om jag drar ihop resonemanget. Det vill jag varna för, vi ska inte tro att de är dumma i Helsingfors. Tvärtom det är klart att frågan infinner sig, vad ska de med skattebehörighet när det inte använda den de har? Eller som det är nu att landskapsregeringen inte riktigt vet vad man kan använda behörigheten till. Resonemanget om representation är minst lika viktigt i näringslivet som inom politiken. Det är helt befängt när ltl Sundback säger att det bli löntagare och pensionärer som får betala det på något sätt. Representationen är precis som vilken investering som helst inom näringslivet. Det råkar vara en investering som har stor nytta för den åländska besöksnäringen. Man blir skrämd av resonemanget om de är landskapsregeringens linje när det gäller representation.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013–2015 för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013 och 2014 för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Begärs ordet?

    Ltl Mats Perämaa

    Fru talman! Jag föreslår att lagtinget antar en åtgärdsuppmaning som lyder: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i samband med kommande lagförslag på skatteområdet göra en analys av de faktiska effekterna av skattelagstiftningen.”

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Jag understöder ltl Mats Perämaas förslag.

    Talmannen

    Lagtingsledamoten Mats Perämaa, understödd av ltl Brage Eklund, har föreslagit att lagtinget ska godkänna en åtgärdsuppmaning av följande lydelse: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i samband med kommande lagförslag på skatteområdet göra en analys av de faktiska effekterna av skattelagstiftningen.”

    Om ett förslag till en kläm, med en uppmaning till landskapsregeringen att vidta åtgärder, har väckts i plenum i samband med ett lagstiftningsärende och förslaget inte har behandlats i ett utskott eller inte ingår i någon reservation till ett betänkande ska förslaget enligt 70 § arbetsordningen bordläggas till följande plenum för att då antingen antas oförändrat eller förkastas.

    Ltl Mats Perämaas klämförslag bordläggs därför till lagtingets följande plenum senare idag.

    Enda behandling

    3        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2013

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 9/2013-2014)

    Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2013-2014)

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! I den bästa av världar skulle tilläggsbudgeter som denna inte behövas. En budget är ju till sin karaktär att betrakta som ett instrument som inte ska förändras utan snarare utgöra en ritning i arbetet. Nu råder emellertid andra villkor i verkligheten och därför har vi i dag att hantera en andra tilläggsbudget för år 2013. Det blir den sista s.k. städarbudgeten som detta lagting ska hantera. Enligt den nya finansförvaltningslagen som börjar gälla i år ska över- och underskridningar i fortsättningen skötas i bokslutet. Det är ett system som är enklare för alla att begripa, det här med att i efterhand rätta till räkenskapsböckerna är ett underligt system.

    Finans- och näringsutskottet har behandlat detta förslag till tilläggsbudget som inte innehåller dramatiska förändringar i förhållande till grundbudgeten och föreslår nästan i enighet att den ska godkännas i sin helhet. Om så blir fallet har sammanlagt 362 288 000 euro använts i bygget av Åland under år 2013.

    Oenigheten handlar om en ledamot som har reserverat sig mot ett tilläggsanslag om 40 000 euro till Ålands polismyndighet medan de övriga i utskottet godkänner de extra pengarna. Det ska ses mot bakgrund av att underskottet i förhållande till det befarade utfallet från halvårsredogörelsen är en avsevärd förbättring och på ett hyggligt sätt kan motiveras. Jag utgår från att reservanten motiverar sitt ställningstagande ytterligare.

    I likhet med de senaste åren utgör det innevarande 2014 inget undantag i finansiell mening. Den finländska ekonomin som Åland har att ständigt förhålla sig till är skakig men inte nattsvart. I en pinfärsk budgetöversikt framgår att finansministeriet i Helsingfors just nu räknar med en tillväxt på 0,8 procent i den finländska ekonomin. Detta räcker ändå inte till. Statsskulden som år 2010 utgjorde 42 procent av den samlade bruttonationalprodukten förväntas år 2015 bli över 50 procent av BNP. Med hjälp av lån har landet byggts och välfärden växt vilket får realpolitiska konsekvenser. Den försiktigt optimistiska tillväxtprognosen till trots ser fortfarande, enligt finansministeriet, de finländska hushållen dystert på framtiden och arbetslöshetsgraden i Finland förväntas uppgå till 8,4 procent. Det är bekymrande eftersom all tillväxt börjar hos den enskilda människans vilja och förmåga att handla.

    På Åland är i detta nu minst 566 personer arbetslösa. Det är än så länge bara fyra procent av arbetskraften men siffrorna är i stigande och det råder brist på nya arbetsplatser vilket är ytterst utmanande. Ingenting är lika viktigt som uppdraget att behålla och helst utöka antalet jobb på Åland. Det ska naturligtvis ske i det privata näringslivet men det offentliga Åland och dess Arbetsmarknadsmyndighet spelar även de viktiga roller. Utskottet har tagit del av myndighetens verksamhetsplaner för år 2012 och 2013 och har inget att invända kring dem. Ändå är det ett faktum att anslaget för arbetslöshetsersättningar växer med 600 000 euro i denna tilläggsbudget. Av detta skäl uttrycker utskottet ett önskemål att planen för myndighetens arbete ständigt ses över och anpassas till de eventuellt nya krav och önskemål som näringslivet och de arbetssökande har.

    Det är på flera sätt intressant att jämföra siffrorna i denna tilläggsbudget med den halvårsredogörelse som landskapsregeringen lämnade hösten 2013. De flesta områden visar upp förbättringar jämfört med prognoserna. Jag nämnde redan Ålands polismyndighet som dessutom nu fått en ny styrelse med uppgift att närmare och noggrannare följa upp verksamheten. Man kan också nämna Ålands gymnasium som fortfarande dras med överskridningar men där situationen stabiliserats under hösten. Det är bra, liksom att likviditeten inom landskapet Åland förbättrats jämfört med ganska alarmerande siffror i höstas. Per den sista november fanns 57 miljoner euro på kontot jämfört med befarade 36 miljoner euro vid årets slut. Nu är detta inte bara positivt, skälet är till stor del att det finns projekt som inte förverkligats vilket heller inte är optimalt.

    Avslutningsvis har vi i utskottet berört två projekt vilka båda med god marginal passerat bästföredatum. Det handlar om leveransen av Föglöfärjan Skarven och avvecklingen av Ålands industrihus Ab vilka båda på olika sätt finns med i denna städarbudget. När det gäller Skarven tvingas vi konstatera att försöket att återvinna förseningsböter först lyckades men till sist fick slutligt avslag av Estlands högsta domstol. Det är trist och bekymmersamt men förbi och något vi bara kan konstatera. Samma sak gäller det framtidsinriktade och kreativa kontorskomplexet ITiden. Det blev fel i förhållande till EU-rätten men rätt i förhållande till verkligheten. I dag äger Ålands pensionsfond ITiden och får en bra avkastning varje år samtidigt som där finns en viktig del av den framtid och tillväxt vi arbetar för att nå, högteknologiska kunskapsföretag och ett sjudande cluster av olika IT-företag. I budgetförslaget beskrivs närmare bakgrunden till att näringsavdelningen kan inkassera ett litet plus i budgeten för fjolåret. Det som hänt har hänt och utskottets förhoppning är att vi alla dragit våra lärdomar av det inträffade inför framtida upphandlingar, avtalsförhandlingar etc.

    I övrigt hänvisar jag till skrivningarna i betänkandet och i själva budgetförslaget och föreslår från ett så gott som enigt finans- och näringsutskott att förslaget till andra tilläggsbudget för år 2013 antas och tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Utskottsordförande sade ungefär så här, att tilläggsbudgeten levererar en verklighet där underskottet totalt sett för 2013 blir lägre än innan tilläggsbudgeten. Så är det rent siffermässigt. En ytterst stor delförklaring till detta är det faktum att landskapsregeringen har valt att nolla vissa moment och satt in PAF-pengar på momenten för att finansiera verksamheten retroaktivt, som vi har valt att kalla det och som det de facto är eftersom vi fattar beslut i januari för de år som har gått. En del av de något mindre underskottet beror på denna PAF-manöver.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Och tack för det påpekande från ltl Mats Perämaa och just den verkligheten berördes även i utskottsarbetet och vi försökte resonera oss fram kring hur, och framför allt om det är möjligt att göra på det sättet. Vi kunde erfara under behandlingen att det är inte är fel att göra på det sättet utan tvärtom politiskt helt möjligt.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det var inte det som min replik rörde sig om även om diskussionen fördes på det sättet i utskottet. Politiskt intressant är det när utskottsordförande säger att underskottet för 2013 budgetmässigt blir lägre i och med den sista städarbudgeten. När en del av orsakerna till det mindre underskottet är att man igen har lyft in PAF-pengar i landskapets ekonomi att man har kunnat nolla utgiftsmomenten. En stor delförklaring är ytterligare manöver med PAF-pengar, om det sedan är rätt eller inte är en annan fråga.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Kan tillägga, talman, att de pengarna som användes och plockade in i budgeten från PAF-medel går till delar till samhällsreformen, Ålands digitala agenda vilka båda är synnerligen viktiga för att bygga ett hållbart samhälle även framledes. Där fanns pengar till basutställningen i Ålands museum som är i allas vårt intresse att den blir bra. Man ska vara varse sig om sin historia. Det handlar om fjärranalys av skogsmark och främjande av skogsbruk som får del av de pengarna. Liksom att man ska bygga upp ett digitalt farledsregister som är direkt nödvändigt för att vi ska kunna hålla oss kvar i den internationella sjöfartstrafiken som några exempel.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    En intressant diskussion i förra ärendet om de skrivningar som finans- och näringsutskottet har, de beställningar de politiska klämmar som kommer. Här står det under utskottets synpunkter, ”att tilläggsbudget bör inte beviljas för sådana budgetöverskridningar som borde ha kunnat förutses och hanterats genom anpassning av verksamheten”. Tidigare har vi haft, skrivningar, beställningar, klämmar som ingen har brytt sig om eller följt upp. Här har vi skrivningar som finans- och näringsutskottet inte själv följer upp. Då tänker jag på att i det första konkreta momentet kommer det ytterligare 40 000 till polisen där man har en budget på 5,8 miljoner, så bryr man sig inte om vad man skriver själv. Ser utskottsordförande Pettersson något bekymmer med det här, inser han att det är en stor inkonsekvens i skrivningarna och agerandet?

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Man måste nog inse att det finns grader mellan svart och vitt här i världen. En överskridning på de summor som nu är aktuella är faktiskt av den storleken att utskottet tycker inte att det finns skäl till att driva upp himmel och jord kring just det. Snarare se till att verksamheten inom Ålands polismyndighet nu en gång för alla finansieras upp på ett sådant sätt att det kan bli hållbart. Vi har vid tidigare höranden hört polisen och insett att det finns nästan bara lönekostnader det handlar om. Man har från landskapsregeringen och från lagtinget beställt en nivå på den polisiära verksamheten. Om man inte har nått upp till den, och det handlar om en avvikelse på 40 000 euro, ansåg majoriteten av utskottet en tydlig sådan att det är bättre att låta nåd gå före rätt.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Ska jag förstå repliken på det sättet att utskottsordförande Pettersson inte inser inkonsekvensen i att man skriver en sak men i sakbehandlingen bryr man sig de facto inte om vad man skrivit själv. Det kan inte handla om att det är små eller stora summor utan i det här fallet är det en liten summa så borde det ha varit ännu enklare att hålla en budget på 5,8 miljoner än att överträda den. Jag tolkar tyvärr, trots den goda diskussion vi hade i det förra ärendet, att finansutskottets ordförande inte inser att det borde ha en viss betydelse det man skriver från ett så pass tungt utskott som finans- och näringsutskottet, men tydligen inte.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack talman! Jag ska naturligtvis inte recensera de tolkningar som ltl Eriksson gör det kan han nog bara själv rent av. Visst har det betydelse det vi skriver i betänkanden det har det visat sig många gånger över åren. När vi satt tummen på ÅHS har de överskridningarna minskat, vi har ägnat mycket kraft åt polisen liksom jag vet att landskapsregeringen har gjort. Det har över tid fått rätt stora positiva konsekvenser. Så sent som i halvårsredogörelsen, tar jag fritt från minnet, låg underskottet på närmare 200 000 euro. Tack vare att vi grep in och tydligt visade att det inte är acceptabelt så landade det på den här summan, där tyckte alla utom en ledamot i utskottet att det är okej. Det är bra att vi får det utrett så att de har ordentliga siffror att förhålla sig till, inte minst när den nya polisstyrelsen träder in.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Utskottet lyfter upp i allmänna motiveringen en budgetdisciplin och lyfter upp skrivningar som utskottet sade i grundbudgeten för 2013. Jag vill citera de två första meningarna, ”lagtinget har vid ett flertal tillfällen efterlyst krafttag att erhålla budgetdisciplin flera verksamheter kommer att få svårt att hålla givna budgetramar men tilläggsbudget bör inte beviljas. Sådana budgetöverskridningar som borde ha kunnat förutses och hanteras genom anpassning av verksamheten”. Utskottet skriver sedan i slutet på citatet att ”utskottet förutsätter att arbetet fortgår med att upprätthålla en god budgetdisciplin”. Då kom jag in på min reservering, gällande mom. 43.60.20 Polismyndigheten har jag reserverat mig. Orsaken är när jag minns tillbaka när polisledningen de första dagarna i januari 2013 gick ut i media och sade att budgeten för verksamhetesåret inte kommer att hålla. Knappt en månad efter att lagtinget klubbade budgeten.

    Myndigheten har haft ett helt verksamhetsår på sig att anpassa sig efter budgetramarna men behöver ändå ett tilläggsanslag på 40 000. Orsaken sägs vara att verksamhetsanslaget för Ålands polismyndighet har varit för lågt dimensionerad i förhållande till den verksamhetsnivå som varit avsikten.

    Landskapsregeringen har på basen av önskemål från polismyndigheten lagt ett budgetförslag till lagtinget för godkännande på hösten i grundbudgeten på 5,8 miljoner, och som har klubbats. När ramarna är satta är det för myndigheten att anpassa sin verksamhet till buds stående medel, det är så det ska fungera. Grunden för att kunna hålla budget och för att man inte ska få tilläggsbudgeter är att man anpassar verksamheterna efter budgetering. Sedan kan det inom vissa områden uppstå situationer som man inte kan budgetera för, men det anser jag inte att uppstod i polisens verksamhet. Det kan uppstå olyckor som man inte har förutsett men det är en helt annan sak. Här handlar det om verksamheten. Därför aviserar jag ett förkastande av tilläggsanslaget på 40 000 euro enligt min reservation.

    Några ord om sysselsättningen. Arbetslösheten ökar vilket inte är bra för det åländska samhället och framför allt bland ungdomarna. Därför måste kreativiteten i arbetsmarknadsmyndigheten jobba på fulla varv för att få människor i arbete eller i sysselsättningsfrämjande åtgärder. Det vore mycket bättre om man använder dessa 300 000 som man tog bort från anslaget för att skapa sysselsättningsfrämjande åtgärder än att lyfta upp den vid arbetslöshetsersättningar. Situationen är som den är detta år men för framtiden borde vara, precis som vi skriver utskottet, att man noga analysera verksamhetsplanerna och anpassar verksamheterna och åtgärderna så att det tillfaller de arbetssökande på rätt sätt.

