PLENUM den 14 april 2008 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Raija-Liisa Eklöw,  ltl Johan Ehn och ltl Fredrik Karlström).

27 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Johan Ehn på grund av sjukdom. Ltl Fredrik Karlström och ltl Raija-Liisa Eklöw anhåller om ledighet för tiden 14-15.4 för deltagande i Nordiska rådets möte i Stavanger. Beviljas.

 

 

 

Näringsutskottets betänkande nr 4/2007-2008 om stöd till näringslivet. (FR 12/2007-2008).

 

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandling eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lag­förslaget för antagande. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lag­tinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs betänkandets motivering för enda be­handling. Diskussion. Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 2:

 

Näringsutskottets betänkande nr 5/2007-2008 om anpassning av landskapslagstiftningen med anledning av det nya sjöfartsstödet. (FR 17/2007-2008).

 

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandling eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lag­förslaget för antagande. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lag­tinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs betänkandets motivering för enda be­handling. Diskussion. Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras för första behandling ärende nr 3:

 

Kulturutskottets betänkande nr 2/2007-2008 om ny mandatperiod för landskapsskolornas direktioner. (FR 16/2007-2008).

 

Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.

Ltl Ulla-Britt Dahl:

Herr talman!

Kulturutskottet har behandlat framställningen om ny mandatperiod för landskapets gymnasialstadieskolor folkhögskolan och musikinstitutet. Utskottet omfattar landskapsregeringens förslag och delar även landskapsregeringens uppfattning att det är ändamålsenligt att mandatperioden för direktionerna i landskapets gymnasieskolor överensstämmer med landskapsregeringens egen mandatperiod.

 

Utskottet konstaterar också att det i praktiken kan dröja en tid innan landskapsregeringen kan tillsätta skolornas direktioner, men att det av vedertagen praxis följer att en tillsatt styrelse eller vad det vara må fortsätter sin verksamhet till dess att en ny styrelse eller direktion har utsetts.

 

Utskottet röstade endast i fråga om nuvarande direktion skulle sitta kvar till dess att mandatperioden löper ut, men förslaget blev ändå att man tillsätter en ny direktion som omfattar samma mandatperiod som landskapsregeringens.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Inget förslag om remiss.

 

Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

Föredras, fortsatt behandling ärende nr 4:

 

Landskapsregeringens meddelande om landskapsregeringens strategi för energiarbetet på Åland 2008-2025. (M 2/2007-2008).

 

Diskussionen förklarades avslutad vid föregående plenum. Talmanskonferensen föreslår att ärendet inte hänskjuts till utskott. Väcks förslag om remiss?

 

Lagtinget antecknar sig meddelandet till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras ärende nr 5:

 

Landskapsregeringens meddelande om landskapsregeringens EU-program 2008-2011. (M 3/2007-2008).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet nu upptas till diskussion och att lagtinget först efter avslutad diskussion tar ställning till om meddelandet skall hänskjutas till utskott eller inte. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Diskussion.

 

Lantrådet Viveka Eriksson:

Herr talman!

Det kan säkert finnas lite olika synpunkter på tidpunkten för programmet. Årsprogrammet brukar vi traditionellt försöka behandla lite tidigare på året, men samtidigt som vi har behandlat årsprogrammet, som bygger på kommissionens årliga program, har vi också i meddelandet dragit upp riktlinjerna för de kommande fyra åren och därmed också angivit övergripande mål, delmål och åtgärder som har en mer övergripande karaktär. Därför kommer det lite senare. Samtidigt är också Lissabonfördraget på kommande och vi har också avvaktat det, eftersom Lissabonfördraget också i samband med det kommer att komma ett särskilt meddelande. Det är självklart så att överst i våra tankar ligger förstås vad som skall hända med Lissabonfördraget och då blir det väldigt lätt att vi har en debatt kring de frågorna; avsikten med det här meddelandet är inte att ha en djupgående debatten om Lissabonfördraget utan snarare hur landskapet skall jobba fyra år framåt med EU-frågorna. Samtidigt vill jag påstå att meddelandet kommer väldigt lägligt till lagtinget med tanke på det breda utbildningsprogram som ni håller på och genomför här i lagtinget, där det har varit besök till Bryssel, där ni har besök på gång till riksdagen och där ni har haft olika föreläsningsserier. Då finns det väl inte ett bättre dokument än ett meddelande att fortsätta diskussionen hur vi skall jobba med EU-frågorna i landskapet.

 

Strukturen på meddelandet är alltså tredelad. För det första har vi den övergripande långsiktiga planeringen, de övergripande målen, delmålen och åtgärderna för de kommande fyra åren, alltså för den här mandatperioden. Del 2 består av de årliga handlingsprogrammet som har en mer förvaltningsmässig utformning därför att det blir väldigt mycket på detaljnivå som man går in i de olika områdena. Vi anger i del 2 också vilka frågor som är högprioriterade, vilka som har en mellanprioriterad nivå och vilka som är lågprioriterade.

 

Tanken med presentationen i dag är att jag tar lite allmänt om ramarna medan  ledamoten Roger Eriksson kommer att presentera det substantiella innehållet och tanken är också att de enskilda ledamöterna i landskapsregeringen skall beskriva vad som är på gång under deras respektive ansvarsområde för att just lägga grunden för en bredast möjlig debatt här i lagtinget.

 

Jag vill stanna lite vid Lissabonfördraget eftersom det nu är med i våra tankar. Det är ett avgörande dokument som kommer att komma när presidenten skickar Lissabonfördraget hit till lagtinget. I landskapsregeringen har vi ett meddelande som kommer till lagtinget och förhoppningen är att meddelandet behandlas samtidigt med presidentens framställan om att lagtinget skall sätta i kraft Lissabonfördraget. Då återkommer jag mera i detalj om hur vi jobbar med de olika inflytandefrågorna som är väldigt aktualiserade med anledning av Lissabonfördraget.

 

En frågeställning som vi alla bör ställa oss är vad vi egentligen vill med ett EU-medlemskap. Vad är det övergripande målet med vårt medlemskap? Vi har ägnat väldigt mycket diskussioner här i lagtinget, också annars, åt att fundera på våra kanaler, alltså våra inflytandemöjligheter i EU. Men det är också väldigt viktigt vilka frågor och på vilket sätt vi för fram våra positioner via de kanalerna, alltså våra olika möjligheter till inflytande. Landskapsregeringen slår fast ett övergripande mål där vi vill arbeta för att ta tillvara de positiva fördelarna med medlemskapet i Europeiska unionen, samtidigt som vi också understryker hur viktigt det är att EU utvecklas i en riktning som tar hänsyn till olika regioners särart. EU är ett samarbete mellan olika länder och folkslag, men det skall också vara så att mångfalden skall vara en styrka, att de lokala traditionerna och kulturyttringarna skall respekteras. Vi vill också understryka hur viktig subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen är.

 

Landskapsregeringen utgår också från de bärande idéerna i EU, alltså att det skall vara ett samarbete för att uppnå ekonomisk stabilitet, fred och trygghet för medborgarna, fri rörlighet för varor, tjänster och kapital samt ett samarbete över gränser med lika tillträde till marknader för alla människor. Med den grunden vill vi stärka näringslivets konkurrenskraft och tillväxtpotential. Vi vill medverka till ett gränsöverskridande samarbete och vi vill trygga de fria rörligheterna för varor, tjänster, kapital och personer. Samtidigt som vi strävar efter detta skall vi trygga Ålands ställning, vår självstyrda status i ett alltmer integrerat EU. Det är det övergripande målet. Ofta när vi talar om inflytandefrågorna konstaterar vi att EU är ett samarbete länder emellan. Detta gör att självstyrande regioner som Åland har problem så länge EU inte erkänner autonomier inom EU-samarbetet och där vi skulle bli en fullvärdig part i de olika institutionerna. Så länge som det inte sker på EU-nivå måste vi söka möjligheter att stärka vårt inflytande genom inomstatliga lösningar. Just för att den här uppfattningen finns, som jag tror att alla delar, att självstyrelsen har kommit i kläm i EU-systemet har vi också i landskapsregeringen satt igång arbetet med att göra en utvärdering av konsekvenserna av EU-medlemskapet. Vi vill på både ekonomisk och politisk grund utreda vad EU-medlemskapet har inneburit för självstyrelsen.

 

En fråga som vi också har anledning att ställa oss är: Hur blir vi bättre? Om vi har kanalerna, vi har möjlighet att påverka processerna, beslutsfattandet, hur skall vi då bli bättre på att också se till att vi utnyttjar de möjligheter vi har? Hur skall vi se till att vi faktiskt är med hela vägen där besluten fattas, där beredningen sker? Vi har en hel del möjligheter redan i dag och det gäller att utnyttja de möjligheterna till fullo, och hur skall vi bli bättre på det? Det är en fråga som lagtinget just nu har sysslat ganska mycket. Ni har i alla de olika besöken som ni har gjort funderat just på: hur skall vi bli bättre att i ett tidigare skede komma med i beslutsprocessen. Och mycket av den första delen av meddelandet handlar just om strukturerna för arbetet: hur skall vi organisera upp oss på ett bättre sätt så att vi mera kan ta för oss och verkligen se till att när positioner från landet Finland förs vidare skall också de åländska positionerna vara invägda och beaktade. Då handlar det för det första om att kunna prioritera, att välja ut vilka frågor det är som vi alldeles särskilt måste driva, bevaka och följa under hela beslutsgången. Det är viktigt att skilja mellan två olika delar av EU-arbetet; det är dels implementeringen, då det är färdiga lagstiftningspaket som vi skall implementera i landskapet. Väldigt mycket av förvaltningens arbete i dag går ut på att se till att vi följer de olika lagstiftningsåtgärder som vidtas inom Europeiska unionen. Implementeringen kräver mycket resurser, men när det gäller den andra delen, påverkan, handlar det om att följa de här stegen; då är det prioriteringarna: vilka frågor skall vi särskilt lyfta fram och vilka frågor skall vi jobba hårt med. Det är den första delen. Den andra delen är att när vi väl har bestämt områdena skall vi också bli bättre på att positionera oss, formulera våra budskap, formulera våra ställningstaganden, en problemformulering där det är väldigt viktigt att lagtinget blir mera involverat. Det är fråga om att landskapsregeringen tillsammans med lagtinget formulerar landskapets positioner. Till den delen föreslår vi också i meddelandet att vi tillsammans med lagtinget skall utarbeta system för att lyckas med det som man har försökt med i många år, lyckas med att lagtinget blir mera delaktigt i EU-arbetet. Efter att vi har formulerat våra ställningstaganden handlar det om att ta tillvara alla möjligheter att via beredningen inom landet finnas med ända från första början när landets positioner formuleras. Redan när man på tjänstemannanivå börjar formulera ställningstaganden skall Åland vara med; sedan skall vi följa med i beredningssektioner, där man i detalj utarbetar positioner, vi skall följa med när de positionerna far till Bryssel i olika arbetsgrupper; där skall vi också vara med och påverka så att våra ställningstaganden finns med. Vi skall följa beredningen upp till EU-kommittén där vår förvaltningschef ingår – kanslichefernas beredningsorgan – och vi följer beredningen upp i ministerutskott där lantrådet har rätt att bli hörd. Vi skall också ha en beredskap att följa ärendet så att vi ser till att Ålands positioner är bevakade när ärendet går till stora utskottet. Under arbetets gång skall vi hela tiden också bevaka att Ålands positioner är med i EU-beredningen och EU-beslutsfattandet.

 

Finland har i EU-samarbetet en röst och det är därför som det är viktigt att vi i ett tidigt skede är med och formulerar det ställningstagandet. Finland kan inte föra fram Ålands synpunkt, så om vi har olika åsikt har det ingen betydelse, för det är ändå Finlands åsikt som gäller så länge det är ett samarbete länder emellan.

 

Jag skall inte gå in på det substantiella i de olika målen utan det lämnar jag över till landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson. Jag ville bara beskriva bakgrunden och hur vi ser att strukturerna borde byggas upp. Vi har ett stort och gemensamt ansvar att se till att vi får systemet att börja fungera på ett bra sätt.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Det var en god resumé över den politik som landskapsregeringen avser att föra. Men det fordrar resurser, det fordrar politiska resurser och det fordrar tjänstemannaresurser i en större omfattning antagligen än hittills. Jag uppfattade inte att lantrådet sade någonting om resursutvecklingen inom förvaltningen, både i Mariehamn, i Helsingfors och eventuellt t.o.m. i Bryssel.

 

Lantrådet Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Det är precis som ltl Roger Jansson säger att redan i dag jobbar förvaltningen väldigt mycket med olika EU-frågor och väldigt mycket av deras arbete går åt just till att implementera, följa med och verkställa det som redan är beslutat. För att kunna vara bra på att också vara med och påverka måste vi ha mera resurser. Redan i tilläggsbudgeten kommer det att komma ett äskande om ett projekt med tilläggsresurser för att stärka arbetet i hela kedjan. I första hand handlar det förstås om att kunna formulera på hemmaplan, prioritera och formulera, men särskilt också kontakten och arbetet gentemot mot regeringen och dess olika beredande organ, så det krävs resursförstärkning.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Tack för det svaret! Vi får väl återkomma till de frågorna med all säkerhet, som lantrådet lovade, redan i tilläggsbudgeten. Det är alldeles uppenbart att den huvudberedning som sker i landet så sker på ministerierna och börjar där tidigt och då gäller det för landskapsregeringens organisation att vara med och hänga med. Då uppstår den svåra språkproblematiken, eftersom hela det beredningsarbetet sker enbart på finska. Har landskapsregeringen diskuterat hur man skall gå vidare med den problematiken?

 

Lantrådet Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Som grund för det arbetet finns den praxis som har utarbetats utifrån justitieministeriets arbetsgrupp som hade till uppdrag att se över självstyrelselagen. Det hade som följd att man utarbetade flera förslag till praxis för hur Åland skall få översatta dokument, föredragningslistor, hur vi skall kunna få alla dokument översatta och att vi alltid skall kunna ha tolk om det behövs. Det här är ett bra dokument som det finns möjligheter att utveckla därför att problemet är just att alla arbets-PM skrivs på finska; för att kunna följa den beredningen är det ganska mycket som skall översättas. Det är en problematik.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson:

Herr talman!

Vi har nu på vårt bord landskapsregeringens meddelande angående EU-programmet 2008-2011. Lantrådet nämnde om de större övergripande målen sås dem tänker jag inte desto mera upprepa, men några korta kommentarer skall jag komma med inledningsvis. Jag kan nämna en sak som är viktig i vårt regeringsarbete är inflytande- och påverkningsmöjligheten i hela den här processen. Tittar man på meddelandet finns på de sex första sidorna övergripande målsättningar och det är dem som landskapsregeringen prioriterar. Det är också uppdelat i olika delmål och åtgärder. Det finns flera åtgärder uppräknade. Jag går inte in på detaljer, men vissa kommentarer återkommer jag med.

 

En viktig i det här sammanhanget är det årligen återkommande handlingsprogrammet där vi avser att visa vilka prioriteringar vi har och hur man skall gå vidare. En av de övergripande målsättningarna är att vi skall bevara de positiva fördelarna som medlemskapet i unionen de facto har medfört. Vi har en tendens här, även jag själv, att fokusera för mycket på nackdelarna och det som upplevs som förfördelat för Åland, men om vi ser på det som en helhet kanske vi får en mera objektiv bedömning. Faktum är att vi är med i EU och då skall vi också arbeta utgående från det. Landskapsregeringen tycker också att det är viktigt att beakta de regionala särarterna, mångfalden av kultur och människor utgör en stor styrka. En av grundtankarna i hela EU-projektet är en ekonomisk stabilitet som har visat sig ganska framgångsrik. I unionen diskuterar man också fred, trygghet och utveckling samt de fyra klassiska friheterna: fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor. Vi vill också från landskapsregeringen fortsättningsvis betona dessa. Man skall förstås komma ihåg Ålandsprotokollet och våra egna undantag som finns med i anslutningsfördraget, den s.k. primärrätten.

 

EU-arbetet har på miljöområdet visat sig vara en riktigt lyckad utveckling; när det gäller t.ex. fossilutsläppen och konkurrensneutrala åtgärder, dvs. att alla länder skall ha samma påverkan och ansvar, har arbetet fungerat riktigt bra.

 

Så till delmålen. Som lantrådet redan berörde är det fråga om ganska många ärenden och vi har för avsikt att i ett så tidigt skede som möjligt välja ut vilka ärenden som är viktiga redan i beredningsprocessen. När det har kommit ett direktiv är det i princip för sent att reagera och ha åsikter;  man skall vara så tidigt med i processen som möjligt. Då skall man också beakta våra trots allt ganska begränsade resurser i förvaltningen, så vi måste koncentrera våra krafter på vissa nyckelärenden. En av de viktigare sätten att arbeta är också att lagtinget skall med tidigare i processen och i större omfattning än tidigare. Självstyrelsepolitiska nämnden har en speciell status här som kanske skall utvecklas och beaktas. Lantrådet var redan inne på för- och nackdelar med medlemskapet och det kommer sedan ett skilt resultat av det. Landskapsregeringen ser nu att det är inte bara fråga om att ägna krafter åt att implementera olika direktiv – det är ganska mycket arbete med det också – men ambitionen är att vi i ett tidigare skede skall vara med och påverka kommande rättsakter från kommissionen.

 

Ärenden som vi anser viktiga under delmålen är havspolitik, begreppet hållbar utveckling, både socialekonomiskt och ekologiskt, skatteundantaget, strukturfondsprogrammen och viktigt framför allt för oss ålänningar är sjöfartspolitiken, att den blir så konkurrensneutral som möjligt och att man skall kunna driva en internationellt stark sjöfartspolitik inom EU.

 

Jag går vidare i meddelandet och kommer till rubriken Åtgärder. En av våra viktigaste åtgärder är att följa upp kommissionens årsprogram och plocka ut de intressanta ärendena tillsammans med lagtinget. För att arbetet med att komma in i processen i ett tidigt skede bör positionerna vara klara i ett så tidigt skede som möjligt och det är just det som den här landskapsregeringen ämnar arbeta med. Då skall vi även kunna använda ”metoderna” som lantrådet redan nämnde: komma in i redan i berdedningssektionerna, i ministerierna osv. Så har vi de s.k. favoriterna i repris: talerätt och Europaparlamentsplats, ministerrådsmöten osv. Det arbetet hänger med och fortgår. Det är sådana saker som även den här regeringen tänker fortsätta med.

 

Här kan också lyftas fram Östersjöns tillstånd och hållbar utveckling. Det maritima direktivet är ett prioriterat område. Vi avser att följa de konkreta lagstiftningsdirektiv som kommissionen lägger fram i framtiden. Här skall vi även kunna påverka innehållet i kommande direktiv, det är själva ambitionsnivån.

Herr talman!

Meddelandet är indelat i hög-, mellan- och lågprioriterade områden. Så här har det också varit i tidigare meddelanden. Jag tänker inte gå in i alla detaljer, men som ni märker har man på alla olika avdelningar och ansvarsområden någonting att arbeta med. De högprioriterade områdena är sådana som landskapsregeringen inte endast avser att implementera utan de skall beaktas när det har en stor betydelse ur självstyrelsepolitiskt intresse och då måste vi och skall med i beredningsprocessen, på alla nivåer, som jag inledningsvis nämnde. Detta rör framför allt inflytandefrågorna men även skatteundantag, gränshanteringen och framför allt Lissabonstrategin som kommer att dyka upp här som ett skilt ärende. Den maritima strategin är också en sak som skall lyftas upp. Här är vi redan inne på detaljnivå för respektive ansvarig ledamot.

