Enda behandling

Ärendet bordlades 28.9.2010. Först tillåts diskussion och därefter antecknas svaret för kännedom. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om hemställan till landskapsregeringen. Om ett förslag till hemställan har väckts bordläggs ärendet till ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till hemställan väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

Diskussion.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Vi hade en diskussion igår här i lagtinget om turismen som handlade om den hittills uteblivna turismstrategin, som alla väntar ivrigt på. Vi kunde konstatera att turismstrategin har fördröjts av olika orsaker. Nu ska den efter att man har upphandlat en konsult från Sverige, komma till stånd någon gång i mars 2011. Efter det ska den sedan processas politiskt på olika sätt. Det betyder att den här landskapsregeringen inte blir de som kommer att verkställa den kommande turismstrategin utan det arbetet överförs till nästa regering.

Eftersom det här har dragit ut på tiden, hela mandatperioden har gått utan att turismstrategin har kommit till stånd, vore det viktigt att landskapsregeringen tar de redskap som man har på kommande, som en möjlighet att där på ett tydligt sätt skriva in sina prioriteringar vad gäller turismen. Vilka åtgärder man anser att är det mest angelägna, som man kommer igång med så fort som möjligt under 2011. Det är alltså den här landskapsregeringens, som jag ser det, sista chans att sätta sina spår i turismutvecklingen på Åland. Därför vill jag avisera ett sådant klämförslag att landskapsregeringen återkommer i budgeten för 2011 med konkreta åtgärder i syfte att utveckla den landbaserade turistnäringen på Åland.

Om man tittar lite tillbaka kan man konstatera att turismstrategierna ändå är viktiga. Tittar vi tillbaka några år på den gamla strategin, som har hjälpt dem hittills, var det närmast en ledstjärna åtminstone för den förra regeringen vilka åtgärder som vi betonade, eftersom den gamla turismstrategin hade några punkter på vilket den betonade att det är angeläget att Åland utvecklas.

Det handlade om att göra Åland känt som norra Europas maritima centrum. Det skulle satsas på sjöfartsmuseum. Det har vi gjort. Där fanns också en annan vision om att Åland om tio år skulle vara Nordens bästa golfdestination. Nå, dit har vi inte nått, men i alla fall var golf en fråga som ändå var angelägen, åtminstone under förra perioden. Det jobbades hårt med att få till stånd en golfbana i Godby-Ämnäs.

Det tredje området som det också lades väldigt mycket energi på var att utveckla kulturarvsturismen. Då gällde det framför allt Bomarsund. Även där finns det färdiga planer att sätta i gång ett besökarcentrum i Bomarsund. Sedan var det förstås kongress- och kulturhuset. De här strategierna har betydelse för den förda politiken, åtminstone vad det gäller de stora satsningarna och i vilken riktning man ska jobba.

Klämmen vore ett bra stöd för landskapsregeringen att ha i ryggen från lagtingets sida med ett klart besked om att turismen är en högt prioriterad näring, något som vi ser med en stor potential för framtiden. En sektor där vi både kan få fram fler arbetsplatser och fler företag som har betydelse för de totala inkomsterna för Åland. Tack, herr talman.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Tack herr talman! Först vill jag protestera, ltl Gunell var tydligen inte här igår när jag höll mitt anförande och berättade om den tidtabell som har funnits för turismstrategin. Den är ingalunda så mycket försenad. Den tidigare turismstrategin gällde fram till och med år 2009. Avsikten var att den här skulle börja gälla från 2010 och fram till 2017. Att säga att den har varit försenad väldigt mycket och efterlängtad i flera år är att skjuta över målet.

Till resterande del hur den förverkligas, det är ju genom årliga beslut i ordinarie budget och dem har ju ledamoten Gunell varit med och tagit alla år. Så har det varit sedan 1995 när jag var med på den första och så kommer det att bli i år. Vi tar ställning till gällande turismstrategi eller icke gällande om vi säger så. Den gäller så länge det inte har kommit någon ny. Prioriteringen gör ju lagtinget framöver.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Försenad eller inte, arbetet sattes igång 2008, 2009 inget resultat, 2010 inget resultat, 2011 förhoppningsvis i mål, men tyvärr inte i mål vad strategin beträffar gällande förverkligandet utan det skjuts sedan över till nästa mandatperiod. Därför menar jag att den här budgeten är regeringens sista instrument nu att använda om man vill prioritera konkreta åtgärder för turistnäringen. Det är nu eller aldrig.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det är alldeles riktigt att det alltid är den årliga budgeten, som är det instrument som styr vad turismstrategin kan åstadkomma. Det har vi gjort genom alla år. Inte blir det någon skillnad i sak med det, man har möjlighet att ställa vilka förslag som helst. Det har funnits hur många förslag som precis, som ledamoten Gunell säger. T ex i Bomarsund, men det har ju strukits på grund av den ekonomiska situationen, det har strukits på grund av huvudmannaskapet, ägarskapet, för inte är det väl meningen att landskapet ska styra det.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Då måste man komma med andra idéer och andra förslag som går att förverkliga, eller ska man bara stå och se på och se att övernattningarna går ner och destinationen går bakåt. Jag anser att det är vår uppgift att ta tag i frågan med landskapsregeringen i första ledet. Med de här skrivningarna som jag föreslår tycker jag att det ger det landskapsregeringen mandat att gå vidare. Vi vill ha satsningar på turismen och vi vill se det konkret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Självklart tar vi ställning till olika frågor i varje budget. Jag tror att det står i landskapsregeringens handlingsprogram att strategin ska ses över under mandatperioden. Den är försenad nu med tanke på hur vi hade tänkt från början, det är bara att konstatera. Den nya strategin som ska komma om ett halvt år ersätter den som vi har nu. Jag anser inte att den gamla strategin är överspelad bara för att vi inte har fått den nya utan vi jobbar fortfarande efter den. Precis som ledamot Camilla Gunell tycker jag att den gamla strategin har många fördelar och den gäller tills vi har den nya, så ser jag på saken.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Om man tittar på den gamla så är den nog överspelad. Den har gjort sitt. Man märker att den är från en annan tid. Den har varit bra, men den har gjort sitt. Nu väntar alla på den nya, också branschen, alla entreprenörer, alla väntar på att det ska komma något nytt. Om landskapsregeringen har klart för sig vad man vill och vilka strategier som är viktiga att komma igång med fortare i väntan på den nya strategin, kan man komma med dem i budgeten så är man i gång.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Jag vill vidhålla att det finns en gammal strategi som är föråldrad till många delar, men nu har vi startat upp slutfasen att göra den nya. Det finns fortfarande delar i den gamla som behöver implementeras. Precis som jag sade i mitt anförande igår är det ofta på implementeringen av en strategi som det fallerar. Vi har fortfarande utan att jag ska nämna något speciellt bitar av den gamla strategin som borde implementeras och genomföras.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Till den delen håller jag med om att det är förverkligandet, implementeringen, fördjupningen, konkretiseringen av visionerna som är det verkliga arbetet och det som är svårt att göra. Där måste man också fundera över på vilket sätt man ska leda arbetet framöver och att landskapsregeringen håller i utvecklingen. Det får inte bara blir vackra ord utan att det blir konkret, att visionen bryts ner till konkreta handlingsplaner från år till år. Till den delen man tänker överhuvudtaget komma igång med någon slags implementering av den kommande strategin behöver man också i den här budgeten fundera på hur det ska gå till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Som jag sade redan igår är det ett klokt resonemang som kollegan Gunell för. Vi borde få skrivet i budgeten för 2011 hur landskapsregeringen avser att förbättra de delar av turismen som är i särskilt behov av förbättringar. För min del vill jag vädja till regeringspartierna att ta till sig resonemanget som vi har fört i debatten. Som jag också sade igår blir det inget nytt 2011 genom den nya strategin för den kommer att antas först under hösten 2011. Därför är det enda chansen för landskapsregeringen att redovisa vad man avser göra under 2011 i budgeten för 2011 när det gäller de problemområden vi har, produktutvecklingen, utvecklingen av aktiviteterna och utvecklingen av evenemangen för en året runt turism och ökning av antalet övernattningar i landskapet.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Under gårdagens debatt var det tal om eländes beskrivning och då avsåg vi främst landskapsregeringens hantering hittills av det här ärendet, men det är inte heller roligt att ta del av de nyckeltal som beskriver turismens utveckling när de hela tiden envisas med att peka neråt. Ändå vill jag inte säga att situationen är eländig utan tvärtom finns det utvecklingspotential i den åländska turistnäringen. Situationen är nog den att rätt strategier måste på plats annars kan vi hamna i någonting, som vi måste sammanfatta som eländes beskrivning.

När det gäller landskapsregeringens agerande så har det visserligen kracklat lite, men inte lika mycket som det brukar krackla för landskapsregeringen måste man säga eftersom det bara handlar om ett år som vi blev utan turiststrategi. Jag tänker inte desto mera blicka bakåt utan tvärtom framåt. Man kan prata om det här rätt länge för det är ett intressant ämne.

Turismen har utvecklingspotential. Turismen, den landbaserade turismen, vilket vi pratar om huvudsakligen här, står bara för 3-4 procent av BNP, produktionsvärdet. Då säger man att det är bara för att man räknar på ett visst sätt. Nå, enligt ÅSUB räknar man på ett sådant sätt att man tar med så mycket som möjligt. Man räknar på bästa tänkbara sätt för att få de högsta tänkbara siffrorna. Det är verkligen en liten del av ekonomin.

Det är säkert så att turismen inte kan bli vår huvudnäring som andra turistmetropoler, men den kanske kan fördubblas i ekonomisk betydelse och den kan bli ett viktigt komplement. Det tror jag att man bör ha som mål med turiststrategin. Det är ett viktigt komplement för övrigt landsbygdsföretagande. Det är ett viktigt komplement för att gynna också den sjöbaserade delen, som är jättestor, som är huvuddelen av vår ekonomi. Det handlar också om turism, det som sker ombord på färjorna.

Kombinationen mellan land och hav ska jag återkomma till, men komplementet som turistnäringen utgör är väldigt viktigt för näringslivet i övrigt. Det är framför allt någonting som skapar mervärde för ålänningarna. Tack vare att vi har turismen blommar Åland upp på sommaren och vi har mycket evenemang osv. som vi inte skulle ha utan turismen. Det skapar ett otroligt mervärde som inte finns i BNP-siffrorna. Den vanliga ålänningen får ta del av ett stort utbud av evenemang och kultur osv. som delvis går runt tack vare turismen.

Sedan till vad jag anser att är pudelns kärna när det gäller turismstrategi, alltså strategi för turistnäringen. Det är att få en gemensam strategi på plats mellan den landbaserade turistnäringen och den sjöbaserade. Idag är det mycket så att den sjöbaserade näringen styr väldigt mycket utvecklingen på land. När man pratar om kvalitet kontra kvantitet är det ofta kvantitet som vinner för det är det rederierna vill ha.

Vad ska man då göra, ska man stå och ha rapporter för rederierna och knyta handen i byxfickan. Nej, det anser jag inte utan man ska försöka få till en strategisk diskussion mellan den landbaserade och den sjöbaserade turistnäringen så att man får en gemensam nytta av det. Det är säkert så att båda parter måste ändra lite på sig och anpassa sig till den gemensamma nämnaren. Skulle man lyckas med det tror jag att turistnäringen som sådan skulle ta fart i tillväxt. Det har varit en rad olika händelser som har gjort att den landbaserade turismen har fått stå tillbaka på bekostnad för framgångar för den sjöbaserade. Det här borde man kompensera. Det här är det huvudsakliga i strategin. Om man inte kommer runt det den här gången är strategiarbetet helt i onödan egentligen. Det är det allra viktigaste.

