För kännedom
Tillägg till allmänna motiveringen FM 83/2009-2010
Utdrag ur protokollet
1 Förslag till första tilläggsbudget för år 2010
Finansutskottets betänkande (FU 8/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 19/2009-2010)
Lagutskottets betänkande (LU 29/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 17/2009-2010)
3 Specificerad kravnivå vid miljökonsekvensbedömningar
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 18/2009-2010)
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SjpN 3/2009-2010)
Landskapsregeringens meddelande (M 2/2009-2010)
5 Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2010 och verksamhet år 2009
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SjpN 4/2009-2010)
Landskapsregeringens meddelande (M 1/2009-2010)
6 Landskapsgaranti till säkerhet för lån till Kraftnät Åland Ab
Landskapsregeringens framställning (FR 20/2009-2010)
Näringsutskottets betänkande (NU 4/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 14/2009-2010)
Landskapsregeringens svar (S 4/2009-2010-s)
Ltl Camilla Gunells m.fl. spörsmål (S 4/2009-2010)
Lagutskottets betänkande (LU 28/2009-2010)
Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 30/2007-2008)
Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2007-2008)
Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 56/2007-2008)
10 Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten
Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 15/2009-2010)
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 13/2009-2010)
12 Frivilligorganisationernas samhällsekonomiska betydelse
Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion (HM 28/2009-2010)
13 Tilläggsexamen som eko-frisör
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 31/2009-2010)
14 Internationaliserad högskoleutbildning
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 29/2009-2010)
Ltl Camilla Gunells enkla fråga (EF 13/2009-2010)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande. Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamoten Ulla-Britt Dahl på grund av privat angelägenhet. Beviljas.
Bordläggning
1 Förslag till första tilläggsbudget för år 2010
Finansutskottets betänkande (FU 8/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 19/2009-2010)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 31 maj 2010. Godkänt.
Bordläggning
2 Godkännande av avtalen med Saint Kitts och Nevis, Saint Vincent och Grenadinerna samt Bahamas om upplysningar i fråga om skatteärenden
Lagutskottets betänkande (LU 29/2009-2010)
Republikens presidents framställning (RP 17/2009-2010)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 31 maj 2010. Godkänt.
Bordläggning
3 Specificerad kravnivå vid miljökonsekvensbedömningar
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 18/2009-2010)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 31 maj 2010. Godkänt.
Bordläggning
4 Skattemeddelande
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SjpN 3/2009-2010)
Landskapsregeringens meddelande (M 2/2009-2010)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 31 maj 2010. Godkänt.
Bordläggning
5 Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2010 och verksamhet år 2009
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SjpN 4/2009-2010)
Landskapsregeringens meddelande (M 1/2009-2010)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 31 maj 2010. Godkänt.
Remiss
6 Landskapsgaranti till säkerhet för lån till Kraftnät Åland Ab
Landskapsregeringens framställning (FR 20/2009-2010)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänns?
Diskussion.
Minister Mats Perämaa
Herr talman! Landskapsregeringen äskar om landskapsgaranti till säkerhet för lån till Kraftnät Åland Ab. Projektet torde vara välbekant. Det är byggnationen av det som kallas för Finlands kabeln. Det är ett jätteprojekt om 125 miljoner euro kalkylerat som maximal kostnad.
Lagtinget har tidigare på basen av en framställning behandlat det här behovet och äskande av extra anslag. Den frågan behandlas i Ålands delegationen som bäst. När avgörande kommer är upptill Ålands delegationen och deras egen behandling.
Lagtinget äskade 60 procent av summan 125 miljoner euro i extra anslag, vilket utgör 75 miljoner euro. Behovet av en finansiering som kvarstår, 50 miljoner euro äskar vi om landskapsgaranti för.
Vi vill att lagtinget beviljar, utan krav på mot säkerhet, garantier för denna summa. Orsaken till varför man kan bevilja så stora stöd till ett enskilt företag beror på att stamnätet som opererar från Kraftnät Åland utgör en gemensam infrastruktur för elförsörjning, bolaget bedrivs utan vinstintressen och det ligger i de allmännas intressen att man har en sådan här verksamheten. Stöden i sin helhet ska redovisas för EU. Det arbetet förbereder landskapsregeringen som bäst och vi kommer att göra notifieringen när beslut om stödnivåerna har fattats.
Vi har en tidsaspekt på garantierna om summan 50 miljoner, såsom det står i framställningen. Vi räknar med ett beslut, om finansiering ska kunna fattas under detta år. I fall att stödnivåerna skulle bli någonting annat än vad det äskas om så måste vi återkomma till lagtinget i frågan. Tack.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.
Första behandling
7 Ny foderlagstiftning
Näringsutskottets betänkande (NU 4/2009-2010)
Landskapsregeringens framställning (FR 14/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.
Diskussion.
Ltl Anders Englund
Herr talman! Näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens förslag om ny foderlagstiftningen. Regeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag genom vilken rikets nya foderlag kommer att göras tillämplig med vissa avvikelser. Man kommer att anpassa lagstiftningen till den reviderade livsmedels- och foderlagstiftningen på gemenskapsnivå. Detta anser utskottet vara helt riktigt.
När det här remitterades till näringsutskottet så handlade den största diskussionen om GMO-grödor och genmodifierat foder och om det är genmodifierat foder som används i landskapet och om man kan göra vissa begränsningar i det här.
Under vår beredning i näringsutskottet har det tillsvidare inte framkommit några uppgifter om att sådant foder används i djuruppfödning i landskapet. Det har inte heller framkommit att det skulle finnas planer på att övergå till genetiskt modifierat foder. Utskottet vill uttrycka sitt stöd för dem som frivilligt strävar till att behålla landskapet fritt från GMO-foder. Samtidigt konstaterar utskottet att i fråga om förädlade produkter såsom livsmedel, så finns det inte några möjligheter att säkert veta vilka produkter, som vi inhandlar i våra butiker, som är helt "rena" från genmodifierade foder.
Det finns en oro för att uppfödare i landskapet konkurrensmässigt skulle kunna försättas i en sämre situation. Tillsvidare finns det fri tillgång på GMO-fritt foder. Vi vet inte heller hur det kommer att se ut i framtiden.
Med hänvisning till konkurrensskäl har det därför framförts önskemål om att lagstiftningen ska var lika i landskapet som i övriga Finland. Det baserar sig på att vi exporterar det mesta till riket. Det är det som det hänger upp sig på. Sedan vet vi också att vi är en del av hela den Europiska Unionen med de konkurrensförutsättningar som vi har här hemma.
Utskottet har under beredningen begärt att lagutskottet utreder om det skulle vara förenligt med EU-rätten att i landskapet förbjuda användningen av genetiskt modifierade foder till uppfödning av djur som används till livsmedel. Lagutskottet kom i sitt utlåtande fram till att en medlemsstat endast temporärt kan förbjuda införsel av genetiskt modifierade organismer på sitt territorium. Kommissionen och övriga medlemsstater ska underrättas om en sådan åtgärd som dessutom måste motiveras med stöd av vetenskaplig bevisning om att produkten är skadlig för människors eller djurs hälsa och miljö.
Vi har gjort vissa ändringar i paragraferna, vilket framgår av vår behandling.
Vi föreslår att lagtinget antar det här i enlighet med utskottets förslag. Jag vill göra en rättelse; i § 13, hänvisningen, det står 2 mom. men det ska vara 3 mom. Det här är en sak som justeringsutskottet kontrollerar att är rätt. Det är bara en småsak. Tack.
Ltl Carina Aaltonen
Herr talman! Den här framställningen väckte livlig debatt då lagtinget fick ta del av landskapsregeringens förslag till ny foderlagstiftning. Det är gediget arbetet som har utförts både i näringsutskottet och i lagutskottet.
Jag kan däremot inte påstå att jag är speciellt förvånad eller överraskad över näringsutskottets betänkande. Det är ju inte helt okomplicerat att ha en egen åländska hållning i frågan om GMO-foder och gå emot nationella och europeiska regelverk. Det finns tydligen inte heller en sådan önskan bland uppfödarna. Man är rädd för att få försämrade konkurrensvillkor. Man vill inte drabbas av en strängare lagstiftning än i omkringliggande regioner. Jag menar att man istället borde från regeringens, lagtingets och näringslivets sida se det precis tvärtom. Om vi förbjuder GMO-foder på Åland så skulle det här istället skapa en konkurrensfördel. Det skulle göra de åländska produkterna mer attraktiva och prisvärda än de varor som kunderna inte med säkerhet kan veta om de innehåller GMO eller inte.
Att vi inte skulle ha rätt att förbjuda GMO-foder på Åland ifrågasätter jag starkt. Enligt EU-parlamentarikern Satu Hassi borde vi kunna göra det, precis som Österrike har gjort med odling av gengrödor. I princip får man inte göra så, men på sikt kan det bli tillåtet menade den nya EU-kommissionären för hälsa och konsumentpolitik, John Dalli. Han vill driva frågan att varje medlemsland i EU själv ska få avgöra och om det vill vara GMO-fritt eller inte.
Jag uppskattar att näringsutskottet säger att landskapsregeringen i kommande lagförslag ska inta en mycket restriktiv hållning i frågan om möjligheten att odla GMO-grödor. Det har i och för sig den tidigare näringsministern redan utlovat att så ska ske. Sedan en lång tid väntar vi nu på det lagförslaget.
Även om vi inte med denna foderlag får ett GMO-fritt Åland som brådskar det faktiskt för att få fram en lag som förbjuder eller omöjliggör en GMO-odling. I riket har man nu satt de första GMO-potatisarna. Det är i praktiken fritt att sätta sådana potatisar på Åland också, trots att det inte finns någon samexistenslag. Den här potatisen, Amflora, odlas för livsmedelsindustrin. Amfloran odlas nu i många EU-länder. Eftersom vi har en stor potatisförädlingsfabrik håller jag det inte för osannolikt att det också inom en snar framtid kan börja odlas GMO-potatis också hos oss.
Däremot finns det två i medlemsstater, Danmark och Österrike, som har sagt nej till odling av den här matpotatisen.
Var är lagförslaget som förre näringsministern och regeringen påbörjade? Enligt den förre näringsministern hade regeringen höga ambitioner med att få fram en samexistenslag. Han ansåg att det var nödvändigt för oss att försäkra oss om att det inte skulle börjas med GMO-odling på Åland. Tidigare minister Mattsson talade om säkerhetsavstånd som skulle införas i samexistenslagen. Var ligger lagen och hur angelägen är den nuvarande näringsminister Eliasson att få fram den här framställningen? Hur ser tidtabellen ut?
Jag känner mig lite orolig över hur det ska gå med ett GMO-fritt Åland? I synnerhet när jag tänker på minister Eliassons uttalande från den 10 mars när han som ledamot Ålands lagting talade om att det till "syvende och sist handlar om ekonomi". Han menar att det handlar om pengar och det handlar kanske till syvende och sist om pengar. Därför menar jag att ett förbud av GMO-foder ur ett långsiktigt perspektiv är både ekonomiskt försvarbart och ett bra initiativ marknadsmässigt. Jag anser att den åländska livsmedelsindustrin skulle kunna få ut ett mervärde av att marknadsföra Åland som en GMO-fri zon, både när det gäller odling men även när det handlar om de djur som föds upp här.
Herr talman! Jag är besviken, men jag lovar att kampen för ett GMO-fritt Åland inte är slut här, den går vidare, tack.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag kan komma med ett lite tilläggsinformation. Det har inte påbörjats lagberedningsarbete när det gäller en samexistenslag. Det finns ett PM och ärendet har diskuterats på överläggning. Miljökommissionären har sagt att det troligen kommer att bli så att staterna själva får bestämma det här. I väntan på det beskedet, som väntas senast i augusti, så ligger vi lågt. Vi får återkomma när vi har fått det beskedet.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Herr talman! Jag förstod nog på den tidigare näringsministern att regeringen då hade satt igång ett arbete, men om det bara var ett PM så är det beklagligt. Då ser tidtabellen ut så att i augusti får man besked från EU-kommissionären och först efter detta börjar man fundera på hur man ska gå vidare. Innebär det att man har planer på att få igenom en sådan samexistenslag som gäller för Åland under den här mandatperioden?
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag säger som det är. Någon lagstiftning har inte satts igång. Däremot finns det ett PM som har diskuterats på en överläggning i landskapsregeringen. Den överläggningen var jag själv inte med på. Jag har bara verkat några få veckor ännu. Jag tycker att det är positivt att den nya miljökommissionären förmodligen kommer med ett sådant här besked, dvs att varje land själv fritt kan bestämma om man vill göra ett totalförbud. Vi får återkomma till en sådan fråga sedan.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Nu förstår jag inte alls hur det här hänger ihop? Det finns ju redan över 3000 GMO-fria zoner i Europa idag. Åland borde ju kunna utnämna sig till ett GMO-fritt område, oberoende av vad kommissionären uttalar sig om eller kommer med för direktiv eller inte. Det har vi förstått också på statsministern Vanhanen, han har varit väldigt ivrig att få Åland till ett GMO-fritt område. Nu tycker jag nog att minister Eliasson lite försöker förhala den här processen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Om Åland ska bli GMO-fritt så får vi ta många steg tillbaka i historien, i alla fall i antal år. GMO har funnits i många produkter och i många verksamheter under många, många år. Ser man t.ex. i Sverige vilka som hanterar GMO-frågorna så är det jordbruksverket, statens utsädeskontroll, fiskeriverket, livsmedelsverket, skogsstyrelsen, kemikalieinspektionen, arbetsmiljöverket och läkemedelsverket. Det är precis motsvarande organisationer i Finland även om jag inte ska ge mig in på de finska benämningarna.
Det är viktigt att skilja på äppel och päron brukar många säga här i lagtinget och sedan blanda ihop dem. Så är det väl nu också. Det är skillnad på foder och frön och det är skillnad på foder och potatis. Amflorapotatisen är godkänd i Finland för odling, den är godkänd i Sverige och det finns frön, bekämpningsmedel och livsmedel som är godkända produkter. Varför kan inte vi säga nej till de här produkterna? Ja, det är väldigt svårt att göra det idag. Produkterna finns på butikshyllorna, de finns i handeln och det är inte alltid så att det är spårbart och certifierat.
Lagutskottet har faktiskt gått på lagens rubrik och lagförslagets innehåll. Det handlar om foder. Som framgår av vårt utlåtande när det gäller foder så finns det regleringar som är internationella. Utgångspunkten är att man inte ska få använda lagstiftning som handelshinder. Man kan diskutera om detta är en felaktig princip eller inte. Jag förmodar att ltl Carina Aaltonen tycker att vi ska gå emot alla sådana påfund, vilket hon gärna får tycka för min del, men här gäller det lagstiftning.
När vi tar vi lagstiftningen måste vi följa den, anser jag, särskilt i egenskap av ordförande för lagutskottet. När det gäller foder så kan man konstatera att det är tillåtet att importera och det är inte tillåtet att under vilka omständigheter som helst förbjuda. Det finns kriterier, man ska visa på risken, man ska utgå ifrån försiktighetsprincipen och man ska mycket ingående vetenskapligt visa på riskerna. De undantag som Österrike har fått är dokumenterade med synnerligen noggrann vetenskaplig dokumentation. Det måste ha kostat mycket för det landet att göra.
Sedan finns det en annan aspekt som inte hör till den här lagen. Det är att man frivilligt deklarerar sig som ett GMO-fritt område när det gäller odling. Det kan naturligtvis organisationerna göra. De som importerar foder kan också självmant säga att de bara importerar GMO-fritt foder, vilket man gör idag. Om frågan blir aktuell så finns det möjligheter.
Det här är frågan om vad vi i lagtinget kan lagstifta om, vad vi kan medverka eller motverka till när det gäller rikslagstiftning. Vi har i olika omgångar bestämt att vi är med i EU och därmed har vi omfattat en lagstiftning som finns. Jag förstår inte resonemanget att vi med friskt mod och gott humör ska strunta i det här och förklara att så här gör vi. Det kan man göra hemma på gården alldeles utmärkt och det kanske många gör. Men i lagtinget måste vi det legala ansvaret. Från lagutskottets sida har vi i vårt utlåtande rett ut den här frågan som gäller foderlagstiftning och foderanvändning.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Ltl Olof Erland säger att det finns GMO överallt, i butiken på hyllorna kan det finnas produkter som innehåller GMO. Så är det inte alls. De livsmedel som innehåller GMO måste märkas enligt EU. Men när det gäller animalier kräver inte EU en märkning angående hur mycket GMO foder en gris har fått i sig innan den slaktades och sedan kommer ut som korv i butiken.
Däremot är gränsen 0,9 procent för livsmedel som t.ex. mjöl och sojabönor. Det finns ett ganska stort skäl att kräva att vi också behöver få veta vilket foder djuren äter som producerar livsmedel. Har djuren fått GMO-foder eller inte?
Ltl Olof Erland, replik
Visst kan man kräva det. Men nu gäller det lagstiftning där vi är bundna vid de direktiv som finns i EU. Det är ju det som är utrett. Det kan mycket väl vara så att t o m ltl Aaltonen grillade GMO-korv igår, utan att fråga var korven kommer ifrån. Om man frågar får man inte heller svar därför att regelverket är sådant. Den här slipsen kan mycket väl vara av GMO-ull. Vi vet överhuvudtaget inte var GMO-varorna finns, särskilt inte när det gäller kött, ägg, broiler och allt möjligt.
Vill man leva i ett lagstyrt samhälle så måste man gå till lagstiftningen och säga att det som finns i foderlagen, som bygger på EU:s direktiv, det är där som vi måste sätta in stöten. Om ltl Aaltonen ställer upp i nästa parlamentsval till Europaparlamentet så ökar möjligheten att tala på rätt ställe för saken.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Ska vi debattera på den här låga nivån? Om ltl Olof Erland inte bryr sig om vad som finns i hans mat så är det ltl Olof Erlands problem, men jag vill veta vad som finns i min och mina barns mat. Vi socialdemokrater vill ha en livsmedelssäkerhet. Vi vill veta vad som finns i de produkter som säljs i våra butiker. Man kan fråga sig vad ltl Olof Erland vill? Regeringen har sagt att de vill kämpa och göra allt som står i deras makt för att vi ska få ett GMO-fritt Åland. Det låter precis som om ltl Olof Erland inte alls håller med regeringens linje i den här frågan i alla fall.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Jag kan väl hålla med om att det är en låg nivå när jag replikerar på ltl Aaltonen. Det är ju självklart att jag vill det som regeringen vill. Vill man göra Åland GMO-fritt så tycker jag att man ska jobba med lagstiftningen och inte ropa att korven som man grillar måste vara GMO-fri och så äter man lugnt vidare. Man måste ju göra det med lagstiftning för att komma åt det man vill åstadkomma. Vill man ha ett GMO-fritt Åland så måste man titta på EG-direktiven. De säger att man inte behöver märka animalieprodukter om man använder foder som innehåller GMO. Så vi vet inte, vi har inte någon etikett på korven.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Leo Sjöstrand
Herr talman! Jag vill tacka ordförande för en bra presentation av betänkandet. När man lyssnar på den här debatten så funderar man om det är rätt lag som vi har pratat om? Vi har faktiskt behandlat en lag för foder för djur som används för uppfödning till livsmedel. Nu har man kommit in på vad människorna köper i handeln. Jag hoppas att vi har diskuterat rätt lag.
Utgångspunkten i utskottet har varit att sträva efter att Åland ska vara fritt både från GMO-odling och i GMO-foder. Utskottet har också erfarit att både användare och framställare strävar efter att inte använda GMO-foder här på Åland. Vi har heller inte kunnat konstatera att det i dagsläget skulle finnas foder som innehåller GMO i foderhandeln. Men sannolikheten är stor att GMO-foder kan komma om det blir svårare att få tag på GMO-fritt foder i framtiden.
Den här lagen är en teknisk lag, den är i stort sett direktiv styrd och ger medlemsstaterna mycket små möjligheter att kunna påverka foderframställningen. Någonting mera vill jag inte säga i detta ärende. Det är ungefär vad ordförande har sagt. Jag ville bara stärka det.
Ltl Anders Englund
Herr talman! Under senare tid efter att ärendet blev remitterat till näringsutskottet har det framkommit också i pressen att man har diskuterat det här på EU-nivå. Man kanske mera kommer att överföra beslutanderätten till de nationella staterna. Man lägger en högre beslutanderätt till de nationella staterna i just GMO-frågorna, särskilt när det gäller odlingen och GMO-fria zoner. Jag tror, på basen av det, att man kanske kan ta det lite lugnt här ett tag och titta åt vilket håll detta kommer att leda.
