Föredras

PLENUM den 23 november 2007 kl. 9.35.

TALMANNEN:

Plenum börjar.

De ledamöter antecknas närvarande som närvar vid lagtingets föregående plenum. 

 

 

 Föredras ärende nr 1:

 

Av lantrådskandidaten Viveka Eriksson överlämnat i 64a § 4 mom. lagtingsordningen avsett förslag till landskapsregering jämte handlingsprogram. (D 1/2007-2008).

 

Enligt bestämmelserna i 68d § arbetsordningen skall lantrådetskandidaten då ärendet första gången föredras redogöra för förslagets innehåll, varefter ärendet bordläggs till ett plenum som hålls tidigast följande dag.

 

Ordet ges därför nu till lantrådskandidaten Viveka Eriksson.

 

Lantrådskandidaten Viveka Eriksson:

Talman! Bästa lagtingsledamöter!

Jag har efter flera år här i lagtinget lärt mig att man skall ligga på vågens framkant. Därför presenterar jag också en våg här på skärmen. (PowerPoint-presentation) Också som lantrådskandidat tar jag den nya tekniken till hjälp. Det är faktiskt min första PowerPoint, så jag hoppas att det skall fungera.

 

En av de allra viktigaste uppgifterna i vårt politiska system och kanske inte den allra lättaste är nog lantrådskandidatens uppdrag att ge förslag till en regeringssammansättning och att på en mycket kort tid formulera ett regeringsprogram, som enar de politiska grupperingar som har för avsikt att regera tillsammans.

 

Med tillförsikt men också med en stor ödmjukhet, och det vill jag påstå, med en viss bävan tog jag mig an den uppgiften då jag för 16 dagar sedan utsågs till lantrådskandidat av lagtinget. I dag kan jag med stor tillfredsställelse presentera resultatet av de diskussioner som har förts mellan liberalerna och centern som, efter de regelrätta sonderingarna, enades om att tillsammans arbeta för att bilda en stabil regering och formulera en gemensam regeringsplattform.

 

Samlande rubrik för vårt samarbete är ”Tillsammans för uthållig utveckling för hela Åland”. Tillsammans vill vi regera under de kommande fyra åren. Vi kommer att arbeta för en stabil och trygg samhällsutveckling. Men detta gör vi ingalunda ensamma, begreppet är betydligt vidare. Vi slår vakt om vårt demokratiska och parlamentariska system, där lagtinget och dess ledamöter är befolkningens företrädare och röst.

 

Landskapsregeringens arbete och ledamöternas maktutövning skall förankras i lagtinget och granskas av lagtinget. När så är befogat kommer landskapsregeringen att söka breda lösningar i frågor som är av stor betydelse för vårt samhälle och självstyrelsesystemets utveckling. Därför föreslås i programmet flera parlamentariska grupper för att hantera övergripande frågor.

 

Jag ser också fram emot en bra dialog med alla partier i lagtinget, oberoende av roll, oberoende om man är i oppositionsställning eller om man är i en regeringsposition. Vi har beredskap att på olika sätt, informella och mer formella, upprätthålla kontakter med alla grupper i lagtinget.

 

Tillsammans med förvaltningen och personalen kommer vi ledamöter att sköta vårt beredningsarbete och verkställa lagtingets beslut. En kompetent och välmående personal är förutsättningen för en fungerande förvaltning. Kraven från oss alla är stora. Tjänstemännen skall ge god service till befolkningen, övervaka lag och rätt, se till att det som vi politiker efterfrågar bereds och verkställs. Bästa sättet att tillförsäkra medborgarna servicenivå av hög kvalitet är att måna om personalen och att se till att

tjänstemännen trivs i sitt arbete. Personalpolitik och informationsstrategier framhålls som viktiga i handlingsprogrammet.

 

Kommunerna och kommunförbundet kommer förstås att vara en viktig samtals- och samarbetspart. Vi har många gemensamma intressen och också svåra frågor som vi måste lösa gemensamt. Den välfärdsservice som kommuninvånarna förväntar sig från samhällets sida ges till stora delar av kommunerna. Kravet är från medborgarnas sida att vi skall se till att den service som produceras är av hög kvalitet och kostnadseffektivt.