Vi från obunden samling har, som vanligt, haft mycket idéer kring det här. En av idéerna är det här med passageraravgift, ta en liten avgift för alla passagerare, sätt det i en fond, använd fonden för landbaserade turistsatsningar. Låt rederierna vara med och bestämma vilka satsningar så att det sist och slutligen gynnar den sjöbaserade näringen, men ha en strategi i botten, gemensam mellan land och hav.

Vi har också fört många andra idéer om vilka projekt man borde satsa på när det gäller den landbaserade turismen. Även om det här är havsbaserat så en dykpark har vi länge pratat om. Nu har man återigen börjat prata om det maritima kulturarvet när man hittade det här champagnevraket, som vi redan tidigare uppmärksammade som en potentiell tillväxtnäring.

Det finns många sådana här delar av turistbranschen, som borde tas i och utvecklas av entreprenörer och näringsliv med hjälp av landskapsregeringen och det offentliga. I den rapport som ltl Roger Jansson var med i, ”Attraktiva Åland”, fanns det många saker nämnt som borde göras. Det är inte sagt att landskapsregeringen, det offentliga, ska göra allting, man borde uppmuntra till att det görs av entreprenörer.

Det spelar ganska stor roll vilka mått och steg det offentliga tar för att gynna turistnäringen. T ex att få till stånd en ändring av avskrivningsreglerna för nyinvesteringar i stugbyar. Möjliggöra över lag generationsväxlingar inom stugbynäringen. Möjliggöra en långsiktig politik när det gäller jordförvärvsreglerna, som vi har diskuterat här i andra sammanhang. Det är en jätteviktig sak att man vet vad som gäller. Kan man som ung entreprenör idag ta över en stugby, finansiera det med externt kapital mot att man kan ge visst ägande, eller kan man inte? Är man välkommen eller är man inte? Vad är det som gäller? Nå, man vet inte. Det är för mycket osäkerhet, det är för många tuvor som kan stjälpa lasset för att unga människor idag ska ge sig in i det väldigt sysselsättningsintensiva arbetet för att bli turistföretagare.

En annan viktig sak som man måste reda ut när det gäller turiststrategin är vad Visit Åland, det som tidigare hette Ålands turistförbund, roll ska vara. Ska det vara som idag, en destinationsmarknadsföring? Ska det vara destinationsmarknadsföring plus att man blir en gemensam säljresurs för hela Åland? Ska det dessutom vara någonting till, att man driver och förverkligar projekt som är gemensamma mellan turistföretagare? Ska Visit Åland vara en registrerad förening eller ska det bolagiseras? Ska det bli mer kommersiellt och få andra intäkter än vad det har idag? Det här är en väldigt viktig del av strategin. Det får man inte gå förbi.

Som sagt, herr talman, jag kan prata länge om det här, men jag vill säga en sak till. Att ta en extern konsult, som kritiserades delvis igår, visst kan man kritisera att det kommer någon bortifrån som inte känner till någonting osv., men i det här fallet tror jag att det är särskilt kännetecknande för turistbranschen att man är väldigt beroende, man är beroende av stora aktörer som till stor del styr turistbranschen. Det är bra att det kommer någon utifrån, som kan se på det här, som inte har bindningar till den åländska turistnäringen. Den lilla nackdelen, som det kan innebära för den här konsulten, den kunskapen kan den här konsulten om jag känner honom rätt, företaget har skaffat sig den och nyttan är större, att få en helhetssyn. Jag hoppas verkligen att strategin motsvarar mina förväntningar. Det ska bli intressant att se när den kommer. Det här var några saker. Det är väldigt viktigt att det är med.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det är intressant att ledamot Sundman gick hem lite tidigare igår och upprepar i princip väldigt mycket av det som jag sade i debatten, det mesta utom passageraravgiften. En detalj i resonemanget är de sviktande siffrorna. En utveckling som har varat under en ganska lång tid är att antalet bäddar som redovisas i statistiken, utgör enbart från anläggningar med fem stugor eller fler som har uthyrning via företag. De anläggningar som hyr ut på årsbasis och som blir alltfler, stugor som hyrs ut en och en, finns inte med i statistiken. Det här har varit en utveckling som har pågått ganska länge. Resonemanget om generationsväxling och friskt kapital är det som ledamoten Sundman och jag har fullständigt gemensam uppfattning om.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! När det gäller passageraravgiften finns det många missuppfattningar om det verktyget. I den form som Fredrik Karlströms motion beskriver det skulle det vara till stor nytta för turistnäringen och det skulle innebära en intäkt som överstiger den avgift som man skulle ta för passagerare för rederierna på sikt. Ska man komma någon vart med den här utvecklingen måste man vara beredd att utnyttja de verktyg vi har. Det är oftast så i Ålands lagting att vi är rädda för att öppna verktygsboxar, än mindre att ta tag i några av de verktyg vi har och, hemska tanke, att börja skruva med dem. Passageraravgift är en klockren idé, som skulle få igång landbaserade satsningar och jämna ut nyttan som skatteundantaget ger.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jo, jag tycker också att vi ska använda verktygen. Jag tror att både ledamoten Sundman och jag är ganska skickliga i att använda verktyg, praktiska handverktyg. Vi kanske ska titta på utvecklingen, vi bör också plocka fram nya verktyg och kanske ändra på tillämpningen. Det som står i passageraravgiftslagen idag är inte användbart som det ser ut idag.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! I strategin bör det ingå beskrivning av användningen av de verktyg vi har. Hur kan beskattningen gynna turistnäringen under åtminstone en övergångsperiod, hur man löser problematiken med avskrivningsregler. Sedan måste man också fundera på nya verktyg som man har möjlighet att ta fram, t ex kombinationen mellan planering och jordförvärvsreglerna, där man ställer klara villkor för vad som gäller när det gäller turistiska etableringar. Just verktygsproblematiken måste man reda ut i strategin fast man vet som turistföretagare vad som gäller. Det är en stor brist idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Precis som i går kan jag konstatera idag att det finns en stor chans när det gäller hur vi ska utveckla turismen. Det visar diskussionen med ledamöterna Camilla Gunell, Roger Jansson och så vidare, samma sak med ltl Danne Sundman. Vi har en stor samsyn och den ska vi ta vara på.

Jag tackar också för medhållet när det gäller att köpa in extern konsult, där ledamot Danne Sundman och jag har samma uppfattning. Det är alltid bra med sådana som kan se det här utifrån och som har en stor erfarenhet just när det gäller att få processen att fungera optimalt och snabbt och att klara av implementeringen. Där har vi kanske gjort de största misstagen om vi ser bakåt i tiden.

Dykpark, jo, det tror jag hårt på. När det gäller generationsväxlingsfrågorna har vi det där med avskrivningarna. Där har vi tyvärr inte behörighet, men det är någonting som vi kan försöka påverka. Det är ett problem för stugbyarna, jag vet det.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! När det gäller åtminstone företag som inte är aktiebolag, alltså enskilda näringsidkare, har vi beskattningsinstrumentet, alltså avdragsmöjligheten i kommunalbeskattningen. Det kan gynna åtminstone det, och med lite kreativitet kan man kompensera för sådana saker där vi inte har behörighet, om vi konstruerar ett avdrag på vissa villkor. Det har ju funnits ett sådant avdrag tidigare. Det handlar ofta om små aktörer som kanske driver det här i enskild firma, eller åtminstone äger sitt bolag via enskild firma. Där finns det en möjlighet att använda de verktyg vi redan har.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Till det här med land och hav. Det var jag inne på i mitt anförande igår och kanske i någon replik också. Jag tror precis som ledamot Danne Sundman att det är väldigt viktigt att vi får tajming också mellan rederierna och den landbaserade turismen. Vi måste få ut den symbiotiska effekten. Jag tror inte som ledamot Danne Sundman att rederierna bara vill ha kvantitet. Det är klart att det är viktigt för dem att ha stora volymer, det är det, men det finns också ett kvalitetskrav från deras sida. Det vet vi när vi har diskuterat tidigare att förutsättningen för att vi ska få hit mera folk är att vi höjer kvaliteten på stugor, evenemang och aktiviteter osv. Den här diskussionen ska naturligtvis hinnas med.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det måste finnas en tid efter att Åland levde på att sälja sprit till turister, det måste finnas en tid när vi levde på något annat istället inom turistbranschen. Då tror jag att kvalitetsturismen är något vi kan satsa på. Visst skiljer sig rederierna åt, vissa satsar på det här redan och andra satsar på både kvantitet och kvalitet. Där måste man gemensamt komma fram till vilken strategi, vilken målbild man har och försöka få Åland som en intressant destination. Vi är väldigt bortskämda här, rederierna har i alla tider skjutsat hit massor med folk och vi har kunnat slå upp stugor och så har de kommit utan att vi har behövt göra så mycket för att bygga vår destination, vare sig med marknadsföring eller konkret innehåll. Nu är vi där att vi har stora problem att bygga destinationen, som vi måste bygga för att vara attraktiva som resmål. Då är det bra med konsultens kunskap om just det. Det är också dit vi måste sträva.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag tänkte bara uppehålla mig kring dykturismen. Det var en fråga som vi jobbade rätt mycket med i förra landskapsregeringen. Vi ändrade lagen i enlighet med dykarnas önskemål så att man kunde utveckla turismen. Vi diskuterade i landskapsregeringen på en överläggning att vi var beredda att arrendera ut vatten för en sådan här park. Vi tittade på vilka stödmöjligheter det fanns inom ramen för de EU-program som fanns. Vi studerade hur det fungerade på Malta. Vi var beredda att diskutera det här med dykarna. Det fanns också enskilda som vara entusiastiska och skickade långa brev till oss. Vi sade att vi var beredda att diskutera, men vi måste ha en motpart att diskutera med, en organisation eller ett företag. Samla ihop er och vi är alla från landskapsregeringens tjänstemän och berörda politiker beredda att komma och berätta vilka möjligheter det finns. Då var det stopp, men det går bra att skriva insändare att det här borde man utveckla, när någon annan gör det, men entreprenörerna måste ta tag i det här enligt min mening.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag känner till arbetet som mycket förtjänstfullt gjordes under den förra regeringens tid och det bör man fortsätta med, men problemet är, precis som ltl Strand säger, Åland är inte så entreprenöriellt som vi vill påstå. Det finns inte så många entreprenörer, de växer inte på träd. Det är ett genomgripande samhällsproblem, Åland har inte en ersättande skara entreprenörer till dem som redan har lyckats och byggt upp välfärden. Det står i spörsmålssvaret: ”Enskilda människors idéer och entreprenörsanda är bärande för näringslivsutvecklingen”. Så är det. Landskapsregeringen kan inte bygga en dykpark, det måste entreprenörer göra med benäget stöd från samhället, där man krattar manegen. Det är ett problem och Åland är väldigt litet, entreprenöriellt, idag, tyvärr.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag håller med ledamot Sundman, men jag ville visa på det konkreta exemplet där vi enligt min uppfattning krattade manegen och försökte komma till mötes så långt det gick. Vi diskuterade också med dykarna när det gäller lagstiftning, det var ltl Gunell och undertecknad som satt och gjorde jobbet och på en överläggning tittade vi på Malta-exemplet och dykturismen.