Vi vet att GMO-produkterna som är tillåtna i EU har genomgått en riskvärdering. Det innebär kanske inte heller någon sorts säkerhet för att nya risker inte uppdagas. Det betyder inte heller att GMO är riskfritt, snarare att riskerna är tillräckligt små för att vara godtagbara med de av EU uppsatta värdena för vad som är en godtagbar risk. Det är väl detta som man säkert håller på att diskutera ännu. Det kommer säkert att komma fram en hel del fakta så småningom inom detta område.
I lagstiftningen om samexistens har man möjlighet att sätta så långa avstånd emellan att det egentligen omöjliggör en odling. Det här är faktiskt en ganska viktig fråga. Är man GMO-odlare så ska man inte heller förstöra för någon annan som är nära, då kommer man in på ersättningsfrågorna. Jag tror säkert att det här kommer att diskuteras i Finland. Vi kommer säkert att få ta en förnyad diskussion i det här ämnet när vi ska diskutera samexistenslagen. Tack.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Herr talman! Det är befriande att få höra på en så klok karl som näringsutskottets ordförande Anders Englund. Jag tycker ändå att det finns bra mycket sans och förnuft i hans anförande.
Han var inne på att det säkert kommer fram mycket ännu nu när det gäller GMO. GMO-grödor och produkter har inte funnits i alltför många år. De har funnits i ungefär tio år i USA och Kanada. Man vet inte vad det här sätter för spår på vare sig människor eller djur. Det är väl någonting som också är viktigt att följa med.
Det har också varit tal om att om man kan göra ganska mycket på frivillig väg. Man hade ett stort seminarium för ett år sedan. Hur ser näringsutskottets ordförande och ordförande för Ålands producentförbund på frivilligheten?
Ltl Anders Englund, replik
Vad gäller det första så får jag tacka. Vad gäller den andra frågan om frivilligheten är det helt klart att vi ifrån jordbrukarhåll inte förespråkar GMO i det här skedet. Inom mejerisektorn på Åland är det inte någon som använder GMO-foder. Jag har inte heller hört någon annan näringsgren som använder GMO-foder i vare sig produktionen av fisk, fjäderfä eller nötdjur. Det här baserar sig tillsvidare på frivilligheten.
Vi ska komma ihåg att det land som vi importerar vårt foder ifrån, rikets foderfirmor, så är det främst svinsektorn som har bekymmer, de skulle egentligen behöva få billigare foder. Vad gör man i dagens konkurrensläge om det finns möjligheter att sänka sina kostnader med 10-15 procent? Man använder då samma ingredienser som danskar och tyskar använder. De konkurrerar på vår marknad. Det är en fråga om konkurrens, helt enkelt.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, herr talman! Det är trevligt att diskutera de här frågorna med näringsutskottets ordförande. Jag tycker att han har ett intresse och ett engagemang som går utöver det som bokstavligen står i lagen.
Man säger att GMO-värden är fastställda och man utgår ifrån att det är så små risker. I det fallet tycker jag nog att man måste vara väldigt skeptisk för historien förskräcker ganska mycket. Om vi tänker hur det var när det gäller bekämpningsmedlen, nästan obegränsat när de kom. Det var lite samma inställning att det här är så jättebra och det behövs för konkurrensen. Det var också fritt fram med konstgödsel. E-medlen diskuterar man nu. Nu säger jag inte att jordbrukarna är skyldiga till det här. Man manipulerar kolossalt mycket med livsmedel. Konsumenterna är idag väldigt medvetna och många är väldigt rädda för de här upplevelserna. Jag undrar faktiskt om man ska ta riskbedömningarna på allvar?
Ltl Anders Englund, replik
Det som ltl Sundbacks säger här stämmer säkert. Det finns egentligen mycket risker detta. Som odlar själv så vet man att man inte vill ha en främmande saker i sina egna odlingar. Det här kan förstöra odlingsjorden för lång tid framöver. Idag har det framkommit att man t.ex. har GMO- fjäderfän, höns, i Indien som producerar tre gånger mera än vad våra höns gör här i Finland. När kommer de hönsen ut på marknaden här i våra regioner? När får någon ett billigt erbjudande från övriga världen? Vi är inne på den här diskussionen hela tiden.
Jag tror säkert, som jag inledningsvis sade här, att detta är saker som vi får återkomma till.
Ltl Barbro Sundback, replik
Visst är det så.
Angående bedömningen att åländska odlare måste ha möjlighet att t.ex. konkurrera med danska svinuppfödare. Inte har vi ju någonsin kunnat konkurrera med dem och inte kommer vi att kunna göra det heller. Vi kan inte konkurrera med hönskläckningsapparater i Indien. Nog måste Ålands konkurrenskraft inom jordbruket vara att man odlar naturenligt ju mer en sådan här utveckling som sker. Att åländska produkter ska vara exklusiva kvalitetsprodukter. Jag tycker att det är det som är slutsatsen. Inte kommer man ändrat kort kunna konkurrera hur mycket man än manipulera med odlingsvillkoren, så ser jag det. Jag tror att åtminstone de flesta konsumenter skulle känna sig oerhört stolta över ett Åland där man skulle kunna garantera produkter som är säkra och ekonomiska.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Anders Englund, replik
Det är helt klart att så kan man resonera, om det är naturenligt eller konventionellt men allt ska ju ske på kommersiella grunder. Man måste få ersättning för produkterna. Man kanske måste titta på framtiden. Tidigare i en diskussion var vi inne på livsmedelsstrategi för landskapet Åland. Kanske man kan göra produkter och maträtter och marknadsföra en speciell åländsk produkt, en speciell produkt för Stockholm och en speciell produkt Helsingfors. Detta har faktiskt diskuterats. Det här kan betyda att det löser saker här på hemmaplan så att man kan producera. Vi är trots allt ganska små.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.
Enda behandling
8 Hållbar regionalpolitik
Landskapsregeringens svar (S 4/2009-2010-s)
Ltl Camilla Gunells m.fl. spörsmål (S 4/2009-2010)
Först tillåts diskussion och därefter antecknas svaret för kännedom. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om hemställan till landskapsregeringen. Förslaget skall samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.
Har förslag till hemställan väckts bordläggs ärendet efter avslutad överläggning till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till hemställan väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.
Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och därefter en gång om lagtinget så beslutar. Lagtingsledamot Gunell får läsa upp klämmen:
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Bästa lagting, klämmen lyder: Vilka åtgärder ämnar landskapsregeringen vidta för att uppnå de regionalpolitiska målen i sitt eget handlingsprogram och på lång sikt skapa en hållbar utveckling för skärgårdens befolkning?
Minister Torbjörn Eliasson
Tack, herr talman! Detta är ett viktigt ärende. Jag kommer att ta lite tid på mig.
Min första ryggmärgsreaktion att direkt få ett spörsmål på halsen måste jag erkänna att inte var odelat positiv. Ska jag direkt spikas på korset? Men efter moget övervägande vill jag nu börja med att tacka oppositionen för att ni direkt gav mig möjligheten att så här i ett spörsmål få diskutera regionalpolitiken, som regeringen prioriterar högt. Jag tror att det är en unik förmån att redan första veckan som ny minister få en sådan utmaning och chans att komma till tals i ett av våra viktigaste politikområden. Landskapsregeringen har gett ett detaljerat svar på spörsmålet som jag i första hand hänvisar till. I mitt anförande ska jag resonera runt de underliggande problemen och nya möjligheter och förhoppningsvis sporra till en livlig debatt. Den behövs och alla bör vi dra vårt strå till stacken. Det är alltid bra med kritik som driver på, men jag är självklart tacksam om spörsmålsställarna även kan komma med konstruktiva egna förslag till lösningar. Jag tycker att skärgårdens sak är vår och att vi gynnar den bäst genom att lämna prestige och munhuggning därhän. Att skylla på varandra och på regeringar bakåt i tiden leder ingen vart, istället ska vi leva i nuet, blicka framåt och se vad vi kan åstadkomma gemensamt!
Herr talman! Av spörsmålet framgår tydligt att det i första hand är skärgårdens situation och befolkningsutvecklingen där som oroar mest. Det är en uppfattning som jag och regeringen delar, det är skärgårdens utveckling, eller snarare brist på utveckling, som är en av våra största utmaningar. Tyvärr är det inte någon ny oro, eller ny utmaning, den har funnits länge och lösningar på skärgårdens problem med krympande befolkning, allt negativare ålderstruktur, brist på diversifierat näringsliv, dålig försörjningsbalans med mera har sökts med ljus och lykta av snart sagt alla regeringar långt tillbaka i tiden.
Trots många välmenande försök har ingen landskapsstyrelse eller regering emellertid ännu lyckats hitta den förlösande formeln för hur vi ska klara av att bryta den negativa trenden och föra in Ålands unikum, vårt turistiska varumärkes symbol, på ett nytt långsiktigt hållbart spår. Hur vi ska locka företag ut till skärgården, hur vi ska få folk att flytta ut och bygga och bo, hur vi ska få ungdomarna att återvända hem, det har vi ännu inte hittat generalpatentlösningen på. Men landskapsregeringen har inte gett upp hoppet, målsättningarna finns kvar och med en dåres envishet och den självuppfyllande profetians makt ska vi lyckas!
I spörsmålet sägs att: ”Eftersom landskapsregeringen inte återkommit till lagtinget med en revidering av handlingsprogrammet eller med den utlovade halvtidsutvärderingen i form av ett meddelande, så måste man utgå ifrån att landskapsregeringens målsättningar kvarstår.”
Ja självklart, det är helt riktigt uppfattat, målsättningarna finns naturligtvis kvar! Varför skulle vi, för att vi hamnat in i en historiskt svår ekonomisk kris överge regionpolitiken och skärgården, lika lite som vi överger något annat viktigt politikområde? Menar oppositionen rent av att det vore skäl för regeringen att skylla på lågkonjunkturen och nedprioritera den region som har det svårast? Nej, så resonerar inte vi, målsättningarna finns självklart kvar, men herr talman, jag är den första att erkänna att de är höga och ännu inte uppfyllda. Skulle vi däremot, som oppositionen tydligen nu vill, genom en ändring av handlingsprogrammet sänka garden för regionpolitiken så tror jag att vi skulle släcka skärgårdsbornas framtidstro för gott. Nej, vi jobbar vidare, ekonomiska krisen måste övervinnas så att vi igen får ekonomiska muskler för att utveckla den region som bland annat turistiskt, men också på många andra sätt, har en stor outnyttjad potential.
Herr talman! Förra veckan var jag inbjuden till invigningen av Kumlinge/Brändös nya fiberprojekt. Det var en spännande upplevelse och jag träffade många skärgårdsbor och det kan jag säga att visst finns det en frustration och oro, men inte känner jag igen den totala uppgivenhet som spörsmålet försöker måla ut. I skärgården finns många duktiga entreprenörer och de vill inget hellre än att klara sig av egen kraft. Många gör det, men inte alla och det är vår uppgift att se till att förutsättningarna förbättras, framför allt att vi möjliggör för en näringslivsexpansion.
Som gästtalare uppträdde Brändöättlingen Kjell A Nordström och han berättade bland annat om den globala urbaniseringstrenden. Det är skrämmande och allt tyder på att 80 procent av världens befolkning kommer att bo i storstäder år 2040. Jag frågade honom om han inte tror att pendeln kommer att svänga tillbaka? Det finns inte några sådana prognoser nu var svaret. Men när jag utvecklade frågan och nämnde jordens kraftiga befolkningsökning och kommande brist på mat, rent vatten, livsutrymme och skön avkoppling i ostressad miljö höll han det inte för omöjligt ändå. Jag tror på en svängning tillbaka och att Åland ska kunna visa vägen och leva upp till en gammal känd slogan att ”Hela Åland ska leva”!
Jag är övertygad om att de av vissa här i salen utpekade och påpucklade primärnäringarna hör till framtidsbranscherna och av den anledningen är viktigare än många ännu har insett i regionpolitiken. Enligt Kjell A Nordström håller nämligen mat på att bli ungefär som energi. Vi kommer att prata om mat i morgon precis som vi pratar om energi idag, vi måste hushålla, vi måste odla lokalt för att slippa långa transporter och vi måste bli effektivare, vilket självklart också innebär investeringar i ny teknik. Han sade också att det finns två saker som stått bakom de flesta stora samhällsförändringarna sedan andra världskriget: Det är informationsteknologin och globaliseringen. Därför föll Sovjetunionen och därför går det att flyga billigt, för att ta två företeelser. Och Kjell A påstod att fantasi blir en viktigare och viktigare konkurrensfördel - inte bara utbildning, men hur man använder sin utbildning – det som kallas för skaparkraft. Jag är övertygad om att han har rätt.
Jag menar, att om vi sätter ihop Nordströms pusselbitar så går det att se en positiv framtidsbild för skärgården. Nu när vi kommer åt webben både ombord på färjorna och iland på öarna så är förutsättningarna faktiskt dramatiskt förbättrade för nya näringar i skärgården och för att leva och bo där. När det går att nå hela världen via fiber från Lappo går det att utlokalisera verksamhet, det går att distansarbeta, det går att studera, det går att delta aktivt i sociala nätverk, det går att lära sig spela piano över nätet, det går att köpa och sälja, läsa litteratur och lyssna på musik, se filmer och tita på IP-TV, boka biljetter och resor, ja nu är det snart bara fantasin som sätter gränserna. Så jag frågar mig, ska vi då dra ner målsättningarna i handlingsprogrammet? Nej bästa oppositionen, det gör inte den här regeringen.
Och så det här med att alla måste förhålla sig till energin i framtiden. Var blåser det mest? Jo, i skärgården. Åland är redan en föregångare inom vindraftområdet och landskapsregeringen gör allt för att vi ska utveckla denna gröna energiform mycket mer. En ny likströmsförbindelse till riket är på gång, vilken ska säkra reservkraften till Åland, men vi vet också att denna kabel i kombination med ”feed in” systemet, som vi arbetar för att ska komma även Åland till del, ger oss unika möjligheter att bistå Finland i uppnåendet av EU:s klimatmål för 2020. Om allt går i lås kan det betyda flera hundra miljoners investeringar i skärgården och nya arbetsplatser i den region som har det tuffast just nu. Skulle vi då dra ner målsättningen i handlingsprogrammet? Nej bästa opposition, inte den här regeringen. Skulle ni göra det?
För att spinna vidare på den av Kjell A Nordström påpekade viktigaste framtida konkurrensfördelen – fantasin. Frågan är om inte den kan användas minst lika bra i skärgården som i en trång stad? Jag tror det och jag vet att kreativa människor attraheras av skärgården bara det finns tillräckligt bra förutsättningar för att bo där. Det finns alltså goda möjligheter att nya branscher baserade på bland annat IT- och miljöteknik kan börja etablera sig i skärgården och bli starka alternativ till de traditionella utkomstmöjligheter som sjöfarten, offentliga sektorn och primärnäringarna idag erbjuder. Olika tjänste- och konsultföretag inom IT, arkitekter, konstruktörer, konstnärer, byggnadsplanering, turistisk upplevelse- och må bra industri attraheras alldeles säkert när infrastrukturen förbättrats. Skulle vi då skruva ner målsättningarna för regionen när det faktiskt kommer nya möjligheter? Nej, absolut inte.
Herr talman! Det har ställts spörsmål om regionalpolitiken förr. Senast det begav sig var i mars 2006, då med en annan regeringskonstellation och en annan opposition, ja centern var med då också förstås, vilket väl kan vändas både till vår fördel och till vår nackdel. Men, hur som helst, jag roade mig med att läsa igenom hela debatten och kan konstatera att inget är nytt under solen. Ett stalltips för dagens debatt är att mycket kommer att vara sig likt. En intressant skillnad är emellertid att vissa ledamöter som var i försvarslinjen förra gången nu befinner sig på topp i motståndarlagets anfall. En av dem är spörsmålets första undertecknare Camilla Gunell, som den 29 mars 2006 sade följande enligt lagtingsprotokollet: ”Man har också diskuterat arbetsfördelningen mellan det offentliga och det privata. Det offentliga skall skapa förutsättningar och de privata skall vara aktörerna.” Jag håller med till 100 procent. Och ledamot Gunell fortsätter: ”Men vilka förutsättningar är det då som vi kan ytterligare skapa? Vilka förutsättningar är det som saknas? Och vad gör man när marknaden är så liten att en affärsrörelse inte är lönsam? Och vad gör man när kunderna är så få att det är svårt att bedriva en butik eller en försäljning och när turisterna kanske för den delen också är för få? Vilka förutsättningar kan vi som representanter för samhällsutvecklingen åta oss och utveckla ytterligare?”
Ja, det är inte så lätt att svara på de frågorna. Jag får lätt känslan att ltl Gunell i den positionen kände sig rätt uppgiven, precis som hon kanske gör idag. Hon ställde en mängd frågor, men levererade inga konkreta svar annat än att det borde utredas och analyseras. Vi nöjer oss emellertid inte med det, den här regeringen kan faktiskt påvisa resultat och pekar som jag berättat tidigare på möjligheterna i stället för att paralyseras av problemen. Trots en svår ekonomisk kris ger vi inte upp hoppet utan kämpar vidare.
Herr talman! Av landskapsregeringens svar framgår att det ekonomiska utjämningssystemet mellan landskapet och kommunerna, vilka ansvarar för produktionen av medborgarnära välfärdstjänster utgör en grund för den spridda bosättningsstrukturen och närhet till service oavsett boningsort. Detta är mycket centralt. I det nya systemet är det en tydligare koppling till invånarantalet vilket påverkar resurstilldelningen. Kommunerna har dessutom stor handlingsfrihet att utforma och tillhandahålla servicen så att efterfrågan tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt och anpassas enligt lokala förhållanden.
Det behöver inte alltid vara de stora insatserna, herr talman, som gör skillnad. Härom fick jag en bekräftelse på hur också små samhällsuppoffringar kan få stora konsekvenser. En skärgårdsentreprenör berättade spontant att ett bra exempel är systemet med kompensation för socialskyddsavgifterna för privatföretag i skärgården. Det vi i Mariehamn kanske tycker är en struntsak som kan strykas kan i de mindre förhållandena ha stor betydelse. Rör man sig ute får man höra vad som är bra och vad som är mindre bra. Det är viktigt att inte bara sitta vid skrivbordet, direktkontakten med dem det berör är en förutsättning för att vi ska lyckas.
På skärgårdsnämndens möte i Vårdö förra veckan enades vi om att se över hur nämnden ska fungera effektivare i framtiden. Mötet ansåg det viktigt att i fortsättningen fokusera på och driva ett begränsat antal frågor med hög prioritet. Vi kom även fram till att det sannolikt är bättre att mötas två gånger per år med full styrka i stället för fyra gånger decimerat. Vid nästa möte ute på Brändö i augusti ska organisationen och verksamhetssättet trimmas.
En viktig fråga som aktualiserats i Skärgårdsnämnden är en form av skärgårdslotsar som hjälper studerande skärgårdsungdomar som vistas hemifrån i Mariehamn. Ett samarbete med ungdomslotsarna eller någon annan organisation ska därför undersökas och på nästa möte ska vi se vad som går att göra i denna för skärgården mycket viktiga fråga.
Till sist vill jag nämna några projekt med stor regionalpolitisk betydelse som nu är starkt på gång. För det första, projektet Tillväxt Åland som riktar sig till mikroföretag på landsbygden och i skärgården där avsikten är att öka tillväxten, göra företagen starka och solida så att de blir intressanta att överta och att underlätta generationsväxlingar. Det handlar om affärsutveckling och projektet genomförs i ett unikt samarbete med Ålands Handelskammare och Ålands Teknologicentrum och finansieras till 40 procent av Ömsen, Transmar, ÅAB, ÅCA, Dahlmans, Ab Lantbruk, ÅTH och ÅPF. Av totala budgeten står EU och landskapet vardera för 30 procent. Att projektet verkligen vunnit gehör i näringslivet visar det faktum att Andelsbanken hört av sig och tänker ansluta sig och bidra med ytterligare finansiering till projektet. Ett annat projekt är Leader, där vi nu ser över stödandelarna för att optimera nyttan och snabbt komma igång med realiseringen av programmet som är efterfrågat ute i bygderna.
Ja, herr talman, jag kunde hålla på en stund till, men jag har redan gått över tiden så det är dags att släppa in andra i diskussionen. Jag har ju varit med bara några veckor i regeringsarbetet så lantrådet och mina ministerkollegor har lovat att ställa upp och svara på frågor inom sina respektive specialområden. Jag ser fram emot en givande debatt. Tack, herr talman!
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Jag ska inte blanda mig i bombardemangen som kom i det här anförandet. Det kan jag ta i mitt anförande.