 

Herr talman!

Jag kan också nämna lite om de sista stycken i meddelandet om hur arbetet under år 2007 har gått. Var och en kan läsa statistiken. Vi skall komma ihåg att rättsakterna som kommer från EU är förordningar, beslut och direktiv. Förordning och beslut gäller rakt av och direktiven skall implementeras. Av statistiken framgår att det var 941 initiativ under senaste period och ungefär en tredje del av dem bedömdes som icke så intressanta för Åland. Själva spindeln i nätet, EU-enheten, koordinerar ärendena och skickar ut dem till avdelningar och respektive tjänstemän. När det gäller EG-domstolen framkommer det att de har strängerat sitt sanktionssystem och som också har betydelse för oss. Man har nu tanken att man kan använda vitesbelopp och standardbelopp. Man kan även bli dömd till överträdelseförfarande om man har implementerat lagstiftningen men för sent, enligt kommissionen, så detta är en kraftig strängering av hela påföljdssystemet. Det sätter förstås mera tryck på oss. Förfarandet börjar med en officiell anmärkning, ett motiverat yttrande och sedan en domstolsprocess. Tittar man på statistiken handlar största delen av överträdelseförfaranden som berör oss på Åland att vi inte i tid har genomfört implementerade direktiv. Det finns olika orsaker till det, men en ofta återkommande är att vi har tytt oss till den s.k. blankettlagstiftningstekniken och att riksdagen inte har stiftat någon lag, så vi ligger s.a.s. bakom och väntar på den processen.

 

Avslutningsvis, herr talman, till tre domar: fågeldirektivet och snuset.

 

Med dessa inledande ord ser vi fram emot en intressant debatt här i dag och får se vad grupperna har för åsikt om meddelandet.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

EU-ministern nämnde under rubriken ”Delmål” att sjöfarten var viktig för Åland och det håller vi alla med om. Han nämnde att man skall försöka få EU:s sjöfartspolitik så konkurrensneutral som möjligt, konkurrens på lika villkor. Också det ställer vi alla upp på. Men det skulle vara intressant att få reda på vilken strategi landskapsregeringen riktigt har när det gäller att uppnå den målsättning, som lagtinget till fullo stöder.

 

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman!

För tillfället pågår diskussioner om att få de nationella stödåtgärderna i kraft enligt EU-standardnormer, att vi skall ha samma förutsättningar som omkringliggande länder.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Det var ett något vagt svar. Det borde finnas mera i landskapsregeringens sjöfartspolitik, men om det inte finns det så ställer jag ett par ledande frågor. Hur ser man på tonnagebeskattningen från landskapsregeringens sida, hur tycker man att den borde utformas? Även om vi inte har behörighet har vi ändå möjlighet att framföra de åländska synpunkterna. Finns det rentav tankar på ett eget åländskt sjöfartsregister inom den sjöfartspolitik landskapsregeringen har? Hur ligger det riktigt till? Det vore intressant att få reda på. Vi är överens om att sjöfarten är viktig, men det går inte bara att konstatera att den är viktig, vi måste göra någonting också.

 

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman!

Jag håller med om att den är viktig och det är bara att konstatera att den är det. Tonnagebeskattningssystemet håller på att diskuteras, att vi skall ha liknande rättigheter som övriga och man diskuterar också om det skall införas för passagerarfartyg och lastfartyg. Jag deltar inte i detaljförhandlingarna. Frågan lever och saken är den att vi skall få ett neutralt regelverk som även gäller åländska och finländska fartyg.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

I meddelandet talas det inledningsvis om ett program som sträcker sig från åren 2008 till 2011. Under ”Delmål” talas om vikten att de inflyttade tas emot väl och ges bra möjligheter att inkluderas i det åländska samhället. Man följer upp det under ”Åtgärder” och konstaterar att ”för att uppfylla detta kommer landskapsregeringen genom EU-finansiering att utveckla sysselsättnings- och integrationsåtgärderna”,  i bestämd form! Så kan man läsa att prioriteringen om integration följer EU:s allmänna prioriteringar, men varför finns detta område varken bland hög-, mellan- eller lågprioriterade områden för 2008? Skall det inte bli någonting då?

 

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman!

Det skall visst bli någonting! Som jag inledde här har de högprioriterade områdena den självstyrelsepolitiskt viktiga aspekten. Integrationsfrågor är viktiga, men om vi tar asylpolitiken är det en sådan sak där vi inte har behörighet och då kommer det ner i prioritetsordning. För övrigt pågår ett arbete med de här frågorna och vi skall få en utredare/koordinator, därav den tilltänkta EU-finansieringen. Vi tittar efter om det finns möjligheter att få det.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Det var ett något konstigt svar! När någonsin har vi här i lagtinget talat om asylpolitik när det gäller integrationsfrågor! Det är samma sak som programmet säger här om att det är fråga om att ta emot inflyttad arbetskraft som vi är i behov av. Det finns varken under högprioriterade områden eller övriga områden. Vad skall man då göra? Vilka är de konkreta integrationsområdena som man talar om under punkt 1.4.Åtgärder?

 

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman!

De konkreta åtgärderna gäller områden där vi har behörighet, närmast socialvården, skola och utbildning. I integrationsplanen som jag nämnde skall vi titta på de här frågorna och uppdatera vår lagstiftning så att den motsvarar de saker som ingår i rikets motsvarande integrationslag.

 (Från salen, ltl Barbro Sundback: så det var bara det!)

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Minister Eriksson redogjorde för vilka huvudprioriteringar landskapsregeringen har som är listade under rubriken 1.3. Delmål och jag har inga problem att hålla med om att det är huvudprioriteringar. Med beaktande av att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken nu utvecklas i rasande fart inom unionen och Teija Tiilikainen har just gjort en utredning som visar att GUSP, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i EU, har samma dignitet för medlemsstaterna som ett Nato-medlemskap i princip förvånar det mig att landskapsregeringen inte bland sina delmål har tagit demilitariseringen och neutraliseringen av Ålandsöarna som ett prioriterat huvudområde. Kommentarer till det!

 

 

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman!

De frågorna är förstås viktiga och aktuella och vi anser också att demilitariseringen och neutraliseringen följer av sakens natur; även i anslutningsfördraget har vi nämnt de frågorna och det pågår också ett utredningsarbete för att se om man skall kunna få vår demilitarisering garanterad även i framtiden. Vi vet ännu inte om Finland går med i Nato eller inte, men de här sakerna skall vara tryggade även fortsättningsvis, oberoende vilken säkerhetspolitisk lösning Finland går in för i framtiden.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Möjligen kan jag utläsa av svaret att landskapsregeringen har diskuterat i samband med det här programmet frågan om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och dess påverkan på lång sikt på Ålands folkrättsliga status. Men minister Eriksson nämnde att ett utredningsarbete pågår i den här frågan. Skulle man kunna få lite mera information om det utredningsarbetet?

 

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman!

Det pågår informella diskussioner om hur neutraliseringen och demilitariseringen skall kunna garanteras i ett fortsatt politiskt arbete och utveckling. Var det landar kan inte jag svara på, och jag tror inte att någon vet, men det är den här regeringens ambition att det här fortsättningsvis skall gälla.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman:

Herr talman! Jag önskar att ärendet bordläggs till lagtingets plenum på onsdag.

 

Ltl Olof Erland:

Talman!

Landskapsregeringens meddelande om EU-arbetet kan sägas vara startpunkten för en lång diskussion, får man förmoda, som kommer att pågå till hösten när vi får förslag till ett nytt fördrag eller snarare ändring av de gällande fördragen det s.k. Lissabonfördraget. Det pågår också i landskapsförvaltningen och i lagtinget olika utbildningstillfällen och olika processer för att stärka vår EU-position och för att göra EU-arbetet effektivare. Man kan naturligtvis undra vad detta arbete är värt, om det är så att vi inte skall vara kvar i EU, för det är ju det som frågan egentligen gäller. För liberalernas del har vi mycket ingående diskuterat fördelar och nackdelar och ser att här finns det arbete att göra i lagtingets utskott och i förvaltningen.

 

På sätt och vis kan man säga att Åland har vaknat ganska sent när det gäller EU-frågorna. Vi startade diskussionen om Europapolitiken, exakt för 20 år sedan, och då var det ett EU som hade stagnerat på grund av främst jordbrukspolitiken. Man kan som många historiker gör gå tillbaka till 1648 och den Westfaliska freden där man hade den första fredskongressen i Europa, dvs. alla nationer i Europa samlades, men EU som konstruktion är en följd av andra första och andra världskriget. Några kloka gubbar beslöt helt enkelt att man skulle göra någonting för att stoppa kapprustningen och då bildades Kol- och stålunionen. Romfördraget, det som vi grundar vårt arbete på, är från 1957.

 

När dåvarande landskapsstyrelsen och lagtinget 1989 tog ställning till om man skulle gå med i processen så var det två frågor som gällde: det ena var den fria marknaden med de fyra friheterna, dvs. rörlighet för kapital, tjänster, personer och arbetskraft och det andra var hur man skulle skydda självstyrelseintressena från övergripande makt. De två frågorna lever kvar i dag, vi är en del av den fria marknaden, men där har vi också ett problem som jag skall återkomma till. Vi har fortfarande en frågeställning som gäller hur vi skall få inflytande för självstyrelsen. De frågorna lever alltså kvar. Det som har hänt i EU sedan vi hade folkomröstningar 1994 och gick med i EU 1995 är att man har lagt till flera viktiga områden som man också skall beakta när vi gör en utvärdering av vårt EU-medlemskap. För det första har man fört in den sociala dimensionen och demokratin på ett tydligare sätt; medborgarna skall vara delaktiga i EU-arbetet, man skall få information och man skall kunna påverka. Information får vi och vi kan påverka, men vår påverkan är begränsad. Vi kan dock, som uttrycktes här tidigare, göra mer med de möjligheter vi har att delta i rådsprocessen, att delta i kommissionens förvaltningsarbete osv. Det som ytterligare har kommit till är den s.k. Göteborgsdeklarationen, där man tog in miljöfrågorna och miljöfrågorna har i dag vuxit så att nu omfattar det energi, det omfattar all miljöpåverkan och det kallas i dag klimatfrågorna, inbegripet energi och miljö. Det som ytterligare har hänt om vi jämför med när vi gick in i EU är att man också har lagt upp en ekonomisk strategi för Europa, en ekonomisk tillväxtstrategi med den s.k. Lissabonstrategin där man säger att EU 2010 skall vara en av världens mest framgångsrika och rikaste ekonomiska regioner. Det har inte lyckats, det stannade upp under två krisår 2005-2006, men har nu kommit tillbaka, så Lissabonstrategin är viktig.

 

Vi har alltså ett omfattande samarbete i Europa och då måste man ställa sig frågan: Vad har det  här gett för Åland och vad kan det komma att ge i fortsättningen? Vi har flera områden som är viktiga. Om vi tar de positiva områdena kan man se det rent ekonomiskt i vår budget, jordbrukspolitiken, vi har alltså tillträde till den europeiska marknaden och vi tar del av alla de stöd som finns i den lagreglerade jordbrukspolitiken. Vi har också ett omfattande stöd via de regionala/sociala fonderna. Vi kan alltså bedriva regionalpolitik när det gäller pengar; sedan är det en annan sak att vår regionalpolitik kunde vara mera fokuserad och mera verkningsfull samt mera inriktad på förnyelse. Vi har hela tiden en diskussion om kommunernas roll i glesbygden och hur man skall kunna få befolkningstillväxt och tillväxt i de små kommunerna samt i skärgården och glesbygden.

 

Ser man på en annan fördel kunde man nämna sjöfartspolitiken där EU har gått in för att konkurrera med alla bekvämlighetsflaggområden, dvs. man har möjliggjort ett s.k. nettolönesystem där våra rederier till största delen har samma konkurrensförutsättningar som andra när det gäller lastfartyg och passagerarfartyg. I en replik nämndes tonnageskatten och den är alltså på väg att reformeras, vi har faktiskt en tonnageskatt från 2001, men den har inte fungerat särskilt väl. När det gäller sjöfartspolitiken har den åländska synpunkten tidigare varit att EU borde ha en gemensam nivå för det stöd som får ges. Nu får man alltså följa reglerna om man vill eller inte, medan det borde vara s.a.s. en likadan sjöfartspolitisk utformning för hela EU. Jordbrukspolitiken kan man kritisera i sig, men i och med att vi är med har vi möjligheter, samma sak när det gäller regionalpolitiken och sjöfartspolitiken. Nackdelarna gäller sådant som vi diskuterar väldigt ofta. Vårfågeljakten och snuset är sådant som inte är till fördel för Åland, men å andra sidan skall man komma ihåg att om vi hade varit mera på alerten, om vi hade kunnat EU-frågorna, kunde också vi ha begärt undantag; också vi kunde ha begärt att få jakten reglerad på ett annat sätt. Det här är någonting som man nu får tampas med och möjligen kan man så småningom visa att vårfågeljakten är motiverad, man kan visa så småningom, så snart som möjligt egentligen, att snusfrågan är av den karaktären att det går emot EU:s absolut grundläggande principer, det som vi valde när vi gick med i EU, dvs. fri konkurrens, man konkurrerar inte på lika villkor och man har svensk flagg och finsk flagg, såsom lagen tolkas i dag. Där måste vi alltså göra någonting.

 

Här har vi ett jobb i lagtinget så småningom att väga för- och nackdelar, att ta del av olika stödfonder, att ta del av samarbete och i grunden medverka till att EU är en freds- och frihetsprocess samt också en demokratisk process, såsom ambitionen är.

 

Landskapsregeringens meddelande är upplagt på två nivåer. Det är ett intressant dokument därför att det utlovas att det skall gälla över en period fram till 2011 och det skall årligen bearbetas, förfinas och utformas i samråd med lagtingets utskott. Det tycker jag är en möjlighet för lagtinget att lyfta upp också EU-arbetet på en högre nivå. Här är det alltså ett viktigt dokument som vi kommer att ha nytta av, om vi säger ja till att vara med i den fortsatta EU-processen. Säger vi nej kan vi lägga detta dokument på hyllan i slutet av året. Om jag tar de områden som tas upp i meddelandet vill jag nämna ett exempel på hur man arbetar i EU och det gäller den maritima strategin där man sätter igång ett arbete; allt som har med hav att göra, det gäller sjöfart, transporter, industri, kustområden osv., skall man samla i ett enda program s.a.s. Detta gör man genom utredningar, seminarier, diskussioner och sedan kommer det här in i en s.k. grönbok, som blir diskussionsunderlaget. I den processen har Åland varit med i alla steg och utformat en position, uppgjort ett papper som man har skickat till kommissionen, deltagit i samrådsprocesser osv. Det är någonting som nu i höst och nästa år kommer till lagstiftning där man säger att när det gäller farleder, när det gäller kustförhållanden, när det gäller planering för områden som angränsar till hav och sjöar, när det gäller sjöfartens miljö osv. kommer man att lagstifta och då har Åland en fot med i det arbetet; även om vi är en bråkdel av alla 400 miljoner EU-medborgare så har vi stora intressen i en sådan fråga och då är det en sak för förvaltningen och sedan lagtinget att påverka lagstiftningsprocesserna.

 

Herr talman!

Det finns mycket att säga med anledning av dokumentet. När det gäller våra prioriterade områden  tycker jag att man kanske borde mera fokusera på de näringspolitiska frågorna och det gäller t.ex. sjöfart och handel. Skattegränsen är ett av våra stora problem som samtidigt var en förutsättning för att vi skulle få konstitutionen med att behålla den skattefria försäljningen. Enligt landskapsregeringens strategi arbetar man på att förbättra regelverket när det gäller den s.k. tullkodexen, alltså på vilket sätt man mellan länderna kan förbättra hanteringen. I dag har vi en förenklad hantering med riket. Vi har också till viss del en förenklad hantering med Sverige, men här kan man gå vidare. Jag tror också att det finns stora möjligheter att göra någonting på skattegränsområdet när det gäller den elektroniska hanteringen och att man underlättar handeln så pass mycket att det för många företag i alla fall blir mera av en rutinfråga.

 

Herr talman!

EU har också långtgående ambitioner när det gäller s.k. migrations- och asylfrågor, där vi på Åland de senaste åren har fått känna av att vi är en del av ett mycket större samhällsområde. Vi har inflyttade från många olika länder, vi har personer som betecknas som s.k. tiggare osv. Detta gör att vi har anledning att hela tiden följa med vad som händer på EU-nivå och hur våra regelverk stämmer överens med de principerna. Vi har alltså stor nytta av inflyttningen när det gäller arbetskraft och vi har ett samhälle som också kan integrera förhoppningsvis på ett ganska bra sätt.

 

Herr talman!

För att summera det hela har Åland varit medlem sedan 1995 i en union som hela tiden utvecklas och tar för sig mer av viktiga samhällsområden. Det är inte bara politik och ekonomi, utan det är också sociala frågor, näringslivsfrågor, miljöfrågor, klimatfrågor, integrationsfrågor och vår uppgift är att se till att landskapsregeringen arbetar effektivt så länge vi är med i EU och sedan är lagtingets nästa uppgift, när Lissabonfördraget kommer hit som en presidentframställning, att mycket noggrant värdera fördelarna att delta i detta samverkansprojekt och fördelarna av att stå utanför samt nackdelarna likaså.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Herr talman!

Ltl Olof Erland tog upp Ålands positioner inom arbetet för den integrerade havspolitiken. I månadsskiftet november/december tog EU-kommissionen ett beslut om att också sätta igång en strategi för Östersjön. Statsminister Vanhanen har redan uttryckt Finlands positioner och likaså har man från Sverige kommit med sina positioner. Vad är ltl Olof Erlands uppfattning om hur arbetet med Ålands positioner i strategin för Östersjön framskrider? Har man satt igång att jobba med de här frågorna?

 

Ltl Olof Erland, replik:

Talman!

I den maritima strategin var det en mycket klart markerad uppfattning från landskapsregeringens sida att Östersjön skulle behandlas som ett särskilt område som har en annan karaktär än Medelhavet, Svarta havet, Barents hav och andra angränsande sjöområden. Östersjöstrategin för Åland och också för landskapsregeringen är central, det är helt avgörande i miljöfrågan, också i klimatfrågan och i den maritima strategifrågan, i de näringspolitiska frågorna och integrationsfrågorna, egentligen alla frågor. Vi ligger centralt i Östersjön och är påverkade på alla sätt och vis i den frågan.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Herr talman!

Naturligtvis är frågor som angår Östersjön och vattnet mycket centrala för just Åland. Men EU-kommissionen skall just nu påbörja sitt arbete med att ta fram den här strategin, som sedan skall antas under Sveriges ordförandeskap i början av 2009, så det vore angeläget att man nu från Ålands sida verkligen med kraft sätter igång och påverkar arbetet och kommer igång. Det här är en strategi som är specifik för hela Östersjöområdet, där Åland borde ha en central roll.

 

Ltl Olof Erland, replik:

Talman!