Det är ganska symptomatiskt på Åland att många har idéer, men i slutändan vill det landa hos politikerna och landskapsregeringen, att någon annan ska göra det. Det borde man särskilt fundera på när man jobbar med turismstrategin att på något sätt få en förankring i näringslivet. Det var också tanken med det här projektet som ltl Roger Jansson sedan ledde, att få förankringen, intervjua och vad ville man satsa osv. Det är en av de viktigaste frågorna i turiststrategiarbetet.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Vi kan kalla problemet för fat cat-syndrom eller prata om att hungriga vargar jagar bäst. Vi har det lite för bra på Åland för att ta oss an sådana här vågade satsningar som en dykpark innebär. Sedan har vi från samhällets sida skämt bort hela Åland genom att bygga Eckeröhall, KK-hus, badhus osv. Vem skulle börja aktivt konkurrera med samhället när vi har tagit oss rollen att det är vi som gör satsningar. Där finns också baksidan på medaljen, de anläggningar som vi har tillfört när det gäller turistbranschen. Då lär sig folk att det där gör ju landskapet. Man måste göra som ltl Karlström, han satte ner foten när det gällde golfbanan. Man måste sätta ner foten, samhället kan vara med, kratta manegen, kanske stöda t o m en tredjedel av investeringen, men den ska göras av privata krafter, drivas och tas ansvar för av privata krafter. Då kommer vi framåt.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag tycker att det är många som vill mycket när det gäller turismen. Det känns ändå som om det är väldigt splittrat, hela branschen är splittrad och det finns många riktigt starka aktörer, som rederier och vissa hotell till väldigt små, någon som har ett sommarcafé eller en cykelfärja och allt däremellan. Resurserna finns i hög grad redan, men det är svårt att se hur de samordnas, eller att de inte samordnas för att man ska få till stånd det som man åtminstone förr kallade för samordningsvinster eller synergieffekter, som det blev sedan när någon konsult antagligen hade fått betalt för att skriva en rapport. Det är en utmaning.

Man har anställt en konsult för ungefär 50 000 för att utföra arbetet, som närmast väl är att skriva ett dokument, som ska slås fast så småningom och ha en viss giltighetstid. Jag tyckte att ledamot Eliasson sade att den personen var destinationsmarknadsförare eller expert på det området. Jag undrar om det är det största behovet som den här branschen har. Vi har trots allt en organisation, Visit Aland som det heter nu, som har till uppgift att marknadsföra destinationen Åland.

Debatten igår var väldigt klargörande efter att ha hört ledamot Roger Jansson. Det var en struktur i hans diskussion. Vi måste skilja på marknadsföringen eller destinationsmarknadsföringen och på själva produkten Åland och hur den kan utvecklas. Jag undrar om det inte är på det senare avseendet som vi har de stora utmaningarna. Det är många som har pratat här om hur mycket det finns. Det finns det faktiskt. Själv har jag bara blygsamma erfarenheter av evenemangsskapande.

Om vi tänker efter om vi skulle ta bort alla evenemang som vi har, ta bort Orgelfestivalen, Rock Off, de här sjöfartsdagarna, Visor så in i Norden, Island in the Sun, PAF Open, Alandica Cup, vad skulle vara kvar då? Jo, i och för sig den vackra naturen, men det har vi lärt oss genom åren att det inte räcker. Det måste vara aktiviteter.

Vem är det som är bakom alla dessa evenemang och aktiviteter? Det är oerhört många enskilda personer som jobbar ideellt. Utan dem skulle det inte fungera, men deras åsikter och deras erfarenheter tas sällan till vara utan de får var och en kämpa på ganska mycket för egen maskin. Min erfarenhet är att det går att skapa riktigt goda evenemang med en hel del frivillig arbetskraft upp till en viss nivå, men om man ska kunna hänga med i utvecklingen, anpassa sitt evenemang, förädla det eller utveckla det så krävs det mera resurser.

Det är ändå billigt investerade pengar jämfört med om samhället skulle stå för dessa evenemang själv, vilket jag inte förordar, men vi måste jämföra vilka kostnader som på det här sättet finansieras via mycket kraftiga frivilliga insatser. Det är väl kanske inte Visit Alands uppgift att samla dessa och försöka skapa en ny produkt eller förädla den. Det är väl destinationsmarknadsföringen som upptar deras resurser i hög grad och så har man vissa saker som man försöker utveckla, som fisketurism.

Bland medlemmarna finns en uppsjö av aktörer. När man kritiserar organisationen och tror att ett bolag skulle vara bättre tror jag nog att man ska vara lite försiktig med tanke på alla aktörer som har ganska blygsam ekonomi, men gör stora insatser för den åländska besöksnäringen. Istället skulle jag vilja se hur man kan samordna och få till stånd samarbete bland alla dessa aktörer.

Min erfarenhet är att rederierna har varit, åtminstone i det försök som jag driver, vår bästa vän, vid sidan av landskapet och Mariehamns stad. Vi har fått oerhört mycket gensvar och direkt sponsring från deras sida. Att se motsättningarna försvagar bara näringen, man borde se hur och på vilket sätt man kan samordna och samarbeta bättre, mellan kommersiella aktörer, stora och små.

Det senaste evenemanget som gjorde stor succé är det här med öppna gårdar och skördefesten. Det är ett fantastiskt fint evenemang som med ganska måttliga insatser gör att folk strömmar till Åland, speciellt från Finland. Där finns en befolkning som är mycket förtjust i livet på landet eftersom den omstruktureringen skedde ganska sent. Det finns väl kanske hos de flesta människor att livet på landet är det harmoniska och det naturliga för människan.

Visst skapas det hela tiden evenemang och det är kloka och intelligenta människor som gör det här. En annan syn på det hela skulle kanske göra att vi slog ihop våra erfarenheter mera och där måste jag säga att jag tycker att landskapet borde ha en koordinerande funktion. Hur den samarbetsorganisationen ska se ut kan jag inte säga för de olika aktörerna har väldigt olika intressen.

Jag tror inte att det är någon framkomlig väg att kritisera Visit Alands marknadsföring och var de hänger sina affischer och när, utan nog är det väl viktigt att ta fasta på det som är friskt och starkt och bra. Om den där konsulten ska syssla med marknadsföring så tror jag att det är lite fel vinkling på det hela .

Herr talman! Det står i regeringens handlingsprogram: ”Landskapets turisms profil stärks i samarbete med Ålands turistförbund, alltså Visit Aland, och turismstrategiprogrammet förnyas”. Vidare sägs det ”Kultur- och kongressturismens kringeffekter för näringslivet är betydande”. Det vet vi väl kanske inte riktig ännu vilka effekterna är, eller om det ensidigt är ett företag som gynnas. ”För att effektivt nyttja kringeffekterna skapas ett Team Åland, som ska fungera som en samlande kraft”. Det är väl det som jag tycker att man borde ha tagit mera fasta på i det här sammanhanget, eftersom det finns så många bra projekt. ”Cykelfärjan är viktig för den lätta trafiken och GC-vägarna i landskapet förlängs och sammankopplas”. Ja, det är säkert en bra infrastruktur, men det räcker nog inte för att främja cykelturismen utan det måste nog till lite till. Sedan stöder man befintligt regelverk och vill genom det bygga ut golfbanan i landskapet. Golfdiskussionen kanske vi inte ska börja med igen.

Jag vill för min del se de här goda krafterna i vårt samhälle på det här området och vill att man från landskapets sida kommer ihåg alla de projekt som drivs idag med kraftiga frivilliga insatser. Om man vill att de ska utvecklas måste man skapa ett stödsystem för dem och framför allt om man vill få större samarbetseffekter till stånd borde man ha någon slags stimulanspengar för det. Tack, herr talman!

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Där har ledamot Barbro Sundback, jag och regeringen en samsyn, verkligen. Det vill säga att man inte ska splittra upp det och att man inte ska skilja på stor och liten. Det är väldigt viktigt att ta vara på allt som finns. Vi lever i ett småskaligt samhälle, det är många bäckar små som hjälper till i den här ån.

Ideellt arbete är enormt viktigt och det är tack vare det som vi har lyckats skapa många av våra evenemang, som sedan har vuxit så småningom och blivit större och större precis som ledamot Barbro Sundback säger, tills de kommer till den nivån att man inte orkar ideellt. Där är det viktigt att man i god tid ser att det här kommer att hända. Är det ett bra evenemang så måste man se till att det kan leva vidare och bli långsiktigt. Vi är inte förtjänta av evenemang som kommer och försvinner efter några år. Vi ska ha stora långsiktiga evenemang.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jo, men denna mall, vem är det som ska konstatera att nu går det inte längre. Jag tror att de flesta evenemangsskapare nog känner på sig när man börjar nå en viss gräns, men det finns inte någon stödanordning eller några strukturer för hur man sedan kan gå vidare inom det åländska stödsystemet utan då måste man söka sig utanför Åland. För många är t ex de här EU-pengarna alltför svåra vad gäller hela ansökningsförfarandet. Också de nordiska har blivit mycket, mycket mer krävande. Jag tror att landskapets näringsavdelning skulle må bra av en omstrukturering och det borde finnas mera människor som kan stöda sådana här nationella projekt än det finns idag och kanske mindre på jordbrukssidan.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Ja, jag ser gärna att denna man kan vara en kvinna faktiskt som ser till de här möjligheterna, men vi tillsammans, kvinnor och män, vi politiker, även de ideella måste kunna se vad som håller på och hända och att man kan få ett evenemang långvarigt, livskraftigt.

Jag tänkte gå in på konsulten som ledamoten Sundback pratade om också. Det är ingen marknadsföringskonsult vi har upphandlat. Det är ingen marknadsföringskonsult. Det här är en konsult som kan leda den här typen av processer. Att förändra produkten och se till att alla de ändringar som föreslås i strategin sedan blir implementerade. Det är den kunskapen vi har köpt. Marknadsföringen är en annan fråga sedan.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ja, när jag sade man så var det inte någon könsfråga för mig utan det är vem som har ansvaret och vem som åtar sig uppdraget att tillföra resurser så att evenemangen kan leva vidare och utvecklas.

Nå, konsulten vet vi vad går ut på och det blir säkert någon snygg broschyr och den innehåller också säkert väsentlig information ska vi hoppas. Det jag önskar är att de som driver evenemang också ska ha ett inflytande i arbetet, att det inte blir en produkt här inom huset och sedan Visit Aland och kanske några till utan att det som ledamot Roger Jansson var inne på, handlar om boende, evenemang och aktiviteter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag håller med mycket av ledamot Sundbacks resonemang. För mig är det inget självändamål att bolagisera Visit Aland, men det som skulle vara viktigt på Åland är att vi skulle börja samarbeta och se nyttan för de ideella, företagen osv. Det var därför som jag på senaste debatten det här var upp, lyfte upp Göteborg och Company. Det viktiga är inte hur det ser ut, men i Göteborg samarbetar de ideella, samhället, företagen och liknande och man är Sveriges bästa destination när det gäller turism.

Nyckeln till det här är att man har haft tydliga mål, man har mätt det här årligen och kunnat se nyttan av de ideella, vad de har gjort och vad de kan tjäna på det här, vad företagen, byggföretagen och universitetet kan tjäna på det. Då har man hela tiden en analys årligen där man kan utvärdera det här och är också beredda att sätta resurser på det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Samarbete är svenskarna mycket bättre på än vi. Jag tänker på sådana orter som t ex Mora, med hela Vasa-skidningen, det projektet. Det har vuxit kolossalt, det är inte bara skidningen idag, det är cykling och allt möjligt. Man sysselsätter massor av människor och det hindrar en utflyttning av ungdomar. Det är som sagt var det viktiga, men vem påtar sig det här uppdraget att få de här olika aktörerna att samarbeta? Det är det som är det viktiga, formen är av underordnad betydelse. Det håller jag med om, men det finns jättebra exempel på olika håll, bl a i Sverige.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Det intressanta när man hade olika nyckeltal och mättal för olika saker i samhället så var att byggföretagen, bankerna, försäkringsbolagen och i stort sett alla företag var beredda att stoppa in pengar och sponsorera de ideella föreningarna, som genomförde arrangemangen och också fick pengar över till sin egen verksamhet. Ser alla nyttan av det här, vilket det borde komma till på Åland, tror jag att möjligheterna skulle bli mycket större. Jag håller helt med resonemanget om samarbete, men hur ska vi komma? Jo, vi måste mäta nyttan av det här för alla parter. Det tror jag och vi har ett bra institut eller högskola, som kan göra det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ja, det skulle vara viktigt att få till stånd ett s.k. pilotprojekt, tidigare hette det försöksverksamhet, det har ändrat lite namn, men det betyder ju samma sak. Man skulle få åtminstone några aktörer att i någon form börja samarbeta och just under sådana kontrollerade former att man kan mäta resultat och se vad som händer. Jag tror säkert att inom det åländska näringslivet så finns det intresse att vara med om något sådant. Jag hoppas att landskapsregeringen initierar det.