Jag har en väldigt konkret fråga. Det räknades upp många viktiga infrastrukturella projekt i skärgården. I spörsmålssvaret, på sidan 4, nämns en fortsatt beredning av kortruttssystemet inklusive tunnel till Föglö. En centerminister står i talarstolen och föredrar ett spörsmålssvar medan en annan springer runt på bygden och talar emot det här projektet. Hur ska ni ha det riktigt? Tunneln är kanske det allra viktigaste infrastrukturella projektet i skärgården för den södra delen, för Föglö och Kökar. Det skulle vara intressant att verkligen få veta om centern har någon direkt linje hur man ska göra med tunnelprojektet?
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Ett kortruttsmeddelande är lovat ifrån landskapsregeringens sida, vilket kommer att levereras. När det gäller detaljerna i det så är det väl bättre att den minister som är ansvarig för det området berättar om det.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Nej, högst troligen är det sämre om man hör på vad trafikministern säger utanför den här salen. Svaret måste nog komma ifrån landskapsregeringen. Projektet måste ju dras vidare om det ska bli något av det här. Och inte bara när det gäller det här, utan mycket av det som räknades upp i svaret och i anförandet så gäller det att jobba aktivt med de här frågorna och inte försöka förhala dem. Det här är en typisk satsning där det inte händer någonting. Jag har efterlyst åtgärder. Bara en sådan liten detalj som att den här styrgruppen för miljökonsekvensbedömning, som totalt har havererat, skulle träffas. Inte ens det har åstadkommits, ja maj månad är inte slut ännu, men dagarna är räknade. Det känns lite frustrerade att läsa och höra det här när man vet hur det sedan är praktiken. Jag ser fram emot trafikministerns anförande i så fall.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag tror att ltl Sundman kan få ett svar därifrån. Fastän jag bara har varit med fyra veckor så vet jag att det pågår ett mycket intensivt arbete nere på trafikavdelningen. Som ni vet så finns det en del problem där. Tjänstemännen gör ett otroligt arbete. Det arbetas redan på de här frågorna. Trafikministern kommer säkert att berätta om det här. Det är bättre att det sägs från en mun än att jag ska säga någonting om det här nu.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Jag är lite förvånad över minister Eliasson svar. Han vädjar om konstruktivitet och samarbete. Sedan tar det inte länge innan han går till attack. Det här spörsmålet är ju ett sätt för oppositionen att granska den förda politiken vad gäller regionerna, framförallt kopplat till begreppet "Hållbar utveckling", som regeringen så ofta svänger sig med. Nu vill vi gärna veta vad man menar med "Hållbar utveckling" och vad man menar med det i relation till skärgården? Det är ju inte så att jag eller någon annan säger att regeringen ska sänka ambitionsnivån i sitt handlingsprogram, däremot frågar vi oss om man alls uppfyller det. Har man för avsikt att uppfylla de mål man har i sitt handlingsprogram? Snarare är det väl regeringen själv som har sagt att det är dags att revidera handlingsprogrammet i relation till det ekonomiska läget. Här tycker jag nog att Eliasson hugger fel.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag vet inte vad jag attackerade riktigt. Ja, nog måste jag verkligen säga, kära ledamöter, att ni ha blivit otroligt känsliga helt plötsligt, den saken är klar. Om ni kan få detta till en attack, då tål ni inte mycket. Tvärtom, jag kastade ut min hand och sade att vi måste jobba ihop.
När det gäller avsikten att uppfylla målsättningarna så är det självklart. Även om målsättningarna är höga så är de ännu inte uppfyllda, men målsättningarna finns fortfarande kvar. Det finns mycket som talar för att vi kanske kan svänga den här pendeln. Det viktigaste är att vi tror på det och att vi jobbar för det.
Ltl Camilla Gunell, replik
Minister Eliasson fick kanske inte den reaktionen som han hade förväntat sig. I den här frågan har jag lärt mig att anfall inte är bästa försvar. Det är nog bäst för oss alla att vara ganska trevande och ödmjuka inför den här utvecklingen som har pågått länge och som är svår att stoppa.
Jag har också med nöje läst den debatt som fördes 2006. Jag skulle vilja ta en annan utgångspunkt. De som drev på då var nuvarande lantråd och finansminister. Nu är det intressant att se på vilket sätt man själva har uppfyllt de ambitioner man då ställde på dåvarande regering. Om minister Eliasson har läst hela debatten så kan han konstatera att dåvarande lantråd, Roger Nordlund som hör till samma parti, konstaterade då att han satt i den mest skärgårdsvänliga regering han någonsin hade suttit sedan 1979.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag kommer alldeles extra ihåg att han sade det. Jag läste det flera gånger. Det är helt rätt, det står i protokollet. Skämt åsido, nej var inget skämt förresten. Ibland säger man fel.
Jag tycker faktiskt att jag har en ödmjuk inställning till skärgårdsproblemen. Det tycker jag att inte någon ska ta ifrån mig.
Jag vill påvisa att spörsmålet blir ett litet spel i och med att det har varit spörsmål flera gånger om samma sak, det beror på hur konstellationen är. Man agerar lite olika beroende på vilken sida man är. Det tror jag även att ltl Camilla Gunell måste hålla med om.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Som det sade tidigare, att anfall är bästa försvar men den här gången kanske det inte riktigt fungerade. Näringsminister Eliasson sade att han kände sig som han skulle bli spikad på ett kors när vi ställde det här spörsmålet, men det handlar inte om någonting sådant. Ett spörsmål är en möjlighet för oppositionen att initiera en diskussion och förhoppningsvis få till stånd agerande runt sådana frågor som man tycker att är viktiga. I det här fallet tycker vi att det är viktigt att skärgården och landsbygden kan vara intressanta bosättningsorter också framöver. Jag förstår inte varför näringsministern blir så upprörd över det.
Han sade också att man inte bara skulle kritisera från oppositionen utan komma med förslag. Då vore det ju bra om näringsministern Eliasson väntar tills vi har möjlighet att hålla våra anföranden. Jag kommer att presentera mina förslag då, så kanske vi kan återkomma.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag sade faktiskt hur det kändes när man direkt som ny minister fick ett spörsmål på halsen. Den första ryggmärgsreaktionen var att det kändes som om nu skulle bli spikad på korset. Det var bara så. Sedan när jag fick tänka efter kom jag underfund med att det här är en bra möjlighet för mig att få berätta hur jag vill arbeta med de här frågorna. Jag är inte det minsta upprörd. Tvärtom, jag tycker att det är intressant att få stå här och ha den här diskussionen.
Det här med anfall, som flera pratar om, det har jag svårt att förstå.
Ltl Anders Eriksson, replik
När det gäller det sistnämnda så frågade jag ju tidigare om näringsministern har läst spörsmålet överhuvudtaget? När jag hörde det sistnämnda så undrar jag också om han har läst sitt eget anförande eller om han bara i brådskan hann skriva det? Det är klart att det alltid finns känslor. Men igen, inte är vi ute efter att spika någon på korset. Vi vill initiera en diskussion om frågor som vi tycker är viktiga. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi har en levande landsbygd och skärgård framöver därför skrev jag under det här.
Näringsminister sade att det var bra att han fick en möjlighet att berätta på vilket sätt han skulle arbeta med de här frågorna. Jag tycker han borde ha berättat det istället för att kritisera oppositionen för någonting som man de facto inte har haft möjlighet att framföra ännu. Det blev ett väldigt märkligt anförande.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Egentligen begärde jag inte någon sådan. Jag har egentligen ingen replik till det där. Jag tycker att jag i mitt anförande faktiskt har anfört en hel del.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! I den andra delen av anförandet kom ministern med en del konkret, vilket man får vara tacksam för. I den första delen måste jag fråga mig; på vilket spörsmål svarar minister Eliasson? Inte kan det vara på vårt spörsmål i varje fall. Eller har minister genomgått någon slags personlighetsförändring under de senaste fyra veckorna? Han inledde den första delen med att tala om samarbete och att inte skälla på andra, inte skälla på tidigare landskapsregeringar eller någon annan. Och så kommer det ett orimligt angrepp på oppositionen, genomgående aggressivt och fel läst när det gäller spörsmålet som vi har lämnat in. Spörsmålet efterlyser insatser för utveckling av skärgården. Man skriver; " vilka åtgärder ämnar landskapsregeringen vidta för att uppnå de realpolitiska målen i sitt eget handlingsprogram och på lång sikt skapa hållbar utveckling för skärgårdens befolkning?" Bilden av oss blev att vi vill avveckla regionalpolitiken. Det finns inte ett ord om detta i spörsmålet.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag tackar för de trevliga orden som ltl Roger Jansson framförde. Han tyckte att det fanns lite substans i slutet av mitt anförande i varje fall.
För övrigt kan jag säga att jag har svarat på spörsmålet. Landskapsregeringen och jag och har svarat på det spörsmål som ni har ställt.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag kan inte undvika att få ett svar av minister Eliasson angående hans uppfattning om att spörsmålet, till skillnad från regeringens politik, innehåller förslag till neddragningar och lägre ambitionsnivå när det gäller regionalpolitiken visavi skärgården. När hela texten utandas motsatsen, men inte en förhöjning av nivån utan försök till att genomföra landskapsregeringens egna ambitioner, som ni har redovisat för lagtinget och frågor kring hur ni tänker göra det, eftersom vi saknar en hel del av de initiativ som ni själva har i ert handlingsprogram.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Ja, ltl Roger Jansson, jag erkände att målsättningarna är höga i handlingsprogrammet och att allting inte har kunnat genomföras av olika orsaker. En orsak är att vi har en ekonomisk jobbig situation just nu. Trots det framhöll jag att målsättningarna finns kvar. Vi ska försöka rida ut den här stormen, vi ska försöka se till att vi kan nå de här målsättningarna. Jag ville bara visa att vi inte har tappat tron. Vi arbetar vidare.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Även jag sällar mig till dem som blev något konfunderad över minister Eliassons metod att debattera den här gången. Jag känner ministerns som en synnerligen samarbetsvillig herreman, som inledningsvis också sträckte ut handen, men efter det gick han till totalangrepp och försökte skriva på oppositionen att vi skulle vilja sänka nivåerna. Att vi skulle vara de som vill att ni ifrån regeringens sida ska säga att det beror på lågkonjunkturen. Det tycker jag att är ett lite lustigt sätt att fortsätta debatten på efter inledningen som handlade om en utsträckt hand.
Ministern säger också att man har kommit fram till att man inte behöver revidera eller göra någon halvtidsuppföljning eftersom målsättningarna kvarstår. Var finns då åtgärderna som finns konkret i handlingsprogrammet? Andra former av finansieringsstöd för skärgårdsföretag övervägs, tillsammans med fiskodlarna utveckla teknik och metoder, avgiftsfri buss för ungdomar, skärgårdslag övervägs. Var är i så fall de förslagen om det inte finns behov av att göra några förändringar?
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag ska sätta mig ner i lugn och ro i kväll när kommer hem och fundera över hur ni kan uppfatta det, som jag har sagt, som en vild attack. Men flera har ju sagt det så jag ska kritiskt granska mig själv och se om det är på det sättet. Det var i varje fall inte menat på det sättet. Samtidigt vet jag att spörsmål ställer man för att testa regeringen. Det tyckte jag att var bra, vilket jag redan sade i inledningen.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Om man läser in i vårt spörsmål att oppositionen, som har skrivit under det här, skulle vara ute efter att sänka ambitionsnivåerna, att inte se till att vi har en levande skärgård, då måste man också leda det i bevis på något sätt. Annars måste jag se det som ett sätt att försöka attackera oss och flytta bort fokus från vad regeringen gör i de här frågorna. Det är de facto regeringen som sitter på makten tillsammans med sina regeringspartier här för att göra det som man skriver i handlingsprogrammet. Då vill vi i första hand höra hur man tänker sig att detta ska ske utgående ifrån det som man har skrivit i handlingsprogrammet. Att i det läget gå till attack är nog fel strategi om man samtidigt sträcker fram handen och säger att man vill samarbeta. Vad ska vi då samarbeta om, ifall man anser att oppositionen bara vill rusta ner, medan regering utvecklar?
Talmannen
Tiden är ute!
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag vill naturligtvis att vi ska samarbeta så brett som möjligt om regionpolitiken och hjälpas åt för att vi framförallt ska få skärgården att fungera långsiktigt och hållbart också i framtiden.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag ska inte mera kommentera arten av det här framförandet. Det kanske är lite nybörjarotur eller kanske dåliga rådgivare, vad vet jag? Sakfrågan är så viktig så att vi får lämnade det där bakom oss.
I sitt anförande säger ministern upprepade gånger att man inte drar ner på ambitionerna i handlingsprogrammet. Är det inte så att det redan har skett? Låt mig ta tre punkter ifrån handlingsprogrammet. I enlighet med tidigare beredning utvecklas en sjöpolisenhet. Där har det väl inte gjorts någonting ännu? Två och ett halvt år har gått sedan handlingsprogrammet togs.
Tandvårdssystemet utreds och utvecklas. Man har lagt ner den ambulerande tandvården. Det är en allvarlig försämring för skärgårdsborna.
Turlistorna fastställs för en treårsperiod. Så hopplösa turlistor som det finns nu har det väl inte funnits på länge?
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Om jag kommer ihåg rätt så brukar ltl Barbro Sundback prata om härskartekniker och kanske också beskylla andra för att utnyttja sig av sådana. Men när man börjar prata om att jag har dåliga rådgivare och att jag har nybörjarotur så känns det faktiskt lite konstigt, det tycker jag. Jag låter mig faktiskt inte påverkas av detta, men jag ville bara säga det.
Det som jag sedan sade att vi inte drar ner på målsättningarna, jag sade också att allt inte är genomfört. Vi har inte lyckats leva upp till allting i handlingsprogrammet ännu, men målsättningarna finns kvar.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Jag tycker att vi ska prata om regionalpolitik och inte om minister Eliasson. Jag är faktiskt inte så intresserad av minister Eliasson som jag är av skärgårdsfrågor. Jag kan förstå att det är svårt att acceptera, men det är faktiskt så.
Det centrala när det gäller skärgårdspolitiken är ett stycke i handlingsprogrammet där man säger; man vill i ett skärgårdsutvecklingsprogram utforma det i samarbete med skärgårdsnämnden och kommunerna och ange bland annat företagsam skärgårds riktlinjer osv. Finns det där eller tänker man komma med det?
Sedan har man i många år, speciellt från liberalt håll, talat om utarbetande av en skärgårdslag. Det är för att ge skärgårdsborna några slags garantier. Kommer det en skärgårdslag under den här mandatperioden?
Talmannen
Tiden är ute!
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag har varit med på ett av skärgårdsnämndens sammanträden, det var i förra veckan i Vårdö, vilket jag rapporterade lite ifrån. Jag fick den uppfattningen att man hade väldigt mycket ärenden på gång som man följer upp sedan flera år tillbaka i tiden. Vi diskuterade att för att få mera effekt ur skärgårdsnämnden ska man försöka koncentrera sig och prioritera fram de riktigt viktiga frågorna, fokusera på de frågorna och driva dem. Det var vi överens om och det kommer vi att titta på vid nästa möte i Brändö i augusti.
Skärgårdskommunerna har också ett eget samarbetsorgan där de träffas före skärgårdsnämndens möte, vilket de också hade gjort den här gången. De hade många olika synpunkter som nämnden tog del av, vilket kommer att skrivs ut i protokoll. Visst arbetar vi där.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Strand, replik
Herr talman! Personligen så tvekade jag en hel del att skriva på det här spörsmålet eftersom jag kommer ihåg debatten från 2006. Men eftersom jag har kommit överens med mina kolleger i gruppen att skriva på det här så gjorde jag de eftersom det var hemskt hovsamt skrivet. Vi sade att vi ska vara konstruktiva och komma med nya idéer. Jag vill inte ha en sådan debatt som det blev år 2006 när nuvarande lantråd och finansminister skällde på mig som person och inte kom med några konstruktiva förslag.
Däremot känner jag till problembeskrivningen som Eliasson tog upp. Han fokuserade på infrastruktur och arbetsplatser, vilket är en stor del i det här. Jag skulle rekommendera att ta del av den forskning som finns om varför man bor väljer att bo i skärgården. Det är bara en femtedel som väljer att bo där på grund av arbetsplatsen. Större betydelse har det sociala, kultur, skola, föreningsliv, möjlighet till strandnära boende och liknande saker. Därför fokuserade vi många av åtgärderna i förra landskapsregeringen på att utveckla projekt med kultur i skärgården och liknande. Läs den rapporten!
Talmannen
Tiden är ute!
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag respekterar ltl Strands synpunkter. Jag känner till det här. Jag nämnde också några olika typer av aktiviteter, på basen av det som ltl Strand nämnde, som kan bli verklighet i skärgården.
Ltl Jörgen Strand, replik
Herr talman! Jag kände också igen resonemanget ifrån Kjell A Nordström. Han kanske hade samma resonemang, om urbaniseringen, på framtidsdagen. Det blir lätt att man fokuserar på att om vi kan fixa arbetsplatser eller stöda med nya bidrag till den här regionen så kommer allting att lösa sig. Vi har haft enormt bra trafik, vi har haft goda förmåner och stor del av landskapets budget går till den här regionen. Trots det, går befolkningsutvecklingen sakta neråt. Då måste man börja titta på forskning vad de underliggande orsakerna är. Jag vet att näringschefen har studerat det här mycket. Ta en diskussion med henne så kommer det inte bara att landa på näringsministerns bord. Man måste antagligen bidra på alla politikområden. Så försökte vi jobba. Trots det var det bara skäll. Dåvarande lantrådet fick gå i försvarsställning. Jag har själv läst hela protokollet nu på morgonen. Jag skäms inte för vad vi gjorde. Jobbar man i den andan så kanske vi kommer en bit på väg.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag är tacksam för de synpunkterna och råden från före detta näringsminister Strand. Jag ska ta det ad notam.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Camilla Gunell
Herr talman! Framtiden för livet i skärgården har varit föremål för debatt här i lagtinget många gånger som vi hörde, senast 2006. Varje regering ställs inför problematiken med avfolkning, en allt äldre befolkning som ska försörjas av allt färre, ett minskande antal arbetsplatser och en sviktande tro på framtiden.
Jag är för min del ödmjuk i den här frågan. Jag har vuxit upp i skärgården och jag ser den förändras och överges, både av människor och av politiker. I den förra regeringen, som jag satt med i, jobbade vi intensivt med skärgårdsfrågor och gjorde så mycket som det stod i vår makt för att förbättra livet i skärgården och ge ökade möjligheter till utveckling. Bl.a. inrättades då en skärgårdsutvecklare som skulle jobba som en länk mellan skärgårdsnämnden och landskapsregeringen. Vi gjorde en treårig kultursatsning; Kultur i skärgården och vi stödde utbyggnader av skolor och omsorgshem. Vi reformerade landskapsandelssystemet för att ge kommunerna förbättrade möjligheter att utveckla sin närservice, vi stödde satsningen på bredband och vi inrättade Internet uppkoppling på landskapsfärjorna. Vi upphandlade ny Föglöfärja, vi satte treåriga turlistor för en trygg och säker trafik och vi tog flera initiativ för ungdomar och barn. Vi införde Leader-programmet som en möjlighet för initiativ med lokal förankring. Vi jobbade mycket med att förändra den för skärgårdens viktiga fiskodlingen till en miljömässigt hållbar näring och på det sättet ge den långsiktigt hållbara utvecklingsvillkor och vi var beredda att delta i finansieringen av den omstruktureringen.
Regionalpolitik är ett långsiktigt åtagande. Det man sår idag, får man förhoppningsvis skörda i morgon. Men det är bara att konstatera att det är svårt att vända den nedåtgående trenden, trots många initiativ och åtgärder. Det är viktigt att regionalpolitik är långsiktig och att vi är eniga om den politiken i lagtinget i så stor utsträckning som möjligt. Den kräver ansträngningar, satsningar, nytänkande, dialog, samarbete och förankring. Det är också viktigt, när regeringar byts, att man fortsätter satsningar som redan har gjorts och att man tar tillvara så mycket som möjligt av ditintills satsade pengar.
År 2007 när man skrev sitt handlingsprogram var ambitionerna höga. Sedan kom den ekonomiska nedgången. Tyvärr förefaller det som om man då mycket övergav sina ambitioner. Utvecklingsambition förbyttes i avveckling och sparbeting. I dagsläget öppnar sig en klyfta mellan de målsättningar som landskapsregeringen anger i sitt hittills inte reviderade handlingsprogram och resultaten av den hittills förda politiken. Det är kanske viktigare än någonsin, när ekonomin blir tuffare, att ha de långsiktiga målen för regionen klart för sig. Idag lever många skärgårdsbor med en mycket oklar uppfattning om vad den här regeringen vill och tänker. Därför hoppas jag att regeringen tar den här spörsmålsdebatten som ett tillfälle att komma med besked. Frågorna är många, både för mig i oppositionen och för alla berörda.
