För kännedom
Utfasning av aland.fi-domänen EF 16/2008-2009
Utdrag ur protokollet
Ltl Roger Jansson m.fl.: Förändringar under Allmän motivering (FM 78/2008-2009)
Ltl Danne Sundman m.fl.: Tillägg till allmänna motiveringen (FM 79/2008-2009)
Ltl Johan Ehn m.fl.: Ändring av motiveringen under moment 43.25.83 Bostadslån (R) (FM 84/2008-2009)
Ltl Anders Eriksson m.fl.: Komplettering av budgetförslagets allmänna motivering (FM 89/2008-2009)
Ltl Camilla Gunell m.fl.: Allmänna motiveringen - Ålands polismyndighet (FM 92/2008-2009)
Föredras ytterligare för remiss/ Ärendena 3-9 avförs och upptas vid ett senare plenum
3 Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om en åtgärdsplan inom ÅHS
5 Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om miljövändlig städning (HM 2/2008-2009)/Smu/
6 Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om ett pensionstillägg (HM 35/2008-2009)/Smu/
7 Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om solceller på lagtingets tak (HM 44/2008-2009)/Smu/
Lagtingsledamoten Danne Sundmans enkla fråga om utfasning av aland.fi-domänen (EF 16/2008-2009)
Plenum börjar
Plenum börjar. Upprop. 25 ledamöter närvarande.
Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Raija-Liisa Eklöw för deltagande i Nordiska rådets samlade utskottsmöten i Köpenhamn, samt ltl Ulla-Britt Dahl. Beviljas.
Bordläggning
1 Social- och miljöutskottets betänkande nr 4/2008-2009 om förbud mot tvätt- och rengöringsmedel som innehåller fosfater (HM 26/2007-2008)
Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 22 april 2009. Godkänt? Godkänt.
För kännedom
Meddelas för kännedom att till lagtinget överlämnats finansmotionerna 70-97 i enlighet med dagens föredragningslista.
Enligt lagtingsordningens 25 § ska en finansmotion innehålla ett förslag till en sådan ändring som har ett direkt samband med till lagtinget överlämnad framställning om ändring i årsstat. Eftersom finansmotion nr 85/2008-2009 avser ett förslag till ändring av ett anslag som inte upptas i förslaget till tilläggsbudget tar talmannen, i enlighet med lagtingsordningens 62 §, inte upp finansmotionen till behandling. Motionerna 70-84 och 86-97/2008-2009 behandlas i samband med nästa ärende.
Ltl Barbro Sundback m.fl.: Strykning av anslaget under moment 36.34.20 Ålands musikinstitut - verksamhetsinkomster (FM 70/2008-2009)
Ltl Barbro Sundback m.fl.: Tillägg till anslagsmotiveringen under moment 46.13.74 Utbyggnad av Ålands sjöfartsmuseum (R) (FM 71/2008-2009)
Ltl Barbro Sundback m.fl.: Strykning i allmänna motiveringen, Budgetramar och omprioriteringar, Ht 43 Kansliavdelningen (FM 72/2008-2009)
Ltl Barbro Sundback m.fl.: Ändring i allmänna motiveringen, Budgetramar och omprioriteringar, Ht 45 Social- och miljöavdelningen, Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) (FM 73/2008-2009)
Ltl Barbro Sundback m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 46.34.20 Ålands musikinstitut - verksamhetsutgifter (VR). (FM 74/2008-2009)
Ltl Barbro Sundback m.fl.: Strykning av anslag under moment 34.90.04 Överföring från pensionsfonden (FM 75/2008-2009)
Ltl Carina Aaltonen m.fl.: En ny motivering till momentet 42.05.13 Koordinering av integrationsarbetet (FM 76/2008-2009)
Ltl Camilla Gunell m.fl.: Ändring av motiveringen till moment 46.17.05 Utgifter för åländska studerande i Norden (VR) (FM 77/2008-2009)
Ltl Roger Jansson m.fl.: Förändringar under Allmän motivering (FM 78/2008-2009)
Ltl Danne Sundman m.fl.: Tillägg till allmänna motiveringen (FM 79/2008-2009)
Ltl Jörgen Strand m.fl.: Ändring av motiveringen under moment 47.58.20 Ålands fiskodling, Guttorp - verksamhetsutgifter (FM 80/2008-2009)
Ltl Jörgen Strand m.fl.: Ändring av motiveringen under moment 48.20.20 Sjötrafiken - verksamhetsutgifter (FM 81/2008-2009)
Ltl Jörgen Strand m.fl.: Ändring av motiveringen under moment 48.20.20 Sjötrafiken - verksamhetsutgifter (FM 82/2008-2009)
Ltl Jörgen Strand m.fl.: Ändring av motiveringen under moment 46.41.20 Ålands sjösäkerhetscentrum - verksamhetsutgifter (FM 83/2008-2009)
Ltl Johan Ehn m.fl.: Ändring av motiveringen under moment 43.25.83 Bostadslån (R) (FM 84/2008-2009)
Ltl Johan Ehn m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 41.05.01 Lagtingets kansli - verksamhetsutgifter (VR) (FM 85/2008-2009)
Ltl Jörgen Strand m.fl.: Ändring av motiveringen under moment 48.32.20 Projekterings- och vattenenheten - verksamhetsutgifter (FM 86/2008-2009)
Ltl Johan Ehn m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 46.60.20 Museibyrån - verksamhetsutgifter (VR) (FM 87/2008-2009)
Ltl Johan Ehn m.fl.: Ändring av motiveringen under moment 43.01.01 Kansliavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR) (FM 88/2008-2009)
Ltl Anders Eriksson m.fl.: Komplettering av budgetförslagets allmänna motivering (FM 89/2008-2009)
Ltl Anders Eriksson m.fl.: Moment 43.01.01 Kansliavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR) (FM 90/2008-2009)
Ltl Roger Jansson m.fl.: Sänkning av anslaget för moment 48.20.20 Sjötrafiken - verksamhetsutgifter (VR) (FM 91/2008-2009)
Ltl Camilla Gunell m.fl.: Allmänna motiveringen - Ålands polismyndighet (FM 92/2008-2009)
Ltl Carina Aaltonen m.fl.: Tillägg till motiveringen under moment 45.50.01 Allmän miljövård - verksamhetsutgifter (VR) (FM 93/2008-2009)
Ltl Carina Aaltonen m.fl.: Höjning av anslaget under moment 45.54.01 Vattenförsörjning och vattenvård - verksamhetsutgifter (VR) (FM 94/2008-2009)
Ltl Carina Aaltonen m.fl.: Sänkning av anslaget under moment 47.58.20 Ålands fiskodling, Guttorp - verksamhetsutgifter (VR) (FM 95/2008-2009)
Ltl Camilla Gunell m.fl.: Allmänna motiveringen, Budgetramar och omprioriteringar, HT 43 Kansliavdelningen, Ålands polismyndighet (FM 96/2008-2009)
Ltl Camilla Gunell m.fl.: Ändring av Allmänna motiveringen, Budgetramar och omprioriteringar, Allmänt (FM 97/2008-2009)
Remiss
2 Landskapsregeringens framställning med förslag till första tilläggsbudget för år 2009 (FR 15/2008-2009 samt Finansmotionerna 70-85 och 87-97/2008-2009)
Här anförs alltså en rättelse till föredragningslistan.
Talmanskonferensen föreslår att ärendena remitteras till finansutskottet. Godkännes? Godkänt.
Diskussion.
Lantrådet Viveka Eriksson
Herr talman! Landskapsregeringen har inlett en mycket svår och omfattande process. Den offentliga ekonomin befinner sig i ett mycket allvarligt läge. Det är en djup kris i den offentliga ekonomin. Landskapsregeringen ser också mycket allvarligt på den situation vi befinner oss i.
Sedan vi behandlade årets budget i landskapsregeringen, i september 2008, har vi fått skriva ner våra inkomster med idag kända 22 miljoner, det som Ålands delegationen hittills har antagit. Vi känner ytterligare till att ca 10 miljoner kommer på. Det betyder att vi får skriva ner våra inkomster med 30 miljoner.
Prognosen är också ett fortsatt underskott för kommande år. Därför är det här, den situation vi befinner oss i, en av de största utmaningarna under självstyrelsens historia.
Vår offentliga kostym har vuxit mycket under goda tider. Vi ser på statistik att antalet anställda inom landskapsförvaltningen har stigit stadigt. I början på 2000 planade den här kurvan ut, men sedan fortsatte den att stiga igen. Nu står vi inför den situationen att vi måste vända den här kurvan. Vi måste krympa den offentliga kostymen. Det måste vi göra samtidigt som vi har att tackla en ekonomisk kris. Det som var avsikten i september, att på sikt jobba med att krympa kostymen, det måste vi göra nu på kortare tid, arbetet måste påskyndas. Det behövs en räddningsplan inför de tre kommande åren, som landskapsregeringen jobbar med.
I tilläggsbudgeten kan man läsa ut tre delar.
För det första, under detaljmotiveringarna, konkret det som sker under 2009. Samtidigt finns ramarna i tilläggsbudgeten för 2010 års budget. Det betyder att landskapsregeringen redan nu sätter igång arbetet med 2010 års budget för att konkretisera hur vi ska leva inom ramarna. I tilläggsbudgetens allmänna motiverings del anges politiska riktlinjer för hur vi tänker jobba för att uppfylla ramarna i budgeten 2010.
Det här är ett stort ansvar som ligger på landskapsregeringen att vi ska få utvecklingen vänd. Det här är ett ansvar som vi delar med lagtinget. Jag är övertygad om att vi tillsammans också ska kunna arbeta på ett sådant sätt att vi tar oss igenom och ut ur krisen.
Eftersom den offentliga budgeten måste bli mindre, utgifterna måste krympa betyder det att vi är också tvungna att gå in inom alla områden. Vi måste också gå in i de områden som vi kallar kärnområden. Vi måste se till att vi har en hållbar ekonomi på sikt, så att vi på längre sikt kan trygga den framtida välfärden.
Det betyder också ingrepp inom vård och utbildning som vi ändå håller som de viktiga kärnområden och som är prioriterade områden. Det här betyder att åtgärder inom de kommande åren, kommer att kännas på alla fronter.
Vissa delar kommer att få en hårdare granskning, det kommer att bli mera kännbart inom särskilda områden. Jag vill igen understyrka att det här är en process som är igångsatt, riktningen anges i tilläggsbudgeten. Konkretiseringen kommer i 2010 års budget, där vi mera i detalj kommer att förslå för lagtinget var man går in och gör ingrepp.
Redan nu kan man läsa ur tilläggsbudgeten förslag på ändringar av strukturer. Vi kommer att gå igenom alla avdelningar och titta på hur avdelningssystemen är uppbyggda. Antalet byråer, vilka olika funktioner som finns, hur man kan slå samman vissa funktioner för att nå effektivitets vinster. Alldeles särskilt viktigt är det att titta på strukturer mellan olika avdelningar. Att man också bygger samman vissa verksamheter, att det inte sker överlappningar.
När vi är i den situation vi befinner oss i, när verksamhetsområden drabbas, när olika delar drabbas särskilt hårt så kommer det här också att beröra personer som vi har anställda i vårt system.
Det finns flera olika principdokument för hur vi ska hantera en sådan situation, när människor måste lämna en tjänst. Det första steget är att vi försöker hitta lösningar internt. Det är inte människorna som dras in, utan det är funktioner och tjänster. Det är väldigt viktigt att understryka. När det anges i budgeten att en viss tjänst ska dras in, är det en äskande från lagtinget att man ska godkänna det. Efter det vidtar processen som följer regelverk, principdokument och lagstiftning. Då skall de berörda också vara involverad i den processen.
Även om vi står i en svår ekonomisk situation så fortsätter landskapsregeringen ändå satsa på kreativitet och utveckling. Vi investerar, vi investerar i Sjöfartsmuseet, vi investerar i sjukhus, vi bygger vägar, vi kommer att renovera landskapets fastigheter mm.
Mitt under pågående kris har vi tagit i bruk vårt Kultur- och Kongresshus Alandica. Det ger ringverkningar ute i samhället, det ger en tro på framtiden för många företagare. Mitt under en pågående kris har vi satsat på företagsamhetens år. Vi satsar på kvinnligt företagande, vi satsar på starta-eget-verksamhet, vi satsar på många olika projekt inom företagsamhetens år.
Vi fortsätter satsa på miljöfrämjande projekt. Vi säljer fastigheter. Vi har beredskap att stöda nya projekt såsom golf och familjepark och andra projekt. Vi ser till att överföringar till befolkningen kvarstår, för att stimulera köpkraften. De olika avdrag, som kompenseras till kommunerna via landskapets budget, finns kvar. Vi har även kvar stödet till pensionärer med låg inkomst.
Vi kan konstatera, att hela vårt system med landskapsandelar och det faktum att landskapet sköter gymnasialstadiet och sjukvården betyder, att kommunerna har möjlighet att hålla ett lågt skattetryck. Ålänningarna har därmed ett ganska lågt skattetryck och konsumtionsnivån kan också hållas på en hög nivå.
Strategiskt forum, som består av ledamöterna och avdelningscheferna, har regelbundet möten där vi går igenom olika frågor. Vi har tillsammans tagit fram en beredskapsplan för när, för idag kan vi kanske inte längre säga om, den djupa krisen drabbar samhälle i stort.
Vi har också råd att satsa på ett gott trafiknät, skärgårdstrafik.
Vi satsar på sysselsättningsfrämjande utbildning och har beredskap från arbetsmarknadsmyndigheten att ta hand om problemen när de uppstår.
Vi har en hög kvalité på vår utbildning med många valmöjligheter. Alla studerande som går ur grundskolan ska ha en plats i gymnasialstadiet. Det här finns i budgeten, samtidigt som vi måste gå in och dra ner och spara på stora delar.
Bäst lagtingsledamöter! Det är ett stort ansvar som vilar på våra axlar, framförallt på landskapsregeringen men också lagtinget. Vi har under många år levt över våra tillgångar, nu får vi ändra den riktningen.
Jag vill också säga det, att de åtgärder som vi nu har flaggat för de kan bli flera. Vi kan bli nödgade att vidta ytterligare åtgärder eftersom vi ännu inte sett botten på den här krisen.
Det krävs en samling kring en svår situation. Jag kan notera att det finns väldigt många goda konstruktiva förslag i oppositionens motioner. Jag ser fram emot en bra behandling i lagtinget, först i debatten och sedan i finansutskottet. Tack herr talman.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Lantrådet säger att man tvingats skriva ner inkomstprognosen. Liberalerna har ju alltid vurmat för klumpsummesystemet och kallat det för ett tryggt system. Man hade en populistisk annons i samband med valet, där man rentav raljerade med vidareutveckling av den ekonomiska självstyrelsen. Är det nu samma ljud i skällan, eller har det ändrat? Har man kommit till insikt, i det liberala partiet, att vi måste ta ett större ekonomiskt ansvar själva både för utgifter och framförallt för våra intäkter. Inte vara kopplade som en tågvagn till det finska loket, som nu helt har tappat ångtrycket.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! När det gäller vårt ekonomiska system så kan man inte renodlat titta på ett eller två års sikt. Man måste följa utvecklingen under ett antal år. Om man ser på kurvan för klumpsumman så vet vi att under goda år, är det mycket god tilldelning via nuvarande ekonomiska system. Det är toppar och dalar i systemet. Vi får höga inkomster, så som läget är just nu har inkomsterna sjunkit, nu är vi en dal. Men då är det upp till oss att se till att vi jämnar ut de topparna och dalarna. Har muskler att möta lågkonjunkturen när den kommer, sparar och lägger på hög när topparna och högkonjunkturen är rådande. När det gäller utvecklingen av det ekonomiska systemet kvarstår det som står i budgeten. Vi kommer under året att presentera ett meddelande för lagtinget där man kommer, från partiernas sida, att ha en möjlighet att diskutera det ekonomiska systemet. Det är en utredning som vi väntar på som är beställd av ÅSUB. Den är ganska snart på kommande.
Ltl Danne Sundman, replik
Herr talman! Jag tackar för svaret på frågan. Man har alltså inte kommit till någon större insikt i det liberala partiet.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Den ekonomiska krisen drabbar nog Åland oberoende av det ekonomiska systemet. Det är väl ett konstaterande man kan göra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson, replik
Tack herr talman! Jag vill ge lantrådet beröm för att hon i sitt anförande visar att hon har insikt om det allvarliga läget i landskapet. Det är viktigt för oss alla att vi hjälper till att få ut krismedvetenheten i samhället när det gäller ekonomin. Lantrådets inledning var en del i en sådan process. Vi har alltså 30 miljoner, 15 % inkomsttapp på klumpsumman 2009, 40 miljoner år 2010, jämfört med 2008, som lantrådet här noterar. Det här fodrar både en kort och lång process. Den långa processen redogör man för allmänt här i tilläggsbudgeten. Varför har man inte lyckats göra mera insatser i 2009 års budget?
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! När man går in i strukturer och ska göra mera övergripande förändringar, vilket är behovet, påverkar det väldigt mycket. Man måste ha mera tid än 3 månader på sig att göra det. Därav har vi valt att har gå in i alla moment och krävt en 2 % sänkning i driftskonsumtionsutgifterna av samtliga, det är det första. Dessutom har vi särskilt tittat på vissa delar där vi redan har kommit så långt i planeringen att vi redan nu kan föreslå för lagtinget vissa ändringar. I andra delar behövs det lite mera planering och också framförhållning eftersom de konkreta åtgärder som måste till kommer att påverka enskilda människor som sitter på arbetsplatser och är beroende av vissa serviceformer. Därav krävs det lite mera framförhållning. Vi här ändå påskyndat vår process betydligt eftersom vi redan till 2010 års budget, som vi anger i tilläggsbudgeten, har satt väldigt hårda ramar.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag är lite kritisk till den här synpunkten om varför man inte gör mera 2009, av skälet att lantrådet nämner, att man inte hinner så mycket på 3 månader. Nej, det gör man inte om man börjar med att gå ut med 2 % osthyvel och sedan inte gör något förrän de sista dagarna före tilläggsbudgeten ska lämnas, när det gäller strukturförändringar under 2009. Man borde under den här 3 månaders period kanske ha jobbat betydligt aktivare på ett bredare fält. Jag sitter själv med i ÅHS och vet vilka kontakter det har varit dit. Lantrådet angav i sitt svar att det är huvudsakligen 2010 man har koncentrerat sig på. Det konstaterade vi själva i tilläggsbudgeten att så är det. Varför kommer man inte där med mera strukturförändringar? När kommer den här personalförsörjningsplanen, som är en så viktig del av en sådan strukturförändringsplan, som man har?
Talmannen
Tiden är ute!
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Personalförsörjningsplanen bearbetas och bereds på personalenheten, vilket jag tidigare redogjorde för. Det är ett ganska omfattande jobb. Man går igenom varenda en tjänst. Man tittar på pensionsavgångar, behovet av de olika funktionerna, samordningen, hur man ska kunna sköta uppdragen på ett annat sätt, det är ett väldigt omfattande arbete. Samtidigt behöver också personalenheten inrikta sig på de konkreta direkta åtgärder som följer av tilläggsbudgeten. Det finns olika delar i det här. Personalförsörjningsplanen kommer att komma.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack herr talman! När den här regeringen trädde till var det ganska goda tider. Man gjorde ett handlingsprogram, i vilket man utlovade ganska mycket reformer och förändringar, som skulle finansieras med fortsatt överskott i budgeten. Nu har den situationen drastiskt förändrats. När regeringen tillkom fanns det bara överskott, nu ser vi bara underskott hela den här perioden framöver. Är det inte dags att komma med ett nytt handlingsprogram som är anpassat till de ekonomiska realiteter som nu råder?
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Inom landskapsregeringen omvärderar vi självfallet handlingsprogrammet eftersom åtgärder som vi hade för avsikt att genomföra inte kommer att kunna genomföras i den omfattning som vi hade tänkt. Självfallet finns handlingsprogrammet parallellt med arbetet. Vi kommer att, till två års utvärdering i höst, ha reviderat vårt handlingsprogram. Formen för hur vi hanterar det har vi ännu inte bestämt. En revision av handlingsprogrammet pågår parallellt.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Jag vet inte om jag blev klokare på det där svaret. Jag tycker att det är ganska givet att om de ekonomiska förhållandena ändras så drastiskt som det har gjort sedan valet 2007 så måste regeringen komma med ett nytt handlingsprogram, annars är de helt oklart vad politiken har för mål. Ska vi ännu vänta oss att det här pensionsstödet ska komma i år eller 2010? Det står ingenting i budgeten om vallöftet som vi gemensamt har tagit för att förbättra ett pensionsskydd för de allra svagaste i samhället. Hur går det med mera pengar i börsen? För vem blir det numera mera pengar i plånboken framöver?
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! När det gäller pensionärer med dålig ekonomi, hade vi senast i går en överläggning om en lag. Man måste ju läsa tilläggsbudgeten på ett sådant sätt att där det inte föreslås ändringar så är det grundbudgeten som gäller. Där finns angivet hur vi jobbar med pensionärer med dålig ekonomi. Det arbetet kvarstår.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det var ett statsmannamässigt och bra anförande lantrådet hade. Hon pratade om att vi ska ta oss igenom den här krisen tillsammans, det ska vi givetvis göra. I ett parlamentariskt system är det regeringen som lägger förslag, regeringen som drar, förhandlar med oppositionen för att få förändringar till stånd. Jag upplever att man glömmer att regera utan i bästa fall reagerar på det som oppositionen för fram. Tittar vi på det som vi har nu, en procentuell nedskärning på 2 % rakt av, sparar vi in 11, 8 miljoner. Vi vet att underskottet är nästan 136 miljoner om 2 år om man inte gör något. Det som jag saknar av de här strukturförändringarna är att konkretiseringen kommer att ses först i 2010 års budget. Det är alltid lätt att skjuta saker framför sig, det skulle vara väldigt viktigt att få till stånd beslut.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Vi pratade tidigare om regeringens handlingsprogram. Handlingsprogrammet fungerar på det sätt att man ger en politisk riktning. Efter att den politiska riktlinjen är antagen av de politiska partierna, konkretiserar man det. När det gäller handlingsprogrammet har vi jobbat på ett sådant sätt att vi har konkretiserat det i mera tydliga planer så att förvaltningen vet hur man ska jobba. När det gäller tilläggsbudgeten så måste man läsa den på samma sätt. Allmänna motiveringarna anger de politiska riktlinjerna för hur man ska jobba. Sedan kommer det att konkretiseras tillsammans med olika berörda. Det är ett absolut ett sätt som är viktigt för oss att jobba på, att vi har människor med i den fortsatta processen. Först måste vi ju få besked från lagtinget, är det här ramarna vi ska jobba efter? När vi har berett det här har vi givetvis haft det helt klart för oss att ramarna också ska vara ställda på ett sådant sätt att vi ska ha en rimlig möjlighet att uppnå dem. Självfallet har vi också tittat på olika konkreta saker.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag ska återkomma till det här i mitt anförande sedan. Program och utredningar i all ära, visst det är också viktigt. Ska vi ta oss igenom det här tillsammans så måste landskapsregeringen kunna lägga konkreta förslag. Vi kan inte skjuta upp konkretiseringsfasen till år 2010, det är ganska brått. Skjuter vi upp det här ett år till, sitter vi här med 140 miljoners underskott, det går inte. Förvaltningen förtjänar att få beslut så att man vet vad som gäller. Tar man ett beslut på måndag i landskapsregeringen så inte kan man utse den ekonomiska nyttan av det omedelbart på tisdag, det tar sin tid, men det måste tas beslut så att förvaltningen och lagtinget vet vad som gäller. Från oppositionens sida upplever jag att vi varit i stort sett hundra procent eniga om att vi vill få till stånd större besparingar. Det är bara för regeringen att lägga förslag.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Man måste läsa det här dokumentet just som jag beskrev det. Det är ett långsiktigt upplägg för hur man ska komma till rätta med budgetunderskottet. Vi har lagt upp det på tre års sikt, 2010 kommer att bli det år där stora konkreta åtgärder kommer att genomföras. Vår prognos, som bygger på kända fakta och på ÅSUB:s beräkningar, är att om fyra år kommer vi att vara i balans i budgeten igen. Det är prognosen så som den är lagd och det är vår plan så som vi tänker jobba. Vi vill ha klartecken från lagtinget att det är de här ramarna vi ska jobba efter.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Lantrådets anförande andades precis samma osäkerhet som också budgetskrivningarna gör. Lagtinget begärde en ny budget för 2009, det har vi fått men det innehåller inte det vi begärde. Vi ville ha omprioriteringar, vi ville ha åtgärder som skulle få budgeten i balans. Man flaggar för något men man tar det tillbaka genast i följande mening och man kommer inte med konkreta åtgärder om vad vi ska göra. Vi har råd, säger lantrådet, med bl a sjötrafiken. Ett misslyckande är tex stödet till pensionärer med låg inkomst. När kan de förvänta sig att få en bättre situation? Konsumtionsnivån är inte på en normal nivå för dessa personer, det håller jag inte med om. Ett annat viktigt ärende är kvinnligt företagande, mer konkretiserat budskap vill jag ha från lantrådet angående detta.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Vi kommer, under den fortsatta debatten, att gå in på alla de här konkreta frågorna som vtm Lindholm efterlyste. Mina kollegor kommer i detalj att beskriva det här. Stöd till pensionärerna vill jag dock nämna särskilt. Det finns ett system som den här landskapsregeringen genomförde, fastän det var nästan omöjligt hade man konstaterat tidigare, att hitta ett system som tog hänsyn till de olika behörigheterna. Vi införde ett system där det ändå finns en möjlighet. För dem som har utnyttjat den här möjligheten har det inneburit mera pengar i plånboken. Vi jobbar för att vi ska få in i en lagstiftning, att det ska finnas laggrund för det här stödet till pensionärer som har dålig ekonomi. Vi får återkomma till alla de andra konkreta frågorna.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag hoppas att jag förstod inlägget fel, att man alltså ska lagfästa det här dåliga systemet som nu utbetalas till pensionärer med låg inkomst. Det har visat sig att det inte är ett lyckat system, jag hoppas att det är något annat man kommer med. Det är väldigt få som har utnyttjat det, det är väldigt få som vill gå be om ett bidrag, åtminstone i den generation som det här rör. Jag vill faktiskt ha ett konkretiserat svar angående kvinnlig företagande. Liberalerna har höjt jämställdhetsarbetet och det här är väldigt viktigt att lantrådet svarar på. Vilka konkreta åtgärder har man vidtagit för tex kvinnor inom serviceföretag som startar omsorgsföretag? Vi har redan exempel på sådant företag som är nästan på ruinens brant för det finns inget starta-eget-stöd.
Lantrådet Viveka Eriksson, replik
Talman! Det kommer att ges svar under debatten. Det jag kan säga att vi har haft en person som särskilt har fokuserat på det här med kvinnligt företagande. Det anordnades ett mycket välbesökt seminarium, där många kvinnor samlades. Det finns en projektledare som håller i det arbetet. Landskapsregeringen jobbar med den här frågan. Det finns alltså med i företagsamhetens år.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa
Herr talman! Inledningsvis vill jag säga att den som kan anpassa sig till det rådande läget, i det här fallet ett besvärligt ekonomiskt läge, den som kan förnya sig, den som kan se möjligheter, kommer att vara framgångsrik. Det här tror jag att gäller både för företag och för offentlig sektor, i det här fallet lagtinget och landskapsregeringen.
Vi har ett näringsliv i det åländska samhället som är väldigt duktiga på just detta. Kanske det är därför som vi i dagens läge ser förvånande lite effekter av finanskrisen ute i det åländska samhället. Många företag klarar sig bra ännu, många märker också av lågkonjunkturen givetvis. En helhetsbild av det är ändå att det åländska näringslivet klarar sig betydligt bättre än näringslivet i vår omgivning. Det är glädjande.
Den offentliga ekonomin befinner sig i kris. Det sade lantrådet, det har landskapsregeringen sagt i samband med presentationen av tilläggsbudgeten, det har många sagt, så är det.
Det grundar sig på den finanskris som alla känner till, den pågår fortfarande i USA, den pågår på europeisk nivå, i Balticum, i Finland och Sverige, i viss mån här på Åland också, även om bilden i det åländska samhället ännu är betydligt bättre än i omvärlden.
Krisen är inte på något sätt över, det finns fortfarande stora problem i penningströmmarna mellan bankar och företag. Regeringar i länder runt om gör sitt yttersta för att få ordning på likviditetshanteringen. Får man ordning på grunden till krisen kommer det att bli bättre så småningom. Det finns också ljuspunkter kan man säga när man följer med medias rapportering om hur börserna hanterar situationen. Ännu skulle inte jag vara beredd att säga att vi har sett botten på krisen. Jag tror att det kommer backslag ännu. Jag tror inte att alla kreditförluster, som kommer att uppstå i banker pga att företag går dåligt runt om i världen, har nått dagens ljus ännu. Det kommer att bli upp- och nedgångar före man kan vara säker på att ha sett botten.
Om börsen börjar svänga uppåt är det ett första tecken på att det kanske svänger mot en högkonjunktur. Företag kommer ännu att tvingas anpassa sig runt om på europeisk-, amerikansk- och nordisk nivå. Folk kommer att varslas och sägas upp. Företag kommer ännu att tappa mycket vinster. Lågkonjunkturen kommer att slå rot i samhället ytterligare.