    Några ord om Skarvenaffären. Som utskottet skriver att man noggrant betonar noggrannheten i upphandling- och avtalsförhandlingar. Detta är en historik som är ledsam att den gick som det gick. Om jag inte missminner mig var det ett enligt lagting som godkände att man skulle gå vidare, eller åtminstone fick information av dåvarande minister att man skulle gå vidare i förhandlingarna.

    En sak att man går vidare men sedan att man inte har garanti för att säkerhetsställa om det går fel. Här har man gjort en miss i arbetet, att man inte förlängde förseningsböterna när man gick vidare och såg att projektet drog ut på tiden. Därav står man i landskapet idag med en förlust på cirka två miljoner, om jag inte missminner mig. Utskottet betonar vikten av att man är noggrann i upphandlingarna och har experter som begriper sig på och att man gör rätt.

    Ltl Mats Perämaa

    Tack, fru talman! Ett instrument som vi ska avsluta är det som kallas städarbudget och därför inte bör får så mycket uppmärksamhet som normala budgetar ska få likväl som tillägg till budgetar. Det finns några saker som är av politiskt intresse och vi har valt att i anförandet rörande betänkandet bara ska lyfta upp en som är den absolut viktigaste. Det som lagtinget behandlar utgående från de förslag till tilläggsmedel som landskapsregeringen har gett, det gäller arbetsmarknadspolitiken.

    Vi var många som lyfte på ögonbrynen av förvåning när vi fick konstatera i det förslag som gavs av landskapsregeringen att man föreslår en höjning av arbetslöshetsersättningspengarna, vilket man måste göra det följer lagstiftningen, det var en ökning från och 2,6 miljoner till 3,2 miljoner euro, 600 000 euro. Procentuellt sett är det en kraftig ökning, mellan 20 och 25 procent. Vi har konstaterat att AMS och ÅSUB som levererar siffror numera regelmässigt månad för månad presenterar och levererar siffror som pekar på en stigande arbetslöshet. Speciellt nu senast på ungdomsområdet, oroväckande var att antalet lediga platser sjunker kraftigt i samband med detta.

    Landskapsregeringen föreslog förhöjningar och det är det inget att säga om, de måste man ta. Arbetslöshetsstöden måste betalas ut enligt gällande lag. För att finansiera detta gick landskapet in för att minska på sysselsättningens främjande. Jag har inte hört någon människa som kan tycka att det är en god politik att man minskar på stödet för att befrämja arbetet för att i stället betala ut det i form av arbetslöshetsunderstöd.

    Vi har fått lära oss under utskottsbehandlingen och av eget intresse att vi har en arbetsmarknadspolitisk lagstiftning som kopplar ihop med momentet sysselsättningens främjande. Den lagstiftningen sätter stora krav på att man ska göra ett gott arbetsmarknadspolitiskt arbete för att främja sysselsättningen. Bl.a. står det tydligt och klart att landskapsregeringen via de organ man har, närmast Ams ska säkerställa sig om att arbetsgivare och arbetstagare kan mötas för att förmå situationen att man skapar sysselsättning åt den arbetssökande hellre än att man måste komma till stödsituationen.

    Samma lag säger att det ska utformas en arbetsmarknadsplan årligen och landskapsregeringen antar sådana varje år. Nu ställs kravet, jag tror att utskottsordförande pratade om önskemålen i frågan, för vår del vill vi vara betydligt mera tydliga och säga att vi har som krav att landskapsregeringen i nuvarande situation när arbetslösheten ökar, utformar planen så att möjligheten till att bryta trenden blir större. Detta är en beställning till landskapsregeringen att det bör göras.

    Vi har under utskottsbehandlingen både nu och i samband med ordinarie budgeten när vi hört näringslivsrepresentanter, fått en bild av att situationen ute på arbetsmarknaden inte är särdeles ljus på Åland. Siffrorna om att arbetslösheten ökar motsvaras väl av de signaler vi får av näringslivet. Det oroar oss att landskapsregeringen via näringsministern ofta i offentliga sammanhang ändå så starkt vill betona att vi har en god arbetsmarknadssituation. Visst, det är sant åtminstone hade vi en väldigt god situation och är fortfarande ganska god men går mot det sämre hela tiden. Vi menar att landskapsregeringen nu bör sätta örat mot marken och lyssna av situationen i samhället för att göra vad man kan för att se till att inte flera, speciellt ungdomar behöver förpassas i arbetslöshet.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är en viktig diskussion om hur vi kan åstadkomma en så god situation som möjligt på arbetsmarknaden på Åland. Hittills har vi haft förmånen att kunna ha en relativt god situation precis som utskottet oroar sig för den ökning vi ser med antalet arbetslösa gör landskapsregeringen samma bedömning. Vi har ett antal åtgärder i ordinarie budgeten för 2014 anhängiggjorda för att försöka möta dels de personer som är i arbetslöshet för att kunna placera sig och förflyttar sig på arbetsmarknaden och göra sig så kompetent som möjligt, men även andra offensiva näringslivssatsningar. Vi följer mycket noga med utvecklingen och i mars, april när lagtinget kommer tillbaka efter vinterledigheten kommer det antagligen att bli en ny diskussion kring frågeställningarna och vi är beredda att komma med stimulansåtgärder som ska göra en så god situation som möjligt på den åländska marknaden.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det är bra och klart då ord övergår till handling och till den delen kommer liberalerna att hjälpa till för att är möta de problem vi ändå har på arbetsmarknaden just nu. Planen som jag nämnde i mitt anförande, som utskottet nämner i sitt betänkande den är ett viktigt instrument och det finns en möjlighet att utforma den som det står i betänkandet på ett proaktivt sätt så att den stödjer arbetet framöver. Skulle näringsministern ha tagit sig tid och deltagit i näringspolitiska debatten skulle vi ha föreslagit åt honom att han skulle inför beslut om den plan som ska gälla 2014 skulle vi ha lyft upp den till hela landskapsregeringen för behandling. Att landskapsregeringen skulle få del av de synpunkter som finansministern framför.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Vi ska göra vad vi kan för att planen ska bli så effektiv och bra som möjligt så att de avsedda målsättningarna även uppnås i verkligheten. Jag vill lyfta upp en ny dimension, det är ofta fokus på ungdomsarbetslösheten och det är naturligt eftersom det är ganska höga siffror. Ett ännu större problem i det åländska samhället är de äldre som blir arbetslösa, ålderskategori 55+ är den som är svårast och de riskerar att bli den längsta arbetslösheten för de personer som drabbas av situationen. Vi måste se vad vi ytterligare kan förbättra och skapa möjligheter för dem att återkomma in i arbetslivet och kunna försörja sig.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Ordförande! Det som vicelantrådet, finansministern säger motsvarar mina egna tankar. Långtidsarbetslöshet speciellt bland lite äldre personer är något som inte är bra för individen och inte för samhället. Det trauma som blir för den enskilde ska inte på något sätt underskattas. Ungdomsarbetslösheten har ytterligare den dimensionen att om en ungdom aldrig kommer in på arbetsmarknaden, kanske inte får en utbildning, utan förpassas in i ett liv med sociala stöd från början, då blir tröskeln högre för att personen under sin arbetsföra livstid överhuvudtaget ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Båda delarna måste hanteras och ingendera delen kan förringas i jämförelse med den andra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Karl-Johan Fogelström

    Fru talman! Finans- och näringsutskottet betonade i sitt betänkande över grundbudgeten för år 2013 vikten av att upprätthålla budgetdisciplin. Vi socialdemokrater konstaterar att budgetdisciplinen börjar bli helt acceptabel. Den befarade relativt stora överskridningen beträffande Ålands Polismyndighets budgetanslag för år 2013 som aviserades i början av året ser nu ut att landa på ca 40 000 euro. Överskridningen för Ålands Gymnasiums del blir lägre än befarat och man verkar nu ha fått bättre grepp på kostnaderna för Gymnasiet.

    Utskottet noterar att vi lever i osäkra tider beträffande den ekonomiska utvecklingen. Sysselsättningsläget på Åland kan bli kärvare än man tidigare räknat med. Utskottet förespråkar därför en proaktiv hållning för att hantera den framtida sysselsättningssituationen. Med proaktiv hållning avses att AMS ska ta initiativ och visa handlingskraft och minimera byråkratin så mycket som möjligt.

    Vi socialdemokrater vill i dessa kärva ekonomiska tider med tillfredsställelse notera hur väl regeringen i budgeten för år 2014 avser använda bl.a. PAF-medel för att lansera utvecklingsprojekt för att förnya och modernisera den offentliga förvaltningen.  Vi hade en diskussion inom utskottet av användning av PAF-medel. Utskottets ordförande gav i sin presentation exempel på en lång rad utvecklingsområden där PAF-medel använts redan under finansåret 2013. Vi ska utveckla och förändra inte bara skära bort.

    Vi socialdemokrater ser fram emot ett nytt stabilitetssystem som regeringen aviserar i 2014 budget. Avsikten är att PAF-medel ska ingå som en del av en reserv eller utjämningsfond att ta till i tider med skarpa svängningar i det ekonomiska läget. Det är viktigt att konstruktionen blir någorlunda smidig att pengarna inte ligger oåtkomliga bakom lås och bom, vilket mycket väl kan bli fallet om det blir för mycket byråkrati kring en sådan fond. Socialdemokraterna stöder finans- och näringsutskottets betänkande.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

    I detaljbehandlingen föreläggs först utgifterna enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar. Där ändringsförslag inte aviserats föreläggs dock avdelningarna i deras helhet. Efter det föreläggs inkomsterna i deras helhet och därefter föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering i sin helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

     

    Först föreläggs utgifterna enligt avdelningar jämte detaljmotiveringar.

    Föreläggs avdelning 43 enligt kapitel.

    Kapitel 43.01 Godkänt.

    Kapitel 43.03 Godkänt.

    Kapitel 43.40 Godkänt.

    Kapitel 43.60. Begärs ordet?

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Jag har ett förslag enligt reservationen, att anslaget på 40 000 euro under moment 43.60.20 – ”Ålands polismyndighet (VR) ” utgår i sin helhet.

    Ltl Axel Jonsson

    Jag understöder ltl Eklunds förslag.

    Talmannen

    Ltl Brage Eklund, understödd av ltl Axel Jonsson föreslagit att anslaget om 40 000 euro under moment 43.60.20 ”Ålands polismyndighet – verksamhetsutgifter (VR)” utgår i sin helhet.

    Omröstning kommer därför att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Brage Eklunds ändringsförslag, röstar nej.

    Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

    Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

    Föreläggs 44 i sin helhet. Godkänd.

    Föreläggs 45 i sin helhet. Godkänd.

    Föreläggs 46 i sin helhet. Godkänd.

    Föreläggs 47 i sin helhet. Godkänd.

    Föreläggs 48 i sin helhet. Godkänd.

    Föreläggs inkomsterna i deras helhet.

    Inkomsterna är godkända.

    Föreläggs de till betänkandet fogade tre klämförslagen var för sig.

    Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.

    Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.

    Begärs ordet?

    Klämmarna är därmed behandlade.

    Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering i dess helhet. Den allmänna motiveringen är godkänd.

    Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

    Föredras, fortsatt behandling

    4        Strategi för hållbar utveckling

    Landskapsregeringens meddelande (M 2/2013-2014)

    Diskussionen avbröts vid plenum 15.01.2014 då lagtinget beslöt att ärendet ska remitteras till finans- och näringsutskottet samt att lagtinget i enlighet med AO 44 § 3 mom. ska besluta att övriga utskott ska lämna ett utlåtande om ärendet till det beredande utskottet.

    Fortsatt diskussion. Kvar på talarlistan står ledamöterna Petri Carlsson, Igge Holmberg, Sara Kemetter, Karl-Johan Fogelström, Axel Jonsson, Danne Sundman, Veronica Thörnroos och det är helt fritt att begära ordet.

    Ltl Petri Carlsson

    Fru talman!  En vanlig beskrivning av hållbar utveckling är att den ska uppfylla människors behov i nutid att inte kommande generationers behov äventyras. Ofta delas den in i tre delar, social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och miljömässig hållbarhet. Dessutom menar många vetare att alla dessa tre delar måste koordineras och att hållbarhet måste uppnås inom vardera delen för att man ska uppnå en hållbar utveckling. Det här håller jag med om och meddelandet inklusive bilagor vi har att behandla andas samma inställning, men har tyvärr för lite av åtminstone en del och det är den ekonomiska delen. Den miljömässiga delen belyses mest, sociala delen näst mest och den ekonomiska delen väldigt lite.

    Därför är det bra som talmanskonferensen föreslog och nu beslutats d.v.s. att finans- och näringsutskottet blir huvudutskott samt att övriga utskott och då framförallt social- och miljöutskottet är med som viktiga parter som gör sin del i bearbetningen av det här meddelandet.

    Vad gäller själva innehållet i meddelandet så tycker jag att det här är ett oerhört viktigt ämne och är gärna en av de som ställer sig bakom att vi arbetar för att bli ett hållbart samhälle här på Åland. Tidpunkten 2051 för målsättningen är säkert bra även om det är väldigt långt fram och högst osäkert om vi når det och vad som händer på vägen, men jag är en vän av att sätta mål som är tidssatta att man har något konkret att jobba mot. Sen föreslår landskapsregeringen, på sidan 3 i meddelandet, att Åland ska tillämpa ramverket FSSD och att man antar de fyra hållbarhetsprinciperna vilka har sin grund i föreningen Det Naturliga Stegets formulering av hållbarhetsprinciper.

    Om man tittar på t.ex. den första principen säger den att ”ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen”. Betyder det här att våra grusföretag måste sluta med sin verksamhet helt? Jag vet inte, men den tolkningen är lätt att göra. Den första principen har ifrågasatts, till exempel av en professor i fysik som menar att Det Naturliga Steget har misstolkat två naturlagar, termodynamikens första och andra huvudsats och att man från detta härlett en rad saker som att exempelvis ämnen i jordskorpan och ämnen i samhällets produktion systematiskt inte får öka i naturen trots att naturlagarna inte sätter gränser för detta eftersom naturen själv i stor skala överför materia från berggrunden till biosfären, alltså den del där liv finns på jordklotet. Så kritik finns, men jag kan alltför lite om det här för att nu säga exakt vad det betyder och vad som är rätt eller fel.

    Trots det är det så att flera svenska ekokommuner har anammat begreppet, men har regeringar gjort det? Och varför inte om det inte är så? Är det rätt att använda föreningen Det Naturliga Stegets formulering för oss? Idag vet jag inte det, men jag hoppas att man fördjupar sig i detta i utskottsarbetet så att vi får lite mer information. T.o.m. bör man titta på alternativa metoder samt definitioner och deras för- och nackdelar.

    Sen finns det i meddelandet en hel del om hållbar utveckling för det offentliga, men lite mindre kring hållbar utveckling i näringslivet. Det här är något som bör fördjupas i utskottsarbetet. För att lyckas med ett hållbart Åland måste näringslivet vara med på banan. En del av detta är förstås utbildningen. I kommitténs material framgår det att landskapsregeringens förhoppning är att satsningarna på forskning- och utvecklingsarbete på hållbarhetsområdet stärks, särskilt inom ramen för verksamheten vid Högskolan på Åland. Det är bra och här kan jag berätta att jag som studerande vid Högskolan på Åland lärde mig om grönt entreprenörskap i Helsingfors inom ramen för entreprenörskapskursen och så utbildade jag mig i hållbart företagande i Sverige via distans. Mycket intressant och värdefullt och det är utbildning som fler borde få. En ögonöppnare där man lär sig väldigt mycket och får insikt i hur hållbar utveckling kan tillämpas på ett affärsmässigt sätt som lönar sig också ekonomiskt.

