Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Det här är det sjunde betänkande från kulturutskottet angående hemställningsmotioner. Denna gång handlar det om strategi för kompetensförsörjning. Det är en hemställningsmotion som Camilla Gunell med flera lämnade in under lagtingsåret 2008- 2009.

Utskottet kan först konstatera att det här är ett mycket viktigt område, att se till att man har god kontroll på hur läget ser ut vad gäller framtiden för det åländska samhället. Det gäller att se till att ha utbildat folk som kan ta fram de uppgifter som står framför dem i arbetsmarknaden. Vi har en situation där befolkningspyramiden snurrar helt upp och ned mot tidigare, vilket gör att det blir många vakanser lediga.

I behandlingen har vi förstått att landskapsregeringen har rätt god grund i statistiskt material som kan ge vägledning om hur framtiden ser ut. Det finns ett visst behov av att komplettera det till vissa delar. Man har under 2006- 2007 gjort en undersökning där man kartlade företagens och näringslivets behov på lite längre sikt. Det var meningen att den utredningen skulle följas upp. Utgående ifrån den ekonomiska situationen har man valt att inte göra en lika omfattande uppföljning, som det var tänkt ifrån början. Här kan behövas en komplettering om vi ser framåt.

Det statistiska materialet är ingenting värt om man inte använder sig av det. Vi har konstaterat i utskottet att det finns ett behov av att skapa handlingsplaner, dokument, som visar vägen framåt i tiden, där man visar på att man har tagit till sig av den statistik som finns och att man gör en planering utgående ifrån detta.  

Vi har varit rädda för att man inte bara ska göra dokument som blir hyllvärmare. Dokumenten ska istället bli verkliga instrument för den fortsatta planeringen, att man får klara och tydliga beslut om den politiska målsättningen och vilken väg man är på väg att vandra mot.

Vi efterlyser ifrån utskottets sida handlingsplaner på olika områden, t.ex. vilken studerandevolym man ska räkna med i framtiden både på gymnasialstadiet och på högskolenivå, som landskapsregeringen själv lyfte upp i hörande.

Utskottet ansåg att detta var ett område som inte bara berör utbildningssektorn utan också i högsta grad näringslivssektorn. Utskottet har bett om ett utlåtande ifrån näringsutskottet i den här frågan, vilket finns bifogat i det betänkande som nu ligger på era bord. Vad gäller detta får säkert näringsutskottets svara för det.

Summa summarum konstaterar vi att det finns ett behov av att skapa olika typer av handlingsplaner. Det är svårt att sy ihop det här till ett enda stort strategidokument. Däremot bör den politiska riktningen bli så klar som möjligt.

Utgående ifrån det här föreslår vi att motionen förkastas men att betänkande läggs till landskapsregeringen kännedom så att man beaktar synpunkterna kring arbetet med att ta fram handlingsplaner. Med detta kan man också säga att grundtanken i motionen därmed också är omfattad av utskottet. Däremot har vi haft synpunkter från utskottets sida hur man rent praktiskt ska genomföra de här sakerna. Tack, herr talman.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Bästa åhörare, hjärtligt välkomna alla besökare ifrån Medis! Det är väldigt bra att ni besöker lagtinget idag. Det här med arbetsmarknaden är en väldigt viktig fråga. Ni är en stor och viktig del av framtiden. Det är synnerligen viktigt att vi får fler människor som kommer till Åland som vill vara en del av vårt arbetsliv, vårt näringsliv och vår utveckling. Ni behövs i vårt samhälle, absolut. Flera av er borde också sitta här som ledamöter av lagtinget. Jag hoppas att den dagen inte är så långt borta.

Integrationsfrågan är en viktig del av frågan om kompetensförsörjning.

Jag uppfattade att den här motionen, som jag lade i fjol och nu har behandlats av både näringsutskottet och kulturutskottet, i sak är godkänd, även om det är politiskt svårt att godkänna motionen när den kommer ifrån oppositionen. Men till innehållet är den, som jag betraktar den, faktiskt antagen. Det betyder att motionen har träffat rätt på den punkten att man har hört företrädare från AMS, IT-branschen, sjöfartssektorn, ÅSUB och utbildningsavdelningen. Det visar att det är viktigt med utredningar och att få fram ett statistiskt underlag, som Johan Ehn var inne på. Men sedan måste man ju gå vidare i den processen och ta fram verktygen för hur man jobbar med frågan framåt, annars är ju utredningarna inte så mycket värda. Utredningarna ger underlag men sedan ska man ta avstamp ifrån dem och gå vidare.

