Enda behandling

  • Utdrag ur protokollet

    PLENUM den 31 maj 2006 kl. 13.00.

    TALMANNEN:

    Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Peter Grönlund och ltl Fredrik Lindqvist).

    28 lagtingsledamöter närvarande.

    Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Fredrik Lindqvist på grund av privata angelägenheter och ltl Peter Grönlund för tiden 31.5-2.6 på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

     

     

     

     

    Näringsutskottets betänkande nr 2/2005-2006 angående ändring av bestämmelserna om vissa avdrag vid kommunalbeskattningen. (FR 17/2005-2006).

     

    Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion. 

     

    Ltl Anders Englund:

    Fru talman!

    Näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens framställning angående ändringar av bestämmelsen om vissa avdrag vid kommunalbeskattningen, där landskapsregeringen föreslår att vissa avdrag vid kommunalbeskattning skall revideras. De föreslagna ändringarna är avsedda att tillämpas från och med skatteåret 2007.

     

    Utskottet har enhälligt landskapsregeringens förslag med vissa mindre tekniska ändringar av det första lagförslaget.

     

    Utskottet konstaterar att framställningen är ett resultat av en översyn av bestämmelserna i landskapslagstiftningen om avdrag vid kommunalbeskattningen och som vi också har förstått att har varit efterfrågat från skattemyndigheternas sida. Några av de flertalet mindre ändringar som föreslås föranleds av grundlagens krav på att grunderna för individens rättigheter och skyldigheter skall framgå av lag, varför bestämmelser som tidigare ingått i landskapsregeringens beslut nu intas i landskapslagstiftningen. Ändringarna är inte speciellt omfattande.

     

    Vi har erfarit i vårt hörande att bland kommunerna finns, enligt vad utskottet fått erfara, önskemål om att avdragen i den åländska kommunalbeskattningen skulle minimeras eftersom de är av stor ekonomisk betydelse för kommunerna. De föreslagna ändringarna kommer dock inte i nämnvärd utsträckning att påverka den kommunala ekonomin och de nu föreslagna ändringarna torde medföra ökad stabilitet i den kommunala ekonomin, kan man också säga och en mera förutsägbarhet, vilket också är fördelaktigt med tanke på möjligheten till ekonomisk planering.

     

    Den fråga som det var diskussion om när lagförslaget remitterades var resekostnadsavdraget. I framställningen föreslås att ett maximibelopp införs i lagen så att avdraget inte tillåts bli hur högt som helst. Maximibeloppet föreslås bli 6 000 euro vilket innebär att flertalet av dem som har ett normalt förvärvsarbete och kör bil till jobbet kan göra avdrag för hela resekostnaden. Omräknat till kilometer innebär ett avdrag om  6.000 euro nämligen ca 65 kilometer enkel väg. Tar jag ett exempel från min hemkommun, från västra Simskäla in till Mariehamn så räcker det till. Utskottet har vid behandlingen av ärendet fått erfara att maximibeloppet hänförs till respektive förvärvsinkomst vilket innebär att den som har flera arbetsgivare får göra flera avdrag upp till maximibeloppet. För dem som arbetar utanför landskapet godkänns liksom tidigare avdrag för en arbetsresa per vecka, har man t.ex. arbete i Helsingfors och har bostad på Åland fungerar det på det sättet.

     

    I framställningen föreslås att maximibeloppet för hyreskostnadsavdraget skall slås fast i lag men på den nuvarande nivån. Förslaget innebär alltså ingen ändring i sak men avdraget blir mer statiskt, något som ökar förutsägbarheten för både skattebetalarna och skattetagarna.

     

    Rätten till avdrag för sjukdomskostnader är idag olika beroende på om behandlingen sker i Finland eller Sverige eller i ett annat land vilket landskapsregeringen bedömer som tveksamt ur gemenskapsrättslig synvinkel. Därför föreslås att avdragsrätten ges på lika villkor för behandling inom hela EES-området. Utskottet konstaterar liksom landskapsregeringen att förslaget sannolikt inte kommer att ha någon större praktisk betydelse. Möjligen kan dock avdragen för sjukdomsbehandling minska om patienterna söker behandling i länder med lägre sjukdomskostnader, t.ex. till Estland. Eftersom kommunerna inte föreslås kompenseras för den utökade avdragsrätten anser utskottet dock att landskapsregeringen bör följa utvecklingen på området.

     

    I framställningen föreslås vidare att även de som studerar på distans skall få rätt att göra studieavdrag.

     

    Beträffande studielåneavdraget föreslår landskapsregeringen att det avdrag som har tillämpats vid kommunalbeskattningen i landskapet slopas för dem som inlett sina studier den 1 augusti 2005 eller senare eftersom dubbelt avdrag annars skulle gälla då ett liknande avdrag införts i statsbeskattningen. Utskottet har inte heller här några invändningar mot det förslaget.

     

    Med hänvisning till den lilla tekniska ändringen föreslår utskottet att lagtinget skall anta lagförslaget.

     

    Ltl Raija-Liisa Eklöw:

    Fru talman!

    I remissen var vi liberaler mest oroliga för resekostnadsavdraget och dess påverkan på dem som bor i randkommuner och som har längre väg till arbetet eller också förstås för dem som bor i Mariehamn och som jobbar ute i kommunerna. Efter hörandet i utskottet har vi kunnat konstatera att gränsen blir upp till 130 kilometer per dag, så det som finansansvariga Wiklöf i remissen redan lovade att det här inte drabbar någon kan vi nu köpa ganska långt och vi kommer nog att hålla ett öga på systemet om det kommer att hålla. Jag har i enlighet med utskottet nöjt mig med summan om 6.000 euro som övre gräns för avdraget. Det är nämligen så som ltl Anders Englund sade att avdragen är kommunalpolitiskt viktiga i skattedeklarationen, men det är också en viktig sak för den enskilda människan var man bosätter sig och om det är så att ett avdrag kan drabba en så kanske man inte flyttar ut till perfierin. Så länge vi inte i landskapet har en välfungerande kollektivtrafik ut till randkommunerna tycker vi att det är på sin plats att man är rätt så frikostig med resekostnadsavdragen. Här finns också miljöaspekten att ta i beaktande. Det måste finnas en morot för den som vill åka kollektivt och man måste hela tiden arbeta för att ge människorna bättre möjligheter att anlita kollektivtrafiken. Men, som sagt, så länge det inte fungerar väl är vi beredda att stöda systemet med reseavdrag.

     

    Vad gäller de andra avdragen i ändringsförslaget har vi inte något emot dem, så i det stora hela håller jag med det som ltl Anders Englund sade. Jag ville bara föra fram detta eftersom jag själv var så kritisk mot framställningen i remissen, mest på grund av att gränsen på 60 kilometer inte skulle räcka för en del.

     

    TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

     

    Väcks förslag om remiss till stora utskottet. Inget förslag om remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

     

     

    Föredras för första behandling ärende nr 2:

     

    Social- och miljöutskottets betänkande nr 4/2005-2006 om miljökonsekvensbedömning. (FR 13/2005-2006).

     

    Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.

     

    Ltl Sune Mattsson:

    Fru talman!

    Social- och miljöutskottet har behandlat framställningen från landskapsregeringen om miljökonsekvensbedömning. Det är ett krav från EU att vi skall ha en lag.

     

    En av framställningens huvudsyften är att överföra utrednings- och kostnadsansvaret för miljökonsekvensbedömningar på projektörerna. Utskottet konstaterar att detta överensstämmer med den av EU antagna förororenaren-betalar-principen.

     

    Den myndighet som skall lägga miljökonsekvensbedömningar som grund för sitt tillståndsbeslut har fortfarande det övergripande ansvaret för att ärendet blir tillräckligt utrett. Det betyder att den som är projektör själv får bestämma vem han skall ha att göra miljökonsekvensbedömningen. Däremot är det självklart att det är av stor vikt att den som skall göra en miljökonsekvensbedömning anlitar kompetent personal och kompetent folk som skall göra den; annars kan det dra ut på tiden och då kan det bli utökade kostnader och miljökonsekvensbedömningen kan dra ut på tiden. Utskottet tycker alltså att detta inte är något anmärkningsvärt utan att det är bra och rättvist.

     

    I framställningen föreslås att tillstånd för mindre avloppsanläggningar skall kunna ges av kommunen. Vid hörandet har vi fått klart för oss att det inte är något större problem egentligen, utan det är mindre anläggningar som omfattar ungefär tio hushåll som ankommer på kommunen; för större anläggningar kommer det fortfarande att behövas miljökonsekvensbedömning i vissa fall och handläggningen kan också ske hos miljöprövningsnämnden.

     

    Social- och miljöutskottets förslag är kort och gott att det förslag till ny landskapslag om miljökonsekvensbedömningar som ger landskapsregeringen fullmakt att i landskapsförordning bestämma vilka tillståndsärenden som skall föregås av miljökonsekvensbedömning har utskottet inte kunnat ta ställning, alltså vilka som skall göras. Den slutliga konsekvensen måste den som söker själv ta ställning till.Utskottet konstaterar samtidigt att landskapet genom EU-medlemskapet har förbundit sig att genomföra direktivet.

     

    Utskottet föreslår att de i framställningen ingående lagförslagen antas med de ändringar som föreslås i betänkandet.

     

    TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

     

    Väcks förslag om remiss till stora utskottet. Inget förslag om remiss. Ärendets första behandling är

     

    avslutad.

     

     

    Föredras för enda behandling ärende nr 3:

     

    Finansutskottets betänkande nr 7/2005-2006 med förslag till första tilläggsbudget för år 2006. (FR 16/2005-2006 jämte FM 83-85/2005-2006).

     

    Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

     

    Ltl Gun Carlson:

    Fru talman!

    Jag skall nu presentera betänkandet från finansutskottet om förslaget till första tilläggsbudget för år 2006. Vi kan konstatera att i och med detta föreslår finansutskottet att det budgeteras 283.446.000 euro för år 2006.

     

    Det har också lämnats in tre finansmotioner. Jag kommer att beröra dem efterhand som jag kommer till dem i texten; samtliga föreslås förkastade. Jag vill också säga att det till betänkandet har fogats reservationer.

     

    När det gäller momenten som berör kansliavdelningens förvaltningsområde, dvs. energifrågor, så finns det nu ett förslag om stöd för användning av förnyelsebar energi och det föreslås ett 70.000 euro stort stöd för investeringar för fastighetsägare som kan konverteras till värmeanläggningar. Det här är bra och det här efterlyste också finansutskottet samt lagtinget i och med det i ordinarie budget för 2006, så det är alltså ett välkommet förslag som har omfattats. Däremot kom inte stödet med – som egentligen hör till nästa moment – för produktion av förnyelsebar energi och gallringsstöd, men det kommer vi att få se senare.

     

    Vi vill också påminna om att landskapsregeringen kommer att fästa uppmärksamheten vid att kostnaden för förnyelsebar energi i regel, som det är i dag, är kopplad till det internationella råoljepriset. Det blir många gånger ofördelaktigt för konsumenterna – vi vet alla hur oljepriset stiger, så vi vill att landskapsregeringen skall se över om man kan göra någonting åt den här kopplingen.

     

    När det gäller själva energiproduktionen tycker vi att det är bra med ett tilläggsstöd om 20.000 euro som kan utveckla energihushållningen och speciellt när det gäller fordons- och drivmedelsutvecklingen på Åland. Utskottet tycker, och vi har också sagt det tidigare, att egentligen alla investeringar som stöder produktion av förnyelsebar energi är till fördel för Åland och då menar vi produktion både i jord- och skogsbruket och också energiproduktion inom företag, så det här konstaterar vi och tycker att det är bra. Vi påminner om att den här utvecklingen bör gå hand i hand med näringslivet. Det är också avsikten från landskapsregeringen har vi funnit.

     

    Vi gör en liten ändring i projektbidrag ur penningautomatmedel – jag återkommer till det i kapitlet om utbildning och kultur.

     

    När det gäller vattenförsörjning och vattenvård fanns det ett förslag från landskapsregeringen som utskottet har stött enhälligt om tilläggsstöd för Hammarlands och Sunds kommuner för att bygga ut avloppsledningarna.

     

    Det visade sig när utskottet arbetade med frågan att priserna för avloppsvatten kommer att bli väldigt olika i olika kommuner beroende på olika saker. Vi ber nu att landskapsregeringen ser över huruvida man kan göra en jämförelse mellan kostnaderna i de olika kommunerna. Vi säger det här trots att vi är medvetna om att det kommer att ligga ganska mycket arbete bakom det, men det skulle ändå vara viktigt som det är just i dag – fick vi lära oss i utskottet – betalar man i Mariehamns stad ungefär 2 euro för vatten totalt och i Sund, Hammarland kommer vi upp mot kankse 6 euro utan det extra stödet. Med det extra stödet, som utskottet också förordar, blir det lite bättre, men ingen vet ännu riktigt var det kommer att sluta. Vi påminner om att det här är en sådan infrastrukturell satsning som borde jämföras med telefonutbyggnaden, med elutbyggnaden, med vattenförsörjningen helt och hållet. Vi ber alltså landskapsregeringen att titta över det här.

     

    I utskottet har vi också noterat förordningen om enskilda avlopp som man skall förbättra och vi hoppas att man också här tittar lite på hur man på ett rimligt sätt kunde stöda också enskilda hushåll. Vi skall komma ihåg att alla dessa åtgärder som gäller avloppshanteringar är åtgärder som är tillägnade att förbättra miljön, så det är både enskilda avlopp och de kommunala avloppen.

     

    Vi har också tittat på den planerade vattenledningen till Vårdö och anser, när man kommer till en utbyggnad som i första hand är tänkt för kommunens eget behov, att man också skall överväga utbyggnaden med en gång till Hummelvik så att det blir rätt dimensionering. Det här är bl.a. med tanke på landskapsfärjornas behov av vatten. I dag kör man vatten i tankbilar till Hummelvik och det är inte heller särskilt ekonomiskt eller miljömässigt bra.

     

    Vi kunde notera under behandlingen av de direkta understöden för Hammarland och Sund samt räntestöden att när det gäller Sunds kommun kan inte kommunen själv få det eftersom man ingår i ett avloppsbolag, det är bolagen som skall få stöden, men det skall anpassas enligt Sunds behov och det skall synas att det är Sunds kommun som drar nytta av det extra stödet. I övrigt stöder vi landskapsregeringens förslag.

     

    Vi har kommenterat den planerade anställningen av en projektledare för Struktur-07. Det var ett moment på 35.000 euro som infördes och där omfattar utskottet landskapsregeringens förslag men vill ändå att man inte tar slutligt beslut om projektledaren förrän man slutrapporten från Struktur-07 diskuterad och godkänd av landskapsregeringen. Det är viktigt att uppdraget formuleras innan projektledaren tillsätts. Det som vi också vill påpeka att Struktur-07 inte skall genomföras förrän man åtminstone har ramavtalen när det gäller lärargrupperna. Det här vill man också från utskottet att skall vara klart. Här finns en finansmotion som föreslår att anslaget skulle sänkas med 35.000 euro och att motiveringen stryks i sin helhet. Utskottet föreslår att motionen förkastas; här finns också en reservation. Jag för min del anser att uppdraget måste vara tydligt formulerat och att avtalen bör vara klara tycker jag själv är väldigt viktigt eftersom jag var med när vi införde högskolan och där hade vi inte läraravtalen klara. Det visade sig att det har varit ett av problemen. Därför vill jag verkligen uppmana till att man ser till att det här skulle vara klart innan man startar en enhetlig gymnasieskola.

     

    När det gäller momentet Integration och mångkulturellt befrämjande föreslår landskapsregeringen att man skulle flytta 10.000 euro direkt från det momentet till Ålands folkhögskola, men när vi diskuterade detta i utskottet kom utskottet fram till att det är bättre att de här pengarna fortfarande är centrala pengar som kan användas vid behov för vi kan inte veta på förhand hur många elever som behöver extra språkundervisning i svenska i respektive skola. Jag vet att vårdinstitutet, som det ser ut just nu, att behöva extra pengar för undervisning i svenska inför hösten och det här kommer att variera och därför tror utskottet att det är bättre att de här pengarna ligger centralt för att kunna användas på bästa sätt; annars stöder vi helt den här tanken.

     

    Vi har också diskuterat projekt för kultur i skärgården och försökt läsa enkätsvaren och då såg vi att kommunerna ännu inte har uttalat sig i den här frågan, och det blev kanske en liten miss, men därför säger vi också från utskottet att vi inte har några invändningar mot projektet som sådant, men man vill ändå att styrgruppens arbete skall organiseras så att det inte blir något dubbelarbete vare sig i förhållande till kulturdelegationen eller till utbildningsavdelningen. Nu är det fråga om en projekttid på tre år och en heltidsanställning och vi uppmanar landskapsregeringen att se över om det är ändamålsenligt att ha en heltidsprojektledare. Utskottet anser att både kommunerna och kommunernas kulturnämnder skulle involveras i arbetet mera än vi har tänkt och vi vill också, som sagt, att det skall lite anpassas till kulturdelegationen, som ändå sysslar med sådana här saker så att man får ett bra utfall av projektet. Det får inte enbart bli en byråkratisk organisation där alla pengar går till lönerna utan det skall också räcka till verkliga kulturprojekt.

     

    Det fanns och finns fortfarande tillägg om 10.000 euro för en förprojektering av projektet ”Husbil” som skall stärka ungas fritid och möjligheter. Detta är för planering av projektet av bil, ledare för projektet, som också skall fungera som chaufför, sköta underhållet av bilen som sådan; det här är inte riktigt färdigt, så där säger vi att man kan fortsätta med förprojekteringen, men utskottet anser att anslaget även bör omfatta en undersökning av möjligheter och kostnader för upprustning av befintliga lokaler i respektive kommun. Anslaget handlar om att skapa mötesplatser för ungdomar och vi tycker ändå att permanenta mötesplatser skulle kunna vara minst lika bra, kanske bättre, än en bil som kommer med jämna mellanrum, så därför vill vi att landskapsregeringen skall se över det. Vi tycker också att de båda projekten kultur i skärgården och husbilen ligger ganska nära varandra, båda förväntar sig ha heltidsanställda personer, så vi tycker att man kan se hur man kan samordna detta, men anslaget ligger kvar.

     

    Momentet om aktieteckning i bolag har också diskuterats. Här finns också olika åsikter, men här tycker utskottet att landskapsregeringens stöd till Ålands Industrihus Ab har notifierats, vi anser att stödet är tillåtet och utskottet noterar att landskapets andel av investeringen är ca 20 procent, medan man förväntar sig att Mariehamns stad ger någonting mellan 5 och 10 procent; resten är upplåning på marknaden helt enkelt. Det är heller ingenting som hindrar att Ålands Industrihus Ab:s lokaler, hus eller vad som helst säljs ut, det är helt enligt bolagsordningen. Här ser vi inga problem och här fanns också en motion från ltl Fredrik Karlström, som ville ha ett tillägg till motiveringen:  ”Projektet skall finansieras privat och klara kriterier skall tas fram med villkor för företag som skall få tillgång till att hyra subventionerade offentligt ägda lokaler. Enligt samma regelverk bör också befintliga lokaler i Kvarteret iTiden säljas ut till hyresgästerna.” Utskottet föreslår att motionen förkastas.

     

    Så har vi då anläggandet av golfbana i Godby/Ämnäs och golfprojekt i skärgården. Jag tar dem båda två direkt. I den här budgeten handlar det om dels pengar för marknadsundersökning och det handlar om pengar för att starta projekten, dvs. så att man kan komma igång med dem. Det som har diskuterats mycket i utskottet, och vi har varit totalt eniga om att en marknadsundersökning skall utföras, det har inte varit någon oenighet om det. Det är också viktigt att komma ihåg att marknadsundersökningarna skall vara för samtliga tre projekt, dvs. Ämnäs/Godby-banan och banorna i Brändö och Föglö skall undersökas på likvärdiga sätt, oberoende objektivt, för att utreda vilka projekt som är bra. Det är precis det som står i landskapsregeringen och, som jag säger, hela ut är enigt om att marknadsundersökning bör göras. Man måste ta reda på vilka förutsättningar det finns för att skapa livskraftiga golfbanor. Vi har hört ett antal personer i utskottet, de är angivna i betänkandet, och vi har hört en hel del om vad man anser om hur viktigt det är att göra marknadsundersökning, vi har också hört talas om hur man ser på golfutvecklingen. Utskottet har inte särskilt mycket diskuterat just de här detaljerna. Vi har mera konstaterat att vi måste göra en marknadsundersökning. Vad sedan marknadsundersökningen kommer att innehålla är egentligen landskapsregeringens sak och kanske vi kan höra någonting om det i dag. Vi fick också höra i utskottet att denna marknadsundersökning, som förmodligen kommer att godkännas av lagtinget, skall upphandlas. Det här betyder bra många veckor innan upphandlingen är klar och kanske vi också kan få reda på i dag huruvida kriterierna nu är klara för upphandlingen av denna marknadsundersökning, så vet vi lite hur tiden ser ut. Efter denna upphandling av marknadsundersökningen skall marknadsundersökningens resultat naturligtvis utvärderas, sedan, såvida det är positivt, skall upphandlingen av driften genomföras. När det allt är klart skall beslutet om banorna tas. Jag tror att jag inte nu behöver säga mera om det här. Här finns reservationer; jag själv hör till dem som har reserverat mig mot att landskapsregeringen skall bedöma undersökningen. Jag kommer när jag beskriver reservationen att ytterligare gå in på det. Utskottets majoritet har helt och hållet omfattat landskapsregeringens förslag, både när det gäller Ämnäs/Godby-banan och projekten i skärgården.

     

    Utskottet har också diskuterat, faktiskt ganska, momentet överföring till utjämningsfond och det är också beskrivet i betänkandet. Utskottet har ingenting att invända mot tillägget om 2.500.000 euro som man överför till denna utjämningsfond. Vi har mera diskuterat huruvida det är lämpligt att använda ordet fond i det här fallet. Vi har också en liten kort beskrivning av det; en fond i vanlig mening kräver måhända en lagreglering och vi föreslår också att när finansförvaltningslagen kommer så kan det lämpligen införas hur fonden skall dels betecknas och hur den skall regleras. Som det är i dag är det egentligen så att det är lagtinget som beslutar, dels om medel till fonden och dels om medel ur fonden. Det här kan inte landskapsregeringen göra själva, det är skillnaden mellan en vanlig reservering.

     

    Vi har angivit vilka vi har hört i ärendets behandling och som jag redan sade har vi reservationer och i med det här avslutar jag presentationen och så går jag till min egen reservation.