    För tittar man på hur affärslivet fungerar är vinstmaximering det allra viktigaste för nästan alla företag och de flesta som styr företagen tänker ekonomiskt i första hand. Exempelvis blir det enkelt att se ekonomiska fördelar när man investerar i energibesparingar. Det här tror jag är den "springande punkten" i om man ska lyckas. Visst har många företag mognat eftersom frågan om den globala uppvärmningen och andra miljöfrågor har under en längre tid nu varit högt upp på agendan i hela världen att det blir omöjligt att ignorera. Men en hel del arbete återstår så att miljöarbetet integreras i företagens kärnverksamhet, får full uppbackning av företagsledningar och anses ge betydande konkurrensfördelar. Därför är utbildning viktigt och vi måste ge de ekonomiska frågorna mycket mer vikt när vi diskuterar hållbar utveckling. Tack för ordet!

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! När det gäller de fyra systemvillkoren, och det första systemvillkoret att inte utsätta naturen för systematiska ämnen som utvinns ur berggrunden pratar man främst om tungmetaller, kol och olja t.ex. Vi har ett lysande exempel på Åland där vi har Östersjön runt omkring oss där vi har massor av fosfor. Fosfor som är tagit ur berggrunden när vi skulle kunnat ha egen gödsel som vi kunde producera t.ex. genom biogas och ta tillvara de resurser vi har själva. Det finns absolut jättebra exempel och som visar att vi lever på ett ohållbart sätt idag. Det finns andra metoder som skulle vara mycket smartare både miljömässigt och ekonomiskt.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag betvivlar inte alls att det finns alternativa metoder som är bättre för hållbarheten framöver. Frågan som jag ställer är, betyder det här mer långtgående än vad vi vet i dag, betyder det här de facto att vi går in för och säger att man inte får ta grus heller? Resonemangen finns inte, i beredningen eller i gruppens arbete. Jag tycker att utskotten kan titta på frågan och fundera vad principerna betyder i förlängningen. Särskilt den första kan vara bekymmersam om det är som man säger att företagen vi har på Åland som sysslar med grus måste sluta med sin verksamhet helt. Jag får inte det svaret i materialet.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det kan vara på sin plats att utskotten analyserar frågan ur den synvinkeln. Som jag uppfattar det och när jag tidigare har läst rapporter är det att handla på ett smartare miljömässigt och ekonomiskt sätt. Det finns alternativ att bryta grus att återanvända det material vi redan använder. Man vet att inom byggnadsbranschen minskar man på användningen av betong och cement och man försöker bygga mera med trä t.ex. det finns system som vi borde vara mycket bättre på att använda oss av på Åland.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Säkert finns det alternativ men då är frågan har vi beredskap att på den tidsplan som är satt till 2051 anta den här principen och faktiskt se till att våra grusföretag inte har förutsättningar. Det här blir en svår fråga som vi behöver diskutera mera i så fall.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker det är fint att ltl Petri Carlsson ärligt och öppet erkänner att han inte har svaren på frågorna och om det är rätt definition som Åland ska gå in för när inte någon annan regering har gjort det. Däremot har många kommuner gjort i Sverige, städer i Kanada och USA. Det är många företag som har anammat de här målsättningarna. Det är viktigt att han betonar utbildningen, att vi först och främst satsar på utbildning kanske genom högskolan så att det åländska samhället och medborgarna får lära sig så mycket som möjligt och vad hållbar utveckling är. Och speciellt att utbildningen riktar sig till näringslivet, det är förutsättningen om vi ska lyckas att alla känner sig trygga i besluten.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Det är jätteviktigt och precis vad jag poängterade att alla ska försöka vara med och delaktiga och tycka att det är en gemensam målsättning vi jobbar mot. Ekokommunerna som har gått in för principerna det är ju så, och min fråga var därför, varför har inte regeringar gjort det, varför är det kommuner? Inom UBC nätverket vet vi att det finns en kommun som gick in för de fyra hållbarshets principerna men som nu har frångått det för att de hittade en effektivare metod att jobba med miljöfrågorna. De mest framstående kommunerna inom UBC miljöarbete har inte de fyra principerna antagna. Jag ville få i gång diskussionen hur man tagit till sig att man ska använda just de här principerna. Jag hoppas vi kan fördjupa oss i detta i utskotten.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Jag tror att vi kommer att bli föregångare. Finlands jubileumsfond, Sitra följer med intresset i debatten på Åland och vill ha vår rapport. Det Naturliga Stegets grundare Carl-Henrik Robèrt vill presentera den åländska strategin för de nordiska regeringarna. När jag talar om den icke vinstdrivande organisation Det Naturliga Stegets grundare är det just ekonomi han betonar som är en av de viktigaste aspekterna för att gå in för hållbar utveckling. För att vi ska följa dessa fyra systemvillkoren som jag tycker ltl Runar Karlsson föredömligt tog upp och beskrev vad det egentligen innehåller. Det kanske inte alltid bara är gruslassen utan i första hand är det att minska konsumtionen av olja och fosfor och i stället kompensera det med förnyelsebara energiformer.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Vi är överens om man ska jobba i den riktningen, frågan är klarar vi av att ta det ekonomiska och eller de sociala konsekvenserna att gå inför det inom den tidsperioden som föreslås, och ska vi gå in för de här principerna. Jag förstod att ministern var öppen för att utskotten kan titta på de frågorna och diskutera det.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Igge Holmberg

    Talman! Vi socialdemokrater välkomnar det här initiativet. I vårt parti är vi kända för att tänka lite längre och vi har många som direkt jobbar med miljöarbete och även andra som har en stark känsla för hållbara strukturer.

    En viktig del för oss är att man i meddelandet ser på samhället som en helhet och inte bara till miljön. Det handlar även om att man skall arbeta för ett socialt och ekonomiskt hållbart Åland, det kommer mina partikamrater att pratar mera om. Jag vill nämna att den gröna ekonomin främjar mänskligt välbefinnande och rättvisa, samtidigt som den minskar miljörisker och bristen på ekologiska tillgångar. Det är något vi ofta talar om i BSPC-kommittén kan jag tillägga. Här finns en stor potential för Åland att flytta fram sina positioner inom området.

    Det kommer att krävas utbildning inom alla delar av det här området, men det är väl spenderade pengar som vi kommer att få tillbaka mångfalt i framtiden. Man kan ta exemplet som var i tidningen för ett par dagar sedan, där en ung företagare hade byggt två passivhus i staden. Han sade i intervjun att det visserligen kostade lite mer, men att han räknade med att de kostnaderna hade betalat sig inom tio år genom minskad energiförbrukning. Det är rätt sorts tänkande och precis den väg vi måste arbeta för att få Åland hållbart. Inte bara för oss, men för alla medborgare. Eftersom det här är ett projekt som kräver att alla ska vara med på tåget för att det ska lyckas men det, ett projekt som gör oss alla till vinnare.

    Talman! Hållbar utveckling är något som är starkt på gång just nu. Finland och EU undertecknade nyss ett dokument där man åtog sig att göra hela området till hållbart 2050. De sade att det viktigaste för att detta ska lyckas är spridning av kunskapen om vad hållbar utveckling innebär. Utbildningar på området helt enkelt. Jag återkommer till utbildningen hela tiden för att just nu är det de som måste prioriteras.

    Den skall inkluderas i alla nivåer i samhället, från grundskola till arbetsplatser, för att alla skall få åtminstone en grundläggande kunskap om systemet. Det är speciellt viktigt att våra elever när de går ut sin utbildning besitter den kunskap som näringslivet kommer att efterfråga.

    Vi kommer att kunna ta del av nordisk tvärvetenskaplig forskning och innovation för att skapa en god utbildning på dessa nivåer. Fördelen med kunskapen är att ju mer man kan om det här ämnet, desto mottagligare blir man för att lära sig mer. Men det finns ju alltid nya saker att lära sig. Sedan blir ju utmaningen att integrera kunskapen i det dagliga arbetet. Det här är en otroligt viktig del, vi vill inte att det skall innebära extra arbete att göra hållbarhetsanalyser, det skall bara finnas där i ryggmärgen. Man kan jämföra det med att köra bil, det mesta sker med muskelminne och vana, man växlar för att man känner att det behövs, inte för att man tar ett beslut om att nu behöver jag växla. På samma sätt skall man använda de fyra grundprinciperna i det hållbara arbetet. De skall bara finnas där undermedvetet. För det behövs det krävs kontinuerlig uppdatering och utbildning.

    Talman! Vi socialdemokrater tror fullt ut på det här, och den mycket välgjorda beredningen visar att vi inte är ensamma om det. Här vill jag passa på att ge ett stort tack för det grundliga jobb som arbetsgruppen lagt ner för att ta fram underlaget till dagens diskussion. Förslaget visar att det finns en vilja att ställa om ut i samhället, men de som göra det förväntar sig en sak av oss här inne, ledarskap. Låt oss visa att vi är värdiga deras förtroende och ge dem det ledarskapet, låt oss göra omställningen av Åland till ett hållbart framåtblickande samhälle så fort och så smärtfritt som möjligt. Det vinner vi alla på i längden. Tack.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, fru talman! När ltl Petri Carlsson tidigare nämnde, är det hållbart att ta grus ur marken? Det var ett intressant resonemang. Projektet får inte stranda på sådana frågeställningar, då är vi på sådan detaljnivå att det kan det vara svårt. Det är framför allt utbildning som ltl Igge Holmberg lyfter fram som är a och o, vi måste lära oss att tänka om. Är det hållbart att ta grus ur jorden, kanske det? Det kan vara ekonomiskt hållbart, socialt, ekologiskt hållbart bara det görs på rätt sätt. Är det hållbart att ta olja ur jorden? Vi säger att vi hittar en jättestor oljekälla här under Åland, är det hållbart att börja pumpa den tom? Då kan diskussionen bli intressant. Nu vet vi att det inte finns någon olja.

    När det gäller näringslivet tycker jag man ska höra PAF i utskottet, där har man redan tagit flera steg framåt i riktningen i sin strategi. Jag skulle rekommendera att man hör den egna koncernen, här är vi steget före.

    Tidigare i talarstolen har vi diskuterat nordisk välfärdsmodell, vi socialdemokrater anser att hållbar utveckling och den nordiska välfärdsmodellen går hand i hand. Hållbar utveckling som vi har redan när debatten började har tre ömsesidigt beroende dimensioner. Det här är det intressanta för hittills har gröna vågen endast talat om miljön och då har jag själv tyckt att det låter som fascism. Men när du plockar ihop det ekonomiska, sociala och det ekologiska, då får du en helt annan dimension på diskussionen, då börjar vi prata om en välfärdsmodell.

    En av dessa dimensioner får inte underminera förutsättningarna för utveckling inom de andra dimensionerna. Jag vill lyfta fram kulturen för den diskuterats alldeles för lite, kulturen har stor betydelse för de nordiska värderingarna. Här gäller t.ex. val av livsstil, konsumtionsmönster, förhållande till naturen och acceptans för förändringsprocesser i samhället. Därför är det viktigt att redan i den här processen inkludera kulturella frågor i arbetet för hållbar utveckling.

    Den nordiska välfärdsmodellen bygger på att alla människor har lika värde, respekt för mänskliga rättigheter, rättvisa, jämlikhet, god förvaltning, låg nivå av korruption, demokrati, främjande av hälsa och välbefinnande. Jämställdhet, öppenhet och engagemang är andra viktiga grundstenar. De nordiska ländernas framgång och deras resultat har man man på ett tidigt skede bevakat och bejakat den ekonomiska öppenheten och frihandeln. Det här låter nästan som det meddelande vi har fått om hållbar utveckling. Hållbar utveckling är nyckeln till framtidens välfärdsmodell.

    Fru talman! Norden står inför flera utmaningar som kräver tvärsektoriella instanser där principen om hållbar utveckling måste integreras. Det totala ekologiska avtrycket av nordisk verksamhet har blivit allt större på grund av ökad konsumtion. Den demografiska förändringen är en nyckelutmaning för den nordiska välfärdsmodellen. Dessutom tillkommer de faktorer som följs av det övergripande ekonomiska läget i Europa, och även i världen förändras läget. För oss socialdemokrater är vi glada att man i lagtinget tar ärendet på allvar, och att man ger det den tid det behövs, nio regeringar. Det är nio regeringar som ska arbeta fram detta. Vi ser det som en strategi som kommer att leda till resultat, då har vi lyckats debattera och gå igenom ärendet så noggrant att frågor om ifall man kan ta grus ur marken inte kommer att diskuteras mera.

    Det är som jag nämnde tidigare att nyckeln till det här inte mera är en sektorsfråga, det är inte endast fråga om miljön utan vi har börjat se Åland som en helhet och alla verksamheter hur de integreras. I den verksamheten tillhör grön tillväxt som har blivit en central målsättning som många länder och regioner har satt upp, även vi i Mariehamn har våra egna miljömål som vi ska följa.

    Att se över gränserna och få in de ekonomiska och sociala, här måste vi i kommunerna börja tänka om. Jag är glad att landskapsregeringen tillsammans med lagtinget tar första steget. Börjar vi jobbar nere på kommunal nivå kommer vi verkligen att lyckas.

    Utbildning och kunskap är nyckeln till allt. Jag kom i kontakt med principen och tankarna i samband med valet 2011. När jag hörde frågor om hållbarhet och grönt hit och dit satte jag fast öronen. Jag hade framför mig en flummig bild av gröna miljöaktivister och jag kände att jag inte hörde dit. Ju mer jag har fått gå på föreläsningar, fått läsa och lära mig ju mer inser jag att det är den rätta vägen att gå. Det tog två år för mig att mogna in i processen. Nu är jag fullständigt beredda att anta politiken, och jag tycker att det är den rätta vägen att gå. Det måste vi acceptera ute i kommunerna och när vi börjar jobba på andra nivåer att det tar två till tre år före man har hittat den rätta tanken.

    Ökad kunskap om hållbar utveckling ligger till grund för att förändra attityder och beteenden hos individer, företag och organisationer. Kunskapen behövs för att hitta framtida lösningar för det kommer att vara många utmaningar hur vi kan förändra vår business eller hur ska vi förändra den offentliga sektorn att den följer en hållbar linje. Det kommer inte att vara alldeles för lätt men jag tror att kan vi ta tillvara människors kompetens, så kommer vi att driva Åland konkurrenskraft.

    Forskning är viktig och här behöver vi ta tillvara den forskning som sker ute i världen. Vi har inget eget universitet och då behöver vi ha en kontakt till var utvecklingen sker. Det är en kombination av kompetens, kunskaper, färdigheter och kreativitet som gör att vi får en långsiktig lösning.

    Fru Talman, även här på Åland har vi ett globalt ansvar. Konsekvenserna av vår verksamhet sträcker sig långt utanför våra gränser. Här ser man hur imponerad man har varit över att man från åländsk sida har en strategi. De andra länderna har sagt att ja vi ska arbeta men nu har vi en konkret strategi hur vi ska jobba vidare, det är ett föredöme.

