Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet.

Kan förslaget godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Minister Torbjörn Eliasson

Tack, herr talman! Blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa ändrades senast år 2008. Trots att endast två år har gått sedan blankettlagen ändrades har rikslagen om utkomstskydd för arbetslösa ändrats totalt 17 gånger. I samband med att landskapsregeringen klubbade detta förslag aviserades ytterligare förändringar. Flertalet av dessa lagändringar är emellertid av sådan karaktär att de bara kräver mindre tekniska justeringar i landskapslagstiftningen.

I första hand är det tre lagändringar som trätt i kraft 2009-2010 som är av intresse: Ändringen av rikslagen den 1 januari 2009 med förslag från Sata-kommittén med avsikten att förkorta arbetslöshetsperioderna.

Ändringen i rikslagen den 1 juli 2009 då rikslagen anpassades till ett utvidgat omställningsskydd som omfattar permitterade och i större utsträckning visstidsanställda.

Ändringen i rikslagen 10 maj 2010 som medförde flera ändringar i arbetskraftsmyndigheternas arbete gentemot kunderna.

Herr talman! Det här handlar för den oinvigde om komplicerad lagstiftning, oerhört detaljerad och reglerad. Arbetet startades upp för snart ett år sedan med huvudsaklig målsättning att uppdatera eftersläpande lagstiftning och ta vara på de förbättringar som tillkommit. Det har varit ett drygt arbete för lagberedare Hasse Selander att kontrollera alla detaljer och att få blankettlagen och vår egen lag att hänga ihop. Ett imponerande arbete som han ska ha ett stort tack för!

Det handlar alltså om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, alltså blankettlagen. Och så handlar det om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet.

Jag vill direkt säga att jag inte behärskar alla detaljer så utskottet får under sin behandling ställa frågor till lagberedare och tjänstemän.

Herr talman, först då utkomstskyddet. Ändringar av större betydelse i rikslagstiftningen är följande: Arbetsvillkoret för den som första gången får arbetslöshetsdagpenning har förkortats från 43 till 34 veckor. Vidare förkortades arbetsvillkoret för företagare från 24 till 18 månader.

Nivån på arbetslöshetsdagpenningen har höjts genom att formeln för beräkning av den inkomstrelaterade dagpenningen och den förhöjda förtjänstdelen ändrades och genom att det för de 20 första arbetslöshetsdagarna numera betalas förhöjningsdel på grunddagpenningen och förhöjd förtjänstdel på den inkomstrelaterade dagpenningen.

Under tiden för sysselsättningsfrämjande åtgärder betalas förhöjningsdel eller förhöjd förtjänstdel för högst 200 dagar. Avsikten var att uppmuntra till aktiva åtgärder. Även den maximala betalningstiden för omställningsskyddstillägg, det som tidigare kallades för tillägg för sysselsättningsplan, förlängdes från 185 till 200 dagar.

För att förlänga arbetshistorien har den ålder då man får rätt till tilläggsdagar höjts från 59 till 60 år.

Rikslagen har anpassats till ett utvidgat omställningsskydd som omfattar permitterade och i större utsträckning än tidigare visstidsanställda.

Bestämmelserna om omställningsskyddstillägget, det som tidigare kallades för tillägg för sysselsättningsplan, och hur det skulle beräknas har förtydligats.

Ändringar har även gjorts i regelverket kring utarbetandet och genomförande av de planer som arbetskraftsmyndigheterna använder i sitt kundarbete.

Lagen anpassades även till den tekniska utvecklingen, så att en utökad användning av nättjänster möjliggörs i stället för personliga besök.

Vissa ommöbleringar i bestämmelserna om utlänningars rätt till arbetslöshetsförmåner har gjorts, pga ändringar i utlänningslagstiftningen.

Herr talman! De viktigaste konsekvenserna för blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa är följande: Arbetslöshetsförmånen tillägg för sysselsättningsplan ersätts med den nya benämningen omställningsskyddstillägg.

I den s.k. undantagskatalogen i blankettlagens 2 § föreslås omfattande förändringar. Vissa undantag i blankettlagen kan dessutom upphävas eftersom de har förlorat sin betydelse.

