Remissdebatt

Plenum börjar. 1

Bordläggning. 1

1   Fysisk aktivitet och hälsa på skolschemat samt hälsofrämjande aktiviteter i skolan

Kulturutskottets betänkande (KU 1/2010-2011)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 2/2007-2008)

Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 16/2009-2010)

Bordläggning. 1

2   Införandet av resultatlön för lärare

Kulturutskottets betänkande (KU 2/2010-2011)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 8/2007-2008)

Bordläggning. 1

3   Social och emotionell kompetens som skolämne

Kulturutskottets betänkande (KU 3/2010-2011)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 10/2009-2010)

Enda behandling efter bordläggning. 2

4   Landskapsregeringens ungdomspolitik

Landskapsregeringens meddelande (M 1/2010-2011)

Remiss. 24

5   Tredje tilläggsbudget för år 2010

Landskapsregeringens framställning (FR 10/2010-2011)

Plenum slutar. 36

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter är närvarande.

Innan vi går till ärendena vill jag hälsa alla på läktaren hjärtligt välkomna! Hoppas att vi får en intressant eftermiddag tillsammans och en givande diskussion.

Bordläggning

1      Fysisk aktivitet och hälsa på skolschemat samt hälsofrämjande aktiviteter i skolan

Kulturutskottets betänkande (KU 1/2010-2011)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 2/2007-2008)

Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 16/2009-2010)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 19. 1.2011. Godkänt.

Bordläggning

2      Införandet av resultatlön för lärare

Kulturutskottets betänkande (KU 2/2010-2011)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 8/2007-2008)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 19.1.2011. Godkänt.

Bordläggning

3      Social och emotionell kompetens som skolämne

Kulturutskottets betänkande (KU 3/2010-2011)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 10/2009-2010)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 19.1.2011. Godkänt.

Enda behandling efter bordläggning

4      Landskapsregeringens ungdomspolitik

Landskapsregeringens meddelande (M 1/2010-2011)

Ärendet bordlades den 8.12.2011 då lagtinget beslöt att meddelandet inte ska remitteras till något utskott.

Vi börjar med en diskussion här i plenum där en representant för varje lagtingsgrupp presenterar sin partigrupps syn på ungdomspolitiken. Lagtingsledamöterna har rätt att ge varsin kort replik på de här gruppanförandena. Grupperna talar i storleksordning.

Ca kl.14.00 avbryter vi plenum. Då tar vi en kaffepaus och när klockan ringer samlas vi på nytt här i plenisalen. Då är våra gäster på läktarna välkomna att ta plats här nere i plenisalen så långt stolarna räcker.

Ltl Ulla-Britt Dahl

Herr talman! Traditionellt sett har ungdomsverksamheten varit kopplad till kultur- och fritidssektorn. Syftet med meddelandet är att tydliggöra och sammanfatta landskapsregeringens aktuella åtgärder och ambitioner på ungdomsområdet.

Det beskriver dels åtgärder för unga som redan pågår och dels anger riktlinjerna för fortsatt ungdomspolitiskt arbete.

Landskapsregeringen vill ge ungdomar möjligheter till påverkan och delaktighet och anser att ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas till vara som en samhällsresurs. Vi måste komma ihåg att ungdomar är inte endast framtiden utan de är en resurs här och nu.

Ungdomsverksamheten berör många politikområden vilket förutsätter att hela landskapsförvaltningen ska involveras för att förverkliga ungdomspolitiken.

Förutsättningen för att förverkliga ungdomspolitiska programmet är att det finns kännedom om programmet och förståelse på politisk nivå, inom förvaltningen, kommuner och hos unga.

Landskapsregeringen kommer därför att lägga särskild vikt vid implementeringen av programmet inom landskapsförvaltningens avdelningar.

Det är av största vikt att unga involveras i arbetet och att ta in kunskap även från medarbetare som ska genomföra programmets åtgärder.

Även ekonomiska och personella resurser krävs för ett förverkligande av programmet. Ungdomskonsulenten har ett särskilt ansvar att bevaka och samordna landskapsregeringens arbete inom området.

Värdet av utbildning lyfts fram och tydliggörs fortsättningsvis i landskapets planer och styrdokument. De studerande ska ges möjlighet att bli aktiva och ansvarskännande samhällsmedlemmar som stimuleras till företagsamhet.

Skolan har ett ansvar för alla barn och ungdomar, även barn i behov av särskilt stöd ska ges lika möjligheter.

De ungas vilja att bli företagare ska tillvaratas. Unga innovatörer ges inspiration genom vuxna förebilder, lotsning, tävlingar och stöttning i särskilda projekt. I samarbete med Ålands Näringsliv och ÅTC och andra aktörer inom handeln satsas på entreprenörskap.

För att målet ska uppnås krävs att avgångsklasserna har en hög kompetensnivå. Det är också viktigt att unga motiveras att slutföra sina utbildningar och undviker ett sabbatsår.

En viktig del är landskapsregeringens satsning på validering. Validering skall ge individen en större möjlighet att använda olika former av kunskap som referens. De kunskaper som valideras kan vara förvärvade på olika sätt, det kan vara arbetserfarenheter, kurser och utbildningar.

De åländska barnens och ungdomarnas hälsa och välbefinnande är en högt prioriterad fråga.

En samordning av studerandehälsan i gymnasieskolorna och Högskolan på Åland genomförs, kanske rentav är genomförd redan, och mottagningarna för skolhälsovårdare, skolläkare, skolpsykologer och skolkuratorer flyttar in i ett gemensamt elevvårdshus.

Landskapsregeringen vill ge ungdomar oberoende av kön möjligheter till påverkan och delaktighet och anser att ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande tas tillvara.

Genom att fokusera på ungdomar som en resurs och ge dem möjlighet till aktivt deltagande i beslutsprocesser i skola, föreningsliv och som bollplank i kommunalt beslutsfattande, på så vis motiveras t.ex. ungas deltagande i val.

Ålands ungdomsråd tillsätts för att bli ett inflytandeforum för unga. Ungdomsrådet ska i fortsättningen stöttas av tjänstemannaresurs, ungdomskonsulenten och egna budgetmedel.

Grundidén med ungdomsrådet är att vara en mötesplats för unga som vill engagera sig i samhällsfrågor utan krav på att tillhöra ett politiskt parti. Ungdomsrådet kan bestå av 8-10 ungdomar och kan ha som uppgift att arrangera träffar och liknande. Ungdomsrådet kan vara landskapsregeringens remissinstans i ärenden som berör ungdomar.

Genom studeranderåd ska de studerandes förslag och idéer tas till vara i skolan och möjliggöra ett jämställt och jämlikt demokratiskt deltagande och kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i skolans arbete.

För att kunna möta ungdomar och tillmötesgå deras behov av egna arenor kommer landskapsregeringen att initiera olika former av samarbeten som tex. ung.ax ett samarbete mellan olika föreningar och Mariehamns stad.

Sociala medier öppnar möjligheter att vidga sin omvärldssyn, skapa nätverk och påverkansgrupper.

I alla skolor bör medieutbildning där etik och moral rättigheter och skyldigheter på nätet tas upp där har också föräldrar en viktig roll.

Landskapsregeringen möjliggör erfarenhetsutbyte för personer engagerade i ungdomsverksamhet i form av seminarier och föreläsningar på Åland och i närliggande regioner.

Utbildning och kompetensutveckling gällande metoder för hur unga görs delaktiga erbjuds åt aktiva i ungdomsrådet och förvaltningspersonal. Tack, herr talman!

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det mesta kan man väl hålla med om i det som ltl Dahl förde fram. Jag tycker ändå man talar i ganska allmänna och generella ordalag. Kunde ltl Dahl konkretisera en eller två åtgärder som skulle bidra till att öka att de unga mera kunde påverka samhällsutvecklingen samt hur det skulle finansieras och organiseras?

Det finns ju redan stadgat om ungdomsrådet, men det har inte den här regeringen orkat tillsätta, så det är inte någon nyhet. Det skulle vara intressant om ltl Dahl hade någonting nytt att anföra.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag vet egentligen inte vad ltl Sundback menar med nytt? Ett ungdomspolitiskt program ska ändra basera sig på olika verksamheter som kan finnas inom olika organisationer bland ungdomar.

Inom föreningar ges landskapsmedel för att ungdomarna ska kunna delta i beredningsarbete, både i ungdomsföreningar och i idrottsföreningar. Det är inte särskilt nytt men det är någonting som man i alla händelser kan påverka.

Ålands ungdomsråd är ingenting nytt. Det är ändå en nystartat att tillsätta ett nytt ungdomsråd. Då skulle man kanske inte lämna det här rådet att jobba med de här sakerna allena, som man tydligen har gjort när det gäller tidigare ungdomspolitiskt program. Man räknade med att ungdomarna ensamma skulle förverkliga det här. Jag tror inte att vi ska utgå ifrån det. Man måste också ha hjälp av personal i förvaltningen, av ungdomskonsulenten och av politikerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag noterade att ltl Ulla-Britt Dahl pratade om att det är viktigt att man involverar ungdomarna i det ungdomspolitiska programmet, vilket jag är den första att hålla med om.

Tittar man på det här programmet så är det ett program som landskapsregeringen har utarbetat med ett parlamentariskt stöd i ryggen. Man lägger fram det här programmet för lagtinget för debatt. Efter det, om jag förstod ltl Dahl rätt, ska ungdomarna involveras. Jag tycker att det är helt fel väg att gå. Man borde ha ungdomarna med i ett tidigare skede när man utarbetar de här riktlinjerna, istället för att de nu ska behöva sitta på läktaren och lyssna.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! I bilagan i ungdomspolitiska programmet finns ett förslag som är utarbetat av ungdomar tillsammans med ungdomskonsulenten. Det har förekommit flera seminarier, där vissa lagtingsledamöter har varit kallade, och där har ungdomar varit med och lagt fram saker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag har också en fråga om processen kring det här. Det var en kommitté som togs fram det här programmet. Sedan tog det hela 623 dagar innan programmet kom till lagtinget för diskussion. Jag är också oroad över att ungdomarna inte har fått vara delaktiga. De ungdomar som vi har på läktaren idag har knappast hört om det här dokumentet tidigare. Nu serveras en färdig produkt och det tror jag inte uppskattas ifrån ungdomarnas sida.

Sedan undrar jag också om ltl Ulla-Britt Dahl har någon åsikt om upplägget och framförallt om språket i det här programmet? Det är till och med svårt för oss som är vana att läsa sådan här byråkratisk text. ”Svåra ord besvärar mig”, brukar Nalle Puh, säga. Besvärar det inte också Ulla-Britt Dahl att ett sådant här viktigt dokument inte har ett lättare upplägg och språk?

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Som jag svarade i en tidigare replik så har det förekommit seminarium. Efter kommitténs förslag till arbete vet jag att ungdomskonsulenten har hållit flera seminarier. Nog har ungdomar fått möjlighet att påverka, om man sedan har tagit den möjligheten vet jag inte. Kanske inte alla här har tagit den möjligheten eller om budskapet inte har gått fram, det vågar inte jag säga.

När det gäller språket så har jag hört från vissa håll att det kanske kan vara lite svårläst. Men så är det med allt vårt språk här i lagtinget, tycker jag. Det här är inget undantag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Man säger att ungdomar varit med i det här arbetet. Man gör då en definition att unga är människor mellan 13 och 25 år. De människor som har suttit i den här kommittén är helt klart över denna ålderskategori. Många är snarare i 40-årsåldern. Därför kan man ifrågasätta ungdomarnas legitimitet i det här arbetet.

Ungdomsrådet har funnits förr. Det fungerade inte såsom man önskade. Jag skulle vilja fråga ltl Dahl på vilket sätt anser regeringen att det nya ungdomsrådet ska fungera så att det fungerar bättre än tidigare?

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Jag tror att om man gör det här programmet känt, får det bra implementerat i förvaltningen och det får stöd av ungdomskonsulenten och politikerna så kommer de unga att se till att det blir implementerat och att det kommer att fungera. Jag är nästan övertygad om det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Jag som tillhör den ungdomliga den delen i centergruppen har fått äran att hålla det här anförandet. På grund av den korta tid som ges så kommer jag att upprätthålla mig vid två specifika områden. Det är utbildning utanför Åland och arbete för ungdomar.

Det allra viktigaste för den åländska ungdomen är att de får tillgång till ett brett svenskspråkigt utbildningsutbud samt att de får tillgång till arbete. Därför måste vi möjliggöra för våra ungdomar att studera i Sverige. Det har hittills gjorts med framgång och här måste vi hela tiden se till att resurser ges så att det kan fortsätta.

Viktig är att landskapsregeringen hela tiden håller kontakt med den svenska regeringen för att hålla sig ajour med eventuella förslag till lagändringar som kan försvåra att få utbildningsplatser i Sverige.