    Åland måste agera för att säkerställa att andra ges möjlighet till hållbar utveckling, på det sättet kan man skapa säkerhet och fred i världen. Det krävs ett generationsövergripande tankesätt. Konsekvenserna av vår verksamhet bör bedömas i ett längre framtidsperspektiv. Vi kan främja vissa kortsiktiga intressen men måste hela tiden har slutmålet i tanke hur vi ska uppnå det. Det gäller att man har laget framom jaget.

    I debatten tidigare var det en ledamot som började jämföra arbetet med samhällsservicereformen där jag tycker att situationen är hur mycket tänker vi på jaget där framom laget, när vi alla vet att det bästa skulle vara om vi hade en gemensam helhet kring den sociala servicen. Det är social hållbarhet. Just nu sitter vi kommunerna och tänker på jaget så här är det att tänka om socialt hållbart.

    Allas insats behövs för att vi ska kunna bedriva hållbar utveckling. Var och en av oss bör vara beredda att göra hållbara val och påverka samhället. Här kan den enskilda människan tänka vad kan jag göra. Vad köper vi för mat, vad innehåller vår mat? Det börjar bli mer aktuellt för en mamma som ska föda upp barn. Det finns mycket skräckexempel och det brukar jag har svårt att ta till mig. När man märker att ens barn börjar få underliga uppslag, plötsligt allergisk för tomater eller ta en bit av ett äpple att bli alldeles röd om kinderna. Då funderar man vad köper vi för mat, och var innehåller maten?

    Våra barn äter i skolorna och på dagisarna en stor ordentlig varm måltid och ofta mellanmål. Vad innehåller den maten och vad serverar vi åt barnen? Där bör vi tänka hållbart. Det kanske inte alltid är den billigaste lösningen att köpa ekologiska varor, men i längden är det de hållbarast anser jag. Vi kan göra aktiva val trots att det i början är en ekonomisk fråga. Men i längden om alla köper så vet vi att priset går ner.

    Det är kring livsmedelsproduktion som Åland kan göra en stor insats. Jag hoppas att förutom socialdemokraterna andra partier som annars kraftigt driver livsmedelsfrågor ska kunna engagera sig mera i detta. Det är en hållbar livsmedelsindustri. Socialdemokraterna har länge talat om att man borde producera hållbar barnmat på Åland, det har sagts ofta i talarstolen. Det här skulle vara ett ypperligt sätt att garantera vad våra barn äter och får i sig från tidig ålder.

    Sammanfattningsvis behöver vi enas kring fyra frågor så att vi når målet. Vi behöver alla ha en politisk vilja, en enighet och det har vi visat i lagtinget att vi har. Vi behöver ha tydliga mål, både långsiktiga och kortsiktiga strategier det visar meddelandet klart och tydligt att det finns.

    Två andra saker för att få Åland hållbart, det första att vi borde bli fossilfria. Fossilfria energiformer och vi är på god väg, vi har satsat på vindkraft. Långsiktigt borde vi satsa mera på elbilar och annan form av fossilfri energi. Det sista, en hållbar livsmedelsindustri det skulle gynna våra bönder, invånare och våra barn skulle vara friskare och inte få så mycket allergier och annat som det är idag tyvärr visar sig att de har.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Att han miljöekonomi och sociala politikområden som utgångspunkt för samhällsutvecklingen är väldigt bra. Det gläder mig att ltl Kemetter har ändrat åsikt med tycker inte det är på sin plats att jämföra tidigare miljöpolitik med fascism. Det visar att man inte har koll på tidigare miljöpolitik.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag beskrev hur jag upplevde det före jag var politisk aktiv, det var under åttiotalet som det kom en stor grön våg som man kritiserade så här. Jag upplevde det som en kamprörelse som innevånare hade man svårt att ta det till sig. Det har visat sig att mycket av det som det har gjort och jobbat för var långt före oss andra. Nu har näringslivet tagit till sig det på ett helt annat sätt och även utbildningen, vi har hittat en enighet. När det finns radikala idéer man reagerar starkt på kan det visa sig, bara man utbildar sig och lär sig om detta var det inte så radikalt, det var den rätta vägen.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talmannen! Även fast detta är ett mycket mera framgångsrikt sätt att jobba får vi tacka miljörörelsen för väldigt mycket. Att vi har den kunskapen vi har i dag och att vi rört oss framåt även på miljöområdet. En konkret sak som ledamoten tog upp i sitt anförande skriver jag under på, när det gäller en hållbar livsmedelsutveckling. Landskapsregeringen har i sitt handlingsprogram att ta fram en livsmedelsstrategi, vilket skulle vara angeläget att göra när vi ska sätta grund för våra EU-program t.ex.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Är bra att vi hittat en enighet, det var min poäng att vi borde tacka miljöorganisationerna. Det har inte gett upp, vi sågs senast när det var i Murmansk och kämpade för att man inte ska ta upp olja vilket ledde till att man hamnade i fängelse för piratverksamhet. Jag står här och diskutera detta, för mig har det varit en stor process personligen, det var vad jag ville beskriva. Det är viktigt att vi fattar besluten själva och aktivt tar val och där har både ledamoten och jag stora möjligheter att jobba för den mat våra barn äter åtminstone i Mariehamns stad.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Kemetter för ett bra anförande. Det viktigaste som vi nu ska enas om är att Åland ska bli ett hållbart samhälle inom de tre kriterier till 2051 för att skapa den gröna ön i det blå havet. Men konkretiseringsnivån måste naturligtvis vara större än så och därför måste vi ha en beredskap på vägen och i lagtingets utskottsbehandlingar att diskutera metodiken och metodikerna. Därav den diskussion vi har velat föra om de fyra principerna i Det Naturliga Steget på sidan fyra i meddelandet att är det till alla delar den bästa metodiken. Det är något vi har orsak genom åren att ta ställning till. I den mån det finns bättre metodiker går det bra att införa i projektet för att nå målet till 2051.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Jag tror att det var Ghandi som sa vägen är målet, vtm Roger Jansson. Nu väljer vi väg för Åland och vi ställer oss, och ska ta ställningstaganden. Målet är att Åland ska vara hållbart 2051, jag vet inte vad vi mötte på vägen men jag hoppas vi kan gå dit tillsammans.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Det kan man hålla med Ghandi om att vägen är en betydande del i målet, men den slutliga sanningen är det knappast trots att det kom från det huvudet och den munnen. Jag skulle inte säga att det fyra hållbarhetsprinciperna är vägen, detta något annat när man säger i den första punkten allmänt att ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen. Vad är det? Vad är det blir väldigt viktigt i det sammanhanget. Två ämnen från samhällets produktion får inte åka i naturen, det finns många frågetecken i det sammanhanget. Låt nu inte träden i det här fallet skymma skogen utan vi bör naturligtvis diskutera detaljerna vad det innebär för det åländska samhället när vi beträder den här vägen.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Här håller jag med vtm Roger Jansson. Jag har inte kommit till tron, jag tycker att det verkligen ska diskutera. Vi hade en bra artikel i dagens Ålandstidning kring miljögifterna i Östersjön, är de hållbart? Det visar sig att det är värre än vår algspridning. Det är en sådan diskussion vi måste ta vad vi ska ta för beslut. Utvecklingen går framåt hela tiden och därav kunskap och innovation. Det finns framtida system där man med enkla och fördelaktiga medel kan rena ut det här ur Östersjön. För att man ska klara vägen måste man ha bra utbildning, där är vi fortfarande i början. Men att vi vågar ta steget är det stora.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag håller med vad ltl Kemetter sa i anförandet men däremot vill jag göra ett förtydligande utgående från hennes uttalande. Hon hoppades att flera partier än socialdemokraterna skulle hänga med på tåget vad det gäller rent livsmedel, jag kan försäkra ltl Kemetter att centern är med och har varit med länge på tåget, kanske de som steg på först. Den ekologiska odlingen har ökat med tusen procent sedan 1995 tills idag, arealmässigt. Under den tiden har centern besuttit näringsministerposten under många av de åren som har gjort att de har kunnat ge de stöd till produktionen som har behövts tillsammans med efterfrågan har gett den succéartade utvecklingen av ekologiska produkter på Åland.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det var faktiskt den kroken jag lade och därför är jag glad att ltl Runar Karlsson replikerade. Som jag nämnde i mitt anförande är det enskilda besluten, det som bekymrar mig nu att den största inköparen av ekologiska produkter är kommunerna. Nu när kommunerna ska spara vet vi vad de första de sparar på. Då fattas sådana beslut, vi är med där då, som säger att närproducerat är lika med ekologiskt. Vad är närproducerat, vara nära Åland? Då kan vi diskutera men forskning har visat, jag som är mor och har ett brett nätverk av små barn, att det är jättestor skillnad om du ger ekologiskt till dina barn än om du ger närproducerat till dina barn. Närproducerat kan komma från riket och vara kraftigt besprutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det varit ett gott bete Kemetter lade ut, man valde att hugga direkt. Jag håller med om det med rena livsmedel och ekoprodukter till våra yngre, skolor och barn på daghemmen. Jag vet att det pågår ute i kommunerna ett arbete att rikta om och öka produkterna. I Saltvik kommer vi inom den närmaste tiden att gå in för att i den mån det finns ekologiska produkter på Åland servera våra skolor, daghem och äldreomsorgen produkterna. Det sägs att man inte har råd men det stämmer inte riktigt, det är så försvinnande liten del produkterna sprids i den totala matförsörjningen. Jag är övertygad om att alla kommuner har råd att göra det bara man gör uppköpen direkt från odlaren blir det inte speciellt mycket dyrare.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det är en intressant diskussion ltl Runar Karlsson som jag gärna skulle föra vidare med er framöver. Det är viktigt i åldringsvården att man får bra och rätt kost och när man blir äldre och mer resistent mot saker och ting och kan reagera. Ska vi hålla i gång den ekologiska produktionen behöver vi köpa den här på Åland, det finns inte så mycket business om de ska skickas någon annanstans, det gäller för oss att hålla dessa jordbrukare i livet vilket vi har ett ansvar att göra med tanke på de livsmedlen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ltl Kemetter säger att man måste göra ett val, absolut. Ett fossilfritt Åland och vindkraft, fjärrvärme, jag har engagerat mig i båda sakerna och sett till att det har kommit dit. Hur mycket jag slog för att få bygga ut fjärrvärmen i Mariehamn, sista utbyggnaden av pannan. Inte var det lätt, och jag kan räkna upp personer som försökte motarbeta. En hållbar livsmedelsindustri ekologiskt och närproducerat, vi måste ta det i relation till att alla inte har råd att köpa ekologiskt. Att det blir billigare ju fler som köper, nej så går det inte till. Det som odlar ekologiskt idag måste ha ett merpris för det är mer arbete och mer insats. Ökad konsumtion av ekologiskt gör inte att det får bli billigare då tar man livet av odlarna.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Finns det en stor efterfrågan på marknaden, vi säger att alla kommuner som är stora inköpare av livsmedel till hundra procent vill ha ekologiska varor, sedan har vi det privata det som har råd. Jag måste välja ska jag köpa ÅCA mjölk eller ska jag köpa klövermjölken vad har jag råd med? Är du ensamförsörjare måste du fatta sådana beslut. Det gäller allting i början av en väg. Det kommer att finnas massor av beslut. Det är billigare i dag att bränna med olja, men det kanske inte är billigare 2051. Vi behöver ha en klar strategi hur vi går framåt och det kan hända att det på många sätt är dyrare nu, men det lönar sig i längden.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag delar uppfattningen att man ska ha en strategi när man går framåt, det är en självklarhet. Även landskapsregeringen måste ha en strategi, vad är det i framtiden man vill stöda, vill man ha ett vindkraftverk, ta vara på resurserna som finns i skogen flis och sådant, då måste även de göra ett val. Är man med och stöder verksamheterna eller inte? Det som är uppbyggda i dag är uppbyggda utan stöd, diskuterar man stödpolitiken i dag blir man slagpåse direkt. Här har landskapsregeringen och de partier som representerar landskapsregeringen ett val att göra.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Här är jag av annan åsikt än ltl Brage Eklund. Jag är inte svart vit. Jag upplever, eftersom socialdemokraterna sitter med i regeringen att vindkraften har varit en central fråga och gällande stödåtgärder har de förhandlats både med riket och företaget, där har man varit framåt. Som kommunpolitiker jobbar man mycket för fjärrvärmenätet och att kunna bygga ett nytt flisverk, vi försöker alla arbeta åt det hållet vi vill ändå ålänningarnas bästa. Det hoppas jag också att Ålands framtid vill.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Karl-Johan Fogelström

    Fru talman! Först vill jag gratulera landskapsregeringen och kommittén för ett mycket gediget arbete. Alla partier var från början företrädda i kommittén. Ålands Framtids representant, ordföranden Axel Jonsson begärde dock befrielse från uppdraget ungefär halvvägs in i arbetet. Kanske hållbar utveckling inte ges så hög prioritet av Ålands Framtid, vad vet jag. Vi får väl höra vad ledamot Axel Jonsson som ska tala härnäst tänker för Ålands Framtids del.

    Meddelandet är välskrivet och välstrukturerat. Strukturen, metodiken och de strategiska övervägandena är tydliga det sätter ett ramverk på arbetet som ska vidta. Man redogör rent konkret för hur man ska gå från ord till konkreta åtgärder. Detta gör det hela hanterbart och eliminerar mycket av den flummighet som ofta funnits runt begreppet hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling är flerdimensionellt och omfattar ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Att gå in för hållbar utveckling och att verkligen lyckas genomföra det betyder att man måste ingå ett förpliktigande samhällskontrakt. Annars blir det som ofta skett tidigare att alla unisont säger ett rungande HALLELUJA, men väldigt litet eller ingenting alls blir gjort.

    Fru talman, det är ett stort och på många sätt avgörande beslut som lagtinget nu står inför. Frågan gäller miljön och livsförhållandena för människans existens på jorden och vår del, Ålands del av ansvaret för ett hållbart liv för kommande generationer. Att gå in för hållbar utveckling är ett sätt att ge kommande generationer hopp och framtidstro. Det är vi skyldiga våra efterkommande.

    Tidigare i debatten framfördes kritik av att meddelandet inte är tillräckligt konkret. Jag anser den kritiken är obefogad. Upplägget att allt ska stämmas av mot de fyra hållbarhetsprinciperna kommer att styra utvecklingen till ett hållbart samhälle. Det kommer att utgöra bas för prioriteringarna. De praktiska, fysiska lösningarna ska stämmas av mot principerna och genomföras med utnyttjande av det bästa kända kunnandet tillgängligt vid varje given tidpunkt.

    Det är givetvis omöjligt att i dag rent konkret kunna säga hur saker och ting ska göras i framtiden och vilka tekniska lösningar som ska tillämpas. Det förefaller som om den vetenskapliga och tekniska utvecklingen bara accelererar. Det är inte så att utvecklingen har kommit till en ende utan tvärtom växer exponentiellt. Nya material som grafen kommer inom sinom tid att revolutionera prylar som vi använder.