Jag tycker att Team Åland låter väldigt intressant, men det har aldrig diskuterats här. Man har inte presenterat från landskapsregeringen vad man menar överhuvudtaget så det är lite svårt att veta vad det innebär. Jag tycker att det låter som ett sådant begrepp som går ut på att man ska samarbeta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Det ärende vi behandlar är benämnt ltl Camilla Gunells m.fl. spörsmål om turismutveckling och turistsatsning. När vi för en stund sedan hörde första undertecknaren var allt elände och misär, ingenting händer, det måste ju börja hända någonting. Nu när jag lyssnade på kollegan Barbro Sundback blev jag riktigt inspirerad av hennes positivism för så tänker jag. Till den lista av ideella entreprenörer och andra aktivister som förekommer så skulle jag egentligen inte behöva tillägga mer än hundägare. Nu senast i veckoslutet, ni kan ana vilka mängder, vilken positiv turistsatsning det var det som skedde i Eckerö. Vi kan ta jakt- och fiske och andra pojkaktiviteter, vi kan ta spontanturism, en mycket aktiv företeelse. Jag undrar därför bara lite smått här vad ledamot Sundback har på det här spörsmålet att göra?

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det här inlägget var fullt av elakheter. Det är ju så att vi ännu inte har fått någon turismstrategi. De hundutställningar som eventuellt vtm Gunnar Jansson deltar i har ju fortgått förutom landskapets insatser i åratal. De är väl bra i sig, men om det är nivån på vtm Gunnar Janssons turismprofil får vi väl konstatera det då.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Nej ämnet är för alldeles allvarligt för det. Vad jag ville säga var att jag ansluter mig till den positiva hållning ledamoten Sundback företrädde i sitt anförande jämfört med den som jag åtminstone hörde av första undertecknaren. Alltså turismen är den tredje största industrin i den globala handeln. Bara livsmedelsindustrin och den petrokemiska är större. Den är fortfarande den snabbast växande branschen i världshandeln så det är ingenting som jag undervärderar utan tvärtom. Jag vill slå ett slag för den spontana folkliga ideella aktiviteten vid sidan av den här.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker att den här mobbningen fortsätter sprida sig i liberalerna gentemot min partisyster. Får man inte ha kritiska åsikter mera i det här lagtinget? De facto har det ju inte hänt någonting. Vad är Team Åland som vtm Gunnar Jansson själv talar om här, är det spontana folkliga rörelser eller är det aktiviteter som ska vara hållbara och som driver det här samhället ekonomiskt framåt. Nehej, herr talman, sådana där von oben-attityder betackar vi oss för.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Nu blir det mera av samma sort, hörde jag ledamot Sundback säga. Det föranleder mig att kommentera det här med hundutställningar. Det är så att när man skapar turism så skapar man förutsättningar för spontana aktiviteter. Eckeröhallen är ett sådant exempel, om det är ett bra exempel eller inte. Det är väldigt bra för Eckerö för de får 50 000 euro i fastighetsskatt och hallen har stora möjligheter att tjäna den lokala turismen, den regionala turismen och turismen på svenska sidan. När man har åsikter är det inte frågan om mobbning, jag hoppas att lagtinget inte ska komma till att det bara är ett parti som ska få prata både i talarstolen och i bänken jämt och ständigt. Preppla och häckla brukar jag säga, det är väl också en mobbning, men det är en beskrivning hur det faktiskt är.

Herr talman! När det gäller turismen höll jag ett anförande igår, men jag måste erkänna att jag såg stora likheter med det som ltl Danne Sundman tog upp här tidigare och flera andra också. Det finns två sidor av turismen, det finns en debatt där det är negativt, problem, dålig standard, där ingenting händer, handlingsprogrammet följs inte. Det är den ena sidan, sedan har vi den andra sidan som försöker se på möjligheterna, vad kan vi göra. Det har kommit fram ganska mycket att man ska samla turismen, det är kvalitet, det är åtgärder som bör göras osv.

Jag vill ändå ta upp lite av bakgrunden till att vi faktiskt har en strategi som gäller 2003-2010. När den strategin skulle implementeras var det inte bara en strategi i allmänhet. Det fanns en grupp som hette Tursam, som 2005 hade kommit fram med åtta åtgärder, 24 påbörjade åtgärder och sedan några andra områden som kulturutskottet och näringsutskottet hade kommit fram med. Där fanns sjöfartspaket, KK-huset, dykturism, golf osv. De här åtgärderna hade en stor betydelse. Arbetet gick till så att man satte upp alla åtgärder som skulle genomföras och prickade av dem efterhand. Det här var en intern samordningsgrupp mellan alla avdelningar och också turistförbundet, som det hette på den tiden, posten, museet osv. Det här borde man ta lärdom av. Jag noterade idag att ledamot Jörgen Strand var aktiv i debatten. På den tiden lade han ner gruppen och skulle ha fem golfbanor eller vad det var. Där for strategin.

Lär av hur det går till när man bedriver politik. Det jag vill rekommendera minister Torbjörn Eliasson är att gå till de konkreta åtgärderna, samla avdelningar, samla aktörer och pricka av. Destinationsmarknadsföringen är en annan sak som jag inte är särskilt insatt i, men på den tiden hade man förberett lagstiftningen för dykturism, jaktturism, hade haft attitydkampanjer, gjort en profilering för turistförbundet, samlat idrottsanläggningar, golfklubben, KK-huset, sjöfartsmuseet osv. Ett 30-40 åtgärder som prickades av under åren 2004-2005, sedan blev det stopp. Ltl Jörgen Strand kan säkert lägga ut texten långt och mycket om det här. Hur många golfbanor blev det?

Herr talman! Om man nu försöker dra ihop debatten om vad vi faktiskt ska göra så en fråga som spörsmålet ställer är när landskapsregeringen avser att färdigställa turismstrategin. Nå, det vet vi ju, det är i mars. En konsult har anlitats, men det betyder inte att landskapsregeringen ingenting gör. Nu pågår ett budgetarbete, jag sade igår att jag vill se ordet dykturism, det var nog något annat också som jag ville se, men det har jag glömt.

Det som är det viktiga för Åland är att nu föra en diskussion, alla partier gemensamt helst, men åtminstone de som tror på turismen. Hur ska vi höja kvaliteten på vårt boende? Vi har haft en utveckling där man har satsat, på 50-talet, 60-talet, 70-talet på stugor, stugbyar, små hotell, större hotell, men där stannade den, på många av dem, inte alla och släpade efter. Det gäller att hitta lönsamheten i det, stimulera, men det gäller också att fundera på vad man ska göra för att det ska bli intressant att göra någonting.

Ser vi på de entreprenörer som finns inom turismen är det hundratalet personer som är självgående. Inte behöver de något stöd från landskapsregeringen. Ta nu t ex den stora entreprenören inom det här området, Anders Wiklöf. Behöver han stöd från landskapsregeringen? Nej han behöver diskussioner och dialog och gemensamma planer, men stödet söker man i affärsmöjligheterna. Det är som han brukar säga, det är business det handlar om. Och business har det blivit, alldeles förträffligt och kommer säkert att fortsätta. Det är där vi har nyckeln till det hela, att ge entreprenörerna möjlighet, att ge ideella krafter möjlighet, att ge enskilda personer möjlighet, då blir det turism. Vi har faktiskt turism.

Under den här debatten har jag tittat i mina papper. Är det noll och ingenting? Är det slut på turismen? Nej, som ledamot Janke Mattsson sade igår så på Gotland tittar de på Åland och ser hur vi gör. Vi har dubbelt flera övernattningar på Åland fortfarande jämfört med Gotland. Däremot har vi en negativ trend på den här standardsänkningen, men vi har en sådan enorm potential med vår trafik.

Det behöver byggas ut infrastruktur. Vi satsar 20 miljoner på KK-hus, vi satsar 10 miljoner på sjöfartskvarteret. Vi kan säga att allt det här tar tid. När började vi med KK-huset? Ledamot Gun Carlson vet mycket väl när sjöfartskvarteret började rulla för då var det en arkitekttävling, som hon ledde som ledamot i landskapsregeringen. När det skulle börja byggas såg man att det inte ens fanns avtal för ägandet osv. och det tog tid och det tog tid. Mycket är det den egna åländska amatörmässigheten som försenar saker och ting och bristen på samordning.

Det jag sammanfattningsvis vill säga är att man prioriterar kvaliteten. Kvalitet betyder att vi har kundgrupper, vi har segment som är unga familjer, som har bra ekonomi, det är äldre som far på konferens och seminarier och också vill ha fnl-aktiviteter, alltså flärd, njutning och lyx. Sport och golf är kanske ute, men det finns andra sporter. Det är pensionärer som har gott om pengar, som vi hörde igår. De reser oftast till varmare länder, det är dem väl unnat. Vi har all anledning att inte bara destinationsmarknadsföra utan det kanske är lite så som jag uppfattade från debatten igår, segmentering, vad är det för grupper som vi siktar in oss på som är viktiga.

Tar vi det som har hänt på senare år, utredningen Attraktiva Åland, jag ska inte nämna så mycket om den, men den ska ligga som grund för idéer. Det är lite väl mycket att gå tillbaka till de tider när landskapet säger att vi satsar på det och vi satsar på det och vi satsar. Landskapet ska satsa på att stimulera näringen och vi, alltså landskapet, satsar 1,5 miljon som går ut till olika marknadsföringsåtgärder. Jag tror t o m att jag ska ställa frågan direkt till minister Eliasson om han inte en gång har sagt att de här pengarna kunde användas mycket bättre genom att kanalisera dem till professionella marknadsförare. Om det inte är minister Eliasson som har sagt det så är det någon annan förnuftig person, om jag får uttrycka det så.

Herr talman! Kvalitet sade jag för det första, för det andra dykturism hade vi med i åtgärdsprogrammet i den liggande strategin, lagstiftningen, åtgärder, det finns olika platser. Det som har gjort att det hela stoppade upp 2008 är ekonomin i allmänhet som gör att man måste se om och prioritera. Det är en ganska svår sak. Nu är ekonomin på rätt väg enligt min mening och vi kan fortsätta att vara strama, men ändå hitta strategiska satsningar, dykturism.

Sedan har vi fortfarande det som ligger kvar sedan 19 december 2007 näringslivets frihetsdag, eller marknadsdagen, då man sade att landskapsregeringen hjälper till, men det är de privata aktörerna som ska dra det. Golfen är inte helt ute även om det är en pressad situation för golfbanor.

För det fjärde herr talman, vill jag ändå lyfta fram en av de lokala satsningar som har diskuterats och som också prioriterades i strategin och kom med i åtgärdsprogrammet, det är ett besökscenter i Bomarsund. I strategin skrev man att det skulle göra Bomarsundsområdet till en motor i satsningen på kulturturism, kring Bomarsund, kring Kastelholm, kring hela det här området. Det finns fortfarande kvar som en viktig strategi att bygga upp den regionala ekonomin, det gäller olika områden i skärgården.

När det gäller dykturismen har jag föreslagit att centrum skulle vara på Storklubb i Föglö, där det finns hamn, bryggor, utrustning och maskiner i gott skick. Det ligger precis på gränsen till ett av de finaste skärgårdsområdena som finns i hela världen, med vrak hur mycket som helst. Går man in på museets hemsida och tittar på vrakplatser så är det röda prickar överallt i det området. Där kunde man kombinera det med fiskeläger, sälsafari.