Vi ska planera vår ekonomi, som lantrådet sade. Vi ska anpassa oss på det sätt att Åland efter lågkonjunkturen, när det svänger, står i en god situation.
Klumpsummesystemet har ifrågasatts många gånger. Det har givetvis sina brister som alla andra system. Nu har vi den situationen att Finland i statsbokslutet tappar oerhört mycket intäkter. Det här leder till att våra intäkter sjunker mycket. Finland går in för den metoden att man lånar mycket pengar för att balansera budgeten. Man lånar mellan 40-60 miljarder euro under den här lågkonjunkturen för att klara av den offentliga sektorn. Omräknat via 0,45, den del som skulle tillhör oss om dessa 40-60 miljarder euro skulle var inflytande skatteintäkter istället för lån, skulle betyda tiotals, hundratals miljoner euro för oss. De här intäkterna tappar vi.
Vi kommer inte att acceptera i landskapsregeringen att vi ska låna upp motsvarande för att balansera vår ekonomi. Vi kommer inte att acceptera att vi fortsätter att bibehålla de offentliga utgifter som sedan skulle balanseras med lån. Om vi anpassar oss och hanterar situationen annorlunda, så kommer vi att komma ut i en bra situation.
Man kan ändå inte glömma det faktum att någon gång kommer också Finland att betala tillbaka sina lån. Delvis kommer man säkert att hantera situationen genom att ytterligare krympa den offentliga sektorn, men delvis kommer man antagligen att behöva ha skatteintäkter, kanske även ökande, för att betala av sina lån. Det blir förmodligen ett mellanting med att "slimma" den offentliga sektorn och i viss mån ta in mera skatteintäkter.
Ju mindre underskott vi har, när vi kommer ut ur den här situationen, dess bättre förutsättningar har vi att sedan bygga upp en ny buffert, en ny reservering. Samtidigt som vi kan hålla ett så lågt skattetryck som möjligt, vilket säkert är den gemensamma målsättningen.
Landskapsregeringen tar då, i o m denna tilläggsbudget, steg mot att minska den offentliga sektorn. Vår målsättning är inte att vi ska minska på antalet arbetstillfällen här på Åland. Vi vill att det privata ska sköta en större del av den offentliga serviceproduktionen också. Landskapet minskar sin del, det privata ska förhoppningsvis öka sin del. Det finns konkreta exempel på de här åtgärderna i tilläggsbudgeten. Vi går t.ex. in för att bryta ut fastigheten IT-tiden ur Ålands Industrihus. Vi vill avyttra den fastigheten, vi överför uthyrande av kontorsfastigheter till det privata näringslivet. Det är ingen kärnverksamhet för landskapet att driva sådan verksamhet. Vi bolagiserar Motorfordonsbyrån, i samband med det måste lagstiftningen vara så organiserad att den utsätts för konkurrens. Jag ser inte hinder till varför man inte kunde avyttra en sådan verksamhet också.
Vi ser positivt på utvecklandet av privat sjukvård. Vi vill hyra ut, till full kostnadsteckning, utrymmen vid ÅHS.
Samma resonemang för vi på trafiksidan, bolagisering, konkurrensutsättning. Även på utbildningssektorn för vi samma resonemang.
Herr talman! I upplägget av denna tilläggsbudget, såsom lantrådet redan beskrev, ger vi inledningsvis en bred konjunkturrapport. Vi har ett färskt arbete utfört av ÅSUB som vi refererar till och analyserar för att man ska få en bild av det ekonomiska läget, globalt, europeiskt, åländskt osv.
Den viktigaste delen är den allmänna motiveringen. Man kan kanske tycka att vi exakt i detalj ska beskriva vilka åtgärder som ska göras i budgeten 2010 och det som ska gälla framöver. Det finns en väldig klar realism i kopplingen till den ramen och de skrivningar som finns i allmänna motiveringen för 2010 som vi föreslår att lagtinget ska diskutera och förhoppningsvis anta.
Det har gjorts ett grundligt beredningsarbete i landskapsregeringen. Med det som grund gör att jag kan påstå att kopplingen mellan texterna och ramen finns.
Vi presenterar också prognoser för 2011-2012.
Vi har det som kräver lagtingets beslut, detaljmotiveringarna, de inbesparingar, och i vissa fall kostnadsökningar för 2009. Jag hävdar ändå att vi har gjort rätt stora inbesparingar också för det året, vilket tydligt märks i det sammantagna förväntade underskottet för den här lågkonjunkturen.
Det viktigaste av allt är att det finns ett grundligt förarbete som ger oss förberedelser till budgeten för 2010 som vi sätter igång med nu. Vi kommer att komma till de ramar som vi har beskrivit i allmänna motiveringen.
Herr talman! Lite om de diagram som finns i allmänna motiveringen, på sidan 10 de förväntade inkomster som beskrivs både vad gäller avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen.
Vad gäller avräkningsbeloppet så grundar det sig helt och hållet på de prognoser som vi fått från finansministeriet. Bättre prognoser tror jag är svårt att få fram. De är helt beräknade därifrån, vi följer den principen här. Inkomsterna sjunker väldigt mycket detta år. Ytterligare sjunker de väldigt mycket nästa år, för att sedan öka.
Vad gäller skattegottgörelsen så följer vi den modell som ÅSUB har använt sig av och som kommer att redovisas i den skattesimuleringsrapport som snart kommer att bli offentlig. ÅSUB har beskrivit några olika scenarier, denna siffra motsvarar deras värsta scenario. Jag har lite svårt att förstå varför skattegottgörelsen skulle sjunka så här mycket, eftersom skattegottgörelsen är hur bra den åländska ekonomin går i förhållande till den finska ekonomin. Jag tror att vi alla har den uppfattningen att den åländska ekonomin klarar sig bra ännu i förhållandet. Vi kunde ändå inte påvisa sådana brister i den analys som gjordes så vi valde att följa den här prognosen i det här skedet. Skulle utfallet vara så här som det visar, finner jag det som mest oroande i den här situationen. Siffrorna visar på att den åländska ekonomin går sämre än den finländska. Det är oroväckande, mycket oroväckande. Det är den tanken som ska ligga till grund över den politik som förs framöver. Näringsutvecklande åtgärder ska ligga i fokus.
Underskottet i slutet på 2012 är stort, som det är kalkylerat minus 86 miljoner euro. Väldigt stort får man säga, men det här ska vi kunna hantera med utjämningsfonden, med viss likviditetsfinansiering. Vi ska inte behöva gå till banken och låna pengar, om man talar i klarspråk.
Skulle vi inte ha lagt de ramar, som vi här presenterar för lagtinget, skulle vi i slutet på 2012 ha haft ca 80 miljoner större underskott. Det är i jämförelse mellan den resurs- och behovsplan, som vi presenterade höst, i förhållande då till denna ram. De här ramarna vi sätter kostar det offentliga 80 miljoner euro mindre än vad vi sade i resurs- och behovsplanen.
Skulle man ännu jämföra med den kostnadsutveckling, som har försiggått på 2000-talet, skulle de här inbesparingarna ännu ha varit betydligt större.
Herr talman! Jag tänkte nämna några saker som vi skriver om i de allmänna motiveringarna. Några konkreta saker som kommer att beskrivas i detalj och ha en siffra bakom när vi presenterar den ordinarie budgeten för 2010.
Fastigheten IT-tiden nämnde jag redan tidigare.
Ålands Radio- och Tv, vi har föreslagit att upphovsrättskostnaderna ska täckas med inflytande licensmedel. Förhoppningsvis med en mycket mer effektiviserad uppbörd. Vi har inte i våra diskussioner alls haft i åtanke att det här skulle leda till ökade licenskostnader eller att vi skulle tappa några svenska TV kanaler. Också radion måste kunna rationalisera sin verksamhet, precis som vi kräver av andra verksamheter.
På finansavdelningen ska arbetet med räkenskapsverk gå vidare. Ett välfungerande räkenskapsverk med ekonomiförvaltning inom den, med välfungerande IT strukturer, kommer att leda till rationaliseringar, inbesparingar, utlokaliseringar och privatiseringar. Det blir fullt möjligt, vi är inte riktigt framme, det tar ännu detta år och en bit in på nästa år innan vi har dokumenthanteringen igång. Fakturahanteringen kommer att vara igångsatt tidigare under detta år. Sedan torde vi kunna ha de strukturer som krävs för att rationalisera. Detta ska genomföras.
Kommunerna skriver vi om i allmänna motiveringen. Vi har inte i detta skede gått in för att vidta besparingsåtgärder på bekostnad av den kommunala ekonomin. Vi har den uppfattningen att den landskapsandelsreform som genomfördes från början av 2008 betyder att kommunerna har en relativt god ekonomi. Statsmaktens tappade inkomster som ger oss mindre inkomster, överförs inte, åtminstone inte det här skede till kommunerna. Däremot kommer vi, i den mån statsmakten vidtar åtgärder i förhållandet till kommunerna som då passerar vår ekonomi, att gå in för den principen att det här ska vara kostnadsneutralt. Landskapsregeringen diskuterar med kommunförbundet sådana här saker.
På miljö- och hälsoskyddsmyndigheten är vi rätt konkreta. Vi säger att myndighet ska klara sig med 10 % lägre anslag. Det ska kunna ske inom den nuvarande lagstiftningen. Vi kommer att se på lagstiftning för att se om man via den ytterligare kan av byråkratisera för att minska driftsutgifterna mera, men 10 % inom nuvarande lagstiftning.
När det gäller naturbruksskolan så är det väldigt få sökande, det är väldigt höga kostnader per elev. Vi skriver klart och tydligt att det inte kan försiggå som tidigare. Vi ska genomföra rationaliseringar. Det finns några olika modeller för hur det här ska göras. Det ska rymmas inom de ramar som vi har gett till lagtinget för att behandla.
Försöksstationen ska genomgå betydande besparingar, avbytarservicen likadant.
På trafikavdelningen går vi in för en beställare och utförare funktion. Det blir bolagiseringar och konkurrensutsättningar och stora reformer på det här området också.
Vi har beskrivit de generella besparingsåtgärderna som syns i sifferstaten i detaljmotiveringen. Den här 2 % som har ifrågasatts om det var bra, jag hävdar att det var väldigt bra att vi gick ut tidigt med det budskapet. I samband med det budgetförverkligandedirektiv som vi gav så fick vi också igång avdelningarna, myndigheterna och verksamheten till att börja se om sina arbetssätt. Eftersom beställningen var helt klart inriktad på besparingar så satte processen igång som kommer att hjälpa oss i det kommande arbetet.
Herr talman! Till slut skulle jag vilja säga några ord om stimulans. De här ramarna innehåller också mycket stimulans. De som har läst tabellerna ser att vi har investeringsnivåer under de här fyra åren 2009-2012, på totalt nästan 80 miljoner euro. Man pratar mycket om stimulanspaket och vi har alla hört siffror om miljarder dollar. Omräknat i förhållandet till befolkningsmängden och omräknat i dollar är 80 miljoner euro hos oss, i storleksordningen 1000 miljarder dollar i USA. Det är samma nivå som de stimulanspaket som diskuteras där.
Vi kommer inte att driva en sådan politik där vår byggsektor kommer att raseras. Byggsektorn ger många arbetstillfällen för ålänningar, de indirekta effekterna är också stora. Här tar vi vårt självklara ansvar.
Genom att vi inte gör besparingar på kommunernas bekostnad, så har kommunerna goda förutsättningar att producera den lagstadgade servicen och därmed också hålla många personer i arbete.
Vi bibehåller avdragen i beskattningen. I grundbudgeten tog vi ett beslut att kompensera kommunerna om de skatteåtgärder som staten gick in för, som gynnar låginkomsttagarna och pensionärerna allra mest.
Vi satsar på företagsamhetens år. Vi har ordnat många seminarier redan, senast ett i går. I företagsamhetens år ingår det kvinnliga företagande som en central del som är ytterst viktig. Det här ingår också i vårt mål att det privata skall sköta en större andel av serviceproduktionen på Åland. Vi vill utöka antalet arbetsplatser inom det privata.
Vi är tydliga med golffrågan, vi vill satsa på den. Vi vill arrendera ut mark till en familjepark, bara det projektet går vidare.
Vi fortsätter satsa på pensionärer med de lägsta inkomsterna. Vi kommer att komma med lagstiftning till den delen.
Vi har också gått in för att stötta ett socialt projekt med ett stödboende, vilket är ett byggprojekt, vi också tar det sociala ansvaret via detta.
Därmed är jag klar med min presentation. Jag skulle ännu vilja säga att jag kommer med stort intresse att lyssna på debatten och presentationen av finansmotionerna och säkerligen delta i den diskussionen också, tack.
Ltl Roger Jansson, replik
Tack herr talman! Min uppfattning är att finansminister Perämaa är krismedveten. Frågan är om han kommer med tillräckliga åtgärder. Vi ser huvudsakligen skisser i tilläggsbudgeten Det finns något konkret också men de huvudsakliga är skisser. När man skissar på åtgärder så når man inte i allmänhet fram när man ska förverkliga dem. Mycket blir ogenomfört. Säger man att man ska göra 100 så kommer man kanske till 50, det är lite problemet för finansministern nu. Han säger att vårt näringsliv klarar sig bättre än omkringliggande näringsliv. Det baserar han på ÅSUB:s utredning. Det är just nu det. Vi ska inte låta oss förleda oss av det. Man måste analysera hur nedgången i vårt näringsliv fungerar när det går annorlunda i omvärlden. Vi ser redan att fraktfartygen har drabbats rätt hårt. En betydande serviceexport har vi till de företag som nu drabbas öster och väster om oss. Vi har också en betydande underleverantörsexport som även drabbas.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Beskrivningen av näringslivets tillstånd är just en nulägesbeskrivning. Givetvis kommer vi att följa med och analysera hur det utvecklas. Till den del det skulle uppstå några akuta situationer där landskapet, möjligen via sina åtgärder, kan påverka det i positiv riktning så finns det en beredskap att finnas med och ha en roll i det. Landskapet kan inte påverka exportindustrins efterfrågan av varor. Vi kommer nogsamt att följa med näringslivet utveckling under hela den här lågkonjunkturen. Det gör vi genom att diskutera med de organisationer som berörs av det här, det arbetet fortgår.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Den modell för skattegottgörelsens framskivning som ÅSUB har, är en av de negativare modellerna. Om den nu förverkligas till några delar i alla fall så innebär det att våra kommuner kommer att få starkt minskade skatteinkomster. Det är en utav de omedelbara effekterna. En sådan verklighet är inte beaktat i tilläggsbudgeten på något sätt. Finansministern säger också att man kalkylerar från 2011 och framåt att Finland betalar tillbaka sina lån. Då ökar klumpsumman. Finansministern är medveten om att Finland minskar sin kostym och därmed kommer den här ökningen att bli mycket långsammare än vad de flesta tror. Kan finansministern hålla med om att den här synen på klumpsummans snabba ökning 2011-2012 synes väl optimistiskt?
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Nej, det är inte de ramar och de tabeller som vi har här. I den uppgången finns det inte inräknat statsmaktens återbetalning av lån. Staten räknar fortfarande med att uppta lån under 2011-2012. Den här uppgången är ett resultat av konjunktursvängningen snarare, inte en övergång från upptagande av lån till att betala tillbaks lån. Därför finns inte den mekanismen med i våra tabeller här.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Finansminister Perämaa sade att vårt näringsliv klarar sig bättre än de i kringliggande regioner, vilket han fann väldigt glädjande. Han sade längre fram i sitt anförande att det går sämre och det var olyckligt. Om vi tar fasta på det första uttalandet att det går bättre än i om kringliggande regioner, så vore intressant om finansministern förklarade för lagtinget varför det förhåller sig på det sättet?
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Jag tror att det grundar sig på att vår småskalighet kan vara en styrka i en sådan här situation. Delvis är det den service och de tjänster och de varor som våra företag producerar och dels att förmågan att anpassa sig till rådande verklighet är en styrka. Jag tror att våra företagare är duktiga på det här. I vår omvärld finns många stora företag som producerar bilar och konsumtionsvaror som folk med kort varsel kan bestämma att de inte vill köpa. Vi har inte så många sådana företag. Jag tror att styrkan är att våra företag kan anpassa sig till rådande verklighet och kärnan i vårt näringsliv.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag delar långt finansministerns analyser. Det intressanta är vad vi kan dra för slutsatser av den här analysen. Tittar vi på omkringliggande regioner i Finland och i Sverige så har man ett industribaserat näringsliv som påverkas mycket mer av en internationell nedgång än vad det tjänstebaserade flexibla åländska näringslivet gör. Finland har skogs-, metallindustri och It sektor. Sverige har skogs-, metall-, och fordonsindustri, precis som ministern var inne på. Vad kan vi lära oss av det? Vi har ett flexibelt näringsliv som faktiskt kan möta de här förändringarna på ett mycket bättre sätt. Det är väldigt olyckligt att vi p.g.a. klumpsummeekonomin är så intimt sammankopplad med den finska nedgången. Vi har samma analys finansministern och jag. En intressant fråga är om vi drar samma slutsatser?
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Klumpsummesystemet och skattebehörigheten kommer att diskuteras livligt i lagtinget säkert nu och allra senast i samband med att landskapsregeringen levererar ett meddelande till lagtinget utgående från ÅSUB:s skattesimuleringsarbete. Jag har, i många sammanhang tidigare, sagt att jag i grunden är överens om att den som har utgifterna borde ansvara för inkomsterna också. Det har jag sagt i många sammanhang. Vi kan ändå inte analysera det nuvarande ekonomiska systemet enbart utifrån en ögonblicksbild mitt i värsta lågkonjunktur. Vi måste göra bedömningen över konjunkturcykler, uppgångar och nedgångar. Jag är fullt beredd att diskutera helheten i systemet. Det är en självklar sak att ett lagting ska diskutera sina ekonomiska system.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Strand, replik
Herr talman! Inför tilläggsbudgeten hade vi från vårt parti diskussioner med lantrådet, finansministern och vicelantrådet. Det var mycket goda diskussioner. Jag hade stora förhoppningar på den här budgeten. Det finns många goda saker i den. Man behåller det allmänna avdraget, man tar bort bostadslånen, man gör en översyn av den här stora "Mediskostymen", man gör en översyn av radion mm. Det ska finansministern ha beröm för. Det som jag inte känner igen däremot från våra diskussioner, är det som jag uppfattade då, att vi var överens om nertagandet av underskotten. Finansministern och jag, det skiljde 20 miljoner mellan våra diskussioner, det ser man inte i det här förslaget. Tittar man på 2012 ligger vi på ett underskott på 11 miljoner euro isolerat det året. Det tycker jag är fel. Vi borde åtminstone vara i balans för klumpsumman har då återhämtat sig med 25 miljoner från 2010 års nivå.
Talmannen
Tiden är ute!
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Det är ramarna som vi begär lagtingets godkännande för 2010. Sedan har vi prognoser för de följande åren. Vi säger också i tilläggsbudgeten att vi ska göra ytterligare alla tänkbara åtgärder för att minimera underskottet. Det blir ett långt och svårt arbete som vi gemensamt ska genomföra. Det är fånigt att diskutera, under alla människors hörande, det som vi diskuterade på ett gemensamt möte. De här nivåerna på ev. förväntade underskottet ligger ungefär där som vi resonerade då. En viss meningsskillnad fanns det kanske mellan ltl Strand och landskapsregeringen. Jag vill inte skönmåla de här ramarna. Vi har avtalsförhandlingar som ska genomföras i god treparts anda. Realismen har varit väldigt viktigt för mig i de här ramarna.
Ltl Jörgen Strand, replik
Herr talman! Vi är överens om att det är bekymmersamt och att det kommer att vara många problem på vägen. Mitt bekymmer är, trots att vi ger en tid fram till 2012, att landskapsregeringen presenterar i sina prognoser att man accepterar ett underskott isolerat 2012 på 11 miljoner, trots en uppgång på 25 miljoner av klumpsumman. Vi kommer fortfarande att ha för stor kostym i förhållande till intäkterna. Det här gör mig orolig. Jag tycker att lagtinget måste ta ett grepp om de här stora underskotten för att vi inte 2012, trots åtgärder, står där med ett isolerat underskott. Jag hoppas att regeringsledamot Perämaa, som jag också har berömt och stött i många sammanhang, skulle vara beredd att revidera det här inför 2010 års budget. Även visa på mera konkreta åtgärder inför 2010 än vad som finns här.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! De finansmotioner som är lagda andas en måttlighet och ansvartagande. Det är min sammantagna bild av dem. Eftersom vi tillsammans ska genomföra det här så därav orden jag tidigare sade att jag kommer med intresse att lyssna på behandlingen och presentationen av finansmotionerna. Intresset av att komma så hel skinnad ur den här lågkonjunkturen som möjligt är jag helt övertygad om att vi har gemensamt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! När jag först läste tilläggsbudgeten tyckte jag att det fanns en större krismedvetenhet än vad det har funnits tidigare bl.a. i december och januari när vi behandlade tidigare budgetar. Det som oroar mig lite grann är att man så hastigt glider över det faktum att krisen på Åland nu kombineras med utflaggningar och dylikt som försätter framförallt kommunerna i en knepig ekonomisk situation. Tror faktiskt regeringsledamot Perämaa att de kommer att klara sig så här bra som man nu bara snabbt viftar över? Om finanserna från rikshåll går neråt så måste vi förlita oss väldigt starkt på vårt eget näringsliv. Perämaa säger här att de klarar sig bra, bättre än många andra. ÅSUB:s rapport säger att det är sämre än vad de någonsin har varit. Det är möjlighen IT sektorn som håller sig på den positiva sidan. Hur går det här ihop?
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Det förvånansvärda, kanske man kan säga, är att ÅSUB:s färska konjunkturrapport som är någon vecka gammal bara säger, i samband med intervjuer av våra olika företagssektorer, att ingen ser ändå det här omedelbara hotet att behöva på ett avgörande sätt minska på personal. IT sektorn vill även utöka personalstyrkan. Det finns sammantaget en positiv bild i konjunkturrapporten i förhållandet till vad som sker i vår omvärld. Arbetslöshetens prognos är att öka till närmare 4 %. Det är ändå synnerligen låga siffror i förhållandet till vad man flaggar för i Sverige med kanske 12 %. Jag skulle ändå vilja se det som den ljusaste punkten att vårt näringsliv klarar av situationen, åtminstone så här långt.
Ltl Camilla Gunell, replik
Jag tror det är viktigt att man ännu fördjupar diskussionen och debatten om de här frågorna så att man har en god framförhållning. Jag tror inte man kan stanna vid det som nu skisseras upp i ett kortare perspektiv utan man måste titta på den här frågan i ett längre perspektiv. Det är viktigt att det lagting som tillträder 2012, att det inte är ett landskap i kris som då ska tas över. Det är otroligt viktigt att ledamoten Perämaa jobbar hårt för att finanserna då ser goda ut. En reflektion jag också har är att den här budgeten tar upp stort och smått. Mycket, nästan allt är sådana åtgärder som vi har hört och sett förut och diskuterat. Jag hade hoppats att man från det nya ledarskapet hade kunnat presentera lite nya grepp.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Ordet strukturförändring har jag hört i den här salen sedan jag hade förmånen att få ett säte här år 2001. Många har pratat om det, säkert ltl Gunell också. Jag vågar nästan påstå att ltl Gunell har haft det ordet i sin mun många gånger. Ändå har vi inte här i lagtinget och landskapsregeringen förmått oss att vända trenden om utökning i offentlig sektor, fast vi har haft kunskap om att Finland gör det. Även fast vi har haft kunskap, via vårt ekonomiska system, att våra intäkter kommer att minska. Den här landskapsregeringen kommer att vidta de strukturförändringar som krävs för att balansera våra utgifter med intäkterna. Det är vårt uppdrag och det jobbet kommer vi att utföra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Herr talman! Jag tror att det är viktigt att diskutera det här begreppet strukturförändring. Under förra perioden föll regeringen på att liberalerna inte förmådde göra de strukturförändringar som man själva hade gått med på inom museibyrån. Det ser inte lovande ut nu heller, tycker jag. Det finns inte riktigt förslag till strukturförändringar. Också motståndet mot struktur 07 var en sådan process. Där skulle man ha minskat antalet rektorer och använt resursen på ett helt annat sätt. Nu ska vi leva kvar i den stela strukturen. Nog finns det skäl för regeringen att diskutera strukturen. Bostadspengarna är borta. Man anser att det inte är någon stimulansåtgärd. Att bygga museer och sjukhus, är det produktiva investeringar, jämfört med att ha bostadsproduktionspengar i rörelse?
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Gällande det sista så, när vi står i en situation att om vi skulle bibehålla de stödformer som vi har haft tidigare, skulle vi hamna i den situationen att vi själva skulle behöva låna pengar. Det är inte ändamålsenligt att gå till banken och låna för att sedan låna vidare. Vi har ett räntestödsystem, sedan måste man diskutera när och hur vi har tillräckligt med bostäder också. Jag är rätt säker på att vi i den här lågkonjunkturen kommer att hamna i en situation där efterfrågan på bostäder kommer att sjunka. Jag vill inte låna pengar till landskapets kassa för att låna ut dem vidare.
Ltl Barbro Sundback, replik
Att låna pengar, prata på det där sättet, det kan ju inte vara vettigt för en finansminister. Inte lånar man ju pengar för att balansera finanserna för någon speciellt. Det är ju för att få hela ekonomin att fungera. Det som händer nu, det ska ltl Perämaa studera. Det som hände 1990-1993, bostadsproduktionen av hyresbostäder upphörde. Det tog länge att få igång det igen, det blev stora svårigheter för näringslivet att rekrytera arbetskraft. Det kommer man att behöva i framtiden även om man har lågkonjunkturen. Pensionsavgångarna kräver att vi får in folk som är kvalificerade och utbildade för olika jobb som fortfarande ska fungera här i samhället samt att byggindustrin kommer att gå ner. Vi kommer att se företag som antagligen kommer att gå i konkurs. Är det bra stimulanspolitik lrl Perämaa?
Talmannen
Tiden är ute!
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Det gick fem sekunder av min taltid medan ltl Sundback fortsatte prata. Situationen nu är något annorlunda än den var på 90-talet. Då var räntorna på en helt annan nivå. Den situationen kan inte jämföras med nuvarande. Det oaktat så var åtgärden med enhetslån bra i den situationen. Då hade vi en bostadsproduktion som var väldigt låg. I dagsläget har det byggts rätt många bostäder, det byggs några för tillfället ännu. Vi har i högkonjunkturen haft en situation där många bostäder är upphyrda, många bor för sig själva, man har dubbla bostäder osv. Jag tror ändå att vi kommer till en situation där man kanske måste avvakta lite grann med tilläggsbyggandet. Det kommer vi givetvis att följa med. Bostadsbyggande är ett viktigt politikområde.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Eftersom lantrådet, trots att hon ändå har ansvar för jämställdhetsfrågorna, inte kunde svara på min fråga angående kvinnligt företagande och näringsministern inte har begärt ordet, han finns inte ens i salen här, så skulle jag vilja få ett förtydligande av finansansvariga. Seminarier i all ära, jag har tagit del av ett par av dem och jag har följt medias rapportering ifrån de andra. Det är bra, man träffar likasinnade, man får impulser byter erfarenheter osv. Men konkret, om jag som kvinna vill starta ett serviceföretag inom barnomsorg eller äldreomsorg, hur märker jag förändringen på näringsavdelningen? Vad får jag för hjälp som är annorlunda än i fjol?
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Jag ska notera de här frågeställningarna och överföra det till näringsansvariga när han kommer senare för att delta i debatten. Jag vågar inte heller påstå att någon idag som söker sig till den här branschen just nu kan se en skillnad på näringsavdelningen mot för ett halvår eller ett år sedan. Hela projektet företagsamhetens år är att vi ska hitta de här modellerna. Tyvärr, kan jag inte i detalj beskriva hur man emottages på näringsavdelningen hos någon tjänsteman just nu. Det måste näringsansvariga redogöra för närmare.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Det är illa det här tycker jag. Jag hoppas verkligen att man sätter allt krut i världen för att ändra det här. Man säger också från finansansvarigas sida att det är viktigt att man för över från offentlig sektor till privat sektor. Då måste man också göra förutsättningarna bättre på den privata sidan än vad det är idag. Jag har egen erfarenhet av att det fungerar väldigt dåligt. Jag har lyssnat på de kvinnor som under året har startat företag inom omsorgen, där det absolut inte fungerar. Vill man ha omstruktureringar då måste man göra bättre förutsättningar. Sätt fart på det här arbetet nu, tack.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Herr talman! Jag kan bara hålla med. Det arvet har vi att förvalta att förutsättningarna inte var så jättebra. Nu har vi satt igång det, vi betonar företagsamhet, vi förändrar strukturerna så att det privata ska kunna sköta större delar av tidigare offentlig serviceproduktion. Vi har företagsamhetens år med hörnpelare av kvinnligt företagande. Jag är medveten om arvet vi förvaltar, vi gör vad vi kan, vi jobbar hårt för att det ska bli bättre.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Lantrådet och finansansvariga har presenterat arbetet som landskapsregeringen har gjort i tilläggsbudgeten. Jag ska ta upp några mera övergripande saker, mera analysinriktade och på längre sikt.