    Att nu föreslå specifika konkreta tekniska lösningar är möjligt endast för den allra närmaste framtiden och till den delen ska man naturligtvis göra det. När det gäller de praktiska implikationerna ska man minnas att man alltid har rätt att använda sitt eget omdöme.

    Fru talman. Vi socialdemokrater ser fram emot att medverka till att förverkliga omställningen av Åland till ett hållbart samhälle. Den sittande regeringen har sjösatt två stora projekt, samhällsservicereformen och omställning till ett hållbart samhälle. Projekt som då de genomförs kommer att utveckla och förändra det åländska samhället i grunden för att bättre kunna möta de stora utmaningar dagens och framtidens ålänningar står inför.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Tack, fru talman! Jag är glad över att ltl Fogelström belyser avsaknaden av konkreta åtgärder. Ledamotens förklaringar är väldigt kloka, vi vet inte hur framtidens teknik ser ut därför är det svårt att beskriva hur lösningarna 37 år framåt ska se ut. Vi ska komma ihåg att det inte är regeringen eller lagtinget som ska säga hur de olika sektorerna ska jobba med hållbarhet. T.ex. jordbrukssektorn och hälso- och sjukvården det är de själva som ska involveras som är experter på sitt arbete, ta fram handlingsplaner, sätta upp delmål och konkreta mål. Det är inte vi politiskt som ska göra det, vi ska bara ta det övergripande besluten.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

     Fru talman! För att tala grammatik, alla ålänningar är subjekt i processen inte objekt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutade.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack, fru talman! Jag ska börja med att förklara Åland Framtids syn på hållbarhetsmeddelandet och därefter följa upp med förslag hur Åland kunde ta steg framåt i processen.

    Strategier, visioner och målsättningar det kan vi ha hur mycket som helst. Det är visserligen en fin tanke att man ska börja med målet men liksom min kollega Anders Eriksson nämnde i fredags är det ofta i Ålands politik inte visionen som är problemet utan arbetet att omvandla visionen i praktiken. Det var min och Ålands Framtids utgångspunkt i hållbarhetskommittén. Vill la stor vikt vid följande stycke i kommitténs uppdragsbeskrivning, strategin ska innefatta tydliga hållbarhetsmål, det lyckades man med. Förslag på åtgärder, där finns det mindre kött på rapportens ben. Samt ett förslag på en tidsplan när Åland ska vara ett hållbart samhälle, det finns uppfyllt.

    Två av tre kriterier varav vi anser att den absolut viktigaste delen är nummer två där det inte finns så mycket utbroderat i rapporten. Det var orsaken till att vi valde att stiga av arbetet, vi hade en annan syn på kommitténs uppdrag.

    Det finns alltid en risk när man tar fram den här typen av övergripande strategier, en överhängande risk att man låser fast sig vid fina teoretiska mål och metoder och flyttar fokus från själva förändringen. Förändringen som sist och slutligen måste bestå av konkreta projekt. Det är vad den här strategin saknar. Det gör att förmodligen det här dokumentet liksom många tidigare hamnar i den redan alltför dammiga lådan, intressanta utredningar och rapporter.

    Vi håller med vikten av att hitta metoder och processer som gör att arbetet börjar rulla på alla nivåer i samhället. Men om det saknas ett politiskt ledarskap med goda exempel och pilotprojekt kommer vi inte att lyckas dra oss framåt på den här vägen. Vi politiker måste ta vår roll som opinionsbildare och inspirera och det gör vi genom konkreta åtgärder utan att för den skull utesluta en bredare process.

    Jag har en annan syn än vad minister Carina Aaltonen i ett tidigare replikskifte uttryckte, att inte vi politiker som ska fatta de här besluten. Jag tror inte att sanningen är så enkel, självklart ska inte vi politiker fatta alla beslut men det är otroligt viktigt att vi har ett politiskt ledarskap i hållbarhetsfrågan.

    Jag ska ta några exempel vad man kunde fokusera på som konkreta politiska projekt för att få arbetet att komma vidare. Jag är väl medveten om att alla idéer kanske inte är de klokaste, inte rätt men däremot är det sådant som vi tror på och vill utreda närmare, och sådant man borde fokusera på för att komplicera den här typen av teoretiska processer och metoder som beskrivs i rapporten.

    Tittar vi på vad man har gjort i Estland vad gäller elbilar. Man har storsatsat, sålde utköpsrätter och valde att lägga pengarna på bl.a. en 50 procentig subvention till elbilar upp till 18 000 euro för privatpersoner, 35 procent för företag. Det kostar i dag cirka tio euro i timmen att hyra en elbil i Estland. Man investerade i 200 laddstationer runt om i landet. Det här om någonting visar vad man som självständig nation kan utnyttja, ett brett skatteinstrument t.ex. för att åstadkomma en verklig förändring vad gäller hållbarhet. På Åland diskuterar vi elbilar men det görs inte mycket i praktiken. En liknande modell som Estland har är absolut det bästa i det här avseendet istället för en direkt subvention inför det som ett skatteavdrag. Tyvärr har vi inte egen beskattning och där tror jag att mycket av nyckeln i hållbarhetspolitiken ligger. En egen beskattning skulle vara en nyckel till en hållbar grön fördelningspolitik. Man kunde ta inspiration av det estniska exemplet.

    Vi menar att alla ska få vara med och plocka pengar ur luften. Vi ska satsa på småskalig vindkraft, energiproduktion. Vi har motionerat tidigare om ett nettodebiteringssystem för mikroproducenter som skulle göra det möjligt att mata ut den el man producerar med t.ex. en solpanel eller ett vindkraftverk på elnätet och kunna kvitta det mot den el man konsumerar.

    Ett lysande exempel i förra måndagens Ålandstidning, en artikel om passiv hus som byggs på väktargränd i Mariehamn. Där valde man att inte installera solpaneler i det här skedet eftersom det inte är lönsamt att leverera överskottselen till elnätet trots att tekniken har funnits sedan länge. Här finns en otrolig potential om vi skulle kunna hjälpa beskattningen införa ett nettodebiteringssystem vilket man i Finland inte tycks vara så intresserad av. I Danmark och Tyskland har man kommit långt på den här vägen.

    Bilskatten är ett annat exempel på att en egen beskattning skulle vara nyckeln till en hållbar fördelningspolitik. Istället för att lägga pengar på ett byråkratiskt övervakningssystem som man ser ut att gå in för idag. Dagens höga importtullar i den finska bilbeskattningen kunde man t.ex. välja att höja bränsleskatten på Åland eller helt slopa importtullar för el- och hybridbilar. Här finns det mycket vi kunde göra.

    Det här var några exempel på hur beskattningsinstrumentet kunde användas i det här läget och hur självständiga nationer utnyttja möjligheten på sätt som borde inspirera Åland.

    Smarta elnät är något som hör framtiden till menar vi i Ålands Framtid. Mittengruppen i nordiska rådet lämnade in ett medlemsförslag om just det här, där bl.a. kollegan ltl Anders Eriksson och även andra i salen skrev under medlemsförslaget. Det handlar om att man på ett nordiskt plan skulle satsa på utvecklandet av smarta elnät och fördjupa det nordiska samarbetet för att påskynda utvecklingen.

    Att skapa incitament för marknaden att driva aktivt smarta lösningar, varför skulle man göra det? Smarta elnät stärker konsumenternas ställning på marknaden genom att erbjuda bättre möjligheter att spara energi och följa prisutvecklingen. Smarta elmätare startar hushållsapparater t.ex. tvätt- och diskmaskiner då elförbrukningen och priset är som lägst. Åland vore idealiskt som ett testområde och i kombination med en satsning på mikroproducenter kunde ett flexibelt, och mer självförsörjande energisystem förmodligen uppnås.

    En affärsplan för ett ekologiskt jordbruk. Både FS och socialdemokraterna på den tiden när det begav sig stödde tankegången från Ålands Framtid 2009. Jag tror att socialdemokraterna motionerade på liknande sätt. Nu har man majoritet i regeringen och då kunde man satsa på att genomföra det.

    Ltl Kemetter sade att det gynnar våra konsumenter, bönder och barn om vi skulle gå in för helt ekologiskt jordbruk på Åland. Jag är inte riktigt säker på den saken utan vill att man tar fram en affärsplan som visar att det är genomförbart och på vilket sätt vi behöver reformera jordbrukspolitiken exempelvis för att lyckas med detta. Att resultatet blir att det gynnar våra konsumenter, bönder och barn. Vi behöver en affärsplan för att kunna genomföra och förverkliga den här politiken, även jag tycker att tanken är mycket intressant och något som vi Ålands Framtid stöder. Så länge det går att genomföra det på ett sätt som är bra för alla.

    Landbaserade fiskodlingar är något som ofta har diskuterats och äntligen har vi fått ett konkret projekt på Åland. Det är något vi borde följa med stort intresse från den här salen. Eftersom landskapsregeringen har gått in för att stöda projektet vore det lämpligt att man följer det med målsättningen att man kan utarbeta en affärsplan för hundra procent landbaserade fiskodling. Något som våra representanter i nordiska rådet har engagerat sig i bl.a. nuvarande kansliminister Wille Valve och kollegan ltl Eriksson har lämnat in ett medlemsförslag om det att man ska fokusera på det på nordisk nivå. Miljö- och hållbarhetspolitiken är inte bara en fråga för oss utan lika viktigt att man gör framsteg i vår närmiljö.

    Det femte förslaget, sätt landskapets skattkista i hållbarhetsarbetet. I budgeten har flera diskuterat i termer av att inrätta en fond i likhet med den norska oljefonden för att säkra framtidens offentliga finanser. Den norska oljefonden är världens största fond ett ypperligt exempel på ekonomisk hållbarhet. Att jämföra med t.ex. Ryssland som finansierar sin statsbudget mellan 30 till 50 procent i form av intäkter från energi- och gruvsektorn. Här har vi världens ytterligheter vad gäller en hållbar offentlig ekonomi. Norrmännen använder sina pengar och sparar dem för att säkra framtidens finanser medan ryssarna spenderar dem i dagsläget.

    Även PAF har varit landskapets hållbarhetsverktyg i ett hänseende, för pengar till tredje sektorn kan definitivt klassas som social hållbarhet på många sätt. Norge använder sina oljepengar till att säkra framtidens finanser använder landskapsregeringen alltmer av PAF-medel till att rädda årets budget, och förmodligen kommande. Även om vi inte är uppe i Rysslands nivåer kommer ca tio procent av våra budgetintäkter direkt från PAF. Det kan verkligen ifrågasättas hur hållbart det är i långa loppet, kortsiktigt kanske det är det men nu handlar inte hållbar utveckling om kortsiktiga vinningar.

    Landskapet har en pensionsfond som 2012 har tillgångar på 300 miljoner euro. Tittar man på PAF:s balansräkning för 2012 har man finansiella värdepapper för ca 56 miljoner euro. Att ställa hållbarhetskrav i pensionsfondens placeringsplan och genom ägardirektiv till PAF kunde man t.ex. få styra investeringarna till viss del i inriktningar på fonder och bolag med inriktning på hållbarhet och etik. Det kunde vara Ålands bidrag till att styra den globala utvecklingen.

    För att ta ett exempel efter en snabbkoll av vilka placeringar pensionsfonden har idag har man ett aktieinnehav motsvarande 3 miljoner i Neste Oil, man kan fråga sig om det är hållbarhet. Givetvis ska inte enbart hållbarhetskriterier styra placeringarna utan det bör finnas en ekonomisk plan som huvudsak. En del av pengarna kunde definitivt vidgas till fonder och bolag som har etik och hållbarhet som sitt fokusområde för att bidra till den globala utvecklingen på området.

    Det skulle vara enkelt för Åland att bli ett föredöme. Jag råkade komma över en artikel vad gäller olika pensionsfonder i Sverige. Man gjorde en jämförelse på vilka hållbarhetspolicy man har och om man följer dem för det alternativ som pensionstagarna har att välja mellan. Man kom fram till att den fond som förvaltar de statligt anställdas pensioner var den enda fond som inte hade en hållbarhetspolicy. Det visar på att det finns möjlighet att ligga på vågens framkant åtminstone i det nordiska perspektivet.

    Utveckla IT-industrin, miljövänliga serverhallar försörjda av vindkraft var någonting vi motionerade om i samband med ordinarie budget och något man borde titta närmare på. Självförsörjande ettor och nollor som sliter mindre på miljön en traditionell sjöfart, industri och traktorer vore väl om något framtiden.

    En fråga som är ett globalt stort problem är våt matsvinn. Kollegan ltl Eriksson liksom i många av de andra hållbarhetsfrågorna lämnade in en fråga i nordiska rådet om matsvinnet och vilka tankar man från svenskt håll, som innehav av ordförandeskap, hade väckt några tankar man kunde utveckla arbetet med att minska matsvinnet i Norden. När det gäller miljöbelastning är det de rika länderna som är det största bovarna. I hela matkedjan är det hushållen som står för det största svinnet om man studerar statistiken. Det är viktigt att vi på Åland försöker minska matsvinnet men allt går aldrig att ta tillvara på och vi kommer alltid att ha ett visst svinn. En lika intressant fråga är vad vi gör med den slängda maten. Tar vi tillvara den på bästa sätt på Åland i dag? Här borde man göra en studie för att undersöka olika alternativ till att producera biogas av matavfall.

    Det finns olika tekniska lösningar på området och ingenting som jag är experter på att säga vilket som är det bättre. Bara för den intressanta diskussionen skull ska jag dra några exempel på hur man kan organisera sådant projekt. Avfallskvarnar, har säkert många har hört talas om som mal sönder matresterna för att sedan via avloppet skickas till reningsverket där det rötas. Det kan vara en modell. Det krävs förmodligen en del investeringar i reningsverk och en eventuellt i avloppsnät. Men i takt med att allt fler enligt den nya lagstiftningen ansluter sig till avloppsnätet så vore det något om skulle vara värt att utreda närmare.

    En annan tänkbar lösning är givetvis att man sorterar ut matavfallet och samlar upp det för det kräver mindre investeringar men frågan är om det är lika effektivt. Tittar man på framtiden finns det en lösning som kallas PWI, personal waist inlet. En uppsamlare som installeras i anslutning till diskbänken som via ett vakuumsystem samlar matrasterna centralt. Detta är infrastruktur som hör framtiden till men oaktat intressant i sammanhanget.

    Vad kunde man åstadkomma om man räknar på detta? Matsvinnet per person i Sverige enligt Naturvårdsverket ligger på ca 72 kg per person. Ett ton matavfall ger ca 972 kW, ungefär 1 MW. Gör man biogas av allt detta om vi räkna med att ålänningarna slänger lika mycket mat som medelsvensson, skulle det ge 2 GW per år. Det är lika mycket som Mariehamns bioenergi producerade 2012, för att ta ett konkret exempel.

    Mariehamns bioenergi står för de största delarna av fjärrvärmen som levereras idag på Åland, cirka 75 procent enligt Mariehamns energis hemsida. Resten 25 procent tas via tung brännolja. Om vi skulle göra fjärrvärme av vårt kompostavfall kunde vi förmodligen undvika brännoljan som eldas i dag för fjärrvärmen.

    Det här var några förslag från Ålands Framtid på just den här typen av konkreta politiska projekt som borde vara ledstjärnan i hållbarhetsarbetet för att komplettera den mer teoretiska process- och metodbeskrivningen som finns i meddelandet och i strategin. Det räcker inte bara med den delen, vi måste visa från den här salen att vi är beredda att prioritera att vi driver på utvecklingen liksom i alla andra frågor.