Här vill jag samtidigt ge beröm åt Ålands utbildningsminister Britt Lundberg som aktivt och idogt har arbetat för denna viktiga och goda sak.

Herr talman! För att ingen ska missförstå mej så är jag också positiv till att de ungdomar som så vill också utbildar sig i Finland. Men här blir det allt svårare att få tag i en helt svenskspråkig utbildning. Det kan ofta finnas svenskspråkig utbildning men då kan mycket av litteraturen vara på finska.  Därför är det allt svårare för den åländska ungdomen att utbilda sig i Finland. Vår erfarenhet är att 80 procent utbildar sig i Sverige och 20 procent utbildar sig i Finland. Ungdomarna har alltid rätt, det bevisar också det här. 

Herr talman! Vi politiker säger ofta inför ett val att vi prioriterar vård, skola och omsorg och då menar vi främst den ekonomiska delen. Därför måste vi också visa det i detta fall genom att se till att studiestödet och bostadsstödets storlek inte gör ett hinder för studierna.

Trots det ansträngda läget för landskapets budget får vi inte minska på vare sig studiestöd eller bostadsstöd. En ökning av budgetsumman måste vara befogad då allt fler väljer att studera, speciellt nu då det är svårt att få tag i arbete.

För dessa som studerar i Sverige måste vi också försöka få ett system med att valutasäkra studiestöden. De som väljer att studera i Sverige har fått allt mindre i plånboken. För en tid sedan fick man 11,50 kronor för en euro. Idag ligger den ner på 8,80. Studiestödet och bostadsstödet har för de ålänningar som studerar i Sverige sjunkit med 25 procent. Prognosen är att kronan ska ner till 8 kronor för en euro. Då har stödet sjunkit med 30 procent.  Här måste vi hitta ett system så att man får lika mycket kronor oberoende av växelkursen. Det här är av yttersta vikt, speciellt när de allra flesta väljer att studera i Sverige.

Herr talman! Jag kommer sedan in på arbetslösheten som idag för våra ungdomar ligger på ca 8 procent, vilket kan betraktas vara en ganska låg siffra, men för dem som det berör är det alldeles för högt.

För nyutbildade kan det ofta vara svårt att få ett arbete då det ofta krävs arbetslivserfarenhet. Det kan vara svårt och blir moment 22. Får man inget jobb så får man heller inte någon arbetslivserfarenhet och det är svårt att få jobb om man inte har arbetslivserfarenhet. Här har näringslivet, kommunerna och landskapet ett mycket stort ansvar att slussa in de nyutbildade in i arbetslivet.

Jag vet att förra näringsministern Jan-Erik Mattsson hade kontakt med näringslivet och försökte påverka dem att ta sig an ungdomarna. Det lyckades ganska bra. Nuvarande näringsminister Torbjörn Eliasson har tillsammans med AMS gjort ett bra arbete för att bringa ned ungdomsarbetslösheten.

Mitt förslag för att bringa ner arbetslösheten är att vi i budgeten 2012 tar upp ett treårigt anslag om 500 000 euro per år för att landskapet skulle anställa nyutexaminerade elever i landskapsförvaltningen. Det här skulle ge cirka 25 nya arbetsplatser. Sedan kan vi med gott mod även påverka kommunerna och näringslivet att göra motsvarande.

Det här, herr talman, skulle medföra att vi halverar ungdomsarbetslösheten inom ett par år. Tack, herr talman!

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Att landskapet ska anställa ungdomarna som kommer ut ur skolorna liknar ju att återupprätta Sovjetunionen. Det tror inte jag på. Jag tror på att de ska få riktiga jobb av egen kraft på en arbetsmarknad som mår bra och behöver den här resursen till det åländska samhället.

En sak som är svår när man studerar i Sverige är att man blir av med sin åländska hembygdsrätt. Man blir av med ”ålänningskapet” om man studerar för länge. Obunden samling var först med att föra upp frågan om att undvika att inte bli av med hembygdsrätten. En kommitté sade i april 2009 att det skulle genomföras. Det är fortfarande inte genomförts. Varför genomför man inte sådana konkreta saker? Det är jätteviktigt för ungdomarna som far till i Sverige och studerar så att de inte blir av med hembygdsrätten. Det är en viktig frågeställning.

När det gäller studiestödet så är lösningen enkel. Vi betalar studiestödet i svenska kronor så länge kronan finns kvar. Är Runar Karlsson med på det så är problemet löst här och nu.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Jag tackar för det stödet att vi ska valutasäkra stödet för dem som studerar i Sverige. Det är vi helt överens om.

Faktum är att det finns cirka 70 ungdomar som är arbetslösa idag på Åland. Vi måste hitta på mer eller mindre radikala förslag för att bringa ned detta. Ett förslag är att vi slussar in dem på arbetsmarknaden delvis via landskapet förvaltning och delvis via kommunerna. Jag vet redan idag att man Mariehamns stad har tagit ett stort ansvar genom att göra det jobbet. Det kan vi också bygga på. Vi kan också påverka näringslivet. Det är ett delat ansvar mellan näringslivet, landskapet och kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Den största andelen ungdomar inom utbildningen på gymnasialstadienivå är de som går i våra egna yrkesutbildande skolor. Dem talas det inte så mycket om. Har ltl Runar Karlsson glömt bort dem också? Det är mycket tal om dem som studerar i Sverige och det är en viktig grupp, med den allra viktigaste gruppen är de som utbildar sig på Åland. Det är de som stannar kvar här och jobbar upp vårt välstånd. Det skulle vara viktigt att höra några åsikter att underlätta för dem att komma in på arbetsmarknaden.

Jag tycker att centern och de partier som sprider den här uppfattningen att man inte kan studera på svenska i Finland måste ta reda på fakta.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det finns ju en anledning till varför 80 procent väljer att studera i Sverige mot i Finland. En anledning är språket. Jag har egna barn och egna erfarenheter av det här. Så är det ju förstås, men det vill säkert socialdemokraterna gärna bestrida.

Att jag inte nämnde de skolor som vi har på Åland var för att jag på fem minuter inte hinner ta hela spektrumet, därför riktade jag in mig. Jag har själv varit med i landskapsregeringen och där har vi jobbat för att alla som vill ska få möjlighet att studera för Åland och det har man lyckats väl med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Den del som intresserade mig av ltl Runar Karlssons anförande rörde studiestödet. En fråga som vi ifrån frisinnad samverkan har lyft upp tidigare gäller också studiestödet och det är ett problem som kanske är ännu större överlag än vad valutan är. Valutasidan har också sina bekymmer, den går däremot upp och ner så den varierar. Däremot problemet som vi har i dagsläget med att aktiva studeranden som klarar av sina studier men ändå väljer att jobba samtidigt, de bestraffas i dagsläget genom att de får lägre studiestöd. Vad vill Runar Karlsson och centern göra åt det?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag kan konstatera att de som exempelvis jobbar under sommartid drabbas inte. Man har möjlighet att tjäna 732 euro per månad utan att det inverkar på studiestödet. Det är den gränsen som man i så fall borde höja. Det är alltid en fråga om hur mycket man ska jobba och hur mycket man ska studera och när ska man minska studiestödet. Men det är möjligt att man borde titta på det. Det är möjligt att jobba och också få studiestöd idag. Man kan jobba hela sommaren utan att det inverkar på studiestödet och också jobba för 700 euro i månaden utan att det inverka på studiestödet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag skulle vilja ha två förtydliganden ifrån centergruppen genom Runar Karlsson. Vad har centern gjort för att ge de studerande från Sverige som återvänder till Åland för att anses behöriga när de söker arbeten som t.ex. studievägledare och socialarbetare? Idag anses de behöriga.

Sedan när det gäller studiestödsansökningarna så borde man också kunna göra ansökningarna på nätet. På vilket sätt har centern arbetat med det?

Jag tycker inte heller att landskapet ska anställa ungdomarna. Obundna har kommit med ett förslag som går ut på att företag som anställer arbetslös ungdom ska få stöd istället. Då får ungdomarna en möjlighet till riktiga arbeten som ger viktig erfarenhet.

Ltl Runar Karlsson, replik

Nog finns det också riktiga arbeten inom landskapsförvaltningen och inom kommunerna. Det är helt klart. Det finns också mycket kompetenskrävande uppgifter att göra här, som är mycket viktiga för att få jobbet gjort. Inte är det konstlat utan man gör också ett jobb. Mariehamn stad har gått in för detta framgångsrikt och bringat ned ungdomsarbetslösheten. Varför kan inte landskapet hjälpa till och göra det i sin förvaltning? Det är treparts ansvar; kommunerna, landskapet och näringslivet. Alla vill att ungdomarna ska ha jobb. Det måste ju vara mycket bättre än att man går arbetslös och löser arbetslöshetsunderstöd.

Sedan till de här första detaljfrågorna så tycker jag inte det är riktigt relevant att svara på sådant i talarstolen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Ltl Karlsson nämner nästan bara uteslutande studier i Sverige. Jag måste lite hålla med ltl Sundback här, det finns faktiskt möjligheter att studera på svenska också i Finland. Var man studerar är var och ens eget beslut. Jag tror att många väljer att studera även utanför Åland och Sverige. Idag har man ju hela Europa som man kan studera i. Det är mycket värdefullt för att lära sig mera språk. Jag tror att man i framtiden kommer att välja mera andra länder än just Sverige.

Ltl Runar Karlsson, replik

Vad jag kan läsa i mitt anförande så har jag inte påstått något annat heller. Jag har inte påstått att man inte ska kunna studera någon annanstans än i Sverige och Finland. Jag tog fram problemen med att studera i Sverige genom kronans förändring, och att det alltid finns ett hot om att ålänningarna inte ska få tillräckligt med platser i Sverige. Sedan tog jag upp detta med finska språket i Finland som är ett problem, som jag kan se i alla fall. Naturligtvis kan man studera i hela världen. Vi ska hjälpa till så gott vi kan. Man hinner inte i talarstolen på fem minuter prata om hela världen. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ltl Karlsson är ju med i regeringsblocket och har alla möjligheter att komma med förslag till en förändring av studiestödet där man kunde anpassa valutan. Vi väntar på åtgärder.

Jag tror att om man vill man ha ner ungdomsarbetslösheten och få in flera ungdomar i utbildning så ska man istället satsa den här halva miljonen på att få fram utbildningsalternativ för dem som idag har ganska svaga resultat i skolan och som behöver hitta en plats i samhället.  

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det gör man ju också. Man satsar ganska mycket, även här lokalt, på alla målgrupper. Sedan kan man alltid diskutera vad som är bäst för pengarna. När man är färdig utbildad så vill man gärna ha jobb. Problemet är att arbetsgivarna kräver arbetslivserfarenhet och det får man inte om man inte får ett arbete. Därför måste vi se till att vi hjälper ungdomar in i arbetslivet. Om det sedan må vara kommunerna eller landskapet som hjälper spelar inte någon roll. Kalla det sedan för kommunismen eller vad som helst, det handlar om att de måste få arbete.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Bästa åhörare, det här med ungdomspolitik är intressant och naturligt för oss inom obunden samling, som är det yngsta partiet på Åland och den yngsta gruppen här i lagtinget. Vår medelålder är under 40 medan politikens medelålder är runt 60. Utan oss att skulle medelåldern vara ännu högre. Inget ont om äldre människor och erfarenhet men det behövs ungdomar i politiken.

Den viktigaste garantin för politik för ungdomar är att unga människor i höst, oavsett parti, röstar. Rösta också på ungdomar i andra partier. Rösta framförallt på sådana människor i allra åldrar som har unga idéer, som inte har stelnat i sin form och som kan tänka nytt och utanför boxen. Det är viktigt.

Jag höll ett tal om detta den 8 december i fjol. Jag tänker inte upprepa det. Det talet finns på min blogg som ni kan hitta på sundman.ax. På sundman.ax kan man antingen läsa eller lyssna på det här talet. Det är fyra sidor så jag ska inte trötta ut er med att läsa upp det på nytt.

Jag ska bara nämna några saker ur talet som jag tar upp. Det rör ungdomar i stort. Ungdomspolitik omspänner allting, allt vi gör här, vi bygger samhället som ni ska ta del av i framtiden. Sedan kan vi göra sådant som ni tar del av direkt eller lite senare i livet. Allt är egentligen ungdomspolitik.

I det här talet säger jag bland annat att det är väldigt viktigt, när man pratar om fritidssysselsättning, att man ger initiativet åt ungdomarna, att man ger frihet under ansvar. Där tenderar vi att ta åt oss både ansvar och initiativ från samhällets sida. Det är viktigt att föra tillbaka det till er.

