Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Det är lätt att säga i jakten på opinionen att byråkratin inom landskapsförvaltningen är för stor, att det finns för många tjänstemän och det ena med det andra. Sådant hör till vardagen.

Sanningen är ibland den motsatta. När det gäller centralförvaltningen kan vi inom finans- näringsutskottet på nära håll följa de dagliga ansträngningarna inom för självstyrelsen helt centrala områden. Vi har tidigare pekat på nödvändigheten av att ha tillräcklig kapacitet för att hantera de allt fler och allt mer komplicerade EU-ärendena. Vår lagberedning är spänd till bristningsgränsen och blir ibland den flaskhals en självstyrelse egentligen inte har råd med.

I arbetet med förslaget till en temporär ändring av tidpunkten för landskapets årsredovisning är mönstret detsamma. En rätt liten förvaltning har att hantera ett komplicerat ekonomiskt system och behöver i stort sett varje dag på året för att mäkta med. Personligen är jag välbekant med den privata sektorn och alla dess fantastiska tjänstemän och arbetsmyror som inte alltid syns men som gör att vardagen fungerar. Inom den centrala förvaltningen av vår självstyrelse har vi minst lika skickliga yrkesmänniskor. De är noggranna med detaljer men ändå tillräckligt vidsynta för att begripa helheten och det är det inte alla som klarar av.

Just nu är finansavdelningen, alltså den del av vår självstyrelse som ser till att verksamheterna i ekonomiskt avseende snurrar, mitt inne i en omfattande förändringsprocess. Ett nytt ekonomisystem är under arbete och ett helt nytt budgeteringssystem är klart. Det sistnämnda blir snart högaktuellt i denna sal då budgeten för år 2015 ska debatteras. Vi får alla vänja oss vid en ny slags vardag. I vart fall med de finanspolitiska glasögonen på näsan.

Nästa år träder även den nya finansförvaltningslagen i kraft vilket bland mycket annat innebär att landskapets bokslut och landskapsregeringens berättelse ska föras samman i en årsredovisning. Det är väldigt bra och skapar bättre översikt och transparens gentemot medborgarna. Att som hittills hantera de två storheterna vid skilda tidpunkter har saknat både huvud och fötter, enligt min, från det privata näringslivet formade mening.

Vid sidan av denna förändring blir det nya ekonomisystemet också gemensamt med ÅHS vilket verkligen är på tiden. Att hålla två olika system för så sammanlänkade organisationer har inte varit rationellt. Ett gemensamt ekonomisystem är ett stort steg mot en mer samordnad ekonomiförvaltning.

Man kan mot bakgrund av detta fråga sig varför finansavdelningen inte tidigare tagit sig samman och gjort vad varje företag ständigt måste göra: rationalisera, effektivisera och begripliggöra. Det är skäl att gratulera finansministern Roger Nordlund och hans synnerligen kompetenta personal till att detta arbete nu genomförs.

Med denna lilla förklarande inledning är kärnfrågan nu om det är okej att denna lilla ekonomiförvaltning får lite längre tid på sig det första året att färdigställa denna nya årsredovisning. Istället för att den ska vara klar per den sista februari ber man om tid till som mest den sista juli nästa år. Året därpå, alltså 2016, ber man om en kortare förlängning och tid till och med den sista april. Med denna tillfälliga justering undviker avdelningen och tjänstemännen att bli lagbrytare såvitt man av de skäl jag tidigare lyft fram inte får fram alla siffror i tid. Finans- och näringsutskottet har hört de närmast inblandade och ansvariga och hyser förståelse för hur komplext arbetet med att anpassa redovisningssystemen till den nya lagen är. Detta handlar inte om politik utan om administration. Majoriteten tycker därför det är rimligt med fem respektive två månaders anstånd med redovisningen i förhållande till den nya lagen. Vi skulle självklart inte misstycka om arbetet gick att göra färdigt snabbare och har också skrivit det i betänkandet.

Det är dock, enligt samma utskottsmajoritet, viktigare att den första årsredovisningen blir så bra som möjligt än att den publiceras snabbt. Detta är inget kortsiktigt hafsverk, resultatet av den första årsredovisningen visar vägen för de följande och det kommer en dag kommande lagting att tacka oss för. Vår ekonomiska redovisning har lämnat mycket att önska och det är nu dags att skapa klarare underlag för framtida beslut.

Mot denna bakgrund föreslår utskottets majoritet att lagförslaget antas oförändrat. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Alla partier ändras förstås över tid. Centerns nya mantra att offentlig sektor är för liten förvånar mig lite trots allt. Senaste måndag hade vi, en våning ner, en partiledardebatt där centerns ordförande sade, vilket han har sagt många gånger, att den offentliga sektorn är redan nu för liten. Det är inte så mycket man kan göra. Nu noterade jag också att ltl Jörgen Pettersson sade samma sak, det är för lite personal.

De områden som ltl Pettersson nämner har jag förståelse för att man behöver förstärka. Pettersson uttryckte sig väldigt generaliserat, menar ltl Pettersson att det är för lite personal överallt? Om det inte är så, menar Pettersson att det inte går att prioritera? Det han just läste upp så uttryckte han sig att det är för lite personal i offentlig sektor. Tittar vi på siffrorna så ligger vi nästan 10 procent högre här på Åland än i Finland.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Tack för den vänliga frågan, ltl Anders Eriksson. Att det skulle vara för lite folk i den offentliga sektorn, det måste vara påhittat av ltl Eriksson själv. Jag nämnde uttryckligen centralförvaltningen och de avdelningar som nu direkt har att göra med planerna på denna nya årsredovisning. Jag nämnde också lagberedningen, vilket i denna sal flera gånger har sagts att där behöver man hålla ordning så att man hinner med alla implementeringar i förhållande gentemot EU. Man måste komma ihåg att dessa tjänstemän i centralförvaltningen, observera i centralförvaltningen, många gånger har att hantera ett helt land egentligen. Det är det som Åland i vissa avseenden är gentemot den Europeiska Unionen till exempel.

Ltl Anders Eriksson, replik

I min replik sade jag också att de områden som Pettersson pekade på hade jag förståelse för.

Om centern inte tycker att offentlig sektor generellt är för liten så är min följdfråga; menar man att det i så fall inte går att prioritera? Någonting måste man ju göra. I kärnverksamheter behöver man absolut se till att det finns tillräckligt med resurser. Från Ålands Framtid har vi många gånger pekat på lagframställningarnas kvalitet och att lagberedningen synbarligen har varit för pressad, även när det gäller de enheter som faktiskt ska jobba med självstyrelseutveckling. Vi kommer att återkomma till detta i nästa ärende, där finns det säkert behov av förstärkning. Om man tittar generellt så finns det nog ändå mycket man kan göra. Om jag förstår ltl Pettersson rätt så menar han att det är svårt att prioritera. Det var väldigt svepande formuleringar.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Den här frågan handlade uttryckligen om temporär ändring av tidpunkten för landskapets årsredovisning. Den offentliga sektorn som sådan berörde jag bara ytligt. Jag gick specifikt in på att den avdelning, som nu har att hantera denna årsredovisning, behöver mer tid för att få den i form och för att den ska bli bra första gången.

När det gäller den offentliga sektorn så finns det säkert mycket att göra. Jag tycker att det är intressant att det parti som kräver femprocentiga nedskärningar rakt över plötsligt hittar vissa avdelningar där man borde utöka. Det förefaller mig inte särskilt vare sig konstruktivt eller uthålligt på lång sikt. Man kunde rent av prata om lite populism kanske?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att finansutskottets ordförande höll ett utmärkt anförande. I sak har jag precis samma uppfattning. Vi ska behandla det här ärendet så som utskottet föreslår.