Förändringar i riksmyndigheternas organisation, bland annat genom den så kallade regionförvaltningsreformen, påverkar behovet av ändringar av blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa.

I rikslagstiftningen har såväl jobbsökarplaner och sysselsättningsplaner slopats som separata planer. I stället har planerna slagits samman till en ny gemensam sysselsättningsplan. Dessa förändringar i rikslagstiftningen medför ett behov av ändringar i blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa. I blankettlagen beaktas samtidigt att landskapsregeringen genom framställningen föreslår en förändring av planbestämmelserna för arbetsmarknadsservicen.

Sedan, herr talman, beträffande landskapets arbetsmarknadsservice: De förändringar som har genomförts i rikslagen om utkomstskydd för arbetslösa, och som blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa föreslås anpassad till, påverkar även på olika sätt andra bestämmelser i landskapet. I framställningen föreslår därför att landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet ses över och anpassas till de förändringar som under senaste tiden har genomförts i fråga om utkomstskyddet för arbetslösa. Samtidigt ändras landskapslagen arbetsmarknadspolitisk verksamhet även i övrigt där behov finns.

AMS använder sig i sin dagliga verksamhet av ett statligt informationssystem för arbetsförvaltningens kundbetjäning, som kallas URA. Landskapets användning av informationssystemet regleras av framför allt blankettlagen om ett informationssystem för arbetsförvaltningens kundbetjäning. AMS har hand om bland annat insamling, sparande och behandling av information till registret. Eftersom informationssystemet kontinuerligt uppdateras bland annat i förhållande till aktuell rikslagstiftning, såsom lagen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om offentlig arbetskraftsservice, förutsätter AMS´ användning av det statliga URA-systemet även ändringar i landskapslagstiftningen, så att även vår lagstiftning ligger i fas med informationssystemet.

Herr talman! Konsekvenser för landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet är i huvudsak följande: Beträffande intervjuer och planer: Den nuvarande handlingsplanen för arbetssökande, den specificerade handlingsplanen för arbetssökande och den reviderade, specificerade handlingsplanen för arbetssökande samt sysselsättningsplanen för arbetssökande slopas som separata typer av planer. I stället införs en ny plan som kort och gott kallas sysselsättningsplan.

Enligt förslaget ska den arbetssökandens servicebehov bedömas vid den första intervjun med den arbetssökande inom en månad från det att han eller hon har registrerat sig som arbetssökande vid AMS.

I samband med den första intervjun ska även en sysselsättningsplan utarbetas (idag efter fem månader), om det inte med beaktande av den arbetssökandens situation bedöms som uppenbart onödigt.

Fortsatta intervjuer med den arbetssökande ska därefter ordnas med jämna mellanrum med utgångspunkt från den arbetssökandens servicebehov. I lagtexten intas uttryckliga tidsintervaller.

En intervju med en arbetssökande ska alltid ordnas när arbetslösheten oavbrutet fortgått i tre månader respektive sex månader. Efter sex månaders arbetslöshet ska intervjun alltid ordnas med sex månaders mellanrum. Någon skyldighet för AMS att ordna fortsatta intervjuer finns inte, om det med beaktande av den arbetssökandens situation är uppenbart onödigt.

Genom förslaget betonas det viktiga med att kunna föra en dialog med den arbetslöse redan under de tre första månaderna som en person är arbetslös, så att arbetsmarknadsservicen får en bra start redan från början och att en förlängd arbetslöshet därmed kan undvikas.

Sedan till sist, beträffande omställningsskyddet: Den separata sysselsättningsplanen för arbetssökande slopas. AMS föreslås självmant undersöka om den arbetssökande uppfyller förutsättningarna för att omfattas av omställningsskyddet. Någon särskild begäran från arbetssökande ska således inte längre behövas.

Omställningsskyddet utökas i fråga om permitterade personer. Enligt förslaget skulle omställningsskyddet dessutom omfatta arbetssökande som har permitterats för minst 180 kalenderdagar eller som har varit permitterade under en motsvarande tid, om de har minst tre års arbetshistoria.