     

    Min och ltl Mats Perämaas reservation handlar om att jag anser att resultatet av marknadsundersökningen bör föras till lagtinget för behandling och diskussion. Bakgrunden till att jag tycker så här är att det bygger på, som vi alla vet, landskapsregeringens förslag om en hundraprocentig finansiering av golfbanan i Godby och sedermera också skärgårdens banor. Jag tycker att det här ändå är en principsak som bör diskuteras i hela lagtinget; beslutet bör ändå vara väl underbyggt från hela lagtinget, eftersom jag tycker att lagtinget nog bör ta ställning till dessa beslut. Skulle man nämligen fullfölja detta med en hundraprocentig finansiering kommer det att medföra många problem för landskapsregeringen. Det blir prejudicerande i många fall, hur skall man göra med andra som begär stöd? Skall alla ha 100-procentigt, varför skall just golfbanorna ha det? Kanske en motorbana behöver 100-procentiga stöd, kanske Trädgårdshallen, som har väldigt stora ringeffekter för Åland, skulle behöva, om inte 100 procent stöd, så kanske 50-60 procent, eller åtminstone 40 osv. osv. Det kommer att finnas många här; kanske Mariepark vill göra någonting intressant och kanske behöver 100-procentiga stöd. Det kommer att komma upp sådana här frågor och därför tycker jag att lagtinget bör diskutera det. Jag ser det som en stor principfråga. Däremot tycker jag att det är väldigt viktigt att vi nu får en marknadsundersökning som faktiskt lyfter fram en helhetssyn på golfen. Jag tycker det är viktigt att vi får utrett vilka möjligheter har Åland att bli en stark golfdestination? Det kan vi inte veta förrän vi har haft en marknadsundersökning och det är också bra att lagtinget får ta del av det. Det som man också måste tänka på är att när man nu vill finansiera det här med enbart skattemedel, så är att på vilket sätt kan det här påverka konkurrensen på de befintliga banorna. Vad kommer det att betyda för dem? Det här förväntar jag mig också att en marknadsundersökning kommer att bidra till.

     

    Jag vill ändå säga till dem som säger, har jag åtminstone läst i tidningen, att det här kommer att försena projektet, kanske rentav förstöra det helt och hållet, att då vill jag säga nej till det, det behöver det inte göra. Som jag redan sade kommer behandlingen i landskapsregeringen att kräva upphandlingen i första hand. Vi har sommaren emot, ni vet det redan, alla lika bra som jag och vi vet också att i början av september sammanträder lagtinget igen. Jag tror inte att marknadsundersökningen kommer att vara klar före det och jag tror inte att det försenar projektet. Vi måste komma ihåg att det jag reserverar mig mot är att landskapsregeringen skall besluta det här efter marknadsundersökning utan det skall lagtinget för slutligt beslut. Marknadsundersökning är någonting som vi i centern har efterlyst hela tiden under hela processen, det efterlystes också av näringslivet i början av processen och man kunde naturligtvis från landskapsregeringen ha gjort marknadsundersökningen då redan så hade den varit färdig. Det handlar alltså inte om att försöka förstöra ett projekt utan det handlar om att ha en ordentlig principdiskussion i lagtinget. Därav min reservation. Den finns bifogad betänkandet i sin helhet och jag kommer sannolikt att i detaljbehandlingen föreslå att lagtinget omfattar det förslag som jag har ställt.

     

    Ltl Anders Eriksson, replik:

    Fru talman!

    Det är golfbanornas vara eller icke vara som har varit det politiskt heta och det är precis som ltl Gun Carlson sade, att sedermera jämställs alla banor, alla skall stå på samma ruta. Ser man på prislappen finns det bara en prislapp på Ämnäsbanan 5,3 miljoner euro; tar vi det gånger tre är det kanske 15 miljoner som vi pratar om! Det är klart att det är fullständigt orimligt att man skulle göra några sådana satsningar samtidigt, och det är det som förespeglas ålänningarna ibland. Vi vet att Ämnäs har haft en specialfil hela tiden, men det är ändå så att när man gör så här stora satsningar, så visst, ltl Gun Carlson, behövs det en marknadsundersökning, det är viktigt att man får pengarna tillbaka. Vi föreslog det här för ett år sedan, då behövdes det inte, men bättre sent än aldrig! Det betyder inte att man är emot utan det är bra att tänka efter lite före och jag vill ge en eloge åt ltl Gun Carlson som har ett så starkt civilkurage och anser detsamma!

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Fru talman!

    Jag vill ändå understryka att i diskussionerna i utskottet har det inte handlat om specifikt olika golfbanor utan det har handlat om marknadsundersökningen som skall göras för samtliga banor så att man faktiskt får den här helhetssynen på hela golfutvecklingen. Jag tror att det är väldigt bra för oss och det är bara ett litet tillägg till det här, vi har inte ens diskuterat prislapparna på de olika banorna för att vi anser att först måste marknadsundersökningen komma med resultaten som man får ta ställning till.

     

    Ltl Anders Eriksson, replik:

    Fru talman!

    Jag tror ändå att det är viktigt att man också diskuterar prislapparna för att går man ut och säger att det är någonting man skall satsa på behöver man ha någon sorts hum om hur stora pengar det är vi sist och slutligen pratar om. Jag ställde redan i remissen frågan, som jag riktade till finansutskottet, och jag riktade också frågan till regeringen, att om marknadsundersökningen visar att det inte blir en ekonomisk hit, vad gör man då, driver man det ändå vidare? Det fick vi inget svar på från regeringsbänken. Med tanke på hur det har svajat på fram och tillbaka från regeringens sida när det gäller golfbanorna är det oerhört viktigt att frågan kommer tillbaka till lagtinget efter marknadsundersökningen och, än en gång, jag vill rikta en väldigt stor eloge till ltl Gun Carlson för det starka civilkuraget.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Jag får säga tack nu, fru talman! Jag håller med om att prislappen naturligtvis kommer att betyda någonting, men när jag bad om repliksvar tänkte jag säga att marknadsundersökningen just skall visa om det är ekonomiskt försvarbart, speciellt med tanke på att vi avser att använda endast skattemedel och inte några kapital från näringslivet, som tanken var från början.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Vtm Viveka Eriksson, replik:

    Talman!

    Jag tänkte diskutera Struktur-07. Ltl Gun Carlsons beskrivningar andas lite återhållsamhet, vilket jag tycker att är positivt. Ltl Gun Carlson säger att innan man sjösätter och sätter igång projektet bör avtalen mellan de olika lärargrupperna vara klara; ett av problemen är att man har olika avtal för de olika lärargrupperna och därför har man problem att kunna jobba i varandras skolor. Ändå är det så att finansutskottet förespråkar att man skall köra full fart framåt med projektet, man skall anställa en projektledare, samtidigt som ltl Gun Carlson, med sin långa erfarenheter av utbildningspolitik och utveckling av olika utbildningslinjer, berättar om hur problematiskt det var med högskolan, där man sjösatte ett projekt som inte var färdigt genomtänkt och färdigt genomarbetat.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Fru talman!

    Man lär sig alltid av sina misstag här i världen, och då lärde vi oss att dels var inte projektet, när det gällde projektledaren, tillräckligt väl formulerat; det visade sig att projektledaren satt i många år utan att egentligen göra det som man hade hoppats och trott att den skulle göra. Det var den ena verkligheten och den andra verkligheten var att övergångsavtalen inte var i skick inför högskolan. Man försökte skapa övergångsbestämmelser och man gjorde också det, men trots det blev det problem i högskolan, eftersom också där fanns lärare med olika avtal i bakgrunden som gav dem olika löneförmåner och det var svårt att hitta den rätta linjen. Det är det vi säger nu från utskottet att det här skall vara klart och som vi ger som en vägkost till landskapsregeringen, att gör inte samma misstag igen.

     

    Vtm Viveka Eriksson, replik:

    Talman!

    Ett av problemen och en av den kritik som riktas mot projektet Struktur-07 är just det att man forcerar fram det, man försöker sjösätta ett projekt som inte är genomtänkt, inte är tillräckligt förankrat hos de personer som jobbar i verksamheten, särskilt återstår mycket arbete med avtalen. Jag vet att finansutskottet har lyssnat på olika fack. När jag har pratat med representanter för olika fackföreningar har jag fått den informationen att det kommer att ta mycket tid att få avtalen samordnade därför att det är inte lätt att lösa samordningsproblemen. Det handlar helt enkelt om att lönesättningen skall vara jämställd och det betyder också en ganska stor kostnad för landskapet.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Fru talman!

    Vi tror inte i utskottet att man kommer att ha avtalen helt och hållet färdiga, men som ni märker i texten säger vi att man borde ha åtminstone ett tydligt övergångsavtal. Jag tror för min del att man är på rätt väg med Struktur-07 och det måste få ta sin tid ja. Vi har insett i utskottet att man inte säger hur länge projektledaren skall vara anställd, men var och en förstår att inte är det bara den här summan om 35.000 euro utan det kommer att bli flera års arbete innan det här är klart. Det är meningen att projektledaren skall ta itu med de enskilda skolorna, de enskilda skolornas synpunkter måste in i arbetet, det är alldeles klart. Nu har det varit en politisk grupp och det är klart att också de sakkunniga måste komma till hörande, så nog tror jag attman är på rätt väg, men det är inte enkelt och det kommer att ta tid.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

    Fru talman!

    Jag måste säga att jag uppfattar ltl Gun Carlson väldigt annorlunda än vtm Viveka Eriksson och jag skulle vilja tacka för att utskottet nu ger landskapsregeringen grönt ljus både när det gäller att gå vidare med det oerhört viktiga reformarbetet Struktur-07 genom att nu tillskjuta de medel som behövs för projektledaren, likaså att utskottet nu ger verkställighetsbefordran till landskapsregeringen gällande de två projekten i skärgården som båda är väldigt angelägna för att skapa en större tro på skärgården och på framtiden. När det gäller integrationsmedlen ville jag höra med ltl Gun Carlson, om jag förstod det rätt, att utskottet anser att dessa medel är fria för landskapsregeringen att fördela enligt de behov som finns, så att med sådana här frågor behöver vi inte återkomma till lagtinget? TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Fru talman!

    Jag tar det sista först. Det är precis meningen så att pengarna för integration och mångkulturellt befrämjande, alltså som i praktiken skall hjälpa folk att lära sig svenska, där det behövs, det skall fördelas enligt behov. Behoven anser vi att kommer att bli olika i olika skolor och olika terminer, precis beroende på vilka elever som dyker upp och behöver kunskapen, så det är en helt riktig bedömning. Vi anser att de medlen kan ligga på ett centralt moment, och det är ingen annan som rör dem.

     

    När det gäller Struktur-07 ville jag bara med det jag sade ytterligare påpeka för landskapsregeringen hur viktigt det är att man har uppdraget tydligt formulerat och ta gärna lärdom av på den tiden dåvarande kultur- och utbildningsminister Harriet Lindeman som igångsatte yrkeshögskoleprojektet och anställde projektledaren. Det är så viktigt att det här blir tydligt och klart så att man faktiskt får det resultat man eftersträvar. TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

    Fru talman!

    Jag tackar för förtroendet gällande integrationsmedlen. Vi skall se till att de hamnar på rätt plats. När det gäller Struktur-07 och projektledaren så håller jag helt med utskottet om att det är oerhört viktigt att uppdraget är tydligt och klart formulerat och likaså samstämmer jag i hur viktigt det är med att avtalsfrågan är i skick eftersom det är tänkt att träda ikraft den 1.1.2009 och fram till dess måste vi kunna nå en lösning i avtalsfrågan, och det tror jag är helt rimligt.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Det har hävdats i media om golfprojekten och många ledamöter har i tidningarna uttryckt sig på det viset att om man nu skulle gå in för det som ltl Gun Carlson och jag i en reservation har föreslagit, dvs. att lagtinget skall ta ställning till marknadsundersökningen, skulle det betyda att golfprojekten inte blir av. För min del vill jag i likhet med ltl Gun Carlson hävda att ingenting under utskottsbehandlingen kan stöda det resonemanget. Det är bara några månader nu, vi har juni månad i morgon, det är några månader till september då nästa tilläggsbudget skall behandlas och allt det arbete som skall göras med marknadsundersökning osv., eventuell upphandling av driften, tar sin tid, så man kan inte bestämt hävda att det här skulle betyda att det inte kan bli av. Det kan gå med samma tidsramar ändå.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Fru talman!

    Jag är glad för att vi är på samma linje där, vilket vi har varit i utskottet hela tiden men också att det blir klart för alla, att det inte handlar om att försena eller framför allt inte om att kullkasta projektet utan det är helt enkelt den principdiskussion vi efterlyser i lagtinget i de här frågorna när marknadsundersökningarna är klara, och jag tror att det kommer att finnas tid. Landskapsregeringen har mycket att göra ännu i den här frågan, så det är inte det här som kommer att fälla golfbanorna.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    För övrigt vill också jag ge en eloge åt ltl Gun Carlson för det arbete som har utförts i finansutskottet. Det har varit intressant att diskutera de principiella dimensionerna av att och om landskapet skall gå in och satsa så här mycket pengar till 100 procent i egen regi. Det har för mig varit en intressant diskussion och jag ger en eloge för det.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

     

    Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

    Fru talman!

    Ledamoten Jörgen Strand, som egentligen administrerar golffrågorna på näringsavdelningen är, som ni vet på resa och uppdrag i Sverige i dag, men jag har förhört mig hos näringsavdelningen och förberedelserna för upphandlingen är i full gång och bedömningen är att den skall ske inom juni månad. Jag kan också säga att det finns presumtiva intressenter som redan har hört av sig, även om vi inte har gjort någon upphandling och även lämnat offerter för att verkställa ett sådant här uppdrag, även om man inte känner till alla önskemål och parametrar på förvaltningens sida. Men intresset är mycket stort och därför hoppas jag också att det skall finnas de som verkligen ställer upp och lämnar in regelrätta anbud när upphandlingen skall verkställas. Jag vill säga det till dem som tror att om vi gör en upphandling och det skulle visa sig att den är definitivt negativ till projekten eller till ett eller annat projekt, så kommer inte landskapsregeringen att driva sådana projekt. TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Fru talman!

    Nej, jag tror inte heller att landskapsregeringen kommer att driva det om det skulle vara negativt. Men jag upprepar att principerna tycker jag att skall diskuteras i lagtinget. När det gäller det som vi hörde nu av finansansvariga att upphandlingen kommer att verkställas inom juni, så vet ni alla att sedan kommer juli och då är det inte så många som arbetar i vårt samhälle, så har vi augusti och en marknadsundersökare som skall kunna svara på Ålands möjligheter att utvecklas som golfdestination med de här projekten som ligger som grund kommer nog att behöva åtminstone en månad, så jag tror inte att det här kommer att försena. Det förstärkte ytterligare min tro det som vi hörde av ledamoten Lasse Wiklöf.

     

    Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

    Fru talman!

    Om ambitionen är att det här skall drivas vidare och alltihopa kan vi väl naturligtvis ha olika meningar, men jag tror personligen att genom att man skall återkomma till lagtinget så tror jag att det inte sker någonting detta år. Ingen kan sätta igång den privata upphandlingsproceduren visavi driften förrän man med säkerhet vet vad lagtinget säger. Man lägger inte ner arbetet på det och jag tror att det är ett ganska omfattande arbete och då är vi nog inne i senhöst och vinter. Det innebär att ingenting sker det här året och då skjuts, såvitt jag kan bedöma, samtliga projekt på framtiden.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Fru talman!

    Och min personliga åsikt är att så inte alls behöver vara fallet. Resultatet blir färdigt, om det blir färdigt, tills lagtinget sammanträder den 4 september som talmanskonferensen har beslutat om. Sedan skall det upphandlas drift och det kan också förberedas färdigt. Upphandlingen om marknadsundersökningen borde ha varit färdig, och den är kanske färdig, så det kan göras. Vi skall inte skylla på det här utan vi skall se framåt och försöka få en vettig marknadsundersökning med ett resultat som alla känner till. Jag tror det är nyttigt för framtiden.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

     

    Ltl Mats Perämaa:

    Fru talman!

    Det är trevlig läsning får man säga som liberal att kunna läsa i betänkandet att det finns så mycket positivt om sådana saker som liberalerna har drivit under senare år. Som exempel kan jag nämna understödet för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården. Det var vi liberaler som lyfte upp den frågan i samband med ordinarie budget, fick in skrivningar om att frågan skall komma i första tilläggsbudget, och så har det blivit och vi tackar för det. Det är en viktig sak för miljön. Det här ger ytterligare kringeffekter på det viset att det skapar en efterfrågan för kommande produktion av liknande energiformer som vi hoppas att man skall kunna producera här i landskapet. Jag tänker på flis, pellets och andra former, havre osv. Det här är ett bra sätt att arbeta, man skapar en efterfrågan och det ger utrymme för produktionen. Nu finns det diskussioner ute i samhället och initiativ till att man skall igen komma till förbränningsanläggningar för sopor, och det går säkert att kombinera ihop de sakerna med det här och vi kommer, med all den kraft vi har i vår grupp och vårt parti, att medverka till att de här sakerna skall drivas vidare.

     

    Sedan har vi finansieringsstödet till vissa skärgårdsföretag, alltså att de socialskyddsavgifter som betalas till staten kompenseras nu i och med denna tilläggsbudget till skärgårdsföretagen. Det är inte fråga om mycket pengar, det är fråga om ca 70.000 euro, men det finns en principiell dimension i det här som är värt att notera och diskutera. Detta sätt att stöda företag, dvs. att man lyfter av socialskyddsavgifter för företag som skapar arbete, som anställer arbetstagare, ser jag principiellt att motsvarar ett system där man kunde ha skattelättnader för vissa företag. Om man utför en prestation, man anställer folk eller skapar verksamhet, så kan man få tillbaka en större mängd pengar. Det här är precis samma saker. Det här är ett bättre system, anser jag, än rena bidragssystem, så därför förvånar det mig att partierna som Frisinnad Samverkan via vicelantrådet, som i första skedet inte ville ha det här sättet att stöda företag med i den ordinarie budgeten, inte stöder det principiella systemet när man ändå pratar om beskattningsbehörighetsöverföringar från riket till Finland. Likadant ifrågasatte Ålands Framtid om det här är ett bra sätt att stöda företag, det var litet sade man, att det kanske inte har någon betydelse. För mig är det intressant att det här systemet som kan jämställas med skattelättnader ifrågasätts mest av Frisinnad Samverkan och Ålands Framtid. Men vi är glada för att det finns och att systemet kommer att fortsätta.

     

    Jag tänker inte upprepa det som ltl Gun Carlson redan anförde för utskottets del om övriga moment. Jag håller med henne väldigt mycket i det som sades, men jag skall gå till de reservationer som jag har undertecknat.

     

    I fråga om flygtrafiken har vi kommit i en sådan situation att man från en tillfällig upphandling, subvention av flygtrafik mellan Mariehamn och Stockholm, ser sig nödgad att gå in för en permanent lösning, men vi har fortfarande samma åsikt. Det rent principiella är man helst inte skulle subventionera alls, men om man är i den situationen att man måste, så bör man subventionera så lite som möjligt och då bör man anpassa flygplansstorleken till rådande behov. Vi har den fullständigt bestämda uppfattningen att för att man skall skapa en större efterfrågan, att flera skall kunna flyga med planen mellan Mariehamn och Stockholm bör biljettpriset vara så lågt som möjligt. Och för att man skall komma till ett så lågt biljettpris som möjligt bör inte flygplanen vara onödigt stora, något som i sin tur leder till större kostnader för flygoperatören, alltså högre biljettpriser. Det måste vara på det här viset, jag kan inte säga någonting annat. Men vi kommer inte att gå emot att man anslår pengar för upphandlingen, men vi vill genom reservationen och via kommande omröstningar betona det här med flygplansstorleken.

     

    Struktur-07 har vi en reservation om och i likhet med det som vtm Viveka Eriksson sade i en replik tidigare och kommer att säga längre fram i ett anförande är vi kritiska till för det första den process som har varit så här långt. Vi anser att det arbete som har utförts i gruppen måhända är ett bra arbete inom gruppen, men det finns stora brister i demokratin, i arbetssättet, gentemot andra parter. Vi är inte ensamma om att ha den här åsikten, de flesta andra parter som borde få vara delaktiga i arbetet har samma åsikt som vi, och det är synd att man i modern tid skall måsta arbeta på det här sättet. Man bör utnyttja sakkunskapen i stället. Men, som sagt, vtm Viveka Eriksson kommer att fördjupa sig mera i detta ärende senare.

     

    Så till golfen. Det är precis som ordföranden i finansutskottet ltl Gun Carlson sade, att om vi röstar igenom i enlighet med reservationen betyder det inte per automatik att något golfprojekt överhuvudtaget behöver fördröjas. Men det är fråga om viktiga principiella saker: skall vi gå in för att satsa i näringslivsprojekt och andra projekt till 100 procent. Vad betyder det om vi gör det nu, kommer vi att få göra det framöver också? Man bör fundera på de här sakerna, man bör ha en helhetsbild av hur mycket pengar det här är fråga om totalt sett, det framgår inte med någon tydlighet i framställningen till denna budget vad det här skall kosta. Det måste vara ett rimligt krav att vi här i lagtinget, om vi först skall ge pengar till en marknadsundersökning som i viss mån sätter igång projekten, när det blir en så här principiell omvälvning till en annan form av bidragssystem så måste vi kunna få ta ställning till resultatet av marknadsundersökningarna här i salen innan vi fattar beslut. Det måste helt enkelt vara ett rimligt krav. Vi skall komma ihåg ändå att förtroendet för landskapsregeringen för sitt handlande i den här frågan inte är särdeles stort, när vi behandlade ordinarie budget här just före julen och vi behandlade markbytesfrågorna, avtalen, hade vi en livlig debatt om golfprojekten i allmänhet; då sade landskapsregeringen att om markfrågan löses skall privata investerare sätta in pengar. Då kommer det att gå på det viset, men nu har vi på några månader – från det faktum att enligt landskapsregeringen privata skulle satsa pengar i det – kommit till det totalt motsatta: att landskapet skall investera alltihopa. I den situationen känns det inte särdeles lätt för oss som ett oppositionsparti att ge mandatet åt landskapsregeringen att avgöra frågorna. Det är ett rimligt krav från vår sida, och jag hoppas att lagtinget kommer att omfatta det vid omröstningarna senare.

     

    Förutom själva marknadsundersökningarna måste nu landskapsregeringen – vi är eniga om att man skall utföra dem – göra en bedömning av samhällseffekterna totalt sett och presentera dem som ett paket för lagtinget efter att marknadsundersökningarna har utförts. Det är riktigt som har sagts att golfbanorna i sig själva kanske inte är så särdeles lukrativa, men effekterna ikring kan ha en större betydelse för det åländska samhället och det är viktigt, speciellt med tanke på skärgårdsbanorna, att vi får en bedömning av samhällseffekterna.

     

    Jag vill hålla med det som ltl Anders Eriksson tidigare sade om att det finns en farhåga om att det här sättet att föra fram de tre projekten, där ändå Ämnäs/Godby-projektet ligger s.a.s. lite mera i röret än de andra, är ett slå blådunster i oss alla, och kanske i skärgårdsborna speciellt. Jag är inte helt säker på om man fattar ett beslut om att sätta igång Ämnäs/Godby-banan att det kommer att komma något förslag ytterligare för de andra banorna sedan. Den här saken bör också redas ut och därför blir det rimligt att lagtinget efter utförda marknadsundersökningar tar ställning till alla projekt och fattar beslut om var man bygger. Det är ett öppet och hederligt sätt att arbeta.