Det är viktigt att uppmuntra ungdomar till entreprenörskap. Det funkar tyvärr inte om alla är trygghetsälskande individer som vill ha en anställning i ett företag. Det måste finnas entreprenörer som tar risker och utvecklar samhället som våra föräldrar och era föräldrar och farföräldrar har gjort för att vi har det Åland som vi har idag.

Vi vill satsa på utbildning på flera sätt t.ex. genom läroavtalsutbildning som vi tycker att borde vara ett reellt alternativ och inte bara ett alternativ som man ta fram när ingenting annat passar. Man ska använda IT i skolorna som ett verkligt verktyg. Ni tycker säkert att man kunde utveckla den delen betydligt mera än vad man gör idag.

Sedan är det också mycket om den sociala situationen för ungdomar. Där sade jag bland annat i mitt tal att man ska ta de ungdomars situation på allvar som lever i ett misstagbruksförhållande. Vi pratar mycket om ungdomars eget missbruk av alkohol och droger. Men det finns många ungdomar som har föräldrar som har problem och de ungdomarna måste samhället stöda.

I övrigt så är obunden samling, som ni säkert vet ni som känner till politiken, väldigt aktiva. Vi har under den här perioden väckt över 500 initiativ här i lagtinget och den största delen av de initiativen är direkt relaterade till ungdomsfrågor mer eller mindre. De initiativen kan man ta del av på lagtingets hemsida. Jag ska inte säga mer om det här talet, ni kan själva lyssna på det eller läsa det. Jag vill använda mina två sista minuter till att läsa upp slutet av talet. Det är väldigt stressande att säga så här mycket på fem minuter, vi brukar ha sju minuter på oss annars.

Så här sade jag i slutet av mitt tal: ”Det är viktigt att ungdomarna blir aktiva ålänningar. Att man får en stark känsla för hembygden och en stark kärlek till hembygden. Det här handlar inte om någon nationalistisk hjärntvätt. Tvärtom, det handlar om att man ska ha kännedom om Åland och om omvärlden och känna stark hemhörighet på Åland. Man far ut i världen och studerar. Vid varje tillfälle tänker man att en vacker dag flyttar man hem och slå ner sina bopålar på Åland. "Aldrig förgäta vi fädernas bygd, vart vi i fjärrled än draga" sägs det i ålänningens sång. Det ska klinga i ungdomens huvud ständigt så att man kommer tillbaka hem till Åland. Det är den absolut viktigaste ungdomspolitiska åtgärden, att vi till varje pris ser till att våra ungdomar kommer hem och att vi är ett attraktivt samhälle som de vill komma hem till. Där det finns riktiga arbetsplatser osv.

Till sist är det viktigt att ungdomarna lär sig ett sunt leverne och vad verklig och hållbar utveckling är. När jag säger det här så säger jag samtidigt att var sak har sin tid. Man behöver kanske inte frustreras över ungdomars leverne, men man måste frustrera sig över om de inte förstår sedan, när de blir vuxna unga ålänningar och får familj, att lämna vissa saker av sitt leverne bakom sig. När man pratar om den hälsopolitiska delen så bör man fokusera på att hållbar utveckling inte handlar om något "miljöflummeri" som låter konstigt och som man tar avstånd ifrån. Det handlar om ett sätt att bygga ekonomiskt välstånd utan att förverka naturens kapital. Jag tror nog att ungdomen har lättare att formas och verkligen jobba för hållbar utveckling än vad många äldre personer kanske har, där det är svårt att lära in ett nytt beteende.

Jag ser med tillförsikt på ungdomar. I alla tider, ända sedan de gamla grekerna och romarnas tid, har vi vuxna ojat oss över ungdomens förfall. Den åländska ungdomen har nog en verkligt fin framtid. Det gäller, som politiker, att skapa vissa förutsättningar för att man ska kunna och vilja komma tillbaka till Åland och leva sitt liv här. Tack.”

 Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Att värnade demokratin, att lyssna på alla röster har absolut ingen ålder. En av de viktigaste ingredienserna i ungdomspolitiken är just demokratiaspekten, att lyssna på vad ungdomarna har att säga.

På samma vis som kulturpolitik och näringspolitik så är ungdomspolitik ganska svårt. Det är inte en avgränsad liten del. Någon har någon gång sagt att när det kommer till kulturpolitik, näringspolitik och ungdomspolitik så handlar det rätt och slätt om att hosta upp stålar.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Som jag sade så är vi ett ungt parti. Jag är näst yngst här i lagtinget, då är jag i era ögon, bästa åhörare, rätt så gammal skulle jag tro. Jag fyller snart 40. Inget ont om mig och de som är äldre än mig. En garanti för att man satsar medel på det som intresserar ungdomar är nog också att det finns ungdomar i lagtinget. Därför borde det finnas flera unga människor. Jag säger inte att alla ska vara 25. Men det borde åtminstone finnas en handfull som är yngre än mig, det finns en person som är yngre än mig och det är Johan Ehn som ni just ska få lyssna på. Varför finns det inte unga i lagtinget? Ja, därför att folket får de politiker som de förtjänar. Tyvärr är det så för ungdomar att man är dålig på att rösta, dels generellt, det är många som inte röstar alls och sedan kanske man inte tänker så här. Framförallt är valdeltagandet bland ungdomar väldigt lågt. Kom ihåg det i höst när butiken har öppet till 16 oktober. Gå dit och handla! Köp din politiker som du vill ha.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Det var mycket reklam för ltl Danne Sundman i anförandet. Jag håller fullständigt med om att det behövs unga i politiken. Jag ser gärna att det skulle vara flera unga som ställer upp både i val och röstar inför nästa val.

Ltl Sundman nämnde att det inte talas så mycket om IT och sociala medier för ungdomarna och att detta behöver utvecklas och det är tanken med det ungdomspolitiska programmet. I programmet nämns att man ska skapa arenor för ungdomarna när det gäller sociala medier.

Sedan tyckte jag också att ltl Sundman var inne på aktivt medborgarskap. Det ska man också skapa förutsättningar för här enligt det ungdomspolitiska programmet. De här tankarna som ltl Sundman framför finns i det ungdomspolitiska programmet.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Ja, jag gjorde reklam och jag gör reklam för mig själv och för mitt parti, men jag gjorde också reklam för alla andra partier. Så rättvis vill jag vara. Det är inte så att man nödvändigtvis måste rösta på mig eller på mitt parti. När det gäller att få ungdomligt tänkande så kan man rösta på en ungdom eller på en politiker som har ungdomligt tänkande. Det finns många bra exempel på äldre människor i lagtinget också som har ett ungdomligt tänk. Vad menar jag med ungdomligt tänk? Ja, det är sådana som tänker nytt och som tänker att vi har en fantastisk möjlighet att utveckla det åländska samhället tillsammans med människor i alla åldrar, men framförallt för och tillsammans med de kommande unga ålänningar som nu till stor del kanske är ute i världen och studerar. Därför är det viktigt att ta sig an deras situation.

När det gäller IT så säger jag också i mitt tal, jag sade det inte idag men jag sade det den 8 december, att det är jätteviktigt område att satsa på skolan och använda det i praktiken. Jag jämförde med en skogshuggare. Om en chaufför till en skogshuggarprocessor inte skulle få utbildning så måste han stiga ur maskinen och använda yxa eller såg istället. Så är det lite med IT i skolan, man måste ge lärarna den kompetens som krävs.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman, bästa lagting och åhörare! Det är viktigt att man diskuterar ungdomspolitik med de unga själva. Därför tyckte vi ifrån socialdemokratiskt håll att var viktigt att bjuda in er när den här debatten skulle hållas. Det är roligt att det kom så många. Jag hoppas att vi ska få en livfull och intressant diskussion senare.

Jag såg kommittéarbete och hörde minister Lundberg säga att de unga själva vill det här och det här. De unga är ju per definition i det här programmet mellan 13 och 25 år. Det fanns inte många ungdomar som har blivit hörda. I kommittén är många av dess medlemmar i min ålder, dvs 40 år och äldre.

Vi har sett många dagsländor i politiken vad gäller ungdomsinitiativ. Det går alltid att göra ett ryck, att skapa ett evenemang, ett parlament, tillsätta en grupp eller skriva ett dokument. Den stora utmaningen är faktiskt att få konsekvent, genomtänkt, långsiktig och mer kunskap om ungas förutsättningar och deras levnadsförhållanden. Utmaningarna är faktiskt att i verkligheten, på riktigt, främja, stimulera och förbättra unga människors liv och uppväxtförhållanden.

Landskapsregeringen har goda mål formulerade i det här programmet. Men tyvärr kommer man inte ens halvvägs vad gäller förverkligande av ambitionerna. För det här programmet innehåller inte några resurser. För att kunna förverkliga ungdomspolitik så krävs det också resurser.

Det andra problemet med det här programmet är att det inte innehåller några nya idéer och förslag. Kontentan är att man dammar två funderingar som har funnits tidigare; det ena är ungdomsrådet och det andra är ungdomsparlamentet när man vill skapa inflytande och kontakt mellan ungdomar och politiker.

Jag tror att det idag finns modernare former när det gäller demokratiarbete. Man behöver hitta goda förslag och former för det. Det finns säkert att inhämta t.ex. från Sverige. Jag efterlyser lite mera nytänkande om vi ska få det här att fungera långsiktigt och bättre framöver.

En annan viktig när man börjar ett reformarbete är att ha en gemensam verklighetsbild. Landskapsregeringen talar om kommunernas ungdomspolitik som om det var någonting som verkligen fanns. Jag upplever att det inte finns mycket av ungdomspolitik i kommunerna. Inte ens i Mariehamn, den överlägset största kommunen på Åland, har vi i verkligheten någon genomgripande ungdomspolitik.

För att få ny kraft i kommunerna i de här frågorna är det viktigt att man får igång kommunala processer. Kommunerna och lagtinget behöver nya unga krafter. Vi behöver nya politiker och vi behöver tillväxt.

I Finland har man en ganska ny progressiv ungdomslagstiftning. En lagstiftning på ungdomsområdet vore också relevant, tycker jag. Det fanns ett ganska långt utarbetat förslag. Jag tycker det är synd att landskapet inte har gått vidare med det. Istället för mycket ord och drömmar tycker jag att man nu borde göra några mycket konkreta och aktuella saker.

Vad gäller utbildningen så tycker jag att landskapsregeringen måste ta ett större skolpolitiskt ansvar. Det har varit ett otroligt kaotiskt år i gymnasieskolorna under hösten 2010 när man har infört periodiseringen. Jag är en varm förespråkare av periodisering, men man måste förbereda reformer grundligt innan de sjösätts, annars blir eleverna lidande. Det är att visa respekt och ta ansvar för ungdomar, att verkligen ge dem chansen att på bästa sätt klara av den här typen av reformer. Därför behöver landskapet ta ett större politiskt ansvar vad gäller skolreformen som nu är aktuell inför nästa år. Att man ger skolreformen tillräcklig tid så att man inte igen skapar samma kaos i skolan.

Jag har mycket mer att säga, herr talman, men jag får återkomma. Tiden är slut.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Först några åsikter om detta med den parlamentariska gruppen. De politiska partierna har fått utse medlemmar och socialdemokraternas och obundna representanter tangerar också 40-års åldersstrecket.

Jag vill ge stöd åt Ulla-Britt Dahls resonemang. Det var flera seminarier där man samlade olika ungdomsorganisationer och elevråd och ville få input i det här arbetet. Jag var åtminstone på två av dessa seminarier. Det var väldigt glest med lagtingsledamöter på de seminarierna. Jag tror att Ulla-Britt Dahl och eventuellt Danne Sundman var med.

Kanske det inte är det bästa, hur välvilligt det än är, att ha ett ungdomspolitiskt program när det finns gräsrotsrörelser som faktiskt fungerar. Min uppfattning är att elevråden på högstadierna börjar fungera. Man samarbetar med Hem och Skola, man driver frågor och det verkar vara ett litet uppsving i elevråden just nu på högstadierna. Det tycker jag att är helt fantastiskt.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tror att elevråden skulle behöva få en nystart. Elevråden behöver mera kraft. Man behöver också avsätta lärarresurser för att ha ett aktivt arbete inom elevråden. Att stärka elevråden i deras arbete tycker jag är en mycket angelägen fråga. Det är bra om den här typen av aktiviteter har kommit igång inom kommunerna. Det är ju kommunerna som har hand man om grundskolan. Man kanske också skulle ta nya tag i landskapets skolor och jobba vidare med att utveckla formerna för inflytande och demokratin.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Det låter lite på det här anförandet som om socialdemokraterna inte har tagit sitt ansvar i den parlamentariska grupp som arbetat med det ungdomspolitiska programmet. Där har funnits representanter från vartenda parti. Representanterna som har varit med har förankrat i sina politiska partier och på partiets sätt sedan arbetat med ungdomar och kommit tillbaka med input till det här arbetet. Om man har valt att inte jobba med detta inom det socialdemokratiska partiet så är det att beklaga.