Möjligheterna för utländska medborgare att registrera sig som arbetssökande utökas. Enligt förslaget kan även utländska medborgare som har fått ett tidsbegränsat, tillfälligt uppehållstillstånd (s.k. B-tillstånd) registreras som arbetssökande, om inte uppehållstillståndet är förenat med några begränsningar som gäller arbetsgivaren. Ändringsförslaget syftar till att förbättra utlänningars möjligheter att omfattas av myndighetens arbetsmarknadsservice. Syftet med förslaget är inte att utvidga utländska medborgares rätt att få arbetslöshetsförmåner.

Beträffande sysselsättningsstödet: Regelverket för sysselsättningsstöd för anställning och sysselsättningsstöd för start av företagsverksamhet ändras, så att lagstiftningen på ett bättre sätt beaktar konkurrensneutralitet och EG:s bestämmelser om statligt stöd.

Herr talman! Landskapsregeringens målsättning med förslaget är framför allt att förhindra att arbetslöshetsperioderna blir långvariga och att kundbehandlingen blir smidigare.

Landskapets utgifter förväntas inte öka. Arbetsmängden för AMS kan i viss mån öka. Förslaget har inga kända konsekvenser för miljön och inga könsrelaterade konsekvenser.

Till sist, herr talman, som jag sade i inledningen av mitt anförande så är ytterligare ändringar på gång i riksdagen. Den 15 oktober överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om främjande av integration och ändring av vissa lagar som har samband med den.  I propositionen ingår ändringar som kommer att kräva vissa ändringar i 2 § blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa. Av praktiska, pragmatiska skäl föreslår landskapsregeringen att propositionen beaktas redan i denna framställning. Förslaget förutsätter emellertid att lagtinget innan beslut tas kontrollerar att riksdagens behandling är avslutad samt hur den slutliga lydelsen blir. Vi är en liten organisation och så här har det gjorts tidigare. Från regeringens sida kommer vi självklart att följa upp riksdagsbehandlingen och bistå utskottet med eventuella förändringar som måste göras.

Även ändringar av blankettförordningen om utkomstskydd för arbetslösa samt utfärdandet av en ny landskapsförordning om arbetsmarknadspolitisk verksamhet krävs sedan i ett senare skede. Tack, herr talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Näringsminister Eliasson pratade om landskapsregeringens målsättning med den här framställningen. Jag hittar inte så mycket andra målsättningar än att man försöker få den finska lagstiftningen i kraft så fort som möjligt. Min första fråga är om man har diskuterat möjligheten att man skulle ha en helhetslösning från åländsk sida, det är trots allt vår behörighet. Det är ganska märkligt att man till och med nu beaktar ändringar som inte ens är genomförda på rikssidan. Har man diskuterat en helhetslösning, att vi skulle ha både utkomstskydd, arbetsmarknadsservice och allt?

Den andra frågan gäller utländska medborgare. Det framgår av framställningen att det är lättare för utländska medborgare att registrera sig som arbetssökande, vilket jag tycker att är bra. Det sägs längre ner i texten; "syftet är inte att utvidga utländska medborgares rätt att få arbetslöshetsförmåner”. Hur går detta ihop? Hur ska man få det att fungera praktiken?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Man tog fram ett PM beträffande den här lagstiftningen för ett år sedan, som jag sade tidigare i mitt anförande. Den huvudsakliga målsättningen var att få den här lagen uppdaterad. Lagen hänger faktiskt efter på många punkter, 17 punkter, och det kommer att bli ytterligare flera punkter eftersom det finns ny ändring. Jag var inte med på den tiden så jag vet inte om man diskuterade detta som ltl Anders Eriksson nu frågar efter. Nu har det inte diskuterat. Det viktigaste har varit att skynda på att få den här lagen i kraft så att vi är up-to-date.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag känner också till detta tjänstemanna-PM. Min fråga gick ut på om man har gjort några egna politiska avvägningar om vad som är det bästa för Åland. Tittar vi på den åländska och den finländska arbetsmarknaden så är den ganska olika. Tittar vi på den åländska och den finländska sysselsättningssituationen så är den definitivt väldigt olika.