Jag kanske ändå dristar mig till vara lite skeptisk till hänvisningen till den privata sektorn. Jag uppfattade det lite som om det var normen för all god redovisning här i världen. Är det faktiskt adekvat att jämföra med den privata sektorn? Vi har väl inte ett enda företag på Åland, möjligen något rederi, som kan jämföras med landskapet och dess budget och verksamhet i frågan om budgetens omfattning men inget vad gäller verksamheternas mångfald? Är det ett sätt att försöka säga att den här förvaltningen inte är tillräckligt effektiv? I så fall tycker jag att det var en dålig jämförelsegrund.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för frågan ltl Sundback. Jag uttryckte mig nog luddigt i sådana fall. Det var verkligen inte avsikten. Jag ville begripliggöra för alla som ibland säger lite svepande att offentlig sektor är för stor och att det händer för lite. Just den centralförvaltning som vi har att hantera i det här fallet med landskapets årsredovisning är verkligen världsklass på väldigt många sätt. Jag ville jämföra centralförvaltningen med den privata sektorn som allt som oftast förs fram som ett jämförelseobjekt. Jag har sett hur de arbetar i denna centralförvaltning när det gäller ekonomiska system. Det är precis som ltl Sundback säger; det finns få företag som ens har ett uns av den spännvidd och den räckvidd i ärenden som hanteras i denna förvaltning.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack för det. Det är just det som jag menar, det är lite att jämföra äppel och päron. Det kanske kunde ha varit konstruktivt och t.o.m. fantasifullt att jämföra med förvaltningar som vi ofta annars gör, till exempel med Färöarna. Frågan handlar egentligen inte om det, vilket utskottets ordförande redan sade. För min del kunde den här diskussionen avföras. Jag är bara lite irriterad över att man ständigt framhåller den privata sektorn som nästan felfri och gudomlig. Det finns nog problem där också.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Just i den här frågan uttryckte sig nog sannolikt ltl Sundback bättre än vad jag gjorde.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Pettersson redogjorde för årsredovisningen och hur den görs. Jag tror att problemet ligger i att årsredovisningen innehåller bokslutet. Här är väl dilemmat med det nya ekonomisystemet. Man vill också säkra tiden för att få ett relevant bokslut på plats. Vi bör komma ihåg att år 2015 vill man ha förlängd tid till juli för att få med bokslutet i årsredovisningen. Däremot görs årsredovisningen för 2014 enligt det gamla systemet. Det nya ekonomisystemet med budgetupplägget kommer 2015. Det går lite stick i stäv. Det första året där man gör enligt det gamla systemet vill man ha längre tid än det andra året när man gör enligt det nya systemet. Detta för att klargöra litet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det är alldeles riktigt som ltl Asumaa säger. Om man en gång gör den här förändringen så är det lika bra att göra den ordentligt, tydligt och rejält med en gång. Det handlar om en förlängning, som avdelningen har begärt, om fem månader det första året och två månader det andra året. Om man har i beaktande hur stor förändring som faktiskt sker när det gäller ekonomisk redovisning så tycker jag att detta handlar om administration, inte politik och då ska man lyssna till dem som gör arbetet.

Ltl Tony Asumaa, replik

Ltl Pettersson kanske sade det ännu tydligare än vad jag sade. Det första året kräver man fem månader när man ska göra bokslutet enligt det gamla systemet och det andra året två månader när man ska göra det enligt det nya systemet. Det går fortfarande lite stick i stäv.

Vad gäller lagtingets uppgifter så godkänner vi budgeter, vi antar lagar och sedan ska vi se hur budgeten följdes upp. Nu riskerar 2014 års bokslut, som ingår i årsredovisningarna, att eventuellt inte kunna hanteras i lagtinget före vi har nyval nästa höst. Det kan hända att det nya lagtinget får upprätta ett nytt bokslut för 2014 om vi inte hinner behandla det. Det finns en uppenbar risk för det nu.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag får konstatera att medan majoriteten i finans- och näringsutskottet har ansett att detta handlar om mer administration än politik så får jag uppfattningen att ltl Asumaa tycker att politiken här är viktigare än administrationen.  Jag får inte riktigt detta att gå ihop. Skulle detta lagting tidigare ha gett mera anslag till finansavdelningen så att de skulle ha haft mera resurser så kunde man möjligen ha kunnat göra mera också. Så har inte skett, nu är vi där vi är. Det här arbetet som faktiskt borde ha påbörjats åtminstone under förra perioden är gjort och det tycker jag att vi ska vara glada över.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Arbetet med att reformera ekonomiförvaltningen i landskapsförvaltningen gjordes ingående under den förra mandatperioden. Det är inte alls som ltl Pettersson sade. Det exemplifieras allra bäst av reformen i finansförvaltningslagen som sattes med i regeringsprogrammet för regeringen Viveka Eriksson. Det arbetet fullföljdes genom att finansförvaltningslagen förnyades. Det grundläggande i det arbetet var det faktum att vi skulle skapa ordning och reda i ekonomiförvaltningen. En viktig del var att vi skulle sammanföra landskapets bokslut med landskapsregeringens berättelse till en årsredovisning som skulle levereras till lagtinget i sådan god tid att man kan utnyttja arbetet och resultatet av årsredovisning i kommande års budgetarbete.

Till min besvikelse ser jag att vi uppenbarligen har en majoritet i lagtinget som inte tycker att det här är viktigt längre.

Det som föreslås betyder att resultatet av årsredovisningen, diskussionen i lagtinget med anledning av detsamma så där kommer inte budgetarbetet 2016 att finnas med i budgetens beredning, inte i landskapsregeringen, inte ute på avdelningarna och ingenstans. Jag anser att det här är en allvarlig försämring av de målsättningar som den dåvarande landskapsregeringen och det dåvarande lagtinget hade att skapa ordning och reda i dessa saker.

Vi ska komma ihåg att också det här lagtinget har 2012 stränggerat tidpunkten för när årsredovisningen borde fastställas och antas av landskapsregeringen. Tiden sattes till februari, men nu skjuter man det här framför sig så att det här lagtinget inte längre ska kunna behandla årsredovisningen för 2014 på så sätt att det arbetet kan påverka budgetbehandlingen för 2016, inte landskapsregeringens beredning i varje fall.

Kanske en något för lång kommentar till det som utskottsordförande sade i sin presentation av betänkande. Det här lagförslaget var lagförslag nr 15 av totalt 16 som levererades av landskapsregeringen under lagtingsåret 2013-2014, det lagtingsår som tog slut här i månadsskiftet mellan oktober och november. Det är en klar och tydlig minskning av lagframställningar levererat av landskapsregeringen jämfört med genomsnittet för de fyra tidigare åren där man i genomsnitt levererade 24-26 upp till 29 lagframställningar. Under förra året blev det bara 16 lagframställningar. Märkväl, det var det år då landskapsregeringen, enligt egen utsago, skulle leverera ett världsrekord i reformer.

Nåja, lagstiftning är ju förstås inte bara kvantitet, det är också kvalitet. Tyvärr, lagförslag nr 15 fyller heller inte, enligt vår uppfattning, normerna för god kvalitet. Det här är snarast ett resursslöseri. Man tar till lagberedningsresurser för att ändra på det som är meningen att man ska göra. Vi vet alla hur det fungerar med lagberedningsarbetet. Man ska politiskt göra en beställning vid lagberedningen. Man gör en lagframställning, den ska diskuteras, lagtinget ska hantera det i remiss och utskottet ska behandla det. Det normala är ju att lagar på något sätt ska förbättra tillvaron, i vårt fall för ålänningarna. Det här förbättrar inte på något sätt tillvaron för ålänningarna, men vi har satt ner resurser på det här. Till den här delen kombineras en svag kvalité av lagframställning och det lilla antal lagframställningar som levererades under förra året.

Lagtingets huvudsakliga uppgifter är tre stycken; 1) att stifta lagar, 2) att anta budgetar och 3) att utföra en parlamentarisk kontroll över landskapsregeringen. Nu använder sig landskapsregeringen av nr 1, man ger förslag om att stifta en lag som minskar lagtingets möjlighet att utföra nr 3, den parlamentariska kontrollen, genom att skjuta på hanteringen av att årsredovisningen till ett senare tillfälle.

Om vi riktigt tänker noga på hur det praktiska arbetet i lagtinget fungerar så stämmer det som ltl Asumaa sade. Om landskapsregeringen tillåts, med det här lagförslaget, att leverera årsredovisningen för finansåret 2014 inom juli månad nästa sommar, då kommer årsredovisningen tillsammans med landskapsrevisionen om densamma att levereras till lagtingsbehandlingen i september 2015. Om knappt ett år. Det här skulle innebära att lagtinget har två till tre veckor på sig att remittera ärendet, utskottsbehandla och komma tillbaka för fastställande och beslutsfattande i lagtingets plenisal. Om det just då finns andra ärenden som kräver finans- och näringsutskottet uppmärksamhet så kan det betyder att den här frågan inte hinner behandlas i lagtinget. Då går det så tokigt att årsredovisningen för finansåret 2014 kommer att förfalla i lagtinget hösten 2015 då ett nytt lagting återväljs. Det kan då innebära det underliga att ett nytt lagting med en ny landskapsregering kommer att på ett nytt förslag av landskapsregeringen få behandla årsredovisningen 2014 under senhösten 2015. Då är det här ärendet färdigt för länge sedan att aktiveras eller föras till Ålands museum.