Jag upplever att man idag inte har en regionalpolitisk helhetssyn och därför blir kursen väldigt otydlig. I skärgården upplever man kortsiktiga och oförståeliga inbesparingar där man inte verkar ha förutsett konsekvenserna. Relativt små inbesparingar kan i en känslig och svag struktur ge oväntade negativa effekter. Det blir också mer och mer förvirrande vad landskapsregeringen menar med sitt arbete för hållbar utveckling. Vad är det? Hittills har inte jag hört någon definition. Vad är det i relation till skärgården och dess framtid?
Vi kan börja med trafiken som är den livsnödvändiga nerven. Den har under den här regeringen varit ryckig, osäker och man har med kort framförhållning kommit med nya tidtabeller. Inte alls som man skriver i regeringsprogrammet att turlistorna ska vara treåriga. Kommunikationen mellan landskapets trafikavdelning och brukarna av trafiken, skärgårdens befolkning, verkar vara mycket dålig.
Ingen vet riktig vart utvecklingen är på väg vad gäller trafiken som helhet. Mest rädd att man för att landskapet långsamt men säkert försämrar. Redan i höst väntar nya försämringar i trafiken om man ska klara av de mål man har i landskapets budget. Därför är det synnerligen viktigt att man nu berättar vad man vill och förmår att förändra i större sammanhang än när alternativet bara är försämring. Det är också helt oklart vad den här regeringen avser vad gäller trafikutvecklingen som helhet; är det katamarantrafik på kommande, gäller kortruttsplaneringen fortfarande och hur och var tänker man börja? Hur ska det bli med tunnelprojektet, ska det förverkligas eller inte? Hur ska kommande turlistor se ut? Kommer man att få någon typ av minimigarantier för trafiken framöver i skärgården, så att en privatperson eller företagare, vet vad man kan räkna med om man planerar investeringar och satsningar exempelvis i turismen?
Anställda inom sjötrafiken är idag oroade över privatiseringsförslag och får mycket knapphändig information från arbetsgivaren. Varför talar inte regeringen med sina anställda och ger dem klara besked? Troligen för att man själv inte vet vad som är möjligt att förverkliga och vad som inte går att förverkliga eller så råder politisk osämja mellan regeringspartierna. Tydliga besked från regeringen skulle lugna och klargöra.
För min del tycker jag att man snart måste begära extern hjälp utifrån vad gäller strukturerna för trafiken. Många politiker och skärgårdsbor, som har jobbat länge med det här, har svårt att tänka nytt och se nya möjligheter. Jag tror att vi måste minska på bilberoendet och hitta nya lösningar med lättare tonnage och mer flexibla strukturer. Tunneln kan för min del vara en begraven del i den åländska trafikhistorien.
För att få kontinuitet i regionala satsningarna är det också viktigt att man följer upp och också tar tillvara tidigare satsade pengar. Varför går man inte vidare med projektet "Kultur i skärgården" en vidaresatsning på barn och ungas kultur och fritid? Nej, man drar frågor i långbänk tills de självdör.
Det lilla fjuttiga som finns i skärgården vad gäller t.ex. musikundervisning, 7 timmar i veckan som Kökar hade, det har man minskat ner till 4 timmar i veckan. Det är en obeskrivlig njugghet för en utsatt och ekonomiskt svag kommun som lever och andas sin starka musiktradition.
Landskapsregeringen säger att de lyssnar lyhört till skärgårdsbornas egna initiativ. Tyvärr är verkligheten en annan. Ungas egna förslag och initiativ har administrerats bort eller förbisetts. SKUNK, skärgårdens egen ungdomsorganisation ville ha en ambulerande fritidsverksamhet, det bidde en tummetott.
För snart två år sedan skev de till landskapsregeringen om att få starta en hemsida för ”skärgårdsskjuts” om samåkning, än idag har man inte ens fått ett svar. Gäller inte ens förvaltningslagen för dem?
Vi vet idag att skärgårdens befolkning åldras och det finns behov av omsorgshem och boenden. Men man måste satsa framåt på barn och unga. För dem är skärgården med sina små samhällen trygga och bra ställen att växa upp på. Jag är övertygad om att vi måste satsa mer på barn och unga, på deras kultur, idrott, skola och fritidsmöjligheter. Det måste vara brett och kvalitativt. Nya generationer går inte med på att ge sina barn sämre möjligheter att utveckla sig inom olika intressen. Bredband är en bra möjlighet och det är nödvändigt. Jag tycker att landskapsregeringen nu också ska ta den möjligheten och alla de förutsättningar det ger på allvar, t.ex. när det gäller utlokalisering av egen personal.
För att våga rekrytera fler barnfamiljer till skärgården så måste man veta vad man vågar lova. Kan man garantera dem daghem, skola, kommunikationer, hälso- och sjukvård, vardagstrygghet i form av polisbevakning som alla andra medborgare? Här måste landskapsregeringen ge kommunerna långsiktiga trygghetsgarantier, annars avstannar den så viktiga processen att rekrytera och locka nya familjer till inflyttning. Utan inflyttning så går det bara åt ett håll med tanke på den låga nativitet vi har på Åland. Är det sådana typer av miniminivåer man vill reglera i en skärgårdslag? Varför kommer det i så fall ingen lag? Inte heller har vi sett det utlovade skärgårdsutvecklingsprogrammet. Det verkar ligga långt ner på prioriteringslistan.
Skärgårdspolisen var en annan viktig fråga som med nödvändighet måste få en lösning. I en arbetsgrupp bestående av de nuvarande ministrarna Veronika Thörnroos och Mats Perämaa föreslogs en sjöpolisenhet. Det var kanske en onödig vidlyftig och dyr lösning. Men man kan lösa frågan genom ett samarbete med sjöbevakningen, vilket jag påpekat i ett flertal motioner. Varför händer ingenting?
En stor sorg är också havsmiljön och vattenkvaliteten. Vi jobbade mycket med omstrukturering av fiskodlingsnäringen för att den skulle göras hållbar. Det är nu tydligen hållbart för den här regeringen att nya fiskodlingar startar, men på samma gamla sätt som förr. För mig är det svårt att förstå vad landskapregeringen har menat med sitt hållbarhetsarbete? Det verkar bara vara ett sätt att rättfärdiga och bibehålla gamla strukturer. Det är ingen framtid att fortsätta smutsa ner havet. Utan det försvåras livet i skärgården ytterligare. Det är så sorgligt att se den utveckling som idag sker.
I spörsmålsdebatten 2006 lade liberalerna ett klämförslag som gick ut på tre saker: För det första ville man förbättra dialogen med skärgården och inte ta beslut ovanför huvudet på de berörda. För det andra ville man förbättra turismen särskilt inom idrott, båtturism, hälsa och kultur. För det tredje, vilket var mitt förslag i debatten, skulle man göra en kartläggning av de faktorer som gör att människor väljer att flytta in eller ut till en skärgårdskommun. Minister Perämaa ville också förändra jordförvärvsreglerna för att kunna bygga vid stränderna, ett sätt att locka inflyttare. Varför har man inte följt upp sina egna förslag och idéer som man kom med 2006? Varför har man inte förverkligat dem nu när man har möjlighet?
Skärgårdsturismen måste även ha ett helhetsperspektiv där trafik, marknadsföring och anläggningar går hand i hand. Avgifterna börjar vara ganska häftiga för att komma ut i skärgården med bil och husbil. Cykelturisterna är en annan grupp, där fortgår skärgårdsutvecklarens idé Arkipedalo. Det är tragikomiskt att se hur skärgårdssamarbetet, som Åland har vänt ryggen, nu fortsätter att hjälpa Åland och vill fortsätta samarbetet. Jag vet att det finns många som skäms. Jag gör det också.
Framtiden finns för skärgården, det måste man tro. Men man kommer inte undan verkligheten med en liten hurtig klapp på axel och ”Lite får man väl tåla”. Det är allvarligare än så. Det betyder väldigt mycket hur landskapsregeringen förhåller sig. Vackra ord och löften måste följas upp med konkret handling, annars är det inte trovärdigt. Skärgårdsborna är inte dumma! De märker nog när ni säger en sak, men gör något annat.
Jag tror att man också måste lära sig samarbeta på många håll, även skärgårdsborna emellan. Man måste samarbeta mellan kommunerna. Man måste lära sig att tala med en röst istället för att splittra regionen som man gör idag. Kanske också skärgårdsborna behöver ges ett ökat inflytande när det gäller frågor som är livsviktiga för dem själva. Bolagiserar man skärgårdstrafiken bör man kanske överväga att bjuda in skärgårdskommunerna som ägare i bolaget. Då ger man över en del av ansvaret till skärgårdsborna själva. Ett eget inflytande ger också mera makt och mera ansvar. Samarbete är ett nyckelord vad gäller kommunstrukturen, utvecklande av sociala företag och den vindkraftssatsning som jag tror att kan betyda mycket.
Bästa lagting, jag får säkert återkomma i flera anföranden. Jag hoppas på en intressant och livlig debatt, särskilt med tanke på vilken stark representation skärgården har idag, både i landskapsregeringen och i lagtinget. Tack, herr talman.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Ltl Gunell brukar efterlysa strukturella åtgärder men säger idag att hon inte vill ha en tunnel i skärgården. Jag skulle istället säga att en tunnel är en satsning som är viktig för att undvika framtida budgetslitage. Detta är väl en strukturell åtgärd, eller hur?
Ltl Camilla Gunell, replik
Ja, det är definitivt en strukturell förändring. Jag tyckte att det här förslaget var intressant så länge man använde tunneln för att kunna åstadkomma en bättre trafik för hela skärgårdsregionen. Nu har det trappats ned och blivit att handla bara om den södra delen. Då tror jag inte längre att det är hållbart. Dessutom måste vi minnas vilka kraftiga ingrepp det innebär på miljön, hur frågan har hanterats hittills från landskapsregeringens sida gentemot markägare och övriga, vilket också har ställt till med problem, och till vilken kostnad det handlar om. Har man så här mycket pengar som en tunnel faktiskt innebär? Jag vet inte ens om vi idag har fått en prislapp som är riktigt hållbar? Det har varierat beroende på vad man tänker satsa på. Om man har så mycket pengar att satsa så tror jag att man kunde reformera nästan hela skärgårdstrafiken i en annan riktning.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Ja, ltl Gunell, jag skulle gärna se fram emot att vi reformerar hela skärgårdstrafiken. Men, socialdemokraterna gör ju sitt bästa för att motarbeta det. Vi kommer inte vidare så länge det finns partier i lagtinget som motarbetar det. Vi måste alla sluta upp bakom och se till att vi får Åland till ett bra samhälle.
Ltl Camilla Gunell, replik
Man ska minnas att ltl Torsten Sundblom hör till majoritetsblocket. Ni har 19 mandat i lagtinget, ni har alla möjligheter att göra det, oberoende av vad socialdemokraterna tycker och tänker. Vi kommer däremot att ha ett särskilt seminarium i början av juni om skärgårdstrafiken och hur den kunde reformeras. Vi har funderat mycket på den här frågan. Vi är inne för att man måste byta till lättare tonnage och ett mera flexibelt trafiksystem där man minskar bilberoendet och skiljer persontransport från transport av lastbilar och andra tyngre fordon.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mats Perämaa, replik
Talman! Det är alldeles förträffligt att regionalpolitiken kan diskuteras i lagtinget. Under förra valperioden krävdes det ett spörsmål, liknande det här, för att få upp diskussionen om regionalpolitiken under den mandatperioden. Nu har vi möjlighet att göra detsamma.
Den här regeringen har organiserat sitt arbete med den här frågan i ett regionalråd i likhet med hållbarhetsarbetet där vi har ett hållbarhetsråd. Arbetet i regionalrådet leddes av dåvarande näringsministern och kommer nu att ledas av nuvarande näringsminister. Arbetet utgår från att vi ska kunna leverera ett regionalpolitiskt meddelande till lagtinget, under valperioden, att diskutera. Vi vill diskutera regionalpolitiken under den här mandatperioden.
Jag återkommer till andra saker i nästa replik.
Ltl Camilla Gunell, replik
Det är bra att minister Perämaa kopplar ihop hållbarheten och regionalpolitiken. Jag skulle fortfarande vilja veta vad man menar med hållbar utveckling? Har man definierat de frågorna i relation till skärgårdens utveckling? Vad är en hållbar utveckling för skärgårdens del? Det skulle vara fint om regeringen kunde definiera och lite kartlägga det här?
Minister Mats Perämaa, replik
Herr talman! Eftersom det är endast jag som har begärt replik på ltl Gunells huvudanförande så väljer jag att replikera på det och inte svara på de frågor som ltl Gunell ställer till mig här.
Ltl Gunell var inne på frågeställningen om att säga något och göra någonting annat. Om det uppfattas på det viset så är det synnerligen illa. Jag känner mig överhuvudtaget inte träffad i den frågan. Om vi tar frågan om IT-kommunikation och bredband ute i skärgården så har jag, i olika roller, jobbat precis för det som jag har sagt för många, många gånger år sedan; att skärgården kommer att dö ut om vi inte har infrastruktur på det området som krävs. Nu började vi komma i mål i den norra skärgården. Jag hoppas och jag kommer att göra mitt yttersta för att vi ska nå samma situation i den södra skärgården, närmast på Kökar, Sottunga och de andra holmarna. Om vi kan knyta ihop det här till ett gemensamt nätverk så kommer skärgårdsborna att tillsammans kunna vara stolta över det.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tror att jag nämnde bredbandssatsningen som någonting mycket bra. Både minister Perämaa och jag vet att bredbandssatsningen har fortgått en längre tid och landskapsregeringen har varit behjälplig. Det är bra om nuvarande landskapsregering också är behjälplig vad gäller den fortsatta utvecklingen. Det är en nödvändig infrastruktur som behövs och den kan öppna nya möjligheter. Min förhoppning är att landskapsregeringen nu också tar de möjligheterna tillvara. Man kan med digitala metoder skapa allt möjligt fantastiskt. Man kan till och med ta ner opera ifrån Metropolitan i direkt tid. Det finns oändliga möjligheter.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Roger Eriksson, replik
Tack, herr talman! Ltl Gunell nämnde sjöpolisverksamheten i sitt anförande. Det är riktigt att handlingsprogrammet skrevs under andra ekonomiska förutsättningar, jag håller med ltl Gunell där. Men att ingenting händer stämmer absolut inte. Den här landskapsregeringen betonar och prioriterar de här frågorna. Det finns redan ett väletablerat och formaliserat samarbete mellan gränsbevakningen på Åland och Ålands polismyndighet, där man tar upp olika aktuella åtgärder och frågan om hur man ska ordna övervakningen och patrulleringen i skärgården. Ett möte hölls för några veckor sedan där man diskuterade och drog upp riktlinjerna och såg vilka resurser som behövs både för övervakning till lands och till sjöss. I praktiken så går det ut på att det är en poliskonstapel som åker med i sjöbevakningens patrullbåt ut i den åländska skärgården. Den här är en prioriterad verksamhet som också fungerar även med tanke på de ekonomiska förutsättningarna.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Camilla Gunell, replik
Vi vet att både 2008 och 2009 har gått, snart har 2010 gått. Än har inte jag, som brukare och som besökare i skärgården, sett skymten av någon sådan verksamhet. Vem är det? Vem ska man ringa till? Finns det någon konkret verklighet eller är det ett diffust resonemang?
Minister Roger Eriksson, replik
Herr talman! Det är en konkret verksamhet som pågår. Man kan ringa till polismyndigheterna. Som jag just nämnde så har det varit ett stormöte som nämns som PTG; polis, tull och gränsbevakning. De har sina årliga möten och planerar hur man ska lägga upp övervakningsarbetet ute i skärgården för att kunna garantera en godtagbar polisövervakning i skärgården. Det är bara att röra sig i skärgården på sommaren så kan man se att poliskonstaplarna rör sig med gränsbevakningen, som har navigationsförutsättningarna och de fartyg som behövs.
Ltl Camilla Gunell, replik
Minister Eriksson, jag hoppas att det inte bara är på sommaren, utan att det faktiskt handlar om en året runt verksamhet. Jag tror att det är väldigt viktigt att säga att det är vardagstryggheten som är det viktiga. Det är den som varar under hela året. Det handlar om polis, hälso- och sjukvård och det handlar om alla de förutsättningar som människor behöver för att klara sin vardag.
Sedan är jag lite nyfiken på begreppet godtagbar. Har skärgårdsborna eller kommer skärgårdsborna att få samma rätt till trygghet och säkerhet som övriga medborgare har eller kommer det att hållas på en godtagbar nivå? Det tror jag också är en väldigt viktig nivåskillnad.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, herr talman! Det var ett intressant anförande som ltl Gunell höll. Det visar att hon fortsättningsvis inte har glömt sina rötter. Jag ska ta upp några punkter här.
Det fördes fram ett resonemang kring vinterns turlistor och de förändringar som kom där väldigt snabbt. Jag håller helt med ltl Gunell, det var inte okej som vi gjorde då. Som personalsituationen såg ut så hade vi inget annat val och vädret rår vi från trafikavdelningen tyvärr inte över, inte ännu i all fall. Jag håller helt med om att det borde ha skötts bättre, men tyvärr så gick det inte.
Vad gäller framtiden så har jag tagit ett sådant grepp att jag senaste vecka hade alla skärgårdskommuner på plats, förutom Brändö, för att diskutera den framtida trafiken och försöka få ett resonemang kring vad som är bastrafik. Jag återkommer i nästa replik.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag känner mycket väl till att vintern var svår och att isen satte vissa hinder. Det tror jag man bara får finna sig i. Det är klart att läget blir svårare vid en sådan isvinter som vi hade i år. Jag tror att det viktiga nu är framtiden och att man från regeringens och trafikministerns sida säger vad som ska gälla. Kommer det treåriga turlistor? Vad kommer att ske med trafiken framöver? Vad kommer att ske redan i höst eller inför 2011? Om man gör nedskärningar, kraftiga sådana och kanske t.o.m. lyfter bort tonnage under vissa tider så kan man säkert göra det om man har en helt klar och tydlig linje och riktning i hur man ska gå vidare sedan. Vad kommer att vara bastrafik för skärgården? Man måste ha en trygghet och framförhållning som gör att skärgårdsborna vet vad de har och vad de kan planera.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, herr talman! Förra veckan inledde vi ifrån landskapsregeringens sida dialogen med kommunerna kring vad som är bastrafik. Jag som trafikansvarig är beredd att söka breda politiska lösningar vad gäller detta. Det är viktigt att det finns en långsiktig framförhållning. Det resonemanget är påbörjat och måste fortgå ännu ett tag innan det faller på plats. Vi i landskapsregeringen ska åtminstone först enas med skärgårdskommunerna vad som är bastrafik. Ska man se det i antal turer per dygn eller ska man se det i tillgången på tonnage? Sedan är jag också villig att föra en dialog med den samlade oppositionen om hur man ser på det för att säkra upp turlistorna framledes.
Sedan vad gäller privatisering, bolagisering och annat som nu för tillfället pågår på trafikavdelningen så ber jag att få återkomma i ett eget anförande.
Ltl Camilla Gunell, replik
Ja, bästa minister Thörnroos, breda politiska överenskommelser, som håller över nästa val, det har vi efterlyst i många år. Den utsträckta handen tar jag givetvis med tacksamhet emot. Vi deltar gärna i diskussioner.
Vad gäller skärgårdens befolkning så behöver de nog få svar på vilka planer landskapsregeringen har. Ska det bli tunnel? Ska det bli kortrutt? Vilka projekt är det som står i tur? Vad har skärgårdsborna att sätta sin tilltro till? Hur blir det med turlistorna? Kommer de att vara långa, trygga och gärna också treåriga? Jag tror att tre år är ett tidsspann som man behöver ha.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Leo Sjöstrand, replik
Herr talman! Jag tycker att det är bra att det snart är val. Det andas lite valpropaganda över det här spörsmålet. Det är samtidigt att bra att man lyfter fram dessa skärgårdsproblem som finns. Det är bara synd att de här spörsmålsställarna, som satt med i förra regeringen, inte lyckades lösa alla de här problemen på den tiden då det fanns medel att ta till. Nu är det lite annorlunda på den ekonomiska sidan. Det är kanske lite svårare.
Ltl Camilla Gunell, replik
Då är min fråga; vilka lösningar är det då som ltl Sjöstrand menar att man borde ha gjort medan man hade råd?
Ltl Leo Sjöstrand, replik
Herr talman! Alla de här problemen som ltl Gunell läste upp. Det är problem som förekommit alla år i skärgården. Inte blev det bättre under den förra valperioden. Målsättningen för den här regeringen är fortfarande, om det finns medel, att fullfölja åtgärderna. Men den förra regeringen hade tillgång till mera medel än vad den här regeringen har.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tror att det har framgått av mitt anförande att det är svårt att lösa alla problem. Det är svårt att med åtgärder vända den här trenden och utvecklingen. Men vi i förra regeringen gjorde oerhört mycket. Det var synd att inte ltl Sjöstrand var med 2006 för då lät det minsann annorlunda från liberalt håll än vad det gör idag.