Jag tolkar svaret så att man inte alls har tittat på huvudfrågorna, utan man har helt enkelt haft fokus på att få den finska lagstiftningen i kraft så fort som möjligt också här på Åland.

Min andra fråga när det gäller utländska arbetssökande, hur ska man få de här båda målsättningarna att gå ihop?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Som jag svarade tidigare så är huvudmålsättning med den här lagframställningen att få vår lagstiftning uppdaterad. Vi har inte fört någon sådan diskussion som ltl Anders Eriksson frågade efter här nu i samband med detta. Vi har satt alla resurser på att få det här paketet i hamn, så att vi är uppdaterade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag saknar också lite visionerna för den åländska politiken i det här, trots att det är en rikslagstiftning. Vi vet alla att i många kommuner stiger utkomststöden. Man sitter och grubblar ute i kommunerna hur man ska kunna få ner utkomststöden. Sunds kommun har aktivt börjat jobba med arbetscoaching. Det har också diskuterats i andra kommuner. Jag tycker att det är helt fel att vi ska bygga upp någon form av coaching och arbetsförmedling i varje kommun. Det borde vara AMS huvudmålsättning att jobba med coaching mot företagen. Har man inte diskuterat detta med AMS? Intresset från AMS har varit i minimalt, därför hade jag förväntat mig att man skulle ha haft den inriktningen på arbetslinjen i den här framställningen.

Jag får möjlighet i utskottet att fördjupa mig i den här framställningen och kanske skriva någonting om det här. Jag tycker att det är en svaghet att man inte har reagerat på den här frågan.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag håller med ltl Strand om den bedömningen. Jag tycker inte heller att den här lagen utesluter ett sådant förfarande ifrån AMS sida.

Ltl Jörgen Strand, replik

Nej, herr talman, det finns vissa möjligheter. Jag tycker till och med att den går till vissa delar i viss riktning. Jag tycker att man ifrån landskapsregeringen tydligt kunde ha pekat ut arbetslinjen i allmänna motiveringen och säga att det här är AMS uppgift och det här ska inte kommunerna bygga upp var och en för sig. Man borde ha haft någon avvikelse där man ställer större krav på den enskilde att ta jobb, oberoende vad det är för jobb, för att komma i åtnjutande av omställningsskyddet. De två sakerna tycker jag att utskottet kanske bör titta på. Men redan landskapsregeringen borde ha tänkt på det här. Om man säger att man har en arbetslinje då tycker jag att den arbetslinjen saknas i den här framställningen. Det handlar mera om hur man ska rädda någon när man inte har fått något arbete och inte den här aktiva coachinginsatsen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Vi hörde här att det var 17 förändringar sedan 2008 i den finländska rikslagen och att det därför är aktuellt att uppdatera lagen om utkomstskydd och arbetsmarknadsservice. Jag skulle också väldigt gärna vilja att minister Eliasson tar tag i vår egen arbetsmarknadslag från mars 2006 och verkligen ser till att uppdatera den. Här finns det också en hel del att förnya och synkronisera beträffande rikslagstiftningen. Det skulle finnas skäl för minister Eliasson att fördjupa sig t.ex. i frågorna beträffande att studera på högskolan med arbetslöshetsersättning. Det kan man inte göra om man är ålänning, men det kan man mycket väl göra om man är bosatt i riket. Frivilliga studier borde finnas med som en åtgärd för arbetslösa.

Jag vill komma med detta inlägg för att jag är väldigt missnöjd med vår nuvarande arbetsmarknadslag. Om man som arbetslös får en sysselsättningsanställning så går det bra i högst två år. Efter två år får man tacka för sig, bli arbetslös igen och sedan börja på nytt med sysselsättningsplaner osv. Jag skulle vilja ta som exempel de deltagarna som jobbar på Emmaus byggretur. Många av dem som kommer in på detta arbete har en lång arbetslöshet bakom sig, kanske också annan problematik. När de får komma in på Emmaus byggretur, få rutiner i tillvaron, en social samvaro och få arbetsidentitet så blir de som nya människor och de ser hopp om framtiden igen. Men efter två år så får de packa ihop och gå ut i arbetslöshet igen. Fallet blir väldigt, väldigt högt. Man har kanske kunnat bryta sig ifrån missbruk eller fått hjälp och struktur på tillvaron och sedan plötsligt raseras allt detta efter två år. I synnerhet för 40- och 50-talisterna är det här väldigt knepigt, för dem betyder arbetet allt. Jag kan inte säga att det är så för yngre generationer, men åtminstone för äldre personer är arbetet jätteviktigt.