     

    Vtm Johan Ehn, replik:

    Fru talman!

    Det finns en hel del som man skulle kunna kommentera i ltl Mats Perämaas anförande, men jag skall koncentrera mig på den ena biten. Det nämndes att Frisinnad Samverkan hade ifrågasatt nyttan av avlyftande av arbetsgivaravgifterna och den indirekta skattelättnaden som det skulle innebära. Det är helt klart på det sättet att vi har ställt oss frågande till nyttan av just en sådan hantering i det här fallet därför att de uppgifter som landskapsregeringen hade när man beredde budgeten var att nyttan av den inte var speciellt stor och man försökte i stället finna nya möjligheter för att faktiskt få en vettig form skulle också skulle jobba för att stöda det som man hade som utgångspunkt, nämligen att skapa fler arbetsplatser och se till att arbetsplatserna finns kvar i skärgården. Vad gäller Frisinnad Samverkans vilja att faktiskt försöka skapa skattelättnader torde det nog inte råda någon slags tvivel om det eftersom som bekant föreslår vi nu också, och har drivit den frågan under en längre tid, att det allmänna skatteavdraget skall återinföras och det är någonting som ger en riktig skattelättnad. TALMANNEN: Tiden är ute!

     

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Det är skillnad på det allmänna avdraget som riktar sig till befolkningen jämfört med det här som är en direkt näringspolitisk satsning. Det är klart sympatiskt att man vill lyfta skatter för privat personer också, det kan jag hålla med om; nu när vi pratar näringspolitik, så passar det kanske inte riktigt in. När det gäller sättet att lyfta av socialskyddsavgifterna ber jag att vtm Johan Ehn skulle kunna hålla med mig om att det principiellt är motsvarande som en skattelättnad eftersom man mot en presentation, alltså om man anställer flera eller skapar en större substans, en större verksamhet, så får man mera tillbaka, det är det som skattelättnader också innebär. Därför är det något förvånande att ändå landskapsregeringen via vicelantrådet Jörgen Strand, FS:s representant i regeringen, inte ansåg att det här var ett bra sätt att skapa mera volym i verksamheterna i skärgården.

     

    Vtm Johan Ehn, replik:

    Fru talman!

    När vi har diskuterat skatter tidigare brukar liberalerna efterlysa varför och på vilket sätt man skall använda sig av skatterna. Här har vi förklarat att just när det gäller den här biten, där man avlyfter en avgift som det handlar om, har det visat sig att det inte ger avsedd effekt och då skall man också fundera på om man kan hitta andra sätt att stöda på än just den vägen och därför har vi stött det här. Resonemanget att inte det allmänna skatteavdraget också skulle ha näringspolitiska konsekvenser kan jag överhuvudtaget inte förstå eftersom, vad jag kan förstå i alla fall, leder införandet av det här till att vi får ett minskat skattetryck på vår befolkning, vilket i sin tur leder till ökad köpkraft, och ökad köpkraft leder till att företagen har en större marknad att ta del av. Att påstå att det inte skulle ha någonting med näringslivspolitik att göra måste nog vara en ganska stor underdrift från ltl Mats Perämaas sida!

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Indirekt har det inte den verkan på samma vis, sedd i förlängningen med införande av allmänt avdrag, så visst, en del av de köpkrafter som skapas kommer näringslivet till godo, men så är det med alla samhällsgrenar att i slutändan vävs de in i varandra, men avlyftande av socialskyddsavgifter för företagare är en direkt näringslivssatsning till skillnad från det som Frisinnad Samverkan förespråkar. Det är i varje fall intressant diskussioner om de principiella sakerna hur man via motprestationer skall skapa mera volym i verksamheten i stället för rena bidragssystem, som nu tyvärr också Frisinnad Samverkan väldigt mycket är på väg att införa i vårt samhälle.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

     

    Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

    Fru talman!

    Jag måste säga att jag verkligen reagerar på det sätt som ltl Mats Perämaa beskriver hur kommittén för Struktur-07 skulle ha arbetat på ett odemokratiskt sätt. Jag vill verkligen att ltl Mats Perämaa förklarar vad han menar här. Jag tycker att kommittén har på alla sätt haft sakkunskapen i fokus hela tiden. Vad jag vet har ingen kommitté jobbat med ett sådant här förfarande med en ständig dialog med dem som har berörts av frågan. Jag skulle verkligen vilja veta på vilket sätt ltl Mats Perämaa i så fall definierar demokrati. Jag skulle också vilja höra lite grand på vilket sätt ltl Mats Perämaa menar att utbildning vid Ålands lyceum skulle försämras i samband med en sådan här reform och att yrkesutbildningen skulle teoretiseras. Det upplever jag att är ett påstående som saknar grund i verkligheten. TALMANNEN: Tiden är ute!

     

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Det var fullständigt väntat att ledamoten Camilla Gunell skulle ifrågasätta mitt påstående om att det inte skulle ha varit full demokrati i arbetet. Det är självklart därför att ledamoten Camilla Gunell själv har suttit i gruppen och förstås anser att det är ett väl utfört arbete, och jag sade det tidigare att det kanske är ett väl utfört arbete, men kritiken ute bland lärare, elever, rektorer också – inga namn skall nämnas – är ganska stor. Jag har min full rätt att framföra, efter att ha följt det från sidan, att jag anser att man kunde ha gjort det på ett annat sätt. Man har jobbat via en hemsida, en hemsida som förstås har varit lätt att nå för andra parter, men man har inte haft lätt att nå en respons via hemsidan. Och det att man nu efteråt säger att projektledaren skall mera börja involvera andra parter i arbetet är mera en efterhandskonstruktion för att förklara det som man har ogjort sedan tidigare.

     

    Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

    Fru talman!

    Jag hoppas att ltl Mats Perämaa också svarar på min andra fråga. Jag anser att det här arbetet har inte bara bestått i en öppenhet via en hemsida. Det har funnits som ett plus i processen. Däremot har vi hört samtliga dem som ltl Mats Perämaa nämner, det har varit ett omfattande uppsökande arbete där vi har träffat alla skolor, varenda lärare och varenda elev har haft tillfälle att träffa kommittén vid upprepade tillfällen, så jag förstår inte hur man i fridens dagar skulle ha kunnat göra det här på ett mera demokratiskt och verkligen grundläggande sätt.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Jag skall i min andra replik svara på den andra frågan. Ålands lyceum som är en studieförberedande skola behöver få ha den profilen att elever som söker sig dit helt klart vet om att studier vid Ålands lyceum leder till förhoppningsvis kanske en akademisk utbildning senare. De andra gymnasialstadieskolorna riskerar, som jag skriver i min reservation kanske att överteoretiseras för att man så mycket betonar möjligheten att gå vidare sedan; snarare kan det vara så att i dagens samhälle borde vi kunna ha skolor för att skapa yrkeskunniga människor för yrkesarbeten, där teorin ligger mera på andra hand. Jag anser att det inte är särdeles förnuftigt att baka ihop alltihopa i ett paket – det blir ett paket. I stället kan man lyfta upp det positiva i de olika skolornas möjligheter att skapa utbildning för olika yrkesområden, vidareutbildning osv. TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Fru talman!

    Vi har hållit på i åtta år nu med golffrågan. Jag tycker, och många med mig, att vi måste få en lösning. Jag undrar hur ltl Mats Perämaa, med den erfarenhet han har, kan säga att det inte skulle innebära en fördröjning att man kräver att det skall tillbaka till lagtinget. Det är självklart att det kommer att innebära en fördröjning än om landskapsregeringen skulle kunna avgöra det. Vi vet att här i salen finns det flera olika motiveringar mot golfbanor. Det är inte bara det här med marknadsundersökningen att den skall till lagtinget, det är ett sätt att dölja de verkliga motiveringarna, så när det här kommer tillbaka till lagtinget på nytt, vad kommer att hända då? Jo, då kommer man att börja diskutera nästa argument och nästa argument. Vi kan jämföra med kk-huset eller några andra projekt så ser vi hur det här kommer att läggas långt framåt i tiden.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Frågan om kk-huset har lämnat lagtinget för landskapsregeringens behandling och där har det dragits i långbänk väldigt mycket, så det finns en garanti bara för att landskapsregeringen skall hantera frågor att de snabbas upp på något sätt, kanske snarare tvärtom. Ltl Torbjörn Eliasson frågar efter min sakkunskap att avgöra varför inte ett sådant här beslut i enlighet med inte skulle leda till en utdragning av projekten. Det har jag erfarit i utskottet. Men vi skall komma ihåg, ltl Torbjörn Eliasson, att ni ltl Torbjörn Eliasson här tidigare behandlingen i samband med ordinarie budgeten sade att bara markfrågorna löses så kommer det privata kapitalet att strömma till. Så mycket om sakkunskap!

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Fru talman!

    Jag vill att ltl Mats Perämaa skall visa mig den text där jag har sagt detta. Jag är övertygad om att jag har sagt det. Tvärtom har jag i alla diskussioner när det gäller golfbanor sagt att det är ytterst svårt att locka in det privata kapitalet i golfbanorna. Visa mig den texten, ltl Mats Perämaa! Det skall bli intressant att läsa. När det gäller Ämnäs/Godby-banan att vi liksom ligger före i röret tycker jag att det också är fel. Vi har gjort kompromisser där. Skärgårdsbanorna kom in i ett senare skede. Finströmsprojektet har funnits sedan 1998, men nu har de satts på samma nivå, nu skall man göra en gemensam marknadsundersökning av samtliga tre golfprojekt på samma gång, sedan skall man se vilket som kan gå vidare och de som kan gå vidare kommer man att undersöka möjligheterna till ett driftsbolag. Jag kan inte se att det på något sätt skulle vara orättvist. Det är väldigt rättvist och korrekt.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Som ett resultat av det här kommer jag säkert senare att bli tvungen att föreslå bordläggning för att leta fram texterna så att jag kan citera ur dem vid senare behandling. När det gäller påståendet att banorna skulle vara på samma startpunkt i och med landskapsregeringens förslag, är det inte så utan för Ämnäs/Godby-projektet vill man gå vidare, man vill projektera; i det fallet har man t.o.m. inlett upphandling av driften, redan innan det har fattats beslut om en marknadsundersökning överhuvudtaget, så det liksom pumpar på och framskrider av egen kraft, medan det som det står om de andra banorna, att man skall eventuella lösa vissa markfrågor är en stor skillnad i hur man tänker hantera banorna i och med det som föreslås av landskapsregeringen.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Henry Lindström, replik:

    Fru talman!

    I likhet med ledamoten Camilla Gunell sitter jag med i Struktur-07 och jag hade egentligen skrivit ganska långt samma frågor till ltl Mats Perämaa kring arbetssättet. Kan ltl Mats Perämaa nämna någon arbetsgrupp som skulle ha haft ett liknande öppet arbetssätt som vi i Struktur-07-gruppen har haft? Vad är det som ändrar i utbildningarna vid Ålands lyceum och i yrkesutbildningarna som skulle göra att man förändrar själva utbildningarna? Vad i det förslag som har funnits hittills, t.ex. i mellanrapporten, antyder det?

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Det är bra ltl Henry Lindström kom in på ett delproblem här. Det är bara en mellanrapport, man håller på och färdigställer en slutrapport, som jag förstår. Men vi för vår del har ingen möjlighet att veta vad som ingår i den förmodligen mera detaljerade slutrapporten, så det kan ske förändringar i vilken riktning som helst, men ändå begärs det av oss att vi skall fatta ett beslut om att vi skall gå in för Struktur-07, en total sammanslagning av gymnasialstadieskolorna med slutrapporten som grund som vi inte har kunnat få ta del av, inte har kunnat få medverka till substansmässigt i innehållet. Det ställs rätt så stora krav, vi skall in blanco fatta beslut om så här stora saker.

     

     

    Ltl Henry Lindström, replik:

    Fru talman!

    Men ändå tycks ltl Mats Perämaa här veta att det skall ske förändringar som teoretiserar yrkesutbildning och gör att man urvattnar den studieförberedande utbildningen! Visserligen är slutrapporten på gång, den kommer inom kort att läggas fram och vi håller med i utskottets intention att detta slutarbete skall godkännas innan man anställer en projektledare, men jag tycker att man går händelserna i förväg när man tar fram saker som inte alls framgår i rapporten och säger att detta skulle förändra utbildningarna.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Vi känner en stor oro för hela projektet. Som ett tips till ltl Henry Lindström kan han läsa de remissutlåtanden som har getts från skolorna i den här frågan. Man kan inte med bästa vilja påstå att det är ett samfällt bifall för projektet. Rätt mycket kritik finns bl.a. om processen, hur man har kommit fram till den. Jag skriver inte heller i min reservation att det är på det viset att utbildningen förändras vare sig vad gäller den studieförberedande eller yrkesutbildningen utan jag skriver om riskerna där. Och det kan ju stå vad som helst i slutrapporten som går i den riktningen – det som vi överhuvudtaget inte har kunnat få ta del av. Men, som sagt, det här tycks vara ett nytt sätt att arbeta. Vi i oppositionen skall förringas helt och hållet, vi skall fatta beslut in blanco här som ger regeringen fullmakter att utan att informera oss gå vidare i så här stora projekt.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

    Fru talman!

    Ltl Mats Perämaa och liberalerna har i en reservation i finansutskottet sagt att vi borde ha ett mindre plan för Stockholmstrafiken på grund av ekonomiska orsaker och jag vill då upplysa om att vi vid senaste upphandlingen för två-tre år sedan var det anbudet av det plan som bestod av 30 säten billigare än det lilla planet, så det är egentligen tvärtom. Överhuvudtaget är det precis tvärtom på det sättet att genom att fylla ett större plan får man billigare biljettpris än om man fyller ett litet plan, så intentionerna i ltl Mats Perämaas åsikter blir precis tvärtom här, att ett litet plan som man fyller blir dyrare än ett stort plan som man fyller. Ltl Mats Perämaa menar precis tvärtom.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    För att det skall bli helt klart upprepar jag det som jag sade tidigare, att vi kommer att vara med om anslaget för att vi skall få igång trafiken. Men det måste vara riktigt när vi hävdar att en subvention av ett flygplan som är anpassat till den nivå av flygresenärer som finns måste vara billigare än att gå in för att satsa på ett överstort plan. Vad framtiden blir, om man kan uppnå den situationen att man kan fylla upp ett större plan, då är det väldigt bra och det blir naturligtvis det allra bästa. Men i nuläget är det inte så. Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson säger att det är billigare att fylla upp ett stort plan än ett litet. Det kan hända att det är på det viset, men kan man i dag hävda att det plan som trafikerar där nu är uppfyllt?

     

    Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

    Fru talman!

    För några veckor sedan kunde det säkert vara ett litet plan. Redan när man började starta första veckan så kanske det var två, tre passagerare, då hade det räckt med två-tre passagerarflygplan i det läget och i nuläget är det upp till tio personer per snitt. Men vi försöker se lite framåt. Tanken för vår del är att när upphandlingen är klar och det har gått ut efter två och ett halvt år så skall trafiken bära sig själv och då måste det vara ett 30-sitsigt. Ett 18-sitsigt plan kommer aldrig att bära sig själv på den här rutten med hyfsade priser; man måste i så fall ta sådana priser som vänder sig bara till näringslivet, och där är det för få passagerare; vi måste vända oss till den stora allmänheten och då måste vi ner i pris och för att skall kunna komma ner i pris måste det vara ett stort plan, så det ena ger det andra här.  Alla flygexperter som jag har talat med anser att det måste vara ett 30-sitsigt.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Det antyddes i kroppsspråket hos finansansvarige att det också kan finnas en annan verklighet (Från salen: nej!)  Grundtanken att man strävar till att man skall ha många flygresenärer är förstås bra, men jag hävdar ännu här att skulle man gå in för att trafikera och subventionera ett mindre plan i det här skedet kunde man sänka biljettpriset ytterligare för att sedan så småningom kanske skapa en efterfrågan som kan leda till att man kan ha större plan, kanske utan subvention. Men tyvärr är det så att i dagsläget finns det inte efterfrågan som fyller planen. Biljettpriset som har angetts och krävts i samband med upphandling om ca 300 euro för en tur/retur är rätt så dyrt. TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

     

    Ltl Göte Winé, replik:

    Fru talman!

    Ltl Mats Perämaa pratade om Struktur-07 och det var vissa saker som jag reagerade på; vissa saker har jag fått svar på i tidigare repliker, men jag reagerade lite på att ltl Mats Perämaa säger följande: måhända att det är ett bra arbete i gruppen, men att demokratin inte är bra och sedan kom det fram att alla egentligen har fått möjlighet att säga sin åsikt. Det intressant att höra är att ltl Mats Perämaa tycker att resultatet av arbetet är bra, men det är väl det som är det viktigaste i den här saken - ett bra resultat i stället för att reta upp sig över vem som har gjort jobbet! Liberalerna verkar mest reta upp sig på att de inte har fått vara med i Struktur-07-gruppen – men arbetet i gruppen är bra. M.a.o. sakfrågan är bra, men personfrågan som inte är så viktig, vem som har gjort det, det lyfter man upp.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Jag skall då försöka vara lite tydligare. Jag sade måhända– då räknar jag med demokratin – är det ett demokratiskt arbetssätt inne i gruppen men knappast utåt. Resultatet av arbetet är inte bra. Det är därför vi reserverar oss. Resultatet av arbetet, slutrapporten, har vi inte ens fått ta del av, utan vi har sett en mellanrapport. Men i likhet med alla remissutlåtandena, som skolorna fick ge utifrån mellanrapporten, kan man säga att det arbetet sågades fullständigt.

     

    Ltl Göte Winé, replik:

    Fru talman!

    Ltl Mats Perämaa ändrade lite från sitt huvudanförande tycker jag när han började säga att det var demokratin i gruppen i stället för arbetet i gruppen, men det kan vi ta på sidan om här. Så säger ltl Mats Perämaa att han inte har sett slutrapporten. Nej, det kan jag förstå eftersom det inte går att se någonting som inte är klart ännu, så kanske man måste ha lite tålamod och vänta tills det är klart. Det är faktiskt så också, ltl Mats Perämaa, att det är många som har berömt arbetet och framför allt är det elever som tycker att det här är mer rättvist för dem, här finns fler möjligheter och man kan på det sättet välja sin utbildning mer vidare när det gäller vart man skall. Den kritik som ltl Mats Perämaa kom med har vi redan sågat i tidigare repliker, det finns inga belägg för det!

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Vi håller på och kommer till kärnan igen i replikväxlingen. Ltl Göte Winé säger att vi inte bör såga projektet eftersom vi inte har sett slutrapporten.  (Från salen, ltl Winé: så sade jag inte!) Ungefär så sades det här. Det är kärnan i det hela, vi har ingen slutrapport, vi kan inte ta ställning, men ändå förväntar ni er att vi skall berömma arbetet, vi skall ge bifall utan att vi har fått ta del av slutrapporten! Det är ett märkligt sätt, det är som om vi här för vår del skulle få arbeta med ögonen förbundna. Ni vet vad som händer, ni vet kanske vad slutrapporten kommer att innehålla, ni vill anställa projektledare, vi skall ingenting veta, men vi skall vara med och bifalla pengar för att gå vidare – för en jättestor reform i skolväsendet på Åland. Det måste få ta sin tid, sade ltl Göte Winé, det här måste få ta sin tid och det måste få ta så mycket tid att vi alla får ta del av slutrapporten.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

    Fru talman!

    Mycket kort om golfen. Ltl Mats Perämaa insinuerade lite att om detta med Ämnäs/Godby kommer igång så kommer det nog ingenting mera. Det var ungefär det som var innebörden. Jag har sagt själv att av regionalpolitiska skäl bör skärgården komma i fråga med tanke på att alla infrastrukturella satsningar som hittills har gjorts har varit utanför skärgården. Det har varit min ståndpunkt. Nu fokuserar vi kring en marknadsundersökning och nu vill jag ställa en samvetsfråga till ltl Mats Perämaa: Om denna marknadsundersökning mot förmodan skulle visa att Ämnäs/Godby tillstyrker man, det skall vi bygga och avråder från allt övrigt, kommer då ltl Mats Perämaa och liberalerna att säga nej till skärgårdsbanorna?

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Detta är verkligen att gå händelserna i förväg. Inte har landskapsregeringen klart heller för sin del angett vilket som kommer före och vilket som kommer efter om marknadsundersökningen visar det ena eller det andra, utan vi måste ge tid för det här arbetet. Marknadsundersökningar ”jämte bilagda samhällseffekter”, som det står i reservationen måste man lyfta upp och det är då man måste sätta sig in i det. Har vi en positiv axel så finns det många steg däremellan och den här bedömningen måste man göra då när man vet för det första om det är positivt att bygga banorna, en, två eller tre eller kanske ingen alls och sedan måste man bedöma hur positivt det, vilka effekter ger det i jämförelse med det nya principiella systemet vi går in för. Vi har inte i gruppen diskuterat eventuella olika alternativ, det får komma sedan.

     

    Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

    Fru talman!

    Så resonemanget är det att oberoende av vad en marknadsundersökning skulle visa så skall det göras ytterligare en utvärdering av vilka de totala multiplikatoreffekterna kan tänkas vara innan man tar ställning. Och om ett isolerat projekt går med förlust driftsmässigt, hur skall vi då i så fall täcka upp kostnaderna, även om multiplikatoreffekten totalt är positiv i samhället? Landskapsregeringen kan inte gå in i 15 års tid och supplya och stöda driften i sådana här bolag kontinuerligt. Jag ställer frågan hypotetiskt därför att vi beskylls för en massa saker. Då vill jag också veta vad ltl Mats Perämaa och hans oppositionsparti de facto tänker och tycker i den här frågan: Skall en marknadsundersökning vara vägledande eller varför gör vi den annars?

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Om finansansvarige läser reservationen som jag och ltl Gun Carlson har undertecknat gemensamt så står där uttryckligen att man skall bilägga de samhällseffekter som uppnås också, så jag räknar inte det som ett skilt projekt utan tre golfbanor på Åland är så jättestort att då försöker man skapa sig en helhetsbild och jag utgår ifrån att om man röstar reservationen så kommer landskapsregeringen att bedöma samhällseffekterna och presentera dem för oss så att vi får ta beslut om det sedan. Finansansvarige försöker kasta över beslutsbollen på oss, att vi skall här säga hur vi kommer att göra om någonting eventuellt visar så och så i framtiden. Men vi måste komma ihåg hur landskapsregeringen har, det användes orden ”hatta hit och dit” tidigare i den här frågan, i ett skede tog man beslut om att man skulle inleda ena projektet, där inte de andra fanns med alls, men det väckte motstånd i den ena gruppen, så det har gått fram och tillbaka i beslutsvåndan!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Lantrådet Roger Nordlund:

    Fru talman!

