Föredras

PLENUM DEN 20 DECEMBER 1999 KL. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar.  Upprop. (Frånvarande: ltl Lindqvist, Sundback, J-E Mattsson och vtm Häggblom).

26 lagtingsledamöter är närvarande.

Om befrielse från lagtingsarbetet i dag den 20.12 anhåller ltl J-E Mattsson på grund av sjukdom och ltl Sundback på grund av läkarbesök. Beviljas.

 

Meddelande

Meddelas att följande val till utskottspresidiet har förrättats:

 

- till ny viceordförande i lagutskottet har valts ltl K-G Eriksson

- till ny ordförande i kulturutskottet har valts Jörgen Strand och till ny viceordförande

   har valts ltl Harry Eriksson

- till ny viceordförande i stora utskottet har valts ltl Fredrik Lindqvist

 

Antecknas.

 

 

Föredrages för bordläggning ärende nr 1:

 

Finansutskottets betänkande nr 1/1999-2000 med förslag till budget för landskapet Åland år 2000. (FR nr 4/1999-2000 samt FM nr 1-35/1999-2000).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till lagtingets plenum den 21.12. Godkänt.

 

 

Föredrages för andra behandling ärende nr 2:

 

Lagutskottets betänkande nr 3/1999-2000 angående ändring av landskapslagen om brand- och räddningsväsendet samt följdändring i 9 § landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna.

(FR nr 3/1999-2000).

 

Först tillåtes diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen förelägges de i betänkandet ingående lagförslagen i dess helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Förelägges förslaget till  landskapslag om ändring av brand- och räddningsväsendet. Godkänt.

 

Förelägges förslaget till  landskapslag om ändring av 9 § landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna. Godkänt.

 

Ärendets andra behandling är avslutad.

 

 

 

Föredrages ärende nr 3:

 

Landskapsstyrelsens svar med anledning av ltl Sune Mattssons enkla fråga om tryggande av oljeförsörjningen.  (EF nr 1/1999-2000).

 

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsstyrelsen svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten.

 

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga tre minuter.

 

Ltl Sune Mattsson:

Herr talman!

Oljeförsörjningen på Åland omstruktureras nu kraftigt. Oljehamnen i Mariehamn avvecklas och i stället kommer ett litet oljelager i Långnäs. Det lilla lagret i Långnäs med 800 kbm kapacitet räcker om det blir en ordentlig köldperiod endast för några dagars försörjning. Sårbarheten blir stor för det åländska samhället om det t.ex. blir ishinder eller fartygshaveri eller andra störningar i trafiken från riket till Åland.

 

Med hänvisning till det ovan anförda vill jag i den ordning lagtingsordningen 48 § 2 mom. anger  till vederbörande ledamot av landskapsstyrelsen ställa följande enkla fråga:

 

Vilka åtgärder ämnar landskapsstyrelsen vidta för att trygga Ålands oljeförsörjning?

 

Landskapsstyrelseledamoten Danne Sundman:

Herr talman!

Med anledning av ltl Sune Mattssons fråga vill jag härmed avge landskapsstyrelsens svar.  Jag vill börja med en kort sammanfattning och fakta kring frågan.

 

Den totala lättoljeförbrukningen på Åland under1998 uppgick till 35806 m³ varav ca 2908 m³ var s.k. ECO-brännolja använd inom industri och färjtrafik. För direkt husuppvärmning med olja används ca. 15.000 m³ årligen, som frågan alltså berör. Resterande används till landskapsfärjorna,  jordbruk och industri. Under högsäsong vintertid förbrukas ca 3000 m³ per månad (ca. tre månader). I landskapet fanns 1995 ca 4000 stycken oljeuppvärmda fastigheter.

 

Om jag kort beskriver marknadssituationen är det så att det är fyra bolag som verkar på på den åländska marknaden vad gäller lätt brännolja. Rundbergs Bil & Service har avvecklat sitt lager i Mariehamn och byggt ett mellanlager för mellandestilat i Långnäs, Lumparland, som också beskrevs i frågan. Lagringskapaciteten där är, som sades,  800  m³ . Oljeprodukterna transporteras med släp på Fjärdvägen. Rundbergs Bil & Service har 7 släp som vardera rymmer 45 m³. Bensinen mellanlagras inte utan distribueras direkt. Med dagens disponering av släpen och 4 turer i veckan transporteras 630 m³ bensin, diesel och brännolja till Åland med dessa släp.  Om Rundbergs omdisponerar sina transporter finns det möjlighet att per vecka leverera 1215 m³ .