Det är nog bara dags att ta fram de nya lösningarna och förslagen. Jag tror nog att det finns en vilja både i lagtinget och i regeringen att hitta lösningar. Det är ingen hittills som har hittat någon trollformel. Det behövs ett långsiktigt arbete med många och olika typer av lösningar. Jag tror att skärgårdens befolkning har förväntat sig att ltl Leo Sjöstrand, ltl Torsten Sundblom, ltl Margret Lundberg, minister Mats Perämaa, minister Veronica Thörnroos och alla andra med skärgårdsanknytning ska jobba för deras frågor.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom
Tack, herr talman! Enligt spörsmålsställarna öppnar sig i dagsläget en milsvid klyfta mellan de målsättningar som landskapsregeringen anger och resultaten av den hittills förda politiken. Så uttrycker sig oppositionen om den av regeringen förda politiken och energin används främst till att vara kritisk och det är väl bra så, men samtidigt måste det finnas utrymme att se lite realistiskt på den konjunktur som det åländska samhället befinner sig i.
Vi har en låg konjunktur som har drabbat landskapets inkomster hårt och därav behovet av inbesparingar. När nuvarande regering tillträdde kunde vi inte ana att när smekmånaden var över skulle prognosen över landskapets inkomster behöva revideras från vecka till vecka.
Herr talman! Med detta vill jag få fram att regeringens handlingsprogram skrevs under ekonomiska förutsättningar som några månader senare helt hade förändrats.
Det betyder också att alla måste vi ha en viss förståelse för att inbesparingar måste göras och vi måste alla vara med och acceptera prioriteringar där även den egna närregionen drabbas.
Som lagtingsledamot från skärgården är det inte helt lätt att vara med om de indragningar som drabbat skärgårdssamhällena.
Det blev stora folkliga protester när indragningar på Godby hälsocentral var på förslag och ändå är det 10 minuters resväg till hälsocentralen vid sjukhuset. Alla är sig själv närmast.
Man ska inte ställa regioner mot varandra och möjligheten att i sådana lägen beakta regionala behov ska man heller inte glömma.
Tre undertecknare av spörsmålet var med om beslutet att dra in på skärgårdsberedskapen.
Genom massmedia har det kommit fram att Brändö kommun avser bekosta mellanskillnaden för att undvika neddragningar. Så ska det heller inte vara.
Jag skulle nog hellre sälja allhallen i Eckerö och därmed minska på fastighets ägande. Landskapet betalar drygt ca 40 000 euro i fastighetsskatt till Eckerö kommun för hallen. Den summan kunde med fördel användas till att undvika neddragningar i glesbygdens service.
Med regionalpolitik på dagordningen är det inte möjligt att undvika Skärgårdstrafiken som för den svagaste och mest sårbara regionen är av stor betydelse.
I regeringsprogrammet står skrivet "Turlistorna fastställs för en treårsperiod". Den målsättningen har inte lyckats på grund av det som jag tidigare sade; vi har en låg konjunktur som drabbat landskapets inkomster hårt och därav behovet av inbesparingar.
I ett läge när det behöver sparas på driftskostnaderna i skärgårdstrafiken är det av stor vikt att de åtgärder som vidtages är väl förankrade bland den del av befolkningen som dagligen behöver använda färjorna för resor till och från arbetet samt företagen som behöver transportkapacitet.
Vad gäller hanteringen av turlistor och förkörsrätter under det senaste halvåret är det en del att önska och jag är för skärgårdens del inte nöjd.
Tiden innan lågkonjunkturen drabbade Åland föregicks av några goda år med bra ekonomi. Då användes resurserna till att utöka antalet på avlöningslistan framom att bygga bort driftskostnader. Var det klokt? Jag svarar knappast, men det kan inte nuvarande regering belastas för.
Som det framgår av regeringens svar på spörsmålet består Åland av tre regioner; centralorter, landsbygd och skärgården, alla med olika behov.
Det är viktigt att de olika regionerna samverkar och stöder varandra för att helheten ska bli bra. Vi är alla beroende av varandra. Skärgården gör Mariehamn attraktivt, kanske även Geta gör Mariehamn attraktivt. Medan vi från skärgården behöver komma till staden. Vi har alla ett behov att samverka.
I dagsläget finns det ett behov av ett politiskt stöd till utbyggnaden av kortrutt. Lågkonjunkturen har visat att alla krafter bör hjälpas åt för att minska budgetslitaget och ska skärgårdsregionen utvecklas är en smidig och kostnadseffektiv trafik nödvändig.
När ordinarie budgeten för 2010 behandlades här i lagtinget i december framkom tydligt att stödet till utbyggnaden av kortrutt är lite halvdant.
Herr talman! Det är ingen önskesituation för ett regeringsparti att på grund av en lågkonjunktur tvingas dra åt svångremmen och fatta sparbeslut som drabbar ålänningarna.
Den liberala lagtingsgruppen stöder regeringen i dess strävan att hantera lågkonjunkturen på bästa möjliga sätt och där är regionalpolitiken en del.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, herr talman! När vi hörde minister Eliasson så upprepade han vid flera tillfällen; trots lågkonjunkturen kommer inte regeringen att dra ner på sina krav och sina mål vad gäller regionalpolitiken.
Men när man lyssnar på ltl Torsten Sundblom skulle man ju förvänta sig att han skulle sträva till att betona en sådan linje. Men han är den första att säga att vi nog måste dra ner i skärgården när det är lågkonjunktur. Jag tycker att det är en väldigt uppgiven politisk attityd. Det börjar snart framstå för mig som ganska tydligt att skärgårdsborna faktiskt inte har någon större nytta av att det sitter så många skärgårdspolitiker här i lagtinget, när de förefaller var de första att sälja ut regionalpolitiken.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Jag sade att målsättningarna inte hade lyckats. Jag sade vi bör sträva till en stor politisk enighet bakom utbyggnaden av kortrutten. Det är en så otrolig viktig del. Jag skulle gärna se att lagtinget kunde enas om att vi varje år sätter in en skaplig investeringspott för att komma vidare. Efter ett antal år har vi då resurser som kommer hela Åland tillgodo för minskat budgetslitage.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, inte är det någon i oppositionen som har motsatt att det kommer ett sådant förslag. Vi är mest förvånade över att det under snart tre år inte har kommit några skärgårdsutvecklingsprogram som man har utlovat. Det hade ju varit särskilt nödvändigt i en tid av lågkonjunktur. År 2008 vid julen var det ett faktum att Åland också kommer att drabbas av den ekonomiska krisen. Nu skriver maj 2010, och fortfarande finns det inte någonting att ta i. Vi välkomnar alla konkreta initiativ. Inte är det någon i oppositionen som är mot det. Det är ju det som vi vill ha.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Herr talman! Jag sade också något om vad man gjorde under åren före lågkonjunkturen. Man utökade lönelistor. Man skapade en situation som nöter på budgeten ganska mycket. Det betyder att det inte finns utrymme att investera. Om den regeringen, som socialdemokraterna var med i, hade struntat att utöka antalet anställda inom landskapet då hade man haft investeringsutrymme att satsa nu.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson, replik
Tack, herr talman! Kollegan Sundblom konstaterade helt korrekt att den ekonomiska nedgången ger mindre utrymme åt alla. Då inkluderar det naturligtvis skärgårdsborna och skärgården. I spörsmålet vill vi diskutera och få veta hur landskapsregeringen hanterar sina målsättningar i sitt handlingsprogram i den här situationen. Vi vill veta, när man delvis måste ta till nya prioriteringar, hur man avser att prioritera inom de olika politikområdena? Är det inte, kollegan Sundblom, rimligt att vi kan diskutera det i plenisalen och få de svaren istället för att man försöker missförstå oss i vårt uppsåt när det gäller det här spörsmålet? Jag har skrivit under det här spörsmålet för att jag vill det allra bästa för skärgården.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Den där repliken var egentligen riktad till näringsministern som här redogjorde för svaret på spörsmålet.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag kan hålla med om att repliken också kunde ha riktats till honom, men nu är det kollegan Sundblom som står i talarstolen och uttryckte sig nedlåtande och kritiserade om vad vi avser med det här spörsmålet. Då är det rimligt att vi kan föra en diskussion om regeringsprogrammet när det gäller det minskade ekonomiska handlingsutrymmet med kvarvarande målsättningar för utvecklingen av skärgården. Vad ska det resultera i för nya prioriteringar och neddragningar? Landskapsregeringen har tidigare lovat att komma med en mellanrapport i sitt program. Nu har man meddelat att man inte gör det. Då ville vi åtminstone vara med och föra en diskussion för skärgårdens väl och ve. Hur påverkar den här nya situationen skärgården? Det är väl en god diskussion som vi också kan ha när det gäller sjötrafiken, när vi alla börjar komma in på det som åtminstone vi har förespråkat en tid; dra ned driftskostnaderna så får vi råd med mera trafik.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Jag tyckte inte att jag uttryckte mig nedlåtande. Till frisinnad samverkans fördel är att det finns ett intresse att försöka satsa inom skärgårdstrafiken och försöka hjälpa den regionen. Så har jag uppfattat en del av tidningsinsändare, där finns det ett litet erkännande.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tror inte ltl Sundblom behöver tveka att det ett intresse finns bland alla partier. Däremot är det sorgligt att även ltl Sundblom sällar sig till den skara som bara skyller på gamla regeringar. Ta nu själva i situationen och kom med nya konstruktiva förslag. På avlöningslistorna under den förra perioden fanns både skärgårdsutvecklare, projektet kultur i skärgården och det fanns många, många insatser som riktade sig till skärgården. Liberalerna sade inte nej till en enda av dessa på avlöningslistorna. Jag tycker att man inte ska stå här idag och säga att det har minskat allt investeringsutrymme för framtiden. Det är alldeles för enkelt om man tror att man slipper undan med det.
Nej, det ekonomiska läget kräver nu, om någonsin, klara och tydliga besked om framtiden. Är det någon idé att flytta ut till skärgården? Är det någon idé att bo kvar eller ska man bara sitta och se på flera och flera nedskärningar?
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Det är idé att flytta ut till skärgården. Jag har en gång flyttat ut i skärgården för ett antal år sedan. Det finns livsutrymme. Kan vi ordna arbetsplatser, då fungerar det utmärkt.
Jag tycker att socialdemokraternas skärgårdsintresse ploppar upp och sedan är det lite lägre intresse emellanåt. Jag litar inte riktigt till fullo på det.
Ltl Camilla Gunell, replik
I valet 2007 trodde skärgårdsborna mycket på liberalerna. De trodde på Torsten Sundblom, Leo Sjöstrand och Margret Lundberg och på alla andra ledamöter som sitter i landskapsregeringen och lagtinget. Nu undrar de nog vad tusen ni gör här? För ni någon politik huvudtaget? För ni skärgårdsbornas talan? Många känner sig ganska övergiven i dag.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Vi försöker föra skärgårdsbornas talan, ja.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Gun Carlson
Herr talman! Hållbar utveckling i skärgården, vad är det? För mig är det en utveckling som medverkar till att ljusen inte slocknar i husen i skärgården. Det är för mig en hållbar utveckling. Hur ska man då göra det? Hur ska vi hålla skärgården bebodda med familjer som vill, kan, leva, bo och arbeta i skärgården. Det är väl detta som dagens diskussion ska handla om.
Viljan till en god regionalpolitik har alltid funnits inom alla partier i Ålands lagting. Det har aldrig funnits något parti som har sagt att de inte vill utveckla skärgården. Vi hörde just i en replik av ltl Roger Jansson att man vill det allra bästa för skärgården. Det är många av oss som vill det. Jag tycker också att svaret som presenterades av minister Torbjörn Eliasson visade på möjligheterna, visade på verkligheten och gav många goda svar men kanske inte tillräckligt tydligen. Jag tyckte att man byggde upp det här bra i sitt svar. Man konstatera att vi har centralorter, landsbygdskommuner och vi har skärgården. Alla har sina olika förutsättningar. Man ska inte tro att alla kan ha samma förutsättningar, då lever man i det blå. Det här passar naturligtvis bra in på åländsk center som alltid haft devisen; "hela Åland ska leva".
Trenden idag visar på, vilket också svaret visar på, den förändrade ekonomiska situationen, som redan har presenterats. Urbaniseringen som inte enbart gäller åländska skärgårdskommuner utan hela världen. Vi hörde också i anförandet från landskapsregeringen att 80 procent idag av jordens befolkning flyttar till storstäder, men man flyttar också till Mariehamn. Demografin är en verklighet idag som man måste leva med. Befolkningen blir äldre, man bor inte hemma mera och man flyttar någonstans. Vi hörde också att livsmedelssituationen blir mer och mer tydlig i världen. Livsmedelsförsörjningen blir ett allt större problem, vilket jag även har sagt många gånger. Alternativen till att flytta till städerna är att man hellre väljer den goda livsmiljön som man kan ha på landet eller i skärgården. Det har vi också talat om, jag upprepar inte det.
Jag tycker att det är viktigt, som ministern också redogjorde för, att jordbruket har bra utvecklingsmöjligheter i en situation där en stor del av världens befolkning hungrar och svälter. Det är allvar. Här kan man ju tycka att landskapsregeringen skulle kunna lägga på ett kol och hitta någon bra rådgivning för skärgårdens jordbruk. Hur det än är så finns det många möjligheter för jordbruk i skärgården. Då talar vi inte om stora EU-jordbruk utan om specialisering av olika slag. Det här har man inte utnyttjat i alltför stor del av skärgården. Jordbruksmarkerna ligger för fäfot. Det kanske inte finns ett enda djur t.ex. i Brändö, men jag kanske säger fel.
Jag tycker också att det är intressant när man visar på kapitlet om sysselsättningsmöjligheter. Några siffror som förvånar mig här, det finns en tabell med sysselsatt arbetskraft som visar att i skärgården och på landsbygden är det på sammanlagt 7877 arbetsplatser, medan det i Mariehamn bara finns 5537 arbetsplatser. Det nästan förvånar mig, men förmodligen är det rätt. Det här visar också på att Åland ännu inte bara är en tätort.
Jag tycker att man ännu mera skulle ha varit tydlig med möjligheten att utlokalisera arbetsplatser. Men på samma gång när man ser att Mariehamn har färre arbetsplatser än landsbygdskommunerna så verkar det konstigt. Det är intressant, men så här står det. Jag frågar mig om det är så, kanske jag får en förklaring till dessa siffror. Men oberoende av det så anser jag fortfarande att man borde utlokalisera arbetsplatser. Det kan landskapsregeringen göra. Det behöver inte någon annan bry sig om. Det behöver inte den privata sektorn tar ansvar för, utan det ska den offentliga sektorn göra.
Man visar föredömligt på satsningar, under perioden, som är bra. Man kommer också med strategiska och långsiktiga frågor, vilket jag också tycker att är en viktig del i det här svaret. Vi har talat med många kommuner, också med skärgårdskommunerna. Vi vet att en bra kortruttstrafik är en av de viktigaste förutsättningar för att kunna leva och bo i skärgården.
Det har talats om tunnel eller inte tunnel. Jag vill erinra om att tillsvidare, vad jag vet, så finns det ett gällande lagtingsbeslut om utredning av en tunnel som ingår i en kortrutt.
Det som också anges här och som jag tycker att är viktigt är sjöarbetsplatsernas betydelse för boende i skärgården. Det stora problemet är att de anställda på utflaggade fartyg får sin lön och betalar sin skatt till en annan kommun än boendekommunen. Det här är någonting som man önskar att landskapsregeringen skulle återigen ta tag i. Det här har varit upp till diskussion många gånger. Vi har en Öresundsmodell som man kan använda till detta. Jag tycker att det skulle vara viktigt och det skulle i alla fall bättra möjligheterna för kommunerna om man fick till stånd det.
Jag är nöjd med det här. Jag kan från centerns sida framföra att vi tycker att det här svaret för dagen är det som man kan svara i den här frågan.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! De här uppgifterna om arbetsplatser handlar egentligen om antalet sysselsatta. De som ingår i arbetsmarknaden är betydligt flera på landsbygden än i staden. Det är en annan sak sedan att de flesta på landsbygden har sin arbetsplats i staden. Antalet arbetsplatser i staden är säkert runt 10 000-11 000, sist och slutligen. Vad gäller skärgården så är arbetsmarknaden ganska reglerad på grund av avståndet. Det finns några skärgårdskommuner som man pendlar ifrån men det är marginellt. Antalet sysselsatta och arbetsplatser i skärgården sammanfaller.
Ltl Gun Carlson, replik
Det är säkert som ltl Sundbacks säger. Jag fick ögonen på det när jag stod här och läste de här olika siffrorna. Är det på det viset, så är det okej.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Margaret Lundberg, replik
Tack, herr talman! Jag stöder också det som ltl Gun Carlson pratade om att man skulle flytta ut verksamheter. Det är ju, som vi har upplevt här, ganska trångt i det här huset. Det gynnar båda parter och det kan också vara en ekonomisk vinning i det.
Jag tänkte närmast svara på detta med jordbruk, markanvändningen i Brändö och djurhushållning. Djurhushållningen har väl i stort sett försvunnit. Man har lite djur för att hålla landskapet öppet. Det som är problematiskt är att vi har väldigt många sterbhus där man inte har det klargjort vem som äger marken eller så vill man inte reda upp det. Vi har också en generationsväxling och vi har de som har slutat odla på grund av olönsamhet. Så det ligger väldigt mycket mark oanvänd till ingen nytta. Det här är ett ganska stort skärgårdsproblem som man förmodligen med lagstiftning måste kunna ändra på eller lätta på reglerna på något vis.
Ltl Gun Carlson, replik
Talman! Just sterbhusfrågan är en känd fråga i många skärgårdskommuner. Jag tror också att man bör se på lagstiftningen. Det är olyckligt när stora marker år efter år ligger orörda och ingen vet vem som egentligen äger marken. Det finns anledning för landskapsregeringen att titta på det här.
Jag tror att man kanske skulle behöva hitta någon specialrådgivning just för skärgårdsmarkerna, vilket jag tror att skulle kunna vara bra när man tänker på hur man skulle kunna utveckla det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! När det gäller sysselsatt arbetskraft så har jag lite funderat på det. Jag har inte riktigt kunnat göra grundforskning här. Förmodligen är det så att för första så har vi jordbruksklustret, 1500 människor, vi har många sjöanställda som bor i skärgården och på landsbygden och så finns det väldigt många småföretagare. Jag tror att det är några av de viktigaste förklaringarna till att det ser ut så där.
Ltl Gun Carlson, replik
Talman! Det ligger säkert mycket i det. Och säkert ligger det också mycket i det som jag redan hörde i annan replik; att det är arbetskraften. Det bor flera arbetade människor på landsbygden än i Mariehamn, det är inte arbetsplatser. Men hur som helst var det i alla fall siffror som fick mig att reagera.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Danne Sundman
Herr talman! Det är en intressant och intensiv debatt. Jag ska ge ett litet bidrag till den. Före jag kommer in på det konkreta som jag ska säga så vill jag prata lite om bakgrunden till varför det är ett så känsligt ämne och ofta förekommande diskussioner.
Som jag har sett det, under min ändå relativt korta tid här i Ålands politik, som bara är 12 år vid nästa val och det är ju över 500 dagar kvar till dess, är det faktum att en regering bestående av centern och liberalerna egentligen är det sämsta alternativet för skärgården. För om en av dem är i opposition, vilket är en teoretisk situation att centern skulle vara i opposition, blir det en helt annan fokus på skärgårdsfrågorna. För det är på något vis där som fronten har förts i "kriget" mellan de här två stora partierna. När de båda är inom regeringsstängslet så förs inte det här "kriget".
Det har varit en otrolig fokus på skärgårdsfrågor under dessa tider som liberalerna har varit i opposition. Det här sträcker sig långt tillbaka i historien, långt före min tid i åländsk politik. Det har tidigare gynnat den här regionen på gott och ont. Jag kommer att återkomma till det.
Ministern efterlyste konstruktiva förslag, vilket jag kommer att komma med exempel på förslag och initiativ som obunden samling har tagit genom tiderna, främst ganska nyligen. Vi vill föra en konstruktiv och nyfiken politik när det gäller skärgården och regionalpolitik i övrigt.