 

Våra två partier försvarar kommunernas självbestämmande och inser att eventuella kommunsammanslagningar skall vara initierade från dem det berör, alltså kommuninvånarna och kommunerna. Däremot har vi för avsikt att under perioden se över särskilda kommunala åtaganden och undersöka möjligheter till utökat samarbete eller i vissa fall behörighetsöverföringar från kommunerna till landskapet. T.ex. föreslås att läromedelscentralen överförs till landskapet och vi kommer att utreda förutsättningarna för att avfallshanteringen också skulle bli en landskapsangelägenhet. När det gäller Medis måste vi hitta ett system som innebär likvärdig service var än i landskapet en kursdeltagare bor.

 

En stor och viktig gemensam angelägenhet för landskapet och kommunerna är den demografiska utvecklingen. Allt fler blir äldre, allt färre försörjer oss som snart är äldre. I handlingsprogrammet sägs att landskapet måste vara med och bära ansvar för en god omsorg och se till att resurserna i framtiden räcker till, att bemöta dem som behöver omsorg på ett individuellt, respektfullt och värdigt sätt. Vi säger också att pensionärer som har låga inkomster och som har svårigheter bör få ett ekonomiskt tillskott. Vår avsikt är att de personerna skall få ekonomiskt stöd, enligt ett system som fungerar i relation till andra stödande system.

 

Medborgarperspektiv och delaktighet är nyckelord som återkommer i handlingsprogrammet. Inriktningen skall vara lyhördhet för och diskussioner med olika intressegrupper och enskilda människor. Därför kommer vi också att på olika sätt lyssna och lära oss av olika sakkunniga grupper och organisationer.

 

Under vårt arbete med att formulera handlingsprogrammet lyssnade vi på representanter för många organisationer som på så sätt har haft möjlighet att presentera sin syn på utvecklingen inom olika områden. I ett handlingsprogram fokuseras förstås mycket på vad som är samhällets roll i utvecklingsarbetet, men ändå vill jag i det här sammanhanget föra fram enskilda människors eget ansvar och initiativförmåga. Samhället utvecklas av människor som samverkar med andra och som bidrar med sina kunskaper och färdigheter. I vårt utvecklingsarbete kommer vi i dialog med enskilda och med intressegrupper att ta tillvara människors insikter och erfarenheter. Tillsammans med medborgarna vill vi arbeta för en uthållig utveckling. ”Uthållig” kan också betyda hållbar; det kan också betyda målmedvetet och det betyder långsiktigt, att ha siktet inställt framåt mot ett utstakat mål. I handlingsprogrammet dras riktlinjer upp inför framtiden och de utmaningar som vi kommer att möta. Jag berörde redan den demografiska utvecklingen. Nyligen har i en rapport som tagits fram av ÅSUB konstaterats att många ålänningar lever under den relativa fattigdomsgränsen. Avsikten är att på olika sätt förbättra situationen för de personerna. Därför kommer vi att genomföra en omfattande översyn av hela sociala sektorn och de olika huvudmännens roll i relation till varandra.

 

Den offentliga ekonomin är god. Men vid det här laget borde nog alla inse att nu krävs mera återhållsamhet. Vi vet att den goda utvecklingen inte kan hålla i oändlighet och det gäller att se till att vår ekonomi också är uthållig på lång sikt. I programmet föreslås ett mer långsiktigt grepp om den offentliga ekonomins utveckling.

 

Inom självstyrelsepolitiken och EU-politiken handlar det verkligen om att vara målmedveten och tänka långsiktigt. I dag ser vi följder av beslut som fattats för länge sedan när det gäller EU-frågorna. Snuset och vårfågeljakten är bra exempel på att vi nu när vi snart skall få ta ställning till det nya reformfördraget skall tänka efter före. Vi skall noggrant analysera vilka ytterligare förskjutningar av vår behörighet som kan bli följden av reformfördraget. Politik är som ett maratonlopp. Det krävs seghet och uthållighet för att nå målet. Alldeles särskilt gäller det för arbetet med självstyrelsepolitiska frågor och inom EU-politiken.

