Remissdebatt

Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! Föreliggande lagförslag har en historia som är bra att känna till. Denna korta historia finner vi i lagförslag 7/2014-2015 ”Ändring av blankettlagar om socialvård”. I det lagförslaget finns startskottet till föreliggande lagförslag. Jag citerar: ”Landskapsregeringen konstaterar att de lagändringar som nu föreslås medför att vissa delar av den berörda lagstiftningen blir komplicerad att tillämpa. Detta förhållande har landskapsregeringen för avsikt att åtgärda i brådskande ordning, varför de lösningar som nu genomförs bör ses som kortsiktiga lösningar.” Detta citerat från lagförslag 7/ 2014-2015.

Det lagförslag som landskapsregeringen idag lägger fram för lagtinget är en långsiktigare lösning för barnskyddslagarna. En ännu långsiktigare och mera hållbar lösning för socialvården som helhet presenteras enligt regeringsprogrammet under denna mandatperiod.

Vad är då problemet? Det grundläggande problemet – som jag tror att vi alla här är överens om - är att reformen av finländsk socialvård har skett mycket snabbt och att de nya lagarna har en något annorlunda systematik än de som gäller på Åland. En del av lagstiftningen gäller direkt på Åland oberoende av vad vi gör i denna sal, eftersom det är riksbehörighet – och dessa förändringar passar inte nödvändigtvis alltid in i den åländska lagstiftningen. 

År 2015 frystes rättsläget för barnskyddslagen. Det betyder att den som idag, september 2016, vill förstå vad som gäller inom barnskyddet på Åland måste titta på gammal finländsk lagstiftning i ljuset av en åländsk blankettlag och dessutom göra en kvalificerad bedömning av behörighetsfördelningen. Detta är, precis som konstateras under punkt 2.1 i föreliggande lagförslag, inte ett acceptabelt rättsläge. Föreliggande lagförslag tinar därför nu upp lagstiftningen till den del det rör barnskyddet och vi skriver tydligt in i lagen vad det är som gäller.

Förslaget har, av förekommen anledning, varit på en kort sakkunnigremiss och har bl.a. på Rädda barnens begäran kompletterats med en rättighetsbestämmelse i 4g § som säkerställer barnets rätt till ett möte, i syfte att erhålla tillräcklig vård eller tillräckligt stöd när en vuxen i familjen på grund av vårdåtgärder inte kan ta hand om barnet på bästa sätt.

Talman! Jag ska även nämnda några ord om brådskande öppenvårdsåtgärder, så kallade brådskande placeringar.

En fördel med lagförslaget är att det förtydligar möjligheten för barnskyddet att ordna brådskande öppenvårdsåtgärder, som sker med i samarbete med vårdnadshavarna och deras uttryckliga samtycke, istället för brådskande placeringar, som är en mer betungande åtgärd för barnet och dess familj. Brådskande öppenvårdsåtgärder, t.ex. brådskande öppenvårdsplaceringar, möjliggörs endast om de sammanfaller med vad som är barnets bästa.

De paragrafer som vi låser upp hänger ihop med lagändringar som redan gäller på Åland genom att de till sitt innehåll är riksbehörighet. Ändringarna är därför nödvändiga för att barnskyddslagen ska vara så tydlig och användarvänlig som möjlig också på Åland.

Talman! Arbetet med socialvårdslagstiftningen är ingalunda färdigt med denna lagframställning. Med denna lagframställning blir processerna inom barnskyddet tydligare och rättssäkerheten ökar då det blir tydligt vad som gäller för barnskyddet på Åland.

Talman! Det här är ett viktigt uppstädande lagförslag. Landskapsregeringen hoppas att det ska kunna behandlas i rask ordning för att, om möjligt, kunna träda i kraft så snart som möjligt. Tack för ordet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! När man läser igenom det här lagförslaget och kommer till punkt 5, Beredning av lagförslaget, så kan jag konstatera att remisstiden har varit väldigt kort. Kommunförbundet har avsagt sig utlåtande på grund av att remisstiden är för kort, knappt två veckor. Orimligt kort, står det. ”Eftersom en ekonomisk konsekvensbedömning av lagförslagets effekter för kommunernas verksamhet saknades”. Inte heller Mariehamns stad har lämnat något utlåtande. Vad är det som orsakar att remisstiden måste vara så kort som två veckor när det här lagförslaget berör kommunerna till större delen? Då borde man ge en remisstid så att kommunförbundet skulle kunna svara på frågan.