Herr talman! Som sagt ska jag kort upprepa punkterna man kan koncentrera sig på i budgeten. Kvalitetshöjning, hur det ska gå till, dykturism, golfen finns kvar, Bomarsunds besökscenter. När det gäller frågan om vem som ska satsa så ska landskapet hjälpa till, stimulera men inte igen ta över hela turistnäringen och föra in den till huset. Om Visit Åland är rätt organisation vet jag inte, fel namn är det åtminstone, det borde heta Ålands turistförbund tills man hittar något bättre. Tack!

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! När det gäller gamla strategin tycker jag att den var bra. Man kunde kruxa av det som var gjort och lägga det bakom sig. Vi gjorde också kontinuerliga utvärderingar av strategin och nästa som landskapsregeringen skulle göra var gjort i strategin.

När det gäller Tursam är det helt riktigt som ledamot Erland säger. Istället valde vi ett annat arbetssätt än att ha avdelningscheferna sittande i en grupp och titta på det här, vi jobbade mera via den person som var anställd på näringsavdelningen med de här frågorna. Jag tyckte att det var ett effektivare sätt. Vi strävade också efter att jobba närmare näringslivet för att implementera ytterligare de sista sakerna.

När det gäller antalet golfbanor är det lite orättvist när ledamot Erland säger att Jörgen Strand ville ha fem golfbanor. Jörgen Strand ville ha en hög kvalitativ golfbana. Däremot ändrade man i lagtingets utskott och gav landskapsregeringen i uppdrag att undersöka fler banor, Brändö och Föglö. Det gjorde vi, vi utvärderade, men vi föreslog en.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! När det gäller samordningen så är det helt ovedersägligt att det fungerade för det var aktörer utanför huset som kom och fick information, gjorde sitt specifika uppdrag och då kunde vi pricka av. Sedan blev det att det skulle in i förvaltningen, näringsavdelningen, igen efter det att ledamot Jörgen Strand aktivt hade bidragit till att en turistsekreterare, som höll i arbetet, först gick ner till halvtid och sedan var det förkylt med den saken.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag vill ändå hävda att vi genomförde de åtgärder som fanns i turismstrategin. Det finns en utvärdering på det. Sedan gällde det att ta nästa steg och det var att sätta igång Attraktiva Åland och revidera turismstrategin. Det jobbet fortgår fortfarande.

Det här med golfbanor, Jörgen Strand återigen ville ha en bana, men liberalerna och andra oppositionspartier skrev fast landskapsregeringen i lagtinget, vi måste jobba med tre stycken. Det får man inte glömma bort.

Det är historia, nu måste vi titta framåt, den utveckling som golffrågan har tagit nu är bra. Jag kompromissade för mycket med min ideologi i den frågan. Det kan jag gärna erkänna här idag och nu. Det är bra att utvecklingen har gått, aktören är med och ska betala och landskapet stöder med de program som finns.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Turismen handlar inte om Jörgen Strand, Bomarsunds center finns inte, dykturismen finns inte, KK- turismen behöver utvecklas mycket mer. Det finns massor att göra, massor blev ogjort. När liberalerna kom till landskapsregeringen var det så att golfbanor, hur många som helst, kanske inte, men däremot fanns det pengar i budgeten för en bana, men skillnaden var den att någon aktör måste ta hand om den. Det var långt på väg, men ännu hade det inte förverkligats. Vi får se vad det blir, men målsättningen är fortfarande klar och lagtingets målsättning blev det till slut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jag vill ta fasta på det som vtm Gunnar Jansson tog upp i replik, men som ltl Olof Erland sjöng vidare på. Det gäller Eckeröhallen och hundutställningar. Hundutställning har blivit en tradition i Eckeröhallen och det var det första stora internationella evenemang som gjordes i hallen. Tidigare hade man haft hundutställningen på Idrottsplan i Mariehamn och vissa år ösregnade det och det blev en väldig flopp. Efter det här har man kunnat genomföra hundutställningar i Eckeröhallen med mycket gott resultat, med väldigt många besök, ca 2 500 besökare utifrån över den här helgen.

En spinoffeffekt på det här blev teleoperatörerna på Åland, som vi har glömt bort, som har en stor behållning av turismen. Det var nämligen så att första hundutställningen visade det sig att telefonerna inte fungerade i hallen. Det var tyvärr inte ÅMT utan Sonera som satte upp en slavsändare där och med tusen telefoner igång där kan ni tänka er vad de tjänade in på det.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det här låter som en bra liten fallstudie av turismen, hur det kan fungera. Det är så med Eckeröhallen att det har varit lönsamhetsproblem, men det finns också möjligheter, det ser vi ju. Personligen skulle jag vilja komma till en kattutställning, men efter gårdagens pudlar är det bara hunddiskussioner som gäller.

Turismen har massor med ben, det är ju en tusenfoting. Landskapsregeringen har inte någon anledning att gå tillbaka till gamla tider och sätta sig på den stackars tusenfotingen. Den söker sig sina vägar och landskapsregeringen bereder marken, stöder. Det gäller också Eckeröhallen. Det är naturligtvis så att evenemangsstöd finns, det finns stöd för PAF, Ö-spel och alla möjliga aktiviteter.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Inte mig emot, det gäller bara för kattägarna att organisera sig på samma sätt som hundägarna.  Man behöver inte göra pudlar utan då får man göra katter, eller vad det heter. Som det efterfrågas i debatten gäller det bara att hitta på nya saker, inte behöver vi hitta på så mycket själva, vi har entreprenörer. Vi har en entreprenör i Eckerö som marknadsför sig väldigt mycket. Han har tagit fram orienteringskartor och det är någonting som inte finns över hela Åland, men kunde finnas. Där borde man kanske vara med från landskapsregeringen också, åtminstone att föra idén vidare. Orienteringen är ett specialgebit som vissa av oss sysslar med. Det är friluftsliv där vi har väldigt goda grunder för Åland både höst och vår att utnyttja naturen.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag håller med om det. En sak som jag noterade var att många vill se på allt möjligt. Vi kan se på oss själva, vi har väldigt mycket som vi ska utnyttja.

Det är ett problem som ledamot Mattsson kom in på, visst kan kattägarna organisera sig, men problemet är att det alltid är så svårt att organisera kattorna.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Eftersom ltl Olof Erland var sista talare och vi är ännu i en replikväxling gentemot ledamoten Strand måste vi än en gång få se en uppvisning av den här oerhört, obehagliga retoriken. Jag tycker att det här är en situation som vi bör ta till diskussion, kanske i talmanskonferensen. Inte kan det väl vara så att om man här i talarstolen ger uttryck för en verklighetsuppfattning där man lyfter fram problemställningar, som man upplever att är konkreta och helt verklighetsförankrade och lyfter upp utmaningar för oss, ska det kallas för eländighetsbeskrivning.

Om man dessutom har mage att kritisera landskapsregeringen och särskilt partierna där bakom och kommer med befogad kritik, t ex vad gäller den här näringspolitiken, som har bedrivits under den här regeringen, då kallas man för surdeg. Jag tycker att det här går för långt. Det är ett sätt att begränsa debatten, att försöka få tyst på kritiker här i salen och jag tycker att det är helt oacceptabelt. Vi har hört det gång på gång från ledamoten Olof Erland, vi börjar bli vana med den retoriken och den nivån, men jag måste säga att jag blir förvånad när vtm Gunnar Jansson börjar ta till sig samma system.

Det var nämligen så att jag igår höll ett anförande här. Kanske inte vtm Gunnar Jansson var på plats, men då talade jag också om alla goda förutsättningar som Åland har för att kunna ha en verkligt framgångsrik turistnäring, med goda kommunikationer, med den vackra naturen, med en skärgård som är världsunik, vi har hela berättelsen om självstyrelsen att berätta från stenåldern via Bomarsund och till champagnegaleasen. Allt vi behöver är en långsiktig, strategisk turismpolitik som är konsekvent och som lyfter fram och förstärker det som vi redan har och att vi klarar av att sälja det vidare.

Jag lyfte också upp många möjligheter, nya möjligheter som finns, nya målgrupper att rikta sig mot, t ex de som vill resa ekologiskt. Det finns områden som ökar starkt, främst bland unga kvinnor, det ökar också bland amerikaner och tyskar. Det finns i dagsläget internationella organisationer som särskilt jobbar med ekologisk turism. I Finland har vi inget sådant turistmål idag, jag tycker att Åland skulle bli ett.

Jag talade också om nya grupper i form av det som idag kallas WHOP, wealthy healthy older people – alltså allt ökande äldre befolkning, med god hälsa och god ekonomi, men som ställer höga krav på kvalitet och bekvämlighet. Åland kunde bli ett WHOP-paradis.

Jag talade också om den nya medelklassen i Ryssland, som nu vill resa, som nu har bil, som har möjlighet med de nya motorvägarna som kommer från St. Petersburg till Helsingfors, från Helsingfors till Åbo att komma över med färjorna och ta sig vidare till Åland och Sverige.

Jag vill hävda att jag har gjort mitt för att lyfta fram de styrkor som Åland har och alla möjligheter som finns, men jag är kritisk och jag kommer att fortsätta vara det. Landskapsregeringen har trots löften gång på gång på gång inte levererat en turismstrategi och därför har vi lämnat in det här spörsmålet.

En tredje sak som kom upp nu och som är viktigt att diskutera är tredje sektorn. Vi har från vårt partis sida lyft upp tredje sektorn, om hur oerhört viktig den är för vårt samhälle. Vi har lagt en motion om att man borde utreda närmare tredje sektorns betydelse för det sociala kapitalet, för trivsel och gemenskap och vad det betyder för att människor lever längre och mår bättre och tredje sektorns betydelse också för sysselsättningen och för ekonomin. Om man går vidare ur den diskussionen och siktar på turismen finns det i dagsläget många människor på Åland med goda kontakter till utövare av samma typ av intresse på andra orter. T ex en kör har många körer på andra orter som de har kontakt med och som också kommer till Åland på grund av de här kontakterna. De kommer under lågsäsong. Det handlar om åländska pensionärsföreningar, som bjuder in andra pensionärsföreningar. Det kommer stora grupper av människor och idrottslag som bjuder in andra idrottslag på turneringar. Allt detta är otroligt värdefullt och där borde man kanske i de här kulturanslagen särskilt uppmuntra till föreningars internationalisering och knytande av kontakter som kan bidra till detta.