   

Teboils arrende med Mariehamns stad går ut 30.6.2000. Ingen förlängning är möjlig, så all verksamhet avvecklas i oljehamnen i Mariehamn. Enligt uppgift kommer inte Teboil att bygga upp något nytt oljelagerlager efter detta datum, inte ens ett mellanlager. Alla varor kommer att transporteras till Åland direkt med fartyg (Fjärdvägen). Det kommer således att bli 3 dagars leveranstid. Kapaciteten kommer att vara 45 m³ lättolja i dygnet (vardagar utom lördag). Detta är baserat på att marknadsandelen på årsbasis är ca. 12.000 m³ . Med denna leveranskapacitet kan det bli vissa svårigheter att emotse efterfrågan under vinterhalvåret och tilläggskapacitet behövs. Ur konkurrenshänseende hamnar Teboil  i ett litet sämre läge, om de inte lagrar på Åland.

 

Shells lager i Mariehamn skall avvecklas efter den 30 juni 2000. Lagring av oljeprodukter för Shell sker därefter enbart i Godby. Det finns 3000 m³ lagringskapacitet för lättolja i Mariehamn, och i Godby blir lagringskapaciteten 1000 m³ enligt dagens planer. I Godby finns outnyttjad byggrätt för ytterligare 2900  m³ lagring. Shells marknadsandel på årsbasis är ca. 10.000 m³ och deras lagringskapacitet räcker 1-1,5 månader för deras kunder. Två frågor i anslutning till försörjningtryggheten gällande Godby och Shell är farleden och fartygskapaciteten. Nuvarande 5,8m-farled slutar vid torken 0,5 sjömil från oljedepån. Den behöver förlängas fram till gästhamnen i Godby. Nuvarande farled är endast 3,1 m. Fartygskapaci­teten för transporterna är ännu delvis oviss. 

 

Det finns en fjärde aktör, nämligen Neste. Deras lättoljeleveranser sker utan mellanlastning på Åland direkt fram till kunden. De har en tankbil och ett släp med 36 m³ som fraktas över med Fjärdvägen.

 

Vad gäller sjötransporterna är turtätheten god och den kan kan också  utvidgas, speciellt med Fjärdvägen till två turer per dag alla dagar i veckan. För att öka transportkapaciteten krävs dock fler släp. Sjötransporter med Fjärdvägen enbart för oljetransporter höjer naturligtvis konsumentpriset, om man skulle ta all olja.

 

Fjärdvägen har god isklass, 1A, och med nuvarande trafik torde det inte vara problem att hålla fartygsrännan till Långnäs hamn öppen vintertid. Reservkapacitet finns i form av backup-avtal med landskapsfärjorna. Tilläggas kan att brännolja har även transporterats på passargerarfärjornas bildäck.

 

Med tidigare använda kusttankers fanns ingen möjlighet att angöra landskapet under isförhållanden då de använde fartyg som saknade erforderlig isklass. Ur miljörisksynpunkt och ur olycksfallsaspekt  är det också bättre med tätare transporter av mindre volymer än färre sjötransporter av större volymer.

 

Den viktigaste resursen i det här fallet är konsumenternas egna lagringsutrymmen i oljecisterner. Uppskattas medeltankstorleken bland de ca. 4000 fastigheterna till 2 m³, finns maximalt 8000 m³ lagrat i dessa. Detta täcker halva årsförbrukningen. I dagsläget fylls tankarna då de börjar bli tomma, men om man t.ex. fyller på när det finns behov kunde man själv hemma ha en buffert för 1-2 månaders behov hemma i källaren. Försörjningsberedskapscentralen har också visat intresse för ett samarbete med de på Åland verksamma oljebolagen på Åland om en säkerhetslagring av lätt brännolja, men detta har hittills inte resulterat i något konkret. 

 

Sammanfattningsvis kan sägas att oberoende av förändringarna i lagerhållningen i landskapet är risken för lättoljebrist för husuppvärmning liten. Kapacitet att försörja Åland med lättolja kommer även att finnas även framåt. Med dagens transportsystem kan Åland försörjas med lättolja även under högsäsong. En buffert för störningar i transportsystemet finns i form av lagringscisterner. I detta sammanhang är det också viktigt både ur försörjningssynpunkt och konkurrenshänseende att Shells oljedepå i Godby blir kvar och att lättolja lagras där.

 

Sannolikheten för störningar i sjötrafiken bedöms som liten och alternativa transportvägar finns.

 

Det torde inte vara nödvändigt att utnyttja bergrummet vid kraftverket som beredskapslager för lätt brännolja mot bakgrund av att landskapet bedöms klara sig bra ändå och att långvarig lagring i bergcisterner inte visat sig bra. 