Om man ser på Ålands roll i världen idag så kan man konstatera att vi lever inne i en debatt om finanskris och lågkonjunktur. Vad beror det på att vi inte drabbas på samma sätt som många andra länder? Visst finns det varsel och företag som har problem med sina marknader och visst finns det farhågor om arbetslöshet och nedgång i byggande. Oberoende av det så är det en markant fördröjning. Då måste man analysera var det beror på. Vi har haft samma fenomen i tidigare lågkonjunkturer, 1991,1992 och 2001,2002 och ända tillbaka till 1973, oljekrisen.
Det här är naturligtvis inte helt givet att förklara detta. Om man går tillbaka drygt ett halvår, till augusti-september förra året, då sade man om USA att deras ekonomi var motståndskraftig, eftersom det ända sedan 2007 fanns farhågor om finansiell instabilitet.
Om Islands ekonomi sade man att den var avundsvärd. Irland, när de röstade nej den 13 juni till Lissabonfördraget, då var Irland världens rikaste land om man räknar BNP per capita. Ryssland var starkt. Alla de här länderna idag lever mitt inne i en svår kris.
Ser vi på Finland och Sverige var det en ganska intressant diskussion under hösten 2008. Då hade Finland och Sverige inte så stora problem eftersom man hade genomgått en motsvarande finanskris i början på 90-talet. Det stämmer att Sverige och Finland har klarat finanskrisen bättre än många andra länder. Men man har inte klarat kombinationen av finanskris och konjunkturnedgång.
Första kvartalet det här året dök den finska exporten, likaså den svenska. Den svenska exporten dök egentligen tidigare. Så fort man i USA fick problem med krediter för hushållens bilköp så rasade Volvo och SAAB i Sverige och senare också underleverantörerna.
USA, Ryssland, Island, Irland, Sverige och Finland har drabbats hårt av krisen. Där har man gjort olika stimulanspaket som man också här på Åland har efterfrågat. Då måste man analysera vad det beror på att Åland inte har drabbats. Åland har en annorlunda ekonomi. Vi är inte inflätande i industriella nätverk såsom t.ex. bilindustrin. När en kredit i ett hushåll stoppas, får det återverkningar direkt. Däremot har vi globala teknologiföretag som har fått övervintra och tillverka på lager. Då har de kunnat behålla, i stort sett, sin personal.
När det gäller små företag så finns det många hantverkare och byggare som tar till sk reservjobb. De har sådant som finns att göra på lut. När sommarn kommer så är det aktivitet på den lokala marknaden och ekonomin upprätthålls någorlunda. Så småningom så ser man tecken på att det börjar äta sig in också en avmattad efterfrågan i sådana branscher.
Sjöfarten, som är globalt beroende, när efterfrågan i Kina går ner, är det inte direkt vår sjöfart som får mindre transporter utan annan sjöfart får mindre transporter. Det blir hårdare konkurrens om de frakter som finns i Östersjön.
Den åländska krisen kommer. I bästa fall hinner omvärldens kris dämpas eller vända. Då kan vi, liksom tidigare, klara ut det här nästa år med kanske ytterligare underskott på 10 miljoner och en arbetslöshet på upp till 8 %.
När det gäller stimulansåtgärder tycker jag det är viktigt att påpeka att den budget, som har funnits för 2009 och den tilläggsbudgeten som nu finns och de investeringsplaner de kommande åren, innehåller väsentliga stimulansåtgärder. Det är ett ganska omfattande byggande. Man kan se att det är ett investeringsbelopp på ungefär 80 miljoner de närmaste åren som kommer in i den åländska ekonomin. Vi kan jämföra med krispaketet i USA på 800 miljarder dollar. Översatt till åländska pengar är det 50 miljoner euro i ett krispaket. I USA måste man satsa mycket på infrastruktur, vägar och trafik som vi redan har välutbyggt. Man måste satsa på hälso- och sjukvård osv, som vi redan har i den offentliga sektorn. Jämförelsen mellan Åland och den övriga världen måste nyanseras. Vi kan inte följa USA och göra ett stort krispaket just nu, låna upp 50 miljoner. Vi måste räkna med att vi har en stor byggmarknad det kommande åren.
När det gäller bostadsproduktionen ska man se historiskt. Under 90-talet stod bostadsproduktionen stilla samtidigt som det fanns behov av arbetskraft. På samma gång hade vi arbetslöshet. Vi hade under hela 90-talet en arbetslöshet på flera procent.
När Centern och Liberalerna år 2001 tog över i landskapsregeringen så införde vi ett enhetslån. Det satte fart på bostadsbyggandet, det har fortsatt ända tills idag. Nu kan man se att det privata byggandet har kommit in på ett helt annat sätt i bilden. Det gör att man måste vara försiktig med hur mycket man satsar på bostadsbyggandet. Jag tycker att Frisinnad Samverkan, som i övrigt har intressanta motioner, drar för stora växlar på att det är bra att landskapet inte längre agerar bank. Det tycker jag är en doktrinär uppfattning. Om vi inte skulle ha agerat bank 2001 och framåt, då skulle vi ha haft en stor brist på bostäder. Nu har vi bostäder och inflyttning av arbetskraft och då måste man vara beredd på att vara pragmatisk. Om man ska dra en parallell kan man säga att USA borde ha sagt att bankerna ska absolut inte agera banker i det här landet. Det ska staten göra, och det är det man gör i USA. Här kan vi ha en mera balanserad inställning och se hur bostadsmarknaden utvecklas. Det som var en fördel med bostadslånen var att det var en regional spridning av bostadsbyggandet. Det kanske vi kan upprätthålla fortfarande med privat byggandet.
(Herr talman, får jag fråga hur mycket tid jag har kvar?)
Huvudfrågorna i det här perspektivet är egentligen att vi har möjlighet i det här läget att göra ett trendbrott i utvecklingen av den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn har expanderat kontinuerligt sedan vi fick vårt nya system med klumpsumman. Det håller inte i längden. Nu måste vi ställa oss frågan, hur stor ska den offentliga sektorn vara? Vad har vi råd med? När det gäller klumpsumman, om man då räknar i fasta priser, så är den klumpsumma vi har nu enligt prognoserna på samma nivå som 2003-2004. Det betyder att vi har ett underskott som vi kan balansera med tidigare överskott.
Oberoende vad vi tycker om egen beskattning är det en förhandlingsfråga med riket. Vi har förhandlat fram klumpsummesystemet. Vi måste förhandla om egen beskattning i någon form om vi ska komma vidare. Man ska också tänka på när vi talar om att öka instrumenten och beskattningsrätten och jämföra det med Färöarna och Grönland, Färöarna har 2/3 av vår BNP och Grönland har 1/3 av vår BNP. Alla de här ekonomierna som har haft mycket instrument, Estland, Lettland, Litauen och Island, inte hjälper det att man har instrumenten om man inte har resurserna och förmågan att hantera dem. Även det faktum att så länge vi är med i EU är vi ingärdade av krav från den inre marknadens konkurrensregler och begränsningar i skattepolitiken. I sakfrågan kan man ha olika alternativ. Den väg som alla partier tidigare kommit överens om är att vägen fram som man ska välja, det är den skattegrupp som kom fram till att man först ska utreda konsekvenserna av egen beskattning.
Herr talman! Jag ska ytterligare kommentera ÅSUB:s prognos när det gäller skattegottgörelsen. Skattegottgörelsen beror på två saker. Det är den skatt vi genererar på Åland, löneskatter, samfundsskatter och kapitalinkomstskatterna.
Samfundsskatten kommer att gå ner pga utflaggningen, det är helt klart. Den kommer inte att gå ner så mycket att den här gottgörelsen skulle minska från 20 miljoner till 6 miljoner, det tror jag inte. Relativt sätt, jämfört med riket, så kommer vi kanske att avvika från den trendmässiga utvecklingen på ca 20 miljoner. Kanske det går ner till 15 miljoner. Det måste man grundligt utreda.
När det gäller skattegottgörelsens allmänna nivå har den påverkats väldigt mycket av försäljning av Chips 2005 och försäljningen av Ålands Fiskförädling 2006. Trendmässigt ligger det runt 20 miljoner.
Herr talman! Finanskrisen och lågkonjunkturen kommer att drabba oss. Åland är ett välfärds-, kapitalistiskt samhälle som har en pragmatisk inställning. Vi har en välfärd som dämpar konjunktursvängningarna.
Det politiska arbetet som har gjorts i samband med tilläggsbudgeten är omfattande och på rätt väg. Man måste inse att i det här lagtinget finns det partier som sinsemellan har tämligen olika åsikter. Det gäller Centern och Liberalerna, det gäller i förhållandet till Frisinnad Samverkan och till Obunden samling. Alla de partierna, om man läser motionerna, har någorlunda samma ansvarsfulla inriktning. Det varierar när det gäller vissa inriktningar och vissa privatiseringstankar och liknande. Skillnaderna är inte så stora som de brukar vara när tiderna är bättre. Det tycker jag bådar gott för den kommande budgeten 2010. Det finns mycket att säga där om strukturomvandlingar som kan vara smärtsamma. Huvudpoängen är att den offentliga sektorn måste ner på en nivå som motsvarar den klumpsumma vi kan räkna med i medeltal. Det betyder en lägre nivå än den budget som nu förutses för 2010. Där måste man från alla partier komma med alternativa förslag till inriktningar och besparingar. Det gäller också de två partier som finns i regeringen. Diskussionen om hur man ska vända skutan i rätt riktning, måste fortsätta, tack.
Ltl Jörgen Strand, replik
Herr talman! Jag kan hålla med om stora delar av analysen när det gäller Åland och finanskrisen. Jag håller inte med i analysen när det gäller bostadslånesituationen. Vi gjorde upp en tabell då, när de här enhetslånen infördes, som visade att bostadsbyggandet pekar brant uppåt, det började 1999-2001 och den kurvan har fortsatt. Bekymret med enhetslånen är att man har gått in och förstört en marknad där de stora institutionerna skulle ha velat bygga men inte kunna göra det. Pga att samhällsbolaget, främst Marstad, i Mariehamn har byggt via enhetslån, aktiekapital utan avkastning och borgensförbindelser och liknande. Vilket gör att man sätter en hyresnivå som gör att de privata institutionerna inte kan bygga. Vi förslår också nu en avreglering av det här systemet som skulle göra att kapitalet skulle komma i rörelse igen.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Det finns mycket att fundera över när det gäller bostadsbyggande i framtiden. Förhållandet offentlig-privat, förhållande till EU, regelverk och konkurrensregler osv. Jag ser det som så att när vi införde enhetslånen var det ett pragmatiskt beslut att här fanns det efterfrågan, också möjlighet till regional spridning. Nu måste man analysera vad som händer på arbetsmarknaden, vad som händer regionalt och vad det privata kan göra. Nu är räntorna låga, det finns kapacitet. Det kan hända att det börjar röra på sig. Bankerna är fortsättningsvis väldigt försiktiga. En avgörande faktor när bostadsbyggande kom igång var ett förenklat system och en lägre kostnad när det gällde garantier och sådana saker.
Ltl Jörgen Strand, replik
Herr talman! Det är i alla fall bra att vi är överens om att det här ska bort nu. Det kommer i förlängningen att göra marknaden lite sundare. Jag undrar hur regeringspartiet liberalerna ser på att man skulle avreglera den här lagstiftningen som styr hyror och liknande i enlighet med det förslag som vi har lagt i samband med tilläggsbudgeten? Från samhällsbolagen skulle det frigöra kapital, som kunde gå till en sundare bostadsmarknad, där man kan bygga mera på marknadsmässiga villkor.
Ltl Olof Erland, replik
Herr talman! Om jag inte missminner mig så är lagen om bostadsproduktion och hyreslagen åtminstone tio år gamla, det bör man se över. Det här är en pragmatisk sak. Det ska finnas bostäder för alla kategorier av människor, tillfälliga bostäder, socialt boende osv. Jag tycker att man ser att bostadsmarkanden har blivit mera balanserad tack vare att vi har haft en stark expansion. Jag tror inte att man behöver vara orolig för att något system skulle vara snedvridande. Det är en pragmatisk hållning. Behöver vi bostäder, ska landskapsregeringen se till att de byggs.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson, replik
Tack herr talman! Jag vill ta tillfälle i akt och berömma ltl Erland för den analys han gjorde beträffande det åländska näringslivet och arbetslivets förhållande till de globala kriser vi upplever idag. Jag är helt överens om den analysen och också att det kommer senare på Åland. Man kan alltid diskutera hur bekymmersamt det är. Jag delar också analysen om krisinställningen i lagtinget, den är inte heltäckande men ganska bred. Däremot har vi tydligen olika åsikter om behovet kraftfullheten i insatserna och konkretiseringsgraden i insatserna. Eftersom Erland hade ett analyserande anförande så vill jag fråga honom hur han ser på landskapsregeringens kalkyl när det gäller klumpsummans kraftiga ökning upp till 15 % på två år till 2012. Är det en rimlig kalkyl?
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Olof Erland, replik
För det första så tror jag att insatser behövs, lite som i Sverige så bör man fundera på när behöver man sätta in extra insatser, det bör landskapsregeringen tänka på. När det gäller klumpsumman så tror jag att Finland har sänkt sin skuld i statsbudgeten i o m det har vi fått del av lite extra pengar i klumpsumman. Om man nu lånar upp 50 miljarder euro kommer det att betyda att man återigen ska komma ner i statsskulden. Det betyder att vi inte kan räkna med de närmaste två, tre åren så mycket mer i klumpsumman. Men de kommande åren, när den här krisen är över, då kommer staten att betala av och vi får en högre klumpsumma.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag kan också i huvudsak förena mig i den analysen att det kommer att ta ett antal år förrän Finland kommer att kunna amortera, en rimlig gissning är kanske om fyra, fem år. Till 2012 är uppenbarligen för tidigt och då får man räkna med att insatserna för att krympa statskostymen och därmed behovet av statsinkomster märks. Då är det lite lustigt att göra en kalkyl som bygger på att statens inkomster så snabbt redan kommer att stiga. Beaktande också att man har gjort skattesänkningar som man inte avser att korrigera under de här närmaste åren.
Ltl Olof Erland, replik
De som sysslar med de här prognoserna, det är finansministeriet, ÅSUB och var och en för sig, jag tror att det är ganska svårt att säga något. Klumpsumman som nu är, ligger på samma nivå som 2003-2004. "Möjligen blir 2010 ett riktigt skitår" för att citera Littorin i Sverige. Det var ett citat, och inte ett ord som jag använde själv. Vi får nog bereda oss på strama tider. Min personliga åsikt, i det här läget, är att den offentliga sektorn på Åland måste anpassas. Då talar vi om strukturförändringar som måste diskuteras av alla partier för annars blir de inte genomförda. Det är 2010 års budget som blir den viktiga.
Talmannen
Citat tillåts inom rimliga gränser. Replikskiftena är därmed avslutade.
Ltl Gun Carlson
Herr talman! Landskapsregeringen har nu lagt fram en tilläggsbudget med helt andra förutsättningar än någonsin tidigare. Prognoserna som ligger till grund för denna budget pekar entydigt på sämre tider, sjunkande BNP, lägre klumpsumma och lägre skattegottgörelse.
Vanligen i tilläggsbudgeter så handlar det om att man höjer olika summor. Det här är en annorlunda tilläggsbudget.
I december 2008 arbetade vi med en budget om ca 318 miljoner för 2009. Nu är vi nere på ca 300 miljoner. Trots den stora minskningen så visar vi på ett minus i budgetförslaget. Det här underskottet fortsätter. Enligt beräkningarna år 2012, har vi ett ackumulerat underskott på 86 miljoner euro.
Centern har alltid talat för en budget i balans för en god samhällsekonomi. För Centern är dagens presenterade siffror, som vi som medlemmar i landskapsregeringen har kämpat med, skrämmande men också utmanande. Centern har alltid strävat till att behålla en god välfärd. Jag anser fortfarande att vi måste behålla kärnan i välfärden såsom skolan, vården, omsorgen, kommunerna, skärgårdstrafik mm. Under de senaste åren, med olika partier i landskapsregeringen, har man ändå sparat ihop ca 150 miljoner euro, dels i utjämningsfonden och dels som likvida medel som är en bra grundplåt men inte tillräckligt.
Den stora frågan vi måste ställa oss är; kan det här bli en hållbar ekvation, att hålla en god välfärd och att inte ha alltför mycket underskott?
Idag vet vi att vi inte klarar välfärden utan underskott. Under arbetet med den här budgeten har många funderingar på omstruktureringar diskuterats och framförts. Alla verksamheter har synats. Många talar om att ändra strukturer och menar att man ska ta bort någon verksamhet helt och hållet. Inte använda osthyveln utan tårtspaden. Det här låter klokt och funktionellt men när man börjar fundera vad det skulle betyda, då blir det genast svårare. Vill vi ta akutvården på Centralsjukhuset? Vill vi ta bort stödet till Handikappförbundet? Vill vi ta bort barnbidragen? Vill vi stänga Gullåsen? Vill vi ta bort gymnasieskolorna? Vill vi dra in färjlinjen till Föglö? Jag kan ställa många sådana här frågor och svaret blir naturligtvis, nej, naturligtvis kan vi inte göra detta.
Vad jag vill säga är att det inte är så lätt att göra de här stora verksamhetsförändringarna som man så gärna pratar om. Vi måste också syna de här olika enheterna, avdelningarnas siffror. Social- och miljöavdelningen förbrukar 30 % av landskapets budget där ÅHS använder 25 % av den summan, över 70 miljoner. Utbildningsavdelningen 20 %, Finansavdelningen 16 %, Trafikavdelningen 10 %, Näringsavdelningen 9 % och Kansliavdelningen bara 6 % av total budgeten. Det här visar på att tar man bort någon liten del någonstans så syns det väldigt lite. Jag tror att de tårtbitar, hela verksamheter som vi skulle kunna ta bort och som vi ev. kunde enas om, de kommer att betyda väldigt lite i den stora budgetomsättningen.
Jag tror faktiskt att det är genom osthyvelsmetoden vi måste minska budgeten. Vi måste fundera över vad som är realistisk välfärd. Vi måste granska marginalerna, har vi marginaler överhuvudtaget? Medger de förändringar? Kan vi bibehålla servicenivåerna på exakt samma nivå som idag? Finns det någon lägre godtagbar nivå? Vi måste också sträva till effektivering av alla verksamheter, av alla resursutnyttjanden, tex olika bemanningskrav, driftsprivatiseringar, konkurrensutsättningar. Det betyder också att man måste fundera över rimliga investeringar. Vilka investeringar tjänar till stimulans? Vilka är något annat?
Det är också viktigt, när man kommer in på löneavtalsförhandlingar, att man borde sträva till en noll uppgörelse. Lönekostnaderna är en väldigt stor del i landskapets budget. Jag vill inte förringa de anställda eller de anställdas arbete men man måste hitta långsiktiga löner också i avtalsförhandlingarna. Förhandlingar kan genomföras genom förståelse och förtroende för hur situationen ser ut. Det är sant som man säger i landskapsregeringens framställning, att om man inte kan hålla lönekostnaderna i skick, så återstår permitteringar eller uppsägningar. Det är realiteten.
Om möjligt måste vi också se hur vi kan öka våra inkomster. Kanske genom att höja avgifterna. Vi måste alltid komma ihåg att det finns en gräns för vad välfärdsavgifter får kosta för den enskilda människan. Målet måste vara, för landskapsregeringen och förhoppningsvis för lagtinget, att underskottsgropen ska bli så liten som möjligt. Det här är också med tanke på kommande landskapsregeringar.
Vi kan inte idag öppna en tidning, slå på datorn eller lyssna på radio och tv utan att få nya alarmerande uppgifter om lågkonjunkturens utbredning i världen. Värsta krisen på 50-60 år, sade Anders Borg i SVT, häromdagen.
Det konjunkturläget som ÅSUB har presenterat visar ju inte på många positiva siffror.
Finns det något landskapsregeringen kan göra för framtiden? Kan vi göra något för att komma upp ur den djupa underskottsgrop som vi nu måste inse att vi har hamnat i.
När jag kom in i landskapsstyrelsen, först som ersättare och sedan som ordinarie i åtta år, då var klumpsummesystemet nytt. Självstyrelselagen från 1991 hade trätt i kraft. Det rådde viss osäkerhet de första åren huruvida klumpsumman var ett bra eller dåligt system. Vartefter åren gick blev alla övertygande om att det var ett bra system. De senaste åren har det varit ett utomordentligt bra system, tills idag. Finlands ekonomi viker, och statsbudgeten balanseras med lån för välfärden, som finansministern Katainen sade. Lånesumman är ca 37,5 miljarder euro de närmaste fyra, fem åren. Vår klumpsumma sjunker då eftersom upptagna nya statslån inte räknas in i avräkningsgrunden 0,45 % av statsinkomsterna. Enligt förarbeten till självstyrelselagen kan landskapet ta upp motsvarande lån för egen del, vilket vi nu hamnar att göra, även om vi i det här skedet inte tar upp banklån utan lånar av våra egna liggande likvida utjämningsmedel.
När grunderna för avräkningen skapades utgick man från förhållandet mellan Ålands folk och Finlands folk. Man stannade för 0,48 % som sedan blev 0,45 % som är vår tilldelning. I dag är relationen med nuvarande invånaruppgifter på Åland och i Finland dryga 0,51 %. Jag anser att man nu borde titta över självstyrelselagen angående 48 §, ändring av avräkningsgrunden. Det finns flera moment som borde ändras, bl.a. 2 mom. punkt 2, där kan man höja avräkningsgrunden om uppnåendet av självstyrelsen syften orsakar väsentliga kostnader. "Utgångspunkten för detta stadgande är de grundläggande förpliktelser som Finland har åtagit sig genom Ålands överenskommelse, nämligen bevarande av landskapets språk, kultur och lokala sedvänjor" Här tänker jag speciellt på de kostnader som ÅHS har för vård utanför Åland, i Sverige. Man ska också enligt samma lag, "tillgodose behovet av svenskspråkig information och service för konsumenterna inom näringslivet och arbetsmarknaden". Här tänker jag på fackens svårighet att få avtal på svenska, det kanske inte betyder så mycket i pengar, men det är en brist i alla fall. Enligt 2 mom. punkt 3, kan avräkningsgrunden höjas om landskapet belastas av andra nya utgifter som inte har förutsätts när lagen stiftades.
EU medlemskapet var inte känt när man skrev den här lagen. Vi vet idag att med de program som föreligger idag, så kostar det här oss åtminstone 39 miljoner euro från 2007- 2013. Man har inte beaktat EU inträdet i självstyrelselagen. Man vet också att tidigare var fördelningen mellan EU stöd och landskapsstöd 50-50 ungefär, idag är det nere på 30 för EU och 70 för landskapet. Man tror att det här kommer att minska ännu mera. Det här tycker jag att är synnerligen aktuellt och angeläget med tanke på vad erfarenheterna har gett oss av medlemskapet, d.v.s. skyldigheter men inget inflytande i EU.
Lagens 51 §, särskilda bidrag som kan beviljas i särskilda fall, i allmänhet av engångskaraktär. I förarbetena till lagen i punkt 1 säger man "det kan utgå ett särskilt bidrag av statmedel till landskapet till förhindrandet eller undanröjande av väsentliga rubbningar i samhällsekonomin" Jag citerar ur förarbetena "en sådan situation kan uppstå t.ex. till följd av en kraftig nedgång inom konjunkturkänsliga näringar såsom sjöfarten, de av turismen beroende servicenäringen av vilka den åländska ekonomin är beroende av i hög grad. Stadgandet förutsätter att rubbningarna är en följd av åtgärder som har vidtagits utanför Åland. Stadgandet bör även ses mot bakgrunden av att landskapet saknar möjlighet att bedriva en konsekvent egen näringspolitik, eftersom beskattningsrätten fortsättningsvis föreslås bli kvar hos riket" Det här var citat. Särskilt skrivningen om sjöfarten kunde beaktas med tanke på de försämringar som vi drabbas av genom utflaggningar och minskande kommunalskatter i landskapet.
Frågan som kan ställas är om det här systemet blev rättvist? Finland tar upp lån för att tillförsäkra sina medborgare fortsatt välfärd. Klumpsumma till Åland minskas p.g.a. lånen. Vi är dock medborgare i Finland också. För vår egen välfärd får vi lov att låna egna pengar, men i sin om tid ska också de finska lånen betalas tillbaka genom högre skatter. Där får vi vara med och betala dessa högre skatter, samtidigt som vi har vårt eget underskott att arbeta bort. Förmodligen kommer statens skattinkomster att öka, det ger så småningom en högre klumpsumma till Åland, men vad vet vi om tidpunkten för det här?
Sedan grundbudgeten lades i höstas har vi tre gånger fått besked om sänkt klumpsumma. Man kan inte med bästa vilja i världen se att vi har ett tryggt och hållbart system, eftersom vi när som helst måste vara beredda på att Ålands delegation kommer och agerar budbärande och meddelar om sänkt klumpsumma eller minskat förskott. I själva verket är vi absolut försvarslösa med det nuvarande klumpsummesystemet. Vi kan bara sitta som fågelungar och gapa och svälja.
Vi bör alltså, anser Centern, arbeta för att avräkningsgrunderna ska ändras. Vi ska också, så snart skatteutredningen blir klar, inleda arbetet med att överta beskattningsbehörigheten. Det intressant med skatteutredningen.
Centern anser att det är viktigt för finansutskottet att man noga analyserar vad som kommer att hända. Hur utvecklingen ser ut, föröka göra en bedömning av framtiden och se hur säkra prognoserna är. Vi hoppas att man i finansutskottet kan ta den tid som behövs, för att bearbeta framställningen om tilläggsbudgeten som Centern har omfattat i den form den föreligger här.
Jag vill påminna landskapsregeringen att de här besluten i tilläggsbudgeten berör väldigt många enheter, avdelningar och många människor. Det är viktigt att man informerar om tankarna bakom det här. Det finns alltför mycket oro och osäkerhet inom avdelningarna. Jag vet att landskapsregeringen kommer att informera, det blir en väldigt viktigt del i det här arbetet.
Jag vill bara säga att vi får invänta finansutskottets beredning av det här ärendet, tack.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Inte löser rika Åland sin ekonomiska kris genom mera pengar från det inte lika rika Finland, som dessutom har en mycket större ekonomisk kris. Det är nog genom sparande, det fick vi inget höra om i Centerns gruppanförande. Nu blev jag osäker om krismedvetenheten hos det åländska Centerpartiet. Finns den överhuvudtaget? Ltl Carlsson talar om att tårtbitar innebär kraftigt sparande och nedläggande inom de mest högprioriterade samhällsområdena som hon räknade upp. Därför ska vi ta till osthyveln när vi behöver spara lite. Skulle det inte vara bättre att räkna upp de mindre högprioriterade områdena? Där man inte behöver skära bort hela förvaltningen utan man kostnadseffektiviserar, man konkurrensutsätter. Det är ju inte bara osthyvel utan långt därifrån.
Ltl Gun Carlson, replik
Centern är visst inne för att spara, naturligtvis är vi det. Vi har ju varit med och arbetat fram den här budgeten. Det jag sade, att de här viktiga verksamheterna, det är ju de som kostar mycket. Jag försökte säga, men kanske inte lyckades, att det betyder väldigt lite om drar ner en liten verksamhet eller minskar på en verksamhet. Vi måste komma åt de här stora summorna som Social- och miljöavdelningen och Utbildningsavdelningen förbrukar. Det är där vi måste sätta in de stora krafterna om de ska synas i vårt underskott. Det är klart man ska gå hela vägen, vilket man har gjort i den här budgeten där man har minskat generellt 2 % som låter lite, men ändå betyder ca 3,5 miljoner euro.
Ltl Roger Jansson, replik
Talman! Det är bra att åtminstone få lite preciseringar på vad Centern avsåg. Anförande lät inte alls så där. Budgeten räcker inte till. När vid går in i en prognostiserad högkonjunktur enligt budgeten 2012 så har vi som ltl Strand sade ett mycket kraftigt underskott i budgeten på hela 60 miljoner mark för att räkna i gamla pengar. Man föreslår några tårtbitar i budgetförslaget som gäller Högskolan och Läromedelscentralen. Men inget om konkurrensutsättning av betydande delar av offentlig sektor som är betydande tårtbitar i så fall. Varför finns det inte mera sådana sparförslag i landskapsregeringens budgetförslag för 2009 och ramarna för 2010?
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! I det här läget har det inte varit möjligt att exakt, tydligt komma och säga vad som ska göras, vilka verksamheter ska ändras på i 2010 års budget. Jag tycker det finns tydliga riktlinjer beskrivna i tilläggsbudgeten. Vilka verksamheter man ska se över och hur man ska se över dem. Jag nämnde också att vi ska försöka effektivera verksamheterna genom att bl.a. ändra bemanningskraven, konkurrensutsätta eller driftprivatisera och jag nämnde löneförhandlingarna. Jag nämnde ganska många saker, om man vill lyssna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Finansansvariga Mats Perämaas anförande andades strukturförändringar. Han talade om att man skulle gå från offentliga sektorn till privat sektor, medan ltl Gun Carlson säger att osthyvelsprincipen och att se på marginalen är det bästa sättet. Det som slår mig är, har Liberalerna och Centern en samsyn? Eller är det så att Liberalerna faktiskt nu ser allvarligare på situationen än vad Centern förmår göra? Kan denna frånvaro av samsyn, osäkerhet, ovilja eller rent utav feghet vara orsaken till att tilläggsbudgeten har alltför otydliga skrivningar. Är det så att man inte är överens?