Frågan är intressant därför att det var t.o.m. så att Åland hade en mycket central roll när Östersjöstrategin initierades i Europaparlamentet av en grupp parlamentariker och i samarbete med andra Östersjöregioner. Åland var alltså med i starten av hela det här och följer naturligtvis med. I den formella processen är det ju fråga om att man gör sina positionspapper, deltar i arbetsgrupper osv. Vi har vår formella roll, men när det gäller det informella inflytandet i just den här frågan har samarbetet med t.ex. Finlands parlamentariker Henrik Lax varit intensivt; senast när vi träffade Lax i Bryssel för några veckor sedan pratade vi just om Östersjöstrategin och hur den s.a.s. steg för steg har gått framåt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Barbro Sundback:

Herr talman!

Jag tycker att det sista replikskiftet var oroväckande. Det avslöjar att regeringen Eriksson tydligen inte alls har några fastslagna positioner ännu när det gäller Östersjöstrategin. Det var dyr erfarenhet att resa ända till Bryssel för att höra Henrik Lax om åländska positioner. Jag tycker man skulle i första hand fråga regeringen här hemma!

 

Herr talman!

På grund av att vi har så många besökare här i dag, och jag är ganska övertygad om att de har inte kommit hit för att lyssna på vår diskussion om EU-meddelandet, det kanske gör en del här i salen besvikna men jag är nästan hundra procent övertygad om att vår publik i dag har kommit för lyssna på postkontorets öde i Eckerö. Med hänsyn till det tycker jag att vi skulle bordlägga ärendet till onsdagen; diskussionen förlorar ingenting på att vila över tisdagen till onsdagen. På onsdag har vi en föredragningslista som består av en bordläggning, en andra behandling och remisser.

 

Med hänvisning till det, herr talman, föreslår jag att vi bordlägger ärendet till den 16 april.

 

 

Ltl Olof Erland, replik:

Talman!

Det är inte mycket som förvånar mig när det gäller ltl Barbro Sundbacks inlägg, men nog var det väl lite väl när jag i en replik redogjorde för landskapets Östersjöstrategi och hur den har initierats och utvecklats att påstå att det inte finns någon!

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Ltl Olof Erland lyssnade antagligen inte överhuvudtaget på frågan. Den var hur det står till med Ålands positioner i Östersjöstrategin. Både Sverige och Finland har tydligen redan presenterat sådana. Ltl Olof Erland pratade om andra saker.

 

Ltl Olof Erland, replik:

Talman!

Jag pratade så mycket om Östersjöstrategin för landskapet Åland att jag t.o.m. gav den historiska bakgrunden till hur den har kommit till, hur den har utvecklats och hur man på olika områden, formellt och informellt, är med och diskuterar utvecklingen av en sådan.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Det hörde vi och jag antar att det var därför som ltl Carina Aaltonen ställde frågan hur det är med de åländska positionerna. Det har upprepats nu redan av tre liberaler att vi skall vara ute i god tid. I den här frågan håller tiden på att rinna ifrån oss.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

Jag kan garantera ltl Barbro Sundback att det jobbas alldeles förträffligt med de här frågorna, på många områden. Det jobbas med HELCOMs aktionsplan, det jobbas med det maritima direktivet och det jobbas med den maritima strategin. Alldeles nu håller man på och tar fram ett åtgärdsprogram som skall antas 2009 för att vi skall kunna förbättra miljön i Östersjön, så det jobbas intensivt med den frågan också.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Det var trevligt att minister Sjögren kom in i kammaren och redogjorde för det arbete som regeringen håller på med, men det blev ännu oklart huruvida Ålands positioner i Östersjöstrategin finns eller inte finns.

 

TALMANNEN: Under diskussionen har ltl Danne Sundman, understödd av ltl Barbro Sundback, föreslagit att ärendet skall bordläggas till lagtingets plenum den 16 april. Bordläggning kommer därför att ske. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet är bordlagt till plenum den 16 april. På talarlistan finns ännu ltl Veronica Thörnroos, ltl Anders Eriksson, landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, vicelantrådet Britt Lundberg, ledamoten Mats Perämaa, ltl Gun Carlson, ledamoten Katrin Sjögren och ltl Olof Erland. Dessa bereds tillfälle att yttra sig.

 

Ltl Veronica Thörnroos:

Herr talman!

Ltl Barbro Sundback säger att hon vill korta debatten i dag för att hon skall ges mera tid för att lyfta fram sin hemställningsmotion som rör Post- och tullhuset i Eckerö och för att en hel mängd eckeröbor har tagit sig tid att komma in hit till lagtinget. Jag tror, och centern tror, att eckeröborna är så pass kloka att de inser att den parlamentariska ordningen i lagtinget bör följas. Jag tror också att eckeröborna – jag hoppas – skall finna debatten givande, även till de delar den inte just berör Eckerö Post- och tullhus.

 

Herr talman!

Det första som slog mig när jag läste landskapsregeringens meddelande nr 3 var att det är ett sympatiskt meddelande, det anger en vänlig framåtriktande ton och man känner inledningsvis att det här känns bra, så här vill vi jobba. Jag tycker också att landskapsregeringen på ett föredömlig sätt har lyckats konkretisera de övergripande målsättningarna som meddelandet innehåller till vårt nationella lokala plan här på Åland.

 

Tittar man inledningsvis på de övergripande målsättningarna så tror jag att vi alla till mans och kvinns kan stå bakom dem. EU vill utvecklas i en riktning som tar hänsyn till regionala särarter, EU är ett samarbete mellan olika länder och folkslag. Mångfalden skall vara en styrka och lokala traditioner och kulturyttringar respekteras. Jag tror att vi alla kan skriva under att det är ett bra övergripande mål. Landskapsregeringen skriver vidare att de bärande idéerna inom Europeiska unionen är ett samarbete för att uppnå ekonomisk stabilitet, fred och trygghet för medborgarna, fri rörlighet för varor, tjänster och kapital och samarbete över gränserna med lika tillträde till marknaden för alla människor, målsättningar som vi alla kan skriva under.

 

Herr talman!

Jag tycker att det är klokt av landskapsregeringen att ta en medveten aktiv hållning när det gäller att påverka arbetet inom EU, att man väljer att göra långsiktiga prioriteringar och noggrant väljer ut vilka frågor man skall lägga resurserna på och då gäller det inte implementeringen utan själva arbetet, det arbete som försiggår innan implementeringsprocessen kommer igång. Men efter att ha läst igenom meddelandet några gånger ser jag ett allt tydligare mönster; det ligger väl dolt, men tittar man riktigt noga mellan textraderna ser man att EU nu tar ytterligare ett steg mot att sudda ut landets gränser för att göra alla exakt likadana.

 

Jag tänker ta upp några exempel i centerns anförande, slumpvis utplockade, men som jag tycker att ändå pekar på just de här bitarna. Man talar om en gemensam migrationspolitik, att man kommer att föreslå åtgärder för att skapa en gemensam migrationspolitik. Vi vill alltså att migrationspolitiken i alla våra 27 länder skall vara likartad. Tittar vi bara i våra närområden, herr talman, tittar vi på Sveriges migrationspolitik i dag och tittar vi på Finlands migrationspolitik så finns det klara skillnader och skall man sedan försöka sammanjämka 27 länders migrationspolitik på ett strukturerat och hållbart sätt så är detta en utmaning. Vidare talas om en gemensam skattebas. Jag har inte närmare analyserat, men man talar om att kommissionen under år 2008 kommer att arbeta bl.a. med ett förslag till en gemensam skattebas för företagsbeskattningen inom EU som företag kan välja att använda. Jag känner att jag inte är riktigt uppdaterad på detta område, men ”en gemensam skattebas för företag” känns lite osäkert.

 

Tittar man vidare på kommissionens initiativ, som inte bara är lagförslag, men som även är meddelanden, så visst har de ökat. 2006 inkom 802 stycken, 2007 inkom 941. Man ser alltså här, oberoende om man vill det eller inte, en tydlig förskjutning av varifrån direktiven och pålagorna kommer, de kommer från Bryssel. Skall vi vara med och påverka den här processen, så kommer detta att kräva förstärkning av våra EU-resurser, inte bara här i lagtinget och på landskapsregeringssidan utan även nere i Bryssel. Lantrådet Viveka Eriksson nämnde helt kort i sitt anförande att det kommer att tas med i tilläggsbudgeten, det kommer det att göra, men jag tror också att det kommer att krävas ytterligare resurser än vad som nu kommer i tilläggsbudgeten.

 

Tittar man vidare på vad EG-domstolen vill göra, så vill den införa strängare sanktioner om domar inte följs. De nya principerna baserar sig på EG-domstolens praxis och på behovet av ytterligare stärkta sanktionssystem, alltså mer och mer av makten styrs mot Bryssel, och det är vi helt medvetna om och om vi vägrar att följa för att vi inte har förstått att vi skall göra det eller för att vi inte vill göra det eller för att vi inte kan göra, så kan vi räkna med hårda straff.

 

Summan av det jag nu har nämnt gör att man får ta ett steg tillbaka och konstatera: Vad är det Åland behöver? Jo, skall Åland fortsättningsvis vara kvar i EU så måste vi få ett ökat inflytande. Från centerns sida har vi sagt att inflytandefrågorna sammantaget, sammantaget, bästa ledamöter, måste få en positiv ändring. Jag vill inte föregripa landskapsregeringens nästa meddelande som rör Lissabonfördraget, men jag konstaterar att nätet stramas åt och skall vi göra en markering, skall vi sätta ner foten, bästa ledamöter, så är det nog läge att göra det nu, annars tror jag att det är för sent.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Jag hörde med ett öra på delar av anförandet och då hörde jag ordet ”den gemensamma företagsbeskattningen”; jag är osäker på i vilket sammanhang ltl Veronica Thörnroos väckte frågan. Det här arbetet har vi från landskapsregeringens sida uppmärksammat i ett tidigt skede, så vi har gett ett svar till kommissionen, via finansministeriet, om arbetet och påpekat småskaligheten i våra system och då varit emot att vi skulle ha en gemensam företagsbeskattning. Vi har också informerat lagtinget via näringsutskottet om det här arbetet, så vi anser att just i den här frågan har vi greppat det i ett tidigt skede.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Tack ledamoten Mats Perämaa för det förtydligandet! Det gläder mig att landskapsregeringen ligger fram i just den här processen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Anders Eriksson:

Herr talman!

I snart fem år har Ålands Framtid hela tiden försökt få detta parlament att utreda en alternativ EU-anslutning. Det innebär inte att vi har sagt att man skall vända ryggen till EU, men vi bör titta på alternativ när det gäller anslutningen. Det sägs i meddelandet redan i inledningen: ”Samarbetet i EU sker i många avseenden mellan medlemsstaterna. Detta är framför allt synligt i förhållande till EU:s institutioner.” Detta är helt riktigt. Det står i meddelandet att landskapsregeringen har konsekvent eftersträvat större inflytande, men samtidigt att mycket lite har hänt på den fronten. Det sägs: ”Syftet har särskilt varit att rätta till de konsekvenser som uppstått av att unionen i de flesta sammanhang enbart erkänner medlemsstaterna.” Det är intressant att landskapsregeringen har de här formuleringarna. Samtidigt som man lite tassar runt så är man ändå i närheten av ett av våra grundproblem när det gäller EU-anslutningen, dvs. de oerhörda svårigheter ett självstyrt område har att göra sin röst hörd inom EU i och med att EU kommunicerar enbart med självständiga stater. Lantrådet var också inne på det i sin presentation.

 

Jag tror att många av oss när vi var till Bryssel baxnade när man såg beslutsgången inom EU och våra obefintliga möjligheter att påverka. Det är svårt för ett litet självständigt land, men det är nästintill omöjligt för ett område med begränsad självstyrelse.

 

EU-medlemskapet var en av de fyra huvudorsakerna till att Ålands Framtid kom på det klara med Åland bör på sikt ta sikte på att bli självständigt. Vi har sedermera fått anledning att omvärdera, inte att Åland skall bli självständigt, det är vi fortfarande på det klara med att är det enda vettiga, men att ett självständigt Åland skulle vara EU-medlem. Det var vår slutsats, vi bedömde då att man har helt andra möjligheter att påverka. Oavsett om det är ett litet självstyrt eller självständigt område – vi vet hur det är för San Marina och Lichtenstein – så har de flesta områden ute i Europa valt att formellt att stå utanför. Det är klart att man berörs ändå, som vissa har sagt, men formellt bindande direktiv osv. med åtföljande omfattande lagstiftningsanpassning sker inte per automatik. Det som landskapsregeringen säger på sidan 9 är intressant: ”Eftersom Åland har en i sammanhanget liten förvaltning går en stor del av resurserna åt till att genomföra det regelverk som alla EU-länder och dess lagstiftande regioner är förpliktigade att implementera.” Också detta underströk lantrådet. Det här är bekymret för oss där vi står i dag.

 

När det gäller det som står under punkten 1.2 Övergripande mål måste jag säga att det lät annorlunda när lantrådet citerade än vad jag uppfattade det när jag läser det, dvs. ”Landskapsregeringen arbetar för att ta tillvara de positiva fördelarna med medlemskapet i Europeiska unionen och understryker samtidigt vikten av att EU utvecklas i en riktning som tar hänsyn till olika regionala särarter. EU är ett samarbete mellan olika länder och folkslag, mångfaldens k vara en styrka och lokala traditioner och kulturyttringar respekteras.” Att lokala traditioner och kulturyttringar skall respekteras blir lite på gränsen till löjeväckande när man tänker på vad som har hänt med vårfågeljakten, laxfisket, snuset osv.

 

Jag skall korta ner mitt anförande i och med att vi har ett par tappra eckeröbor fortfarande kvar på läktaren och på onsdag återkomma till jordbruk och fiske. Men jag vill kommentera två saker när det gäller delmålen. Det står i början: ”Landskapsregeringen kommer att fokusera och välja ut områden inom EU-politiken som är av väsentlig betydelse för Åland.” Detta känns lite självklart. Det skulle vara lite förvånande om man skulle välja ut och fokusera på områden som inte har betydelse för Åland!

 

Jag skall inte kommentera de allmänna formuleringarna, men fru lantrådet och övriga representanter för landskapsregeringen: jag vill uttrycka min oerhört stora tillfredsställelse med det som landskapsregeringen skriver när man säger att man ”ämnar belysa för- och nackdelar med EU-medlemskapet och därmed åstadkomma en fördjupad i det åländska samhället om EU-medlemskapet”. Det tackar jag speciellt för det känns för mig som någonting som har kommit efter ett oerhört tjatande, väckande av hemställningsmotioner, förslag i alla sammanhang. Det här är verkligt bra och jag ser med spänning fram emot resultatet av utredningen.

 

Herr talman!

För att de som vill diskutera andra frågor än EU i dag skall få göra det så sätter jag punkt här och ber att få återkomma på onsdag.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa:

Herr talman!

Jag skall säga några ord om det som anges som ett högprioriterat område, alltså skatteundantaget och skattegränsen för att försöka redogöra för lagtinget om det arbete som pågår. Den förra landskapsregeringen medverkade till ett arbete till ett ny mervärdesskatteregelverk med gränshantering, det som kallas för tullkodexen. I det formade man tillsammans en artikel som heter 3.1 som ger vissa möjligheter till att fortsättningsvis ha ett förenklat förfarande i gränshanteringen. Tyvärr blev inte artikeln så tydlig att man med bestämdhet kan utläsa ur den hur förenklingarna kan se ut; man kan inte med säkerhet utläsa att det blir förenklingar i och med den nya tullkodexen, men det ger i varje fall en viss möjlighet. Jag vet att den förra landskapsregeringen strävade till tydligare skrivningar, men utgående från det som vi har måste vi jobba vidare. När man har grundregelverket klart, tullkodexen, skall man utforma tillämpningsföreskrifter och det är här det viktiga arbetet fortsätter. I den situationen tillkom den nya landskapsregeringen; nu skall vi tillämpa nya tillämpningsföreskrifter. Vi har ett nära samarbete med finansministeriet i den frågan. Vi har bjudit in den tjänsteman på finansministeriet som bereder ärendet. Vi har haft ett möte tillsammans med våra näringslivsorganisationer för att rent konkret berätta för den beredande tjänstemannen på finansministeriet vilka problem vi har och vi har betonat vikten av att vi har ett så förenklat system som möjligt. Vi skall komma ihåg att det är inte säkert att det blir förenklingar; såsom det är utformat enligt artikeln kan det i värsta fall betyda att det blir ännu mera komplicerat än tidigare. Men vi skall inte måla en känd potentat på väggen utan vi skall göra vad vi kan. Finansministeriet har på vår begäran vänt sig till kommissionen för att få klargjort ifall man utifrån artikeln kan ha ett förenklat förfarande, kanske ett ännu mer förenklat förfarande än vad vi har nu, och till vår glädje har vi fått den reaktionen att man har gjort just det här och fått ett svar som ännu helt klart lämnar en öppning för att vi skall kunna ha ett bra system.

 

I samband med detta kan man säga att kommissionen och EU för närvarande också har startat en process för att likställa hanteringen över gränser av de varor som är föremål för punktbeskattning med sådana varor som är föremål för mervärdesbeskattning, just med hänvisning till de artiklar som finns i tullkodexen. Parallellt med tillämpningsföreskriftsarbetet måste vi bedriva processen så att vi inte hamnar i den situationen att också de varor som är föremål för punktbeskattning får ett mera krångligt system när de skall hanteras, levereras och transporter över gränser. Också i den här frågan har vi fått, som jag ser det, finansministeriet med oss och man har utifrån våra frågeställningar vänt sig till kommissionen för att försöka klargöra det. I det här skedet är vi negativt inställda till förändringar i punktskattedirektivet just därför att vi inte vet var vi hamnar med tillämpningsföreskrifterna.

 

Detta bara för att beskriva det arbete som landskapsregeringen utför för tillfället med tanke på dessa viktiga områden.

 

Ltl Gun Carlson:

Herr talman!

Jag tycker som flera talare har sagt att det här meddelandet är föredömligt kort och tydligt samt rätt så konkret. Det finns några saker jag ville kommentera. Det som jag tycker att är bra i åtgärderna som föreslås är utredningen om medlemskapets för- och nackdelar som jag tycker att är väldigt vikt och för mig skulle man gärna fått ha en utredning över konsekvenserna av ett utanförskap. Men vi får väl vara nöjda med det här. Det som jag inte vet och som jag tänkte fråga landskapsregeringen, som råkar ha försvunnit för en stund, är när man menar att utredningen skall vara klar? Det känner inte jag till, men vi kanske får reda på det.

 

Jag skall försöka att inte förlänga debatten alltför mycket, men viktigt av de högprioterade områdena är dels beskattningen, som vi just hörde om, och det är väl bra så, men så finns det naturligtvis vissa näringslivsfrågor som jag tycker att är viktiga utifrån att vi skall ha en konkurrens som är jämbördig med omvärlden. Detta för att vårt näringsliv skall kunna ha en hållbar utveckling. Jag tycker att jag har lärt mig under mina år i landskapspolitiken att de är tidiga åtgärderna som är viktiga och det har vi varit inne på flera gånger. Vi har också lärt oss att det inte är så lätt att komma fram till dem. Ändå tycker jag att de senaste åren, speciellt utbildningen som vi genomför, visar att det finns vissa möjligheter.