Enligt vår uppfattning är det här inte ett gott sätt att hantera lagberedningsresurser. Det är inte ändamålsenligt att sysselsätta lagtinget med ärenden där vi fördröjer och försämrar de syften som den tidigare beredningen av finansförvaltningslagen hade.

När vi kommer till detaljbehandlingen så kommer vi därför att föreslå en ändring mot utskottsmajoritetens ställningstagande.

Vi accepterar för vår del att vi har en liten övergångsperiod med tanke på det som finansministern och utskottsordförande sade. Nya system kan behöva lite mera tid. Vi accepterar att man för finansåret 2014 och 2015 kan få tid på sig att fastställa årsredovisningen inom april därpå följande år. Däremot accepterar vi inte att man följande år levererar årsredovisningen i juli.

Om man i landskapsregeringen fastställer årsredovisningen för dessa två i april så hinner lagtinget behandlar ärendet under våren och sedan fastställa det med säkerhet i september.

I reservationen som vi har fogat till betänkandet framgår vår synpunkt på detta med all tydlighet. För att det ska bli riktigt korrekt och tydligt i lagparagraf så har ni högt värderade kollegor ett förslag i skrift framför er. Förslaget går ut på att ändra förslagets 19a § på det sätt som det lyder i skrift i det utlämnande exemplaret. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! När jag lyssnar på ltl Perämaa så kommer jag osökt att associera till Muminpappan. Han tycker att hans liv är ganska tråkigt, så han drömmer om stora hemska saker som ska hända, katastrofer. Så är det lite med ltl Perämaa i den här frågan. Han tror att världen nästan ska gå under om den här lagen träder ikraft. Vi har fått höra allt förskräckligt som det här bygger på och vad det kan leda till. Jag är verkligen besviken.

Det är som om liberalernas oppositionspolitik nu mera går ut på att ha någon slags i tidsrevision av allt som regeringen gör. Vad som inte har skett då, vad som har lovats att ska ske osv.

Juli betyder inte att man inte kan komma inom april till lagtinget med det här ärendet, som ltl Perämaa vill.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om man i lagen skulle säga att man inte behöver komma med någon årsredovisning överhuvudtaget så kunde man ju ändå komma med en årsredovisning förstås.

Det oppositionsarbete som liberalerna utför, i kraft av den position vi har här i lagtinget, är ett viktigt arbete. Det är vår uppgift är parlamentariskt också vara med i det arbete som utförs i landskapsregeringen. Nu visar sig, enligt vår uppfattning med all tydlighet, att det som skulle vara ett år med världsrekord i reformer ledde till ett sällsynt lågt antal lagframställningar och där en av lagarna är en sådan produkt som inte förbättrar för ålänningar överhuvudtaget. Jag tror att de flesta andra tycker att det är viktigt att någon utför oppositionsarbetet, oberoende av vad socialdemokraternas gruppledare säger.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ltl Perämaa talade om att regeringen inte tycker det är viktigt mera med årsredovisningar, att lagtingets kontrollmakt skulle sättas ur funktion och om alla möjliga dramatiska parlamentariska katastrofer som ska inträffa om den här lagframställningen godkänns. Det var något av det mest överdrivna jag har hört. Det är klart att både opposition och majoritet har samma ambition. Det har ju att göra med praktiska frågor. Om oppositionen fortfarande tycker att det här är så nonchalant så ställ då ett misstroende på basen av den här frågan och om allt det hemska som ltl Perämaa och liberalerna tror att ska hända på grund av detta.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! En årsredovisning ska göras oberoende om man gör den fram till en tidpunkt i april eller om man gör den till en tidpunkt i juli. Det är lika mycket arbete oberoende.

Finansavdelningen gör inte allt det här arbetet. Via redovisningsbyrån gör man förstås sifferdelen. Det är respektive avdelning som utformar grunden till den skriftliga delen av årsredovisningen, tidigare landskapsregeringens berättelse. Det finns inte några goda skäl till att fördröja det här. Det avviker med all tydlighet mot den diskussion och den avsikt som lagtinget hade då när man gjorde en reform av finansförvaltningslagen. Målet var att vi skulle få ordning och reda. Vi skulle ha en årsredovisning som på ett tydligt sätt kan påverka beredningen av kommande års budget. Nu kliver vi tillbaka från detta och det är i förlängningen ett förhindrande av lagtinget att utföra den parlamentariska kontroll som absolut behöver göras.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Perämaa återkommer flera gånger till uttrycket ordning och reda. Jag vilja tillägga ordning, reda och kvalitet i det arbetet som man utför. Det är också väldigt viktigt för att lagtinget sedan ska kunna göra en bra bedömning av hela årsredovisningen inklusive bokslutet.

Verkligheten är ju, precis som ltl Perämaa väl känner till, att vi har lagt fram en helt ny budgetstruktur till lagtinget för debatt, vi har gått in för ett helt nytt ekonomisystem, vi har alla möjligheter att samarbeta och utvecklingen som det innebär. Detta är ett stort förändringsarbete som anstränger avdelningen. Det kommer också vara ansträngt i början på 2015 för att få de här systemen att fungera och att sammanfoga de olika systemen. Därför har vi bett om en viss förlängning för att kunna uppnå just detta; ordning, reda och bra kvalitet i det arbete som man presterar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Vi har den bestämda uppfattningen att den parlamentariska kontrollen här i lagtinget är ett ytterst viktigt element att förmå landskapsregeringen att just idka ordning och reda. Det må sedan vara vilka frågor som helst, lagberedning, ekonomi eller ren förvaltning. Om den parlamentariska kontrollen åsidosätts så kommer det i förlängningen att försämra kvalitén. Den parlamentariska kontrollen är en grundbult som vi lever efter och ska leva efter. Att lämna årsredovisningen i juli månad betyder att lagtinget debatterar årsredovisningen och fattar beslut långt in på andra halvan av året, ungefär samtidigt som landskapsregeringen leverera ett budgetförslag för något som ska ske två år senare. Möjligheten att via kontrollen påverka den ekonomiska utvecklingen försämras allvarligt.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Landskapsregeringen kommer att använda sig av total öppenhet gentemot lagtinget och den åländska befolkningen när det gäller bokslutet och hela redovisningen. Jag tror att det ligger ännu mera i landskapsregeringens intresse än vad det ligger i oppositionens intresse att visa redovisningen och bokslutet för 2014, eftersom boksluten oftast tenderar att vara mera positiva än de budgetar som vi lägger fram.

Det ger en liten konstig känsla när man från finansavdelningen ger exakt det som lagtinget vill ha; ny budgetstruktur och ett förnyat ekonomisystem så att vi ska vara på vågens framkant, så visa då också lite respekt mot tjänstemännen. Ge tjänstemännen en möjlighet att göra ett bra arbete.

När ni skrev den nya finansförvaltningslagen så tror jag att ni kanske tänkt att det är ”business as usual”, men nu har det verkligen varit en förändring och en utvecklingsprocess, och då krävs det lite mera arbete och kanske förmåga att tänka lite större också.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi har den största respekt för tjänstemännens kapacitet och kunskap. Vi tar striden mot den politiska trögheten. Det här är faktiskt en beställning av den politiska landskapsregeringen att man via lagberedningen ska göra det möjligt att skjuta på hanteringen av årsredovisningen långt in på året efter det finansår som är aktuellt.

Det känns som att det här är ett åsidosättande av den parlamentariska kontrollen. Det är ytterst allvarligt i sig. Vicelantrådet sade här att det ligger i landskapsregeringens intresse att så tidigt som möjligt komma med en årsredovisning, men ändå föreslår man att man ska komma senare med den.

Vi får verkligen hoppas att bokslutet blir bättre än budgetarna. Allt annat vore katastrofalt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! I en replikväxling nämnde ltl Mats Perämaa att arbetet kring årsredovisningen inte förbättrar för ålänningarna överhuvudtaget. Jag förstod inte riktigt det där. Enligt min uppfattning så förbättrar detta för ålänningarna något alldeles oerhört. Arbetet med den nya finansförvaltningslagen, efterverkningarna, de nya systemen och den nya redovisningen kommer att göra allt mycket mera transparent och därmed mer begripligt, vilket behövs om man hör på debatten som äger rum i denna sal.