Vi vet att rekrytering fortsättningsvis är en oerhört viktig verksamhet för den åländska arbetsmarknaden. Eftersom man inom AMS tonar ner arbetet med Arbeta och Bo projektet så är det viktigt att landskapet istället jobbar på andra plan med samma fråga.

Mitt förslag, som jag inte förstår varför det är så omöjligt att verkställa, bygger på ett trepartssamarbete mellan näringslivets organisationer, handelskammaren, företagarföreningen men också med de fackliga arbetsmarknadsorganisationerna och regeringen. De kunde ha ett gemensamt arbete att se till att hitta strategier för hur man på lång sikt ska försörja det åländska samhället på kompetent arbetskraft.

Många av de här branscherna lyfter fram detta som en viktig tillväxtfråga. Ska man klara av att växa i sina företag så är en av de viktigaste frågorna att hitta kompetent personal, rätt personal som är villiga att komma till Åland, leva och bo i vårt samhälle och bidra med sin kompetens och sitt kunnande.

Det här är både en näringslivsfråga och en utbildningspolitisk fråga eftersom det också är viktigt att man har en samverkan mellan behoven på arbetsmarknaden och hur utbildningsstrukturen är formad.

Jag skulle gärna vilja höra från regeringens sida varför man inte kan tänka sig att samverka på detta sätt med näringslivet och arbetsmarknadens organisationer? Det är ett sådant samarbete som har funnits på andra orter under en lång tid och skapat en stabilitet och en framsynthet vad gäller de här frågorna.

Ltl Ehn talade om handlingsplaner, det är ju ett annat sätt att kalla en strategi. Man får kalla det vad man vill bara arbetet blir gjort. Det tycker jag att är mycket viktigt. Tack, herr talman.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Den framtida kompetensförsörjningen på Åland är en av nyckelfaktorerna i utvecklingen. Landskapet Åland genomgår nu en av den största krisen, ekonomiskt sett, som vi har upplevt överhuvudtaget. Då är det viktigt att prioritera resurserna.

Landskapsregeringen har under mycket stor möda försökt bibehålla utbildningen och hälso- och sjukvården.

När det gäller kompetensförsörjningen så finns det idag utbildningsplatser till nästan alla. När det gäller utbildningen som helhet så finns det stora reformer på gång. Hela gymnasieutbildningen reformeras, ny lagstiftning är under utarbetande. Man ser över frivilliga organisationers arbete, näringslivsorganisationernas arbete och allt för att ge mer för de pengar som ändå är ganska knappa i vårt nuvarande ekonomiska läge.

Det här betyder att man måste tänka på den framtida arbetskraften. Det finns nya projekt när det gäller integrationen bl.a. samordning av arbetskraft för de inflyttade, språkkurser och liknande. Det är också nya projekt på gång, bl.a. läroavtal, när det gäller att försöka integrera de nyinflyttade och de som inte är så språkkunniga på arbetsplatserna.

Prognoserna för framtiden är naturligtvis osäkra. Vi har stora ansträngningar för att upprätthålla en sjöfartsnäring på Åland. Vi har stora ansträngningar för att upprätthålla kompetensen inom vård- och hälsosektorn. Kommunerna kommer att behöva väldigt mycket arbetskraft för äldrevården. Vi har en IT-sektor som har visat sig vara förvånansvärt hållbar under en lågkonjunktur och under den ekonomiska krisen.

De prognoser som har gjorts av ÅSUB visar hur de här sektorerna har utvecklats och var behovet av utbildning är. På Åland måste vi räkna med att folk flyttar in för att vi ska klara av att bibehålla kompetensen på olika smala och breda områden. Där finns det möjligheter för ungdomar idag att hitta en karriärväg eller ett tryggt arbete.