    Utvecklingsfrågor är aldrig lätta, det bevisar också dagens debatt. När jag hör debatten om Struktur-07 nu så kan jag inte göra annat än dra mig till minnes att 1991-1995 hade jag förmånen att få vara utbildningsansvarig i den dåvarande landskapsstyrelsen. Jag tyckte det var ett väldigt intressant arbete att få börja i landskapsstyrelsen på det sättet därför att på utbildningsområdet har vi faktiskt nästan självständighet på Åland. Vi kan utveckla vårt utbildningsväsende helt i enlighet med våra egna tankegångar och målsättningar utan några större begränsningar från riket som vi annars brukar tycka att sätter hängsel på oss, men när det gäller utbildningen på Åland är det faktiskt vår egen behörighet. Då tycker jag att det är väldigt viktigt att vi också på det området ser till att vi ligger på vågens framkant eftersom kunskapsnivån i samhället kommer att vara helt avgörande för hur vi kommer att klara oss i framtiden.

     

    Det diskuteras nu Struktur-07 och demokrati och kanske en del tycker att det går för snabbt. Jag drar mig till minnes att jag i min unga naivitet satte igång ett projekt som hette Utbildning 2000 i början av nittiotalet som i princip hade precis samma målsättning, nämligen att sammanföra skolorna till en enhet och vi var i den kommittén precis lika övertygade om att det var det rätta och det optimala sättet att utnyttja både de mänskliga resurserna och de ekonomiska resurserna samt att ge de åländska ungdomarna de största och bästa möjligheterna att utbilda sig här hemma på Åland och få en så kvalitativt bra utbildning som möjligt. Samma sak sker i dag. Vi har en arbetsgrupp, Struktur-07, som har samma övertygelse, men man upplever också samma motstånd ute på fältet, ute bland en del av skolorna, mer eller mindre.

     

    Det jag vill peka på i det här sammanhanget är att det har funnits tid att fundera på de här frågorna väldigt mycket, faktiskt ända sedan början av nittiotalet, det är snart 12-14 år sedan, så det är på inget sätt en ny fråga utan det som håller på att hända egentligen är tyvärr det som har hänt i andra frågor: att utvecklingen håller på att springa från oss medan vi här på hemmaplan bråkar om vad som är rätt och vad som är fel. Det är precis tvärtom mot vad det borde vara. Vi borde utnyttja vår egen behörighet, vår egen förmåga att skapa ett utbildningsväsende, som är det mest optimala, som ligger på vågens framkant, som vi kan vara stolta över och som vi kan säga till våra ungdomar att här får ni den bästa möjliga utbildningen och efter att ni har gått den har ni den bästa möjligheten att klara er i det åländska samhället eller någon annanstans i världen, var ni väljer att vara. Men i stället blir det tyvärr ganska små frågor som man hakar upp sig på som sedan gör att hela maskineriet stannar upp och det tycker jag är tråkigt för när det gäller utbildningen har vi verkligen goda möjligheter. Här vill jag verkligen understöda min egen gruppledare Gun Carlsons uttalande i hennes presentation av betänkandet, att Struktur-07 är på rätt väg och vi i centern stöder det arbetet och hoppas att man skall kunna komma i mål och att man också skall hitta så stor konsensus som möjligt med dem som det berör. Här har vi faktiskt ett område där vi själva kan forma vår egen framtid.

     

    Fru talman!

    När det gäller den andra stora frågan som debatteras här i dag, nämligen golfbaneprojekten, tycker jag att det är viktigt att först konstatera, sätta lite perspektiv på det här, att Åland är ett bra samhälle, ett samhälle som växer med flera hundra personer per år, vi har i stort sett full sysselsättning och relativt god ekonomi i landskapet, och kommunernas är lite varierande, men i stort sett har vi ett bra samhälle. Det finns dock några områden där vi har problem. Det ena är inom turistsektorn. Det som har varit vår stolthet under sjuttio-, åttio- och nittiotalet håller i dag på att bli ett problemområde och är egentligen ett problemområde. Vi håller på att halka efter på turistområdet. Det andra är regionalpolitiken, regionerna. Vi vet att det som växer och blir starkare är Mariehamn och områdena runt Mariehamn medan skärgården och glesbygden har problem  hänga med i utvecklingen. Det är i den belysningen som landskapsregeringen har försökt komma med förslag som skulle kunna lite balansera upp det här, nämligen satsningen på golf, därför att golfsatsningarna tillmötesgår båda behoven i det åländska samhället: det stärker turismen, som verkligen skulle behöva en positiv signal nu från lagtinget, att man skulle få läsa i tidningen att nu står alla 30 upp och säger go! - se till att det händer någonting! Se till att vi vågar marknadsföra Åland och säga att det är en resort som man skall komma till och där finns det någonting att göra som är vettigt,  vi har bra produkter. I stället får man antagligen läsa i morgondagens tidningar och höra i media, att nej, det är stor tveksamhet i lagtinget och det är delat och det är nog ingen som vet om det blir någonting av det här. Vad skapar det för signaler ute i det åländska samhället, för framtidstro, investeringsvilja osv.

     

    Det andra är att golfbanorna fyller också behovet av regionalpolitik. Vi sliter vårt hår när det gäller att försöka hitta satsningar som kan hjälpa till att skapa sysselsättning ute i skärgården. Golfbanorna kan vara dellösningar på den här problematiken och trots att många är kritiska till dem och tycker att det kanske är ekonomiskt oförsvarligt, hur skall man kunna få beläggning osv., men jag tycker och landskapsregeringen tycker att det är faktiskt värt att testa det här och se. Skulle vi ändå kunna skapa i Föglö och på Lappo projekt som skapar direkta arbetsplatser som får lite tillväxt i turismen, att det byggs lite stugor och vi får en positiv utveckling, då är det värt att vi från landskapets kassa satsar en del pengar för det är regionalpolitik. Här borde man också stå på tå och säga att vi har råd med från landskapets sida, vi har alltid levt upp till att vi skall hålla hela Åland levande och vi tycker att skärgården är en fantastisk del, det är det som gör Åland speciellt. Men fortsätter vi så här så har vi inte så mycket levande skärgård utan vi har någonting annat, som jag hoppas att vi skall kunna motverka med de här satsningarna.

     

    Fru talman!

    Det som bekymrar mig är att det finns säkert några här i salen som är genuint mot dessa projekt, och det är helt okej, det kan man vara, det har man hela sin fulla demokratiska rätt att vara. Men det som håller på att ske nu är på något sätt politik ur den högre skolan: det står två förslag mot varandra, det ena är landskapsregeringens framställning, där det finns pengar äskade för marknadsundersökning och att kunna arbeta vidare med det här och det finns uskottsreservanternas förslag som säger samma sak, marknadsundersökning, men sedan tillbaka till lagtinget före man går vidare. Jag tror innerst inne att i den här salen finns det en ganska stor majoritet som genuint nog skulle vilja satsa på golf, för man tror på det hela, men nu har vi den fantastiska situationen med parlamentarismen i vårt samhälle och då måste man dela upp sig i två lag, där det ena motarbetar det andra och sedan har vi också några som har valt att s.a.s. byta sida i det här spelet, och det här politiska spelet kan de facto leda till att det inte blir någonting av de här satsningarna. Jag tycker själv att det är väldigt tråkigt om det skulle bli så.

     

    Jag skulle verkligen vädja till lagtinget och lagtingets ledamöter och partier att vi tillsammans funderar på det här: vad kan vi göra för att komma ur den här situationen? Är det så att det här fortsätter är det risk att det naturligtvis blir en prestigeförlust för landskapsregeringen, för mig som lantråd, men, bästa vänner, jag tror att den största prestigeförlusten blir för de åländska politikerna, för Ålands lagting – man har inte haft förmåga att fatta beslut som bär framåt. Jag tycker att vi borde hjälpas åt för att komma ur den situationen. Jag vädjar till alla att vi skall försöka använda sunt förnuft i den här frågan och jag vet inte om jag kan hjälpa till på något sätt för att hitta en gemensam väg framåt, men när det gäller de pengar som är upptagna i framställningen – det fanns 300.000 euro för golfbaneprojektet i skärgården, det är 200.000 plus 100.000 euro och det är 200.000 euro för det s.k. Godbyprojektet – så det finns ingen landskapsregering i världen med någon sorts sunt förnuft som skulle gå igång med de här projekten utan att man skulle ha tillförsäkrat sig att man har en majoritet i lagtinget som står bakom dem, för man bygger ingen golfbana i Godby för 200.000 euro och ännu mindre bygger man två banor i skärgården för 300.000 euro, så naturligtvis måste landskapsregeringen komma till lagtinget och presentera förslagen i samband med  en tilläggsbudget eller en ordinarie budget och då måste man också ha försäkrat sig om att det finns en majoritet som står bakom och stöder projekten. Någonting annat skulle vara helt förkastligt – då skulle man gå igång med någonting som sedan skulle få tummen ner i lagtinget, och det är en omöjlighet. På det sättet skulle jag vädja om att det skulle finnas ett visst förtroende från lagtingets sida gentemot landskapsregeringen att vi kommer att hantera de här sakerna med ansvar och förnuft och där vi skall försöka ha största möjliga öppenhet också gentemot lagtinget. Det är min övertygelse att vårt samhälle behöver dessa investeringar.

     

    Jag vill också lyfta fram att man har sagt – ltl Mats Perämaa tog upp det mycket riktigt – att vi har förändrat våra positioner under resans gång och den kritiken får vi ta åt oss, det har vi gjort, men vi har därtill varit nödda och tvungna eftersom vi har försökt, vi har vänt på varje sten när det gäller att hitta den privata finansieringen, men vi lyckades inte. Då gjorde vi den bedömningen att det är ändå viktigt att få satsningarna gjorda med tanke på turismen, på regionalpolitiken. Det att man i det här fallet finansierar dem med landskapets medel, skattepengar, det är riktigt, men samtidigt är det så att vi är i den situationen att vi har pengar i samhället och då är frågan: Hur skall vi använda dem, skall vi placera dem i fonder utanför Åland eller skall vi låta likviditeten finnas på banken eller hur skall de hanteras - eller skall vi kanske göra investeringar i golfbanor där vi får avkastning direkt på det investerade kapitalet? Vi har nämligen sagt att det skall vara marknadsmässiga arrenden för det här, det är ingenting som vi ger bort. Det privata näringsliv som går in och sköter driften av de tilltänkta banorna, det kommer att få betala för det här kapitalet som satsas från samhällets sida, så i slutändan kommer det att vara en privat investering, men initialt, för att få igång det, behövs det en samhällsinsats. Vi från landskapsregeringens sida är beredda att göra den med tanke på de effekter som det kan få för samhället, alla arbetsplatser osv. Nu vädjar jag till lagtinget att hjälpa oss.

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Det var ett känsloladdat anförande. Lantrådet begär om konsensus, att vi som ett lag alla 30 helst skall dra i samma rep, det rep, som antagligen också drar lantrådet med sig! Detta gör man samma dag som majoriteten i stora utskottet har pratat maktspråk och förvägrat oss i oppositionen att i en så stor sak som förvaltningsreformen ens utföra normala höranden av sakkunniga personer. Man röstar med majoritet ner våra små önskemål att sätta oss in i det ärendet ytterligare. Samma dag står lantrådet här och begär om konsensus, att vi skall jobba som ett lag!

     

    Lantrådet Roger Nordlund:

    Fru talman!

    Jag kan inte uttala mig om vad som har försiggått i stora utskottet eftersom jag har vare sig säte eller stämma där, men jag har ett klart minne av att liberalerna när det gällde den framställningen för några dagar sedan uttalade sig tydligt att man skulle föreslå förkastande av den framställningen. Vad av detta hörande i sådana fall?

     

    Ltl Mats Perämaa, replik:

    Fru talman!

    Med risk för att vi kommer på sidan av ämnet sade ltl Roger Eriksson, som förde vår talan i det ärendet, att så var grunden i reservationen och så var grunden när vi gick in för det. Men vi tänkte oss en mellanväg att vi alla, också andra ledamöter, förutom de som har fått ta del av det här i lagutskottet, skulle få sätta sig in i det här ärendet för att vi kanske skulle kunna nå till någonting annat. TALMANNEN: Tillbaka till finansutskottets betänkande, tack!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

    Talman!

    Två saker vill jag kommentera i lantrådets anförande. För det första säger han att man skall vara på vågens framkant när det gäller utbildningarna på Åland. Struktur-07 är minsann inte att vara på vågens framkant, för det är en efterapning av en strukturell förändring som man har gjort i bl.a. Finland. Man får nog anstränga sig lite mer om man vill vara på vågens framkant.

     

    För det andra säger också lantrådet att man skall visa att det är lite ”go” i lagtinget, att vi skall våga satsa på någonting. Jag vill kasta det tillbaka till lantrådet – är det lite go i det här lantrådet, så visa det! Det finns en majoritet i regeringen som vill köra på golfindustrin, det är bara att göra det, inte skall man kasta bollen till oppositionen, det är bara att köra det så det ryker om det så att man tror på det! TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Lantrådet Roger Nordlund:

    Fru talman!

    Ltl Gun-Mari Lindholm säger att Struktur-07 närmast är en efterlikning av andra reformer som har gjorts. Desto viktigare då att vi faktiskt gör det här och att vi ser till att vi kommer framåt så att vi skall vara ett ledande område, för det är åtminstone min absoluta ambition att vi skall kunna säga att här på Åland tror vi på utbildning, det är viktigt och vi är beredda att satsa pengar, vilket vi också har gjort, vi har satsat väldigt mycket pengar på utbildning på Åland under många år och det tycker jag att vi ser resultat av i dag. Åland håller på att utvecklas till ett kunskapssamhälle och det är där som man faktiskt kan se framtidsbranschen och finnas.

     

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

    Talman!

    Men det är inte att vara på vågens framkant, som lantrådet ville framhäva det. Det andra som jag ville kommentera var just detta med golfen. När lantrådet säger att ålänningarna har tappat förtroendet för politikerna eftersom man inte kan besluta sig, vill jag säga att ålänningarna har börjat tappa förtroendet för lantrådet när han visar på att han måste ibland gå hem sova och ibland måste han vara vaken för att kunna komma fram till någonting.  Oppositionen har haft många andra förslag; jag kommer att ta dem igen här senare i dag när jag får tid för mitt anförande, om det är någon som har glömt det. Men är det så att regeringen och majoriteten tror på det här, så är det bara att köra! Vänta inte på oppositionen om det är så man tror på det – men lantrådet tror inte riktigt själv på det här, tror jag! TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Lantrådet Roger Nordlund:

    Fru talman!

    Allas vårt förtroende kommer att mätas om ungefär ett och ett halvt år i de allmänna valen på Åland och jag tycker att vi skall invänta det och sedan får vi se vad det resultatet visar och vi skall naturligtvis respektera det. När det gäller ”att go” i fråga om golfbaneprojekten tror jag ingen här i salen eller någon annanstans kan tveka om att landskapsregeringen vill gå vidare, men vi måste också ha ett lagtingsbeslut som ger oss den fullmakten.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Brage Eklund, replik:

    Fru talman!

    Lantrådet vädjar om en enighet och en framtidstro på turismen. Jag vill säga att för Ålands Framtids del har vi försökt att i olika sammanhang påpeka vikten av att man delvis satsar på turismen. Vi har motionerat om att man skulle återinföra eventuellt stöd för nybyggnation av stugor. Var är det i dag? Ingenstans! Nu nämner lantrådet själv tron på att bygga ut stugor. Men när det gäller en hundraprocentig finansiering av golfbanor kan vi i Ålands Framtid överhuvudtaget inte tänka oss det på de här premisserna. Jag skall senare komma med ett förslag hur man skulle kunna få det här att gå framåt för jag vill också ha en golfbana, det är inte fråga om det, men jag kan inte tänka mig en hundraprocentig finansiering med skattemedel.

     

    Lantrådet Roger Nordlund:

    Fru talman!

    Jag respekterar ltl Brage Eklunds åsikter, också Eklunds – tror jag – ärliga ambitioner att vilja utveckla turismen på Åland. Det har jag full respekt för. Men det finns några saker här. Man talar om det hundraprocentiga bidraget. Det är inte ett hundraprocentigt bidrag, det är så att det är en landskapets egen investering det handlar om. Bygger vi golfbanorna är det fortsättningsvis landskapets egendom som sedermera kommer att arrenderas ut till privata entreprenörer som skall driva dem och de skall betala arrenden och speciellt om Ämnäs/Godby-banan förverkligas skall arrendet där vara marknadsmässigt så att det ger avkastning på det kapital som investeras, avkastning till landskapets kassor på det kapital som investeras och om ingenting dramatiskt inträffar som helt förändrar världsutvecklingen är det så att golfbanor ökar väldigt starkt i värde hela tiden, så det är ingen dålig investering.

     

    Ltl Brage Eklund, replik:

    Fru talman!

    Jag har en annan syn på hur man skall finansiera det där och det kommer jag att presentera när håller mitt anförande, så får lagtinget ta ställning till det. Jag anser att detär en bättre modell gentemot allmänheten och för oss också i lagtinget hur vi hanterar skattemedel, om jag har kallat det här bidrag så menar jag inte det utan det är den 100-procentiga investeringen som jag är emot.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Christian Beijar, replik:

    Fru talman!

    Jag kunde inte låta bli att begära replik när jag hörde lantrådets anförande, för jag har funderat ganska mycket på det här de sista dagarna och jag kan inte annat än dela lantrådets analys när det gäller synen på golfbeslutet och åsikten att många här i salen i grunden är positiva till beslutet. Nu är då risken att man skjuter det i sank på det här viset och det innebär, precis som lantrådet var inne på, en stor prestigeförlust för lagtinget.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Anne-Helena Sjöblom:

    Fru talman!

    Jag skall inte upprepa det som har sagts tidigare. Ordföranden i finansutskottet Gun Carlson redogjorde väldigt omsorgsfullt för finansutskottets betänkande. Jag tycker att nu finns det ett par frågor som det råder en viss oenighet om där vi inte har kunnat komma till skott, vi har hört väldigt mycket människor, 35 personer, nästan lika många som i ordinarie budget och det har framkommit mycket intressanta synvinklar, men i ett par, tre frågor har vi inte varit alldeles eniga om förslaget till lagtinget. Det ena gäller Struktur-07, där ltl Mats Perämaa redan har redogjort för sin åsikt. Jag har en stor tilltro till att det här kommer att bli bra. Jag har tänkt mycket på det här efter det att lantrådet sade att vi borde vara på vågens framkant och inte halka efter när det gäller utbildningsfrågorna. Då drog jag mig till minnes att Åland var sist med att avveckla torpare och statare och man var sist med att införa grundskolan. Vi är antagligen också sist med att förändra utbildningssystemet; ett nytt och modernt utbildningssystem skulle ändå gynna våra ungdomar. Det måste man först och främst komma ihåg och jag vill inte ha en sådan situation där ännu fler åländska ungdomar på grund av att strukturomvandlingen blir en för långvarig process väljer att studera utanför Åland. Jag har i alla fall haft den utgångspunkten att när arbetsgruppen kommer till regeringen med sin slutrapport skall regeringen ta ställning till den och är inte regeringen nöjd med den utgår jag från att då kan inte heller någon projektledare anställas. Det är också projektledaren som skall sköta just de praktiska sakerna att involvera lärare och rektorer samt utveckla det så att det blir någonting som eleverna i första hand är nöjda med men förhoppningsvis också alla andra.

     

    När det gäller golfbanorna har den text som landskapsregeringen har skrivit i tilläggsbudgeten varit alldeles tillfyllest för mig och jag ser på golfbanorna på precis samma sätt som Struktur-07. Om marknadsundersökningen visar att det inte är bra för Åland att bygga en eller flera golfbanor skall man inte göra det, det måste vara det mest solklara som finns. Det som man också pratar väldigt mycket om är att det är en turistsatsning, och det är det säkert, men om man funderar på golfen i dag är det också en fritidssysselsättning och en idrott. När det gäller idrottsanläggningar har samhället ganska frikostigt varit med och finansierat dem. Jag hör inte till dem som är alldeles förtjust i att man skall investera 100 procent i detta för att regelverket har kommit emot, och det är klart att det skulle vara mycket bättre om man rent ser det som en näringspolitisk fråga med golfbanor, att näringslivet satsar och 23 procent skulle ha räckt till. Men jag har börjat se på golf mera som en folksport i dag; för 10-15 år sedan var det en rikemanssport, det var inte vem som helst som spelade golf, men det blir faktiskt bara populärare och populärare. Jag är ingen golfspelare, men jag känner flera stycken och jag ser att det mer och mer handlar om fritidssysselsättning och idrott. Att det dessutom är bra för det åländska näringslivet är bara positivt, men det finns också andra idrottsanläggningar som är bra för det åländska näringslivet. Mariehamn har fått mycket beröm för att alla anläggningar ligger på gångavstånd när det gäller idrott för ungdomar.

     

    När det gäller att ärendet skall tillbaka till lagtinget, som reservanterna föreslår, har vi delade meningar om den saken. Jag anser att här skall landskapsregeringen göra en oberoende objektiv marknadsundersökning och jag utgår från att det är seriösa människor som kommer att göra den och de kommer att visa på om det här är bra eller dåligt för Åland. Men om vi i lagtinget skall behandla den och eventuellt från något håll smula sönder den, så vilken tilltro har då sådana som tar på sig sådana uppdrag till politikerna om vi skal smula sönder den objektiva marknadsundersökning som har gjorts? Därför vill inte jag att ärendet skall komma tillbaka till Ålands lagting för då kommer politikerna att få dåligt betyg om deras arbete i det privata näringslivet skall släpas runt väggarna här i salen och mosas sönder. Det är av den orsaken jag stöder landskapsregeringens förslag och jag tror att man skall tänka efter när man vill ha ärendet tillbaka hit för att göra en politisk bedömning av en oberoende objektiv marknadsundersökning.

     

    Vtm Johan Ehn:

    Fru talman!

    Mycket har redan sagts i den här debatten som har dragit ut redan nu långt på tiden och går vi tillbaka några veckor när vi satt här och diskuterade remissen så var det också en synnerligen lång debatt och det börjar som vanligt märkas i salen att efter en stund går de flesta ut eftersom det som sägs är en rundgång på det som har varit tidigare. Jag skall inte förlänga debatten desto mera. Från Frisinnad Samverkans sida lade vi fram våra synpunkter på tilläggsbudgeten i remissbehandlingen. Majoriteten i finansutskottet har också jobbat utgående från att den tilläggsbudget som lades då har omfattats, vilket också vi från frisinnat håll har bistått i utskottet och också i den remissdebatt som var innan. Vad gäller golfbaneprojekten har jag full förståelse för att oppositionen har synpunkter på och vill att ärendet skall komma tillbaka hit för nya granskningar. Det tillhör s.a.s. spelreglerna för oppositionen att naturligtvis vilja vara med så mycket som möjligt i en process. Däremot är det så att för oss i alla fall som regeringsparti har vi fullt förtroende för att landskapsregeringen, utgående från de skrivningar som finns kring golfbanan nu kommer att titta på de marknadsundersökningar som görs och är det så att det skulle visa sig att marknadsundersökningen skulle visa på någonting negativt, att man inte skall satsa på golf, är mitt förtroende för landskapsregeringen så stort att då gör man naturligtvis inte en satsning. Det skulle väl vara synnerligen, ursäkta uttrycket, korkat av en landskapsregering att göra på det sättet. Det är nästan att begå någon slags politiskt självmord att gå in med öppna ögon i någonting sådant. Mitt förtroende och den frisinnade gruppens förtroende för landskapsregeringen i den här frågan är mycket starkt; vi tror att det är det sättet man skall jobba på när man också sitter i en landskapsregering.