 

När det gäller fisket saknar jag i fiskerikapitlet någonting om sälarna och vad man skall göra åt dem. Vi vet att mycket av fiskepolitiken handlar om olika kvoter, olika förbud, vi behöver bara komma ihåg laxfisket så vet vi vad vi pratar om. Det är på gång, eventuellt säger man, men mycket troligt, ett förbud mot säljakt helt och hållet. Om vi vill ha någonting att säga om det – det har vi också lärt oss nu – så måste vi kunna visa siffror på varför sälarna drabbar vår fiskerinäring. Vi måste kunna redovisa i en vetenskapligt uppbyggd rapport på vilket sätt sälarna negativt påverkar vår fiskerinäring. Det här hinner vi ännu göra, men det här kunde också ha varit med. Vi har också lärt oss om rapporterna att de måste vara vetenskapligt uppbyggda, de måste vara helt korrekta, det räcker inte att säga att så här har det alltid varit, av tradition har vi gjort så här och så här, det lärde vi oss med sjöfågeljakten. När det gäller sjöfågeljakten har vi också en rapport på kommande som vi tror att kan bli klar i nästa år, eftersom landskapsregeringen säger att utredningen när det gäller förekomsten av sjöfåglar blir klar under 2008, men vi skall veta att skulle vi få fram en rapport som vetenskapligt visar att en vårjakt kan vara bättre än en höst för fågelstammarnas hållbarhet har vi en chans att göra någonting och det är därför som jag trycker hårt på att vetenskapliga rapporter borde ha varit med mera tydligt.

 

Det var vad jag ville säga i dag och inte i onödan förlänga debatten.

 

Ltl Olof Erland:

Talman!

Som lagtingsledamot tycker jag man har ett stort ansvar och särskilt när det gäller så viktiga frågor som EU-frågor. Därför begärde jag ordet för att bemöta ltl Barbro Sundback, som i sitt anförande hänvisade till ett replikskifte som jag var involverad i och gjorde det på ett försåtligt sätt. När det gäller program som EU utformar, och i det här exemplet Östersjöstrategin, så är det ett resultat av ett mångårigt arbete i parlamentet och i regioner av olika slag inklusive Åland. Vid rådsmötet i oktober 2007 bad rådet att kommissionen skulle göra upp en Östersjöstrategi till 2009. Samtidigt har parlamentet genom en särskild grupp för Östersjöfrågor presenterat sin strategi i olika omgångar. Så går det till när det gäller Ålands positioner att kommissionens arbete förs till medlemsstaterna för att eventuellt därifrån skall komma med yttranden, man kan ha samråd och man kan ha olika procedurer. I och med att det då kommer till Finland och man begär en position från Finland kommer Åland att involveras i det arbetet och genom beslut i landskapsregeringen antar man ett dokument som sänds vidare. Så går det till. Jag redogjorde för hela bakgrunden till Östersjöstrategin och det arbete som pågår och kommer att pågå i fortsättningen; för att kunna behandla och bemästra EU-frågor måste man veta lite om de bakomliggande procedurerna och det var därför jag begärde det här anförandet.

 

TALMANNEN: Ärendet är bordlagt till plenum den 16 april.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 6:

 

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om återinrättande av postkontoret i Eckerö post- och tullhus. (HM 15/2007-2008).

 

Föredras för remiss ärende nr 7:

 

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om fortsatt postverksamhet i Eckerö post- och tullhus. (HM 69/2007-2008) .

 

Talmannen föreslår med beaktande av bestämmelserna i 74 § lagtingets arbetsordning att motionerna nr 6 och nr 7 behandlas i ett sammanhang eftersom de nära ansluter sig till varandra. Motionerna föredras i så fall för remiss och gemensam diskussion om dem tillåts. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Danne Sundman:

Herr talman!

Posten Åland har beslutat lägga postkontoret i Eckerö Post- och tullhus. Det här har mött starka protester eftersom postkontoret är det äldsta i landskapet och har funnits, med undantag för några korta avbrott, i 180 år detta år faktiskt på samma plats. Postkontoret är en viktig året-runt-verksamhet i posthuset och har stort kulturhistoriskt värde som är mycket viktigt för turismen. Eftersom avvecklandet kom som en blixt från klar himmel och sker med väldigt kort varsel marknadsförs dessutom postkontoret runtom i världen i olika turistbroschyrer och på Internetplatser även detta år. Att kontoret nu avvecklas kan inte accepteras utan landskapsregeringen bör föreslå för lagtinget att tidigare beslut om att införa postombud i stället för kontor ändras till den del det berör kontoret i Eckerö Post- och tullhus. Det skall sägas att man har förstått att det är illa att lägga ner det över sommaren och man har ändrat sig till den delen, men det räcker inte.

 

Talman!

Åland har en mycket rik historia och ett stort kulturarv med flera mycket fina kulturarvshelheter. E av dessa är postvägen och den kanske är den allra mest utvecklade och raffinerade kulturarvshelhet som vi har. Vi har Post- och tullhus med sin arkitektur och sin historia, vi har postrodden som evenemang, vi har postvägen och vi har många andra kringarrangemang och platser som är anknutna till helheten. En väldigt viktig sak är postkontoret i Eckerö Post- och tullhus som är höjdpunkten av inrättningarna. Det är det som berättar att det har skett en postforsling över Ålands hav och vidare över Åland. Det är en väldigt viktig del av kulturarvskedjan som man nu tänker ta bort, och den kedjan bryts därmed. Hela kulturarvshelheten förstärks av att vi har egna åländska frimärken och den är också vad man kunde kalla början på det kommunikationssamhälle vi har i dag, IT-samhället, det är en gammal sorts IT att ro postrodd över Ålands hav. Det är alltså någonting väldigt viktigt som man har skadat genom det här beslutet.

 

Om man skall söka syndbockar, är det då Postens fel att man har gjort så här? Visserligen både ja och nej. Det här följer egentligen bara ägarens direktiv, så till den delen nej. Det är någonting som Ålands lagting har godkänt att man skall byta ut postkontor och kunna ha postombud i stället. Det viktiga är att servicepunkterna är kvar. Postombud är i huvudsak en bra sak; många serviceställen får utökade öppettider osv. Detta som företeelse är inte det onda i det här sammanhanget. Men ingen kunde väl tro att man skulle lägga ner också kontoret i Eckerö Post- och tullhus! Så livlig fantasi är det nog ingen som har att man trodde att det skulle drabba också det postkontoret, det får man väl ändå lov att säga!

 

Jag skulle säga att de som har ansvaret för beslutet är centern och liberalerna, som i dag reagerar passligt nog både i Eckerö och här i Mariehamn, alltså i landskapet Åland. Man har ansvaret för utvecklingen men man har också möjligheten att återställa beslutet genom att föreslå, förslagsvis i den tilläggsbudget som skall komma, att det här rättas till, att det sker en ”återflytt till posthuset”, som det stod på plakaten här utanför när eckeröbor demonstrerade före plenum. Jag tycker det är viktigt, förutom att man hanterar förhållandet till posten, att återflytten inte skall drabba den företagare som nu har blivit postombud, ingen skugga skall falla över honom och han skall heller inte lida någon skada av det här, så det är någonting man bör diskutera hur man kompenserar honom för det avtal som man nu har tecknat och som man måste säga upp. Det är en mycket viktig sak.

 

Jag hoppas att regeringen Eriksson nu kan ta sitt förnuft till fånga och komma med behövliga förslag till lagtinget som reder upp det här och om man inte kan gå en mildare väg och övertyga sina representanter i Postens styrelse är jag beredd att medverka till ett lagtingsbeslut att detta ändras. Och, kom ihåg, det duger inte med någon museal kopia, någon säsongsöppen variant  eller en variant som är öppen på beställning, det enda som duger är ett riktigt postkontor, Eckerös postkontor och det skall vara i Eckerö Post- och tullhus och därmed basta!

Med anledning av det anförda föreslår jag att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att landskapsregeringen kommer med förslag i tilläggsbudget om att postkontoret i Eckerö Post- och tullhus skall återinrättas.

 

 

 

Ltl Olof Erland, replik:

Talman!

Det är mycket viktigt att konstatera att det ligger en lag i botten när det gäller Postens verksamhet som lagtinget har stiftat och inte till fullo förstått konsekvenserna av. Därför måste man påpeka mycket tydligt att det här är fråga om en historisk plats, historisk verksamhet, det är fråga om turistinformation, det är fråga om att marknadsföra Åland och då är det alldeles riktigt att någon annan än Posten måste ta ansvaret om det inte är så att lagtinget går in för att stifta en lag. Då borde en lagmotion eller ett annat initiativ komma. Man kan inte skylla på att Posten följer lagen. Man kan naturligtvis beklaga att lagen är som den är.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Det står ingenstans i den lag som lagtinget har stiftat att den här utvecklingen måste ske. Där står bara att man skall ha postservicepunkter, att vi ställer det kravet på postens verksamhet, den får inte ske helt affärsmässigt utan vi skall ha postservicepunkterna kvar. Som jag ser det behövs det ett budgetbeslut från lagtingets sida; det går att göra det betydligt smidigare också: politiskt kan man ta en diskussion med de ledamöter som centern och liberalerna har satt i Postens styrelse. Det skulle vara det bästa. Det är lite överdådigt att börja ta budgetbeslut och tvinga Posten, men jag är beredd att göra det för det här är en så pass viktig sak. Jag hoppas dock att mana kan lösa det på den mildare vägen.

 

Ltl Olof Erland, replik:

Talman!

Det pågår en intensiv diskussion om den här frågan i partierna som har ansvar i landskapsregeringen med ledamöterna. Det finns t.o.m. möjligheter att använda befintliga budgetmedel men vad det gäller är att om man inte skall ändra lagen bör man få ett avtal med Posten där man ersätter Posten för det man vill att de skall göra och sedan i övrigt bekosta den musela, historiska och den turistinformationsmässiga verksamheten. Problemet borde inte vara så svårt att lösa, men det gäller att hitta rätt form – jag tror att den är på kommande.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Jag pratade i mitt anförande om kulturarv och en viktig sak i det här sammanhanget är att se till, som jag sade i slutet av mitt anförande, att det inte blir en någon museal kopia eller en säsongsöppen variant eller någon variant som är öppen på beställning utan det skall vara det riktiga postkontoret som skall vara tillbaka i Eckerö Post- och tullhus. Det duger inte med någon kopia. Jag hoppas att man verkligen lägger de diskussionerna åt sidan och ser till att Eckerös postkontor kommer tillbaka till Eckerö Post- och tullhus. Är det så att det t.o.m. skulle vara så att jag har fel och ltl Olof Erland har rätt att lagen måste ändras, så kom med en lagframställning då så skall vi anta den! Nog vore det väl märkligt om vi inte har makten över vårt eget postverk som ju hanterar våra frimärken osv. Enligt mitt sätt att se är det här bara ett sätt att komma ikring frågan och försöka undslippa ansvaret, och det skall ni inte få göra, bästa ledamöter här i regeringsblocket som jag har framför mig!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Barbro Sundback:

Herr talman!

Beslutet att upphöra med verksamheten vid postkontoret i Post- och tullhuset i Eckerö är oacceptabelt. Beslutet är antagligen snävt affärsmässigt  och beaktar inte verksamhetens regionalpolitiska, kulturhistoriska och turistiska betydelse. Beslutet har heller inte föregåtts av vare sig en öppen dialog med Eckerö kommun, Eckerö hembygdsförening, Ålands turistförbund eller någon annan med intressen i detta.

 

Den fråga som först måste klargöras är vem som har fattat beslutet. Är det den nuvarande styrelsen med liberalen Anna Jansson som ordförande och centerns Veronica Thörnroos som viceordförande eller är det någon bland Postens anställda och i så fall på vilka grunder. Det skulle vara bra om hon här på plats kunde redogöra för detta.

 

Oberoende av detta har landskapsregeringen som ägare av Posten all makt i världen att rätta till det felaktiga beslutet. Att påstå någonting annat är att undandra sig sitt ansvar. Ägaren kan inte frånta sig sitt ansvar i denna fråga, utan landskapsregeringen bör med hänsyn till Postkontorets stora betydelse för Eckerö kommun och hela Åland gripa in och ställa saker och ting tillrätta.

 

Det är synnerligen omdömeslöst av Posten, som på sin hemsida ståtar med sin historia från 1600-talet, att i samband med märkesåren 1809-1809 lägga ner postverksamheten som för hundra år sedan blev en rysk myndighet, efter att ha varit svenskt i många århundraden. Är det historielöshet eller överdriven girighet som förlett Posten till detta oövertänkta beslut?  Kanske både och!

 

Lyckligtvis är eckeröborna väl bevandrade i sin historia och protesterar nu kraftfullt mot nedläggningen och kräver sitt postkontor tillbaka. Postkontoret är en del av de verksamheter som byggts upp i och runt Post- och tullhuset. Postrotemuseet och postrodden som Eckerö hembygdsförening ansvarar för  är viktiga sevärdheter och aktiviteter som tillsammans med postkontoret utgör en viktig helhet. I samma takt som riktiga postkontor försvinner ökar Postkontoret naturligtvis i post- och tullhuset i värde. Om Eckerö hembygdsförening ekonomiskt orkar driva både Postrotemuseet och ordna den årliga postrodden tycker man att det inte skulle vara en övermäktig uppgift för Posten att driva sitt postkontor i post- och tullhuset, särskilt med tanke på att rörelsevinsten för Posten för år 2007 uppgick till 3,4 miljoner euro.

 

Nej, herr talman, talman det är inte på detta sätt vi socialdemokrater vill att Posten ska bete sig varken med tanke på sin egen kulturhistoria eller med hänsyn till det långvariga samarbetet med Eckerö hembygdsförening och Eckerö kommun samt turistföretagare i Eckerö. Alla verksamheter behövs och en utveckling istället för avveckling är vad vi vill se.

 

Det är ytterst regeringes ansvar att återställa ordningen och som ägare till Posten omgående se till att ett nytt beslut fattas. Ett beslut som tryggar verksamheten i postkontoret och som klargör för Postens ledning och styrelse att det är på deras ansvar att slå vakt om sin historia på det sätt som man hittills gjort.

 

Postkontoret i Eckerö är inte vilket postkontor som helst. Dess värde är stort, inte bara regionalt och för hela landskapet, utan också för filatelister är det mycket stort och jag hoppas att det bevaras för kommande generationer som kanske aldrig skickat ett brev eller kort. Jag önskar faktiskt att denna motion skall förkastas på grund av att regeringen vidtagit ätgärder för att återföra hela problematiken till den rätta ordningen. Om så inte är fallet kommer vi att söka andra, demokratiska vägar att förhindra den kulturskandal som nu håller på att ske. Turist-Åland riskerar att råka ut för det ena bakslaget efter det andra med den nya regeringen vid rodret. Det är allvarligt för att inte säga katastrofalt. Herr talman!  Det kan väl inte ändå vara regeringens vilja att detta skall ske?

 

Ltl Folke Sjölund:

Herr talman!

Frågan har egentligen två dimensioner, den ena dimensionen har vi just hört här i två anföranden som är rätt populistiska i sin framtoning och man försöker lägga allt ansvar på den nuvarande landskapsregeringen, men riktigt så där enkelt är det inte därför att det som sagt ligger en lagstiftning i botten. Det är väl också så att åtminstone den föregående styrelsen för Posten också har en viss roll i den utveckling som har skett inom postverket.

 

För att gå till den aktuella frågan om Eckerö Post- och tullhus är det så att det hör faktiskt till de värdefullaste historiska byggnader som vi har på Åland. Det har också en stark turistisk profil och är väldigt viktig som symbol ur många synvinklar. Själva Eckerö Post- och tullhus användning har genomgått olika skeden efter det att Eckerö post- och tullhus övertogs av landskapet av Posten i Finland. En del skeden har varit mera lyckade och andra har kanske inte varit lika framgångsrika. Det är inte så alldeles enkelt att hitta en verkligt bra användning av hela anläggningen. Det beror delvis på att fastigheten är till stora delar mindre modern, om vi säger så, vilket också kan begränsa användbarheten för t.ex. turistiska ändamål som inkvartering och sådant. Men till saken hör att landskapsregeringen har igångsatt ett arbete som tar ett helhetsgrepp på anläggningens framtida användning och den verksamhet som planeras att skall bedrivas i framtiden. Detta helhetsgrepp är nödvändigt och vi får nu avvakta resultatet på det arbete som pågår.

 

Anläggningen heter ju Eckerö Post- och tullhus. Tullverksamhet är det inte aktuellt att bedriva i anläggningen mera, men det har inte gjorts på länge heller. Däremot är den postala delen av verksamheten fortfarande aktuell. För ett antal år sedan blev Posten ett landskapsägt affärsverk som självständigt sköter den postala verksamheten. Det här är naturligtvis ett visst dilemma. Men frånsett det att Posten skall skötas affärsmässigt är det så när det gäller Eckerö Post- och tullhus att här finns det sådana traditioner och en sådan kulturell bakgrund som gör att den postala traditionen är starkt förknippad till Eckerö och att den verksamheten bör fortsätta i Post- och tullhuset. Jag föreställer mig att postkontorsverksamheten åtminstone under sommarhalvåret skulle skötas i Eckerö Post- och tullhus. Jag är övertygad om att inkomsten från försäljningen av filateliprodukter som sådan torde kunna finansiera öppethållningstiden av ett postkontor under sommarhalvåret. Jag vet inte säkert om alla eckeröbor är helt överens om att det är en dålig lösning att under vintern sköta sina postangelägenheter med brev, postning, pakethantering osv. i butiken i Storby. Det är en sak som är av praktisk natur och som jag naturligtvis tycker att den lokala befolkningen själv bör ha synpunkter på.

 

Men det viktiga, herr talman, i det här sammanhanget, är nog att vi för Eckerö Post- och tullhus får en helhetslösning som främjar en livlig verksamhet och som också skall inkludera en fortsatt postal ingrediens.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Flera talare och nu senaste ltl Folke Sjölund säger att det ligger lagstiftning i botten för detta beslut. Det gäller tydligen den lagstiftning som avser möjligheten att använda sig av postombud och det kan inte tolkas på det sättet att det är en tvingande bestämmelse; i så fall har vi väl snart i Mariehamn också ett postombud som sköter den postala kontorsverksamheten. Den motiveringen håller alltså inte. Dessutom står det i 2 § 2 mom. att landskapsregeringen uttryckligen kan ge Posten också andra uppgifter och i 3 § i lagen under ”Målen” står det att utbudet av tjänster skall motsvara hela samhällets behov. Det är en allmän uppfattning att det är ett allmänt behov på hela Åland att postkontoret kan fortsätta. Sålunda finns det inte några lagliga krav emot eller lagliga hinder för att fortsätta verksamheten.

 

Ltl Folke Sjölund, replik:

Herr talman!