Vi borde inse att alla inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Det finns personer som man vet om på AMS och i kommunerna att de inte är tillgängliga på den öppna arbetsmarknaden. Då borde man ta bort reglerna som gör stor skada för dem som drabbas. Låt hellre människor vara i arbete och låt kommunerna bidra med lönen, i stället för att slita bort dem från den trygga miljön och låta dem leva på utkomststöd. Det är mycket svårare att komma tillbaka en andra och tredje gång.

Jag efterlyser också mera flexibla stöd för dem som har nedsatt arbetsförmåga. Idag får arbetsgivaren 48,70 euro per dag från AMS om de anställer en person, som har nedsatt arbetsförmåga, på 80 procent av heltid. Det finns personer som kanske skulle kunna jobba 60 eller 70 procent. Det finns inget regelverk som tillåter detta. Vi måste ha mer flexibla system så att människor som kan och vill gå in i arbetslivet ska få göra det. Att utestänga människor som kanske bara kan jobba 60 procent men inte mera, det tycker jag att är dålig och inhuman politik. För socialdemokraterna är allas rätt till arbete central. Vi tror på ett samhälle där så många som möjligt är med och jobbar tillsammans och bidrar till det gemensamma.

Det är bra att den här lagen kommer, men se över den åländska arbetsmarknadslagstiftningen också, bästa minister Eliasson!

Barbro Sundback

Herr talman! Ledamöterna Strand och Anders Eriksson replikerade på näringsministerns presentation och initierade egentligen en annan diskussion än vad den här framställningen primärt gäller. Enligt 19 § i grundlagen är det en social rättighet att man vid arbetslöshet, sjukdom, arbetsoförmåga eller under ålderdomen samt vid barnafödsel eller förlust av försörjare ska få sin försörjning tryggad genom det allmänna. Med det menas att det måste finnas lagstiftning om den här rätten. Det är det som den här lagstiftningen rör. Till all lycka som har vi ju lagstiftning i fråga om just den här specifika sociala rättigheten. Nu gäller det att uppdatera den så att den är på minst samma nivå som i riket, som alla här vet att gäller enligt självstyrelselagen. Det här är nästan inte ens politik utan det är ren teknologi att uppdatera lagstiftning som vi har som gäller mänskliga rättigheter där vi följer rikets lag.

Det skulle vara en annan sak om vi hade egen lagstiftning i det här avseendet. Då skulle det kanske vara svårare att säga vad som är minst samma som i riket. I det här fallet så tycker vi att det är bra att man gör den här uppdateringen. Jag tycker också att det är bra att ministern informera lagtingets näringsutskott att kommande förändringar är på gång och att man i mån av möjlighet beaktar dem genast nu, om vi ska ha minst samma rättigheter som i riket, vilket vi ju alla är överens om, eller hur, eftersom det står självstyrelselagen.

Frågan om att minska behovet av utkomststöd och skydd, på det området finns det mycket göra. Det finns mycket att göra här på näringsavdelningen, men där finns inte riktigt sådan kompetens. All kompetens är nästan lagd på primärnäringarna. Det är mest att skapa nya förmåner för en viss kategori i vårt samhälle och att förmedla de stöden så effektivt som möjligt. Vad gäller arbetsmarknaden så finns det inte en enda specialist på arbetsmarknadsfrågor vid näringsavdelningen vad jag vet. Det är lite illa med tanke på framtiden. Vi har inte några dolda arbetskraftsreserver i vårt samhälle. Så gott som alla arbetar, speciellt om man ser på kvinnorna, vilka ofta är reserv i många samhällen. Men kvinnorna är inte reserv hos oss, de arbetar till och med lite mera än de åländska männen. Dessutom minskar barnantalet på Åland. Det är kanske delvis en följd av att kvinnorna jobbar så mycket. Den enda möjligheten som vi har, vid sidan om att utbilda den arbetskraft vi själva tillhandahåller, är genom inflyttning och en effektiv arbetsmarknads- och integrationspolitik för den arbetskraften.