     

    I övrigt har det mesta sagts kring det här och jag hoppas nu att vi så småningom skall kunna komma till den situationen att vi får fart på de projekt som Turist-Åland så mycket behöver. Vi har under många, många år diskuterat vilka projekt det är som behöver startas upp. Landskapet har enhälligt tagit en turismstrategi där ett antal olika satsningar fanns med, däribland fanns också golfen och jag förutsätter att även där gjordes vissa marknadsundersökningar vad gällde vilka typer av satsningar som man skall göra i det åländska samhället.

     

    Vi känner alla till historieskrivningen och det resultat vi sitter med här i dag kan man ha olika åsikt om, men från den frisinnade gruppen har vi alltså bestämt oss i ett tidigt skede för att det här är någonting som vi i det här läget kan vara med och stöda också.

     

    Vad gäller tilläggsbudgeten i övrigt omfattar vi även den. Det kan eventuellt finnas några småsaker som kan komma upp till diskussion under debattens gång, men i det stora hela står vi som sagt bakom tilläggsbudgeten och finansutskottets majoritets betänkande.

     

    Ltl Danne Sundman:

    Talman!

    Det är mycket och lång diskussion om tilläggsbudgeten och i huvudsak handlar det om golfprojekten som vi tidigare har ventilerat. Jag skall inte säga någonting annat än det, men före det vill jag säga att mina partikolleger Lindholm och Karlström kommer att tala om sina respektive finansmotioner som vi har lämnat till tilläggsbudgeten och komma med förslag där.

     

    När det gäller golfsatsningarna har vi varit ganska tydliga i våra åsikter tidigare och sagt att vi har svårt att se att landskapet i egen regi skulle bygga golfbanor. Den åsikten står vi fast vid. Det är en mycket märklig politik att bygga anläggningar som konkurrerar med privata redan befintliga. De motiv som jag har framfört tidigare gäller givetvis än.

     

    När det gäller det som är pudelns kärna i dag om vi skall ta beslut att börja s.a.s. sätta pennan på papperet och spaden i marken före marknadsundersökningarna har gjorts eller efter, så är vår åsikt att givetvis skall det göras efter. Oavsett vilket beslut man tar om finansiering av golfbanor skall man först göra marknadsundersökningar. Man skall också göra marknadsundersökningar på samtliga tre tilltänkta golfbanor. Sedan när vi har det materialet vet vi betydligt mer vad vi skall satsa på. Då tycker jag att vi återkommer till diskussionen om finansiering. Jag har föreslagit en modell där man från branschens sida skulle komma med en liten del själv, landskapet skulle komma med en del bidrag och lån. Det har ifrågasatts huruvida det är förenligt med EU:s regelverk, och det får vi väl också återkomma till, det finns olika lösningar för att konstruera det.

     

    I massmedia har de som nu är för en lite sundare beslutsgång, alltså de som vill göra marknadsundersökningar före beslutet, kritiserats för att de är emot, skjuter golfbanorna i sank osv. osv., man målar upp en ganska dyster framtid just på grund av att det finns lagtingsledamöter som har den åsikten, det är nästan så att solen kanske inte kommer att gå upp på tisdag morgon när vi har tagit det här beslutet. Till det vill jag nog säga att inte kan vi, oavsett hur ivriga vi är att få spela golf, ta vilka huvudlösa beslut som helst här i Ålands lagting, man måste ha fakta på bordet först. Vi skall komma ihåg historien bakom Ämnäs/Godby-projektet. Det var 1998 tänkt att bli en Europatourbana med 36 hål på i huvudsak Grelsby kungsgårdsmarker i huvudsak. Nu är vi på ett annat område som har helt andra förutsättningar och det är en 18-hålsbana osv. Samtidigt har golfturismen utvecklats på så vis att det har kommit många fler banor under tiden; vi kanske får skylla oss själva, men så är realiteten. Golfandet har ändrat i karaktär osv. Det där måste man kunna utreda särskilt innan man – om man kan tänka sig det – satsar i landskapets regi; då måste man åtminstone veta realiteterna. Vi ser alltså fram emot att få marknadsundersökningarna gjorda och hoppas att lagtinget tar ett sådant beslut på måndag när vi röstar.

     

    Herr talman!

    Jag vill också föreslå att ärendet bordläggs till måndagen.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Jo, ltl Danne Sundman, solen kommer säkert att gå upp oberoende vilket beslut lagtinget fattar. När det gäller marknadsundersökningar är det så att en enig bransch på Åland och turistförbundet samt Ålands golfklubb har upplevt ända sedan slutet av nittiotalet att det finns ett stort behov av en golfbana till, så man har nog ganska torrt på fötterna att det behövs mera golfbanor på Åland. Men det är ändå bra att man gör marknadsundersökningen. Helt ute i dimman har man inte varit när man har kommit på idén att bygga en golfbana till. Det var faktiskt politikerna som tog initiativet i slutet av nittiotalet. Det var definitivt inte Ålands golfklubb, det skall vi komma ihåg.

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Herr talman!

    Jag erkänner villigt att jag själv har varit för att det skulle byggas en golfbana i den här regionen och då har förutsättningarna varit, vilka de har varit till ganska nyligen, att det fanns en privat finansiering till allra största delen för projektet. När det tar den vändningen att det förväntas att landskapet, skattebetalarna – det är skattebetalarna som genererar de skattepengar vi sätter sprätt på – skall stå för notan tycker jag att frågan sätts i en helt annan dager och då måste t.o.m. den ivrigaste lagtingsledamoten, Eliasson i det här fallet, våga vänta på marknadsundersökningen. Det är klart att resebranschen, golfklubben osv., framför allt de som är aktiva inom golfturismen och också privat golfar är för detta. Det vore mycket konstigt annars, men det handlar om att sätta dessa 5 miljoner mot alla andra behov som våra väljare har, Ålands folk, att satsa på. Man måste kunna ha den kunskapen innan man tar beslutet.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Visst är jag en ivrig golfspelare, men blanda inte ihop det i den här diskussionen, utan här är faktiskt min intention att vi skall göra någonting för Turist-Åland. Jag har fullt tillräckligt med golfhål att spela här på Åland personligen. Att man måste våga vänta på marknadsundersökningen är självklart. Jag var den första när vi började diskutera marknadsundersökning att säga att det skall vi naturligtvis göra för alla tre projekten samtidigt, självklart! Det här skall göras rättvist och det märks nu att det behövs en marknadsundersökning för att vi skall kunna känna oss trygga här i lagtinget, och den kommer att göras gemensamt för alla tre banorna.

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Talman!

    Då är vi överens till den delen att man skall göra marknadsundersökningarna och före man har dem på bordet skall man inte sätta pennan på papperet, spaden i marken för något projekt, utan vi väntar nu och ser på vad de visar och sedan får vi ånyo ta ställning till finansieringen. Jag har vad än marknadsundersökningen visar mycket svårt med att banorna skulle byggas, drivas och ägas i landskapets regi och drivas av någon som sköter driften, men att de skulle vara i landskapets ägo och regi har jag mycket svårt med och jag har framfört tidigare att det beror främst på mina farhågor att det inte blir en lika framgångsrik anläggning om inte någon privat får ta s.a.s. framgången av anläggningen. Därför hoppas jag verkligen att man trots det här kan återkomma och få en viss privat finansiering så att ägandet blir privat.

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Herr talman!

    I min presentation av utskottets betänkande glömde jag att kommentera finansmotionen från ltl Danne Sundman m.fl., där man föreslår att motiveringarna skall ersättas med en motivering enligt vilken: ”En oberoende marknadsundersökning skall upphandlas innan golfprojekten igångsätts.” Då vill jag säga, att det har aldrig varit landskapsregeringens avsikt att starta någonting innan marknadsundersökningen är både upphandlad och genomförd. Det var ett skäl till varför den blev förkastad och det andra skälet var att man hävdar i motionen att minst en fjärdedel skulle utgöras av eget kapital och resten, 75 procent, skall skapas från landskapet. Därför förkastade finansutskottet helt enhälligt eftersom en sådan finansieringsmodell inte kan göras enligt EU-stödsreglerna. Jag ville förklara det eftersom jag glömde det i presentationen.

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Talman!

    När det gäller min motion kan man läsa skrivningarna i tilläggsbudgeten på olika sätt och framför allt kan man läsa att lagtinget kommer inte att få komma in och säga någonting mellan det att marknadsundersökningen blir klar och det att spaden sätts i marken, utan bedömningen kommer helt att göras av landskapsregeringen. Det är det som jag tycker är bra med den gemensamma reservation som har kommit till att det skall var lagtinget som tittar på vad marknadsundersökningen visar och sedan tar beslut. Det skall inte vara en fullmakt för landskapsregeringen, vilket det är i tilläggsbudgeten. Där vet jag att jag har stöd av finansutskottets ordförande. När det gäller finansieringsmodellen vägrar jag ge mig där att man inte kunde få den godkänd av EU-kommissionen på ett eller annat sätt och kanske det går att justera den på något sätt så att det kunde vara möjligt. Jag tycker att det är ytterst olyckligt om man hamnar att bygga dem i landskapets regi.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

     

    Ltl Brage Eklund:

    Herr talman!

    Först vill jag understöda ltl Danne Sundmans förslag om bordläggning av ärendet.

     

    Före jag tar upp frågan om golfbanorna, där jag har lite andra åsikter än dem som har uttalat sig tidigare, skall jag beröra några andra punkter. Under momentet Understöd för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården skriver utskottet i sista meningen: ”Utskottet önskar i sammanhanget även fästa uppmärksamheten vid att kostnaderna för förnyelsebar energi i regel är kopplade till det internationella råoljepriset, vilket är ofördelaktigt för konsumenterna mot bakgrund av det även i framtiden sannolikt ökande oljepriset.” Ltl Gun Carlson nämnde i sitt anförande att hon tyckte att landskapsregeringen skulle titta på detta. Jag har en annan syn på det. Det här är ett ärende som står mellan köpare och säljare; landskapsregeringen skall inte börja blanda sig i marknadskrafterna och styra priset på vare sig det ena eller det andra. Att biovärmen med flis osv. kan vara för dyrt om man har det kopplat till råoljepriset kan jag hålla med om, men då är det upp till säljaren att ta upp förhandlingar om man inte sitter fastlåst i ett avtal. Jag tycker i alla fall inte att landskapsregeringen skall gå in och försöka styra det, för det är nog marknadskrafterna som skall ha hand om det här och inte landskapsregeringen. För den skull kan man nog göra ett påpekande, men politikerna skall nog inte blanda sig i detta.

     

    I nästa moment Elsäkerhet och energi, befrämjande av energihushållning och tryggande av elförsörjning finns det ett tilläggsanslag om 20.000 euro för utredning som grund för en strategi för fordons- och drivmedelsutvecklingen på Åland. Jag har faktiskt en hemställningsmotion om att undersöka om man kan utveckla en framställning av etanol och jag tycker det är bra om man kunde använda dessa till just den här delen. Eftersom alla är väl medvetna om att vi måste titta på alla möjligheter där man kan undvara användandet av fossila bränslen så hoppas jag att man kan använda sig av dessa pengar. Det är inte sagt att motionen blir godtagen, men det borde ligga i landskapsregeringens intresse att göra en sådan här utredning, oberoende om man förkastar motionen eller inte.

     

    Under moment 45.54 Vattenförsörjning och vattenvård sade utskottets ordförande ltl Gun Carlson att man har påpekat om boendet i de perifera delarna just kravet på avloppslösningar som kan bli dyra för det enskilda hushållet. Det håller jag helt och fullt med om och jag tycker att det är bra att utskottet har påpekat detta. Jag har en motion som är lite inne på samma sak. Vi pratar många gånger om ett boende över hela Åland och att vi inte skall styra boendet, men det här har till en del att göra med det, att man har en möjlighet och därför är det bra att utskottet har pekat på och framför till landskapsregeringen att titta på möjligheterna att införa stöd för just sådana här anläggningar eller åtminstone vad man nu kan göra, jag skall inte gå in närmare på det i det här fallet. Jag tycker att det är bra att det tas med i skrivningen.

     

    Struktur-07 skall jag beröra helt kort. Lantrådet Roger Nordlund berörde den frågan lite och han tyckte att vi från oppositionen var onödiga och kritiska till utredningen. Det som vi från Ålands Framtid närmast har varit kritiska till – vissa saker har vi också ifrågasatt, men vi har fått svar på vissa saker – är tillvägagångssättet. Enligt vårt sätt att se kunde man ha tagit in de berörda i ett tidigare skede så hade man inte haft denna konfliktsituationen och den här diskussionen som vi har i dag. Det är nog inte oppositionens illvilja som det handlar om utan det är nog så att kommittén i ett tidigt skede skulle ha tagit in de berörda så hade man sluppit denna konfliktsituation som man har, för det finns de facto olika meningar om tillvägagångssättet. Jag tänker inte desto mera gå in på rapporten. Jag väntar på slutrapporten och jag håller med utskottets skrivning att man bör ha klart ställningstagande till slutrapporten innan man godkänner och ger uppdraget till en projektledare. Det finns en finansmotion som pratar om förkastande, men jag har inte slutligt tagit ställning till vilken del jag skall stöda, om jag skall stöda finansutskottets skrivning eller om jag skall stöda motionen, men jag tycker att det är bra att finansutskottet har påpekat vikten av att man inte anställer en projektledare före man har fått ta del av slutrapporten.

     

    Det har inte varit så mycket diskussion om aktieteckning i bolag, men det finns ett anslag på dryga miljonen och det är satsningen på utbyggnaden av etapperna II och III Kvarteret iTiden. Det har varit mycket debatt om samhällets sätt att gå in i sådana här projekt och det har kritiserats från privata näringsidkare att man på det här viset subventionerar en hyra åt en viss grupp och att man på det viset undanhåller möjligheterna för privata företagare att satsa på typ sådana här byggnadskomplex för att hyra ut. Jag råkade lyssna på en radiodebatt där några personer var inbjudna och där man framför allt framförde kravet på avkastning av kapitalet, det är bekymret. De som går in här, landskapet, har inget avkastningskrav. Skulle landskapet ha någon sorts avkastningskrav i samma förhållande som det privata näringslivet skulle inte det här uppstå. Där tror jag att landskapsregeringen bör tänka efter lite för på det här viset försvinner tilltron från näringslivet och de som är villiga att satsa i byggande av komplex, oberoende vad det är för sorts byggnader, om landskapsregeringen hela tiden skall gå in och skjuta in pengar. Ålands Industrihus Ab är ett starkt bolag i dag när man vet att man får en finansiering från landskapet. Detta i sig är beaktansvärt i många projekt, inte är det fel i alla sammanhang, men när det finns privata personer och företagare som vill satsa så måste man vara lite aktsam och återhållsam när man går in och styr detta. Jag tycker att landskapsregeringen borde föregå med lite gott exempel och ha avkastningskrav på satsat kapital, så kanske sådana här situationer skulle uppstå. Det är beklagligt om det blir så att privata personer eller företagare tappar tilltron till landskapsregeringen; det hämmar hela utvecklingen. Det har många gånger sagts här, även av lantrådet, att man måste skapa förutsättningar och då måste man nog ha en bra relation med företagare som är villiga att satsa och inte motarbeta dem.

     

    Jag tänkte också beröra golfbanan. Det som gäller i dag är att finansutskottet har varit delad i sin åsikt om tillvägagångssättet för marknadsundersökningen. Minoriteten vill att den skall gå tillbaka till lagtinget för behandling och majoriteten tycker att landskapsregeringen skall få avgöra. Jag kan direkt säga att jag stöder finansutskottets minoritet, men detta inte på grund av att jag inte vill att det skall bli en golfbana utan jag anser att det är ett så viktigt principiellt ställningstagande, för det gäller inte bara en utan tre golfbanor, så lagtinget bör vara medvetet om vad vi fattar för beslut. Det är kanske lite misstroende mot landskapsregeringen, men jag tycker att hela processen med golfbana har varit så mycket fram och tillbaka, finansieringsmodeller, marklösningar osv., så folk vet varken ut eller in. Det stora bekymret är att det inte finns klara regler för satsningar utan man skapar dem, nu har landskapet lite pengar och så hittar man på, att nu kan vi bygga, lantrådet Roger Nordlund stod just här och sade att just nu för tillfället har vi lite medel och då vill vi satsa. Men modellen på lång sikt finns inte; nästa gång kanske man drar tillbaka och säger att nu finns inte det här. I och för sig skall det instrumentet också finnas att man kan göra punktinsatser, men jag tycker inte att man skall göra punktinsatser på det här viset att man använder skattemedel till 100 procent för att investera i  en golfbana. Därför har jag en liten modell som jag tycker att man skulle kunna titta på samtidigt som man gör marknadsundersökningen. Hela investeringen handlar om 5,5 miljoner. Det finns en möjlighet att Utvecklings Ab går in med riskkapital eller att landskapsregeringen bildar ett fristående aktiebolag och då går man ut med ca 2.000 aktier á 2.700 euro per aktie; kravet är att för att bygga det här så skall näringslivet ställa upp med 25 procent och landskapsregeringen står för 75 procent av aktieteckningen. Landskapets andel i aktierna kan bjudas ut till allmänheten, till var och en golfare eller vem som helst kan köpa en aktie och då måste man hitta på en modell att aktieägarna får någon slags förmån för att man är med och tecknar ; undan för undan som det kommer intressenter så kan landskapet plocka bort aktier och få pengar, del av kapitalet, tillbaka.

     

    Jag tror inte att det är omöjligt att lösa det här och jag tror att också näringslivet ser det på ett annat sätt, man kan köpa aktier och man kan sälja igen den dagen man inte är intresserad att ha dem längre, men initialt för att stöda en bra sak, som golfbanan är, så tror jag att det kan finnas intresse.

    Då har vi kommit till lite marknadsekonomi och då får vi bort kritiken om att landskapet har satsat skattemedel i en anläggning som man inte får en så stor avkastning från. Aktiebolaget skall i sin tur, precis som man har tänkt sig enligt landskapsregeringens egen modell, bjuda ut driften och det här tror jag att skulle gå att genomföra på en kort tid, få en provteckning, så får man se om det finns intresse. Är det så att det inte finns intresse att man kan ställa upp med 25 procent i aktieteckning måste jag nog ifrågasätta om det faktiskt är värt att bygga, om man inte har mera tilltro till själva projektet. Det här är min idé till lösning för att man skulle komma ur de här diskussionerna; då kanske man får bort det stora samhällsansvaret när man går in med stora summor av skattemedel. Jag tycker att man bör betänka det här under tiden man gör marknadsundersökningen.

     

    Ltl Gun Carlson, replik:

    Herr talman!

    Jag ville säga några ord om energifrågorna. Det ena är påpekandet som utskottet gör. Vi säger faktiskt bara att vi önskar att landskapsregeringen fäster uppmärksamheten på de höga oljepriserna och bundenheten till dem. Det är det vi säger, inte säger vi heller att vi skall gå in i bolagen och styra. Samtidigt tycker jag att det är bra om vi kommer ihåg att vi har t.ex. stött fjärrvärmeverket i staden med 3 miljoner euro, så inte är det helt oväsentligt att landskapsregeringen får tycka någonting. Det är ändå en ganska stor del, jag tror att det var 30 procent. När det gäller momentet ”Befrämjande av energihushållning” vill jag säga att landskapsregeringens avsikt är just att man skall kunna utveckla alla slags energiformer, speciellt sådana som går att producera på Åland, bland lant- och skogsbruket och också andra företag. Det är regeringens avsikt.

     

    Ltl Brage Eklund, replik:

    Herr talman!

    Jag ville bara lyfta fram skrivningen. Jag sade i mitt anförande också att inte är det fel att man påpekar, men landskapsregeringen skall inte gå in och blanda sig i det här. Jag tror mig också veta att det är diskussioner på gång att delvis frikoppla priset från det här och binda det till cellulosapriset, så jag tror att det löser sig automatiskt här. Landskapsregeringen skall nog inte blanda sig i den diskussionen.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

    Herr talman!

    Det är trevligt att höra att ltl Brage Eklund nu har en betydligt mjukare syn vad gäller skolreformen. Det han säger är att vi borde ha kopplat in de berörda tidigare för att slippa kritiken och där skulle jag vilja säga som så att jag tror att det är omöjligt egentligen att kunna förändra utan att det i något skede uppstår kritik. Det hör liksom till förändringens vind att det uppstår. Jag skulle vilja säga att bilden i dag ute bland människor och berörda är ganska dubbel, det finns många som fortfarande är kritiska, men det finns också sådana som verkligen vädjar till landskapsregeringen att gå vidare med processen och att genomföra det här.

     

    Ltl Brage Eklund, replik:

    Herr talman!

    Det vore märkligt om det inte skulle komma kritik mot en så stor reform, men jag tror att kommittén och landskapsregeringen skulle ha sluppit mycket av kritiken om man gått tillväga så att man hade kopplat ihop de berörda i ett tidigare skede, att man känt sig delaktig i hela processen. Nu blev man lite tagen på sängen.

     

    Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

    Herr talman!

    Det är kanske till vissa delar sant, men jag skulle vilja säga att lantrådet satte här in frågan i det perspektiv som den faktiskt har varit aktuell och det är redan i 15 år. Jag skulle vilja fråga vad som är tidigt? Kommittén har redan i ett mycket tidigt skede hört och diskuterat frågan med berörda skolor, studeranderåd, diskussioner, fastighetsskötare, personalhälsovårdare, personal i övrigt, vi har haft över 40 höranden plus att vi gjort en massa skolbesök. Jag tycker nog att tidpunkten också har varit i ett rätt tidigt skede.

     

    Ltl Brage Eklund, replik:

    Herr talman!