Man utgår ifrån att detta, till följd av verkningarna av den nya finansförvaltningslagen, mer handlar om administration än politik. Jag har erfarit under hörandet i finans- och näringsutskottet att det har funnits en stark vilja, från den avdelning som ska hantera denna nya årsredovisning, att få mera tid på sig. Jag undrar vad ltl Perämaa har erfarit under denna behandling?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! En sak står i reservationen, det är förstås hovsamt skrivet, och det är vad vi har erfarit. Det står längst ner ”under utskottsarbetet har vi reservanter erfarit att denna temporära ändring av tidpunkten av årsredovisningen är oändamålsenligt sett ur landskapsrevisorernas synvinkel.” Det är en sak som vi har erfarit.

Jag fortsätter att hävda att denna förändring inte på något sätt förbättrar för ålänningarna. För att en årsredovisning ska vara intressant så bör den tidsmässigt ha så nära koppling som möjligt med själva verksamhetsåret som man redovisar för. Att man kommer med en årsredovisning tre och ett kvarts år efter att året har tagit slut kommer att göra att frågan känns närmast historisk för ålänningarna och också för det här lagtinget.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag vill gärna påminna ltl Perämaa om att vi ägnar oss åt långsiktigt samhällsbygge. Världen består av mer än år 2015. Det kommer år efter det, det kommer decennier efter det och det kommer århundraden efter det, vilket vi nu tycker att är en grund för genom att ha en årsredovisning som både är begriplig och lätt att ta till sig. Vi säger att första året är det okej att få lite längre tid på sig. Hur hemskt kan detta egentligen vara?

Ltl Perämaas sade att landskapsrevisionen möjligen har tyckt det ena eller det andra. Mig veterligen är det inte de som tar fram årsredovisningen. Det är lättare att hamra på spik om någon annan står med tummarna eller hur det var.

Jag tycker att ltl Perämaa insinuerar att avdelningen inte gör tillräckligt mycket, inte tillräckligt snabbt och inte tillräckligt bra. Är det verkligen möjligt?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag skulle snarare säga att min motparts, utskottsordförandes, enda möjlighet är att försöka misstänkliggöra våra ställningstaganden, att det skulle vara ett angrepp på tjänstemännen när vi pratar om ordning och reda i finansförvaltningen. Vi vill inte att en årsredovisning ska hanteras närmare nyåret eller under det andra halvåret, sent på året efter att själva finansåret är genomlevt. Det är inte alls att misstänkliggöra tjänstemännen. Det här är en ren och klar åsikt om att den politiska landskapsregeringen borde se till att få saker och ting gjorda såsom lagarna ligger istället för att lägga ner arbete, tid och lagberedningsresurser på att skjuta på de datumen på ett sätt som gör det sämre för ålänningarna. Det försämrar för lagtinget att utöva parlamentarisk kontroll. Det här är rent ut sagt ett mycket dåligt förslag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Ltl Perämaas anförande och förslag förvånar mig faktiskt. Som tidigare finansminister så tycker jag att ltl Perämaa borde vara den första att inse att det finns en orsak till detta. Den orsaken borde han förstå. Nu bygger han upp ett scenario där följande landskapsregering och följande lagting ska göra upp ett nytt bokslut och godkänna det.

När det kommer att behandlas i september så tror jag att finans- och näringsutskott, där ltl Perämaa själv sitter, kommer att prioritera frågan och se till att man får det godkänt.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det får vi väl se, det beror på. Det finns en viss lagtingsordning för hur man ska behandla saker. Ligger det lagframställningar i utskottet, t.ex. den sociala reformen av landskapsandelar som ska genomföras, då ska detta hanteras före. Det kan också finnas förslag om tilläggsbudgeter och då kanske det inte blir så enkelt att prioritera att behandla årsredovisningen före lagar och tilläggsbudgeter som gäller framtiden. Istället menar ltl Eliasson att vi ska gräva ner oss i detta som börjar vara historia vid det laget. Jag är inte riktigt så säker på att det kommer att gå på det sättet. Oberoende om vi hinner hantera det eller inte så kommer frågan inte att ha någon möjlighet att påverka det budgetförslag som landskapsregeringen för 2016 redan är i fas med att börja mangla och klubba.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Svara då hellre på min första fråga, ltl Perämaa! Inser inte ltl Perämaa, som tidigare finansminister, att det finns en orsak till att man begär detta av lagtinget? Den orsaken hänger naturligtvis samman med att man håller på med ett stort reformarbete. Tycker inte ltl Perämaa att det är viktigt att man första gången gör det på ett bra sätt så att man har en plattform att bygga vidare på? Tycker inte ltl Perämaa så? Kan han inte inse orsaken?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! I så hög grad att vi accepterar att man avviker från finansförvaltningslagens stadganden om att årsredovisningen ska lämnas in i februari. Vi accepterar april, två månader senare. Vi har hört speciellt finansavdelningens tjänstemän som har sagt det här. Däremot hade utskottsordförande erfarit att man nog ser möjligheten att kunna leverera redovisningen tidigare än inom juli månad i varje fall. När vi hör sådana besked, vilket utskottsordförande sade att man hade erfarit, så då kunde man ta fasta på det och se till att arbetet blir gjort. Vi har erfarit från landskapsrevisionen att det här är oändamålsenligt, precis som det står i reservationen. Man kunde lika gott ta fasta på det. Det här stämmer inte överens med de ambitioner som också ltl Eliasson, som tidigare minister, hade med finansförvaltningslagen. Det är tråkigt att det har blivit så här.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Det var tidigare här tal om att spika. Reservanterna kokar soppa på en spik. Man är ute i ogjort väder. Jag vill först säga att jag i princip håller med. De uppstramningar som vi har gjort i finansförvaltningslagen och de datum som finns för lagtingets arbete är väldigt viktiga och ska absolut i mån av möjlighet följas. Det är därför vi har satt dem för att kunna utöva vår parlamentariska kontrollmakt. Jag tror inte att någon här säger emot det. Ni vet från mina anföranden i finansförvaltningslagen att jag till vissa delar hade velat gå ännu längre när det gäller inflytande över finanspolitiken.

Samtidigt har jag kännedom om det här förändringsarbetet som nu pågår. Man byter system samtidigt som man byter system. Det ungefär som att byta språk samtidigt som man byter religion. Olyckligtvis gör man det här nu samtidigt vilket gör att det blir en extrem svårarbetad situation för finansavdelningens tjänstemän.

Det var en diskussion här tidigare om det är för många eller för få. Med all säkerhet kan man säga att om de skulle klara av det här med befintliga resurser så då är de för många. Vi vet alla att den arbetsbelastning som nu förekommer på finansavdelningen tyder på att man nu är för få. Sedan när man har de nya systemen igång och de nya redovisningsprinciperna då kommer man att klara sig med de resurser man har, det är jag säker på. Den insats som man nu gör på finansavdelningen, de tjänstemän som jobbar med det här, de ska få självstyrelsemedalj om de inte redan har fått det, tycker jag. Så pass viktigt arbete är det och så pass framgångsrikt har det hittills varit.

Vad kunde man ha gjort istället då för att uppfylla det som reservanterna vill? Man kunde från finansminister Nordlund sida ha tagit in 5-10 managementkonsulter. De finns att tillgå och kostar kanske 200 euro i timmen plus moms. De skulle ha kommit in. På att krisartat sätt, nästan som en brandkårsuttryckning, skulle de då först ha lärt sig om hela förvaltningen som ju är unik. Det finns ingenting som liknar, bara till delar. Så här går det till vid Ålands landskapsregerings finansavdelning. Man skulle ha satsat några veckor på det, intervjua personalen och sedan satt upp en plan. Så här gör vi nu på två veckor istället för på två år. 200 euro i timmen gånger 10, beroende på hur många dagar det tar, då kunde man ha löst det här med kanske ett par hundra tusen till managementkonsulter, internationella revisionsbyråer som sysslar med sådant här dagligen åt företag som har bråttom. Visst skulle det ha varit möjligt, men det skulle ha kostat hundratusentals euro att göra det. Eftersom den här kunskapen är så unik och eftersom förvaltningen är unik så skulle man ändå ha behövt lära upp de här konsulterna och sedan skulle de ha lärt upp personalen hur de ska göra för att det här ska lösa sig. Det hade verkligen varit att backa in i det här arbetet med fel kroppsdel först. Det är det enda alternativet som finansminister Nordlund skulle ha haft. Då skulle vi ha fått det här bokslutet precis som det står i alla lagar. Om man beaktar det alternativet så är det inte svårt att hålla med om att låt nu detta dra ut på tiden lite. Vi godkänner det. Sedan kommer det på rätt när man har allt på plats med de befintliga resurserna, med de människor som kan det här och kommer att skapa det nya systemet. Det är också viktigt att man inte släpper den här kunskapen. Det är någonting som vi alla gånger ska ha i huset.