Jag tror att man, för det första, måste börja med att definiera synen på den här regionen. Man har den uppfattningen att det här är en svag och nästan sjuk region, om man jämför med en patient i sjukvården. Då sätter man på alla möjliga åtgärder för att kompensera. Man kopplar på olika respiratorer. En enorm respirator är skärgårdstrafiken. Man har en skärgårdstrafiksapparat som i huvudsak finns för att skapa sysselsättning. Trafiken är sekundär och effektiviteten är sekundär, bara det finns välbetalda arbetsplatser. Man ser det som ett stöd till den här regionen. Det är inte bra att sätta respirator på en frisk patient, då blir patienten sjuk. Jag vill påstå att det högst troligen är följden av skärgårdstrafiken. Det har trängt undan andan initiativ. Ungdomar har gått och trånat efter ett arbete på skärgårdsfärjorna istället för att skapa sig sin egen framtid, starta företag och utbilda sig osv. Man tror att man gör det i all välmening, men tvärtom, man gör skada. Det finns ett citat som jag tror härstammar från en lärare vid Handelsläroverket som säger; "man inte ska ge kryckor åt en som kan gå". Det sysslar vi ganska mycket med när det gäller skärgården. Vi ger kryckor fast patienten kan gå. Här kan man jämföra lite med en handikappad person. En handikappad person är inte svag och inte sjuk men har vissa svårigheter som kan kompenseras och man får rätt verktyg. Vi vet alla att med rätt hjälpmedel är en handikappad person kanske till och med starkare och friskare än många av oss icke handikappade. Så ska man se på skärgården, man ska jämföra det med en handikappad person. Det är en handikappad region som har vissa utmaningar. Då behöver man handikapphjälpmedel. Man behöver inte medicin och behandlingar som om man vore sjuk och svag. Därför krävs det en järv och kreativ politik och inte bara det här vanliga, understöd och att hålla under armarna. Det krävs en politik där man ger skärgården verktygen så att de själva kan ta hand om sin framtid.
Det finns en rad olika idéer. Det har redan nämnts jättebra idéer i anföranden. Jag ska nämna några initiativ som obunden samling har kommit med.
När det gäller servicen i skärgårdssamhällena så är det jätteviktigt att skärgårdskommunerna har den kraft som behövs för att sköta servicen. Att man inte hamnar i den negativa spiral som t.ex. Kökar är i just nu. Kökar är just nu ett hopplöst fall på många sätt. Det förvånar ändå att Kökarsborna verkligen kämpar på och försöker komma upp ur den här svackan. Det är inte lätt, det kommer ständigt nya dåliga nyheter. Vi hoppas att de orkar hålla på.
Vad är det som är viktigt för en kommun? Ja, det är skattebasen. Det ser vi att är ett stort problem i vissa skärgårdskommuner. Nu har det också kommit glädjande nyheter från vissa kommuner. På Kökar så har man problem med skattebasen. Man har en åldrande icke arbetande befolkning och man har utflyttning osv.
Vi från obundna har kommit med två initiativ. Man kunde ha delad kommunalskatt del. När man deklarerar så kan man ange att man bor 30 procent på Kökar och 70 procent i någon annan kommun, eller så kan man ha någon annan procentsats. Det är enligt ett visst intervall eller vissa alternativ.
Sedan har vi också motionerat om en reform av fastighetsskatten. Det här tror jag att kanske är det allra viktigaste. Med fastighetsskatten kunde man göra det attraktivt att skriva sig och flytta till skärgårdskommuner. Man skulle reformera fastighetsskatten så att man ger kommunerna större frihet att sätta fastighetsskatt och dessutom göra den avdragsgill i inkomstbeskattningen, då skulle det inte drabba dem som står för den befintliga skattebasen i kommunerna. Det skulle däremot bredda skattebasen. Alla fritidsboende som också utnyttjar kommunens service skulle betala mera skatt. Det skulle inte vara en skattehöjning för dem som betalar skatt idag men dock en breddning. Det skulle komma nya skattebetalare, vilket skulle ha en väldigt stor betydelse för skärgårdskommunerna, särskilt även de perifera delarna av fasta Åland.
En skattepolitik för skärgården, där vi utnyttjar de redan befintliga verktygen i självstyrelsens verktygsbox, skulle kunna göra ganska mycket nytta. Återigen, handikapphjälpmedel, inte medicin och respirator.
När det gäller trafiken så är det kanske synonymt med skärgårdspolitik. Där har vi ifrån obunden samlings sida rätt så nyligen tagit initiativ till att man borde ha en alternativ fartygstyp för att få kortare färjpass under högsäsong. Vi har alltid talat för en kortrutt. Jag vill påstå att vi har varit det parti som har varit tydligast drivande när det gäller tunnelsatsningen. Den är jätteviktig för skärgården som helhet, men särskilt för Kökar och Föglö. Tunneln kommer att innebära att man kan få en helt annan intern trafik också i den regionen, vilket är någonting som vi inte får glömma bort. Det handlar inte om att jag ska till svärmor eller att någon här i lagtinget ska fara till stugan. Det handlar framförallt om att man inom skärgården kan börja utbyta tjänster. Ett byggföretag, en elektriker och kanske ett kvinnligt tjänsteföretag kan leverera sina tjänster inom skärgården, vilket idag är omöjligt. Det är Ålands mest splittrade region, eftersom man i värsta fall måste åka via fasta Åland. Man måste också tänka utgående ifrån ett skärgårdsperspektiv.
När det gäller särskilt tunnel så står det i spörsmålssvaret att det inkluderar en tunnel till Föglö. Sedan vet jag att trafikministern ute på bygden, som jag sade en replik, förfäktar en helt annan uppfattning och gör ingenting åt att det här projektet ska fortsätta. Tvärtom, hon trivs med situationen när det kracklar, vilket det gör för tillfället av flera olika orsaker. Jag hoppas verkligen att man kan komma till något framsteg, trots den negativa inställningen från trafikministerns sida. Det är kanske det allra viktigaste infrastrukturella projektet just nu som framförallt berör Kökar som får ett mänskligare avstånd till fasta Åland och därmed större möjligheter.
När det gäller driftprivatisering, konkurrensutsättning, så återigen, det tar också bort respiratorn som man har satt på den här regionen. Det skapar nya företag och nya entreprenörer. Det handlar om hur vi ska skapa flera nya Harry Eriksson. Harry Eriksson drev skärgårdstrafik, skötte om farleder och var turistentreprenör osv. Hur ska vi skapa sådana typer? Vilka åtgärder ska vi vidta för att det ska uppstå nya, både manliga och kvinnliga, entreprenörer i skärgården? Så att skärgårdens ungdomar ska märka att det finns en grogrund i skärgården och att man kan plantera sitt engagemang och bli en entreprenör i skärgården.
I spörsmålssvaret nämns också kultur. Det har hållits på mycket med olika kulturprojekt. Men den viktigaste kulturen för skärgårdsborna är jakten och fisket. Det fruktansvärda beslutet som togs av EG-domstolen att förbjuda vårfågeljakten har inneburit stora ändringar och gjort ett stort intrång i skärgårdsbornas kultur. Angående fisket så är det bara en tidsfråga innan det ska vara ett EU-klistermärke på minsta lilla metspö och fisket är reglerat ända in till stranden. Det här måste vi till varje pris motstå för att inte ytterligare kringskära skärgårdsborna deras viktigaste kultur; jakt och fiske. Hur går det med vårfågeljakten? Innebar ministerbyte nu att det inte finns några tankar på att åter införa jakten? Jobbar man med det? Svaret är väl tyvärr nej. Ute på bygden finns det många bra initiativ och det måste absolut tas emot med öppna armar och man måste försöka återinföra någon typ av jakt. I samma veva som det beslutet togs devalverades skärgården avsevärt vill jag påstå.
Sedan har vi jordförvärvsreglerna. Där är det övergripande bestämmelser i den kommitté som tillsattes för år två år sedan. Kommittén kom med sitt betänkande för över ett år sedan. Av kommitténs arbete har det inte kommit några förslag. En viktig sak som kommittén nämner är garantierna för markägare som ska kompensera det faktum att införandet av jordförvärvsbestämmelserna, för snart 40 år sedan, innebar en kraftig värdeminskning av markerna i skärgården. Då kan inte en skärgårdsföretagare sätta sin mark som säkerhet och få någon värdering som heter duga från banken, jämfört med en företagare som har mark på fasta Åland eller i Mariehamn. Därför skulle landskapet gå in med skillnaden i markvärdet som garantier för att understöda företagsamhet i skärgården.
Sedan har vi hela problematiken med sterbhus. Det är också en viktig sak, vilket också nämndes i den här kommittén, om jag inte minns fel. Exempelvis när det gäller Kökar så är det väldigt tydligt.
Om vi går vidare på listan, den nya Finlandskabeln är någonting som vi har kämpat hårt för, framförallt idén att ha en intappning av vindkraft på Sottunga är uttryckligen obundnas idé. Det kommer att bli ytterst framgångsrikt och det kommer att betyda mycket för skärgården också när det gäller arbetsplatser.
När det gäller IT-infrastrukturen så har det länge varit vita fläckar i skärgården. Nu har då äntligen norra skärgården fått bredband. Äntligen, säger jag, även om det också blev väldigt dyrt för nya abonnenter.
Talmannen
11 minuter har gått!
Jag hoppas att man kan överbrygga de problemen. I söder finns det fortfarande vita fläckar på Kökar och Sottunga.
Nu kommer jag med ett konkret tips; landskapsregeringen borde förhandla med gränsbevakningsväsendet. Det finns ju fiberkablar som ägs av en gränsbevakningsväsendet. Se nu till att de upplåts för Kökar, Kyrkogårdsö, Sottunga och Husö så att man kan få bredband rätt så snabbt. Det finns mycket ledig kapacitet i de här kablarna. Det kommer att innebära en viktig sysselsättningsmöjlighet. Som ministern mycket förtjänstfullt sade här, när den här samhällsförändringen är inarbetad så är ju handikappet mycket mindre att bo och verka i skärgården, eftersom vi gör mycket mera över Internet. Det förutsätter att det finns en infrastruktur som fungerar. Det minskar klyftorna avsevärt för den här regionen.
Till sist, talman, eftersom tiden går så vill jag bara nämna att förutom skärgården så måste vi också ha fokus på andra regioner på Åland. Jag vill larma lite för Eckerö kommun som har många tråkiga nyheter, om man läser tidningarna. Det ena och det andra läggs ner och det är problem med att få olika saker att fungera. Vi får inte heller glömma bort den åländska landsbygden som också kräver fokus. Återigen ska man inte heller se den åländska landsbygden som sjuk och svag. Landsbygden har också vissa handikapp som vi måste kompensera med hjälpmedel ifrån lagtingets sida.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Det var många frågor i det här anförandet som man gärna skulle ha velat replikera på. Ltl Sundman nämnde arbetsplatserna inom skärgårdstrafiken. Det är ett drygt hundratal arbetsplatser och av dem som jobbar inom skärgårdstrafiken är det mindre än hälften som bor i skärgården.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det är förvisso så. Det är en utveckling som har kommit vartefter. När det gjordes en kartläggning år 2000 visade sig att manskapet bor i skärgården och att befälet ofta bor i stan. Det är inte svart och vitt det här. Det är heller inte något argument mot mitt sätt att se det här. Om de som jobbar på skärgårdsfärjorna inte bor i skärgården, då har man inte heller lyckats med den här regionalpolitiska åtgärden. Till den delen det handlar om skärgårdsbor så tror jag att det inte bara har positiva effekter utan också negativa effekter. Det tränger undan behov av att ta sig an sin egen situation.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Folke Sjölund, replik
Herr talman! Ltl Sundman kom alldeles i slutet av sitt anförande in på att det faktiskt finns andra regioner på Åland än skärgården. Åland är ju en helhet.
Det är en liten detalj som jag fäste mig vid. I och för sig ska vi inte diskutera ltl Sundmans motioner men frågan om ökad skatt på fritidshus som skulle vara avdragbar i beskattningen, det skulle betyda att det blir en inkomstöverföring från en kommun till en annan, dvs i huvudsak från Mariehamn till skärgårdskommunerna. Det betyder att skatteavdraget görs i Mariehamn medan den högre skatten tas ut i skärgårdskommunerna. Sedan finns det ytterligare en komplikation där, de som är bosatta utomlands kan inte utnyttja ett sådant skatteavdrag. Jag bara pekar på den här effekten.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Konsekvenserna är mycket riktigt att de som inte bor på Åland och betalar skatt på Åland, inkomstskatt och kommunalskatt, de får inte något avdrag. Bortaålänningar blir mer beskattade. Det är helt skäligt eftersom de också är en del av samhället och åtnjuter samhällsservice, särskilt i skärgårdskommunerna. Sedan vilken kommun som drabbas, visst kan det vara så att detta är en överföring av skattekraft, men det är ju meningen. Det är en aktiv åtgärd att aktivt föra över skattekraft till regionerna som har det knapert. Inte är det ju så i alla fall. Det kan också vara en landsbygdsbo som har en stuga i skärgården, det kan vara en skärgårdsbo som har en skuta och nettoeffekten är plus minus noll i många av de här fallen. Det kan också vara så det är en skärgårdsbo vars skattekraft flyttas till Mariehamn. Det är svårt att se på förhand. Man ser det åtminstone inte före man börjar titta på det.
Ltl Folke Sjölund, replik
Tittar man på antalet stugägare i skärgården så tror jag att de flesta förmodligen bor i Mariehamn eller åtminstone på fasta Åland. Det är sedan en annan sak.
Jag tror faktiskt att det skulle vara bättre, trots allt, att höja gränserna för fastighetsskatt. Så att kommunerna faktiskt kunde ta ut en ordentlig fastighetsskatt på sommarstugor i skärgården. Man kan också betrakta det som en upplevelseskatt, miljöskatt eller vad som helst. Det är ett nöje att man får vistas ute i en oförglömlig natur. Det är faktiskt värt en hel del det också.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Förslaget handlar om att höja ramarna för fastighetsskatten men samtidigt kompensera de befintliga skattebetalarna så att det inte blir en straffbeskattning och ett kraftigt ökat skattetryck. Man breddar istället skattebasen med dessa som inte bor på Åland och därigenom bidrar man till ökade intäkter. Det här gynnar framförallt skärgården och det gynnar också den åländska landsbygden. Alla landsbygdskommunerna har ju mycket fritidsbostäder, som man idag inte kan beskatta fast servicen används till vissa delar. Sedan kan man alltid diskutera nyanser, detaljer och kompensationer regioner emellan. Man måste absolut börja titta på det här förslaget. För skärgårdskommunerna, som är i fokus idag, så innebär det här att man får en förbättrade skattekraft och man blir mindre beroende av landskapsregeringens allmosor, som man snart är helt beroende av.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Tack för ett intressant anförande, ltl Sundman. Det innehöll många olika konstruktiva och kreativa idéer. Flera av de idéerna funderar vi också på naturligtvis.
Jag tänkte speciellt ta upp vårfågeljakten. Ltl Sundman var orolig för att inte det arbetet fortsätter, men det gör det, med full kraft. En vetenskaplig undersökning görs där man ska bevisa att de här arterna inte är jaktbara under hösten. En sista mätning kommer att göras nu under hösten. Sedan behandlas det på Uppsala Universitet, tror jag. Det finns en möjlighet att man kan vända sig till kommissionen redan tidigt nästa år. Så är planen.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! Det ger mig tillfälle att nämna en sak som jag gick förbi på grund av tidsbrist, nämligen ltl Mika Nordbergs förslag. Han är inte själv närvarande just nu. Han har föreslagit att man skulle ha ett poängsystem där man får jakträtt med poäng som man skaffar sig genom viltvårdsinsatser. Det stora problemet med jakten, förutom förlusten av den för skärgårdsborna, är att de viltvårdsinsatser som jägarna tidigare gjorde har också uteblivit till stor del, vilket utgör en mycket större påverkan på fågelstammarna än själva jakten. Det skulle vara något för landskapsregeringen att bekanta sig med och införa som ett argument inför kommissionen, framförallt när det gäller att kunna återinföra jakten. Man får jaga om man förbinder sig att göra viltvårdsinsatser som ökar kapitalet som man kan beskatta och ändå blir det en vinst över för stammen som flyger vidare.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Det där är jätteviktigt. Man förklarade redan tidigare, när det blev ett bakslag, att viltvårdsinsatser är viktiga. Tack för tipset! När undersökningen är klar under hösten så kommer vi att gå vidare. Förhoppningsvis kan någonting hända. Jag kan inte lova någonting men vi kommer att göra alla ansträngningar som står i vår makt.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Det stämmer att det här har varit en viktig del av argumentationen. Vi har aldrig haft ett sådant här system där man uttryckligen kopplar jakträtt till viltvårdsinsatser. Man mer eller mindre tvingar jägarna göra det här. Alla jägare har gjort viltvårdsinsatser i varierande utsträckning. Det tillhör jägarskapet att utföra viltvårdsinsatser. Om man då kan få ett system där man aktivt påvisar, bokför och kan redovisa för kommissionen vilken viltvårdsinsats som görs så kanske det finns större förståelse för att också få jaga lite fågel, framförallt i ett återinförande när vi har hamnat i en sådan här illa situation.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Margaret Lundberg, replik
Tack, herr talman! Jag kan stöda ltl Danne Sundmans åsikter om att servisen behöver skötas. Det är ju absolut en förutsättning för att det ska fungera. Kanske också det här med skattebasen eller någon form av ekonomisk morot, vilket jag tror att kommer att krävas för att man ska välja att bo i skärgården.
Sedan när det gäller landskapsgaranti för marken så vet vi att marken har ett ganska ringa värde. Bygger man t.ex. stugor och det inte går så bra så är det väldigt begränsat vad man får ut vid en eventuell försäljning och det är också begränsningar till vem man får sälja. Det gör ju att värdet blir ganska lågt och man vågar helt enkelt inte satsa.
Ltl Danne Sundman, replik
Två saker; när det gäller nya fastighetsskatten och revideringen av den så tror jag framförallt att man kan få ingredienser och inslag i den som gör att det blir attraktivt att flytta till en skärgårdskommun om man utformar avdragen så att är lönsamt att bo där istället för att ha en fritidsbostad. Då kan man locka ut sådana som står och vippar, dvs sådana som har en året runt bonad stuga.
När det gäller den andra saken så har jag glömt bort den.
Ltl Margaret Lundberg, replik
Landskapsgarantin tyckte jag att skulle vara ett bra alternativ. Det kanske bl.a. skulle möjliggöra mera satsningar inom turismen.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Hur kunde jag glömma en så viktig sak?
Garantin är då tänkt, som jag sade i mitt anförande, att utgöra skillnaden mellan marknadsvärdet på fasta Åland och marknadsvärdet för marken i skärgården, som är lågt värderad. Ibland är marken värderad som en tiondel jämfört med Mariehamn och i extremfall jämfört med Mariehamn och dess närregioner kanske bara en hundradel. Landskapet skulle gå emellan med garantier. Det skulle endast bli en kostnad i de fall det går på tok, man garanterar ofta ett banklån. Det skulle medföra att om man har kapital i form av markområde med den här säkerheten som komplement till marken så kan man skaffa sig pengar, lån av banken eller från annat kreditinstitut. Det skulle också högst troligen dra upp marknadsvärdet på sikt, eftersom det skulle göra marken mer attraktiv. Detta är någonting som man lovade skärgårdsborna när jordförvärvslagen infördes. Det är 40 år sedan och löftet har inte infriats.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, herr talman! Jag hör till en av dem här i salen som brukar inspireras och roas av ltl Danne Sundmans tal. Men idag måste jag nog säga att det var under all kritik. Jag skulle till och med vilja säga att det var ett riktigt bottennapp. Att generalisera med stora penseldrag och säga att skärgården är handikappad och att skärgårdstrafiken är en respirator, jag blir nästan mållös. Hur man kan generalisera i så negativa ordalag om en hel region? Det är som man skulle skjuta en mygga med en Boforskanon. Var finns sakargumenten? Var finns visionerna? Var finns framtidstron som obunden samling har när det gäller skärgården? Jag har visioner för skärgården som jag återkommer till i mitt eget anförande. Det här var verkligen under all kritik.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Jag vet inte om trafikminister Thörnroos har hört samma anförande som jag har läst upp här. Jag har fått positiv respons av flera andra ledamöter. Jag menade att man inte ska se skärgården som en svag och sjuk region. Man ska se den som en region med vissa handikapp. Man ska inte ge skärgården medicin och respirator, man ska ge hjälpmedel så att skärgården ungefär kan fungera som en handikappad person, på samma villkor som en icke handikappad person. Det är så man ska se på skärgården. Problemet är att vi har sett skärgården som svag och sjuk och vi har hållit skärgården under armarna. Det var inte negativt, det var positivt. Jag är mer skärgårdsbo än vad trafikministern själv är eftersom min far är från Enklinge. Jag skulle bra kunna bo i skärgården om det inte vore för motståndet från min fru, som också är skärgårdsbo men inte vill bo i skärgården, eftersom hon ser de här handikappen. Hon vill inte ha en färja mellan bostaden och Mariehamn. Jag förstår inte minister Thörnroos reaktion.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Det Åland som jag lever, verkar och bor i består av olika regioner som alla har sina olika styrkor och svagheter, som tillsammans kompletterar varandra. Det är så det ska vara, det är det som gör vårt Åland.