    Jag vill inte uttala mig om tidsaspekten är rätt eller fel, men jag anser att det skulle inte ha uppkommit en sådan här kritik från fältet om man hade ansett att man hade varit delaktig i tid. Inte kan det alltså vara helt främmande för ledamoten Camilla Gunell att kritik funnits, mycket på grund av att man inte fått ta del av förslaget.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Jag är övertygad om att ltl Brage Eklund menar vad han säger när han säger att han verkligen vill ha en golfbana till på Åland. Det tvivlar jag inte en sekund på. Det finns ett problem när man skall få in privatfinansiering från privata personer och det är det att det egentligen att det finns inga medlemmar att ta till på Åland. Vi har drygt 1.700 medlemmar i Kastelholm och så har man ett hundratal i Eckerö. Vi ligger redan på en väldigt hög nivå, så jag tror att det är svårt att få tillräckligt med pengar från privatpersoner. Det är också så att det behövs 77 procent i privat kapital för att man skall klara statsstödsreglerna.

     

    Ltl Brage Eklund, replik:

    Herr talman!

    Det är klart att det är begränsat på Åland hur mycket medlemmar det finns att ta till, men när det gäller finansieringsbiten tänkte jag nog närmast på att de som har en större nytta än en vanlig golfspelare också skulle satsa lite pengar, turistföretagare, hotellägare och andra berörda. Då tror jag att det finns ett större intresse om man har det i aktiebolagsform, att man kan handla med aktien på ett helt annat vis än om man bara skjuter till ett kapital och inte direkt får någon möjlighet att handla med dem. Jag tror att det är värt att för alltid cementera om det finns intresse eller inte; då behöver man inte diskutera att det inte är ordentligt utrett.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

    Herr talman!

    Ltl Brage Eklund säger att det har hattats mycket i den här frågan, jo, just därför att landskapsregeringen och vederbörande avdelning som har handlagt det här ärendet har gjort allt som har stått i vederbörandes makt för att försöka få en privat finansiering. I första vändan kom statsstödsreglerna emot. Det gick inte. Man försökte ytterligare. Det fanns ett intressant alternativ och det var ett bolag som erbjöd sig att vara med och finansiera projektet; det visade sig att det var i realiteten inget stöd utan man ville vara bank och man ville ha mycket god avkastning, så god att det fanns mycket billigare alternativ att tillgripa. När det gäller skärgårdsbanorna var det så att Föglö anhöll om 80 procent, sedan kommunen hade lagt 20 procent. I Brändöfallet handlade det om stöd på 80 procent från landskapet och Utvecklings Ab 20 procent, rena samhällsfinansieringen. Jag tror inte att de privata pengarna finns därute. TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Ltl Brage Eklund, replik:

    Herr talman!

    Det är möjligt att de inte finns, men det är tråkigt om de inte finns och därför borde man utreda det här ordentligt och presentera det i en sådan form att de förstår, att det är tilltalande och att det är en viktig sak. Jag kan inte gå med på att landskapet till 100 procent skall investera i en golfbana på de premisser som de tänker göra nu, tyvärr, fast jag även är golfspelare och ser hur viktigt det är att ha golfbanor på Åland. Jag är turistföretagare själv så jag skulle t.o.m. kunna ha ringeffekter av det, men jag motsätter mig ändock en samhällsfinansiering till 100 procent, medan man i andra sammanhang när det gäller småsummor pratar om att vi inte har råd.

     

    Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

    Herr talman!

    Man kan också resonera utifrån en annan synvinkel. Om landskapet gör en investering kan man också tala om en nästintill marknadsmässig avkastning i form av hyra. Skulle det vara en relevant modell? Då kan lagtinget sätta nivån på vad hyressättningen skall vara i relation till investeringen. Då är det goda placerade pengar, det kan ju bli en riktigt bra avkastning!

     

    Ltl Brage Eklund, replik:

    Herr talman!

    Tyvärr har inte någonting sådant presenterats för lagtinget, att man kan visa på avkastningsmodellen. Inte har det sagts att så här mycket avkastning skall vi ha på 5,5 miljoner för att satsa utan landskapsregeringen har sagt att vi satsar 5,5 miljoner på att bygga, sedan får vi ungefär se vad vi får till hyra och det får vi vara nöjda med som avkastning. Den presentationen som ledamoten Lasse Wiklöf nu försöker föra fram har inte gjorts för lagtinget. Men utred den möjligheten också under tiden!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Ronald Boman:

    Herr talman!

    Om tilläggsbudgeter tycker jag inte! De är i främsta hand ett bevis på landskapsregeringens dåliga framförhållning. Jag tycker inte heller om golfbanor, finansierade av samhället, s.k. socialiseringsbanor som skall konkurrera med privat finansierade. Detta är osund konkurrens. Jag skulle helst se att anslaget under moment 47.52. skulle utgå, men eftersom jag vet att stödet för detta förslag är ringa kommer jag i stället att stöda ltl Gun Carlsons och ltl Mats Perämaas reservation.

     

    Ett annat projekt som jag har motarbetat allt vad jag har kunnat är IT-byn eller Kvarteret iTiden, som det numera heter. Här är det också fråga om ett socialiseringsprojekt där man med skattebetalarnas pengar subventionerar i många fall rika bolags kontorsutrymmen. Det finns privata intressenter som är villiga att satsa på kontorshus, men de kan inte göra det på grund av lönsamhetsskäl så länge de måste konkurrera med landskapets skattesubventionerade kontorshus.

     

    För att hålla den linje jag har haft hela tiden när det gäller detta socialiseringsprojekt så kommer jag i detaljbehandlingen att föreslå under moment 47.03.88 Aktieteckning i bolag att anslaget om 1.380.000 euro utgår.

     

    Ltl Dennis Jansson, replik:

    Herr talman!

    Det skulle vara intressant och spännande att höra förslag från ltl Ronald Boman på nya konstruktiva idéer eller förslag till ändringar som utvecklar samhället och inte bara saker som stoppar och hindrar.

     

    Ltl Ronald Boman, replik:

    Herr talman! Det kan vi ta upp i ett annat sammanhang.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

     

    Ltl Torbjörn Eliasson:

    Herr talman!

    Först vill jag korrigera en fråga från ett replikskifte som jag hade med ltl Mats Perämaa tidigare i dag, då han påstod att jag har sagt att det kommer att rusa in pengar från det privata näringslivet för att finansiera golfbanor. Jag har inte sagt det, men det är mycket möjligt att ltl Mats Perämaa blandar med det jag har sagt, nämligen när vi diskuterade alternativet med Ålands Golfklubb, så vet jag att om de får driften för banan kommer det privata näringslivet att ställa upp med sponsorpengar till driften, alltså till driften.

     

    Herr talman!

    I mitt anförande kommer jag att lyfta fram några av våra stora utmaningar och resonera runt behovet av nya strukturer och ekonomiskt ansvarsfull politik. Jag har inga färdiga lösningar att presentera, frågorna är så komplicerade, men jag har idéer om hur vi kunde gå tillväga. Jag kommer

    också att presentera mina och c-majoritetens åsikter i golfärendet.

     

    För övrigt stöder vi hela betänkandet om tilläggsbudget från finansutskottet, och alla övriga punkter har vår gruppordförande Gun Carlson förtjänstfullt redogjort för.

     

    Finansutskottets behandling av tilläggsbudgeten har varit intressant och till största delen helt okomplicerad, med ett undantag – golfbanefrågan. För första gången under denna mandatperiod har finansutskottet röstat. Emellertid var även denna procedur odramatisk och reservanterna har framfört sina avvikande åsikter. Jag vill tacka mina kollegor i FU och ser med intresse fram emot lagtingets behandling och beslut.

     

    Herr talman!

    Idag är politisk klokhet viktigare än på länge. Det finns rätt många stora frågor att lösa innan ålänningarna kan känna trygghet och tillförsikt inför framtiden.

    Hur skall vi garantera sjöfartens konkurrenskraft? Hur skall vi formulera de konkreta målen för Ålands beskattningsbehörighet och övriga självstyrelseutveckling och hur skall vi sedan på bästa sätt nå våra mål? Hur skall vi tina upp vissa frostiga relationer med riket? Hur skall vi agera gentemot EU och riket för att inte förlora mer behörighet till unionen utan istället vinna tillbaka det vårt parlament gått miste om? Hur ställer vi oss till det nya EU-fördraget? Hur skall vi säkerställa kommunernas verksamhetsförutsättningar och ekonomi? Hur skall det nya systemet för landskapsandelar utformas? Det finns fler frågor, men dessa får räcka för att exemplifiera de tunga beslut som måste tas i en nära framtid.

     

    Som jag sade har jag inga färdiga svar men jag ser en minsta gemensam nämnare och den är att vår enda möjlighet att klara av utmaningarna är genom större enighet och fler breda samförståndslösningar här på hemmaplan i Ålands lagting. Vi måste lära oss att mer se till hela Ålands bästa i stället för till snöda partipolitiska vinningar!

     

    Herr talman!

    Trots att Åland går bra för tillfället och landskapets ekonomi är god finns det latenta hot runt hörnet om vi inte agerar klokt och omdömesgillt. Vi är beroende av en hel värld och kan inte isolera oss. Globaliseringen är en kraftig magnet som påverkar vår kompass oberoende hur vi tar ut kursen.

    Det mest extrema förslaget till allround lösningsmodell är självständighet, som emellertid de allra flesta redan insett att är helt orealistisk. Efterfrågan på denna politiska produkt är därför svag och redan i avtagande trots kraftig marknadsföring. Självständighetspartiet Ålands Framtid är inne på fel spår, men jag vill ändå ge dem en eloge för deras energi och i grunden stora omtanke om Åland och självstyrelsen.

     

    Vi är indragna i en process där nya strukturer måste skapas och utvecklas i vårt landskap, med en successivt utvecklad självstyrelse som grund. Vi måste våga släppa fram visionärerna inom oss, annars är risken stor att utvecklingen stannar. Att stå stilla när andra går framåt är det samma som att backa – precis så som vi gjort i flera år inom den landbaserade turismen!

    Det är bra att landskapet har pengar på kistbotten. Det är bra att skattegottgörelsen späder på sparandet för sämre tider. Men, inom centern är vi i högsta grad medvetna om att vi inte bygger en framtida god ekonomi genom att lägga undan pengar, vi måste också investera och fortsättningsvis vinnlägga oss om en effektivisering av offentliga sektorn samtidigt som vi sörjer för ett bra företagsklimat så att nya jobb kan skapas i den privata sektorn.

     

    Herr talman!

    Så kommer jag till den heta frågan om golfsatsningarna. Jag vill börja med att peka på det positiva exemplet: På Gotland går man från ord till handling! När vi byggde första golfbanan på Åland fanns det bara en bana på Gotland. Idag har Gotland, som är en av våra tuffaste konkurrenter inom turismen, sju golfbanor spridda över sitt vackra landskap. Ja, ni hörde rätt – sju golfbanor!

    Åland och Gotland har många likheter. Båda landskapen har stor turistpotential, är övärldar med unik natur och eftertraktat hav. Båda lyfter fram sina intressanta kulturer i marknadsföringen och rankar turismen som en viktig framtidsbransch. Men de finns också en stor skillnad: På Gotland satsar man verkligen på turismen, inte bara i ord utan också i handling. På Åland pratar vi mest. Vi har många fina idéer och strategier, ofta i så god tid att vi kunde vara banbrytande föregångare, men när beställningen skall göras viker vi oss. Då skall det bändas och förhalas om man inte får som man vill.

     

    Det är min erfarenhet att ålänningarna är rejält trötta på oss politiker och har för länge sedan lagt in en beställning på ett nytt politiskt arbetssätt som i högre grad söker samförstånd i stället för konfrontation.

     

    Två viktiga beslut som vi alla enigt står bakom bekräftar tack och lov regeln: De är lagtingets försvar av Paf:s Internet-spel och riksdagsmotionen om EU-parlamentsplatsen!

     

    Herr talman!

    Jag skall återgå till det positiva exemplet. På en av Gotlands turistportaler kan man läsa följande:

    ”Nu är bygget av Visbys nya mötesplats igång. Bara 50 meter från havet och med Almedalen som närmsta granne uppförs en ny kongresshall som beräknas stå klar våren 2007.

    Det blir en modern mötesanläggning med möjligheter till omfattande konferensverksamhet, men också till konserter, mässor och föreläsningar. Det varierade utbud av natur och kultur, historia och äventyr som finns på Gotland bidrar till att skapa en dynamisk miljö för möten, men också för spännande kringaktiviteter i samband med besöket på ’mötesön’.

     

    Kongresshallen byggs med det ekologiskt hållbara samhället i åtanke. Här skapas en mötesmiljö i samklang med Gotlands unika, naturliga förutsättningar.”

     

    Gotland förverkligar sina visioner. Här strider vi om detaljer medan konkurrenterna tar de stora besluten, kör fast och förbi! Om ett år står den nya kongresshallen klar att ta emot gäster på Gotland. Här på Åland har vi hållit på ett kvarts sekel, men ingen kan idag säga om det blir något av vårt kk-hus.

     

    Jag tycker att det är en skam om den här lagtingsperioden går till ända utan att vi kan redovisa förverkligande av någon storsatsning som de flesta av oss var överens om under valrörelsen. Det är ett anständighetskrav av vi infriar åtminstone något av de löften som många turistföretagare trott på och sett fram emot.

     

    Verkställ då, är det säkert någon som tänker i salen! Skyll inte på oss i oppositionen! Nej, jag skall inte göra det den här gången, för vi är ju inte överens i mitt eget parti. Men oppositionen har också ett ansvar för lagtingets beslut och olika viljor förekommer jämväl i andra partier.

    Så på måndag när vi förmodligen röstar kommer det säkert att bli tajt, precis som det var 1982 när landstinget tog det historiska beslutet att upplåta Kastelholms kungsgårds marker för golf. Även då knakade det i partifogarna, också i centern, men visionärerna var i majoritet och beslutet har aldrig behövt ångras – tvärtom blev det startskottet till en av Ålands lönsammaste turistprodukter.

     

    Herr talman!

    Det är lika rätt att samhället bygger golfbanor som badhus, ishallar och fotbollsarenor. Vi i centern betraktar dem som turistisk infrastruktur som behövs för att locka hit gäster som genererar omsättning och vinst åt många stora och små företag, egenföretagare, hantverkare, organisationer med mera. Det är bevisat att ringeffekterna är stora och att den samhällsekonomiska vinsten är betydande. Dessutom drar ålänningarna stor personlig nytta av anläggningarna. Utan dem skulle livet vara mycket tråkigare och hjärtinfarkterna och stressjukdomarna betydligt fler.

     

    Till sist, herr talman! Efter åtta års funderande och prövande av olika mark- och finansieringsmodeller närmar vi oss sanningens minut. Vilka sätter agendan på måndag? Vi litar nu på visionärerna, på dem som har en vilja att utveckla turismen och företagandet på Åland!

     

    Ltl Anders Eriksson:

    Herr talman!

    Det var en intressant rubrik som ltl Torbjörn Eliasson satte på sitt anförande. Han sade att han skulle presentera en ansvarsfull ekonomisk politik, och det är någonting som är viktigt - och jag undrar fortfarande när det kommer svar, men det var rubriken! Han listade en stor del tunga frågor. Han var så ärlig själv att han sade att han har inga svar, men det är så att skall man presentera en ansvarsfull ekonomisk politik måste man ha svar, man kan inte bara lista frågor. Ett av svaren var att vi skulle ha mera enighet, mera samförstånd. Det är en allmän uppfattning ute i det åländska samhället att bara politikerna är eniga, bara man har samförstånd, så löser sig allting! Tror ltl Torbjörn Eliasson med Europaparlamentsplatsen att bara för att vi var eniga där så kommer det att gå som en dans i Helsingfors?

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Jag svarar på det sista till först och på det här sättet, att jag tror inte att chansen skulle ha varit mindre om vi inte hade varit eniga. Jag tror säkert att chansen är lite större i och med att vi är eniga. Det tror jag att även ltl Anders Eriksson är beredd att hålla med om. Samförstånd ja, visst, och när det gäller ekonomisk politik sade jag faktiskt att det är bra att vi har pengar på kistbotten, men det hjälper inte med att spara dem, vi måste också investera dem på rätt sätt och vi måste också se till att den offentliga sektorn effektiviseras ytterligare. Vi är en bit på väg där, men det fordras mera och jag sade också att vi måste skapa ett klimat för företagsamheten så att den fungerar för att skapa nya jobb.

     

    Ltl Anders Eriksson, replik:

    Herr talman!

    Lite mera konkret skulle man gärna kunna vara om man pratar om en ansvarsfull ekonomisk politik, men, ändå, om vi tar fasta på det. Lagtingsmannen och golfaren Torbjörn Eliasson sade tidigare att det var en helt enig bransch, golfklubben och ÅTF, alla står bakom golfsatsningen, så det behövdes ingen marknadsundersökning, om jag förstod ltl Torbjörn Eliasson rätt. Jag kan försäkra, att det finns inte en enda bransch i det här landskapet som inte enigt skulle sluta upp bakom en satsning som samhället finansierar till 100 procent!  Vi pratar nu om att vi skall bygga tre banor, mer eller mindrepå en gång, står ltl Torbjörn Eliasson bakom det och i så fall till en prislapp på kanske 15 miljoner euro. Menar ltl Torbjörn Eliasson att det är ansvarsfull ekonomisk politik att inte ens ha en marknadsundersökning först förrän man sätter igång ett sådant jätteprojekt!

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Nej, därför är jag den första att stöda att det skall göras en marknadsundersökning. Det jag sade tidigare var att när man har startat upp projektet med att bygg en golfbana till på Åland i slutet av nittiotalet var det politikerna som hade beställningen och då visste man, under de här åren, att det fanns en efterfrågan. Det kan ltl Anders Eriksson gå och fråga de stora turistoperatörerna här på Åland, det finns en efterfrågan på golf. Vi har ganska torrt på fötterna där, men ändå tycker jag att det är mycket bra att man gör en marknadsundersökning och den skall vara lika för alla. När det gäller att komma med mera ekonomiska  idéer så får vi väl ta det i den verkliga budgeten och den debatten; då kan jag gärna diskutera det mera och utveckla det.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Brage Eklund, replik:

    Ltl Torbjörn Eliasson säger att för att komma någonstans behöver man söka gemensamma samförståndslösningar och samförstånd i stället för kontfrontation, och det håller jag helt och hållet med om, men i nästa mening kritiserar han Ålands Framtid för vår tro på självständighet och att det är ingen lösning, så jag undrar på vilket sätt han menar att vi skall söka samförståndslösningar när han i ena stund söker efter dem och i andra konfronterar oss. Han nämnde om Gotlands sju banor, men han nämnde inte med ett ord hur de är finansierade. Är det också samhället till 100 procent eller är det Gotlands kommun som bygger dem till 100 procent eller är näringslivet med och kanske satsar lite där?

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Ja, ltl Brage Eklund, jag har faktiskt inte kritiserat Ålands Framtid. Jag bara konstaterade vilken målsättning ni har. Det måste få vara mig fritt att göra det, för ltl Brage Eklund talar också om självstyrelse och har sina uppfattningar om den. Och ni pratar själva om självständighet, så varför skulle inte jag kunna få göra det! Det var ingen kritik. Tvärtom var jag mycket nogsam att tillägga att jag vill ge er en eloge för er flit och ert engagemang när det gäller Åland och självstyrelsen. Det uppskattar jag högt, men jag delar inte er uppfattning om självständighet.

     

    Ltl Brage Eklund, replik:

    Herr talman!

    Jag fick inte svar på frågorna om hur banorna var finansierade. Jag skulle gärna ställa den frågan igen. När det gäller målsättningar vet ltl Torbjörn Eliasson vad vi har för målsättningar, vi jobbar och vi har sagt att vi är med om en utveckling av självstyrelsen också, men där har tyvärr inte centern kommit någon vart. Det är en del av orsaken till att Ålands Framtid existerar i dag. Det är förstås utanför budgetdiskussionen, men det var ltl Torbjörn Eliasson som tog upp frågan. Jag skulle fortfarande vilja ha svar på finansieringen av Gotlandsbanorna. Det tycker jag är det väsentliga.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Jag pratade om sju golfbanor. Jag kan inte säga hur de är finansierade, men det skall jag ta reda på. Däremot känner jag till att man i princip har dubbelt större befolkning än vad vi har här på Åland, så vi kan räkna med att man antagligen har dubbelt flera golfspelare som kan vara medlemmar i föreningar, så man har säkert möjlighet att bygga flera medlemsfinansierade golfbanor. Och för att kunna klara en medlemsfinansierad golfbana behövs det ca 1.500-2.000 medlemmar. Men jag kan gott och väl tänka mig att kommunen och näringslivet säkert är med och stöder  precis som man gör här på Åland. Det finns sponsorering. Tittar vi på Ålands golfklubb så är det väldigt stora pengar som näringslivet redan petar in i klubben.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Herr talman!

    Ltl Torbjörn Eliasson framhåller att oppositionen har ett ansvar. Mitt svar på det är jo, och vi tar det, vi tar ansvar för skattebetalarnas pengar. Vi vill inte göra av med dem på vilka grunder som helst och vi tar också ansvar för att inte med landskapets medel konkurrera med privata aktörer. I det här fallet finns det privatägd golfbana som skulle drabbas om man rakt av att utan fundera efter byggde anläggningarna i landskapets regi – därav mycket vår inställning. Jag tycker att när man pratar om vem som skall sätta agendan, vem som är bakåtsträvare och framåtsträvare, så måste man komma ihåg att det finns privata entreprenörer som har byggt golfbanor. Hur känns det för dem den dagen landskapet sätter den landskapsägda spaden i den landskapsägda marken, med de landskapsägda pengarna? Inte känns det bra!

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Det finns bara en privat entreprenör på Åland och även han har möjlighet att vara med och bjuda på golfbanan och vara med i det projektet. Det är inget som är självskrivet att det är Ålands golfklubb som skall ha det. Man har fört diskussioner med klubben som har varit vägledande hur det kan fungera och hur man kan bygga upp det, men här kommer det att ske en normal upphandling, där alla har möjlighet att bjuda. När det gäller att ta ansvar vill jag nog säga att det är inte bara oppositionen som tar ansvar för skattebetalarnas pengar. Jag hoppas att det är hela lagtinget som gör det. Då tycker jag att man även kan räkna in regeringspartierna.

     

    Ltl Danne Sundman, replik:

    Herr talman!

    Till de övriga s.k. infrastrukturella satsningarna som ltl Torbjörn Eliasson nämnde i sitt anförande kan jag villigt erkänna att Obunden Samling har varit med och tagit djärva beslut. Vi var med och stödde att Eckeröhallen byggdes just i Eckerö. Vi har däremot varit emot att man skulle bygga två badhus på Åland och vi kunde stå här nu och slå oss för bröstet och säga, att vad var det vi sade! Ltl Torbjörn Eliasson säger att det här är viktiga satsningar för turismen. Nå, hur ser det ut då, för att citera en känd entreprenör på Åland, när man stänger Godby simhall i juli när det är som mest turister här! Inte har det riktigt lyckats som en turistsatsning.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Jag tycker inte att jämförelsen håller. När det gäller golfbanor vet vi att de inbringar pengar till Åland, bra turistvaluta. Badhus är nya satsningar som vi inte hade någon erfarenhet av. Jag var inte med på den tiden, men jag kan föreställa mig att politikerna på den tiden inte hade erfarenhet av hur ett badhus skulle fungera. Däremot vet vi att det finns ett behov av golf, och vi vet att det genererar pengar och att det har stora ringeffekter, så jag tycker inte att man kan jämföra dem. Det är, som ltl Danne Sundman brukar säga, som att jämföra äppel och päron!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Fredrik Karlström, replik:

    Herr talman!