Problemen som man har målat upp är ju hypotetiska situationer. Att vi valåret 2015 skulle vara så slöa att vi inte kan ta ett bokslut i september, då är ni ivriga, ni som tänker ställa upp igen och jag med kanske. Komma hit och ta det där bokslutet illa kvickt. Det är en helt hypotetisk situation att det skulle förfalla på grund av nyval.

Att inte ha ett bokslut när man budgeterar budgeten 2016, så för det första har man ju all kunskap och högst troligen nästan ett bokslut om man inte redan har det när man kommer in i ett tidigt skede i budgetprocessen. Man har ju alla gånger tillgång till de siffror man behöver för att göra rätt överväganden i budgeteringsprocessen.

Av alla landskapsbudgeter som läggs fram under en valperiod så är det den här budgeten som oftast dissekeras av en ny regering som är helt eller delvis en annan än den som har gjort budgeten från början efter ett val. Så ska det också vara, så kommer det säkert också att vara med budget 2016 och första tilläggsbudgeten 2016. Det kommer ändringar. Då kan man titta i bokslutet om det vara någon viktig kunskap som man inte hade. Det är hypotetiska problem som absolut inte är ett argument för att inte göra den här förlängningen för att möjliggöra de här reformerna, där man nu på finansavdelningen jobbar en viss kroppsdel av sig. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Moderat samling på Åland har två uppmärksamma representanter i finans- och näringsutskottet. Ltl Sundman kan ju fråga dem om de har erfarit att alternativet till att göra detta på rätt sätt i god tid skulle vara att ta in ett större antal konsulter för arbetet. Vi har inte erfarit att någon skulle ha sagt på det sättet. Ta diskussionen med Annette Holmberg-Jansson och Mika Nordberg. De kommer säkert att bekräfta det som jag har sagt. Det som moderat samling på Åland nu för fram, via ltl Sundman, äger inte någon kontakt med det som utskottet har erfarit.

Jag uppfattade det ändå som att ltl Sundman i princip håller med om det som vi har anfört, att man ska utföra de här sakerna i god tid i den anda som finansförvaltningslagen satte underlaget för.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag vet med säkerhet att det aldrig har varit ett alternativ att göra så här som jag sade. Så här kunde man ha gjort om tidpunkten var allenarådande, att man till varje pris skulle uppfylla den. I det privata näringslivet gör man så här om det är kris i en omorganisering. Det skulle ha varit så bakvänt, ineffektivt och så dyrt så att detta hade man aldrig ens övervägt. Det skulle inte ha fungerat.

Givetvis i den bästa av världar skulle jag gärna ha sett att det här skulle ha gått att genomföra och att bokslutet skulle ha kommit i tid. Jag tycker att det är viktigt men jag förstår också den situationen man är i när man tappar fotfästet för att man byter redovisningsprinciper. Alla tillkommande frågeställningar, extra arbete, alla övervägande och beslut som man måste göra för att ta in vår ekonomiska verklighet i det nya systemet innebär massor med extra arbete. Nu är detta det allra viktigaste eftersom vi till varje pris vill få det nya redovisningssättet och inte ha detta system från stenåldern.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ltl Sundman för igen fram att ett alternativ skulle ha varit att ta in en massa konsulter. Jag har rättigheten att säga vad jag själv har sagt i utskottet. Jag har ställt frågan om det är möjligt att göra de här sakerna på det sättet som finansförvaltningslagen säger, inom februari, eller det som vi förespråkar att göra; lämna årsredovisningen inom april månad. Ingen har nämnt och jag har inte kunnat erfara som svar på frågorna att ett stort antal konsulter skulle vara alternativet. Det är en hypotetisk sak som får stå som ett politiskt inlägg i den här diskussionen som egentligen rör allvarliga saker där målet är att lagtinget ska kunna utföra en parlamentarisk kontroll. Landskapsregeringen ska idka en god ekonomisk förvaltning. Det här är ett steg ifrån den andemening som jag uppfattade det här lagtinget tidigare har haft.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Min exemplifierade konsultlösning är absolut lika hypotetisk som de här problemen som reservanterna framför, att vi inte skulle hinna ta bokslut och att vi inte skulle kunna budgeterat för 2016 osv. Jag sade hur man kunde göra och hur man gör i det privata näringslivet. Det var nämligen en sådan diskussion och jämförelse här. Det skulle närmast vara hål i huvudet att göra det i det här fallet inom offentlig förvaltning som är så pass unik.

Jag understöder det här sättet att sprida ut resurserna och hinna med det här reformarbetet nu under den här tiden. Jag är beredd att göra undantag från de här som jag, i likhet med reservanterna, ser som viktiga principer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Jag ska inte lägga mig i det här hypotetiska resonemanget kring ltl Sundmans konsulters vara eller icke vara.

Jag ska göra några tillrättalägganden i ltl Sundmans inlägg. Vad gäller bokföringssystemet så är det helt korrekt att nu har vi redan budgeten för 2015 enligt nya systemet. Det har säkert tagit sin tid. Vad gäller bokslutet för 2014 så görs det fortfarande enligt det gamla systemet, så det har egentligen inte med den saken att göra.

Att alla lagtingsledamöter skulle vara lata och att man skulle hinna behandla bokslutet i september, det gäller ju inte bokslutet utan det gäller årsredovisningen där bokslutet är en del av årsredovisningen. Ett önskescenario vore att man skulle redovisa bokslutet skilt när det är klart och sedan skulle man ta årsredovisningen. Nu är det ett och samma paket. Då hade man sluppit problematiken.

Ltl Danne Sundman, replik

Det är hypotetiska situationer som kan uppstå. Jag tror inte de problem man målar upp på något vis är oöverstigliga.

Att man har bokslut 2014 enligt det gamla systemet krånglar till det ytterligare eftersom man måste upprätthålla det och jobba enligt de principerna samtidigt som vi redan har bytt system i budgeten. Det är en faktor som inte förenklar, vad jag har förstått så försvårar den ytterligare. Man har fortfarande det gamla tänket kvar och måste värna det och man byter först i budgeteringen och sedan i bokslutet vilket är naturligt för det handlar om ett år. Att vi har stenåldersmetoderna kvar samtidigt som vi gör det nya systemet gör det inte enklare. Det blir inte lättare för tjänstemännen att ha fokus på hur det var förr samtidigt som man har försökt ändra sig hur det ska bli nu.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vad gäller det gamla systemet så nu kommer jag ihåg att vi pratade bokslut 2014. Det är drygt en månad kvar där det ska slås in siffror i det gamla systemet. Sedan behöver man inte tänka på det mera. I det nya systemet börjar man inte heller bokföra förrän i januari. Man gör nog bara det praktiska i det gamla systemet. Sedan när det är slut så finns redan ett preliminärt bokslut i princip den 1 januari 2015. Efter det börjar man bokföra enligt det nya systemet. Personligen, som gammal redovisningschef, ser jag inte det dilemmat. Givetvis kan det krångla till det. Man måste tänka på två olika sätt i något skede, kanske under januari högst februari.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Nu är jag inte någon expert vare sig på redovisning eller på landskapets redovisning. Så mycket vet jag att den är ganska komplicerad och består av många underliggande myndigheters nivåer. Det är mycket som ska rapporteras in. Det är ju inte bara som att bokföra åt ett företag dit allt kommer på ett ställe. Om jag förstått saken rätt så är det ganska mycket utmaningar också med hur hela landskapets ekonomiförvaltningsstruktur är totalt sett. Det återspeglas särskilt redan innan man ska göra mindre förändringar men särskilt stora förändringar, vilket det här verkligen är. Det är ett helt nytt sätt att tänka, vilket vi alla tycker att är bra.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Ltl Mats Perämaa hade ett bra anförande och förklaring till vår reservation. Jag hade nästan inte tänkt att jag skulle delta i den här debatten. Jag står bakom reservationen med de argument som ltl Perämaa framför.

Grunden till att vi anser att förlängningen av tiden är alldeles för lång har ju kommit fram. Det bygger mest på att lagtinget inte kan ta del av resultatet när man börjar göra upp nästa års bokslut. Det är grunden till alltihop.

När det gäller hypotetiska frågor som målades upp här, att bokslutet och redovisningen kan skjutas över till nya lagtinget så visst finns det en möjlighet. Ltl Danne Sundman körde egentligen med samma hypotetiska frågor när han hade sina jämförelser. Om vi ska misskrediterar någon för att man tar upp hypotetiska frågor så bör man också titta till sig själv. Man ska hålla sig till verkligheten. Det är också ett sätt att skrämma sådana som inte är insatta.