Om man tittar på den formella sidan, ltl Roger Jansson, är det så att svänger du på kakan finns det heller ingenting som säger att Posten inte kan göra på det här sättet som man har gjort, nämligen Posten skall i varje kommun garantera postservice till medborgarna. Det kan ske antingen genom att ha ett postkontor som Posten själv har eller via postombud. Det står ingenstans heller var postombuden skall vara, men det är klart att rent praktiskt skall det vara så att de är så tillgängliga som möjligt för medborgarna. Jag har själv sagt det, och jag står för det som jag konstaterade, att jag har den uppfattningen att det fortsättningsvis skall finnas en postal verksamhet i Eckerö Post- och tullhus.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Jag vänder mig mot uttrycket att det ligger lagstiftning i botten för beslutet. Det är riktigt att lagstiftningen möjliggör beslutet, men man får uppfattningen att lagstiftningen skulle kräva det och förutsätta det. Jag antar att vi kan vara överens om att så är det inte. Dessutom ger lagen klart och tydligt lagtinget den möjligheten att i resultatmålen för Posten ange avvikelser från principen att all verksamhet i detalj skall vara lönsam. Man kan också ha andra kriterier inskrivna i resultatmål, så det finns alla möjligheter för landskapsregeringen att fatta beslut i den här frågan för Postens del och behöver man hjälp kan man vända sig till lagtinget.

 

Ltl Folke Sjölund, replik:

Herr talman!

Det var i så fall ett missförstånd om ltl Roger Jansson tolkade det så att jag menade att det fanns någon tvingande lagbestämmelse som skulle styra Posten i det här sammanhanget. Det sade jag aldrig. Nej, det är klart att som ltl Olof Erland var inne på är det fullt möjligt att göra ett avtal mellan landskapet och Posten. Det är ett sätt. Tekniken behöver vi inte desto mera gå in på. Det är fullt möjligt att fortsätta med postal verksamhet i Eckerö Post- och tullhus, det står utom alla tvivel.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Ltl Folke Sjölund beskyller mig och andra för att vara populister och i ordets rätta bemärkelse är det väl precis det vi är när vi tar de eckeröbors intressen tillvara som vill ha sitt postkontor kvar. Det betyder att man står på folkets sida, så kalla mig gärna populist, ltl Folke Sjölund! När det gäller problemet med lag i botten är det återigen så att man försöker skylla på att det på något vis inte skulle gå för att det finns en lag i botten, men det är tvärtom: lagen ger landskapsregeringen och lagtinget rätt att styra och ställa över Posten och ge dem det uppdraget som vi vill att lagtinget skall ge dem. Vi har stöd i lag av den åtgärd vi föreslår, så det är inget problem, utan det är snarare en möjlighet. Min fråga till ltl Folke Sjölund och liberalerna blir: Vill man ha postkontoret kvar i Eckerö Post- och tullhus eller vill man inte? Svara ja eller nej.

 

Ltl Folke Sjölund, replik:

Herr talman!

Det är naturligtvis ett klassiskt knep att säga att svara ja eller nej; också då skall man styra en annans uppfattning på ett visst sätt. Nej, så där enkelt är det inte ltl Danne Sundman! Det regelverk som finns i botten för Postens verksamhet innehåller också vissa andra kriterier, nämligen lönsamhetskriterier och sådana saker. De vägar som jag nu har varit inne på och som också flera andra har varit inne på är naturligtvis fullt möjliga och det gäller då att vi förstås använder en lämplig teknik för att nå det syfte vi vill, nämligen att det fortsättningsvis skall finnas postal verksamhet i Eckerö Post- och tullhus.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Jag tackar för svaret på frågan. Det var alltså nej, liberalerna vill inte ha postkontoret kvar! Det tycker jag är väldigt tråkigt för jag tror att liberalerna har i sina led många väljare och sympatisörer som gärna ser att postkontoret är kvar och det tror jag alla partier har när man sätter sig in i vad det här betyder för den kulturarvssed som postkontoret i Eckerö är en del av. Det är tråkigt att man återigen försöker dölja sig bakom olika problem som lönsamhet, att Posten skulle gå i konkurs för att man återanställer posttjänstemannen det handlar om osv. Det är bara politiskt mumbo-jumbo alltihopa, det handlar om att man tar ett beslut, föreslår för lagtinget att postkontoret skall inrättas, så tar vi det beslutet här och sedan görs det, om man inte kan ta den mjuka vägen och förmå styrelsen att ändra sig. Inte är det något konstigt med det här, det finns stöd i lag och det är bara att göra det. Försök inte undslippa er ert ansvar!

 

Ltl Folke Sjölund, replik:

Herr talman!

Jag tycker att det skulle vara trevligt om ltl Danne Sundman någon gång faktiskt skulle lyssna på och försöka höra på vad andra säger och inte komma med tolkningar som inte är av denna värld överhuvudtaget. Jag har sagt upprepade gånger att vi vill fortsättningsvis ha postverksamhet kvar i Eckerö Post- och tullhus. Jag har faktsikt pratat med ganska många eckeröbor och många av dem tycker att det är bättre att på vintern sköta sina postärenden i butiken än att man måste fara en extra resa ner posthuset. Det här är en sak som man naturligtvis lokalt måste reda ut: vad är det bästa? Vi är fortfarande på det klara med att den postala verksamheten skall fortsätta i Eckerö Post- och tullhus.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

Herr talman!

Visst finns det begränsningar i Eckerö Post- och tullhus just för att det är ett gammalt och kulturhistoriskt värdefullt hus, men jag tror att det finns möjligheter att uppgradera huset så att man även kan bedriva året-runt-verksamhet där, om man så vill, i hela byggnaden. Museibyrån har fått i uppdrag att titta på vilka eventuella begränsningar men också möjligheter som finns för att få mera verksamhet ytterligare året runt i Eckerö post- och tullhus. När det gäller beslutet som Posten Ålands styrelse har tagit när det gäller att dra in postverksamheten tycker jag precis som ltl Folke Sjölund säger att det skall göras en översyn av verksamheten i Post- och tullhuset. Posten har antagligen tyckt att det var en ekonomisk och praktisk lösning att föra verksamheten till butiken, men jag tycker att vi skall ta en fundering om man via budgeten på något sätt skulle kunna uppmana Posten Åland att fortsättningsvis bedriva postverksamhet i Eckerö Post- och tullhus.

 

Ltl Folke Sjölund, replik:

Herr talman!

Det är precis just det gemensamma intresset som vi har att se till att hela anläggningen har en vettig användning, helst året om. Det är målsättningen därför att det är ett så kulturhistoriskt värdefullt hus och en sådan profilbärare på hela västra Åland så att vi har egentligen inte råd att låta den stå outnyttjad, inte ens under en del av året. Den målsättningen delar vi och, som sagt, som jag ser det är den postala verksamheten en alldeles oundgänglig ingrediens i helheten.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

Herr talman!

Kulturhistoriskt är det en värdefull byggnad. Då tycker jag att det skulle vara ett extra bonus s.a.s. att verkligen postverksamheten skulle finnas kvar där. Jag har också i något sammanhang sagt att om det blir för lite utrymme någonstans för t.ex. tullmyndigheter skulle det också vara trevligt om det skulle vara någon form av tullverksamhet som skulle kunna hyras ut och utlokaliseras dit. Förutom att det är en fin turistplats där det både finns möjligheter att övernatta och äta tycker jag också att man skulle fundera på flera möjligheter;  jag tänker på motsvarande hus i Helsingfors där de har tjänstemän året runt. Jag skulle vilja att museibyrån skulle titta på om man skulle kunna förstärka fönster och liknande så att isoleringen skulle bli bättre, att man skulle kunna ha verksamhet faktiskt året runt där.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Jag väljer att ta vara på det positiva i ltl Folke Sjölunds anförande. Han säger att han är för den postala verksamheten vid Post- och tullhuset, och det är vi andra också, även om vi blev kritiserade för det av ltl Folke Sjölund. Vi tycks i alla fall vara överens om att det postala skall fortsätta. Det oroar mig lite när liberalerna börjar tala om helhetslösningar; det brukar betyda utredningar – och det brukar inte gå snabbt! Nu är det så att när det gäller postkontoret måste man få en konkret lösning inom rimlig tid och jag undrar om ltl Folke Sjölund stöder vicelantrådets förslag att i budgeten för nästa år ta in en skrivning där man ålägger Posten att hålla kontoret öppet.

 

Ltl Folke Sjölund, replik:

Herr talman!

Som jag ser det är det för sent att ta in det i nästa års budget. Den postala verksamheten bör försiggå redan det här sommarhalvåret i Post- och tullhuset. Jag tycker inte att det är vettigt att ha en paus på ett år s.a.s., att man lämnar bort den postala verksamheten därför att den hör till, tycker jag. Det är min uppfattning.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!  Ltl Folke Sjölund verkar inte riktigt uppdaterad nu! Det skall faktiskt öppna och vara öppet i sommar. Men det är bara en tillfällig lösning och för att få klart besked från lagtinget: är det som vicelantrådet föreslår det enda raka. Kan ltl Folke Sjölund för liberalernas räkning understödja det förslaget, lova redan här att, jo, att det kommer vi att stödja?

 

Ltl Folke Sjölund, replik:

Herr talman! Det tror jag att jag kan ja.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson:

Herr talman!

Det här är ett ärende som har varit märkligt på många sätt. Det är ett märkligt sätt att fira att  Eckerö Post- och tullhus fyller 180 år genom att stänga postkontoret! Det visar en historielöshet som faktiskt är lite skrämmande. Jag tycker också det är märkligt mot den bakgrunden att det i alla sammanhang när vi diskuterar turism efterlyses aktiviteter och upplevelser. Här har vi faktiskt upplevelser för ganska måttfulla pengar. Jag blev rädd när jag hörde det tidigare anförandet och det talades om att man skulle utreda, ha en översyn, man skulle vänta på en helhetslösning och därmed avvakta. Vi vet nog alla som har varit med ett tag att åren går, men tyvärr ser vi inte så mycket resultat av de där utredningarna!

 

Jag tycker också att det är märkligt med tanke på att det synbarligen finns ett starkt lokalt engagemang om det här; säkert, ltl Folke Sjölund, finns det olika åsikter i Eckerö som på alla andra ställen på Åland, men den absoluta majoriteten i Eckerö tror jag faktiskt är för att postkontoret skall vara kvar där det är. Det uttalar vi också vårt stöd för.

 

Herr talman!

Det är alltid lätt att låta sig ryckas med om det uppstår en opinion. Posten är ett bolag och vi har sagt att landskapsregeringens bolag skall drivas på så affärsmässiga villkor som möjligt med en styrelse och VD som är ansvarig. Däremot har vi all rätt här i lagtinget att tycka att det är märkliga beslut som tas. Det har pratats om att det är en lag i botten, och det är riktigt, men det står ingenstans i lagen att man skall ta ogenomtänkta beslut i Postens styrelse, vilket jag tycker att man har gjort här. Alla bolag vill försöka skapa positiva signaler runt bolaget. Det sker genom sponsorering i olika former, det sker genom att man försöker bygga upp en viss policy. Genom att stänga ett kulturhistoriskt värdefullt kontor tror jag inte att man skapar så speciellt mycket positiva signaler; det är någon som inte riktigt har tänkt här fullt ut. Jag tycker kanske inte att ärendet är en fråga för lagtinget. Jag tycker att i den mån det skall vara politik i Postens verksamhet skall det ske via styrelsen och det vore intressant – det ställdes en fråga tidigare – att veta vem som satt i styrelsen när besluten togs. Det är så att nuvarande regeringspartier, liberalerna och centern, har sagt att man skulle sätta in kompetens i de olika bolagsstyrelserna, men jag tycker att man inte riktigt har levt upp till det utan det är nog partiboken som mera styr än kompetensen när det sist och slutligen kommer till kritan.

 

Tittar vi på de två motioner som har anhängiggjort ärendet, och jag tycker att det är bra att de har lämnats in så att vi får tillfälle att diskutera det, så de obundnas motion tar sikte på att man ”hemställer att landskapsregeringen kommer med förslag i tilläggsbudget om att postkontoret i Eckerö Post- och tullhus skall återinrättas”. Men då hamnar vi, som jag ser det lite snett. Vi har sagt att bolagen skall drivas på så affärsmässiga grunder som möjligt och vi från Ålands Framtids har efterlyst åtminstone att man skall ha en så kompetent styrelse som möjligt. Det blir knepigt om vi går in från lagtinget och styr upp det alltför mycket. I socialdemokraternas hemställningsmotion skriver man att Posten på Åland också har ett kulturhistoriskt ansvar, och det tycker jag absolut att Posten har. Däremot står det i klämmen ”att Posten på Åland skall fortsätta att bedriva sin verksamhet i Post- och tullhus i Eckerö för att verksamheten är viktig både kulturhistoriskt och turistiskt.” Det blir också lite märkligt om vi i lagtinget ålägger att det här skall Posten på Åland göra. Jag noterade att huvudmotionären sade att hon hoppades att motionen skulle förkastas, men den förhoppningen att regeringspartierna tar sitt ansvar och ser till att verksamheten fortsätter, och det hoppas jag också för det är regeringspartierna som har makten även här.

 

Herr talman!

Om inte regeringspartierna förstår det ogenomtänkta i det beslut som har tagits via deras förlängda arm, styrelsen i Posten på Åland, så är jag den första som kommer att vara med och hjälpa till så mycket som vi kan här i lagtinget för att postkontoret ute i Eckerö Post- och tullhus skall öppnas igen.

 

Ltl Carina Aaltonen:

Herr talman!

Det var ett felaktigt beslut som togs när postverksamheten i Eckerö Post- och tullhus lades ner. Det är ett orimligt beslut, och vem som har fattat beslutet är oklart. Tack vare vicelantrådet Britt Lundbergs och ltl Folke Sjölunds löfte kan situationen förändras. Det var väl bra att vi fick upp diskussionen i lagtinget tack vare ltl Danne Sundmans och ltl Barbro Sundbacks motioner.

 

Som styrelseledamot i PAF är min erfarenhet efter tre års arbete att styrelsen där har varit väldigt mån om att följa ägarnas agenda och på alla sätt informera landskapsregeringen om PAF:s strategier, i synnerhet då det handlar om ny eller förändrad verksamhet. Det som förvånar mig är att landskapsregeringen inte verkar ha blivit informerad om beslutet på förhand om att lägga ner postverksamheten i Eckerö Post- och tullhus och därefter inte ser att vilja ta upp en diskussion med Postens styrelse om den här regionalpolitiska och kulturhistoriska samt för turistnäringen viktiga verksamheten.

 

Som lokal guide på Åland under ca 15 års tid vet jag att det har funnits två stora turistmål då besökande bussgrupper kommer till Åland, dels Bomarsund och Jan Karlsgården i Sund och dels Eckerö Post- och tullhus. I Bomarsund finns inte så mycket mer än ruiner att se; det finns dock mycket att berätta om. Men i Eckerö finns ett levande kulturhistoriskt centrum med en obruten postverksamhet sedan 180 år tillbaka. Här kan besökarna inte bara ta del av guidernas prat utan själva utforska platsen som en gång var det ryska imperiets yttersta utpost i väster; för besökare och för lokalbefolkning är Eckerö Post- och tullhus inte vilket postkontor som helst: dåtid, nutid och framtid inryms i huset. Utan ett fungerande postkontor rycker man loss en del av själen i byggnaden eller det pulserande hjärtat. Här finns ett hus som eckeröbor och alla vi andra ålänningar kan vara riktigt stolta över.

 

Postverksamheten har kanske inte alltid varit lönsam, det känner jag inte till i detalj, men den har varit en källa till glädje för pensionärer, skolklasser och utländska gäster. Här har funnits alla frimärken som har givits ut på Åland att se på och man har kunnat skicka flaskpost och andra ovanliga postförsändelser har man kunnat införskaffa. Postverksamheten i Eckerö, som tidigare har sagts, har varit mycket mer, det har varit turistinformation och man har haft öppet under lågsäsong. Dessutom är platsen också en viktig utpost för filatelister. Ålands Filateliförening och många andra frimärkssamlare ser nästan alltid till att få sina första dags försändelser stämplade i posthuset med den kännspaka Eckeröstämpeln där Eckerö Post- och tullhus är avbildat. Inte blir det samma sak om den stämplas i en butik.

 

Om jag igen drar paralleller till PAF, som liksom Posten är till hundra procent ägt av landskapet, så läggs inom PAF mycket medel och resurser på att arrangera lokala evenemang lokalt på Åland eller på de fartyg som har Åland som destination. Det anses viktigt ur en marknadsföringssynpunkt. Likaså bör Posten på Åland göra: använda Post- och tullhuset i Eckerö för att stimulera och engagera människor att fortsätta eller börja samla på åländska frimärken, att använda marknadsföringsmedel till att hålla verksamheten igång. Frimärkssamlandet är i dag en verksamhet som inte längre kanske lockar lika mycket människor som tidigare. E-post, msn, sms och Skype är den nya generationens kommunikationsverktyg. Att satsa på att bibehålla en postverksamhet samt att utveckla postkontorets verksamhet borde vara en självklarhet. Att göra om kontoret till ytterligare ett museum känns fantasilöst eller snarare desperat.

 

Jag är också mäkta förvånad över att Postens tidigare styrelseordförande och nuvarande näringsminister Jan-Erik Mattsson kan sanktionera ett sådant här beslut som vi har i dag. Jag har varit besviken över landskapsregeringens bristande regionalpolitiska och kulturhistoriska engagemang, men vicelantrådet Britt Lundberg, som också är kulturminister, förde i ett tidigare replikskifte med ltl Folke Sjölund fram positiva tongångar och jag uppmanar landskapsregeringen att lyssna på vicelantrådet Britt Lundberg samt att man snarast vidtar åtgärder så att postverksamheten i Eckerö Post- och tullhus kan fortsätta, om än inte i 180 år till, så väl långt in i framtiden.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm:

Talman och alla andra åhörare!

Debatten har säkert varit efterlängtad i dag och säkert också andra dagar tidigare. Det är populistiska utspel, säger ltl Folke Sjölund. Så brukar man säga när man helst skulle vilja sätta upp näsan och slå dövörat till och inte bry sig. Då säger man oftast att de andra är populistiska, de som tycker att demokratiska tågordningar och processer är viktiga, att det är viktigt att lyssna på människor, att reflektera och visa engagemang. Populism är ingenting farligare än att lyssna på människor och i så fall att man startar en politisk missnöjesopinion, och vi vet att i den här frågan är det väldigt många som är missnöjda med hur resultatet har blivit och därför är det också många som har engagerat sig i det här ärendet.

 

Som ett annat motiv och ett försvar från den motsatta sidan säger man förstås, som man gör, att det är lagstiftning för då lägger det sordi på hela debatten. Är det någonting som skall göras måste man ändra på lagstiftningen! Vi vet att det är kvalificerat struntprat. Lagstiftning finns det i botten, men som jag ser det och många med mig, bekräftar bara den lagstiftningen att det skall finnas ett postombud i kommunen, och det är en trygghet för alla kommuner. När vi behandlade framställningen i lagutskottet tyckte jag, utifrån min kommunala horisont, att det var en trygghet för då visste man att man skulle åtminstone få ett postombud i varje kommun. Det där med att säga att lagstiftningen säger att man kan ta bort vad som helst som t.ex. i Post- och tullhus i Eckerö är nog kvalificerat struntprat. Det är en styrelse som har beslutat det här; en del av er tycker att det var fullständigt rätt och andra tycker att det var fullständigt fel. Ltl Barbro Sundback frågade i sitt anförande var det den tidigare styrelsen, den som var ledd av landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, från Eckerö, eller är det den nuvarande med liberalen Anna Jansson från Mariehamn som har tagit beslutet eller är det inte beslutat av någon politisk styrelse överhuvudtaget? Är det så att man har beslutat att det här på tjänstemannanivå? Det här är en väldigt viktig fråga att få svar på, så ni som vet, ni som sitter på makten och härligheten tycker jag skall ställa er upp och svara på den här frågan: Vem är det som har tagit beslutet och vem är det som har ansvar för det? Det har varit en väldigt livlig debatt i de föregående ärendena här i dag, för att inte säga att vi upplevde det från visst håll, att man ville filibustra, hålla igång debatten så länge som möjligt så att den här debatten inte skulle få komma igång. Nu tycker jag också att det är skäl att den som bär ansvaret stiger upp och här i debatten klargör det så att vi får reda på det.