Minister Wille Valve, replik

Det som ltl Eklund frågar är givetvis frågan om en avvägning från landskapsregeringens sida. Landskapsregeringen hade teoretiskt sett kunna låta rådande rättsläge fortfarande vara kraft, vilket skulle ha möjliggjort en längre remisstid och en senare behandling av lagförslaget.

Vår helhetsbedömning är dock att det är angeläget att få dessa förändringar i kraft så snart som möjligt. Det var egentligen orsaken till att vi hade en så kort remisstid på detta.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag förstår förklaringen. Varför lägger man inte fram lagförslaget lite tidigare så att det blir en längre remisstid? Inte för att jag vet om kommunförbundet skulle haft någon annan åsikt än lagförslaget, men det är ändå en viktig instans som måste beaktas när det gäller kommunerna. Kommunförbundet är den instans som representerar kommunerna i de här utlåtandena.

 I framtiden tycker jag nog att man borde ha lagförslag så tidiga så att kommunförbundet, i det här fallet, har tid att svara.

Vid upprepande av tidigare lagframställningar så är det väldigt korta remisstider, även under den förra lagtingsperioden fanns det kritik mot detta och det tycks hela tiden fortsätta.

Minister Wille Valve, replik

Det finns en självstyrelsepolitisk dimension i det som ltl Eklund lyfte upp. Den finner man under kapitel 1.2 där det kort konstateras att efter frysningen av rättsläget i mars 2015 har 32 paragrafer ändrats genom tre lagändringar i riksdagen. Där är något som vi ser väldigt tydligt på just det här rättsområdet. Vi ser väldigt snabba lagändringar, väldigt omfattande sådana vars systematik inte nödvändigtvis ofta passar ihop med den åländska. Det ska sägas rakt ut, det här är utmanande för den åländska självstyrelsen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Pernilla Söderlund

Herr talman! Bästa lagtingskollegor, Den här lagen som aviseras är kanske Ålands viktigaste lag, i alla fall är det en viktig lag för det viktigaste vi har; våra barn.

Den liberala lagtingsgruppen välkomnar lagförslaget då vi ser att den viktigaste målsättningen med den här lagen är att trygga barnets rättigheter och barnets bästa. Och vi kan väl aldrig nog poängtera vikten av en bra barnskyddslag.

Barnskyddsarbetet är en av de mest komplicerade och krävande arbetsuppgifter inom socialt arbete och förutsätter både kompetens och sakkunskap, och där är det viktigt att inte den åländska befolkningen och framförallt att inte de berörda parterna hamnar i ett dåligt och oklart rättsskyddsläge.

Socialarbetare ska inte behöva vara lagtolkare, är för behöver det finnas en klar och tydlig lag. Denna lag ska ha fokus på barnet och inte på någon annans bästa. En lag för barn, om barn, och här är inte snåriga behörighetstolkningar alls på sin plats.

De flesta barn på Åland lever i en trygg och sund uppväxtmiljö. Men tyvärr ökar antalet barnskyddsanmälningar. Jag har flera gånger tidigare pratat om vikten av förebyggande arbete och förebyggande åtgärder. Nu tas det in i lagen och även barnets rättigheter klargörs tydligare i det nya lagförslaget.

De förändringar som den här nya lagen medför ska nu social-och Miljöutskottet titta närmare på.

Som vägkost vill jag att vi i social- och miljöutskottet gärna fokuserar t.ex. på: När ett barn eller en familj definieras som klient inom barnskyddet, vad har det för praktisk betydelse? För barnet och eller familjen?

Stämmer det att tydligheten i lagen ökar och handläggningen av ärendena förenklas och finns det ännu kanske några förbättringar som kan göras? Utskottet får gärna utreda om barns åsikter och behov beaktas på bästa sätt. Tack, herr talman.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack, herr talman! Det är viktiga frågeställningar som ltl Pernilla Söderlund lyfte fram om huruvida barnets bästa faktiskt beaktas i kommunerna när det gäller barnskyddsärenden.

