Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Den här motionen har jag skrivit med anledning av den debatt som det blev kring upphandlingen av mjölken till ÅHS. Jag tror inte jag var ensam om att tycka att det förfaringssättet var väldigt märkligt. Det var många som reagerade på att det var ett felaktigt sätt. Man borde ha kunnat upphandla mjölken från Åland. Man sade ifrån ÅHS att upphandlingsdirektiven var sådana att det inte var möjligt.

Jag har läst igenom landskapsregeringens olika skrivelse bl.a. handlingsprogram och budgetskrivningar. Där framkommer det att det är väsentligt att man har en politik utgående ifrån ett hållbarhetsperspektiv. Jag har också läst de olika handböcker som finns tillgängliga angående upphandling.

Om det är så, jag kan inte säga att det är på det viset, att upphandlingsdirektiven behöver kompletteras så att vi kan, om vi vill, göra en upphandling av det lokalproducerade, närproducerade med tanke på en samhällsekonomisk bedömning, så ska vi också komplettera upphandlingsdirektiven på det sättet, enligt mitt och vårt sätt att se det.

Det är ett märkligt dilemma om landskapsregeringen har satt oss i den situationen att vi inte kan upphandla lokalproducerade produkter. Det är ett mycket märkligt förfaringssätt att vi ger förutsättningar genom bidrag till en näring men med den andra handen så tar vi bort möjligheten att upphandla lokalt producerade produkter.

Jag hoppas verkligen att utskottet tittar på det här, kompletter eller kommer med förslag till kompletteringar så att vi har ett hållbart regelverk för upphandling ur ett hållbarhetsperspektiv. Det är alldeles nödvändigt att vi kan köpa in åländska de produkterna här på Åland. Idag kan vi inte visa på det goda exemplet vad beträffar ÅHS upphandlingen, som gäller både mjölk- och potatisupphandlingen. Det finns både mjölk- och potatisproduktion på Åland. Det är verkligen märkligt att vi inte kan köpa in de produkterna till våra egna verksamheter på Åland. Tack.

Ltl Folke Sjölund, replik

Det är ett beaktansvärt miljöperspektiv att minimera transportsträckor när det gäller produkter som väger ganska mycket och har ett ganska litet pris. Inom EU förekommer det idag en diskussion om att också kunna ta in den här typen av beaktande i upphandlingsvillkoren. Det här har diskuterats i positiva termer nu på senare tid, bl.a. har den här diskussionen också varit uppe i regionkommittén. Det här är ett bra initiativ att man kommer att jobba vidare med att beakta miljöaspekten.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är positivt om vi på olika håll kan arbeta med den här frågan. Det här var mitt sätt, genom en hemställningsmotion i lagtinget, att lyfta den här frågan. Ltl Folke Sjölund har möjlighet att föra fram frågan i regionkommittén, om han anser att det här är viktigt, vilket jag hoppas att han gör.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Jag tänker i samma termer som kollegan Sjölund. När vi har Romfördraget utformat som det är så är det väldigt begränsade möjligheter till det som kallas diskriminering baserad på nationella eller andra regionala aspekter. I stort sett är den enda grunden för diskriminering antingen folkhälso- eller säkerhetsorsaker länderna emellan. Men om man kan utvidga tänkandet till att gälla också den här typen av aspekter, dvs miljöhänsyn, så ska man börja i EU. Det är därifrån som reglerna kommer och det är där som grunderna för reglerna slås fast. Ytterst handlar det om lika tillträde till marknaden för alla på likadana villkor. Tanken är god hos kollegan Gun-Mari Lindholm men tyvärr är lagtingets möjligheter ytterst begränsade att vidta åtgärder.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag delar inte fullt ut vtm Gunnar Janssons uppfattning. I EU finns det en upphandling under EU:s tröskelvärden. När det gäller just den delen så är det helt avhängt vilka kriterier vi själva skriver in och vilka kriterier som vi själva anser att är väldigt väsentliga att finnas med i upphandlingen. Det är där jag tycker att vi ska ha ett hållbarhetsperspektiv i våra upphandlingsdirektiv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag har under den senaste tiden faktiskt börja känna att jag vill bli en riktig miljöaktivist. Jag har med viss distans lyssnat och hört på många politiker under årens lopp där man högbröstat talar om hållbar utveckling och till och med definierar det och sedan i handling så gör man tvärtom i många fall. Därför intresserar den här motionen mig ganska mycket. Det är ganska långt mellan det som man vill och det som man kan utföra.