 

Enligt media har man påstått i diskussionen i kommunrundan som landskapsregeringen var på till Eckerö, att det här kan man inte göra någonting åt, det är beslutat, man kan inte gå in och styra i andra självständiga organ. Det är också kvalificerat struntprat, för det gör man i andra organ, t.ex. PAF. Det är struntprat och det är ett sätt att försöka komma undan den litet obehagliga situationen. Jag tycker att ni skall vara karl för er hatt och stiga upp och säga att det var vi som tog beslutet, måhända det var fel, vi ändrar oss i så fall eller så står vi fast vid vårt beslut. Då förstår man varför man gjorde det för annars blir situationen väldigt befängd.

 

Det är bra att det har kommit motioner i det här ärendet. I likhet med ltl Barbro Sundback kan vi hoppas på att de förkastas. Det har hänt förut här att vi har fört en diskussion och någon har ställt sig upp i debatten och sagt att det här stöder jag och det har kommit unisont från alla grupper, och då vet man att det här kommer att drivas i landskapsregeringen i enlighet med motionärernas vilja. Så skulle vi också kunna hoppas i den här debatten.

 

Att säga att man kommer att ha postkontoret öppet på sommaren tryggar inte dem som är anhängare av att verksamheten faktiskt skall bedrivas i Post- och tullhuset. Vi pratar i andra sammanhang om säsongförlängning. Jag tror inte att man blir särskilt trygg av att veta att det kanske är öppet från midsommar fram till sista augusti. Det finns många grupper som kommer på andra tider än det och som när de går runt på den för övrigt på ett föredömligt sätt drivna verksamheten, där det finns både hantverk, kultur, smakupplevelser och man kan också se den hantverksprodukt som man har sett ligga på ett bord som en skål t.ex. också på ett frimärke. Så när man kommer fram till guiden säger hon, jo, ni kan också köpa det här som ett frimärke, men då måste ni tyvärr åka iväg till Matkroken – hur många tror man att åker iväg dit! Jag tror faktiskt inte att det är så hemskt många. Får man det på ort och ställe är det absolut bäst.

 

Vi pratar som sagt om säsongförlängning och då är det inget vidare att man har postkontoret öppet bara några veckor på sommaren och det fördyrar också, om det är så att det i botten på beslutet också ligger att det skall vara en inbesparing; då blir det en fördyring i så fall.

 

Jag väntar fortfarande på att någon skall tala om för oss hur beslutet har gått till och vem som från regeringspartierna kommer att arbeta för att det här, populistiskt eller inte, kommer att ändra.

 

 

Ltl Folke Sjölund, replik:

Herr talman!

Det finns två slags populism, den ena typen av populism är en positiv populism där man försöker ta fasta på en folkopinion och driva frågan framåt på det sättet att man får en lösning på det hela. Det tycker jag är en alldeles utmärkt form av populism. Sedan finns det den andra sorten av populism som är negativ som handlar om att leta syndabockar, spela på fördomar och allt möjligt annat. Det här är mera definitionsmässigt. I det här fallet handlar det ganska mycket i en del inlägg om att söka syndabockar och det är aldrig ett bra sätt att försöka få en positiv lösning. Beträffande postombuden har ingen, vad jag har hört, pratat om att postombudsverksamheten skulle på något sätt minskas.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Eftersom lösningarna inte verkar finnas måste vi fråga efter dem. Vi måste också fråga efter motiven till beslutet. De har inte framkommit. Man pratar om lagstiftning, men det är, som jag har sagt, struntprat, det gömmer man sig bakom. Jag tycker också att det är anmärkningsvärt ifall det är den nya landskapsregeringen som nu står bakom beslutet, eftersom man talar om nytt ledarskap, så har man kört över hela Eckerö kommun, man har inte talat med Eckerö kommun, de har inte fått frågan på remiss. Det fick vi i alla fall till Lemland, där blev kommunen tillfrågad: hur ser man på det här? Men det har man förbigått när det gäller Eckerö – och i den här särskilt angelägna frågan för dem!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos:

Herr talman!

Jag har förmånen att ha fått sitta i Postens styrelse sedan år 2002, sedan i år sitter jag som viceordförande. Jag skall nu i mån av möjlighet försöka förklara hur Posten har resonerat. Naturligtvis finns det vissa begränsningar eftersom styrelsemötena är slutna, men vi diskuterade i fredags när vi hade vårt senaste styrelsemöte att jag skulle försöka komma med klargöranden från talarstolen hur Postens styrelse och ledning ser på det inträffade.

 

Posten är ett affärsverk och har som alla andra affärsverk en budget och en verksamhetsplan som man följer. Därutöver har man en s.k. handlingsplan som på ett mera detaljerat sätt visar vilka visioner man har avdelning för avdelning. Den senaste handlingsplanen togs den 30 augusti 2007. I den styrelsen ingick även socialdemokraterna; två socialdemokratiska ledamöter var alltså med och tog ett principbeslut - igen, det var inte första gången, handlingsplanen lever år från år – om att omvandla postkontor till ombud. Det som däremot inte explicit nämndes var vilka kontor som man tänkte på och det var naturligtvis ett misstag, det inser vi nu.

 

Posten är inte felfri i den här processen. Posten har felat på två väsentliga punkter. För det första måste man nog kalla det till extremt dålig timing att ombilda ett postkontor till ombud samma år som man firar ett jubileum, det går inte att bortförklara, det är ett misstag och den som är felfri kastar första stenen! Vi tar det helt på oss från styrelsens sida. Det andra felet som Posten Åland också gjorde var att man förde processen alldeles för snabbt. Mana borde ha implementerat den bättre, gett den mera tid och försökt förklara varför Posten agerar som man gör. Första gången som Eckerö Post- och tullhus explicit nämndes vid namn på ett styrelsemöte var under liberalen Anna Janssons ledning och under de senaste månaderna.

 

Posten har regelverk och styrdokument som man följer, naturligtvis som alla andra affärsföretag. Posten har också tre huvudlinjer; den första linjen är kunden i centrum. I en alltmer globaliserad värld blir det viktigare och viktigare att värna om kundkontakterna. Kunden i centrum och därigenom bättre service. Posten Åland trodde att när man utökade öppethållningstiderna från 32,5 timme per vecka till 48,5 timmar per vecka fördelat på sex dagar, var det en serviceåtgärd som skulle uppskattas. Vi har nu noterat att så inte var fallet.

 

Herr talman!

Posten försöker också driva sin verksamhet i nära samklang, i symbios med det privata näringslivet. De omstruktureringar som tidigare har gjorts från postkontor till postombud har verkat gynnsamt på det privatföretagare som åtagit sig postal servcie. Vi trodde att så också skulle vara fallet i Eckerö. Den tredje biten är ekonomin och rättviseperspektivet. Posten är ett affärsverk och strävar till att hålla ekonomin i skick, man strävar också till att ha ett rättvisetänkande. Jag tror att man nog kan konstatera att 224 postade streckkodsförsändelser, dvs. paket och brev inom loppet av ett år inte kan anses utgöra en alldeles för stor arbetsbörda. Så resonerade vi i Postens styrelse. Vad vi däremot inte resonerade kring var det kulturhistoriska arbetet. Posten Åland stöder postvägen, vi deltar aktivt i postrodden över Ålands hav. Jag har själv rott den 13 gånger, vill jag erina lagtingsledamöterna om! Men vi bortsåg nog från det kulturhistoriska arvet. Vi tyckte i Postens styrelse att det kanske inte var den primära uppgiften som vi har. Vi tyckte att naturligtvis skall det vara möjligt att posta ett brev från  det ”gamla postkontoret” i Eckerö Post- och tullhus, att få sin specialstämpel osv., men att den verksamheten bör implementeras i ett större sammanhang, mera med turistsektorn, med det privata näringslivet, med direktionen för Eckerö post och tullhus, museibyrån etc. Vi såg en tillväxtpotential där, men det är möjligt att vi gjorde en felbedömning.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det är klädsamt av ltl Veronica Thörnroos att försöka förklara Postens agerande och stå för vad man har gjort. Det är alltid strongt. Men jag fick inte klart för mig om styrelseledamoten i Posten ltl Veronica Thörnroos avser ändra sitt beslut och återinrätta postkontoret eller måste vi s.a.s. ta i med hårdhandskarna från lagtingets sida och verkligen utnyttja vår lagliga rätt att ta ett budgetbeslut om detta? Kan man göra det på det lite smidigare sättet och som ett styrelsebeslut?

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag har inte för avsikt att här och nu säga hur fortsättningen kommer att bli från min sida sett. Processen är inte färdigbehandlad ännu och beslutet bör tas av Postens styrelse, inte av en enskild ledamot. Skulle jag vara tillräckligt populistisk skulle jag naturligtvis säga att, ja, det här skall jag arbeta väldigt mycket för och det här lovar jag, men av princip lovar jag inte sådant som jag inte kan hålla.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Det skall bli intressant att följa det här vidare. Jag trodde att jag och många med mig skulle få ett besked här i dag. Det är inte bara en enkel styrelseledamot i Posten Åland vi har framför oss utan det är faktiskt en av regeringspartiernas partiledare som säkert kunde ha ordnat fram ett beslut och en överenskommelse med det andra regeringspartiet om man skulle ha velat det. Men jag hoppas att man tar tag i det och om möjligt tar beslutet i styrelsen för det är onekligen att ta i med hårdshandskarna om vi skall göra det här i lagtinget. Jag är inte främmande för det för jag vill ha postkontoret tillbaka.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Naturligtvis kommer Postens styrelse att diskutera detta fortsättningsvis och jag är också övertygad om att diskussionerna kommer att gå i en dialog tillsammans med landskapsregeringen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Det var ett väldigt viktigt anförande som ltl Veronica Thörnroos höll. Det klargjorde delvis vem som har tagit beslutet, men inte fullt ut. Jag förstod ännu inte om det är styrelsen eller om det är på tjänstemannanivå eller bland de anställda som beslutet har tagits. Det skulle vara viktigt att vi en gång för alla fick det klargjort. Jag är lite fundersam över ltl Veronica Thörnroos uppfattning om att Posten är ett affärsverk. Det beter sig som ett affärsverk, men rent formellt tror jag faktiskt inte att man har lyckats skapa  någonting sådant. Landskapsregeringen säger i sitt program att man överväger ett bolag och i budgeten sägs det att ägarstyrningen finns hos finansavdelningen.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag är övertygad om att ledamoten Mats Perämaa kommer att ge svar på hur finansavdelningen ser på den här frågan, men enligt mitt sätt att se det är det här beslutet fattat av Postens styrelse där även två ledamöter från socialdemokraterna ingick. Beslutet kom till styrelsen i form av en handlingsplan och styrelsen har godkänt handlingsplanen, alltså är det styrelsen som är ansvarig för beslutet. Det vore fegt och det vore orätt av mig här att stå och skylla på tjänstemännen på Posten Åland, de gör sitt jobb så bra de kan utgående från de premisser som de får.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Jag tycker inte att det är att skylla på någon, det är att försöka klargöra hur beslutsprocessen har gått till. Om jag förstår ltl Veronica Thörnroos rätt har den förra styrelsen beslutat om ett handlingsprogram att man skall införa postombud. Sedan har tydligen tjänstemännen verkställt. Samtidigt säger ltl Veronica Thörnroos att första gången hon har hört talas om postkontoret på Post- och tullhuset var under den nuvarande styrelsens ledning. Men vem är det som har fattat själva beslutet? Är det personalen och så har det kommit till styrelsens kännedom? Det brukar vara ett förfaringssätt.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Det är min bestämda åsikt att beslutet fattades av styrelsen där även socialdemokraterna ingick med två ledamöter. Att säga någonting annat i dagsläget och försöka slingra sig ur det går inte - jag ser att ltl Barbro Sundback har lite svårt att hantera den biten att socialdemokraterna har varit med! Jag accepterar inte att man försöker skylla det här på Postens operativa ledning. Det är naturligtvis politikerna som har ansvaret i ett affärsföretag, allting annat är nonsens. Däremot kommer det väldigt mycket information till styrelsens kännedom och det kan ha varit ett förbiseende från vissa ledamöter, så långt kan jag sträcka mig.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Det var en mycket bra och saklig redogörelse vi fick över händelseförloppet. Jag tycker att det här borde många ta till sig. Jag hör till dem som också blev tämligen bestört när jag fick höra om beslutet. Det handlar mycket om att jag under min tid som utbildnings- och kulturansvarig jobbade mycket i Post- och tullhus, där vi försökte hitta verksamheter. Därför blev jag lite förvånad och olycklig, men det jag ändå vill säga  och ge ltl Veronica Thörnroos rätt i är att postombuden fungerar väldigt bra för det mesta. Jag är hammarlänning och i början när man lade om posten fick vi lov att åka till Post- och tullhuset för våra postärenden så länge Postbanken existerade, nu har vi ett postombud som sköter alla våra ärenden och det fungerar mycket bra. De har ungefär 30 postärenden per dag. Jag brukar vara där själv och jag vet att en och annan gång ser jag också någon eckeröbo där, så jag tror att också de tycker att det är bra. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag tackar för det erkännandet. Hade vi varit lite mera observanta i Postens styrelse hade vi inte tagit beslutet nu det här året, absolut inte, och processen hade inte framåtskridit i den takt som har gjorts.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson:

Fru talman!

Den här frågan är ganska het om jag säger så. För det första tackar jag ltl Veronica Thörnroos för att hon klargjorde behandlingsrutinerna inom Posten. Det är helt riktigt som hon framförde; jag kan fylla på med att säga att varje år levererar också posten en verksamhetsberättelse, där det ganska noga också har klargjorts hur den här proceduren har framskridit genom åren. Processen att börja med postombudskontor har pågått ganska länge och med lyckade resultat på alla ställen utom i Eckerö, vill jag säga. Det var synd och jag säger som ltl Veronica Thörnroos också sade, att så här i efterhand tycker jag att det var ett mycket beklagligt och olyckligt beslut som man tog när man valde den här vägen.

 

Jag skulle vilja göra en tillbakablick och ta fasta på att varje år i samband med budgetbehandlingen har Postens verksamhet på Åland inklusive den som finns i Post- och tullhus i Eckerö varit på tapeten. För ungefär ett år sedan antog lagtinget en ny postlag. Ingendera gång har någon i den här församlingen nämnt ordet Eckerö post- och tullhus, inte en enda gång. Därför är det fullt förståeligt att Postens ledning inte kanske hade insyn och förståelse om vilken betydelsefull och viktig fråga det är,  vilken dimension, vilken laddning Post- och tullhuset i Eckerö har och har haft. Men nu vet vi bättre, den här frågan skall leva. Som ni alla vet i församlingen så fattas inga beslut i dag annat än om att de båda hemställningsmotionerna remitteras till finansutskottet för behandling. Finansutskottets ordförande är nästa man på listan och han har också en viss medverkan, lite postalt, tror jag mig veta! Men det får han berätta om själv, det har inte med Post- och tullhuset i Eckerö att göra.  Ärendet kommer efter behandlingen i finansutskottet till lagtinget för beslut.

 

Som mellanting kommer faktiskt också en tilläggsbudget om ungefär en vecka. I samband med tilläggsbudgeten är det också fullt möjligt att skriva finansmotioner, kanske dock inte om inte ärendet är anhängiggjort i budgeten, men det kanske det är, så ärendet kan ju få en ganska snabb behandling från lagtinget, som de facto äger ärendet just nu. Men det är klart att det är anhängiggjort också i regeringen.

 

Jag vill sluta med att säga att när eckeröbor uppvaktar eller är närvarande i lagtinget – så skedde senast vid tillkomsten av Allhallen – så fick det ett väldigt lyckligt slut. När tehyiterna var här och uppvaktade oss i stor skara fick också det ett väldigt lyckligt slut. Och när nu eckeröborna ännu en gång är här och visar sin närvaro är det min förhoppning att också det skall få ett lyckligt slut.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Minister Jan-Erik Mattsson hänvisade också till lag. Om man tittar efter vad det står i lagen, så står det så här i landskapslagen om Posten Åland i 2 § Verksamhetsområde och uppgifter: ”Posten bedriver postverksamhet samt tillhandahåller tjänster som anknyter till postverksamheten. Landskapsregeringen och lagtinget kan tilldela Posten även andra lämpliga uppgifter.” I 10 §, som handlar om ledning av Posten, under lagtinget, står det: ”I samband med av behandling av landskapets budget skall lagtinget 1) fastställa den grundläggande postservice som Posten skall tillhandahålla.” Det handlar alltså om ett budgetbeslut som lagtinget bör ta för att ställa det här till rätta. Då är det lite roligt när en minister från landskapsregeringen säger att vi bör lämna in en motion här i lagtinget. Det skall väl stå i tilläggsbudgeten i framställningen att det här skall tillrättaläggas. Det är väl så man skall se det. Det är lite oklart här vad som egentligen är minister Jan-Erik Mattssons åsikt. Vill han återinrätta postkontoret i Eckerö, så säger han här och nu att han kommer att föreslå att det står så i kommande tilläggsbudget i nästa vecka, om det här ”skall få ett lyckligt”!

 

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag förstår precis ltl Danne Sundmans infallsvinkel här. Han vill att jag skall stå här och säga vad hela regeringen skall besluta om. Det kan jag ingalunda göra. Jag kan postlagen och jag ville lyfta fram behandlingen av postlagen, nämligen att det har aldrig egentligen förekommit någon som helst debatt om någonting av Postens verksamhet.  (Från salen, ltl Barbro Sundback: det stämmer nog inte).

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Det var en ingående debatt om Postens verksamhet och om den postala verksamheten i landskapet när lagframställningen togs. Det såg jag senast i dag när jag med hjälp av lite nyare informationsteknologi tittade på den debatten här i min dator på bänken. Nog var det alltså diskussion, men, som jag sade i mitt anförande, trodde väl ingen att man skulle vara så tokig att man skulle lägga ner postkontoret i Eckerö Post- och tullhus, om jag får uttrycka det så.  Så har i alla fall skett och jag är inte heller ute efter att några huvuden skall rulla och några syndabockar, vare sig politiker eller tjänstemän behöver utses, men jag vill veta av politiker, av partier och av Ålands landskapsregering om man avser att återinföra postkontoret. Nuvarande minister Jan-Erik Mattsson måste åtminstone kunna ha en personlig uppfattning. Om sedan partiet förbjuder honom att ha den och regeringssamverkan förbjuder honom, men personligen måste han ha en uppfattning.