Utgående ifrån det här parlamentariska arbetet gör vi upp en handlingsplan för vad som ska genomföras 2011. Vi har särskilt lagt vikt vid det som vi tror att är allra närmast när vi läser ut vad som behövs och som vi också har erfarit det senaste året. Det är utveckla studeranderåden på våra gymnasieskolor i riktning mot det som finns i grundskolorna idag, som har tagit ett stort kliv framåt.

Ltl Camilla Gunell, replik

Vad gäller det ungdomspolitiska arbetet inom socialdemokraterna så har jag ingenting att skämmas över. Vi försöker ordna debatter och vi har ungdomsgrupper osv. Det behöver minister Lundberg inte alls bekymra sig över.

Däremot tycker jag att det är problematiskt att man tillsätter en kommitté för att ta fram ett ungdomspolitiskt program där man inte beaktar åldersgrupperna. Landskapsregeringen kanske skulle ha betonat vikten starkare att partierna skulle utse representanter som är så unga att de ingår i gruppen under 25 år. Då kunde man ändå få en mera relevant input i det här arbetet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Är det inte så att de politiska partierna utser sina representanter själva till kommittéerna? Det borde väl ha legat på socialdemokraternas ansvar att utse så unga representanter och att det förankras till dem det berör.

Ltl Gunell talar om drömmar och fantasier, jag tycker egentligen att det låter ganska bedrövligt att uttrycka sig på det sättet. Här finns faktiskt goda ambitioner att kunna uppnå att implementera ett ungdomspolitiska den här gången. Det lyckades man inte med i det förra programmet. Därför är det jätteviktigt att man lyckas med det nu. Tidigare lämnade man helt ungdomarna att försöka ta hand om det här. Nu är det meningen att det ska implementeras inom alla politikområden.

Ltl Camilla Gunell, replik

Att få en relevant kommitté, det måste ju den som tillsätter kommittén se till och det är ju landskapsregeringen i det här fallet. Landskapsregeringen betonar alltid att det ska vara jämställt, det ska vara lika många kvinnor som män och där kan man också betona en relevant ålderskategori. Det tycker jag inte att man ska skylla ifrån sig. Det ansvaret måste landskapsregeringen ta.

Däremot håller jag med om att det finns goda ambitioner och goda formuleringar i det här arbetet. Men, jag tycker inte att det finns någon realism i att kunna uppnå det om man inte tillsätter resurser som medföljer ett politiskt program. Det kräver resurser, det kräver resurspersoner, kunskap och handling. Ungdomskonsulenten tillsattes och kom in i budgeten år 2006. Det är en kvarleva, ifrån den förra perioden, som jag hade hoppats att man hade stärkt under följande regeringar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det är ju trots allt en ungdomsdebatt, jag tycker det är synd att det blir så mycket negativt käbbel.

Jag noterade att ltl Gunell sade att ungdomsparlamentet har ordnats på ett halvdant sätt tidigare, vilket jag håller med om. Det var inte på de ungas villkor. Det måste ju vara kul och intressant.

Vi lade ifrån Ålands framtids sida en motion där vi skrev att ungdomsparlamentets struktur och upplägg bör ses över och i första hand utformas av ungdomar åt ungdomar. Vi pekade också i förslaget på att man i samhällsundervisningen borde integrera ungdomsparlamentet, ordna val ute i skolorna och ha ungdomsparlamentet kontinuerligt. På det sättet kan man få ett intresse bland ungdomarna för de här frågorna. Hur ser ltl Gunell på det förslaget?

Ltl Camilla Gunell, replik

Framförallt tycker jag det är viktigt att nu ta tillvara det faktum att 2011 är ett valår. På det sättet får man utnyttja året och låta ungdomar och politiker mötas oftare och i olika typer av forum. Det kan vara ungdomsparlament. Jag tycker också att skolorna mera aktivt ska bjuda in politiker till skolorna för att ha debatter och diskussioner. Jag tycker att det är vårt ansvar att se till att ni också vet skillnad på en centerpartist och på en socialdemokrat eller en obunden. Där är det vårt ansvar att försöka komma ut med den informationen till er alla.

I svenska valet var det väldigt många som valde att rösta på Sverigedemokraterna för att det var nytt, häftigt och kanske lite utmanande. Då tycker jag att vi etablerade politiker har misslyckats med att berätta vad vi vill och vad våra partier står för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! En del av parlamentarismen går ut på att vi har en opposition som kritiskt ska granska vad regeringspartierna gör. Den rättigheten kan man ta sig. Tar man sig den rättigheten, går man upp och ifrågasätter och häcklar det som kommer ifrån regeringen så bör man också komma med konkreta förslag, det ingår också i parlamentarismen.

Man ifrågasätter detta med ungdomsparlamentet, ungdomskommittén och ungdomsrådet som har lyfts fram ifrån regeringens sida och säger att det finns bättre förslag, man kan jobba mycket bättre och det är bara att fara till Sverige och omkringliggande regioner så ser man det. Jag tycker att man har kommit lite till korta i debatten om man inte själv presenterar någonting, om man väljer att gå upp och ifrågasätta på det här sättet.

Man ifrågasätter också här hela tiden hur många ungdomar som har varit med. En del av det här arbetet som har gjorts nu är att bygga plattformar, bygga nivåer och möjligheter för ungdomar att fortsättningsvis vara med och jobba på det sättet som man efterlyser. Man ska titta om plattformarna är tillräckligt bra för ungdomarna att nu komma in och vara med i fortsättningen. Det är ingen idé att stå häckla det som har varit, att det kanske har varit för få och för gamla människor med i kommittéarbetet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Det här är ju en kritik som jag tycker att vi alla får bära. Det går enkelt att ordna ett evenemang en gång, sätta till en grupp eller att skapa ett dokument. Det svåra, och den utmaningen som vi alla står inför, det är långsiktigt, konsekvent och med tillräckliga resurser och på en kunskap baserad verksamhet som väl vet hur det är att vara ung idag och vad unga behöver, det är det som är vår utmaning. Jag menar att vi har kommit till korta allesammans. Därför hoppas jag att vi nu kunde titta på nytänkande för hur man jobbar med demokratifrågor generellt och det tycker jag att man inte gör i det här programmet. Man dammar av två idéer som har funnits tidigare. Det finns många nya sätt att arbeta på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack, herr talman! Det förhållande att socialdemokraterna inte, enligt kollegan Gunell, känner till hur ungdomsverksamheten sköts i Mariehamn är inte någon mätare på nivån på verksamheten i Mariehamn. Jag kan upplysa om att ungdomsverksamheten i Mariehamn är mycket aktiv, både administrativt och inom den frivilliga verksamheten. Där har vi ingenting att skämmas för.

Jag vill också upplysa om att, såsom programmet säger i landskapsregeringens meddelande, mycket av den praktiska verksamheten sköts ute i kommunerna. Det är ju minst sagt naturligt eftersom det är där ungdomarna, liksom vi alla övriga, finns. Många av dem på läktaren säkerligen i Mariehamn, vilket naturligtvis är mycket glädjande.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag vill hävda att den ungdomspolitik som förs i kommunerna idag är inte på den nivån som den borde vara. Jag tycker inte att vi ska tala om en ungdomspolitik om den de facto inte existerar. Där tror att alla kommuner får se sig själv i spegeln vad man kan förbättra. Hur många har varit på ett kommunalt möte eller på något sätt deltagit i en kommunal beslutsprocess, där man på ett aktivt sätt från kommunala organ har involverat ungdomar i beslutsfattandet och lyssnat på deras idéer? Jag håller med om att det är i kommunerna som väldigt många frågor är aktuella för unga människor. Frågor som berör vård, skola, omsorg, busstrafik, vägar och mycket konkreta saker. Vi kan bli bättre på den arenan också, absolut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! I det här programmet har många krafter samlat sig, gjort förslag och diskuterat. Alla kanske inte är så unga som man vill, men många har varit involverade. Man kan förhålla sig på olika sätt. Man kan ta idéerna och gå vidare. Man kan också som ltl Gunell säga att här finns inte några resurser. Men, titta i budgeten, det finns miljoner euro, kan de användas på ett bättre sätt? Ltl Gunell säger att här finns det inte några idéer. Läs rapporten! Det finns massor av idéer, kanske inte de rätta. Här finns en felaktig verklighetssyn, läs rapporten, det stämmer ganska bra överens med liberalernas verklighetssyn och också många andras. Kaos i utbildningsväsendet, ja, vem har varit där och råddat om inte minister Gunell.

Ta det här programmet, var konstruktiv och kom med andra förslag, det är ju det som vi alla vill och därför kallar vi dem som kan vara kreativa och konstruktiva och inte bara kritisera.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Man vet inte hur man ska bemöta det här. Det är synd att unga människor ska komma till lagtinget och höra den här typen av repliker. Gör inte så här, ha ett bättre debattklimat i era skolor. Det handlar också om en grundläggande demokratiuppfattning, enligt mig.

Det här är ett nytt program för ungdomspolitiken. Jag hade hoppats att det skulle ha funnits lite mera nytänkande, lite mera framåtsyftande och lite mer konkret långsiktighet i arbetet. För det är det som vi har saknat tidigare. Nu finns det i alla fall en ungdomskonsulent sedan 2006. Det är väl i alla fall en början och en liten resurs att bygga vidare på. Om man ska få det här arbetet att fungera måste man också stärka resurserna.

Jag tycker det är att slå blå dunster i människor att säga att ett arbete inte behöver resurser för att förverkligas, för det behövs.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Vi är de blivande moderaterna. Bästa lagtingsledamöter och åhörare, jag måste börja med att säga att jag inte riktigt känner igen det gäng som sitter framför mig idag. Den här taggade nivån på debatten idag är faktiskt rätt ovanlig. Debatten är mycket, mycket hetare än vad den brukar vara, på gott och på ont. Vi brukar faktiskt ha en lite mera sansad debatt, vilket jag uppskattar. Men det är lite beroende på hur man ser på saker och ting.

I mitt anförande kommer jag inte att säga vad som ungdomsfrågor. Ungdomsfrågor är vad ni, som sitter på läktaren idag, definierar som ungdomsfrågor. Någon kan definiera ungdomsfrågor som det som gäller den egna fritidssysselsättningen, någon kan prata om studiestödsfrågor, någon kan prata om hur det är att starta företag och någon kan prata om hur det är att ha någon anhörig som är beroende av droger och hur man ska komma ut ur det. Vad som är ungdomsfrågor är ingenting som jag som politiker ska stå och berätta för er.

För mig och för frisinnad samverkan, moderaterna, är politik att skapa, att påverka och att bygga. Ungdomspolitik är ingenting annat för oss heller. Ungdomspolitik för oss är att vi ska se till att alla medborgare, även ni ungdomar, ska ha möjlighet att komma fram med synpunkter kring hur saker och ting ska göras. Ungdomspolitik för mig och för oss är att skapa arenor som gör att ni på samma villkor, som vi som har skapat systemet, ska kunna delta i det politiska livet och säga vad ni tycker och tänker.

Det program som ligger på bordet är i grunden är ganska bra. Det lyfter fram vissa saker som man borde ta sig an och jobba mera med. Programmet lyfter fram att man ska använda sig av sociala medier och hemsidor för att sprida information och för att se till att få en diskussion mellan oss som är beslutsfattare och ni som lever ute i verkligheten.

Man pratar om att man använder skolan och elevråden. Det är viktigt att man ser till att det i samhällsundervisningen finns möjlighet att bekanta sig med politiken och att lära sig vilka vägar man ska gå för att kunna påverka politiken.

Som Danne sade så är jag en av de yngre ledamöterna här i salen. Jag är uppväxt i politiken. Jag började min bana som ungdomspolitiker, då framförallt i ungdomsparlamentet och ungdomsrådet. Det som jag kan vara kritisk till var ett vi lekte ganska mycket att stå i lagtinget och härmade det som gjordes här. Men det hade en jättebra poäng; vi lärde oss systemen. Skulle inte jag samtidigt ifrån mitt parti ha fått möjligheten att utveckla förmågan att också vara med och fatta de konkreta besluten, då hade vi inte kommit någonstans. Det ansvar har vi partier, alla vi som sitter här har ett ansvar att se till att våra partier lyfter fram ungdomarna på det sätt som också mitt parti gjorde med mig en gång i tiden.

Det är livsfarligt för oss att tro att man genom att skapa olika typer av ungdomsråd och ungdomsparlament har tillgodosett möjligheten för er ungdomar att påverka. Jag tror att det blir skendemokratisituationer. Man måste koppla samman det med att se till att ni sitter på nämndplatser i kommunerna och man tar med er i kommittéer som jobbar med praktiska saker här osv.