    Slutligen stöder jag helt och hållet talmanskonferensen i att meddelandet ska remitteras till finans- och näringsutskottet. Hållbarhetsarbetet är en fråga om omställning och utveckling som förutsätter engagemang ända från individnivå. Det enda som kan få verklig och snabb effekt på individers- och företags beteenden är att vi skapar ekonomiska incitamenten till omställning. Vi måste sluta, om det är någon som gör det fortfarande, leva i tron att samhället kan ställas om med vårt dåliga samvete som drivkraft till förändring. Det som i sin enkelhet krävs för att få fart på hållbarhetsarbetet i det åländska samhället är konkreta, ekonomiska morötter gärna både närproducerade och ekologiska.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Herr talman! Ålands Framtids ltl Axel Jonsson satt med i kommittén i drygt ett år och hade all chans att påverka kommitténs arbete. Nu valde ltl Jonsson att hoppa av när det bara var någon månad kvar och jag förstår det eftersom ltl Jonsson helt har missuppfattat, missförstått kommitténs uppdrag. Uppdraget handlar inte om att ta fram punktinsatser på några områden. Det har hela tiden handlat om att vi ska ställa om hela det åländska samhället och göra det långsiktigt och strukturerat och inte bara kasta fram den ena idén efter den andra det kan vi alla göra. Ska vi få ett bestående arbete med hållbarhet måste vi börja från grunden och jag hör av anförandet att ltl Axel Jonsson missat hela poängen.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det som jag tog fasta på och det som Ålands Framtid lade stor vikt vid var kommitténs uppdragsbeskrivning att man skulle ta fram förslag på åtgärder. Vi drev på enligt den uppfattningen i kommittén för att det skulle göras men märkte snabbt att vi hade en annan inställning i frågorna. Det görs tydligt i replikskiftet med minister Aaltonen, vi verkar ha annan syn på det här helt enkelt. Vi tror inte att man endast genom metod- och processbeskrivningar kan komma framåt i arbetet. Risken är stor att man i den regering man sitter nu har en liten början och så kommer nästa regering och så har man nya idéer och processerna ska drivas o.s.v. Det krävs ett politiskt ledarskap där man visar på resultat och konkreta idéer på projekt som drivs framåt. Det räcker inte bara med den här typen av övergripande beskrivningar, det blir för långt från verkligheten uppfattar vi i Ålands Framtid.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Tack för det förtydligandet. Det är intressant att höra hur ltl Jonsson anser att idéerna som man har presenterat hur de ska bära framåt, vem ska ta ansvar för dem när det är regeringsskifte nästa gång? Hur ser hans modell ut hur vi ska få till en långsiktigt strukturerat arbete på den här sektorn? Eller ska det gå automatiskt? Hur har han tänkt sig att arbetet ska löpa vidare om vi inte har en struktur för det, en gemensam målbild vart vi är på väg och en tidsplan?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Kritiken mot meddelandet och strategin handlar inte om att vi utesluter en bredare process och att man engagerar samhället, näringslivet och alla samhällsdelar men däremot är vi övertygade om att man på politisk nivå behöver ha den här typen av konkreta projekt. Landskapsregeringen behöver visa i sin politik vad man gör för hållbarhetsarbetet. Det räcker inte att skriva en strategi och luta sig tillbaka mot den man behöver konkreta projekt som man driver framåt. Vindkraftsfrågan är ett ex. man jobbar på och det är bra men vi är ännu inte i hamn, men den här typen av åtgärder behövs. Man får inte förbjuda en sådan diskussion i salen för då skjuter vi hållbarhetsarbetet i sank.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Det är tråkigt att ltl Axel Jonsson tagit an sig en debattstil att han förvränger sina lagtingskollegors ord. Jag har aldrig sagt att det ska gynnar den enskilde ekonomiskt, ekologisk mat. Jag lyfter fram det enskilda barnets, individens, äldres hälsa det är två skilda saker. Jag är fullt medveten om att ekologisk mat är dyrare idag om man måste fatta sådana beslut. Om kunden kräver ren mat så kommer marknaden att anpassa sig.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag ber om ursäkt om jag misstolkade ltl Kemetters beskrivning av omställningen till ett ekologiskt jordbruk. Vi borde vara överens om att ekonomin är viktig i sammanhanget och ska vi lyckas ställa om till ett ekologiskt jordbruk behöver vi en konkret och tydlig affärsplan för hur det kan gå till. Vare sig man vill det eller gillar det, eller inte är ekonomin viktig för de åländska producenterna och ingenting vi kan blunda för.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Som jag nämnde i mitt anförande är det viktigt att stöda från det offentliga och inte alltid kräva att den enskilde ska stå för de kostnaderna. Ledamoten lyfter fram Estland som ett konkret hållbart exempel med elbilar och sådant. Estland har varit drivande gällande kollektivtrafiken här har man från Ålands Framtid direkt motarbetat en hållbar kollektivtrafik, åtminstone i kommunalpolitiken hur ser man på det här?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag diskuterar gärna kommunalpolitik i andra sammanhang. Vi anser att kollektivtrafik är viktigt för Åland som helhet, men hållbarhet består av mer än bara miljöåtgärder det behövs även en ekonomisk hållbarhet. De politiska åtgärderna ska kunna finansieras och är av absoluta vikt även i denna debatt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, herr talman! Jag tycker det är tråkigt med diskussionen som bygger på att man förvränger andras utsagor och påståenden. Jag kan inte någonstans i meddelandet se eller av andra som uttalat sig positivt att man inte skulle arbeta för konkreta förslag. Vad man vill komma bort från är den metod som ltl Axel Jonsson förespråkar, där man kastar fram några punktinsatser och sedan är den diskussionen över. Den har inte lett till något, det är en sådan miljöpolitik vi har haft hittills och nu söker man nya vägar. Det tyckte jag var mycket illa. Dessutom pratar ltl Axel Jonsson om en odemokratisk metod, det ska vara starkt ledarskap jag undrar när det kommer krav på starka ledare.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Starkt ledarskap, jag tycker att det handlar om att vi från den här salen prioritera dessa frågor. Att vi sätter oss in i det och tar fram tydliga projekt som vi arbetar med liksom all annan politik. Varför ska inte hållbarhetspolitik få diskuteras på konkret nivå, när all annan politik gör det? Det behöver hänga ihop, jag är inte motståndare till att man gör en process ute i det åländska samhället och involverar alla parter. Men det är minst lika viktigt att vi från politisk nivå finns med i diskussionerna, belyser våra idéer, driver dem som vi gör med alla andra politiska frågor. Gör vi inte det så stannar processen upp.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ingen har motsatt sig ett sådant resonemang. Det är bara att perspektivet är lite längre. Lagtingets och regeringens uppgift är framför allt att fatta beslut när man har involverat myndigheter, näringsliv, enskilda människor, organisationer o.s.v. Det är ett stort samhällsarbete där inte vi ska stå och säga hur andra ska göra. Alla ska engageras och de viktiga förslagen som måste tas ska komma nerifrån, det är en av de viktigaste förutsättningarna för att de ska lyckas. De andra projekten som i sig har varit bra, som Den gröna ön i det blå havet, det kostade en halv miljon att ta fram den rapporten. Vart försvann det, vi vill inte ha fler sådana.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag delar den uppfattningen, vi vill inte ha flera sådana utredningar som läggs i lådan som redan är alltför dammig med intressanta utredningar och rapporter. Därför behöver man ha den här typen av konkret förankring till verkligheten. Jag motsätter mig inte att förslagen ska komma underifrån. Alla förslag som väckts i den här salen är just ett uttryck för de förslag som genom demokratin kommer underifrån som representanter för våra väljare. Att påstå att vi inte i den här salen skulle få komma med den här typen av idéer och diskutera dem fritt, det motsätter jag mig å det starkaste. En politisk diskussion behövs om de konkreta åtgärderna. Att skyffla över ansvaret genom att säga att det ska vara en bredare process och att allt ska komma underifrån, alla ska involveras det duger inte för oss i Ålands Framtid.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Det som duger för Ålands Framtid förefaller att vara en lång lista över olika punktinsatser, ad hoc åtgärder. Där en sammanhållen strategi och målsättning tillmäts noll betydelse, det är bara strunt vad kommittén sysslade med. Tydligen tycker man att det är helt galet att börja diskutera hur man ska göra, för man börjar kommer in på exakt vad konkret man ska göra. Ser vi på ett program med detta tidsperspektiv är det väldigt få slutliga tekniska lösningar som vi har en aning om i dag.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag delar uppfattningen att vi inte kan veta vilka åtgärder vi ska göra t.ex. 2040. Däremot är det viktigt att vi börjar resan redan nu, att vi inte säger att processen ska få komma underifrån, våra samhällsinvånare som ska komma med förslagen, näringslivet o.s.v. Givetvis ska de komma med förslag men det måste också involvera lagtinget, det måste föras en diskussion i den här salen med vilka åtgärder som ska prioriteras. Annars kommer vi inte framåt det är den största oron med meddelandet att det blir alltför teoretiskt övergripande och saknar kopplingen till de verkliga konkreta projekten och gör risken större att de hamnar i den dammiga lådan med intressanta rapporter och utredningar.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Jag tycker att Ålands framtids ledamöter kan ta ledigt medan vi diskutera det, om det är strunt.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag har ingenstans sagt att det här är strunt. Däremot har jag sagt att det behöver kompletteras av politiska diskussioner och konkreta förslag. Varför ska vi med hållbarhetspolitiken föra ner allting till en nivå som ligger under lagtinget medan vid med alla annan politik, på alla andra områden diskuterar det här i salen både konkret och övergripande. Jag kan inte förstå det i min vildaste fantasi. Även om det är ett långsiktigt projekt men det är väl samhällsbygge överlag. Självklart ska vi ha en långsiktig diskussion men vi behöver diskutera dagens åtgärder om vi ska komma framåt i praktiken.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack. Idén med att ha egna vindkraftverk i elnätet var bra. Det var en hel del annat jag inte höll med om men det har mina partikamrater tagit hand om mycket bättre. Men det som fick mig att ge replik var det slutliga uttalande om att ”det enda som kan ge resultat är att vi sätter ekonomiska vinster åt människorna” då tror jag att man har missförstått hur ett samhälle fungerar. Det finns mycket saker i samhället som fungerar utan ekonomiska vinster för privatpersoner. Vi kan ta lyckade satsningar som Emmaus, fotbollsklubbarna runt om i samhället, matbanken vi kan ta en massa andra saker. Ekonomisk vinst är inte det enda som ska gälla för att man ska vinna ett bättre samhälle.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Man kan ha olika uppfattningar om det. Men i en marknadsekonomi är det pengarna långt som styr vare sig man tycker om det eller inte. Självklart kan vi åstadkomma viss förändring på basen av vårt dåliga samvete för miljön. Ska vi få till en verklig förändring är det de ekonomiska incitamenten, morötterna som kan få fart på utvecklingen. Att förlita sig på att andra värden ska vara drivande i processen är farligt om vi vill komma framåt. Ekonomin är en av de absolut viktigaste byggstenarna i hållbarhetsarbetet om vi ska kunna ställa om samhället vilket jag uppfattar att vi är ganska eniga om.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Jag håller fullständigt med om att ekonomin är viktig, men jag försöker säga att den inte är viktigast, ltl Jonsson sade att det var de viktigaste incitamenten som finns, det betvivlar jag starkt. Människor bryr sig om varandra även utan pengar inblandade.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det håller jag helt med om. Målet för ltl Holmberg och mig är förmodligen detsamma ett hållbart samhälle och det gör vi inte av ekonomiska intressen utan med omtanke om våra kommande generationer. Det är en fin tanke men vägen dit och de instrument vi behöver använda för att få övriga ålänningar med på spåret. För att få ltl Holmbergs och min privatekonomi att gå ihop på ett hållbart sätt som behöver ekonomin och de ekonomiska incitamenten vara framträdande i hållbarhetsarbetet. Tittar man till historien är det där vi kan lyckas ändra människors beteenden snabbt, om vi vill få en snabb förändring. Vill vi att det ska gå långsamt kan man förlita sig på andra drivkrafter men ekonomin och ekonomiska morötter är långt och mycket lösningen enligt mig på hållbarhetsproblemen i dag.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Åke Mattsson

    Tack, herr talman! Som tidigare har framkommit i anföranden står Moderat Samling bakom meddelandet. Däremot om gruppen står bakom mitt anförande vet jag inte eftersom det är tomt i bänkarna.

    Hållbar utveckling som vi har diskuterat här handlar om långsiktigt bevarande av vattnet, jorden och ekosystemets produktionsförmåga och att minska en negativ påverkan på naturen och på människors hälsa, det är de tre olika dimensionerna ekologiska och ekonomiska hållbarheten som vi har pratat om. För att vi ska klara det här är nyckeln den sociala hållbarheten som handlar om att bygga upp ett långt, stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Är det så att barnen håller på att svälta ihjäl och man lever i misär är det svårt att prata om att det ska vara hållbart i kringregionen, då är det betydligt tuffare. Vi måste ha ett ansvar globalt att se till att alla har mat för dagen o.s.v. den biten får man inte glömma bort när man pratar om det hållbara.

    Man har pratat mycket framåt, väldigt lång tid framåt men jag tänker hålla mig till en tillbakablick. Axel Jonsson var väldigt tydlig medan jag blir mer abstrakt i mitt anförande.

    Frågan när det gäller hållbarhet hur ska vi falla med på tåget? Det diskuteras i olika sammanhang och ltl Igge Holmberg nämnde utbildning för att få insikt i det, frågan är om det räcker? Kanske inte hela vägen. Vad jag anser är centralt är medmänsklighet, det tror jag att ltl Holmberg och jag kan vara överens om att man bryr hur andra har det. Hur är det med hållbarhet är det ett nytt problem, har vi haft ett hållbart samhälle förut? Är det just nu vi har gått ifrån det hållbara. Tittar man på historien är det intressant vad som har hänt man får en aha upplevelse. Var vi mänskligare förr, var det bättre förr? Vi vet att mänskligheten går igenom en ständig förändring, det kan vi alla vara överens om.

    I förändringen, det fina med den är att vi blir bara bättre. Vi blir snällare mot oss själva, mer omtänksamma mot varandra, mot vår närmiljö. Även människor som bor långt ifrån oss har vi en helt annan medmänsklighet till idag än vad vi haft tidigare, åtminstone flertalet av oss. Vi reagerar och sympatiserar med både djur och människor som far illa även i andra kontinenter.

    Vi bryr oss om naturen och inte bara i vår närmiljö. Vi reagerar om misshushållning, att man fiskar upp stora mängder fisk i Sydamerikas vatten som man sedan matar fiskodlingarna med i Europa. Man tycker att det här ska vi sköta själva, det är inte rätt gentemot dem. Samma sak med regnskogarna, oljeutsläpp, vi pratade även oljeutvinning vi accepterar det inte fast det inte berör oss egentligen.

    De var inte bättre förr, tvärtom mycket mera ohållbart, omänskligare. De gamla grekerna, romarna, vikingarna o.s.v. vad de sysslade med på den tiden var ren erövring, man krigade bara för att få makt, land, rikedomar. Fotfolket på slagfälten skickades ut i enorma krigslag där man slaktade skoningslöst. Man var utpräglade egoister, psykopatiskt beteende primerades på den tiden.