 

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag tycker att jag uttryckte mig ganska klart i den här frågan   Jag ansåg att det var ett väldigt olyckligt beslut. Det var oövervägt med tanke på de effekter det har fått. Jag uttalar mig att beslutet skall få ett slut nu, på samma sätt som Allhallen och Tehys uppvaktningar fick. Är jag klar nog? (Från salen:ja,nå!)

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Harry Jansson, replik:

Fru talman!

På basen av minister Jan-Erik Mattssons inlägg skulle jag vilja dra slutsatser som ministern gärna får kommentera. Det ena är att det finns en form av systemfel inom poststyrelsen, förvaltningen i stort, om nedläggningen av postkontor kan delegeras och styrelsen inte ens i efterhand informeras. Här måste man snarast börja tillämpa de normala rutinerna, dvs. att styrelsen i alla fall i efterhand håller sig informerad om det som sker och särskilt med tanke på postlagstiftningens betoning av den grundläggande servicen. Det är någonting som den nu sittande styrelsen bör ta till sig. När det gäller själva beslutet skulle jag vilja säga, att det svarar inte heller det mot lagstiftningens anda och mening om att hela samhällets behov skall tillgodoses. Tänker vi på postkontorets turistiska betydelse så har man nog missat en del.

 

 

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

För det första håller jag med ltl Harry Jansson om att det finns kanske ett systemfel i handhavandet. Men då vill jag erinra om den diskussion som föregicks när Posten på Åland bildades. Det fanns åsikter i den här salen som sade att varför skall vi ta över det? Det är blir bara en förlustaffär! Man kanske glömde bort hur man skulle tillämpa lagen. I dag vet vi bättre, att man tjänar lite pengar på Posten på Åland, och det skall de ha all heder för. Men när det gäller systemet hur man behandlar olika frågor och hur de går vidare är det klart att det är en fråga för Postens styrelse att sätta sig in och jag tror att den nuvarande styrelsen med all säkerhet antagligen tittar över sådana här rutiner. Men det var den första styrelsen som tillsattes 1993 som stod för de delegeringsbeslut som har gjort att systemet som vi lever med i dag faktiskt finns.

 

Ltl Harry Jansson, replik:

Herr talman!

Det är förstås som så att som lagstiftare kan man aldrig förutse alla möjliga situationer och inte ens om det i samband med den dåvarande lagstiftningsprocessen skulle ha talats speciellt om Eckerö Post- och tullhus skulle detta ha gällt i dag! Det är med lagstiftning som man i så fall styr den här typen av åtgärder, men ingen har väl heller kunnat tänka sig att man skulle vidta den här åtgärden med tanke på Post- och tullhusets historiska betydelse. Det är väl det som förvånar att man har kunnat lämna ett sådant viktigt avgörande till lägre instans inom Posten. Jag tackar för att minister Jan-Erik Mattsson tar detta till sig och för det vidare till postförvaltningen.

 

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman!

Den som inte har lärt sig någonting av den här debatten torde betraktas som lite dum! När det gäller hur saker och ting går till väga i delegering är det tyvärr, får vi säga, också ett fel i systemet, nämligen att man formellt aldrig har hållit någon bolagsstämma där ägarna kan bolla sådana här frågor och diskutera dem. Nu har man hållit en informell bolagsstämma för tredje gången i år och det är ett bra tillfälle att diskutera hur man pratar om framtiden. Jag skulle till sist från min horisont vilja säga, att jag kan inte föreställa mig att någon överhuvudtaget som har varit delaktig i det här med vett och vilja ville ställa till med det här eländet om vi säger så i Eckerö – så dum kan väl ändå ingen vara! Då har det gått lite för långt. Alla politiska partier på Åland utom Ålands Framtid har deltagit i Postens styrning genom åren sedan 1993.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torbjörn Eliasson:

Fru talman!

Mycket har sagts i det här intressanta ärendet och det finns flera kvar på talarlistan ännu så jag skall fatta mig kort. Post- och tullhuset har en lång och intressant historia. Betydelsen för eckeröborna och för turismen känner vi alla, också jag, mycket väl till. Mot bakgrund av den erfarenheten och om jag försöker lyssna till mitt hjärta så är svaret att det är olyckligt att man har fattat det här beslutet.

 

Jag kan inte alla detaljer, en del har vi fått höra här i dag. Jag vill inte föregå finansutskottets behandling, så det jag kan lova härifrån talarstolen nu i dag är att vi kommer att samla in all information, vi kommer att sätta oss in i ärendet till 100 procent, allt vad vi har förmåga och prioritera hemställningsmotionerna så att de får snabbast möjliga behandling och så återkommer vi till lagtinget.

 

 

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Jag får tacka för den mycket konstruktiva inställningen som finansutskottets ordförande har och jag har också förmånen att sitta i finansutskottet. Jag ser fram emot att vi får behandla motionerna. Jag ser ännu mer fram emot det som ltl Barbro Sundback sade tidigare, att det skulle uppstå en sådan situation där det här redan är ordnat innan vi t.o.m. hinner behandla motionerna, alltså att det i den kommande tilläggsbudgeten finns en skrivning som ställer det här tillrätta. Det kan väl finansutskottets ordförande ltl Torbjörn Eliasson se till i regeringssamarbetet. Inte måste allting göras här i lagtinget, även om vi tycker så i oppositionen. Jag ser gärna att det kommer redan i framställningen, som jag förstår att skall komma om en vecka. Det är en ännu bättre väg även om vägen att godkänna motionerna är bra.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Jag upprepar det som jag kan lova och det är det att vi skall ta hand om de här motionerna omedelbart i finansutskottet och behandla dem på ett sakligt sätt och så får vi se vad vi kommer fram till. Jag har också berättat vad jag känner själv, vad mitt hjärta känner, men det finns också många sakliga motiv. Vi måste ta reda på exakt alla detaljer och så får vi se vad finansutskottet kommer fram till och komma till lagtinget med det. Mer än det kan inte jag lova.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Med enkel matematik är det så att nu har så många centerpartister stått här och bedyrat hur olyckligt det här var och hur man skulle vilja ställa det till rätta, så det blir ju en majoritet om man räknar att oppositionen är med på noterna i sin helhet. Jag tycker att det är enkelt; om regeringen för in det i tilläggsbudgeten råder det närmast enighet om att ställa detta till rätta. Visserligen har jag inte någonting emot att man godkänner min motion och går den s.a.s. långa vägen. Man har möjlighet att göra det här redan nästa vecka och för de åhörare och övriga eckeröbor som skulle vilja se det här är det till fördel om det kommer så snabbt som möjligt att man i lugn och ro kan planera inför sommarens turistsäsong och kommande turistsäsonger och vet att det finns kvar. Man behöver inte bekymra sig utan man kan i stället ta itu med vårbruket på alla fronter.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Jag tycker att vi ser att vi har närdemokrati på Åland, om vi i lagtinget i denna behandling under två timmars tid har kommit så här långt. Vi har många från Eckerö här och de har haft möjlighet att påverka oss alla; det här visar vilken otrolig närdemokrati vi har här på Åland. Däremot har vi inte kommit så långt ännu att vi kan börja fatta beslut och behandla motioner här i lagtinget! Jag vill bara ge ett sådant löfte som jag kan stå för och det är det jag har sagt om behandlingen i finansutskottet, och så får vi återkomma till det.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Barbro Sundback: 

Herr talman!

Vi befinner oss nu i en sådan situationen att så gott som alla partier via sina representanter här har konstaterat att det var ett olyckligt beslut av posten att besluta att postkontoret skulle läggas ner. Då kan man undra att om alla är så här överens, hur kunde det trots allt ske? I slutet av debatten har man börjat tala om att det finns ett systemfel någonstans. Var finns då det systemfelet, hur hittar man det? Jag tycker att det är lite som när man har glömt sina nycklar någonstans och inte kommer ihåg var man har dem, då måste man alltid gå tillbaka i tiden och i bästa fall så hittar man dem ganska snart, i andra fall om man har tänkt vara smart och lagt dem på ett säkert ställe så kan det ta betydligt längre. Men det är ett sätt att se var man har pudelns kärna. Om jag först konstaterar att hela oppositionen tycker att kontoret skall öppnas permanent, det skall få den verksamhet minst som det har haft hittills och att det skall klargöras och garanteras, om inte i tilläggsbudget så i budgeten för 2009. Det har åtminstone vicelantrådet Britt Lundberg antytt. Vi har fått liberalernas ltl Folke Sjölund att säga att han tror att han kan få liberalerna med sig och från centerns sida har centerns ordförande ltl Veronica Thörnroos, som också är viceordförande i Postens styrelse, sagt att beslutet inte var bra och jag antar att det betyder att hon är beredd också att ändra på det. Flera i centern har också antytt att de är av samma åsikt. Det finns alltså ingen här som har sagt att den är för att postkontoret skall läggas ner. Vari beror då systemfelet? Det är lite synd att ltl Veronica Thörnroos är så rädd att tala om hur beslutet har gått till. Det betyder just att man måste leta, och det leder inte alltid fram till målet, men som jag uppfattar det och som vi har diskuterat det i mitt parti, med våra representanter som var med i den förra styrelsen, så säger de, att, jo, de har varit med och tagit handlingsplanen där Postens styrelse har konstaterat att man skall ha postombud. Men i det beslutet ingick inte explicit vilka kommuner och vilka kontor det gällde samt att postkontoret i Eckerö överhuvudtaget inte hade nämnts i det skedet. Sedan har tydligen Postens ledning – det antyddes ganska tydligt av minister Jan-Erik Mattsson – fattat det här beslutet. Sedan har då den nya styrelsen naturligtvis blivit informerad förr eller senare, men då var beslutet fattat på tjänstemannanivå och då har de tydligen inte brytt sig om att riva upp det beslutet eller ändra på det. Det är såsom jag ser att det hela har gått till. Varför tjänstemännen inte har brytt sig om postkontorets särart och stora betydelse har antagligen att göra med att de ser rent affärsmässigt på sin verksamhet, det är pengarna som gäller. Postkontoret i Eckerö medför kostnader som man i något skede inte har tyckt att har varit värda sitt pris.

 

Systemfelet är alltså det att den politiska styrningen av verksamheten tydligen inte är tillräcklig. Om ledningen hade haft lite mera Fingerspitzengefühl hade de väl gått till sin styrelse och frågat, att tror ni att det är okej att vi stänger kontoret och då hade styrelserna haft möjlighet att avråda från det, men tydligen har så inte skett. Då är antagligen systemfelet det att Postens organisation – det har pratats mycket om lagreglering här – men det tror jag att faktiskt är någonting som är väldigt oklart. Den nuvarande regeringen säger i sitt handlingsprogram att man skall överväga att göra Posten till ett bolag. Nå, vad är det i dag? Minister Jan-Erik Mattsson talade om att man har haft någon slags provisoriska bolagsstämmor, man har på något vis låtsats att ägarna skall gå på möte och ha någon åsikt! Men de har tydligen inte varit reglerade genom lag eller reglemente eller någonting annat. Jag tror faktiskt inte heller rent formellt att Posten är ett affärsverk för såvitt jag vet har vi ingen lag om affärsverk inom landskapsförvaltningen, men det kan hända att jag har fel på den här punkten. Det betyder att Posten har en lite märklig position; det är inte en myndighet, det är inte ett bolag och så länge inte den här organisationen är fast beskriven och reglerad enligt de system vi har kommer det också att vara oklart vem som har ansvaret. Det står i årets budget att ägarstyrningen har finansavdelningen! Det är också ganska otydligt. Vad betyder det? Hur mycket kan man gå in i verksamheten och styra? Det finns antagligen ett stort systemfel, det tycker jag man kan dra som en viktig slutsats av detta generellt och där tycker jag att finansutskottet skulle kunna göra någonting för att Posten på Åland skulle få en tydligare struktur.

 

Men det positiva med den här diskussionen är ändå att det ser väldigt ljust ut för postkontoret i Eckerö!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Jag tror att vi har en samsyn och även på åhörarläktaren om att den här processen inte har varit riktig komplikationsfri från Postens sida. Det som jag också vill informera er om och som ytterligare försvårade processen var att styrelsen ”i vanliga fall” får information till kännedom att det här postkontoret avser vi omstrukturera till postombud, men i det här aktuella fallet fanns det inte någon styrelse att rapportera till eftersom s.a.s. den gamla styrelsen var på utgång och den nya inte var vald ännu, så processen underlättades inte av det heller.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Det var väldigt befriande. Det har varit vår spekulation att det här beslutet togs av ledningen i svackan mellan den gamla styrelsens avgång och den nyas tillkomst. Slutsatsen är enligt mig är att det faller ett stort ansvar på ledningen för Posten för det beslut som har fattats. Men det betyder inte att inte vi politiker har ett ansvar och som här har framkommit finns det en stark samsyn om att det här nu skall rättas till.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa:

Herr talman!

Det skall bli intressant att följa med lagtinget och finansutskottets behandling av motionerna, då man med all sannolikhet kommer att höra många parter och förstås få sig en bild av det hela, så får vi se vad vi kommer fram till sedan.

 

Som vägkost och något som säkert kommer att integreras med lagtingets arbete kan jag berätta vad landskapsregeringen i torsdags i Eckerö informerade om just i det här ärendet. Eckerö Post- och tullhus och postkontoret var förstås föremål för en intensiv debatt och vi gav vissa utfästelser. Det har tillsatts arbetsmarknaden direktion, igen, får vi säga för fastigheten Eckerö Post- och tullhus. Vi håller på att formulera en ytterligare tydlig beställning på vilka förväntningar vi har på direktionen. Vi kommer att ge den direktionen någon månad tid på sig att fundera på olika användningsområden i Eckerö Post- och tullhus för att därefter tillsammans med direktionen i landskapsregeringen på sedvanligt sätt ha en överläggning för att vi informerar oss för att därefter involvera olika parter i en bred diskussion om det här ämnet förutsättningslöst. I den diskussionen skall vi ha med förhoppningsvis turistförbundet, vi skall ha med posten, vi skall ha med kulturdelegationen och andra intressenter, förstås lokala sakkunniga från Eckerö också samt kommunrepresentanter. Det kanske inte hör till den här diskussionen direkt, men jag tycker för min del att den diskussionen med fördel kunde vidta vid Eckerö Post- och tullhus i sommar; då tänker jag på motsvarande politiska diskussioner som man har på Gotland under somrarna i Sverige som väcker stort intresse, kanske det skulle vara startpunkten för några sådana politiska diskussioner att man under sommaren skulle diskutera just Eckerö Post- och tullhusets framtid där på gården.

 

Ltl Barbro Sundback ställde en fråga i sitt anförande: Hur kunde detta ske? På vilket sätt kom man fram till det här beslutet? Jag har följt med diskussionen och så är det att även tidigare styrelser har i något sammanhang delegerat beslutsfattandet till Postens ledning, VD; den förra styrelsen, där det fanns två socialdemokrater med, hade inte i handlingsplanen reagerat på att man går över till ombudsverksamhet i allmänhet. Eckerö Post- och tullhus var förstås inte nämnt i den handlingsplanen.

 

Ltl Barbro Sundback har vid flera tillfällen sagt att ägarstyrningen av Posten flyttas till finansavdelningen. Det är ett budgetbeslut som har tagits av lagtinget, det är fullt riktigt. Det budgetförslag till lagtinget är lagt av en socialdemokratisk finansminister, inte mera med här i lagtinget. Det som också står i budgeten, helt i enlighet med det förslag som lades av dåvarande socialdemokratiske finansministern, är följande: ”Landskapsregeringen avser under budgetåret att utreda de juridiska, affärsmässiga och effektivitetsmässiga fördelarna med att ombilda affärsverket Posten Åland till ett aktiebolag och vid behov återkomma med en framställning om detta till lagtinget.” – juridiska, affärsmässiga och effektivitetsmässiga fördelar. Ingenting om kulturhistoria, ingenting om turism. Är det då fel av mig att kanske tro att de signaler som gavs ut av dåvarande finansministern gentemot Posten och dess styrelse kunde ha varit just det här, att de effektivitetsmässiga och affärsmässiga fördelarna och tankarna om utveckling av Posten var det som tilläts dominera? Det här står i budgeten och det kan finnas en koppling här också.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Nu uppstår igen den här lite lustiga situationen att vi har finansministern i talarstolen och han hoppas på behandlingen av motionerna i finansutskottet och senare i lagtinget medan motionens hemställningskläm är att man skall hemställa hos landskapsregeringen att komma i tilläggsbudget. Varför kan man då inte komma i tilläggsbudgeten som man har på gång och skriva där att postkontoret återinrättas, om man är överens om att det skall göras? Inte behöver vi sitta bort onödig massa tid och höra en massa människor, om alla är på det klara med att det här skall göras eller är det så att det finns en spricka i regeringen som blottas ganska tydligt när finansministern äntrar talarstolen? Är det så att finansministern inte vill återinrätta postkontoret i likhet med många centerpartister som har bedyrat hur sorgligt, tråkigt och bedrövligt beslutet har varit och vill ställa det till rätta? Det skulle vara intressant att få ett klargörande och varför det inte kunde komma nu tilläggsbudgeten, den är väl inte tryckt ännu?

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Formellt är det så att lagtinget självt har sagt att motionerna skall gå till utskott för behandling och då är det väl inte formellt sett fel att landskapsregeringen, underlydande lagtinget, avvaktar den process som lagtinget företar sig. Jag tycker att det är det korrekta och det rimliga. Men visst kan landskapsregeringen ge förslag därutöver. Det är självklart så. Men vi skall också komma ihåg det som jag läste upp här att jag har också fått i uppdrag att utifrån effektivitetsmässiga och affärsmässiga grunder överväga att göra Posten till ett aktiebolag och presentera förslag till det, så man måste väga in det också. Det rimmar något illa med den linje som ltl Danne Sundman har här i dag, men jag vill ändå säga att vi förutsättningslöst skall föra diskussionen tillsammans med de parter jag nämnde och eventuellt komma till ett förslag som kan omfattas och accepteras.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

När det gäller ombildning av Posten som juridisk person till eventuellt aktiebolag är det inga problem att göra det, bara man ser vad man har för ägarstyrning, hur man styr bolaget. Det har ingenting att göra med postkontorsfrågan; det går också som ägare att säga till ett aktiebolag att så här och så här skall ni göra och det här och det här får ni avgöra själva, men det här avgör vi, som det är i dag i lagstiftningen som jag läste upp – det är ytterst lagtinget som besluter om vad Posten sysslar med i huvudsak. Finansministern säger att av respekt för lagtinget, respekt för oppositionen då, mig och ltl Barbro Sundback, så vågar man inte föreslå någonting i tilläggsbudget, men då såg jag nog på händerna att den ena handen hade fingrarna i kors! Nog vet minister Perämaa det att regeringen ofta brukar föregå motionsbehandlingen och föreslå goda idéer och att de godkänns och sen förkastar man motionen, som ltl Barbro Sundback önskade att det skulle bli. Jag kan sälla mig till den önskan och det finns en möjlighet nu när det är en tilläggsbudget på gång.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Självklart är det så, och det sade jag också i replikväxlingen, att landskapsregeringen kan komma med vilka förslag som helst att behandlas av lagtinget. Men jag vill föra in diskussionen lite på de möjligheter som finns i huset. Jag tycker att vi skall utnyttja det här tillfället för att se under några månader vilka verksamheter man kan inhysa i huset, förutom postkontoret. Det finns mycket möjligheter så jag vill utröna alla de möjligheterna först innan vi kommer till diskussionen om hur det skall se ut och där vill landskapsregeringen involvera många olika parter.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Jag börjar faktiskt få medlidande med ledamoten Mats Perämaa. Jag tycker att han är den mest rädda av alla ministrar i hela landskapsregeringen när det gäller att fatta beslut. Det tycks gå väldigt trögt med alla beslut och nu skall tydligen också det här dras i långbänk! Det skall vara långa utredningar om bolagsformen osv. Genomför dem gärna för mig! Men kan ansvariga ministern tänka sig att här redan utlova att han kommer att se till att postkontoret får fortsätta sin verksamhet också 2009? Är ministern beredd att ta upp de pengar som vicelantrådet Lundberg tyckte att var nödvändiga?