Till sist, herr talman, vill jag säga att det också skulle vara viktigt att titta på möjligheten att sänka rösträttsåldern i kommunalvalen. Man borde fundera på det, kanske till och med pröva det i ett val för att sedan utvärdera det noggrant och se om det ger en effekt som är positiv i er möjlighet att påverka hur er vardag ser ut.

Herr talman! Jag vill lyfta fram; skapa arenor, ge inflytande, ge möjlighet att pröva, skapa inte några parallella skendemokratier och pröva på 16-års åldersgräns i kommunalvalet.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Normalt brukar det kunna vara ganska mycket friktion i ltl Ehn och mina replikväxlingar. I det här sammanhanget begärde jag faktiskt replik för att ge mitt understöd. Jag tycker att det var ett bra anförande, framförallt att han lyfte fram att det viktigaste är att vi etablerade politiker ser till att det finns enkla, lätta beslutsvägar för ungdomarna att komma fram. När man bygger de vägarna och strukturerna kanske det inte är det mest ändamålsenliga att ungdomarna är med, utan att man se till att det fungerar bra.

Rösträttsåldern är också en sak som man behöver titta på. Jag tycker att det är ett bra förslag som man absolut bör ta till sig och beakta.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det är jätteviktigt att vi har olika åsikter och kan nöta åsikterna mot varandra, det för samhället framåt. Genom att ha lite olika nyanser i hur man ser på saker för det genom diskussion sakerna framåt.

När det gäller ansvaret att vårt demokratiska system fungerar, att alla ska ha möjligheten att vara med och påverka, då tror jag att vi måste försöka lägga undan de vassaste attackerna mot varandra. Istället för man en dialog som faktiskt för framåt och inte söker fel hos varandra och den vägen vinner billiga politiska poäng. Jag uppskattar också en dialog framom konfrontation i framförallt den här typen av frågor.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Ltl Johan Ehns tal om att skapa arenor är faktiskt en av de viktigare sakerna. Jag tänker gärna tillbaka på det som vi hade förr i världen, de fantastiska arenorna, ungdomsföreningarna, som gav allt som man behövde som ungdom. Man blev delaktig i beslut, man lärde sig mötesteknik, det var kontaktskapande, det gav social gemenskap och man lärde också ut vett och etikett och ansvarstagande och delaktighet. Det var en naturlig ingång till samhällsbyggandet. Vad har vi idag? Vi har ingenting som ersätter det här. Vi har elevråden som är en bit på väg och vi har de sociala medierna, på gott och ont. Vi har ungdomsrådet och ungdomsparlament ibland. Jag anser att vi inte har lyckats ersätta ungdomsföreningarna och det är det som vi behöver tänka på

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag tror att ltl Gun Carlson har rätt. Förr fanns ungdomsföreningarna som en naturlig samlingspunkt. Ungdomsföreningarna fyller inte dagens funktion för detta. Eftersom ungdomarna själva inte tar del i det så visar det helt klart att de inte fyller dagens funktion. Då måste vi gemensamt med ungdomarna försöka se till att bygga nya arenor som man själv känner sig hemma i. Det som har hänt med samhället, sedan den tiden som ungdomsföreningar fanns, är att samhället har blivit mera individuellt. Då måste vi också söka de individuella lösningarna. Vi måste också ifrån vår sida våga tänka nytt och se på hur vi kan möta folk i lite mindre samlingar och hur kan vi möta personer öga mot öga osv. Allt sådant här måste man se på. Jag tror också att vi har nytta av att använda oss av den nya moderna tekniken. Man behöver inte ens vara på samma ställe. Man kan föra en diskussion om hur man vill utveckla samhället trots att man är ganska långt borta ifrån varandra som beslutsfattare och som medborgare och ungdom.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Jag reflekterar lite kring det som ltl Ehn sade om att leka inflytande, det var en stor del av sättet att bedriva ungdomspolitik och att få in ungdomar i politiken tidigare. Ehn föreslog att man skulle tillse att ungdomar får nämndplatser. Det är ju upp till partierna att se till det. Vi har en begränsning i att man måste vara valbar, man måste vara 18 år för att kunna besitta en nämndplats. Jag skulle vilja att man testade i fullmäktige att skapa ett ungdomsfullmäktige. Man skulle välja in ungdomar mellan 13 och 18 år som verkligen konkret skulle ta ställning till valda ärenden på fullmäktigelistorna. Då skulle det säkert bli debatt kring t.ex. detta med fritidspengar till ungdomar för dans osv. Om det inte kommer upp exakt på agendan så har man i alla fall tillfälle vid frågestunder och liknande att lyfta den här typen av frågor. Det blir demokrati på riktigt.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag är inte motståndare till ungdomsfullmäktige. Ärligt talat tror jag att ungdomsfullmäktige framförallt fyller en funktion i att lära och träna. Jag tror också det är viktigt att, från första början när man lyfter in människor, få in dem i ett system som kommer att vara det system som man är med och påverkar också i framtiden. Jag är rädd för att skapa parallella system. Det är också väldigt svårt att dela beslutsfattandet rakt av mellan vad som är ungdomsfrågor och vad som andra frågor.

Jag tror att det är viktigare att se till att vi faktiskt har en bred representation i fullmäktigeförsamlingar och i nämnder än att skapa parallella situationer. De fyller sin funktion i att man faktiskt lär sig att argumentera och lär sig att påverka osv. Jag är inte så säker på att man får den demokratiska effekten fullt ut på det sättet att man försöker dela upp vad som ska höra till ungdomstiden och vad som sedan ska höra till den vuxna tiden. Jag gillar inte det sättet att tänka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att ltl Johan Ehn talar väldigt klokt i funderingarna om vad som är ungdomspolitik. Ungdomspolitik är naturligtvis det som ungdomarna själva kommer fram med idéer om. Jag håller till fullo med ltl Johan Ehn i den frågan. Jag tror också att idéerna kommer fram genom det här ungdomspolitiska programmet genom att, det kommer att finnas resurser och det implementeras i alla avdelningar i landskapsförvaltningen. Möjligheterna att framföra ungdomars idéer kommer att finnas genom råd och kommittéer osv. 

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag tror helt säkert att vår förvaltning och våra tjänstemän också behöver de här möjligheterna att diskutera med ungdomarna. Jag tror faktiskt att det största behovet att hitta kanaler in i politiken ligger på den politiska nivån, hur vi i det politiska samtalet ska få in ungdomarna på en jämlik nivå i diskussioner med oss. Jag gillar inte situationen att ungdomarna ska komma till oss och enbart föra ett resonemang där de önskar att vi ska göra saker och ting. Jag skulle också vilja att vi har ungdomar med oss som faktiskt kan driva de saker som de är intresserad av.

Jag vill återupprepa det som jag sade inledningsvis; att försöka sätta in ungdomspolitik i ett fack och säga att det här är ungdomspolitik, det här rör ungdomspolitik, det är livsfarligt. Jag är helt säker på att uppe bland de ungdomar som sitter här på läktaren finns det lika många åsikter, om vad som är politik och samhällsbygge, som det finns ungdomar här. Därför måste man försöka hitta de här breda forumet.

Jag är inte motståndare till det som står här, jag tror att det fyller sin funktion, men jag skulle vilja bredda perspektivet lite mera så att vi också som politiker tar vårt ansvar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag kan höra att ltl Johan Ehn lite är ute efter samma som jag, nämligen att se till att det inte blir några skendemokratier, utan att mer aktivt, långsiktigt och integrerat få in ungas inflytanden och perspektiv i dagspolitiken. Jag undrar hur ltl Ehn ser på ungdomsrådet? Av de 3000 unga som finns på Åland idag i den här åldersgruppen så får 8-10 en viss ställning, position och möjlighet. Men hur ska de 8-10 kunna representera alla de här 3000? Hur ska återkopplingen göras tillbaka kanske till elevråd och föreningar? Har Johan Ehn några idéer om den saken?

Ltl Johan Ehn, replik

Hade jag haft lösning på det så tror jag att vi redan att vi under den förra perioden, när ltl Gunell och jag satte tillsammans bakom samma regering, hade genomfört den biten. Det här är ett jättesvårt område att få den här hur-ska-man-göra återkopplingen. Det är gigantiskt svårt att göra det. Det är inte tillräckligt att bara ha ett ungdomsråd, bara ett ungdomsparlament eller bara ett elevråd, utan alla de här bitarna gemensamt samverkar att faktiskt få en möjlighet till det här.

Det gäller att skapa oändligt många arenor som var och en av ungdomarna själva har möjlighet att själva utgående från sina intressen och möjligheter vara med och delta i och föra sina diskussioner vidare.

Det största ansvaret ligger på att vi partier fångar in intresse, gör oss så attraktiva, precis som ltl Gunell själv var inne på, så att det inte är främlingsfientlig populistiska partier som man intresserar sig för, utan man intresserar sig istället på de partier som vill bygga samhället framåt, de som vill se en ljus framtid och de som vill att vi ska ha en möjlighet att växa och bo på Åland även i framtiden.

Talmannen

Tiden är ute. Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Tack, herr talman! Det är verkligt kul att se att Ålands Framtid i ordets rätta bemärkelse sitter på läktaren idag.

Vi diskuterade i Ålands Framtids styrelse för ungefär 1,5 år sedan hur vi skulle kunna driva en bättre ungdomspolitik. Medelåldern i vår styrelse låg på ungefär 45 år. Var vi verkligen de som visste bäst vad ungdomar tycker och tänker? Nej, det var vi inte, så vad göra? Vi gjorde som så att vi anställde den genom tiderna yngste partisekreteraren någonsin: Axel Jonsson 17 år då, 18 år nu. Axel har visat det som jag hela tiden trott, dvs att ungdomar är otroligt upplysta och kan växa hur mycket som helst verkligt snabbt, om de får förtroende och ansvar. Detta är knappast något som gäller specifikt för ungdomar, det gäller nog de flesta av oss. Det visar däremot att det finns en outnyttjad resurs hos ungdomarna, en resurs som vi måste bli bättre på att ta till vara.

Axel kommer att kandidera till riksdagen och han kommer med er och andra ungdomars hjälp att visa oss vuxna att ungdomar kan. När jag berättade för en reporter om Axels kandidatur, sa hon; ”är det verkligen seriöst, han är ju så ung?” Men jag sade; ”ja, han är ung, men det går över och det är värre om man är för gammal, det går inte över”. Åland Framtid anser att det är en synnerligen seriös kandidatur. Det är viktigt att det finns kandidater som kan tala för de unga på ett sätt som unga förstår och kan identifiera sig med.

Vad är då viktigt för ungdomar? Om jag ska försöka koka ner en så stor sak till en mening, så vill vi utrycka det så här: ”Ungdomar skall ha en trygg och hälsofrämjande miljö att växa upp i, en bra skola, ett brett utbud av goda kultur- och fritidsaktiviteter, en lokal och tillgänglig arbetsmarknad och möjlighet att skaffa egen bostad”. Det är inte mera invecklat än så. Men ungdomar ska också, som ett led i sin demokratiska fostran, ges möjligheter att genom delaktighet och ansvar få inflytande i samhället, därför bör inte bara Åland Framtid utan alla politiska partier ge ungdomarna ett verkligt inflytande.

De viktigaste förslagen för att ge ungdomarna inflytande är som vi ser det:

1)         Att återinför ungdomsparlamentet, utforma det enligt de ungas villkor och gör det spännande och intressant för ungdomar, de konkreta resultaten behöver inte komma omedelbart. Huvudsaken är att man ger unga något att jobba med. Återigen enligt principen om att växa med ansvar.

2)         Få till stånd ett fungerande ungdomsråd. Skapa en kontinuerlig verksamhet där unga får en inkörsport till landskapsregeringen och det arbete som utförs där. Här handlar det också om att lyssna på ungdomar och ge ett verkligt inflytande. Blir det som det har varit många gånger hittills att landskapsregeringen inte bryr sig om vad de unga föreslår. Ja, då försvinner intresset och engagemanget från ungdomarnas sida. Det är ju rätt självklart egentligen. Varför engagera sig, ingen bryr sig ju ändå, den inställningen har vi inte råd och därför skall de ungas förslag tas på allvar.

3)         Ungdomskonsulent är den tredje punkten. För att överhuvudtaget kunna åstadkomma något på ungdomsfronten krävs det resurser, vilja och engagemang från landskapsregeringen. Det handlar om att prioritera och lyfta upp ungdomspolitikens status, men först och främst om att åstadkomma verkliga resultat, såsom ett ungdomsparlament och ett ungdomsråd. Här behövs ett ansikte för ungdomarna att vända sig till, någon som aktivt söker kontakt med ungdomarna och driver på. I dagens läge har vi erfarenhet av att den halvtidstjänst som finns inte räcker till, det är härifrån som det måste komma mera krut och energi.