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Nej det är inte så. Det har varit alldeles tydliga och klara diskussioner inom regeringspartierna i det här fallet. Man har så lätt att säga att man ska ta till tårtspaden, man ska ta bort verksamheter. När man sedan börjar syna de här verksamheterna som kostar mycket, så visar det sig att det kan man så lite göra med mindre än effektivera, det var det jag sade. Man kanske måste diskutera sänkningar av servicenivån. Vi kanske inte kan ha allt lika bra som idag. Om vi lyckas dra bort 10 % på miljöskyddsmyndigheten, det är inte mycket i det här stora budgeten. Det ville jag förklara, en genomgående effektivering kommer att ge mycket bättre resultat än något annat.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Situationens allvar har varit känt länge. Det är inte såsom tidigare sagts här att man har haft ett par månader på sig. Det här visste man redan på hösten, man visste inte hur omfattande, men man visste att lågkonjunkturen var på väg. Signaler har också givits ifrån landskapsregeringens sida, men tyvärr startade det här arbetet alldeles för sent. Man har gjort det just innan tilläggsbudgeten skulle ges till lagtinget. Om det är så, som ltl Gun Carlson säger, att man har varit överens, varför har ni inte skrivit ner det då? Åtminstone kan inte vi i oppositionen se den här tydligheten som man nu framställer ifrån regeringspartierna. Var ska vi läsa de här konkreta förslagen? Var är tydligheten? Om man är överens borde det har synts någonstans?
Ltl Gun Carlson, replik
Jag får nog erkänna att jag inte vet var i budgeten man kan läsa om att vi inte skulle ha varit överens. Vi har lagt fram 2009 års budget, det är inte så lätt att göra något där utom de här 2 % och några andra osthyvelsförändringar och även någon verksamhetsförändring som vi har varit helt överens om. Eftersom året har gått och innan den här budgeten blir färdig behandlad, har troligen halva året gått. Det här förstår ju var och en att det inte är så mycket att göra åt. Framåtsyftande skrivningar finns det, hela allmänna motiveringarna är mer eller mindre framåtsyftande skrivningar om hur man ska förfara när det gäller 2010 års budget. Jag tror att vtm Lindholm borde läsa budgeten en gång till.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Jag hör till dem som brukar gilla ltl Gun Carlsons anförande, de brukar vara ganska tydliga. Det var ovanligt diffust den här gången. Ltl Gun Carlson sade att man måste göra den här underskottsgropen så liten som möjlig. Samtidigt uppfattade jag det precis som övriga replikanter, det var osthyvling och en ändring av avräkningsbeloppet som förordades. Det räcker inte närmelsevis till. På två år kan vi ha ett underskott på 136 miljoner om vi inte gör någonting. Det är ju en otrolig ryggsäck för den nya landskapsregeringen att ta hand om. Man kan inte lämna sådant efter sig. Så stor kommer summan att vara. Ska man hyvla bort sådana summor så kommer inte ens ostkanterna att vara kvar. Finansministern Perämaa pekade på privatiseringar, konkurrensutsättningar och bolagiseringar. Ingenting av det här hörde jag i Centerns gruppanförande, det gör mig oerhört förvånad.
Ltl Gun Carlson, replik
Då får jag väl läsa upp vad jag just sade: Vi måste sträva till effektivering av alla verksamheter, av alla resursutnyttjanden, ändring av bemanningskrav, konkurrensutsättningar, driftsprivatiseringar precis samma sak som vi säger tidigare.
Ltl Anders Eriksson, replik
Många i lagtinget och också i media har kritiserat den här tilläggsbudgeten helt berättigat p.g.a. att den skjuter problemen framför sig. Den tar så lite konkreta beslut. Det medför så lite direkta inbesparingar nu. Dessa anföranden som har hållits, från visst håll har man pratat om konkreta privatiseringar t.ex. om Motorfordonsbyrån. Det skrivs om privatiseringar om linfärjor och IT. ITiden ska säljas, vilket aldrig borde ha byggts med samhällsregi, det kommer flera konkreta exempel, inte bara allmänna formuleringar som det kom från ltl Gun Carlson. Tror verkligen ltl Gun Carlson att man kan undvika den här otroliga underskottsgropen bara genom att använda osthyveln? Självklart måste man lyfta ut verksamheter.
Ltl Gun Carlson, replik
Naturligtvis är det inte så enkelt. Nu menar man kanske olika saker med osthyvelsmetoden. Jag visste att det skulle väcka just den här diskussionen när jag nämnde det. Jag ville samtidigt visa på hur lätt det är att säga att man ska ändra verksamheter, man ska strukturförändra. Man kan också titta i alla hemställningsmotioner, Musikinstitutet får inte röras, det finns många exempel. Var och en har sina hjärtefrågor som man lyfter och har svårt att ändra på. En ovanlig svårighet i den här tilläggsbudgetens arbete har varit att man inte har vetat vilka pengar vi har i landskapet. Finansministeriet har sagt att de kommer med en ändrad prognos, och tre gånger har det här ändrat. Det måste var och en förstå att det inte har varit en lätt uppgift, att få fram en saklig del. När gäller ändrade kostnadseffektiveringar, driftprivatiseringar kommer det att framföras i olika anföranden från centerledamöter.
Talmannen
Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Jag måste ställa mig till de replikanter som måste uttrycka en viss förvåning över det anförande som vi just har hört. Det har funnits en samstämmighet tidigare i debatten om att det finns många olika instrument man måste använda sig av för att få ordning på den prekära situation vi befinner oss i. Samtliga har accepterat osthyvelsprincipen, samtliga pratar också om att man måste se över inkomsterna. När Gun Carlson i Centerns gruppanförande säger att tårtspademetoden är för svår för vi klarar inte av att prioritera och säger vidare att osthyvel är vägen framåt, då blir jag lite bekymrad. Är det så att Centern anser att osthyveln är den rätta vägen? Vi har ett ackumulerat underskott på 87 miljoner i slutet av den här perioden och 2012 isolerat ungefär 11 miljoner. Hur ska vi klara av att göra den här inbesparingen med osthyveln?
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Jag anser faktiskt att jag sade det också att vi måste, när vi ska diskutera stora förändringar i verksamheter, se på de stora avdelningarna som drar stora delar av budgeten. Utbildningsavdelningen och Social- och miljöavdelningen behöver tillsammans över 50 % av vår budget. Det är klart att det är där vi måste diskutera verksamhetsförändringarna. Då ville jag visa på hur svårt det är att ta bort enskilda verksamheter, eftersom alla är nödvändiga för någon person, för omgivningen och för hela samhället. Har vi för stora marginaler? Man måste granska marginalerna. Har vi en servicenivå som är på rätt nivå. Där tror jag vi också kan spara pengar, vilket jag sade.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Vi är alla överens om just den biten, det som ltl Gun Carlson säger. Det som blev otydligt, som kanske vi till viss del fått en förklaring nu i de replikskiften som varit, är att också Centern är beredd att ta till tårtspaden för att skära bort olika typer av verksamheter. Bara för att det är svårt, och bara för att vi kommer till den situationen att jag prioriterar en sak och ltl Gun Carlson en annan, så får vi inte rygga tillbaka från det i det här läget. Vi måste våga ta diskussionen, lägga prioriteringarna på bordet och försöka få ihop det här till att bli en helhet som i slutändan minskar ner bitarna. I det grundläggande anförande som jag replikerar mot nu, fanns det en passus som fick åtminstone mig att reagera och tydligen också andra. Det handlade om att man lyfter fram så tydligt att det är osthyvelsprincipen som kommer att vara det som är vägen framåt. Det tror inte jag att är vägen framåt. Det är ett av instrumenten men tårtspaden måste nog fram ganska snabbt.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Gun Carlson, replik
Herr talman! Jag får väl upprepa vad jag sade. Med de här siffrorna ville jag visa på hur de stora avdelningarna drar mycket pengar. När jag ställde de här provokativa frågorna, som man inte kan svara annat än nej på, var just det att det är så svårt att hitta något som man kan enas om. De tårtbitarna kommer att bli marginella i den här stora budgetkakan. Det är det jag ville förklara. Därför tror jag det är en allmän sänkning vi också måste göra. Naturligtvis har jag ingenting emot om vi hittar någon vettig verksamhetsstrukturförändring. Jag sade att det var jag som tyckte det här, så behöver ni inte skylla på någon annan i Centern.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Herr talman! Jag var också en av dem som reagerade på liknande sätt. Jag behöver inte upprepa det som har sagts och ltl Carlson behöver heller inte upprepa det hon har sagt. Centern är det parti som har bestått i landskapsregeringen. Den offentliga sektor vi ser idag är till mycket stora delar ändå Centerns arbete. Centerns ansvar nu, när det ska skäras, är ju avgörande stort. Nu är det dags för Centern att visa hur man ska hantera en nedgång i ekonomin. Jag hade trott att man skulle ha kommit med lite större mod och kraft till den här debatten och verkligen haft någonting med sig. Nu lyfter Gun Carlson fram områden som är de högst prioriterade av alla, nämligen utbildning och skola. Men inte ett ord om jordbruksstöd och det som har varit Centerns heliga kor under årens lopp.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Gun Carlson, replik
Jag sade faktiskt en del, herr talman, om jordbruksstöd när jag nämnde de här EU-stöden som vi finansierar från Åland som vi har tagit budgetansvar för och inte riket. Det är de stora pengarna. Centern har genom åren varit med i landskapsregeringen, ja det är alldeles klart. Centern har också varit med och lyckats spara ihop de här tillgängliga 150 miljoner euro som vi tack och lov har och kan på det sättet slippa banklån. Det har Centern varit med om.
Ltl Camilla Gunell, replik
Tycker inte ltl Carlson nu att det är dags att faktiskt se på alla sektorer? Går vi ut och frågar ålänningarna inför varje val, så säger man att hälso- och sjukvården är den högst prioriterade verksamheten av alla. Jag tror att det är väldigt få som tycker att jordbruksstöden ska vara på den nivå de är. Framförallt de investeringsbidrag som ges år ut och år in. Där har Åland högre nivåer än vad man har på rikshåll. Är inte det här en bit som nu är lämpligt att våga titta på, också för Centern? Är det rimligt att fortsätta på det här viset? Istället värna om skola och omsorg som är väldigt högt prioriterade områden om man tittar på befolkningens prioritering.
Ltl Gun Carlson, replik
Talman! Det här visar just på det jag varit inne på hela tiden. Man prioriterar vissa saker men inte andra. Man ska kunna ta bort det ena men lämna kvar det andra, det fungerar inte, tyvärr. När det gäller allmänna motiveringar i tilläggsbudgeten har Centern varit med, allt som står här är Centern med om. Man kan bara läsa precis vad som står. När det gäller Näringsavdelningen så skriver man olika saker bl a att man ska skilja på rådgivning, man ska räkna med avtagande av efterfrågan på finansiering, man ska strukturera om bl.a. Försöksstation i samråd med berörda intresseorganisationer. Det finns många saker att läsa här inom alla områden. Allt det här stöder Centern, så visst är vi tydliga. Vill man bara diskutera ett ordval och ett försök att förklara att det inte är så lätt att prioritera, då kan man hänga upp sig på det jag sade om osthyvelsmetoden och få det till en stor sak.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Plenum avbryts här för lunchpaus och återupptas kl. 12.45. Talmanskonferensen sammanträder omedelbart.
Talmannen
Plenum fortsätter. Talmannen vill inledningsvis meddela att talmanskonferensen föreslår att plenum nu på måndag den 20 april inleds redan kl. 9.30. Dagens plenum beräknas pågå till ca kl. 16.00. Diskussionen fortsätter. Nästa talare är ltl Danne Sundman.
Ltl Danne Sundman
Fru talman! De första reaktionerna över denna tilläggsbudget lämpar sig inte, enligt lagtingsordningen 46 §, att uttala från talarstolen och brukar i serietidningar närmast illustreras av stjärna-utropstecken-snabel a- stjärna-spiraltecken-procenttecken-utropstecken.
Efter att ha läst dokumentet kan man närmast känna desillusion och uppgivenhet. Att tvingas se denna misshushållning med skattebetalarnas pengar, att se oförmågan att få till förändring, oförmågan till att visa konkret ledarskap för att komma till beslut och resultat. Att tvingas konstatera att denna ickepolitik verkar ha stöd av en majoritet i lagtinget, det gör oss uppgivna och desillusionerade. Att vi måste se på när det barkar vall, när landskapets kassa töms på några år, det rika välmående Åland görs bankrutt på en handfull år.
Att tvingas inse, trots att denna tilläggsbudget är försenad och knappast kommer att kunna antas innan närmare 40 % av året redan gått, innehåller den inte det som ett enigt lagting beställde i samband med behandlingen av ordinarie budget för 2009. Nämligen tydliga åtgärder, inbesparingar och strukturella förändringar som verkar helst redan under året men framförallt tydliga besked om vad som ska göras de kommande åren.
Talman! Landskapsregeringen och dess ministrar är självstyrelsen management, för att använda ett nysvenskt ord. Ministrarna kostar tillsammans i direkta löner ca 50 000 euro per månad. Man frågar sig; ska vi inte kräva mer av en sådan kostsam resurs än detta? Jag kan själv svara på frågan: Jo, det ska vi. Frågan är vad som händer nu? Klarar denna regering av att förverkliga de skrivningar som finns i budgeten? Har sittande regering den styrkan, kompetensen och politiska viljan? Vad finns under alla luddiga skrivningar? Många skrivningar är synnerligen svårtolkade och tvetydiga. Vad kan vi förvänta oss? Knappast så mycket om man projicerar resultatet av denna regerings arbete hittills på framtiden.
Hur länge ska en majoritet i lagtinget hålla denna regering under armarna? Talman, hur länge?
Till själva budgeten, först som helhet. Det största bekymret är att man med detta dokument enbart köper sig tid. Det är förståeligt att stora omvälvande reformer och strukturella förändringar tar tid men dessa blir aldrig till om man inte beslutar sig för att göra dem. I allt för liten utsträckning innehåller denna budget konkreta förslag där man begär lagtingets beslut och mandat för att med krafttag reda upp budgetunderskottet. Till det ska läggas att den inte heller innehåller några omedelbara sådana åtgärder. Detta år blir alltså ett förlorat år. Budgetförslaget balanserar på en nettominskning om ca 12 miljoner euro. Räknar man ihop vad som tas extra ur pensionsfonden, att man låter bli att bedriva bank, får lite extra flitpeng, lånar lite till och får lite större överskott från fjolåret så blir det totala resultatet att man i princip inte gjort någonting. Dessa poster står för ca 13 miljoner. De inbesparingar som görs bränns iväg på utökningar!
Jag ska nämna några saker vi är kritiska till, förutom helheten, och sedan några bra saker som vi håller tummarna för att förverkligas.
I motiveringen framgår att det ackumulerade underskottet kommer att uppgå till hela 86 miljoner euro år 2012. Det är ett för stort underskott. Underskottet borde inte få vara större än vad som finns i utjämningsfonden vilken innehåller i storleksordningen 50 miljoner euro. Jag tror det var 47 miljoner, exakt. Lagtinget borde, genom bindande beslut, fastställa en tydlig ram utgående från detta inom vilken anslagen sedan ska rymmas. Upplåning utöver detta måste undvikas. Att låna från egen pensionsfond och ur egen kassa är också att låna, av skattebetalarna.
Lagtingets anslag föreslås vara det samma under kommande år, varför det? Detta sänder fel signaler till dem som ska stå för besparingarna i förvaltningen och till Ålands folk som i någon mån kommer att få känna av dessa. Lagtingets anslag borde sänkas i minst samma omfattning som budgeten som helhet. Om inbesparingen inte kan ske på annat sätt kunde lagtingsledamöternas arvode sänkas med förslagsvis 10 % under den tid landskapets budget har ett underskott. Det är förvisso bara en liten summa pengar men absolut en viktig symbolik. Ska vi pina andra till sparsamhet, måste vi själva kunna ligga på spikmattan.
Det är viktigt att föra en politik som inte för ut den finansiella krisen i det åländska samhället. Det här har vi försökt säga gång, problem gång. Detta inbegriper att fortsätta stimulera ekonomin. Att göra inbesparingar på ett sådant sätt att dessa påverkar samhället så lite som möjligt samt att fortsätta investera för offentliga behov. Investeringarna bör vara motiverade och kan göras till en lägre kostnad nu samtidigt som de stimulerar ekonomin. På flera ställen tummar regeringen på dessa principer och föreslår indragningar av investeringar. Bland de stimulansåtgärder som räknas upp i motiveringen saknas riktade stimulansåtgärder till bl.a. barnfamiljer och andra grupper vars ekonomiska situation är sådan att understöd från samhället direkt leder till ökad konsumtion, t.e.x gör man ingenting åt TV licensen som man borde ta bort bara man hittar en annan finansiering.
En fjärde våning på kanslihuset föreslås utgå. Varför det? Av populistiska orsaker för att man är för dum för att förklara detta på kalasen och vid kaffeborden? Är vi inte karlar och kvinnor för vår självstyrelse och ser till att dess centralförvaltning har ändamålsenliga lokaler? Investeringen i en fjärde våning finansieras av de hyror man istället slipper betala. För skattebetalarna är den alltså kostnadsneutral. Trots en stor nedskärning av personalen vid förvaltningen fyller man ändå dessa utrymmen, den behövs alltså och går inte att spara bort. För förvaltningen och dess personal skulle det innebära effektivisering eftersom alla funktioner skulle vara i samma hus, man skulle få ändåmålsenliga utrymmen. För företagare på stan som vill hyra lokaler innebär det att det kommer att finnas ett större utbud vilket i sin tur leder till lägre hyror. Byggbranschen som är i stort behov av stimulans får ett projekt som kan förverkligas rätt så snabbt. Det enda negativa vi kan komma på är att vissa stora aktörer på fastighetsmarknaden kan drabbas tillfälligt när landskapet säger upp sina lokaler. Är det pga dessa man skrotat projektet, för att man vurmar för fastighetsmogulerna på stan? En sak är säker, bygger vi inte en fjärde våning nu så ska det aldrig mer nämnas. Vi ska inte komma på det sen när vi är tillbaks i högkonjunktur och priset återigen stigit. Nu eller aldrig alltså.
Landskapsregeringen avslutar utbetalningen av miljöbils- och skrotningspremie. Miljöbilspremien nådde aldrig någon större framgång och gjorde troligen ingen större konkret miljönytta. Skrotningspremien däremot visar sig framgångsrik och har bidragit till att många gamla icke miljövänliga och osäkra bilar skrotats. Det finns dock fortfarande över 8000 bilar på Åland som tillverkats före 1992 när krav på katalysator infördes. För att fortsätta stimulera förnyandet av bilparken borde landskapsregeringen överväga att ha skrotningspremien kvar. Skrotningspremien är en stimulansåtgärd som gynnar en utsatt bransch samtidigt som den har en klart uttalad miljönytta.
På självaste Finansavdelningen är spenderbyxorna verkligen på. Anslaget utökas redan i år och föreslås utöka nästa år, ingen prioritering här inte. Detta måste absolut stävjas under finansutskottets behandling. Det blir inte lättare av att man redan innan lagtingets beslut utannonserat tjänster som föreslås, vad jag kan förstå av annonser i tidningarna.
Uttaget ur pensionsfonden ökas med 2,7 miljoner. Detta trots att fonden i dessa kristider minskat i värde med över 10 %. Detta gör att det är extra dyrt att ta ut medel ur fonden i dessa tider, man borde tvärtom vara försiktig med det. Fonden har redan före detta en skuld till framtida pensionstagare. Att öka uttaget ur fonden är samma sak som att låna pengar, dessa ska betalas tillbaka!
I skrivningar om organisationsförändringar inom trafikavdelningen svävar man på målet en aning vilket vi berör i vår motion. Ska ett beställar och utförarorganisation införas så ska utföraredelen konkurrensutsättas i sin helhet, vilket inte verkar vara tanken nu. Då är det absolut ingen nytta med den reformen.
Talman! Som sagt, några saker vi verkligen hoppas att förverkligas: Alla förändringar på näringsavdelningen, som listas i budgeten, lyckas man förverkliga de reformer som står i motiveringen hör vi till dem som applåderar.
Att man låter Ålands Radio och Tv bära sina upphovsrättskostnader rättar till ett systemfel. Nu borde man också gå vidare med effektivisering inom bolaget och framförallt med att hitta ett rättvist och modernt sätt att finansiera verksamheten. Sedan hoppas vi verkligen att landskapsregeringen tar en allvarsdiskussion med radiobolaget om fadäsen att gå ut och hota med att dra in svensk TV på Åland. Sådana pinsamheter ska vi hoppas att vi slipper i framtiden.
Att man låter bli att dra in det allmänna skatteavdraget får förstås vårt gillande, att dra undan ekonomisk stimulans i detta skede kunde ha satt i gång en neråtgående spiral.
Att man slutar bedriva bankverksamhet, och överlåter det till dem som har det som huvudsyssla, är positivt. Oklart om man fortsättningsvis tänker subventioner bostadsbyggandet med räntestöd vilket är nödvändigt om någon ska våga investera med det nu rådande marknadsläget avseende hyresnivåerna.
Att man drar på anslaget till inköp av markområden för naturskyddsändamål är något som vi nojsat om länge. Såna affärer mest förargar folk ute i bygderna som det senaste fallet i östra Saltvik. Den utvecklingen behövs inte.
Att man avser avyttra fastigheter är positivt. Landskapet ska inte äga en massa hus som står tomma och ruttnar. Försäljningen bör påskyndas, det har vi påtalat tidigare. Även om man inte får precis det pris man önskar så är varje fastighet mindre i landskapets ägo en vinst eftersom man slipper drift och underhåll.
Generellt sett kan man säga att visst är det trevligt att en stor majoritet i lagtinget nu av yttre omständigheter tvingas föra en mer återhållsam politik men det är lätt att säga "vad var det vi sa", när man hör till dem som år efter år stått här i denna talarstol och sagt just det. Det skulle ha varit enklare nu om man skulle ha tagit itu med denna utveckling på förhand, innan man definitivt måste ta itu med den, alltså nu.
Talman, dessa saker är bara axplock av det som ingår i budgeten. För den som undrar på vilka ställen vi konkret vill spara så kan läsning rekommenderas av de närmare 500 finansmotioner som vi har inlämnat sedan det nya ekonomiska systemet kom. De flesta av dem är fortfarande aktuella förutom de som förverkligas i denna budget och de som förverkligats tidigare. En gång började t o m pga Obunden Samlings digra motionslunta. Vi har haft ett stort engagemang för det här.
Eftersom man enligt lagtingsordningen inte kan motionera om moment som inte är öppnade i framställningen har vi valt att lämna in endast en motion denna gång, i vilken också ingår förslag om strukturella förändringar.
Talman, vi torde väl vara det allra trovärdigaste partiet när det gäller att föra en restriktiv ekonomisk politik, rätta mig om jag har fel, bästa lagtingskollegor.
Eftersom vi, jag själv, har fördelen att ingå i finansutskottet kommer vi nogsamt att granska landskapsregeringens förslag till åtgärder för att komma till bukt med utveckling. Vid behov föreslå andra åtgärder under den vidare behandlingen. Vi kommer att stå på barrikaderna för att ta Åland genom "självstyrelsens största ekonomiska utmaning" som lantrådet själv uttryckte det.
Talman, vi hoppas att vi får stå sida vid sida, tillsammans med en stor majoritet i lagtinget och hjälpas åt, för nu sitter vi onekligen alla i samma båt.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Fru talman! Vi kom in på samma spår i o m det här anförandet om det som står i allmänna motiveringarna. Ltl Danne Sundman kräver exakthet och konkrethet, det kommer att komma. Vi har ju ändå på väldigt många områden i skrift sagt vilken politisklinje vi tänker ta. Det finns en realism i skrivningarna ifrån vilken vi har skrivit de ramar vi avser att följa, som leder till väldigt stora inbesparingar under de här åren. 80 miljoner i förhållandet till RBP, ytterligare mycket mera i förhållandet till den kostnadsutveckling som vi har haft tidigare i år. Ltl Sundman sade ungefär att vi inte investerar. Om man läser ramarna, avser vi att investera för nästan 80 miljoner under de här åren. Otroligt kraftig stimulans.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! När det gäller de här åtgärderna som nämns i motiveringarna, visst är det så, ja, om de genomförs och på ett sådant sätt som vi vill, så blir det bra enligt vårt sätt att se. Men om man läser den så är det väldigt luddigt skrivet. Det binder inte upp någon egentligen att göra något annat än titta på saker och ting. Man ska inte bara titta utan ändra. I väldigt många fall är det luddigt skrivet och ofta tvetydigt. Man säger å ena sidan men och å sidan. Kontentan blir plus minus noll. Det är olyckligt, nu har man chansen att begära ett tydligt mandat från lagtinget.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Fru talman! Den ram som vi har satt är en tydlig begäran om att lagtinget ska ställa sig bakom de omfattande inbesparingsåtgärderna som vi tänker genomföra. Sedan står det i skrift, den politiska linjen, för att vi ska uppnå det. Får vi ett starkt stöd för att det ska genomföras med den här ramen, då är jag nöjd. Då har vi ett klart mandat att genomföra det här. Det finns inga tveksamheter i ansvarstagande och viljan att ta tag i den ekonomiska situationen. Den som vi många har varit med om att skapa här under alla dessa år, när kostnaderna har stigit för mycket. Tveka inte och misstro inte viljan av att lösa den situationen.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Nej, jag misstror inte förmågan eller viljan hos finansministern. Men jag misstror faktiskt den samlande förmågan hos de två partier som nu regerar. Jag undrar om man faktiskt har en gemensam bild av hur man ska går vidare? Det vi har hört här idag, visar på att så är inte fallet. Den som tidigare har utmålats som den icke sparsamme, slösaktige, är nu den som vill ta krafttag, medan den andra parten verkar har bytt fot. Det är någonting som är ganska tungt att bära vittnesbörd om, vilket jag passligt nog redan på förhand hade skrivit här i mitt tal.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gun Carlson, replik
Fru talman! Först en kommentar om diskussionen om Ålands Radio och Tv:s upphovsrättskostnader. Jag tror det är bra om finansutskottet, där ltl Sundman är medlem, undersöker juridiken kring upphävande och förändrande av avtalen, jag hoppas att man gör det.
Från början var framställningen så värdelös att det inte gick att hitta ord som kunde sägas från talarstolen. Under anförandets gång tycker jag i alla fall att ltl Danne Sundman kom fram till att väldigt många av de här förslagen omfattade han och tyckte att var bra. De konkreta förslagen, var är de dom? Är det de vi ska söka bakåt i motionerna?
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! När det gäller Ålands Radio och Tv ska vi givetvis titta på det i finansutskottet. När det gäller mitt anförande så beskrev jag vilka reaktioner jag och vi i gruppen hade när vi först såg dokumentet när vi tog ställning till helheten, vilket vi är mest kritiska till. När man sedan läser dokumentet så finns det många bra saker. Vi är inte sämre än det, att vi kan hålla med och vi ger också beröm till den regering som genomför den politik som vi har gått ut i val och lovat våra väljare att genomföra. Det är något som vi givetvis tycker om. Därför nämner vi också det, inte bara det som vi är missnöjda med. Man ska agera så som rätt och sanning bjuder enligt 9 § lagtingsordningen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Fru talman! Det är absolut vår och min avsikt att fullfölja det som står beskrivet i de allmänna motiveringarna men framförallt i förhållandet till den ram som Näringsavdelningen har ålagts att upprätta för 2010. Det kommer att medföra många tunga beslut. Jag ska närmare beskriva det i mitt anförande. Jag reagerade också på den "grymma" inledningen, vill jag kalla det, som ltl Danne Sundman började med och hans sedan ganska sansade innehåll i sitt anförande. Han beskrev båten som alla ösa borde ösa ur. Jag tycker att det nog finns vissa som fortfarande öser in.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! Jag kan inte ta ställning till hur de andra öser. När det gäller Obunden Samling så har vi alltid, som jag försökte säga, öst ur. Det finns alltid de som vill ösa in. Nu sitter vi som sagt alla i samma båt. Vi är lika stora kålsupare allihopa, därför bör vi inte se bakåt och skylla på varandra och räkna siffror hit och dit, vem som har gjort vad. Vi bör se framåt och ta ett gemensamt ansvar. Det är vi beredda att göra, vi är beredda att vara konstruktiva. Jag var kritisk i början av mitt anförande, det här som var så grymt, det var just helheten att man egentligen inte gör någonting. Jag beskriver att man sparar 12 miljoner och 13 av dem, minus en miljon är väldigt enkla åtgärder som inte innebära några strukturella förändringar utan det är bara att skjuta fram problemet. Det är det vi är kritiska till!