Nu vet jag inte riktigt vad vtm Gun-Mari Lindholm menar med upphandling ur ett hållbarhetsperspektiv i det här sammanhanget? Hon talade sig varm för lokal- och närproducerade livsmedel. Det är inte säkert att det alltid är det mest hållbara. Man måste problematisera först, är det så att allting som produceras på Åland alltid är hållbarare än allt annat? Om man kan påvisa detta kanske frågan kommer i en annan dager. Men att med svepande formulering tro att man i upphandlingsdirektivet kan lägga in ett villkor om att det ska vara de mest hållbara producerade varorna som ska vinna upphandlingen, oberoende av priset, då gäller det att ha torrt på fötterna.

Jag är inte emot det här, tvärtom. Jag tycker att det är en viktig motion. Jag tycker att man borde kunna upphandla på det här sättet. Men som så ofta är frågan hur det ska gå till med tanke på de regelverk vi har.

Det konkreta exemplet är mjölken, som motionen utgår ifrån. Om man sade att mjölken ska vara ekologiskt producerad då hade man haft en grund för hållbarhetsperspektivet. Sedan tror jag inte att man kan lägga in geografiska begränsningar eftersom vi lever i en öppen marknad, som vtm Gunnar Jansson sade. En öppen marknad är ju hela meningen med EU. Vi ska ha en enda marknad, det ska egentligen inte finnas några hinder alls. Men att säga att vi bara köper mjölk som är producerad i landskapet Åland är inte förenligt med EU:s regelverk om fri konkurrens och en öppen marknad. Det kommer inte att gå. Kanske man kan prova på att göra det och se vad som händer. Det förutsätter att det finns konkurrenter som besvärar sig över ett sådant beslut, eftersom man vid en sådan upphandling måste bevisa att det totalekonomiskt är mest fördelaktigt att köpa mjölk från Åland. Kanske man kan föra ett argument förutsatt att mjölken är producerad på ett hållbart sätt, att vi långsiktigt sparar en massa kostnader eftersom den här mjölken som vi köper har inte några skadeverkningar för miljön, den är bra för människorna, ålänningarna bli starkare och friskare och så behöver inte samhället bekosta hälso-och vårdsinsatser osv. Det är möjligt och det skulle vara intressant att göra en sådan upphandling och se vart det leder, men jag tror att det blir ganska svårt. Då måste man kunna göra totalekonomiska bedömningarna och visa med siffror och fakta att det stämmer. Att det ändå skulle kunna gå beror ju på att vi är under EU:s tröskelvärden och inte har någon lagstiftning.

Sedan stöter det på andra principiella invändningar. Vi vill ändå vara en rättsstat och använda medborgarnas pengar enligt lagar och andra formella villkor för att göra upphandlingar.

Jag tycker att det här är en viktig diskussion. Att man kan beakta det här i samband med upphandlingen är alldeles nödvändigt för att vi ska få en hållbar utveckling. Det räcker inte med att säga att det är lokal- och närproducerat. Det kommer att ha den motsatta verkan. Grunden för hållbarheten måste formaliseras och det måste kunna översättas i ekonomiska termer.

Jag önskar motionären lycka till. Jag ser nog detta som en viktig framtidsfråga. Nu är nog hållbarhetsutvecklingen precis bara luft i de flesta påståenden. Jag kan dra upp hur många politiska beslut som helst som inte överhuvudtaget innehåller någon hållbarhet, utan det är kortsiktigt ekonomiskt tänkande.

Sedan finns det en aspekt till som ansvariga chefen för sjukhuset har tagit upp som en viktig principiell hållning i frågan. Ska man inom sjukhuset, i sjukhusets budget, beakta näringspolitiska aspekter? Är det sjukhusets sak att måna om de åländska mjölkböndernas avsättning för sina produkter? Man kan ju tycka att vi på Åland, som en enda stor familj, ska göra på det sättet. Ibland är det ändå viktigt att försöka diskutera principiellt. Jag tycker att han har en viktig poäng där. Ska de pengar som vi ger till hälso- och sjukvård användas för att köpa dyrare mjölk av åländska bönder eller förmånligare mjölk av andra bönder för att vi ska ha mera pengar för hälso-och sjukvård? Många kan tycka att det kanske är mer hållbart för ålänningarna i det långa loppet.