Avslutningsvis, herr talman, landskapsregeringen bör ta fram ett konkret ungdomspolitiskt program varje år, som föreläggs ungdomsparlamentet och ungdomsrådet för debatt innan det kommer hit till lagtinget. Då är ungdomarna med på kärran och känner att de kommer till tals. Nu är upplägget det rakt motsatta. Regeringen förelägger ett ungdomspolitiskt för lagtinget och vi ska debattera det med i bästa fall lite ungdomar sittande på läktaren. Så kan vi inte ha det och därför ser jag fram mot eftermiddagen och era frågor. Det ska bli spännande att höra vad ni har på hjärtat och därför valde jag att uttrycka mig ganska kort.  

Talmannen

Diskussionen avbryts här och den fortsätter vid ett senare plenum.

Alla är nu välkomna på kaffe i aulan.

Plenum avbryts och fortsätter ca kl. 16.30.

Talmannen

Plenum fortsätter.

Remiss

5      Tredje tilläggsbudget för år 2010

Landskapsregeringens framställning (FR 10/2010-2011)

Talmannen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Tillbaka till vardagen efter ungdomsdebatten som har förts här.

Att lägga ett budgetförslag är ingen exakt vetenskap. Ett budgetförslag är givetvis en uppskattning av de utgifter och inkomster som året därpå ska medföra. I normal daglig verksamhet så har man en större möjlighet att vara exakt gällande projekt och investeringar. I det som avviker från det normala är ju riskfaktorn högre att man inte träffat helt rätt. Det är inte någon exakt vetenskap, men det är en uppenbart att vi måste eftersträva en större exakthet än den som vi har idag.

Landskapsregeringen har inlett ett reformarbete genom den lagframställning och finansförvaltningslag som lagtinget som bäst behandlar och förhoppningsvis fattar beslut om. Med den som grund ska vi bli ännu bättre på att förvalta de skattemedel som vi är till för att förvalta på ett så effektivt och bra sätt som möjligt. Som ett led i detta har landskapsregeringen tillsatt en arbetsgrupp ledd av förvaltningschefen och där finanschefen och andra sakkunniga medverkar för att via en aktionsplan och en förstudie komma med ett åtgärdsprogram som ska göra exaktheten i budgetberedningen större.

Det protesteras i bänkarna över att jag inleder en tilläggsbudget med dessa ord.

Jag såg i måndags möjligheterna prata om det här i samband med finansförvaltningslagen. Den behandlingen sköts fram något. Därför vill jag i samband med tilläggsbudgeten informera om det som pågår.

Så till själva tilläggsbudgeten. Utgifterna, som framgår med all tydlighet, ligger på drygt 2,4 miljoner euro. Vissa av utgiftsanslagen är ett resultat av den lagstiftning som vi har, de förslagsanslag som betyder att mottagarparten har en laglig rättighet att motta olika former av penningflöden. De här momenten korrigeras alltid i slutändan så att lagen går före budgetanslagen så att mottagaren får sina anslag. Ungefär 500 000 av utgifterna är ett F-anslag, förslagsanslag. I dessa ingår kompensation för förlust av skatteintäkter som orsakas av avdrag, dvs pengar som går till kommunerna och pensioner och familjepensioner enligt gällande lag. Där är kostnaderna nu högre än bedömningen var i samband med grundbudgeteringen.

Cirka 230 000 av dessa anslag är kopplade till att vi inte längre budgeterar inkomster för försäljning av vissa fastigheter. Det är frågan om fastigheten på Hamngatan, där Fredsinstitutet bedriver sin verksamhet, och det är frågan om en hangar vid flygfältet. Budgettekniskt är det här en utgift i det här skedet, men tillgången finns ju kvar.

800 000 euro av utgifterna är återbokning av bidrag, vilket jag lite senare återkommer till.

Sedan finns det budgetmoment där exaktheten inte har varit den önskvärda så att det krävs rena tilläggsanslag.

Jag vill beskriva några moment lite närmare. När det gäller understöd för filmproduktion, 46.13.52; det har tidigare budgeterats för stöd för några filmprojekt, dock inte för det här projektet. Det här är den tyska filmen. De som var projektägare hade åtminstone kopplingen till det landet. Det gjordes en film här som beräknas ha ett kommersiellt intressant värde för Åland genom marknadsföringseffekterna till Europa närmast. Det finns möjligheter till nya filmprojekt med samma projektägare. Därför ser vi det som viktigt att visa vårt intresse för denna verksamhet ur en kommersiell grund genom att ge understöd på 50 000 euro för det här filmprojektet som redan är inspelad. Detta utgiftsmoment balanserar vi med en indragning av PAF-medel för evenemang på 50 000 euro. Vi bedömer ändå att det finns fullt tillräckligt med medel för tänkbara projektansökningar.

Moment 46.60.20, museibyråns verksamhetsutgifter; vi minskar anslaget för museibyråns verksamhetsutgifter på detta sätt med 60 000 som föreslås här. I den motiveringen ingår också ett smärre markbyte, för att vi ska komma i den situationen att infarten till Tosarby stenhus i sin helhet ska ligga på landskapets mark. Finansieringen på 60 000 är till för att kunna göra ett inköp av en fastighet i moment 46.60.89, där ett fornminnesrikt område i Jomala, Jettböle skulle införskaffas. Summan torde vara ett resultat av förhandlingar. Landskapsregeringen gör bedömningen att detta är den bästa lösningen fornminnesmässigt och ekonomiskt.

Moment 47.03.41, turismens främjande; landskapsregeringen vidblir sina löften, via detta moment på 30 000, om att för sin del finansiera beachvolleyverksamheten som har bedrivits under sensommaren 2010 och verksamheten ska bedrivas också nästa år. Landskapsregeringen står alltså för sina löften.

Moment 47.03.89, omstruktureringsstöd; flygverksamheten till och från Åland är självklart viktig. Landskapsregeringen har i många år, och nu i och med budgetförslaget för 2011, stött och stöder flygtrafiken mellan Mariehamn och Arlanda med 550 000 euro. Flygtrafiken till Helsingfors är väl så viktig. Den har bedrivits strikt kommersiellt utan stöd fram tills nu i och med detta förslag. Vi bedömer att det är skäligt, som en engångsföreteelse, att ge ett omstruktureringsstöd till flygbolaget som bedriver verksamhet mellan Mariehamn och Helsingfors och också mellan Mariehamn och Stockholm på grund av de speciella händelser som inträffade under 2010. Jag tänker närmast på askmolnet och den flygstrejk som dränerade många flygbolags kassor just då.

Ett omstruktureringsstöd är med EU-ögon sett ett godtagbart sätt att stöda en omstrukturering till en lönsam verksamhet. Givande av medel kräver en omstruktureringsplan, som godkänns av landskapsregeringen, och som följer EU:s regelverk, varefter vi hoppas att det offentliga har gjort sitt för att trygga den viktiga verksamheten.

Vi gör den bedömningen att frånvaron av flygtrafik mellan Helsingfors och Mariehamn kan leda till ett stort bortfall av arbetsplatser på Åland. Företag och kontor kan flytta sina kontor och sina verksamheter bort från Åland. Det finns företag som har behov av att ha nästan daglig kontakt med sina övriga verksamheter och kunder via och med flyg. Vi föreslår 300 000 att ges som ett omstruktureringsstöd i form av ett kapitallån. Därtill kan sägas att kravet är att de övriga ägarna samtidigt ska komma emot med finansiering på samma nivå.

Sedan något om återbokning av bidrag angående momenten 47.05.42 och 47.05.47. Detta program är ett program som man kan söka stöd för att förverkliga olika verksamheter. Ur det här programmet har ett bolag sökt medel för att bygga en tork. Av olika orsaker byggdes torken inte. Den här processen skedde mellan 2009 och 2010. Man meddelande ifrån bolaget att man inte avser att genomföra sitt projekt och man var inte längre i behov av de bokade stödpengarna för projektet. Det medförde att man under 2010 stod helt plötsligt med de återbokade bidragen som fördes tillbaka till momentet och nivån på dessa bidrag var högre än själva grundanslaget. Det här är en budgetteknisk fråga. Det ser konstigt ut i bokslutet om anslaget i slutet på året är högre än det ursprungligen beviljade. Därav förs landskapets finansieringsdel 396 000 euro och av EU-finansieringsdel på momentet 47.05.47, 396 000 euro tillbaka som inkomst till landskapets kassa, till likviditeten, för att därigenom bokas på nytt med 396 000 på respektive moment så att pengarna kan användas för nya projekt. Det här är en ren budgetteknik, men ändå syns budgettekniken i de sammantagna utgifterna som finns på sidan 1, men sedan slutligen i detta dokument tar de ut varandra. Jag hoppas att förklaringen är till fyllest.

Sjötrafiken; ytterligare anslag om 410 000 euro äskas för den verksamheten. Här finns några motiveringar till varför det krävs ytterligare anslag. Intäkterna är lägre än beräknat. Bunkerförbrukningen på M/S Skarven har varit något högre än beräknat. M/S Grisslan har behövts i trafik fastän avsikten var att den skulle säljas under 2010. Det har lett till mera kostnader. Det har förekommit haverier av andra färjor och man har behövt flera färjor i trafik. M/S Gåsö har också trafikerat och det har varit vissa driftskostnader i samband med reparation av M/S Gudingen osv. Framförallt har det här momentet belastats av vissa försenade eller uteblivna planerade besparingsåtgärder, som har diskuterats här i salen många gånger och också fattats beslut om.

Detta som jag säger vill jag koppla ihop med det som jag sade inledningsvis, att landskapsregeringen behöver ha en större exakthet i budgeteringen. Också till den delen att man kan budgetera korrekt, sätta målsättningar korrekt och också genomföra det som man har sagt i sina målsättningar att ska genomföras. Så här ser situationen ut för sjötrafiken just nu.

På sidan 14, 39.30.90 finansieringslån; den frågan brukar ofta komma i många sammanhang. Landskapregeringen behöver ju de facto inte låna upp dessa pengar för att balansera den här budgeten. Det här är budgettekniskt beskrivet som ett lån, men belastar resultatet sammantaget med just detta belopp. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Den här städarbudgeten har ett stort belopp som landskapsregeringen vill att vi ska godkänna. Det här med budget är minsann ingen exakt vetenskap. Den nya finansförvaltningslagen ger ju möjlighet till ett effektivare budgetsystem. Man ser nog att det behövs. Det behövs en stram tidtabell för att vi ska få det här på rätt kurs.

Jag vill fråga finansministern hur det s.k. sparbeloppet påverkar som vi fick höra om? Nu har jag redan glömt vad ministern sade att man sparat in på årets drift, alltså 2010. Sedan har det ju rått delade meningar om hur mycket man de facto har sparat in eftersom det är svårt att läsa våra bokslut. Uppgifterna överlag är lite divergerande. Vad innebär det här nu för det s.k. sparbetinget för 2010?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag är inte riktigt säker på att jag förstår innebörden i frågan helt fullt ut, speciellt inte kopplingen till de diskussioner som har varit.

Lagtinget förde en livlig diskussion i samband med landskapsrevisorernas berättelse om hur mycket och på vilket sätt man har sparat pengar. Men det gäller år 2009, hur stora inbesparingarna av konsumtionsutgifterna var, och hur mycket som var överföringar och investeringar.

Sedan fördes en diskussion i samband med att grundbudgeten lades fram om hur mycket olika verksamheter sparade, då var det kopplat till budgeten för 2011.

Givetvis, här finns vissa intäkter och vissa utgifter. Detta gör att budgetförslaget säger budgettekniskt att utgifterna ökar med 1,2 miljoner för 2010. Underskottet ökar med den summan 1,2 miljoner lite drygt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag medger att jag uttrycker mig oklart, för jag kommer inte ihåg hur ministern framställde 2010 års budgetförslag. Hela tiden har vi fått den informationen att man sparar pengar på driften och det utgår jag ifrån att man också sade om 2010 års budget, hur många miljoner det nu sedan var. Det här är en så pass stor överskridning så det beloppet måste vi minska ganska radikalt. Det var det som jag var ute efter. Kan ministern beskriva hur det här påverkar 2010 års budget i fråga om inbesparingar på driften?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Själva förslaget talar väl för sig själv. Det talar om för vilka moment som det krävs mera anslag för.