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Fru talman! Jag saknar ändå en analyserande fundering från ltl Danne Sundman som brukar ha lätt för att göra det. Hur skulle en finansiering av vår budget se ut? Vårt problem är inte sysselsättning och arbetsläger i landskapet. Vårt problem är finansieringsformen, i form av en klumpsumma, ifrån en ekonomi som innehåller hög arbetslöshet och dålig lönsamhet för företag för tillfället.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Den analysen kan jag ge. Den upptog en A4 sida i mitt anförande som måste strykas p.g.a. den tidsram som finns. Jag ville försöka vara konkret inom den tid jag hade, ändå gick jag lite över tiden. Analysen är att skulle vi ha haft egen beskattning, skulle vi inte ha varit i den här rävsaxen som vi är idag. Då skulle vi ha sett till att vi hade haft en effektivare förvaltning. Vi skulle högst troligen också se fram emot större inkomster relativt sett, före krisen. Vi skulle inte vara med om den här tvära inbromsningen som nu, när vi är en tågvagn fastkopplad i det finska loket. Min analys är att det skulle ge dubbel nytta om vi hade haft egen beskattning. Det viktigaste av allt är, att vi av den här krisen lär oss, att vi måste ta det ansvaret. Har vi inte ansvar för våra intäkter och får de här fantastiska summorna hela tiden, då kommer vi aldrig till rätta med kostandsutvecklingen. Det är bara att se i facit, så gick det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik
Fru talman! Egentligen vill jag kommentera det första när ltl Danne Sundman säger att det inte framkommer några strukturella förändringar här. Om jag talar för Kansliavdelningen så framkommer det på sidan 12 i tabellen längst till höger, att utgifterna totalt går ned med 5 miljoner. Det är strukturella förändringar bakom det. Det är kommunikations- och serviceenheten m.m. Det berör direkt anställda här i personalen.
När det gäller Tv licensen, om jag läser er motion så uppfattar jag att det är stöd för det arbete som redan är inlett. Vi har snart arbetet färdigt i en grupp, där vi har sett över just den här frågan om licens eller rättvis avgift. Jag kan inte föregripa arbetet, men det går ungefär ut på de här skrivningarna som står här. Det har visat sig både öster och väster om oss att det här licensavgiftssystemet är kanske förlegat. Det arbetet pågår med full kraft. De här inbesparingarna med de här upphovsrättskostnaderna motsvarar ca 10 % där har vi samma åsikter. Det skulle inte innebära några inbesparingar i programutbudet.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Jag får tacka för de positiva beskeden och flankstödet. När det gäller Tv avgiften är det något som har diskuterats länge. Det måste komma till något annat finansieringssystem som beaktar dagens tekniska förutsättningar och framförallt är rättvist. Jag förvånar mig över hur folk kan förarga sig på en sopavgift som uppbärs, av ett i landskapet förekommande organ, men accepterar den här avgiften som heter en sak och går till något helt annat. Det är som säga att man uppbär en avgift för snöplogning men använder det till avfallshantering. Det här tror jag är ett viktigt missförhållande som måste rättas till. Trots de ekonomiskt svåra tiderna får inte det här stoppas upp. Man måste ha ett system som också kan användas i lågkonjunktur, det måste vara rättvist och utformat så att det har stöd hos befolkningen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jan Salmén, replik
Fru talman! Ltl Danne Sundman säger att vi ska bygga en våning till här i Självstyrelsegården. Då blir man lite fundersam, när han pratar om besparingar, att man ska vara återhållsam. Då tycker han att man ska bygga en till våning och ge signaler att vi ska bygga ut hela vår förvaltning. Där blir jag lite konfunderad på vad han menar. Är det så att vi kan föra ut lite förvaltning ute i bygden så skulle väl det vara ett mycket bättre förslag? Det har jag inte hört något om. Man ska bygga ut den här redan jättestora förvaltningen.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Jag frågar mig varför stryker landskapsregeringen den utbyggnad som man just har fört in i budgeten för i år? Det är ju inte för att kostnaderna blir högre, de blir snarare lägre åtminstone på sikt. Som jag sade i mitt anförande, hyrorna finansierar utbyggnaden. Det blir inte någon mindre yta. Vi tar hem ytan som vi idag hyr upp dyrt ute på stan. Det enda motivet jag kan hitta är att man vurmar för stora fastighetsägare. Visst kan det bli lite knappt i kassan, tillfälligt, för vissa fastighetsägare. Det gynnar samtidigt andra typer av företag som vill ha de här lokalerna, kanske till ett lägre pris. Jag vill ha svar på varför man har strukit den här investeringen som skulle ha varit en bra stimulansåtgärd för byggbranschen. Det är byggbranschen som ligger längst fram i konjunkturen och drabbas mest av den. Det här är ett projekt som är färdigt, i princip bara till att bjuda ut, som man hade tänkt göra. Man kan inte hålla på älta det här, nu eller aldrig!
Ltl Jan Salmén, replik
Det var ett klarläggande. I varje fall behöver vi inte höra Sundman nojsa flera gånger om det blir avslag på det här. Det tackar vi för, att de Obundna slutar pratar om utbyggnad av Självstyrelsegården. Jag ser det som så, att om man bygger en våning till så blir den här båten, som vi har att ösa ur, ännu mer rank med en stor överbyggnad. Jag skulle hellre se att man utlokaliserade lite till landsbygden utav förvaltningen. I dagens samhälle går det faktiskt att kommunicera, man använder t.o.m. datorer fast men sitter bredvid varandra i rummen. Platsen för kontor har ingen riktig generell verkan, tack.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! I mitt anförande så frågade jag om att vi är så pass dumma att vi inte kan förklara detta åt folk, att det är därför vi inte kan göra den här utbyggnaden? Tyvärr verkar svaret på den frågan vara, ja, det förekommer. När det gäller att bygga lokaler och vilka man ska prioritera i samhällsregi, kan vi ju bara ta den här regeringsladugården som nu åter igen ska ha ett tilläggsanslag i budgeten. Är det inte ändå viktigare att ha ändamålsenliga utrymmen för Självstyrelsens centralförvaltning, än att bygga en ladugård i landskapets regi för några kossor. Man kunde ha köpt tjänsten av en bonde istället? Jag frågar mig detta.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Ltl Danne Sundman och jag brukar ofta ha ganska likartade åsikter. När det gäller det här med fjärde våningen så måste jag säga, som man brukar säga bak i Lemland, där tycker jag att ltl Sundman har hamnat lite på "vills". Obunden Samling och Ålands Framtid är väl två av de partier som kanske mest har drivit på vad gäller privatisering. Det här är ett av de få exempel där man i förvaltningen har lyckats, d.v.s. det är alldeles ypperlig privatisering att det är privata som tillhandahåller kontorsutrymmena. Vi är också, i båda partier, relativt eniga om att vi ska minska förvaltningen kanske så pass mycket så att den fjärde våningen inte behövs. Det här projektet med distansarbete som aldrig riktigt tar fart, slår man fast och bygger den fjärde våningen så har vi det projektet också lagt på is. Jag förstår inte ltl Sundman den här gången. Vi brukar ofta förstå varandra, men jag misslyckas den här gången.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Jag frågar, varför stryks det här projektet ur budgeten, nu fick jag ett svar. Det missgynnar fastighetsägare på stan. Det är viktigare att gynna den typen av företag än att landskapsregeringen har en effektiv förvaltning som är samlad och inte splittrad på tio olika ställen. Man måste cykla emellan och hämta böcker och man måste ha bredband och datatjänster i alla utrymmen o.s.v. Det är tydligare viktigare i det här fallet, kanske vi borde gå vidare på den linjen och sälja hela centralförvaltningshuset. Det har jag också tidigare förespråkat att man borde utreda. Man borde välja det ena eller det andra, inte ha den ineffektiva modell som vi har nu.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag tror att man ska vara försiktig med att säga att andra är dumma bara för att man har en annan åsikt. Om man driver det här resonemanget, som Sundman har, vidare, om vi inte bygger en fjärde våning så går vi fastighetsägare till mötes. Då är det precis samma sak om vi ska privatisera vägunderhållet. Varför ska vi göra det? Då går vi ju privata åkare till mötes. Den här listan kan göras hur lång som helst. Jag förstår inte varför privatisering ska gälla i alla sammanhang utom inom ett av de områden där det absolut lämpar sig bäst, d.v.s. uthyrning av kontorslokaler. Inte blir det billigare eller mer effektivt skött bara för att landskapsförvaltningen sköter det, tvärtom. De flesta företag äger inte sina egna lokaler för specialiserade bolag kan sköta det mycket effektivare och bättre. Det är precis samma när det gäller landskapsförvaltningen.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Jag sade inte att ltl Anders Eriksson var dum, det var tidigare talare som jag ansåg att var lite dumma. De kan inte försvara sig i den här repliken. Jag håller med ltl Eriksson att man ska köpa så mycket av samhällets service som möjligt privat, det är därför jag ställer den här frågan. Varför man förfar på det här sättet och har ett blandförfarande? I januari vill man ha en utbyggnad, nu vill man inte ha det. Vilka motiv ligger bakom? Vi försöker bena ut det. Det här är exempel på otydlighet i landskapets budget. Framförallt vill jag med det här säga att vi inte ska skjuta det på framtiden nu och förverkliga det senare när priserna igen har gått upp och konjunkturen har stärkts. Ska vi skrota den fjärde våningen så ska det göras definitivt. Det görs inte heller i det här budgetförslaget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Veronica Thörnroos, replik
Fru talman! Det var ett intressant och färgrikt anförande som ltl Danne Sundman hade. I många frågor känner jag att vi tycker precis likadant. T.ex. när det gäller allmänna avdraget, ja, jag tycker inte heller att det är klokt att ta bort det. Det ska finnas kvar som en stimulansåtgärd. Jag känner också att vi har ett totalt olika synsätt med budget och ekonomi. Ltl Danne Sundman säger att "ska vi pina andra, så ska vi minsann också pinas". Inte sitter vi i Ålands lagting med målsättning, i en svår ekonomisk situation, att pina ålänningarna. Det känns nog som man tar lite onödigt lätt på situationen, faktiskt.
När det gäller utbyggnad eller inte utbyggnad så är tydligen ltl Danne Sundman för en centralisering nu. Då får man en effektiv förvaltning. Det förvånar mig också. Ltl Danne Sundman har varit den som har stått för innovativa åtgärder, för ett nytänkande inom förvaltningen och organisation. Det är tydligen en tillbakagång där.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! I Obunden Samling tycker vi, för att lagtinget ska bli en trovärdig part och för att våra åsikter och beslut ska respekteras, att vi också måste vara beredda att sänka vår budgetomslutning, den kostnad som går till lagtinget. Även om det bara är en liten del, 1 % av landskapets omslutning så är det en viktig symbolik. Är det så att vi inte kan göra det på annat sätt än att ta bort kostnader, så är vi beredda att sänka vår lön. Sänka vårt arvode med 10 %. Återigen det är ingen stor summa pengar men det är en viktig symbolik. Inför framtida avtalsförhandlingar kan det vara bra att ha en huvudman som har sänkt sin lön med 10 %, då kanske man uppnår den här noll lösningen som vissa förespråkar. Det här är för att med tydlighet visa att vi tar det här på allvar. Jag tror det också går hem ute i stugorna om politikerna tar ett sådant ansvar.
Ltl Veronica Thörnroos, replik
Fru talman! Jag motsätter mig inte symboliken. Det är helt okej för mig att ge den signalen ut till Ålands folk att vi också är beredda att hjälpa till. Det jag motsätter mig är argumentationen som ltl Danne Sundman sade att "skall vi pina andra". Det har överhuvudtaget ingenting att göra med att pina andra. Vi hör ju också till Ålands befolkning. Vi finns ju också här och behöver använda de samhällstjänster som finns. Det är fråga om att skapa en "vi-känsla" att vi tillsammans ska ta oss ur det här. Nu sitter vi mera och funderar vem som har ställt till det här mest, vem som är den största syndabocken. Resultat blir då att vi pinar ålänningar, det känns helt fel. Det här är något som berör oss alla, oberoende om vi sitter i lagtinget eller ute i en stuga. Tillsammans måste vi hjälpas åt, för Ålands bästa.
Ltl Danne Sundman, replik
Talman! Jag funderar inte på syndabockar. Som jag sade i ett tidigare replikskifte så strök jag uttryckligen det ur mitt anförande. Jag tycker inte det är läge nu att räkna upp, som det gjorts nyligen i insändare, vem som är syndabock och vem som inte är det. Det tjänar ingenting till. När det gäller definitionen på pina, så måste man vara på det klara med att det här blir en pina. För oss alla, för oss som företrädare, för Ålands folk, för landskapsregeringens personal, det blir en pina för Ålands folk dit vi också hör, privat sett. Nog måste man kunna prata om pina för det blir det, när vi har ställt till det, när vi har "floscha" till det, som vi har gjort under goda tider och nu måste spara så abrupt, så blir det en pina.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Barbro Sundback
Fru talman! Den globala finanskrisen och den påföljande lågkonjunkturen i realekonomin den går inte över så snabbt som de flesta skulle önska. Det visar sig idag på den globala marknaden, att om det händer något i ett hörn i välden, så kan det faktiskt påverka också oss. Vi har blivit så hemskt beroende av varandra. Det betyder att lilla Åland trots allt är väldigt känslig för allt som sker i omvärlden.
Den åländska hushållsekonomin är fortfarande ganska bra förutom själva hushållskassan. Fru Åland får de närmaste åren allt mindre i börsen och hon börjar nu på allvar reflektera över hur hon ska klara av alltihopa. Hon vill naturligtvis slå vakt om det hon värderar högt. De egna, miljön samt vård, skola och omsorg. Men det känns tungt eftersom maken, utan att diskutera med henne, helt sonika drar ner på hushållspengarna. Hon måste klara av allt själv och dessutom vet hon inte hur länge och hur mycket hushållskassan kommer att minska innan det blir bättre tider igen. Den bantningsdiet hon går in för hoppas hon dessutom att ska ha hälsosamma effekter. Vissa av hennes närmaste har under de goda åren dragit på sig en rejäl övervikt. Nu kanske det är läge att bli av med vissa ovanor och olater som är ohälsosamma för hennes hushållskassa.
Fru talman, landskapets försämrade ekonomiska förutsättningar påverkar direkt landskapets handlingsprogram. Det är en enorm förändring som har skett under snart två år, som den här regeringen har suttit. Det är ingen lätt uppgift att nu styra allt på rätt.
Jag tycker att vi måste få ett annat handlingsprogram för att få veta hur regeringen nu tänker sig de följande åren under sin mandatperiod. Tittar man på programmet så har nog de stolta deviserna förbleknat ganska mycket. Särskilt det om hållbar utveckling. Det blir mindre pengar till avloppsbehandling och vattenförsörjningen, kollektivtrafiken minskar. Miljöbilspremien och skrotningspremien försvinner som av regeringen lanserades som ett viktigt steg, verkligen ett kampmedel mot klimatförsämringen. Det ser inte så bra ut för miljön.
Inte ens den upphåsade diskussionen om musselodlingar som naturens egna reningsverk finns med i budgeten. Det känns nog som om miljön är ganska illa ute de närmaste åren.
Socialpolitiken tycks få dra åt snaran. Det blir mindre personal och mindre pengar att fördela till dem som har stora behov. Äldreomsorgen kommer inte att utvecklas, det kommer att trampas på såsom det har gjorts i åratal.
Det ska bli spännande att se vilka förbättringar, pensionärer med sämst inkomst, ska få. Det har vi blivit utlovade.
Regeringen slår vakt om ÅHS:s verksamhet i första hand. Samtidigt som man meddelar att man är beredd att höja avgifterna också 2010. Något som jag redan från socialdemokratiskt håll vill säga att vi tycker att är mycket, mycket illa.
Utbildningssektorn är vid sidan av social, sjuk- och hälsovård landskapets största utgiftspost. Den stolta devisen att oberoende av hemkommun ska alla få gå på mediskurs är nu ett minne blott. Det viktiga alternativet för åländska ungdomar att få stöd för deltagande i United World College i Norge stryks. Terminsavgifterna för musikinstitutets elever föreslås höjd och musikinstitutets undervisning på Kökar halveras. Hyresavtalet för sjömansskolans elevhem upphör. Antagligen med en drastisk elevminskning som följd. Navigare föreslås flyttad hit, läromedelscentralen dit och andra utbildningar slås ihop över skolgränserna.
Ja, herr talman det är inte lätt att se vad regeringen vill åstadkomma med sin utbildningspolitik. Vad som behövs är politiskt mod och kreativitet för att i samarbeta med personalen. Inte att de får läsa i tidningen att de ev. ska ingå i någon annan verksamhet i framtiden. Att rycka än här och än där tenderar att skada istället för att skapa hållbarhet.
Utöver detta utlovas en rad strukturförändringar men ingenting händer i år, ingenting hände 2008, det ska hända 2010.
Jag är mycket pessimistisk. Fru Åland kommer knappast att göra sig av med någon av sina ”Darlings” utan kommer istället att gå in för ännu strängare diet 2010. De svagaste går under.
Det gyllene tillfället regeringen nu har, att genomföra konstruktiva och positiva förändringar av landskapsförvaltningen, tror jag tyvärr att inte kommer att ske. Regeringen försöker antagligen vänta ut krisen och hoppas att den fördröjningseffekt, som vi brukar räkna med, att den hinner gå över till innan nästa val.
Efter att ha noterat att man från centerns håll inte är särskilt attraherad av strukturförändringar utan vill fortsätta osthyvla, så verkar det väldigt osannolikt att någonting egentligen skulle ske.
Nu, fru talman, vill jag ta upp en fråga som vi från socialdemokratiskt håll upplever som väldigt besvärande. Det gäller landskapets pensionsfond.
När man inte kan spara och inte klarar av strukturförändringar så börjar man ta pengar ur pensionsfonden. Man ökar uttaget med 2,7 miljoner. Man höjer uttaget till det maximala, man sänker sitt inbetalningsansvar. På det sättet lär man väl finansiera den s.k. inbesparningen med över 5 miljoner euro. Det tycker vi är mycket, mycket farlig politik. Är det landskapsanställdas pensionstrygghet som ska äventyras för att sköta underskottet? Det är också mycket dålig politik, som jag ser det, att ensidigt besluta att sänka sitt betalningsansvar med 5 %. Styrelsen för fonden har inte varit med och tagit beslutet, knappt blivit hörd. Är det så man ska göra? När lagen tillkom så var överenskommelsen att arbetsgivaren skulle betala 22 % och de anställda 5 %. De här inbetalda pengarna, det är de anställdas pensioner. De ska man inte spela med. Det är inte att spara.
Samtidigt hotar regeringen de anställda med att det ska inte blir några löneförhöjningar, nollavtal. Är det inte så ändå, minister Perämaa, att avtalsfrågor bygger på jämlika parter som förhandlar. Inte att den ena beslutar sig på förhand. Det är inte heller bra politik gentemot de anställda.
Samtidigt som man nog minsann betalar avtalslöner. Man betalar utöver kollektivavtal och fortsätter med det, t.o.m. att man godkänner införandet av nya bonussystem i landskapets bolag för cheferna, så att de ska kunna få ut ännu mera pengar än tidigare.
Sparandet och kravet på att vara återhållsam, det är ganska dåligt fördelat. De som jobbar som närvårdare, kanslister, de får inga bonusar. De ska nöja sig med noll avtal. Hur slår det mellan kvinnor och män? Ja, det slår precis som för det mesta. De killar, som lyckas konkurrera, oberoende om de dåliga tider eller inte, de får höga löner och bonusar. Medan kvinnorna ska nöja sig med låga löner och låga lönepåslag. Det här tycker vi inte att är bra. Vi kommer att försöka diskutera andra lösningar i finansutskottet.
Till sist, fru talman, kan man vara väldigt oroad över situationen långsiktigt. Det finns ingenting som säger att det nödvändigtvis ska vara över 2012. Som det ser ut nu, den regering som tillträder 2012, det är nog den som kommer att få ta det verkliga jobbet. Om det ska ske, som det nu är upplagt, så är det bara att tömma tillgångarna och gå till val efter det. Tack fru talman.
Ltl Veronica Thörnroos, replik
Fru talman! Nej, bästa ltl Barbro Sundback, det är inte fråga om att dränera landskapet på pengar nu och sedan gå till val med något klatschiga rubriker. Det här är en allvarlig situation som regeringen försöker handha. Vi pratar inte nu om inbesparingar på hundra tusen eller några hundra tusen. Vi pratar om inbesparingar i miljonklassen. Jag skulle gärna ta del av ltl Barbro Sundbacks förslag till inbesparingar i miljonklassen. När det gäller pensionsfonden, anser jag som ltl Barbro Sundback, att landskapet måste kunna garantera utbetalning från pensionsfonden. Som jag ser det, så lånar man nu av sig själv. Istället för att gå till banken så lånar man från pensionsfonden. Det kan man tycka att är dåligt eller bra, men det är ett sätt att hantera den här situationen.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Vi har nog olika syn på pensionsfonden. Jag uppfattade det som att det här är de anställdas pengar. Den pensionsfond, som antagligen alla andra, den täcker inte in pensioner för evigt. Det är ju meningen att den här pensionsfonden på sätt och vis ska upphöra med tiden. När man ökar uttaget och minskar inbetalningarna så minskar den här fonden snabbare än det tidigare har varit tänkt. Då blir det så att framtida regeringar får betala pension över budget. Så ser vi på det och jag tycker inte att det är bra. Det är verkligen ett svek mot de landskapsanställda.
Ltl Veronica Thörnroos, replik
Fru talman! Som den ekonomiska situationen har utvecklat sig, måste man få tag i likvida medel. Då finns det alternativet att man lånar av banken eller man lånar av sig själv. I det här fallet valde landskapsregeringen att låna av sig själv. Självklart måste ju landskapet kunna garantera att pensionen betalas ut, om det i ett senare skede blir med lån.
Avslutningsvis, skulle jag vilja har ett förtydligande på vilka inbesparingar i miljonklassen, gärna 30-40 miljoners förslag, som ltl Barbro Sundback skulle vilja förslå. Jag hittade dem inte i de finansmotioner som är inlämnade från Socialdemokraterna.
Ltl Barbro Sundback, replik
Nu, ltl Veronica Thörnroos, är det så att vi inte kan skriva motioner om sådana moment som inte är öppnade. Men jag skulle kunna tänka mig att ta en hel del från jordbruksavdelningen för att skydda de anställdas pensioner inom landskapsförvaltningen. Den gruppen i vårt samhälle har götts under åratal så kraftigt att där finns det nog en viss prutmån att också spara.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Fru talman! Pensionsfonden och uttag därifrån, så vore det bättre om vi kunde redan nu ha fonderat hela den pensionsskuld som vi har framför oss. Så har inte varit fallet, så har ingen annan gjort som hanterar pensioner på motsvarande sätt. Vi har i varje fall en lagstiftning som säger att vi har ansvaret för pensionerna och den ska vi stå fast vid. Landskapets pensionsfond har en oerhört hög fonderingsgrad i förhållandet till andra privata pensionsfonder och andra offentliga pensionsfonder. Det torde ligga på 45 % fondering av pensionsskulder. Fast vi gör de här åtgärderna nu, sker det ändå fortfarande en nettofondering till fonden. Det ökar mer än vad vi tar ut därifrån. Det här innebär inte att vi på något vis tömmer fonden utan den ökar fortfarande.
Ltl Barbro Sundback, replik
Det är ju också så att uttagen ökar ju. Inbetalningarna minskar, genom att man sänker premien med 5 %. Sedan ska man ha ut folk ur förvaltningen, då blir inbetalningarna ännu minde. Min uppfattning är nog att den här regeringen kraftigt försvagar fondens tillgångar. Som jag ser det, är det de anställdas pengar lika mycket som regeringens. Det här ensidiga beslutet är inte bra.
Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik
Landskapet ansvarar för pensionerna via lagstiftning. Det ansvaret är fullständigt självklart. Det ska följas, givetvis. Det här är inte att dränera pensionsfonden. Som det är nu, är det fortfarande nettofondering, det ökar. Pensionsskuldsdelen blir mindre fortfarande, även om det är i en lägre takt. Det här är ingenting dramatiskt som på något vis hotar pensionerna i framtiden. Det är ett sätt att hantera den här lågkonjunkturen. Vi följer lagstiftningen vad gäller nettouttagen ur pensionsfonden. Motsvarande har gjorts tidigare, det här att man tar ut 75 % utav pensionstagande från fonden. När det blir bättre tider kan man välja att öka fonderingstakten. Jag ser egentligen inga bekymmer, vi har en så god fondering redan i det här skedet.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Det blir finansutskottet som får titta närmare på det här. Jag har inte samma uppfattning som finansministern i frågan och framförallt inte i tillvägagångssättet, att ensidigt fatta de här besluten över huvudet på de anställda och deras organisationer. Samtidigt som man meddelar att det blir inga löneförhöjningar och t.o.m. hotar med verksamhetsinskränkningar i fall någon skulle våga tänka annorlunda.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Fru talman! Till skillnad från de tre övriga oppositionspartierna så saknar jag en heltäckande analys av de allmänna motiveringarna ifrån Socialdemokraterna. Istället blir vi presenterade en fullständig nattsvart historia från ltl Barbro Sundback, där det är svårt att se någonting som lyser överhuvudtaget. Man borde åtminstone kunna beskriva hur man själv skulle hantera den ekonomiska situation Ålands offentliga liv befinner sig i, med tanke på den finansieringsform vi har till det.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Jag tycker att minister Mattsson ska tala om hur det ska bli med den här fartygsförbindelsen som han sabbade här för några veckor sedan.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Fru talman! Vi återkommer till den frågan på måndag när jag ska förklara mig inför Anders Erikssons enkla fråga. Det är klart att om en hamn i Geta skulle rädda finansieringsformen för Ålands folk, med ett skatteunderlag som beror på hur det går för den stora nationen Finland, så då tycker jag det är väsentligt att ltl Barbro Sundback förklarar hur det skulle gå till.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, den förklaringen tror jag inte imponerar på någon.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Tack, fru talman! Dåligt måtte ltl Barbro Sundback ha lyssnat på presentationen, här på förmiddagen, både av lantrådet och av finansministern Mats Perämaa. Jag kan upplysa om att under hela den här tilläggsbudgetsbehandlingen i den liberala lagtingsgruppen har den allmänna motiveringen gått under benämningen räddningsplan. Lantrådet använde den termen flera gånger i sitt anförande. Den här uppgivna tonen av misstro, som åtminstone jag hörde, i kollegan Sundbacks anförande har inte väglett vare sig, min grupp eller regeringen i dess budgetarbete och ej heller Centern i våra gemensamma överläggningar. Det finns ingen uppgivenhet i detta. Det krävs en räddningsplan, den räddningsplanen är till för Åland. Inte för något enskilt parti.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, jag får respektera ambitionsnivån. Om strukturförändringarna ska vänta till 2010 så hinner de knappast ge större effekt under den här mandatperioden. Vi kunde i dagens tidning läsa hur svårt det är att dra in en enda tjänst. De flesta tjänster har åtminstone sex månaders tid på sig. Det ska vara diskussioner och förhandlingar o.s.v. Min uppfattning är att man är alldeles för optimistisk. Jag tror inte att effekterna kommer att synas under den här mandatperioden. Man kommer att tömma våra fonder. När man dessutom hör att majoritetsblocket inte är eniga så förefaller det väldigt osannolikt att den här planen ska lyckas.
Vtm Gunnar Jansson, replik
Fru talman! Jag kan försäkra att de beslut lagtinget fattar, nu inom några veckor i den här frågan på basen av betänkande från finansutskottet, kommer att genomföras för så vitt det ankommer på Liberalerna.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Det kanske vore värdefullt att se betänkande först.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gun Carlson, replik
Fru talman! Jag blir lite betänksam när jag hör vilken jämställdhetssyn ltl Barbro Sundback visar i sin raljerande beskrivning av hemmafrun och använder sig av hemmafru metaforer. Det är konstigt att man som ltl Barbro Sundback har en sådan kvinnosyn. Att kvinnorna bara sitter passigt och gapar och väntar på att något ska hända. Möjlighen kommer sig för att banta, det är ju samma som osthyvel det kanske. Nej, centerkvinnorna de sitter inte passivt, har de någon make att tala med så gör de det. I det här fallet förstår jag att ltl Sundback menar att man ska prata med staten Finland. Det förslog jag också i mitt anförande att man bör göra, det tyckte jag att var ganska konstigt att komma från ltl Sundback. Finns det några konkreta förslag, så kom fram med dem istället för att kritisera. När det gäller majoritetsblocket har vi visst varit eniga också om alla strukturförändringar.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag tycker själv att den här hushållsekonomin och hemmafrun är en väldigt bra bild av hur lagtinget är beroende av den finska ekonomin. Jag har fått mycket gensvar för den. En duktig hemmafru klarar av väldigt mycket. Problemet är att hon själv inte kan påverka intäkterna, bara utgifterna. Det är många hemmafruar experter på. Det är en ganska otillfredsställande position, tror jag, för de allra flesta. Därför går allt fler kvinnor ut i arbetslivet, de vill ha egna pengar att bestämma över. I det här fallet är maken inte överhuvudtaget intresserad av vad fru Åland har att säga.