Man ska inte jämföra med privata företagen för att det är ett speciellt redovisningssystem som finns här. Jag tror att alla privata företag också har infört nya ekonomisystem under verksamhetens gång. Det har ju fungerat. Sedan kanske man har tagit in nya konsulter, den möjligheten finns. Det har också funnits den möjlighet för landskapsregeringen om förvaltningen hade påpekat att man borde ta in konsulter. Jag tror inte att det behövs 10-15 konsulter. Att man är i behov av konsulter har inte framförts i hörande som ltl Perämaa sade. Man är i behov av en förlängning av tiden. Förlängningen av att tiden är för att säkerställa att man ska hinna med. Jag tror att man hinner båda åren inom april. Förlängningen till juli är onödig, då kan man löpa den här risken.

Med de korta och små orden vill jag säga att jag stöder reservationen. Jag stöder också det här förslaget som ltl Mats Perämaa föreslog till omröstning här.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Med tanke på att jag deltagit i utskottets arbete så tänker jag klargöra lite de synpunkter som jag anser att ligger till grund för det beslutet som majoriteten de facto har fattat.

Under hörandet har vi de facto i utskottet erfarit att det är fullt möjligt att vi kan få bokslutet i tid, i enlighet med de tankar som ligger för följande år.

Den här lagändringen som vi nu föreslår möjliggör att om de inte hinner i tid så blir de inte lagbrytare de facto. Enkelt kan man säga att vi har fått en förfrågan om förlängning och majoriteten har valt att bevilja en förlängning. Jag anser att det har varit befogat i det här specifika fallet.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är väl ingenting att argumentera mera mot det. Vi har haft delade åsikter om det behövs en förlängning eller inte. Vi har heller inte upplevt att de har sagt att det är stört omöjligt att få fram årsredovisning i tid. Den tolkningen har vi gjort. Jag tror att det är fullt möjligt att man har ett bokslut, redovisningen för 2014 klar på våren. Då kom man också ha nytta av det i samband med budgeteringen och det kommer man inte ha om man utnyttjar den här förlängningstiden.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Personligen ser jag också fram emot att vi ska få den här redovisningen under våren. På det viset kan jag hålla med reservanterna. Jag tycker att det skulle vara lämpligt. Jag vill tillika inte göra avdelningen till lagbrytare om det skulle vara omöjligt att leverera enligt dessa åtgärder som vi har hört. Jag tror att det är möjligt att vi kan få redovisningen tidigare och jag ser fram emot att vi ska få den tidigare.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag har ingenting att tillägga. Jag vet våra åsikter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Ltl Brage Eklund sade att det är fullt möjligt att göra årsredovisningen inom februari. Vad tror ltl Eklund ligger bakom att regeringen vill förlänga tiden för att ta fram årsredovisningen? Vilka motiv kan det finnas om ltl Eklund vet att det går att göra inom februari månad? Varför vill ltl Brage Eklund förlänga det här till april, som ltl Perämaa vet att det går att göra inom april, om det går att göra inom februari månad? Det verkar som om oppositionen inte riktigt skulle vara insatt i frågan eller så är de faktiskt mera insatta än både regeringen och finansavdelningen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte att jag nämnde att redovisningen ska göras inom februari. Finansförvaltningslagen säger ju att den ska göras inom februari i framtiden. När finansförvaltningslagen antogs så måste det ha funnits en bedömning att det är möjligt. Sade jag att det var inom februari, vilket jag inte tror, så menade jag nog april månad. Inte februari, antingen har jag uttalat mig fel eller annars har ltl Sundback missförstått mig.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nej, jag kan nog intyga att ltl Brage Eklund sade att han tror att det går att göra inom februari månad. Nu har vi fått höra att så tror han egentligen inte. Han tror som ltl Perämaa, att det går att göra inom april månad. Då undrar man ju hur viktigt det här är för Ålands Framtid? Är det här en stor fråga för Ålands Framtid? Är det värt att lägga ner så här mycket prestige i det här? Finns det faktiskt någonting reellt bakom det här? Eller är det bara ett sätt att försöka misstänkliggöra regeringens framställningar? Två månader för årsredovisningen, är det viktigt för Ålands Framtid? Är det detta som er politik går ut på?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag försöker inte misstänkliggöra. Det är ingen viktig fråga utan det är en praktisk fråga för framtiden, just för det året när vi ska budgetera. Det blir en förlängning, som ltl Perämaa sade här, det kan bli att man behandlar den i september, vilket det blir helt enkelt. I slutet på hela lagtingsperioden blir det en massa andra frågor. Det finns ingenting sagt hur det kommer att ske. Det blir då en prioritering om redovisningen ska behandlas eller inte. Det beror helt och hållet på vilka lagframställningar vi har. Som det sades tidigare så finns det en prioritetsordning när det gäller behandlingen av ärenden i finans- och näringsutskottet. En viktig fråga är väl mera den praktiska synvinkeln.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Fru talman! Det verkar som om oppositionen har missat att det är frågan om en temporär åtgärd, för att säkra övergången från ett system till ett annat. Det är ingenting som ska gälla för evärdliga tider. När man hör oppositionen får man uppfattningen att det här ska gälla 10,20 och 30 år framåt. Det här är en temporär åtgärd för att säkra övergången från ett gammalt system till ett nytt. Regeringen har bedömt att det är nödvändigt. Utskottets majoritet tycker att det är en rimlig begäran. Vi tror att de gör en riktig bedömning.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Nej, vi har inte missat att det är en temporär övergång. Förlängningen gäller ju två år. För 2014 års resultat och bokslut ska det förlängas till juli och för året därefter ska det vara inom april. Jag är välmedveten om att det är temporärt. Jag ser det ur en praktisk synvinkel. Man borde jobba utifrån att man har bokslutet fastställt när vi går hem från vårsessionen och inte skjuta fram det till september.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Oppositionens retorik är sådan att detta är något som ska gälla år efter år. Man skjuter högt, högt över målet.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag får beklaga om ltl Fogelström har missförstått. Åtminstone har han missförstått retoriken ganska duktigt. Vi har varit ganska tydliga. Ltl Perämaa och jag har tidigare varit upp och förklarat vårt ställningstagande att det gäller en temporär tid. Inte att det ska gälla 20-30 år. Jag tror att ltl Fogelström lite försöker misskreditera oppositionen för att vi har en annan åsikt här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Vad som är hypotetiskt och inte kan man diskutera. Jag framförde därför en hypotetisk alternativ lösning som är fullständigt hypotetisk. Det är viktigt att komma ihåg att det enda man inte känner till i den här processen är hur länge den tar. I sådana här förändringsprocesser kan flera tidskrävande problem staplas på varandra så att det drar ut på tiden. Eller så går allting bra och man hinner med innanför de nuvarande ramarna. Detta vet man inte på förhand när man ger sig in i så här stora förändringsprocesser. Därför är det bra att man har den tiden, men inte kommer man att sitta och vänta med en årsredovisning om man har den klar. Man kommer att komma med redovisningen när man känner att den är klar, håller en sådan kvalitet att den kan fastställas och gå till lagtinget. I bästa fall blir det ingen förlängning, om man hinner med.

Jag tycker återigen att man gör en för stor grej av det här. Det kunde lika gärna vara så att de partier som är i regeringen nu kunde vara i opposition och vice versa och fått göra så här på grund av att man inte har överstora resurser på finansavdelningen. Jag tycker att man kan vara lite pragmatisk och tillåta det här så att vi får en bra lösning.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att man inte behöver argumentera något mera runt det här. Jag har tydligt sagt varför vi anser att man borde lämna redovisningen inom april. Det är ur en rent praktisk synvinkel när man ska påbörja nästa års budgetering. Det är alltid bra om man har resultatet klart från året före så att man kan gå tillbaka och titta. För mig är det ingenting annat, vilket jag tror att det inte är för den andra reservanten heller.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är viktigt att säga det som jag sade i mitt anförande, att de uppgifter man behöver för att budgetera, i det tidigare skedet av budgeten som det handlar om på våren, de har man absolut tillgång till. Man kan ta uppgifter från rapporter osv. Vi ska komma ihåg att med det nya ekonomisystemet på plats så blir den ekonomiska uppföljningen av rapporteringen också mycket bättre än vad den är idag. Ni som sitter i finansutskottet vet att vi har haft ganska stora brister att följa upp budgeteringen under tiden. Det är en stor fördel som man måste låta växa, bli bra och få det bra på plats från början. Det är ett argument för att låta detta tar tid, om det behövs.