    Ltl Torbjörn Eliasson pratar om visionärerna 1982 – snart 25 år sedan! Nu är visionärerna i lagtinget uppenbarligen inne för samma idé som visionärerna hade 2005. Det är för mig en brist på idéer och en brist på visioner. Jag förstår inte riktigt hur man argumenterar. När det gäller uttalandena om sju banor på Gotland och ett kk-hus så tror jag inte att det är Gotlands kommun som finansierar alla och som förespråkas på den här ön. Här förespråkas att vi skall bygga golfbanor och kk-hus, se hur man gör på Gotland för att göra likadant! Det är väl inga visioner! Det är en brist på visioner om vill göra likadant som de har gjort där, och sedan, till råga på allt, finansiera det med samhällets pengar! Jag har försökt säga flera gånger tidigare i mina anföranden, att politiker inte skall agera näringsliv, vi skall inte agera entreprenörer från den här salen, det skall vi ge våra åländska entreprenörer i uppgift att göra. TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Det är så här ltl Fredrik Karlström att en vision behöver inte bli gammal, det är som ett varumärke, bara man håller det fräscht. Och så länge visionen har ett liv och har en potential, så skall man väl inte bara för att man fick den för 5-15 år sedan kasta den i sjön. Det var mycket visionärt 1982 när man vågade ta beslutet att upplåta Kastelholms kungsgård för golf, men fortfarande är det rätt att bygga mera golfhål.

     

    Ltl Fredrik Karlström, replik:

    Herr talman!

    Det var visionärt 1982 och jag ger en stor eloge till dem som drev igenom det då, det var säkert ganska tufft då, men jag anser inte att det är visionärt 2006 att komma med förslag om att bygga tre golfbanor i landskapets regi. Visionärt är det i så fall att titta på ishotellet i Jukkasjärvi, det var visionärt, det var ingen som trodde på det, men det var någon brinnande entreprenör som fick en idé och som jobbade vidare på det och stoppade sitt hus, sitt hem, sitt blod i det projektet och det har gått bra. I de projekt som man nu håller på och drar igång i landskapets regi finns det ingen som bär ansvar. Visar det sig att de tre projekten inte går bra, visar det sig att kk-huset står tomt, så finns det ingen som bär ansvaret. Det finns ingen som får ta smällen s.a.s., om det visar sig att det inte går. Marknadsundersökningen är egentligen ett litet spel för galleriet eftersom det inte går att gå i konkurs för de tre golfbanorna och kk-huset – det är bara så att det är landskapsregeringen som leker med skattebetalarnas pengar som eget kapital och återigen försöker agera entreprenör. TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Herr talman!

    Visst är det någon som måste ta ansvar för det här. Det är på det sättet att landskapet investerar pengarna och på det skall man ha en avkastning. Den är inte marknadsmässig fullt ut att man skall ha 10-15 procent. Då går inte det här att genomföra och det är just av den anledningen som näringslivet inte heller satsar på en golfbana, för om man sköter det riktigt bra, så kan man få ut 2-3 procents avkastning på projektet. Och den som tar ansvaret för driften, efter att man har gjort marknadsundersökningen, så tar faktiskt det ekonomiska ansvaret och visst kan de gå i konkurs, det är klart det, de skall ju betala hyra i 15 år framåt! Sköter de inte driften på ett sådant sätt att de får det på plus, så kan de inte göra det och då går de i konkurs.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Fredrik Karlström:

    Herr talman!

    Jag hade inte tänkt gå upp i det här ärendet i dag utan jag hade tänkt vänta till måndagen, men jag måste ta tillfället i akt när det passade så bra efter ltl Torbjörn Eliassons anförande att jag stod på tur.

     

    Välstånd skapas inte genom politiska ingrepp, det är min grundfilosofi, jag tror att välstånd skapas när man ger människor, entreprenörer och företag möjlighet att skapa sin egen framtid. Man skall kunna bygga företag och ackumulera kapital, investera och arbeta, då skapas välfärd och samhället byggs vidare. Jag ser också stora problem med de dubbla roller som uppkommer när landskapet både är domare och bestämmer reglerna samt agerar på samma marknad som privata i form av den privata golfsatsningen som har gjorts på Åland, i det här fallet med Industrihus, där det finns privata som är intresserade att bygga kontorslokaler för privata bolag men samhället går in och gör det. Här agerar man alltså lite domare, man bestämmer reglerna och man agerar då också som jag sade i det tidigare replikskiftet med skattebetalarnas pengar som eget kapital - det går inte att gå i konkurs för landskapet, ja, men den fart som det är nu så kanske det inte är omöjligt det heller! I början av nittiotalet var det sämre tider. Men jag tror, som sagt, att räddningen inte är att politiker försöker förutspå vad som är bra att satsas på, politiker här som är intresserade av golf och som är intresserade av kultur och kongress, som tror att det är räddningen för Åland, har förespråkat den lösningen i snart tio år.  (Från salen: vad föreslår du?)  Jag föreslår mycket andra lösningar. Jag hade ett ganska långt anförande i debatten om näringspolitiken, där jag i åtminstone ett tjugotal punkter föreslog vad man borde åtgärda i stället. Jag vill att man skall jobba på att återigen ge företagen och entreprenörerna möjlighet att kunna tjäna pengar. Man skall kunna bli, kanske inte ekonomiskt oberoende på sitt jobb, men man skulle försöka få behålla lite mer av det man tjänar själv. Grundbulten i mitt tankesätt är inte att landskapsregeringen tar risken och sedan hyr man ut tjänsten, att någon annan skall göra den och själva riskkapitalet skall landskapsregeringen stå för, det tycker jag är fel sätt att göra det på och det är precis vad man nu gör med golfbanorna, man tar den stora risken, det finns ingen som brinner så pass hårt för projektet eftersom man har pantsatt sitt hus, sin fru och sin familj, sin man och sina barn i att det skall fungera. Det finns ingen som känner att jag måste lägga ner 20 timmar om dagen i kanske 10 år innan det här kommer att bära frukt. De incitamentet saknas när landskapsregeringen går in och agerar rikskapital, entreprenörer och företagare; landskapsregeringen skall inte syssla med sådant och politiker på Åland skall inte syssla med sådant. Det är min grundinställning.

     

    Som jag också tog upp i mitt tidigare anförande, så vem kunde tro att mobiltelefonsignaler omsätter 500 miljoner euro i året 2004! Det var ingen politiker som trodde det i början av tjugohundratalet och förespråkade att man skulle satsa på någonting sådant, det skulle ha varit visionärt och klokt. Men politiker skall inte ha sådana visioner, politiker skall ge förutsättningarna så att det finns entreprenörer som får de visionerna och kan satsa sitt liv på de grejerna. Amazon.com säljer böcker och skivor och andra grejer på nätet; Norges oljereserv med över 30 års sparande var 143 miljarder kronor. Amazon.com som företag värderas högre än Norges samlade oljereserv under 30 års tid. Vem kunde tro det för fem-tio år sedan! Men vi diskuterar de visioner som man hade 1982 och nu skall man göra samma sak igen som man har gjort på andra ställen! Man har gjort dem på Gotland, man har dubbelt större befolkning, ja, men de har sju golfbanor. Här har vi hälften av befolkningen och vi har en och då är det beroende på att det uppenbarligen inte finns förutsättningar från näringslivet att tro på just den här idén, men näringslivet har trott på andra saker. Näringslivet har trott på Internet-bank, och det har de satsat på. Landskapsregeringen har inte satsat så mycket i exempelvis utvecklingen av Internet-banker, men det är kanske framtiden.

     

    Jag försöker alltså komma fram till att politiker här skall inte sitta och se vad som skall satsas på i framtiden, för det tror jag att resulterar i att de politiker som brinner för en viss sak under en viss tid kommer att driva de frågorna. Vi behöver lyfta blicken lite och inse att vi skall inte göra de här satsningarna. Det är mitt sätt att se det, men jag har märkt i den här salen att man ser det på andra sätt och det får mig osökt att tänka på kommunismen, och det tycker jag är bedrövligt när vi säger att vi är ett borgerligt samhälle men vi agerar totalt annorlunda. Vi vill ta mer och mer i den offentliga famnen för att sköta om. Jag hade, som sagt, inte tänkt gå in i den här debatten i dag, men jag blev lite illa tvungen, känner jag – och jag retar upp mig själv när jag hör mina kolleger i lagtingssalen!

     

    När det gäller Kvarteret iTiden skall jag försöka förklara varför jag anser att landskapsregeringen inte skall bygga kontor. Kvarteret iTiden är en byggnad där offentliga byråkrater och offentligt finansierade bolag sitter. Det första jag anser att man borde göra om man vill stimulera att nya företag ges möjlighet är att sparka ut de bolagen ur det huset och använd det till de nya bolagen som man eventuellt kan tänkas tro att bär frukt i framtiden, men, återigen, vi skall inte från landskapsregeringens sida försöka styra den inriktning på vad bolagen skall syssla med. Det finns företag som har varit villiga att bygga kontor på Åland, bolag inom IT-sektorn som utvecklar Internet-banker och de har inte haft möjlighet att göra det på grund av att det finns förmånligare, finare byggnader som landskapsregeringens bolag vill bygga. Ett sätt skulle eventuellt ha kunnat vara att man säger om den tomt som finns på Klinten som landskapsregeringen en gång har betalat ganska dyrt för, att ge bort marken till någon som vill bygga byggnaden åt bolagen som vill in dit. Det är ett annat sätt att se på det i stället för att man s.a.s. bygger det själv i egen regi, som man kommer att göra nu. Ge bort tomten! Kanske landskapsregeringen kunde ge ut det på anbud. Det finns andra sätt att se på hur man kunde göra sådant här. Jag hörde om ett ställe där man funderade på att alla tillverkningsindustrier som skulle komma till en viss region skulle kunna ha gratis el, avgiftsfri el, för att man resonerar att det genererar så pass mycket mera arbetstillfällen och det skulle s.a.s. vara en samhällsekonomisk investering i att locka tillverksproducerande företag. Kanske landskapsregeringen skulle stöda vindkrafttillverkningen ännu mer och göra på samma sätt. Det här är visioner, jag säger inte att det är svaren på hur man kan göra, men det här är att se på saker på ett nytt sätt i stället för att se på saker som man alltid har gjort, golfbanor, kk-hus och så är vi inne i den här cirkusen som snurrar år efter år beroende på vem som sitter i landskapsregeringen så går det åt olika håll.

     

    Jag vill passa på att understöda ltl Ronald Bomans förslag om förkastande av nämnda moment i budgeten.

     

    Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

    Fru talman!

    Det är alltid intressant att höra på ltl Fredrik Karlström och de visioner som han har. Men jag har suttit så länge här i lagtinget och i min första period och i den andra perioden, under en del i alla fall, så satt de obundna med i landskapsregeringen. Under den tiden förverkligades IT-byn och det var ingen som var emot den från regeringspartierna, utan det gick igenom och det var så viktigt fast det fanns ett privat initiativ utanför staden som var intresserade av att bygga ett kontorshus. Travbanan är också ett obundet verk, så nog har det satsats i sådana här projekt tidigare. Har de obundna ändrat politik och tar inte ansvar för de satsningar som de själva har varit med och gjort i landskapsregeringen!

     

    Ltl Fredrik Karlström, replik:

    Fru talman!

    För det första skall vi gå in i den diskussionen som vi hade under många och långa timmar, bl.a. i stadsfullmäktige i Mariehamns stad om IT-byns första etapp var jag inte med hela vägen under lagtingsbehandlingen för det byttes regering igen, så var ledamot Karlström emot den satsningen också, fullständigt. Travbanan var före min tid, så den kan jag inte heller ta ansvar för. Första satsningen på IT-byn var jag emot därför att jag anser att återigen gick politiker in och styrde över vad man trodde att eventuellt skulle kunna bli framtiden, man prioriterade vissa företag framom andra. Visst, IT-byns etapp I har blivit ganska lyckat, det måste jag hålla med om. Det kunde lika bra ha varit någonting annat som politikerna just då ville att man skulle satsa på, då prioriterade man teknikbolag framom traditionella produktionsbolag, man tvingade bort sådana bolag från området. TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

    Fru talman!

    Jag var inte heller någon stor förespråkare av IT-byn. Det fanns många tveksamheter i det. Men faktum är att det är i den här salen, där obundna har suttit också som majoritet, som beslutet om IT-byn har fattats, trots att det fanns privata initiativ. Det är alltså här på lagtingsnivå som det har fattats.

     

    Ltl Fredrik Karlström, replik:

    Fru talman!

    Undertecknad var emot beslutet då, så jag kan som sagt inte argumentera för alla andras åsikter. En ståndpunkt jag hade var att man skulle ha gjort om hälsocentralen till IT-by, ett hus som ägdes av landskapsregeringen som stod tomt i många år, fanns köpare, men man sålde inte och så byggde man ändå en kontorslokal mittemellan ett kraftverk, räddningscentral och en hamn. Däremot har jag varit konsekvent, jag har varit emot etapp I och jag är emot etapp II. Ltl Anne-Helena Sjöblom var emot etapp I och för etapp II, så om det är någon som svänger är det väl ltl Anne-Helena Sjöblom!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Veronica Thörnroos, replik:

    Fru talman!

    Det var ett intressant anförande som ltl Fredrik Karlström hade och om jag tolkar honom rätt är han inte riktigt nöjd med landskapsregeringens program. Jag skulle vilja ha ett förtydligande av honom och det gäller näringspolitiska satsningar i skärgården. Vilka näringssatsningar bör landskapsregeringen genomföra i skärgården för att klara av att hålla skärgården kvar som en levande del av det åländska samhället eller anser ltl Fredrik Karlström att landskapsregeringen överhuvudtaget inte skall satsa någonting ute i skärgården?

     

    Ltl Fredrik Karlström, replik:

    Fru talman!

    Strikt samhällsekonomiskt kan man många gånger ifrågasätta satsningar som görs på skärgården. Det måste man i ärlighetens namn säga. Däremot säger jag inte att man inte skall göra det. Vi har ett så fantastiskt fint samhälle att vi ger människor möjlighet att leva och bo där de vill och vi försöker med de gemensamma pengarna fördela det så pass bra att alla skall få det någorlunda lika i form av sjukvård, vägar, färjor osv. Jag tror helt klart att den drivkraften ligger i regionen Mariehamn, som är den ekonomiska drivkraften i att vi kan ha så pass stora satsningar som ändå görs på skärgården och dem har jag inte alls ifrågasatt. Jag tror däremot inte att det är någon slags räddning för skärgården att man bygger ett antal golfbanor, jag är inte så säker på att det är den vägen man skall gå utan jag tror att det finns andra sätt, exempelvis det som diskuterades tidigare.

     

    Ltl Veronica Thörnroos, replik:

    Fru talman!

    Skall jag då tolka ltl Fredrik Karlströms uttalande som att rent strikt samhällsekonomiskt anser partiet Obunden Samling att inga satsningar skall göras i skärgården, förutom det som vi har rätt till enligt lagen, dvs. vi har rätt att köra på väg, vi har rätt att få sjukvård osv.? Jag fick inte ett svar på min fråga. Jag vill ha ett konkret svar av ltl Fredrik Karlström vad han anser, såvida han då inte anser att alla satsningar i skärgården skall läggas ner?

     

    Ltl Fredrik Karlström, replik:

    Fru talman!

    Nej, Karlström talar för sig själv när han står i talarstolen just nu och inte som gruppledare för Obunden Samling. Jag tycker absolut att man skall satsa på skärgården, på samma sätt som man ger möjligheter att satsa på fasta Åland och i randkommuner runt Mariehamn. Det skall inte behöva vara mot eller för skärgården i en sådan här diskussion utan man kan se – som centern brukar diskutera – vad är bäst för hela Åland? Det behöver inte bara vara det som är bäst för skärgården i de fallen. Det är väldigt bra för skärgården att det finns arbetsplatser i Mariehamn och företagare som har väldigt många anställda där många skärgårdsbor också kan jobba, det är också väldigt viktigt. Vissa satsningar på fasta Åland kan alltså vara viktigare för att behålla en livskraftig skärgårdsregion, kanske t.o.m. viktigare än eventuella golfbanor. Det finns privata företag som genererar flera års arbetstillfällen för skärgården än vad eventuellt en golfbana skulle göra. Är det någon skärgårdsentreprenör som vill satsa på en golfbana lyfter jag på hatten och vill jättegärna försöka hjälpa till, men landskapet skall inte göra det till 100 procent.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

     

    Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

    Fru talman!

    Det är intressant att lyssna till ideologin! Den som ltl Fredrik Karlström representerar är ganska kraftigt marknadsliberal. Jag skulle vilja säga att jag ser på de här satsningarna i IT-byn som att vi på Åland också måste från det offentligas sida samverka med det privata och se till att det finns lokaliteter att verka i. Det gör också alla samhällen runt omkring oss också. Därför måste vi vara med och konkurrera om att företagen vill stanna på Åland, vill verka på Åland, vill producera här, det är på det sättet vi sedan får arbetsplatser och att hjulen rullar på. Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att IT-byn i dag inte består av enbart offentliga företag, det är en marginell del i dag av procentantalet.

     

    Ltl Fredrik Karlström, replik:

    Fru talman!

    Ltl Fredrik Karlströms ideologi är väldigt marknadsliberal, kanske t.o.m. mer än det. Jag tror väldigt mycket på marknaden. Skall landskapsregeringen gå in och bedöma vilka eventuella bolag som kan vara framgångsrika i framtiden, vilket man har gjort i det här fallet och kanske plockat ett russin ur kakan i form av IT-byn och jämför man det med andra områden där man exempelvis bygger industrilokaler i första hand – som andra regioner brukar göra och som vi på Åland gör i form av Ålands Industrihus och Norra Ålands Industrihus – finns det inte så många offentligt finansierade kontorslokaler vid vattennivå. Återigen: Vad vill man satsa på och vad tror man på och skall politiker göra den bedömningen eller skall man ge marknaden möjlighet att göra det. TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

    Fru talman!

    Jag tycker att det här är en samverkan. Det är så att det privata och det offentliga kommer alltid att vara beroende av varandra. Jag tycker att det finns en idé om att IT-byn är ett industrihus, ett industrihus för tjänsteföretag och det är liksom framtidens melodi att satsa på kunskap, på tjänsteföretag osv. Där är IT-byn i dag som jag ser det en levande mötesplats mellan offentliga aktörer till viss del, som t.ex. Utvecklings Ab, högskolan osv. De är på rätt plats när de är i IT-byn för att denna samverkan och partnerskapet skall kunna uppstå.

     

    Ltl Fredrik Karlström, replik:

    Fru talman!

    Det är också så att det är en viss skillnad i när det finns privata som vill bygga motsvarande byggnader till skillnad från andra regioner.  Finns det hyrestagare som vill hyra brukar marknaden se till att bygga; där brukar problemen vara med industrilokaler att det är så pass dålig avkastning på en industrilokal och det är så pass många arbetstillfällen som genereras från industrilokalerna som byggs i andra regioner; sålunda går samhället in och där skall det vara en samverkan mellan privata och offentliga, om man s.a.s. ser vinningen där. Man måste hålla med om att det finns privata som har varit intresserade att bygga kontorslokaler för 100-200 arbetsplatser om de arbetsplatserna står på kö och vill in. Men här kommer landskapsregeringen in och plockar s.a.s. den biten av marknaden. Det är klart att de privata aktörerna inte kan konkurrera på samma sätt som Ålands Industrihus  som inte har avkastningskrav på sitt kapital.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Under diskussionen har ltl Danne Sundman, understödd av ltl Fredrik Karlström, föreslagit att ärendet skall bordläggas till plenum den 5.6. Bordläggning kommer därför att ske. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 5.6.

     

    De som finns upptagna på talarlistan bereds tillfälle att uttala sig.  På talarlistan finns ännu ltl Gun-Mari Lindholm, ltl Göte Winé, ledamoten Camilla Gunell, ltl Anne-Helena Sjöblom och ltl Danne Sundman, som bereds tillfälle att yttra sig.

     

     

    Ltl Gun-Mari Lindholm:

    Talman!

    Jag lämnade in en finansmotion i samband med att vi hade remiss av tilläggsbudgeten när den kom från landskapsregeringen och den har behandlats i finansutskottet under moment 46.01.04 Utvecklingsarbete. Man har då föreslagit att motionen skall förkastas. Det finns också en reservation som är skriven av ltl Mats Perämaa i samma ärende och det rör Struktur-07 med anslaget som fanns under det momentet. Anslaget är på 35.000 euro och motionen gick ut på att man skulle stryka anslaget i detta skede. Reservanten har gått in på samma linje att man stryker momentet och jag kommer naturligtvis därför att stöda reservationen om den förs till omröstning. Jag tycker att finansutskottet lite har strängerat anslaget och anser att man bör ha lämnat slutrapporten samt att det skall finnas ett tydligt formulerat uppdrag innan man anställer projektledaren, vilket anslaget 35.000 euro under momentet skulle vara till. Jag tycker inte att det är tillräckligt strängerat. Vi kommer inte att på det sättet kunna ta del av – vi har åtminstone inte fått den informationen – slutrapporten och veta på vilket sätt man kommer att gå vidare. Jag förmodar att man kommer att ha den intentionen som mellanrapporten visar och den är säkert också vägledande för vart arbetet kommer att gå. Den öppna fullmakten till regeringen kan jag inte vara med och ge, eftersom vi och jag har varit väldigt kritiska till arbetet, och jag tycker inte att svaren på de frågor som vi har ställt inte har blivit tillräckligt uttömda.

     

    Det har också sagts i debatten här att man inte riktigt kan förstå tillvägagångssättet. Ltl Mats Perämaa sade att det har varit väldigt kritiserat och odemokratiskt och på det svarade ledamoten Camilla Gunell att det kunde hon för sin del inte förstå. Men den uppfattningen har många – vi som har läst media – att lärare och elever inte hade varit med i processen före mellanrapporten givit utan kontakten kom efteråt med lärare och framför allt med eleverna, de som är mest av alla berörda.

     

    Det har varit mycket prat om näringspolitiska satsningar i landskapet. Vi är flera som har efterlyst näringspolitiska visioner, både i tilläggsbudgeten och också i samband med rambudgetsdiskussionerna. Vi kan väl säga att de lyser med sin frånvaro. Man har gått in för att man skall bygga ett kk-hus och man skall ha en golfbana, var har man inte sagt ännu eller man kanske har sagt det, att man skall satsa på den i Ämnäs/Godby fast man emellanåt säger att det är inte riktigt så man menar i skrivningarna i tilläggsbudgeten!