Jag ser fram emot en fortsatt intressant diskussion i ämnet.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag reagerade på samma sätt som ltl Barbro Sundback vad beträffar de vackra uttalanden som görs härifrån och som görs ute i vårt samhälle när det gäller hållbarhetstänkandet. Man är väldigt snabb på att föra fram det i olika sammanhang. De uttalandena måste ju också följas upp av konkreta handlingar. Det är bl.a. de handlingar som jag och flera av oss saknar idag.

Jag ska förklara lite det som efterlystes hur vi ser på det här och om det kan vara möjligt. För det första vill jag säga att jag inte har svaren på det här. Det är inte det som är meningen med att man har en vision och en vilja. Sedan är det upp till utskottet att penetrera den här frågan och se om det är möjligt, det kanske inte är möjligt. Jag skulle vilja att det var möjligt. Jag skulle vilja att vi skulle komma till sådana upphandlingsdirektiv. Men är det inte möjligt så är det inte det. Jag hoppas verkligen att man kan göra någonting åt det.

Mjölken som jag har reagerat på och som motionen tar upp som exempel, så ur ett hållbarhetsperspektiv ska man utgå från de tre dimensionerna; socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Om man tänker på mjölkproducenten på Åland utifrån de tre perspektiven, vilket jag har försökt göra, så tycker jag att det finns aspekter som ryms in under alla de här tre olika perspektiven, det sociala, det ekologiska och det ekonomiska. Det är klart att det skulle vara mycket lättare om mjölken på Åland var ekologisk. Då tror jag också att det redan i det här skedet kanske hade gått att köpa den åländska mjölken ur det perspektivet. Jag är inte säker på det, för det finns inte heller nämnt i upphandlingsdirektiven som ett särskilt kriterium.

Den handlar om den lokala bondens privatekonomi. Det handlar om att man har ett arbete. Det handlar om öppna landskap. Det handlar om hela det klustret som finns runt omkring. Det handlar om företaget dit man levererar sin mjölk. Jag tycker att det finns försvar i de olika aspekterna för att kunna ta åländsk mjölk.

Vad beträffar det resonemang som ltl Sundback hade, som jag också har tagit del av och funderat mycket på, angående förvaltningschef Peter Rasks inlägg i media, att man borde använda pengarna till det som det egentligen är tänkt till, sjukvården. Det rör sig om 8000 euro om jag inte missminner mig. Ur det perspektivet så finns det inget belägg för att det har så stor betydelse. Det är en såpass marginell summa i helheten. Vinsten ur ett hållbarhetsperspektiv är större än den lilla summan som går till ÅHS.

Det var min förklaring och bakgrund till detta. Det kan hända att man kan se det från olika sidor. Jag försöker hålla det där perspektivet i minnet och tänka utifrån det. Jag har också förståelse för att man kan se det här på andra sätt.

Jag hoppas att utskottet ska finna en väg för att göra det här möjligt.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag tycker att det här är en väldigt viktig diskussion. Det är sorgligt att så få verkar vara intresserade av att delta i diskussionen.

Om man menar någonting med hållbar utveckling, om man vill skapa ett samhälle med grön tillväxt, som unga förväntar sig av oss, då är den offentliga upphandlingen oerhört viktig för att styra in produktion i de banorna. Det rör sig om flera miljoner per år. Det är väldigt viktigt för att hålla den lokala ekonomin.

Men om vi menar allvar då måste vi tänka till. I det här skedet är det säkert mera frågan om att diskutera principiellt och förutsättningslöst och försöka vara lite kreativ och inte bara säga att det inte går. Det finns många som genast vill ha död på allting som kan tänkas vara lite nytt och annorlunda.

Om vi tänker på de här tre aspekterna, för det första det ekologiska, är mjölken som vi konsumerar på Åland producerad på ett hållbart sätt? Mjölken är dyr, den är mycket samhällssubventionerad. Det enda som ur ett ekologiskt perspektiv talar för mjölken är de korta transportsträckorna. Det är egentligen den ekologiska vinsten med att köpa åländsk mjölk. Som produkt eller det sätt som mjölken produceras på så kan jag inte se att den är ekologiskt överlägsen någon annan konventionellt producerad mjölk. Om vi hade en helt ekologisk mjölkproduktion på Åland då var saken i en helt annan dager. Men nu vet vi att det ifrån producenthåll finns ett enormt motstånd mot en sådan plan, att man långsiktigt skulle gå in för ekologisk produktion.