Ltl Brage Eklund, replik

Ltl Sundman säger att bristfälliga rapporteringar har varit ett bekymmer, åtminstone när man ska behandla ärenden i finansutskottet. När det här kommer på plats så får man hoppas att det blir betydligt bättre än tidigare, modernare framförallt, så att man inte ska hålla på med en förgången teknik när finansutskottet begär in underlag.

Vi är där vi är. Vi har olika åsikter om det här och det får vi acceptera. Det blir antagligen ett förslag från reservanterna om ändringar. Sedan får vi se hur det utfaller.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag tycker att debatten idag har varit ganska belysande vad gäller oppositionspolitiken i lagtinget. Det handlar mindre om sak och mera om någon slags formalia och tidsfrister. Detta har accelererats inför den kommande valperioden. Det här ett exempel på att man gör en höna av en fjäder. Jag tycker nästan lite synd om ltl Brage Eklund. Jag får det intrycket att han kanske har hoppat i galen tunna den här gången. Den här frågan har inte någon större betydelse för honom. Samma retorik kommer om hur viktigt det är att ha den här årsredovisningen klar. Visst, i princip är det så, det anser ju alla. Det är ju så som vi vill ha det.

Regeringen har av förekommen anledning kommit hit med en lagändring eftersom man befarar att det här inte kommer att vara möjligt 2015 och 2016 som lagen föreskriver. Det betyder inte, trots det, att man kanske kan uppfylla de målsättningar som också oppositionen har.

Ltl Perämaas utläggningar var mycket överdrivna. Man måste ytterligare understryka att man kommer med ändringsförslagen i syfte att säkerställa lag och ordning. Det är mycket viktigt att vi har årsredovisningen så fort som möjligt för att vi ska kunna bygga därpå följande års budget med verkligt goda premisser, och det tycker vi alla.

Om det nu skulle bli detta katastrofala tillstånd som ltl Perämaa har tecknat för oss, att årsredovisningen först skulle komma i september 2015, då ryggar oppositionen tillbaka. Det kanske inte blir möjligt att genomföra en granskning i finansutskottet. Det beror på! Det beror på vilka andra angelägna frågor som då finns i finansutskottet. Det är den dramatiska uppsättningen. Därför kan man ingenting lova nu varken från ltl Perämaas sida eller från ltl Brage Eklunds sida. Man är villig att kritisera, man är villig att komma med alla möjliga ändringsförslag men man hotar att om inte detta fungerar så kanske det inte går att fastställa bokslutet i september. Katastrof, katastrof! Det blir nytt val, allting förefaller och nästa regering kommer att stå inför otaliga svårigheter på grund av denna lagstiftning.

Fru talman! Det är som att vara på teater. Jag tycker att ltl Perämaa och ltl Brage Eklund ska konstatera att ifall de i demokratisk ordning förlorar den här omröstningen ska de vara beredda att också i september behandla årsredovisningen så att vi får lag och ordning att fungera i räkenskaperna för Ålands lagting och för Ålands folk under alla förutsättningar, dvs. oberoende av allt annat arbete i finansutskottet. Om man sammanträder i början av september har man två månader på sig tills nästa lagting tillträder. Den tiden borde räcka också för oppositionen att fastställa bokslutet för 2014. Tack, fru talman.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Till ltl Barbro Sundback vill jag säga att jag kan tänka själv. Jag behöver inte ha hjälp av någon annan. Ska jag tolka Barbro Sundbacks nedvärderande attityd som att Mats Perämaa har påverkat mig så till denna grad att jag har fallit till föga för hans åsikter? Tyvärr, ltl Sundback, jag tänker nog själv och det tänker göra i fortsättning också.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det var ett viktigt påstående. I det här fallet råkade ltl Perämaa ha precis samma tankegångar. Det var väl två som tänkte själv då på samma sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det var en väl inramad ironi och humor i ltl Sundbacks inlägg, men ändå en allvarlig underton som jag uppfattade det. I likhet med vad jag själv tycker så tror jag att Sundback tycker att oppositionens roll är viktig även om det är förargligt när man är i regeringsställning. Det är jätteviktigt ur parlamentarismens synvinkel med en stark opposition.

Nu tycker Sundback att oppositionen spiller sitt krut på fel saker, krut som man borde använda i andra fall för att stärka parlamentarismen. Har jag förstått rätt?

Ltl Barbro Sundback, replik

Svaret är ja. Jag tycker att oppositionspolitiken har reducerats till någon slags tidsrevision av regeringens arbete. Man sitter med förstoringsglas och läser regeringsprogrammet och framställningar som dessa som mer eller mindre är av byråkratisk, teknisk natur. Var är den alternativa politiken? Den är långt borta just nu, så uppfattar jag det. Det här är rekordet i den oppositionspolitik som har utvecklats under den senare tiden. Jag ser fram emot en oppositionspolitik som innehåller något som är av värde för medborgarna. Det här har ingen betydelse för den vanliga väljaren. Det förutsätts vi att sköta utan att debattera på det här sättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag vet inte riktigt varifrån uttalandet kom om att vi skulle hota med att vi inte går med på att behandla en årsredovisning i september. Det troliga scenariot är att lagtinget får årsredovisningen till september. Givetvis kommer vi att behandla den i takt med det som lagtingsordningen säger om i vilken ordning man ska hantera frågor. Om det ges utrymme för hantering av årsredovisningen så givetvis kommer vi plikttroget att vara på plats varje morgon, i de fall ordförande kallar till möte, och hantera ärenden efter bästa förmåga.

Tänk om det t.ex. hypotetiskt skulle finnas ett förslag från landskapsregeringen att man ska gå tillbaka till ett sjukkostnadsavdrag såsom det var tidigare innan försämringen som ni socialdemokrater genomförde. Kanske vi alla skulle välja att behandla en sådan fråga före det som börjar vara historia dvs. årsredovisningen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ordning och reda i parlamentet betyder att alla framställningar som kommer till lagtinget före valet ska vara avklarade. Det är arbetsuppgiften också för finansutskottet och för ltl Perämaa. Om han vill göra oppositionspolitik, inom ramen för det som handlar om prioriteringar, så varsågod! Hotet var att det inte var säkert att man skulle hinna behandla årsredovisningen. Det berodde ju på hur mycket annat som skulle finnas i finansutskottet då. På det viset uttryckte sig ltl Perämaa när han var uppe här i talarstolen. Det är bra om vi är överens om att arbetet ska vara slutfört när lagtinget går hem efter den här perioden. Då spelar det inte någon roll vilka framställningar och andra uppdrag som utskottet har på sin föredragningslista.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det måste vara en liten missbedömning av socialdemokraterna. Systemet är sådant att ifall att framställningar, andra ärenden och motioner och dylikt inte har hunnit behandlats tills lagtingsperioden tar slut så då förefaller de. Det är så det fungerar. Det står ingenstans att samtliga ärenden, som har remitterats eller uppmärksammats enligt de system vi har här i lagtinget, ska behandlas. Det är inte på det viset.

Jag vidhåller fortfarande att vi vill behandla årsredovisningen. Den är viktig, den är speciellt viktig för oppositionen. Vi kan tydliggöra och vi kan få en insyn i hur verksamheten gick.

Jag säger fortfarande att om landskapsregeringen skulle välja att komma tillbaka till sjukkostnadsavdraget, innan ni socialdemokrater under en ledning försämrade det allvarligt, så skulle åtminstone vi prioritera en sådan fråga före årsredovisningen. Sjukkostnadsavdraget berör i varje fall människan rent konkret varje dag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det där sista kan vi stryka redan, för det kommer ingen sådan framställning.

Ltl Perämaa tror nu att om han tittar i arbetsordningen så kan det uppstå sådana problem att han, tillsammans med det övriga utskottet, kanske inte kan behandla årsredovisningen. Det är detta som diskussionen handlar om. Jag tror att ltl Perämaa nog kommer att kunna prioritera.

Den här fjädern har nog inte bara blivit en höna utan snart en hel hönsgård på grund av ltl Perämaas förslag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag tänker inte fortsätta den här hönsdiskussionen med ltl Sundback. Den är inte givande.

Det är synd att ltl Sundman gick ut. Det som han sade var ganska belysande i förhållande till vad vi anförde här tidigare. Han sade att även om inte lagtinget skulle hinna ta del av årsredovisningen så finns siffrorna ändå till landskapsregeringens förfogande när man gör upp ett budgetförslag för följande år. Det är sant. Jag har ingenting att säga om det. Det är klart att siffrorna finns, det finns rapporter hela tiden.