Eftersom ledamoten själv sitter med i social- och miljöutskottet så kommer vi naturligtvis att kunna bemöta den här begäran från ltl Söderlund.

En annan viktig fråga är; hur mycket har lagen betydelse eller är det andra rutiner och metoder som behöver belysas? Min erfarenhet är att det inte alltid är lagen det hänger på, utan det handlar också om vilket arbetssätt man använder i kommunerna och vilken ekonomi kommunerna har för det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Jag håller helt med om vad ledamoten sade. Vi har ett digert arbete framför oss i social- och miljöutskottet.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det kan vara värt att påminna oss om att vi inleder det här digna arbetet redan i morgon bitti.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! För att en vecka sedan stod jag här och diskuterade ungefär samma sak. Jag har bestämt mig för att jag kommer att upprepa det här tills vi får en förändring till stånd.

Det blir allt mer uppenbart när vi tittar på vår sociallagstiftning att vi har ett kaos av lagstiftning som blir ännu mera kaotisk ju mera vi jobbar med den. Jag förstår att det här är ett försök att minska det kaos som kommunerna upplever.

Om vi lyfter blicken lite och tittar på lång sikt på de strukturer vi lever med idag och faktiskt funderar på vad det här lagförslaget innebär, så innebär det att man inför nya rättigheter kopierade från Finland helt enkelt. Man ger våra åländska barn, i det här fallet, de rättigheter som de finska barnen har enligt barnskyddslagstiftningen. Men vi väljer att använda ett förfarande från en gammal finsk lagstiftning. Man ska läsa dels lagförslaget i förhållande till de rättigheter man får, men man ska också förstå att på Åland gäller ett annat förfarande för att få del av de här rättigheterna.

Då uppstår självklart fråga; ska vi fortsätta med systemet att vi blandar ihop finsk lagstiftning med vår egen lagstiftning? Vi ska vara på vår vakt så fort det kommer förändringar på det finska området och fundera på om det är något som vi också ska implementera på Åland eller inte, istället för att lägga vår kraft och energi på att utveckla lagstiftning som är anpassad utifrån de åländska förhållandena.

Fundera, vad vill vi egentligen ge våra åländska barn för rättigheter? Hur ska vi lägga upp det här på bästa sätt? Istället reagerar vi alltid passivt och funderar på om det är en bra eller dålig förändring som kommer från Finland.

Det finns många andra som handskas med den här typen av problem, både västerut och österut. Vi borde istället försöka analysera bilden och ta det merarbete som krävs för att få en egen lagstiftning på plats. Då kan vi samla detta i ett paket så att det faktiskt blir enkelt för de åländska medborgarna, för de åländska familjerna och för de åländska barnen att veta vad de har rätt till och veta hur de ska gå till väga när de uppstår problemsituationer.

Det här handlar ändå om barnskydd. Vi borde ta den tid som krävs för att få fram en sammanhållen lagstiftning på det här området. Det här är ett gemensamt drag som vi har för alla sociala lagar som vi mer eller mindre panikartat har behandlat under de senaste åren, vill jag påstå.

Jag vill ha ett svar från regeringen som har uttryckt en viss oro för den här situationen bl.a. i regeringsprogrammet. När kommer regeringen att ta ett helhetsgrepp kring den här problematiken och presentera för lagtinget hur man tänker kring sociallagstiftningen på lång sikt? Ska vi fortsätta med det här sammelsuriet av åländska lagar och finska lagar, eller ska vi faktiskt ta ett helhetsgrepp över sociallagstiftningen på sikt?

Det finns många strukturella frågor; KST och hälso- och sjukvårdsreformen som förstås spelar in i den här bilden. Men ser vi på lagstiftningen som sådan så menar jag att det borde vara en självklarhet i dagens verklighet att vi skaffar en sammanhållen åländsk sociallagstiftning som går att läsa ur den åländska lagboken. Man ska inte behöva sitta och bläddra parallellt och vara mer eller mindre expert på det juridiska området för att kunna ta till sig och förstå den lagstiftning som vi faktiskt väljer att anta här för våra medborgare. Tack, herr talman.

Minister Wille Valve, replik

Avsikten med lagförslaget är uttryckligen att minska bläddrandet, framförallt i förhållande till gammal lagstiftning.