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Ltl Barbro Sundback är positiv som vanligt i replikväxlingar och debatter, men det är vi vana vid! Ltl Barbro Sundback kanske kunde återknyta till den diskussion som huvudanförandet handlade om: Kan det möjligen vara så att tidigare socialdemokratiska finansministern då budgetskrivningen formulerades just under hösten, ungefär under samma tid då Posten fattade beslutet, så mycket betonade just det affärsmässiga och det effektivitetsmässiga, inte alls det kulturhistoriska och det turistiska, att Postens ledning fick den signalen att så här kan vi göra? Jag ser det som fullt möjligt, eftersom ltl Barbro Sundback så noga ville reda ut hur man har kommit till det här beslutet. Ltl Barbro Sundback ställde uttryckligen den frågan och då kan man inte bortse från vad den yttersta politiska ledningen gjorde just i det sammanhanget.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Jag är glad att vicelantrådet Britt Lundberg åtminstone var inne här och hade ett ansvar i den här frågan. Jag skulle rekommendera minister Perämaa att ringa upp Lasse Wiklöf. Jag vet faktiskt inte vad han tänkte och tyckte! Men om det är det som är det intressanta i den här diskussionen, så kan jag stå till tjänst med mobiltelefonnumret!

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Det är onödigt, jag har personens mobilnummer och jag har pratat med personen i fråga i samband med att jag tillträde min position just för att höra om det arbete som har försiggått före jag tillträdde. Jag tyckte det var viktigt, så jag har numret och jag har fört diskussioner. Det här tycks vara känsligt för socialdemokraterna, man vill på alla sätt undandra sig sin egen roll i processen, socialdemokraterna har haft två styrelseledamöter i den tidigare Postens styrelse då beslutet kom till, man hade det yttersta ägaransvaret via finansministern, man hade t.o.m. en kulturminister i landskapsregeringen, som var med om skrivningarna att göra det till ett aktiebolag, utan att nämna någonting om det turistiska eller det kulturhistoriska. Nu är det lätt, efter att man har förmått lagtinget att fatta dessa beslut, att kritisera andra.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Jag tror att ledamoten Mats Perämaa har uppfattat Postens operativa lednings intentioner på det sätt som här klargjordes från talarstolen, dvs. effektivitetsmässiga och affärsmässiga grunder. Det är det som är förutsättningen för ett affärsföretag. Från Postens sida har man också valt att sätta kunden i centrum och därmed utöka antalet öppethållningstimmar från 32,5 timme per vecka till 48,5 timme. Samtidigt ger man ett stöd till det lokala näringslivet, men jag beklagar den vändning som diskussionen nu har tagit när det gäller att Posten bortsåg från det kulturhistoriska arvet.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Det kan man beklaga och det har förstås väckt mycket ont blod, det har väckt oro, och det är fullt förståeligt. Därför måste landskapsregeringen föra diskussionen vidare för att vi skall kunna hitta en bra lösning, och det tänker landskapsregeringen ta ansvar för. Jag vill ännu säga att Posten må ha fattat ett felaktigt beslut, man kanske har gjort det utan att ha hört Eckerö kommun osv. Men med de skrivningarna i budgeten så har man fått en väldigt tydlig signal från lagting och landskapsregering att man skall betona det effektivitetsmässiga och det affärsmässiga, så ansvaret finns också här i salen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärende nr 6 och nr 7 remitteras till finansutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 8:

 

Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion om uppdatering av det IT-politiska programmet och framtagande av en sajberstrategi för Åland. (HM 20/2007-2008) .

 

Talmanskonferensen föreslår remiss till finansutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Danne Sundman:

Herr talman!

Från gammal och traditionell informations- och kommunikationsteknik, postforsling över Ålands hav till lite nyare sådan! I dag far informationen åtminstone till Sverige genom Sverigekabelns fiberoptik med ettor och nollor i en rasande fart, mycket snabbare än vad man kunde ro när det begav sig.

 

Lagtinget antog den 31 maj 2002 för drygt sex år sedan ett IT-politiskt program som sedan dess mer eller mindre lämnats utan åtgärd och har blivit en s.k. hyllvärmare. På dessa sex år har utvecklingen gått vidare och det är nu hög tid att uppdatera programmet för att tillvarata och understödas den utveckling som IT-samhället inneburit. Exempel på saker som kunde ingå är t.ex. inriktnign och omfattning av IT-utbildningen i landskapet, uppdatering av tillgänglighetsundersökning för att motverka den s.k. digitala klyftan, som gjordes i början av seklet och visade på att det kan bli ett stort problem i framtiden; vi torde vara där nu och det bli ännu större problem med sådana som inte har tillgång till den här tekniken.

 

Åtgärder borde vidtas  för att stöda IT-näringen och ge möjligheter för den att ytterligare utvecklas, användningen av informations- och kommunikationsteknik i landskapet i syfte att effektivisera offentlig sektor – här finns mycket att göra och det pågår mycket projekt som snart skall sjösättas – men man kunde också visa på kommande steg. Man borde också uppgöra en omfattande infrastrukturstrategi. Vi har läst i tidningen om skärgårdskommuner som drabbas av att man i ett slag tar bort det trådbundna telefonnätet och där det finns behov av en annan infrastruktur. Det bör man följa med och hjälpa till med från landskapets sida.

 

Vidare bör en vad jag kallar sajberstrategi utarbetas för Åland med förslag på hur landskapet skall vara med i utvecklingen i vad som kallas cyperspace, som tenderar att bli ett parallellt världssamfund så småningom kan man nästan prata om. Flera parallella virtuella världar håller på att etableras, t.ex. en som har funnits en tid heter Secondlife.com. Åland bör ha en strategi hur man skall verka inom dessa. Ifjol när Secondlife.com etablerades bestämde sig Sverige för att ha en ambassad i Secondlife, men det är också viktigt för åländskt näringsliv att hänga med i utvecklingen. Strategin bör innehålla förslag på samarbete mellan myndigheter och näringsliv.

Herr talman!

Med anledning av det anförda föreslår jag att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att det IT-politiska programmet uppdateras samt att en sajberstrategi för Åland utarbetas.

 

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 9:

 

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om internetuppkoppling i offentliga miljöer. (HM 46/2007-2008) .

 

Talmanskonferensen föreslår remiss till finansutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Carina Aaltonen:

Herr talman!

Vi har haft en lång diskussion om postverksamheten i Eckerö. I dag är det kanske ändå inte så att man skickar brev och skriver kort till sina vänner och bekanta alltför ofta. Däremot lägger man iväg e-postmeddelanden, brev via Internet. Internetuppkoppling är någonting självklart och naturligt i dag. Alltfler människor i vårt samhälle sköter sina dagliga ärenden och arbetsuppgifter via Internet. Många jobbar också på distans och kan nästan var som helst i världen följa med vad som händer på arbetsplatsen.

 

I dag är det väldigt vanligt med bärbara datorer och man kan i stort sett sköta sina uppgifter var som helst där det finns en Internetuppkoppling, och det finns rätt god tillgång på sådana Sweetspots i dag på Åland men inte överallt. T.ex. på centralsjukhuset finns det i dag bara en enda dator för patienter och anhöriga. I de fall där man tvingas vistas under en längre tid på sjukhuset, dels som patient eller som anhörig är tillgängligheten på datorer begränsad och det försvårar situationen ytterligare om man t.ex. har en egen firma att sköta. Det är inte hur enkelt som helst heller att sätta upp en uppkopplingspunkt på sjukhuset; där finns känslig apparatur som kan störas. Det oaktat borde det finnas någon plats på sjukhuset där det är möjligt att koppla upp sig och gå in och kunna läsa sin brev och meddelanden.

 

Därför föreslår jag och mina kolleger i socialdemokraterna att landskapsregeringen bör göra en kartläggning och översyn av Internettillgängligheten i offentliga miljöer samt vidta åtgärder för att ålänningar och besökare skall ha möjlighet att koppla upp sig till Internet om man befinner sig i en offentlig miljö.  Det kan finnas andra platser än just sjukhuset där uppkopplingspunkterna saknas.

 

Ltl Danne Sundman:

Herr talman!

Den här hemställningsmotionen är mycket bra och den anknyter också till den förra; jag talade där om en infrastrukturstrategi och det är en viktig del av infrastrukturen att ha en trådlös uppkoppling. Där har landskapsregeringen, kan man säga, ett delat ansvar, dels att se till att detta finns i så stor utsträckning som möjligt och uppmuntra till att det byggs ut i någon mån, men framför allt se till att egna lokaler, egna servicepunkter s.a.s. har tillgång till tekniken och, som mycket förtjänstfullt nämndes, olika exempel på sådana servicepunkter. Men det tror jag är någonting som ligger lite efter. Vi har det i det här huset, men det är inte landskapets egen utan man anlitar ett privat företag som erbjuder uppkoppling. Det finns många andra exempel runtom i landskapets lokaler där det är dåligt ställt med det här, så det är ett viktigt komplement till den infrastruktur som man använder annars och som är trådbunden.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 10:

 

Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion om redovisning av kostnaden för samhällsservice. (HM 31/2007-2008) .

 

Talmanskonferensen föreslår remiss till finansutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Mika Nordberg:

Herr talman!

Med anledning av hemställningsmotion nr 31 vill Obunden Samling uppmärksamma allmänheten på ökad kunskap om kostnaden för samhällsservice. Tanken är att i förlängningen bidra till ökad sparsamhet med skattebetalarnas pengar.

 

Med hänvisning till det jag anfört föreslår jag att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att i samband med att avgifter som uppbärs för offentlig service redovisas den verkliga kostnaden för samhällsservicen för skattebetalarna.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Det är onekligen en intressant problematik som ltl Mika Nordberg tar upp. Jag är dock rädd för att uträkningarna av kostnaderna kommer att ytterligare fördyra den offentliga sektorn.

 

Ltl Mika Nordberg, replik:

Herr talman!

Som det står i motiveringen skulle man använda sig av en schablonmässig förenkling, just för att göra det enklare men ändå få fram vad den verkliga kostnaden är. Det kan nämligen ligga i folks intresse att känna till vad saker och ting kostar.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Så kan man kanske göra, men den första invändningen kommer då att vara, att det här inte är verkliga kostnader. Det andra är att man nog råkar in på etiska problem. Skall vi ta svåra sjukdomar där personer ligger väldigt länge på kroniska avdelningar, svåra sjukdomar som MS, andra neurologiska sjukdomar? Tillför det debatten någonting att vi vet hur kostsamt det är för samhället att dessa människor får den vård de behöver!

 

Ltl Mika Nordberg, replik:

Herr talman!

Jag tror absolut inte att tanken bakom är att behöva lyfta fram sjukvårdskostnaderna. Det finns många andra kostnader som är av intresse, t.ex. bilbesiktningskostnader, den s.k. avgiftsfria bussen, många andra sådana kostnader. De exempel som ltl Barbro Sundback var inne på omfattas inte i den här tanken.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

 

Ltl Sirpa Eriksson, replik:

Herr talman!

Ltl Barbro Sundback sade egentligen det som jag tänkte säga. Vad gäller avgiftsfria kostnader får man uppfattningen att när man får räkningen skall man få veta vad det har kostat. Om det är avgiftsfritt får man ju inte någon räkning.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Olof Erland:

Talman!

Jag tycker att frågeställningen är absolut intressant därför att vi har också en lag om avgifter där det sägs att avgifter skall grundas på lag att man får ta ut det som är företagsekonomiskt motiverade kostnader. Den här lagens tillämpning har kanske inte varit så tydlig under de senaste tio åren. Den har blivit mer och mer tydlig;  när man fastställer avgifter måste man göra en beräkning. På det sättet skall det alltid finnas möjlighet att ta reda på vad saker och ting kostar. Den här frågan är också intressant ur en annan synvinkel. Den socialdemokratiska regeringsledamoten Alva Myrdal sade på sin tid när man kritiserade skatteuttag och välfärd att man för att visa vad skatterna går till, dvs. avgifter som allmänheten betalar, borde man sätta en skylt på varje skolbarn och på varje pensionär hur mycket de s.a.s. får av samhället. Det är att vända lite på problematiken här, men om det finns ett intresse av att tydliggöra avgifterna så finns möjligheten i lag och sedan är det en fråga om avvägningar hur mycket man skall informera. Men den som vill skall egentligen kunna få veta vad det kostar.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Lagen som ltl Olof Erland hänvisar har jag nog en sådan minnesbild av att den undantar sociala avgifter. Jag vet inte om det står uttryckligen hälso- och sjukvård, men jag tror att det gäller sådana verksamheter som är s.a.s. mer affärsmässiga. Jag är inte säker, men jag tror faktiskt att det finns begränsningar där.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Jörgen Strand, replik:

Herr talman!

Jag hade tänkt replikera på ltl Mika Nordberg, men bara som ett förtydligande vill jag säga att jag tycker att mycket av det här finns rfedan i dag i ÅSUB:s sammanställning när det gäller kostnad per sektor och vad det kostar per invånare när det gäller centralförvaltning, skola osv. För min del kan man utgående från de uppgifter som finns få fram mycket av det här redan i dag. Man kanske kunde komplettera det med någonting till, men jag är inte ute efter att skuldbelägga någon individ för att man är sjuk eller har andra problem, absolut inte, utveckla det som finns i dag!

 

Ltl Olof Erland, replik:

Talman!

När det gäller den laglbundna avgiften är det för att man inte skall kunna ta ut avgifter som är oskäliga. Det är själva syftet med lagen och därför skall man kunna hänvisa till företagsekonomiska kostnader, dvs. vad det kostar att utföra tjänsten. Om jag bemöter repliken är det så att möjligheterna finns att få reda på rätt så mycket vad saker och ting kostar samt varför man har avgifter.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

 

Fördras  för remiss ärende nr 11:

 

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om passage under mark förbi självstyrelsegården och Alandica. (HM 33/2007-2008) .

 

Talmanskonferensen föreslår remiss till finansutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Danne Sundman:  Herr talman! På grund av att ltl Fredrik Karlström är ute i Norden och fullgör sitt uppdrag i Nordiska rådet föreslår jag att motionen skulle bordläggas till plenum fredagen den 25 april.

 

Ltl Mika Nordberg: Herr talman! Jag vill understöda bordläggningsförslaget.

 

TALMANNEN: Ltl Danne Sundman, understödd av ltl Mika Nordberg, har föreslagit att motionen skulle bordläggas till den 25 april. Ärendet kommer därför att bordläggas. Vill någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet är bordlagt till den 25 april.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 12:

 

Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion om inrättande av fond för katastrof- och humanitär hjälp. (HM 55/2007-2008) .

 

Talmanskonferensen föreslår remiss till finansutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Mika Nordberg: Herr talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 25 april.

 

Ltl Danne Sundman: Herr talman! Jag understöder förslaget om bordläggning.

 

Ltl Barbro Sundback:

Herr talman!

Jag kommer att vara bortrest den 25 april och vill därför säga min åsikt i denna fråga. Det är en intressant motion, men den är nog rätt så komplicerad ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv. Som det står i motionen är biståndspolitik någonting som faller utanför självstyrelsens behörighet och vi som skattebetalare i Finland deltar i Finlands biståndspolitik som alla andra medborgare i Finland .Å andra sidan kan man med fog påstå att Finlands biståndspolitik kanske inte är någonting att hänga i julgranen; man har ännu inte kommit upp till 0,7 procent, och tydligen kommer man inte nu heller med den nuvarande regeringen. Ur den synvinkeln kunde förstås Ålands ansvar i denna fråga manifesteras på det här sättet. Det är också sant som det står i hemställningsmotionen att i samband med Tsunami-katastrofen tog lagtinget upp ett anslag och jag tror också det gjordes en gång tidigare. I samband med Tsunami-katastrofen hade landskapsregeringen en väldigt speciell motivering till beslutet, där lagtinget indirekt gav sitt medgivande till att helt enkelt överskrida sin behörighet och dessutom hade man inte en laga grund för att uppta anslaget. Nu är inte vtm Gunnar Jansson närvarande, men han brukar göra den typiska distinktionen att det är är skattemedel och inte välgörenhet som vi beslutar om och att de skall fördelas och användas på ett sätt som är förenligt med lagstiftningen, så det är komplicerat, det måste jag säga. Jag tycker faktiskt att det är lite naivt att tro att man kan bedriva biståndspolitik med riktade understöd till olika projekt. Det finns knappast något område inom politiken som är så svårt som bistånd. Det finns ofta en ärlig och uppriktig vilja från de rika länderna att hjälpa de fattiga länderna, men överföringen av pengar, teknik och andra strukturer som vi tar för givna är ofta nästan omöjliga att överföra på andra samhället. Om man alltså skall bedriva biståndspolitik tror jag inte att det räcker att rikta understöd till olika projekt, utan det kräver en omfattande förvaltning, expertis och vi får lov att ubilda personal som skall klara av det.

 

Herr talman! Jag tror att motionen är för tidigt väckt för vi måste utveckla förvaltningen och samhället bra mycket ännu och speciellt vår förvaltning om vi skall vara mogna att bedriva biståndspolitik.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Det är säkert rätt och riktigt som ltl Barbro Sundback säger att inrätta en fond för katastrof och humanitär hjälp är komplicerat och kräver kunskaper, men jag tycker att det är positivt att ltl Mika Nordberg har lagt den här hemställningsmotionen. Det visar att han har förmåga att se lite längre än vad näsan är lång och att han är beredd att försöka hjälpa till. Biståndsarbete är ett av de bästa sätt som finns för att skapa fred i världen.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Jag vet inte om det där var kritik riktat mot mig, då tycker jag att det missade målet. Det är givetvis ett ambitiöst initiativ och lovvärt på många sätt och vis, men jag vill nu framföra mina åsikter att jag tror att det är förknippat med ett otal frågor och problem som lagtinget inte kan lösa. Vi har vare sig den förvaltning eller den lagstiftning som krävs för att bedriva den här verksamheten. Dessutom är vi delaktiga det biståndsarbete som riket för. Det skulle vara ett sätt att förhandla om att vi skulle ta över den här delen av verksamheten, som gäller Ålands andel och så bedriver vi egna projekt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

TALMANNEN: Ltl Mika Nordberg, understödd av ltl Danne Sundman, har föreslagit att ärendet skulle bordläggas till den 25 april. Ärendet kommer därför att bordläggas. Vill någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet är bordlagt till den 25 april.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet är bordlagt till plenum den 25 april.

 

Lagtingets nästa plenum är onsdagen den 16 april kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.17.00).