Angående driftprivatiseringen tror jag i alla fall att ltl Danne Sundman och jag har en samsyn. Där hoppas jag att vi tillsammans kan arbeta vidare.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Nu kommer det en annan metafor, nämligen hur det smakar. Jag tror att istället för att försöka krydda sig rätt så måste man i grunden laga en god rätt. Det är också en bra jämförelse.
Varför trafikministern pottrar så här på mig är ju förstås för den befogade kritiken över hennes diametrala annorlunda uppfattning när det gäller Föglötunneln än vad framförallt landskapsregeringen uttryckte i spörsmålssvaret och vad man har för uppfattning i regeringspartierna. Det är oklart vad centern riktigt har för uppfattning. Jag har fått veta att det här ska klarna när trafikministern håller sitt anförande.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Roger Jansson
Värderade fru talman! Jag ska förhoppningsvis hålla ett inte alltför långt anförande. Jag har åtta korta punkter.
För det första; några ord om spörsmålet. Landskapsregeringen liksom vi i oppositionen är underkunniga om hur det ekonomiska utrymmet för självstyrelsen minskar. Åtminstone för vår del är vi medvetna om att det är en långsiktig minskning förutom den kortsiktiga minskningen som är väldigt kraftig. Det här får effekter på alla delar av samhällsfunktionerna. De s.k. kärnverksamheterna ska drabbas minst i sådan situation och de som inte är kärnverksamheter drabbas då lite mera. Då är det rimligt att vi sammanhållet diskuterar hur vi prioriterar användningen av de minskade resurserna. Och särskilt när det gäller skärgården, vilket vi från oppositionens sida har velat lyfta upp och ha en vettig diskussion om hur landskapsregeringen ser på problematiken utgående från sin egen målsättning i handlingsprogrammet, som till många delar är goda och som vi från frisinnad samverkan kan skriva under. Sedan har vi kompletterande synpunkter på handlingsprogrammet när det gäller skärgården. Men det är inte det som vi frågar om nu utan det är landskapsregeringens egna prioriteringar.
Jag tycker inte att det är särskilt angenämt att här få höra att landskapsregeringen inte har någon orsak att presentera sina omprioriteringar. Det betyder ju inte att man tar bort sina målsättningar utan man noterar att de kommer att ske i en snabbare takt eller i en annorlunda prioritering än vad man ursprungligen tänkte sig. Det är rimligt att både vi här i lagtinget och Ålands folk får den informationen.
För det andra; svaret är till 80 procent redogörande för nödvändigheten av att satsa på skärgården och de åtgärder som genom årtionden har gjorts för att satsa på skärgården. Till 15 procent är svaret försvarande. Man går till svaromål på den här hyggliga förfrågan om att man ska få diskutera hur prioriteringarna ser ut i den förändrade ekonomiska situationen. Till 5 procent är svaret framåt seende, det som vi huvudsakligen efterlyste. Debatten hittills har också visat att detta med spörsmål fortfarande är ett missförstått instrument i varje regering, trots att vi i många år har diskuterat att det är ett naturligt sätt att få en diskussion till stånd i ett politiskt ärende.
För det tredje; det gäller skärgårdens historia. Det var en väldigt stor del andel av befolkningen som bodde i skärgården förr. Särskilt efter andra världskriget var nedgången enorm och markant. Under femtiotalet och i början av sextiotalet tömdes skärgården på hälften av sina ungdomar. Det stoppades på sjuttiotalet huvudsakligen på grund av två skäl. Det ena skälet var den markant utvecklade skärgårdstrafiken som kompletterades till de övriga kommunerna också med flera färjor, förutom Vårdöfärjan och Föglöfärjan. Samt lagstiftning på utvecklingsområdet i Finland som gav möjlighet att satsa ett nytt försök på näringarna tillsammans med skärgårdsborna. Det här har gjort att nedgången i skärgården har varit i världsklass såtillvida att den har varit liten. För ungefär 10-15 år sedan började nedgången igen mera markant när befolkningen kom upp i ålder och dödstalen var större än födelse- och inflyttningstalen.
Nu är det hur vi ska få stopp på den här nedåtgående trenden och få en utveckling till stånd som vi diskuterar på tjugohundratalet.
För det fjärde; landskapsregeringen skriver på sidan 1; "de senaste åren har landskapsregeringen planerat och delvis genomfört kostnadssänkande åtgärder för att skapa ett finansiellt handlingsutrymme för framtiden. Det långsiktiga arbetet med omstruktureringar av den offentliga sektorn måste fortgå under de kommande åren även om inkomsterna åter stiger. Inriktningen i detta arbete är att åstadkomma tydligare rollfördelningar mellan det offentliga och det privata samt att minska landskapets operativa roll i synnerhet inom de områden som inte kan betraktas som kärnområden." Det här är bra skrivet. Jag understryker att detta är väsentligt tillsammans med andra insatser som måste göras och som jag återkommer till.
Vi har funnit, under de här två åren som har gått, att det brister i genomförandet av de här goda målsättningarna. Både när det gällde själva praktiska genomförandet och också när det gäller tidtabellen för åtgärder. Åtgärder fördröjds, förhöjds och fördröjds. Det här är ett bekymmer.
För skärgårdens del är det väsentligt att man svara på hur och när, när det gäller de här goda målsättningarna.
För det femte; man har en rubrik på sidan tre som heter satsningar under perioden. Det är inte mycket faktiskt. Det måste landskapsregeringen nog själv tillstå när man läser sin egen text. Hur mycket ny bosättning och hur mycket nya arbetsplatser har det som man räknat upp attraherat? Det är inte mycket, det är magert.
När det gäller landsbygdsutvecklare och företagsam skärgård så är det viktigt att vi politiker som är med och finansierar verksamheterna bör få en resultatredovisning. Vad resulterar detta de facto i? Det låter bra, men resulterar det i någonting jämfört med om man kunde vidta andra åtgärder?
För de sjätte; vår huvudpunkt från frisinnad samverkans sida är hur man ska intressera människor att bo, jobba och trivas i Kumlinge, Brändö på Kökar, i Sottunga, på Föglö och i Vårdö? De två sistnämnda kommunerna är kanske lättast genom att de ligger så nära fasta Åland. Jag vill börja med att säga att på initiativ av förre näringsministern Anders Eriksson en gång i tiden så begärdes det att varje skärgårdskommun skulle göra upp ett näringslivsprogram. Det mest överlägsna av dessa näringslivsprogram togs fram av Föglö. Vi hade inte den gamla modellen där man skrev program och man krävde att landskapsregeringen skulle göra allting. Föglöborna tog faktiskt på sig 90 procent av det som föreslås i programmet. Det var ett alldeles utomordentligt program. Man har säkert jobbat med det delvis, jag vet inte hur det är med alla parter. Man angav också vem som skulle göra vad och någorlunda när.
Kollegan Jörgen Strand hänvisade till en vetenskaplig utredning om varför man vill bo i skärgården och vad som är viktig när det gäller kultur, barnomsorg, utbildning, social service, hälso-och sjukvård och så vidare. Dessa områden är synnerligen viktiga vid sidan av att man också ska ha någonting att leva av. Kanske man kunde utveckla näringslivsprogrammen till någonting annat? Varje kommun skulle göra upp ett "bo, jobba och trivas program" för utveckling av kommunen. Detta skulle göras i samarbete med landskapet. Man skulle vara väldigt tydlig med vem som gör vad, när det görs och hur det görs. Det skulle antagligen kunna ge bränsle åt en positiv framtidskänsla i respektive kommun, särskilt om man kunde ta fram detta själv. Det skulle vara viktigt att landskapsregeringen skulle stötta ett sådant här projektet för att komma vidare. När man sitter och gör det här i olika grupper med folk från alla kommuner så tror jag inte att det har så stor betydelse. Det är faktiskt det som folk tillsammans gör inom den egna kommunen som är det viktiga. Vi har exempel från bak i tiden när det har givit goda resultat.
Som en parentes i sammanhanget kan jag säga att om vi skulle ha den direkta beskattningen så kunde vi utnyttja olika former av skatterabatter både för de boende och för företag i skärgården, istället för det här evinnerliga bidragstänkandet som nuvarande självstyrelsesystem resulterar i. Till den delen är det ingen nyhet, redan på Gustav Vasas tid användes den modellen för att få bosättning i skärgården. Det var inte det som var min huvudpoäng, utan hur man skulle utveckla intresse för boendet.
I det som landskapsregeringen har redovisat och som näringsministern sade så saknades hur man bättre kan utnyttja jordbruks- och betesmarkerna i skärgården. Marken är stora sammantaget och de ligger mest i träda. Det vore väsentligt att man faktiskt kunde utnyttja markerna i livsmedelsproduktion i olika former. Detsamma gäller faktiskt för fiskevatten. Vi har här diskuterat problematiken med ägo förhållandena. I den parlamentariska kommittén lades förslag, men minister Roger Eriksson har inte kommit någonstans med den problematiken.
För det sjunde; några ord om skärgårdstrafiken och den frisinnade visionen som är av mycket gammalt datum. Om vi kan få ner enhetskostnaden per transportkilometer så kan vi få ökad och bättre trafik i skärgården. Det här är en självklarhet men det har varit svårt att få gehör för det. Jag tror att det börjar växa fram ett starkt gehör. Särskilt kollegan Sundblom har åtskilliga gånger under den här perioden talat i samma termer. Det som liberalerna har propagerat för i många år, även vi och kanske också alla partier har propagerat för kortare färjpass. Men man måste också ha lösningarna på hur det ska göras. Den förre trafikplanen var inte komplett till den delen. Vi har begärt in en trafikplan till lagtinget. Jag hoppas att den kommer så fort som möjligt. Jag är helt på det klara med att om vi ska få mera trafik i skärgården för mindre pengar så måste vi bygga broar och bankar. Vi måste naturligtvis lösa miljöproblemen och investeringsproblemen i de sammanhangen, men det är den enda vägen att vi få de kortare passen.
Den gamla skärgårdspolitiken, som har varit uppdelad mellan liberalerna och centern så länge jag har varit med i åländsk politik, har gjort ett stort fel. Man byggde ut trafiken för att komma snabbast möjligt in till Mariehamn. Det har varit huvudsaken för uppbyggnaden av skärgårdstrafiken. Därför är det så enormt viktigt att man skulle tänka om. Den tvärgående diskussionen som vi förde för 15 år sedan byggde mycket på att vi måste få trafiken inom skärgården att fungera så att det kan skapas ekonomiska centra som stöder helheten så att serviceföretag, kultur, kommunalt samarbete, skolor och hälso- och sjukvård kan fungera i det här ekonomiska området och i den här geografiska enheten.
Avslutningsvis, fru talman, för det åttonde; landskapsregeringen avslutar sitt svar med; "en fortsatt god ekonomisk tillväxt för hela Åland är en grundförutsättning för att kunna driva en aktiv och framåtsyftande regionalpolitik." Det är så sant som det är sagt. Men frågan gäller idag att få ett svar på spörsmålet, vars kläm lyder; " vilka åtgärder ämnar landskapsregeringen vidta för att uppnå de regionala politiska målen i sitt eget handlingsprogram och på lång sikt skapa en hållbar utveckling för skärgårdens befolkning?" Fru lantråd, jag hoppas på mera och tydliga svar på den punkten, tack.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Jag ska inte tala om trafiken. Näringsutvecklingsprogrammen som ltl Jansson nämnde, de programmen gjordes. Jag var själv med i Föglö när det gjordes. Det lades ner väldigt mycket arbete på programmen. Man betade av olika punkter vartefter vi hade tid och råd att komma framåt.
En besvikelse har det blivit när det gäller skärgårdens företagarhus, som åtminstone i mina tankar skulle kunna hjälpa till att se till att det i alla skärgårdskommuner fanns en fastighet så att man kunde få dit ett företag och att man kunde få det att rulla. Det har blivit en besvikelse.
Jag håller med ltl Jansson att man nog kanske borde göra någonting åt de här programmen och försöka gå igenom dem på något vis.
Ltl Roger Jansson, replik
Fru talman! Historiskt resulterade Anders Erikssons initiativ i att dessa program togs fram, från några skärgårdskommuner inte alla, under min tid som näringsminister i början av 2000-talet. Programmen gjordes egentligen utan någon större hjälp ifrån landskapsregeringens sida. Kommunerna gjorde det själva. Som jag sade så var jag särskilt imponerad av Föglös program. När man ska gå vidare med det här arbetet kan man fundera på varför det inte blir mera av ett sådant bra program som Föglös program var? Man kan ställa sig den frågan och undvika att göra samma misstag i den mån det kan konstateras att det har gjorts misstag när det gäller fullföljande av Föglö programmet. Och sedan få det gjort på ett likartat sätt i de övriga skärgårdskommunerna.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Det ska vi gå vidare med, det var ett bra förslag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland, replik
Fru talman! Det här kanske är en teknisk upplysning eller information. Ltl Jansson sade nu, och tidigare också, att om vi skulle ha egen beskattningsbehörighet så skulle vi kunna ha en regionalt avvikande inkomstbeskattning, om jag förstod det rätt. Hur skulle man motivera en sådan?
Ltl Roger Jansson, replik
Där verksamhetsförutsättningarna är sämre, men där Åland som helhet ändå vill ha en bosättning och få verksamheterna att fungera i de externa delarna av landskapet, så skulle man ha avdrag eller till och med ha lägre skatteprocent i den direkta beskattningen både för fysiska personer och företag. Man måste sedan få detta att fungera i enlighet med EU:s konkurrensregler och skatteharmoniseringsregler. Det finns mycket intressanta exempel på detta, som jag har tagit del av, runtom i Europa.
Ltl Olof Erland, replik
Fru talman! Det skulle vara intressant att veta var man har sådana skattesystem? Man kan göra avdrag; reseavdrag, transportavdrag och vi har infört lägre arbetsgivaravgift osv. Just detta med inkomstbeskattningen intresserar mig. Var har man gjort det?
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag har inte en komplett lista här i huvudet. Jag har för mig att Madeira och Azorerna var ett sådant fall som prövades i EG-domstolen och där befanns det möjligt att ha differenser inom samma land, vilket det är frågan om också för Ålands del. Vi räknas som en del av Finland till den delen. Vi har möjlighet att ha olika skattenivåer. Det har vi de facto redan idag när det gäller kommunalskatten, som ni väl känner till. Däremot inte när det gäller företagsskatterna, de är likartade. Jag tror inte att EG, inom ramen för en rimlig differens, skulle ställa problem i vägen. Enligt de grunduppgifter som jag har så skulle det inte vara omöjligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Margaret Lundberg, replik
Tack, fru talman! Programmen för kommunerna, som ltl Jansson tar upp, så minns jag inte om Brändö gjorde ett program, men vi tittade åtminstone på det. Men nu har vi ändrat om strukturen för vår närings- och utvecklingsnämnd för att bättre kunna ta tag i de här frågorna i samarbete med både företagsam skärgård och skärgårdsnämnden, för att man också från kommunens sida ska kunna göra mera i de här frågorna.
Ltl Roger Jansson, replik
Fru talman! Det låter bra för Brändös del, att man har organisationen på plats och utvecklad för att ta tag i det på ett lämpligt sätt. Som jag ser det är detta det lämpligaste sättet så att man får ett likartat mönster för hur man jobbar med de här frågorna i alla sex skärgårdskommuner.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Tack, ltl Roger Jansson, för ett konkret och intressant anförande. Jag tänkte också stanna lite vid de här olika samarbetsorganen jag pratade lite om i mitt anförande; skärgårdsnämnden, företagsam skärgård och det finns ett samarbete som kommunerna har tillsammans. Jag tror att vi har en samsyn, vilket framgick av skärgårdsnämndens möte som jag var på i förra veckan. Man bör titta över det här och effektivisera arbetet så att det inte blir alltför många pratklubbar. Jag menar inte någonting negativt med det. Man ska fokusera på några viktiga områden och driva dem. När det gäller företagsam skärgård så har man själv kommit med initiativet att rådgivningen gärna skulle kunna vara under någon annan hatt, vilket vi tittar på. Då skulle man kunna administrera det tillsammans med någonting annat.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Roger Jansson, replik
Jag vill komplettera resonemanget kring programmen så att det blir tydligt att kommunerna själva borde göra upp dem och landskapsregeringen stöder och driver på lite. Det fordras också ett samarbete mellan kommunerna. Jag nämnde nödvändigheten av att kulturella satsningar, barnomsorg, utbildning, social service och hälsovårdsservice, som dels kommunerna och dels ÅHS har hand om, att de samordnas. Det är viktigt att det inte bara sker inom kommunerna utan verkligen emellan kommunerna. Då måste man ha infrastrukturen på plats så att det kan fungera. Det får också sedan vara en del utav planeringen man gör för att få ökat liv i skärgården och få ungdomar intresserade av att flytta till skärgården.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Just samarbetet mellan kommunerna upplever jag som bra. Man hade haft ett gemensamt möte före skärgårdsnämndens möte. Där framfördes verkligt viktiga konkreta frågor, som tas upp i skärgårdsnämndens sedan.
Sedan detta med jordbruk och fiske och att det finns mycket jordbruksmark outnyttjat. Där är väl ändå det viktiga att man skulle kunna förädla mera och att man skulle kunna få ut mera för de produkter som man producerar. Landsbygdsprogrammet 2010 har ju varit rätt bra för flera skärgårdsföretag som har utvecklat sina affärer, sin business, sitt varumärke och sin marknadsföring. Det har givit riktigt goda resultat. Nu kommer tillväxt Åland att fortsätta med det. Det gäller också skärgården där man med hjälp av affärsutveckling ska se till att mikroföretag förbättras och får en soliditet så att de går att ta över och bli intressanta och fungerar.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! När det gäller markerna i träda i skärgården, jordbruksmarkerna i träda och de marker som är i icke produktiv produktion, så håller jag mycket med det som kollegan Gun Carlson sade. Det måste antagligen till specialodlingar av olika slag för att utnyttja de här små arealerna. Det fordrar sedan i sin tur mera arbetsinsats och mer investeringar osv. Det är ett svårt projekt att få till stånd. Jag tror att det är synnerligen viktigt i det här paketet som vi ska bygga upp för skärgårdens återupprättande.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson
Herr talman! I mitten på april hade vi en spontan skärgårdsdebatt här. Det var många som var inblandade i den. Det fanns en god vilja. Den goda viljan gjorde att jag gärna skrev på det här spörsmålet. Jag tyckte att det var bra att ta vara på den goda viljan och med gemensamma krafter försöka hjälpas åt att hjälpa de svaga regionerna, om uttrycket tillåts, skärgården och delar av landsbygden.
Debatten har också stundtals varit bra. Jag säger samma sak nu som jag sade för en månad sedan; det vore bra om man hade ett skriftligt underlag ifrån landskapsregeringen för en sådan här debatt.
Det skriftliga svaret som vi har fått på spörsmålet är ganska diffust. Rubriken som nämndes; satsningar under perioden, det är inte så mycket där trots att man har dammsugit allt som man bara har kunnat hitta ända tillbaka till nittiotalets början. Det är lite patent också att Leader nämns som någonting som nu ska hjälpa skärgården medan den här landskapsregeringen faktiskt inte har jobbat så där väldigt aktivt med Leader tidigare.
Missbrukarhemmet i Kumlinge nämns också som exempel på landskapets skärgårdsvilja.
Näringsminister levererade igen ett litet märkligt anförande, enligt mitt synsätt. Det var mer eller mindre ett generalangrepp mot oppositionen. Vi beskylldes för att försöka försämra för glesbygden. Det var ett mycket svårförståeligt anförande. Det här spörsmålet har ju faktiskt ett totalt motsatt syfte. Man vill hjälpa till att försöka få till stånd ett agerande som kan hjälpa glesbygden och skärgården.
Tittar man på det skriftliga svaret, den sista meningen; "en fortsatt god ekonomisk tillväxt för hela Åland är en grundförutsättning för att kunna driva en aktiv och framåtsyftande regionalpolitik." Det är ju så sant. Det kanske är det mest konkreta som står i det skriftliga svaret. Det sägs också under rubriken strategiska och långsiktiga frågor; " landskapsregeringen arbetar med att formulera regionalpolitiska mål och nya riktlinjer." De riktlinjerna skulle man gärna vilja veta lite mera om.