Här finns också åländska barns rättsskydd i centrum. Kärnan i problemet ligger i att en del av barnskyddet som antas i riksdagen träder i kraft på Åland oberoende av vad vi gör, dvs. det som faller inom ramen för vad som är administrativt tvingande åtgärder. Det gör det här till en självstyrelsepolitisk fråga.

Borde uppdelningen se annorlunda ut i självstyrelselagen än den vi har idag? Rent praktiskt på verkstadsgolvet hos socialarbetarna ute i kommunerna så innebär det idag, i mitt tycke, en risk faktiskt. Det finns en risk att man hellre tar till det som kallas för brådskande placeringar, vilket är det tyngre artilleriet och faller inom ramen för rikets behörighet, än att man bemödar sig med att luska fram vilka brådskande öppenvårdsåtgärder som gäller på Åland.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är intressant att regeringen och ministern har tankar om hur man kunde utveckla barnskyddslagslagstiftningen. Jag menar vi borde bli bättre på det. Jag tycker att det är positivt att ministern lyfte fram en sådan aspekt. Jag tycker att vi borde få till stånd en förändring framöver. Det krävs ändring av självstyrelselagen, men vi ifrån Ålands Framtid är förstås inte emot att regeringen driver den fråga om de ser ett uppenbart behov av att få en tydligare behörighetsfördelning också inom det sociala området.

Vi har försökt att ha som ambition i Ålandskommittén att skapa ett system framöver där vi ska minska den här typen av delade behörighetsområden. Det här är ett jättebra inspel till en sådan diskussion.

Man kan ändå inte glömma bort den problematik som vi lever med idag. Man kan inte bortse från att vi redan nu borde börja arbeta med att få till stånd en tydligare lagstiftning i den åländska lagboken.

Minister Wille Valve, replik

Tack, Ltl Jonsson. Det kan vara skäl att upprepa också det faktum att regeringen ingalunda anser att vi nu är färdiga med det här området och att vi nu går på lunch. Det är ett väldigt stort arbete som hägrar. Vi kommer att återkomma till lagtinget med mera information om detta.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är tacksamt och det vore på sin plats att komma med information ganska snabbt. Jag tror att det är många ute i kommunerna som känner en stor oro idag, dels kring sociallagstiftningen men framförallt hur det ska organiseras framöver.

Det behövs ett tydligt ledarskap från landskapsregeringens sida om man ska kunna stilla kommunernas oro. Ser vi samtidigt på de panikartade förändringar som vi mer eller mindre får göra, utan att ens hinna höra kommunförbundet för att inte orsaka ännu mera problem, så blir det solklart att vi måste ta ett större helhetsgrepp kring det här.

Så kom tillbaka, snabbt!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag kunde inte hålla mig från att ge en replik när ltl Jonsson tog upp blankettlagar. I den här framställningen är det trots allt en hel del nya paragrafer.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag välkomnar förstås att regeringen har tänkt till och gjort anpassningar efter åländska förhållanden. Det är ju bra det åtminstone.

Jag menar att det har kommit till en punkt där det förmodligen inte räcker längre att göra små anpassningar. När vi för fram krav på egen åländsk lagstiftning så är det så mycket merarbete och det kräver så mycket mera resurser att få fram egen lagstiftning. Men ser vi på sociallagarna så är det nästan ingenting här i lagtinget som har orsakat så mycket onödigt merarbete under de senaste åren som de förändringar som vi får göra för att undvika att förändringar som görs i Finland ska inträffa på Åland, om vi ska vara riktigt ärliga med varandra. Därför menar jag att man faktiskt borde ta ett helhetsgrepp kring det här, inte bara göra små justeringar i förhållande till den finska lagstiftningen. Vi ska fundera på vad vi vill på Åland. Vilka rättigheter vill vi ge våra åländska barn? Vi ska inte bara kopiera den lagstiftning som kommer österifrån.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Det var mycket viktiga kompletterande frågeställningar som ltl Söderlund lyfte i den här diskussionen. Det återstår en hel del arbete innan den här lagstiftningen är komplett och ordentligt genomförd. Konstateras att det arbetet nu läggs på lagtinget istället för att regeringen och regeringspartierna gör ärendet klart i en ordentlig beredningsrunda för att sedan kunna granskas i utskott.