Det andra är den sociala aspekten. Jag tycker att de sociala och ekonomiska variablerna egentligen ska vara beroende av den ekologiska. Ofta hör man att regeringen jämställer dem alla. ”Nej, det går inte socialt, därför ska vi inte ha hållbar utveckling just på det här området”. Men så kan det inte vara om vi ska få ett ekologiskt samhälle. Då måste den ekologiska variabeln ligga fast och så måste de andra anpassas till ekologin.

Socialt tror jag att den ekologiska mjölkproduktionen skulle vara till fördel ur många synvinklar eftersom den är hälsosammare, den är antagligen bättre för djuren och det är bättre för bönderna att syssla med sådana produktionsmetoder.

Sedan frågan om ekonomin, det är ekonomin som gör att vi avstår från att köpa den ekologiskt producerade mjölken eller den åländskt producerade mjölken. Om man tänker totalekonomiskt, tänk vad den åländska mjölken kostar, inte bara literpris utan vad vi sätter in i skattemedel, utan att vi får de ekologiska vinsterna som vi alla pratar om, den hållbara utvecklingen.

Det finns nog mycket att tänka på här om man ska se på utvecklingen långsiktigt. Nu ser de flesta ändå i de här församlingarna till närmaste val. Men det kommer inte att ge ett hållbart samhälle. Varje gång blir det någon annan som ska ta det ansvaret. De flesta partier ser ändå kortsiktigt till nästa val.

Jag hoppas, i likhet med vtm Gun-Mari Lindholm, att finansutskottet tar sig den här tiden att diskutera vad man egentligen menar med hållbar utveckling och hur det kan påverka upphandlingen inom den offentliga sektorn.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Om jag läser den här motionen rätt så står det ingenting om mjölken till ÅHS. Det står definitivt ingenting om jordbrukarnas situation. Nu får jordbrukarna igen klä skott för en motion som inte alls har med jordbrukarna att göra. Det är sorgligt att det ska vara så här.

Det viktiga i motionen är de stora frågorna. Kan man göra upphandlingsdirektiv som försöker fundera över om närproducerat och lokalproducerat är tillräckligt starka argument för att ändra på EU:s upphandlingsdirektiv? Eller kan man anpassa dem till varandra? Det är ju det som är det viktiga. Inte huruvida jordbrukarna har fått för mycket stöd. Det hör definitivt inte till den här diskussionen. I övrigt har det här diskuterats i ÅHS styrelse många gånger. De flesta i styrelsen sitter här i lagtinget. Det här har vi alla pratat om förut.

Ltl Barbro Sundback, replik

Om ltl Gun Carlson hörde på första undertecknaren av motionen så var hennes inspiration just mjölkupphandlingen inom ÅHS. Jag tycker att det är ett alldeles utomordentligt bra exempel att diskutera utifrån. Men det finns andra som tycker att man ska sätta locket på och inte ha en fri debatt och det får man också respekterar här. Jag tycker tvärtom att det var ett bra exempel. Det förtar inte på något sätt att diskutera principiellt och teoretiskt. När det kommer till konkret handling, ltl Gun Carlson, det är då som de flesta av oss sviker de löften som har givits om hållbar utveckling.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag vet att vtm Gun-Mari Lindholm, motionsställaren och tillika medlem i ÅHS styrelse, tog detta som ett exempel. Det här beslutet om upphandlingen som togs i ÅHS var inte något politiskt beslut. Det är också viktigt att veta. Jag vet inte vem som svek vad i så fall. Det som är viktigt är att om det berör någon verksamhet så inte berör det mjölkproducenterna. Det berör företaget ÅCA, som nog blir av med sin mjölk på andra sätt än att sälja den till ÅHS. De kan göra smör och ost av mjölken och sälja det. Man ska inte blanda ihop de här sakerna, det är lite olyckligt, tycker jag.

Ltl Barbro Sundback, replik

När ltl Gun Carlson blandar ihop då går det bra, men när andra försöker diskutera långsiktigt och principiellt då får man inte blanda ihop. Den där repliken föll på eget grepp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag vet inte riktigt vart ltl Barbro Sundback vill komma med den här debatten. Hon pratar om hållbarhet.

Tittar vi på vad man kan göra för att påverka miljön så är transporterna ett av de största miljöproblemen. Det kommer väldigt ofta fram. Lokalt producerat, närproducerat framhålls som ett alternativ.