Landskapsregeringen har prioriterat utbildningssektorn tillsammans med hälso- och sjukvårdssektorn. Det är de områden som Åland satsar på inför framtiden.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Ltl Olof Erland vill här framföra allt det goda som landskapsregeringen gör, de exemplen är säkert många. Sedan nämner han att det finns flera projekt för integration. Som konkret exempel fick vi höra lärlingsverksamhet, men det har ju alltid funnits i mer eller mindre omfattning, kanske lite mera nu. Jag tycker att det kunde vara på sin plats att konkretisera alla de här integrationsprojekten. Min uppfattning är att den här regeringen har stoppat upp integrationsarbetet. Man har inte lagt till några resurser, tvärtom, man har försökt stöda Medis att ta ett övergripande integrationsarbete. Det skulle vara viktigt att ltl Olof Erland nämner vilka dessa integrationsprojekt är. Det är i så fall någonting nytt som vi inte tidigare har hört om här i lagtinget.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det finns många integrationsprojekt i landskapets budget. Det ena projektet som nämndes här var Medis verksamhet. Vi har språkkurserna och projekt i skolorna för integrering. När det gäller lärling, vet jag inte om jag nämnde det. Men i arbetsavtal och liknande där går försöken ut på att samla de olika organisationerna så att man underlättar för dem som inte har ett fast arbete. Man underlättar för dem som behöver stöd i språkundervisningen och dem som behöver lära sig i arbetssituationer och kombinerar det med utbildning. Det finns många exempel. I de här projekten finns det också ansökningar som ligger hos EU-fonderna så att man ska kunna få finansieringsstöd för det.

Jag tror att vi inom liberalerna ser arbetskraften som en väldigt viktig sektor att prioritera för framtiden. Det är därför vi satsar så mycket på det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker nog att det låter lite osannolikt. Medis språkkurser är väldigt bra och nödvändiga men kurserna leder inte till någon automatik när det sedan gäller att få jobb på arbetsmarknaden. Det är ju det som är det svåra för de flesta inflyttade. Även om man har lärt sig svenska så öppnas inte dörren till arbetsmarknaden automatiskt. Det måste till arbetsmarknadsåtgärder. Det skulle vara bra om ltl Olof Erland kunde bli lite mera konkret och nämna några projekt på arbetsmarknaden som underlättar för de inflyttade att få jobb.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det är alldeles riktigt att det inte räcker med språkkurser. Det är just därför man fokuserar på att få hjälp med integrationen på arbetsmarknaden. Man ska skapa jobb och när man får ett jobb, om det är tillfälligt eller praktikplats, ska man stöda upp så att man får den här utbildningen och gärna ett avtal så att man så småningom kan få ett fast arbete. Under dessa svåra tider, med arbetslöshet som ännu inte har stigit så mycket, så är det svårt. Det är ett svårt arbetsmarknadsläge. Men ändå får man säga att arbetslösheten bland ungdomar har varit sjunkande under våren. Jag tror att det är olika insatser i företagens organisationer, i kommunerna, från landskapet och från AMS som sammantaget gör att vi har en liten ljusning på gång. Jag tror att det finns goda förhoppningar när det gäller den framtida kompetensförsörjningen på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag vill gärna säga några ord med anledning av det här anförandet som vi hörde.

Ltl Olof Erland vill gärna visa på att regeringen är progressiv när det gäller de här frågorna. Jag kan inte se så mycket progressivitet inom det här området. Oberoende vilken ekonomisk situation vi befinner oss i under en period så kommer en framtid. Det är den framtiden som vi måste vara rustade för, den går inte att avskaffa.

De mekanismer som gör att vi måste jobba strukturerat och målmedvetet med rekryteringen är bland annat de pensionsavgångar som väntar. Bara det ger skäl nog att se till att det finns personal både för den privata sektorn och för våra offentliga arbetsplatser, annars stannar vårt samhälle. Jag menar att den här regeringen inte har kommit med några särskilda progressiva projekt eller nya initiativ som har slagit an, vare sig inom utbildningspolitiken eller inom näringslivspolitiken. Det har varit fokus på att skruva ner, tona ner och avskaffa.

Det finns en tid framför oss och det är den tiden som vi måste ha fokus på. Jag börjar starkt hoppas på att det snart kommer en tid efter den här regeringen. Jag tycker att det är viktigt att man har ett samlat grepp om rekryteringsfrågor och integration. Det är landskapsregeringen som måste ta det ansvaret och leda det här arbetet tillsammans med näringslivets- och arbetsmarknadens organisationer.

När det gäller integration så tror jag att det är viktigt att titta på vilka sätt man kan hjälpa nya ålänningar med nyföretagande.

Jag tror att handelskammaren kan vara en viktig samarbetspartner. Men då måste man ha förtroliga relationer som inte bygger på att man bryter avtal under pågående perioder. Man måste ha en relation som är tillförlitlig och att båda parter kan känna att här kan vi faktiskt nå framåt.