I vissa moment har utgifterna varit högre än de av lagtinget fastslagna och budgeterade. Det finns olika förklaringar till det. Vissa är förslagsanslag där en lag säger att pengarna ska betalas ut och det går inte bedöma exakt på förhand. Vissa är sådana som beaktar exakt vår egen drift och sjötrafiken är en utav dem. Det har vi inte kunnat förverkliga allt det som har sagts och utlovats för att spara de här pengarna.

Som jag sade inledningsvis, det krävs en större exakthet i de frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Man skulle kunna säga mycket om den här tilläggsbudgeten och budgetdisciplinen. Man ser att sjötrafiken får kosta 1,1 miljoner medan sjukvården klarar sina besparingsbeting.

Jag reagerade på det som minister Perämaa började med, att man har tillsatt en arbetsgrupp som ska se över frågorna gällande budgetdisciplin. Jag såg protokollet och jag tycker att det är ytterst märkligt att de två personer som har mest ansvar för budgetdisciplinen och ingår i systemet ska utreda det här och därmed utreda sig själv. Naturligtvis borde det ha varit någon oberoende utomstående eller en revisor som skulle ha gjort det här. Nu sitter man och bygger upp system som man själv ingår i och det är ju märkligt.

Det tycker också det är märkligt, vi har sagt att vi prioriterar kärnverksamheter samtidigt ger man pengar till film och man köper in stenåldersboplatser fast man inte klarar av de befintliga bekymmer som man har. Det klingar hemskt illa i mina öron.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tycker det känns olämpligt att prata om enskilda personer som inte kan delta i debatten själva. Som svar på frågan ändå så ser jag det som ytterst märkligt om inte förvaltningschefen och finanschefen skulle vara med i att reformera vår förvaltning också till den här delen. Nu ska det presenteras i form av en förstudie först och det ska leda till ett åtgärdsprogram som ska vara ett stöd i förlängningen till alla budgetansvariga. Till saken hör också att de här personerna givetvis ska använda sig av utomstående expertis och andra krafter som vi har i huset för att få detta så bra som möjligt. Det är nödvändigt att vi gör det på det här viset. Det ska innefatta utbildning och andra saker också.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag har inget emot sakfrågan, att det görs. Jag har ingenting emot personerna, men de har en viss funktion i systemet. Jag ifrågasätter att man ska skapa ett system där man själv ingår. Jag anser att en oberoende person borde göra det. Naturligtvis ska alla höras. De här funktionerna är idag ytterst ansvariga för budgetöverskridningarna på tjänstemannanivå, inte personerna. Kom ihåg det!

Den andra frågan som jag ställde till finansministern var; vad är det för prat om prioriteringar av kärnverksamhet när man kastar 50 000 till ett bolag för att göra film? Man köper in stenåldersboplatser när man inte klarar av att hantera de platser som man har idag, för man har inte resurser. Nog är det ju märkliga prioriteringar, det måste väl finansministern hålla med om? 

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! I den situation vi befinner oss i, där vi som ltl Strand också påpekar och har uppmärksammat att den här landskapsregeringen helt riktigt satsar på kärnverksamhet så kan vi inte heller lägga oss ner och dö i de övriga frågorna. Det finns skäl att utveckla samhället samtidigt. Angående filmen så finns bedömning att den bidrar till att kommersiellt marknadsföra Åland. Det är ett led i det turistiska förhoppningsvis på sikt. Vi måste ju skapa intäkter också. Det kanske låter märkligt att satsar på områden med fornminnen när vi skulle ha satsat på kärnverksamhet, men å andra sidan finns bedömningen att alla andra alternativ är betydligt dyrare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det är några saker som jag tänker ta upp i den här tilläggsbudgeten. Jag kommer att ta upp momentet om omstruktureringsstödet till Air Åland i mitt huvudanförande så det lämnar jag.

När det gäller understödet för filmproduktion så har jag två saker som jag skulle vilja ha förtydligade. För det första; finns det inte gränsvärden för upphandling i EU-direktiven som vi bör följa? Har inte dessa 200 000 euro överskridit de upphandlingsgränserna?

Det andra är; borde inte ett sådant här projekt, om det är så fantastiskt bra för att marknadsföra Åland, gått via medlen på Ålands turistförbund, att de hade tagit beslutet att prioritera det här framom annat? Och inte att landskapsregeringen går in och ger ett privat bolag 200 000 euro för något som man eventuellt tror kan vara bra.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag känner inte till summan 200 000 euro kopplat till det här filmprojektet. Däremot så har landskapsregeringen under det här momentet budgeterat den här summan sammantaget, men pengarna har gått till olika filmprojekt. Dessvärre kommer jag inte exakt ihåg vad de hette. Jag tror att det var ett filmprojekt som hette Iris. Det finns också budgeterade medel för en filmproduktion, av ålänningar, som inte har blivit förverkligad ännu. Här finns inte den här statsstödsgränsen, pengarna har inte bara riktats till ett företag.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag tackar för den tillrättavisningen. Jag hade missförstått det lite. Var är upphandlingarna? Det finns säkert flera som skulle kunna tänka sig att lägga sin filminspelning på Åland om man vet att det finns en landskapsregering som är villig att på ett år lägga 200 000 euro för att marknadsföra ett område istället för att man bara ger de bidragen till någon som har ansökt om dem. Det borde finnas ett upphandlingsförfarande så att det sköts på ett korrektare sätt än vad man har gjort nu.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det må hända. Jag kommer inte ihåg, men det har nog inte skett någon upphandling i det här. Det här med stöden har varit aktuella redan i samband budgeten 2010. Jag kan inte dra mig till minnes allt det. Jag måste be att den här saken utreds närmare i finansutskottet, om det finns anledning till det. Jag har inte desto mera exakta uppgifter nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Herr talman! Finansminister Perämaa nämnde under sjötrafikens verksamhetsutgifter att vissa besparingar inte har genomförts trots att lagtinget har beslutat om sådana. Jag vill gärna ha förtydligande om vilka de är?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag vågar inte exakt säga i vilken mån de olika åtgärderna exakt är beslutade om i lagtinget och vilka som har varit föremål för landskapsregeringsbehandling som har lett till de äskande som har funnits tidigare. Det finns ett antal åtgärder, mathållningen på fartygen kan nämnas, om man ska bedriva den på samma sätt som tidigare. Det handlar om mängden av personal på vissa fartyg. Med i bilden finns konkurrensutsättning. Det är ett paket av olika åtgärder som ännu kvarstår att åtgärda.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag har två reflexioner. Det ena gäller de här direkta bidragen som nu tas upp till ett filmbolag och till PAF-Open. På vilka stödordningar vilar den här typen av utbetalningar? Finns det inte en problematik kring statsstöd?

Det andra handlar om sjötrafiken. M/S Grisslan har man har sagt att ska säljas men redan samma år behövdes den som reservtonnage. Förmodligen kommer haverier i flottan att ske flera år. Är det fortfarande aktuellt med en försäljning av M/S Grisslan?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag är säker på att trafikministern bereds möjlighet att uttrycka sig närmare i detalj om de sakerna. Som landskapsregeringen har sett och ser det faktum att Skarven inköptes, och man ändå inte utökar några färjlinjer och man utvidgar inte trafiken för övrigt, så fanns det inte någon tanke att man samtidigt skulle utöka färjflottan genom att bibehålla det gamla tonnaget. De facto har vi ett fartyg M/S Knipan, som ligger som reserv redan nu, ungefär tio månader i året. Att hålla oss med ytterligare ett reservfartyg på sikt, det äldsta av alla som snart är 40 år, tror jag inte är ekonomiskt försvarbart. Just den här sommaren blev det en sådan speciell situation att det hände något under sommaren så att fartyget då behövdes. Men på sikt ska vi inte ha fartyget kvar.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag får ge nästa möjlighet att svara på frågan om statsstöden och de enskilda bolagen som ska få direkta stöd. Varför skriver man då istället att det är ett generellt stöd till idrotten när det de facto är ett privat bolag som man riktar sig till?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag kan inte ge nummer eller namn på stödordningarna och reglerna exakt. Stödet för PAF-Open formulerat på det här sättet i motiveringarna har gjorts tidigare, vilket säkert ltl Gunell känner till som sitter finansutskottet och har haft möjlighet att granska de tidigare anslagen. De har varit under samma moment. Pengarna till tidigare turistförbundet, Visit Åland går via det här momentet. Det är exakt samma formulering som tidigare. Någon större exakthet om stödordningarna, om det skulle finnas problem, kan jag inte ge här och nu. Vad jag känner till finns det inte några problem vad gäller filmen. Det har utretts i samband med äskandena. Någon större exakthet än det kan jag inte ge här och nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag håller med finansminister Perämaa att vi behöver mer exakthet i budgeteringen. Det är inte heller alltid så lätt att få den exaktheten. Det uppkommer alltid sådana situationer att man måste ha mera pengar, precis som här i städarbudgeten också. Jag har egentligen inte något att invända mot den, utan det är som det är.

Jag kan konstatera att sjötrafikbyrån har fått 1,1 miljoner till i budgeten 2010. I och med detta har man kommit upp i 15,4 miljoner. Det bekymrar mig lite att i årets budget har vi bara 15, 1 miljoner. Då har man räknat in en bränsleförhöjning på 400 000 och en löneförhöjning på 200 000. Med min matematik så borde man kanske komma med en tilläggsbudget på 1 miljon för 2011. Eller avser man att göra andra åtgärder så att man kommer ner i beloppet?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det kvarstår att göra de saker som här beskrivs och har uttalats av mig både muntligen och som det står i texten här, de åtgärder som är ogjorda av besparingsskäl. Givetvis finns planerna att de ska åtgärdas. Den stora kostnaden är förstås kopplad till nivån på trafik som bedrivs. Den turlistan som det har fattats beslut om senaste höst av landskapsregeringen är i sin omfattning på helårsnivå lägre än trafiknivån för 2010 på helårsnivå. Jag menar inte att det ska fattas beslut om några nya turlistor. De turlistor som redan är beslutade om för hela året är totalt på lägre nivå än trafiken som bedrevs år 2010.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag tackar för informationen. Det kan vara en delförklaring till varför man tror att man kan köra nästan 1 miljon billigare 2011 än 2010. Jag är fortfarande lite orolig för att man inte uppnår de här besparingarna. Det är inte alldeles lätt. Vi vet med konkurrensutsättning att vi inte har facit i hand ännu. Men det är klart att man måste försöka förstås. Jag får tacka för den informationen. Vi får hoppas att det här budgetmomentet håller. Vårt stora problem här i salen är i driftbudgeten. Det är den som vi måste åtminstone försöka bibehålla och helst bringa ner något.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Givetvis är det utgångspunkten att vi ska hålla oss med de budgetmedel som vi har. Det är den absoluta målsättningen.

Lite avvikande från den här diskussionen vill jag säga att det är oerhört viktigt att landskapsregeringen och lagtinget kommer vidare i bearbetningen av kortrutten. Det är ändå där som de stora pengarna ligger i att vi kan förkorta rutterna så mycket som möjligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Olof Erland

Talman! Först har jag några allmänna synpunkter sedan några kommentarer till tilläggsbudgeten om vad som är politik och vad som är anpassningar till förändringar.

Det är två viktiga reformer på gång som kan föra hela budgetarbetet och finansförvaltningen framåt. Det ena är finansförvaltningslagen som ger en ram för det vidare arbetet att förbättra hela systemet, förbättra budgetuppgörandet och informationsinnehållet i budgeten som beslutsunderlaget och informationen till allmänheten och också budgetuppföljningen. Det är den ena, hela systemets ramverk i lagstiftningen. Den frågan kommer ju upp på måndag.

Det andra är den interna förvaltningen där det har tillsatts en arbetsgrupp med förvaltningschefen och finanschefen. I korta drag är uppgiften att göra ett tydligare regelverk, öka kompetensen och fördela ansvaret på ett tydligare sätt. Jag tror att alla de här sakerna är viktiga och att kombinationen med finansförvaltningslag och reformerad förvaltning kan göra att vi kan gå framåt i hela finansförvaltningen och budgetprocessen.

När det gäller den här budgeten så brukar den ofta kallas städarbudget. Så var det en gång i tiden, man redde upp alla förändringar i slutet av året för att det skulle stämma överens med bokslutet. Den filosofin har man kanske lite gått ifrån. Alla inser att man inte kan budgetera exakt, som det har sagts här. Man kan ofta inte ens budgetera någorlunda exakt när det gäller ränteläget och amorteringar, som det finns exempel på här i budgeten.