Det gäller att se till helheten. Visst betalas det ut stora bidrag för att man ska kunna ha en levande landsbygd och för att vi ska mjölkproduktion. Det är samma pengar som också går till ÅHS. Nog tycker jag att det är viktigt att man ser till helheten.

Ltl Sundback är lite förvånad över att det är så få som tar del i den här debatten. Jag tror att det beror på att man tycker att det här är någonting som ÅHS skulle kunna reda upp internt. Det är ju väldigt konstigt att man har krånglat till det så till den milda grad att man inte ens kan köpa lokala varor eller lokala tjänster. Det känns inte speciellt bra, tycker jag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Organisationen handlade ju helt enligt regelboken. Man köpte den billigaste mjölken. Den politiska reaktionen på det var; ”nej, det ska vara i lokal- och närproducerat för att det är mera hållbart”. Jag menar att det kan man problematisera. Är det faktiskt mera hållbart? Det finns olika synpunkter på det. Jag sade själv att man automatiskt kommer att tänka på transporterna. I det avseendet så finns det ett argument för att köpa när- och lokalproducerat. Men i övrigt vet jag inte och ingen annan heller har framför någonting. Jag tycker att mjölken är ett exempel att diskutera utgående från. Ska det tas pengar från hälso- och sjukvården för att stötta en hållbar utveckling inom det åländska jordbruket?

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är ju en intressant frågeställning. Ser man till helheten så enligt mitt förmenande är det samma kassa, det är ju samma pengar sist och slutligen. Det beror bara på hur vi använder pengarna. Så länge man jobbar med att ha en levande landsbygd, vilket jag hoppas att man fortsätter med, så kostar det pengar likaväl som det kostar pengar att ha en god hälso- och sjukvård. Man kan resonera ganska länge om vad som blir billigast i slutändan.

Tar vi fasta på det som jag har uppfattat vara en röd tråd som ltl Sundback har framfört, hållbarhet, så nog är transporterna den absolut största miljöboven om vi ska jämföra med att importera mat eller att producera lokalt. Det kommer man inte ifrån.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ltl Anders Eriksson är väldigt bestämt i sin åsikt. Tack och lov går det här ärendet till finansutskottet. Där kanske man kan få en lite mera utvidgad diskussion och långsiktiga tankar över hur vi åstadkommer en hållbar utveckling och i vilket avseende man kan använda den här upphandlingen som ett medel att styra utvecklingen. Personligen tror att argumentet att någonting ska vara lokal- och närproducerat inte räcker. Det står helt i strid med tanke på den öppna marknaden och fri konkurrens. Därför måste man hitta ett annat resonemang som leder till samma sak, men inte det här begreppet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag tycker att det är en bra diskussion. Ltl Barbro för in bra infallsvinklar i den här debatten. Jag försöker tänka utifrån möjligheten eller omöjligheten att välja närproducerade produkter. Man tar pengar ifrån en verksamhets totala budget. Det gör man ju egentligen oavsett vilken verksamhet man än köper in till. Jag tog mjölken till ÅHS som exempel. Då går pengarna från ÅHS:s budget. Köper man in till skolor, köper man in till andra verksamheter så går det från den verksamhetens budget.

 Jag drar en parallell till min egen hemkommun, Lemland, där har vi en vision om att vi ska köpa in ekologiskt, om möjligt, annars lokalproducerat. Det dras från skolnämndens budget när man köper äppel, potatis och sådant som är lokalproducerat. Det kanske inte är rätt men så gör man för att försöka gynna både lokala producenter men också ha hållbarhetstänkande, att man också ifrån beslutande håll har valt väg och prioriterat i en viss riktning. Jag förstår tanken att pengarna inte går till det som de primärt är tänkta till, men det är ändå en del. Det finns många delar, det finns byggnationer och andra inventarier som pengarna går till som kanske inte är direkt primärt. Jag vet inte om t.ex. en bil är mera primärt än vad mat är. Då kanske mat är mera primärt när man är sjuk, att man har god mat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det här sista ledde lite fel, rent logiskt. Om ÅHS ska köpa in en särskild bil som ska användas i ett specifikt syfte, då antar jag att de också tar den som är ekonomiskt mest förmånlig. De har ingen skyldighet, ur ekologisk synpunkt, att ta en bil som mest skonar miljön. Om jag tar exempel från min hemkommun så har vi specifikt bestämt att vi tom ska köpa in elbilar och då påverkas ju kostnaderna av det.