 

Landskapsstyrelsens insatser för att minska lättoljeanvändningen i form av stöd för övergång till miljövänligare uppvärmningskällor inklusive fjärrvärme samt investeringsstöd till fjärrvärmeutbyggnad medför att oljeberoendet minskar i landskapet. Denna diversifiering minskar också sårbarheten i landskapet. Landskapsstyrelsen har hittills stött 44 övergångar från olja till fjärrvärme, värmepumpar eller biobränsle åt privatpersoner. Detta plus åtgärderna i Godby och vid Naturbruksskolan har totalt sparat 600 kubikmeter oljeförbrukning per år, dvs. en 4 procentig minskning. Troligtvis fortsätter trenden att man övergår från olja till alternativa uppvärmningssätt. Nya områden kan förhoppningsvis  försörjas från värmecentraler baserade på biobränslen.

 

Slutligen bör påpekas att våra skärgårdskommuner försörjts utan mellanlagring i kommunerna  med utkörning med tankbil på färjor;  detta har veterligen fungerat väl, men det kräver en viss framförhåll­ning hos kunderna.

 

Landskapsstyrelsens svar med anledning av ltl Sune Mattssons fråga är, att landskapsstyrelsen ser ingen orsak att blanda sig i oljeförsörjningen på Åland som sköts på kommersiell bas. Oljebolagen bedöms att i fortsättningen likväl som tidigare kunna tillhandahålla bränsle för de åländska konsumenterna.

 

Ltl Sune Mattsson:

Herr talman!

Med anledning av landskapsstyrelseledamoten Danne Sundmans svar finns det absolut ingen orsak att det minsta betvivla att vi någon gång skulle kunna få en sämre oljeförsörjning, att vi någon gång skulle ha brist. Om det uppstår, är det någonting som åtminstone inte han har räknat med. När det är varmt så går det inte mycket lätt brännolja åt på Åland. Men när det är 20 grader kallt går det ungefär 300 ton per dag. Mellanlagret som Esso har, som landskapsstyrelseledamoten Sundman nämnde, räcker två och en halv dag om det är 20-22 grader kallt. Det är klart att ställer man sin tillit till färjtrafiken, att man med färja och  och lastbil skall transportera hit olja, fungerar det självfallet så länge färjorna säkert kan gå, men går det som tidigare att Fjärdvägen går på grund en gång och det skulle vara kallt eller stannar i isen eller går sönder på grund av isen kan vi snabbt få en krissituation. Om det nu är så att man från landskapets sida räknar med att det är bra om de som har villatankar fyller på dem lite tidigare än vanligt, då bör man gå ut med det och säga att det är viktigt att hålla lite mera olja i tanken, släpp den inte så tom, för det kan om det är kallt bli en krissituation.

 

Det är helt klart, att jag aldrig har avsett att man skall ta bort konkurrensen, utan de skall självfallet konkurrera fritt, men på andra ställen - vi är  ju ha ett självstyrt örike - har man ställt platser till förfogande från samhällets sida där oljebolagen kan verka och bygga upp sina lager. Det är egentligen det jag är ute efter, dvs. att man borde anvisa dem plats: där får ni bygga era lager, där får ni bygga dem själva med ett rimligt arrende, så sköter de om det. I dag har vi i alla fall en kapacitet på över 6.000 ton lätt brännolja i landskapet i lager och det är ganska betryggande. Ändå var det så 1987, då det var så kallt, att de som skötte om oljeförsörjningen applåderade att det råkade vara en oljetanker som låg inne  här som hade olja att leverera.

 

Jag håller också med landskapsstyrelseledamoten Sundman om att vi inte kan blanda in kraftverket, för de kör på tjockolja och det är inte alls samma typ av olja. Den som tror att kraftverkets lager kan vara någonting för oss vanliga har fel. Men om det är så att det här alltid fungerar, så är det helt okej.

 

Landskapsstyrelseledamoten Danne Sundman:

Herr talman!

Om det är så att det mot förmodan skulle uppstå s.k. undantagsförhållande kan man använda ett 5.000 kubik stort bergsoljelager som finns på kraftverkets tomt, som i dag används för gasturbinbränsle.

 

Ltl Sune Mattsson:

Herr talman!

Det tycker jag är väldigt; då kan man upplåta det och faktiskt låta oljebolagen stå för  kostnaden för lagring och ta olja därifrån. Om man har ett lagerutrymme som man kan använda, herr talman, så tycker jag att man skall använda det.

 

Landskapsstyrelseledamoten Danne Sundman:

Herr talman!

Som jag sade i mitt svar är det inte lämpligt att i onödan upplagra olja på grund av att kvaliteten försämras, så därför är den bästa situationen som vi har nu att man använder den så mycket som möjligt och inte har, som i förslaget, 5000 kubik upplagrat.

 

TALMANNEN: Landskapsstyrelsens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Antecknas till kännedom att till lagtinget överlämnats:

 

Landskapsstyrelsens framställning om avskaffande av bidraget för bekämpning av flyghavre. (FR nr 8/1999-2000).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling i lagtinget den 22.12. Godkänt.

 

Lagtingets nästa plenum är i  morgon den 21 december kl. 9.30. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 13.25).