En annan sak som vi finansministern nämnde var detta med återförda bidrag. När det allmänna läget förändras så går det inte att genomföra vissa projekt. För cirka 7-8 år sedan skulle jag med ett ord, som inte går att använda här i lagtinget, säga att det var ett herrans liv, kanske man kan säga, för att man hade gått miste om miljoner i EU-stöd som hade förts tillbaks. Det fanns en budgeterad summa som man kunde ansöka ur. En del ansökningar fyllde kriterierna och andra inte. En del i processen blir att man för tillbaka de anslag som inte använts. Det är, som finansministern sade, en budgetteknisk fråga. Så är det med hela budgeten, budgeten är en uppskattning, ett försök att se ungefär hur mycket inkomster och utgifter som kommer in. Sedan är bokslutet en annan sak, det är en exakt bedömning av vad som har hänt under ett år.

Herr talman! Det finns några politiska frågor i den här budgetframställningen, flera frågetecken och sedan några saker som följer av förändringar. De politiska frågorna är för det första, Air Åland. För det andra, omstruktureringsstödet på 30 000 euro till ett turismen-idrotten. Det är för det tredje filmprojektet, 50 000. Med politiska frågor menar jag att det finns valmöjligheter, om man ska gå in för det eller om man inte ska gå in för det. Jag ska återkomma till det.

Andra kategorier av stora frågetecken gäller sjötrafiken och Svibybron. Bron och sjötrafiken har ett gemensamt stort frågetecken, inte när det gäller den exakta budgeteringen, utan när det gäller underlagskalkylerna. Den här förvaltningsgruppen måste ha som absolut huvuduppgift att tillse att det bli en bättre kvalitet i kalkyleringen. Det hänger samman också med det som ltl Karlsson sade om budgeteringen för sjötrafiken; kommer 15,1 miljoner att hålla när kostnaderna nu går mot 15,4 miljoner? Det är naturligtvis som lagtinget har sagt att kortruttstrafiken måste vara en del av lösningen. Sedan finns det annat med tidtabeller, lunchpauser och eko-körningar osv som kan göra marginella besparingar.

Den andra sidan av problemet är att skärgårdstrafiken är ganska pressad när det gäller de turer som man anser rimliga i skärgården för näringslivet och befolkningen. Där har finansutskottet sin huvuduppgift att se över hur utvecklingen ser ut, vad som är på gång men också följa upp förvaltningsprocessen att man kan garantera kvalitet i kalkyleringen.

När det gäller Svibyprojektet så är det mera att se i backspegeln varför det gick på det sättet. Det är olika omständigheter som förklarliga, rimliga men också andra saker som kanske behöver tydliggöras.

När det gäller frågetecknen kring politiken, först turismen och idrott. Jag skulle intuitivt tycka att har man ett löfte för beachvolley så borde det ingå i turismanslagen för den ordinarie budgeten. Här kan det ju finnas någonting som jag inte känner till, osäkerhet om det ska bli av och sådana saker. Det bör finansutskottet reda ut.

När det gäller den här filmen så har det varit en diskussion om anslag under en längre tid och ett anslag uteblev. Filmen är ett sådant projekt som man ut turistisk synvinkel inte borde få missa. Det är min uppfattning om det hela. Det är frågan om en modern TV-film om Åland som skulle sändas i Tyskland, Österrike och de områdena med mångmiljonpublik och möjligheter att använda filmen. Jag hoppas att finansutskottet kan reda ut detta ytterligare.

Herr talman! Sjötrafiken är en följetong som nu borde få ett slutkapitel som heter kortrutt. 

Till sist, det som jag inte nämnde som en politisk fråga, Air Åland. Enligt tidningsuppgifter har det hittills gått 3 miljoner i det projektet. Då borde man i finansutskottet skilja ut det som gäller Stockholmstrafiken, som lagtinget har tagit ställning till att ska upphandlas. Man ska betala det som det kostar. Åbotrafiken blev först nedlagd och sedan Helsingforstrafiken. Det står här i motiveringen, som jag inte tycker är riktigt bra, att det här är för det åländska näringslivet och det offentligas efterfrågan. Nog måste det ju också gälla privatpersoner och särskilt turismen, som ska bli en allt större del av underlaget för flygtrafiken. Jag förmodar att man kan läsa in det mellan raderna.

Det som ett frågetecken för mig är att det står; ”ett engångsstöd, t ex i form av ett kapitallån”. Finns det andra alternativ? Borde inte finansutskottet säga att här är det inte frågan om aktier, det är inte frågan om lån, det är frågan uttryckligen om kapitallån, som följer vissa regler som gör att eventuella framtida överskott blir tillgängliga för landskapsregeringen. Och att man också förtydligar att andra bolag i landskapets sfär inte borde gå in med lån som inte är godkända eller kontrollerade av lagtinget. Här är den politiska frågan lite större till sin bärvidd, förutom sjötrafiken som man borde titta närmare på.

Herr talman! Slutligen när det gäller de ekonomiska effekterna av den här budgeten, vad betyder det här för besparingarna? Det har varit tal om det tidigare i samband med ordinarie budgeten. Jag tror att det är viktigt för finansutskottet att skilja på bokslut och budget. När det gäller bokslutet så kan man se en besparingseffekt på ca 6 miljoner under perioden 2008-2009, där finns bokslut tillgängligt. Medan budgeten för 2010 följer sannolikt det vanliga mönstret att man budgeterar och så blir det utgiftsrester och återbetalda anslag. Om trenden håller i sig så har vi en sammanlagd besparing i storleksordningen 7 miljoner, jag kan inte vara så exakt. Men då ska man ta hänsyn till ökade pensionsuttag och andra omständigheter när det gäller förhandlingar om löner och bunker osv. Besparingseffekterna är ju påtagliga. Naturligtvis skulle man önska större besparingar. Det gäller två stora reformer som vi har diskuterat; den så kallade strukturreformen när det gäller organisationen av servicen till medborgarna, hur man ska trygga de enskilda medborgarnas välfärd i alla geografiska områden och sedan gäller det trafiken överhuvudtaget, som jag gärna skulle se att finansutskottet berör i samband med sjötrafiken. Det gäller ju också kollektivtrafiken till färjorna som gör att man kan dra ner på bilkörande och utöka bussåkandet, vilket också gäller kollektivtrafiken i Mariehamn. De stora reformerna är ändå det som krutet ska ägnas åt.

Det är förhoppningsfullt när man ser att det finns en finansförvaltningslag och ett förvaltningsprojekt som är på gång när det gäller att förbättra budgetprocessen. Tack. 

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag skulle gärna vilja utveckla diskussionen med kollegan Erland om stödet till Air Åland. Vi har både samma uppfattning om att det här är rätt och riktigt. Det är rätt modell i princip och vi borde absolut akta oss för att öka samhällsägandet i det här bolaget, utan hitta andra lösningar. Jag undrar också om vi kan vara överens om att alternativet med kapitallån är det farligaste av alla andra utom tillförande av eget kapital. Eftersom kapitallån har den strukturen att det ofta resulterar i förslag om konvertering till eget kapital. På det sättet skulle rena lån eller helt vanliga bidrag vara en bättre modell än kapitallån. Jag tycker att det är det sämsta alternativet, näst efter eget kapital.

Ltl Olof Erland, replik

Ja, det är möjligt. Jag är lite svarslös i det här fallet därför att jag inte vet. Jag kopplar ihop detta med kontroll. Om kontrollen över bolaget är sådan att ett kapitallån inte konverteras, om man inte gör det medvetet, så då är det acceptabelt. Därför frågar jag lite när det står t.ex. kapitallån här, med förhoppningen om att det är oklart. Jag tycker att den här frågan som ltl Roger Jansson ställer är absolut berättigad. Jag har själv satt ett frågetecken här, men jag har inte hunnit fundera ut det desto mera. Jag tycker att det här är en första rangens fråga. Kontrollen över det egna kapitalet och eventuella stödlån eller kapitallån måste utredas ordentligt.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det viktiga är att vi är överens om att vi bör undvika att öka samhällets direkta ägande i bolaget. Då hamnar vi snart i en situation där vi närmar oss 50 procent. Risken att vara den största ägaren gör att samhällets ansvar ökar. Samtidigt är verksamheten otroligt viktig för Åland. Att vi bör ha ett åländskt ägt flygbolag tror jag att vi alla har lärt oss av erfarenhet bakåt i tiden. När det gäller kapitallån så förskräcker spåren, för min del. Jag har varit med om att ge ut sådana lån från landskapet sida och jag har varit med om att ge ut sådana lån från stadens sida. I balansräkningen betraktas de i princip som ett tyst eget kapital. De konverteras nästan i allmänhet såvida bolaget inte går i konkurs. Jag har ännu inte i offentliga sammanhang varit med om att kapitallån har betalats tillbaka. Därför tycker det är bättre med rena lån eller, i det här fallet faktiskt, bidrag.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag har ingenting emot det resonemanget. Jag konstaterar att med min erfarenhet så måste man ta alla eventualiteter i beaktande. Det gäller naturligtvis konkurs och likvidering osv. Man brukar säga att det offentligas riskexponering inte ska öka. När man ökar aktiekapitalet med pengar ifrån PAF och Posten så ska det motsvara annat riskägande. Landskapet borde inte öka riskexponeringen utan ha en kalkylerad förlust vid värsta tänkbara scenariot, det är väl det som det handlar om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! När det gällde detta om Air Åland att vi har skrivit in att det är till näringslivet och det offentliga, självklart ska man räkna in turismen och privata resenärer också.

När det gäller kapitallånet, omstruktureringsplanen följer en formell metodik som är godkänd av EU. Vi har för avsikt att ge ett kapitallån, därför att man har både likviditets problem och problem med det egna kapitalet. Det finns inte något konverteringslöfte. Avsikten är att kontrollera upp omstruktureringsplanen, vi tror på den. Samt att de plockar fram lika mycket pengar själv, innan vi ger det här lånet. Lånet innebär sedan ränta och en amorteringsplan.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Så här långt låter det betryggande att man har omstruktureringsplanen. Jag skulle gärna ändå säga lite påstridigt den här gången att finansutskottet ägnar sig åt de stora viktiga frågorna, där kapitallån är en av de frågorna. Att finansutskottet utreder de formella förutsättningarna, vilket naturligtvis en bank eller en finansman kan göra. Jag tror att lagtinget har nytta av ett sådant underlag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Det blev lite svårt för mig att hänga med i ltl Olof Erlands resonemang kring inbesparingarna. Han fick inbesparingarna att landa på 7 miljoner. Kanske ltl Erland kan förtydliga hur han menade? Var och hur skulle de här inbesparingarna har gjorts? Vilken period och vilket år? Om det gäller 2010, ingår i så fall också de inbesparingar som man gjorde på de anställdas löner i form av semesterpenning?

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det är inte så lätt att förklara det på kort tid. I princip kan man säga att man inte borde jämföra annat än bokslut, då fram till 2009. Det finns två perioder i 2000-talet där bokslutet har visat på en nedgång av utgifterna. Det är 2003-2005 och 2008-2009. Det beror sedan lite på hur man räknar Skarvenpengarna, asfaltmassorna och retroaktiva löner från 2007. Räknar man in de retroaktiva lönerna från 2007 i år 2008 så blir det mindre besparingar därför att de belastar 2008. Men räknar man bort det som har belastat, t.ex. nya tjänster, i 2008 års budget så då är det besparingar enligt bokslutet på både drift och överföringsutgifter.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Camilla Gunell, replik

Det här är en väldigt intressant fråga. Vi har i finansutskottet vid flera tillfällen försökt få klarhet i detta med inbesparingar och vilka inbesparingar som riktigt är gjorda. Problemet är att man kanske borde fokusera på driftutgifterna. Man kan konstatera att år 2011 är vi upp i de högsta driftsutgifterna någonsin, drygt 180 miljoner. Mot bakgrund av det så är det ganska svårt att säga vilka reella inbesparingar som de facto har skett på driften. Därför var jag intresserad av det här resonemanget.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! För att visa hur komplicerat det är så ända sedan 1921 så har driftutgifterna kontinuerligt ökat i landskapets budget, med möjligen något undantag 2009. Hela ekonomin växer ju och därmed också driftsutgifterna. Däremot har man ju sparat lite drygt 3,5 miljoner på lönerna under 2009. I skolsektorn avstod man från lönehöjning istället för permitteringar. Ska man då räkna det som en besparing? Ja, då måste man se vad som skulle ha hänt om man inte skulle ha gjort dessa avtal. Där var det inte frågan om permitteringar utan det var frågan om att man avstod från en löneförhöjning.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

På talmanskonferensen beslöt vi i måndags att om debatten inte blir färdig idag så fortsätter den på fredag kl. 09.30. Såsom talarlistan ser ut kan jag konstatera att vi inte kommer att bli färdiga kl. 18.00. Jag föreslår vi avbryter debatten. De talare som finns kvar på talarlistan kvarstår till fredagens plenum och vi fortsätter i den ordningsföljden. Diskussionen avbryts härmed.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 14.1 kl. 09.30  Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 17.09).