Om miljön ska vara en del av upphandlingen då måste man ta det i beaktande varje gång man gör en upphandling. Man måste också veta hur det ska mätas vid själva anbudsförfarandet när man avgör offerterna. Det är spännande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag tycker att det är bra att det kommer sådana här motionen som syftar på miljön. Jag tror också att det kommer att vara en av våra stora framtidsfrågor. Det är bra att alla hjälper till.

Problemet är, som har sagts i debatten, hur man mäter upphandlingsdirektiven. Det är antagligen omöjligt om man ska börja blanda in en massa ägg i korgen. Jag tror mera på att man går in för att köpa ekologiska produkter i första hand och i andra hand närproducerade produkter, som man bl.a. gör i vtm Lindholms hemkommun. Då vet man att det är mer miljövänligt än att man köper produkter från Tyskland eller Europa. Det kan man göra så länge det är under EU:s tröskelvärden. Men så fort man använder upphandlingsdirektiv och börjar upphandla någonting så är man fast i systemet. Då blir det en omöjlig mätning. Då måste man oftast ta den billigaste produkten, annars finns det en stor risk att det sedan inte håller i en process. Men så länge man inte upphandlar, när det gäller mindre skala i kommunerna, så då kan man själv välja produkterna.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag vill tro att det här varit positivt inlägg i debatten. Det skymtade lite fram ett, ”men det går nog säkert inte att göra någonting åt det här”. Jag vill att vi har en annan grundinställning till det. Att vi inte bara talar vackert om de här sakerna vid särskilda tillfällen, utan att vi försöker göra någonting åt det. Även om det är svårt, men svårigheterna är till för att komma förbi och komma över. Om ni i utskottet sätter er ner och försöker klura på det här tillsammans så hoppas jag att det finns så mycket kreativitet, nytänkande och framförallt tänkande att man lyckats hitta en väg till en förbättring.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det vara absolut ett positivt uttalande. Som många vet är jag en vän för en bättre miljö. Det var inte negativt, men det är klart att som med allting så är det inte så lätt. Därför måste man lite problematisera det. Det finns ju fina undantag på Åland. Strandnäs skola i Mariehamn köper i första hand in ekologiska produkter. Det är fantastiskt. Det borde man göra mera. Vi i lagtinget kan lätt, via budgeten, skriva in att man ska köpa ekologiska produkter till våra landskapsskolor. Det är inga problem, det är bara en rad i budgeten och kanske lite mera pengar. Vill vi värna om miljön så är det inte svårare än så.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Till det här vill jag bara säga, att bara för att det inte är lätt så ska vi inte avstå från att göra någonting. Jag hoppas att det finns en vilja och att vi ska kunna finna en väg tillsammans.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Jag tror säkert att vi ska finna en väg eftersom man nu diskuterar det här på EU-nivå. Det kan inte vara något problem att sätta in närproducerat som villkor i upphandlingsdirektiven.

Vtm Lindholm nämnde också att skolor köper in ekologiskt. Men man upphandlar inte, man bara beställer och köper. Det finns en viss skillnad. De allra flesta skolor gör inte några upphandlingar. Man har en producent som man handlar av punkt slut.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det kan hända att det är på det sättet. I det exemplet som jag hade initialt vad beträffar mjölken till ÅHS så också där hade man inte någon upphandling. Man hade alltid gjort på ett visst sätt och fortsatt att göra så. Det var vid själva upphandlingen som det stötte på patrull med hänvisning till de upphandlingsdirektiv som primärt hade givits från landskapsregeringen. Därför skrev jag den här motionen, om det finns en möjlighet att skriva upphandlingsdirektiven i den riktningen så att man kan ha möjlighet att köpa närproducerade produkter. Det gäller många olika områden, det här är bara ett exempel.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Upphandlingsreglerna är en av de viktigaste förändringarna som har kommit med EU-lagstiftningen. Det har diskuterats på många olika sätt i lagtinget, i förvaltningen, i kommunerna och i landskapsregeringen. Det ena gäller nivåerna när man ska följa ett visst regelverk. Det andra är om det ska gälla hela landskapet, underlydande myndigheter och kommunerna osv.