Det är otroligt viktigt att utskottet också tittar på barnkonsekvensbedömningen och hur den är skriven i den här lagframställningen. Det finns en rubrik för rubrikens skull och rubriken beskriver det som står i lagen, men en konsekvensbedömning är inte gjord. En analys är inte gjord utgående ifrån vad det här betyder för barnen. Jag hoppas att lagtinget kan göra den analysen, annars får man be regeringen att komplettera med en barnkonsekvensbedömning.

Det är också trist att lagtinget har haft ett långt uppehåll, längre än normalt dessutom på grund av flytten, och regeringen kommer ändå de sista dagarna med lagstiftning och hävdar att det är brådskande. Det är faktiskt lite pinsamt. Det har varit en enormt lång sommar. Regeringen har haft jättelång tid, hur många arbetsdagar som helst, på sig att förbereda lagstiftningar och reformpaket och då kommer man sista dagen och puffar på lagtinget och säger att nu är det här brådskande. Jag hoppas att vi slipper uppleva detta i framtiden. Regeringen vet nu vad de behöver lägga fram längre fram och jobbar med det och inte vilar för att sedan rusa till, för då blir det så här.

Jag tycker också att det är otroligt viktigt att lagberedning på ett demokratiskt sätt är inkluderande. Regeringen hanterar faktiskt remissförfarande respektlöst genom att de tänker att det bara är landskapsregeringen som har bråttom, men alla andra ska ha tid att, på två veckor, sätta sig in i ärendet och göra det ordentligt. Man måste tänka på att man ger tid, sex veckor är den kortaste tiden. Regeringen måste också ge lagtinget den tid som behövs för att kunna bordlägga och utreda ärenden, om man vill att demokratin ska fungera på ett värdigt och bra sätt, annars är det en annan regim som råder.

Det skulle också vara intressant att se en analys på hur den här lagstiftningen stämmer in i socialvårdslagstiftningspaketet. Det kanske ministern kan tala om ännu. Påverkar det barnen, påverkar det sociallagstiftningen? Vad är orsaken att man har det här skilt nu? Kommer det att leda till att också andra får mera uppgifter och egentligen en dubbel börda eftersom delar av paketet blir lite lösryckt i förhållande till helheten? Det kanske man också borde ta in i barnkonsekvensbedömningen.

Jag hoppas att vi får lagförslag med bättre framförhållning där landskapsregeringen har lagt ner lite mera arbete, framförallt mera inkluderande och demokratiskt arbete. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Från landskapsregeringens sida har vi haft barnets bästa för våra ögon. Vi har strävat efter att uppnå en så exakt lagstiftning som möjligt på det här området och att det för våra socialarbetare i landskapet inte ska råda några oklarheter på vad det är som gäller.

Just att det ska vara så bra och så exakt som möjligt, så kan jag säga att det är detta som har gjort att det har dragit ut på beredningen och att ärendet har kommit så sent. Det har funnits en uppriktig ambition från landskapsregeringen att detta ska vara så genomtänkt som möjligt.

Ltl Britt Lundberg, replik

Jag håller helt och fullt med alla de frågeställningar som t.ex. ltl Söderlund ställde här. De frågeställningarna har förstås ställts i regeringens gemensamma arbete för att ta fram den här lagstiftningen. Varför ges inte svaret?

Minister Wille Valve, replik

Som svar till ledamotens fråga angående hur stor andel av den finländska socialvården, det som tillämpas, så är det blott en del som tillämpas här. Det har att göra med att systematiken i de lagarna, vilket utskottet kommer att erfara när de fördjupar sig, är ganska annorlunda och inte fungerar ihop med den åländska. Här har lagberedningens tjänstemän och landskapsregeringen varit tvungna att göra en mycket noggrann avvägning om vad som tas och inte tas in, så att det ska vara så tydligt och användarvänligt som möjligt för den som slår upp lagboken.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Eftersom minister Valve inte svarade på frågan, är tolkningen då att man inte heller har inkluderat sina regeringsgrupper i detta arbete eftersom det ställs en massa frågor i salen som inte får ett svar?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.