Ltl Gun Carlson, replik
Fru talman! Om det är så att maken Finland inte är intresserad så är det vår sak att se till att han blir intresserad. Det framförde jag också i mitt anförande ganska mycket, fastän de inte berördes. Det var intressantare att prata osthyvel. Jag vill ännu understyrka att det är fel att säga att Centern och Liberalerna skulle vara oense i den här budgetframställningen och i de framåtsyftande skrivningarna som finns för 2010. Vi är eniga i den här frågan. Vi inser allvaret mycket väl. Jag vill igen säga att kom med konkreta förslag, hur de ska gå till. Här finns ingenting i de här motionerna som jag kan läsa, bara lite allmänt prat.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, det är bra om Centern tar kontakt med maken. Det kanske kan leda till något, vi får se. Ibland övergår kvinnans list mannens förmåga, faktiskt. Om det här med ltl Gun Carlsons inlägg, nog är det ju så att ltl Gun Carlson helt klart sade att osthyveln är det som gäller i höst. Det är svårt att göra strukturomvandlingar i förvaltningen, ta bort någonting. Det är motsats till strukturförändrande arbetet. Tydligen råder väldigt olika uppfattningar om hur det här arbetet ska fortsätta. Framförallt är tidsaspekten för kort. Därför töms resurserna och vid nästa val finns det inga pengar. Det mesta andra är kvar kan jag lova.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Hur var det man stängde av den här tidtagningen? Nåväl, jag ska föröka hålla mig inom ramarna, lika bra som alla andra har gjort.
För Frisinnad Samverkans del känner vi ett stort ansvar för den situation som det offentliga Åland finner sig i. Vi har försökt visa att vi vill ta det ansvaret, i samband med diskussionen om ordinarie budget för 2009, med de sparmotioner vi lade där och nu i samband med tilläggsbudget, vars innehåll är beställt av lagtinget.
Våra motioner som är 1+10 till antalet, tyvärr hade vi gjort ett litet misstag på en så det krympte till 9, men budskapet har gått fram har vi lärt oss. Vår avsikt med det här arbetet som vi gjort på några dagar är att hjälpa landskapsregeringen i det arbetet som man har hållit på med sedan december i fjol. Med de resurser man har är det mycket lättare för er, än vad det är för oss. Vi har i alla fall försökt göra vårt bästa, som ltl Strand här tidigare sade, så har vi haft betydande sparförslag i en diskussion med regeringen direkt, jag återkommer till det.
Det ekonomiska läget är mer än allvarligt på Åland. Det drabbar först landskapsregeringen genom klumpsummesystemet. Sedan kommer nog per automatik kommunerna att drabbas successivt. Inte minst visar ÅSUB:s beräkningar, som är gjorda över de beskattningsbara inkomsternas utveckling i landskapet, det. Vi vet inte riktigt hur stort det blir. Därefter kommer näringslivet också att drabbas mer och mer, hur mycket vet vi inte där heller. Vi vet att det är landskapets ekonomi som drabbas först.
I värsta fall är nedgången 136 miljoner euro på två år. Underskottet blir alltså 136 miljoner euro ifall man har oförändrad verksamhet. Inkomstbortfallet är inte så stort men det negativa resultatet vid oförändrad verksamhet ter sig på det här sättet.
I den här situationen vill inte vi bry oss om begreppen regeringspartier och opposition, även om det föreligger olika ansvarsroller där. Vi behöver en bred enighet för de åtgärder som ska vidtas. Oberoende vilken kritik vi har mot landskapsregeringen att anföra i samband med ordinarie budgeten eller tilläggsbudgeten så måste vi här i lagtinget försöka hjälpa till. Det som bekymrar mig är den osäkerhet huruvida vi i den här församlingen på 30 ledamöter ens i närheten har majoritet för att vidta nödvändiga åtgärder. Före den debatten var jag säker på att vi inte är ens i närheten. Vi får se efter den här debatten. Det är inte så intressant vad jag tycker, utan det intressanta är när finansutskottet betänkande kommer. Vilka möjligheter har vi att visa upp en handlingskraft och ett politiskt ledarskap för landskapet Åland, som erfordras i en sådan här situation.
Omkringliggande regioner har upplevt detta tidigare, i början på 90-talet, i början på 2000-talet, när det var endast små saker vi måste göra här då. På annat håll är man van att hantera kriser, vi har ingen större vana. Det blir ett enormt ansvar lagt på finansutskottet i det här sammanhanget. Misslyckas finansutskottet till väsentliga delar, vilket man kan man befara p.g.a. den bristande sparvilja som finns här i salen, och det visar det sig att självstyrelsen inte klarar att hantera den här ekonomiska krisen, så lägger vi det på våra efterkommande barn och de lagting som kommer att väljas framöver.
I vår motion nummer 78 som är riktad till finansutskottet, kommande allmänna motivering, har vi försökt klargöra läget. När det gäller 2009 så är leveransen väldigt liten från landskapsregeringens sida, jag återkommer också till det. Här måste finansutskottet göra en kraftig insats.
Det är bra att man 2009 rensar bort bostadslånen, att man rensar i radions ekonomiska förvaltning och att man bibehåller det allmänna avdraget och några saker till är bra, men det räcker inte alls till.
För 2010, som tilläggsbudgeten för 2009 främst handlar om genom att det är ett ram resonemang för 2010, så visar det sig att det ju inte alls är tillräckligt, som framkommit i debatten hittills idag.
Den är lite svår när det gäller läsbarheten, den här ramen för 2010. Här har finansutskottet en roll att klargöra, vad det egentligen är man menar. Man säger "att" men inte "hur" och inte "när". Är det i budgeten för 2010 sedan fastslaget, så då är ju "när" sagt i det sammanhanget, men man måste också säga "hur".
Målet är satt, normalt når man inte målen i politiken. Man når åt det hållet, man når nästan. Här har vi ganska många oklara vägar till hur man avser att nå målet. Det gör att trovärdigheten att man ska nå till 100 är ganska låg i det här sammanhanget. Jag hoppas att finansutskottet kan klara av det.
Vi hade hoppats att vi skulle för vår del kunnat göra en skuggbudget, men det var tekniskt omöjligt genom regelverket eftersom alla konton inte är öppnade, det fanns otydligheter i budskapet från landskapsregeringens sida. Vi har jobbat fram en sparbudget för 2009 i vår grupp, på 25-30 miljoner euro, en tillräcklig sparbudget för 2009. Allt går antagligen inte att lösa under 2009 av det vi tänkt oss. Det visar i alla fall väldigt klart på vart vi borde gå. Vi kunde inte lägga det här inför lagtinget eftersom kontona inte var öppnade. Vi har i alla fall kunnat föra ett resonemang om en del av det i vår allmänna motion. Till hösten när hela budgeten för 2010 är öppnad, ges den här möjligheten på nytt att komma med de detaljförändringar som man tycker att landskapsregeringen inte fullt ut har genomfört.
Inkomstnedgången för 2009 beräknas till 42 miljoner sammanlagt, enligt det papper vi har framför oss. Landskapsregeringen förslår besparingar på 12 miljoner under det året, 30 miljoner är kvar då. Av de 12 miljoner är 2,7 miljoner uttag ur pensionsfonden och bostadslånens minskning på 4 miljoner, som inte påverkar byråkratin här. Det är egentligen bara knappa 5 miljoner som är besparingar i den här kraftiga inkomstnedgången. Det hör ju alla att det här inte är tillräckligt. Jag hoppas att finansutskottet ägnar betydande tid åt det här.
Nästa år räknar man med ett totalt inkomsttapp på 59, 5 miljoner och visar på besparingar som man avser att göra på 24 miljoner. Det är inte heller tillräckligt. Jag ska inte fortsätta det som jag sagt i replikerna om kalkylerna 2011-2012, vi får återkomma till dem.
Några detaljer sedan, Finansavdelningens kostnadsökning på 1,12 miljoner, 5 % ökning medan andra har minskning, beror på pensionspengarna. Men även när vi räknar bort det så synes det vara en ökning av administrationen på Finansavdelningen, medan övriga avdelningar ska minska på den punkten. Det här måste finansutskottet klargöra.
Vi har föreslagit att lagtinget bör föreslå, att oberoende experter utvärderar avdelningarnas organisation. Att vi får en högkostnadseffektivitet och inte ytterligare en överrock på övrig verksamhet inom landskapet som håller på att utvecklas nu på Finansavdelningen, som är olycklig.
Läser vi på nätet förslaget till ny finansförvaltningslag, som vi också ber finansutskottet titta på, ser vi att här införs ny intern byråkrati för att öka kontrollen för andra kollegor inom förvaltningar men på andra avdelningar. Det här är en utveckling som inte borde få fortsätta. Där har vi också pekat på att det centrala räkenskapsverket nog inte är någon "Sesam öppna dig". När det gäller vissa funktioner inom räkenskapsväsendet så är det bra att centralisera det, men absolut inte det ekonomiska ansvaret, det måste vara decentraliserat och ligga ute på avdelningarna. Man får på det sättet inte plocka för mycket, då tappar de övriga intresset för att ta ett fullt ansvar. En sådan reform är skissad hittills och den går för långt.
Under Kansliavdelningen har vi lagt en motion om att man inte ska öka personalen när det gäller kommunikations och externenheten. Vi finner det förslaget ogrundat, särskilt i det här läget. Finansutskottet måste titta på att man inte gör något förhastat där.
Vi har fört en diskussion med lantrådet tidigare om personalförsörjningsplanen, den är på kommande så jag nöjer mig med den informationen så här långt. Jag hoppas att den kommer relativt snabbt. Det är en nödvändighet inför hösten 2009 när vi har 2010 års budget att behandla att man får se hur man förverkligar, genom naturlig avgång, den kostnadseffektivering som är nödvändig.
Vi saknar också en plan för avyttrande av fastigheter som inte landskapet behöver för sin verksamhet. Vi uttrycker samtidigt vår tillfredsställelse över att bostadlånebankfunktionen nu avslutas. Räntorna för bostadslån ute på den öppna marknaden ligger på 3,5 % idag. Problemet är tiden de ges på, där ges alla möjligheter till förlängningar sedan när några år har gått.
Vi har sagt att den text som finns i tilläggsbudgeten bör finansutskottet titta på. Ålands Hälso- och sjukvård, där avser man att gå inför den här nya principen om att öka tjänstemannastyrningen inom landskapsförvaltningen, vi hade flera exempel tidigare på det här i plenisalen. Man skulle också göra det på ÅHS, centralisera funktioner, särskilt till Finansavdelningen. Jag är livrädd för en sådan utveckling. Finansavdelningen har inte någon sakkunskap där det gäller hälso- och sjukvård, däremot nog när det gäller ekonomin. Man kan ha en sådan organisation att det ansvaret finns på ÅHS. Demokratistyrningen måste vara tydlig från landskapsregeringens sida. Har man inte en sådan tydlig beställning, så har det hittills varit en expansion.
Jag ska avsluta, fru talman, med att säga något om Trafikavdelningen. Vi har varit övertygande i många år att en fortsatt successiv konkurrensutsättning av hela skärgårdstrafiken kunde ge 20 % mera trafik till samma kostnad som vi har idag. Eller med samma trafik som vi har idag till 20 % lägre kostnad. Vi står fast vi det. Vi är ännu mer övertygade än någonsin. Då måste Trafikavdelningen kunna upphandla, det har man varit dålig på inom alla andra sektorer än vägbyggnad, hittills. De här skärgårdstrafikupphandlingarna som har gjorts har varit delvis dilettantiska vill jag påstå. Vi har ett idealläge nu när det kommer en ny Föglöfärja, att inte sätta in den direkt i det här extremt dyra systemet, som torde vara världsrekord i dyrhet när det gäller att driva sjötrafik. Jag är säker på att det är världsrekord. Vi borde inte sätta in den nya färjan i det systemet, vi föreslår därför i en motion att man ska omedelbart konkurrensutsätta och driftprivatisera den verksamheten. Samma har vi beträffande Åva-Jurmo trafiken där vi i en finansmotion förslår också detta. Jag hoppas att finansutskottet tar allvarligt på de här förslagen från vår sida, som innebär långsiktiga besparingar och möjligheter till en bättre service för skärgårdsbefolkningen. Det måste ju ändå vara det viktiga när det gäller skärgårdstrafiken.
Jag gläder mig åt att i den allmänna debatten och ute i skärgården också, har allt fler börjat inse detta att vi måste vara mera kostnadseffektiva i vår trafikpolitik. Det får inte vara huvudsakligen av sociala skäl motiverad verksamhet, tack.
Talmannen
Tiden är ute!
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Fru talman! Jag tycker att det är bra med en konstruktiv vilja att hjälpa till. Finansmotionen, om allmänna motiveringarna som Roger Jansson som första undertecknare, har lämnat in är intressant att läsa. Det är intressant att också höra ltl Roger Jansson i sina analyser. Det jag tog fasta på i inledningen, var kommunernas situation. I nuläget står de relativt orörda tack vare, bibehållna landskapsandelar och sysselsättning. Sysselsättningen går hand i hand med företagens verksamhetsförutsättningar. Så länge företag går bra, kommer också landskapets kommuner att inte drabbas av arbetslöshet. Därmed kommer man att klara ekonomin. Det är en väsentlig skillnad att man nu faktiskt också kan ha med sig erfarenheterna från 90-talet där det gick betydligt sämre.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Roger Jansson, replik
Fru talman! Det är i huvudsak korrekt resonemang som vi kan vara överens om. Det finns redan idag faktorer som kommer att innebära minskade inkomster för kommunerna. Utvecklingen av företagsbeskattningen kommer att gå ner, alla kommuner är inte så beroende av det. Den största kommunen och några kommuner till är särskilt beroende. Utflaggningen kommer att innebära att de personliga inkomstskatterna drabbas av det. Vi vet inte hur företagsvärlden drabbas och hur lönekakan kommer att krympa där. Vi hoppas att det inte ska bli allvarligt. Det drabbar kommunerna direkt när det sedan sker.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Fru talman! Det är helt riktigt att det är många faktorer som påverkar kommunernas ekonomi. Med erfarenhet från Eckerö, där både samfundsskatt och kapitalskatt har haft en stor inverkan, var det ändå dock sysselsättningsläget, med den största arbetslösheten i landskapet på 13,2 % som var det som gjorde det största ekonomiska avbräcket i kommunen, när man förvandlar en inkomst till en utgift. Därför har också regeringen nu väldigt starkt fokus på möjligheter till åtgärder i en situation när arbetslöshet uppkommer.
Ltl Roger Jansson, replik
Jag avstår, jag sparar tid.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Olof Erland, replik
Talman! Notera att ltl Roger Jansson sade att landskapet tappar 40 miljoner av klumpsumma. Jag tycker det är en vilseledande terminologi. Klumpsumman går ner från en hög nivå. Rensar man då med de här prisförändringarna så är vi tillbaka på 2003-2004 års nivå. Det ger ett annat perspektiv. Det är nämligen så att klumpsumma har vi för flera år fram framöver, om inte någon annan kommer med en snabb lösning på skatteövertagande. Man måste anpassa sig till klumpsumman. Om jag har tolkat Frisinnad Samverkan rätt vill man anpassa den offentliga sektorn till det som är normal klumpsumma. Om det är så, skulle jag understöda det.
Ltl Roger Jansson, replik
Talman! Ja, vi är bundna till klumpsumman där flitpengen beror delvis på oss själva, där PAF medlen bara delvis beror på oss själva, och tyvärr kanske alltför mycket på andras insatser. Vi vill analysera hur den långsiktiga inkomstnivån ser ut med det systemet. Vi vill att kostnadskostymen anpassas till det. Det är målsättningen med vårt arbete i vår grupp, jag antar att det är samma hos finansministern. Vi kan antagligen vara oense om inkomstnivåerna, men det bör inte vara så stora skillnader när det gäller den långsiktiga inkomsten, fram tills vi ev. får ett annat system. På besparingsåtgärderna kan det finnas ideologiska skillnader som kan vara ganska stora. Vi hoppas att skillnaderna inte ska vara så stora mellan oss och er.
Ltl Olof Erland, replik
Fru talman! Jag tror att det här resonemanget måste man driva vidare. Jämför man med Finland och Sverige och ser på deras konjunkturpolitik så är normen, översatt till åländska termer, att också i högkonjunktur ska vi lägga undan 10 miljoner. I lågkonjunkturen kan man räkna med att man har motsvarande underskott. Vi behöver inte göra en upplåning. Vi har haft de reserver med klumpsumman som gör att vi kan föra denna aktiva konjunkturpolitik. Om det inte går riktigt illa de närmaste åren så kommer vi att klara oss ur det här ganska bra, även med klumpsumman eller t.o.m. tack vare klumpsumman.
Ltl Roger Jansson, replik
Fru talman! Det här förutsätter att landskapsregeringen klarar av de sparbeting de själva har för 2009 och som de själva har för 2010 fullt ut. För vår del anser vi att de dessutom bör ha ytterligare sparbeting för att komma närmare de siffror som vi har. Då kommer vi tillbaka till diskussionen att klarar man av att nå dit normalt inom offentlig sektor, svaret är nej. Normalt klarar man inte det. Man måste ställa målet lite högre, så att man nu kommer någorlunda tillräckligt långt. Här tror jag det finns skillnader just nu i resonemanget. Jag hoppas att vi kan brygga över den klyftan.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Veronica Thörnroos, replik
Fru talman! Tack ltl Roger Jansson för ett intressant anförande. Jag kan i egenskap av centerpartist omfatta stora delar av det som förts fram. Också det som finns i er finansmotion. Det var några saker jag ville ta fasta på. Det första gäller räkenskapsverket. Det har på intet sätt varit Centerns intention att decentralisera ansvaret. Delat ansvar är ingens ansvar. Det ekonomiska ansvaret måste finnas ute på respektive avdelning och enhet, det är vår bestämda uppfattning. När det gäller diskussionen kring ökad intern byråkrati, så är det inte heller något som vi förespråkar. Om det kan uppfattas så, är vi beredda att revidera oss. Vi vill istället avbyråkratisera. Avslutningsvis vill jag tacka för det stöd och engagemang som ltl Roger Jansson har för skärgårdstrafiken, som för mig som skärgårdsbo, är ett av de viktigaste områdena. Det är nämligen det som är förutsättning för allt liv i skärgården, tack.
Ltl Roger Jansson, replik
Talman! När det gäller räkenskapsverk är det bra om ni funderar på risken med en för stark centralisering i regeringspartierna. Vad som åtminstone måste ligga kvar ute på enheterna och på avdelningarna så är budgetansvar och budgetuppföljningsansvar, att det är väldigt tydligt. Blir man av med alla ekonomiska styrinstrument, också rent administrativt, har erfarenheten visat att man tappar det här nödvändiga ansvaret för ekonomin som helhet via budgetinstrumenten. Jag varnar för det. När det gäller finansförvaltningslagen så är det under beredning. Det kommer väl så småningom hit, det som finns på nätet idag är lite skrämmande måste säga. Jag hoppas att Centern och Liberalerna kan göra något åt det som politiker.
Ltl Veronica Thörnroos, replik
Fru talman! När det gäller räkenskapsverket vidhåller jag igen att vi har en samsyn i den här frågan. Det är självklart att det ekonomiska ansvaret måste finnas ute på respektive enhet och hos den som det berör. Det måste finnas en tydlighet i regelverket o.s.v. Jag har nog också uppfattat att det är den samlade landskapsregeringens intention att så skall det vara. Det är helt naturligt. När det gäller finansförvaltningslagen, så ber jag att få återkomma i mitt anförande, tack.
Ltl Roger Jansson, replik
Det som ltl Thörnroos tog upp i sin första replik, om skärgårdstrafiken, så förvånar det mig lite att Frisinnad Samverkan och Centern nu skulle vara överens om riktlinjerna för en kostnadseffektiv skärgårdstrafik som kan ge bättre service till skärgårdsborna med samma pengar. Tongångarna har inte varit så alla tider. Jag gläder mig verkligen om vi nu kan börja föra en sådan konstruktiv diskussion. Jag ser med intresse fram emot finansutskottets åsikter i den frågan. Här är det lätt att vara väldigt konkret om vi ska komma ifrån de här extrema kostnadsbelastningarna som landskapsregeringen har lagt särskilt på avtalen, som torde vara i världsklass.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik
Fru talman! Det gläder mig att ltl Jansson för en konstruktiv debatt. Att vi alla i den här salen tar ansvar över den ekonomiska situation som råder i landskapet Åland, det inger ett gott hopp. Jag har fått lite stöd för åtgärder på min avdelning, vilket också gläder mig. Närmast det här med radion och enhetslånen, det är bara tacka och ta emot att vi har en samsyn i de här frågorna. Den här diskussionen om kommunikationsenheten, det här arbetet startades av landskapsregeringen. Det tillsattes en arbetsgrupp i november i fjol som gick igenom den här långa sessionen, och tittade på olika frågor här. Man hörde olika aktörer, bl.a. förvaltningen och åländska medier. Även de politiska partierna har uttalat sig i frågan. Det gjordes en kartläggning av problemen. Det fanns åsikter på informationen som gavs ut. Det här utmynnade i det som står i tilläggsbudgeten.
Ltl Roger Jansson, replik
Fru talman! Vi är som sagt var i en ny ekonomisk situation nu. Vi kan inte göra såsom på min tid som lantråd. Då det kom in så mycket pengar och man kunde ändå spara jättemycket och har råd med utökning av personalen när man tyckte att det är nödvändigt. Lagtinget pressade på att det skulle utökas. Vi är i en annan situation nu, det vet vi alla. Man måste på ett bättre sätt kunna utnyttja, när det gäller den här verksamheten, den fantastiska personal som vi har i Helsingfors- och Stockholmskontoret som har gjort otroliga insatser med enormt små resurser. Att ytterligare förbättra det utan att sätta en ny chef här, måste ju vara huvudspåret.
Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik
Fru talman! Jag håller med det som ltl Jansson sade om beskrivning av våra Ålandskontor i både Helsingfors och Stockholm. Det här förslaget, som vi har lagt fram från landskapsregeringen, innebär det att man ska indra två tjänster och en tillfällig tjänst ska avslutas. Det ska då formas till en kommunikationschef. Egentligen innebär det att förvaltningen blir slimmad och att tre tjänster ska bli en. Även det parti som ltl Jansson företräder har också sagt i sina utlåtanden att det här en god idé med en kommunikationsenhet.
Ltl Roger Jansson, replik
Fru talman! Det är lite vilseförande att säga att en tjänst ersätter tre. Det är i huvudsak helt andra funktioner i de tjänsterna. Det är något annat som kommer bort. Det är naturligtvis så man ska göra i en personalförsörjningsplan sedan som vi förväntar oss, man gör omflyttningar och prioriteringar mellan avdelningarna. Här gör man en felaktig prioritering när det gäller nya funktioner, det är det vi säger.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! Innan jag går in på detaljerna, tittar vi lite på siffrorna övergripande. Vi kan utläsa från tilläggsbudgeten att underskottet kommer att vara 136 miljoner euro om två år om ingenting görs.
Om de förslag, som landskapsregeringen aviserar, genomförs kommer underskottet att vara ca 76 miljoner euro. Det är 60 miljoner som landskapsregeringen säger att man är beredd att spara. Det är en nettominskning på 11,9 miljoner euro i den här tilläggsbudgeten. Resten skjuts på framtiden. Det saknas beslut på hur man ska gå vidare, det har jag kritiserat i många sammanhang.
Finansutskottet var i december ovanligt tydlig. Man gav en fullständig bakläxa till det budgetförslag som landskapsregeringen lade fram, gör om det här. Det omfattade ett enhälligt lagting. Redan då diskuterades att det krävs strukturella förändringar. Att börja med detta arbete först i mars är alldeles felaktigt. Att sedan komma med en 2 % nedskärning rakt av på momenten utan att, någon inkl. landskapsregeringen, kan utläsa konsekvenserna av det. När man som lagtingsman försöker få reda på vad konsekvenserna är så står det bara "se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder". Ingen blir klokare av det. De här 2 % är ungefär luften som man tagit bort ur momenten. Det är för litet och för diffust! När jag hörde Centerns gruppanförande så blev jag verkligt orolig vart vi riktigt ska komma med det här.
Herr talman! Om vi tittar på det som politiker gillar d.v.s. att fördela pengarna, tittar vi tillbaka, var det väldigt många som var oroliga om vi kommer att klara av den här frikopplingen att vi får klumpsumman, att själva bestämma hur vi ska använda pengarna. Vi kanske har klarat det lite väl bra, det visar dagens situation.
Själva grunden för välfärden är intäkterna. Det är ingen som bygger ett hus heller utan att man börjar med grunden. I vårt samhällsbygge diskuterar vi oftast taket och väggarna först. Vi diskuterar aldrig grunden d.v.s. intäkterna.
I vår motion så ser man på den ekonomiska situation vi är idag. Det har på ett ovanligt tydligt sätt åskådliggjort bristerna med ett ekonomiskt system som inte innehåller den nödvändiga kopplingen mellan intäkter och utgifter. Finska staten har utöver de minskade skatteintäkterna, som recessionen medfört, aktivt gått inför att sänka skattetrycket. Man har tagit aktiva beslut därom som man fortfarande står fast vid. För att lyckas med det här har statsförvaltningen en längre tid effektiverats och omstrukturerats. Det här är ett omstruktureringsarbete som inte ens är uppstartat på Åland. Därför säger vi i motionen att man måste få fart på det här projektet.
Vi nämner också utredningen om det skattefinansiella utjämningssystemet mellan landskapet Åland och staten, 1990-talets erfarenheter. Vi nämner att det pekar på svårigheterna att ändra avräkningsgrunden som Centern var inne på. Det leder till att systemet, som från början var tänkt att innehålla en viss flexibilitet, tenderar att bli statiskt, vilket utgör ett av flera motiv att frångå klumpsummesystemet. Den här utredningen, som jag nämnde tillsammans med skattegruppens rapport från 2007 och den året före publicerade, s.k. Roslin utredningen, utgör ett omfattande underslagsmaterial. Nu om någonsin föreligger det ett behov av att kraftfullt driva frågan om ett åländskt övertagande av beskattningsrätten vidare. Där noterade jag att finansminister Perämaa och jag hade ganska samma analys, varför det åländska näringslivet går bättre än näringslivet i Finland. Däremot kanske vi inte drog exakt samma slutsatser d.v.s. den olyckliga kopplingen till den finska statsekonomin som vi har per automatik.
Det finns väldigt mycket utredningar. Det skulle vara dags att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att, på basen av de här utredningarna, försöka komma fram till en gemensam linje över partigränserna. Trots de utredningar som redan finns så minns vi alla att finansminister Perämaa ville ha mera utredningar. Detta fantastiska sätt att begrava ärenden i! Han beställde då från ÅSUB olika scenarios. Enligt vad jag har förstått, är den här skatteutredningen klar, den var klar före påsk. Finansministern Perämaa sade att den snart blir offentlig. När man ifrån oppositionens sida försöker få ut den så har landskapsregeringen satt sig på den, mer eller mindre. Under Perämaa sitter den stadigt, jag menar på det sätt att vi inte får ut den före landskapsregeringen har behandlat den. Det är lite synd för jag tror att det skulle vara ett verkligt bra underlag för dagens debatt om vi hade läst in oss på det här.
Kan det vara så att den visar så otroligt goda motiv för ett skatteövertagande att man inte vill ha fram det nu. Eller vad beror det på? Det finns ett stort intresse, inte bara från Ålands Framtids sida, att ta del av den här utredningen. Oavsett vad den visar, så har jag många gånger sagt, att modeller som visar om vi vinner eller förlorar på det ena eller andra ekonomiska systemet, det är inte det som är det intressanta. Frågeställningen om vi klarar av en egen beskattning, är betydligt intressantare. Likaväl som vilket kommunfullmäktige som helst klarar av skatteinstrumentet, varför skulle inte Ålands lagting klara av det?
Ltl Erland pratade om det här med instrument, skattinstrumentet kan leda till problem. Han pekade på Island och de Baltiska länderna. Han sade också, som jag uppfattade det, att skattinstrumentet är inte allena rådande i sig, det gäller att använda det på ett klokt sätt. Att vi har ett system där vi kan driva en så klok ekonomisk politik som möjligt. Det finns alltid en latent förmåga, det är alltid så att folk växer med ökat ansvar.
Väldigt många av de åländska högskolestuderande i Sverige säger att det inte finns tillräckligt intressanta och utmanande arbetsuppgifter i det åländska samhället. Man har bestämt att man inte söker sig tillbaka. Det är oerhört tråkigt. Jag tror att det är här är något som skulle leda till en nödvändig vitalisering av hela det åländska samhället.
Ltl Barbro Sundbacks hemmafru liknelse är onekligen bra och beskrivande. Den kan också vara, som sades i hennes anförande, att kvinnors list överstiger mannens förstånd, många nickar instämmande. Men jag tror inte att Finland-Åland riktigt har den relationen att man med kvinnans list kan få precis vad man vill ha. Maken Finland lyssnar ju faktiskt aldrig, det är min uppfattning. Min tro är att kvinnor brukar ta ut skilsmässa när de ser att mannen aldrig lyssnar. Här är det nog för Ålands Framtid att skärpa till sig innan Socialdemokraterna åker ifrån oss när det gäller den här biten.
Herr talman! Kommunernas roll för samhällsekonomin är också oerhört väsentlig om vi ser till samhällsekonomin som helhet. Den krismedvetenheten, som vi har olika grader av här i lagtinget, finns inte på samma sätt ute i kommunerna. Det finns inte några heliga kor utan vi skriver i motionen att landskapsregeringen ska lägga fram förslag om den framtida kommunstrukturen i syfte att erhålla största möjliga effektivitet och kostnadsmedvetenhet. Samtidigt som nivån, på den samhällsservicen medborgarna har rätt att kräva, fastslås. Därmed inte sagt att nu är det kommunsammanslagning punkt slut. När en så stor del av den åländska samhällsekonomin rundas via kommunerna så gäller det också att man får den sektorn med i det här arbetet. Annars, finansministern, kommer det att misslyckas.
