Föredras

  • Utdrag ur protokollet

    Enkel fråga ska läsas upp av frågeställaren och därefter ger lantrådet eller därtill utsedd minister svar på frågan. Frågeställaren får efter det hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Annan diskussion är inte tillåten.

    För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

    Ltl Danne Sundman

    Tack, herr talman! Enligt avtal med både Sveriges Television och TV4 har ålänningarna viss tillgång till svensk TV. Ett allt vanligare sätt att se på TV är att nyttja de s.k. PLAY-funktionerna på Internet oberoende av tidpunkt. Det är dock problem att få tillgång till alla program eftersom vissa är begränsade till svenskt territorium, en begränsning som inte ska innefatta Åland utan ålänningarna ska ha tillgång till denna funktion för alla program.

    Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Vad avser landskapsregeringen göra för att lösa problematiken avseende ålänningars möjlighet att se svensk TV via de s.k. PLAY-funktionerna?

    Vicelantrådet Britt Lundberg

    Tack, herr talman! I början av året lade vi upp de huvudsakliga stolparna för vårt mediapolitiska program som vi ska arbeta med under det här året. I diskussionerna fördes bl.a. hur TV-sändningar, utbud och omfattning har förändrats. Det finns en hel del både fördjupning och reprisering som man kan se via Internet på respektive TV-kanalers hemsidor. När det gäller reprisering så har också det förändrats, åtminstone på det sättet som jag erfar. Många program har nu börjat repriseras på ganska obekväma tider, det kan vara mitt i nätterna, tidigt på morgnarna och tidigt på eftermiddagarna. Jag tror att en av orsakerna är att man har den möjligheten om man är i Sverige att se repriser via den s.k. PLAY-funktionen när man vill.

    Detta diskuterade vi också under uppgörandet av det mediapolitiska programmet och konstaterade att frågan behöver diskuteras vidare eftersom vi ser att ålänningarna inte har samma möjlighet som svenskar när det gäller att få tillgång till hela utbudet, om man räknar SVT PLAY som reprisering, vilket jag tycker att man bör göra.

    I mars var Sveriges statsminister på besök. Jag förde då inledande diskussioner med en statssekreterare som var med vid besöket. Jag informerade honom att jag ville politiskt diskutera den här frågan vidare. Vi gjorde upp i kalendrarna och beslöt att vi skulle träffas på nytt i maj.

    I slutet av april hade vi kontakt för att konkretisera frågeställningarna lite mera. I slutet av april träffade jag också den svenska kulturministern Lena Adelsohn-Liljeroth och gav henne en första briefing i den här frågan.

    Jag tror att det är bra att vi så nära i historisk tid har fört diskussionerna kring antagningen av åländska studerande till svenska högskolor. Jag märker, när jag vi för diskussionerna med representanter för den svenska regeringen, att kunskapen om relationerna mellan Sverige och Åland och förhållandena på Åland finns i väldigt färskt minne.

    Vid mötet i början av maj konstaterade man från den svenska regeringen; ”No, is no answer” i det här läget. Man var beredd att undersöka den här frågan vidare och se vilka möjligheter det finns för ålänningar att också kunna använda sig av SVT PLAY-funktionen. Vi fördelade arbetet mellan oss som var närvarande vid mötet och kom överens om att ta en ny kontakt innan semestrarna.

    Nu pågår ett förberedande arbete på den svenska sidan. Vi för här också parallellt diskussioner med SVT och den svenska regeringen kring en annan fråga. Det gäller tillgången till utbildningsradions utbud, som också är en viktig fråga.

    Så sent som idag har vi informerat den svenska riksdagens kulturutskott om den här frågan. Vi var också där noga med att presentera logiken kring varför det skulle vara naturligt att också Åland skulle ingå i de här diskussionerna. Vi framförde också att det skulle vara naturligt att se SVT PLAY som en del av det utbud som finns idag i det avtal som en gång i tiderna tecknades, inledningsvis år 1965 och sedan har det förnyats.

    Landskapsregeringen gör allt vad vi förmår för att finna vägar för att få SVT att inkludera Åland i det här samarbetet, så att vi också ska kunna tillgodogöra oss SVT PLAY i framtiden. Tack.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Problemet är mycket mer omfattade än PLAY-funktionerna. Det är mycket mera omfattande än SVT:s utbud. Det omedelbara kring problemet är ju TV4:s PLAY-funktion och kringkanaler som ålänningarna inte kan se idag. Utöver det tillkommer de andra svenska TV-kanalerna som ålänningarna överhuvudtaget inte får se och deras PLAY-funktioner t.ex. TV6, som är en populär kanal. Det här gör att ålänningarna tvingas till mer eller mindre kriminella lösningar för att se svensk TV. Det är idag hundratals hushåll som måste vara mer eller mindre olagliga, etter värre än på Anton Kalmers tid för att få se TV. Den här problematiken är rätt så stor. Det var lättare förr när man bara kunde sakna två kanaler eller till och med bara en kanal i början. Nu saknas det många fler TV-kanaler.