Det har varit ett något försämrat sysselsättningsläge. Det har väl egentligen inte drabbat den vuxna befolkningen så mycket som de unga. Nu ser man en återhämtning också här. Det är klart att det alltid finns enskilda människor som av olika orsaker har svårt att komma in på arbetsmarknaden, i vår statistiska årsbok är det inte fullt 100 personer per generation inom 16-65 års ålder. Det beror på att det finns människor som har funktionshinder och kroniska sjukdomar av olika slag. Det är precis som ltl Carina Aaltonen säger att vi har inte tillräckligt flexibla regelverk på arbetsmarknaden för att sysselsätta just den här kategorin arbetstagare i högre grad. Det mesta av de här reglerna beslutas om i rikslag så det är inte så lätt. Där kunde vi säkert också, genom aktivitet, förbättra möjligheterna att komma ut på arbetsmarknaden för den kategorin arbetstagare.

Ett projekt i Sund har initierats av Göte Winé som är aktiv socialdemokrat och mycket duktig i ungdomsfrågor. Det projektet visar, speciellt vad gäller unga arbetstagare, att om man jobbar förebyggande och är ute i rätt tid så kan man med ganska enkla åtgärder styra in unga människor på arbetsmarknaden och utbildningsåtgärder. Det är ett exempel värt att studera för näringsutskottet. Socialdemokraterna stöder säkert en kläm om att erfarenheterna från försöket i Sund skulle kunna spridas och användas också i andra kommuner. Det är säkert värt ett sådant försök.

För att minska utkomststödet så måste man ha en aktiv socialförvaltning som gör upp individuella planer, men inte ens det hjälper alla gånger. Jag skulle nog säga att antalet personer som kontinuerligt lyfter något slags utkomststöd på Åland är försvinnande få.

Det här är en bra lagstiftning. Jag tycker att lagtinget ska godkänna den.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Ltl Sundback sade att de frågeställningar som jag tog upp inte hörde hit. Jag undrar om ltl Sundback då har läst detta? Den ena lagen som vi behandlar här är ändring av landskapslag om arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Det finns flera paragrafer som man kan hänvisa till; bl.a. krav på aktivitet på arbetslösa, paragraf 21. Arbetssökande, arbetsförmedlingstjänster till arbetsgivare, information till arbetssökande och liknande. Allt det som jag tog upp faller in under arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Däremot sade jag också att den här lagen går till vissa delar i rätt riktning och mycket är bra i den. Jag tycker att man har glömt bort coachingverksamheten som man har diskuterat att kommunerna ska bygga upp var för sig. Jag tycker att det primärt hör till AMS grundläggande verksamhet att jobba med.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det hör säkert till AMS verksamhet. Den här lagen gäller enskilda människors rätt till utkomststöd och utkomstskydd första hand. Jag kan tipsa; mera pengar i budgeten till AMS för att syssla med coaching är säkert en bra åtgärd. Jag tycker inte att det är en lagstiftningsfråga i första hand om man inte vill göra coaching till lagstadgad verksamhet eller en skyldighet för kommunerna att upprätthålla.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Det här lagpaketet innehåller flera lagar, inte bara detta om utkomststöd utan också arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Därför tog jag upp den här frågan eftersom jag tycker att den är viktigt. Man borde också koppla frågan till det stigande utkomststödet och ungdomsarbetslösheten. Från vårt parti vill vi ha folk i arbete, det är det viktiga. Därför tog jag upp de här frågorna. Frågorna är ytterst relevanta med anledning av framställningen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, jag tycker också att frågorna är relevanta, som jag sade. Jag tror att det blir svårt att få in dem i de här paragraferna. Ltl Jörgen Strand har ju alla möjligheter att överbevisa mig att jag har fel. Han sitter ju i utskottet. Jag ser fram emot ändringsförslagen som kommer i betänkandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! De frågeställningarna som jag hade angående den här framställningen fick jag inte så mycket svar på från landskapsregeringen. Jag vänder mig därför speciellt till näringsutskottet och hoppas att man kan titta lite mera på det i detalj.