Är det så att det finns några progressiva satsningar så tycker jag att man ska berätta om de lite öppnare och tydligare för lagtinget. Annars finns det anledning till oro.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Vårt politiska system har en viss mängd energi hos enskilda medlemmar och partier. Den energin kan man använda för att gnälla, man kan använda energin för att försöka se framåt, man kan använda energin för att försöka vara konstruktiv och se vad som är viktigt och att man kan använda energin för att måla framtiden i mörka och i ljusa färger. Man behöver inte vara överdrivet optimistisk eller överdrivet negativistisk för att ta sig an framtida kompetensförsörjningsproblem. Det som är viktigt i en ekonomisk kris är att bibehålla utbildningsplatser, så gott det går, i utbildningsväsendet. Det är också att skapa stabilitet i samhället så att man inte gör panikartade åtgärder och lovar guld och gröna skogar, när guldet inte finns men skogarna finns kvar. Det gäller att vara en realistisk, försöka samordna de resurser som finns och ta tillvara den energin som finns i kommunerna, i landskapsregeringen, i lagtinget och i näringslivets organisationer och försöka få alla att dra åt samma håll.

Det är tungt, besvärligt och det kräver mycket. Ibland kan man glädja sig åt att de flesta åländska ungdomar får utbildningsplatser. Man kan också, tycker jag i alla fall som har varit med ett antal år, glädja sig åt att ungdomsarbetslösheten mitt under en krisperiod går ned från cirka 10 till 7,5 procent. Det låter inte så dramatiskt men det är ändå på väg åt rätt håll. Det är ändå värt att glädja sig åt att landskapets budget, trots att man upprätthåller en hög nivå på utbildning och hälso- och sjukvård, sparar åtskilliga miljoner under det senaste året. Vi kanske också får möjlighet i år att förbättra och stärka möjligheterna till att ge utbildning och att skapa för framtiden.

Okej, det finns säkert mycket negativt att ta fram. Det är ju det som man ska åtgärda i första hand, inte ropa ut sitt missnöje lagtinget. Vi är betjänta av konstruktiva lösningar för att ge medborgarna en så bra välfärd som möjligt. Att man får möjlighet att satsa på en utbildning och få ett framtida kunskapssamhälle. Oberoende om man är teoretiker eller praktiker så är detta med att lära sig någonting varje dag det viktiga för framtiden, tack.

Ltl Camilla Gunell, replik

Att komma med konstruktiva förslag är precis vad motionären har gjort i den här frågan. Att peka på att det behövs en kompetensförsörjningsstrategi för hela Åland som siktar på framtiden. Motionen har funnit stöd både hos näringsutskottet och hos kulturutskottet. Bollen går vidare till landskapsregeringen för verkställighet i de här frågorna.

Ltl Erland säger att det är tungt, besvärligt och krävande att utför den här typen av arbete. Men, det ska inte vara ett hinder. Man måste ändå ha sikte på framtiden, fast det är tungt, besvärligt och krävande.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Om allting plötsligt nu är så bra, varför då gnälla och klaga? Ut i vårsolen och famna äventyret. Utbildningen fungerar varje dag, utom lördag och söndag kanske. Allt är väl frid och fröjd, vad jag förstår.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ltl Olof Erland når nya nivåer vad gäller att vara oseriös och osaklig. Det här är en fråga som jag tar på stort allvar, därför har jag motionerat i frågan. Här står jag och för fram att jag tycker att det är viktigt att landskapsregeringen jobbar progressivt med frågorna, med sikte på en framtid förbi den ekonomiska lågkonjunkturen. Det tycker jag att man har glömt. Man har bara fokus på att skruva ner, tona ner och avskaffa.

I dagsläget är det inte bara problem att rekrytera för framtiden man måste också se till att bibehålla sin egen personal, men den politik som nu bedrivs.

Ltl Olof Erland, replik

Talman! Jag är tacksam för att landskapsregeringen jobbar progressivt, skapar en stabil ekonomi, stabila finanser på sikt och att man har utbildningsplatser för alla. Det är en progressiv politik som gynnar medborgarna, tryggar välfärden och ger ungdomarna möjlighet att skapa den framtid som vi vill att de ska skapa. Den progressiva politiken tycker jag att det finns anledning att stöda och inte försöka motarbeta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet?

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Det har varit en intressant diskussion och en intressant motion som tar fasta på viktiga saker.