Vår frågeställning berörde ju den parlamentariska kontrollen. Det är en avsevärd skillnad om vi inför ett system där bara landskapsregeringen har siffrorna till sitt förfogande när man gör upp budgetförslag och där lagtinget inte har möjlighet att kommentera ekonomin och de verksamheter vi ansvarar för. 

Speciellt intressant är den här frågan just nu när det stora högtidliga löftet om ekonomi i balans är bortblåst och man presenterar budgeter med stora underskott. I den omvända värld vi lever i här pratar oppositionen mera för att man ska vara försiktigare med utgifter än vad majoriteten för fram i de formella dokument de lämnar. Då blir det förstås viktigt och det är viktigt i vilken situation som helst, i vilket parlament som helst, att den parlamentariska kontrollen kan utföras på rätt sätt. Därför är det som ltl Sundman säger inte rätt, att det är samma sak om landskapsregeringen har siffrorna och kan ha de till grund för budgetberedning som om lagtinget också skulle ha tillgång till siffrorna. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Diskussionen rörde sig om att oppositionen förklarade att för att kunna göra upp en budget så är det väsentligt att man har redovisningen att falla tillbaka på. Det där vi överens om. Men det är inte säkert att det är möjligt 2015, vilket den här diskussionen rör sig om.

Om ltl Perämaa är osäker så rikta sig med förtroende till partiets ordförande. I Mariehamn gör vi så. Vi gör budget i maj och bokslutet kommer i juni. Det fungerar någorlunda hyfsat. Det är inte omöjligt.

Den parlamentariska kontrollen 2015 kommer inte att vara fullt ut densamma som 2016 och 2017. Är det en katastrof? Är det svårt för Perämaa att leva med det?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Nu har alla lyssnare fått höra åtminstone om ett litet erkännande från socialdemokraterna. Den parlamentariska kontrollen kommer inte att vara densamma under hösten och sommaren 2015 då när budgetförslaget för 2016 görs upp. Vi har nått en liten bit på vägen. Vi ser hur det här kommer att gå. Majoriteten kommer att rösta genom detta. Jag menar att det är viktigt. Vi har svåra ekonomiska tider. Vi har budgetar med underskott. Vi kommer att tillsätta en ny landskapsregering hösten 2015, möjligen med nya partikonstellationer, och de ska sedan leva med grunden i den budget som har lagts. Budgeten kommer då att vara lagd utifrån en avvikande möjlighet för oppositionen att utföra den parlamentariska kontrollen. Nu har vi hört att det är så.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är en allvarlig sak. Det är därför som regeringen kommer hit med en framställning. Det är så allvarligt. Under de rådande förhållandena, genom att man gör det här bytet och med respekt för personalen, så kommer man med lagframställningen för att avvika från det som man tidigare har planerat. Den parlamentariska kontrollen sker nu.

Ltl Mats Perämaa, replik

Det blir ju ett jättestort avsteg från det normala. Den parlamentariska kontrollen för ett budgetarbete ska ske ungefär 3/4 år före budgeten ska beredas.

Om vi utöver den parlamentariska kontrollen säger att landskapsregeringen äntligen ska göra slag i saken och försöka skapa ett budgetförslag där ekonomin är i balans. Vi får hoppas att den parlamentariska kontrollen kom fram på det här sättet. Men knappast om vi inte har möjligheten att med piska och ibland med morot ligga på under arbetets gång.

Jag tackar för erkännandet. Kanske det säger något om grunden om lagförslagets avsikt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Fru talman! Jag kan förstås inte avhålla mig från att delta i denna principiellt oerhört viktiga debatt och lämna ett avtryck i självstyrelsens historia.

Bästa opposition, tror någon verkligen att landskapsregeringen skulle bemöda sig att föreslå denna förändring i systemet om det inte berodde på en omtanke om berörda tjänstemän, i detta fall finansavdelningen? Varför skulle man överhuvudtaget ta sig tid att lägga begränsade resurser på ett lagförslag som inte behövs? Nog tycker jag att oppositionen måste inse att vi har en begränsad stab människor som på kort tid ska genomföra ganska stora reformer. Varför ska vi utsätta dem för risken att det blir ett lagbrott, att de får stå i skampålen under 2015, för att de inte tid har hunnit med redovisningen? Bästa opposition, lite bättring!

På samma gång när jag ändå tar till lite av den disciplinära sidan, ltl Anders Eriksson blandade in mig i ett replikskifte med ltl Pettersson. Den debatt som ltl Eriksson hänvisade till utspann sig då i måndags, en trappa ner, och handlade uttryckligen om bristen på resurser när det gäller nyckelfunktionerna i självstyrelsegården. Där, bästa ltl Eriksson, är vi underdimensionerade för att klara de utmaningar som bland annat en större behörighet ställer. Däremot är offentlig sektor på Åland för stor. En prioritering är nödvändig, men det handlar om andra funktioner än dem som är kopplade till kanslihuset. Därför tycker jag också det är en fråga för Ålands Framtid, med tanke på sina ambitioner vad gäller politisk merarbete för detta parlament och regeringen, att se till att de funktionerna förstärks. Var snäll och skilj på offentlig sektor i stort och de uttryckliga resurser som behövs för att vi ska sköta självstyrelsen på ett bra sätt.

Med tanke på att Ålands Framtid har den traditionella partiledardebatten skulle jag välkomna att ta en debatt om den offentliga sektorns storlek på Åland och ta in den i rätt dimension. Ta de värdemätningar som ingår i offentlig sektor. Är förädlingsvärdet försvarbart utgående från dagens offentliga sektor på Åland? Hur är det med offentlig sektor som uppköpare av tjänster etc.? Det finns en mängd faktorer, istället för att röra sig med uttryck som att fem procent av konsumtionsutgifterna kan skippas när som helst. Där hoppas jag verkligen på en skärpning i debatten.

När det gäller konkreta åtgärder under senare år så kan vi konstatera att under de senaste två mandatperioderna, där åländsk center har varit med i regeringsställning, så försvinner närmare 200 offentliga tjänster i landskapets regi i och med det föreliggande budgetförslaget som vi börja debattera den 17 november. Det om något borde väl hyllas från Ålands Framtid istället för att kritiseras rent allmänt. Tack, fru talman.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag vill be om ett förtydligande. Jag tyckte att ltl Harry Jansson sade att den offentliga sektorn är för stor på Åland. Den största andelen av offentligt anställda finns inom vård, skola och omsorg. Är det faktiskt centerns uppfattning att den offentliga sektorn är för stor? Det skulle det vara väsentligt att vi fick veta i vilka avseenden man borde minska på de anställda.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Den offentliga sektorn är för stor på Åland i ljuset av de inkomster vi har idag och i framtiden. Det gör att vi måste se över vad vi gör, på vilket sätt vi gör det och om vi kan göra det bättre. Därför är det glädjande att vi har en centerminister, Veronica Thörnroos, som har drivit fram driftsprivatiseringen. Vi får samma tjänst utförd men till en lägre kostnad via Ålandsbudgeten. Den typen av arbete måste vi fortsätta att jobba med. Det var ett exempel. Jag tror att ledamoten är mycket välmedveten om den diskussion vi för när det gäller infrastruktursektorn i övrigt, att nå en större samordning och därmed spara på tjänster och kostnader.

Talmannen

Debatten ska hålla sig till ärendet.

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet?

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs förslaget till landskapslag om temporär ändring av landskapslagen om landskapets finansförvaltning paragraf för paragraf.

Föreläggs förslaget 19a §.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag föreslår att den i lagförslaget angivna 19a § slopas och ersätts med en ny 19a § med följande lydelse, med rubriken landskapets årsredovisning för finansåren 2014 och 2015: ”Med avvikelse från vad som föreskrivs i 19a § 3 mom. ska årsredovisningen för finansåren 2014 och 2015 fastställas före utgången av april 2015 respektive före utgången av april 2016 och samtidigt ställas till landskapsrevisonens förfogande. Den ska överlämnas tillammans med revisionsberättelsen till lagtinget före utgången av maj månad respektive år.”

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag ber att få stöda ltl Mats Perämaas förslag.

Talmannen

Ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Katrin Sjögren, har förslagit att 19a § får den lydelse den har i ltl Mats Perämaas ändringsförslag. Förslaget har delats ut till ledamöterna i enligt arbetsordningens 72 §. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja, den som omfattar ltl Mats Perämaas ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ja ber ja-rösterna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-rösterna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

Förläggs ikraftträdelsebestämmelsen. Godkänd.

Föreläggs lagens rubrik. Godkänd.

Föreläggs lagens ingress. Godkänd.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.