Inledningsvis tycker jag att det är en liten nedslående debatt. Vi har haft en kommitté som har arbetat länge och haft många möten under sittande talmannens ledning. Det kommittéarbetet kommer att presenteras imorgon, jag ska inte desto mera gå in på det. Det går ut på att man ska flytta fram de åländska positionerna och att man ska utöka behörigheten.

Här har vi en blankettlagstiftning på ett område som jag tycker att är mycket viktigt. Det är ett förfarande som under åren har visat sig att inte fungerar riktigt bra, vilket vi också har hört i presentationen ifrån landskapsregeringen idag, 17 ändringar på bara ett par år. Man vet inte ens om man har de kommande ändringar i den här framställningen. Det är exempel på att det inte riktigt fungerar som det ska.

Socialdemokraterna har i två anföranden sagt att man bör uppdatera den här lagstiftningen och man behöver se över den åländska arbetsmarknadslagstiftningen. Enligt socialdemokraternas synsätt så gäller det att synkronisera det med rikslagstiftningen.

Självklart ska vi ta vara på de goda idéer som finns i rikslagstiftningen, annars vore vi dumma. Jag saknar att man inte ifrån landskapsregeringens sida gör egna politiska avvägningar; hur kan vi få det här politikområdet att fungera på bästa sätt? Som jag sade tidigare i en replik har vi väldigt olika arbetsmarknadsförhållanden i Finland och på Åland. Jag hoppas att man kan föra en principdiskussion om detta i näringsutskottet. Det är för viktiga frågor att bara vifta iväg, att man har haft fullt upp att försöka skriva av rikslagstiftningen.

När det gäller egna politiska målsättningar, det som är viktigt för Ålands Framtid och förhoppningsvis för många här i lagtinget är att näringslivet rullar på och att folk har arbete. Det är som ltl Carina Aaltonen sade, vissa passar inte in på arbetsmarknaden och har olika typer av handikapp, det är helt sant. Då gäller det att man har välgrundade stödåtgärder. Man behöver inte kopiera det finska systemet rakt av. Det är ett fattigdomsbevis om ett så rikt samhälle som Åland inte kan ha till och med bättre stödåtgärder.

Jag håller också med ltl Aaltonen om att tvåårsgränsen har slagit hårt mot många. Man borde ha den flexibiliteten i de här systemen att det inte ska vara så hugget i sten, för det har slagit fel flera gånger.

Avslutningsvis, herr talman, jag hoppas att man i näringsutskottet kan titta igenom det här ordentligt och föra en principdiskussion med företrädare för landskapsregeringen som synbarligen inte har satt sig ner och funderat på om man skulle kunna förbättra den åländska arbetsmarknadslagstiftningen genom att ha ett totalt eget åländskt system. Min absoluta uppfattning är att vi kunde förbättra det.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ltl Anders Eriksson håller med om att det är viktigt att man tar tillvara på goda idéer som finns på rikssidan. Det är väl så som den här framställningen också fungerar. Allting tas ju inte med från den finska lagen, därför finns det en massa olika punkter där det skiljer sig. Vi har olika arbetsmarknader. Vi kan inte jämföra rikets och Ålands arbetsmarknader.

Om man hypotetiskt sett resonerar att vi skulle ha en helt egen lag så är det mycket möjligt att vi skulle behöva göra ändringar lika ofta. Nu har det gjorts 17 gånger sedan 2007 och det görs igen. Men det är för att arbetsmarknaden har förändrats och att det har funnits behov av förändringar. Vi har också tagit dem Ad Notam här i vår framställning.

När det gäller att vi skulle ha bättre stödåtgärder här än i riket så den ekonomiska situationen kanske inte är sådan just nu att det har funnits de möjligheterna.