Nåja, jag fick uppmaningen av lagtingsdirektören att igen upprepa mitt förslag till kläm som jag önskar föreslå och den skulle alltså lyda så här: ”Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen i budgeten för 2011 återkommer med konkreta åtgärder i syfte att utveckla den landbaserade turismnäringen på Åland”. Det här är för att vi inte ska låta tiden gå igen när man redan nu vet vad som är angeläget. Vi har från vår sida sagt att det är dags för en kvalitetshöjning inom boendet, jag tror att det var för två-tre år sedan som vi lyfte upp det som ett sätt att stimulera ekonomin, man kan i en ekonomisk svacka gå ut med den typen av stimulans. Nu är det dags att rusta upp övernattningarna. Vi är eniga om att det behövs. T ex en sådan åtgärd kan jag tro att vi alla kan tycka att är angelägen och att man inte behöver vänta på en turismstrategi som ska processas och förankras innan man faktiskt skrider till verket.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Turismstrategin kommer i mars. Jag är också en av dem som sällar mig till den skaran som tror på marknadskrafter och marknadsekonomi. Turismstrategin som finns går ut i år, jag vill nämna sjöfartsmuséet, Bomarsund, en ny matta i Eckeröhallen, konstgräsmatta i Mariehamn, beredskap att stöda golfprojekt med 30 procent, Arkipedalo åt cykelturismprojekt i skärgården, utarrendera marker i Grelsby kungsgård och i Bomarsund, Ö-spel, Joel-opera, filminspelningar och PAF Open. Trots att vi försöker ger ledamot Gunell, som jag också uppfattar det, en nattsvart bild, men så är det inte i verkligheten, inte alls.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag har inte alls utmålat en nattsvart bild, absolut inte. Det är rena rama föreställningen som i så fall lever hos liberalerna. Jag har visat på vilka svagheter som finns och hur trenderna ser ut och vad jag har uppfattat andra talare här så är vi ganska eniga om att se dem. Nu ska man väl komma med den här turismstrategin. Det är vad vi alla har väntat på och vad vi alla vill ha. Återkom i budgeten för 2011, det är det som vi uppmanar. Det som jag sade tidigare kan ses som ett stöd för landskapsregeringen att agera vidare i de här frågorna.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Det är inte oppositionen som har patent på invektiv när det gäller att debattera i salen. Att inkompetensförklara landskapsregeringen och att använda sig av politisk retorik är en del av det politiska spelet, men det är precis lika tillåtet för majoritetspartierna att använda sig av stark argumentation att ta till kraftuttryck att försvara den politik man står för. Det tycker jag att ltl Camilla Gunell också borde ta i beaktande och inte ha så fruktansvärt ömma tår när man ifrågasätter oppositionens argumentation. Ömma tår har ltl Camilla Gunell!

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jaa, vad ska man säga till det. Jag får lägga dem till alla andra vackra ord som jag har fått. Tack för de värmande orden, brukar landskapsregeringens tidigare finansminister, avlidne Lasse Wiklöf säga. Jag får säga detsamma, jag får lägga det till det övriga registret som jag har fått av det liberala partiet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jag måste begära replik ånyo eftersom ledamot Gunell står och upprepar det hon sade i sitt första anförande idag att turismstrategin har varit länge efterlängtad trots att den var utlovad bara för mindre än ett år sedan. Säger man en sak tillräckligt många gånger och inte blir emotsagd blir det en sanning. Är det så att ledamoten Gunnel vill att det ska bli en sanning, att den här regeringen har lovat en turismstrategi 2008 när den inte ens hade blivit påbörjad? Den skulle revideras så att det fanns en ny turismstrategi när den gamla tar slut. Så brukar man göra, man brukar inte riva upp allt det gamla och göra något nytt. Därför måste jag replikera mot ledamoten Gunell, för det är också retorik att upprepa en lögn flera gånger. Blir man inte emotsagd blir lögnen en sanning.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag blir lite konfunderad här. Det är ju tidigare näringsminister Jan-Erik Mattsson som stått här och lovat att den här strategin ska komma. Var det första gången våren 2009 om jag minns rätt? (Från salen: Våren 2010). Sedan stod det att senast i maj 2010 skulle den komma. Ja, nu är vi i september 2010 och den har inte kommit, det var senast i maj 2010 den skulle komma. Nåja, det var historia, det är bakom oss, nu ska vi väl se framåt hoppas jag. Nu ska det anställas en konsult och sedan ska den väl komma någon gång.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Nu börjar sanningen ändå komma fram. Vid ordinarie budgetbehandling för snart ett år sedan sades det att på grund av att den projektanställda personen hade slutat före projektet var klart kunde vi inte leverera den i december såsom det var utlovat från början, däremot trodde vi att vi skulle kunna leverera den under vårvintern 2010. Av olika orsaker har den blivit ytterligare fördröjd. Jag tror att det är helt OK att en ny näringsminister får sätta sin hand på slutprodukten.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ni får göra vad ni vill bakom kulisserna vad gäller förvaltningen och ministrarna i landskapsregeringen. Dem ni har en skyldighet emot är alla människorna i vårt samhälle. Alla de entreprenörer, småföretagare, storföretagare och allihop som är i behov av den här strategin. Finland kommer med en ny strategi, europeiska unionen har en egen gemensam turismpolitik, på alla orter runtomkring oss skrivs de, de levereras och de förverkligas. På Åland behövs det också. Nu har mandatperioden gått utan att vi har sett den här ännu och det blir nästa regering som kommer att få förverkliga den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Mycket kan vi vara eniga om, ledamot Camilla Gunell och jag, vi kommer inte ifrån att en del saker behöver göras, men jag tror att också ekonomin har satt sina spår i förverkligandet av vissa projekt för vi har haft en lågkonjunktur. Vidare vad beträffar klämmen, som ledamot Gunell har lämnat, anser jag att det är en självklarhet, det här kommer landskapsregeringen att åta sig och göra och kommer att göra utan en kläm.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, vi ska hoppas det, att det ska komma åtgärder i nästa budget. Det går inte att leva på gamla lagrar, vi måste framåt hela tiden. Det är så. Om ledamoten Dahl jobbar starkt bakom regeringen så kanske det är Bomarsundsprojektet som vi får se i nästa budget.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Turistnäringen på Åland tappade fart om man ser lite på de omkringliggande regionerna och därför kändes det ganska naturligt för mig att skriva på det här spörsmålet. När det gäller avsaknaden av en turismstrategi eller inte har det gått lite troll i det begreppet. Strategi är bra om man ska få till stånd ett helhetsgrepp, som landskapsregeringen i sitt svar skriver att man vill ha, men det är ändå företagarna, de konkreta åtgärderna, som skapar turistprodukten. Jag frågade igår när näringsminister Eliasson inledde debatten vad han ansåg den största utmaningen för turistnäringen var. Om jag kommer ihåg svaret rätt så var det att få turismstrategin klar så fort som möjligt, det är åtminstone den minnesbild jag har.

Jag ska återkomma helt kort till det som jag ser som ett stort bekymmer för turistnäringen på Åland. Tittar man lite på det svar som landskapsregeringen har levererat skriver man för det första att ”utgångspunkten för den åländska näringslivspolitiken är att Åland är en marknadsekonomi och det driver utvecklingen framåt”. Nå, det var en nyhet det då, att vi lever i en marknadsekonomi. Sedan säger man vidare att: ”en långsiktig förutsägbar politik är en grundläggande förutsättning för företagande” och det håller jag definitivt med om, men det saknas ganska långt idag. Det är oerhört knyckigt och näringspolitiken har inte varit speciellt aktiv under den regeringsperiod som vi är i nu, tyvärr. Det handlar främst om att ta ett helhetsgrepp, man pratar om gemensamma visioner, här har vi just turismstrategin, det är om den det handlar. Det har blivit lite mycket troll i debatten i varje fall.

Två saker som jag vill ta fasta på i landskapsregeringens svar är det som sägs i sista stycket ”för att utveckla affärerna i besöksnäringen krävs en tydlighet kring marknader och målgrupper”. Det är oerhört viktigt, man kan inte ha alla, man kan förstöra hur mycket pengar som helst på marknadsföring, om uttrycket tillåts, men det gäller också att man har någonting som man kan möta upp med, någonting som lockar till besök. Kanske det är där vi har den största utmaningen för den åländska turistnäringen. Det sägs så här: ”En förlängning av säsongen förutsätter att det finns ett utbud och tydliga anledningar för andra målgrupper att besöka Åland”. Tar vi fasta på det här, sportfisket som produkt är en mycket bra produkt när det gäller säsongförlängningen, golfen som ofta kommer fram, idrottsturismen. Det finns flera ben, men ändå om man vill ha orsaker att besöka Åland är det klipporna, det kan det vara, är det naturen, ja visst i vissa fall, är det den goda, billiga maten, eller vad kan det riktigt vara.

När man söker ett turistmål så är det väldigt många som tittar på vad det finns för utbud, vad det finns för aktiviteter. Det är det som jag ser som den största utmaningen för den åländska turistprodukten.

Jag har noterat att man marknadsför Mariehamn mot kryssningsfartyg. Om vi riktigt tänker efter, vad skulle kryssningsfartyg göra i Mariehamn. Vad gör man en kväll när alla butiker är stängda. Royal Caribbean Cruise Line är det största kryssningsrederiet som finns så tog förra sommaren över ett fartyg till Östersjön. Då hade jag faktiskt möjlighet att prata med dem som hade planerat rutterna, till vilka hamnar man skulle gå. Det var Riga, Tallinn och St. Petersburg som man valde i fjol. Helsingfors kom med i år.

Personen i fråga sade att man hade studerat Mariehamn, men man hade konstaterat att det inte fanns några aktiviteter, det fanns ingenting man kunde erbjuda passagerarna, det var det svar som kom därifrån. Sedan kan man säkert tycka att det var felaktigt och att det finns hur mycket som helst.

Under den korta huvudsäsongen finns det ett oerhört utbud, men igen, om vi pratar om att förlänga säsongen är det så att Åland på många sätt är stendött, butikerna är stängda på kvällarna. Varför är det så? Är de åländska företagarna lata eller vad beror det på? Det tror jag inte är svaret utan jag tror att svaret är det som man ofta får när man gör undersökningar, riktade till företagen. Vad upplever de som det största bekymret? Det är byråkratin, krångelsamhället. Man kan tro att det är skatterna, men det är byråkratin som ofta dyker upp.

Tar man Rock Off, detta älskade och hatade projekt, om man får säga så och Dennis Jansson, tror jag att det är väldigt, väldigt få som sätter sig i den situation som han sätter sig i år efter år efter år med svårigheter och osäkerheter och ett evinnerligt krångel. Det här är oerhört avskräckande. Det här tror jag att är det som avskräcker mest, förutom att börja jobba med den här typen av aktiviteter. Det här ser jag som en stor utmaning.

Vi måste kunna kommunicera utifrån politisk nivå och det måste bli betydligt enklare än vad det är idag att starta företag, till att skapa aktiviteter, att försöka locka turister. Det är det som är de största utmaningarna. Det vore intressant att höra hur de ser på det från landskapsregeringens sida. Det måste vara någonting som lockar till besök, det kan inte bara vara marknadsföring av sådant som egentligen inte finns, det finns bara i marknadsföringen, men inte i praktiken.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Jag sade igår att den största utmaningen är att efter det vi har strategin klar, som vi gör tillsammans med företagen och organisationer, så är den stora utmaningen att verkligen implementera den så att den inte bara blir en hyllvärmare. Jag håller med ledamot Anders Eriksson det som han också anser som utmaningar. För det första nämnde han aktiviteterna, att det måste finnas aktiviteter när t ex ett kryssningsfartyg kommer hit eller att vi överhuvudtaget ska få dem att komma hit. När man jämför med stora huvudstäder som St. Petersburg, Stockholm, Helsingfors och Riga är det naturligtvis inte lika lätt att skapa allt det stora utbud som de har, men vi ska försöka. Tiden är ute, jag återkommer.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det som är huvudfåran i det jag ville säga är att man måste stimulera till företagande om vi ska få till stånd aktiviteter. Att stimulera till företagande kan man göra genom att förenkla, att stötta och framför allt att ha en långsiktig förutsägbar politik, som landskapsregeringen själv skriver. Jag brukar inte vilja nämna namn på enskilda personer, men just det namn jag nämnt är en offentlig person mer eller mindre, som jag vill ta som exempel.

Kan man verkligen prata om att det finns en långsiktig förutsägbar politik. Det är dagarna före aktiviteterna ska börja som man vet om man kan genomdriva dem eller inte. Det är klart att det här är det största avskräckande exemplet, men det här är ett avskräckande exempel som slår väldigt negativt mot många, många företagare som tänker att det här skulle jag aldrig utsätta mig för.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Det var lite dit jag tänkte komma fastän jag inte hann i min förra replik. Det är också jätteviktigt och det sade jag i mitt anförande igår, att företagen som ska bygga produkterna och sköta businessen har en stabil plattform som de kan lita på. Där är strategin ett verktyg. Ett annat är att ha så lite byråkrati och krångel som möjligt. Det arbetar den här regeringen också på.