 

Hållbar utveckling handlar också om tre viktiga och sammanhängande delar: ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

 

För att ta ett första steg i riktning mot ett hållbarhetstänkande då beslut fattas i förvaltningen har vi planerat ett särskilt framtidsråd bestående av berörda ledamöter och tjänstemän som skulle bereda utvecklingsfrågor inom olika politiska områden ur ett hållbarhetsperspektiv. Områden som t.ex. kan bli föremål för beredning med ett hållbarhetsperspektiv är trafikfrågor, grön tillväxt, näringslivsfrågor och miljöfrågor.

 

När det gäller klimatförändringen är den en av de världsomspännande hoten. Vi kan bidra med vår lilla del och arbeta för en annan, mer uthållig väg. I en klimatstrategi anges åtgärder för hur vi skall jobba, en klimatstrategi som vi har för avsikt att också arbeta in i det miljöpolitiska programmet. Vi kommer också att anta en energiutvecklingsplan, där energiutvecklingslinjen är att Åland borde bli alltmer självförsörjande.

 

Förutom det stora hotet som klimatförändringen innebär är det andra fokuserade miljöområdet Östersjön. Det föreslås ett ordentligt grepp om miljöfrågorna. Tonvikten skall ligga vid en positiv tillämpning. Vi vill uppmuntra enskilda personer att göra kloka miljöval. Vi vill öka insikten om allas vår möjlighet att påverka utvecklingen. Men vi vill också att de som berörs av olika åtgärder skall vara med och påverka utformningen av strategierna.

 

Utveckling. Lärande, det livslånga lärandet, där grundutbildningen är plattformen.

Vi har ett omfattande program när det gäller hela utbildningssystemet. I grundskolan läggs grunden för det som allmänt kallas det livslånga lärandet. Ungdomarna skall ha beredskap att möta nya utmaningar, nya möjligheter. I dag är det inte längre så att man har en utbildning och följer den hela livet;  nya möjligheter dyker upp, det måste finnas en flexibilitet. I skolan skall ungdomar beredas för att möta nya utmaningar och kunna agera och tänka flexibelt. Kunskap handlar mera om en specialisering, en fördjupning. Vi vill inom högskolans ram titta på de olika områdena och vill också satsa på att spetskompetenser utvecklas. Vi föreslår en genomgång av hela organisationen och en utvärdering av verksamheten.

 

Den brist eller svårighet att få tag på personal inom hälso- och sjukvården visar just på kunskapsområdet, hur viktigt det är att vi har beredskap att på många olika sätt möta de krav som ställs från samhällets sida. Också praktiskt kunnande är en väldigt viktig utvecklingsdel i vårt program. På olika sätt vill vi satsa på yrkesutbildning, på olika kunskapsområden. Där vill vi understryka att man genom att använda läroavtalssystem i större utsträckning också kunde stärka arbetsmarknadens krav på kompetens och kunskap inom väldigt många olika områden.

 

Hantverksskolan ger specialkunskaper; särskilt vill vi rikta in specialkunskaperna på form och design. Lagtinget har i olika omgångar diskuterat hantverkskolans varande eller icke varande. Vi föreslår att ett hantverkscentrum utvecklas i Kastelholms kungsgård, såsom lagtinget beslöt för ett tag sedan, men vi föreslår också att hantverksskolan skall skötas i samhällets regi och att folkhögskolan administrerar verksamheten. Fram till dess att Kastelholms kungsgård är färdigt renoverad kommer också hantverksskolan att vara förlagd i folkhögskolan; därefter kommer vissa delar av hantverksskolan att flyttas till hantverkscentret.

 

Företagande. Enskilda människors egen verksamhet, människors kreativitet, ligger till grund för utvecklingen av företagandet. Samhällets roll är att se till att det finns fungerande system, att det finns infrastruktur. Där spelar utbildningen, bostäder, samhällsservice och kommunikationer en stor roll. Vi vill också se över möjligheterna för andra åtgärder från samhällets sida och undersöka möjligheten att med skatteliknande instrument stöda olika former av företagande; särskilt vill vi se på problemet med generationsskiften, vi vill understryka kvinnligt företagande och regionala satsningar. Nya tjänsteföretagare är också någonting av framtiden. Tjänsteföretagare inom områden som friskvård, hantverk och design, olika kunskapstjänster.