Sista stycket på sidan fyra; "sjöarbetsplatsernas betydelse för boende i skärgården är känt. Landskapsregeringen har genom ett långsiktigt och medvetet arbete bidragit till att verksamhetsförutsättningar för såväl passagerarsjöfarten som fraktsjöfarten förbättrats. Målsättningen har varit att stärka det åländska kärnkompetensområde och undvika utflaggningar." Inte kan man väl med bästa vilja i världen säga att det har drivits någon slags sjöfartspolitik av nuvarande landskapsregering. När man säger att man har arbetat medvetet för att skapa verksamhetsförutsättningar så blir det lite magstarkt när man kommer ihåg snuslagstiftningen, för snuslagstiftningen ledde ju till att M/S Eckerö och Birka Paradis flaggades ut. Det var åtminstone det svar som gavs till offentligheten från rederiet. Det leder till att ungefär 1,5 miljon i kommunalskattintäkter försvinner, till stor del också ut i skärgården. Den här formuleringen tycker faktiskt är lite på gränsen till magstark.
Herr talman! Det är en mening som jag gärna vill höra hur man har tänkt. På sidan två skriver man så här; "de senaste tio åren har även skärgården som helhet haft ett litet inflyttningsöverskott. Det visar att regionen är attraktiv som boendeort, för inflyttning och det bådar gott för framtiden.” Vilken statistik har man riktigt tittat på? Tittar man på ÅSUB:s statistiska årsbok för 2009 så finns det en ganska intressanta tabell som jag rekommenderar alla att ta del av. Tabellen börjar med år 1910 och fram till idag kan man se att mellan hälften till en tredjedel av den befolkning som skärgården hade då återstår idag. Det stora raset var, som nämndes tidigare, på 1950-talet och 1960-talet. Fram till år 1980 tappade alla skärgårdskommuner konstant invånare. Men på Vårdö svängde det sedan och började peka uppåt. Den naturliga frågan är hur det kan komma sig? Det är givetvis så att de har fått bättre kommunikationer.
Tittar vi t.ex. på Föglö så år 1910 hade de nästan 1500 personer, år 1980 var man nere i 608 personer och 2008, som är de senaste siffrorna, så har man 576 personer. Jag är helt övertygad om att om Föglö hade haft en tunnel eller bättre kommunikationer så hade vi för Föglö också sett motsvarande kurva som för Vårdö.
När det gäller skärgårdspolitiken och regionalpolitiken, från Ålands framtids sida anser vi att själva grunden är existerande intressanta stimulerande arbetsplatser så att man får näringslivet att fungera. Det är fyra saker som är viktiga för att man ska få till stånd arbetsplatser.
För det första, att det finns infrastruktur. För det andra, att man kan definiera basservicen. För det tredje, att man försöker få till stånd utlokaliseringar mera aktiv än vad som hittills har gjorts. Jag vet av egen erfarenhet hur lätt det är, men man borde faktiskt ha politisk kraft och försöka komma någon vart. Den fjärde punkten är skattesystemet. Jag noterade i ett replikskifte här tidigare där det ifrågasattes hur det riktigt skulle kunna fungera. Om man etablerar företag ute i skärgården så kunde man t.ex. få fem års skattefrihet. Det frågades om det fanns några andra exempel. Det finns exempel på detta t.ex. på Prins Edward Island. Flyttar man ut till Prins Edwards Island så är man under fem år befriad från inkomstskatt.
Däremot är jag lite tveksam till om den åländska mentaliteten och mentaliteten i skärgården är riktigt mogen för att folk från Finland, Sverige och Mariehamn flyttar till Brändö och Kumlinge och de helt plötsligt inte betala någonting i kommunalskatt de första fem åren, medan de som bor där ute fortfarande betalar ganska höga kommunalskatter. Jag vet inte? Förhoppningsvis har jag fel. Skatteinstrumentet är oerhört centralt om man ska få till stånd ett nytänkande när det gäller regionalpolitiken.
Vi har under årens lopp betalat ut stöd, stöd och stöd, vilket har haft en viss passiviserande inverkan. Alla mynt har två sidor. Det har kritiserats väldigt mycket angående hur mycket pengar det har kastats ut på hotellsatsningar som Brudhäll, Gullvivan osv. Men om vi inte hade haft dessa stöd så tror jag inte att vi skulle ha haft dessa hotell. Det är ju ändå bra att det finns någonting.
Ltl Roger Jansson nämnde mitt namn två gånger här tidigare, när det gällde att få till stånd näringspolitiska program ute i skärgårdskommunerna, därför vill jag säga ett par ord om detta. Bakgrunden var att vi hela tiden blev uppvaktade i landskapsstyrelsen, som det hette då. Vi måste göra det, vi måste göra det och alla behövde stöd osv. Tillsammans med näringsavdelningen bjöd jag in ledningen för alla skärgårdskommuner till ett möte på Brudhäll där jag försökte få till stånd en dialog och en klar definition av ansvaret. Landskapsstyrelsen kunde inte sköta allt. Då får vi den här passiviserande effekten. Det viktiga är att man definierar ansvaret, vad som görs ute i skärgården och vad som kan göras i Mariehamn. Man måste också ha klart för sig att man ibland gärna vill göra väldigt mycket ifrån Mariehamn sida. Men vi vet inte riktigt hur förutsättningarna är och vi förstår inte riktigt förutsättningarna alla gånger. Det måste vara en dialog. Det är viktigt att man härifrån lyssnar och försöker förenkla.
Herr talman! Jag tänkte egentligen inte säga så mycket mera, annars blir det en upprepning av övrigt som har sagts. Det viktiga skulle vara, med den här typen av debatter, att man på något sätt kunde samla upp och plocka ut guldkornen. Jag har konstaterat många guldkorn i flera olika anföranden. Man skulle ifrån landskapsregeringens sida sätta sig ner och jobba med de idéer som har kommit fram och sedan leverera ett underlag. Landskapsregeringen skulle jobba med det själva, ha det som ett regionalpolitiskt handlingsprogram eller komma tillbaka till lagtinget med ett meddelande och få ytterligare idéer igen. Det kan inte vara någonting illa med detta.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Ltl Eriksson talade om befolkningssiffrorna. För Föglös del stod siffrorna ganska stilla i nästan 25 år. Det var ju bra. Det är svårt att veta vad som påverkar siffrorna så att de har sjunkit den här gången. Ltl Eriksson menar att det är arbetsplatserna, det är säkert en del. Det finns folk som pendlar till Föglö och arbetar. Jag tror nog att kommunikationen är det absolut viktigaste. Det är helt möjligt att bo i skärgården. En i familjen borde ha en arbetsplats i skärgården och den andra i familjen kan mycket väl pendla. Man kan få en familj att fungera och leva mycket bra i skärgården.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är riktigt. Risken är alltid, när man pratar utan att ha färdigt skrivet anförande, att man kan glömma någonting som är ganska centralt. När jag sade att arbetsplatserna är grunden så måste det också finnas annat. Jag nämnde infrastrukturen. I brådskan glömde jag att det inte bara handlar om IT utan det handlar också om att få ett fungerande och ett kostnadseffektivt kortruttsystem. Det är absolut en förutsättning. Det som har framkommit här nu mellan raderna kanske vi får höra senare från trafikministern att det inte är så. Att man arbetar mot det som man säger i spörsmålssvaret, dvs att man ska ha ett kortruttsystem innehållande tunnel till Föglö. Jag stöder det fortfarande fullt ut bara vi får ett faktaunderlag så vi ser att man kan räkna hem den här investeringen på sikt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Jag tackar ltl Anders Eriksson för ett konkret och bra anförande. Han nämnde att det har förts fram flera guldkorn här, vilket jag håller med om. Vi har antecknat dem och vi ska ta vara på dem. Det finns gamla tidigare nämnda guldkorn men också några nya. Jag märker att ltl Anders Eriksson är konsekvent. När jag läste den förra debatten från 2006 så stämmer åsikterna väldigt bra överens nu och den gången. Även då ansåg han att det var viktigt att man har en bra dialog med dem i skärgården. Det tycker också jag. Jag har direkt startat upp att hålla en dialog med dem som det berör.
Vi är överens om när det gäller förutsättningarna som att infrastrukturen är viktig. Basservicen är viktig och utlokaliseringar som ltl Anders Eriksson själv sade att är lättare sagda än gjorda, men att man för den skull inte ska sluta jobba på dem.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag brukar vara konsekvent minister Eliasson. Jag vinglar inte hit och dit, men ibland glömmer man vad man har sagt tidigare. Det kan hända oss alla.
Om vi ska få till stånd arbetsplatser så gäller att grundförutsättningarna finns på plats. Vill man hjälpa skärgården så är skatteinstrumentet otroligt centralt. Det är ytterligare ett alternativ för att sätta fart på det jobbet. Men vill man tillföra någonting extra så gäller det att utlokalisera. Jag vet själv, jag undrar om jag inte hade två eller tre projekt och det blev inte så rysligt mycket som kom ut ur dessa, tyvärr. Det är jätteknepigt. Det krävs att man med ”halvt våld” driver igenom det som man har föresatt sig. Det finns många som inte vill.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Det är känt också från andra håll där man har försökt på samma sätt. Men vi har det med och vi jobbar vidare på det.
Skattesystemet tog ltl Anders Eriksson också upp 2006. Vi arbetar vidare på det. Vi har ju inte det instrumentet ännu. När det gäller kommunikationerna så är jag helt överens om att de är A och O, att kunna ta sig till och från skärgården och inom skärgården. Men även kommunikationen över nätet är viktig, vilken vi faktiskt håller på att bygga upp och kommer att innebära en lika viktig på sikt funktion som den fysiska trafiken att transportera människor och bilar. Jag tror faktiskt att vi kan sätta mycket hopp på utbygganden av IT och dess möjligheter.
Ltl Anders Eriksson, replik
När en utomstående lyssnar på det här replikskiftet så måste de ju bli oerhört glada ute i skärgården och tänka; de är ju helt eniga, nu kommer det verkligen att börja hända saker. Det hoppas jag också. Jag hoppas att näringsministern inte tycker jag är ofin om jag i början på hösten eller kanske i november ställer en enkel fråga och undrar hur långt vi har kommit så att vi får en liten avstämning. Inställningen är ju den rätta, nu gäller det också att börja leverera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till den 2 juni,
Ltl Olof Erland
Herr talman! Det kanske finns anledning att återkomma.
Den 26 maj 1953 var en märkesdag för åtminstone vissa skärgårdsbor. Ni känner säkert till den kände konstnären Henry Nylund från Södergårds i Björsboda. Han var på besök i staden och gick in på sparbanken i apotekshuset, som då var nybyggt. Han var helt lyriskt för det var första gången han var på WC. Han var tio år gammal. För en skärgårdsbo, för drygt 50 år sedan, var det fullständigt unikt att det fanns vattenklosetter. Man hade dragit el till södra Föglö. Det fanns telefon, så småningom byggdes broar i Föglö. På femtiotalet började färjtrafiken komma i gång med nya färjor, lite av samma typ som vi har idag. Plåtschabrak, mer eller mindre lyckade, brukar man säga men idag måste man säga mer eller mindre misslyckade. Alla vet vilken fågel jag anspelar på.
Jag har lyssnat på den här debatten. Jag känner igen den från många tidigare regionalpolitiska debatter. Ltl Roger Jansson kommer säkert ihåg ett regionalpolitiskt program från 1999, när han var lantråd, tror jag. Då var det mera optimism när det gällde befolkningsutveckling. Det programmet var särskilt markant till den delen när det gäller befolkningsutvecklingen. Man satte upp mål för hur många som skulle bo i de olika regionerna. Med tiden kanske det här inte blev så realistiskt utan man hade andra tankar.
På tjugohundratalet skulle man skapa förutsättningar med kommunikationer. Skärgårdsombudsmän fanns det tidigare, skärgårdsutvecklare kom till under den tiden. Det gjordes faktiskt försök med skatteinstrumentet. Arbetsgivaravgiften sänktes för skärgårdsföretag, vilket fortfarande finns kvar.
Det har funnits stödformer i större grad; Brudhäll, Gullviva, Remmaren och Soltuna. Det fanns investeringsstöd för infrastrukturella turistsatsningar. Hela den här perioden har det varit frågan om en expansion i budgeten när det gäller skärgårdstrafiken, men befolkningen har varit ungefär på samma nivå som tidigare.
Ser man på skärgårdsproblematiken idag så tycker jag tyvärr att den är ganska mycket frånvarande i debatten. Det är lite ställningsstrid och attacker. De är attacker på oppositionen och oppositionen attackerar regeringen. Varför har ni inte gjort det och det och det? Vi gjorde åtminstone det och det och det. Det är ju den dramaturgi som numera finns här i lagtinget. När det gäller den konkreta politiken tror jag att vi får förvänta oss ett regionalpolitiskt meddelande från landskapsregeringen så småningom.
Hållbar utveckling i skärgården betyder naturligtvis att man ska utveckla skärgårdens bosättning i samklang med miljön och med möjligheter till grön tillväxt, vilket politiken har gått ut på. Nu blir politiken mera formaliserad när det gäller själva miljölagstiftningen och miljöprogrammen.
Utgångspunkten i skärgårdspolitiken, som jag ser det, är att det faktiskt bor många människor i skärgården. Det bor faktiskt folk som producerar väldigt mycket. De producerar egen kultur, det finns teater i många byar. Det finns revyer och det finns aktiviteter. Det bor folk i skärgården och folk vill bo i skärgården. Problemet är de unga människorna som inte vill bo i skärgården, åtminstone inte för tillfället. Förr var det de unga kvinnorna som flyttade. Nu flyttar också de unga männen beroende på bl.a. brist på arbetsplatser i jordbruket. Istället kommer det in arbetskraft från andra länder till olika verksamheter och det är ju bra för skärgården och för dem som behöver arbetskraft och för dem som flyttar till Åland, får man hoppas.
Det som istället gör att befolkningen är på en någorlunda nivå är att det flyttar in många pensionärer från Sverige. Det är också bra, både för dem, för bygden och för lanthandeln. Men ett problem som också berör skattefrågan är att de betalar källskatt till Sverige. Till den del de förtjänar pengar så betalar de ett visst progressivitetstillägg till kommun, men det är väldigt betydelselöst. Problemet som accentueras är också att utflaggningen till Sverige drar med sig arbetskraft som antingen flyttar eller ersätts av annan svensk arbetskraft. Detta beror inte på snuset, utan det beror på regler när det gäller kollektivavtal och valuta. Det är ett problem.
Utgångspunkten är att det finns ett intresse av att bo i skärgården. Då gäller det att fundera på vilka förutsättningarna ska vara. Jag tror kanske att detta med kommuntänkandet i skärgården behöver kompletteras med helhetstänkande. Mariehamn är en del av den arbetsmarknaden som skärgårdsborna har. Skärgården är också delvis en arbetsmarknad för vissa som bor i Mariehamn. Det är en inte alldeles obetydlig del. Inom vissa branscher expandera man i skärgården, om trafiken fungerar, om det finns bekvämligheter som el och telefon osv. Till den delen är i skärgården idag ett modernt regionalt samhälle med bredband osv. Det är inte bekvämligheterna som saknas utan det är arbetsplatserna, attityderna, möjligheterna till bosättning, att bygga och kommunikationerna. Hur man än vrider och vänder på det så är skärgårdstrafiken under press om man ser det ur ett skärgårdsperspektiv. Om inte skärgårdstrafiken är hotad så är den under press när det gäller budgeten. Det är den trafik som bedrivs. Det är stora färjor som går långa sträckor. Färjorna går tomma ibland och ibland får man inte plats på dem. Det är ett system som man måste se över.
En hypotes om hur det kunde se ut, så är tunnel en sak som inte är given för någon, tror jag. När det gäller besparingsmöjligheterna och kortruttsprincipen så är det någonting som är värt att undersöka. Det är värt att undersöka möjligheterna att ha en enda linje, en huvudlinje, från fasta Åland till riket med snabbare fartyg, katamaraner eller svävare. Eller att ha utvecklad kortrutt med broar och bankar i viss utsträckning. Det är värt att se på det systemet. Det kommer att spara mycket pengar och kanske förbättra kommunikationerna. Där finns det någonting att göra i skärgården när det gäller de stora dragen.
Åtminstone till den del jag känner skärgårdsbor, vilket jag gör i ganska stor utsträckning sedan länge, är att de som bor i skärgården är initiativkraftiga och villiga att ta entreprenörsinitiativ och göra saker. Det ska man möjliggöra, man ska ta bort hinder och förbättra infrastrukturen.
Herr talman! Eftersom det finns möjlighet att återkomma i juni månad till den här frågan så skulle jag bara kort avsluta med lite av vad forskningen säger om regioner som växer.
Det finns två personer som kan få stå som märken för två olika sätt att tänka. Det ena är en forskare som heter Richard Florida som har skrivit om The Creative Class. Han talar om att områden och regioner klumpar ihop sig och vissa växer därför att de drar till sig de kreativa krafterna. De kreativa krafterna är inte bara de som är kompetenta och har idéer utan det är också de som är toleranta och öppna för möjligheter. Den åländska skärgården har ju utvecklats just därför att det har flyttat pionjärer dit. Entreprenörer har vuxit och de har haft en mångsidig kompetens inom fiske, jordbruk, byggande, trädgårdsodling och att mixtra med maskiner osv. Den kreativa klassen finns i skärgården. Det finns aspiranter på folk som vill flytta dit.
Den andra forskaren, Robert Putnam, har undersökt vissa regioner i USA och Italien. Han undrade varför de regionerna växte. Varför är det en positiv cirkel i det hela? Den bok som han blev berömd för en gång i tiden heter Bowling Alone, att bowla ensam. De som går och bowlar ensamma har inte nätverk och sociala bakgrunder som de kan förlita sig på. I skärgården har det alltid varit ett tätt socialt samhälle. Jag tror inte att det är många i den åländska skärgården som bowlar. Man far inte ut med vettarna ensam, man lägger inte nät ensam och man gör inte saker och ting ensam. Grannen är med, man går till grannen och man gör saker gemensamt i byn. Det är de faktorerna, livsformerna och den samhällskvaliteten som gör att man kan bygga upp skärgården.
Sedan har vi detta med livscyklerna. När man är ung och vill göra någonting vill man vara urban. När man blir äldre vill man bo i skärgården och man bryr sig inte om att man betalar skatt till Sverige fast man bor på Kökar. Men vi måste ta hand om det.
Herr talman! Efter denna mycket korta summariska inledning så ber jag att få återkomma den andra juni.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, herr talman! Jag skulle gärna vilja fylla på med lite siffror. Ltl Erland talade om att skärgårdstrafiken är under press.
Under en tioårsperiod från 1999 har skärgårdstrafiken stigit med endast 20 procent och landskapets budget, grovt räknat, har stigit med cirka 55 procent.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Jag förstod att mitt inlägg skulle vara synnerligen provocerande för skärgårdsborna. Oberoende av detta så kan vi se på den politiska debatten idag att vi har höga kostnader för hälso- och sjukvården, vi har en demografisk utveckling som leder till att kostnaderna blir ännu högre. Vi har ett åtagande inom social- och hälsovården, och inom utbildningen som leder till att varenda ett budgetmoment egentligen är under press.
Jag tycker för min del, nu ska jag inte propagera för vad partiet säger, att det är oförlåtligt om man inte undersöker om det är möjligt att bygga en tunnel. Enligt beräkningar, som är rätt så realistiska, skulle man minska budgetslitaget med 2 miljoner. Dessa pengar kunde man lägga till hälsovården eller till annat samt att man skulle få en bättre trafik.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Behandlingen av ärendet nr 8 avbryts härmed och återupptas vid ett senare plenum. De talare som finns upptagna på talarlistan kvarstår till detta tillfälle.
Enda behandling
9 Alkolås och elektroniskt körkort, Sänkning av promillegränsen för rattonykterhet samt Förverkande av fordon vid grovt rattfylleri
Lagutskottets betänkande (LU 28/2009-2010)
Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 30/2007-2008)
Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2007-2008)
Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 56/2007-2008)
Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.
Remiss efter bordläggning
10 Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten
Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 15/2009-2010)
Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.
Remiss efter bordläggning
11 Sommarjobb
Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 13/2009-2010)
Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.
Remiss efter bordläggning
12 Frivilligorganisationernas samhällsekonomiska betydelse
Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion (HM 28/2009-2010)
Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.
Remiss efter bordläggning
13 Tilläggsexamen som eko-frisör
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 31/2009-2010)
Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.
Remiss efter bordläggning
14 Internationaliserad högskoleutbildning
Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 29/2009-2010)
Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.
För kännedom
15 Utbildningsplatser
Ltl Camilla Gunells enkla fråga (EF 13/2009-2010)
Svar på enkel fråga ska ges inom tio dagar efter det landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och ange orsaken till att svar inte ges. Frågan överlämnades till landskapsregeringen den 24 maj 2010.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls den 31 maj 2010 kl. 13.00.Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 16.58)