    Det är för mig lite märkligt varför inte oppositionen har fått komma med i den här referensgruppen för det mediapolitiska programmet. Det torde vara en sådan övergripande frågeställning där oppositionens sakkunskap kunde ha bidragit och kan bidra till ett bättre resultat. Det är inte bara i obunden samling som det finns expertkunskap i de här ämnena. Den kunskapen finns i alla oppositionspartier vill jag påstå.

    Min fråga blir: Varför har man inte tagit med oppositionen i den här referensgruppen för det mediapolitiska programmet? Gruppen ska ju lista alla de här problemen och lösningarna, enligt vad jag har förstått.

    Vicelantrådet Britt Lundberg

    Herr talman! Jag håller med om att det finns många delar som man önskar att man skulle ha inför framtiden. Klara lösningar på hur man skulle kunna trygga att ålänningarna för all framtid skulle ha tillgång till allt vad som via TV kommer att börjar sändas via Internet.

    Min strategi och landskapsregeringens strategi när det gäller den här frågan är, om vi relaterar till det gamla ordspråket; ”den som skriker efter mycket misstar ofta hela stycket”. Jag tycker att det är klokt att vi börjar med att titta på det som konkret idag är ett bekymmer. Det är att vi inte har möjlighet inom det här avtalet, att på samma sätt som vi tycker att är logiskt, att kunna reprisera de TV-program som finns på SVT PLAY och också på TV4. TV4 ingår också i det här avtalet, men vi har börjat med SVT PLAY-funktionen. Sedan kommer vi att behöva föra fortsatta diskussioner kring framtidens TV via Internet och avtalens utveckling osv. Jag tror att man måste vara strategisk och man måste också fundera på var man har möjlighet till framgång i bitar. Kommer man med för stora önskningar och ”munsbitar” så finns det nog en risk att det blir stopp, istället för att vi tillsammans ska försöka hitta lösningar för det här.

    När det gäller varför oppositionen inte är med i referensgruppen för det mediapolitiska programmet så är det alltid lika svårt att dra gränsen var oppositionen ska vara med och var oppositionen inte ska vara med. Vi har varit med många gånger under årens lopp där man ifrån oppositionens sida tycker att; ”ska ni inte göra något själva? Ska vi alltid vara med och presentera och göra allt arbete åt er?” Jag tycker att det är helt naturligt att regeringen ska göra det inledande arbetet i alla fall. Innan processen är klar ska den ju också diskuteras i lagtinget, så finns det säkert flera vägar att gå för att förankra på vägen.

    Vi har diskuterat i landskapsregeringen att det finns ett regeringsansvar i att ta fram ett mediapolitiskt program och bereda det. Vi har ju parlamentarism och vi arbetar utgående från det.

    Ltl Danne Sundman

    Herr talman! Jag tänkte nog bara erbjuda lite hjälp. Senast centern och liberalerna regerade tillsammans så gjorde man också ett försök till ett sådant här program men det gick inte så bra. Nu lär det väl inte gå just något bättre. Vi ska väl alltid hoppas att regeringen är framgångsrik. Men eftersom man från oppositionen sitter med i Ålands TV och radios förvaltningsråd så skulle det väl vara naturligt att man också sitter med när sådana här frågor bereds, eftersom det här är ett väldigt brett och långsiktig politikområde som egentligen ska ha väldigt politiskt breda förankringar. Jag finner det märkligt att man inte har frågat efter oppositionens intresse att vara med i referensgruppen.

    När det gäller den här problematiken så blir den ju inte bättre dag för dag så länge den lämnas därhän. Den traditionella TV-problematiken är ju redan idag jättestor för den vanliga ålänningen som vill ha full tillgång till svensk TV. Nu accelererar utvecklingen ytterligare när Internetproblemen kommer med. Visst kan man ta steg för steg, men man ska nog vara beredd på att ta en ganska stor bit, hela SVT och TV4. Sedan bör man hastigt gå vidare till kringkanalernas Internetutsändningar. Problemet är att man fortfarande inte på Åland kan se kanalerna den vanliga vägen heller. Om Anton Kalmer skulle ha levt idag så skulle han inte ha varit nöjd med hur det har utvecklats efter att han banbrytande började sända ut svensk TV på Åland. Det är min absoluta uppfattning.

    Vicelantrådet Britt Lundberg

    Tack, herr talman! Vi är väl inte annat än överens. Jag sade inledningsvis här att det finns väldigt många frågor som för framtidens TV-tittande kommer att behöva få sin lösning. Det här är en av de frågor som jag upplever som relativ akut och som borde få en lösning. Sedan har vi också utbildningsradion som jag också tycker att är en väldigt viktig fråga när det gäller vårt åländska skolsystem. Det finns en problematik kring ålänningarnas möjlighet att tillgodogöra sig hela det svenska TV-utbudet. Det är också en viktig fråga som behöver få sin lösning. Vi kan inte i landskapsregeringen göra allting på en gång. Vi kan inte heller lägga upp en strategi där alla frågor ska lösas av regeringen på samma gång. Det tror jag helt enkelt inte är klokt. Vi behöver ta frågorna i strategiskt goda ”munsbitar” så att det blir hanterligt och att man ser att det finns en möjlighet att nå en framgång i frågorna.

    Talmannen

    Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.