     

    Man kan konstatera när man tittar bakåt på de beslut som har tagits i regeringen att när det gällde kk-huset var socialdemokraternas linje att man ville att det skulle föras till lagtinget innan det slutliga beslutet skulle tas. Jag ser en parallell till det som man anser från reservanternas sida när det gäller golfinvesteringarna. Det skall tillbaka till lagtinget innan det slutliga beslutet tas. Men här är alltså skillnad på de olika investeringsprojekten. Då blir nog min fråga: Vad är det för skillnad på de olika investeringarna? Varför ser socialdemokraterna på ett visst sätt när det gäller kk-huset och på ett annat sätt när det gäller golf och centern på ett annat sätt? Den som har hållit linjen här är Frisinnad Samverkan som har tyckt lika i båda projekten när det gäller att komma till lagtinget och presentera. Frågan blir den att finns det en gemensam linje när det gäller de näringspolitiska satsningarna i regeringen? Är det därför som man så pass mycket diskuterar med oppositionen och vill försöka kasta investeringarna i oppositionens famn? – för att man själv vill komma undan? Det börjar bli så att man anar lite ugglor i mossen att kanske det finns ytterligare någon kohandel så att det blir bara pannkaka av alltihopa och så blir det oppositionens fel! Oppositionen har kommit med olika förslag och för den som har glömt det har vi från Obunden Samling sagt att man skulle sälja Arkipelag och den som köper det är skyldig att bygga ut konferensutrymmen. För de pengarna skulle man kunna bygga ett hus för kulturen. Då har vi våra kultur- och konferensutrymmen. Det här har vi sagt flera gånger. Ltl Torbjörn Eliasson efterlyste, lite frejdigt tycker jag den här gången, att vi skulle vara eniga, vi skulle ha konsensus, men det går jättebra att haka på den här visionen och tanken som vi har från oppositionens sida att vi gör på det här viset. Då har vi löst åtminstone en del.

    Man säger att man bänder och man förhalar. Men jag vill att den som nu förhalar det här sopar rent framför egen dörr först, för det är inte oppositionen som sitter på makten, det har vi sett redan i ett tidigare beslut här i dag i lagtinget när det gällde stora utskottet och den behandlingen. Det är inte vi som har makten. Är det så att man vill göra någonting, man är säker på att man är inne på rätt spår, då tutar man och kör, om det är så att man tror på det, men jag får lite den känslan, och många med mig, att landskapsregeringen själv är ganska osäker på vad det är som är rätt och man är inte riktigt enig. Jag kanske har fel, men det är så bilden ser ut i alla fall.

     

    Jag kommer inte ihåg om ltl Mats Perämaa redan aviserade omröstning om reservationens del i fråga om Struktur-07; i så fall vill jag understöda det.

     

    Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

    Fru talman!

    När det gäller det som ltl Gun-Mari Lindholm tog upp om vad som är skillnaden mellan golfprojekten och kk-huset skulle jag vilja säga som så att gällande kk-huset har lagtinget satt en kostnadsram 15 miljoner och eftersom den upphandling som gjordes i våras visade att man gick över summan 15 miljoner var man då tvungen att återkomma till lagtinget i den frågan. Någon kostnadsram har inte satts för golfprojekten vad jag vet.

     

    Att utskottet skulle ha strängerat någonting vad gäller Struktur-07-processen tycker jag att det inte stämmer, utan de skrivningar som finansutskottet gör är helt i linje med vad landskapsregeringen också anser i den här frågan. Det som påpekas där är viktiga saker och jag instämmer fullständigt i det.

     

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

    Talman!

    Jag uppfattade åtminstone inte att det fanns någon skrivning av landskapsregeringen i tilläggsbudgeten om att slutrapporten skulle vara klar och att det skulle finnas tydliga direktiv till en eventuell projektledare, men det har man sagt från finansutskottets sida och det tycker jag att åtminstone är ett steg i rätt riktning så att man vet vad det är fråga om. Den informationen fick man inte heller från landskapsregeringens sida vid presentationen av tilläggsbudgeten utan där var det nog så att man var angelägen om att projektledaren skulle tillsättas ganska omedelbart när budgeten var klubbad. Men det är inte det som finansutskottet nu säger.

     

    Det fanns ett tak för kk-huset, men åtminstone jag är inte villig att ge en öppen fullmakt till regeringen för eventuellt tre golfbanor som kan bli på ca 15 miljoner euro. Jag tycker att det är konstigt om man ger det från lagtingets sida, för det är en herrans masssa pengar! TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

    Fru talman!

    För mig är det uppenbart och självklart att det är på basen av det slutliga dokumentet som de vidare besluten skall fattas, inte på basen av en mellanrapport. Denna slutrapport kommer inom en alldeles snar framtid, så efter det kan landskapsregeringen fatta beslut att gå vidare och formulera ett tydligt uppdrag för projektledaren, som sedan jobbar vidare med processen. Lagtinget kommer i flera olika sammanhang framöver att kunna delta och ge sina synpunkter i den proceduren, i samband med lagstiftning, i samband med budgetar osv.

     

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

    Talman!

    Den informationen gav inte ledamoten Camilla Gunell när hon presenterade tilläggsbudgeten, att det var på det här sättet man hade tänkt sig och därför tycker jag att det är bra att finansutskottet nu har skrivit det. Det är bra om man från regeringens sida också ser att det här inte är någon kritik utan man backar lite snällt och så tar man det här till sig och så gör man så. Det kommer förmodligen inte att bli såsom ltl Mats Perämaa och jag skulle vilja, att man tar bort anslaget helt och hållet och så ser man först vad det blir och sedan sätter man in pengar. Antagligen blir det åtminstone lite mera rätt än vad det var tänkt i tilläggsbudgeten i alla fall.

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Fru talman!

    Ltl Gun-Mari Lindholm efterlyser näringspolitiska visioner och undrar om regeringen egentligen har en gemensam linje. Jag tycker att det faktiskt finns; vi har begränsade möjligheter att stöda näringslivet och i regeringspartierna vill vi plöja för näringslivet så att klimatet skall fungera så att de kan skapa nya jobb och det bildas nya företag. Men vi kan inte jobba exempelvis med skatteinstrument, det har vi inte och då måste man sätta sig ner och fundera att vad gör vi i stället? Då kommer kanske det här lite visionära in och då måste man stöda på något annat sätt. Precis som ltl Fredrik Karlström sade tidigare är det viktigt att exempelvis om IT-entreprenörer har en idé så skall de ha möjlighet att förverkliga den, och så fungerar IT-byn. TALMANNEN: Tiden är ute!

     

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

    Talman!

    Jag och flera med mig har efterlyst näringspolitiska visioner från regeringens sida och som jag redan sade tycker jag att de lyser med sin frånvaro. Det är kk-hus och det är golf som vi skall leva på på Åland i framtiden och om det är så att man tror på det, så verkställer man det i så fall, precis som också ltl Torbjörn Eliasson sade i sitt anförande. Men det gör man inte, utan man håller på och funderar och man sover och man är vaken om vartannat och funderar på det och så försöker man kasta det i famnen på oppositionen när det inte blir någonting i stället för att man bestämmer sig, man tror på det här och då går man raka spåret och gör det, men det gör man inte! Man håller på igen och diskuterar och så är man inte riktigt ense i de partier som stöder regeringen. Det är klart att det blir svårt sedan.

     

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

    Fru talman!

    När jag skrev mitt anförande räknade jag faktiskt med att ltl Gun-Mari Lindholm skulle ställa den här frågan, så därför svarade jag på den direkt i mitt anförande!  Tillbaka till visionerna. Jag tycker faktiskt att det finns en vision där man vill stöda näringslivet med de möjligheter som man har. Vi kan som sagt inte jobba med skatter utan vi måste hitta på någonting annat. När det gäller exempelvis golfbanor, och även kk-huset, så är visionen den att när näringslivet misslyckas och inte kan bygga måste samhället gå in och det betyder det att man skapar ringeffekterna, man får omsättning och vinst samt skapar jobb för många företag, hantverkare, alla i samhället. Det är en vision, den är inte dålig, tycker jag.

     

    Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

    Talman!

    Jag tycker inte att det är ett särskilt smart sätt att stöda näringslivet när landskapet själva bygger olika anläggningar och betalar det med skattemedel och konkurrerar ut det privata näringslivet. Jag tycker inte att det är särskilt bra näringspolitik. Jag tycker att det är bra att ltl Torbjörn Eliasson visste att jag skulle säga det. Jag tycker att det var ett beröm att jag är så pass pålitlig som politiker och håller en enig linje, tack så hemskt för det!

     

    TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

     

    Ltl Göte Winé:

    Fru talman!

    Jag lovade ltl Anders Eriksson när jag gick upp att jag inte skulle prata golf, så jag hoppar över det kapitlet!

     

    Fru talman!

    Östersjön mår dåligt i dag och det finns många bovar som är orsaken till det. Men jag tänker inte gå in på något miljöhandlingsprogram och se på belastningskällor på Östersjön osv. I måndags var jag och lyssnade på forskare och politiker som debatterade om Östersjön här i lagtingshuset och jag tycker att det var synd att jag var den enda lagtingsledamoten från Åland där för det var otroligt intressant. En av våra bovar till övergödningen är hushållsavloppen och då kan man uppmuntra att så många kommuner som möjligt ansluter sig till ett så pass bra reningsverk som vi har i Lotsbroverket. Därför tycker jag om skrivningen i finansutskottets betänkande att ”Utskottet konstaterar att frågan om en samordning av avloppsnätet i landskapet är en stor och viktig fråga av infrastrukturell karaktär. Projektet, som syftar till en bättre vattenmiljö för hela landskapet, är således enligt utskottets mening närmast att jämföra med projekt för el, telefon och vattenförsörjning, såsom exempelvis projekt inom ramen för Ålands Vatten Ab. Enligt utskottets mening bör därför utfallet av Lotsbroverksprojektet utvärderas bl.a. genom en undersökning där bruksavgifterna i de olika kommunerna jämförs. Vid jämförelsen bör beaktas graden av subventionering av stamnätet samt respektive kommuns täckningsgrad av avloppsavgiften.” Det tycker jag är mycket bra. Det är helt enligt min linje eftersom jag i remissdebatten var uppe och sade följande: ”Visst är det synd att avloppspriserna blir dyrare om man bor ute i randkommunerna och vill ansluta sig till Lotsbroverket. Det rättvisa borde vara att ha samma enhetliga avloppskostnader.” Det jag var osäker på där var hur man skulle gå tillväga, men det tycker jag att finansutskottet har gjort ganska bra här, så jag vill tacka er för hjälpen. Jag blev genast lite klokare.

     

    Remissdebatten var den 19 april och sen säger folk att allting tar så lång tid inom politiken! För viktiga saker och för bra ändamål går det snabbt ibland och man hittar en oerhörd enighet och det är jag glad för.

     

    Fru talman!

    Det här var en bra skrivning av finansutskottet som jag nu hoppas att Ålands landskapsregering tar till sig och sedan verkligen tittar på kostnaderna så att kommunerna kan ha rimliga avloppsavgifter. I remissdebatten förstod jag att det är många kommuner som ligger på ett pris av 2-3 euro/kubik i avloppspris, men den här regeringen är för miljön och jag tror också att det kommer att bli ett bra gensvar därför att av utvärderingen av kostnaderna ser man att det blir mera en morot än piska, och jag ser att fler kommuner vill ansluta sig och att vi därför har bästa möjliga rening.

     

    Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

    Fru talman!

    Det har verkligen varit intressant och spännande att ta del av de reaktioner och vad som har skett i processen kring Struktur-07. För mig är det några frågor som har blivit verkligt aktuella och som jag tycker att man måste fundera vidare på och en av dem är: Vad är demokrati och hur skall den fungera? Kan politiker förändra och reformera ifall personalen är kritisk till de reformer som vi föreslår? Vad betyder de viljeyttringar som politikerna har? Redan i början av nittiotalet, som lantrådet nämnde tidigare, så startade diskussionen kring en reformering av gymnasialstadiet. Det är alltså ingen ny fråga; den har varit utredd i flera omgångar, så den analys om vad som är bra och dåligt med dagens system är alltså gjord i flera omgångar. Tidigare kommittéer har arbetat med det här och också den nuvarande kommittén har gjort en analys av det nuvarande systemet, dess fördelar och nackdelar. Och det gäller att göra precis det som ltl Mats Perämaa i sin reservation säger att vi inte gör: att ta tillvara det som är bra men förändra det som är nödvändigt att förändra för att kunna modernisera och förbättra.

     

    De rapporter och tidigare arbeten som ligger till grund för det här arbetet är Utbildning 2000, som kom 2003, där man föreslår att gymnasialstadiet blir en resultatenhet Ålands gymnasieskola. Efter den i mars 2001 kom Ingmar och Ingrid Mattsson, Mattsson-rapporten, och de föreslog att det skall skapas en övergripande samordning för utbildning på gymnasialstadienivå under ledning av en gymnasiechef, en gemensam ledning är nödvändig då det gäller utbud av utbildningar, utvecklingsinsatser och för utnyttjande av resurser.

     

    Så 2003 kom rektorsgruppen in med ett PM till landskapsregeringen som hette Utbildning i framtiden. Där föreslog man en grundläggande förändring av strukturen för att öka flexibiliteten också nyttjandegraden i utbildningssystemet och därigenom uppnå vissa inbesparingar. Efter det tillsatte den liberala utbildningsansvariga ministern Lars Selander en kommitté som i januari 2005 överlämnade sin lägesrapport; man var inte klar med sitt arbete, men man hade fattat det beslutet att nuvarande sju skolor sammanslås till en resultatenhet för att möjliggöra samarbete mellan utbildningarna. Dessutom har den nuvarande kommittén också gjort en Swot-analys, alltså styrkor, hot, svagheter och möjligheter av nuvarande situation som en grund för vidare arbete.

     

    Utredning har alltså följt efter utredning, kommitté har följt på kommitté: när skall vi verkställa och hur många utredningar skall man behöva i en sådan här fråga? Jag upplever att man har redan väntat i 15 år. Det är verkligen hög tid att gå igång med de förändringar som behövs.

     

    Dessutom har lagtinget den 1 januari 2005 antagit ett handlingsprogram och i det står det att detta är målet inför landskapsregeringens arbete. Därför har jag som ansvarig minister för detta område tillsatt en kommitté med en representant för varje regeringsparti för att genomföra och utreda uppdraget ytterligare.

     

    Demokrati har också varit att ha en öppen process, att kommunicera via en hemsida, att höra expertis, sakkunniga, rektorer, skolhälsovårdare, fackföreningar, vuxenutbildningen, göra studiebesök osv. plus att mellanrapporten har varit på remiss. Sakkunskapen har verkligen inte fått stå vid sidan i den här processen. Demokratiskt förfarande är som jag ser att delge information, att vara öppen för att lyssna, att aktivt uppmana andra att delta och att sedan verkligen beakta de synpunkter som kommer fram så att det inte bara blir en skendemokratisk process. Jag tycker också att det är en skillnad mellan att delta och att styra en utveckling. Det är två olika saker. Där tycker jag att det är viktigt att landskapsregeringen som huvudman för all utbildning på gymnasialstadiet skall ta ansvar också för helheten och utveckla helheten. Jag ser det som mitt tillskrivna demokratiska ansvar att göra det här och göra de förändringar som jag anser att är nödvändiga för framtiden. Det är vår uppgift som folkvalda politiker att fatta beslut och driva fram reform och modernisering. Lärarna är en ofantlig resurs och har en betydande sakkunskap när det gäller det pedagogiska arbetet, det skulle jag aldrig någonsin på något sätt vilja ringakta, men det är inte deras uppgift att ta ansvar för helheten. Det ansvaret har vi som sitter i lagting och landskapsregering.

     

    Det är också många andra politiska reformer som pågår just nu, inte bara utbildningen. Vi jobbar med reform inom äldreomsorgen, vi jobbar med att samordna miljömyndigheten, ser över fastighetsförvaltningen och vi ser över hela förvaltningens struktur och form, och det är också sådant som vi förväntas göra som landskapsregering.

     

    Det är alltså väldigt viktigt när man nu går vidare i den här processen att då är det i nästa skede, verkställighetsskedet, projektledarens uppgift att involvera skolorna i detaljerna om hur det här skall förverkligas i praktiken, och det är ett jättestort arbete och det kommer att kräva en viss tid.

     

    En annan fråga som jag tycker är intressant är när man säger om tidtabellen att det går för snabbt. Om man tittar på ÅHS-reformen och kanske framför allt framväxandet av högskolan och man tar de processerna som exempel på hur det inte skall göras, så skulle jag vilja säga att det var just tidsperspektivet där som var en felbedömning därför att högskolan hade en lång utdragen försöksperiod med otydliga målsättningar om vad det skulle bli. Jag tycker alltså att det är mycket viktigt att ta det som gick fel i processerna och vända det till någonting positivt i det vi försöker göra nu och då handlar det framför allt om takten och rytmen samt tydligheten i reformen.

     

    När kommittén har besökt andra som har genomgått samma process, t.ex. Salpaus i Lahtis, Optima i Österbotten och svenska yrkesinstitutet Practicum i Helsingfors, yrkeshögskolan Sydväst i Åboland, så har man uppmanat till en taktfast rytm, att gå steg för steg och att inte förlora målet ur sikte.

     

    Sedan nittiotalets början har man alltså sett behovet av reformen därför att den är nödvändig om man skall kunna optimera resurserna, att använda personal och medel på bästa sätt och ge de studerande den optimala utbildningen. Den nuvarande strukturen har inte gynnat samarbete och samverkan, tvärtom.

     

    Det var några reflektioner kring det som har framkommit i dagens diskussion och jag är full av förtroende om att det här är på rätt väg och att det är så här vi skall gå framåt i den här processen.

     

    Ltl Anne-Helena Sjöblom: Avstår.

     

    TALMANNEN: Ärendet bordläggs till plenum den 5 juni.

     

     

    Meddelas att ärendena nr 4-9 på dagens föredragningslista avförs och upptas till behandling vid plenum i morgon den 1 juni:

     

     

    Föredras för enda behandling ärende nr 4:

     

    Kulturutskottets betänkande nr 4/2005-2006 om elevvård i landskapets gymnasialstadieskolor. (HM 65/2004-2005).

     

     

    Föredras för enda behandling ärende nr 5:

     

    Kulturutskottets betänkande nr 5/2005-2006 om obligatoriska skolmåltider i läroplanen. (HM  34/2004-2005).

     

     

    Föredras för enda behandling ärende nr 6:

     

    Kulturutskottets betänkande nr 6/2005-2006 om skolinternat. (HM 52/2004-2005).

     

     

    Föredras för enda behandling ärende nr 7:

     

    Kulturutskottets betänkande nr 7/2005-2006 om säkra elevtransporter. (HM 45/2004-2005).

     

     

    Föredras för enda behandling ärende nr 8:

     

    Kulturutskottets betänkande nr 8/2005-2006 om utbildning av chaufförer som sköter elevtransporter. (HM 63/2004-2005).

     

    Föredras för enda behandling ärende nr 9:

     

    Kulturutskottets betänkande nr 9/2005-2006 om valmöjligheter inom grundskolan. (HM 7/2004-2005).

     

     

    Föredras för remiss efter bordläggning ärende nr 10:

     

    Ltl Åke Mattssons m.fl. hemställningsmotion angående säkerheten vid domstolar i landskapet Åland. (HM nr 57/2005-2006). (Bordlagd 26.4.2006).

     

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion.

     

    Ltl Åke Mattsson:

    Fru talman!

    Hemställningsmotionen gäller säkerheten vid domstolar i landskapet Åland. Grunden för en demokratisk rättsstat är ett fungerande rättsväsende med oberoende och kompetenta domstolar. Enligt nuvarande självstyrelselag har riket behörighet i den här frågan, när det gäller rättsskipningen på Åland är därmed är domstolarna under riksmyndigheternas förvaltning. Redan i mitten av nittiotalet konstaterades att de åländska domstolarna var oändamålsenliga och att man inte beaktat säkerhetsfrågorna då de byggdes. Problemet togs då på mycket stort allvar och långt pågående planer på en ny domstolsbyggnad togs fram. På grund av politisk oenighet om finansieringen genomfördes sedan inte nybygget, men de tidigare säkerhetsproblemen kvarstår och det är faktiskt så att helt nya hotbilder också dykt upp under tiden. Utan att göra någon som helst hotbildsbedömning kan man säga att det finns stora brister i säkerheten beträffande alla berörda vid domstolarna, jag pratar om dem som arbetar där eller i närheten av dem, parter vid förhandlingarna, vittnen och besökare.  Hotbildsbedömningarna är någonting som man borde ta och se: vad finns det för hotbilder och vad kan man göra åt dem och sedan vidta lämpliga åtgärder. Det kan vara alltifrån att man har ordningsvakter, som finns med vid förhandlingarna till att särskilda säkerhetskontroller genomförs vid domstolsförhandlingarna. Det är också lämpligt att man vid domstolarna har en säkerhetsperson, en kontaktperson, som man kan veta att man kan vända sig till i de fall att man känner sig hotad eller osäker. Det bör finnas åtminstone kontinuerlig uppsikt över en domstol, vad som händer och sker där, det är någonting som man kan vidta redan i dag, att kansliet har en viss övervakning av entrén där domstolsförhandlingarna ligger och att man har vakter som kommer och går lite nu och då, så att man inte kan vara säker på att det är ostört där. Vi har exempel på att man t.o.m. har tagit personer från Österbotten, i princip torpeder som kommer och sitter utanför domstolsförhandlingarna och iakttar och sätter press på vittnena så att de tar tillbaka berättelserna. Enligt alla jurister som kommer och jobbar här är de väldigt förvånade över att det finns knappast någonstans som man tar tillbaka sina berättelser så många gånger som man gör just här på Åland.

    Domstolarnas personal bör undervisas och informeras, även domarna t.o.m. om hur man hanterar personer som kan bli våldsamma, hur man undviker att personer blir våldsamma.

     

    Det här är som sagt en behörighet som egentligen inte tillhör Ålands lagting, men även Ålands befolkning har rätt att kräva en modern och effektiv domstol med bra lokaler och hög kvalitet där integritet och säkerhet beaktas.

     

    Med anledning av detta föreslår vi i motionen att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att landskapsregeringen inleder förhandlingar med justitieministeriet om att påtala problemen med säkerheten vid domstolarna och att landskapet Åland får bättre lokaler i fortsättningen.

    TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

     

     

    Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

     

    Ltl Danne Sundmans enkla fråga om policy för att gynna förnyelsebara energikällor. (EF 15/2005-2006).

     

    Svar på frågan skall avges inom tio dagar efter det landskapsregeringen mottagit frågan. Kan frågan inte besvaras skall landskapsregeringen meddela lagtinget om detta och om orsaken till att svar inte ges.

     

    Lagtingets nästa plenum är i morgon torsdag den 1 juni kl. 9.30. Plenum är avslutat.

    (Plenum avslutades kl.17.22).