Jag kan försäkra lagtinget att trots det ekonomiska läget så tar vi också fasta på framtiden. Det kritiserades här i ett inlägg att landskapsregeringen har dåliga kontakter med näringslivet och handelskammaren. Det stämmer överhuvudtaget inte alls! Att vi sedan inte tycker lika i precis alla frågor är en annan sak. Senast igår hade handelskammarens samlade styrelse diskussioner med landskapsregeringen. Det är ett arbete som vi systematiserar, vi har kontakter med näringslivet.

Ett viktigt steg för landskapsregeringens och landskapsförvaltningens del är personalförsörjningsplanen när det gäller den framtida rekryteringen. Man kartlägger var vi har pensionsavgångar och var behöver vi sätta in rekryteringsinsatser. Det ger eviga matchningsproblem som finns ute i det privata näringslivet är hur vår utbildning ska matcha det åländska näringslivet. Det är inte heller en alldeles glasklar och enkel fråga. Där pågår det också diskussioner. Jag vill påstå att utbildningsministern har goda kontakter med hela näringslivet.

När det gäller integrationen så delar jag också den uppfattningen att vi har en lång bit att gå. Vi har tagit små steg. Små stegs togs under förra landskapsregeringen och små steg tas också nu. Ett projekt nämndes, Medis har fått extra pengar för att kunna hjälpa till med integrationen. Där finns också den här delen med att etablera kontakter till arbetsmarknaden.

Vi har integration inom utbildningssystemet som också sattes i gång under den förra mandatperioden. Vi har folkhögskolan, vi har grundskolan som drar sitt strå till stacken för integrationen. Inom barnomsorgen ger vi extra pengar till kommunerna för att man ska kunna stöda språkundervisningen för barn som har annat modersmål än svenska. Vår ambition under den här mandatperioden är att få en in en integrationslag. Dessutom finns en summa pengar i årets budget för en integrationskoordinator.

Jag delar uppfattningen att det finns mycket att göra, det är ett viktigt område, men, vi tuffar på. Tack, herr talman.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Personalförsörjningsplanen där man kartlägger pensionsavgångar handlar ju om den offentliga sektorn. Det är ju i sig en viktig sak. Utöver detta har vi hela den privata sektorn. Av dem som har blivit hörda i utskottet, som representerar IT-sektor, sjöfartssektorn osv, så enligt de uppgifter jag har, anser de att rekrytering är någonting som är avgörande för att man kan skapa tillväxt i de framtida bolagen.

Varför tar inte landskapsregeringen steget från diskussion till att faktiskt skapa en gemensam strategi? Parterna finns där och man delar utmaningarna för framtiden. Varför tar man inte varandra i handen och skapar ett hållbart samarbete?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Nu kan inte jag exakt svara för vare sig näringsavdelningen eller utbildningsavdelningen. Det är min uppfattning att man går hand i hand. Man för diskussioner på sjöfartssidan, men för diskussioner på IT-sidan och man har ett systematiserat samarbetet. Samarbetet kan säkert förbättras också. Min uppfattning är att man har goda kontakter och att man diskuterar väldigt mycket.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag börjar tro att det finns en grundläggande skillnad mellan regeringens synsätt och mitt synsätt på vad samarbete är. Att hålla diskussioner med än den ena och än den andra är ju bra och det behövs. Men efter det måste man ju ta fram en plan, vilket utskotten också säger. Man måste ta fram en gemensam målsättning dit man arbetar strukturerat för att nå och inte igen nästa år ha en diskussion och efter det en ny diskussion. Jag börjar tycka att vi har en grundläggande annan uppfattning om vad det handlar om att samarbeta på ett sätt som ger resultat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Den största grundläggande skillnaden tror jag är att landskapsregeringen representerar majoriteten och ltl Camilla Gunell representerar oppositionen.

Visst är det på det viset att man kritiserar och man vill inte heller ge den crediten åt landskapsregeringen. Min uppfattning är fortfarande att vi jobbar framåt, vi diskuterar och vi har också planer på hur vi ska nå framåt. Vi systematiserar diskussioner och planer med handelskammaren, med sjöfartsnäringen och med utbildningssektorn. Trots det här oket som hänger över oss så försöker vi också ha sikte framåt och vi jobbar framåt. Sedan kan man välja om man tror på det eller inte.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen vidtar. Först föreläggs betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.