Jag håller med ledamot Anders Eriksson också när det gällde konsten att utveckla businessen och affärerna. Det är viktigt när det gäller turismen alltså, att man klart definierar marknaderna och målgrupperna. Det kommer också att vara en viktig pusselbit i strategin. Där har vi, som jag nämnde igår, nya intressanta idéer, vi har våra huvudmarknader och dem fokuserar vi på, men vi ska också titta på nya, som t ex Ryssland och Tyskland.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag nämnde i mitt anförande att jag diskuterade med Royal Caribbean Cruise Line och det hänger ihop med att jag fick en möjlighet till det. Som lokalpatriot så vill jag alltid försöka föra fram Åland och Mariehamn. Jag blev förvånad när jag fick det svaret att man hade undersökt möjligheterna, man har sett vad det fanns för utbud, men det fanns inget tillräckligt utbud. Det är klart att man kan säga som näringsminister Eliasson att Mariehamn inte kan konkurrera med de stora städerna. Tittar vi på Riga och Tallinn, det är klart att de är större, men nog har Mariehamn haft ett helt annat försprång än vad dessa båda huvudstäder med sin historiska bakgrund har haft, så inte är det bara det som man kan peka på. Det finns en helt annan inställning till företagande. Om vi sedan pratar om det som ledamot Eliasson sade nyss, att man ska ha en pålitlig plattform, så finns det en hotellkedja som bl a började bygga upp sin verksamhet här på Åland utifrån att man hade den uppfattningen att det skulle komma en golfbana till, men tyvärr.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Jag hade igår ett överlångt anförande i ärendet och vill därför bara ge lätta kompletteringar idag, men jag vill ändå få fram mina slutsatser efter 35 års arbete för turismens utveckling på olika poster. Jag har kanske lite bättre förståelse nu för den här landskapsregeringens, till stora delar, icke-politik avseende turism under de gångna tre åren. Det finns många andra förklaringar också, men efter att jag hörde ltl Olof Erlands synpunkter att allt är väl inom Ålands turism så förstår jag att man inte prioriterar det här området. Å andra sidan tycker jag att både tidigare och nuvarande näringsminister har sagt annat, visst finns det problem, men det finns också potential för en utveckling framöver.

Det som är viktigt är att vi frågar oss varför framgången har varit stor i Åre, varför har framgången varit stor i Göteborg, varför har framgången varit stor i Levi, varför har framgången varit stor i Pallas? Så här kan vi fortsätta när vi ser dem som har uppåtgående kurvor i sin turismövernattning mot den åländska, som lite går ner hela tiden. Vi har alltså blivit förbisprungna av åtskilliga destinationer i Norden under de senaste åren och det är ingen vits att vi pekar finger att det beror på den och den utan det här är vårt gemensamma ansvar. Särskilt när vi är medvetna om att vi inte har så många näringsgrenar att luta oss på här ute på Ålandsöarna, turismen är en sådan näringsgren som kan utvecklas.

Jag tror att den kan uppemot fördubbla sin landomsättning, faktiskt, om vi skulle på relativt kort tid, 20 år, använda oss av framgångskoncepten på de andra ställena, när vi själva inte har lyckats hitta de framgångskonstellationerna hittills. Då är det mycket frågan om att implementera de strategier som vi har.

Vi har haft jättefina strategier så länge som jag har varit med, ända sedan 70-talet, kanske redan på 60-talet. De har kommit med fyra-fem års mellanrum, de här fina strategierna, men vi får dem inte tillräckligt implementerade. Vi bygger något hus här och där, men inte så hemskt mycket annat. Jag har funderat jättemycket på det här, vad det beror på.

Jag var med i näringslivsutredningen, som Ålands investerings Ab och ÅTF var huvudmän för och Carin Holmqvist var ordförande. De ville använda mig som någon sorts konsult när jag hade slutat som politiker tillfälligt. Jag funderade hemskt mycket på det här, vad beror det på. Vi gjorde studiebesök på andra ställen och jag kom till att, och många andra har också kommit till att, man måste ha ett samarbete om de gemensamma målen i en organiserad form. Själva samarbetet hjälper inte, de gemensamma målen hjälper inte och den organiserade formen hjälper inte om man inte kombinerar de här tre.

Vi kom i utredningen till att Ålands turistförbund är en marknadsföringsorganisation och egentligen inte lämpad för att göra den här utvecklingen. Man hade inte använt sig av marknadsföringsorganisationer på de andra ställena för att utveckla turismen utan man hade skapat nya organisationer mellan de företag som skulle delta i utvecklingen och samhället. Vi konstaterade i den här utredningen att turistförbundet ändå är den organisation där alla är med utom några stora aktörer såsom bankerna, försäkringsbolagen och några till, men i stort sett var alla med.

Satsa istället på det som finns och utveckla det och därför föreslogs att turistförbundet skulle få tre divisioner, alltså tre enheter med ansvar för utvecklingen. Idag har de bara en division och de fortsätter att ha bara en division och det är ansvaret för marknadsföringen. Det skulle fortsätta i och för sig, men man behöver inte så många personer som man använder idag. Sedan skulle man bli en kvalitetsutvecklingsdivision, det här med logi och annan kvalitet i landskapets produkt. Det var den andra divisionen och den tredje divisionen var den här aktivitets- och evenemangsdivisionen, som närmast är ett samarbetsorgan för alla de som sysslar med och som kan syssla med aktivitets- och evenemangsutveckling i landskapet.

I gruppen tyckte vi, emot ÅTF:s tjänstemannauppfattning, att man skulle klara sig med den stat och 12 personer som man hade, men man måste göra den här omorganisationen. Då skulle man slippa göra det som man t ex gjorde i Göteborg, att skapa en ny organisation där alla företag och samhället ingick. Nu har det gått två år och det har inte hänt något inom f d ÅTF. Då måste vi fråga oss om vi alla fall måste skapa en separat organisation för det inom näringslivet främst, naturligtvis. Jag talar hela tiden såsom man skall när det gäller näringslivsutveckling, att det är näringslivet som ska driva fram utvecklingen, men man ska göra det tillsammans med särskilt landskapregeringen.

Det brådskar att få det här på plats och det har inte gjorts hittills och det bör göras nu. Det andra som vi diskuterade var att hur man inom landskapsregeringen borde organisera turismen för att stötta upp arbetet, precis som man gör i andra näringar förutom sjöfarten. Vi kom till att man här med befintlig personal genom förändring av arbetsuppgifterna skulle behöva en heltidsanställd turistadministratör för att åtminstone över en kortare period se till att man får det här gjort som ska göras inom landskapsregeringen gentemot näringslivet.

Det andra var att det var viktigt eftersom i stort sett varje avdelning inom landskapsregeringen har med turismens infrastruktur att göra. Koordineringen mellan avdelningen borde man få att fungera och då borde man alltså ha en samordningsadministratör. Det var konkreta förslag, man hade tittat noga på hur det var ordnat på de här orterna, där man hade haft framgång av sin turismvolym och turismens avkastning osv. och försökte hitta en modell för hur det skulle göras här på Åland.

Jag är hemskt ledsen för att det här inte har kommit vidare. Det kan säkert finnas andra modeller också, men man kan alltså inte låta bli att skapa samarbete och gemensamma mål i organiserad form, annars kommer man inte vidare. Det här är inte frågan om pengar i landskapets budget heller utan det är frågan om en koordineringsuppgift och där är vi politiker viktiga.

Herr talman! Även det här blev lite för långt, jag har svårt att förklara det jag vill förklara tydligen med några få ord. Jag vill avsluta med att säga att jag stöder klämmen som ltl Camilla Gunell har lagt fram och jag gläder mig åt ltl Ulla-Britt Dahls inlägg i en replik att det är en självklarhet att landskapsregeringen i budgeten för 2011 gör just det som står i klämmen. Det tackar jag för, då blir det lättare för oss i lagtinget att stöda lagförslaget.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Intressant det som ledamot Roger Jansson sade om organisation och gemensamt mål och samarbetsform, forum eller hur han sade. När det gäller implementeringen är vi också överens, det är den vi har haft svårigheter med. Ledamot Jansson berättade också att det har funnits idéer, precis som jag sade igår. Han pratade om 70-talet, men vi kan gå ända tillbaka till 60-talet. På 60-talet fanns en idé om att bygga ett golfcentrum, det är första gången jag nämner ordet golf i den här debatten, i Kastelholm, där man tillsammans med banan skulle ha ett hotell och boende. Precis det som vi tycker att är så viktigt idag. Det visar att vi inte har saknat idéer.

 Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Första delen av ledamot Roger Jansson tal idag skulle jag vilja bara kommentera med: Bra talat! Det är den här inställningen vi behöver ha i hela lagtinget för att komma vidare. I övrigt tycker jag att de exempel på behov, åtgärder, tankar och funderingar som har funnits är bra att redogöra för. När man tar fasta på ordet samarbete hamnar man på ett krux som man har försökt lösa under många år och det är att hitta en gemensam bokningsportal för Åland. Den finns fortfarande inte på internet. Här skulle det fordras lite kraftansträngningar. Vi har ett bokningssystem, som det kallas, för skärgårdstrafiken, som inte är något bra exempel på vad landskapsregeringen har åstadkommit. Kanske det skulle vara dags att lyfta frågan på bordet som ett samarbetsprojekt för alla turistiska aktörer.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Inget nytt under solen, det där var också ett tydligt förslag som fanns i Attraktiva Ålands utredning. Personligen började jag jobba med det som lantråd 1995. Jag insåg att det här var absolut nödvändigt eftersom vi hade massor med logi som låg utanför försäljningslokalerna. Försäljningslokalerna satt på en betydande logi även under högsäsongen, juli, som inte kunde säljas av andra och som ofta blev osålt. Därför borde man skapa ett eget system. När jag blev näringsminister i början av 2000-talet försökte vi förverkliga det konkret. Vi hade det ena stora, röda rederiet med, men det visade sig att det andra rederiet nyligen hade skapat sitt eget nya system och då ville de inte vara med i det här. Nu har jag förstått att det igen finns en beredskap att diskutera detta. Här tar det väl 15-20 år igen sedan att göra det som andra har gjort för länge, länge sedan.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Av någon anledning råkar jag ha varit med och sett det här. Problemet 1995 var att den datorkapacitet som då krävdes fanns inte i var mans dator. Det finns den idag. Jag tror inte att det behöver ta 15 år idag. Jag har själv bevistat ett stort evenemang i USA som heter Sturgis. När man går in på Sturgis hemsida, som kunde vara Åland som brand, kan man göra allt från den hemsidan. Alla som är intresserade av att tjäna pengar på Sturgis, i vårt fall Åland, skulle vilja ha sin länk där. Man kommer in där och så är allting bokningsbart. Det är bara att gå in och titta så ser alla. Det här kostar inte som det var på den tiden, den första gången 1995-96, då skulle var och en vara tvungen att köpa en dator för 20 000 visserligen mark, men det var en hiskelig summa för varje kund då.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är skojigt att vara nostalgisk ibland också. Det första färdiga bokningssystemet för en region som kom i Norden tror jag att var 1997 i Halland. Vi tittade på det 1997 och tänkte att det skulle vara jättefint om vi kunde få det på Åland också, men vi har inte något sådant system. På den här punkten har vi misslyckats med turismens utveckling. Hade man fått alla de här tomma bäddarna bokade, genom att ha ett gemensamt system, det gäller inte bara bäddarna utan också aktiviteter osv. , men nu bäddarna, hade lönsamheten i den åländska turismen varje år varit betydligt bättre än vad det nu har varit. Det är rena pengar hem till företaget när vi får en tom bädd såld.