Landskapsregeringen har sedan tio år tillbaka haft olika rekommendationer till underlydande inrättningar som skolor om att man ska handla lokalt. Det som är speciellt med EU:s regelverk är att man som utgångspunkt har att företag inte ska utsättas för oschyst konkurrens, dvs att man gör riktade upphandlingar av olika skäl. Det kan vara bolag som finns i ett visst land, i en viss region eller lokalt. Man har lagt till möjligheten att göra upphandlingen riktad så att man kan ha hållbarhetskriterier och miljökriterier. Ibland är det så att ekologisk odling kan vara en definitionsfråga. Det finns olika regelverk, olika varumärken och kravmärkning osv. Det som gäller för EU:s upphandlingsdirektiv är att de här kriterierna ofta ska vara precisa, egentligen mätbara. Det möjliggör en grön upphandling.

När vi sedan går från det allmänna regelverket till det som hände på ÅHS, och som gav eko i massmedia, att man köpte mjölk från företag med ägande utanför Åland och förbigick ÅCA. Många upprördes allmänt av detta. Hur får det gå till på det viset? Frågan är om man har följt regelverket? Har man gjort det, så är frågan om regelverket är rätt tillämpat? Är kriterierna tillämpliga? Den här upphandlingen rör sig om så små belopp så att kunde från ÅHS ha sagt att vi har en sådan regel att lokal upphandling gäller i första hand. Men det måste preciseras i upphandlingsreglerna .

Ser vi på den faktiska situation som finns på marknaden ur konsumenternas synvinkel så kan vi välja mellan Valio glass, Ingmans glass och yoghurtsorter av 30-40 märken. Vi har Arlas mjölk och Valios mjölk osv. Det är ett uttryck för att konkurrensen är fri i detaljhandeln. När man upphandlar i ÅHS så vänder man sig till den lokala marknadens aktörer och de är fler än det egna företaget ÅCA.

Om jag förstår motionären rätt, för ha möjligheter att rikta upphandlingen till lokal upphandling så kan det för det första sägas att transportkostnaderna ska avspeglas i priset. Det går inte att subventionera bort transportkostnaderna om t.ex. Valio levererar till ÅHS. Då blir det snedvriden konkurrens. Sedan kan man se det ur företagets synvinkel och fråga sig varför inte ÅCA med sina stöd och hela jordbruksstödsystemen konkurrerar med andra aktörer? Är det småskaligheten som gör det, är det ineffektivitet eller är det någonting annat? Är det på det viset så bör man naturligtvis fundera över hur man kan förbättra konkurrensmöjligheterna för det lokala företaget.

Det är viktigt i det här fallet som jag ser det, och som finansutskottet kan utreda, om det inte är så enkelt att ÅHS har möjlighet att ställa sådana kriterier på mjölken att hållbarhet ska vägas mot ekonomi. Det gäller också i ÅHS verksamhet. Ekonomin är en faktor och de gröna kriterierna är en annan faktor. Med dagens regelverk, och det utrymmet som det lämnar, så borde det inte vara några problem. Det är naturligtvis bra om man utreder det här så att ÅHS har klara regler för sin egen verksamhet.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag vill svara ltl Erland att det togs ett beslut i ÅHS styrelse i samband med upphandlingen som diskuterades. Man beslöt att man ska försöka få fram kriterier som svarar mot de lokalproducerade som beaktar hållbarhet och totalekonomi osv. Någonting sådant har inte funnits förut. Ledningen har i uppdrag att komma fram med det här till styrelsen för att undvika sådana här situationer. Det kan säkert göras på ett bättre sätt. Som svar på vad ÅHS kan göra så är det alldeles riktigt att man kan inom ÅHS göra det och man kommer att göra det också.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det låter bra. Det är ju inte någon garanti för att det blir just det lokala företag som vi här talar om. Det är rätt väg att gå. Det enda som jag kan säga, ifrån det regelverk som jag känner till, är att man måste vara väldigt noga när man gör upphandlingskriterierna, att de är precisa. Man kan inte säga att man ska gynna miljön. Det ska vara på vilket sätt det här gynnar miljön. Är det så transportkostnaderna inte avspeglas i priset då är det en manipulering av priset. Alla kostnader måste ingå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag ser inte i motionen att ÅHS nämns överhuvudtaget. I debatten har det varit som om detta skulle vara en ÅHS-motion. Enligt lagstiftningen är ÅHS en självstyrd organisation som fattar sina egna beslut under lag. ÅHS har möjlighet att ha upphandlingsregler inom ramen för sitt lagstiftande mandat. Jag uppfattar att det här gäller generellt landskapsförvaltningen som helhet och kan också till någon del gälla ÅHS. Problemet i det här sammanhanget är hur stor skillnad det får det vara i den ekonomiska kalkylen mellan de olika alternativen? Får det vara ett lokalproducerat pålägg på t.ex. 10 procent? Det är det som borde finnas centralt i så fall.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag uppfattar motionen precis på det sättet. ÅHS är ett bra exempel därför att man intuitivt reagerar på vad som ligger bakom det hela.