    Från historiskt håll inträffade den stora förändringen under 1700-talet, före det hade en människas liv inte så stor betydelse, framför allt om man kom från de lägre stånden. Småbrott som snatteri och homosexuella handlingar kunde straffas med döden. De omänskliga förhållandena som var under koloniseringar och slavhandel, det finns hur mycket som helst om man tittar tillbaka på historieskrivningen hur man har betett sig.

    På 1700-talet påbörjas det och det gick fram och tillbaka, kvinnorna fick upp sitt anseende och det togs tillbaka i olika områden. Tittar man på helheten har det gått framåt, och det går fortfarande framåt. Kvinnornas värde började erkännas och in på 1900-talet var det klart att man började jämställas mer.

    Undantagen är krigen, det ligger väldigt nära till hands att det egoistiska, självständiga och galna beteende kan komma tillbaka snabbt. Det har vi världskrigen som exempel på, krigen i Balkan och överallt inte så långt borta. Pratar man om krigen ser man med Hitler att han hävdade bestämt att det var ett försvarskrig, det var inget erövringskrig han måste angripa Polen för att försvara sig. Tendensen är tydlig även där, som är intressant när man tänker på de här bitarna.

    Här i salen börjar vi förändra, att vi vill ha ett bättre samhälle, alla parlamentet jobbar åt samma håll. Vi blir humanare mot minoriteter t.ex. homosexuella. Homosexualiteten avkriminaliserades först 1971. De utvecklingsstörda misshandlades och spärrades in på 1700-talet och fram till 1960 gömdes de undan. I dag har man samma rättigheter som alla andra och man jämställs överallt. Det finns ingen som ifrågasätter det, vi har gjort enorma framsteg på det området.

    Det finns otaliga exempel på penninghungriga kapitalister, rovdrift på naturen under åttio- och nittiotalet. Men även jordbrukets användning av gödsel och bekämpningsmedel har skadat tillståndet i naturen, vi har kvicksilver, DDT, övergödning i haven. Sådant är man medveten om idag och tagit hand om det.

    Det här är ett litet axplock om man ser av historia som vi skakar på huvudet åt, hur kunde det hända? Det är en fråga vi naturligtvis inte får svar på i salen är idag. Hur kunde man bete sig så illa då, varför gjorde man så på den tiden? Det viktiga är att vi ser att vi förändras, vi blir bättre. Tack vare det tror jag det är bra att man har hållbarhetsplanen långt fram i tiden.

    Det innehåller en del av ställningstagandet vi behöver göra. Vissa av dem kan vara omöjliga att uppnå. Ska vi inte fortsättningsvis få ta grus till våra vägar. Jag ser det som fyrar vi har i framtiden när vi tar nya lagar när vi fattar beslut som har vi något som ska blinka där uppe det är de tänket vi ska ha på vägen dit.

    Om 25 år kommer att tycka att hur kunde man vara så naiv och hur trodde man att de här åtgärderna skulle räcka till för att vi skulle komma i balans i samhället, det vet vi inte den som lever får se.

    Moderat Samling önskar vår planet och hela Åland lycka till med att få en lika fin livsmiljö för våra framtida generationer som vi har fått växa upp och levt vårt liv i. Bättre behöver den faktisk inte vara.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, herr talman! Ltl Åke Mattsson det var mycket som kom och jag har svårt att hålla med om. Jovisst, social hållbarhet det stämmer det borde vi prioritera. Tar som exempel ekologisk mat, den är för dyr. Hur ska vi kunna göra att de ensamförsörjande mammorna med låga inkomster ska ha råd att köpa ren mat åt sina barn. Då måste vi arbeta med det sociala, det har du alldeles rätt i. Var det bättre för? Ni nämnde att på 1700-talet skedde en förändring, jo vad händer den franska revolutionen. Då började man arbeta på ett helt nytt sätt, frihet, jämlikhet, broderskap det var då det skedde en politisk förändring. Vi har de stora upplysningsfilosoferna som Voltaire och Rousseau som lyfte fram ett helt nytt sätt att tänka. Men det här har inte att göra med det vi diskuterar i dag, det som har lett till att vi har ett problem idag är industrialismen.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Man missade budskapet, jag generaliserande tog några enstaka axplock av det här. Jag tror på meddelandet, tror att det är bra och kommer att gå framåt. För att det ska gå igenom krävs det medmänsklighet och att vi bryr oss om våra medmänniskor och vår omgivning, tar mera hänsyn inte bara till våra närmsta grannar, vår familj, vår by, vårt landskap, till Europa vi måste se över hela världen. Jag ville i mitt anförande, som man tydligen missförstod fullständigt, påtala att det är dit vi är på väg. Jag ser en tydlig trend att det är dit vi är på väg tillbaka, man kan inte ta hela historien eller gå in på vad som var förändringen. Det som är intressant är att vi blir bättre vi har aldrig varit så medmänskliga, så snälla som vi är i dag.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Det är sant i och för sig. När ledamoten la meningen, var det bättre förr då gick mina tankar till det som ltl Åke Mattsson lyfte fram, då tänkte jag för hundra år sedan när vi hade vi hade bysamhället när man faktiskt hjälpte varandra och såg till att grannen fick mat om man levde i små enheter. I dag upplever jag att jaget det är mycket starkare än gruppen, här är vi av olika åsikter. Gällande den miljömässiga utvecklingen är det den som brakar iväg mest och den blir nu även kostsam för industrin och företagen, därför har vi börjat få en sådan reaktion.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Jag forcerade 1900-talet snabbt för jag upplevde att där har tänket kommit och det håller jag med om. Går man tillbaka och tar från vikingatiden, erövringskrigen och även under första världskriget var gemene man väldigt lite värd ur den medmänskliga synen. Globalt har vi blivit medmänskligare och jag tror att det kommer att lyckas med den inställning vi har idag. Vi vill ta itu med problemen och de flesta är beredda att göra lite avkall på sin egen situation och sitt eget liv att vi har det så pass bra just nu, det är därför vi kan göra det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, herr talman! Jag tror inte heller att utbildning är det som räcker, men utbildningen är den viktigaste början. Sedan försvann ltl Mattssons tal ut i hur det har blivit bättre nu och hur vi inom 80 och 90 talets rovdjurskapitalism har blivit trevligare och tycker bättre som människor. För tre veckor sedan dog tre bangladeshiska sömmerskor eftersom det krävde bättre löner. Folk hoppar i självmordstankar ut från hus i Kina. Man har enorma problem med arbetssituationen runt om i hela världen. Jag tror inte att rovdjurskapitalismen har blivit snällare, den har bara flyttat längre bort från ltl Mattssons ögon.

    Talmannen

    Debattörerna får anstränga sig att hålla sig till dagens ärenden inklusive huvudtalaren.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Andemeningen med mitt anförande är hur vi är, meddelandet gäller Åland och när jag gick in på områdena var jag kanske alldeles för otydlighet. Här på Åland bryr vi oss om det här, vi tolererar det inte vi reagerar negativt. När vi läser en sådan sak är det inte frågan om de och vi mera, ltl Igge Holmberg och jag har samma åsikter där. De flesta som läser om det på Åland tycker att det här är orättvist såhär borde det inte få vara, kan man göra något åt det. Men vi kan se till att vi har ett bra samhälle här och reagera på olika sätt, det var den andemeningen jag var ute efter i mitt anförande. Vi försöker och allmänheten tolererar det inte på samma sätt här hos oss.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Även här köper vi billiga t-shirt, lågprismärken som är beroende av att vi inte bryr oss om att det sker en hållbar utveckling någon annanstans heller. Det här är något som fortfarande pågår det är därför meddelandet kommer, som ltl Mattsson sa vi måste tänka mer globalt inte bara Åland. Vi måste se längre än våra egna stugknutar.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Jag tycker fortsättningsvis att oavsett hur mycket man försöker från socialdemokratiskt håll säga att jag har fel när jag tycker att människorna i Europa i vår näromgivning har blivit mycket medmänskligare. Man reagerar personligen på sådant här, ingen av de stora klädkedjorna idag om det är barnarbete vågar stå bakom något sådant. Kunderna vänder dem ryggen omedelbart det kommer en sådan reaktion. Sedan kanske man är bekväm, men vi har ett meddelande och det löser inte problemen. Jag hävdar bestämt att meddelandet det fungerar, är bra och mycket tack vare att vi kommer att bli ännu medmänskligare och trenden är tydlig vi blir vara snällare, bättre och bryr oss mer om andra. Det är en känsla som jag har.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag ska bryta det socialdemokratiska mönstret och säga att i viss mån håller jag med ltl Åke Mattsson. Det finns FN-rapporter och andra som visar att t.ex. millenniemålen har haft effekt. Fattigdomen har minskat i världen o.s.v. den har inte utplånats, det finns en hel del positiva rapporter. Det är svårt att dra den slutsatsen att vi har blivit snällare, medmänskligare. Vi har kanske blivit mera egoistiska, det varierar lite. Det finns fog för en viss optimism men problemet är att den sociala hållbarheten bygger på ett överutnyttjande just nu av globens resurser. Framgången måste sättas i relation till hur världens resurser används och det är vad det här går ut på.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Det var en ganska skarp vinkling och som jag sa ett abstrakt anförande, de andra sakerna har man processat ganska långt. Det finns ett hopp att människorna blir tolerantare mot varandra. Vi har de homosexuellas rätt att gifta sig för 20, 30 år sedan var det ett enormt motstånd mot det. Finns det motståndare i dag finns det inte utrymme för dem längre att uttrycka det, det accepteras inte att man inte accepterar det. Jag tycker att vi har blivit bättre, det finns många fler områden som vi kan bli ännu bättre på, ett visst hopp har jag i alla fall.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Det är ofrånkomligt att individerna är delvis ändå en produkt av det samhälle de lever i. Ju fler demokratiska samhällen vi får som styrs av respekt för mänskliga rättigheter och rule of law desto bättre är det för oss alla. En sak som jag tar starkt avstånd från är när ltl Mattsson säger att Hitler bedriver ett försvarskrig, det är farligt att säga. Hitler ansåg att den ariska rasen var den överlägsnaste av alla och hans mål var att upprätta det s.k. tredje riket. Det var inte mycket försvar i det kriget, det var att erövra och undertrycka folk, döda de som inte tillhörde den rätta rasen. På den punkten hoppas jag att ltl Mattsson formulerar om sin ståndpunkt.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack för det påpekandet ltl Sundback, det är helt korrekt det hon säger. Det jag vill framföra är att t.o.m. en sådan bastard som Hitler försökte i inledningsskedet i anfallskriget mot Polen hävda att det var i försvarssyfte han angrep Polen, för att tyskarna och folk överhuvudtaget inte accepterade och inställningen i Europa var att man inte tillät ett direkt angreppskrig utan försökte dölja det. Sedermera vet alla vilken grymhet det var o.s.v. Han försökte ta till ett sådant argument för att rättfärdiga vad han gjorde. Och inte som romarna gjorde då stack man bara ut och visste man att de var lite svagare passade man på att göra området större i eget syfte.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Carina Aaltonen

    Tack, fru talman! Jag gläds fortfarande över alla framåtsyftande, konstruktiva och positiv anföranden som hölls förra veckan. Debatten har varit fortsatt livlig i dag. Speciellt centerns gruppanförande ltl Runar Karlsson som tog fasta på de fyra systemvillkoren och vad det skulle innebära i praktiken, vad vi redan gör idag och vad vi inte ska göra om vi ska följa dessa som utgångspunkt. Vad är det vi behöver avstå ifrån att göra, allt annat är sedan hållbart.

    De fyra systemvillkoren som definition än tydligare, lättare att följa och betydligt enklare än att försöka kunna fatta beslut utgående från Brundtlandskommissionens definition. Den är varken entydlig, tydlig eller klar utan har varit bra som en ledstjärna men väldigt svår att kunna fatta politiska beslut utgående från. Hittar man en bättre definition på de fyra systemvillkoren är det inte mig eller kommittén emot att man antar dem.

    I ca 20 år har man erfarenheter av Det Naturliga Stegets definition. Vad är skillnaden på det miljöarbete som har gjorts sen tidigare ca 20 år på Åland och det som vi ska göra nu? Det är övergripande beslut som ska fattas, lagtinget ska fatta beslut om principerna för framgångsmetoden om hållbarhetsstrategin och sedan ska man ansvara för arbetet både långsiktigt och kortsiktigt. Lagtinget ska ta beslut om strategi och vision och fastställa årtalet för när Åland ska vara hållbart. Sedan ska definitionen fastställas, vilka ramar ska man följa. Lagtinget tillsammans med landskapsregeringen äger processen och har det övergripande politiska ansvaret på Åland för hållbar utveckling.

    Det finns kortsiktiga åtgärder som lagtinget har, att årligen fastställa via budgeten att investeringarna stöder strategin för ett hållbart Åland och se till att tillräckliga resurser avsätts och sedan är det lagtingets uppdrag att följa upp arbetet. Landskapsregeringen är den verkställande instansen och ska ansvara för arbetet genom att besluta om den övergripande hållbarhetsstrategin och att vi tillsammans med lagtinget äger processen och det övergripande politiska ansvaret. Med nyckeltal och annat följa upp att strategin förverkligas och budgetera tillräckliga medel så att strategin kan förverkligas.

    Vi ska tillsätta en hållbarhetsstrateg, ha intern hållbarhetsberedning och ta fram fyraåriga handlingsplaner med konkreta åtgärder och tydliga delmål. Det är viktigt att handlingsplanen överlappar regeringsskiftena med minst ett år för att få kontinuitet i arbetet. Arbete ska inte bara ske på miljöbyrån utan tid och resurser ska avsättas från alla avdelningar för att stöda att arbetet så att det ska vara integrerat i hela förvaltningen. Att ledningsgruppen får utbildning i vad det är.

    Vi har en konkret plan för hur arbetet ska gå vidare. Vi har under de här dagarna fått en hel del kritik för att det är för lite konkreta åtgärder. Vissa lagtingsledamöter vill genast in i verktygslådan och sätta igång med olika projekt. Jag känner själv hur det har kliat i fingrarna, när får vi börja jobba med sådant vi ser, elstolpar, vindmöllor, solpaneler på alla skolor tak o.s.v.? Det att lätt att tänka att det är då man gör ett hållbart arbete när vi ser synliga resultat. Det har vi provat på minsann under årens lopp.

    Tankesmedjan, som initierades av dåvarande näringsminister Jörgen Strand 2005 och sedan skulle det genomförs och jag tror att alla politiska partiledare var med. Ett tjugotal personer från näringsliv och utbildningssektorn och man lade ner säkert minst halv miljon euro på arbetet och det var en god tanke, men blev inte så mycket mera konkret av tankesmedjans slutsatser. Så blir det av ganska mycket man gör.

    Som ett ex. om vi direkt kastar oss in och börjar spika, och nu ska vi börja bygga badrummet, utan att först ha bestämt oss för vad är det för sorts hus vi ska bygga. Vem ska bo i det? Sedan måste vi börja ta fram ritningar, planlösningar, ansvarig byggherre och förstås se till att vi har en ekonomi i projektet att vi har råd att få det klart att det inte blir som i Spanien där vi ser det halvfärdiga huskropparna.