Talmannen

Replikväxlingarna är därmed avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det är lite smått roande att se hur reaktionerna från majoritetsblocket är olika på samma resonemang, beroende på vem det kommer ifrån. När en ledamot talar om att vi måste rycka upp oss, är det inte bra, när en annan säger att vi halkar efter, då är det bra osv. osv. Det är en ganska tydlig skillnad. Strunt i det, vi är överens med ledamot Roger Jansson och vi är glada för att hans åsikter får respekt här i salen. Vi är väldigt glada för att han stöder ledamot Gunells kläm. 

Det är värdefullt att lyssna på alla inlägg, särskilt på ledamot Roger Jansson eftersom han har mycket praktisk erfarenhet och kunnande av den här branschen. Att ha någon som samordnar branschens intressen inom förvaltningen skulle vara bra, en central nyckelfigur. Kring den personen borde det kanske finnas något organ, som har förgreningar ut till de olika aktörerna. Det kan säkert organiseras på många olika sätt. Det är som om det skönjes någonting av det här Team Åland i regeringens handlingsprogram, någon måste ju någon gång ha haft en tanke bakom det här begreppet. Vad är det som avses med det? Jag tycker att det låter som om det var något positivt, någon sorts samarbetsorgan.

Åland har entreprenörer, Åland har människor som kan, Åland har charm, ålänningarna är mycket bra på besöksnäring, men det finns samtidigt något, om det är gammal bypolitik eller avund, att man inte ska tillåta att någon annan får någonting som man själv inte kan få. Något slags grundläggande misstro mot andra. Jag tror att det skulle vara viktigt att få bort den traditionen. Det kan vi lära oss från andra håll, speciellt från Sverige, från små orter där man samarbetar kring de här projekten och aktiviteterna som är jätte, jättestora.

Jag har själv deltagit i både Tjejvasan och Tjejvättern, alltså det här cykelloppet runt Vättern. Det pågår ju flera veckor och det är en enorm industri runt om, försäljare av cykelbyxor och grejer av alla de slag. Den typen av aktivitet har vi inte här.

Vad betyder Team Åland? Jag drar väl på mig en massa avsky nu om jag frågar vad som händer med det. Har det varit med i någon budget? Har det formulerats vad det ska gå ut på? Vad är syftet med det? Finns det någon från regeringsblocket som kan förklara det skulle jag vara tacksam. Jag tycker som sagt att det låter riktigt positivt. Tack!

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jo, ledamot Sundback, jag är tacksam för att ledamoten lyfte fram Team Åland som en positiv sak. Jag är lite pappa till tanken bakom det. Tanken var att man egentligen skulle upprepa det som Göteborg & co hade åstadkommit, men vi insåg att vi inte kan göra Åland & co, det klingar inte bra. Team Åland tycker vi att skulle vara drömmen. Jag sade i tidigare replik att grejen att skapa brandet Åland, när du klickar på det ska alla som finns underliggande vara med och skapa ett team för att göra Åland attraktivt. Du ska kunna se allt vad du vill göra, du ska kunna boka din resa själv, man ska kunna få sina bäddar fyllda, butikerna fyllda osv. Det var en sådan tanke. Den har inte kommit i hamn ännu så det är också en utmaning för regeringens vidare arbete, men även för kommande regeringar. Det är precis det som ledamoten pekar på, att få samarbetet till stånd, det är lite bypolitik som ska övervinnas.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det låter väldigt bra det där, men det kanske kan komma som en budgetskrivning 2011, att vi skulle få någonting konkret i gång under den här perioden. Sedan får väl de långsiktiga målen komma i den här strategin. Någonting skulle man gärna hoppas på så att det inte går som skärgårdens bokningssystem. Det är väl fortfarande ett mysterium hur man bokar det. Det skulle vara någonting som verkligen är tillgängligt på nätet och lättillgängligt.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jag tycker att det låter som en bra idé. Nästa diskussion om turismen och framtiden 2011 blir i samband med budgeten för 2011. Vi har ju alla möjligheter att påverka den i lagtinget. Jag ser fram emot den och naturligtvis turismstrategin, som också kommer så vi får ytterligare en ny situation där vi kan diskutera det här mera ingående.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Vi har ju lite motstånd mot utrednings- och konsultbranschen, som många politiker utnyttjar när man kanske inte själv riktigt vet vad man vill. Det skulle vara ett ypperligt tillfälle för lagtinget och regeringen att slå fast en gemensam målsättning för turismstrategin i budgeten, att man inte sedan kommer med de målsättningarna utan att strategin skulle syssla just med hur man ska organisera, implementera, ekonomiska resurser och så. Det är ju det som också turistministern här har sagt om och om igen. Implementeringen är den svåra delen, samarbetet är sedan där som man skulle lägga nya resurser idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson

Herr talman! Som jag sade igår såg jag fram emot en givande debatt och det tycker jag att vi har haft här. Till ledamot Barbro Sundback vill jag säga att från regeringsbänkens sida så respekterar vi faktiskt allas åsikter. Vi har gjort många anteckningar. Det här kommer också att bli pusselbitar i det strategiarbete som ska göras nu. Varför man inte kan säga så mycket om strategin nu är att vi har tagit steget till slutfasen, tagit in näringslivet och Visit Åland, branschen. Nu får de vara med.

Jag vill också säga avslutningsvis, den här resurspersonen som vi har köpt in för 46 000 euro, handlar inte om marknadsföring utan det handlar om att ta fram strategin, titta på produkten, allt det som har räknats upp, jag behöver inte räkna upp det på nytt, och att vara med i implementeringsfasen. Vi börjar den 7 oktober, som jag sade igår, och då sätter man igång med intervjuer. Man kommer att intervjua nyckelpersoner och där finns allt med från offentliga sektorn, självklart landskapsregeringen, staden och andra kommuner, från besöksnäringen, hotell, rederier, restauratörer, attraktioner, sevärdheter, näringsliv, tongivande företag, detaljhandelsföretag, fastighetsägare, kultur, fritidslivet alla kommer man att ta kontakt med. Det här är ett sätt att få med alla i processen så att vi ska kunna vara med i samma båt och ro åt samma håll sedan när vi har den klar i mars om ett halvt år. Det är viktigt att komma ihåg, det är det som vi har konsulten för. Det är ett företag som är van med den här typen av processer. Det är ett processarbete och man behöver ha erfarenhet av det för att kunna utföra det. Jag anser att det är väl satsade pengar. Det anser också turismbranschen.

Jag får tacka för en givande debatt, tack herr talman!

Olof Erland

Herr talman! Det har kommit fram nu och då att formen av turismförverkligandet genom det som tidigare var turistföreningen, sedan blev Ålands turistförbund 1988-89, är det som nu kallas Visit Åland. Nu har jag inte siffrorna exakt, men man kan säga att det är ungefär en och en halv miljon som går åt till det.

När organisationen bildades var mitt förslag att man skulle ha en ledningsgrupp där man samordnade näringen och landskapet. Tanken med turistförbundet var att samla hela näringen. Det har visat sig problematiskt när vi har två-tre stora aktörer och sedan en massa små. T ex östra skärgården säger ofta att de är förfördelade i det här arbetet. Om det är rätt eller fel vet jag inte. Det är i varje fall dags att se över formen. Jag frågade minister Eliasson om professionaliteten i marknadsföringen. Jag var ute här så det är möjligt att han har svarat, men det är en mycket relevant fråga. Har vi en och en halv miljon i pengar, kanske vi behöver pruta på en del. Hur ska vi använda dem på ett effektivt sätt?

Landskapsregeringen har en koordinerande roll. Man går in i väldigt många evenemang och går in som sponsorer. Det är flera olika evenemang året runt där man dels har finansiella stöd, men också sponsorstöd och också andra former av mer eller mindre aktivt stöd. Frågan är om man ska göra det till en ny organisation, ska det föras in i Visit Åland eller ska det vara någon form av samarbetsorganisation. Jag tror på det här med samarbetsorganisation som koordinerar året-runt-evenemang. Det finns också evenemangskalendern och liknande. Där finns en viktig sak.

Vad konsulten kommer att åstadkomma återstår att se. Inom parentes vill jag nämna att vad förra konsulten gjorde och inte gjorde kan jag inte ta ställning till, men det är viktigt att komma ihåg när man anlitar en konsult att man måste ha etapper när de levererar. Jag har varit med om det tidigare, när konsulter har varit verksamma, men inte levererat. Vad gör man sedan? Konsulten slår ut med händerna och säger att vi har tagit betalt för processen, men vi har inte tagit betalt för produkten. Jag utgår från att landskapsregeringen har torrt på fötterna.

Herr talman! Jag vill för min del klargöra ett par saker eftersom jag tyckte att anklagelserna, om hur obehaglig jag var, var ganska grova. Jag vill hänvisa till det stenografiska protokollet, det finns två tillfällen när ordet surdeg användes. Det första var i november 2001 och det andra var i november 2009. Båda gånger var det ledamot Barbro Sundback och den andra gången var det riktat mot mig och jag sade, herr talman, det här är inte bra för debatten, men jag tycker att det är bättre än att jag skriver en skrivelse till talmannen: ”När det gäller surdeg får jag tacka för de värmande orden”. Jag känner igen dem från idag, men det här var från 2009. ”Surdeg är någonting fantastiskt, jag är lite inne på jordbruket här. Det innehåller fina ingredienser, det ska prepareras, knådas och bakas. Sedan blir det någonting fint, bröd som är helt hälsosamt. Surdegen är samhällets embryo till bröd och liv om man uttrycker sig på det sättet”.

Talmannen

Månne det inte räcker så här.

Herr talman! Så var det med eländesbeskrivningar som jag sade att om de blir stora och många blir det en surdeg och det är ju bra i slutändan.

Herr talman! I slutändan får jag upprepa mina fyra punkter. Kvalitetsturism, dykturism, golfen finns kvar och den fjärde punkten var det här med Bomarsunds besökscenter som vi tycker att ska fullföljas eftersom det nästan är planerat ända in i slutet. Där har vi ekonomiska realiteter som har gjort att man har pausat. Tack, herr talman!

Ltl Anders Englund

Herr talman! Jag hade inte möjlighet att ta del av debatten igår och jag hade kanske inte meningen att lägga mig i den heller, men i mångt och mycket har det varit en bra diskussion om turismen. Det är en oerhört viktig näring för landskapet och för hela Åland och speciellt i det här sammanhanget när man har diskuterat den landbaserade turismen. Här finns det säkert många frågor som man behöver fortsätta att diskutera, hur vi på bästa möjliga sätt kan utnyttja alla de som besöker Åland och kommer till de åländska hamnarna. Hur kan vi få ut dem över hela landskapet?

Jag var, faktiskt måste jag säga, imponerad och jag vill ge beröm åt ltl Roger Jansson. Han hade ett bra anförande. Han sade också att han inte ville anklaga någon speciellt om vi tittar bakåt i tiden utan vi måste titta framåt i det här sammanhanget. Det är bra, vi har alla ett ansvar precis som Roger sade.

Jag kommer personligen att stöda klämmen som är lagd. Den är bra, den går i den riktningen som både regeringen och hela lagtinget egentligen förutsättes att jobba. Jag ser fram emot den debatt som kommer i lagtinget när budgeten för 2011 ska diskuteras och att vi får upp frågorna på bordet då också. Och just med konkreta åtgärder i syfte att utveckla den landbaserade turistnäringen på Åland. Det är viktigt.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Under överläggningen har ltl Camilla Gunell understödd av ltl Roger Jansson lagt följande förslag till hemställan:

”Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen i budgeten för 2011 återkommer med konkreta åtgärder i syfte att utveckla den landbaserade turismnäringen på Åland”.

Enligt 38 § 5 mom. arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigaste följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till hemställan bordläggs till plenum i morgon den 30 september. Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum 30.9.2010.