Ltl Anders Eriksson, replik

När jag pratar om ett eget system, näringsminister Eliasson, så menar jag och att man bör överväga om vi har någonting att vinna på att vi frångår blankettlagstiftningen. Presentationen som gavs från er sida visar ganska tydligt att det enda som man har haft fokus på är att få de ändringar i kraft som har gjorts på rikssidan. Flera av de här ändringarna är kontraproduktiva om vi tittar på den åländska arbetsmarknaden, en arbetsmarknad där det är svårt att få tag på arbetskraft inom flera olika sektorer. De åtgärder som man har på rikssidan har ett helt annat fokus. Jag hoppas att man i näringsutskottet kan titta igenom det här och se vilka konsekvenser det får innan framställningen kommer tillbaka. Att man inte bara slår stämpeln på; OK, nu är lagstiftningen uppdaterad, det är lika som i riket. Det viktiga är att vi gör avvägningar om vad som är bäst för det åländska samhället, det är ju därför som vi har självstyrelse.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Arbetsmarknadslagstiftningen tillhör det mest komplicerade som vi har att göra med jämsides med sociallagstiftning, och det kan man säga att det här också är på sätt och vis. När AMS bildades gick ett lagpaket i flera omgångar som till lagtinget. Man stötte på problem när det gäller blankettlagstiftning, inte bara för att det var i förhållande till riket utan för att det också gällde internationella konventioner.

Före man ger sig iväg och tar över alla behörigheter bör man noga tänka efter vad som krävs i lagberedningsarbete och vad som krävs i internationell bevakning.

En viktig utgångspunkt för hela lagstiftningen, hur den tolkas som blankettlagstiftning och vad som ev. kan vara bra och mindre bra, när det gäller utkomststöd har diskussionen oftast varit både social och näringspolitisk. Utkomststödet är ju tillfälligt. Det är grunden för hela lagstiftningen. När man tidigare har sagt att Åland har lägre utkomststöd i riket så ska man se det i ett helhetsperspektiv. Man ska bedöma de insatser som man gör för att förkorta utkomststödstiden och därmed utnyttja näringspolitiska instrument, som man också i det här fallet har konstaterat här i lagstiftningen, och som man gör på kommunal nivå som t.ex. i Sund. Det ska ju finnas utrymme för initiativ på kommunal nivå. Det är där som den lokala kunskapen ofta finns. Hittills i debatten har det varit en felaktig beskrivning, som om det skulle vara antingen alla kommuner eller landskapet. Hela lagstiftningen går ut på att AMS eller landskapet har ett övergripande ansvar. Den stora fördelen är att man för ihop en massa olika åtgärder och koncentrerar i en sysselsättningsplan som har fokus på den enskilda arbetslösa.

Med den här lagstiftningen kan man se att man uppnår någonting bra, att man förkortar utkomststödstiden samtidigt ger man möjligheter till arbete genom sysselsättningsplan och omställningsåtgärder osv. Jag tycker att hela systemet är en förenkling och att lagstiftningen kan vara komplicerad och behöver förändras med jämna mellanrum. Det är en sak som inte ska drabba den enskilda och inte heller sätta alltför stora krav på vare sig kommunerna eller AMS.

Ser vi på arbetslöshetssituationen på Åland är den allmänna procenten i september 2,8 procent, enligt den här framställningen. Det finns en tendens till mera utbud av arbete. Ungdomsarbetslösheten har också gått ner ganska markant, särskilt i förhållande till omgivande regioner. Sverige har nivåer på 15-20 procent medan vi har 7,3 procent. Det är naturligtvis för mycket, det gäller enskilda ungdomar och enskilda människor. Här kommer det in åtgärder för att göra det ännu bättre. Man kortar tiden som man är arbetslös, man sätter in utbildningsåtgärder och omställningsåtgärder osv.

Den här lagstiftningen visar att det åländska samhället har ett grepp om arbetsmarknadsutvecklingen, det visar siffrorna. Också lagstiftningsmässigt går man in och gör väsentliga förbättringar med ganska klart fokus på dem som den här lagstiftningen riktar sig till, de som blir tvungna att söka utkomststöd men som samtidigt får riktade insatser för att de ska få arbete. Tack.

Talmannen

Begär ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.