    På samma sätt är det med den här strategin, nu lägger vi grunden och beslutar oss för att bli ett hållbart Åland 2051. Vi sätter ramarna och sedan ska strategin följas så att det inte blir som med tankesmedjans arbete eller som mycket annat. När det är regeringsskifte så kommer man på att så här ska vi göra i stället. Det är så lätt att politiskt stå i talarstolen och säga vad andra ska göra. I det här arbetet ska vi inte göra det och det kommer att bli svårt för oss, det kommer att bli svårt för mig och jag lovar att det kommer att bli svårt för er. Vi måste involvera aktörerna, de som det berör och här måste vi ha en struktur för det.

    Kommittén identifierade några framgångsfaktorer som man behöver för att lyckas i arbetet, att det inte blir som ltl Axel Jonsson sade, något för byrålådan. Vi behöver ta ett gemensamt politiskt beslut om visionen och strategin, vi måste se till att det är långsiktigt vi har sagt nio regeringen framåt 2051.

    Det måste finnas metodval och verktyg att genomföra planerna att följa upp och utvärdera. Utbildning har nämnts flera gånger i dag det är väldigt viktig. Och en bra kommunikation både internt och externt, få människor med sig.

    Jag ser fram emot när vi börjar med det grundläggande arbetet, det kan verka abstrakt men har vi inte grunden, ritningar framför oss så vi vet vad vi ska bygga så blir det som de alltid har gjorts. Jag ser fram emot utskottets behandling och hoppas verkligen att utskottsmedlemmarna tar möjlighet att fördjupa sig i bl.a. de fyra systemvillkoren. Och håll gärna öppna höranden om det är möjligt så att fler kan få ta del av erfarenheter utskottsarbetet oftast innebär.

    Finans- och näringsutskottets ordförande bad mig säga några ord om ekonomin. Vi har en krympande ekonomi i vårt samhälle. Vi måste ställa om, vi har börjat ställa om. Dessa två år som landskapsregeringen har arbetat har varit fokus på att ställa om Åland så att skattepengarna ska räcka till det som måste göras. Vi har satt i gång kommunernas socialtjänst, arbetet med en gemensam infrastruktur. Den digitala agendan är i full fart. Kortruttssystemet bygger precis på samma sätt att man ta fram en strategi och en struktur för att sedan kunna gå in och ta rätt beslut för att få ner kostnaderna på lång sikt.

    Vi måste hitta nya sätt att jobba. Om vi inte gör det kommer lagstiftningen, demografin emot, EU-direktiv framför allt inom det kemikaliska miljöområdet, avfallsavgifter, inom sjöfarten är det både SECA och NECA som gör att man måste ställa om inom sjöfartssektorn, för tillverkningsindustrin och jordbruket handlar det om dyrare råvaror och gödsel o.s.v.

    Vi måste tänka annorlunda för att ha råd att ha en god välfärd, tillväxt att människor ska kunna må bra. Att vi har råd med hälsovård och utbildning. Hela projektet handlar om ekonomi i grund och botten. Förstör vi förutsättningarna att bo och leva på den här planeten, vad är vi här och jobbar för då egentligen? Vi behöver det här arbetet ju tidigare vi sätter i gång och tar besluten desto bättre är det för oss alla och för den åländska ekonomin.

     

     

     

     

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Ministern pratar om att det har kliat i fingrarna att få sätta i gång med de konkreta åtgärderna. Borde man inte enligt det resonemanget direkt lägg av med de vindkraftprojekt man har på gång för ett stödsystem för utbyggd Ålands vindkraft? Om man inte från politiskt håll kan säga om det är ett bra beslut eller inte. Jag tror tvärtom att det är ett bra projekt och att vi från politiskt håll ska fortsätta att prioritera det och hoppas att landskapsregeringen även gör. Det blir att inte riktigt hänga ihop när man med vissa investeringar ska få göranden från politiskt håll och initiativet kommer därifrån men med andra projekt så ska man inte få diskutera här i salen utan det ska föregås av en hållbarhetsprocess. Man nämner t.ex. digitala agendan som ett bra exempel på vad man har satt igång i hållbarhetsarbetet, ett projekt som har uppstått från politiskt håll. Varför ska man inte få diskutera den här typen av hållbarhetsåtgärder i lagtinget när man har fått göra det hittills?

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Absolut får man diskutera hur mycket åtgärder som helst. Det som kommittén och ltl Axel Jonsson hade som uppdrag var att ta fram en strategi inte bara punktinsatser. Sätter man ihop lagtingsledamöterna en eftermiddag kan vi få en lista på hundratals olika konkreta åtgärder. Men en strategi att vi når till de mål vi har önskat det behövdes och det fanns inte något att kopiera runtomkring i världen. Så länge ltl Axel Jonsson var med togs det fram ett material som är unikt och som andra kommer att ta modell efter.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Ministern fyllde 50 år häromdagen, jag gratulerar. Det skulle tyda på att ministern har levt en tid vår jord och på Åland och då kan man inte tala på det sättet att det som är gjort förut är ingenting värt. Man har inte insett förut att miljön och ekologin är synnerligen viktig, vindkraftens uppbyggnad, fjärrvärme på flis, reningsverkens utbyggnad, kampen för rent råvatten, minskad användning av bekämpningsmedel i jordbruket listan kan göras hur lång som helst. Det är inte nu man inleder processen utan den har sannerligen pågått i decennier från åländska politikers sida.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Man kan inte säga att allting är dåligt som har gjorts. Hade det gjorts på ett strukturerat sätt som har de fått genomslagskraft, vi ser att råvattentäkterna och sjöarnas vatten försämras vi har inte sett förbättringar på Östersjöns bottendöd. Det finns mycket att göra fortfarande och ska vi hålla på i samma takt hinner vi förstöra fler planeter än vad vi har tillgång till. Vi har inte råd att kasta ut hundratals, tusentals euro på olika projekt nu måste vi jobba mera strukturerat eftersom vi har en mindre penningpåse att använda oss av.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag kan inte hålla med om det, utan vi ska naturligtvis ha en total strategi och sedan ska vi göra en väldig massa insatser. Under min tid i politiken har det gjorts mycket stora saker för miljön. Infrastrukturen i Mariehamn är ett gott exempel, och det har gjorts snabbt och effektivt många gånger. Vi ska fortsätta på den linjen vi har varit inne på. Jag står bakom den här regeringen och jag skriver inte under på att de resultat som tankesmedjan kom till skulle vara bortkastade, jag hoppas verkligen att de är en del både inom miljö- och näringspolitiken för också den här landskapsregeringens arbete. Med den övertygelsen gick jag med bakom den här regeringen, t.ex. att vi ska satsa på grön teknologi i vår industriella produktion i landskapet m.m. som tankesmedjan mycket väl arbetade med.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Absolut finns det mycket man kan bygga vidare på men det är inte någon som har tagit arbetet vidare på ett strukturerat sätt. Vi måste nu komma fram till att varje sektor jobbar med sitt område att vi kan se ett resultat och kunna pricka av. Hur minskar vi koldioxid beroendet t.ex., hur går vi framåt så att vi får fossiloberoende jordbruket där vi kan ha en livsmedelsstrategi. Det är framför allt jordbrukarna själva som måste vara med i det arbetet. Vi kan styra en hel del från landskapsregeringen när det gäller pengar, bidrag och regelverk o.s.v. Nog är det bättre om man själv kan vara med i arbetet från början.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Det blir i samma riktning som föregående replik, man får den uppfattningen när man lyssnar på minister Aaltonen att ingenting har gjorts tidigare, men när ministern har kommit i ministerposition ska det börja hända. Tankesmedjas arbete var ett bra dokument, varför följer man inte upp de politiskt det är där de stannar av. Det här dokumentet blir antagligen samma sak om det inte finns en politisk styrka att styra det. Att binda en strategi i nio regeringar, logiken säger att det inte kommer att hålla, det kommer många olika nya tekniker och olika förändringar som sker på 50 års sikt. Man kan ha en målsättning och vision men du kan inte binda upp en politiker som blir invald i Ålands lagting att omfatta ett beslut som har tagits tidigare.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Det är för att det ska bli så, som det inte var med tankesmedjan, som vi ska gå in för den här strategin och alla de åländska politiska partierna ska vara med och ta beslut om att det är något vi ska gå in för gemensamt. Att det inte bara ska handla om den här landskapsregeringen utan att Ålands Framtid, liberalerna med stolthet kan vara med och säga att det här är jag med och tar fram och ställer mig bakom. Ansvarsfördelningen måste vara väldigt tydlig, det övergripande ansvaret har Ålands landskapsregering och framför allt Ålands lagting så att man kan ställa de regeringar som kommer framöver till svars om det inte händer något.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Jag hävdar fortfarande att även om Ålands Framtid skulle omfatta dokumentet kan inte jag gå i god för att kommande generationer, när jag ligger i mull, har samma åsikt som nu. Det är samma sak för socialdemokraterna minister Carina Aaltonen kan inte slå stämpeln på och säga att det här är socialdemokraternas politik i 50 år framåt när man inte vet hur utvecklingen blir tekniskt sett, det är mycket som händer på vägens gång. Du kan ha grunderna i dokumentet men det är ett levande dokument som du kommer att förnya lite nu och då vartefter förändringarna sker.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Naturligtvis kan man se det så att det ska förnyas, men målet kan vi inte förnya om vi ska bli hållbara 2051 vi ta ansvar för det beslutet och sätta ner foten och säga att vi ska göra det. Om Finlands riksdag och regering har kunnat ta beslut om att Finland ska bli hållbart till 2050, om EU har tagit sådana beslut, om andra länder i världen gör, det varför skulle inte Åland kunna göra det? Det som är unikt är att i på ett mycket tydligare sätt definierar vad det innebär att bli hållbar och då är det de fyra systemvillkoren som vi i dag uppfattar att är de allra bästa. Kommer det andra definitioner om tio eller 15 år som är ännu bättre finns det ingen anledning att överväga att revidera beslutet från 2014.

    Talmannen

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet till vilket övriga utskott lämnar utlåtanden.

    Föredras

    5        Samarbete mellan FBK och alarmcentralen

    Landskapsregeringens svar

    Ltl Katrin Sjögrens skriftliga fråga (SF 2/2013-2014)

    En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

    För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

    Ltl Katrin Sjögren

    Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Varför har det viktiga arbetet med att utveckla samarbetet mellan alarmcentralen och FBK stagnerat?

    Minister Wille Valve

    Tack ltl Sjögren för den frågan. Det viktiga arbetet med att utveckla samarbetet har inte på något sätt stagnerat. Till att börja med kan man konstatera att det inte är ett ansvar som ligger hos alarmcentralen den larmar enbart ut enligt av andra myndigheter fastslagna larmplaner. När det gäller prehospitala sjukvården, eller ambulanssjukvården som vi säger i vardagligt tal, är det ÅHS som ansvarar för den verksamheten. Sedan en tid tillbaka har ett arbete med att höja servicenivån och effektivera användningen av den prehospitala sjukvården pågått inom ÅHS.

    Arbetet med att skapa rutiner för att använda de frivilliga brandkårerna som en resurs vid t.ex. hjärtstopp har i detta arbete varit en central pusselbit. Viktigt är att hjälp kommer till platsen snabbt. Vid hjärtstopp handlade det om åtta minuter obehandlat innan man är död. Viktigt är att man ser till att det sker på ett organiserat och effektivt sätt att man får en god kvalitet på hjälpen och använder resurserna effektivt.

    Administrativa gränser d.v.s. sjukvård, ÅHS, brandkår som hör till kommuner, första hjälp, sjöräddning och tredje sektorn har historiskt lett till komplikationer att hitta väl fungerande system där larmkedjan funkar från alarmcentral till ambulans via den resurs som FBK innebär. Viktigt är att säkra tillgången på utrustning och personalens kompetens och att den hålls à jour.

    Nu har förhandlingarna slutligen gett resultat. Samtliga inblandade från ÅHS via räddningsområdet Ålands landskommuner, Mariehamns stads räddningsverk, till de enskilda FBK-arna, sjöräddningen och Röda Korset har nu hittat en till synes fungerande modell. Måndagen den 27 januari kommer parterna att träffas för att lägga sista handen vid förslaget som sedan kommer att implementeras under första halvan av 2014. Alla parter han bjudit till och gett det bästa ur sin verksamhet till ett samarbete som nu ser ut att kunna bli riktigt bra.

    Ltl Katrin Sjögren

    Talman! Orsaken till att jag ställer min skriftliga fråga är att jag har blivit kontaktad av medlemmar ur FBK som uppfattar att arbetet har stagnerat. Det verkar som det inte är helt klart med informationskanalerna. Jag utgår ifrån att landskapsregeringen har diskuterat ihop sig.

    Som ministern sade är det en delad behörighet mellan kansliministern och hälso-och sjukvårds ministern och faktum är att när ÅHS-lagen skrevs var det här ett tydligt ställningstagande som togs. I lagen föreslås att ÅHS ska kunna bestämma att de första insatserna kan ingå i den prehospitala sjukvården och det följer man upp med att man ska kunna använda sig av alla till buds stående resurser som finns. Är det här ett uttryck för att man lägger servicenivåer inom ÅHS så att man får ett fungerande system. Kan vi räkna med att under 2014, om det blir ett misstänkt hjärtstopp t.ex. i Vårdö larmas frivilliga brandkåren?

    Minister Wille Valve

    Vi kan räkna med att det finns en lösning och den kommer att implementeras under 2014. De problem som ltl Sjögren uppmärksammar har nått en lösning. Sedan ska man minnas landskapsregeringens roll, detta är ytterst något som måste framförhandlas mellan de parter jag nämnde. Landskapsregeringen kan givetvis vara pådrivande och uppmuntra till en överenskommelse men detta i sista hand ÅHS och de instanser som jag nämnde som måste uppnå en överenskommelse. Det är ett frivilligt system, ingen FBK-are kan tvingas i det här.

    Ltl Katrin Sjögren

    Talman! Jag har just avslutat en diskussion gällande hållbar utveckling, det här är verkligen hållbar utveckling. Att optimera de resurser som finns både den materiella och de personella det verkar som det är något som fattas i informationsbiten här eftersom jag har blivit kontaktad av personer som upplever att det inte fungerar. Jag vill också lyfta ett varningens finger att göra det alltför byråkratiskt. I dagsläget fungerar det så att vi har ett kunskapslyft i åländska samhället, institutioner, kommuner, företag köper in hjärtstartare, vi har en här utanför lagtinget, vem som helst ska kunna använda en hjärtstartare. Därför tycker vi från liberalerna sida att det är av yttersta vikt att man tar tillvara på den erfarenhet, kunskap och vilja och dessutom utrustning som finns hos frivilliga brandkåren. Jag tar det som ett löfte från landskapsregeringen att under 2014 börjar det här fungera.

    Minister Wille Valve

    Jag är något förvånad över den information som ltl Sjögren hänvisar till eftersom det står i skarp kontrast till det som jag har framför mig och som jag har kontrollerat. Jag kan försäkra ltl Sjögren att den 27 januari kommer det att vara ett möte där sista handen kommer att läggas på den överenskommelse som ltl Sjögren efterfrågar.

    Talmannen

    Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls idag klockan 17.10. Plenum är avslutat.