När det gäller landskapets personal, om vi tittar på personalbokslutet för 2007, kan man notera att 300 anställda vid landskapsregeringen exklusive ÅHS märkväl, uppnår pensionsåldern fram till 2017. Det finns mycket man kan göra här. Det gäller att man systematiskt går genom avdelning för avdelning för att fastslå en klar målsättning över vilka de centrala arbetsuppgifterna är för respektive enhet.
Ett par kommentarer om de olika momenten i tilläggsbudgeten. När det gäller huvudtiteln lagtinget, där föreslås ingenting såsom brukligt är ifrån landskapsregeringens sida. Vi förslår där, att kanslikommissionen ges i uppdrag att, se över hur de generella besparingsåtgärderna kan uppnås under momentet. Om man kanske sänker lönen med 5 % för ledamöterna, det låter jag vara osagt. Jag tror det är oerhört viktigt att vi går i bräschen när det gäller inbesparingar. Där håller jag helt och hållet med det som ltl Sundman sade. Detsamma gäller också landskapsregeringen, där skriver man bara att man ska titta på olika externa projekt. Ser vi hur det var under 1993-1994 då hade landskapsregeringen en bemanning på enbart fem ledamöter och avstod bl.a. från semesterpenningen för att föregå med gott exempel.
Därför föreslår vi i vår finansmotion att för att uppnå nödvändiga besparingar ska landskapsregeringen utöver ovanstående exempel komma med ytterligare förslag under momentet för att inspirera förvaltningen i ekonomiskt hänseende. Jag hoppas att finansutskottet kan titta speciellt på hur vi ska få folk ute i förvaltningen att bli krismedvetna. Att se till att nu gäller det faktiskt att göra sitt bästa, nu måste vi spara om vi inte börjar ifrån toppen, var ska vi börja då? Lagtinget och landskapsregeringen måste där föregå med gott exempel, enligt mig.
När det gäller detta med gott exempel är det helt orimligt att Finansavdelningen är den enda avdelningen där konsumtionsutgifterna fortsätter att öka. De borde, i likhet med tidigare nämnda, föregå med gott exempel.
Jag ser att jag börjar gå över tiden, vilket jag inte brukar vilja göra, herr talman. Jag har kanske lite tid innestående sen tidigare korta anförande.
När det gäller Social och miljöavdelningen är det inget nytt förslag. Men kanske enträgen vinner. Vi har många gånger föreslagit att man skulle ta in en utomstående konsult för att granska att ÅHS drivs på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Där måste man också titta igenom verksamhetsmålsättningarna om de är de rätta om resurserna är anpassade till det. Jag vill framhålla att det krävs en tydlig och preciserad åtgärdsplan över vilken nivå vi ska ha på sjukvården på Åland och vad som ska utföras utanför landskapet.
Vi vill också initiera den tanken, inom Social- och miljöavdelningen, att man ser på möjligheterna att bygga upp ett nätverk för ideellt hjälparbete på olika nivåer nära patienterna. Det här har jag nämnt tidigare, det är stort i England och det också förekommer i Sverige. Det här tror jag man kunde få igång på Åland bara man sköter det på rätt sätt.
Jag hoppar över näringarna vilket jag egentligen inte skulle vilja göra.
Till sist när det gäller Trafikavdelningen, vill jag ge Runar Karlsson en eloge, han visar att man är på rätt väg. Däremot det här pratet om beställare och utförare, att man ska sitta och utföra och beställa av varandra, det måste man få bort. Utförarverksamheten, den ska konkurrensutsättas, det ska privata entreprenörer sköta. Det gäller, precis som ltl Roger Jansson sade, att se till att det finns kompetens som klarar av de här upphandlingarna. Privata entreprenörer är företagare, de är duktiga, om man inte har kompetensen att göra upphandlingar så kan det helt plötsligt bli dyrare än vad det har varit tidigare. Det här måste förstärkas, tack.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Intressant att ta del av ltl Anders Eriksson och Ålands Framtids stora motion om allmänna motiveringarna, det är två andra partier som också kommit med det. Det är konstruktiva och bra förslag som kommer här, men jag blir lite fundersam över två saker. För det första, sade ltl Anders Eriksson att han hade sparförslag för lagtinget, men i mitt exemplar så står det att han har sparförslag för landskapsregeringen? Då pekar han på semesterpenning. Det finns ingen semesterpenning för landskapsregeringens ledamöter så jag ville bara förtydliga det. Jag har sedan en fråga till beskrivningen att Finland skulle utgöra en förebild. Till viss del så gör man det genom den omstrukturering och de skattesänkningar man har gjort men man lånar istället. Jag tycker det att vore väsentligt att höra ltl Anders Erikssons inställning till att man finansierar ett underskott i statsbudgeten med lån i storleksordningen 30 miljarder euro?
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag vill tacka först för berömmet, att det var konstruktiva och bra förslag, det känns bra, även om jag vill säga att jag inte är speciellt nöjd med motionen själv. Vi hade velat ha mera tid att jobba med de här frågorna.
När det gäller omstrukturering av den finska statsförvaltningen har jag konstaterat på flera olika områden, som jag har kommit i kontakt med, att under en längre tid har man jobbar målmedvetet för att effektivisera, för att slimma. Man har olika mätetal där man mäter effektiviteten, hur mycket besluts det tas o.s.v. Ingenting av det här har ju startat upp på åländsk sida. Det är olyckligt att vi är ihopkopplade med den finska staten. Det är det som utgör själva grunden för våra intäkter. Hade vi en egen beskattning behövde vi inte alls gå i takt med finska staten på det sätt som vi måste göra nu om vi ska klara av vår ekonomi.
Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik
Herr talman! Jag delar helt och hållet med ltl Anders Erikssons åsikter om att den omstrukturering man har gjort i riket har varit planerad och välgenomförd också. Det är ett föredöme, tycker jag. Jag ville ha svar på om ltl Anders Eriksson tycker att det är en bra metod nu att den sittande regeringen lånar 30 miljarder? Det skulle innebära att vi skulle låna motsvarande 159 miljoner euro på Åland för att finansiera det underskott som den finska staten drabbas av. Det är ju någon som ska betala, antagligen efter nästa val, även där. Det har påtalats här redan. Vår väg som vi har initierat är ändå att föredra. När det gäller beskattningsbasen, jag stöder helt och fullt den modellen att vi själva fick rå över den beskattning vi vill ha kontroll över, både över våra intäkter och över våra utgifter. Det fick jag lära mig min första dag i politiken i lagtinget.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det sista var väldigt glädjande att det från Centerns sida också klart och tydligt sägs att man vill ta över beskattningen. Det känns bra. När det gäller omstruktureringen man har gjort i den finska statsförvaltningen, där har vi synbarligen samma åsikt. Tack vare kopplingen, som vi har till den finska intäktssidan i budgeten, måste vi också genomföra samma sak, annars hamnar vi ekonomisk olycka. Det ser vi redan att vi börjar göra.
Som svar på näringsminister Mattssons direkta fråga, det är klart att jag inte tycker att det är någon bra metod att man från finska statens sida lånar. Jag kan inte påverka det speciellt mycket. Däremot försöker jag påverka att den åländska samhällsekonomin ska skötas på så bra sätt som möjligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Britt Lundberg
Herr talman! Finns det likheter mellan Gustav Vasas behov av pengar och dagens finanskris? Det var år 1526 när familjens Vasa firade jul och friden stördes av att Hansakompaniet krävde tillbaka de pengar som Gustav lånat.
Lundaspexarna gjorde i varje fall den parallellen vid sitt studentspex i höstas.
En sak är säker, den gamle kungen hade det lättare, han hade ju kyrkan att ta från. Nu fick han idén att reformera och brandskatta kyrkan.
I gårdagens Hufvudstadsblad läste jag rubriken att drömmarna lever mitt i krisens Finland. I en av de svenska drakarna lästa jag att svenskarna reser på charter trots finanskris. I morse när jag cyklade in på jobb kunde jag konstatera att renovering pågår i många hus just nu.
Förhoppningen väcktes om att Åland känner trygghet, att vi tar oss ur den här krisen men att det finns en medvetenhet och förståelse för att det kräver att vi måste jobba annorlunda vara mer flexibla och säkert ge avkall på en del av våra krav.
I regeringen har vi varit noga med att se till att vi inte riskerar tillåta att sparsamheten skall leda till passivitet. Detta i en tid som kanske kräver mer än någonsin tidigare kräver aktiva, och träffsäkra insatser, som så snart som möjligt kan börja dra oss upp ur lågkonjunkturen.
Våra grannar, Sverige och Finland lånar stora belopp för att klara budgetunderskottet och framhållen vikten av att värna offentlig sektor i lågkonjunktur. Landskapsregeringen har som mål att klara sig ur finanskrisen utan att uppta externa lån men medger villigt att vi måste använda av våra sparade medel och även göra budgettekniska manövrar där vi lånar av oss själva och därmed riskerar att förlora placeringsvinster till förmån för att slippa ränteutgifter.
Finanskrisen på Åland är speciell såtillvida att det är den offentliga ekonomin som blöder främst och mest. Det väcker en välkomnande debatt om vårt ekonomiska system och vår bristande möjlighet att kunna påverka vår ekonomi eftersom vi styr över utgifterna men till mycket liten del över inkomsterna. Vi kan bara konstatera att klumpsumman drabbar oss i svåra tider. Till hösten kommer landskapsregeringen att presentera ett skattemeddelande då vi fortsätter den intressanta debatten.
Det viktigaste i den här tilläggsbudgeten är att på kort och lång sikt få ner konsumtionsutgifterna. Vi skall ta oss ur finanskrisen på ett genomtänkt sätt och möta framtiden med en mindre men ändå effektiv offentlig sektor. Det är vårt sätt att värna den offentliga sektorn. Vår räddningsplan som ska föra det åländska samhället genom krisen.
En mindre offentlig sektor som ändå inte skall späda på arbetslösheten utan omorganisera så att det i möjligaste mån går att få pusslet att gå ihop. Varje ökad procentenhet i arbetslöshet kostar samhället 170 000 euro. Något som är viktigt att ta i beaktande i strategin. För att möta detta har vi systematiskt under en längre tid noggrant analyserat alla vakanser så att omplaceringar i största möjliga mån skall kunna erbjudas de personer som drabbas av att verksamheter upphör.
Att föreslå inbesparingar är svårt. Det krävs mod och det krävs att ta ansvar. I den här budgeten finns dels kostnadsminskningar 2009 på ca 12 miljoner euro medan vi i den allmänna motiveringen har framfört landskapsregeringens målsättningar och ambitioner och pekar på där förändringar behöver ske.
Ramarna för 2010-2012 för de olika avdelningarna kan ni ta del av på sidan 12. För Utbildnings- och kulturavdelningen betyder det att vi 2010 skall närmare 2,5 miljoner i mindre utgifter i överförings- och konsumtionsutgifter. Det är oerhört mycket pengar och ett idogt arbete pågår på avdelningen för att kunna förverkliga detta.
I det läge vi befinner oss i är det viktigt att alla tar ansvar för att hålla ihop Åland och värna sysselsättning och välfärd. Landskapsregeringens bedömning är att det först till hösten tydligt kommer att kännas att vårt samhälle är i kris. Därför har det också varit en pedagogisk utmaning att få förståelse för att det är nödvändigt att göra insatser och försämra i det service utbud som vi som är vana vid.
Det har varit ett omfattande och krävande arbete att komma fram till de föreslagna åtgärderna och mycket arbete återstår. Vi har inga dåliga eller onödiga verksamheter. Det är mänskligt att förändringar som föreslås minskas eller avvecklas möter protester. Varför just den här verksamheten? Från landskapsregeringens sida är vi lyhörda och intresserade av lagtingets synpunkter på de föreslagna förändringarna och självklart öppna för alternativa lösningar, om sådana presenteras. Det vore ingen konst att föreslå förändringar om vi hade dåliga verksamheter att ta av, allt som görs är viktigt och värdefullt.
Men om jag tillåts relatera till Gustav Vasa där jag inledde så har vi ingen kyrka att reformera och kräva in skatter av, vi är tvungna skärskåda hela verksamheten och se var vi kan göra inbesparingar som påverkar utbildningen så lite som möjligt.
Vi har haft flera ledstjärnor och viktiga frågor vi ställt oss i arbetet inom utbildnings och kulturavdelningens område. Vad är viktigast? Vad hör till vår kärnuppgift? Var finns motorerna och drivkraften? Ett mål har varit att inbesparingarna inte skall drabba barnen, vi har inte rört resurserna till grundskolan. Det är inte alla som har klarat att göra samma prioritering som vi. I t.ex. Vanda har man tvingas höja gränsen för gruppstorlekar till 36.
Ytterligare har vi fokuserat på gränsdragningen mellan kommun och landskap. Hittills har vi haft råd att inom utbildningsområdet vara relativt generösa när det gällt gränsdragningen mellan kommunernas och landskapets ansvarsområden. Vi har hittills kunnat vara generösa att låta utbildningar starta med för få sökande och vi har grupper som i vissa kombinationer har färre studerande än vad reglementen egentligen tillåter. Det kommer vi inte att ha råd med längre.
Vi har också granskat och sökt verksamheter där det kan finnas överlappningar och sökt lösningar för hur dessa kunde undvikas och sammanföras för att effektivera utan att servicen skulle minska. Vi presenterar flera ambitioner och pekar på verksamheter var vi tror att vi skall finna utvecklingsmöjligheter genom att göra större omorganiseringar. Mer konkret kommer dessa förändringar att presenteras inför budget 2010.
Vi har lagt mycket arbete på att ta fram var vi kan spara men också vidlagt oss vid att ha ett system för att stimulera. Inom förvaltningen finns föreberett åtgärder så att vi kan ta hand om krisen. Vid sysselsättningsbrist är utbildningsinsatserna mycket viktiga.
Jag kan nämna några exempel.
Fortbildningsåtgärder kan bli nödvändiga vid fall av permitteringar. Detta behov kan komma att finnas både inom den privata som den offentliga sektorn. Inom ramen för ESF-programmet kan arbetsplatser få finansiering för att utbilda personalen.
Inom gymnasialstadiet kommer det att behöva finnas en beredskap att skapa ad hoc lösningar snarare än att utöka utbildningsplatserna på gymnasialstadiet. Våra små förhållanden ger sällan tillräckligt med underlag för hela grupper med samma utbildningsbehov.
Öppna högskolan, i kombination med våra gymnasieskolor och det lagstadgade institutet för yrkeskurser, utgör tillsammans en resurs som bör kunna agera när det finns behov av utbildningsinsatser.
Läroavtalsutbildning är en form av effektiv vuxenutbildning. Landskapsregeringen har i årets budget utökat anslaget och via lagstiftning även givit möjlighet till företagare.
Vi har ett Kursinstitut i lagen om sysselsättningsfrämjande utbildning. Det var aktivt bl a under krisen på 1990-talet. Kursinstitutet kan arrangera sysselsättningsfrämjande utbildning och yrkeskurser. Under den förra lågkonjunkturen gjordes årliga sysselsättningsplaner upp efter att regelbundna möten hållits med branschen och avdelningarna inom landskapsregeringen. Därefter vidtogs de sysselsättningsfrämjande åtgärder som efterfrågades.
Valideringsprojektet som pågår på utbildningsavdelningen kommer att bli ett viktigt instrument för att värdera hur mycket utbildning enskilda personer behöver för att kunna omskola sig eller utbildningskomplettera. Det kan också bidra till att förkorta utbildningsinsatsen och därmed även göra den billigare.
Landskapsregeringen har haft stor hjälp av förvaltningen för att ta fram både förslag till stimulans men även sparåtgärder. Inledningsvis samlade vi alla budgetansvariga till en uppstart där alla verksamheter uppmanades att ta fram förslag på hur man kan spara 2 % på konsumtionsutgifterna. Parallellt har även arbetats med större förändringar på längre sikt. Stort arbete har lagts ner på att finna de bästa förslagen på förändringar och också hjälpt oss att ta fram konsekvenserna och rimligheten i våra förslag. Vi har också månat om att alla som personligen berörs av våra förslag skall få individuell information och samtliga avdelningar har även samlats till avdelningsmöten där avdelningscheferna informerat innan information har gått ut till allmänheten.
Som nästa steg kommer nästa vecka samarbetskommittén att behandla förslagen till förändring och även facken kommer att involveras. Inom kort kommer även vi att sammankalla till ett nytt möte med budgetansvariga för att förbereda budgeten för 2010.
Herr Talman! Finanskrisen, draksådd eller chans till förnyelse? Löd en rubrik i en dagstidning för ett tag sedan.
Med draksådd menas utspridande av fördärvbringande åsikter eller läror, eller en handling som leder till ödesdigra följder.
För den här landskapsregeringen finns ingen tvekan. Vi tror på förnyelse och utveckling och vågar ta möta och ta ansvar för morgondagen så att vi trots att vi har mindre pengar att röra oss med skall klara att ta Åland ur den grop som finanskrisen gräver i vårt samhälle just nu.
Lätta att fastna vid det som vi inte längre kan göra. Viktigt att se på vad vi satsar på och vad vi gör. Vi satsar på en högklassig hantverksutbildning. Vi bygger Ålands Sjöfartsmuseum. Alandica har just slagit upp portarna och är en välkommen motor i det landbaserade turismen. Mina kollegor har satsningar inom sina områden. Våra investeringar och stimulansåtgärder är motsvarande utgående från vår befolkning i storleksordning med USA, med råge!
Människor med bildning och kompetens är en viktig motor i samhället. Särskilt när man går in i en lågkonjunktur. Men det är hög tid att effektivera resursanvändningen, öka samarbetet och få ut mer för mindre. Vi går en spännande utveckling till mötes med en reformering av gymnasialstadiet med profilering och nära samarbete med näringslivet och med utökade valmöjligheter för våra studerande. Sjöfartsutbildningen går emot en spännande utveckling.
Under 2009 har mycket spännande att se fram emot. Framför oss har vi Öspel, beachvolley på toppnivå, två lag i fotbollsligan, massor av kulturevenemang och flera tävlingar i yrkesskicklighet inom hotell och restaurangbranschen samt. många spännande möten bla ett stort europeiskt möte på Åland i höst. Tack herr talman!
Ltl Camilla Gunell, replik
Tack herr talman! Eftersom de här områdena intresserar mig mycket, har också skrivningarna intresserat mig mycket vad berör utbildning. Jag vill gärna veta lite mer om vad som döljer sig bakom de här skrivningarna. Vilka dubbla utbildningar är det man menar som man helt enkelt ska eliminera? Kommer Naturbruksskolan, Navigare och Läromedelscentralen att avvecklas? Sedan säger man vilka projekt som fortsätter, men man säger inte vilka som inte fortsätter. Hur är det med Bomarsunds besökcentrum, är det nedlagt?
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! När det gäller dubbla utbildningar så finns det inom vårdutbildningen, utbildningar som erbjuds både på gymnasialstadienivå och på högskolenivå. När det gäller sjöfartutbildningen har vi samma sak, exakt samma utbildning ges på både Sjömansskolan och Högskolan. Det är några exempel, det kan finnas flera, det är dessa som jag råkar veta om just nu.
När det gäller Läromedelscentralen och Navigare så ska dessa göras om. Läromedelscentralen ska vi under året se på hur vi kan utveckla det, t.ex. IT baserat eller på något annat sätt, eftersom kommunerna inte är särskilt intresserade av den verksamhet som bedrivs. Vi har inte det färdigt ännu och vi ville tala om för lagtinget att det här är ett av de områden som vi ska se över. Likadant med Navigare, det finns många bitar som överlappar mot Ålands Handelsläroverk, med nätbaserat vuxenutbildning o.s.v.
Ltl Camilla Gunell, replik
Tolkar jag det rätt att det handlar bara om ett par tre utbildningar? Inte kock- och elektrikerutbildning som också finns också på flera olika håll. Jag förstår vicelantrådets svar så att Naturbruksskolan och Navigare och Läromedelscentralen inte läggs ned, utan de förändras i någon mån, och Bomarsund är borta.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Det är inte så mycket man hinner säga på en minut. I tilläggsbudgeten står klart och tydligt, när det gäller hotell- och restaurangutbildning, att den ska sammanföras under Hotell- och Restaurangskolan. När det gäller el utbildningen, det som skiljer dem åt är att ena har kraftströmsutbildning, den andra har inte. Klart att de ska göras om, vi kan göra det redan under den här tilläggsbudgeten, var det ligger i tid har jag inte hunnit se på.
När det gäller Bomarsund så finns det inte med här, det fanns inte heller med i budgeten 2009. Vi har ingen ändring i stället för det som står i budgeten för 2009. När vi har den klar och bjuder ut den och får en rimlig prislapp så kommer vi till lagtinget och äskar pengar för det. Det finns ingen förändring alls när det gäller Bomarsund. Vi kämpar på med taket och med driften.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Landskapsregeringen skriver på sid. 18 att landskapsregeringen konstaterar att kostnaden för Ålands Naturbruksskola är för höga i förhållandet till antalet studerande. Så här har det varit i alla tider. Landskapsregeringen anser att tillgången till en högkvalitativ utbildning inom naturbruk ska tryggas. Det låter bra det. Min första fråga är, varför har man inte beaktat det här i den yrkesutbildningsutredning som man just har lämnat till lagtinget? Det begriper jag inte. Det andra jag ville veta, när man skriver på sid. 19 att organisationen av och prioriteringar vid Museibyrån ses över. Vad avser landskapsregeringen rent konkret med denna korta mening?
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Tack för de frågorna. När det gäller gymnasialstadiereformen så fokuserar vi där, som rubriken säger, på organisationen. Just därför att man inom organisationen i varje budget ska kunna komma med framåtsyftande förändringar. Det är ingenting som hindrar att en skola helt skulle försvinna och den modellen skulle ändå fungera hur bra som helst. Den är en modell som är gjord för utveckling. När det gäller naturbruksutbildningen har jag stora planer för hur det här skulle kunna kombineras med bl.a. Yrkesskolan och Hotell- och Restaurangskolan och med Handelsläroverket. Jag har ingen lust att i detalj presentera det här, eftersom jag inte vet om alla delar är realistiska. Jag vill också försäkra mig om att det är ekonomiskt bra att göra innan vi presenterar dem. Det kommer vi med till budgeten för 2010. När det gäller Museibyrån så har den inte utpekats som något vi specifikt ska spara på i den här budgeten, däremot vill vi göra en genomgång och en uppföljning framförallt av den organisationsförändring som har gjorts.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag är väldigt glad för min del för svaret beträffande utbildning i naturbruk och hur man ska trygga det framöver men på ett mera kostnadseffekt sätt. Det är samma tankar, som jag har, som jag kan stöda. Jag ska med intresse se på vad utbildningsministern kommer med för förslag. Svaret beträffande Museibyrån var ju faktiskt väldigt otillfredsställande. Det var kanske p.g.a. av tidsbrist. Det är en verksamhet som vi tillsammans, Centern och Frisinnad Samverkan och någon till tidigare har varit ganska konkreta med hur man ska göra o.s.v. Är det så att det inte, i den här regeringskonstellationen, går att göra någonting? En regering sprack ju tidigare, p.g.a. den här typen av resonemang.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Jag upplever att Museibyrån just nu håller på att finna sina former efter den genomgång man hade i den förra regeringen, där 14 tjänster mer eller mindre plockades bort. Nu behöver vi ha en genomgång också av den organisationsförändring som gjordes några år före det. Därefter ska vi också titta på prioriteringar. Vi kommer till det läget att vi inte kan fortsätta göra allting om vi ska minska personalen där. Vi måste prioritera och bestämma oss för att den här biten inom Museibyråns verksamhet ska vi sluta göra. Det är den prioriteringen, som jag avser att göra och också kunna presentera för lagtinget, så att man kan plocka bort bitar i så fall att man anser att Museibyrån ska minska ytterligare. Då vill jag också presentera att då slutar vi med den här verksamheten, för vi kan inte osthyvla bort mera från Museibyrån. Det finns inga pengar kvar att göra några små inbesparingar. Semesterpenningarna har de solidariskt gått inför allihop på Museibyrån nu.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Slotte
Herr talman! Vi står inför den största ekonomiska nedgången sedan 1930-talet, kanske ännu större hävdar en del analytiker. Tilläggsbudgeten visar att Ålands BNP kommer att minska med 8,8 % åren 2008-2010. Resultatet är det mest negativa sedan ÅSUB började göra konjunkturmätningar. Den enda bransch, som hyser en försiktig optimism är IT sektorn.
Herr Talman! Det åländska näringslivet har flera mycket tuffa år framför sig. Den ekonomiska krisen medför i första hand minskade offentliga finanser. Sparförslagen är knappast tillräckliga med tanke på att vi enligt förslaget kommer att ha ett underskott på närmare 90 miljoner år 2012. Blir krisen ännu djupare blir underskottet desto större.
Hur skall vi återskapa balans i vår ekonomi? Vad gör vi efter 2012? När är underskottet återbetalt och landskapet har den likviditet vi har i dag?
Jag ser fram emot ÅSUB: s skatteutredning, som förhoppningsvis visar på många möjligheter för Ålands framtida ekonomi ifall vi kunde ta över en del av beskattningsverktygen. Det gäller främst den indirekta beskattningen, där jag anser att den moms vi betalar på Åland är mycket större än 0,45 % av rikets totala momsinkomster.
Vi har en flitpeng på direkta skatter. Vi borde även ha en flitpeng på indirekta skatter. Alternativet är att låta Åland själv ta hand om den indirekta beskattningen. Herr talman, det gäller alltså att öka på inkomsterna och minska på utgifterna.
Att regeringen föreslår avyttrande av fastigheter som det inte finns ett klart behov av är bra. Det gläder mig särskilt att landskapsregeringen som största ägare i Ålands Industrihus Ab stöder planerna på att bilda ett skilt bolag för ITiden, vilket skulle möjliggöra en försäljning av kontorslokaler när och om priset är det rätta.
Nästa år skall Ålands Radio- och TV klara av sin verksamhet med endast licensmedel. Ålands radio kommer naturligtvis att prioritera hur verksamheten skall bedrivas framöver. Det behöver inte betyda att alla TV utsändningar tas bort. När pengarna inte räcker till måste Ålands Radio välja vilken verksamhet de vill fortsätta med.
Regeringen skriver i också budgeten att ramen för Ålands hälso- och miljöskyddsmyndighet som kommer att minska med i stort 10 %. Myndighetens organisation är något överbyråkratisk i dag. Det bra att landskapregeringen kommer att föreslå förändringar och förenklingar i lagstiftningen för att undvika byråkrati.
Herr talman! Det är viktigt att hälso- och sjukvård fortsättningsvis är ett högprioriterat område. ÅHS har ett nära samarbete mellan de närliggande remissjukhusen, Åbo universitetssjukhus och Uppsala akademiska sjukhus.
Kostnaderna för vården utanför Åland är en nödvändig och ständigt växande utgiftspost. Så kommer det även att vara framöver, eftersom vården blir allt mer specialiserad och den medicinska utvecklingen medför att man kan göra allt mer komplicerade ingrepp. Vård utanför Åland kommer därför troligen att bli vanligare. Samtidigt blir befolkningen allt äldre vilket leder till ett ökat vårdbehov.
Herr talman! Jag anser att vård på svenska är en självklarhet som man alltid måste kunna garantera vid vård utanför Åland. Utgående från dessa förutsättningar är det viktigt att ÅHS styrelse noggrant analyserar vilka olika alternativ för att hitta de mest kostnadseffektiva lösningarna. Det sägs ofta att vården i Finland är billigare än vården i Sverige. Då man jämför kostnaderna mellan olika vårdinrättningar utgår jag från att man jämför kostnaderna för samma ingrepp, eftersom kostnaderna mellan olika ingrepp varierar mycket.
Landskapsregeringen har för avsikt att bolagisera en stor del av trafikavdelningens verksamhet, bl.a. skärgårdstrafiken. Det bästa vore att börja privatisera när en ny tur eller linje sätts in.
I praktiken blir det svårt att finna helt nya linjer, därför borde man passa på när nya färjor ändå måste skaffas. Den nya Föglöfärjan är snart här. Det vore ett ypperligt tillfälle att bolagisera driften från början om landskapsregeringen vill leva upp till sina ambitioner.
Sedan vill tillägga, angående ett replikskifte här tidigare om hemmafrun och maken i Finland, om hemmafrun lämnas i sticket kan det vara möjligt att det kan leda till skilsmässa.
Herr talman! Till slut vill jag citera några rader ur Gustaf Frödings dikt : ”Äktenskapsfrågan”
”En plog ska vi ha, en harv ska vi ha,
en häst ska vi ha, som kan streta och dra.
En täppa med bönor och kål och spenat!
Erk du!
Maja du!
Så ska vi ha t!
Erk du!
Maja du!
Var ska vi ta,t?