Jag föreställer mig att man aldrig kan sätta precisa regler i procent eller någonting sådant. Däremot säger regelverket som helhet, och som landskapsregeringen också måste följa liksom ÅHS, att det måste vara precisa kriterier för när man ska göra avvägningen. Sedan finns det alltid en bedömning i slutändan när man ska översätta de gröna kriterierna till ekonomi och jämföra. Det är inte någon lätt sak i och med att man har ett regelverk, det måste ändå bedömas. Uppenbart är att det är ett allmänt frågetecken kring just hur de gröna att kriterierna ska tillämpas.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Om finansutskottet, mot förmodan, skulle behandla den här motionen så ligger ansvaret ändå på landskapsregeringen att försöka för alla upphandlande instanser klargöra bl.a. begreppet totalekonomiskt mest fördelaktigt, som också ska inkludera hållbarhetsperspektivet och frågan om lokalproducerat. Det finns inte i landskapet några sådana utgivna fullmakter ifrån regeringen till de upphandlande instanserna. Till den delen kan inte ens ÅHS i sin självstyrande funktion med säkerhet fastställa att man ska tillåta en dyrare upphandling p.g.a. de här kriterierna som inte är tydliggjorda.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det allmänna problemet med i EU-lagstiftningen är att man gör saker och anser att man följer regelverket. Men den slutliga prövningen kan inte göras på annat än på EU-nivå i domstolen.

Landskapsregeringen har en handbok för upphandling för den egna verksamheten. Det som man vid behov kunde göra i samråd med ÅHS är att preciserar kriterierna med hänvisning till just det här fallet och ange exempel på hur man gör den totala avvägningen. Fullständiga detaljerade säkra regler kan man aldrig komma fram till, men man kan gå i den riktningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag är lite inne på samma resonemang som ltl Roger Jansson. Ltl Olof Erland uttryckte sig att ÅHS själv kan ta in hållbarhetsperspektivet i sin upphandling. Det kan de ju säkert. Nog är det väl en policyfråga och framförallt en kostnadsfråga, för den offentliga sektorn, som måste fattas centralt. Att regering och lagting säger t.ex. i budget, som har sagts här, att nu ska vi iaktta hållbarhetsperspektiv i all upphandling. Det kommer att ha konsekvenser för kostnaderna inom offentlig sektor. Jag håller inte riktigt med om att det åtminstone är eftersträvansvärt att vissa myndigheter ska iaktta hållbarhetskriterier och andra inte. Och ska de göra det i alla sammanhang eller gäller det bara mjölken?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag ser hållbarhetsperspektiv som övergripande för all verksamhet. Sedan är det en annan sak hur man ska översätta det till de precisa kriterier som gör att man kan göra den slutliga avvägningen, att det är totalekonomiskt mest fördelaktigt.

Hela EU-målsättningen bygger på att man ska ha ett hållbarhetsperspektiv med i upphandlingen. Det finns inbyggt i regelverket. Sedan tillämpar man det genom att i upphandlingen ha möjlighet att ha så kallade gröna kriterier. Kravet är att det inte får vara allmänt så att man kan misstänkas missbruka det för att hämma konkurrensen. Det ska vara kriterier som faktiskt kan mätas.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Det sista håller jag med om och jag tror inte någon har invändningar mot det. Jag försöker föra diskussionen här, nu och konkret. Hur skulle vi kunna utveckla en sådan upphandling? Det första är väl att regeringen i nästa budget, eller vid annat tillfälle med samma tyngd, påpekar att från och med nu ska man iaktta vid upphandling hållbarhetsperspektivet. Så måste regeringen ge vissa kunskaper och möjligheter för de underlydande myndigheterna att följa det här. Det är antagligen omöjligt att genomföra det till hundra procent, t.ex. att ÅHS i samband med att man bygger ska upphandla ekologiskt. Det är egentligen att lägga om hela vår ekonomi.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.