 

Inom självstyrelsens ramar vill vi utveckla det åländska samhället. Det är väldigt viktigt vad vi kan göra för de åländska medborgarna inom självstyrelsens ramar. Självstyrelsen är ett bra system för hur vi kan föra utvecklingen vidare i en positiv riktning. Vi föreslår att en konstitution inrättas och vi vill se över självstyrelselagen. När det gäller självstyrelselagen har det i olika omgångar väckts förslag om att man borde titta över själva strukturen av lagen. Det finns olika syn på hur en ramlag kunde fungera. Men det finns också frågor som berör EU, t.ex. internationella fördrag och Ålands inflytande över internationella fördrag. Det finns jordbruksfrågor med föråldrade bestämmelser.

 

När det gäller beskattningsbehörigheten anger vi en plan för hur vi vill jobba under de kommande fyra åren. Den bygger vidare på det arbete som gjordes i den parlamentariska kommittén där vi enades om en utredning av en beskattningsbehörighetspåverkan på det åländska samhället. Efter att den utredningen är klar kommer ett lättillgängligt material att sammanställas av alla de utredningar som hittills har företagits och ett meddelande kommer att ges till lagtinget. Vi inleder också diskussioner med landets regering för att pröva vilka olika möjligheter som kan finnas i framtiden.

 

Hela Åland, ”Naturen, kulturen, människorna och djuren”. Ofta tänker vi på regionerna när vi pratar om hela Åland, och vad är regionerna och vad är hela Åland? Ja, det är just vi människor som finns i de olika regionerna. Det är kulturens roll i hela vårt samhälle och det är naturen och miljön. Vi vill understryka styrkan i de olika regionerna. Vi ser Åland som en helhet där de olika regionerna i samverkan ger just den speciella styrka som är Åland. Det betyder också, av nödvändighet, att de regioner som är sämst utsatta också behöver extra åtgärder. Därför har vi ett skilt avsnitt om skärgårdsutveckling, där vi understryker skärgårdsnämndens status; vi föreslår att skärgårdsnämnden också skulle bli ett remissorgan och vi vill fortsätta utvecklingen inom Företagsam Skärgård.

 

Kommunerna ger garantier för service också i glesbygden. Den ger garantier för nära service, den ger garantier för närdemokrati.

 

Handlingsprogrammets struktur är uppbyggt på det sättet att först kommer fyra övergripande fokuserade områden, där vi särskilt vill lyfta upp självstyrelsen. Inom självstyrelsen kommer olika externpolitiska frågor. Vi fokuserar mycket på demilitariseringen och neutraliseringen samt på vilket sätt vi skall utforma våra gemensamma strategier, landskapsregering och lagting tillsammans. Det andra fokuserade området är hållbar utveckling. Hållbar utveckling har jag redan berört. Det tredje fokuserade området är demokratifrågor och där ingår allt som har med personal, information, jämställdhet och integration att göra.

Vi föreslår också att vallagen skulle ses över att vallagen skulle ses över under den här perioden. Frågan har väckts om strukturerna för valet, tidpunkten osv. Vi skulle gärna också se över riksdagsvalet, men det kanske är en fråga som man får fundera vidare på hur man kan gå tillväga där.

 

Det fjärde fokuserade övergripande området är regionerna.

 

För att dra upp strategier inom de stora övergripande områdena har vi diskuterat en möjlighet att införa ett nytt system för överläggningar. Alla dessa områden är sådana områden som berör flera ledamöter i landskapsregeringen och flera tjänstemän. Där tänker vi oss att strategiska diskussioner skall föras i de s.k. framtidsråden.

 

Det finns många delar i handlingsprogrammet som jag förstås inte kan gå in på. Det här är ett axplock och jag ser fram emot att ytterligare få precisera enskilda frågor under måndagens debatt.

 

Herr talman!

Jag vill presentera mitt förslag till landskapsregeringssammansättning:

 

 

 

 

 

Herr talman!

Jag vill också anföra en rättelse, nämligen att lagberedningen också faller under lantrådet.

 

Herr talman!

Härmed överlämnar jag mitt förslag till landskapsregeringssammansättning jämte handlingsprogram.

 

TALMANNEN: Rättelsen antecknas.

 

Ärendet kommer att bordläggas. Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum måndagen den 26 november 2007. Kan förslaget omfattas? Omfattat. Ärendet bordläggs således till plenum den 26 november.

 

Lagtingets nästa plenum är måndagen den 26 november kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.10.10).