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Redan Fröding visste hur man skulle ta sig ur en finanskris, det är bra att ltl Slotte läser honom. Ltl Slotte sade att vi har värsta krisen sedan 30-talet och jag tror att lantrådet har sagt att det är värsta krisen i självstyrelsens historia när det gäller ekonomin. Det verkar som om alla skulle ha glömt krigsåren 1939- 1945 värsta krisen var då, kära vänner. Slotte menar att man skulle överta som första åtgärd de indirekta skatterna. Det är den mest svåradministrerade av alla skatter vi har. Den kräver en betydligt skärpt skattegränsredovisning jämfört med den vi har idag. Det är också en av orsakerna till att den är så svårberäknad och därför inte togs med i flitpengssystemet. Den direkta beskattningen däremot, det är det bästa näringspolitiska, finanspolitiska och ekonomiskpolitiska instrumenten som en stat har, också för Ålands del det bästa regionalpolitiska.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Roger Slotte, replik
Tack herr talman! Angående beskattningen så sade jag i första hand i flitpeng, om inte det kan genomföras så borde vi arbeta på att överta den indirekta beskattningen och gärna all beskattning. Jag ser fram emot ett meddelande från ÅSUB. Jag hörde här att det skulle komma först i höst, det vänder jag mig emot, jag tycker vi borde få tillgång till utredningen redan till den här sessionen i vår, att vi kunde diskutera skattefrågan redan nu. Min uppfattning är att momsen som betalas in från Åland vida överstiger den moms som är i genomsnitt i Finland. Det borde finnas ett utrymme.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Roger Slotte och Roger Jansson har samma uppfattning där. Tyvärr har de här utredningarna, som har gjorts av tjänstemän på olika nivåer också på finansministeriet, talat ett annat språk. Jag förstår inte varför, jag kan inte själv godkänna beräkningarna. Beräkningarna har visat att vi inte ligger, när det gäller indirekta beskattningen, särskilt mycket över befolkningsandelen. Det är bra om man talar om att överta beskattningen att man talar om hela paketet, för då kan man få administrationen att fungera på ett rimligt sätt. Att bara överta mervärdesskatten skapar enorma byråkratiska problem och för våra företag alldeles särskilt. Då kommer nog handeln med utlandet, icke Åland att minska betydligt. När det gäller ÅHS kan jag meddela att kostnaderna för samma åtgärd i Sverige och samma tidsanvändning är ungefär 100 % dyrare i Uppsala än vad det är i Åbo. Varför det är så kan man diskutera, om det är så att kostnadseffektiviteten i den svenska offentliga sektorn är hemskt mycket sämre.
Ltl Roger Slotte, replik
Tack herr talman! Angående ÅHS har jag svårt att bedöma hur det är. Jag vill att det görs en grundlig utredning i de här frågorna. Man måste också beakta vård på svenska, det har också en betydelse som Gun Carlson nämnde i sitt anförande. Däremot beskattningen tycker jag att det ultimata är att överta alltihop om det är möjligt. Vi kan önska oss så mycket vi vill. Men om vi inte får det, var vi gör då? Därför måste vi jobba vidare, vi måste motivera oss. Jag ser verkligen fram emot utredningen från ÅSUB. Jag tror att statistiken kan bevisa mycket, vad som är sanning får vi väl se framöver.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Johan Ehn
Herr talman! Det känns som om vi skulle stå i en riktig budgetdebatt den här gången, när vi diskuterar en tilläggsbudget. Normalt sett brukar tilläggsbudgetdebatterna vara ganska lama. Det brukar inte hända så mycket. Det här känns riktigt inspirerande. Trots att situationen är som vi vet spänd och till vissa delar också jobbig så är det ändå inspirerande att som politiker kunna diskutera hur man kan lösa problem för framtiden.
I uppdrag som finansutskottet gav till landskapsregeringen i sitt betänkande kring den ordinarie budgeten så fanns det att man skulle se över årets budget. Göra nödvändiga förändringar för att möta den ekonomiska krisen som var på uppseglande under den tiden som hade förflutit sedan landskapsregeringen lade budgeten till dess att lagtinget antog den. Vi har fått en del förslag, från oppositionens sida och från Frisinnad Samverkans sida har vi försökt att ytterligare vara med och hjälpa till. Det har inte varit det lättaste, vi får bara röra de moment som redan är öppnade. Där missade vi dessutom lite i en motion som jag var första undertecknare av. Det beklagar jag, men vårt syfte där var att få igång diskussionen här i lagtinget om att också få vår kostnadskostym översedd. Vi trodde att man också hade öppnat det från landskapsregeringens sida, men så var inte fallet. Det här får vi diskutera vidare om hur vi kan åstadkomma saker från lagtingets sida. Nu är det tyvärr så att inte heller finansutskottet kommer att kunna föreslå några förändringar vad gäller lagtingets budget när det inte är öppnade moment.
Jag ska presentera några av finansmotionerna gällande årets budget, men först några ord om ramarna. De ramar som nu ligger visar på att landskapsregeringen tar steg framåt för att se de problem som den ekonomiska krisen medför också för Åland. Man visar också till vissa delar att det finns tankegångar att göra de här strukturella förändringarna. Skrivningarna är vaga, här hoppas vi att finansutskottet kan vara med och stärka upp de skrivningarna och ge råg i ryggen åt landskapsregeringen att fullfölja det som man antyder att man tänker göra.
Det finns annat bra i ramarna som kan lyftas upp, allmänna avdraget är kvar det är bra för att inte sprida ute krisen i samhället. Man har en diskussion om alternativa driftsformer, vi har bort bankerna o.s.v. Allt det här har nämnts tidigare, men jag vill ytterligare en gång lyfta det som också är bra.
Det som kanske också saknas i det här, när det gäller strukturella förändringar, är diskussionen om kommunstrukturerna. Man borde ha fört vidare det. Det har sagts många gånger i den här salen att engagemanget för en kommunstrukturreform ska komma underifrån. I höstas gav Ålands kommunförbuds stämma styrelsen i uppdrag att jobba med de här frågorna i samråd med landskapsregeringen. Det hade varit bra om det hade kommit ett svar från landskapsregeringen i det här skedet, så att man kunde börja jobba på att plocka fram ett underlag för en genomgripande diskussion om kommunreformen. Det tror jag nog man bör ha med sig i det fortsatta arbetet kring budgeten. Det är en så väsentlig fråga för medborgarna om hur servicen ska produceras. När vi tittar på vart en stor del av landskapets överföringsutgifter går, så är det till kommunerna. Man bör också kunna titta för att se om det finns pengar att här spara och göra saker och ting effektivare.
En diskussion om beskattningen har utspunnit sig här, framförallt i ltl Slottes senaste anförande. Jag vill också säga att det hade varit bra om man hade kommit ytterligare ett steg längre att kunna föra den diskussionen redan i tilläggsbudgetsdiskussionen. Vi vet att ett underlag är på gång och vi kommer förhoppningsvis att få diskutera de här frågorna redan under våren. Det skulle vara viktigt att få göra det med tanke på att de frågorna är viktiga. Vi hade en diskussion i samband med ltl Gun Carlsons anförande som gällde att kunna påverka sina inkomster. Från vår sida är vi mycket intresserade av att kunna vara med och se hur vi kan öka vår möjlighet att påverka våra inkomster.
Till våra konkreta förslag vad gäller den här budgeten som nu ligger. Vi har ett lagt förslag, finansmotion nummer 88 som handlar om inrättande om en tjänst som kommunikationschef. Det var upp i ett replikskift tillsammans med minister Roger Eriksson här tidigare. Där framkom det att vi från vår sida skulle ha förespråkat av någon ny tjänst. Det vill jag med bestämdhet från talarstolen också ta avstånd från. I de diskussioner som fördes mellan partierna och landskapsregeringen i den här frågan, lyfte vi fram att man bör se över hur kommunikationsapparaturen fungerar. Men det betyder på intet sätt att det handlar om att tillföra ytterligare resurser. Framförallt inte i ett läge där man skär i kärnverksamheterna. Vi har full förståelse för att kommunikationen är ett viktigt redskap, att också i kristider kunna skapa en sammanhållning och kunna få ut ett korrekt budskap. Det måste också kunna ske inom nuvarande resurser. Man finansierar den de facto inte bara internt inom just det som används idag för kommunikation. Man finansierar den också med indragning av andra typer av tjänster, t.ex. vaktmästartjänster osv. Därför förslår vi i motionen att den här kommunikationscheftjänsten i det här läget, absolut inte ska inrättas.
Vi har med tillfredsställelse kunnat notera att landskapsregeringen har följt en del av de tankegångar som vi hade när vi diskuterade budgeten tillsammans med landskapsregeringen innan den lades. En av de bitarna var bostadslånens finansiering. Där slutar man att agera bank och låter istället marknaden sköta de här bitarna. Vi ser att det finns ytterligare en bit här som man behöver titta vidare på. Det gäller dem som redan nu har tagit de här bostadslånen, enhetslånen. De sitter fast i ett krångligt regelverk när det gäller att kunna frigöra sig från dem för att kanske sälja dem och kunna skapa nya projekt. Tidigare fanns en lagstiftning som kunde användas för att på ett enkelt och smidigt sätt att få loss pengar för att kunna investera i nybyggnadsprojekt. Det tror vi att är bra för bostadsbyggande och för att få fart på den biten. Det har ytterligare en effekt. I dagsläget finns ungefär 50 miljoner euro låst i utlånade pengar. Det är pengar som kommer tillbaka till landskapets kassa, om man börjar lösa de här lånen. Pengarna kan användas för egna investeringar. Det är också det där första steget som vi ser som det viktigaste.
Därför förslår vi i finansmotion nummer 84 att landskapsregeringen skulle se över hur den här lagstiftningen kunde formuleras så att den reglering som nu finns blev lindrigare och skapa den här möjligheten för dem som har byggt med de här lånen att också kunna frigöra de pengarna.
Herr talman! Till sist en finansmotion nummer 87, som handlar om Museibyrån. Jag sade inledningsvis att det har varit svårt för oss att veta var man kan gå in och göra förslag om inbesparingar eftersom vi inte sitter på samma bakgrundskunskaper som landskapsregeringen gör. Vi vet inte hur mycket pengar som gått åt, vi har heller ingen aning om de resonemang som förs om vidare saker. Vi ville visa med den här motionen att vi kan tänka oss att vandra vidare vad gäller översynen av Museibyrån och förslår därför inbesparingar för köp av tjänster. Det här får finansutskottet titta vidare på hur man kan åstadkomma detta. För oss är Museibyråns arbete viktigt, däremot tillhör det inte det som vi anser att är kärnverksamhet. Därför vill vi via den här motionen peka på att här finns, enligt vårt sätt att se, ett ganska stort behov att se på möjligheten att kunna skära ytterligare.
Jag hoppas att vi, via vårt motionerande, har visat på den pragmatiska syn vi har på budgeten. Vi vill vara med och föröka skapa möjligheter för att landskapets ekonomi också i fortsättningen ska ha goda förutsättningar. Vi ser att landskapsregeringen har gjort vissa steg. Vi har försökt att stötta på de områden där vi har anser att man går åt rätt håll och visa på ytterligare bitar som vi anser att man borde fundera vidare på, tack herr talman.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Jag tycker det skulle vara bra om ltl Ehn kan nämna någonting som man gör på Museibyrån som man tycker att man inte ska göra för de här 120 000 euro som man ytterligare föreslår att man ska spara in när det gäller köp av tjänster. Även om summan är stor, köp av tjänster, finns det mycket sådant som gräsklippning, klippning runt våra turistsevärdheter, i vissa fall tillfälligt anställda. Det finns också väldigt mycket verksamhet kring alla våra museala byggnader som är i form av köp av tjänster. Det är också en följd av inbesparing av personal som gjordes under förra regeringsperioden. När Museibyrån fick sparbeting på 2 % så hittade man ingenting att spara på utan man bestämde sig att solidariskt gå inför semesterersättningen.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! De konkreta förslagen från vår sida kommer att utebli i den här repliken. Orsaken är den som ministern själv sade. Vi har reagerat på att beloppet som sådant är stort. Vi har också delvis den bakgrundsinformationen, som ministern nu ger, att den tidigare omorganiseringen har lett till mera köp av tjänster. Vi vill ändå visa på att gå in och sätta ytterligare ett sparbeting på den här verksamheten. Man kan också sätta trycket på landskapsregeringen att jobba med de här frågorna och att hitta på vilket sätt man ska göra de här bitarna. Där tror jag att finansutskottet har en uppgift i att titta på om de möjligheterna finns att göra den här inbesparingen. Det här ska ses från vår sida som ett sätt att initiera den här diskussionen för att fortsätta det som också ltl Roger Jansson var inne på i sitt huvudanförande.
Vicelantrådet Britt Lundberg, replik
Herr talman! Alldeles så här ur minnet nu, så inom museibyråns verksamheter finns Konstmuseet, Ålands Museum, fornminnesvården, våra turistiska sevärdheter och kanske annan verksamhet som jag inte minns nu här i hastigheten. Jag har tänkt att vi under 2010 nu ska gå igenom och faktiskt titta på om det är något av det här som vi ska sluta göra. Då har vi säkert möjlighet att spara ytterligare pengar. Men det finns inte mera utrymme att bara strama åt och dra in något till. Det enda jag kan tänka mig är att vi möjligen kan spara lite på restaureringsbidragen. Det är det enda jag har hittat som man kunde titta på. Samtidigt kan det ha en viss sysselsättandefrämjande effekt så det är en tveksamhet, därför valde jag att inte ta med det i det här förslaget.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Vår intention har varit att försöka vara med i det här arbetet och ge inputten på de områden vi anser att man bör föröka fortsätta jobba med. Vad gäller Museibyrån kan det också nämnas att vi från vår sida var väldigt skeptiska till det sätt som man valde att hantera fornminneslagstiftningen här tidigare. Jag förstår att landskapsregeringen nu är ganska bunden vid det förfarande som gjordes. Det kanske hade funnits möjlighet att få en betydligt mera effektiv användning av slantarna. Om man hade valt att fundera lite vidare på det förslag vi gav och att ha så bråttom, att alltid lösa in fornminnen. Man också skulle kunna skjuta det på framtiden och ge fastighetsägarna i framtiden, när man vill använda sig av sin egendom, möjlighet att då komma med anspråk med det om det är så att det inte fungerar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Värderade kollegor, lagtinget gästas av minister för jämställdhetsärenden, Sveriges regering Yanko Sabuni. Jag kan på lagtinget vägnar hälsa ministern med följe välkommen till Åland lagtinget.
Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson
Herr talman! Detta budgetarbete och denna budgetplan har varit speciell, såtillvida att den ekonomiska situationen kräver större inskränkningar och större förändringar än vad behövt göra på länge.
Tilläggsbudgeten är bara en lite början av detta arbete. Planen 2010 och framåt är däremot en mera övergripande politik hur vi skall fördela de krympande resurserna.
Nu gäller det inte bara att prioritera inom avdelningarna utan nu krävs det också att vi prioriterar mellan avdelningarna och det krävs strukturförändringar och säkert kommer det också att kräva att vissa offentliga åtaganden tas bort eller minskas.
Vi måste nu, herr talman, alla samarbeta och tillsammans fördela bördorna så rättvis som möjligt.
Ser vi på min egen avdelning, trafikavdelningen, så ser vi att trafikens tilläggsbudget att anslagen minskas överlag och som kommer att delvis synas ute i samhället och då menar jag bl.a. minskad busstrafik, minskad skärgårdstrafik och minskat vägunderhåll.
Naturligtvis ser vi hela tiden över trafikkostnaderna så att en minskning av vår service till trafikanterna skall bli så liten som möjligt.
Här har vi redan vidtagit vissa åtgärder. För att förmå våra minskade resurser att räcka längre. Vi har börjat med ekodriving för våra linfärjor, minskad bemanning på skärgårdsfärjorna, vi försöker anpassa turlistor bättre så att det blir billigare, vi överväger tillfälliga permitteringar.
För att möta de ännu mer minskade anslagen de kommande åren så har vi föreslagit omfattande organisationsförändringar på trafikavdelningen. Detta för att kunna möta de minskade anslagen utan att alltför mycket minska på servicen för våra trafikanter. Kanske vi till och med kan minska våra anslag ganska mycket utan att alls försämra servicen för våra trafikanter.
Efter att i många år har anpassat oss, genom naturlig avgång och genom anställningsstopp, kan vi nu genomföra beställar- och utförarfunktioner fullt ut.
Det här betyder att vi genom omställningar, kompetensväxlingar och naturliga avgångar inför byråchefer inom fyra olika områden:
1 Vägbyrån som skall bl.a. handha upphandling och konkurrensutsättning av väginvesteringar och vägunderhåll.
2 Bro- och hamnbyrån som bl.a. skall handha upphandlingar och konkurrensutsättning av hamn, färjfästen och broinvesteringar.
3 Trafiktjänstbyrån som bl.a. skall handha upphandling och konkurrensutsättning av linfärjor och frigående skärgårdstrafik.
4 Trafikförvaltningsbyrån som bl.a. skall handha det övergripande ansvaret över motorfordonsbyrån samt också vara avdelningens jurist.
Den här förändringen, herr talman, betyder att vi ytterligare kan minska antalet personer på trafikavdelningen. Vi har de senaste 8-9 åren minskat med över 20 personer. Minskningen fortgår och vi kommer att minska nästa år med ytterligare ett antal personer, genom naturlig avgång. Ändå behålla verksamheten, öka kompetensen och också göra kompetensväxlingar. Vi får som sagt, äntligen en egen avdelningsjurist. Det blir färre anställningar och billigare.
Herr talman! För att kunna konkurrensutsätta den egna verksamheten så måste dessa utförarverksamheter bolagiseras.
Därför kommer vi att bolagisera Motorfordonsbyrå och Möckelö verkstad, lager, hamn och området, inom detta år. Detta har lagtinget tidigare gett oss fullmakt till. Arbetet pågår. Vi kommer snart i hamn med det.
Vi vill nu också bolagisera vägunderhållet och skärgårdstrafiken. Här ber vi nu lagtinget om fullmakt för detta i denna tilläggsbudget.
Investeringar vad gäller vägbyggen och grundförbättringar av broar, hamnar och färjfästen kommer att minskas på grund av minskade anslag.
Nämnas kan att endast ca 15 % av trafikbudgeten består av investeringar och resten 85 % består av drifts- och överföringsutgifter.
Herr talman! Våra ambitioner är att få en mer effektiv och billigare drift inom trafiken, enligt det organisationsschema jag just nämnde, så att vi kan komma ner i driftkostnader och överföringskostnader på ungefär 10-20 %. Det här kommer att möjliggöra att vi kan öka de nödvändiga investeringar som vi har framför oss med ca 2-3 miljoner och ändå ha en reell besparing inom Trafikavdelningen.
Herr talman! Det krävs åtgärder, det krävs mod, det krävs styrka för att vi ska komma i hamn med det. Det krävs framförallt lagtingets bifall.
Till sist herr talman kan jag med glädje konstatera, efter att ha läst motionerna, att landskapsregeringen och oppositionen till nästan 100 % är överens om den framtida trafikpolitiken. Jag kan se det både på Obunden Samlings, Ålands Framtids och Frisinnad Samverkans allmänna motiveringar, där det går ganska i paritet med våra ambitioner och det jag just har berättat för er här. Man har frågat efter privatisering och konkurrensutsättning. Nu har vi verktygen, om så lagtinget godkänner vårt förslag.
Herr talman! Till sist så kommer det här att borga för en god service till våra trafikanter och till ett förmånligt pris för våra skattebetalare, tack.
Ltl Anders Eriksson, replik
Herr talman! Jag tror att man från oppositionens sida vinner på att man inte i alla sammanhang säger att allt är åt skogen som regeringen föreligger utan också faktiskt berömmer när det är bra. I mitt anförande så gav jag en eloge åt trafikministern, jag delar hans uppfattning att vi står ganska nära varandra i många frågor. Jag har också sagt i media att det finns guldkorn i den här budgeten och det är bl.a. när man säger att man har för avsikt att konkurrensutsätta eller införa turlistor på linfärjeverksamheten. Det är lite vagt, men ändå ett guldkorn. När det gäller den här beställar- och utförarverksamheten, så bör man skilja på det. Utförarverksamheten bör på sikt helt och hållet privatiseras, det är min uppfattning. Då gäller det att det finns kompetens på avdelningen som kan sköta upphandlingarna. Där upplever jag att landskapsregeringen och trafikministern inte riktigt är i mål ännu, men riktningen är det rätta. Det var det jag gav elogen för.
Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik
Herr talman! Som jag nu berättade här så kommer vi att införa, om lagtinget godkänner det, de här fyra byråerna. Där kommer kompetensen att finnas, den finns ju redan, och kommer att förstärkas med två nya personer som vi kan anställa genom att det finns en naturlig avgång på avdelningen. Det är det en jurist och en annan expert inom upphandling. Kompetensen kommer att skaffas då, så att vi kan upphandla det. Vi vill bolagisera, som aktiebolag, all vår utförarverksamhet. Aktiebolaget kan man välja att behålla själv eller sälja ut delvis eller helt. Det där beror alldeles på vad politikerna tycker. Det här är en process som tar lite tid, man kan inte bestämma det idag. Allt måste falla på plats och ske successivt. Men ganska snabbt kan vi komma igång med det här projektet.
Ltl Anders Eriksson, replik
En fråga då så att inte föreligger något missförstånd. Vi från Ålands Framtid brukar kanske vara lite mer tydliga, mera rakt på sak än vad många andra politiker är. Vi skrev så här: Trafikavdelningen organiseras så att beställare och inköpsverksamheten effektiveras, utförarverksamheten alltid konkurrensutsätts av privata entreprenörer. På sikt ska vi utföra verksamheten i sin helhet, privatiseras eller säljas till högstbjudande. Detta för att avdelningens inriktning mer blir planering, inköp och uppföljning. Delar trafikministern den visionen? Är det rätt väga att gå? Jag tror inte att det blir så mycket bättre av att man gör ett bolag, som landskapet håller i, av den verksamhet vi har idag.
Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik
Herr talman! Vi vill inte skrota den kunskapen som finns inom skärgårdstrafiken, linfärjorna och vägunderhållet. Däremot vill vi bolagisera den och behålla den strukturen. Om sedan landskapet väljer att sälja ut eller behålla bolagen själv är en annan sak. Det kan bli förödande om vi skrotar den, då försvinner ju en konkurrens, då kanske det finns bara en kvar som räknar på jobben. Vi vill behålla den egna verksamheten, så har man också gjort i Sverige och Finland, men konkurrensutsätta den fullt ut, precis på samma sätt privata gör. Vi ska inte skrota den, då har vi snabbt monopolställning. Det kan mycket väl vara så att om man inte är konkurrenskraftig så måste man ju sluta, precis som alla andra privata får göra, om man inte får jobb.
Ltl Roger Jansson, replik
Tack herr talman! Jag känner minister Karlsson som en man med fötterna stadigt på den åländska marken, en pragmatiker med skinn på näsan. Det finns lite frågeställningar med det här goda förslaget till beställare och utförarfunktionen. Man talar om att man ska förverkliga det fullt ut. Det framgår inte sedan utav vidare texten att man avser att göra det fullt ut. Beställarfunktionen i fyra enheter den är klar och tydlig. När det gäller utförarfunktionen, skriver man att det blir enheter som kan bolagiseras och/eller konkurrensutsättas. En bolagisering inom landskapsregeringen ger ju egentligen ingen framgång utan ska man göra det här på ett bra sätt så måste utförarefunktionens kalkylering vara konkurrensneutral. På samma sätt som det privata näringslivets kalkylering är, att alla indirekta kostnader också fullt ut beaktade. Är det detta man avser?
Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik
Herr talman! Den absoluta ambitionen är ju förstås att för att det här ska fungera måste vi bolagisera vår egen verksamhet. Den måste konkurrensutsättas på lika villkor som vilket annat bolag som helst. Varför det står och/eller så kan det hända att vi vill göra något tidigare än vad den här organisationen medger så att vi ska ha en möjlighet. Det kan finnas något som inte vi tänker på heller, att vi inte kan göra det här fullt ut. Vi vet inte, men den fullständiga ambitionen är att vi ska göra det här, det är helt klart. Så länge det finns konkurrens förstås.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag tackar för svaret och jag gläder mig åt svaret. Jag hoppas att man verkligen gör det på ett sådant sätt också. Det är inte alldeles lätt att göra om en offentlig sektors tekniska funktioner just på det här konkurrensneutrala sättet. Är den politiska beställningen klar och tydlig, så ska det väl förhoppningsvis kunna gå. Landskapsregeringen har ett gyllene tillfälle att starta upp en konkurrensutsättning, när man får en ny färja. Man kan ju säga att fråga är lite sent väckt, för leveransen sker snart. Ledamoten Karlsson har ju länge varit minister, jag antar att han har förberett en sådan här åtgärd. Hur snabbt kan man förverkliga när det gäller Föglölinjens nya färja. Uppfattar ministern att det kan göras relativt snabbt?
Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik
Herr talman! Vi kan inte göra det före vi har beställarfunktionen på plats. Ni har sagt här flera gånger, att vi måste kunna upphandla, vi måste lära oss upphandla, vi måste ha kompetensen. Den har vi inte före vi har beställarfunktionen på plats. Där krävs det en ny person, som ska ersätta en annan. Det kommer att utannonseras efter den nya personen om lagtinget godkänner det här paketet. Det oaktat, så inte har det någon betydelse, om man väljer att konkurrensutsätta Föglöfärjan, om man gör det nu när färjan är ny eller om man gör det när den är ett år gammal. Det har ingen betydelse, det behöver inte stanna upp bara för att den har gått ett år. Vi har ju personal anställd ändå nu, det spelar egentligen ingen roll.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Jag har en fundering angående de skrivningarna på sid. 21 under trafikavdelningens område där man pratar om att man har för avsikt att konkurrensutsätta och eller införa turlistor för linfärjeverksamheten under 2010-2013. Med det förstår jag att det ska komma någon form av beslut inför budgeten 2010. På sid. 74 står det att man minskar anslaget med 215 000 euro. Avser man att införa turlistor och i så fall fr.o.m. när ? Vad blir i så fall inbesparingen totalt för landskapet?
Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik
Herr talman! De här inbesparingarna som finns i tilläggsbudgeten så är bl.a. ett led av den här ekodrivingen. Vi klarar besparingar utan att göra turlistan. Men väljer vi att göra en turlista på t.ex. Seglingefärjan så kan besparingarna röra sig om ca 20-30 euro per år. Man har inte riktigt det där utrett, svart på vitt. Exakt hur vi kommer att göra är inte bestämt ännu. Vi tittar på det här, och att konkurrensutsätta är också en stark vilja att göra. Kan vi slippa turlistor och nattuppehåll o.s.v. genom att konkurrensutsätta och få billigare så är det klart att trafikanterna väljer det. Det återstår att se, vi måste diskutera med kommunerna också.
Vtm Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Vad jag förstå på det här svaret så är det ganska oklart ännu hur det här kommer att bli. När det kommer att bli och hur stor inbesparingen kommer att bli. Man ska ju också räkna med att en viss beredskap måste finnas på alla de här linjerna i så fall om man sätter turlistor och nattuppehåll. Den här diskussionen vad beträffar bolagisering, kontra privatisering, blev ganska oklar hur man avsett att göra det här ifrån landskapsregeringens sida och vad den här inbesparingen blir i så fall? Skulle det inte vara bäst att man helt och hållet privatiserar och inte bolagiserar?
Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik
Herr talman! Jag hinner inte på en minut med det här. Det är så att vi inte vill skrota vår egen verksamhet och kompetens. Vill vi göra något så vill vi naturligtvis konkurrensutsätta vår egen verksamhet, att de konkurrerar på lika villkor som vilket privat bolag som helst. Då vet vi att vi har åtminstone ett anbud, vårt eget. Sedan hoppas vi att näringslivet kommer emot och räknar på det och konkurrerar förstås på ett starkt sätt, så vi får billigare trafik. Att skrota vår egen verksamhet och sedan privatisera och tro att någon där ute ska räkna på det. Det kan vara så att vi inte får in ett enda anbud. Det vill vi inte ställa till med, det här ska göras på ett förnuftigt sätt så att trafiken verkligen blir billigare också.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Diskussionen avbryts här och fortsätter vid plenum på måndag den 20 april 2009, kl. 9.30.
Föredras ytterligare för remiss/ Ärendena 3-9 avförs och upptas vid ett senare plenum
3 Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om en åtgärdsplan inom ÅHS
(HM 14/2008-2009)
4 Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om tolkning vid myndighetskontakter (HM 39/2008-2009)/Smu/
5 Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om miljövändlig städning (HM 2/2008-2009)/Smu/
6 Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om ett pensionstillägg (HM 35/2008-2009)/Smu/
7 Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om solceller på lagtingets tak (HM 44/2008-2009)/Smu/
8 Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om utvecklande av sophanteringen på Åland (HM 15/2008-2009)/Smu/
9 Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om kärnkraft och slutförvar av radioaktivt avfall (HM 41/2008-2009)/Smu/
För kännedom
Lagtingsledamoten Danne Sundmans enkla fråga om utfasning av aland.fi-domänen (EF 16/2008-2009)
Svar på enkel fråga skall avges inom tio dagar efter det landskapsregeringen mottagit frågan. Kan frågan inte besvaras ska landskapsregeringen meddela lagtinget om detta och om orsak till att svar inte ges. Frågan överlämnades till landskapsregeringen den 16 april 2009.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls måndagen den 20 april kl. 9.30. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 15.54).